Läs Guldgrävar´n nr 81 (pdf-fil)
Nr 81 – september 2009 Innehåll Guldgrävarnas Förening ............................................................................. 3 Guldgrävare som du kan kontakta ........................................................ 4 Bärnstensjakten.............................................................................................. 5 Kopparberg Open ..................................................................................... 6-9 SM i Lannavaara................................................................................... 10-13 Rolf i Sydafrika ...................................................................................... 14-17 Manicker. ................................................................................................ 18-21 Profilerna................................................................................................. 22-23 Lilla Mineralskolan .............................................................................. 24-25 Blästerdagarna i Hälltjärn .. ...................................................................... 26 Annons . ......................................................................................................... 27 Annons .......................................................................................................... 28 Lasses Spalt .................................................................................................. 29 Anslagstavlan ........................................................................................ 30-31 Boliden ..................................................................... ................................ 32-35 2 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 GULDGRÄVARNAS FÖRENING GGF Vår idé är att komma ut tillsammans i naturen och gräva guld… Sommartid, träffas vi lite då och då vid någon lämplig bäck eller å för att leta och gräva guld. Våra ”veteraner” hjälper de nybörjare som ännu inte hunnit bli varma i kläderna. (Men det blir dom rätt snart). schen”. Den är givetvis gratis för våra medlemmar. Vår hemsida. Information om spännande saker som prospektringar, fynd och andra upptäckter hittar ni här. www.vaskaguld.nu Vi hjälper Dej. Vi visar gärna den utrustning som vi använder och vi ger goda råd. Vi lär också ut konsten ”hur man läser ett vattendrag”. Detta, under tiden som vi tänder en lägereld, kokar kaffe, umgås och gräver guld. GGF:s hemsida: www.vaskaguld.nu GGF:s redaktion: [email protected] GGF:s kassör: [email protected] GGF:s tel. svarare 0383-930 73 Antalet medlemmar. Ett stort antal medlemmar är inte ett självändamål, men fullständigt klart är att ”ju fler vi är tillsammans, ju gladare vi bli”. Vi är nu störst i Sverige (och i Europa?) och det är självklart att ju fler som gräver, desto mera guld får vi i våra pannor. Natur, frisk luft, fågelsång och motion får vi på köpet. Medlemsavgiften är 150:- om året. Då ingår också hela din familj. Enklast, blir du medlem genom att sätta in 150:- på GGF:s postgiro 42 95 031 – 1 Som betalningsmottagare skriver du: GULDGRÄVARNAS FÖRENING Glöm inte att TEXTA ditt namn, adress och telefonnummer och gärna medlemsnummer. Vår tidning. Vi ger också ut en tidning, som kommer ut 4 gånger om året. I tidningen - som heter Guldgrävar´n - står det ”allt” om vad som händer i ”bran- Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Material till tidningen skickar du till: Birger Eurén Torkelsgatan 4A 416 58 Göteborg eller e-postar till [email protected] På redaktionen tackar vi för alla insända bidrag till vår tidning. Kom ihåg att sista inlämningsdag för nästa tidning är 1:a november 2009! Alla bidrag är välkomna, handskrivna brev, E-post och tidningsurklipp. Om du bifogar fotografier var snäll och skriv ditt namn och adress på baksidan om du vill ha dom tillbaka. Om din e-postlåda är för liten, gå in på: www.sprend.se, där kan du lägga upp filer upp till 2 GB. Med någrra få musklick så kan du föra över tunga filer via internett, mottagaren (red.) får ett mail om att det finns material att ladda ner. From year 2009 will membership in our association (GGF) cost 150:- SEK for members in Sweden. 3 Här är några guldgrävare som du kan kontakta Ordförande Thomas Linnarsson Gullviksgatan 17 B, 214 58 Malmö Telefon 040-22 44 17 • E-post: [email protected] Sekreterare Dagmar Stenecker Högklintavägen 11. 