RIKSDAGENS ÅRSBOK 2013/14 RIKSDAGENS ÅRSBOK 2013/14 RIKSDAGENS ÅRSBOK 2013/14 Redaktion: Riksdagsförvaltningens informationsenhet Text: Riksdagsförvaltningen svarar för texten där inget annat anges Utskottskanslierna har granskat riksdagsbesluten i korthet Omslagsfoto: Melker Dahlstrand Grafisk form och produktion: Riksdagsförvaltningens informationsenhet Tryck: Riksdagens interntryckeri ISSN: 0346-5470 ISBN: 978-91-87541-00-1 Förord Året som gått har varit händelserikt. Med tanke på att det har varit både Europaparlamentsval och riksdagsval har politiken varit extra mycket i fokus. När jag själv tänker tillbaka minns jag framför allt uppmärksammandet av Sveriges 200 år långa fred, något vi ska vara stolta över och värna om. Att träffa engagerade ungdomar är alltid lika trevligt och Ungdomens riksdag blev en dag med livfulla och energiska debatter. Självklart är riksdagen öppen för allmänheten året runt. Du kan följa debatterna direkt i kammaren eller på webbplatsen eller följa med på en guidad visning. Stockholm i september 2014 Per Westerberg, riksdagens talman F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D Riksdagens årsbok ger en tillbakablick på riksdagsåret som gått. Det första avsnittet, Riksdagspartiernas arbetsår, är i år ett bildgalleri. Där möter vi riksdagsledamöter från de åtta riksdagspartierna i arbete i riksdagen och vid möten med väljarna på gator och torg. I avsnittet Debatter och Öppna utfrågningar listas ämnen som debatterades i kammaren under 2013/14. Varje år tar riksdagen emot många utländska delegationer. Riksdagsledamöter reser dessutom till världens alla hörn inom ramen för arbetet i utskotten. I Glimtar ur talmannens dagbok ges en inblick i det internationella utbytet. I avsnittet Riksdagens internationella arbete listas några huvudfrågor för de sex parlamentariska församlingar som riksdagen samverkar med. EU är i dag en del av riksdagsledamöternas vardag. Läs om EU-frågorna i riksdagen och om hur vissa lagförslag från EU prövas. Besluten i riksdagen bör grundas på bästa möjliga kunskapsunderlag. I avsnittet Besluten vilar på forskning presenteras en forskningsöversikt från trafikutskottet om framtidens flyg. Mer än halva årsboken upptas av Beslut i korthet, alltså alla beslut som riksdagen fattade under riksmötet 2013/14 – i kortform. I avsnittet Hitta bland besluten listas sökord med hänvisningar till beslut i frågan. Förkortningar C Centerpartiet EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet FP Folkpartiet liberalerna EG Europeiska gemenskapen KD Kristdemokraterna ER Europarådet M Moderata samlingspartiet ESV Ekonomistyrningsverket MP Miljöpartiet de gröna EU Europeiska unionen S Socialdemokraterna JO SD Sverigedemokraterna Justitieombudsmännen (Riksdagens ombudsmän) V Vänsterpartiet KOM Dokument från EU-kommissionen AU arbetsmarknadsutskottet NR Nordiska rådet CU civilutskottet OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa FiU finansutskottet RB Riksbanken FöU försvarsutskottet RFR Rapporter från riksdagen JuU justitieutskottet RJ Riksbankens Jubileumsfond KU konstitutionsutskottet RRS Riksrevisionens styrelse KrU kulturutskottet RS Riksdagsstyrelsen MJU miljö- och jordbruksutskottet SOU Statens offentliga utredningar NU näringsutskottet URF Utredningar från Riksdagsförvaltningen SkU skatteutskottet SfU socialförsäkringsutskottet SoU socialutskottet TU trafikutskottet UbU utbildningsutskottet UU utrikesutskottet UFöU sammansatta utrikes- och försvarsutskottet EUN EU-nämnden Innehåll Perspektiv på året som gått Riksdagspartiernas arbetsår.................................................................................................................................8 Glimtar ur talmannens dagbok........................................................................................................................28 Arbetet i riksdagen Beslut i riksdagsstyrelsen.....................................................................................................................................36 Statens budget..........................................................................................................................................................38 EU-frågorna i riksdagen.......................................................................................................................................40 Riksdagens internationella arbete..................................................................................................................42 Besluten vilar på forskning..................................................................................................................................45 Siffror om val.............................................................................................................................................................48 Debatter och beslut Debatter......................................................................................................................................................................58 Öppna utfrågningar...............................................................................................................................................60 Siffror om kammarens arbete.........................................................................................................................64 Beslut i korthet.........................................................................................................................................................66 Hitta bland besluten........................................................................................................................................... 179 September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Perspektiv på året som gått INNEHÅLL Riksdagspartiernas arbetsår..............................................8 Glimtar ur talmannens dagbok.....................................28 F OTO : I N G E M A R E D FA L K Riksdagspartiernas arbetsår | 9 riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagspartiernas arbetsår Under mandatperioden 2010–2014 har det funnits åtta partier i riksdagen. Varje parti är organiserat i en partigrupp. Där diskuterar riksdagsledamöterna viktiga frågor innan de fattar beslut. Ledamöterna i en partigrupp samarbetar nära med partikamraterna utanför riksdagen. Varje parti företräds av en partiledare, Miljöpartiet av två språkrör. Partigruppen har en stark ställning Partigruppernas arbete är inte reglerat i lag. Det är det egna partiets bestämmelser och praxis som styr arbetet. I praktiken är likheterna stora mellan partigruppernas sätt att arbeta. Arbetet i partigruppen påverkas mycket av om partiet ingår i regeringen eller finns bland oppositionspartierna. Riksdagsarbetet påverkas i sin tur mycket av om partierna i regeringen har majoritet i riksdagen eller inte. Organisation och arbetsformer Partigrupperna leds av en styrelse eller ett förtroenderåd. Miljöpartiet har en samordningsgrupp. Gruppledarna ansvarar för det löpande arbetet i partigrupperna. Riksdagsledamöterna i partigrupperna är organiserade i utskott och kommittéer. Där utformas bland annat oppositionens motioner och ställningstaganden till regeringens propositioner. De 15 utskotten ansvarar för olika ämnesområden. Varje utskott består av 17 riksdagsledamöter. Partigruppen träffas ungefär en gång i veckan. Då diskuterar ledamöterna hur politiken ska utformas och hur de ska agera i utskotten och i kammaren, ledamöternas sammanträdessal. Mötena i partigruppen är slutna. Det ställs höga krav på att ledamöterna ska vara tillgängliga. När de inte är i riksdagen arbetar de ofta hemma i sin valkrets, är på resande fot eller arbetar internationellt. Åtta partier i riksdagen Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har under perioden 2006–2014 ingått i en borgerlig fyrpartiregering, Alliansen, med moderatledaren Fredrik Reinfeldt som statsminister. Övriga partier har varit oppositionspartier. Partier i riksdagen Antal mandat/ ledamöter Allianspartierna Moderaterna (M) Folkpartiet liberalerna (FP) 107 24 Centerpartiet (C) 23 Kristdemokraterna (KD) 19 173 Oppositionspartierna Socialdemokraterna (S) Miljöpartiet de gröna (MP) 112 25 Sverigedemokraterna (SD) 20 Vänsterpartiet (V) 19 176 Totalt I avsnittet Siffror om val finns uppgifter om det senaste valet 2014. 349 10 | Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2013/14 Centerpartiet F OTO : P O N T U S L U N DA H L / T T Centerpartiet (C) är ett av allianspartierna och representerades av 23 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2011 är Annie Lööf. Närodlad politik var ett av budskapen i det valmanifest som partiledare Annie Lööf presenterade i augusti 2014 i Stockholm. Riksdagspartiernas arbetsår | 11 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : J A N E R I K H E N R I K S S O N / T T F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D Almedalsveckans sista dag var Centerpartiets dag. På plats i Visby i juli 2014, från vänster, landsbygdsminister Eskil Erlandsson, miljöminister Lena Ek, partiledare Anni Lööf, gruppledaren i riksdagen Anders W Jonsson samt it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Partiledare: Annie Lööf (2011–) Gruppledare: Anders W Jonsson Kanslichef: Malin Nordstrand Medlemmar: 39 650 (dec 2013) Riksdagsledamöter: 23 Omvärlden och Europa var ett tema i den allmänpolitiska debatten i oktober 2013. Centerprtiets Kerstin Lundgren fanns bland debattörerna. Anställda i riksdagen: 26 E-post: [email protected] Webbplats: www.centerpartiet.se 12 | Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2013/14 Folkpartiet F OTO : F R E D R I K S A N D B E RG / T T Folkpartiet (FP) är ett av allianspartierna och representerades av 24 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2007 är Jan Björklund. Förstatliga skolan – en viktig fråga i valet. Partiledare Jan Björklund presenterar Folkpartiets valmanifest på en pressträff i riksdagen, augusti 2014. Riksdagspartiernas arbetsår | 13 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : A N N I K A A F K L E RC K E R / T T F OTO : Y VO N N E Å S E L L / T T Festivalen Stockholm Pride 2014 avslutades med en stor parad. Bland de många deltagarna fanns, från vänster, folkpartisterna Barbro Westerholm, Birgitta Ohlsson, Maria Arnholm, Jan Björklund, Anna Starbrink och Lotta Edholm. Folkpartiets ledamot i försvarsutskottet Allan Widman på plats i Almedalen i Visby, juli 2014. Partiledare: Jan Björklund (2007–) Gruppledare: Johan Pehrson Kanslichef: Margareta Bosved Medlemmar: 16 400 Riksdagsledamöter: 24 Anställda i riksdagen: 22 E-post: [email protected] Webbplats: www.folkpartiet.se 14 | Riksdagspartiernas arbetsår Kristdemokraterna F O T O : J A N E R I K H E N R I K S S O N / T T. Kristdemokraterna (KD) är ett av allianspartierna och representerades av 19 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2004 är Göran Hägglund. Partiledare Göran Hägglund för familjens talan i valdebatten i juni 2014. riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagspartiernas arbetsår | 15 riksdagens årsbok 2013/14 F O T O : H E N R I K M O N T G O M E R Y / T T. F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D. Kristdemokrater på plats i Almedalen i Visby, juli 2014. Från vänster barn- och äldreminister Maria Larsson, kommunalrådet Ebba Busch Thor och längst till höger Stefan Attefall, civil- och bostadsminister. Partiledare: Göran Hägglund (2004–) Gruppledare: Emma Henriksson Kanslichef: Robert Lisborg Medlemmar: 20 500 Dags för partiledardebatten i riksdagens kammare i oktober 2013. Göran Hägglund på väg att inta sin plats. Riksdagsledamöter: 19 Anställda i riksdagen: 24 E-post: [email protected] Webbplats: www.kristdemokraterna.se 16 | Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2013/14 Miljöpartiet F OTO : P O N T U S L U N DA H L / T T Miljöpartiet (MP) var ett av oppositionspartierna och representerades av 25 riksdagsledamöter 2013/14. Språkrör sedan 2011 är Åsa Romson och Gustaf Fridolin. Miljöpartiets valaffischer presenterades vid en pressträff i riksdagen i augusti 2014. Levande affischpelare är, från vänster, Per Bolund, ekonomiskpolitisk talesperson, samt språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin. Riksdagspartiernas arbetsår | 17 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : M A J A S U S L I N / T T F OTO : H E N R I K M O N TG O M E RY / T T Isabella Lövin och Maria Wetterstrand vid en pressträff i Stockholm inför valet 2014. Att sätta stopp för statliga Vattenfalls planer på fler kolgruvor i Tyskland är ett viktigt mål om MP kommer i regeringsställning. Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Per Bolund följer budgetdebatten om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna inför riksdagens beslut i november 2013. Språkrör: Åsa Romson och Gustav Fridolin (2011–) Gruppledare: Gunvor G Ericson och Mehmet Kaplan Kanslichef: Per Ängquist Medlemmar: cirka 15 000 Riksdagsledamöter: 25 Anställda i riksdagen: 29 Webbplats: www.mp.se 18 | Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2013/14 Moderaterna F OTO : A DA M I H S E Moderaterna (M) är ett av allianspartierna och representerades av 107 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2003 är Fredrik Reinfeldt. Statsminister Fredrik Reinfeldt talar inför förtroendevalda på Moderaternas årliga Sverigemöte i Göteborg, april 2014. Riksdagspartiernas arbetsår | 19 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D F OTO : H E N R I K M O N TG O M E RY / T T I slutet av juni avtackades 82 ledamöter som beslutat att lämna sitt uppdrag till hösten. Bland dessa fanns Moderaternas Cristina Husmark Pehrsson, Anton Abele och Björn Samuelsson som här minglar tillsammans med Saila Quicklund utanför kammaren. Justitieminister Beatrice Ask bjuder besökare i Moderaternas husvagn på våfflor under Almedalsveckan i Visby, juli 2014. Här med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Partiledare: Fredrik Reinfeldt (2003–) Gruppledare: Anna Kinberg Batra Kanslichef: Hans Birger Ekström Medlemmar: cirka 53 500 Riksdagsledamöter: 107 Anställda i riksdagen: cirka 108 E-post: [email protected] Webbplats: www.moderat.se 20 | Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2013/14 Socialdemokraterna F OTO : H E N R I K M O N TG O M E RY / T T Socialdemokraterna (S) var ett av oppositionspartierna och representerades av 112 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2011 är Stefan Löfven. Presskonferens på Socialdemokraternas högkvarter i Stockholm i augusti 2014. Partiledaren Stefan Löfven med Margot Wallström som gör comeback i partipolitiken. Riksdagspartiernas arbetsår | 21 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : J A N E R I K H E N R I K S S O N / T T F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D På första bänk i väntan på att partiledaren ska tala i Almedalen i Visby, juni 2014. Från vänster Mikael Damberg, Magdalena Andersson och partisekreterare Carin Jämtin samt veteranerna Lisbeth Palme och Ingvar Carlsson. Partiledare: Stefan Löfven (2011–) Gruppledare: Mikael Damberg Kanslichef: Hans Dahlgren Medlemmar: drygt 100 000 Partiledardebatt inför valet till Europaparlamentet i maj 2014. Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg företräder partiledare Stefan Löfven. Riksdagsledamöter: 112 Anställda i riksdagen: ca 100 E-post: [email protected] Webbplats: www.socialdemokraterna.se 22 | Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2013/14 Sverigedemokraterna F OTO : H E N R I K M O N TG O M E RY / T T Sverigedemokraterna (SD) var ett av oppositionspartierna och representerades av 20 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2005 är Jimmie Åkesson. Partiledare Jimmie Åkesson presenterar partiets huvudbudskap i juni 2014. Riksdagspartiernas arbetsår | 23 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : H E N R I K M O N TG O M E RY / T T F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D Sverigedemokrater på första bänk i väntan på partiledarens tal i Almedalen i Visby, juli 2014. Från vänster riksdagsledamöterna Thoralf Alfsson, David Lång och Tony Wiklander. Partiledare: Jimmie Åkesson (2005–) Gruppledare: Björn Söder Kanslichef: Helén Spaak Medlemmar: ca 12 000 Partiledardebatt i kammaren i oktober 2013. Sverigedemokraternas Carina Herrstedt, närmast kameran, och Julia Kronlid är på plats. Riksdagsledamöter: 20 Anställda i riksdagen: 21 E-post: [email protected] Webbplats: www.sverigedemokraterna.se 24 | Riksdagspartiernas arbetsår Vänsterpartiet F OTO : J A N E R I K H E N R I K S S O N / T T Vänsterpartiet (V) är ett av oppositionspartierna och representerades av 19 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2012 är Jonas Sjöstedt. Budskapet Inte till salu finjusteras inför partiledare Jonas Sjöstedts tal i Almedalen i Visby, juli 2014. riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagspartiernas arbetsår | 25 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D F OTO : H E N R I K M O N TG O M E RY / T T Partiledardebatt i riksdagen inför valet till Europaparlamentet, i början av maj 2014. Partiledaren Jonas Sjöstedt möter pressen i kammarfoajén i pausen. Partiledare: Jonas Sjöstedt (2012–) Gruppledare: Hans Linde Kanslichef: Irja Lindroth Medlemmar: 15 000 (mars 2014) Riksdagsledamöter: 19 Vänsterpartister bänkade i Almedalen i Visby, juli 2014. Från vänster Rossana Dinamarca, Ulla Andersson och Ida Legnemark. Anställda i riksdagen: 31 E-post: [email protected] Webbplats: www.vansterpartiet.se Ekonomiskt stöd till riksdagspartierna Partiernas riksorganisationer får statligt stöd för sin allmänna verksamhet. Det statliga stödet baseras på antalet mandat i riksdagsvalet. Bidraget fördelas enligt fasta regler. Det görs ingen offentlig kontroll av hur bidraget används. utrikes resor. Dessutom får partikanslierna i riksdagen ett indirekt stöd i form av fria lokaler och teknisk utrustning i Riksdagshuset. Partierna i tabellen nedan är ordnade efter antalet mandat. Den som söker utförligare uppgifter hänvisas till www.riksdagen.se. Riksdagspartierna får också ekonomiskt stöd av riksdagen för sitt arbete där. Stödet ges i form av basstöd, stöd till politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter och stöd till Partistöd 2014 tusental kronor S M MP FP C SD KD V Summa Allmän verksamhet1 46 854 42 549 14 410 14 528 14 178 11 955 12 780 12 598 169 853 Partistöd 38 330 34 997 7 999 8 333 7 999 5 666 6 666 6 333 116 322 8 525 7 553 6 411 6 196 6 179 6 289 6 114 6 265 53 531 86 464 81 058 21 980 19 539 18 798 18 274 15 830 17 530 279 474 9 784 7 799 4 825 3 068 3 011 4 540 2 783 4 483 40 293 76 070 72 674 16 980 16 301 15 622 13 584 12 905 12 905 237 041 Utrikes resor 610 585 175 170 165 150 143 143 2 140 Mandat från valet 2014 112 107 25 24 23 20 19 19 349 Kanslistöd Arbetet i riksdagen 2 Basstöd Politiska sekreterare 1 2 Avser bidragsåret 2013-10-15–2014-10-14. Totalbeloppen för varje parti påverkas av riksdagsvalet, och räknas om efter det att valresultatet är fastställt. F OTO : I N G E M A R E D FA L K Riksdagsledamöternas arvoden Ledamöternas årsarvode 1999–2014 Årsarvode kronor1 Ledamöterna är inte anställda i riksdagen utan är valda för en bestämd tid. Därför kallas deras betalning arvode i stället för lön. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer beloppet. 2014 717 600 2006 576 000 2013 699 600 2005 556 800 2012 684 000 2004 540 000 2011 672 000 2003 518 400 2010 660 000 2002 498 000 2009 654 000 2001 480 000 2008 634 800 2000 456 000 2007 614 400 1999 432 000 Beslut om månadsarvode fattas vanligen i november. Exempelvis för årsarvodet 2014 har de 12 månadsbeloppen nov–december 2013 och januari–oktober 2014 adderats. 1 Källa: Riksdagsförvaltningen. Sök ledamöter på www.riksdagen.se På riksdagens webbplats kan man söka ledamöter genom att utgå från namn, parti, hemort eller valkrets. När ledamöterna valdes in, vilka ledamöter som har ersättare och vilka som avgått kan man också få veta, liksom vilka motioner och interpellationer som en ledamot eller ett parti har stått bakom. 28 | Glimtar ur talmannens dagbok riksdagens årsbok 2013/14 Glimtar ur talmannens dagbok Talmannen är riksdagens främsta företrädare och leder arbetet i kammaren. Talmannen är också värd vid evenemang i riksdagen, deltar i ceremonier runt om i landet och leder delegationer vid utlandsresor. Talmannen leder riksdagens arbete och ansvarar för hur det planeras och sköts. Dessutom är talmannen riksdagens främsta representant i såväl nationella som internationella sammanhang. De tre vice talmännen medverkar i detta arbete. Talman är den högsta post en person kan väljas till i Sverige, i rang efter kungen och före statsministern. Riksdagens talman leder många delegationsresor utomlands varje riksmöte. Talmannen tar också emot statschefer, ministrar och företrädare för internationella organisationer. Grupper av ledamöter från olika länder besöker talmannen varje år. Nedan ges ett axplock av talman Per Westerbergs resor och möten under riksmötet 2013/14. Per Westerberg har varit riksdagens talman 2006–2014. 2013 17 september Riksmötet öppnar Alla ledamöter och gäster samlas i kammaren. På talmannens begäran öppnar kungen riksmötet 2013/14. 2 oktober Portugals president besöker talmannen President Anibal Cavaco Silva besöker riksdagen för ett möte med talman Per Westerberg och riksdagens ledamöter. Under mötet diskuteras bland annat EU-samarbetet, handel och bilaterala relationer mellan Sverige och Portugal. Under besöket träffar presidenten även statsminister Fredrik Reinfeldt, handelsminister Ewa Björling och representanter för näringslivet. 29 oktober Nordens talmän diskuterar framtidsfrågor Talman Per Westerberg deltar i Nordiska rådets 65:e session i Oslo. De nor- diska parlamentens talmän har samlats för att diskutera “Visioner för det framtida nordiska samarbetet”. Fokus är inriktat på hur Norden möter dagens ungdom och om den nordiska modellen kommer att vara stabil och hållbar i framtiden. 7 november Turkiets premiärminister besöker riksdagen Talmannen tar emot Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan. Premiärministern med delegation är inbjudna till ett möte i riksdagen med representanter från samtliga riksdagspartier. 25 november UN Women ordnar seminarium i riksdagen Med anledning av FN:s internationella dag för att avskaffa våld mot kvinnor håller organisationen UN Women ett seminarium i riksdagen. Temat är Glimtar ur talmannens dagbok | 29 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D 12 december Seminarium med Nobels fredspristagare Ahmet Üzümcü År 2013 gick Nobels fredspris till Ahmet Üzümcü, generaldirektör för OPWC, organisationen för förbud mot kemiska vapen. Vid hans besök i riksdagen hålls ett seminarium. Talmannen inleder och hälsar deltagarna välkomna. 18 december Talmannen och statsministern uppvaktar drottningen Talman Per Westerberg inleder FN-konferensen i riksdagen om att förebygga mäns våld mot kvinnor. Här i samspråk med Margareta Winberg, tidigare S-ledamot. ”Vad krävs för att rättsväsendet ska förebygga mäns våld mot kvinnor?” I sitt inledningstal gör talmannen en tillbakablick till 1828–1830 års riksdag. Då motionerades om att våldsutsatta hustrur skulle få rätt att flytta från sina makar – på den tiden måste makar bo tillsammans. Det blev ingen lagändring då, men frågan kom upp igen. – År 1860 kom en förordning om skilsmässa. Året därpå kom en förordning om misshandel som för första gången kriminaliserade allt våld inom äktenskapet. Detta var historiskt, säger talmannen. 3 december Ryska talmannen på besök Ryska federationsrådets talman Valentina Matvijenko med delegation besöker riksdagen. På programmet står också en audiens med kung Carl XVI Gustaf och ett möte med utrikesminister Carl Bildt. 11 december Minnesceremoni för Nelson Mandela En minnesgudstjänst till Nelson Mandelas minne hålls i Storkyrkan i Stockholm. Talman Per Westerberg håller ett anförande. Talman Per Westerberg och statsminister Fredrik Reinfeldt deltar i en mottagning på Kungliga slottet för att uppvakta drottning Silvia på 70-årsdagen. Drottningen fyller år den 23 december. 22 december Manifestation mot rasism I Stockholmsförorten Kärrtorp samlas runt 16 000 personer för att gemensamt manifestera mot rasism. Talman Per Westerberg närvarar och uttalar sig med anledning av det politiska våldet. – Vi får aldrig vika oss för våldet som politiskt argument eller metod att strypa mötes- och yttrandefriheten. Våldet utgör ytterst ett hot både mot demokratin och vårt öppna fria toleranta samhälle med människors lika värde, säger talmannen. 30 | Glimtar ur talmannens dagbok riksdagens årsbok 2013/14 F O T O : M E L K E R D A H L S T R A N D O C H R I K S D A G S F Ö R V A LT N I N G E N ment. Talmannen håller ett tal där han informerar om riksdagens arbete. 17 januari Riga som kulturhuvudstad invigs Den lettiska huvudstaden Riga blir Europas kulturhuvudstad 2014, tillsammans med Umeå. Talmannen deltar i invigningen av kulturhuvudstaden Riga. 31 januari Gymnasielever intar riksdagen Andre vice talman Ulf Holm välkomnar besökare på den årliga diplomatmiddagen i riksdagen. Talman Per Westerberg styrker prinsessan Madeleines dotters identitet med sin underskrift. Ungdomens riksdag där 349 gymnasieungdomar agerar ledamöter för en dag. 2014 14 januari 200-årsminnet av freden i Kiel hedras Riksdagen uppmärksammar 200-årsminnet av freden i Kiel med en ceremoni i kammaren. Freden stiftades mellan Sverige och Storbritannien å ena sidan och Danmark å den andra. Talman Per Westerberg håller ett anförande och Nacka Musikklasser står för musiken. – Sverige är kanske det land i världen som har haft den längsta sammanhängande fredsperioden. Detta är något vi kan vara mycket stolta över, säger talmannen i sitt anförande. 