1. No category

FÖRDJUPAD KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS
FÖR OMRÅDE KRING GULDHEDSTORGET
Del 1 Underlag till detaljplanearbete för bostäder vid Guldhedstorget
ARCHIDEA AB VARBERGSGATAN 12 412 65 GÖTEBORG
TEL. 031-723 73 60
www.archidea.se
2015-02-25
Innehållsförteckning
Inledning
Inledning.............................................................................................2
Syfte och målsättning................................................................2
2008 utförde White arkitekter kulturmiljöunderlaget Antikvariskt planeringsunderlag Norra
Guldheden som syftade till att förtydliga innebörden av Riksintresset. Det innebar att belysa områdets betydelse i ett större sammanhang, såväl historiskt som geografiskt, samt att beskriva hur
områdets kulturvärden tar sig uttryck rent konkret i den fysiska miljön. Målet var att underlaget
skulle fungera som en kunskaps- och inspirationsresurs i kommande plan- och bygglovsprocess.
BESKRIVNING
Kort historisk.....................................................................................3
Läget i staden..........................................................................3
Guldheden uppförs..................................................................4
Grannskapsenheten.................................................................4
Bebyggelsen idag...............................................................................5
Guldhedstorget.......................................................................6
Olssons park...........................................................................8
Reutersgatan - Daniel Petterssons gata - Dalheimersgatan.....9
Punkthusen på höjden...........................................................10
ANALYS
Rumslighet - material - kulörer......................................................12
Guldhedstorget......................................................................12
Olssons park..........................................................................13
Reutersgatan - Daniel Petterssons gata - Dalheimersgatan....14
Punkthusen på toppen...........................................................14
Kritiska punkter rumslighet - material - kulörer....................16
Skala................................................................................................17
Kritiska punkter skala...........................................................17
Siktlinjer och vyer...........................................................................18
Guldhedstorget och Olssons park..........................................18
Reutersgatan - Daniel Petterssons gata - Dalheimersgatan...20
Kritiska punkter siktlinjer och vyer.......................................20
Sammanfattning kritiska punkter.................................................22
Antikvarisk diskussion...................................................................23
Källor..............................................................................................24
2
Ett detaljplanearbete för ett nytt bostadshus på norra Guldheden pågår nu på Stadsbyggnadskontoret. SBK önskar att fördjupa och komplettera det antikvariska planeringsunderlaget som togs
fram 2008. Det exploateringsförslag som tagits fram skall studeras utifrån påverkan på närmiljön,
torget, Olssons park och de omgivande bostadshusen.
Archidea har mot den bakgrunden fått i uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Göteborg att utföra
en fördjupad kulturmiljö- och stadsbildsanalys för detaljplan för bostäder vid Guldhedstorget.
Rapporten skall ge en fördjupad kunskap om riksintressets innebörd och hur dess fysiska uttryck
gestaltas på platsen. Genom grafiska illustrationer, text och bild skall den fördjupade studien
fungera som ett stöd vid den antikvariska konsekvensanalysen.
Syfte och målsättning
Syftet med rapporten är att komplettera det antikvariska planeringsunderlaget som togs fram
år 2008 samt att förtydliga och fördjupa konsekvenserna för riksintresset med den föreslagna
detaljplanen.
Vi kommer att upprepa och exemplifiera flera av de uttryck, formuleringar och slutsatser som är
redovisade i den rapporten för att förtydliga och konkretisera dessa utifrån det exploateringsförslag som är aktuellt.
Den fördjupade beskrivningen innebär också att vi försöker ge en mer ingående bild av riksintressets innebörd och hur dess fysiska egenskaper kommer till utrryck på platsen.
Målet är att rapporten skall vara ett stöd vid den antikvariska konsekvensalysen samt att den skall
fungera som ett kunskapsunderlag och stöd vid kommunens detaljplanearbete.
BESKRIVNING
Kort historik
Norra GuldhedenM
M
f
M
M
f
f
M M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
f
M
M
M
M
M
M
f
M
f
f
M
f
M
M
M
M
M
an
M
M
M
M
M
M
M
M
f
M
f
f
M
M
fff
M
ff f
f
M
f
f
f
f f
f
f
M
f
f
f
f
f
f
ff
f
f
f
ff

f
f
f
M
M
M
f
f f
f
f
f f
f f
f
f f
f ff
f f
f
f
ff
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
ff
f
f
f
f
M
f
f
f
ff
ff
f
M
f
ff
f f
M
M
!
f
f
f
M
M
f
M
f
f
f
Stadsbyggnadskontoret Göteborg
Göteborg
 Stadsbyggnadskontoret
skala
skalaf
1:2000
1:2000
f
f
f
f
f
f f
f
f
ff
f
f
f
f
f M M
M
f
Reufff
ter ff
sga M
tan
M
Ändhållplats Guldhedsgatan 1945.
