Vansbro kommun årsredovisning 2014
Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Förord 4 Förvaltningsberättelse 5 Organisation23 Vart gick skattepengarna? 24 Fem år i sammandrag 25 Verksamheterna Utbildning och arbete 26 Vård och omsorg33 Samhällsbyggnad38 Övergripande inklusive kommunkansli 43 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 47 Revisorer49 Finansiering52 Kommunkoncernen55 Redovisning Driftredovisning59 Resultaträkning61 Investeringsredovisning62 Kassaflödesanalys63 Balansräkning64 Nothänvisningar65 Redovisningsprinciper72 Ord- och begreppsförklaringar 74 Kommunstyrelsens ledamöter 75 Revisionsberättelse76 2014 – ett år att minnas Snart är 2014 ett minne blott! Ett år under vilket det hände mycket ute i världen och också i Vansbro kommun. 2014 var det hundra år sedan det första världskriget bröt ut. Hundra år efter detta är flykting strömmarna i världen lika stora om inte större än under andra världskriget som bröt ut för 75 år sedan. Vi tror att alla håller med om att också vi i Vansbro kommun måste ta vår del av ansvaret att välkomna personer som varit tvungna att fly från sina hemländer för att rädda sina liv. Samtidigt är vi medvetna om att det innebär påfrestningar på den kommunala organisa tionen, inte minst vad gäller skolan. Under 2014 har det hänt många positiva saker i Vansbro kommun. Vi har en ny, modern räddnings station på plats och vi har snart en ny skola klar i Myrbacka, Dala-Järna. Två stora och jätteviktiga framtidsinvesteringar som vi kommer att ha nytta och glädje av i många, många decennier. Vi har påbörjat processen med utbyggnad av bred band, en absolut förutsättning för att Vansbro ska vara en attraktiv kommun. Vi har kommit en bra bit på vägen att skapa en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. En förutsättning för bibehållen gymnasie utbildning i Västerdalarna. Vi har under året fått besked om att en ny och mycket efterlängtad sträckning av E16 mellan Dala-Järna och Vansbro ska bli verklighet, med förmodad byggstart 2018. Vid årsskiftet avslutades projektet Utmaningen – samverkan och samsyn för tillväxt, ett projekt som betytt och betyder mycket för utvecklingen av Vansbro kommun inom flera områden. Våra företag med duktiga företagsledare och medarbetare är fortsatt en grundförutsättning för en positiv utveckling och har bland annat inneburit att vi har en av de lägsta ungdomsarbetslöshetssiffrorna i länet. Fortfarande toppar Vansbro kommun listan över Dalarnas kommuners näringslivsklimat. Valet till kommunfullmäktige i september ledde till en majoritet för allianspartierna. Centerpartiet blev för första gången största parti i Vansbro kommun. Valresultatet innebar en ny politisk karta med två stora 4 2014 – ett år att minnas partier, Centerpartiet och Socialdemokraterna, och sex mindre partier i kommunfullmäktige. För femte året i rad redovisade Vansbro kommun ett positivt ekonomiskt resultat. Naturligtvis mycket glädjande, inte minst med tanke på att den ekonomiska situationen under många år varit besvärlig. Nu är vi ännu närmare att kunna säga att Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Det känns väldigt bra och är jätteviktigt för att öka tron på framtiden. De olika verksamheterna har gjort storartade insatser. Ett stort tack till alla medarbetare för bra jobb! Liksom de närmast föregående åren är den politiska samsyn som råder en starkt bidragande orsak till förbättringen av Vansbro kommuns ekonomi. Min förhoppning är detta fortsätter kommande år med den majoritet som efter valet har ansvar för att skapa denna samsyn. 2014 års resultat inspirerar oss alla att fortsätta arbeta för en positiv utveckling av vår fina kommun. Ett arbete som fortsatt ska präglas av engagemang, glädje, öppenhet, samsyn och framtidstro. Per-Anders Westhed Kommunstyrelsens ordförande (C) Förvaltningsberättelse Strategisk plan 2014–2016 I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kom munal utvecklingsplan. Översiktsplanen beskriver kommunens övergripande mål vad gäller tillväxt och ekonomisk utveck ling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklingsmöjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden man ska prioritera. Översikts planen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen tar med de viktigaste åtgärderna i budgeten. Kommunens strategiska områden är: • attityder • befolkningsutveckling • ekonomi. Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för plan perioden. Kommunstyrelsen ska utifrån de övergripande målen bestämma mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå. På följande sidor redovisas i vilken utsträckning kommunen nådde inriktningsmålen 2014. Styrsystemet Vansbro kommun arbetar utifrån modellen mål- och resultat styrning. Under 2014 påbörjade kommunen en översyn av styrmodellen. Det finns inga tecken på att styrmodellen behöver ändras, men den behöver göras mer känd i politiken och i förvalt ningen. Processen måste bli mer genomarbetad med exempelvis en tidplan som beskriver när olika aktiviteter ska ske. En politisk arbetsgrupp är utsedd som tillsammans med kommunchef och ekonomichef ska genomföra arbetet. Mål och måluppfyllelse 6 Noter till mål & måluppfyllelse 1 Ingen mätning gjordes 2013, från och med 2014 mäts istället hållbart medarbetarengagemang. 2 Ingen mätning genomförd. 3 NRI vid föregående mätning 2012 var 51. 4 NMI äldreomsorg vid föregående mätning 2012 var 48. 5 Nytt mått från 2014. Inriktningsmål Nyckeltal/mått 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. 5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i. 6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling. 7. Medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Resultatet uppgår till minst 3,7 mkr i överskott. Frisktalet är minst 95 %. Medarbetarindex ökar. Förvaltningsberättelse 100 % godkända elever i grundskolan. 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom 3 år). Övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning (<145). Övre halvan i servicemätningen Kommunens myndighetsutövning (SKL:s Insikten). Nöjd-region-index (NRI). Resultat 2013 Resultat 2014 +14,8 mkr 94 +10,2 mkr 95 1 1 75,9 % 73,0 % 41,7 % 77 72,5 % 82 2 2 2 51 3 6 730 6 694 2 51 4 78 92 Antal invånare är minst 6 775. Nöjd-medborgar-index (NMI) verksamhet äldreomsorg. Brukarna är nöjda med sitt särskilda boende. Brukarna är nöjda med den hemtjänst de erhåller. 5 5 Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med medborgarundersökningen. Medborgar undersökningen görs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 5 och 7 är sådana inriktningsmål. Inriktningsmål 1, att resultatet ska uppgå till minst 3,7 mkr i överskott, uppfylldes 2014. Kommunen har i och med 2014 års resultat återställt tidigare upparbetade underskott. Inriktningsmål 2, att Vansbro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser, har två mått. Det första är frisk talet som var 94,8 procent 2014, ett mycket bra resultat. Det andra är medarbetarindex, som inte mättes 2013 och 2014. Från och med 2014 används istället SKL:s mått hållbart medarbetar engagemang där resultatet var 4,07 på en 5-gradig skala. Inriktningsmål 3, i Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete, kommenteras i utbildning och arbetes verksamhetsberättelse. För inriktningsmål 4, att Vansbro kommun skapar förutsätt ningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån, försämrade kommunen sin placering i Svenskt Näringslivs rankning något. Kommunen deltog däremot inte i SKL:s mätning Insikten. Inriktningsmål 5, Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i, mäts via medborgarundersökningen. Sedan förra mätningen har NRI (nöjd-region-index) inte förändrats. Inriktningsmål 6, Vansbro kommun har en stabil befolknings utveckling, är inte kopplat till några särskilda verksamhetsmål. Antalet invånare den 31 december 2014 uppgick till 6 694, en minsk ning med 36 personer. Målet på 6 775 invånare uppnåddes inte. Inriktningsmål 7, medborgarna är nöjda med den äldre omsorg kommunen erbjuder, mäts via NMI (nöjd-medborgarindex) för verksamheten äldreomsorg. Sedan mätningen 2012 har index ökat med 3. 2014 mäts målet även med två mått från KKiK (Kommunens kvalitet i korthet). Resultaten från KKiK visade att brukarna är nöjda med sitt särskilda boende och nöjda med den hemtjänst de får. Dessa mått mäts varje år i KKiK och har sedan 2013 försämrats från 86 till 78 för boende och från 97 till 92 för hemtjänst. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade om tre finansiella mål för 2014 (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. Finansiella mål Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Investeringar uppgår till maximalt 15 mkr i genomsnitt per budgetår över en femårsperiod. Återställning av det egna kapitalet sker senast år 2017 (att återställa). Resultat Resultat 2013 2014 96 % 97 % 27,4 mkr 32,9 mkr 7,0 0 Förvaltningsberättelse 7 Alla finansiella mål uppfylldes 2014, vilket även innebär att kommunen inte längre har några upparbetade underskott att återställa. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarp erspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I årets mätning deltog drygt 220 kommu ner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspek tiven: • tillgänglighet • trygghet • information och delaktighet • effektivitet • kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet – mätning 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre grupper: Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat (25 %). Gul anger att Vansbro tillhör de mittersta kommunerna de mittersta kommunerna (50 %). Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat (25 %). Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Håller kommunens verksamhet öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter? I tillgänglighets måttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kom munen hade 2014, det vill säga hur snabbt man fick hjälp. 8 Förvaltningsberättelse Mått Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar. Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen. Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8–17 på vardagar, timmar/ vecka. Simhallens öppethållande utöver 8–17 på vardagar, timmar/vecka. Återvinningscentralens öppethållande utöver 8–17 på vardagar, timmar/vecka. Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum. Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum, dagar. Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats. Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd, dagar. 2012 2013 2014 37 83 95 35 30 41 79 94 62 11 11 9 36 28 28 2 2 2 100 100 91 0 0 43 49 156 21 5 7 2 Trygghet Trygghet omfattar om kommunen tillgodoser behovet av konti nuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Mått Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar. Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor. Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor. 2012 2013 68 2014 71 12 14 14 5,8 5,5 4,9 3,4 3,8 4,2 Förvaltningsberättelse 9 Delaktighet och information Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått Andel av kommunens röstberättigade som röstade i senaste kommunvalet. Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna. Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 2012 2013 2014 81,2 81,2 82,8 65 70 71 37 42 65 34 35 Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat man får ut av de pengar kommunen lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått 2012 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan. 102 117 Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven. Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven. 58 Resultat i kommunens grundskolor utifrån andel behöriga till gymnasiet. 83 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. 69 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng. 358 Resultatet för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som fullföljer gymnasiet inom fyra år. 74 Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den del som inte fullföljer ett gymnasieprogram. 34 750 Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden. 71 Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende. 564 786 Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende. 71 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten. 67 10 Förvaltningsberättelse 2013 2014 109 603 121 394 95 87 54 81 86 77 74 366 366 77 63 32 398 57 287 69 64 498 649 516 591 86 78 64 64 Mått Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst. Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller. Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO). 2012 2013 2014 172 738 150 182 299 653 92 97 92 100 100 86 Samhällsutveckling Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått Så hög är kommunens sysselsättningsgrad. Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. Antal nya företag som startats, per 1 000 invånare i kommunen. Sjukpenningtalet bland kommunens invånare. Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall. Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen. Andel inköpta ekologiska livsmedel. Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på. 2012 2013 2014 79 79 79 1,4 2,0 4,1 4,1 4,5 8,6 9,5 9,8 50 47 48 21 0 33 1 37 19 51 51 Omvärld och befolkning Svagare internationell utveckling och dämpad privat konsumtion skruvar ned BNP-tillväxten1 2013 och 2014 har svensk ekonomi utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent. Inför 2015 ser förut sättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den väntas successivt minska till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent 2015 och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2014:59. Förvaltningsberättelse 11 långsamt men stannar ändå på –0,5 procent 2018, betydligt lägre än riksdagens och regeringens mål om ett sparande på +1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det att statsskuldens andel av BNP inte ökar som andel av BNP. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatte underlaget förvånansvärt bra, med ökningar runt 2 procent 2014 och 2015, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men även den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommuns ektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Befolkningsutveckling Vansbro kommun Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 694 invånare. Folk mängden minskade med 36 personer (–49 personer 2013). I genomsnitt har befolkningen minskat med 43 personer varje år de senaste tio åren. Befolkningsminskningen 2014 var 0,9 procent, medan länet ökade med 1 554 personer (0,5 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 1,0 procent. 2014 föddes 65 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 666 barn fötts i kommunen, i snitt 67 barn per år. Antalet avlidna under året var 93 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0–6 år) minskade med 10 och antalet skolbarn (7–17 år) ökade med 5 jämfört med 2013. Antalet personer i arbetsför ålder (18–64 år) minskade med 55 personer medan ålderspensionärerna blev 24 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,7 procent) än i både länet (23,3 procent) och riket (19,6 procent). De senaste tre åren har andelen ålderspensionärer ökat med 1,0 procent per år i genomsnitt. (invånare) 7 500 7 000 6 500 6 000 2006 2008 2010 2012 2014 Befolkning åldersfördelning (antal) 2 500 2013 2012 2 000 2014 1 500 1 000 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar. Händelse 10 öres förändring av kommunalskatten Förändrat invånarantal med 100 Löneförändring med 1 procent, inklusive PO* Förändrad upplåning med 10 mkr 10 heltidstjänster * 12 Personalomkostnadspålägg. Förvaltningsberättelse Förändring +/– tkr 1 162 5 600 2 522 200 4 224 500 0 0–6 7–17 18–24 25–44 45–64 65–79 80+ Analys och ekonomisk översikt 2014 års resultat Resultatet för 2014 var ett överskott på 10,2 mkr – resultatet 2013 var ett överskott på 14,8 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 362 mkr netto. I kommunstyrelsens budget fanns även ett besparingskrav på 3,7 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett överskott på 6,2 mkr, vilket var 4,8 mkr bättre än enligt oktoberprognosen. Samtliga verksamheter inom kommunstyrelsen redovisade överskott. Det totala överskottet för verksamheterna gjorde att kommunstyrelsen även klarade besparingskravet på 3,7 mkr. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Resultatet för finansiering blev ett plus på 265 tkr. De olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. Beroende på vilket år ett underskott uppkommit ska det enligt lagen återställas inom två eller tre år. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att inte återställa ett underskott. De upparbetade underskotten sedan år 2000 var totalt 56 mkr. Kommunfullmäktige har sedan år 2000 beslutat att det finns synnerliga skäl för att inte återställa 36,6 mkr av det totala underskottet. Kommunen har även gjort justeringar för realisationsvinster. Kvar att återställa 2014 var därmed 7,0 mkr. Mellan 2013 och 2014 ökade verksamheternas intäkter med 8,2 mkr (13 procent) och kostnaderna ökade med 13,6 mkr (3 procent). Orsaken till de ökade intäkterna var främst att kom munen fick ersättning för asylsökande och ensamkommande barn. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Målet för 2014 var att de upparbetade underskotten skulle minska och vara återställt senast år 2017. Med 2014 års resultat har kommunen nu återställt de tidigare upparbetade under skotten. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Justerat resultat 10 206 10 206 Åtgärder för ekonomi i balans Enligt kommunallagen ska kommunen göra en åtgärdsplan om man redovisat ett underskott och inte har återställt det egna kapitalet. I januari 2014 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan med 19 olika åtgärder som förvaltningen arbetat med under året. Avrapportering har skett löpande till kommun styrelsen. Kommunens tidigare upparbetade underskott är i och med 2014 års resultat återställt. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service Förvaltningsberättelse 13 den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhets aspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör inriktningsmålen tydliga för verksamheterna. Investeringar Nettoinvesteringar i löpande priser 2014 beslutade kommunen om investeringar för 32,9 mkr och den totala investeringsutgiften blev 51,6 mkr. De större pågående investeringarna sammanfattas nedan. 60 000 (tkr) 50 000 40 000 Invallning av Vansbro 30 000 Budget 200 tkr beslutad 2010. Förbrukade medel till och med 2014 var 1,4 mkr. Detta är ett investeringsprojekt som pågått sedan 2010. Kommunen har beviljats ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Arbetet pågår. 20 000 Ventilation och brandskydd Budget 4 mkr beslutad 2011 samt 1,5 mkr 2014. Förbrukade medel till och med 2014: 4,6 mkr. Investeringen pågår och tre objekt är klara; Skålö skola, Triangeln och Berghedens skola. Dessutom har brandlarm installerats på Nederborgs skola i Nås och Berghedens skola i Äppelbo. Byte eller förbättring av brandskydd sker även vid Söderåsen och Bäckaskog samt medborgarhuset. Investeringen genomförs i etapper och beräknas bli helt klar 2016. Ljud- och AV-utrustning i teatern och Pelarsalen Budget 1,5 mkr beslutad 2011. Förbrukade medel till och med 2014: 1,1 mkr. Investeringen avser inköp av ljud- och AV-anläggning samt filmduk med tillhörande kostnader för projektledning från Structor. Anläggningen används, men ytterligare utrustning ska köpas in. Byte av projektledare är en orsak till att projektet dragit ut på tiden. 14 Förvaltningsberättelse 10 000 0 2006 2008 2010 2012 2014 Gatubelysningsarmaturer Budget 3 mkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med 2014: 5 mkr. Investeringen avser utbyte av armaturer vilket är nästan klart, omkring 40 armaturer återstår. Det återstår även att slå ihop två eller flera abonnemang till ett, alternativt säkra ner abonnemang. I det redovisade resultatet ingår både armaturer och arbetet med att byta ut dem. Budgeten för detta har överskridits med 2 mkr till och med 2014. Orsaken är att i kalkylen för investeringen ingick inte kostnad för montering och ändring av abonnemang, omkoppling av el etc. De arbeten som återstår med ändring av abonnemang, nedsäkring och omkoppling kommer att medföra att budgeten överskrids ännu mer. Med anledning av överklagande har bytet skett senare än planerat, vilket gjort att den minskade elkostnaden inte fått det väntade genomslaget 2014. Till det bidrog också att säkringsombyte med mera inte heller är gjort. Det kommer att ta längre tid än planerat att återbetala investeringen eftersom det återstår arbete för att få full kostnadseffekt, samtidigt som nätavgifterna också ska höjas. Ny räddningsstation Vansbro Budget 30 mkr beslutad 2013 och 2014. Förbrukade medel till och med 2014: 33,2 mkr. Räddningsstationen är färdigställd och togs i bruk i sep tember 2014. Allt är inte helt klart, bland annat återstår investering på 75 tkr i repeater (utrustning som förstärker mobiltelefonsig nalerna inomhus). Kommunen har inte heller gjort en slutlig avstämning av alla leverantörsfakturor. Nils Skoglund AB har varit generalentreprenör och har utfört arbeten på totalt 23,8 mkr 2014. Myrbacka skola, om- och tillbyggnad Budget 20 mkr beslutad 2013 och 2014. Förbrukade medel till och med 2014: 17,2 mkr. Investeringen gjordes 2014, men hela projektet är inte klart. Huvudentreprenaden (byggnaden) slutbesiktades den 22 december 2014. Åtgärder som återstår är att koppla ihop brandlarm med befintliga brandlarm i Röda skolan och inköp av inredning. Alla kostnader för entreprenaden är dock inte redovisade och slutfakturor återstår från entreprenörer och inköp till verksamheten. Prognosen är att totalbudgeten ska hålla, med ett möjligt mindre överskott. Förvaltningsberättelse 15 Projektering Söderåsen Budget 500 tkr beslutad 2014. Förbrukade medel till och med 2014: 634 tkr. Investeringen är genomförd med projektering av Söderåsen för att ta fram ungefärliga kostnadsberäkningar och idéskis ser. Investeringen är ett underlag för framtida ombyggnation av Söderåsen. Kommunen bedömer att behovet finns, men inga politiska beslut har tagits och det krävs mer detaljerad projektering för ombyggnationen. Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasing avtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värme leveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr där med anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen. 2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är ”genomrinningsprincipen” som innebär att kom munens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med 2037. Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren 2012–2013. Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under 2014–2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012–2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Kommunen och Nordisk Renting har tecknat ett tilläggs avtal till det tidigare optionsavtalet. Tilläggsavtalet innebär att kommunen kan lösa ut anläggningen till bokfört värde varje år från och med den 31 december 2016 till och med den 31 december 2031. Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 359,5 mkr, vilket tillsammans med skatteintäkter, generella bidrag och utgifter, finansiella intäkter och kostnader var en ökning med 10,2 mkr. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämnings bidrag och fastighetsavgifter, var 368,2 mkr, en ökning med 8,8 mkr. Skatteintäkterna stod för 248,2 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 120 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 79 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. 16 Förvaltningsberättelse (tkr) Förändring i eget kapital 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 – 4 000 – 8 000 –12 000 –16 000 –20 000 2006 2008 2010 2012 2014 Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) 110 108 106 104 102 100 98 96 94 2006 2008 Inkl. finansnetto Exkl. finansnetto 2010 2012 2014 Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatte intäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99 procent 2014. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighets avgifter, var 97 procent, vilket var en försämring med 1,3 procent mot 2013. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnads andelen 96,8 procent. Nettokostnaderna var alltså 3,2 procent lägre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 12,2 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kom munala tilläggsp ensionsavtalet. Kostnaden för detta var 10,6 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 9,9 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,3 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader, tkr 333 465 333 791 333 485 347 808 359 524 Förändring, % – 1 0 0 1 1 Skatteintäkter1, tkr 347 388 343 707 351 331 359 510 368 285 Förändring, % 4 – 1 2 2 1 Nettokostnader genom skatteintäkter1, % 96 97 95 97 97 Finansnetto, tkr – 7 200 – 7 494 – 6 025 3 127 1 445 Nettokostnadsandel2, % 98 99 97 96 97 1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekost nader) var 1,4 mkr. Kommunens lån uppgick till 25,0 mkr. Räntekostnaderna på lån till bank och Kommuninvest var 1,1 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,2 mkr. Förvaltningsberättelse 17 Balansräkning Finansnetto i relation till nettokostnaderna Anläggningstillgångar (procent) Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar) ökade med 38,8 mkr till 237,8 mkr. 1 0 –1 Omsättningstillgångar Fordringarna minskade med 0,9 mkr till 34,5 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 32,5 mkr till 65,3 mkr. –2 –3 –4 Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 16,7 procent, vilket motsvarade 60 dagars utbetalningar. Förra året var likviditeten 8,2 procent. Likvidi teten beräknas som de kontanta medlen i procent av drift kostnaderna. 2006 2008 2010 2012 2014 2008 2010 2012 2014 2012 2014 Likviditet (procent) 18 15 12 9 Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelse kapital) ökade med 10,2 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 213,0 mkr. 2010 2011 2012 2013 6 3 0 2006 2014 Anläggningskapital 157 623 174 466 195 961 207 759 191 356 Rörelsekapital 16 146 1 725 – 7 949 – 4 917 21 691 Eget kapital 173 769 176 191 188 012 202 842 213 048 Eget kapital (tkr) 220 000 210 000 Avsättningar 200 000 Avsättningar till pensionsförmåner var 25,2 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 21,6 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,5 mkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kort fristiga skulder. 190 000 Långfristiga skulder Lån Kommunens långfristiga skulder var 151 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 120 mkr för leasing av biobränsle anläggningen. Lån på 25,0 mkr hos banker och hypoteks institut var långfristiga skulder. Kostnadsersättningar och investeringsbidrag ska täcka investeringsutgifter av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 6,3 mkr avskrevs 372 tkr 2014. 180 000 170 000 160 000 Förvaltningsberättelse 2008 2010 (tkr) 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 18 2006 2006 2008 2010 2012 2014 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med 5,0 mkr till 78,1 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 9,3 mkr och upplupna löner med 2,3 mkr. Löner som utbetalas i januari 2015 men avser 2014 uppgick till 4,9 mkr. Upplupna semesterlöner var 14,5 mkr och den individuella delen var 11,8 mkr inklusive löneskatt. Under kortfristiga skulder redovisas även 5,9 mkr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för översvämningsskydd. Soliditetsutveckling Soliditet (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Soliditeten var vid årsskiftet 46 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2013 (44 procent). Tar man hänsyn till de pensions åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 7,7 procent. Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala till gångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. 2006 2008 2010 2012 2014 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 397 mkr, varav 187 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 10,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade knappt 121 mkr för bostadslån och 303 tkr i samband med bredbandsinstallation. Totalt uppgick åtagandet till 121 mkr, vilket var en minskning med 1,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 73,6 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 227 tkr, en minskning med 44 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen ökade under året med 735 tkr till 1,6 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande var vid årsskiftet 3,7 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Förvaltningsberättelse 19 Personalförhållanden Antalet a nställda ökade under året med 9,3 årsarbetare. Totalt sett hade kommunen 660 anställda, varav 558 kvinnor och 102 män. Ökningen beror bland annat på att en ny verksamhet har startat, HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Samverkan med Leksand, Gagnef och Rättvik kring personalsystemet Heroma och de delar som ingår där fortsätter och utvecklas i positiv riktning. Chefsdagar fortsatte under året och ett ledarutvecklings program startade i november. Programmet, som riktar sig till kommunens chefer, pågår i sex månader och berör de delar che fer förväntas hantera, exempelvis ekonomi och personalfrågor. Facklig samverkan är ett viktigt område som kommunen arbetar mycket med. Tyvärr har fackförbundet Vision idag ingen klubb i Vansbro, vilket försvårar samverkan. Utbildning och dialog med skyddsombud samt arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete pågår. Översyn av rapporter kring tillbud och olycksfall ska ske i slutet av varje år. Utifrån det personalpolitiska handlingsprogram som beslutades 2013 har kommunen antagit riktlinjer inom flera områden, bland annat rekrytering, rehabilitering, lönesättning och arbetsmiljö. I augusti deltog Vansbro kommun för första gången på en mässa som riktade sig till arbetssökande. Det är ett sätt att visa upp kommunen som arbetsgivare och på så vis få de som söker arbete att vilja bo och arbeta i kommunen. Många anställda går i pension de närmaste åren och kommunen behöver visa vilka arbetstillfällen som finns, både på kort och på lite längre sikt. Ett informationsmaterial har tagits fram för att visa Vansbro kommuns behov av arbetskraft under de närmaste åren. Två nya pensionsavtal antogs under året, AKAP-KL för anställda födda 1986 och senare, samt OPF-KL som är nya pensions- och omställningsvillkor för förtroendevalda. Under året började även ett nytt omställningsavtal, KOM-KL, att gälla. Enkät 2014 I februari 2014 gjorde kommunen en enkät bland de anställda som fick svara på nio frågor om motivation, ledarskap och styrning. Kommunen valde att använda SKL:s enkät HME (hållbart medarbetarengagemang), för att få en enkät som är genomarbetad och som gör det möjligt att jämföra resultaten med andra kommuner framöver. 20 Förvaltningsberättelse Totalt sett svarade 421 personer på enkäten, vilket var en svarsfrekvens på 75 procent. Alla arbetsplatser har fått ta del av sina svar på arbetsplatsträffar och utifrån svaren har de fått arbeta med gruppens egna resultat. Arbetsgrupperna har även fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för de förbättrings områden som framkom i enkäten. Mitt arbete känns meningsfullt 5 Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete 4 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 3 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag är insatt i min arbetsplats mål Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete 2 Jag ser fram emot att gå till arbetet 1 Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare HME-enkät (hållbart medarbetarengagemang) i februari 2014. Enkäten innehåller nio frågor uppdelade på tre områden; motiva tion, ledarskap och styrning. Svarsskalan är 1–5, där 5 är det bästa betyget. I redovisningen ovan är medelvärdet av alla svar redovisade. Bilden visar svaren totalt sett för Vansbro kommun. Personalkostnader inklusive sociala avgifter Personalkostnader (tkr) Personalkostnaderna ökade med 10,5 mkr (4,1 procent) jäm fört med 2013, vilket var en betydligt större ökning än 2013 då personalkostnaderna ökade med 5,0 mkr (2,1 procent) mot 2012. Kostnaderna för löneökningar blev 4,1 mkr (4,2 mkr 2013). Antalet årsarbetare ökade med 9,3. Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 250 mkr (240 mkr 2013). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,2 mkr (2,0 mkr 2013), en ökning med 10 procent. 