172 64 Sunbyberg Telefon 08-29 40 86 • E-post: [email protected] Kassör/Medlemsregister Ingvar Palm Skälbyvägen 130,175 60 Järfälla Telefon 08-38 98 11 • E-post: [email protected] Ansvarig: Prospekteringar/Telefonsvarare Per Olof Pettersson Uggletorp, Nybygget 4, 549 91 Tidan Telefon 0506-500 80 • E-post: [email protected] GGF Tyskland Helmut Schulz Samuelsgatan 12, 570 81 Järnforsen Telefon +46 (0)495-503 03 • E-post: [email protected] Redaktör Birger Eurén Torkelsgatan 4 A, 416 58 Göteborg Telefon 031-77 66 795 / 0703-33 29 56 • E-post: [email protected] 4 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Bärnstensjakten 7-8 November Bokning till Night Stop: Telefon 0410-410 70 www.hotelnightstop.com Vi är tidigt ute, då det är många som undrar. Det kommer mera information på Ädelforsingarnas Nyhetsbrev senare. Efter önskemål från många så möts vi på Bärnstensmuseet och åker direkt och letar. För dom som vill se museet så sker detta efteråt. Vi har prover med att visa. Välkomna Björg och Roland Guldgrävar’n nr 81 september 2009 5 Kopparberg Open Rapport från Kopparberg Open Den som såg Sydsvenskans tv-reportage från SM 2008 vet att jag ihärdigt klargjorde att “tävling är inget för mig” och “detta gör jag aldrig om”. Tänk ändå så kort minne man har. Och tur är det för besöket till Kopparberg Open i slutet på juni gav många fina och trevliga minnesbilder. T o m så pass att jag numer letar lastpall och pallkragar för att göra mig en egen träningsbalja. Vad var det då som händer där borta i Kopparberg, som fick en tävlingsnervös GGF’are att ändra inställning så totalt? Min andra hälft, dvs Jackpot, hade planerat åka upp redan när han hörde talas om tävlingen. Någon större övertalning behövdes inte för att jag också skulle ta ledigt och följa med upp. Ett par dagars semester 6 lockar alltid. För oss skulle den 58 mil långa resan ta ca 7 timmar. Påstod i alla fall vägbeskrivningen på eniro.se, men för oss blev det betydligt längre i tid räknat. Orsaken var geocaching, som en del av er säkert har hört talas om. Kortfattat kan man beskriva det med att man med hjälp av GPS ska leta upp burkar som någon har gömt. Att leta upp sådana burkar gjorde att vår resa istället blev närmare 13 timmar lång. Väl framme i Kopparberg så var det inte alls svårt att hitta fram till parken i vilken tävlingsarenan var förlagd. Att den använts flitigt och till stora evenemang gick inte att ta miste på då det fanns både scen och regäl läktare för publiken. När jag hade hört att vi skulle tälta i en park så såg jag framför mig en mindre version av en stadspark med statyer, hibiskusar och betande gäss. Något sådant fanns dock inte här men det var inget man saknade. Tvärtom var parken en lugn och fridfull oas, och med en och annan gräsand som simmade förbi. Om det var tack vare tältsängarna eller möjligen den friska luften förtjänst som gjorde att vi vaknade utvilade morgonen efter vet jag inte, men just som jag slog upp mina blå och sträckte på mig hörde jag en bekant röst. “Kaffe” dundrade rösten. Hmmm... Det där låter nästan som...”Va? Har inte Statoil öppet? Men jag behöver en kopp kaffe” fortsatte rösten. Jag knuffade på Jackpot som för ovanlighetens skull genast hoppade ur sängen och for ut med hatten i högsta hugg. Ute mötes vi av två Palmar, dvs Ingvar och Robert, som just anlänt från Stockholm. Under stort överinseende, och med ett och annat gott råd följde vi sedan Roberts kamp med att slå upp deras tält. Under tiden åkte gasolköket fram och Ingvar fick sitt efterlängtade kaffe. Tävlingarna var planerade att starta framåt 10-tiden och strax innan rullade ytterligare en GGF’are in på gräsplanen: Petter. Han plockade genast ut ett stort GGF-plakat och plötsligt såg vår lilla del av parken Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Kopparberg Open ut som ett stort GGF-läger. Själva stod vi för att flagga vår tillhörighet på tältet. Med en egen personligt hejarklacksledare (Robert) avverkade vi heat efter heat med varierande resultat. För egen del blev det ingen finalplats i dam-klassen men jag hängde inte läpp. Trots min Klondikepanna lyckades jag över förväntan, ja jag t o m undvek jumboplatsen i båda heaten. Jackpot höll en ödmjuk profil (skratt) och ställde upp i nybörjarklassen där han lyckades norpa guldplaceringen från de finska framtidshoppen. Sämre gick det i herrklassen där han förvisso kom till final men placerade sig först från slutet. För herrarna Ingvar och Petter blev det dessvärre ingen finalplats i herr-klassen men de var minst lika glada för det. Eftersom Petter är en ung herre var veteranklassen ingenting för honom utan där fick Ingvar själv försöka uppGuldgrävar’n nr 81 september 2009 rätthålla GGFs stolta fana. Det skulle visa sig att detta inte var ett självklart deltagande då de medtävlande skrattande höjde protester och domaren fick avkräva Ingvar på legitimation innan första heatet kunde starta. Den ungdomliga Ingvar fick dock känna på ett tufft motstånd och hamnade utanför finalen. Det är möjligt att denna förslust var en strategisk fint av Ingvar för när det sedan blev dags för den prestigefyllda klassen mixed slog han till och tog sig till final. Där vacklade han lite mot slutet men hamnade på en hedrande 11 plats. Sporrade av denna framgång gjorde sig GGF redo för revanch i 3manlag-klassen och toppade sitt lag som bestod av Ingvar, Petter och Jackpot. Med gemensamma krafter vaskade man sig till en sjätteplats av tio startande lag. Bland de som fick känna sig slagna var bl a delar av världseliten. 