Symbios, magasinet om miljöintegration och ekonomi från Econova
Vinjett MAGASINET OM MILJÖINTEGRATION OCH EKONOMI FRÅN ECONOVA 3 SKÄL TILL CIRKULÄR EKONOMI Samarbete som lönar sig EXPERTEN OM INDUSTRIELL SYMBIOS REPORTAGET: NEDSLAG PÅ BRAVIKEN | NYA MILJÖMÅLSSAMORDNAREN ANNIKA HELKER LUNDSTRÖM | DÄRFÖR BEHÖVS MILJÖINTEGRATÖRER | TILLVÄXTVERKET MILJARDSATSAR | NYA MATERIAL DRIVER UTVECKLINGEN | CSR SWEDEN OM NY LAG S YMB I O S 01 GRÖDOR GÖDSEL FODER SPANNMÅL B I O TO TAL B I O GÖ DSEL DR ANK SV ENSK B I O GAS LANTMÄNNEN A G R O E TA N O L GAMLA DÄCK ÅNGA 06 NYA DÄCK ETANO L 02 11 BIOGAS 03 GÖ R AN ÅR SJÖ DÄCKSTO M M AR 02 Ledare COLMEC SE MÖJLIGHETERNA MED INDUSTRIELL SYMBIOS. DÄCKSTO M M AR GUM M I TUR EB ER GS ASKA ASKA B I O B R ÄNSL E E :O N ASKA TÄCKPL AST B I O M ATER I AL E C O N O VA F I B ER SL AM TO R V KO NSTR UKTI O N PLAST R ETURTR Ä / B I O B R ÄNSL E HÅLLBARHET OCH ÅTERBRUK M ASSAV ED KO NSTR UKTI O N B AR K KARTONG B R ÄNSL E M I L JÖ SÄCK PLASTPÅSAR F I B ER R ÅVAR A PÅ MÅNGAS LÄPPAR. JORD SL AM SLAM TRÄVAROR F I SKEB Y B O AR D TI M M ER HO L M EN B R AV I KENS SÅGV ER K TRÄDGÅRDSAVFALL FLIS VERKSAMHETSAVFALL VÄR M E KARTONG TRYCKPAPPER 11 EL AVFALL BIOBRÄNSLE ”Se barkhögen” är kärnan i hela verksamheten på Econova. När företaget grundades i Norr köpingstrakten för över 50 år sedan, började vi ta till vara bark och flis som låg som spillhögar efter skogsavverkningen. Vi såg både miljö- och affärsnytta i att omhänder ta restprodukter från skogsindustrin för att fram ställa jordprodukter. Faktum är att mantrat ”se barkhögen” betyder om möjligt ännu mer för oss idag än för 50 år sedan. Idag är det vår inställning, vårt förhållningssätt, hela vårt dna. Vi vill hitta nya användningsområden för alla organiska material. Naturen genererar inget avfall, det ska inte vi heller göra! När den enes avfall eller restprodukt blir den andres råvara skapas industriell symbios. Lokala och regionala kretslopp och samarbeten hävdar många är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra globala miljömål. Industriell symbios handlar inte om att företagen behöver stora komplicerade flöden och komplexa nätverk. Vi tror på att se möjligheterna och sänka tröskeln en aning. Börja samarbeta i liten skala med ett par företag i samma region. Med nyfikenhet, rätt attityd och ett samarbetande förhållningssätt vågar du se utanför dina egna grindar och först då skapas verkliga synergier. Vi på Econova främjar hållbarhet genom att sam manföra material och energiflöden, från olika aktörer till en helhet, en symbios. Vi ser till att flödena fungerar tillsammans vilket är till fördel för miljön och samhället i stort. Vi kallar oss miljö integratörer. ÅNGA/FJÄRRVÄRME Vi kallar oss miljöintegratörer HOLMEN B R AV I K E N S PA P P E R S BRUK 03 Just nu 04 Cirkulär ekonomi är lösningen PROFESSOR MATS EKLUND OM MILJÖ- OCH AFFÄRSNYTTA. 10 12 06 Så jobbar man på Braviken INDUSTRIELL SYMBIOS UTANFÖR NORRKÖPING. 09 12 Verktygslådan GUIDE FÖR KOMMUN OCH FÖRETAG: KOM IGÅNG! 10 12 Innovation ger affärsnytta SÅ VÄXTE ETT ALTERNATIV TILL BETONG OCH ASFALT FRAM. 12 11 Utvalt HÅLLBARHET OCH SOCIALA MÖTEN I FOKUS, BEGREPP ATT LÄGGA PÅ MINNET OCH MER. SYMBIOS – MAGASINET OM MILJÖINTEGRATION OCH EKONOMI FRÅN ECONOVA ADRESS ECONOVA AB, BOX 90, 616 21 ÅBY, WWW.ECONOVA.SE TELEFON 011–36 81 00 ANSVARIG UTGIVARE JOHAN RYDBERG PRODUKTION CHIFFER AB, FISKARGATAN 8, 116 20 STOCKHOLM, WWW.CHIFFER.SE, TELEFON 08-410 32 100 E-POST [email protected] CHEFREDAKTÖR ANDREAS BJÖRKMAN REDAKTÖR MARGITA INGWALL ART DIRECTOR ASTRID KANEBERG FOTOGRAF ANDERS ROTH, KRISTI DAY PRODUKTIONSLEDARE MIA TJÄRNBERG TRYCKERI NORRKÖPINGS TRYCKERI REPRO ITALGRAF MEDIA OMSLAGSFOTO ANDERS ROTH Johan Rydberg Marknadschef Niklas Royson Försäljningschef Recycling 02 S YMB I O S