300 000 250 000 200 000 150 000 2005 2007 2009 2011 2013 Frisktal Frisktal Frisktalet visar andelen anställda utan sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid. Målet på 95 procent uppnåddes totalt sett 2014 då frisktalet uppgick till 95 procent. Kommunen har flera medarbetare som väntar på besked från Försäkringskassan vad gäller ansökan om sjukersätt ning, samtidigt som den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) fortsätter att sjunka. Totalt sett hade 50,8 procent av de sjukskrivna varit sjuka längre än 60 dagar. (procent) 100 98 96 94 92 90 2005 2007 2009 2011 2013 Förvaltningsberättelse 21 Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redo visningslagen. Statistiken omfattar alla anställda. Sjukfrånvaro i procent 2012 2013 2014 Av tillgänglig arbetstid (totalt) 60 dagar eller mer per tillfälle Kvinnor Män –29 år 30–49 år 50–år 6,04 55,43 6,45 3,73 2,01 5,66 7,43 5,93 54,48 6,4 3,39 3,79 6,39 6,08 5,19 50,79 5,88 3,17 2,66 5,20 5,88 Pensioner Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan. tkr Individuella delen inklusive löneskatt Avsättning pensioner inklusive löneskatt Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt Visstidspension till förtroendevalda Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 2012 2013 2014 10 809 11 196 11 800 20 795 23 528 25 156 184 512 1 045 197 040 2 219 18 705 3 516 217 161 23 398 22 752 2012 2013 2014 94 21,7 558,2 642 559 83 261 69 298 14 47 47,2 45,7 4,9* 4,0 94,1 21,2 563,3 650 555 95 258 73 297 22 47 47,1 45,4 4,3 4,2 94,81 17,37 572,60 660 558 102 264 74 294 28 46,5 46,7 45,3 4,3 3,3 14,5 15 863 3,14 14,2 14 260 – 12,9 14 486 – Nyckeltal Frisktal i procent Sjukfrånvarodagar per anställd Antal årsarbetare Antal anställda, totalt Antal anställda, kvinnor Antal anställda, män Antal heltidsarbetande, kvinnor Antal heltidsarbetande, män Antal deltidsarbetande, kvinnor Antal deltidsarbetande, män Genomsnittsålder, totalt Genomsnittsålder, kvinnor Genomsnittsålder, män Personalomsättning, procent Övertid i procent av arbetad tid Antal sparade semesterdagar per anställd Sparad semester, tkr Medarbetarenkät, medelvärde Hållbart medarbetarengagemang, medel av max 5 * Orsaken var främst organisationsförändringar. 22 Förvaltningsberättelse 4,07 Organisation Politisk organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: • Leva och bo • Utbildning och arbete • Omsorg • Styrning och ekonomi Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn – medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kom munen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Demokrati beredningen Tillfälliga beredningar Valnämnd Revision Tillfälliga beredningar Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Överförmyndare Leva och bo 5 ledamöter Utbildning och arbete 5 ledamöter Omsorg 5 ledamöter Kommunförvaltningens organisation Förvaltningsorganisationen består av tre verksamheter: samhällsbyggnad, utbildning och arbete samt vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd ekonomi, verksamhetsstöd personal och kommunchefens kansli. Förvaltningschef kansli Verksamhetsstöd ekonomi Samhällsbyggnad Verksamhetsstöd personal Vård och omsorg Utbildning och arbete Organisation 23 Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 2014 82 % Skatter och generella statsbidrag 5 % Riktade statsbidrag 13 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2014 så här 0,08 kr 36,60 kr 31,03 kr 21,53 kr 10,34 kr 0,01 kr 0,10 kr 0,33 kr Kommunfullmäktige Utbildning och arbete Vård och omsorg Samhällsbyggnad Övergripande inklusive kommunkansli Jävsnämnd Revisorer Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) Jävsnämnd Kommun- Revisorer Överför- Övergripande Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete 11 75 myndare inklusive 16 400 23 613 27 870 250 kommunkansli fullmäktige 57 7 876 24 Vart gick skattepengarna? Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) 2010 2011 2012 2013 2014 Antal invånare 31/12 6 805 6 818 6 779 6 730 6 694 6 723 37 781 98 333 465 347 388 10 610 7 560 360 12 39 263 56 69 65 000 10 26 37 1 2 422 33 172 99 333 791 343 707 10 364 10 666 3 172 11 38 885 54 65 65 000 10 26 40 –2 11 821 21 596 97 333 348 351 331 11 875 9061 3036 13 46 812 53 66 50 000 7 28 42 1 14 829 7 008 97 347 808 359 510 20 923 11 610 8 483 10 32 779 58 68 25 000 4 30 44 1 10 206 0 98 359 524 368 285 51 594 6 084 7 529 15 65 320 55 70 25 000 4 32 46 1 599 96,3 573 95,4 558 94,0 563 94,1 573 94,8 Årets resultat Att återställa enligt balanskravet Nettokostnad i procent av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Nettoinvesteringar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Omsättningstillgångar per invånare Likvida medel Anläggningstillgångar per invånare Totala tillgångar per invånare Låneskuld Låneskuld per invånare Eget kapital per invånare Soliditet i procent Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande Antal årsarbetare Frisktal i procent Skattesats Vansbro kommun Landstinget Dalarna Begravningsavgift Avgift till Svenska kyrkan Summa inklusive kyrkoavgift Summa exklusive kyrkoavgift 2010 2011 2012 2013 2014 22,54 10,89 0,30 1,33 35,06 33,73 22,54 10,89 0,30 1,33 35,06 33,73 22,54 10,89 0,30 1,33 35,06 33,73 22,77 11,16 0,30 1,33 35,56 33,93 22,77 11,16 0,30 1,33 35,56 33,93 Mandatfördelning 2015–2018 2011–2014 Majoritet Centerpartiet Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Folkpartiet 11 3 1 1 Centerpartiet Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Folkpartiet Opposition Socialdemokraterna Vänsterpartiet Kommunpartiet Sverigedemokraterna 10 2 2 1 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Kommunpartiet 9 3 2 1 10 3 3 Fem år i sammandrag 25 Utbildning och arbete Utbildning och arbete redovisade ett sammantaget överskott på 7,4 mkr mot budget. De största överskotten fanns hos för- och grundskolan (+3,9 mkr) på grund av lägre personalkostnader, och individ- och familjeomsorgen (+3,8 mkr), också beroende på lägre kostnader. Gymnasieskolan redovisade däremot ett underskott på 2,7 mkr på grund av högre ersättningar än beräknat för elever som går i skola i en annan kommun. 26 Utbildning och arbete Årets viktigaste händelser Vansbros överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn började gälla 2014, och utbildning och arbete ansvarar för det boende som har iordningställts i centrala Vansbro. Tillsammans har de olika enheterna inom utbildning och arbetes verksamhet ansvar för att de barn som pla ceras i kommunen får bra omvårdnad och utbildning. Ett arbete startade med att bilda en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. I april påbörjades om- och tillbyggnaden av Myrbacka skola i Dala-Järna. Skolan tas i bruk 2015. För- och grundskolan för elever och personal. Det är den största satsningen inom skolområdet på många år och skolan beräknas bli klar våren 2015. Trådlöst internet installerades på kommunens skolor vilket har ökat tillgängligheten till internet. Alla undervisande lärare har fått tillgång till en egen dator. Särskola och särgymnasium Särskolan har omorganiserats så att pedagogerna har ett rullande schema, vilket gör att de träffar alla elever. Särskolan inrymmer också kommunens egen gymnasiesärskola och har egen fritidsverksamhet. Förskola och pedagogisk omsorg Fritidshem Efterfrågan på förskoleplatser varierade i kommunen. I Nås har antalet barn ökat men i Dala-Järna har efterfrågan minskat. I Vansbro var efterfrågan ungefär densamma som 2013. I Äppelbo var efterfrågan stor på både förskola och pedagogisk omsorg. Antalet barn till asylsökande ökade 2014 i både Nås och Vansbro. Förskolan har arbetat med målet Utveckling och lärande med fokus på barns språkutveckling. Större delen av personalen i förskolan deltog i en föreläsning om barn uppfostran i andra kulturer. I december införde kommunen en e-tjänst för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. E-tjänsten innebär att föräldrar via internet kan meddela inkomstföränd ringar, förändringar i barnens scheman med mera. Alla fritidshem i kommunen har fått kompetens utveckling och utveckling med hjälp av statsbidrag inom satsningen Fritidshemmen kvalitetssäkring. Satsningen leds av rektorerna och innebär att fritids hemmen har arbetat i nätverk med att fördjupa sig i Skolverkets allmänna råd för fritidshemmen. Grundskola Läsåret 2014/2015 deltar alla lärare som undervisar i matematik i Skolverkets satsning Matematiklyftet. Grundskolan har även fortsatt arbetet med Sveriges Kommuner och Landstings matematiksatsning PISA 2015, ett projekt med syfte att höja matematikresultaten inför PISA-mätningen 2015. Lärare, rektorer, förvalt ning och politiker deltar tillsammans i projektet. Alla F–9-skolor deltar dessutom i projektet Skapande skola. Även inom skolan ökade antalet asylsökande barn. De som går i åk 3 och uppåt går i förberedelseklass på Smedbergsskolan. De som är yngre går alla lektioner i ordinarie klass på Nederborgs skola. Vårterminen 2014 startade bygget av en ny skola i Dala-Järna vilket ger en betydligt bättre arbetsmiljö Kulturskolan Kulturskolan har under året undervisat i nio olika instrument och i ensemblespel. Skolans elever har i olika konstellationer deltagit i ett tjugotal evenemang, bland annat konserter, kurser och instrumentdemonstra tioner. I samarbete med Malung har Västerdala Stråk ensemble gett två vårkonserter. Fritidsgårdsverksamhet Fritidsverksamhet bedrivs i Dala-Järnas allaktivitets hus, där även biblioteksfilialen finns. I Vansbro tätort har verksamheten på Smedbergsskolan funnits i drygt ett år. Betydligt fler ungdomar besöker fritidsgården i Dala-Järna än fritidsgården i Vansbro. Ungdomsmottagning Kommunen har i samarbete med landstinget en ung domsmottagning för åldrarna 13–20 år. Utbildning och arbete 27 Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Antalet elever i gymnasieskolan minskade. Det beror på att årskullarna är små i hela regionen, men också på att färre ungdomar väljer att gå sin gymnasieutbildning i Vansbro. Vansbro kommun och gymnasieskolan deltar i gym nasiesamverkan, Gysam, tillsammans med tio andra kommuner i Dalarna. Samverkan innefattar också Gysamnet, vilket gör det möjligt att via internet erbjuda kurser som Vansbro inte kan anordna i egen regi. Våren 2014 startade ett arbete med att bilda en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. Kommunerna har diskuterat formerna för samverkan, om den ska organiseras genom samverkans avtal, en gemensam nämnd, ett kommunalförbund eller ett gymnasieförbund. I början av juni 2014 kom de första ensamkommande flyktingbarnen till Vansbro kommun. Det var innan överenskommelsen med Migrationsverket börjat gälla och individ- och familjeomsorgen fick snabbt hitta boendeformer för dessa barn. Från juni till och med december har kommunen tagit emot 16 ensam kommande barn. Det innebär att verksamheten fått ytterligare en arbetsuppgift som har tagit mycket kraft och energi eftersom det är ett helt nytt område. Inspektionen för vård och omsorg besökte Vansbros individ- och familjeomsorg under hösten. Inspektionen fokuserade på vård och omsorg för gruppen barn och unga. Lärcentrum Lärcentrum omfattar komvux, sfi, särvux, integration, uppdragsutbildningar och arbetsmarknadsenhet. Inom vuxenutbildningen har lärcentrum samarbetat med Dalarnas övriga kommuner i nätverket Dalawux. Lärcentrum utförde omkring 40 uppdragsutbild ningar, bland annat omvårdnadslyft för personal inom omvårdnadssektorn och företagsutbildningar för 1 mkr till Sveriges järnvägsbransch. Lärcentrum ansvarar också för integrationen av nyanlända och nådde kommunens mål att ta emot 20 nyanlända med uppehållstillstånd. Arbetsmarknadsenheten, AME, har avtal med arbetsförmedling och Peab för att utföra vissa upp drag. Vansbro kommun deltog i Region Dalarnas projekt Unga till arbete med goda resultat. Av omkring 90 deltagare, arbetslösa i åldern 16–24 år, gick 70 procent vidare till arbete eller studier. AME anordnade också feriearbete för 20 ungdomar under sommaren. En samverkan med Fenix (daglig verksamhet) och dagcenter inleddes med syfte att ta fram en gemensam modell för arbetsträning och sysselsättning. Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Avvikelse 2014 2014 Kostnader Intäkter Netto 150 655 26 804 123 851 156 104 31 459 124 645 157 229 25 198 132 031 Utbildning och arbete redovisade för 2014 ett över skott på 7,4 mkr. För- och grundskolan redovisade ett överskott på 3,9 mkr, bland annat till följd av vakanta tjänster, men också beroende på större intäkter än budgeterat. Störst överskott redovisade för- och grundskolechefen. Även verksamhetschefen hade ett stort överskott, 2,2 mkr, främst för att budgeterade medel för inköp av tjänster inte behövde användas. Gymnasieskolan redovisade ett underskott på 2,7 mkr på grund av att den interkommunala ersättningen blev dyrare än beräknat. Lärcentrums underskott på 533 tkr orsakades av lägre intäkter som en följd av färre utbildningar. Individ- och familjeomsorgen redovisade ett över skott på 3,8 mkr på grund av lägre kostnader för köp av huvudverksamhet1. Intäkterna var också större än budgeterat. Överenskommelsen med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn är den största förklaringen till att intäkterna blev betydligt högre. Det boende (HVB, hem för vård och boende) som etablerats under året var inte budgeterat för 2014. Boendet redovisade ett överskott på 793 tkr. Bidrag från Migrationsverket påverkade också de högre intäkterna inom för- och grundskolan, IFO och verksamhetschefen. 1 Då kommunen betalar en extern part för att utföra verksamhet som är kommunens ansvar. 28 Utbildning och arbete 1 125 6 260 7 386 Måluppfyllelse Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Budget hålls. Lärcentrum och gymnasieskolan är attraktiva verksamheter med god tillgänglighet och flexibilitet. Relation till budget, %. Antal/andel elever i gymnasieskolan i förhållande till organisation (medel VT och HT). Antal studerande i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Andel studerande som erbjuds sfiundervisning inom 3 månader. Andel personer som bereds stöd i sin arbetslöshetssituation inom kommunens arbetsmarknadsenhet och som går till anställning. Resultat 2013 Resultat 2014 96,9 % 1 94,4 % 72 % 120 175 100 % 100 % 29 % 20 % Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar hälsa på arbetsplatsen. Antal personer med kompetensutvecklingsplaner. Medarbetarindex ökar. Resultat 2013 Resultat 2014 2 2 Frisktalet är minst 95 %. Inriktningsmål 3: I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått 11. Det är god kvalitet i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass och grundskola. Andel läskunniga elever i åk 3. Andel godkända elever i grundskolan. Andel godkända elever i gymnasieskolans nationella program (inom 3 år). Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs med godkänt resultat. Indikatorer för förskola, pedagogisk omsorg och förskoleklass arbetas fram under 2013. Elevernas syn på skolan och undervisningen/Sammanfattande värde av; 1. Trygghet, 2. Lust att lära, 3. Lärarnas hänsyn till elevernas åsikter, 4. Vet vad de ska kunna för att nå målen i alla ämnen och 5. Får veta hur det går, 6. Får den hjälp de behöver och 7. Lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen. Resultat 2013 Resultat 2014 87,5 % 76 % 41,7 % 94,8 % 73 % 72,5 % 66,9 % 84 % 88 % 3 36 % 55 % 78 % 3 – – 87 % 3 3 3 3 3 Utbildning och arbete 29 Inriktningsmål 4: I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Andel godkända elevarbeten i årskurs 3. 4 7. Gymnasieskolan uppmuntrar entreprenöriellt lärande. 8. Lärcentrum ska erbjuda uppdragsutbildning till det lokala näringslivet. 100 % Antal personer som genomgått utbildningar utifrån behovet inom näringslivet och kommunen. 4 40 Nytt mått 2014 Ingen mätning gjordes 2013, från och med 2014 mäts istället hållbart medarbetarengagemang. 3 Ingen mätning gjordes 2014. 4 Uppgift saknas. 