M
f
f
f ff
f
f f f
f f
ff
f
f
ff
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f ff
f
f
f
f
f
f
f
f f
f
f
ff
f
ff
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
ff
f
f f
f
ff
f
M
f
f
ff
ff
f
f
f
f
f
f
f
f
f
M
f
ff
f
f
f
f
M Mf
ff
f
f
ff
f
f
M
f
f
f
f
f
M
M
f
f
f
M f f
M M
f
M
f
f
f
f
f
f
M
f
f
f
MM
ff
ff ff
M
f
ff
f
f
f
M
M
M
f
ff
f
tg
f at
M M
M
f
f
f
f
f
f M
f
f
ff
f
M
M f
M
f
f
f
ff M
f
f
Reuters
gatan
M f
M
M
M
f
f
M
M M
M
M
n
M
f
M M
M
f
M
MM
ta
ga
f
M
M
f
f
f
M
M
M
M
f
M
ff
M
M
s
on
rss
f
f
Norra Guldheden är omgivet av grönområden på branta
sluttningar. Landskapet är kuperat och bebyggelsen är
inordnad i naturen och den bergiga terrängen.
M
M
M
R
f
MM a
f
ke
M
f
f
M
f
f
f
f
I början av 1900-talet låg det enstaka små trähus och
ända fram till 1940- och 50 talen var det obebyggda
utmarker. Flera små gårdar och torp låg utspridda på
berget. Här fanns små odligar samt höns, grisar kor och
hästar. 1933 påbörjades arbetet med att bredda Guldhedsgatan till Sahlgrenska genom Ängårdskolonin. 1938
drogs spårvagnslinjen till Wavrinskys plats. De sista
stugorna revs 1943-44 inför att Norra Guldheden skulle
uppföras.
M
tan
ga
ers
im
lhe
Da
Stadsdelen Guldheden ligger på ett höjdparti i södra delen av Göteborg. Före byggnationen bestod området av
en bergig och sparsamt bevuxen vildmark. Guldheden
är indelad i två områden, Norra respektive Södra Guldheden och de åtskiljs av Guldhedsgatan. Norra delen
gränsar till Vasastan och Landala, södra delen Johanneberg och Chalmers tekniska högskola.
f
M
e
ett
lP
nie
Da
Läget i staden
f
f
M
Än
gem
ar
ke
En kort historisk bakgrund.
f
f
f

f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
f
0m
0m
M
M
100m
100m

200m
200m
f
M
Norra Guldheden börjar byggas 1945.
3
BESKRIVNING
Guldheden uppförs
Grannskapsenheten
Bo Bättre var en bostadsutställning som invigdes hösten
1945. Norra Guldheden var den första del som bebyggdes av det stora Guldhedsområdet. Stadsdelen uppfördes
rekordsnabbt mellan åren 1943-45. Nytt med planen
var att en av Sveriges första grannskapsenheter skapades
här. Det innebar en rad nyheter som introducerades i
områdets gestaltning.
• Bostadsområdena skulle uppmuntra till social gemenskap.
• Norra Guldheden utformades som en självständig
enhet avskild från övrig bebyggelse. Detta är typiskt
för grannskapsplaneringens principer. Områdets
kuperade terräng och svårtillgänglighet uppfattades
som en kvalitet och inte som ett hinder i planeringen. Förebilden låg i den medeltida stadsplaneringen
med ett slingrande gatunät och varierade perspektiv.
Sluttningarna lämnades som en omgärdande park
med gångstigar ner mot stadens centrum.
Ur tidskriften Form 1945:
”Hela området däruppe verkar befriande och hemtrevligt. De
olika byggnadsgrupperna ligger spridda, så att ljus och luft
strömmar till, och ingenstans står grannhuset som en stängande
mur mot utsikten. Så som den lilla stadsdelen är utformad är
den säkert ett av de värdefullaste bidragen vi fått till den moderna storstadsbebyggelsen.”
• Intrycket av en avgränsande enhet förstärks av ra-
Textruta tagen ur Antikvariskt planeringsunderlag
Norra Guldheden, White arkitekter 2008.
Uttryck för riksintresset
4
”Den naturanpassade planen från 1944 med tre sammankopplade ringvägar som mjukt följer terrängen. Den glest
grupperade bebyggelsen med omväxlande korta trevånings
lamellhus och sjuvåniga punkthus, i en omgivning av karga
klippor och grönska. Siluetten med ”borgtorn” på bergkammen
ovanför det centrala Göteborg som ett karaktäristiskt landmärke i stadsbilden. Bebyggelsens gestaltningsmässiga utformning
med fasadernas tegelarkitektur, enkla, skuggfångande detaljer.
Strukturen av familjelägenheter med barnstuga mitt i området
och anslutande centrumanläggning för social och kommersiell
service - ett kringbyggt torg med låga putsade butiklängor och
smålägenheter som ursprungligen var avsedda för hembiträden
samt ett sjuvånings kollektivhus med anslutande fd restaurangbyggnad. I torgmiljön är infogad en f. d. koloniträdgård som
blivit en liten park med konstgjord damm.”
den med punkthus, placerade vid randen av berget
mot norr vilka bildar den karaktäristiska Guldhedssiluetten mot staden. Deras placering och utformning förstärker intrycket av grannskapsplaneringens
medeltida förebilder med en skyddande stadsmur
runt staden. Punkthusens placering förstärker också
bergsmassivets dominans över omgivningen vilket
kan symbolisera en folkhemmets manifestation över
de äldre arbetarkvarterens ”husgytter” i Landala och
Annedal.
• Bostadshusen är grupperade kring en centruman-
läggning. Detta var ett nytt grepp och en nyhet för
grannskapsplaneringen. Tidigare hade butikerna
legat i bostadhusens bottenvåningar.