15 januari Mottagning för diplomater Talmannen bjuder in till den årliga mottagningen för diplomatiska kåren i Sverige. Där träffar ambassadörer och chargé d’affaires ledamöter och representanter från Riksdagsförvaltningen. Syftet med mottagningen är att fördjupa riksdagens kontakter och utbyten med andra länder och deras parla- Under dagen intas riksdagen av 349 gymnasieelever. De kommer från Vilhelmina i norr till Malmö i söder och deltar i Ungdomens riksdag som äger rum för åttonde gången. – Som talman är detta för mig en högtidlig och viktig dag. Det är ju på er, Sveriges unga, som vår framtida demokrati vilar, säger talman Per Westerberg i sitt inledningstal i kammaren. 4–7 februari 250-årsminnet av avtal med Marocko Talman Per Westberg med delegation besöker marockanska representantkammaren och talman Karim Ghellab. Per Westberg överlämnar en kopia av det första avtalet mellan Marocko och Sverige som slöts 1763, för 250 år sedan. Avtalet rör fred, handel och navigation och lämnas för att markera slutet på jubileumsåret 2013. Flera mö- Glimtar ur talmannens dagbok | 31 riksdagens årsbok 2013/14 F O T O : O L G A P O S A Š K O V A , L I TA U I S K A P A R L A M E N T E T S E I M A S ten hålls under resan kring frågor som demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter, EU-samarbete och parlamentariskt samarbete. 26 februari Prinsessan Madeleines nyfödda dotter bevittnas Prinsessan Madeleines dotter föds i New York. Två amerikanska läkare intygar den nyföddas identitet inför kungen. Några dagar senare undertecknas på Kungliga slottet en vittnesbekräftelse av talman Per Westerberg, statsminister Fredrik Reinfeldt (M), riksmarskalk Svante Lindqvist och överhovmästarinnan Alice TrolleWachtmeister. 12 mars Talmannen inleder Latinamerikadagen Latinamerikadagen är temat vid ett seminarium i riksdagen. Det arrangeras där för femte gången. Talmannen inleder seminariet. Årets tema är förbindelserna mellan Sverige och Latinamerika. 18 mars Moldaviens talman på besök Moldaviens talman Igor Corman besöker riksdagen tillsammans med representanter för det liberala partiet och det demokratiska partiet. Under besöket träffar delegationen talman Per Situationen i Ukraina är en av de frågor som diskuteras när EU-ländernas talmän träffas i Litauen. Westerberg, förste vice talman Susanne Eberstein, ledamöter från de olika riksdagspartierna samt utrikesutskottet. Ett möte med utrikesminister Carl Bildt ingår också i programmet. 4 april Talmannen träffar Europaparlamentets talman Inför talmanskonferensen för EU-länder som hålls i Vilnius den 6–8 april gör talman Per Westerberg ett informellt besök vid Europaparlamentet i Bryssel. Riksdagens talman besöker bland annat Europaparlamentets talman Martin Schulz. 8 april Talmanskonferens i Vilnius Europeiska unionens talmän samlas i Litauens huvudstad Vilnius till årets talmanskonferens. Konferensen fokuserar på situationen i Ukraina, Östliga partnerskapet och relationerna mellan EU:s parlament. En deklaration antas för att uppmärksamma romernas intressen på den internationella Romadagen. 11 april 45 år av diplomatiska förbindelser med Vietnam Vietnams vice premiärminister Vu Van Ninh med delegation besöker Sverige. 32 | Glimtar ur talmannens dagbok riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : K R I S T I A N P O H L , R E G E R I N G S K A N S L I E T talman Per Westerberg och riksdagsdirektör Kathrin Flossing. Därefter följer ett möte med talmanspresidiet. 15 maj Norska grundlagen fyller 200 år FN-konferens i befolkningsfrågor i riksdagen med deltagare från hundratalet länder. Syftet med besöket är att uppmärksamma 45 år av diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Vietnam med fokus på bland annat ekonomi. Under besöket i Sverige träffar den vietnamesiska delegationen även representanter för regeringen. 23 april Talmannen inleder FN-konferens Talman Per Westerberg inledningstalar under en internationell parlamentarisk FN-konferens om befolkningsfrågor i riksdagen. Parlamentariker, ministrar och representanter för civilsamhället från ett hundratal länder deltar. Konferensen är den sjätte i sitt slag och syftet är att följa upp det handlings- program om befolkningsfrågor som antogs i Kairo 1994. Där slås fast att kvinnor har rätt till god mödrahälsovård, sexualupplysning, preventivmedel, jämställdhet och säker abort, där det är lagligt. Sveriges riksdag, Riksdagens tvärpolitiska grupp för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och Utrikesdepartementet är arrangörer för konferensen. 29 april Nyblivna belgiska kungaparet på besök Det belgiska kungaparet, kung Philippe och drottning Mathilde, besöker Sveriges riksdag med anledning av kung Philippes trontillträde 2013. Kungaparet tas emot på Riksplan av riksdagens Talman Per Westerberg deltar i firandet av att det var 200 år sedan den norska grundlagen antogs. –Folkvilja och kompromissvilja som bottnar i en konstruktiv pragmatism har varit och är grundbultar i vår fredliga demokratiska utveckling. Men viktigt är att komma ihåg att det är ett ständigt pågående arbete att utveckla demokratin, säger talmannen i sitt anförande. 18–22 maj Delegation besöker Pakistan och Indien Talmannen besöker Indien och Pakistan tillsammans med en delegation. Syftet med besöket är att främja demokratisk utveckling, parlamentariskt samarbete och handelsförbindelser. I Pakistan står frågor kring mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, ekonomisk utveckling samt hur länderna kan utveckla sitt parlamentariska utbyte på agendan. Den svenska delegationen träffar även medlemmar av den kvinnliga parlamentarikergruppen, den svenskpakistanska vänskapsföreningen och representanter för det civila samhället. Glimtar ur talmannens dagbok | 33 riksdagens årsbok 2013/14 På programmet i Indien stod möten med Walshe Patil, talman för Indiens nationalförsamling, och handelsinriktade möten. 27 maj Estlands nyvalde talman på besök Talman Per Westerberg tar emot Estlands nyvalde talman Eiki Nestor med delegation. Talman Eiki Nestor träffar också partiledare Stefan Löfven (S) och finansutskottet samt har en audiens på Kungliga slottet. 6 juni Flaggceremoni för nya medborgare 10 juli Ceremoni för Raoul Wallenberg i USA Under 200 år har det varit fred i Norden. En ceremoni för att fira detta hålls vid Bohus fästning i Kungälv, norr om Göteborg, och talmannen deltar. Raoul Wallenberg hedras med amerikanska kongressens guldmedalj. Ceremonin hålls i Washington D.C. med medlemmar i Raoul Wallenbergs familj, talman Per Westerberg och utrikesminister Carl Bildt (M). Under besöket träffar Per Westerberg även representanthusets talman John Boehner och demokraternas minoritetsledare Nancy Pelosi. 12 juni Israels talman på besök Per Westerberg tar emot Israels talman Yuli-Yoel Edelstein. Ett möte hålls i riksdagen där även ledamöter deltar. Arbetskraftsinvandring, entreprenörskap, miljöfrågor och ökade parlamentariska förbindelser står på dagordningen. Talman Edelstein träffar också förste vice talman Susanne Eberstein, utrikesutskottet, arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) samt får audiens i Kungliga slottet. 18–20 augusti Nordisk-baltiskt talmansmöte i Litauen Det årliga mötet mellan de nordiska och baltiska talmännen hölls i Palanga i Litauen. På dagordningen stod bland annat EU-frågor och ekonomiska frågor. Även krisen i Krim i Ukraina diskuterades. 17 juni Rumäniens talman på besök Per Westerberg tar emot Rumäniens talman Valeriu Zgonea. Under besöket träffar talman Zgonea även migrationsminister Tobias Billström (M), Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven samt representanter från socialförsäkringsutskottet, utrikesutskottet och EU-nämnden. F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D På nationaldagen är talman Per Westerberg värd för en flaggceremoni för nyblivna svenska medborgare på Riksplan, utanför Östra riksdagshuset. Den följs av en guidad tur i Riksdagshuset och talmannen tar emot i kammaren. Personligt inbjudna till ceremonin var de som under förra året blivit svenska medborgare och var skrivna i Sundbyberg, Nacka, Danderyd, Vaxholm, Tyresö, Upplands Väsby, Norrtälje, Södertälje och Nykvarn. – Min övertygelse är att den starkaste utvecklingskraften skapas i samhällen med mångfald i idéer, kunskap, kulturer och bakgrund, säger talmannen i sitt anförande. 7 juni 200 års fred i Norden firas Flaggan hissas på den årliga ceremonin för nyblivna svenska medborgare på nationaldagen. Beslutar om lagar Beslutar om statsbudgeten Arbetar med EU-frågor Kontrollerar regeringen Utrikespolitiken Arbetet i riksdagen INNEHÅLL Beslut i riksdagsstyrelsen..................................................36 Statens budget.......................................................................38 EU-frågorna i riksdagen....................................................40 Riksdagens internationella arbete...............................42 Besluten vilar på forskning...............................................45 Siffror om val..........................................................................48 36 | Beslut i riksdagsstyrelsen riksdagens årsbok 2013/14 Beslut i riksdagsstyrelsen Riksdagens arbete leds av talmannen som är ordförande i riksdagsstyrelsen. I styrelsen ingår tio ledamöter som väljs av riksdagen. Här presenteras ett urval beslut. Riksdagens arbete leds av talmannen. En särskild styrelse, riksdagsstyrelsen, överlägger om planeringen av arbetet och leder riksdagens förvaltning. Riksdagsstyrelsen lägger också fram förslag till riksdagen om ändringar i riksdagsordningen och hur riksdagsarbetet ska skötas. Styrelsen består av talmannen som ordförande och tio riksdagsledamöter som väljs av riksdagen. De vice talmännen, företrädare för partier som inte är invalda i styrelsen och riksdagsdirektören får delta i överläggningarna. Nedan återges beslut från några av de möten som riksdagsstyrelsen hade 2013/14. Årligt återkommande beslut, till exempel förslag till budget, tertialuppföljningar och revisionsplaner har utelämnats. Tidningen Riksdag & Departement Riksdagsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i december 2013 att föreslå riksdagen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Styrelsen beslutade samtidigt att Riksdagsförvaltningen ska fortsätta sitt arbete med att utveckla riksdagen.se enligt ett förslag som lämnades till styrelsen. Förvaltningen ombads även att återkomma med en redovisning av uppdraget om informationen på riksdagen.se vid styrelsens sammanträden under våren 2014, vilket förvaltningen har gjort. Riksdagen beslutade i maj 2014, efter en framställning från riksdagsstyrelsen, att utgivningen av Riksdag & Departement ska upphöra. En ny riksdagsordning En ny riksdagsordning trädde i kraft den 1 september 2014. Beredningen av ärendet slutfördes under riksmötet och riksdagsstyrelsen beslutade den 11 juni 2014 att överlämna förslaget till ny riksdagsordning till riksdagen för beslut. Riksdagen fattade beslut den 17 juni 2014. Den nya lagen är främst en redaktionell och språklig modernisering av den tidigare riksdagsordningen med en ny indelning som bättre speglar flödet av riksdagens processer. Dessutom blir reglerna om budgetprocessen tydligare. Bland annat står det i den nya lagtexten att huvudregeln är att den så kallade rambeslutsprocessen ska användas när riksdagen ska besluta om budgeten, vilket innebär att riksdagen beslutar om statens budget i två steg. En del ändringar görs också i regler som rör kammaren och förvaltningen. Riksdagens fastigheter I juni 2013 beslutade styrelsen om att fastställa en lokaloch fastighetsstrategi som tydliggör principerna för hur riksdagens årsbok 2013/14 Beslut i riksdagsstyrelsen | 37 fastighetsverksamheten ska bedrivas och som ska utgöra det övergripande verktyget för styrning av fastighetsverksamheten. Styrelsen fastställde inriktningen för det fortsatta arbetet med ett strategiskt lokalprogram i februari 2014. Syftet är att säkerställa att förvaltningen i sin långsiktiga utveckling av riksdagens lokaler beaktar konsekvenserna för ekonomi, miljö, kvalitet och öppenhet. Regelverket för riksdagens myndigheter ses över Riksdagsstyrelsen beslutade i mars 2014 att ge en kommitté i uppdrag att se över lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, förkortad F OTO : I N G E M A R E D FA L K Riksdagsstyrelsen sammanträder i snitt åtta gånger per år. Riksdagens talman är ordförande, under 2013/14 Per Westerberg (tredje från vänster i främre raden). Tio ledamöter deltar, ordinarie och ersättare, samt förvaltningens chef riksdagsdirektör Kathrin Flossing (längst ut i första raden). Bilden togs i oktober 2013. REA-lagen. Riksdagsdirektören fick i uppdrag att utse ordförande, ledamöter, experter och sekreterare samt att fastställa kommitténs budget. Kommitténs uppdrag går ut på att förtydliga ansvarsförhållandet mellan Riksdagsförvaltningen och riksdagens nämndmyndigheter när det gäller bland annat nämndmyndigheternas redovisningsskyldighet. Kommittén ska även analysera och överväga ändringar i det regelverk som styr riksdagsmyndigheternas uttag av avgifter samt ge förslag på förtydliganden gällande regelverket om investeringsplaner och anläggningstillgångar. Uppdraget ska redovisas för styrelsen senast i februari 2015. 