Regionpolitikern Eva Andersson om viljan till samverkan i Östergötland. Just nu Industriell symbios är framtiden REGERINGEN OCH RIKSDAGEN har satt upp tydliga mål för Sveriges energi- och klimatpolitik fram till 2020 – bland annat vill regeringen att energiintensiteten minskar med 20 procent mellan 2008 och 2020. Men hur kan vi lösa globala problem på lokal nivå? Ett viktigt steg på vägen mot en effektivare energi- och materialanvändning är utvecklingen mot cirkulär ekonomi. Där ses inte avfall och restmaterial som kostsamma biprodukter utan som ny råvara. NY LAG SKAPAR KRAV PÅ HÅLLBARHETSFOKUS På grund av ändrade finansiella redovisningskrav kommer fler företag att behöva visa konkreta resultat av sitt hållbarhetsarbete. Symbios ställde frågan vad detta innebär i praktiken till Marianne Bogle, vd för CSR Sweden. TEXT MARGITA INGWALL Från och med 2017 ska nya hållbarhetsindex redovisas i vissa företags årsredovisningar: Arbetet med miljö, socialt ansvar för anställda, mänskliga rättigheter och antikorruption ska kunna kopplas till företagens affärsmodell. Med väl underbyggd fakta, utifrån noggranna inventeringar av verksamheten, ska dessa nya index presenteras på ett begripligt sätt i förvaltningsberättelsen. Då räcker det inte längre med ”greenwashing” eller att styvmoderligt placera miljöpolicyn i en bilaga. – Kopplat till csr/hållbarhetsfrågorna ska företagen kunna berätta vilka deras mål är, vilka policys som finns på plats samt vilken förmåga företaget har att kunna uppfylla dessa. Och om företaget inte rapporterar kring detta måste man förklara varför. Det kommer att påverka investorernas intresse. Industriell symbios är ett talande exempel för när cirkulär ekonomi och samarbetsvilja mellan olika aktörer fungerar och skapar hållbarhet och affärs nytta på samma gång. I ECONOVAS TIDNING SYMBIOS vill vi lyfta fram möjligheterna, utmaningarna och de potentiella vinsterna med industriell symbios både ur ett miljöoch affärsperspektiv. Trevlig läsning. måste anses revolutionera synen på företagens ansvar för en hållbar utveckling, togs i september 2014. Svenska regeringen sätter ribban högt för vilka den nya lagen ska gälla, vilket innebär att fler företag än vad EU krävt berörs. Marianne Bogle menar att inventeringar med hållbarhet i fokus ger möjlighet till helt nya berikande sätt att se på sin verksamhet. Och skapa behov av samverkan horisontellt och vertikalt mellan olika sektorer. Håller vi verkligen vad vi lovar genom hela produktionskedjan? Kan vi skapa synergier med andra aktörer? Kan till exempel något vi behandlar som avfall istället bli råvara hos någon annan? – För att skapa ekosystem som den hållbara stadens cirkulära ekonomi, eller industriell symbios, gäller det att det finns aktörer och plattformar som kopplar ihop olika aktörer. Det lär finnas ett växande behov av konsultföretag och organisationer som har förmåga att skapa de synergier och mötesplatser som måste till för att vi ska kunna nå miljömålen, både de lokala, regionala, nationella och internationella, avslutar Marianne Bogle, Marianne Bogle. vd för CSR Sweden SAGT & GJORT ” Det behövs företag som driver på så att avfalls- och råvarusynergier uppstår mellan olika aktörer. Då sparar vi resurser.” Eva Lilja, Näringslivsdirektör på Örebro kommun DETTA EU-DIREKTIV, SOM ton fiberslam från Bravikens pappersbruk används varje år i Econovas jordproduktion. Läs reportaget på sidan 6. ” Att ta tillvara restmaterial och hushålla med resurser är en viktig del av riksdagens uppsatta generationsmål”* Annika Helker Lundström, Nationell miljömåls samordnare *Generationsmålet: ”Det över gripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsopro blem utanför Sveriges gränser.” Läs mer på sidan 6. S YMB I O S 03 DE T ÄR NU DET HÄ NDER Cirkulär ekonomi, industriell