BESKRIVNING
Bebyggelsen idag
Ovanför torget ligger låga huslängor parallellt med de
krökta gatorna så att intima gaturum bildas. Vissa hus
ligger alldeles intill gatan, andra ligger fem-tio meter
ifrån vilket skapar variation och ljustillflöde. Bostäderna
ligger med ena sidan mot gatan och andra vetter mot
naturen. Höghusen upplevs mer som enskilda solitärer då de är orienterade åt samma håll oavsett gatorna
sträckning.
En beskrivning av Norra Guldhedens bebyggelse med
struktur och placering i topgrafin samt hur byggnadernas
volymer och skala är planerade.
Byggnaderna har grupperats kring två sammankopplade ringvägar. Trafiken leds från områdets entré upp
mot bostäderna genom Reutersgatan som sedan övergår i Raketgatan. Från Reutersgatan utgår två smalare
bostadsgator; Dalheimersgatan och Daniel Petterssons
gata.
Byggnaderna är omsorgsfullt anpassade till den bergiga
terrängen. Grönytor och naturen är införlivad i bebyggelsen. ”Den känsliga anpassningen till naturen, där
byggnaderna lagts in i miljön på den befintliga nivåförhållandenas villkor, gör Norra Guldheden till ett av
de bästa exemplen på naturanpassad bostadsbebyggelse i
Göteborg” (Ur Norra Guldheden Kulturmiljö av riksintresse, sid. 27).
Gatorna är planerade så att de tar hänsyn till naturliga
hinder. De slingrar sig fram så att perspektiven blir korta. Naturens element berikar upplevelsen av gaturummet. Siktlinjer bryts och gatorna slingrar sig fram i den
kuperade terrängen.
Bostadshusens placering bygger på funktionalismens
principer där vikten av att få in ljus, luft och grönska i
stadsplanen är mycket stor. Samtidigt är husens placering omväxlande och inte så strikt som 1930-talets
planer ofta var.
Områdets exploateringsgrad är relativt låg och miljön
upplevs som luftig och grön. Bebyggelsen är uppdelad
så att de högsta husen är placerade i norr och därefter
trappas byggnadernas höjd av allt eftersom de närmar
sig områdets centrum. Den yttre raden på berget består
av punkthus i sju våningar. Innanför dessa följer en mindre punkthustyp i fem våningar. Sluttningen ner mot
torgplatsen är bebyggd med lamellhus i tre våningar.
Textruta tagen ur Antikvariskt planeringsunderlag Norra Guldheden
Slingrande gator, grönska, berg och byggnader anpassade till
den kuperade terrängen. Promenad på Daniel Petterssons gata.
5
BESKRIVNING
Guldhedstorget
4.
Torgytan är stor och upplevs idag som ödslig mycket beroende på att butikslängan i torgets fond idag är sluten
och de öppningar som tidigare funnits in till butikerna
är igenstängda. Marken är lagd i ett rutnätsmönster med
kvadratiska markstenar kombinerat med naturstenshällar i kantiga former.
OLSSONS PARK
Byggnadernas exteriörer är välbevarade. De har delvis
förlorat sina ursprungliga funktioner.
1. Entrén till området ligger invid Wavrinskys plats
6.
och Guldhedsgatan. Här ligger områdets centrum som
består av en stenbelagd torgplats omgiven av låga byggnader.
4.
GULDHEDSTORGET
4.
2.
Än
gem
ar
ke
n
2. och 3. Byggnaderna är lamellhus och utgörs av ser-
vice- och butikslängor i två-tre våningar. En av byggnaderna innehåller en närbutik och denna butikslänga
avskiljer torget från Guldhedsgatan, vilket gör att torget
vänder sig mot området och dess invånare.
5.
3.
1.
De två butikslängorna är utformade på liknande sätt
med uppglasade markplan för butiksändamål. Fasaderna
1.
6
Restaurant Guldheden 1948.
2.
3.
BESKRIVNING
är spritputsade med slätputsade markeringar vid hörn
och kring fönster. Fönsterpartierna har franska balkonger med glesa smidesräcken. Lägenheterna på de övre
planen var ursprungligen tänkta för hembiträden.
6.
4. Den byggnad som ligger i vinkel med butikslängan
på torget var uppförd som en restaurang och skiljer sig
från de övriga lamellhusen kring torget som består av
ljust putsade fasader och släta brutna sadeltak med rött
tegel. Byggnaden har ett dominerande skifferlagt tak
med långt takutsprång som avslutas på pelare av tegel
samt en stenmur. Fasaden är putsad och uppbruten av
kvadratiska fönster. På taket finns sex trekantsformade
och kopparinklädda takkupor. Restaurangen är områdets arkitektoniskt mest avvikande byggnad. Fasaderna
består av spritputs och det stora skifferlagda sadeltaket
dominerar upplevelsen. De höga takfallen bryts upp
av spetsiga kopparinkädda takkupor. Arkitekturen kan
sägas uttrycka en gotisk inspirerad funktionalism. Restaurangverksamheten upphörde 1976 då inredningen
förstördes av en brand. Idag fungerar den som kotorsverksamhet och privatklinik.
5.
6.