7 Kopparberg Open När sedan endast Landskampen återstod kände sig GGFs representanter oövervinnliga och utan att tveka ställde man upp med ett 5manlag. De som i denna klass tog GGF till en hedrande fjärdeplats var trion från 3manlag Ingvar, Petter och Jackpot samt förstärkningen Robert och Anette. Av alla klasser denna helg var landskampen utan tvekan den mest attraktiva att vinna. Efter lördagens uttagningsheat fanns det möjlighet att beskåda delar av Sveriges, och kanske världens, finast samling av guldvaskningspannor från världens alla hörn och tider. Det severades även en grillbuffé som lät sig väl smakas av, och kvällen blev lång för de som ville dela med sig av både erfarenheter och skrönor från guldgrävarlivet. Min uppfattning av tävlingsliv har varit att det sker på blodigt allvar och så är nog fallet även här men det kryddas också med en stor portion ödmjukhet och gemenskap över båd e ålders- och landsgränser. Här hejar man fram sin motståndare med samma 8 glada tillrop som ges till klubbkompisar och goda vänner. För min del blir det hårdträning till nästa Kopparberg Open. Inte för själva tävlandets skull utan snarare för att visa upp att alla de goda råd som jag fick av mina medtävlare och övriga deltagare verkligen har gett resultat. Vi ses i Kopparberg nästa år! Annette Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Kopparberg Open Guldgrävar’n nr 81 september 2009 9 SM Lannavaara 10 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 SM Lannavaara Min resa till midnattsolens land Eller jag kom jag sågs och jag segrade nästan under SM i Lannavaara. Jag fick en inbjudan från ÖNG att vara prisutdelare under SM i guldvaskning, så jag bokade flyg och packade min väska för att sedan resa genom nästan hela Sverige Min kära sambo Anette körde mig den korta biten från Malmö till Sturup så att jag kunde påbörja min långa resa norrut Flög upp till Arlanda för att där byta flyg för vidare transport till Kiruna Hade bestämt möte med Robert på flygplatsen i Kiruna eftersom han redan var på resande fot i norra Sverige med bil, vill ni höra om hans möte med renar lagens långa arm så får ni be honom berätta själv. När jag steg av planet så satt han där och väntade på mig, så det var bara till att leta upp mitt bagage och lasta in det i bilen för vidare färd till Lannavaara. Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Det är inte någon lång väg från Kiruna till Lannavaara men den kan ta tid om man har otur, det kan springa en hel del renar på vägen och dom springer inte undan från vägen så fort Väl framkomna så ordnade vi till vårat respektive boende, Robert i tyghus och jag i trätält. Det tog inte någon längre tid förren vi stötte på gamla bekanta både från SM i Ädelfors, NM i Smedjebacken samt Kopparberg Open Fick även ansikten till en del andra som man varit i kontakt med. Träffade även en gammal medlem från GGF, vår egna lilla Tok-Anders som ännu en gång har börjat en utbildning på Kristallen. Även Brand-Anders fanns på plats här i norr. Fredagskvällen gick annars åt att lära känna en massa folk och titta runt på anlägningen 11 SM Lannavaara Lyckades även få med mig Robert till invigningen av Världsbydagen i den lilla kyrkan. Invigningen gick mycket i musikens tecken med berättelser om byn. På kvällen så var det full fart inne i Guldgrävarnas Bar med trubadur När nattens timmar kom smygande så började det att skymma runt tolvtiden för att sedan bli ljusare igen, tyvär var vi uppe en månad för sent för att riktigt uppleva midnattsolen men det var ljust hela natten ändå Lördagen påbörjades med alla utslagstävlingar i dom olika klasserna. Anders ställde upp i Herrklassen men lyckades inte ta sig till final. Medans jag ställde upp i Nybörjarklassen och tog mig till final. I nybörjarklassen får man ställa upp hela första året som man tävlar på officiella tävlingar. Vi fick även ihopa ett 3-mannalag med Anders , Robert samt mig själv som sisteman, men vi lyckades tyvär inte ta oss till final i den hårda konkuransen med världseliten inom guldvaskning. 