symbios och miljöintegration. Tre verktyg som kommer bidra till att miljömålen går att nå samtidigt som vi utvecklar välfärd och gör smartare affärer. TEXT MARGITA INGWALL FOTO ANDERS ROTH GRAFIK ASTRID KANEBERG Den svenske miljöprofilen Johan Rockström gör just nu viral succé med sitt ted-Talk med budskapet att det är nu, de närmaste 40 åren som nästa stora revolution måste pågå. En av dem som delar Rock ströms vision att vi har en lika stor förändring framför oss som den industriella revolutionen innebar, är Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. Han ser många affärsmässiga möjligheter i utmaningarna och kommer liksom Rockström med hopp, snarare än undergångsprofetior. – Vi har verktyg. Det gäller bara att använda dem, att våga tänka nytt och börja agera utifrån insikten att allting hänger ihop. Att inse att vi har begränsade resurser som vi behöver använda smarta system för att återbruka, snarare än förbruka. Här finns stora miljömässiga och ekonomiska vinster att göra. Mer resurseffektiva system skapar förutsättningar för framtidens välfärd, då de blir en konkurrensfördel på en global marknad och gör att företag kan ha kvar sin produktion i Sverige. Dessutom bidrar de till ökad inno vations- och förädlingstakt, säger Mats Eklund. en viktig ingrediens. Återbruket av fiberslam ersätter produktion av det jungfruliga materialet torv, och på så vis skapas ett kretslopp. Denna omställning mot jordproduktion med enbart återvunna råvaror är en utveckling som Econova driver. andra ekonomiska incitament är att kostnaderna för dyra deponier sänks när restprodukter kan tas tillvara i högre grad och dessutom säljas som råvara. Mats Eklund menar att det redan pågår många lokala utbyten av denna sort runt om i Sverige, utan att det kallas för industriell symbios, men anser att det finns en enorm outnyttjad potential av goda affärer att göra. Och en del i revolutionen handlar om att skapa nya sammanhang, att vidga sina vyer – det leder till nya affärsmöjligheter. – Det gäller att företag nu snabbt öppnar grindarna och får syn på sin granne. Att man frågar sig ”Vad kan det finnas för avfall eller restprodukter att hämta som kan vara till nytta i vår produktion? Vad kan vi alla spara och tjäna på det?” Bjud in varandra, både indu strin, kommunerna, regionerna, akademierna, intresse- och sam verkansorganisationerna. Ta reda på hur ni logistiskt och produk tionsmässigt smartast kan utveckla nya kluster och mest effektivt använder er av varandra redan nu. Hur kan ni minska utnyttjandet av jungfruliga material? Hur ni kan vävas samman i en industriell symbios som kan leda till nästa stora innovation? För att detta ska bli möjligt krävs samarbeten och samverkan på helt nya nivåer. Både inom näringslivet och kommunerna. – Kommunen spelar en viktig roll. Dels genom att med sin pla nering styra mot industriell symbios och dels med sitt näringslivs arbete skapa arenor för synergier och samarbeten. cirkulär ekonomi inspireras av naturens kretslopp och är uppbyggt så att alla delar i en produktionskedja länkar i den andra. På så sätt är flödet mellan aktörerna en förutsättning för affärerna. Inget går till spillo. Industriell symbios bygger på samma princip och kända exem pel finns i Händelö energikombinat, Industry Park of Sweden i Helsingborg och danska Kalundborg, där företagens produktion delvis bygger på återbruk av varandras restprodukter i ett krets loppsupplägg. Detta till skillnad mot traditionell linjär ekonomi, där en vara produceras och brukas för att sedan kastas bort och inte mycket uppmärksamhet riktas mot biprodukter, avfall och energi. – I ett system präglat av industriell ökad samverkan mellan vitt skilda symbios blir en producents avfall istället aktörer föder behov av nya funktioner en annans råvara. Restprodukter