5. Intill den fristående butikslängan fanns tidigt planer
på att uppföra en biograf, dock godkändes inte ritningarna av Byggnadsstyrelsen. På 1960-talet tillkom ett
punkthus på platsen med nio våningar med uppbruten
volymverkan efter ritningar av Kjell Ödeen.
6. Torgets östra del avslutas med en damm som ingår i
Olssons park.
7
BESKRIVNING
Olssons park
Olssons trädgård var en känd kolonilott i Göteborg. Den
bestod enligt arkitekterna av ”…en synnerligen vacker och välordnad liten prydnadsträdgård”, som också
innehöll en mängd sällsynta växter. (Norra Guldheden.
Kulturmiljö av riksintresse. Sid 23-24) Trädgården infogades i parkanläggningen och en damm närmast torget
anlades.
Utgångspunkten vid planeringen var att ta hänsyn till
platsens ursprungliga kvaliteter och naturliga förutsättningar och var ett arv från Camillo Sittes idéer från sekelskiftet om ett konstnärligt stadsbyggande som tog sin
utgångspunkt just i platsens naturliga förutsättningar. I
områdets bostadsdel har arkitekterna på ett känsligt sätt
skapat en integrerad helhet av den halvt vilda naturen,
gatorna och husen. Stadsbilden är omväxlande intim
med låga huslängor inbäddade i grönska och öppen med
höghus som rests på berget.
8
OLSSONS PARK
BESKRIVNING
Reutersgatan - Daniel Petterssons gata Dalheimersgatan
7. Från Guldhedstorget leder Reutersgatan upp mot
10.
e
ett
lP
nie
Da
bergssluttningen. Åt höger breder torget ut sig och
Olssons park med sin grönska. Gavlarna till de gula
lamellhusen på Daniel Petterssons gata ligger precis i
Reutersgatans första kraftiga krök.
tan
ga
ers
im
lhe
Da
8. Reutersgatan gör en karaktäristisk sväng på platsen
där berget går upp i dagen och Olssons park ligger. Här
står ett mindre hus av trä som fungerar som personaloch förvaringsutrymme för Park och Natur på Göteborgs kommun. Härifrån ser man också upp för Dalheimersgatan där lamellhusen ligger tätt intill gatan eller
något tillbaka draget så att en intim rumslighet skapas
tillsammans med berg och grönska som också exponeras intill gatan.
8.
11.
Re
ute
rsg
ata
n
7.
tegel. Arkitekturen är smakfullt uttryckt med burspråk,
indragna balkonger med fronter av korrugerad plåt och
fint bearbetade tegeldetaljer i takfriser och omfattningar
som ger den lokala miljön en pittoresk karaktär. Entréerna består av utstickande vindfång som dekoreras av fina
tegelmurningar. Husen har enluftsfönster och vinklade
fönsterpartier som släpper in mycket ljus i lägenheterna.
mellan Raketgatan och Daniel Petterssons gata ligger
ett litet hus med en takterrass. Det är en av de mindre
lokaler som inrymdes i terrasser framför bostadshusen
avsedda som mjölkbutiker.
10.
9.
9. Husen består av tre våningar med fasader i gult
10. Lite längre upp för Reutersgatan invid T-korsningen
ata
sg
on
rss
11.
7.
8.
9.
9.
11. Vid Daniel Petterssons gata 6 ligger Guldhedsgården
som består av daghem och samlingslokal. Husen består
av två vitputsade längor i en respektive en och en halv
plan med sadeltak och i vinkeln dem emellan en åttkantig paviljong med spetsigt tak. Idag fungerar gården som
samlingslokal och förskola.
en
Ängemark
9
BESKRIVNING
12. Dalheimersgatan med gula trevåningshus av tegel.
13. Gatan har en svängd form och är omgiven av gula
tegelhus, berg och högresta lövträd som står i liv med
gatan.
12.
e
ett
lP
nie
Da
12.
s
on
rss
ta
ga
tan
ga
ers
im
lhe
Da
13.
13.
Re
ute
rsg
ata
n
10
Punkthusen på höjden
14. Högre upp i terrängen, vid Daniel Petterssons gata
och en bit in på Raketgatan ligger punkthus i fem våningar. Fasaderna var ursprungligen klädda i gult tegel
men flera har senare slammats. En takfris i mönstermurat tegel ligger innanför taksprånget. Dessa punkthus
påminner till utseendet om de högre punkthusen som
ligger längre upp i terrängen med en takryttare för
hissmaskinrummet. Annars är variationen större vad
gäller de lägre punkthusens utformning, beroende bl a
på skillnader i husens planform. Trapphusen illustreras
med stora fönsterpartier medan övriga fönster är enlufts.
Entréerna ligger i indragna portiker. Det finns en del
ursprungliga portar av trä kvar, men de flesta är utbytta
till moderna i aluminium. Balkongernas utformning
varierar då de är indragna eller utanpåliggande med
fronter bestående av korrugerad plåt.
15. Vid Raketgatan ligger de högsta punkthusen med
sju våningar. De har en T-form med utdragna ”armar”
så att tre gavelpartier bildas. Fasaderna hade ursprungligen rött tegel, men pga problem med fuktinträngning
slammades de flesta i en röd kulör. En dekorativ taklist
löper under takforten. Hissarna är placerade i husens
mitt och maskinrummen accentueras av en takryttare av
rött tegel med sadeltak, precis som de lägre punkthusen.