1 2 30 Utbildning och arbete Nyckeltal För- och grundskola 2012 2013 2014 Andel (%) barn i kommunens förskoleverksamhet (inklusive Olympica) 84 82 84 Andel (%) inskrivna barn i * fritidshem 60 62,6 Kostnad per inskrivet barn i förskola 101 000 109 100 113 163 Kostnad per inskrivet barn i familjedaghem 89 100 101 200 100 407 Kostnad per inskrivet barn i fritidshem 37 300 43 300 31 130 Kostnad per inskriven elev i grundskola 97 900 100 400 102 770 Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 5,8 5,5 5,8 Antal barn per anställd i familjedaghem 5,1 5,2 5,1 Antal lärare per 100 elever 8,9 8,7 7,8 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskola 48 54 52 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshem 70 60 59 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass 82 82 100 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola 86 81 82 Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen i åk 9 95 75,3 75,9 Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan 97 84,0 84,8 Genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för elever i åk 9** 212 209,8 209,5 * Ingen uppgift finns publicerad. ** Högsta möjliga meritvärde är 320. Flera av nyckeltalen för skolverksamhet är mått för föregående år men som publiceras hösten året efter. Gymnasieskola 2012 2013 2014 Kostnad per inskriven elev 122 200 140 600 154 500 Antal lärare per 100 elever 13,9 14,1 13,9 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 67 70 66 Andel (%) invånare, folkbokförda i Vansbro kommun, med fullföljd gymnasial utbildning inom 4 år 70 74 77 Andel (%) invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola 52 61 64 Lärcenter Antal inskrivna studerande i grundläggande vuxenutbildning Antal inskrivna studerande i särskild utbildning för vuxna Antal inskrivna studerande i svenska för invandrare Antal kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning – varav från annan kommun Antal studerande i yrkeshögskoleutbildning Kostnad (kr) per heltidsstuderande i grundläggande vuxenutbildning Kostnad (kr) per heltids studerande i gymnasial vuxenutbildning Kostnad (kr) per elev i särskild utbildning för vuxna Kostnad (kr) per heltidsstuderande i svenska för invandrare Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs Andel (%) elever som godkänts i svenska för invandrare Individ- och familjeomsorg Barn och ungdom Antal placeringar i familjehem Antal placeringar, HVB Antal fastställda faderskap Missbrukare Antal vuxenplaceringar, HVB Ekonomiskt bistånd Antal hushåll Genomsnitt utbetalt per hushåll (kr) 2012 2013 2014 56 67 109 10 10 10 38 50 64 366 10 404 10 343 26 325 210 135 84 300 140 700 68 700 76 500 64 300 89 300 55 900 63 800 69 300 75 000 77 800 56 600 68 68 67 44 80 64 2012 2013 2014 11 3 44 12 1 40 12 17 48 4 3 2 94 71 9 757 22 980 85 17 172 Utbildning och arbete 31 Framtid Gymnasieskola Vansbro kommun har tecknat en ny överenskommelse med Migrationsverket om att fördubbla antalet platser för ensamkommande flyktingbarn från och med januari 2015. Det innebär ett större åtagande beträffande boende, skolgång med mera för kommunen och berör alla verksamheter inom utbildning och arbete. Förberedelserna för en gemensam gymnasieorganisa tion med Malung-Sälen fortsätter och blir allt mer intensiva. Samtidigt som gymnasieskolorna i respek tive kommun förbereder sig på förändringen måste verksamheten fortfarande bedrivas med hög kvalitet. Gymnasieskolan i Vansbro leds från vårterminen 2015 av en ny rektor. För- och grundskola En utbyggnad av bredband är viktig för såväl förskolan som grundskolan. Verktyg som underlättar kontakter mellan verksamheterna och hemmen har börjat införas och fler moderna lärverktyg för eleverna börjar använ das i takt med att nätets kapacitet ökar. Alla lärare är i dag utrustade med bärbara datorer, vilket underlättar deras pedagogiska arbete och dokumentation av elever nas lärande. Syftet är att det ska leda till både en bättre måluppfyllelse och bättre och enklare rutiner för det administrativa arbetet inom hela för- och grundskolan. I samverkan mellan skolan och folkbiblioteket har ett arbete startat med att ge elever tillgång till bibliotek. Användning av modern teknik får stor betydelse även i detta arbete. Utbildning och arbete har anställt en skolbibliotekarie till folkbiblioteket och ska rusta upp skolbiblioteken i Nederborgs skola och Berghedens skola. Lärcentrum Lärcentrum startar två YH-utbildningar 2015, spårsvets och e-trainer. AME och integrationsenheten har ett fortsatt stort behov av praktikplatser. Projektet Unga till arbete fortsätter våren 2015 och även där finns behov av praktikplatser. Region Dalarna har gjort en förstudie för kommande medel från Europeiska socialfonden. Integrationen ska se över och anpassa sfi-under visningen efter det ökade behovet framöver. Här ingår även konsekvenserna av att ta emot fler ensamkommande ungdomar. Individ- och familjeomsorg Från och med januari 2015 erbjuder individ- och familjeomsorgen så kallade trappan-samtal till barn och unga som bevittnat våld eller som själva har blivit utsatta för våld. Från februari 2015 finns personal från Leksands familjerådgivning på plats i Vansbro en heldag varannan vecka. Tidsbeställning görs hos familjerådgivningen i Leksand. 32 Utbildning och arbete HVB Den nya överenskommelsen med Migrationsverket om fler platser för ensamkommande flyktingbarn innebär en stor utmaning för hela verksamhetsområdet utbild ning och arbete. Kommunen behöver starta ytterligare ett boende och börja planera för utslussning av barn när de blir myndiga. Om utbildning och arbete För- och grundskola: förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola, kulturskola, fritidsgård, ungdomsmottagning (i samarbete med landstinget) och familjecenter ( i samarbete med landstinget, individ- och familjeomsorgen samt kyrkan). Gymnasieskola: barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt nationell idrottsutbildning inom cykel (NIU). Lärcentrum: vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar, integration och arbetsmarknadsenhet. Individ- och familjeomsorg: barn och unga, försörjningsstöd, missbruk, familjerätt och kvinnofrid. HVB: Boende för ensamkommande flyktingbarn. Vård och omsorg Vård och omsorg redovisade ett överskott på närmare 1,9 mkr mot budget. Kostnaderna blev högre än beräknat, främst på grund av ökade behov inom hemtjänst och särskilt boende. Det kompenserades dock av ökade intäkter. Jämfört med 2013 var färre av brukarna inom hemtjänst och särskilt boende ganska eller mycket nöjda med sin äldreomsorg. Vård och omsorg 33 Årets viktigaste händelser I juni startades en särskild personalgrupp som ska ge boendestöd till personer med psykisk funktions nedsättning i ordinärt boende (som bor i egen bostad). Brukare med boendestöd har successivt överförts till den nya personalgruppen. Vård och omsorg arbetade med att utreda möjligheter till ökad samverkan mellan Fenix (sysselsättningsverk samhet för personer med psykisk funktionsnedsätt ning), Dagcenter och arbetsmarknadsenheten när det gäller personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Kommunen har beviljat brukare boende enligt LSS, lag om stöd till vissa funktionshindrade, och kom munstyrelsen har därför beslutat utreda hur behovet ser ut och hur ett boende enligt LSS kan organiseras i kommunen. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning var det färre äldre med hemtjänst eller särskilt boende som var ganska eller mycket nöjda med sin äldreomsorg i dess helhet, jämfört med 2013. Resultatet varierade dock mellan de olika boendena och hemtjänstdistrikten i Vansbro kommun. Antalet beviljade hemtjänst- och boendestödstimmar ökade under året, främst på grund av det ökade vård behovet hos individer som får denna omsorg. Kvalitetsarbetet inom vård och omsorg under året handlade mycket om att förankra den nationella värde grunden för äldreomsorg bland medarbetare och att arbeta för att vården och omsorgen ska genomsyras av värdegrunden. Vård och omsorg gjorde särskilda insat ser för att införa det länsövergripande vårdprogrammet för inkontinensvård och började också införa Senior alert1 inom ordinärt boende. Vansbro kommun beslutade att tillsammans med övriga kommuner i länet och landstinget Dalarna starta en gemensam nämnd för hjälpmedel. Den nya nämnden tillträdde i januari 2014. Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Kostnader Intäkter Netto 138 864 15 186 123 678 141 665 17 253 124 412 Budget Avvikelse 2014 2014 140 582 14 284 126 298 – 1 083 2 969 1 886 Både kostnader och intäkter för vård och omsorg blev högre än budgeterat. Hemtjänsten blev totalt sett dyrare än budgeterat. Orsaken var ökade personal 1 Ett nationellt kvalitetsregister inom vård och omsorg för att förbättra det förebyggande arbetet, riskhantering med mera inom äldreomsorgen. 34 Vård och omsorg kostnader på grund av ökat hemtjänstbehov, främst i Vansbro. Personalkostnaderna på äldreboende och demens boende blev också högre än budgeterat på grund av extrabemanning vid ökade vårdbehov i samband med influensaperioder och brukare med behov av extra stöd. Resultatet jämnades dock ut av ökade intäkter. Kostnaderna för anhörigstödet har finansierats genom intäkter från projekt. Inom omsorg om funktionshindrade blev kostna derna något högre än budgeterat med anledning av att en ny personalgrupp startades för boendestöd och att kostnaderna för personlig assistans blev högre än beräknat. Intäkterna inom LSS blev högre på grund av en retroaktiv ersättning på knappt 1 mkr från Försäkringskassan. Kostnaderna för färdtjänst och riksfärdtjänst blev lägre än budgeterat medan kostnaderna för bostads anpassningsbidrag blev högre. I driftredovisningen ingår både kostnader och intäkter för projekt, men de påverkar inte resultatet. Mål och måluppfyllelse Resultatet Det ekonomiska resultatet för vård och omsorg som helhet var bättre än budgeterat. Hemtjänst och sär skilt boende har ungefär samma kostnadsnivå som jämförbara kommuner. Effektiviteten har följts upp genom att mäta nyttjandegraden, som har varit hög eller mycket hög inom alla enheter inom kommunens egen hemtjänst. LSS-verksamheten var dyrare än i jämförbara kommuner, främst för att Vansbro har höga kostnader för personlig assistans. Att Vansbro saknar gruppboende är också en bidragande orsak. Frisknärvaron ökade från 2013 och antalet långtids sjukskrivna minskade. De flesta av medarbetarna inom vård och omsorg har valt att medverka i ett resultat- och utvecklingssamtal. I den nationella brukarundersökningen var resul tatet genomgående sämre än 2013. Andelen äldre som svarat att omsorgen de får är ganska eller mycket bra sjönk. Det gäller alla områden: att de är trygga i sitt boende, nöjda med bemötandet, nöjda med insatsen och nöjda med möjligheten till inflytande över hur insatsen ska utföras. Resultatet varierar dock mellan de olika enheterna. Åtgärder för att nå målen Den beviljade tiden och bemanningen inom hemtjänst följs upp varje månad, och verksamheten arbetar kon tinuerligt med att anpassa scheman och bemanning. Inom särskilt boende gjordes en översyn av scheman och bemanning. En gång per år genomförs resultat- och utvecklings samtal mellan chef och medarbetare, där man tillsam mans tar fram en individuell utvecklingsplan. Resultatet av medarbetarenkäten har diskuterats på varje arbetsplats och verksamheterna har tagit fram hand lingsplaner för att åtgärda de brister som framkommit. Genom omvårdnadslyftet har kompetensnivån höjts. 13 vårdbiträden har deltagit i utbildningsinsatser för grundläggande kunskaper inom bland annat vård och omsorgsarbete, demens och psykiatri. Rutinerna har förbättrats för hantering och uppfölj ning av avvikelser. Förebyggande bedömningar och insatser har börjat införas genom Senior alert för äldre i ordinärt boende. Vård och omsorg påbörjade också ett värdegrunds arbete utifrån den nationella värdegrunden för äldre omsorg. Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Budget hålls. Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner. Relation till budget, %. 99,6 % 98,5 % Kostnad per hemtjänsttimme. 444 kr/timme 1 457 kr/timme 2 Kostnad per dygn i särskilt boende. 1 676 kr/dygn 3 1 663 kr/dygn 4 Nettokostnad för insatser enligt LSS, kr/ 3 371 kr/ 3 494 kr/ invånare. invånare 5 invånare 6 1 Avser resultat 2012. Jämförbara kommuner: 685 kr/timme 2 Avser resultat 2013. Jämförbara kommuner: 483 kr/timme 3 Avser resultat 2012. Jämförbara kommuner: 1 617 kr/dygn 4 Avser resultat 2013. Jämförbara kommuner: 1 618 kr/dygn 5 Avser resultat 2012. Jämförbara kommuner: 2 969 kr/invånare 6 Avser resultat 2013. Jämförbara kommuner: 3 225 kr/invånare Resultat 2013 Resultat 2014 Inriktningsmål 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Antal personal med kompetensutvecklingsplaner. Medarbetarindex. 1 Resultat 2013 Frisktalet är minst 95 %. Resultat 2014 95 % 87 % 1 1 92,3 % 93,8 % Ingen mätning genomfördes 2013, från och med 2014 mäts istället hållbart medarbetarengagemang. Inriktningsmål 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Brukare inom äldrevården ska känna trygghet i sitt boende. Andel som uppger att de känner sig mycket eller ganska trygga i sitt boende. Personal inom äldreomsorgen ska lägst ha utbildning motsvarande undersköterska. Andel personal med utbildning. Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats. Det är god kvalitet i omsorgen om äldre. Det är god kvalitet i omsorgen om funktionsnedsatta. Resultat 2013 Resultat 2014 91 % 88 % 65 % 66 % Medelvärde 12 Medelvärde 15 dagar dagar Vård och omsorg 35 Inriktningsmål 7. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Brukare inom hemtjänst ska vara nöjda med bemötandet och den hemtjänst de får. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Brukare inom särskilt boende ska vara nöjda med Andel som sammantaget är mycket bemötandet och sitt särskilda boende. eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Brukare inom äldreomsorgen ska ges möjlighet till Andel som uppger att personalen alltid inflytande i hur insatsen ska utföras. eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Nyckeltal 2012 Beläggning särskilt boende, % Söderåsen 120,8 Bäckaskog 97,5 – korttidsvård 93,5 Mellangården 95,7 Norrgården 108,7 Totalt 103,2 2014 99 98,3 83,3 85,4 116,7 96,1 89,9 95,8 86,6 88,0 106,3 92,1 Hemtjänst – beviljad insatstid, timmar Äppelbo 3 864 5 149 Vansbro 25 679 29 400 Dala-Järna 21 931 25 210 Nås 20 337 23 931 Totalt 71 811 83 690 4 089 35 081 26 768 16 442 82 380 Riksfärdtjänst Total kostnad, tkr 180 Färdtjänst Antal resor Snittkostnad per resa, kr Total kostnad, tkr Anhörigstöd, timmar Äppelbo Vansbro Dala-Järna Nås Totalt 36 2013 Vård och omsorg 85 4 32 121 242 203 50 3509 592 2 581 3391 568 1 876 224 112 126 79 541 52 96 124 52 324 LSS-insatser t o m 31/12 Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Boende barn och ungdom Boende vuxna Daglig verksamhet Totalt 97 % 92 % 84 % 71 % 86 % 78 % 77 % 63 % 90 % 85 % 2012 2013 2014 20 1 17 1 6 1 5 0 14 65 23 1 16 1 5 1 4 0 12 63 23 2 18 2 1 1 5 0 16 68 16 17 20 2 55 35 20 21 3 79 92,33 93,84 Socialpsykiatri – insatser t o m 31/12 Boendestöd SoL 16 Kontaktperson 17 Besökare Fenix 20 Boende vuxna externt 3 Totalt 56 Frisktal, % Andelen medarbetare med högst 5 sjukdagar under året Resultat 2014 92,86 Personal Sjukfrånvaron var lägre än tidigare år, bland med arbetarna inom vård och omsorg var frisktalet 93,8 procent. Frisktalet är andelen medarbetare med högst 5 sjukdagar under året. Tre grupper med personliga assistenter avslutades under året. Personalminskningen skedde genom omplaceringar, pensionsavgång och att några valde att säga upp sig för annat jobb. Utbildning Två undersköterskor på Söderåsens äldreboende påbör jade en utbildning i demensvård för undersköterskor (grundnivå 60 högskolepoäng). En sjuksköterska påbör jade utbildning i omvårdnadsvetenskap med inriktning demensvård (avancerad nivå, 30 högskolepoäng). Andra utbildningar som de flesta anställda genom gått är munvårdsbedömning och att förebygga hot och våld inom demensvård. Inom ramen för omvårdnads lyftet utbildades totalt 13 anställda. Framtid Behovet av insatser i form av hemtjänst och särskilt boende väntas öka de närmaste åren då kommunen kommer att ha fler invånare över 75 år. Kommande år bedömer vård och omsorg att insatsen daglig verksamhet förändras avsevärt. Yngre brukare med andra behov av sysselsättning och stimulans gör att daglig verksamhet behöver ändra inriktning. Där för är det viktigt att hitta möjligheter till samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, Lärcentrum, Fenix (sysselsättningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning) och daglig verksamhet enligt LSS. Behovet av ett LSS-boende har ökat och vård och omsorg bedömer att ett boende behöver startas inom nästa år och att det behövs ytterligare ett LSS-boende inom 5–10 år. Övriga händelser under året Samverkan Vansbro kommun tillsammans med övriga kommuner i länet och landstinget Dalarna bildade en gemensam nämnd med ansvar för hjälpmedel. I och med de stat liga satsningarna för äldre och personer med psykiska funktionsnedsättningar har vård och omsorg i Vansbro samverkan med Landstinget Dalarna och övriga kom muner i länet i form av en stödstruktur inom Region Dalarna för gemensamma utvecklingsarbeten. Stödet till anhöriga ökade Vård och omsorg tillsatte anhörigsamordnare under året och utvecklade stödet till anhöriga genom att erbjuda möjlighet till stödinsatser bland annat i form av vägled ning, anhörigcirkel, information och rekreationshelg. Hemtjänsten förbättrade sina rutiner för att tidigare kontakta anhöriga som beviljats avlösning i hemmet och planera för avlösningen. Om vård och omsorg Verksamhet Äldreomsorg: hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård och dagverksamhet. Omsorg om funktionshindrade: stöd enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), socialpsykiatri i form av boendestöd, sysselsättning och stödboende. Hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvård upp till sjuksköterske-, arbetsterapeutoch sjukgymnastnivå i särskilt boende, dagverksamhet och ordinärt boende. Övrigt: anhörigstöd, färdtjänst, parkeringstillstånd och bostadsanpassningsbidrag. Vård och omsorg 37 Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad redovisade sammantaget ett överskott på 223 tkr mot budget. Gata och park hade ett underskott på närmare 1,4 mkr, främst på grund av att projektet med den nya gatubelysningen blev försenat på grund av överklagad upphandling och inte gav de väntade besparingarna. Alla andra enheter redovisade överskott, där orsaken i de flesta fall var lägre löne- och personalkostnader än beräknat. 