12 Där var även många andra aktiviteter som skedde under dagen som vi tyvär inte han med Jag provade att ta mig till final i diamantvaskning, men det var inte så lätt som man tror att vaska fram en liten diamant. Robert blev övertalad att ställa upp på myrfotboll, ja dom ställde ut 2 mål på myren o sen fick dom spela där. Men spelarna hade tur det har nästan inte regnat något sedan midsommar så myren var relativt torr. Det såg riktigt jobbigt och ganska roligt ut när dom försökte springa och passa bollen som inte riktigt uppförde sig som man brukar se den, myren är varken jämn eller hård så bollen studsade lite hit o dit och spelarna fastnade lite då och då i underlaget. Fråga mig inte hur det gick i matchen vet bara att det ena laget vann men vilket land dom representerade har jag ingen aning om. Lördagen fortsatte med unerhållning och att lära känna allt folk som var på plats. Ja det blev ännu en tidig morgon innan man kom i säng , för ljuset eller rättare sagt avsaknaden av mörker gjorde så att man tappade tidsuppfattningen lite grand. Guldgrävar’n nr 81 september 2009 SM Lannavaara Söndag morgon så var åter dags för tävlingarna att sätta i gång. Första finalen drog igång och det var nybörjarna som fick visa vad dom kunde. Jag vaskade inte alls bra och tappade några korn, men lyckades ändå knipa 2á platsen vilket jag får vara riktigt glad och nöjd med. Dagen gick i rasande fart med finaler i alla klasser innan prisutdelningen och lotteri tog fart. Ganska intresant fenomen att efter prisutdelningen är slut så tar det inte lång tid innan nästan allt folk har åkt, det beror troligen på att dom flesta har en bit att åka. Det hade jag med men mitt flyg gick inte hem förän på Måndagen. Det blev lite problem att packa min lilla väska efter att jag vann lite saker på lotteriet och fick en fin pokal, blev även lite shopping i trakten bla. En kniv till mig själv och ett halsband till Anette. Robert och jag bestämde oss för att köra Guldgrävar’n nr 81 september 2009 upp till Finska gränsen innan han skulle lämna mig på flygplatsen. Så vi åkte ännu en liten bit norrut och då fick även jag se levande renar på vägen Vi körde upp till Karesuando där vi köpte lite torkat renkött. Efter det så for vi söderut till Kiruna, och ja till alla er som undrar jag hade GPS´n med mig och loggade ett par cacher, tyvär missade jag en i Karesuando för att jag inte tittade på GPS´n. Jag vill tacka alla i ÖNG och personalen på Kristallen för ett roligt och trevligt SM Vill även tacka Robert för att han hämtade och lämnade mig på flygplatsen i Kiruna. Nu blir det till att ta nya tag för jag ska åka ner till Italien för att ställa upp i VM. Jackpot Ett stor GRATTIS till vår ordförande för fantastiskt fina resultat i både Koppaberg Open och SM i Lannavaara. Red 13 Sydafrika En STOR Highbanker Det hela började med ett mejl där en man (Jan Olofsson) ville köpa två vågar och frågade efter specifikationer på våra vågar. Jag lämnade ut lite grann av specifikationerna och Jan ville ha mera detaljerade specifikationer. Jag ville inte lämna ut för mycket och ringde upp Jan och förklarade varför och han accepterade mina skäl. Vi fick en bra kontakt och Jan beställde vågar samt några special siktar som jag lät ett företag tillverka åt oss. Jan ville även köpa en mycket speciell vaskränna ”CleanGold” som vi tog hem åt Jan. Vi passade givetvis på att bli distributörer för CleanGold här i Sverige på samma gång. Jan ville även ha en offert på en stor 14 HighBanker (Guldgrävarmaskin som sorterar ut guldet från sanden) med en kapacitet på 10 ton grus i timman och vi gav honom offerter på tre olika maskiner från tre olika tillverkare. Extrac-Tec, Mining Solutions samt Dove Mining. Jan frågade även efter offerter på en helt ny koncentrator från Falcon Concentrators som kallas iCON och ville gärna få en offert på 3 stycken. Så jag pratade med Falcon och blev distributör för iCON i Sverige. Jan fick sina offerter på alla olika utrustningar som han ville ha och det blev nu stilla en stund och jag kunde jobba vidare med att förbereda för sommaren med allt vad det innebär. Förbereda guldvaskningen, beställa hem varor till butiken och se över cafeét. Det kom någon liten order från Jan och vi beställde hem CleanGold vaskrännor och flera siktar och det var egentligen inget speciellt. Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Sydafrika Döm om min förvåning när den stora ordern kom, jag trodde inte det var sant..... Det blev en HPC-30 som Jan beställde, 48 stycken CleanGold vaskrännor samt 3 stycken iCON koncentratorer Det bara rasslade till på banken och vips så var kontot uppe i miljonen. Klackarna i taket, detta var den största ordern i firma Guldströms historia och nu var det många saker som jag blev tvungen att ta hand om. För det första hur betalar man alla leverantörer, och hur mycket skall man betala i förskott? Bokföringsmässigt? Frakter fram och tillbaka, conteiners skulle bokas, gods skulle inspekteras. Det blev många telefonsamtal tack och lov så har jag ett bra kontaktnät och fick sakta men säkert reda ut alla frågetecken. Det kom även fram att någon skulle bli tvungen att inspektera HPC-30 Highbankern på plats innan leverans och fullbetalning. jag hade nu många kontakter med HPCGuldgrävar’n nr 81 september 2009 15 Sydafrika 30 och de har sitt kontor i New York men tillverkningen av HPC maskinerna är i Syd Afrika så vi bokade in mig på ett plan ner till Port Elisabeth och där hyrde jag en bil för vidare fard upp till Verde Farm som ligger mitt ute i buskarna när Graff-Reinet. Och det blev mitt i guldvaskninens högsäsong så jag blev tvungen att prata med vår underbara personal och lösa många saker innan jag kunde åka. Resan är inte mycket att tala om, flygplan och hyrbil. och efter 36 timmar var jag framme vid farmen. Trött fick jag god mat och en skön säng att sova i och en stor spindel som husdjur att gosa med...... Uppe i ottan och efter frukost så gick vi ut för att gå igenom hur HPC-30 Highbankern fungerar. Och jag stannade i två dagar och fick gott om tid för att gå igenom hur allt skall vara för att det skall fungera som bäst, det finns fyra olika sätt att justera HPC30. Hur mycket material man matar in, lutningen på hela maskinen, hur fort bandet snurrar och hur mycket vatten man låter flöda genom olika kranar. Fick även lite tid att ta en promenad med 16 Greig runt farmen och en åktur med John som är den tredje i generationen Briggs som driver Verde Farm. Johns farm är av medelsorlek, 500 hektar, och de föder upp strutsar och har får samt sysslar med jakt och även bed & breakfest för alla som vill komma och hälsa på. Greig Oppenheimer är mannen bakom Extrac-Tec och Greig är maskiningenjör med ett förflutet inom Tetra-Pak och bestämde sig för att hoppa av för att göra något nytt. Innovationerna bakom HPC maskinerna är många och Greig är den som håller ihop hela projektet och han jobbar verkligen hårt med att hålla högsta standard på sina maskiner. Skrivet av Rolf Guldström på 30 000 fots höjd. Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Sydafrika Guldgrävar’n nr 81 september 2009 17 Mani I ... hittade jag denna manick Trött på allt släpande på u Hans sin panna i djupa vec ningsrikedomen flödade. som ändå var sönder fick b 18 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 icker Hans ”Majestäts” hemliga bakgård... k. utrustning vek ck och uppfinBrassestolen bli stativet till hans egen hopsnickrade Highbanker. Helst hade han velat göra den i aluminium men eftersom han kunde använda rostfritt stål gratis hos sin tidigare arbetsgivare fick det duga. Pumparna drivs av Guldgrävar’n nr 81 september 2009 lätta startbatterier. Hopfälld väger hela anrättningen inte mer än att ”lilla” Hans lätt tar den på ryggen och drar ut i fält. Red. 19 Manicker Nålen i höstacken Den här långhelgen i Maj hade jag tillfället, att uppleva till den rätta andan som vi guldgrävare ska leva efter – hjälpa till när det behövs. Här kommer det en granne i Björköby, som idkar ett eget företag som boskapsuppfödare och skogshantering, med ett minne om att jag håller på med guldletande och metallsökning. Historien är som sådan: Han hade lastat allt ris och grenar efter stockar på sitt släp och kört till en sammlingsplats där ristet skall hämtas för flisning. När hän så hade lyft av allt ris blev han lite fundersam, det fattades en av dem 6 målstakar (målstake är en kraftig pinne av järn som hindrar stockar och ris att ramla av flaket) 20 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Manicker och han misstänkte, att den har hamnat i rishögen. Tanken på , att den kanske skulle hamna i flismaskinen måste har drivit svetten i pannan hos honom – men så kom han att tänka på mig. En metalldetektor borde kunna lösa problemet lätt. Jo visst, men min goldbug är bra på guld och på blygsama djup in i marken, men i meterhöga rishögar? Men vi har ju en specialist på sånt som sitter i Ädelfors. När jag ringde till Rolf visste han med detsamma vad jag skulle behöva – en FP 10! Så den hämtades, vi körde ett test med ett järnspett – funkar bra, och på sena efterdermidagen var det dags att prata allvar med rishögen. Oj, det var tre höga högar (jag ber den intresserade läsaren att titta på bifogade foton). All right, först den yttre inspektionen med närkontakt, målstaken ligger kanske i ytterkant. Nehej, så lätt var det inte. Nu körde vi systemet ”guldspjut” och det var försöket, att komm in i högen så långt det nu går. Nobben. Nu kom grannen med ett vettigt förslag. Han hämtade traktorn med släpet och lyftkran. Så vi skiftade om dem övre lagren av riset. Jag klättrade upp på rishögen och petade rätt ner i högen men det var alldeles för mycket ris än. Det blev mera lyft och mera klättrande av mig. Där, här hade jag en tydlig signal som kunde lokaliseras. Jag visade ”tummen