Portikerna står på kraftiga pelare av tegel. Fönstren består i huvudsak av enlufts men här finns också tredelade
fönsterpartier som är svagt vinklade. Balkongerna är
delvis indragna med fronter av korrugerad plåt.
BESKRIVNING
15.
15.
14.
15.
15.
14.
14.
15.
s
on
rss
ta
ga
tan
ga
ers
im
he
im
lhe
Da
14.
tan
tga
ke
Ra
e
ett
lP
nie
Da
14.
14.
15.
15.
an
at
g
s
er
ut
Re
14.
15.
14.
15.
15.
15.
14.
ta
ga
tan
tga
ke
Ra
s
on
rss
e
ett
lP
nie
Da
11
ANALYS
Rumslighet - material - kulörer
Detta avsnitt behandlar upplevelsen av arkitekturen och
förtydligar de kulturhistoriska och upplevelsemässiga
kvaliteterna.
Gatornas slingrande sträckning, naturens element med
berg, träd och gräsytor samt bebyggelsens struktur utgör
tillsammans en materiell och rumslig upplevelse. Norra
Guldheden präglas av en stadsplan som värnar om
mänsklig skala och trivsel.
Den kuperade terrängen, variationen i upplevelsen av
gaturummen som är mer slutna eller öppna, olika långa
perspektiv medverkar till att det aldrig blir tråkigt att
röra sig inom området.
Guldhedstorget
Från Reutersgatan i söder öppnar sig torget och bildar
en tydlig central plats i området. Torget avgränsas åt
norr av restaurangbyggnaden, åt öster av det långsträckta pustade lamellhuset med butik och åt väster av
Olssons park. Torget karaktäriseras av en relativt stor
och öppen yta lagd med marksten i rutnätsmönster.
Platsen upplevs idag som ödslig och fungerar delvis som
en passage från den nedre delen av Reutersgaran upp till
den övre via en trappa i natursten som går intill Olssons
Park. Ödsligheten förstärks av att butikslängans fönsterrader och dörröppningar är igenstängda. Restaurangbyggnaden ger också ett anonymt intryck.
Terrängen på torget är flackt. Bortom parken och upp
på höjden skymtar de högre tegelhusen och punkthusen
och allt bäddas in av grönska.
Olssons Parks gröna rum med högväxta lövträd, vattenspegel, berg och kvinnoskulpturen utgör en mjuk och
inbjudande avgränsning i väster.
12
Textruta tagen ur Antikvariskt planeringsunderlag Norra Guldheden
Trappa från Guldhedstorget till den övre delen av Reutersgatan.
Guldhedstorget från Reutersgatan.
Olssons Park gränsar mot torgets västra del.
ANALYS
Olssons park
Parken gränsar mot Guldhedstorget och följer Reutersgatans svängda form upp mot berget. Parken är kuperad
och har sin högsta punkt på bergsknallen precis i gatans
krön. Mot torget ligger en vattenspegel där parken har
en mer öppen karaktär, åt berget växer träd och sly.
e
ett
lP
nie
Da
s
on
rss
ta
ga
Den gamla trädgården har en inneboende autenticitet
och patina påverkad av naturen.
tan
ga
ers
im
he
im
lhe
Da
Parken är en äldre anlagd trädgård och uttrycks i all
sin enkelhet av de höga, välväxta lövträden, dammen,
kvinnoskulpturen i koppar och den gamla stentrappan.
Marken är delvis lagd med skifferplattor i ojämna former. Olssons park förmedlar en romantisk känsla av en
undanskymd och bortglömd plats där man kan försjunka i tankar.
Ra
ke
tga
tan
an
at
g
s
er
ut
e
R
K
AR
SP
N
SO
S
OL
GULDHEDSTORGET
Reu
ters
gat
an
13
ANALYS
Reutersgatan - Daniel Petterssons gata Dalheimersgatan
16. Reutersgatan leder in från Wavrinskys plats och är
den längsta gatan inom området. Den utmärker sig också med sin svängda S-form genom området vilket skapar
flera spännande rumsliga upplevelser.
e
ett
lP
nie
Da
17. Fasader och berg går i liv med gatan på flera ställen.
19.
20.
19. Guldhedsgården ligger indraget från gatan. De gula
tegelhusen har fina arkitektoniska detaljer med portiker,
tegelornamentik kring fönster, port och takfris samt
kopparplåtsdetaljer.
21.
ta
ga
tan
ga
ers
im
he
im
lhe
Da
med gula trevåningshus i söder. Här står fasaderna på
flera ställen direkt mot gatan men upp mot höjden och
berget är husen mer indragna med berg i dagern och
parkeringsplatser.
an
at
g
s
er
ut
e
R
16.
20. Dalheimersgatan får med de gula tegelfasaderna en
påtaglig rumslighet. Skalan och den ljusa färgsättningen
tillsammans med grönskan gör dock att upplevelsen från
gatuperspektiv fortfarande är luftig.
högsta topp. Rumsligheten varierar från att hus och berg
gränsar direkt mot gatan mer öppenhet och vida siktlinjer. De höga punkthusen har i de flesta fall slammade fasader och avfärgade i en röd kulör, men det finns några
fasader som fortfarande består av rött tegel.