38 Samhällsbyggnad Årets viktigaste händelser Fastigheter inklusive vaktmästeri I början av året anställdes en ny verksamhetschef för samhällsbyggnad och flera vakanta tjänster tillsattes. Ett chefsbyte skedde inom miljö- och byggenheten, och kommunen tecknade avtal med Malung-Sälens kommun om köp av vissa specialkompetenser inom plan och byggområdet. Folkbiblioteket och simhallen fick också nya chefer. Bygget av ny räddningsstation blev klart och invig ning skedde den 22 augusti. Om- och tillbyggnaden av Myrbacka skola påbörjades och inflyttning i den nya delen ska ske våren 2015. Vansbro kommuns räddningstjänst deltog aktivt med materiel och personal vid den stora skogsbranden i Västmanland under sommaren. Kommunens kris ledningsförmåga stärktes genom införandet av digitalt ledningsstöd samt ombyggnation och anpassning av krisledningscentralen. Fastighet inklusive vaktmästeri redovisade ett överskott på 203 tkr. Trots ökade va-kostnader och extra kost nader för akuta fastighetsåtgärder lyckades enheten vända en negativ prognos till ett positivt resultat. Brandskyddet uppdaterades i alla fastigheter utom i medborgarhuset och på Bäckaskog där arbetet fortsät ter som planerat. Driftredovisning tkr Kostnader Intäkter Netto Bokslut 2013 Bokslut 2014 88 134 17 621 70 513 89 262 21 106 68 156 Budget Avvikelse 2014 2014 88 010 19 631 68 379 – 1 252 1 475 223 Verksamhetschef Den vakanta tjänsten som verksamhetschef tillsattes i januari. I slutet av sommaren anställdes en bred bandskoordinator med uppdrag att förverkliga kom munens mål på bredbandsområdet. Verksamhetschef redovisade ett överskott på 230 tkr, främst på grund av lägre lönekostnader till följd av tjänstledigheter. Energi- och klimatrådgivning samt energistrateg Energi- och klimatrådgivaren och energistrategen är båda organiserade under samhällsbyggnadschefen men finansieras av medel från Energimyndigheten. Båda tjänsterna delas mellan Vansbro och Malung-Sälens kommuner med 50 procent vardera. Energi- och klimatrådgivaren deltog i nätverket för hållbara transporter och gjorde ett antal företagsbesök för att informera om företagens möjligheter att effektivi sera sin energianvändning. Projektet kring energieffektiviseringsåtgärder inom kommuner och landsting som drivits av energistrategen avslutades den 31 december. Simhall och gym Enhetschefen slutade sin anställning och en simhalls föreståndare tillförordnades för årets sista hälft. Simskoleverksamheten utökades under 2014 efter som det tillkommit en skola från en grannkommun. För att i framtiden kunna erbjuda ytterligare en vattenundervisning förutom Plask och lek för yngre barn, har en av de anställda utbildats till babysim instruktör. All personal har också fått utbildning i hjärt- och lungräddning på barn. Simhallens verksamhet redovisade ett överskott på ca 200 tkr som till största delen berodde på lägre lönekostnader. Lokalvården Lokalvården flyttade organisatoriskt in under fastighet i september. Arbetsmängden ökade med nya städobjekt som den nya brandstationen, gym i medborgarhuset och en ny avdelning på Söderåsen. Trots det redovisade enheten ett överskott på 217 tkr, på grund av besparingar inom personalkostnader. En ny enhetschef rekryterades och tjänsten tillsätts i början av 2015. Ytan att städa kommer att öka när den nya skolan på Myrbacka tas i bruk våren 2015. Gata och park 2014 var det första helåret med Peab som funktions entreprenörer. Kostnaderna blev dock 631 tkr högre än budgeterat. Gatubelysningen är nästan helt utbytt men det återstår arbete med omkoppling av ljuspunkter för att minska kostnaden för nätavgifter. Totalt redovisade gata och park ett underskott på 1,38 mkr, bland annat beroende på att elkostnaderna för gatubelysningen inte minskade som förväntat eftersom projektstarten försenades. Det i sin tur berodde på att upphandlingen överklagades. Behovet av konsulthjälp var betydligt högre än budgeterat, och akuta reparationer på Bäckdalens återvinningsstation och hängbron i Saltvik bidrog också till underskottet. Samhällsbyggnad 39 Miljö och bygg Miljö- och byggenheten fick en ny chef under året och två miljöinspektörer rekryterades. Konverteringen till det nya höjdmätningssystemet RH 2000 påbörjades. Enheten hanterade också några stora byggärenden under året, främst den nya brand stationen och Myrbacka skola. Personal från enheten har också deltagit i arbetet med att revidera LIS-planen (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). På grund av svårigheter att rekrytera en egen bygg nadsinspektör har enheten köpt in detta som konsult tjänst för att täcka behovet inom byggområdet. Antalet ärenden inom enheten ökade något jämfört med 2013. Personalkostnaderna var på grund av vakanser lägre än budgeterat. Sammantaget redovisade enheten ett överskott för 2014. Bibliotek och kultur Biblioteksverksamheten tog i bruk självbetjänings automaterna i Vansbro och Dala-Järna, och har också påbörjat en viss utbildning och inlärning för låntagarna. I mars slutade bibliotekschef och en ny chef tillträdde som även har ansvar för kulturfrågor. Vansbro kommun har konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning för medborgarna via 40 Samhällsbyggnad telefon och besök. Rådgivningen har också arbetat förebyggande genom att hålla föreläsningar och delta i ”förvaltningen på plats” då kommunföreträdare träffar medborgare på de lokala servicepunkterna. Enheten bibliotek och kultur, inklusive budget-, skuldoch konsumentrådgivning, redovisade ett överskott som till stor del beror på lägre lönekostnader. Räddningstjänsten Året präglades av nybyggnationen och flytten till en ny räddningsstation, som invigdes den 22 augusti. 2014 var också ett rekordår för larmen, med 202 utryckningar. En händelse som präglat Vansbros räddningstjänst och kommunens frivilliga resursgrupp var medverkan i bekämpningen av den stora skogsbranden i Västman land under sommaren. Det gav stor erfarenhet både släcktekniskt och organisatoriskt. Räddningstjänsten medverkade också vid den stora industribranden i Malung under dansbandsveckan. De så kallade IVPA-larmen (I väntan på ambulans) ökade något jämfört med tidigare år. Räddningstjänsten redovisade 236 tkr i överskott som till största delen beror på ersättningar från engagemanget vid skogsbranden i Västmanland. Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Budget hålls. Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner. Nettoresultat i förhållande till budget, %. 105,6 % Räddningstjänst – nettokostnad per 1 196 kr/invånare 1 invånare. Bibliotek – nettokostnad per invånare. 637 kr/invånare 3 Miljö och hälsoskydd – nettokostnad per 175 kr/invånare 5 invånare. 99,7 % 1 323 kr/invånare 2 666 kr/invånare 4 181 kr/invånare 6 Inriktningsmål 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Antal personal med kompetensutvecklingsplaner, mål 100 %. Medarbetarindex. 100 % 100 % Frisktalet ska uppgå till minst 95 %. 96,25 7 96,24 Inriktningsmål 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Korta handläggningstider enligt PBL (plan- och bygglagen). Handläggningstiden ska vara högst 10 veckor. Delegation 2 veckor Nämnd 7 veckor Resultat 2014 Delegation 4 veckor Nämnd 7 veckor 1 Avser resultat 2012. Genomsnitt alla kommuner 839 kr/inv; liknande kommuner 1 208 kr/inv; glesbygdskommuner 1 186 kr/inv. 2 Avser resultat 2013. Genomsnitt alla kommuner 858 kr/inv; liknande kommuner 1 185 kr/inv; glesbygdskommuner 1 207 kr/inv. 3 Avser resultat 2012. Liknande kommuner 522 kr/inv; glesbygdskommuner 557 kr/inv. 4 Avser resultat 2013. Liknande kommuner 520 kr/inv; glesbygdskommuner 563 kr/inv. 5 Avser resultat 2012. Liknande kommuner 132 kr/inv; glesbygdskommuner 173 kr/inv. 6 Avser resultat 2013. Liknande kommuner 153 kr/inv; glesbygdskommuner 185 kr/inv. 7 Mätning genomfördes ej, from 2014 mäts hållbart medarbetarengagemang. Kommentarer till måluppfyllelse Budgeten hölls och samhällsbyggnad redovisade ett mindre överskott. Frisktalen var oförändrade jämfört med tidigare år. Handläggningstiderna för bygglovs ärenden var klart under de lagstadgade tio veckorna men handläggningstiden för delegationsärendena ökade något. Kostnaderna för kommunens räddnings tjänst ökade också, främst på grund av ett stort inköp av personlig skyddsutrustning. Kostnaderna för miljö och hälsoskydd var i nivå med liknande glesbygdskom muner i landet. Nyckeltal 2012 2013 2014 Simhallen Antal besök 49 409 48 933 47 520 Kostnadstäckningsgrad, % 34 31 36 Nettokostnad per medborgare, kr 347 386 349 Nettokostnad per besök, kr 51 55 49 Lokalvården Antal m2 Kostnad per m2, kr Vägbelysning Antal gatubelysningspunkter Kostnad per ljuspunkt, kr 33 200 33 400 34 000 207 199 206 2 358 690 2 300 680 2 300 480 Samhällsbyggnad 41 2012 Skuld- och konsumentrådgivning Budget och skuldsanering, antal nya ärenden 31 Konsumentvägledning, antal kontakter 121 Förebyggande, antal föreläsningar – Kostnad för skuld- och konsument rådgivning per invånare, kr 54,54 2013 2014 26 26 96 2 96 6 51,50 63,76 Bibliotek Utlåning Vansbro 54 749 58 270 51 072 Utlåning Dala-Järna 16 027 12 397 12 306 Utlåning totalt 70 766 70 667 63 378 Utlån per invånare 10,48 10,49 9,94 Kostnad per utlån och invånare, kr 43,26 45,25 45,65 Bibliotekskostnad per invånare, kr 453 477 432 Kostnad för allmänkultur per invånare, kr 15,88 17,37 10,07 Kostnad kulturföreningar per invånare, kr 36,52 44,69 39,85 Kostnad för studieförbund per invånare, kr 41,60 41,15 30,40 Miljö och bygg Antal registrerade ärenden Bygglov/bygg- och rivningsanmälningar Förhandsbesked Strandskyddsdispenser Värmepumpar – varav bergvärme – varav ytjordvärme Räddningstjänsten Antal larm Antal tillsyner Antal utbildade 869 349 462 210 13 11 79 45 33 80 2 7 75 40 35 89 2 13 55 25 30 Samhällsbyggnad Förberedelserna inför projektering och byggnation av översvämningsskydd för Vansbro centralort intensi fieras för att byggandet ska kunna påbörjas hösten 2016. Kommunens satsning inom bredband fortsätter och utvecklas. Under 2015 planeras bland annat upprustning av duschutrymmen och iordningställande av omkläd ningsrum anpassat för funktionshindrade på simhal len. Ett system för felanmälningar på kommunens fastigheter ska tas i bruk första halvan av 2015. En övningsplats för varm rökövning för rädd ningstjänsten ska iordningsställas under våren och nya intervall för brandskyddskontroller kommer att införas. Skolbiblioteksverksamheten ska komma igång 2015 i alla skolor. Övriga händelser under året Teatern i medborgarhuset fick en ny, modern ljudanlägg ning. Vissa akuta reparationer gjordes på hängbron i Saltvik. Verksamheten har också haft ett mycket bra sam arbete med bland annat Trafikverket, där man haft ett första samråd om den nya sträckningen av E16 från Hulån till Vansbro. Kommunen mätte mobiltelefon täckningen under fyra veckor i samverkan med övriga Dalakommuner. En dialog har påbörjats med MalungSälens kommun om fördjupad samverkan inom miljö, bygg och planområdet. Om samhällsbyggnad 172 65 242 Energistrateg och energirådgivare Antal miljöfordon som uppfyller miljökrav 6 Tillförd energi för uppvärmning och varmvatten till lokaler inklusive all elanvändning (kWh/m2) 209,9 42 Framtid 167 40 238 202 20 262 13 14 198,1 190,8 Verksamhet • • • • • • Fastigheter inklusive vaktmästeri och lokalvård Gata och park Miljö och bygg Simhall och gym Räddningstjänst Bibliotek och kultur Övergripande inklusive kommunkansli Övergripande inklusive kommunkansli redovisade ett överskott på 190 tkr mot budget. Resultatet skiftade dock mellan olika verksamheter. Kansli redovisade ett under skott på 1,7 mkr bland annat på grund av höga kostnader för kollektivtrafiken medan verksamhetsstöd ekonomi redovisade ett överskott på 1,2 mkr främst på grund av lägre personalkostnader än beräknat. Lägre livsmedelskostnader och högre intäkter inom kostverksamheten bidrog också till det positiva samlade resultatet. Årets viktigaste händelser De lokala servicepunkterna i Nås, Dala-Järna, Äppelbo och Vansbro utökades med en på Finnmarken. Konceptet Förvaltningen på plats, där medborgarna fick möjlighet att träffa tjänstemän från förvaltningen, fortsatte. Bland annat deltog kommunens anhörig samordnare och samhällsbyggnadschef. Projektet Utmaningen har arbetat genom en rad fokusgrupper med deltagare från olika delar av sam hället. Mycket arbete har bland annat gjorts kring samverkan mellan lokalsamhälle och skola. En turismstrategi har utarbetats. I projektet, som avslutas i januari 2015, har över 450 personer, 30 företag och 30 föreningar deltagit i projektet. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Dalarna och Vansbro kommun. En demokratidag genomfördes på högstadiet och gymnasiet, där politiker och tjänstemän deltog. Seminariet Sundare barn resulterade i att kom munen startade ett arbete kring barns och ungdomars mat- och motionsvanor. Den årliga drogvaneundersök ning genomfördes. Kommunen anordnade tio kommundelsträffar. Val genomfördes till EU-parlamentet och till riks dag, landsting och kommunfullmäktige. Ett ledarutvecklingsprogram för alla enhetschefer startade hösten 2014 och fortsätter 2015. En revidering av LIS-planen startade och slutförs i början av 2015. Kostnaderna för kollektivtrafiken ökade markant i och med att en ny regional upphandling gjordes. Kommunen fortsatte att utveckla det personal administrativa systemet Heroma. En bemanningsenhet startades som ska bistå cheferna inom vård och omsorg med rekrytering av vikarier vid semester och annan ledighet. Under året har bemanningsenheten främst hjälpt Söderåsens och delar av Bäckaskogs särskilda boenden med att skaffa vikarier. Inom verksamhetsstöd ekonomi nyrekryterades en kostchef och en ekonomiassistent, en verksamhets ekonom slutade och rekrytering påbörjades. It-funktionen ansvarar för all it-drift i kommunen och inga större driftstörningar inträffade. Däremot utökades 44 Övergripande inklusive kommunkansli verksamheten rejält på grund av skolprojektet som innebar att datorparken utökades med cirka 160 bärbara datorer och ett 40-tal surfplattor. Även de trådlösa näten utökades vad gäller både antal och täckning. Inom it pågår även ett investeringsprojekt som rör backup. 