består av ”VAD K AN DE T och spelare. Här ser Mats Eklund privata energi och material, vilka via smart logistik återvinningsföretag inom avfallshante och samarbete kan komma till nytta. Till F I NNAS FÖR AV FALL ring som viktiga aktörer. exempel kan massaindustrin bidra till E L L E R RE S TPRODUK TE R – Det kommer behövas återvinnings effektivare tomatodling genom sin rest företag inom avfallshantering som specia produkt koldioxid, leverera spillvärme AT T HÄMTA SOM K AN liserar sig på detta, som kan marknaderna, och låta jordproducenter dra nytta av VAR A TILL NYTTA avsättningen och har kontakterna inom materialen. Ett verkligt optimalt upplägg kommunerna. De blir spindeln i nätet. av synergier där någons avsättnings I VÅR PRODUK TION?” Precis som det inom datavärlden krävs problem transformeras till någon systemintegratörer för att få allting att annans lösning, säger Mats Eklund. effektivt samverka, behövs det inom industrin miljöintegratörer. Just ett sådant samarbete finns sedan decennier mellan Bravikens De som bidrar till att affären sys ihop och sedan handfast ansvarar pappersbruk och Econova, Nordens största producent av jord. för att en aktörs avfall förflyttas till att bli någon annans råvara, På plats bredvid pappersbruket i Norrköping ligger Econovas avslutar Mats Eklund. jordproduktion där restprodukterna från pappersbruket ingår som • 04 S YMB I O S Vad är industriell symbios? GRÖDOR GÖDSEL FODER SPANNMÅL B IOT OTA L B IOGÖDS E L DR A NK S VE NS K B IOGA S BIOGAS L ANT M ÄNN EN AGROE TA N O L GAMLA DÄCK ÅNGA NYA DÄCK E TA NOL GÖR A N Å R S JÖ DÄ CKS T OM M A R Mats Eklund är professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet och sitter i Econovas styrelse. Han anser att det behövs fler företag som bidrar till att binda samman olika aktörer i industriell symbios. Affärsupplägg liknande det Econova utför i sin roll som miljöintegratör. C O LM EC DÄ CKSTOMMAR GUM M I TU REBERGS A S KA ASKA BI OBRÄN SL E E :ON ASKA TÄCK PLAST BI OMATERI AL EC O N O VA F I BERSL AM TORV KON STRU KTI ON PLAST RETU RTRÄ / BI OBRÄN SL E MASSAVED BARK KARTONG BRÄN SL E MILJ ÖSÄCK PLASTPÅSAR F I BERRÅVARA JORD SL AM SLAM TRÄVAROR F I SKEBY BOARD KON STRU KTI ON TRÄDGÅRDSAVFALL FLIS TI MMER H OL MEN BRAVI KEN S SÅGVERK VERKSAMHETSAVFALL VÄRME KARTONG TRYCKPAPPER EL AVFALL BIOBRÄNSLE ÅNGA/FJÄRRVÄRME H O LMEN BRAV I KEN S PA PPERSBRU K Illustrationen visar industriell symbios som den ser ut i Norrköping. Här blir ett företags restprodukter och avfall någon annans råvara. Ett utbyte mellan en mängd aktörer som innebär vinster både rent ekonomiskt och för miljön. S YMB I O S 05 Vinjett Symbios som ger eko På Braviken utanför Norrköping flödar restmaterial och energi mellan industrigrannarna. Här finns en medveten samverkan mellan företag och kommun som ger förutsättningar för både miljömässiga och affärsmässiga vinster. TEXT ANDREAS BJÖRKMAN FOTO ANDERS ROTH 06 S YMB I O S Stora hjullastare och lastbilar skyndar mel lan de stora materialhögarna med tydliga mål i sikte. Runt omkring dem tornar högar av restfiber, aska och täckbark upp sig och skapar ett mullvadslandskap. Vi befinner oss på Braviken utanför Norrköping där rest produkterna inte går till spillo utan istället är på väg mot nya användningsområden. För flera decennier sedan myntades för första gången uttrycket ”Cradle to cradle” av Walter Stahel, ledande inom resurs effektivitet. Fritt översatt blir betydelsen från vagga till vagga och syftar till att skapa industriella system som inte bara är effektiva utan i förlängningen också helt avfallsfria. Majoriteten av dagens företag har inordnat sig i linjära system där produkter konsumeras och slängs. Det är inte hållbart vare sig för miljön eller ekonomin. 2050 förväntas den globala ekonomin ha fyrdubblats och befolkningen växt från 7 miljarder till 9,2 miljarder vilket kommer att ställa enorma krav på att vi använder våra resurser mer effektivt. På Braviken är Econova spindeln i nätet. Härifrån jobbar man med att kartlägga regionens energioch materialflöden och bidrar till att samla regionens aktörer i utvecklingsmöten. Dessutom strävar parterna hela tiden efter att hitta cirkulära helhetslösningar som är lönsamma för alla inblandade aktörer. – Som miljöintegratör är vår vision att skapa det avfallsfria bruket. Vi började arbeta med Bravikens pappersbruk redan 1977. Under 1980-talet påbörjades ett utveck lingsarbete med fiberkompostering för att omhänderta restprodukten fiberslam, i syfte att nyttja den som jordråvara. För pappers bruket innebar det en fördel, då trycket på den egna deponin minskade i samma takt som fiberkomposteringen växte. Sedan 2005 är det inte tillåtet att deponera organiskt material, vilket gör att det utöver miljönyt tan med fiberkompostering även finns ett tydligt ekonomiskt incitament för utbytet, förklarar Niklas Royson som jobbar som försäljningschef på Econova Recycling. Industriell symbios bygger på samma Reportaget kretsloppsidé som cirkulär ekonomi, att material och energi i största möjliga mån återanvänds. I Östergötland har företag tillsammans med kommunen jobbat med vetet med att få till synergier och ta tillvara restmaterial. P å Braviken omhändertar och återvinner Econova restprodukter samt sköter även driften av brukets deponi. Den egna jordproduktionen är nära granne både med Bravikens pappersbruk och sågverk. Den geografiska närheten gör restprodukthanteringen smidig för båda parter. I det här fallet rör det sig om 60 000 ton av pappersbrukets fiberslam som varje år komposteras och blandas med andra råvaror för att bland annat säljas vidare som kon sumentjord på den skandinaviska markna den. I ett annat led förser Econova Bravikens pappersbruk med flis som eldas i fastbränsle pannan på pappersbruket och blir till ånga som används när pappret torkas. – På Bravikens pappersbruk producerar vi runt 60 000 ton fiberslam varje år och har länge haft ett väl fungerande samarbete med Econova. Vi har möten och följer upp arbetet kontinuerligt. Dessutom letar ”Som miljöintegratör är vår vision att skapa det avfallsfria bruket.” de hela tiden efter förbättringsmöjligheter, säger Leonard Dahlberg, kvalitets- och miljö ingenjör på Bravikens pappersbruk. Mellan Bravikens pappersbruk och sågverk pågår andra energi- och material utbyten. – Från sågverket köper vi in råvara i form av sågverksflis som vi sedan gör papper av. Sen levererar vi värme tillbaka till sågverket, värme som de i sin tur använder när de tor kar sina brädor, förklarar Leonard Dahlberg. Utsläppen av fossil koldioxid från Bra vikens pappersbruk har minskat med 90 procent de senaste åren och pappersbru ket strävar hela tiden efter maximal åter vinning och återanvändning. Slutkunden ställer allt högre krav och vill veta varifrån vedråvaran till pappersproduktionen kommer och lagstiftningen skärps löpande. Miljönyttan är givetvis viktig. Likaså de eko nomiska incitamenten. – Bravikens pappersbruk är en stor skogs ägare och för oss är det viktigt att hela potentialen i skogsråvaran utnyttjas. Alla restprodukter har en benägenhet att driva kostnader, men internt nytänkande och vårt samarbete med Econova har fört oss i mot satt riktning, förklarar Leonard Dahlberg. F ör väl fungerande industriell sym bios behövs bra förutsättningar. För det första är det ur utsläpps synpunkt en stor fördel om aktörerna ligger nära varandra rent geografiskt. För det an dra måste företagen och industrierna själva vara drivande i önskan att hitta synergier och materialflöden. Det finns också andra aktörer som kan underlätta arbetet. I Norr köping har kommunen länge sett fördel arna med samarbeten företagen emellan. – Nätverket Cleantech Östergötland startades för många år sedan och gav miljö teknikföretag och andra företag möjligheten att träffas och föra en dialog. Det som speglar samverkan i den här regionen är att det finns en vilja att vända dagens miljöproblem till Ångande fibermull i fokus när nya råvaror blir till. Maskinföraren Charlotte Ekstedt har fullt upp ute på Econovas stora arbetsytor. S YMB I O S 07 Vinjett Reportaget kunna bli den andres råvara. Det har varit en förutsättning och det är kommunens beslut som i många avseenden sätter spel planen för industrierna och företagen i en region, säger Eva Andersson. N På Braviken utanför Norrköping ligger högar av restmaterial som ska bli nya råvaror. Leonard Dahlberg inspekterar fiberslammet från Bravikens pappersbruk som Econova komposterar och gör jordprodukter av. SAMLANDE KRAFT Nätverket Cleantech Östergötland ska öka kon kurrenskraften och utveckla affärsmöjligheter hos miljöteknikföretag i regionen. ”Östergötland är en region som framgångsrikt driver miljöteknikutvecklingen framåt och premierar gröna företag. Vi kan inspirera andra regioner att organisera sig i ekosystem”, säger Malin Forsgren, verksamhets ansvarig på Cleantech Östergötland. 08 S YMB I O S affärsnytta, säger Eva Andersson som idag är vice ordförande i regionutvecklings nämnden och som tidigare var kommunal råd i Norrköping i 13 år. K ommunen har varit aktiv i mark planeringen ute på Malmölandet där Bravikens pappersbruk och Econova håller till, men också vid energi kombinatet Händelö som satt sitt namn på den internationella kartan tack vare sitt arbete med industriell symbios. På båda platserna har kommunen erbjudit mark optioner till företag som kan främja och delta i den industriella symbiosen som redan finns. Ska du få plats på området måste du ha flöden av material eller tjänster som helt enkelt gynnar symbiosen. – Det får bara vara ”ångavstånd” mellan industrierna och den enes restprodukt ska orrköping är en industristad med pappersindustrin som en grundbult och kan man använda miljötekniken på rätt sätt kan nya och gam la företag samverka vilket skapar enorma möjligheter för en region. – Det skapar attraktivitet och blir ett sätt för oss att marknadsföra kommunen. Det finns alltså inte bara ett miljö- och klimat perspektiv i det här utan även ett aktivitets perspektiv. Med det ekoindustriella klustret på Händelö och det medvetna arbetet med Cleantech Östergötland har vi profilerat oss såväl nationellt som internationellt, fort sätter Eva Andersson. Niklas Royson och Johan Rydberg menar att det är viktigt att kommunen – som i Norrköpings fall – ser helheten och det kretslopp som industriell symbios innebär. Får kommunen upp ögonen för indu striell symbios finns stora vinster att hämta. – Att behålla fler flöden inom en region innebär ökade skatteintäkter och stärkt attraktionskraft. Det är när beslutsfattare fullt ut ger stöd för arbete med regional utveckling som vi tillsammans kan nå den industriella symbiosens verkliga potential, avslutar Johan Rydberg. • Så här gör du ECONOVA REKOMMENDERAR: Se utanför grindarna och börja i liten skala! VE R KTYGSLÅ DA N Att samverka i industriell symbios gynnar både miljön och affärerna. Här listar vi tips på hur du kommer igång och vilka vinsterna kan bli. FÖRE TA G SÅ KOMMER VI IGÅNG KARTLÄGG FÖREKOMSTEN AV energi- och materialflöden i företaget. IDENTIFIERA DITT AVFALL och dina restprodukter. TA KONTAKT MED DINA NÄRMASTE GRANNAR för att förstå för hur deras flöden ser ut. ANLITA EN MILJÖINTEGRATÖR för en fördjupad möjlighetsanalys. VAD KAN KOMMUNEN GÖRA? 1 K ARTLÄGG FÖREKOMSTEN AV 2 IDENTIFIERA LOKALA NYCKELAKTÖRER 3 UNDERLÄTTA 4 ANLITA EN MILJÖINTEGRATÖR VARFÖR INDUSTRIELL SYMBIOS? MÖJLIGHET TILL ÖKADE INTÄKTER och besparingar. SKAPAR KONKURRENSFÖRDELAR och möjligheter till innovationer. ÖMSESIDIG AFFÄRSNYTTA för delaktiga aktörer. ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET och miljönytta i verksamheten. KO MMU NER energi- och materialflöden i kommunen. och synergisamarbeten. bildandet av nätverk. för fortsatt möjlighetsanalys och processförslag. VINSTER FÖR KOMMUNEN 1 STÄRKT ATTRAKTIONSKRAFT för företag och ökad innovationstakt. 2 STÄRKT NÄRINGSLIVSUTVECKLING 3 HÅLLBAR OCH KOSTNADSEFFEKTIV 4 KONKRETA STEG FÖR ÖKAD HÅLLBARHET och framtidsanda. avfallshantering. på lokal nivå. VISSTE DU ATT... ” TOM AT E R S O M P R O DUCE R AS I VÄX TH US SOM NYTTJ AR INDUSTRIELLA ÖVERSKOTTSRESURSER KAN HA UPPEMOT 8 0 G Å N G E R M I N D R E K LIMATP ÅV E RKAN ÄN TOMATE R ODLADE I K O N V E NTIONE LLA VÄX THUS .” Andersson, Stina (2010) ”Resurseffektivare energi- och växthusföretag genom industriell symbios”. Linköpings Universitet. S YMB I O S 09 Paret MILJÖSMART AFFÄRSNYTTA Econovas Cementstabiliserade Aska – eca – är ett nytt och innovativt material. Det gör att Tekniska verkens tunga fordon kan rulla på en yta av återvunnen aska från företagets värmeverk. TEXT ANDREAS BJÖRKMAN FOTO ANDERS ROTH, KRISTI DAY Varje år produceras 1,7 miljoner ton aska i Sverige och behovet av hållbara lösningar för återvinning av askor är stort. 60–70 procent av all aska används idag till att sluttäcka gamla deponier, men redan 2020 ska hälften av deponierna vara sluttäckta vilket ökar behovet av nya användningsområden för askan. Econova har utvecklat en metod econovas produktchef Per Björneld är en av person erna bakom nya eca. – eca minskar bränsleför brukningen för fordonen som kör på arbetsytan, den ger bättre arbetsmiljö för de som jobbar där och bättre kvalitet på materialet som hanteras på ytan, säger han. Det nya materialet testades för första gången 2012 på Econovas egna anläggningar. 2013 hörde Tekniska verken av sig och var intresserade. – Tekniska verken producerar mycket aska och ville hitta ett sätt att ta tillvara den. Det här blev ett hållbart alternativ och det är fantastiskt när återvin ning och bra ekonomi kan gå hand i hand. 10 S YMB I O S för att blanda aska, cement och bergkross. Resultatet är materialet ECA som fungerar utmärkt för hårt belastade arbetsytor på industrier. Det ersätter delar av den mer energikrävande och jungfruliga bergkrossen och ger ekonomiska och miljömässiga vinster på köpet. Tekniska verken i Linköping har förstått nyttan. • vid tekniska verken – som producerar 85 000 ton aska varje år – har förhållandena på verksamhetsytorna förbättrats avsevärt efter att eca anlades 2013. Det vittnar arbetsledaren Olof Andersson om. – Med eca får vi en hård och jämn yta som både står emot hårt slitage från tunga maskiner och förbättrar förarmiljön för våra chaufförer. Ytan påverkas inte av väder och vind på samma sätt som en avgrusad yta och är dessutom betydligt billigare än exempelvis betong och asfalt, säger Olof Andersson. På sikt kommer sannolikt fler av Tekniska verkens verksam hetsytor att få ett eca-täcke. – Vi har tänkt göra minst 3–4 liknande ytor inom några år. Vi är nöjda både med resultatet och samarbetet med Econova. Utvalt FOTO: JOHNÉR RAPPORT: Hur kan industriell symbios bidra till att vi når miljömålen? I juni 2014 fick Naturvårdsverket ett uppdrag av regeringen. De skulle genomföra insatser för att öka kunskapen om hur spetsteknologier kan bidra till målen i regeringens miljöteknikstrategi samt generations- och miljökvalitetsmålen som riksdagen antagit. Sotenäs kommun satsar stort på att med ett tydligt hållbarhets perspektiv bidra till ny affärsverksamhet. Bland annat skapas formella och informella mötesplatser för kreativt utbyte av kompetenser, kunskap och restprodukter. Leif Andreasson är utvecklingsstrateg för Sotenäs kommun och listar tre skäl till att skapa kluster av verksamheter som bygger på cirkulär ekonomi: 1 TJÄNA OCH SPARA PENGAR. 