upp” för min granne och kunde se antydan till ett leende i hans ansikte. Två ytterligar lyft från rishögen – där låg den – ett stålrör med 1,20 m längd och 10 cm i diameter, inkilad i en grenklyka. Den här gången fick grannen klättra i rishögen och peta fram målstaken. Nu skulle dem alla bli målade i orang färg så han har en chans att upptäcka dem i tid ifall det skulle hända igen. Så där löste vi en uppgift som hjälpte till att spara tid och pengar för min granne och jag fick ett bra uppslag för mina inköp av brasved för den kommande vintern. Tack Rolf för din hjälp med rätt don i den här svåra frågan. Rolf Ulbrich Guldgrävar’n nr 81 september 2009 21 Profilerna Vad kom det sig att du/ni började vaska guld? En arbetskamrat berättade om guldvaskningen i Ädelfors. Jag tyckte detta lät spännande så jag bestämde att jag bara måste prova Jag berättade för min kära fru Inga-Lill och vi bestämde att åka ner vilket vi idag inte ångrar. Hur ofta är du/ni ute i busken? 5-6 gånger per år försöker vi komma ut resten av tiden lägger vi i Ädelfors. Här lyssnar vi och lär oss nytt hela tiden. Har ni något hemligt ställe, med vansinnigt mycket guld, som bara ni känner till? Nej, men några ställen som är bättre än andra. Vilken är den bästa prospektering – med GGF – som du/ni varit med om? Jag,Lennart, var i Dalsland med Kurt Linusson och några andra guldvaskare. Vilken utrustning använder ni helst? Panna, sikt spade, ränna och microskåp. Vilka grejer står på önskelistan? Det är mycket men högst upp står ett guldspjut. Vad anser ni om tävlingar? Det är både roligt och spännande, men framförallt en kul grej. Har ni själva varit med och tävlat? Ja jag har varit med ett par gånger. Hur gick det, vilken var din bästa placering? Jag har lyckats bli tvåa ett par gånger så jag väntar på min första vinst. Vad tycker ni att vi ska satsa på inom GGF? PROSPEKTERINGAR!! Vad vill ni helst läsa om i Guldvaskar´n? Maicker, idéer och prospekteringar. Var vill ni helst gräva guld i Sverige och om ni skulle åka utomlands vart skulle ni vilja åka då? I Sverige hägrar Norrland men Inga-Lill följer inte med om jag inte lovar att det är myggfritt. Om jag får möjlighet att resa utomlands är det nog Canada som hägrar. 22 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Profilerna Lennart sprider ofta glädje för sin omgivning genom sin förmåga att berätta roliga historier och ibland även omedvetet som våren 2009 då han inköpt ett nytt förtält. Jag hade som tur var kameran laddad. Red. Har ni någon framtidsdröm? Att hitta den GULA platsen vid en mysig bäck Beskriv hur en bra guldgrävarkompis ska vara? Glad, trevlig och hjälpsam. Har ni tidigare bidragit med något till Guldvaskar´n? Nej Tänker ni göra det i framtiden? Ja. Vad tycker ni om för musik? Jag är allätare när det gäller musik bara jag slipper rapp. Vad kallar man er för? Volvolennart och Linga-Lill Vad heter ni egentligen? Inga-Lill och Lennart Larsson Guldgrävar’n nr 81 september 2009 23 Lilla Mineralskolan Samla mineral För många kanske intresset för sten (mineral) börjat med att man hittat något man tycker är vackert på badstranden, på skogspromenaden osv. Så småningom är halva bokhyllan där hemma fylld med mineral. Efter något/några år börjar det se ut som en stenhög, vilket det också är, utan någon ordning. Var kommer alla mineral ifrån? Vad var det den där gröna fina stenen hette nu igen? Var hittade jag den och när? Om intresset fortsätter blir det till slut svårt att hålla alla data i minnet. Bra fyndplatser är ofta varphögar vid gamla gruvor och stenbrott. Glöm inte att fråga markägaren om tillstånd att samla, om ni kan få tag i honom/henne. Var mycket försiktig vid och kring gamla gruvor/gruvhål. Starta ditt samlande redan från början med att ha papper och penna med för att anteckna var och när du hittat stenen. Identifieringen med vad det är kan du senare läsa om i någon bok som Mineral Lennart även i folkmun kallad Sten Lennart, Red. handlar om mineral. Oftast innehåller en sten/bergart flera mineral. Uppgifter som är viktiga för samlande av mineral kan bl.a. vara : • Fyndort, (platsens namn, närmsta by, ort eller gruva osv. • Datum, år månad dag • Vem som hittat mineralet , om ni är flera som är ute samtidigt. Sedan kan du kanske läsa dig till Baryt (Tungspat) BaSO4 24 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Lilla Mineralskolan vad det är du hittat. Ett bra sätt att lära sig mer om geologi och mineral är att bli medlem i någon geologisk förening. Baryt (Tungspat) BaSO4 Baryt eller bariumsulfat förekommer vid flera gruvor i landet. En av de mer kända är Bölets mangangruvor norr om Karlsborg där den förekommer med bl.a. manganit samt Pottäng på Alnön utanför Sundsvall. Baryten är ofta vit och bladig till sin struktur. Den