2014 installerades en ny backuplösning som av säkerhetsskäl placerats vid den nya räddningsstationen. Serverlösningen och datalagringen uppgraderades, liksom backupen. Förslagen från den första delen av kostutredningen beslutades av kommunstyrelsen, och innebär vissa förändringar i bemanningen. Driftredovisning tkr Kostnader Intäkter Netto Bokslut 2013 Bokslut 2014 42 981 7 018 35 963 45 912 7 096 38 816 Budget Avvikelse 2014 2014 44 282 5 276 39 006 – 1 630 1 820 190 Ett överskott på 190 tkr innebar att övergripande och kommunkansli redovisade ett resultat nära budget. Kansli redovisade ett totalt underskott på 1,7 mkr, främst beroende på ökade kostnader för kollektiv trafiken och högre kostnader för turistbyråverksam heten, en konsekvens av att Vansbro kommun gick in i Visit Södra Dalarna.Verksamhetsstöd personal redovisade ett överskott på 664 tkr, som till största delen beror på minskat köp av tjänster inom företags hälsovård samt lägre personalkostnader på grund av frånvaro. Verksamhetsstöd ekonomi redovisade ett överskott på 1,2 mkr. Den främsta orsaken är lägre personal kostnader på grund av sjukfrånvaro, tjänstledighet och föräldraledighet samt lägre kostnader för kontors material och porto. Livsmedelskostnaderna blev lägre än beräknat på grund av färre brukare på äldreboende, lägre inköpspriser till följd av det nya livsmedelsavtalet, lägre transportkostnader och lägre personalkostnader då alla tjänster inte varit tillsatta. Intäkterna ökade på grund av fler sålda matlådor till hemtjänsten. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Budget hålls. Nettoresultat i för hållande till budget, %. 95 100 Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetens. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling. Antal medarbetare med kompetensutvecklings planer, mål 100 %. 93 Medarbetarna känner engagemang och trivsel Medarbetarindex, egen 2 på sin arbetsplats. mätning.1 Vansbro kommun främjar god hälsa på Frisktalet, mål 95 %. arbetsplatsen. 94 95 2 94 Inriktningsmål 5: Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Medborgarna ges möjlighet att delta i KKiK, mål över 30. kommunens utveckling. 42 Medborgarna får ett gott bemötande. KKiK, mål över 83. 94 2 Enkäten genomfördes inte 2013 och 2014, fr o m 2014 mäts hållbart medarbetarengagemang. Nyckeltal Kostverksamheten 2012 2013 65 62 2014 Livsmedelskostnad (kr/producerad portion) 16,00 12,80 12,56 1 Andel ekologiska livsmedel < 1 %1 19% 1 Under oktober–december 2013 ökade andelen ekologiska inköp till 18 procent. Framtid 2015 är det första året i den nya mandatperioden. En rad utbildningar ska genomföras på olika nivåer, dels för kommunfullmäktiges ledamöter, dels för kommun styrelsen och dels för utskottens ledamöter. Verksamheten ska anställa en informatör för att intensifiera utvecklingen av information och kom munikation, såväl internt som externt. Arbetet med att utveckla e-tjänster ska prioriteras. Arbetet med revidering av detaljplaner fortsätter. Förvaltningen behöver återuppta kartläggningen av Vansbro kommuns styrdokument. Projektet Utmaningen avslutas i början av 2015 och kommunen behöver säkerställa att det påbörjade arbe tet fortsätter. Arbetet med samverkan mellan skola och lokalsamhälle har fått fortsatt stöd genom Vinnova. Ekonomisystemet ska uppgraderas, vilket innebär en investeringskostnad på 200–300 tkr samt utbildnings insatser för alla användare. Uppgraderingen är nöd vändig eftersom support på den nuvarande versionen kommer att försvinna. Arbetet med standardisering inom it-verksamheten fortsätter. Närmast på tur står skrivare/kopiatorer. Itenheten ska också fortsätta sitt arbete med inriktning på att automatisera olika processer, eftersom standardisering och automatisering gör driften mer kostnadseffektiv. Den andra delen av kostutredningen ska påbörjas, med syfte att ta fram en kostpolicy och riktlinjer för mat i förskola, skola och äldreomsorg. Övergripande inklusive kommunkansli 45 Om övergripande inklusive kommunkansli Verksamhet • • • • • • • 46 Näringslivs-, utvecklings- och informationsfrågor samt föreningsbidrag Folkhälsofrågor, ungdomssamordning och kostverksamhet Övergripande fysisk planering Kollektivtrafik Administration för de politiska organen, ekonomi och personal Mark- och fastighetsfrågor Upphandling och it-drift Övergripande inklusive kommunkansli Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunfullmäktige och övriga nämnder 47 Kommunfullmäktige Jävsnämnd Kommunfullmäktige redovisade ett underskott på 100 tkr mot budget. Orsaken var högre arvodeskostnader och fler uppvaktningar av medarbetare som arbetat i kommunen i 25 år. Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och hade under året åtta sammanträden. Under året fattade kommunfullmäktige bland annat beslut om • strategisk plan för 2015–2017 och åtgärdsplan för 2014 • principer för medborgardialog • bredbandsstrategi • utbyggnad av fjärrvärmenätet • deltagande i projektet Fauré kring investering i elnät • politisk organisation för kommande mandatperiod • införande av kulturberedning och planberedning • inriktningsbeslut för lokalisering av gymnasie program utifrån den nya gemensamma gymnasie organisationen med Malung-Sälens kommun. Jävsnämnden redovisade ett överskott på 48 tkr mot budget. Jävsnämnden behandlar ärenden och myndighets utövning om det uppstår jäv mellan kommunens egna verksamheter. Nämnden hade fem protokollförda sammanträden. Resultat: –101 tkr Resultat: +48 tkr I övrigt fick fullmäktige in åtta motioner från ledamöter. Demokratiberedningen hade tio sammanträden och arbetade bland annat med utformning av information från fullmäktige, översyn av reglementen och hur upp följning och återrapportering till fullmäktige ska ske. Fem av de tio mötena handlade om den organisations förändring som kommunfullmäktige beslutade om den 29 september 2014, då demokratiberedningen fick i uppdrag att revidera arbetsordning och reglementen för den nya organisationen. Driftredovisning tkr Kostnader Intäkter Netto Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Avvikelse 2014 2014 471 386 285 –101 471 386 285 –101 Driftredovisning tkr Kommunfullmäktige och övriga nämnder Bokslut 2014 98 76 124 +48 98 76 124 +48 Kostnader Intäkter Netto Budget Avvikelse 2014 2014 Överförmyndare Resultat: –35 tkr Överförmyndaren är en obligatorisk kommunal myn dighet som utövar tillsyn för att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Verksamheten regleras i första hand av föräldrabalken, förvaltningslagen och kommunallagen. Vansbro kommun ingår i Överförmyndare i samver kan i övre Dalarna, som är en gemensam överförmyndar nämnd för kommunerna Mora, Orsa, Leksand, Rättvik och Älvdalen. Under hösten anordnades i Vansbro en omfat tande utbildning för gode män till ensamkommande flyktingbarn. Driftredovisning tkr Kostnader Intäkter Netto 48 Bokslut 2013 Bokslut 2013 Bokslut 2014 795 62 733 1 285 400 885 Budget Avvikelse 2014 2014 850 0 850 –435 +400 –35 Revisorer Resultat +15 tkr Revisorer 49 Årets viktigaste händelser Löpande granskningsarbete Kommunens revisorer genomförde 2014 en revision inom ramen för god revisionssed. Revisorerna ska förutom god revisionssed också i sitt arbete följa kommunallagen och fullmäktiges revisionsreglemente. Nedan beskrivs de aktiviteter revisorerna har genom fört för att få ett underlag för sin bedömning. Revisorerna följde nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroende valda och anställda, protokollgranskning samt uppfölj ningar och mindre granskningar utifrån revisorernas iakttagelser. Revisorerna biträddes under året av före taget KPMG AB som har gjort granskningar och upp följningar på uppdrag av revisorerna. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande Driftredovisning Revisorerna har granskat styrelsens och nämndernas ansvarsutövning. Med ansvarsutövande menas aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verk samheten och ekonomin. Granskning av årsredovisningen Kommunens årsredovisning regleras i den kommu nala redovisningslagen och det är den kommunala revisionens uppgift att bedöma om kommunen i sin redovisning följt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekono miska ställning. Fördjupade granskningsprojekt I de fördjupade projekten granskar revisorerna utvalda delar av verksamheten. Revisorernas fördjupade granskning 2014 omfattade dessa delar: • Kommunens delårsrapport 2014-08-31 • Underhåll av gator och vägar • Resurser för särskilt stöd inom grundskolan • Uppföljning av tidigare granskningar • Jämförelsetal • Årsredovisning och bokslut 50 Revisorer tkr Kostnader Intäkter Netto Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Avvikelse 2014 2014 500 506 521 15 500 506 521 15 För 2014 års granskningsarbete fick revisorerna ett anslag på 521 tkr. Kostnaderna blev 506 tkr vilket gav ett överskott på 15 tkr. Mål och måluppfyllelse Revisorerna planerade ett antal specifika granskningar under året enligt revisorernas risk- och väsentlighets analys. Alla planerade granskningar genomfördes. Resultaten av granskningarna har redovisats. Revisio nen bedömer att målen uppfylldes vad gäller planerad och utförd revision. Nyckeltal kr Revisionskostnad per invånare 2012 2013 2014 73 74 76 Framtid Allt mer kommunal verksamhet bedrivs genom sam arbeten med andra kommuner. Revisionen kommer därför framöver att utveckla samarbetsformerna med revisorerna från Vansbros samarbetskommuner. Det är även viktigt att utveckla lekmannarevisionen i kommu nens aktiebolag. Revisionen ska fortsätta utvecklingen inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys. Om revisorerna Revisorerna är ett demokratiskt kontrollinstrument som har kommunfullmäktiges uppdrag att granska alla kommunens verksamheter oavsett om de är orga niserade i en styrelse, nämnd eller stiftelse under kom munens ansvar. Enligt kommunallagen ska revisionen varje år bland annat granska • om kommunstyrelsens, fullmäktigeberedningars och kommunala bolags verksamhet utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt • om verksamheten bedrivs enligt de mål som kommunfullmäktige fastställt • om räkenskaperna är korrekta och rättvisande • om kommunen uppfyller lagens krav • om den interna kontrollen som utövas inom verksamheten är tillräcklig. Revisorerna granskar årligen delårsrapporten och kom munens årsredovisning som regleras i den kommunala årsredovisningslagen, och bedömer då om redovisningen skett enligt denna lag och om redovisningen ger en rätt visande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Revisorerna ska varje år i revisionsberättelsen uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och de enskilda ledamöterna i styrelsen. En viktig del i den årliga granskningen är att bedöma om kommunstyrelsens ansvarsutövande är tillfredsställande. Syftet är att pröva om styrelsens aktiva åtgärder är tillräckliga när det gäller att styra, följa upp och kontrollera verksamheterna. Den prövningen görs utifrån fyra perspektiv: 1. Ledning och styrning 2.Verksamhetsplanering 3. Tillämpning och genomförande 4. Resultat och måluppfyllelse Ordförande: Gösta Lindkvist Ledamöter: Elisabeth Lindén Brandt, vice ordförande, Jörgen Steffansson, Allan Holmgren och Carl Bergström Revisorer 51 Finansiering Resultat +0,3 mkr 52 Finansiering Nettokostnad, tkr Kapitalkostnadsintäkt Realisationsvinster och -förluster Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna Momskompensation, omsorgsboende Återbetalning av AGS-premie Intäkt löneväxling Statliga investeringsbidrag Återbetalning av moms Kundförluster Löneökningar Avskrivningar Skatteintäkter Utjämningssystemet Utjämning, LSS-kostnader Fastighetsavgift Finansiella kostnader och intäkter Finansiell leasing av biobränsleanläggning Summa Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 16 918 266 – 4 474 214 7 319 16 362 – 136 – 5 902 218 16 362 0 – 6 578 0 0 – 136 669 218 16 0 16 106 898 – 95 – 1 – 13 153 242 390 111 577 – 6 631 12 174 604 3 731 370 636 – 12 207 – 248 245 114 309 – 6 587 12 318 301 1144 368 080 0 304 – 13 525 249 995 115 713 – 7 146 12 030 – 986 1 645 367 814 – 1 – 304 1 318 – 1 750 – 1 404 559 295 1287 – 501 265 Kommentarer Intäkt löneväxling Kapitalkostnadsintäkt är den intäkt som motsvarar kapitalkostnaderna som fördelats på verksamheterna. Vid löneväxling för anställda tar kommunen en avgift, som i år blev 16 tkr, för att täcka sina administrativa kostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster Kundförluster Realisationsförlusten blev totalt 136 tkr när fastig heterna Västgård 6:57, Snöån 14:21, Snöån 28:1 och Sveden 41:2 såldes. Posten kundförluster reglerades med en ökad kostnad på 1 tkr. Kapitalkostnadsintäkt Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighets försäkringar och fastighetsskatt fördelades schablon mässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinan siering. Fördelningen gjordes via personalomkostnads pålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 669 tkr. Momskompensation för omsorgsboende Kommunen momskompenserades med 218 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende. Löneökningar Löneökningar inklusive sociala avgifter fördelades till verksamheterna med 304 tkr mer än budgeterat. Avskrivningar Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningarna blev 1,3 mkr mindre än budgeterat. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 914 tkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar 9 643 tkr och avskriv ningen av maskiner och inventarier 1 651 tkr. Skatteintäkter Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skatte sats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. Finansiering 53 I årets skatteintäkter ingår dessa delar tkr Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret Prognos över slutavräkning för bokslutsåret Prognos slutavräkning för året före bokslutsåret Summa 248 938 47 – 740 248 245 Utjämningssystem Syftet med utjämningen är att ge alla kommuner lik värdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kom muner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattnings bara inkomsten i kommunen jämförs med den garan terade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna. Kostnadsutjämning Systemet syftar till att jämna ut strukturella behovsoch kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kost nader som beror på skillnader i service eller avgifts nivåer, inte heller skillnader i effektivitet. Strukturbidrag Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och landsting med en liten befolkning och/eller problem på arbetsmarknaden. Regleringsbidrag och regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla 54 Finansiering kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. tkr Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Reglerings- och strukturbidrag Summa 85 700 26 348 2 261 114 309 Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionshin drade personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Kommunen fick 2014 betala en avgift på 6,6 mkr. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, var 12,3 mkr. Den statliga fastighets skatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift som kommunerna får från staten. Intäktsökningen åts dock upp genom att kommunens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Finansiella kostnader och intäkter Finansnettot var 1,3 mkr bättre än budgeterat, varav kostnadsräntorna på lån var 1,1 mkr, bankkostnaderna 10 tkr och räntan på pensionsavsättning 232 tkr. Finan siella intäkter bestod av ränteintäkter 169 tkr, ränta på lån som avslutades under året till Vansbro Teknik AB 977 tkr, ränteintäkter på kundfordringar 21 tkr och borgensavgifter 457 tkr. Finansiell leasing av biobränsleanläggning Finansiell leasing avser biobränsleanläggningen där Vansbro kommun finansierar anläggningen av Nordisk Renting och hyr ut den till Rindi Energi AB. Ränte kostnaden 2014 var 4,7 mkr och ränteintäkten 5,9 mkr vilket gav en total intäkt på 1,1 mkr. Kommunkoncernen Resultatet i kommunkoncernen var 12,9 mkr för 2014. Balans omslutningen uppgick till 700,4 mkr och soliditeten var 32 procent. Vansbro Teknik AB redovisade ett överskott på 785 tkr, Dala Vatten och Avfall AB ett överskott på 963 tkr och Stiftelsen Vansbrohem ett överskott på 1,0 mkr. Kommunkoncernen 55 Vansbro kommunkoncern omfattar bolaget Vansbro Teknik AB som är helägt av kommunen, Dala Vatten och Avfall AB där kommunen äger 25 procent och Stiftelsen Vansbrohem som är en allmännyttig bostads stiftelse helägd av kommunen. Nedan redovisas årets händelser och resultat för koncernen och de olika koncerndelarna. Nyckeltal för koncernen Årets resultat, tkr Nettokostnad genom skatteintäkter, % Nettokostnadsandel, %1 Investeringar, tkr Soliditet, % Eget kapital, tkr 1 2012 2013 2014 14 060 11 821 12 014 92 96 97 96 96 97 32 311 62 122 60 127 32 34 32 198 610 212 240 224 966 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och Tekniska nyckeltal 2012 2013 2014 Förbrukning, vatten (m³) 399 418 376 434 384 233 Anslutna fastigheter – antal vatten (m³) 2 617 2 621 2 617 – avlopp (m³) 2 587 2 589 2 588 Andel otjänligt vatten producerat – kemiskt, % 0 0 0 – mikrobiologiskt, % 0 0 0 Antal vattenläckor per 10 km ledning 0,4 0,51 0,33 Behandlad mängd vatten, reningsverk (m³) 693 098 693 095 993 905 Reningsgrad – fosfor, % – BOD (biologiskt nedbrytbart 97 96 94 material), % 73 88 92 finansnetto i förhållande till skatteintäkter. Vansbro Teknik AB Framtid Resultat efter finansiella poster: +785 tkr Bolaget utreder möjligheten till en ny vattentäkt i Vans bro för att höja kvaliteten på dricksvattnet. Bolaget har tagit fram långsiktiga förnyelseplaner för va-ledningar för alla fyra ägarkommuner (Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro) och nu arbetar man med handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Bolaget har gjort en analys med förslag på hur Dala Vatten och Avfall AB och teknikbolagen ska kunna skapa en effektivare organisation. Beslut om förslaget ligger hos ägarna. Resultatet Årets resultat efter finansiella poster var 785 tkr och resultatet efter skatt 0 tkr. Vansbro Teknik AB nådde nästan det budgeterade resultatet. Avfallsverksamheten låg marginellt under budget och va-verksamheten hade ett resultat något över budgeten. Varje verksamhets område ska täcka sina egna kostnader med de intäkter de får. Om Vansbro Teknik AB Årets viktigaste händelser Kostnaden för årets investeringar var 4,6 mkr fördelat på bland annat utredning av ny vattentäkt i Vansbro, uppförande av garage vid reningsverket i Vansbro och renovering av vattentorn i Vansbro. Bolaget tog inga nya externa lån under året. Samarbetet med kommu nens tjänstemän och politiker fungerade mycket bra. Finansiella nyckeltal tkr Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Justerat eget kapital Investeringar Långfristiga skulder Soliditet, % 56 Kommunkoncernen 2012 2013 2014 27 969 2 873 86 216 7 253 8 095 67 397 8,4 26 892 – 2 425 90 325 5 672 3 828 74 063 6,3 30 135 785 89 838 6 283 4 559 72 428 7,0 Vansbro Teknik AB är ett helägt dotterbolag till kommunen och är huvudman för vatten, avlopp och renhållning. Styrelsen består av politiker från Vansbro kommun. Bolaget har inga egna anställda utan köper drift och administration av Dala Vatten och Avfall AB. Dala Vatten och Avfall AB Resultat efter finansiella poster: +963 tkr Resultatet Årets resultat efter finansiella poster var 963 tkr och resultatet efter skatt 172 tkr. Bolaget vidarefakturerade merparten av sina kostnader till driftbolagen i Vans bro, Rättvik, Leksand och Gagnef. Bolaget stärkte sin likviditet och började betala tillbaka till ägarna de lån som bolaget tog inför starten av Dala Vatten och Avfall AB 2007. Årets viktigaste händelser Styrelsen beslutade om en ny affärsplan med lång siktiga mål fram till 2020. Nya föreskrifter för avfall är framtagna och beslu tade i respektive kommuns fullmäktige. Kundservice omorganiserades med målet att för bättra kvaliteten och servicen till kunderna. Va-organisationen sågs över och beräknas bli klar våren 2015. Syftet är att förbättra ledarskapet, säkra driften och öka servicen till kunderna. Kundnöjdheten inom vatten och avfall är mycket god enligt den senaste mätningen och fortsätter dessutom att öka. Bolaget har tagit fram långsiktiga förnyelseplaner för va-ledningar och håller på att utforma handlings planer för det fortsatta arbetet. Bolaget har utökat kompetensen genom att anställa en bygg- och projektledare för att säkra alla stora projekt framöver. Arbete med att ta fram kommunala va-planer pågår i samarbete med respektive kommun. En analys har lett till förslag på hur bolaget och teknikbolagen ska kunna skapa en effektivare organisa tion. Beslutet om att genomföra förslaget ligger hos ägarna. Personalomsättningen liksom sjukfrånvaron var fortsatt mycket låg inom Dala Vatten och Avfall AB 2014. Flera utbildningar har genomförts för att utveckla personal och företag. Våren 2014 gjordes en medarbetarundersökning med mycket goda resultat som visar att personalen trivs och mår bra. Nyckeltal tkr Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Justerat eget kapital Soliditet, % Total sjukfrånvaro (inklusive långtidsfrånvaro), % 2012 2013 2014 45 889 51 715 54 312 116 41 210 610 1,5 18 44 978 735 1,6 963 39 401 1 544 3,9 2,94 3,64 2,17 Framtid Under 2015 väntar flera olika utvecklingsarbeten för bolaget: • Arbete med att säkra kompetensförsörjningen inom va med anledning av flertalet pensionsavgångar de närmaste åren. • Ledarskapet ska utvecklas inom bolaget. • Bolaget ska sjösätta den nya va-organisationen och rekrytera en ny affärsområdeschef. • Arbetet med att effektivisera organisationen fortsätter. Generellt kommer också flera viktiga investerings projekt i alla kommuner att kräva stora resurser av Dala Vatten och Avfall AB framöver. Om Dala Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB samordnar driften och administrationen av vatten, avlopp och avfallshantering i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Bolaget ägs till lika delar av kommunerna och startade 2007. Kommunkoncernen 57 Stiftelsen Vansbrohem Nyckeltal Resultat: +1,0 mkr Resultatet Vansbrohem redovisade för 2014 ett överskott på 1,0 mkr, främst på grund av att ränte- och uppvärmnings kostnaderna blev 586 tkr respektive 787 tkr lägre än budgeterat. Hyresintäkterna ökade med 1,6 mkr, delvis beroende på att fastigheten Tre Länkar 10 tillkommit. I övrigt har underhållskostnaderna och kostnaden för vatten och sophantering ökat. Årets viktigaste händelser Under 2014 beslutade Vansbrohem att bygga om fastig heterna Kantaren 2 och 3 till ett HVB-hem för ensam kommande barn, som kommunen hyr av Vansbrohem. Ombyggnationen blev klar vid årets slut. Vansbrohem beslutade också att flytta sin adminis tration till polisens tidigare lokal i fastigheten Stinsen 2. Avsikten var att även delar av kommunens fastighets avdelning skulle samlokaliseras med Vansbrohem, men man valde att inte fullfölja detta. Projektering och upphandling för ombyggnad av lokalen är genomförd och flytten är planerad till april 2015. Diskussioner har inletts med kommunen om att köpa den före detta brandstationen i Vansbro för att flytta driftverksamheten i Vansbro dit och sälja fastigheterna i Dalasågen 2015. Ett förråd för den egna verksamheten byggdes i Äppelbo. Fastigheten Järna Storbyn 69:16, Säljevägen 39 i DalaJärna, såldes vilket innebär att fem av tretton radhus på Säljevägen är sålda. Underhållsåtgärder som Vansbrohem gjorde under året var bland annat omläggning av yttertak vid Hermelin gatan 8, Odd Fellowgatan 4 samt Norra Allégatan 37 i Vansbro. Antalet lediga bostäder ökade något och var i snitt 4,7 procent (33 lägenheter). En orsak till detta är att det gått trögt att hyra ut lägenheter i det nya seniorboendet vid Odd Fellowgatan 5. 58 Kommunkoncernen Vakansgrad, % Soliditet, % Likviditet, % Driftkostnad/m², kr Bokfört värde/m², kr Resultat/m², kr 2012 2013 2014 3,4 4,78 148 541 2 664 1:54 3,7 5,53 176 550 2 629 19:29 4,7 6,22 151 559 2 501 21:22 Framtid Fortsatt låga räntor och en förhoppning om ökad uthyrning gör att Vansbrohem ser fram emot 2015 med tillförsikt och förhoppningar om att öka underhålls åtgärderna ännu mer och även klara verksamheten med ett gott resultat. Vansbrohem ser också fram emot en flytt av såväl administration som driften till centralare delar av Vansbro, vilket ger en effektivare verksamhet och ökad tillgänglighet för kunderna. Om Stiftelsen Vansbrohem Vansbrohem är en bostadsstiftelse som äger, bygger och förvaltar bostäder i Vansbro. Fastigheterna omfattar totalt 704 lägenheter och 43 lokaler samt garage och bilplatser. Den totala arean är 47 364 kvadratmeter och stiftelsen har 14 tillsvidareanställda. Redovisning Driftredovisning tkr KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN Utbildning och arbete Vård och omsorg Samhällsbyggnad Övergripande inklusive kommunkansli Till KS förfogande KS anpassningskrav SUMMA KOMMUNSTYRELSEN JÄVSNÄMND REVISON ÖVERFÖRMYNDARE VALNÄMND SUMMA FINANSIERING SUMMA 60 Driftredovisning Bokslut 2014 Kostnad Intäkt Nettokostnad Kostnad – 386 – 285 – 156 104 – 141 665 – 89 262 31 459 – 124 645 17 253 – 124 412 21 106 – 68 156 – 157 229 – 140 582 – 88 010 – 45 912 0 0 – 432 943 7 096 – 38 816 – 44 282 0 0 – 320 0 0 3 755 76 914 – 356 029 – 426 668 – 386 – 76 – 506 – 1 285 – 261 – 435 457 0 0 0 400 270 – 76 – 506 – 885 9 – 124 – 521 – 850 – 51 77 584 – 357 873 – 428 499 Budget 2014 Intäkt Netto- Avvikelse kostnad netto 0 Bokslut 2013 Nettokostnad – 285 – 101 – 471 25 198 – 132 031 14 284 – 126 298 19 631 – 68 379 7 386 1 886 223 – 123 851 – 123 678 – 70 513 190 320 – 3 755 6 250 – 35 963 0 0 – 354 005 – 124 – 521 – 850 – 51 48 15 – 35 60 – 98 – 500 – 733 0 64 389 – 364 110 6 237 – 356 231 5 276 – 39 006 – 320 3 755 64 389 – 362 279 0 0 0 0 – 31 313 399 392 368 079 – 28 630 396 444 367 814 265 370 637 – 466 770 476 976 10 206 – 457 129 460 833 3 704 6 502 14 829 Resultaträkning Kommun 2014 tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande intäkt Avskrivningar Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 72 762 – 420 079 2013 150 009 – 482 699 – 12 207 64 496 – 406 470 7 319 – 13 153 – 19 758 126 663 – 457 080 7 319 – 20 317 – 359 524 – 347 808 – 352 447 – 343 415 248 245 120 040 7 529 – 6 084 242 390 117 120 11 610 – 8 483 248 245 120 040 7 495 – 11 090 242 390 117 120 9 502 – 12 272 10 206 14 829 12 242 13 325 – 11 – 217 530 12 014 13 855 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader Uppskjuten skatt PERIODENS RESULTAT Sammanställd 2014 2013 10 206 14 829 Resultaträkning 61 Investeringsredovisning tkr Projektering för invallning Vansbro Verksamhetssystem VoO och IFO Räddningsstation Vansbro, projektering Ventilation och brandskydd Ljud- och AV-utrustning teatern och Pelarsalen Självbetjäningsautomater bibliotek Gatubelysning Mattransportvagnar År 2010 2011 2012 2013 200 1 500 1 200 4 000 1 500 400 3 000 400 201 15 573 90 120 912 394 854 836 835 504 126 350 1 070 2 113 Räddningsstation Vansbro 30 000 Myrbacka skola, om- och tillbyggnad Projektering Söderåsen Renovering simhallens duschutrymmen Utbyggnad bredband Övningscontainrar räddningstjänsten Trafikräknare gata/park Brandskyddsåtgärder 20 000 500 1 000 2 000 2010 2010 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2013/ 2014 2013/ 2014 2014 2014 2014 1 500 2014 1 250 1 350 300 32 900 2014 2014 2014 Årliga investeringar Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll It-investeringar Akuta verksamhetsinvesteringar Summa 2014 62 Budget Investeringsredovisning 2014 Resterande/ förbrukat 81 40 703 215 590 388 4 261 179 – 1 174 152 – 825 141 406 12 – 1 964 6 7 261 25 972 – 3 233 2 351 14 875 634 1 136 98 86 891 2 774 – 134 1 000 864 – 98 – 86 609 1 486 877 0 – 236 473 51 594 Kassaflödesanalys tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för avsättning uppskjuten skatt Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Avsättningar för pensioner Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Kommunen 2014 2013 12 014 19 758 – 5 910 217 58 1 628 27 765 90 2 733 42 387 – 20 613 398 – 51 12 368 – 5 998 100 – 21 285 24 199 7 121 40 368 15 204 – 51 554 – 40 449 – 98 2 60 662 – 20 256 – 668 305 – 8 211 2 – 60 196 – 40 674 – 98 2 2 063 – 27 806 – 668 630 – 7 106 2 9 421 – 28 828 – 57 595 – 34 948 – 265 – 814 6 290 – 106 1 491 – 67 – 265 – 814 56 965 – 7 310 6 001 – 106 1 491 8 221 – 1 958 – 126 3. MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN – 1 079 7 675 48 509 13 523 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (1+2+3) 32 540 – 14 032 31 282 – 6 222 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel 32 780 65 320 32 540 46 812 32 780 – 14 032 52 562 83 844 31 282 58 720 52 498 – 6 222 Not 9 Not 10 Not 11 Minskning rörelsefordringar Ökning förråd och varulager Minskning av rörelseskulder 1. MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Amortering av lån Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 2. MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning långfristiga fordringar Erhållna investeringsbidrag Ändring av leasingskuld Nyupptagna lån Amortering av skuld Minskning av förutbetalda anläggningsavgifter Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not 21 10 206 12 207 – 5 910 14 829 13 153 – 5 392 136 1 628 18 267 – 103 2 733 36 004 892 – 8 270 5 040 Sammanställd 2014 2013 13 855 20 317 5 392 Kassaflödesanalys 63 Balansräkning Kommun 2014 2013 Not 22 1 534 2 408 1 534 2 408 Not 23 Not 24 226 637 9 647 188 666 7 943 392 223 12 377 Not 25 129 986 367 803 190 551 389 568 432 064 13 157 193 127 430 574 378 129 633 536 641 Not 26 Not 27 Not 28 0 34 474 65 320 99 794 0 35 366 32 780 68 146 900 41 147 83 847 126 015 849 41 545 52 563 94 957 467 597 457 714 700 272 631 598 202 841 10 206 213 047 188 012 14 830 202 842 212 953 12 014 224 966 199 111 13 843 212 954 25 157 25 157 23 528 5 910 29 438 25 157 966 26 123 24 276 5 910 30 186 151 291 78 103 229 394 152 370 73 064 225 434 352 256 96 929 449 185 303 787 84 671 388 458 Summa avsättningar och skulder 254 551 254 872 475 308 418 644 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 467 597 457 714 700 272 631 598 1 286 – 512 774 912 – 512 400 78 214 – 57 200 21 014 77 840 – 39 567 38 273 187 055 201 150 226 5 309 1 556 197 040 141 270 271 41 180 947 187 055 197 040 226 5 309 1 556 271 41 180 947 395 296 380 708 194 146 239 438 tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Not 29 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Not 30 Not 31 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Not 32 Not 33 Ställda panter Uttagna pantbrev Avgår i eget förvar Summa ställda panter Ansvars- och borgensförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Not 34 Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Kommunalt förlustansvar för egna hem Övriga förpliktelser Visstidspension till förtroendevalda Not 35 Borgensåtagande i Kommuninvest Not 36 Summa ansvars- och borgensförbindelser 64 Balansräkning Sammanställd 2014 2013 Nothänvisningar tkr Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen Realisationsvinst Inlösen bilar Momsbidrag omsorgsboende Investeringsbidrag Administrationsavgift löneväxling Återvunnen moms Interna poster Verksamhetens intäkter kommunen Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen Personalförsäkringar och pensionskostnader som ej fördelats ut på verksamheterna Försäkring, fastighetsskatt, sjukförsäkringsavgifter Reservation kundfordringar Realisationsförlust Nedskrivning anläggningstillgång Kalkylerad kapitalkostnad Interna poster Verksamhetens kostnader kommunen Jämförelsestörande intäkt Återbetalning 2005 och 2006 års AGS-premie Summa Avskrivningar Beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. I underlaget ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk. Summa Kommunen 2014 77 319 395 2013 Sammanställd redovisning 2014 2013 – 5 451 72 762 67 131 103 163 214 106 18 898 – 4 137 64 496 437 157 421 948 4 598 – 16 362 – 5 451 420 079 4 510 – 17 95 1 008 1 008 – 16 918 – 4 156 406 470 0 7 319 7 319 0 7 319 7 319 12 207 13 153 19 758 20 317 12 207 13 153 19 758 20 317 218 265 16 1 136 Skatteintäkter Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret Prognos slutavräkning för bokslutsåret Rättning av prognos på slutavräkningen för året före bokslutsåret Summa 248 938 47 243 883 – 1 494 248 938 47 243 883 – 1 494 – 740 248 245 1 242 390 – 740 248 245 1 242 390 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag Utjämning LSS-kostnader Fastighetsavgift Summa 85 700 26 348 1 561 700 – 6 587 12 318 120 040 88 479 20 002 3 095 85 700 26 348 1 561 700 – 6 587 12 318 120 040 88 479 20 002 3 095 – 6 630 12 174 117 120 – 6 630 12 174 117 120 Räkenskaper 65 Kommunen 2014 tkr Not 7 Not 8 240 21 362 23 977 5 906 7 529 207 27 1 545 21 443 27 47 2 344 8 985 11 610 23 47 5 906 7 495 8 985 9 502 Finansiella kostnader Räntekostnad på lån Räntekostnad leasad biobränsleanläggning Ränta på pensionsavsättning Bankkostnader m m Summa 1 080 4 762 232 