14
18.
17.
K
AR
SP
N
SO
S
OL
GULDHEDSTORGET
Reu
ters
gat
an
21. Dalheimersgatans sväng ner mot Reutersgatan. Här
Punkthusen på toppen
22, 23. Raketgatan slingrar sig fram på områdets
23.
s
on
rss
18. Daniel Petterssons gata leder tvärsigenom området
utgör berget och träd tillsammans med tegelfasaderna
en rumslig upplevelse.
Ra
ke
tga
tan
16.
17.
22.
ANALYS
18.
20.
19.
21.
Detalj av det gula teglet. Daniel Petterssons gata.
18.
22.
Detalj av burspråk.
Daniel Petterssons gata.
23.
15
ANALYS
Kritiska punkter
Rumslighet - material - kulörer
• Guldhedstorget är områdets centrum och består av
en stenbelagd torgplats omgiven av låga byggnader.
Torget karaktäriseras av en relativt stor och öppen
yta lagd med marksten i rutnätsmönster. Platsen
upplevs som ödsligt. De högre tegelhusen och
punkthusen skymtar på höjden och allt bäddas in
av grönska. Olssons parks gröna rum med högväxta
lövträd, vattenspegel, berg och kvinnoskulpturen
utgör en mjuk och inbjudande avgränsning i väster.
• Olssons park karaktäriseras av de höga, välväxta
lövträden, vattenspegeln, kvinnoskulpturen och den
gamla stentrappan. Parken förmedlar en romantisk
känsla av en undanskymd och bortglömd plats med
en inneboende autenticitet och patina påverkad av
naturen.
• Reutersgatan utmärker sig med sin svängda S-form
genom området vilket skapar flera spännande rumsliga upplevelser. Fasader och berg går i liv med gatan
på flera ställen.
• Daniel Petterssons gata har den rumsliga variation
som är typsik för området med fasader direkt mot
gatan kombinerat med mer luftig placering. De gula
tegelhusen har fina arkitektoniska detaljer med portiker, tegelornamentik kring fönster, port och takfris
samt kopparplåtsdetaljer.
• Dalheimersgatan får med de gula tegelfasaderna,
berget och lövträden en påtaglig rumslighet. Skalan
och den ljusa färgsättningen tillsammans med grönskan gör dock att upplevelsen från gatuperspektiv
fortfarande är luftig.
16
• Raketgatans rumslighet varierar från att hus och
berg gränsar direkt mot gatan samt mer öppenhet
och vida siktlinjer. De höga punkthusen har i de
flesta fall slammade fasader och avfärgade i en röd
kulör, men det finns några fasader som fortfarande
består av rött tegel.
En av områdets få bevarade träportar.
ANALYS
Skala
Här fördjupar vi oss i bebyggelsens skala och placering.
Skalan på byggnaderna följer mycket tydligt placeringen
efter terrängens höjd. Längre ner mot Guldhedstorget
ligger de lägre lamellhusen i 2-3 våningar. Längre upp
på Reutersgatan och Daniel Petterssons gata ligger gula
tegelbyggnader i 2-3 våningar. Uppe på berget, längs
Raketgatan ligger de högsta punkthusen placerade.
Invid Guldhedstorget står det sju våningar höga kollektivhuset som ingick i gestaltningen av torget. Punktuset
på nio våningar uppfördes på 1960-talet och är inte
uppförd när flyfgotot togs. Dessa hus står i anlutning till
Guldhedstorgets flacka yta och områdets entré.
Skylten vid entrén till området visar på ett enkelt och tydligt sätt
intentionen för planeringen av bostadsbebyggelsen skala.
Flygfotot från början av 1950-talet visar på ett tydligt sätt hur bebyggelsen med skala var planerad.
Kritiska punkter
Skala
• Skalan på byggnaderna följer mycket tydligt placeringen efter terrängens höjd.
Till höger kollektivhuset i sju våningar och till vänster punkthuset i nio våningar. De båda husen bildar två visuella portaler till
Guldhedstorget.
17
ANALYS
Siktlinjer och vyer
Här beskriver vi olika siktlinjer och vyer inom området. Vi
koncentrerar oss kring de tre områdena Guldhedstorget,
Olssons park samt gatorna Reutersgatan, Daniel Petterssons gata samt Dalheimersgatan.
Guldhedstorget och Olssons park
1. Lamellhusen med butikerna bildar en portal in till
området. Marken är flack och från Reutersgatan har
man en öppen vy upp mot husen på höjden. Åt höger
breder torget ut sig och parkens grönska och berg bildar
en visuell inramning av gatan som slingrar sig uppåt.
Skalan är låg.
2. Från torget leder Reutersgatan upp mot bergssluttningen. Härifrån är siktlinjen öppen, man har ett brett
perspektiv över torget, Olssons park, söder mot Ängemarken och fortsatt upp mot Reutergatans krökning.
3. Vyn från Ängemarken visar korsningen med Reutersgatan och i fonden ligger parken med grönskan. Upp
mot Reutersagatan skymtar tegelhusen i tre våningar.
Vyn är vidsträckt med en horisontlinje av trädkronor.