38 | Statens budget riksdagens årsbok 2013/14 Statens budget F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D Att fatta beslut om statens utgifter och inkomster i statsbudgeten är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Det gör riksdagen varje höst efter det att regeringen har lämnat sitt förslag i budgetpropositionen. Riksdagen tar först ställning till budgetens omfattning i stort, det vill säga utgiftsramarna och inkomstberäkningen. Därefter behandlas vart och ett av de 27 utgiftsområdena. När riksdagen har fattat beslut är det regeringen som ansvarar för att statsbudgeten genomförs. Regeringen har 370 statliga myndigheter till sin hjälp enligt statskontorets beräkningar den 1 januari 2014. Oppositionspartierna redovisar sina motförslag till budgetpropositionen i form av motioner. Där anger de hur högt de tycker att utgiftstaket ska vara och hur de vill att utgifterna ska fördelas. Förslagen brukar kallas för oppositionens skuggbudgetar. I tabellen till höger framgår regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2014. Riksdagens anslag 2014 Anslag Miljoner kronor Riksdagens ledamöter och partier 842,7 Riksdagens förvaltningsanslag 717,3 Riksdagens fastighetsanslag Summa 80,0 1 640,0 Tilldelade medel enligt anslagsdirektiv, exklusive anslagssparande från 2013. Finansminister Anders Borg (M) på väg till riksdagen med regeringens ekonomiska vårproposition i april 2014. Källa: Ekonomienheten. Statens budget | 39 riksdagens årsbok 2013/14 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2014. Miljoner kronor Avvikelser från regeringens förslag Regeringens förslag S MP SD V 1 Rikets styrelse 12 896 +56 +233 +16 −69 Utgiftsområden 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 121 +100 +455 +731 +600 3 Skatt, tull och exekution 10 516 ±0 ±0 +374 +150 4 Rättsväsendet 40 292 +100 +291 +2 497 −80 2 018 ±0 ±0 −122 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 47 196 ±0 −1 600 +3 000 −1 086 7 Internationellt bistånd 31 831 ±0 +1 600 −8 633 +3 013 5 Internationell samverkan 8 Migration 9 919 ±0 ±0 −4 099 +640 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 62 161 +2 000 +1 098 +3 555 +6 023 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 96 520 +5 610 +2 160 +2 994 +5 488 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39 013 ±0 ±0 +5 388 +1 184 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 81 610 +2 200 +449 +1 041 +2 336 13 Integration och jämställdhet 12 432 −100 −76 −3 168 −321 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 70 375 +13 166 +5 400 +2 293 +11 253 15 Studiestöd 21 005 +895 +890 +265 +4 414 16 Utbildning och universitetsforskning 60 110 +3 435 +3 624 +2 380 +7 855 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 880 +584 +1 315 +292 +403 1 230 +1 006 +145 ±0 +1 145 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 2 973 ±0 +220 +30 +50 20 Allmän miljö- och naturvård 5 156 +850 +4 139 +120 +2 085 21 Energi 2 830 +50 +565 +30 +659 22 Kommunikationer 45 428 +882 +2 550 +2 869 +7 808 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 278 +312 +857 +1 226 +1 005 5 588 +1 010 +2 195 +110 +1 151 25 Allmänna bidrag till kommuner 93 596 +260 +7 206 +7 226 +1 252 26 Statsskuldsräntor m.m. 22 084 ±0 ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 37 700 ±0 ±0 ±0 ±0 856 758 +32 416 +33 716 +20 416 +56 957 24 Näringsliv Summa utgiftsområden Källa: Budgetpropositionen för 2014 samt partimotionerna 2013/14:Fi308 (S), 2013/14:Fi319 (MP), 2013/14:Fi282 (SD) och 2013/14:Fi254 (V). 40 | EU-frågorna i riksdagen riksdagens årsbok 2013/14 EU-frågorna i riksdagen Många lagar som gäller i Sverige har koppling till EU. EU-frågorna är en viktig del av riksdagens vardag. EU-frågorna är en viktig del av riksdagens arbete. Där ingår att kontrollera att EU inte beslutar i frågor som hanteras bäst på nationell nivå. Som en följd av att Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU) har riksdagen överlåtit en del av sin rätt att besluta om lagar till EU. Men inom vissa områden kan både de enskilda medlemsländerna och EU fatta beslut. Det gäller till exempel frågor som rör jordbruk, miljö och transporter. Riksdagen bevakar beslutsnivån Riksdagen och alla parlament i medlemsländerna har till uppgift att bevaka att beslut som bäst fattas inom landet inte fattas på EU-nivå. Det kallas att subsidiaritetspröva. Subsidiaritetsprincipen innebär att besluten ska tas på den mest effektiva nivån, så nära medborgarna som möjligt. Riksdagens utskott subsidiaritetsprövar alla lagförslag som rör områden där både medlemsländerna och EU har beslutanderätt. Prövningen görs av det utskott som har sakkunskap i frågan. Under riksmötet 2013/2014 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 97 lagförslag från EU. Det var något färre än året innan. Nästan alla utskott hade ärenden att pröva, men miljöoch jordbruksutskottet, finansutskottet och skatteutskottet prövade flest förslag. I 5 fall ansåg riksdagen att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och alltså inte borde behandlas på EU-nivå. EU drar tillbaka, ändrar eller behåller Några av de förslag som riksdagen invände emot gällde skapandet av en europeisk åklagarmyndighet, delar av förslaget till bankunion samt etableringen av en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation. Om tillräckligt många parlament i EU-länderna anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen måste EUkommissionen ompröva sitt förslag. Det kallas att förslaget får ”gult kort”. Detta inträffade en gång under 2013/2014. Förslaget som tillbakavisades gällde att skapa en europeisk åklagarmyndighet. Förutom Sveriges riksdag sa kammare i tio andra EU-länders parlament nej till detta. Förslaget innebär att en europeisk åklagarmyndighet ska inrättas med ensamrätt att utreda och väcka åtal vid bedrägerier som riktar sig mot EU. Förskingring av till exAntalet subsidiaritetsprövningar i riksdagen 2010/11– 2013/14 Riksmöte Totalt Därav motiverat yttrande 2010/11 121 5 2011/12 154 21 2012/13 121 19 2013/14 97 5 493 50 Totalt riksdagens årsbok 2013/14 empel EU:s stöd till jordbruket eller vägbyggen skulle då kunna utredas av en europeisk åklagare. Riksdagen menar att medlemsländerna kan bekämpa den här typen av brott själva med stöd av de samarbeten som redan finns inom EU och att det inte behövs ytterligare regler på EU-nivå. Invändningar mot ett förslag leder till att kommissionen måste ompröva frågan. Vid en sådan omprövning kan kommissionen välja att dra tillbaka, ändra eller behålla förslaget. I detta fall bestämde sig kommissionen för att behålla lagförslaget. F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D Åtta veckors prövotid Riksdagen har åtta veckor på sig att subsidiaritetspröva ett lagförslag. Om utskottet kommer fram till att förslaget inte ska hanteras på EU-nivå skriver utskottet ett utlåtande med en motivering. Utlåtandet debatteras sedan i kammaren. Om riksdagen beslutar i linje med utskottet skickas ett så kallat motiverat yttrande till EU. Partiledardebatt inför Europaparlamentsvalet. Fackliga stridsfrågor, klimatfrågan och skattefrågor var några ämnen som togs upp (7 maj 2014). EU-frågorna i riksdagen | 41 KU följer upp Riksdagens konstitutionsutskott (KU) följer upp hur riksdagen tillämpar subsidiaritetsprincipen. En årlig uppföljning redovisades i kammaren i januari 2014 och avsåg 2012. Där efterlyste KU utförliga motiveringar när EUkommissionen bedömer att ett förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen. EU – en del av vardagen Riksdagen arbetar med EU-frågor genom hela beslutskedjan – från att granska lagförslag till att ge Sveriges regering mandat att agera i EU:s ministerråd. I riksdagens kammare kan alla ledamöter debattera EU-frågor. Varje vår hålls en EU-politisk debatt om regeringens verksamhet i EU det senaste året. Ledamöterna kan dessutom ställa frågor om EU till statsråden vid de interpellationsdebatter och frågestunder som hålls regelbundet i riksdagen. Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd inför möten mellan EU-ländernas ministrar. Sveriges statsminister återrapporterar till riksdagsledamöterna efter möten mellan statsministrarna i Europiska rådet. Alla utskott granskar i ett tidigt skede EU-kommissionens förslag till åtgärder och ny politik. Utskotten subsidiaritetsprövar dessutom alla lagförslag från EU inom områden där både medlemsländerna och EU har rätt att besluta. Utskotten kan också diskutera med och begära information i EU-frågor från regeringen. De nationella parlamenten inom EU samarbetar också, liksom talmännen i de olika länderna. 42 | Riksdagens internationella arbete riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagens internationella arbete Det internationella samarbetet har blivit allt viktigare. Några uttryck för detta är att riksdagen tar emot besök från ett fyrtiotal länder varje år och att ett hundratal ledamöter är engagerade i parlamentariska församlingar. Riksdagsledamöter arbetar internationellt för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. De tar emot utländska parlamentariker i riksdagen, övervakar val i andra länder och samarbetar med andra parlament. Talmannen tar också emot utländska besökare och leder delegationer vid utlandsresor, se avsnittet Glimtar ur talmannens dagbok. Många utländska besökare Riksdagen tar varje år emot 100–150 utländska besöksgrupper från ett fyrtiotal länder. Gästerna kan exempelvis vara utländska talmän, parlamentariker eller tjänstemän som vill diskutera gemensamma frågor. Riksdagsledamöterna deltar också i internationella konferenser och studieresor för att få inblick i andra länders samhällsförhållanden. Samarbete för demokrati och utveckling Riksdagen har sedan 1990-talet verkat för demokrati i olika länder. Vid seminarier och studiebesök träffar ledamöter och tjänstemän från riksdagen sina kolleger från andra parlament som håller på att byggas upp eller förändras. Under föregående riksdagsår samarbetade riksdagen med Moldaviens parlament. Seminarier och studiebesök arrangerades i både Sverige och Moldavien. I juni 2013 övertog Georgiens parlament rollen som riksdagens samarbetspartner. I riksdagen invigdes i april 2014 FN:s sjätte konferens om befolkningsfrågor. Det är en parlamentarisk konferens med cirka 400 parlamentariker, ministrar och representanter för civilsamhället från ett hundratal länder. Konferensen tog upp frågor som kvinnors behov av och rättighet till god mödrahälsovård, sexualupplysning, tillgång till preventivmedel, jämställdhet och säker abort. Varje år deltar ett antal riksdagsledamöter i den svenska delegationen till FN:s generalförsamling i New York. Syftet är att ledamöterna ska lära sig mer om det internationella arbetet på global nivå. Under den 68:e generalförsamlingen hösten 2013 deltog 12 ledamöter. Riksdagsledamöter som är intresserade av ett visst land kan bilda en vänskapsförening eller ett nätverk för det landet. I riksdagen finns ett femtiotal sådana föreningar. Syftet med dem är att sprida kunskap om länderna genom exempelvis seminarier och föredrag. Ledamöter reser utomlands som valobservatörer Att riksdagsledamöter reser till olika länder vid val för att följa på plats att det går rätt till är också ett sätt att verka för demokrati. Det är det land där valet ska hållas som bjuder in observatörerna. Riksdagsledamöter som ska följa ett val besöker olika vallokaler på valdagen i det aktuella landet. De bedömer om medborgarna i landet röstar under demokratiska for- riksdagens årsbok 2013/14 mer och kontrollerar att vallagen följs. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet skickar ut valobservatörer. Under riksmötet 2013/14 har svenska riksdagsledamöter funnits på plats som observatörer vid parlamentsvalen i Serbien, Ungern, Makedonien, Turkmenistan samt presidentvalen i Ukraina, Tadzjikistan, Georgien och Azerbajdzjan. F OTO : I P U Arbetet i parlamentariska församlingar Ett hundratal ledamöter deltar i riksdagens delegationer till de parlamentariska församlingar som är knutna till: • Europarådet • Interparlamentariska unionen (IPU) • Nato • Nordiska rådet • Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) • Unionen för Medelhavsområdet (PA-UfM) Andre vice talman Ulf Holm (MP) ledde den grupp riksdagsledamöter som deltog i Interparlamentariska unionens vårmöte 2014 i Genève. Där samlades 700 parlamentariker från 141 länder. Riksdagens internationella arbete | 43 På www.riksdagen.se finns utförligare information om församlingarna, hur de arbetar och vilka ledamöter som ingår. Europarådet Inom Europarådets parlamentariska församling har utvecklingen i Ukraina varit i fokus för flera debatter och resolutioner. Församlingen har varit entydig i sin kritik av Rysslands agerande och enats om sanktioner för den ryska delegationens deltagande i församlingens arbete. Marietta de Pourbaix-Lundin (M), den svenska delegationens ordförande, har varit en av församlingens två rapportörer om Ukraina. Församlingen har ett tydligt mandat att granska hur medlemsländerna uppfyller sina åtaganden som medlemmar i Europarådet. Delegationen ser dock tendenser till att vissa länder går samman och avsiktligt arbetar för att försvaga granskningsprocessen. Det är en oroande utveckling. Interparlamentariska unionen Andre vice talman Ulf Holm (MP) ledde den riksdagsdelegation som under våren deltog i IPU:s 130:e vårförsamling i Genève, där 700 parlamentariker från 141 länder samlades. Flera huvudfrågor var på dagordningen, bland annat parlamentens roll för att skydda barn i krig och konflikter, särskilt ensamkommande flyktingbarn. Krisen på Krimhalvön och Rysslands oacceptabla agerande samt den humanitära krisen och återuppbyggnad av fred i Centralafrikanska Republiken var andra frågor på agendan. Den svenska IPU-delegationen har under året även varit särskilt engagerad i frågor kring Mellanösternområdet och olika fall som rör parlamentarikers mänskliga rättigheter. F OTO : J O H A N N E S J A N S S O N / N O R D E N . O RG 44 | Riksdagens internationella arbete I talarstolen Karin Åström (S), ordförande för Nordiska rådets svenska delegation i Oslo 2013. Där valdes hon till president för Nordiska rådet 2014 då Sverige är ordförande, och huvudmötet hålls i Stockholm. Nato Situationen i Mellanöstern och Nordafrika har varit i fokus under året. Frågan om Afghanistan på väg mot självstyre från år 2014 har också diskuterats från olika utgångspunkter. Den globala finanskrisen och att Nato därmed har fått minskade anslag har varit en återkommande fråga. Ryssland är, precis som Sverige, associerad medlem i Natos parlamentariska församling. Efter Rysslands annektering av Krim uteslöts landet ur församlingen. Nordiska rådet I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Under 2014 har Sverige ordförandeskapet i Nordiska rådet. Det innebär att Nordiska rådets årliga session – huvudmötet för parlamentariker och regeringsmedlemmar – anordnas i Stockholm i oktober 2014. Vid sessionen 2013 valdes Karin Åström (S) och Hans Wallmark (M) till president respektive vice-president för Nordiska rådet år 2014. l det svenska ordförandeskapspro- riksdagens årsbok 2013/14 gram som presenterades då var huvudfrågorna Norden i Europa, den nordiska arbetsmarknaden, hållbar utvinning av naturresurser och 200 år av nordisk fred. Rubriken för den årliga temasessionen i april 2014 i Akureyri på Island var ”Hållbart utnyttjande av naturresurserna”. Som ett nytt inslag hölls också en aktuell debatt om krisen i Ukraina. Nordiska rådets president och vice-president hade kort dessförinnan besökt kolleger i parlamenten i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Vid dessa möten diskuterades den nya säkerhetspolitiska situationen och möjligheterna till stöd för en demokratisk utveckling i Ukraina. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Arbetet inom organisationen har under året intensifierats för att hantera de ökade spänningarna i regionen. År 2015 är det 40 år sedan OSSE bildades. Redan under riksmötet 2013/14 har den svenska delegationen uppmärksammat detta genom olika evenemang i syfte att stärka det framtida samarbetet och förebygga framtida konflikter. Krisen i Ukraina har under riksmötet präglat diskussionerna inom organisationen. Unionen för Medelhavsområdet Arbetet i den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet har präglats av att demokratiseringsarbetet går långsammare och av de pågående konflikterna i Medelhavsregionen. Ändå har utskottsarbetet pågått utan avbrott, och samarbetet har förbättrats. Den svenska PA-UfM-delegationen har fortsatt att ha höga ambitioner och har deltagit i den parlamentariska församlingens olika fackutskott, seminarier och möten. Verksamhetsårets höjdpunkter var genomförandet av ett av miljöutskottets möten i Stockholm samt en studieresa till Tunisien. Besluten vilar på forskning | 45 riksdagens årsbok 2013/14 Besluten vilar på forskning Ledamöterna grundar sina beslut på forskning och utskotten har till uppgift att bevaka forskningsresultat. En av forskningsöversikterna från förra riksmötet tar upp framtidens flyg kopplat till klimat och miljö. Intresset för forskning inom riksdagen är inte nytt. Men sedan 2006 är det en uttalad uppgift för utskotten att bevaka forskningsresultat och analyser av samhällsutvecklingen. Ledamöternas arbete och beslut bör grundas på bästa möjliga kunskapsunderlag. Ledamöterna i ett utskott väljer själva forskningsområden och typ av insats. Ibland väljer de frågeställningar som anknyter till ett aktuellt ärende på utskottets bord. Andra gånger behöver utskottet orientera sig mer allmänt inom ett område. Vid en del utskott finns forskningsgrupper där ledamöter från olika riksdagspartier ingår. Dessa grupper kan föreslå vad som behöver belysas, leda arbetet och slutligen avrapportera till utskotten. Forskningsöversikterna kan vara korta och beskrivande eller mer omfattande och analyserande. Översikterna ingår ibland i serien Rapporter från riksdagen (RFR) och behandlas oftast i utskottens betänkanden. Offentliga utfrågningar och studiebesök är andra exempel på riksdagens forsknings- och framtidsarbete. Ett sekretariat inom Riksdagsförvaltningen stöder utskotten i arbetet med att förmedla forskning. Framtidens flyg Trafikutskottet gjorde under 2013/14 en forskningsöversikt om framtidens flyg. Utskottets arbetsgrupp för forsk- ningsfrågor ledde projektet. Syftet var att belysa hur forskning kan bidra till att lösa de utmaningar kring klimat och miljö som luftfarten står inför. Trafikutskottet tog hjälp av fyra externa experter för att få kunskap om forskningsresultat som kan bli tillämpbara inom de närmaste 15–20 åren. Dessutom ville man ta del av ännu mer långsiktiga och visionära forskningsprojekt. Frågan avgränsades till att gälla civil luftfart. Tillsammans med forskarna sammanställde utredare på riksdagsförvaltningen en rapport. Rapporten tog upp forskning om flygplanskonstruktioner, flygmotorer, alternativa bränslen och flygtrafikledning. Lösningar för hållbarhet Experterna var ense om att det finns tekniska och operativa lösningar som kan bidra till bland annat minskade utsläpp. Tekniken utvecklas och blir mer effektiv. Olika lättviktsmaterial används redan nu i flygplan och förväntas användas även i fortsättningen. Försök med motorernas och vingarnas placering har lett till effektivitetsvinster när det gäller bränsleåtgången och denna utveckling förväntas fortsätta. Motorer som tar till vara delar av värmen från avgaserna kan komma att vara i bruk 2030. Bränsle från förnybara råvaror kommer troligen att användas allt mer. Socker eller cellulosa kan bli en allt viktigare råvara för bränsleframställning, om metoderna blir bättre. riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : N A S A 46 | Besluten vilar på forskning Framtidens flygplan? Flygande vinge kallas detta plan, eller mer exakt NASA N3-X. Det fördelar vikten jämnare och drar mindre bränsle men kräver bredare landningsbanor. Samtidigt kommer mer omvälvande lösningar att föras ut på marknaden. En integrering mellan flygplanskropp och vinge eller ett flygplan med två eller tre kroppar är några exempel på detta. Ett annat exempel är att glidflyga stora delar av resan för att spara bränsle, men det är inte dagens flygplan rustade för. Passagerarflygplan som använder solceller, batterier, bränsleceller eller vätgas ligger också långt fram i tiden. Utsläpp och EU-mål Det finns stora hinder för att införa ny teknik. Exempelvis på grund av att det ställs höga krav på säkerheten måste ny teknik prövas under lång tid. Flygplan, motorer och bränsle har utvecklats tillsammans och förändringar i en del kan påverka de andra. Andra hinder är att stora investeringskostnader och hård konkurrens leder till försiktighet hos tillverkarna när det gäller förändringar. Besluten vilar på forskning | 47 riksdagens årsbok 2013/14 Att samarbeta internationellt och att tänka långsiktigt bedöms vara den bästa grunden för ett hållbart flyg i framtiden. Bränslepriset har drivit fram teknikutvecklingen i ett historiskt perspektiv. Ett högt pris på drivmedel skulle troligen ha samma effekt i framtiden. En forskare hade fått uppgiften att kommentera expertunderlagen ur ett bredare kommunikations- och miljöperspektiv. Forskaren menade att utsläppen från flyget kommer att öka om tillväxttakten blir den som de flesta prognoser pekar på. Det är tveksamt, enligt forskaren, om det går att förena en sådan ökning med EU:s och Sveriges långsiktiga mål för nivån på utsläppen. Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor fick tillfälle att träffa experterna och ställa frågor. Dessutom ordnade utskottet en öppen utfrågning om framtidens luftfart. Även representanter för intresseorganisationer och myndigheter bjöds in. Seminariet kan följas via riksdagens webb-tv. När forskningsöversikten var klar publicerades den i serien Rapporter från riksdagen (2013/14:RFR16). Rapporten togs också upp i utskottets luftfartsbetänkande våren 2014. Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet Rapporter om forskning Här är några forskningsöversikter i serien Rapporter från riksdagen (RFR) som gjorts 2013/14. De finns tillgängliga på riksdagen.se: • Trafikutskottet: Framtidens flyg. • Utbildningsutskottet: Hur kan ny kunskap komma till användning i skolan? • Kulturutskottet: En bok är en bok är en bok? – en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag. • Arbetsmarknadsutskottet: Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar. Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR8 Arbetsmarknadsutskottet Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet Framtidens flyg Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar 48 | Siffror om val riksdagens årsbok 2013/14 Siffror om val Vart fjärde år i september är det val till riksdagen. Nästa riksdagsval hålls 2018. För att få rösta i Sverige måste man vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år senast på valdagen. Man måste också vara folkbokförd i Sverige eller någon gång ha varit det. Det svenska valsystemet är tänkt att fördela mandaten så rättvist som möjligt mellan partierna i förhållande till det antal röster som partierna har fått. Rösterna är i princip lika mycket värda. Men endast de partier som har uppnått en viss storlek i valet får mandat. I detta avsnitt finns statistik från det senaste valet i Sverige 2014. Här ges också historiska tillbakablickar. Dessutom finns statistik om parlamentsval i andra länder. Sist i avsnittet finns statistik från valet till Europaparlamentet i maj 2014. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år. Valresultatet för de svenska partierna anges liksom valstatistik från EU:s 28 medlemsländer. RIKSDAGSVALET I SVERIGE Röstetal och andelar 2014 Parti Socialdemokraterna Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ Övriga partier Ogiltiga Totalt Röstetal 1 932 711 1 453 517 380 937 337 773 284 806 356 331 429 275 801 178 194 719 60 326 58 443 6 290 016 Procent 31,01 23,33 6,11 5,42 4,57 5,72 6,89 12,86 3,12 0,97 .. Källa: Valmyndigheten, www.val.se Mandatfördelning 2014 Uppgifterna avser invalda ledamöter. Hänsyn ej tagen till statsrådsersättare. Parti S M SD MP C V FP KD Totalt Källa: POPS. Kvinnor Antal Procent 53 46,9 44 52,4 12 24,5 12 48,0 9 40,9 12 57,1 5 26,3 6 37,5 153 43,8 Män Antal Procent 60 53,1 40 47,6 37 75,5 13 52,0 13 59,1 9 42,9 14 73,7 10 62,5 196 56,2 Totalt Antal 113 84 49 25 22 21 19 16 349 Siffror om val | 49 riksdagens årsbok 2013/14 Deltagande i riksdagsvalen 1921–2010 100 Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 19 21 19 24 19 28 19 32 19 36 19 40 19 44 19 48 19 52 19 56 19 58 19 60 19 64 19 68 19 70 19 73 19 76 19 79 19 82 19 85 19 88 19 91 19 94 19 98 20 02 20 06 20 10 20 14 0 Källa: SCB och Valmyndigheten. Åldersfördelning i riksdagen efter valet 2014 Uppgifterna avser invalda ledamöter. Hänsyn ej tagen till statsrådsersättare. Parti/Åldersgrupp 18–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–64 65– Summa Medelålder 2014 (2010) S 0 6 12 7 19 18 19 21 9 2 113 47,1 (47,9) M 2 6 4 10 12 13 15 15 5 2 84 46,6 (45,8) SD 5 6 7 9 7 7 2 1 2 3 49 39,4 40,1 MP 1 3 5 0 4 2 4 5 1 0 25 43,2 (45,2) C 1 1 4 1 1 4 2 6 1 1 22 46,6 (47,8) V 1 2 2 3 5 2 2 3 1 0 21 43,3 (49,7) FP 0 2 1 5 3 2 3 1 1 1 19 44,6 (49,3) KD 0 2 1 3 1 1 3 3 2 0 16 46,1 (52,3) 10 28 36 38 52 49 50 55 22 9 349 45,2 (47,0) Män 6 15 20 27 28 33 21 26 15 5 196 44,8 (47,0) Kvinnor 4 13 16 11 24 16 29 29 7 4 153 45,7 (47,1) Summa Källa: POPS. 50 | Siffror om val riksdagens årsbok 2013/14 Mandatfördelning i riksdagsvalen 1976–2014 Valår S M MP FP C SD V KD NYD Summa 2014 113 84 25 19 22 49 21 16 – 349 2010 112 107 25 24 