2 NYTTJA MILJÖN SMART. 3 DRIVA INNOVATION. FOTO: JOHNÉR Det sker i det mänskliga mötet – MÄNNISKAN ÄR ett flockdjur och när tvärkompetenser träffas uppstår helt nya möjligheter där någons problem kan omvandlas till någon annans lösning. Under resans gång med Sotenäs Symbioscenter har människor, inom olika sektorer eller företag, börjat prata med varandra och det har uppstått hållbara lösningar av problem som genererar nya affärsidéer. Så skapas en resurseffektiv industriell produktion. ÅTERVINNA MATERIAL DEPONERA Avfall som inte kan behandlas på andra sätt slutförvaras på deponi. ÅTERVINNA ENERGI Material som inte återvinns kan omvandlas till energi genom förbränning. i mars 2015 och det visar sig att industriell symbios tillsammans med bland annat hållbar stadsutveckling mer eller mindre är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå miljömålen. – Industriell symbios är enormt viktigt för hållbarheten. Kan man återanvända resurser, avfall och spillvärme får man mångdubbla miljö nyttor och resurseffektivitet. Det är helt centralt i miljöpolitiken och dessutom finns det en starkt positiv ekonomisk aspekt för företagen som jobbar med det, säger Ulf E Andersson som samordnar Naturvårdsverkets arbete med grön innovation och miljöteknik. NATURVÅRDSVERKETS RAPPORT KOM Använda material ska återvinnas så långt som möjligt. LÄS HELA RAPPORTEN ”Spetstekniker för miljömålen” på naturvardsverket.se. ÅTERANVÄNDA Att använda en sak mer än en gång är bättre än att slänga. På så sätt sparar vi resurser. FÖREBYGGA/ MINIMERA Avfallet minskar om vi köper färre men bättre saker och reparerar trasigt. AVFALLSTRAPPAN Avfallstrappan är grunden för hela avfallsarbetet inom EU och målet är att nå så högt upp i trappan som möjligt. De fem stegen visar hur vi alla ska tänka kring avfall. S YMB I O S 11 Utvalt ÅTERBRUKAT Finfördelad bark Jord Industriell symbios handlar om att förvandla restmaterial till ny råvara. Finfördelad bark kan bli jord och rejektmassa kan bli well papp. Ge restprodukterna nytt liv! Aska Fiberslam Fibermull ECA Rejektmassa TILLVÄXTVERKET FÖRORDAR KLUSTER Att företag, organisationer, regioner, kommuner samt högskolor och universitet delar med sig av kunskap och innovationer till varandra är idag förutsättningen för hållbar tillväxt. FOTO: SHUTTERSTOCK – En mängd forskningsresultat visar att det är just klusterdynamiken, som uppstår vid industriell symbios och horisontell samverkan, som är eftersträvansvärd och skapar ökad innovation, berättar Göran Brulin som är kvalificerad analytiker på Tillväxtverket och adjungerad professor i lokala och regionala innovationer på Linköpings Universitet. Till exempel satsar Vinnova och Tillväxtverket under en sjuårsperiod miljardbelopp i olika program för att stötta bildandet av kluster mellan olika aktörer. 12 S YMB I O S Wellpapp ordlistan Industriell symbiosFörhållande där olika aktörer inom privat och offentlig verksamhet engagerar sig för att uppnå konkurrensfördelar genom att utbyta flöden av material, energi, vatten och/eller biprodukter samt nyttja de synergimöjligheter som uppstår till följd av geografisk närhet. Cirkulär ekonomiEn ekonomisk modell där produkter, kom ponenter och material ständigt cirkulerar i tek niska eller biologiska kretslopp. Målsättningen är att hela tiden bevara högsta möjliga användbarhet och värde på det som cirkulerar. Miljöintegratör Rollen att sammanföra olika material- och energiflöden från olika aktörer till en helhet och se till att flödena fungerar tillsammans, till miljömässig och ekonomisk nytta för berörda parter och samhället i stort.
© Copyright 2024