4. Vy från Guldhedstorget upp mot parken. Torget
breder ut sig på en flack yta. Olssons park ligger i anslutning med gräsytor på sluttningar, berg och välväxta
lövträd och en vattenspegel direkt gränsande mot torget.
Parken bildar en mjuk och grön övergång från torget
till bostadsbebyggelsen. Mellan träden skymtar de gula
tegelhusen med röda tegeltak i tre våningar på Dalheimersgatan och Reutersgatan. En trädrad avgränsar mot
Reutersgatan åt vänster.
18
5. Vy från gränsen mellan torget och parken. Här upplevs den mer anlagda delen av parken med kvinnostatyn,
ett kraftigt buskage av rhododendron, en stenlagd gång
och stentrappa. Gavlarna till trevåningshusen på Dalheimersgatan skymar bakom träden.
6. Vy från höjden på Olssons park ner mot Guldhedstorget. Här ligger affärshuset som en fond i blickfånget. Den gamla retaurangbyggnaden bildar en
rumslig avgränsning. Parkens lövträd ger en upplevelse
av grön oas och rhododendonbuskaget samt stengången
och de gamla stenportalerna påminner om att parken är
anlagd.
ANALYS
1.
4.
2.
5.
6. OLSSONS PARK
3.
5.
Än
gem
ark
en
2. Reute
GULDHEDSTORGET
3.
rsg
ata
n
6.
4.
1.
19
ANALYS
Reutersgatan - Daniel Petterssons gata Dalheimersgatan
7. Den karaktäristiska kröken på Reutersgatan förstärker upplevelsen av den avvägda skalan på husen upp
mot höjden. Trädkronorna utgör det höga inslaget i
stadsbilden. Gatans sväng tillsammans med de naturliga
inslagen och teglets gula kulör ger ett mjukt och visuellt
behagligt intryck. Långt upp i fonden ligger ett tegelhus.
8. Vy från stigen/trappan vid Daniel Petterssons gata.
Upplevelsen av grön rumslighet, höga träd och terrängens kraftiga lutning är tydlig. De gula tegelhusen markerar visuellt Dalheimergatans riktning. Reutergatans
kraftiga krök bildar en mjuk övergång från urban miljö
till park. Olssons park med berg i dagen, gräsytor och
stig leder blicken ner mot torget. Det höga punkthuset
markerar torget och områdets entré.
9. I början av Dalheimersgatan omsluter lamellhusen
gaturummet. Gatan svänger och siktlinjen består av
fasader, berg och träd. Även här är det träden som är
det höga inslaget och som sträcker sig över hustaken.
Grönskan med gräsytor och lövträd ger ett mjukt och
behagligt intryck.
10. Även här omsluter tegelhusen gaturummet på Dalheimergatan på ett tydligt sätt. I siktlinjens fond ligger
ett tegelhus men p g a terrängens varierande lutning
ligger det lägre ner än de omkringliggande husen.
11. En rak siktlinje från Dalheimersgatans slut mot Reu-
tersgatan och Olssons park. Berg, lövträd och gula tegelhus bildar en för Guldheden typisk rumslighet. Guldhedstorget skymtar nedanför parken och affärslängan
bildar en fondvy tillsammans med det låga trähuset. De
höga lövträdssolitärerna sträcker upp sig mot himlen
och utgör de höga inslagen i stadsbilden.
20
Kritiska punkter
Siktlinjer och vyer - Guldhedstorget och Olssons park
• Från Reutersgatan vid Guldhedstorget har man en
öppen vy upp mot husen på höjden.
• Olssons Park bildar en mjuk och grön övergång
från torget till bostadsbebyggelsen. Mellan träden
skymtar de gula tegelhusen med röda tegeltak i tre
våningar på Dalheimersgatan och Reutersgatan.
Kritiska punkter
Siktlinjer och vyer - Reutersgatan, Daniel Petterssons gata
och Dalheimersgatan
• Reutersgatans karaktäristiska krök förstärker
upplevelsen av den avvägda skalan på husen upp
mot höjden. Trädkronorna utgör det höga inslaget i
stadsbilden. Långt upp i fonden ligger ett tegelhus.
• Reutergatans kraftiga krök bildar en mjuk övergång
från urban miljö till park. Olssons park med berg
i dagen, gräsytor och stig leder blicken ner mot
torget. Det höga punkthuset markerar torget och
områdets entré.
• Dalheimergatan svänger och siktlinjen består av
fasader, berg och träd. Även här är det träden som är
det höga inslaget och som sträcker sig över hustaken. Guldhedstorget skymtar nedanför parken och
affärslängan bildar en fondvy tillsammans med det
låga trähuset. De höga lövträdssolitärerna sträcker
upp sig mot himlen och utgör de höga inslagen i
stadsrummet.
• Affärshuset ligger som en fond från vyn på höjden
av Olssons park ner mot Guldhedstorget.
ANALYS
7.
ata
sg
on
rss
e
ett
lP
nie
Da
9.
10.
8.
an
gat
ers
im
lhe
Da
8.
10.
11.
OLSSONS PARK
7.
9.
Re
ute
rsg
ata
n
11.
21
ANALYS
Sammanfattning kritiska punkter
Här följer en sammanfattning av de kristiska punkter som
vi påvisat i utredningen.
Rumslighet - material - kulörer
• Guldhedstorget är områdets centrum och består av
en stenbelagd torgplats omgiven av låga byggnader.
Torget karaktäriseras av en relativt stor och öppen
yta lagd med marksten i rutnätsmönster. Platsen
upplevs som ödsligt. De högre tegelhusen och
punkthusen skymtar på höjden och allt bäddas in
av grönska. Olssons Parks gröna rum med högväxta
lövträd, vattenspegel, berg och kvinnoskulpturen
utgör en mjuk och inbjudande avgränsning i väster.
• Olssons Park karaktäriseras av de höga, välväxta
lövträden, vattenspegeln, kvinnoskulpturen och den
gamla stentrappan. Parken förmedlar en romantisk
känsla av en undanskymd och bortglömd plats med
en inneboende autenticitet och patina påverkad av
naturen.
• Reutersgatan utmärker sig med sin svängda S-form
genom området vilket skapar flera spännande rumsliga upplevelser. Fasader och berg går i liv med gatan
på flera ställen.
• Daniel Petterssons gata har den rumsliga variation
som är typsik för området med fasader direkt mot
gatan kombinerat med mer luftig placering. De gula
tegelhusen har fina arkitektoniska detaljer med portiker, tegelornamentik kring fönster, port och takfris
samt kopparplåtsdetaljer.
• Dalheimersgatan får med de gula tegelfasaderna,
berget och lövträden en påtaglig rumslighet. Skalan
och den ljusa färgsättningen tillsammans med grönskan gör dock att upplevelsen från gatuperspektiv
fortfarande är luftig.
• Raketgatans rumslighet varierar från att hus och
berg gränsar direkt mot gatan samt mer öppenhet
och vida siktlinjer. De höga punkthusen har i de
flesta fall slammade fasader och avfärgade i en röd
kulör, men det finns några fasader som fortfarande
består av rött tegel.
Skala
• Skalan på byggnaderna följer mycket tydligt placeringen efter terrängens höjd.
Siktlinjer och vyer - Guldhedstorget och Olssons park
• Från Reutersgatan vid Guldhedstorget har man en
öppen vy upp mot husen på höjden.
• Olssons Park bildar en mjuk och grön övergång
från torget till bostadsbebyggelsen. Mellan träden
skymtar de gula tegelhusen med röda tegeltak i tre
våningar på Dalheimersgatan och Reutersgatan.
• Affärshuset ligger som en fond från vyn på höjden
av Olssons ark ner mot Guldhedstorget.
22
Siktlinjer och vyer - Reutersgatan, Daniel Petterssons gata
och Dalheimersgatan
• Reutersgatans karaktäristiska krök förstärker
upplevelsen av den avvägda skalan på husen upp
mot höjden. Trädkronorna utgör det höga inslaget i
stadsbilden. Långt upp i fonden ligger ett tegelhus.
• Reutergatans kraftiga krök bildar en mjuk övergång
från urban miljö till park. Olssons park med berg
i dagen, gräsytor och stig leder blicken ner mot
torget. Det höga punkthuset markerar torget och
områdets entré.
• Dalheimergatan svänger och siktlinjen består av
fasader, berg och träd. Även här är det träden som är
det höga inslaget och som sträcker sig över hustaken. Guldhedstorget skymtar nedanför parken och
affärslängan bildar en fondvy tillsammans med det
låga trähuset. De höga lövträdssolitärerna sträcker
upp sig mot himlen och utgör de höga inslagen i
stadsrummet.
ANALYS
Antikvarisk diskussion
En avslutande antikvarisk diskussion och analys.
Guldheden uppfördes som ett experiment för en ny typ
av bostadsbyggande. Den gamla tidens trångboddhet
och bostadsbrist skulle motverkas med grannskapsplanering i det moderna, goda samhället.
Den naturliga topografin utnyttjades för att skapa ett
landmärke genom att placera en rad höga punkthus på
bergskanten. Från Guldhedstorget stiger gatan succesivt upp mot bostadsbebyggelsen. Skalan förändras och
byggnadshöjderna trappas upp i takt med att man kommer högre upp för berget. Upplevelsen av gaturummet
varierar med skala och olika förhållningssätt till gatan
genom placering av husen och naturliga inslag som berg
och träd. Terränganpassningen i området ger en berikande variation och ständigt avbrutna siktlinjer. Genom
att byggnaderna aldrig helt blockerar siktlinjerna skapas
ett flöde.
Vid eventuell exploatering av området är det framför allt
fyra aspekter av upplevelsevärden som bör tas hänsyn
till:
- skala
- variationen av stadsrummet där skala, intim/öppenhet, mjuka gränser, grönska och berg, rumslighet,
terränganpassning med siktlinjer som ständigt förändras
är delar av upplevelsen.
- placering av byggnaderna i relation till gatan, terrängen och solen.
- kärnområdet med Guldhedstorget och Olssons park.
23
Källor
Antikvariskt planeringsunderlag Norra Guldheden.
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, distrikt söder
oktober 2008. White arkitektkontor.
Norra Guldheden, kulturmilj av riksintresse. Länsstyrelsen i Göteborgs och bohuslän. 1993.
Göteborgs Stadsmuseums bildarkiv.
Göteborg januari 2015
Sofia Larsson, bebyggelseantikvarie
24