10 6 084 1 402 5 254 1 817 11 8 484 6 096 4 762 232 5 148 5 254 1 817 53 12 272 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt Not 4 Summa Not 10 Justering för gjorda avsättningar Andra avsättningar Avsättning för pension Summa Not 11 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsförlust Västgård 6:57 Realisationsvinst Muraren 2 Realisationsvinst Myrbacka 6:9 VA-verk förråd Realisationsvinst Saltvik 118:19 Realisationsförlust försäljningar Stiftelsen Vansbrohem Summa Not 12 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa Not 13 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa 66 Sammanställd redovisning 2014 2013 Finansiella intäkter Räntor likvida medel Ränteintäkter kundfordringar Utdelning aktier och andelar Ränteintäkt förlagslån Kommuninvest Ränteintäkt koncernbolag Ränteintäkt Rindi Summa Jämförelsestörande finansiell kostnad. Sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsåtaganden. Summa Not 9 2013 Räkenskaper 11 090 1 397 1 397 1 397 1 397 12 207 12 207 13 153 13 153 19 758 19 758 20 317 20 317 – 5 910 1 628 – 4 282 5 392 2 733 8 125 – 5 910 1 628 – 4 282 5 392 2 733 8 125 136 136 – 96 – 7 0 136 – 103 – 78 58 90 90 3 355 48 199 51 554 2 765 17 491 20 256 4 040 56 156 60 196 2 840 24 966 27 806 40 40 668 668 874 874 668 668 Kommunen 2014 tkr Not 14 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning Västgård 6:57 Försäljning Nås servicecenter Försäljning Snöån 14:21 Försäljning Fins kraft Försäljning Muraren 2 Försäljning Saltvik 118:19 Försäljning Myrbacka 6:9 Försäljning och inventarier (Stiftelsen Vansbrohem) Summa Not 15 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Visionsbolaget Visit Södra Dalarna AB Vansbro Teknik AB Summa 2013 395 32 16 6 449 Sammanställd redovisning 2014 2013 395 32 16 6 195 53 57 77 305 – 33 – 65 225 674 195 53 57 325 630 – 33 – 65 – 98 8 211 8 211 – 98 7 106 7 106 – 2 – 2 – 2 – 2 – 2 – 2 – 2 – 2 2 063 58 599 2 063 60 662 7 106 – 1 105 289 6 290 – 67 1 996 6 001 6 001 Not 18 Erhållna investeringsbidrag Justering för upplösning skuld investeringsbidrag Summa – 265 – 265 – 106 – 106 – 265 – 265 – 106 – 106 Not 19 Förändring av finansiell leasingskuld Amortering av biobränsleanläggning Summa – 814 – 814 1 491 1 491 – 814 – 814 1 491 1 491 Not 16 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Äppelbovind, återbetalning av insats Summa Not 17 Förändring av långfristiga fordringar Biobränsleanläggning Vansbro Teknik AB Stiftelsen Vansbrohem Summa Not 20 Nyupptagna lån Vansbro Teknik AB Not 21 Amortering av skuld Amortering Summa Not 22 Immateriella tillgångar Ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Summa Avskrivningstid är 5 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa 56 964 0 0 – 7 310 – 7 310 – 1 958 – 1 958 2 408 40 – 914 1 534 2 559 668 – 819 2 408 2 408 40 – 914 1 534 2 559 668 – 819 2 408 3 267 – 1 733 1 534 3 227 – 819 2 408 3 267 – 1 733 1 534 3 227 – 819 2 408 Räkenskaper 67 Kommunen 2014 tkr Not 23 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde mark, byggnader, tekniska anläggningar Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Avskrivningar Summa Avskrivningstid för byggnader, tekniska anläggningar är 10–33 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden, mark, byggnader, tekniska anläggningar Ackumulerade avskrivningar, mark, byggnader tekniska anläggningar Summa Not 24 Maskiner och inventarier Ingående värde maskiner och inventarier Årets investeringar (netto) Avskrivningar Summa Avskrivningstid är 3, 5 eller 10 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa Kommunen har under året haft leasingkostnader för bilar uppgående till 1 291 tkr, 2013 till 1 088 tkr. Framtida förfallobelopp avseende bilar uppgår till 2 074 tkr. Kommunen har haft leasingkostnader för kopiatorer uppgående till 749 tkr, 2013 till 714 tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade kopiatorer uppgår till 900 tkr. Kommunen har under året haft leasingkostnader för datorer uppgående till 1 400 tkr, 2013 till 1 188 tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade datorer uppgår till 3 300 tkr. Not 25 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier och andelar koncernbolag Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar koncernbolag Långfristig fordran Rindi HBV Husbyggnadsvaror Balans enligt lag om bostads- och underhållslån Summa Not 26 Förråd Råvaror och förnödenheter Vansbro Teknik AB Bränslelager Stiftelsen Vansbrohem Summa 68 Räkenskaper 2013 188 666 48 199 – 585 – 9 643 226 637 – 9 655 188 666 421 453 373 254 – 194 816 – 184 588 226 637 188 666 7 943 3 355 – 1 651 9 647 8 059 1 554 – 1 670 7 943 38 631 – 28 984 9 647 35 276 – 27 333 7 943 2 751 3 275 123 960 2 654 3 275 126 022 58 599 129 986 0 180 831 17 491 Sammanställd redovisning 2014 2013 392 223 56 048 – 390 – 15 817 432 064 350 305 55 896 – 383 – 13 594 392 223 12 377 3 697 – 2 917 13 157 12 709 4 451 – 4 783 12 377 2 751 2 656 124 679 125 870 190 550 193 127 623 803 304 129 633 0 746 154 900 552 297 849 Kommunen 2014 tkr 2013 Sammanställd redovisning 2014 2013 Not 27 Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa 3 456 10 576 20 442 34 474 3 224 22 937 9 205 35 366 8 324 11 562 21 261 41 147 6 796 11 902 22 847 41 545 Not 28 Kassa bank Kassa Bank Summa 14 65 306 65 320 14 32 766 32 780 14 83 833 83 847 14 52 549 52 563 – 7 008 10 206 – 21 596 14 830 – 242 – 7 008 19 098 339 183 – 1 137 1 736 0 419 127 21 370 154 21 309 Not 29 Eget kapital Avstämning balanskrav Ingående underskott att återställa Årets resultat Realisationsvinst Utgående underskott att återställa Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Ingående avsättning Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Intjänad PA-KL Slutbetalning FÅP Intjänad förmånsbestämd ålderspension Intjänad särskild avtalspension Nya efterlevandepensioner Övrig post Förändring löneskatt Summa Avsättning för visstidspension för förtroendevalda 2013: 2 personer, 2012: 2 personer Löneskatt Summa 3 198 21 309 262 – 30 – 803 0 0 0 1 808 0 0 – 971 65 21 640 19 098 339 183 – 1 137 1 736 0 419 127 21 370 154 21 309 21 309 262 – 30 – 803 0 0 0 1 808 0 0 – 971 65 21 640 2 829 687 3 516 1 786 433 2 219 2 829 687 3 516 1 786 433 2 219 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 157 23 528 25 157 23 528 Uppdelning per förmån Avsättning för pensionsåtaganden exklusiva ÖK-SAP Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner Löneskatt Summa 2 016 13 934 0 705 760 4 225 21 640 2 117 12 264 30 1 063 1 675 4 160 21 309 2 016 13 934 0 705 760 4 225 21 640 2 117 12 264 30 1 063 1 675 4 160 21 309 Räkenskaper 69 tkr Avsättning för visstidspension för förtroendevalda Ålderspension Efterlevandepension Löneskatt Summa Not 31 Andra avsättningar Avsättning för obeskattad reserv Medel avsedda för översvämningsskydd Summa Not 32 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning Upprustning hängbro Grönalid Ökad teknisk ledningsförmåga MSB Ny räddningsstation Förutbetalda anläggningsavgifter/anslutningsavgifter Summa Not 33 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Diverse kortfristiga skulder Summa Not 34 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Aktualisering Bromsen Övrig post Förändring löneskatt Summa Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt Livränta Utgående pension till efterlevande 70 Räkenskaper Kommunen 2014 2013 Sammanställd redovisning 2014 2013 2 200 629 686 3 515 1 403 383 433 2 219 0 5 910 5 910 966 25 000 120 372 4 118 1 108 693 25 000 121 186 4 248 1 236 700 225 965 120 372 4 118 1 108 693 151 291 152 370 352 256 170 589 121 186 4 249 1 236 700 5 827 303 787 9 331 52 855 8 599 7 288 78 103 13 403 41 024 3 695 14 941 73 063 15 397 63 698 9 454 8 379 96 929 18 662 47 354 3 696 14 959 84 671 197 040 1 328 211 – 7 147 0 – 1 731 – 638 – 59 – 1 949 187 055 184 512 1 571 3 077 – 5 881 11 964 – 262 0 – 387 2 446 197 040 197 040 1 328 211 – 7 147 0 – 1 731 – 638 – 59 – 1 949 187 055 184 512 1 571 3 077 – 5 881 11 964 – 262 0 – 387 2 446 197 040 123 040 4 236 905 129 015 4 336 677 123 040 4 236 905 129 015 4 336 677 2 200 629 686 3 515 1 403 383 433 2 219 966 748 5 910 6 658 Kommunen 2014 tkr 2013 PA-KL och äldre utfästelser Löneskatt Summa 22 354 36 520 187 055 24 544 38 468 197 040 Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Stiftelsen Vansbrohem Vansbro Teknik AB Dala Vatten och Avfall AB Summa 121 051 73 599 6 500 201 150 119 770 15 000 6 500 141 270 1 252 304 1 556 762 185 947 Not 35 Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning Löneskatt Summa Sammanställd redovisning 2014 2013 22 354 36 520 187 055 24 544 38 468 197 040 1 252 304 1 556 762 185 947 Not 36 Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 295 055 636 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 286 723 915 kronor. Räkenskaper 71 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redo visningssed. Avvikelser med motivering anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har en livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 30 000 kronor. Anläggningstillgångarna är i balansräkningen upp tagna till anskaffningsvärdet med avdrag för investerings bidrag och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på nettoinvesteringar till och med redovisningsåret i förhållande till när de togs i bruk. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förslag till avskrivningstider. Leasingavtal Leasingavtal med en kortare löptid än tre år hanteras som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Även längre avtal avseende bilar och kopiatorer redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal har en löptid på maximalt fem år och bedöms därför ha en marginell påverkan på redovisningen. Kommunen leasar en biobränsleanläggning enligt ett finansiellt leasingavtal med löptid 2012–2037. Anläggningen leasas vidare till Rindi under perioden 2012–2037. Dessa båda leasingavtal klassificeras som finansiell leasing, det innebär en likartad redovisning. Kommunen redovisar en finansiell fordran på Rindi. Avtalen förändrades från och med 2012 men juste ringen gjordes i samband med 2013 års årsredovisning. Fordringar Fakturafordringar med en förfallodag äldre än tre månader redovisas som osäkra fordringar. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de gäller. 72 Redovisningsprinciper Avsättning för pensioner Pensioner intjänade 1998 och 1999 redovisades till och med 2010 som en avsättning i balansräkningen. Utbetalning av dessa skulder har skett under 2011. Pensioner intjänade från och med 2000 behandlas som en individuell del och betalas ut till de anställda under påföljande år. Dessa redovisas därför som en kortfristig skuld. Från och med 2006 har kommunens ansvar för intjänandet av visstidspension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda förtydligats under ansvarsförbindelser. Aktualiseringsgraden i KPA:s beräkningar av pensionsskuld och pensionskostnader är 81 procent. Löneskulder Vid beräkning av skulder för sociala avgifter avse ende löneskulder använder kommunen ett generellt personalomkostnadspåslag (PO) på 38,46 procent. Driftredovisningen I driftredovisningen ingår interna kapitalkostnader för tillgångar samt PO för sociala avgifter enligt lag och avtal. PO-påslagen uppgick till totalt 38,46 procent. Driftredovisningen påverkas också av intäkter och kostnader mellan verksamheterna. Intäktsredovisning RKR:s rekommendation 18, redovisning av intäkter, tillämpas. Rekommendationen innebär bland annat att investeringsbidrag ska periodiseras över anläggnings tillgångarnas nyttjandeperiod. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår Stiftelsen Vansbrohem (100 procent), Dala Vatten och Avfall AB (25 procent) och Vansbro Teknik AB (100 pro cent). Inga justeringar har gjorts för att anpassa Stiftelsen Vansbrohems redovisning till kommunens redovisningsprinciper. Stiftelsens årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokförings nämndens allmänna råd. För mer detaljerad information om Stiftelsen Vansbro hems redovisningsprinciper hänvisas till stiftelsens årsredovisning. Stiftelsens redovisningsprinciper har inte justerats eftersom det inte skulle ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat. Från och med 2011 ingår Dala Vatten och Avfall AB, ägarandel 25 procent, och Vansbro Teknik AB, ägarandel 100 procent, i den sammanställda redo visningen. All VA- och renhållningsverksamhet har skett i bolagen. Systemdokumentation Systemdokumentation är under upprättande men är inte färdigställd. Redovisningsprinciper 73 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Kortfristiga skulder Skillnaden mellan anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar. Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löp ande verksamheten. Anläggningstillgångar Likviditet Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Betalningsberedskap på kort sikt. Avskrivningar Nettoinvesteringar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalnings tidpunkt inte är helt bestämda. Balansräkning Den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (avsättningar, skulder och eget kapital). Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder med en löptid som överstiger ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggnings kapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera påverkar rörelsekapitalet. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anlägg nings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitaltjänstkostnader Benämning på internränta och avskrivningar. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisnings perioder de tillhör. Resultaträkning Redovisar intäkter och kostnader samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jäm föra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar, kortfristiga avsättningar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar. 74 Ord- och begreppsförklaringar Kommunstyrelsen år 2014 Per-Anders Westhed (C), kommunstyrelsen ordförande Nall Lasse Andersson (S), kommunstyrelsens förste vice ordförande Torsten Larsson (KD), kommunstyrelsens andre vice ordförande Stina Munters (C) Lars-Olov Liss (C) Karl Björklund (M) Camilla Andersson (S) Anders Gyllenvåg (V) Nils-Erik Edlund (S), kommunstyrelsens tredje vice ordförande Anders Edlund (S) Wahan Harutun (KP) Kommunstyrelsens ledamöter 75 Revisorerna i Vansbro kommun Till fullmäktige i Vansbro kommun Revisionsberättelse för år 2014 Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer i Vansbro Teknik AB och Dala Vatten och Avfall AB har vi även granskat verksamheten i dessa företag under år 2014. Även den gemensamma nämnden för hjälpmedel har granskats. Granskningen har vad avser kommunen utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse” och därtill fogade bilagor. Revisorerna ska bedöma om resultatet är förenligt med fullmäktiges finansiella mål och de verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Utfallet för 2014 är ett positivt resultat om 10,2 mkr. Kommunen uppnår sina fastställda finansiella mål för god ekonomisk hushållning. När det gäller målen för verksamheten görs uppföljning av kommunfullmäktiges sju fastställda inriktningsmål. Av dessa mål är tre uppfyllda, två delvis uppfyllda och två inte uppfyllda. Genom vår granskning av den interna kontrollen kan vi konstatera att det finns utvecklings-behov för att leva upp till de krav som finns i lag och reglemente. Vi tillstyrker att kommunstyrelsen och nämnderna och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning godkänns. Revisionsberättelsen är upprättad av Gösta Lindkvist, Elisabeth Lindén Brandt, Allan Holmgren, Jörgen Steffansson och Thomas Bajer av fullmäktige valda revisorer i Vansbro kommun. Vansbro i april 2015 Gösta LindkvistElisabeth Lindén BrandtAllan Holmgren Jörgen Steffansson Thomas Bajer Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse (bilaga 1) Förteckning över de sakkunnigas rapporter som successivt förmedlats till fullmäktige (bilaga 2) Granskningsrapporter från valda lekmannarevisorer i kommunens bolag Revisionsberättelser från kommunens bolag PRODUK TION: FERNEMO INFORMATION&GRAFIK AB, NORA TEX TBEARBE TNING: E VA JÖNSSON | KORREK TUR: HANNA GERHARDSEN | LAYOUT: ALBIN STRÖM Vansbro Kommun, Medborgarhuset, 780 50 Vansbro | Tel. 0281–750 00 | Fax 0281–750 30 | E-post: [email protected] | www.vansbro.se
© Copyright 2025