Spillkoll lönar sig

Dukarna som användes vid försöket gav bra indika­
tioner på hur stort spillet var. Detta är en metod som
varje klöverodlare bör använda sig av för att kunna
kontrollera sitt spill bättre. Foto: Tore Dahlquist
Examensarbetet
kommer att
publiceras på
www.svenskraps.se
Spillkoll
lönar sig
Spillet stiger när hastigheten ökar vid
rödklövertröskning. Men variationerna är
stora och vissa tröskor spiller mer än andra
när framkörningshastigheten ökar. Att kolla
spillet kan vara en lönsam affär.
Text: Fredrik Skyggesson, lantmästarstudent SLU
D
e senaste åren har spill
i rödklöverfrö­odlingar
uppmärksammats
­eftersom det funnits
misstankar om att det spills mycket
i de svenska ­odlingarna. Två försök
i Frö- och Oljeväxtodlarnas regi
med tidigarelagd skördetidpunkt
efter kemisk behandling ­eller
strängläggning ­skördades 2012
och 2013. Båda åren var försöks­
skördarna 40–50 procent högre än
den verkliga skörden på fält v­ ilket
är en oacceptabelt stor s­ killnad.
För att få en uppfattning om hur
mycket lantbrukarna ­spiller vid
tröskning gjordes hösten 2013 en
orienterande undersökning på fyra
gårdar i samband med att de tröskade rödklöverfrö. Spillet v­ arierade
mellan 25 och 180 kilo per hektar. Dessa spillmängder ­resulterar
i ­stora intäktsbortfall för lant­
brukarna och med detta som bak18
under sommaren
2015.
grund var det viktigt att gå vidare
med fler undersökningar.
4 fick direktskörda utan föregående
bladdödning.
Tre hastigheter i fält
Gård 1 – spill oberoende av fart
Syftet med mitt examensarbete var:
1.att kontrollera om/hur m
­ ycket spill
som fanns på försöks­gårdarna.
2.att säkerställa kvaliteten på det
spillda materialet gällande grobarhet (certifieringsgränsen är
80 % grobart frö).
3.att undersöka hur mycket spillet
förändras i relation till skörde­
hastigheten.
Försöket omfattade totalt fyra
gårdar varav två med diploida och
två med tetraploida odlingar. För
att återspegla verkligheten fick lantbrukarna själva ställa in sina tröskor
och välja den hastighet som de skulle skörda med. Försöket bestod av
tre led med olika framkörningshastigheter. Odlarna valde ungefär samma skördehastighet (1,8–2
km/h). Därför valdes just 2 km/h
som led 2. För att sedan belysa förändringen av spill som resultat av
skördehastighet valdes att använda
1 respektive 3 km/h i led 1 och 3
på ömse sidor om gårdens normala
hastighet i led 2. Planen var att alla
gårdarna skulle Reglonebehandla,
men väderproblem gjorde att gård
På gård ett utanför Lund odlades
den tetraploida sorten Vicky.
Väderförutsättningarna vid
skörd var bra (tabell 1). För skörd
användes en New Holland TX
32 femskakartröska. Resultatet
från undersökningen tyder på att
denna skördetröska med aktuell
inställning inte påverkades så
mycket av den ökande hastigheten i
försöket. Endast en ökning av spill
på 20 kg/ha från 1 till 3 kilometers
hastighet fanns, vilket är lägst av
alla de fyra tröskorna. Värt att
notera är att denna tröska hade det
högsta spillet (70 kg/ha) i den lägsta
hastigheten om man bortser från
det fält som inte blev bladdödat.
Lantbrukaren levererade in en
godkänd frömängd på 302 kg/ha.
Med den hastighet och inställning
som lantbrukaren valde uppmättes
ett spill som motsvarade 79 kg
rent frö/ha. Detta motsvarar ett
spill på 21 %. Inlevererad vara till
fröfirma uppnådde 82 % grobarhet.
De grobarhetstester som gjordes på
de olika leden uppnådde även de
kvalitetskriterierna (85–96 %).
Svensk Frötidning 5/15
Gård 3 – lägst spill vid 2 km/h
Den tredje lantbrukaren utanför
Eslöv odlade den tetraploida
sorten Vicky. Väderförutsätt­
ningarna under skörd var fina.
För att skörda klövern användes
en New Holland 9080 TwinRotor.
­Resultatet visar på ett svagt
­stigande spill som tilltog när
tröskan kom upp i 3 km/h. Denna
gård är den som låg lägst i uppmätt spill efter fröodlarens valda
skörde­hastighet och inställning
i både kg/ha och procentuellt.
­Spillet uppmättes endast till 7 %
då lantbrukaren körde i 2 km/h.
Det fanns en spillökning från 12
kg/ha till 60 kg/ha i hastighets­
förändringen, vilket är en spillökning med 400 %. Skörden uppgick
till 303 kg/ha godkänd vara. Hela
partiet som levererades in uppnådde grobarhetskriterierna (81
%). Leden som grobarhetstestades
bestod delvis av större mängder av
hårda och delvis döda frön samt
abnorma groddar vilket förklarar
svårigheten med att komma upp i
80 % grobarhet (79–82 %).
Svensk Frötidning 5/15
Gård 4 – direkttröskning
På den fjärde gården utanför
Ängelholm odlades den diploida
sorten Yngve. På gården fanns
speciella förutsättningar för skörd.
Lantbrukaren hade tänkt utföra
en kemisk bladdödning av grödan
men under mognaden precis innan
behandlingen skulle genomföras
uppstod en vädersituation där
prognosen varnade för 50 mm
regn kommande natt. Då fattades
beslutet av lantbrukaren att istället
direktskörda odlingen. Tröskan,
som var en Claas Lexion 750
hybridrotortröska, kunde inte
koppla ifrån bosspridarna. Därför
leddes materialet från sållen genom
bosspridarna och hacken ut på
uppsamlingsdukarna. Denna
metod resulterade i att allt material
inte kunde samlas upp då hacken
inte kunde ställas in för att sprida
allt material på en så pass smal
remsa som två meter.
50 procent kvar i fält
Stigande spill när farten ökar
120
100
Kg spill/ha
Här odlades den diploida sorten
SW Ares utanför Marieholm
(tabell 1). För skörd användes en
Claas Lexion 510 femskakartröska.
Resultatet visar ett snabbt stigande
spill med ökad hastighet. När tröskan ökade hastigheten från 1 till 3
km/h så nästan fyrdubblades spillet
från 29 kg/ha till 112 kg/ha. Detta
representerar den största ökningen
hos de fyra gårdarna. Odlaren hade
en godkänd skörd på 544 kg/ha
– den högsta av försöksgårdarna.
Med lantbrukarens valda inställning och körhastighet uppmättes
ett spill som motsvarade 71 kg rent
frö/ha. Det är en hög siffra, men
när den sätts i relation till skörden
ligger andelen spill nere på 12 %,
vilket var näst lägst av de fyra gårdarna. De partier som levererades
in uppnådde grobarhetskravet (80
och 88 %). Provtagningarna som
skedde i leden visade två godkända
och ett underkänt prov (78–85 %),
andelen hårda frön i de olika leden
var många (25–32 %) vilket delvis
förklarar svårigheten med att nå
upp till 80 % grobarhet.
80
60
40
20
0
Gård 1
Gård 2
Gård 3
Gård 4
69
29
12
76
1 km/tim
2 km/tim
79
71
24
99
3 km/tim
89
112
60
112
Figur 1. Sammanställning av kg spill/ha i de
olika leden.
Spillets andel varierar
600
500
Kg frö/ha
Gård 2 – högst skörd
400
Spill 1 km/tim
Spill 2 km/tim
Spill 3 km/tim
Skörd kg/ha
300
Detta gjorde att siffrorna gällande
spill på denna gård är mycket underskattade, bedömningsmässigt låg 50
% av spillet kvar på åkern och kunde
inte mätas. Väderförutsättningarna
för skörd var sämre då det var mulet
och regnet hängde i luften.
Resultatet på denna gård visar
att den största skillnaden i spill var
mellan 1 och 2 km/h medan spill­
ökningen mellan 2 och 3 km/h avtog något. Denna gård hade högst
spill i samtliga led trots att stora
­delar av spillet inte kunde samlas upp på provtagningsdukarna.
­Spillet med lantbrukarens egen
­valda hastighet och inställning
­resulterad i ett uppmätt spill av 99
kg/ha. Det utgör 25 % av den in­
levererade varan till fröfirman som
uppgick till 295 kg/ha. Vad det gäller grobarheten i försöket klarade
alla leden grobarhetskravet på 80 %
(82–91 %), Det frö som levererades
in till fröfirma hade en grobarhet
på 80 %.
tröskorna. Gård 1 ökade e­ ndast
20 kg/ha mellan 1 och 3 km/h,
medan gård 2 ökade spillet med
på 83 kg/ha när hastigheten ökade
från 1 till 3 km/h (figur 1). I figur 2
visas förhållandet mellan spill och
den kvantitet som lantbrukarna
levererade in som godkänd frövara
till respektive fröfirma. Statistiskt
säkra skillnader kunde fastställas
mellan 1 och 3 km/h, men någon
skillnad mellan 1 och 2 km/h samt
mellan 2 och 3 km/h kunde inte
fastställas. Siffrorna beräknades på
rensad vara och medelvärdet för de
fyra upprepningarna i varje led.
Stigande spill med högre fart
Pris förändrar bilden
Spillet skiljer mycket mellan de
olika gårdarna, men gemensamt
för samtliga är att alla tröskorna
ökade spillet när hastigheten ökade. Variationen är dock stor mellan
200
100
0
Gård 1
Gård 2
Gård 3
Gård 4
Figur 2. Spill i relation till skörden.
Eftersom försöket inkluderade två
diploida sorter och en tetraploid
finns det olika avräkningspriser på
frövaran. Den tetraploida sorten
Vicky hade ett avräkningspris
»
19
Stora pengar till spillo
Bakgrund och förhållanden vid spillmätningen
Minskade intäkter kr/ha
0
Gård 1
Gård 3
Gård 4
-500
Ort:
Lund
Marieholm
Eslöv
Ängelholm
-1000
Sort:
Vicky, 4n
SW Ares, 2n
Vicky, 4n
Yngve, 2n
-1500
Bladdödning:
15 augusti
23 augusti
24 augusti
-
-2000
Skörd:
21 augusti
28 augusti
3 september
16 augusti
-2500
Tröska:
-3000
-3500
-4000
Sol/moln:
Gård 1
Gård 2
Gård 3
Gård 4
1 km/tim
-2622
-870
-456
-2280
2 km/tim
-3002
-2130
-912
-2970
3 km/tim
-3382
-3360
-2280
-3360
Figur 3. Intäktsbortfall (kr/ha) hos fröodlarna
­beräknat efter fröpris 38 kr/kg för Vicky och
30 kr/kg för SW Ares och Yngve. Det är ansenliga
summor som försvinner som spill.
Rel. luftfuktighet
Vind:
Slutsatser – spillmätning
i rödklöver
•Spill fanns på alla fyra gårdar.
•Spillet varierade mellan 24 och 99 kg/ha vid 2 km/h.
•Fröet som spilldes höll likvärdig kvalitet som övrigt
frö på fältet.
•Spillet ökade på alla testgårdarna när hastigheten
ökades, men med stora skillnader mellan gårdarna.
på 38 kr/kg medan de diploida
sorterna, SW Ares och Yngve hade
ett avräkningspris på 30 kr/kg. När
dessa aspekter vägs in förändras
förhållandet mellan gårdarna. Gård
1 och 3, där de tetraploida sorterna
fanns ökar staplarna i jämförelse
med gård 2 och 4 (figur 3).
Olika mönster
Resultaten visar också att det finns
två olika tendenser hos tröskorna.
På gård 1 och 4 spelade inte hastig­
heten så stor roll, medan hastig­
heten på gård 2 och 3 gav betydligt
större utslag på spillet. Detta är
helt avgörande för val av skördehastighet eftersom de minskade
intäkterna måste vägas mot skördekostnaden. För odlarna praktiskt i
fält kan inte ett spill i kg/ha fås så
fort att besluten kan fattas med full
säkerhet. Det dukarna dock gör är
att de ger en mycket bra överblick
vid en förändrad inställning och
New Holland Claas L­ exion New Holland
TX 32 fem510 fem­
9080 Twinskakartröska skakartröska
rotor
Claas Lexion
750 hybrid­
rotortröska
Sol
Sol
Sol
Mulet
60 %
52 %
55 %
Hög
8–10 m/s
5 m/s
5 m/s
8–10 m/s
Tabell 1. Förhållandena varierade stort mellan gårdarna.
Periferihastighet över rekommendation
Tetraploida
Rek. inst.
Gård 1
Gård 3
Slagskoavstånd
4–6 mm
5 mm
4 mm
20–25 m/s
32 m/s
28 m/s
900–1000 r/min
1020 r/min
950 r/min
Rek. inst.
Gård 2
Gård 4
Periferihastighet
20
Gård 2
Varvtal
Diploida
Slagskoavstånd
Periferihastighet
Varvtal
3–4 mm
6 mm
9 mm
25–30 m/s
32 m/s
28 m/s
1000–1100 r/min
1020 r/min
900 r/min
Tabell 2. Jämförelse mellan Jordbruksverkets rekommenderade inställningar
och fröodlarnas inställningar i undersökningen.
då körhastigheten justeras. Det var
inga problem att särskilja led 1 på
gård 2 samt led 1 och 2 på gård 3
från övriga försöksled genom att
titta på dukarna då frömängden
varierade stort.
För hög periferihastighet
En annan intressant iakttagelse är fröodlarnas inställning
av uttröskningsenhet. När
tröskinställ­ningarna hos de fyra
gårdarna jämförs med rekommendationerna från Jordbruksverkets
odlings­vägledning framgår att tre
av gårdarna låg för högt i periferihastighet. Om varvtalet däremot
studeras så syns att tre av gårdarna
i princip följde rekommendationer
för varvtalet förutom gård 4 där
man istället låg lägre än rekommendationen. Här måste vi i framtiden fråga oss om vi verkligen har
koll på periferihastigheten eller
om vi bara ställer in efter varvtal
när det står i odlingsvägledningen
att 20–25 m/s i periferihastighet
motsvarar normalt sett 900–1000
r/min (tabell 1).
Spill hade fullgod kvalitet
Resultaten i examensarbetet visar
att det finns ett betydande spill
i svenska rödklöverfröodlingar.
Något som måste poängteras är att
spillet håller samma kvalitet som
inlevererat frö från fältet. Det är
upp till varje enskild lantbrukare
att försöka minimera sitt spill
i sin odling och spilldukar är
något som jag rekommenderar
även om det kan anses bökigt.
Avslutningsvis bör vi även fundera
på hur spillet hade kunnat se
ut om vi inte hade haft perfekta
skördeförhållanden som på de tre
gårdar som bladdödades. Då är
de 180 kg/ha som uppmättes i de
orienterande försöken 2013 kanske
inte så långt borta!
•
Svensk Frötidning 5/15