kan ibland också vara ljust blå eller svagt rosa i färgen. Barium används i flera olika industriella områden t.ex. cement, inom vården vid viss röntgen, vit pigment för textiler, papper m.m. Bilden här med bladig blå baryt kommer från Baia Sprie, Maramures, Rumänien. Kristallsystem: Ortorombisk Hårdhet: 3 - 3,5 Streckfärg: vit Gedigen Koppar Koppar förekommer oftast i kopparkis, se förra numret av Guldgrävar´n. Under vissa gynnsamma geologiska förhållanden kan koppar förekomma i ren, s.k.gedigen form. Detta tillhör sällsyntheterna och har ingen ekonomisk betydelse vid fynd i svenska gruvor. I bl.a. USA har tidigare påträffats gedigen koppar som har varit brytvärd ekonomiskt. I Sverige förekommer gedigen koppar, i liten mängd, vid flera svenska gruvor bl.a Långban i Värmland, Sunnerskog i Småland m.fl. En av de senare fyndorterna i Sverige var vid bygget av en ny sträckning av E18 i Närke. Den fyndorten är numera övertäckt. Kopparn på bilden är från Rastorp, Lanna, Närke. Kristallsystem: Kubiska Hårdhet: 3,0 Streckfärg: Mattröd, metallisk Gedigen Koppar Guldgrävar’n nr 81 september 2009 25 Blästerdagar ”Guld och järn” vid blästerdagarna i Hälltjärn Blästerdagarna i Hälltjärn utanför Sand-viken är ett magiskt skådespel. Två gånger varje år framställer medlemmarna i Hälltjärnsföreningen järn på vikingatida sätt. I trakten finns gott om röd järnhaltig myrmalm, limonit. Arkeologiska undersökningar har visat att man framställt järn av rödjorden i Gästrikland i mer än 2.000 år, dagens järnframställning i Hälltjärn är med andra ord ett hantverk med lång tradition. Medlemmar från Guldgrävarnas förening fanns som vanligt på plats vid Blästerdagarna 12-13 juni och demonstrerade guldvaskning. För att göra vaskningen extra intressant använde man den här gången grus från en täkt i närheten för att undersöka möjlig lokal förekomst av guld. Det fanns en hel del svartsand och också en liten del mikroguld i pannorna, så det finns all anledning att ta flera vaskprov på lite andra grustäkter vid höstens blästerdagar i september. Hasse Stålhammar från GGF demonstrerade guldvaskning och metalldetektorer tillsammans med Bernt Hardemalm och Vivica Grantén. Temat för årets blästerdagar var ”Järn och guld”. Vivica hade gjort en 26 fotoutställning om guld och guldvaskning och Catrine Tangen från Hälltjärn visade i sin utställning hur den lokala rödjorden görs till smidbart järn. För den som är intresserad av att börja framställa sitt eget järn krävs en del förberedelser. Man börjar med att gräva upp en lämplig mängd rödjord, ca 150 liter, som sedan rostas i eld på vedlave under en dag. Under rostningen förvandlas limoniten från omagnetisk till magnetisk. Man fyller sedan sin smältugn med träkol varvat med den rostade rödjorden. Temperaturen i den vikingatida smältugnen kan nå upp till 1.200-1.300 grader och efter ca fem timmar är smältan färdig. Slutprodukten är järn och s k stearinslagg. Men svinnet är stort 150 liter rödjord ger ca 1 kilo färdigt järn. Slaggen kan liknas vid smält stearin och anta mycket vackra former som väl pryder sin plats i en mineralsamling. John Tangen, Erik Persson och Lars-Eric Larsson stod för järnframställningen under blästerdagarna och hälsar alla välkomna till höstens Blästerdagar i Hälltjärn 12-13 september. Mera information finns på hemsidan www.helltjern.se Insänt av Bernt Hardemalm Red tackar för det fina bidraget. Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Annons Guldgrävar’n nr 81 september 2009 27 Annons vaskningen i Ädelfors Glimrande äventyr i Sveriges mest besökta guldvaskning. Ädelfors är rikt på naturligt guld. Här visar erfarna guldgrävare dig hur du ska hitta det. Utrustning ingår, vaska så mycket du vill och ta med guldet hem! Här finns även utrusting, museum, camping, café samt möjlighet till bad, fiske och kanotpaddling. Tag med familjen, vännerna eller företaget till en oförglömlig upplevelse i Ädelfors. Öppet: 22 juni - 31 Aug alla dagar 10.00 - 17.00 Du behöver inte boka tid, det är bara att komma. Gruppbokningar 1 maj - 1 oktober. Hel dags guldvaskning med instruktör 300:-/pers. Guldvaskningen i Ädelfors Tel. 0383-46 00 00 Fax 0383-46 01 09 e-post: [email protected] www.guldstrom.se GPS-position: Nord 57 grader, 24 min. och 54,4 sek. 28 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Lasses Spalt Högmod går före fall Det var en försommarkväll för kanske 10 år sedan och guldvaskningen hade knappt öppnat. Bussen stannade till och ett par, med ett ett stort antal väskor och kappsäckar, steg av. Modern var runt 50, sonen runt 30 + liten darrande hund av okänd ålder, som var blott obetydligt större än en näbbmus. De sa att de kom från Skellefteå och undrade om de fick tälta och gräva guld. Jag svarade ja på bägge frågorna. Paret släpade då sitt bagage ner på ängen och började sätta upp sitt tält. Det var ett litet, litet, litet ”barntält” som de troligtvis köpt billigt i någon lågprisaffär. När tältet var uppsatt så fylldes det nästan helt och hållet av allt pick & pack. Ovanpå bagaget i ett minimalt utrymme högst upp under ”takåsen” - kröp de sedan själva in för att sova (hur nu detta gick till). men eftersom det kostade pengar så blev det ingenting av med det. Så, de fortsatte att ”vaska” i Emån, på eget sätt. Efter tre veckors idogt arbete hade dom fått ihop två ICAkassar med - glimmer. Detta visade dom för mig och påpekade att de minsann var vana vid att klara sig på egen hand. Jag sa inget. Därefter försvann dom utan att betala campingavgiften, som på den tiden var - hör och häpna - 1 krona i veckan. Dom har aldrig mer visat sig här och ska sanningen fram så saknar jag dem inte ett skvatt. Guldis. Första kvällen blåste det upp och började regna. Dagen efter ville dom låna en presenning. Det fick dom och den la dom utan att fästa den på något sätt - ovanpå den nu genomsura ”bostaden”. Morgonen därpå fann dom presenningen i Emån. Dom drog upp den och la den åter över det våta tältet, denna gången förankrat med stenar. På så sätt lyckade dom behålla fukten i sin ”bostad” i minst 10 da´r. När dom fick veta att det var gratis att vaska i Emån så gick dom dit och började krafsa med händerna i strandgruset. Så höll dom på ett par dagar. Sedan köpte dom en vaskpanna. Jag sa att jag kunde lära dom att vaska, Guldgrävar’n nr 81 september 2009 29 Anslagstavlan Mikroskopet har zoomat in ett kretskort. Digitalt mikroskop i miniformat Ett nytt digitalt mikroskop i storlek som en digitalkamera förstorar upp till 108 gånger. Visningen görs i det inbyggda fönstret eller på datorns bildskärm. För enklare mikroskopering som att inspektera lödpunkter eller att titta närmare på en vacker blomma har Extech Instruments lanserat ett minimikroskop med måtten 120 x 56 x 20 mm. Det heter MC108 och kostar omkring 2 500 kronor. Den optiska förstoringsgraden är 7 till 27 gånger. Med 4x digital zoom blir maximal förstoring 108 gånger. För att belysa objektet används tre inbyggda lysdioder med vitt ljus vars ljusstyrka kan varieras steglöst. Sensorkretsen är en CMOS med 300 000 bild- 30 punkter och den inbyggda bildskärmen mäter 1,8 tum och visar bilder i storleken 320 x 240 bild- Närbild av en fingertopp. punkter. Vill man ha större bild kan mikroskopet anslutas till en pc via usb. För bildvisningen finns fem olika effekter: normal, invertering, gråskala, relief och Dual Window View där originalbilden visas bredvid förstoringen. Som tillbehör ingår ett stativ och det inbyggda minnet för bildlagring är på 2 MB. Av: Jan Melin NyTeknik Tips av Lasse Åhman Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Anslagstavlan FÖRETAGARE SE HIT ! Vill du bli en fadder för tidningen? Nu finns möjligheten att bli fadder för tidningen, vilket innebär att Du som företagare betalar en avgift 500:- per år. Det betyder att du får vara med att synas i alla nummer av tidningen med ditt företags logga och kontaktuppgifter 118x70 mm. Eller så kan du för bara 1.000:- få bli en sponsor där du får en helsida. Båda möjligheterna gäller såväl interna som externa företag och gäller i ett år från första införandet. Är du intresserad? Ta kontakt med vår kassör Ingvar Pahlm på Telefon 08-38 98 11 eller på mail: [email protected] Guldspjut KÖPES Vi, Guldström & Co AB vill mer än gärna köpa begangnade Guldspjut. Har du ett Guldspjut hemma som bara står i garderoben och som du vill förvandla till lite pengar, hör av dig till oss på: Guldström & Co AB Guldvägen 37 570 15 HOLSBYBRUNN Telefon 0383 460 000 Telefax 0383 460 109 [email protected] www.guldstrom.se Guldgrävar’n nr 81 september 2009 31 Boliden Aitik dagbrottsgruva utanför Gällivare. En av Europas största koppargruvor. Aitik är även en stor producent av guld och silver. I dag bryts drygt 18 Mton malm/år. Aitik är mycket viktig leverantör till Rönnskärsverken, dit koncentrat dagligen transporteras med tåg. Gruvan med anrikningsverk togs i drift 1968. 32 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Boliden Bolidenområdet I det mineralrika Skelleftefältet finns i dag gruvorna Kristineberg, Renström och Maurliden samt ett centralt anrikningsverk och guldverk i Boliden. I gruvorna bryts komplexmalm som innehåller koppar, zink, bly, silver och guld. 1,8 Mton malm/år går genom anrikningsverket. Guldgrävar’n nr 81 september 2009 33 Boliden Guldgjutning 1 Guldgjutning 2 34 Guldgrävar’n nr 81 september 2009 Boliden Guldtackor och granuler Stämpling Guldgrävar’n nr 81 september 2009 35 GGF:are gör det med (insidan av) pannan 36 Guldgrävar’n nr 81 september 2009
© Copyright 2024