Tre framgångsfaktorer för energieffektivisering hos våra fastigheter
• En god politisk vilja och en god förankring i
förvaltningarna
• Totalprojektsmetoden som ett pedagogiskt verktyg
• Ändrade hyresavtal
Framgångsfaktor 1 – en politisk förankring och vilja
•
År 2020 ska energianvändningen per uppvärmd
ytenhet i de bostäder och lokaler som förvaltas
av kommunen, eller av kommunala bolag, ha
minskat med 30 % jämfört med 1995.
•
Elanvändningen i kommunens lokaler, räknat
per ytenhet, ska ha minskat med 20 % fram till
2020 jämfört med 2008
Framgångsfaktor 1 – förvaltningarna har varit delaktiga
i åtgärdsförslagen
Åtgärdsförslag
Ansvar
Gör en analys utifrån
totalprojektmetoden och
ta fram en strategi för
energieffektivisering
Intern Service/Fastighet
Utveckla motivationen att
spara energi genom att
utveckla ekonomiska
incitamentsmodeller
Kommunledningskontoret
Framgångsfaktor 2 - Totalprojektmetoden som ett
pedagogiskt verktyg
Framgångsfaktor 2 - Totalprojektmetoden som ett
pedagogiskt verktyg
Om många åtgärder utförs så kan
energianvändningen ofta halveras i
en byggnad – fortfarande med en
god lönsamhet
Fredriksdals förskola
Framgångsfaktor 2 - Totalprojektmetoden som ett
pedagogiskt verktyg
GWh per år
20 % minskad energianvändning
Objekt
60
40
Investering
Minskad energianvändning
Miljoner/GWh
Fredriksdal
0,75 milj
72 MWh
10
Stenporten
5,3 milj
500 MWh
Ängsholmen
2,0 milj
165 MWh
Ekestubben
1,7 milj
132 MWh
20
0
5 st skolor i
GBG
2012
År
2020
11
12
Minskning år
2020 = 8 GWh
11 miljoner per
GWh
88 miljoner i
total investering
13
10, 8, 11, 13 och
12
Årlig investering
på 12 miljoner
Besparing (kkr)
Framgångsfaktor 3 – Ändrade till totalhyra
70
60
50
40
30
20
10
0
Belysning
0
100
200
300
Investering (kkr)
Incitamentsproblem!
Framgångsfaktor 3 – Ändrade till totalhyra
• Tidigare betalade varje hyrande förvaltning sin egen
elräkning
• 1 januari 2013 skrevs alla hyresavtal om till att inkludera
både värme och el
Uppföljning
Uppföljning
Tack för uppmärksamheten!
Nils Gustavsson