23 20 19 19 – 349 2006 130 97 19 28 29 – 22 24 – 349 2002 144 55 17 48 22 – 30 33 – 349 1998 131 82 16 17 18 – 43 42 – 349 1994 161 80 18 26 27 – 22 15 – 349 1991 138 80 – 33 31 – 16 26 25 349 1988 156 66 20 44 42 – 21 – – 349 1985 159 76 – 51 44 – 19 – – 349 1982 166 86 – 21 56 – 20 – – 349 1979 154 73 – 38 64 – 20 – – 349 1976 152 55 – 39 86 – 17 – – 349 Antal valda kvinnor 1976–2014 2014 53 44 12 5 9 12 12 6 – 153 2010 54 51 14 10 7 3 11 7 – 157 2006 65 42 10 14 11 – 14 9 – 165 2002 68 22 10 23 11 – 14 10 – 158 1998 65 25 8 6 10 – 18 17 – 149 1994 77 22 8 9 10 – 10 5 – 141 1991 56 22 – 12 10 – 5 7 3 115 1988 60 19 9 19 16 – 8 – – 131 1985 54 17 – 20 14 – 3 – – 108 1982 49 21 – 3 18 – 4 – – 95 1979 42 16 – 9 20 – 5 – – 92 1976 33 7 – 8 23 – 4 – – 75 Källor: SCB, riksdagsprotokoll och Valmyndigheten. Siffror om val | 51 riksdagens årsbok 2013/14 Andelen kvinnor och män i riksdagen 1922–2013/14 Procent 100 kvinnor 90 80 70 60 50 40 30 20 10 20 10 /1 1 6 5/ 0 20 0 01 20 0 0/ 19 95 /9 6 91 0/ 19 9 19 85 /8 6 /8 1 19 80 19 2 19 2 4 19 1 6 19 1 7 19 1 7 19 2 73 19 74 19 197 75 5 /7 6 20 13 /1 4 män 0 Tabellen visar riksdagens sammansättning strax efter riksmötets öppnande respektive år. Hänsyn är tagen till ersättare för statsråd och talman. Källor: Rätt att rösta 1919–1994, POPS samt publikationen Riksdagens ledamöter för respektive år. Folkomröstningar År Resultat % 1922 Rusdrycksförbud 1955 Valdeltagande 55,1 % Resultat % 1980 Kärnkraften Valdeltagande 75,6 % För införande av fullständigt rusdrycksförbud 49,0 Linje 1 18,9 Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud 51,0 Linje 2 39,1 Linje 3 38,7 Högertrafik Valdeltagande 53,2 % För införande av högertrafik 15,5 För bibehållande av vänstertrafik 82,9 Blanka valsedlar 1957 År Pensionsfrågan Blanka valsedlar 1994 1,6 Valdeltagande 72,4 % EU-medlemskap 3,3 Valdeltagande 83,3 % Ja 52,3 Nej 46,8 Förslag 1 45,8 Förslag 2 15,0 Förslag 3 35,3 Ja 42,0 3,9 Nej 55,9 Blanka valsedlar Blanka valsedlar 2003 Införande av euro Blanka valsedlar Källor: SCB och Valmyndigheten. 0,9 Valdeltagande 82,6 % 2,1 52 | Siffror om val riksdagens årsbok 2013/14 RIKSDAGSVAL I UTLANDET Parlamenten i ett antal länder, mandatperiod och antal ledamöter Land Valperiod Antal ledamöter Antal invånare per mandat (avrundat)1 Kvinnor, procent, oktober 2014 Valdeltagande vid senaste val i procent Valår Belgien 5 150 74 000 39,3 89,2 2010 Bulgarien 4 240 30 100 24,6 i.u. 2013 Cypern 5 14 300 12,5 78,7 2011 Danmark 4 179 31 400 39,1 87,7 2011 Estland 4 101 12 700 19,0 63,5 2011 Finland 4 200 27 100 42,5 67,4 2011 Frankrike 5 577 111 400 26,2 57,2 2012 Grekland 4 300 37 100 21,0 62,5 2012 Irland 5 166 27 900 15,7 69,9 2011 Italien 5 630 96 800 31,4 75,2 2013 Kroatien 4 151 28 400 23,8 54,3 2011 Lettland 4 100 20 500 25,0 i.u. 2014 Litauen 4 141 21 400 24,1 52,9 2012 Luxemburg 5 60 8 800 28,3 91,2 2013 Malta 5 70 3 6 100 14,3 93,0 2013 Nederländerna 4 150 111 700 38,7 74,6 2012 Polen 4 460 83 100 24,4 48,9 2011 Portugal 4 230 46 100 31,3 58,0 2011 Rumänien 4 412 4 52 700 13,5 41,8 2012 Slovakien 4 150 36 300 18,7 59,1 2012 Slovenien 4 90 23 000 35,6 51,7 2014 Spanien 4 350 134 100 39,7 71,7 2011 Storbritannien 5 650 97 100 22,6 65,1 2010 Sverige 4 349 27 400 43,8 85,8 2014 Tjeckien 4 200 53 500 19,5 59,5 2013 Tyskland 4 631 5 131 100 36,5 71,5 2013 Ungern 4 199 50 000 10,5 61,7 2014 Österrike 5 183 46 400 32,2 74,9 2013 EU-länderna 80 2 6 Siffror om val | 53 riksdagens årsbok 2013/14 Land Valperiod Antal ledamöter Antal invånare per mandat (avrundat)1 Kvinnor, procent, oktober 2014 Valdeltagande vid senaste val i procent Valår Australien 3 150 155 600 26,0 93,2 2013 Island 4 63 5 200 39,7 81,5 2013 Japan 4 480 264 900 8,1 59,3 2012 Kanada 47 308 8 114 200 25,8 61,4 2011 Mexiko 3 500 244 700 37,4 i.u. 2012 Norge 4 169 29 800 39,6 78,2 2013 Nya Zeeland 3 120 9 37 600 30,6 i.u. 2014 Ryssland 5 450 317 400 13,6 60,1 2011 Schweiz 4 200 40 400 31,0 48,5 2011 Sydafrika 5 400 131 900 40,8 73,5 2014 Turkiet 4 550 10 136 200 14,4 83,2 2011 USA 2 435 11 735 700 18,3 i.u. 2012 Övriga 1 Beräkningarna är baserade på uppgifter om antal mandat vid senaste valet och folkmängden år 2013. 2 Av de totalt 80 platserna väljs 56 av grekcyprioter och 24 av turkcyprioter. De senare är f.n. vakanta. 3 65 direktvalda ledamöter, 4 ledamöter som väljs på annat sätt samt talman. Nuvarande antal 407. 4 598 direktvalda ledamöter och 33 ledamöter som väljs på annat sätt. 5 Antalet ledamöter har halverats mellan valet 2010 och valet 2014. 6 Underhuset kan dock upplösas och nyval utses tidigare om premiärministern begär det. 7 Nuvarande antal 307. 8 Nuvarande antal 121. 9 Nuvarande antal 548. 10 Nuvarande antal 432. 11 Källor: Inter-Parliamentary Union, http://www.ipu.org, respektive World Population Policies Database http://esa.un.org/PopPolicy/about_database.asp F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D 54 | Siffror om val riksdagens årsbok 2013/14 VAL TILL EUROPAPARLAMENTET Röstetal och mandatfördelning i Sverige efter parti 2014 Europaparlamentet Röst- och mandatfördelning vid val till Europaparlamentet 2014 Parti Röstetal % Mandat Socialdemokraterna 899 074 24,19 5 Moderaterna 507 488 13,65 3 Miljöpartiet de gröna 572 591 15,41 4 Vänsterpartiet 234 272 6,30 1 Centerpartiet 241 101 6,49 1 Folkpartiet liberalerna 368 514 9,91 2 Kristdemokraterna 220 574 5,93 1 Sverigedemokraterna 359 248 9,67 2 Feministiskt initiativ 204 005 5,49 1 Piratpartiet 82 763 2,23 0 Övriga partier 27 148 0,73 0 Summa giltiga röster Ogiltiga röster (blanka) Ogiltiga röster (övriga) Under 2014 var det val både till Europaparlamentet och till Sveriges riksdag. 3 716 778 38 935 3 238 Valdeltagande 3 758 951 Valdeltagande 51,07% Källa: Valmyndigheten (http://www.valmyndigheten.se). Siffror om val | 55 riksdagens årsbok 2013/14 Valdeltagande och mandatfördelning efter medlemsland 2014 Valdeltagande senaste valet (%)1 Invånare per mandat2 Mandat per land3 Andel kvinnliga ledamöter (%)4 Belgien 90,0 5 528 800 21 29 Bulgarien 35,5 424 900 17 29 Cypern 44,0 190 200 6 17 Danmark Estland 56,4 36,4 432 200 214 500 13 6 38 50 Finland 40,9 417 400 13 54 Frankrike 43,5 868 800 74 42 Grekland 58,2 529 900 21 24 Valdeltagande senaste valet (%)1 Invånare per mandat2 Mandat per land3 Andel kvinnliga ledamöter (%)4 Nederländerna 37,0 644 600 26 42 Polen 22,7 749 400 51 24 Portugal 34,5 505 100 21 38 Rumänien 32,2 678 100 32 31 Slovakien 13,0 419 200 13 31 Slovenien 21,0 259 000 8 38 Spanien 45,9 869 00 54 41 36,0 864 900 73 41 Irland 51,6 420 600 11 55 Storbritannien Italien 60,0 835 500 73 40 Sverige 51,1 478 600 20 55 Kroatien 25,1 390 000 11 45 Tjeckien 19,5 509 600 21 24 Lettland 30,0 256 200 8 38 Tyskland 47,9 861 700 96 36 Litauen 44,9 274 300 11 9 Ungern 28,9 474 000 21 19 Luxemburg 90,0 88 300 6 33 Österrike 45,7 471 900 18 44 Malta 74,8 71 500 6 67 EU 43,0 678 400 751 37 Uppskattning den 25 maj kl 23.58 (källa: Europaparlamentet), utom Sverige (källa: Valmyndigheten. 1 Uppgifter om antal mandat är från juli 2014. Källa: Europaparlamentet, http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/crosstable.html. Uppgifter om antal invånare är från december 2013. Källa: FN, World Population Policies Database, http://esa.un.org/PopPolicy/about_database.aspx. 2 Uppgifter om antal mandat per land är från juli 2014. Källa: Europaparlamentet, http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/crosstable.html. 3 Uppgifter om andel kvinnliga ledamöter är från juli 2014. Källa: Europaparlamentet, http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/crosstable.html. 4 Röstplikt. 5 Utredningar Regeringen Riksdagsledamöter Riksdagens kammare Utskott Partigrupper Riksdagens kammare Regeringen Debatter och beslut INNEHÅLL Debatter...................................................................................58 Öppna utfrågningar............................................................60 Siffror om kammarens arbete......................................64 Beslut i korthet......................................................................66 Hitta bland besluten........................................................179 58 | Debatter riksdagens årsbok 2013/14 Debatter Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas, och det är dessa debatter som redovisas här. Debatterna direktsänds via webb-tv, och man kan se dem i efterhand på www.riksdagen.se. Debatterna protokollförs också och publiceras i riksdagstrycket samt på webbplatsen. Aktuella debatter FN:s klimatpanels senaste vetenskapliga rapport Begärd av Vänsterpartiet Datum: 5 juni 2014 Protokoll: 2013/14:120 Situationen i Ukraina Begärd av Sverigedemokraterna Datum: 14 mars 2014 Protokoll: 2013/14:84 Politiskt våld Begärd av Sverigedemokraterna Datum: 21 januari 2014 Protokoll: 2013/14:57 De svenska skolresultaten i PISArapporten 2012 Begärd av Miljöpartiet Datum: 17 december 2013 Protokoll: 2013/14:78 Arbetsmiljön Begärd av Socialdemokraterna Datum: 3 december 2013 Protokoll: 2013/14:38 Integritet på nätet Begärd av Vänsterpartiet Datum: 8 november 2013 Protokoll: 2013/14:24 Förslag till statsbudget för 2014 Budgetpropositionen avlämnades Datum: 18 september 2013 Protokoll: 2013/14:3 Mineralpolitiken Begärd av Miljöpartiet Datum: 2 oktober 2013 Protokoll: 2013/14:8 Partiledardebatter Datum: 18 juni 2014 Protokoll: 2013/14:128 Allmänpolitiska debatter Datum: 16 oktober 2013 Protokoll: 2013/14:13 Datum: 15 oktober 2013 Protokoll: 2013/14:12 Datum: 14 oktober 2013 Protokoll: 2013/14:11 Bordläggnings-/budgetdebatter 2014 års ekonomiska vårproposition Vårpropositionen avlämnades Datum: 9 april 2014 Protokoll: 2013/14:98 Datum: 7 maj 2014 Inför Europaparlamentsvalet Protokoll: 2013/14:108 Datum: 15 januari 2014 Protokoll: 2013/14:54 Datum: 16 oktober 2013 Protokoll: 2013/14:13 Utrikespolitisk debatt Datum: 19 februari 2014 Protokoll: 2013/14:70 riksdagens årsbok 2013/14 Debatter | 59 F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D Allmänpolitisk debatt. Lena Hallengren (S), till vänster, debatterar med Annika Eclund (KD) om barns och ungdomars uppväxtvillkor (14 oktober 2013). Aktuell debatt. Försvarsminister Karin Enström lyssnar till Kent Ekeroths (SD) inlägg i frågan om integritet på nätet (8 november 2013). Partiledardebatt inför valet till Europaparlamentet (7 maj 2014). 60 | Öppna utfrågningar riksdagens årsbok 2013/14 Öppna utfrågningar Riksdagens utskott håller utfrågningar som är öppna för allmänheten. Då svarar experter och företrädare för olika samhällsintressen på frågor från riksdagsledamöterna. Utfrågningarna är vanligen ett led i utskottens arbete med att förbereda beslut, och refereras oftast i betänkandena. De direktsänds via webb-tv, och man kan se dem i efterhand på www.riksdagen.se. EU-nämnden Öppet samråd i EU-nämnden med statsminister Fredrik Reinfeldt (M) Datum: 30 augusti 2014 16 juli 2014 25 juni 2014 27 maj 2014 19 mars 2014 5 mars 2014 18 december 2013 23 oktober 2013 Finansutskottet Penningpolitiken Datum: 19 augusti 2014 Finanspolitiska rådets rapport Datum: 27 maj 2014 Penningpolitiken Datum: 6 mars 2014 Ändrad brytpunkt för statlig inkomstskatt Datum: 28 november 2013 Funktionshindersperspektiv i kulturarvet Datum: 15 oktober 2013 Penningpolitiken Datum: 7 november 2013 Skatteutskottet Höjda punktskatter på alkohol och tobak Datum: 8 maj 2014 Penningpolitiken Datum: 20 september 2013 Justitieutskottet Följderna av EU-domstolens dom om datalagringsdirektivet Datum: 24 juni 2014 Konstitutionsutskottet JO:s verksamhet Datum: 19 november 2013 Romers situation i Sverige Datum: 24 oktober 2013 Kulturutskottet Tillgängligheten inom kulturen Datum: 10 april 2014 Utvärdering av expertskattereglerna Datum: 7 maj 2014 Multinationella företag och nationella skattebaser Datum: 10 december 2013 3:12-reglerna Datum: 24 september 2013 Socialförsäkringsutskottet Vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus Datum: 26 november 2013 Öppna utfrågningar | 61 riksdagens årsbok 2013/14 Företagshälsovårdens roll i rehabiliteringsarbetet Datum: 12 november 2013 Socialutskottet Socialtjänstens arbete med barn som far illa Datum: 3 april 2014 Icke smittsamma sjukdomar Datum: 4 december 2013 Trafikutskottet Framtidens luftfart Datum: 3 april 2014 Utbildningsutskottet PISA-undersökningen Datum: 18 februari 2014 Utrikesutskottet Humanitära situationen i Syrien Datum: 8 april 2014 Sveriges globala engagemang i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Datum: 11 mars 2014 Konstitutionsutskottet Granskningsärenden Konstitutionsutskottet har som en av sina uppgifter att granska regeringens och statsrådens arbete Utfrågning av Utfrågning av Fredrik Reinfeldt, statsminister • Dåvarande näringsministerns hantering av Vattenfall AB:s förvärv av Nuon • Statsministerns och den övriga regeringens ansvar för kommunikation med riksdagen angående kapitaltillskott i samband med Vattenfalls förvärv av energibolaget Nuon • Migrationsminister Tobias Billströms aktieaffärer i gruvföretag • Regeringens beslut att sekretessbelägga uppgifter om migrationsminister Tobias Billströms aktieköp Datum: 17 april 2014 Ola Alterå, tidigare statssekreterare på Näringsdepartementet • Dåvarande näringsministerns hantering av Vattenfall AB:s förvärv av Nuon • Statsministerns och den övriga regeringens ansvar för kommunikation med riksdagen angående kapitaltillskott i samband med Vattenfalls förvärv av energibolaget Nuon Datum: 15 april 2014 Utfrågning av Anders Borg, finansminister • Dåvarande näringsministerns hantering av Vattenfall AB:s förvärv av Nuon • Statsministerns den och övriga regeringens ansvar för kommunikation med riksdagen angående kapitaltillskott i samband med Vattenfalls förvärv av energibolaget Nuon Datum: 15 april 2014 Utfrågning av Karin Enström, försvarsminister • Regeringens information till riksdagen angående brister i bemanningen av insatsorganisationen 2014 Datum: 10 april 2014 Utfrågning av Gunilla Carlsson, före detta biståndsminister • Biståndsministerns hantering av Utrikesdepartementets egna biståndsmedel • Bristande styrning och resultat inom biståndspolitiken • Utrikesministerns och f.d. biståndsministerns hantering av biståndsanslaget Datum: 10 april 2014 riksdagens årsbok 2013/14 F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D 62 | Öppna utfrågningar Funktionshinder och kulturarv var temat för kulturutskottets öppna utfrågning i riksdagens Förstakammarsal (15 oktober 2013). Lars Ohly (V) ställer en fråga till experterna. Finansutskottet håller en öppen utfrågning om penningpolitiken med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Karolina Ekholm i riksdagens Förstakammarsal (6 mars 2014). riksdagens årsbok 2013/14 Utfrågning av Jan Björklund, utbildningsminister och Peter Honeth, statssekreterare • Förfarandet för nominering till högskolestyrelser Datum: 8 april 2014 Utfrågning av Annie Lööf, näringsminister • Näringsminister Annie Lööfs hantering och styrning av Inlandsinnovation AB Datum: 8 april 2014 Utfrågning av Lars Westerberg, tidigare ordförande för Vattenfall AB • Dåvarande näringsministerns hantering av Vattenfall AB:s förvärv av Nuon • Statsministerns och den övriga regeringens ansvar för kommunikation med riksdagen angående kapitaltillskott i samband med Vattenfalls förvärv av energibolaget Nuon Datum: 1 april 2014 Öppna utfrågningar | 63 Siffror om kammarens arbete 1 en 1 am oc stä h lln re in do g a gö r re lse r In te rp ell at io ne r Sk ri frå ftlig go a r an d r Pr op oc osi h tio sk n riv er els er M ot io ne r rk ne ot io n sy va tio 407 2 253 256 3 856 9 568 26 540 780 2012/13 332 1 710 196 3 480 7 606 21 513 769 2011/12 287 1 530 178 3 377 6 685 19 449 772 2010/11 315 1 343 168 3 350 5 707 27 446 682 2009/10 403 1 388 246 4 022 7 979 55 498 1 036 2008/09 335 1 571 232 3 961 8 182 38 598 1 227 2007/08 285 1 544 168 3 577 7 555 41 844 1 655 2006/07 256 1 359 133 2 617 5 914 38 695 1 658 2005/06 428 3 869 216 4 824 14 794 42 479 2 144 2004/05 325 2 818 178 4 167 11 734 34 688 2 197 2003/04 294 2 759 181 3 991 12 045 23 551 1 616 2002/03 259 2 348 151 3 538 10 366 35 417 1 375 2001/02 358 3 017 190 4 231 12 420 31 497 1 643 2000/01 297 2 404 151 3 675 10 055 27 457 1 698 1999/2000 271 2 437 149 3 211 8 892 23 415 1 413 1998/99 256 2 077 147 2 513 7 966 22 370 911 En motion kan bestå av mer än ett yrkande. Källor: Riksdagens databaser och kammarkansliet. Fr 2013/14 M Re s er Be tä nk an d en Betänkanden, reservationer, propositioner, motioner, motionsyrkanden, framställningar och redogörelser, interpellationer och skriftliga frågor 1998/99–2013/14 Antal interpellationer per ledamot Plenitiden 2013/14 Totalt 714 timmar Ärendebehandling 402 timmar (varav 15 timmar voteringar) 366 2011/12 Interpellationer 214 timmar 219 2012/13 2013/14 6 5 4 3 Information från regeringen 3 timmar Övrigt 0,5 timmar 73 Allmänpolitiska debatten och övriga särskilt anordnade debatter 69 timmar Frågestunder 25 timmar Antal motioner 2005/06–2013/14 Enpartimotioner 2 1 0 C FP KD MP M S V SD Antal skriftliga frågor per ledamot Flerpartimotioner 2011/12 5 000 6 4 000 5 2012/13 2013/14 4 3 000 3 2 000 2 0 0 5/ 0 C FP KD MP M S 20 0 20 0 6/ 07 20 07 /0 8 20 08 /0 9 20 09 /1 0 20 10 /1 1 20 11 /1 2 20 12 /1 3 20 13 /1 4 1 6 1 000 Källor: Riksdagens databaser och kammarkansliet. V SD 66 | Beslut i korthet riksdagens årsbok 2013/14 Beslut i korthet Nedan återges sammanfattningar av de beslut som riksdagen fattade under riksmötet 2013/14. Hänvisningarna inom parentes sist i besluten avser samma period, om inget annat anges. Beslut i korthet publiceras löpande på riksdagens webbplats www.riksdagen.se. Arbetsmarknadsutskottet (AU) bereder ärenden om • arbetsmarknadspolitik med arbetslöshetsförsäkring • arbetslivspolitik med arbetsrätt, arbetsmiljö och frågor som rör lönebildning • integration • åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning • jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning. Utskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. bet. betänkande framst. framställning prop. proposition prot. protokoll skr. skrivelse redog. redogörelse utl.utlåtande Pengar till integration och jämställdhet (AU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,4 miljarder kronor till integration och jämställdhet för 2014. Den största delen, 7,3 miljarder kronor, går till insatser i samband med flyktingmottagning. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att fler personer som kommer till Sverige genom anhöriginvandring ska få stöd för att snabbare etablera sig i arbets- och samhällslivet, så kallat etableringsstöd. En anhörig till en flykting ska få rätt till stöd om han eller hon har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige inom sex år från det att den som han eller hon är anhörig till togs emot i en svensk kommun. Tidigare har tidsgränsen gått vid två år. Det har även funnits ett tidsbegränsat undantag från tvåårsregeln som slutade gälla vid årsskiftet 2014. (Prop. 2013/14:1, 2012/13:188, bet. AU1, prot. 44) Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 70,4 miljarder kronor till arbetsmarknad och arbetsliv för 2014. Mest pengar går till arbetslöshetsersätt- riksdagens årsbok 2013/14 ning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. Den så kallade Funkautredningen 2012 och 2013 lämnade förslag på arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, konstaterar riksdagen. Riksdagen gav genom ett tillkännagivande regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från V. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om arbetsmarknadspolitik. (Prop. 2013/14:1, bet. AU2, prot. 48, 49) Riksrevisionens granskning av ungdomars väg till arbete (AU3) Riksrevisionen har granskat ungdomars väg in på arbetsmarknaden. Slutsatsen är att statens stöd för ungdomars etablering på arbetsmarknaden kan förbättras. Regeringen har enligt Riksrevisionen gjort mycket för att förbättra stödet, men Arbetsförmedlingens arbete med arbetslösa ungdomar kan bli effektivare. Formerna för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver också utvecklas. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter, liksom regeringen, att Arbetsförmedlingen tar till vara de utvecklingsområden som Riksrevisionen har identifierat. Utskottet förutsätter också att regeringen noga överväger det Riksrevisionen har att säga om regeringens arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:35, bet. AU3, prot. 75) Beslut i korthet | 67 Det behövs långsiktiga och hållbara strukturer för arbete mot hedersrelaterat våld (AU4) Regeringen bör komma med konkreta förslag till långsiktiga och hållbara strukturer för det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från V. Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att sådana strukturer saknas i dag. I stor utsträckning ges insatser till utsatta människor fortfarande utifrån tillfälliga lösningar. Kunskapsnivån och beredskapen att hjälpa är ojämn i landet, vilket leder till att många inte får den hjälp de är i behov av och har rätt till. Utskottet menar att det måste vara en prioriterad uppgift att se till att långsiktiga och hållbara strukturer byggs upp i hela landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om jämställdhet. (Bet. AU4, prot. 78) Riksdagen gav regeringen fem uppdrag om arbetsmiljö (AU5) Riksdagen gjorde fem tillkännagivanden till regeringen om arbetsmiljö. • Regeringen bör ta initiativ till att i dialog med arbetsmarknadens parter utforma en nollvision för döds-olyckor i arbetslivet. • Regeringen bör satsa mer på forskning, utbildning och tillsyn för att minimera arbetsrelaterade dödsfall. • Regeringen bör ta initiativ till att alla tillbud och olyckor som sker på arbetsmarknaden ska rapporteras till Arbetsmiljöverket och att myndigheten ska vara skyldig att registrera dessa. Ett aktuellt och växande problem är det stora mörkertal som antas finnas när det gäller arbetsskador som drabbar utländsk 68 | Beslut i korthet arbetskraft som tillfälligtvis arbetar i Sverige och som inte anmäls eller registreras. • Regeringen bör återkomma med förslag om hur mobbning och trakasserier i arbetslivet ska minska. • Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas. Riksdagen anser att regeringens forskningspolitik inte säkerställer att det bedrivs tillräcklig forskning om arbetslivet. Ställningstagandena gjordes med anledning av motioner från S och V. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om arbetsmiljö. (Bet. AU5, prot. 87, 90) Nej till motioner om arbetsrätt (AU6) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om arbetsrätt. Utgångspunkten för riksdagen är att slå vakt om den svenska modellen, där förhållandena på arbetsmarknaden i stor utsträckning regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Ett annat skäl är att det pågår arbete i vissa av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, inhyrning av arbetskraft, utstationering, turordning och rätt till heltid. (Bet. AU6, prot. 91, 94) Nej till motioner om a-kassan (AU7) Riksdagen sa nej till motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2013. Skälet är att det redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om grundläggande principer för försäkringen, administrering av försäkringen och aktivitetsstödet, villkor för rätt till ersättning, rätten att begränsa sitt arbetssökande och deltidsbegränsningen. Andra motioner handlar om icke-diskriminerande regelverk, företagares villkor och regler om riksdagens årsbok 2013/14 bisyssla, förtroendevaldas villkor och aktivitetsrapporter för personer med aktivitetsstöd. (Bet. AU7, prot. 94, 95) Bristande tillgänglighet blir en form av diskriminering (AU8) Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet. Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar. Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor. (Prop. 2013/14:198, bet. AU8, prot. 129, 130) riksdagens årsbok 2013/14 Insatser för nyanlända invandrare (AU9) Riksdagen sa ja till fyra förslag från regeringen som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige: • En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. • En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. • Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. • En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration. (Prop. 2013/14:104, bet. AU9, prot. 129, 130) Instegsjobb och nystartsjobb ger nyanlända bättre jobbmöjligheter (AU10) Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar, och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd. Beslut i korthet | 69 Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna. En särskild utredare har också tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden. Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:199, bet. AU10, prot. 129, 130) 70 | Beslut i korthet Civilutskottet (CU) bereder ärenden om • äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna • försäkringsavtalsrätt • bolags- och föreningsrätt • skadeståndsrätt • transporträtt • konkursrätt • konsumentpolitik • internationell privaträtt • lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig art • bostadspolitik • vattenrätt • bebyggelseplanläggning • byggnadsväsendet • fysisk planering • expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet. Civilu tskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftso mråde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. riksdagens årsbok 2013/14 Pengar till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande och konsumentpolitik (CU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,23 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2014. Mest pengar går till Lantmäteriet (496 miljoner kronor), Boverket (234 miljoner kronor) och Konsumentverket (125 miljoner kronor). Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bostadspolitik och konsumentpolitik. (Prop. 2013/14:1, bet. CU1, prot. 45) God man får ansöka om dödförklaring (CU2) Reglerna om dödförklaring av försvunna personer ändras. I dagsläget räcker det att en person är försvunnen för att kunna bli dödförklarad. Beslutet innebär att en försvunnen person måste befaras vara död för att frågan om en dödförklaring ska tas upp till behandling. En annan ändring är att den som är god man, förvaltare eller förordnad förmyndare för en person som är försvunnen nu kan ansöka om dödförklaring. (Prop. 2012/13:158, bet. CU2, prot. 8) Viktigt att den som gör energideklarationer är oberoende (CU3) Tillsynsreglerna för energideklarationer för byggnader ändras. En energideklaration ger information om energianvändningen för en bostad eller annan byggnad. I samband med försäljning eller uthyrning ska en energideklaration överlämnas till köparen eller den blivande hyresgästen. Beslutet innebär att Boverket eller annan tillsynsmyndighet ska kunna kontrollera att de personer som gör energideklarationer är oberoende i förhållande till sina uppdragsgivare. Ett nytt system för certifiering av personer som gör energideklarationer ska införas, och ändringarna är ett led i detta. (Prop. 2012/13:171, bet. CU3, prot. 8) riksdagens årsbok 2013/14 Preskriptionstiden för försäkringsersättning blir längre (CU4) Reglerna om preskriptionstiden för försäkringsersättning ändras. I dagsläget kan rätten till ersättning upphöra, preskriberas, efter tre år. Efter ändringarna blir preskriptionstiden som huvudregel tio år. Det ska också bli enklare att bestämma när preskriptionstiden tar sin början. En annan ändring är att försäkringbolag ska bli skyldiga att kontrollera om det har inträffat dödsfall där de efterlevande kan ha rätt till försäkringsersättning. I dessa fall ska försäkringsbolagen kontakta de efterlevande om möjligheten till ersättning. Ändringarna gäller från den 1 januari 2015. (Prop. 2012/13:168, bet. CU4, prot. 22) Kommunernas ansvar för tillgången på bostäder ska bli tydligare (CU5) Reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning ändras. I sin planering för bostadsförsörjningen ska kommunerna redovisa vilka hänsyn som har tagits till relevanta nationella och regionala mål och andra planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering vad gäller bostadsförsörjning. Om en kommuns riktlinjer på området inte motsvarar kraven ska regeringen kunna beordra kommunen att arbeta fram nya. (Prop. 2012/13:178, bet. CU5, prot. 26) Nya regler för EU:s gemensamma miljömärkning (CU6) Det blir en ny lag om det europeiska miljömärkningssystemet. Lagen är ett komplement till gällande EU-regler. EU-miljömärket, EU Ecolabel, är EU:s gemensamma miljömärkning. Den nya lagen innebär att regeringen Beslut i korthet | 71 ska få bestämma vilket eller vilka organ i Sverige som ska pröva ansökningar om att få EU-miljömärket, övervaka marknaden samt kontrollera användningen av miljömärket. (Prop. 2012/13:179, bet. CU6, prot. 22) Starkare konsumentskydd vid handel på distans och på offentliga platser (CU7) Konsumentskyddet stärks. Det gäller framför allt i situationer där försäljningen sker på distans, till exempel via en webbplats, eller utanför affärslokaler. En konsument som ingår ett avtal på offentlig plats som en gata, ett köpcentrum eller en badstrand, ska ha ångerrätt på sitt köp. Den som beställer en vara eller tjänst via en webbplats ska vara bunden av beställningen bara om han eller hon uttryckligen har gått med på att betala för varan eller tjänsten. Det blir också tydligare vilket informationsansvar försäljaren har vid försäljning på distans eller utanför affärslokaler. I vissa delar ska konsumentskyddet stärkas vid alla typer av avtal, även sådana som görs i en affär. Om köparen i efterhand behöver kontakta säljaren ska det till exempel inte vara tillåtet att endast ha ett betalnummer som köparen kan ringa för att få kontakt. De nya bestämmelserna bygger på ett EU-direktiv. (Prop. 2013/14:15, bet. CU7, prot. 44, 45) Nej till motioner om associationsrätt (CU8) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat associationsrätt. Motionerna handlar om könsfördelningen i bland annat bolagsstyrelser, avskaffande av kravet på aktiekapital, avskaffande av kravet på bolagsstämma, arbete i bolagsstyrelser och jämställdhetsredovisning. Andra motioner handlar om standard för finansiell rapportering, avskrivningstakt för goodwillvärden, lagen om ekonomiska föreningar, regler 72 | Beslut i korthet för socialt företagande, stiftelselagen och ytterligare lagstiftning om franchising. (Bet. CU8, prot. 62) Nej till motioner om hyresrätt och bostadsrätt (CU9) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter. (Bet. CU9, prot. 65) Riksdagen vill förenkla plan- och bygglagen (CU10) Plan- och bygglagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas. Det konstaterade riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Riksdagen gjorde redan våren 2013 ett tillkännagivande om plan- och bygglagen men anser att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov. Det handlar om att utveckla kommunernas verktyg för att påverka utvecklingen av bebyggelsen och att begränsa administrationen. Detaljplaneinstitutet måste utvecklas, och översiktsplaneringen måste bli enklare och mer strategisk. Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om att främja så kallade bokaler med bostad och butik i samma byggnad. Bokaler har byggts i bland annat Rosengård i Malmö och planeras också i Tensta i Stockholm. Riksdagen konstaterar att om fler verksamheter startade i miljonprogrammets bostadsområden skulle det kunna bidra till en positiv utveckling med bättre samhällsservice, nya mötesplatser och ökad trygghet. Berörda myndigheter bör få i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta lösningar där flera funktioner blandas i en byggnad. Myndigheterna bör också få i uppdrag att informera om dessa möjligheter och ge stöd till intresserade. (Bet. CU10, prot. 90, 91) riksdagens årsbok 2013/14 Nödvändigt med snabba lagändringar om skuldsanering (CU11) Regeringen måste omgående lämna förslag till lagändringar som innebär att fler svårt skuldsatta låntagare ska kunna få hjälp med skuldsanering. Det anser civilutskottet, som förberett riksdagens beslut. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen om detta. (Bet. CU11, prot. 58) Nej till motioner om sjöfylleri (CU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om sjöfylleri. I motionerna föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör utvärdera bestämmelserna om sjöfylleri från 2010. (Bet. CU12, prot. 62) Skärpta krav för låneföretag (CU13) Konsumentverket ska kunna ta ut en sanktionsavgift av låneföretag som inte gör ordentliga kreditprövningar när de ska bevilja lån till konsumenter. Bakgrunden är att det har blivit lättare att ta lån för konsumtion, bland annat genom sms-lån. I och med detta ställs det också högre krav på att låneföretagen noggrant undersöker låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet. Konsumentverkets tillsyn visar dock att kreditprövningarna inte alltid görs ordentligt. (Prop. 2013/14:34, bet. CU13, prot. 65) Nej till motioner om ersättningsrätt (CU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om ersättningsrättsliga frågor. Motionerna handlar om obligatorisk hemförsäkring, möjligheten att teckna personförsäkring, flytträtt för skadeförsäkringar och information vid försäkringsfall. Andra motioner handlar om trafikförsäkringsavgift, handläggning av bland annat riksdagens årsbok 2013/14 Beslut i korthet | 73 trafikskadeärenden, ideellt skadestånd och skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor. (Bet. CU14, prot. 62) från den 1 oktober 2014. (Prop. 2013/14:43, bet. CU16, prot. 78) Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån (CU15) Sättet att räkna ut så kallad ränteskillnadsersättning vid bostadslån ska bli rättvisare. Den nuvarande modellen kan göra det oproportionerligt dyrt för konsumenten att i förtid betala ett bostadslån med bunden ränta. Syftet är att ränteskillnadsersättningen ska bli mer rimlig och bättre motsvara bankens förlust. En lägre ränteskillnadsersättning gynnar även konsumenternas rörlighet på bankmarknaden och leder därmed till bättre konkurrens. Enligt den nuvarande modellen beräknas ränteskillnadsersättningen på räntan på statspapper av olika slag. De nya reglerna innebär att ersättningen ska beräknas på räntan på bostadsobligationer. Det införs också en begränsning av bankens rätt att få betalt i förtid när den säkerhet som ställts för lånet har försämrats på grund av en allmän prisnedgång på bostadsmarknaden. En sådan nedgång ska aldrig ge banken rätt att säga upp lånet i förtid. (Prop. 2013/14:44, bet. CU15, prot. 90, 91) Nej till motioner om hushållningen med markoch vattenområden (CU17) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om hushållningen med mark- och vattenområden. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om hushållningen med mark- och vattenområden, insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag, vattenverksamheter, stranderosion och allmänna vattentjänster. (Bet. CU17, prot. 86) Kronofogden ska kunna hålla internetauktioner (CU16) Kronofogden ska kunna sälja utmätt lös egendom genom budgivning på internet, så kallad e-auktion, i stället för genom traditionella auktioner. Lös egendom kan vara till exempel fordon och bostadsrätter. Även information och annonsering inför en offentlig auktion bör i första hand ske på internet, i stället för i tidningar som i dag. De nya reglerna gäller också konkursförvaltares försäljning av ett konkursbos egendom på auktion. De nya reglerna gäller Nej till motioner om fastighetsrätt (CU18) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om expropriation, det vill säga att överta eller använda andras mark för att tillgodose angelägna allmänna intressen, kommunal förköpsrätt, jordförvärvslagen och så kallat störningsservitut. (Bet. CU18, prot. 90, 91) Nej till motioner om familjerätt (CU19) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om familjerätt. Motionerna handlar om utredningar om faderskap, talerätt i mål om fastställande av faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, översyn av vårdnadsreglerna, vårdnaden vid våld mot den andra föräldern och riskbedömningar vid bland annat vårdnadstvister. Andra motioner handlar om fler än två vårdnadshavare, automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, juridiskt biträde för barn i vårdnadsmål, olovligt bortförda barn i internationella förhållanden, umgänge med annan 74 | Beslut i korthet än biologisk förälder, överförmyndare, gode män och god man för ensamkommande barn. Övriga motioner handlar om en barnbalk, formerna för ingående av äktenskap, ersättning till vigselförrättare, tvångs- och barnäktenskap, så kallade flersamma förhållanden, makars förmögenhetsförhållanden, bodelningskostnader, tidsfrist för att begära bodelning, ändringar i namnlagen, retroaktiva namnbyten, laglott, särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt, arvsrätt för kusiner och registrering av testamenten. (Bet. CU19, prot. 78, 79) Riksdagen vill snabba på 30 dagars betalningstid mellan företag utan undantag (CU20) Långa betalningstider är ett problem för många småföretag. Riksdagen vill därför snabba på lagstiftning om 30 dagars betalningstid mellan företag utan möjlighet till undantag. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Företag ska betala en fordran senast 30 dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Men det är tillåtet med längre betalningstider om borgenären uttryckligen har godkänt det. Riksdagen uppmanande våren 2013 regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider. Riksdagen konstaterar att det nu har gått över ett år sedan detta tillkännagivande. Justitiedepartementet utarbetade redan våren 2013 ett förslag på tvingande regler. Riksdagen anser att det är mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte har återkommit med något lagförslag. Regeringen bör snarast återkomma med de efterfrågade lagförslagen. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från S. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om konsumenträtt. (Bet. CU20, prot. 94) riksdagens årsbok 2013/14 Tillståndsprövningen vid fastighetsbildning samordnas (CU21) Handläggningen av lantmäteriförrättningar förenklas och effektiviseras. Lantmäteriförrättning innebär att man skapar en fastighet eller ändrar en fastighets utbredning. De nya reglerna ska också underlätta samordningen mellan lantmäteriförrättningar och andra myndigheters tillståndshantering. Innan lantmäteriförrättningen slutförs ska det stå klart om bygglov utanför detaljplanelagt område och vissa andra tillstånd kommer att beviljas, och lantmäterimyndigheten får möjligheter att utfärda föreläggande om att nödvändiga tillstånd ska sökas. Enklare och mer effektiv hantering gör också att de som är inblandade i en lantmäteriförrättning får betala lägre förrättningskostnader. (Prop. 2013/14:58, bet. CU21, prot. 90, 91) