Tre framgångsfaktorer för energieffektivisering hos våra fastigheter • En god politisk vilja och en god förankring i förvaltningarna • Totalprojektsmetoden som ett pedagogiskt verktyg • Ändrade hyresavtal Framgångsfaktor 1 – en politisk förankring och vilja • År 2020 ska energianvändningen per uppvärmd ytenhet i de bostäder och lokaler som förvaltas av kommunen, eller av kommunala bolag, ha minskat med 30 % jämfört med 1995. • Elanvändningen i kommunens lokaler, räknat per ytenhet, ska ha minskat med 20 % fram till 2020 jämfört med 2008 Framgångsfaktor 1 – förvaltningarna har varit delaktiga i åtgärdsförslagen Åtgärdsförslag Ansvar Gör en analys utifrån totalprojektmetoden och ta fram en strategi för energieffektivisering Intern Service/Fastighet Utveckla motivationen att spara energi genom att utveckla ekonomiska incitamentsmodeller Kommunledningskontoret Framgångsfaktor 2 - Totalprojektmetoden som ett pedagogiskt verktyg Framgångsfaktor 2 - Totalprojektmetoden som ett pedagogiskt verktyg Om många åtgärder utförs så kan energianvändningen ofta halveras i en byggnad – fortfarande med en god lönsamhet Fredriksdals förskola Framgångsfaktor 2 - Totalprojektmetoden som ett pedagogiskt verktyg GWh per år 20 % minskad energianvändning Objekt 60 40 Investering Minskad energianvändning Miljoner/GWh Fredriksdal 0,75 milj 72 MWh 10 Stenporten 5,3 milj 500 MWh Ängsholmen 2,0 milj 165 MWh Ekestubben 1,7 milj 132 MWh 20 0 5 st skolor i GBG 2012 År 2020 11 12 Minskning år 2020 = 8 GWh 11 miljoner per GWh 88 miljoner i total investering 13 10, 8, 11, 13 och 12 Årlig investering på 12 miljoner Besparing (kkr) Framgångsfaktor 3 – Ändrade till totalhyra 70 60 50 40 30 20 10 0 Belysning 0 100 200 300 Investering (kkr) Incitamentsproblem! Framgångsfaktor 3 – Ändrade till totalhyra • Tidigare betalade varje hyrande förvaltning sin egen elräkning • 1 januari 2013 skrevs alla hyresavtal om till att inkludera både värme och el Uppföljning Uppföljning Tack för uppmärksamheten! Nils Gustavsson
© Copyright 2024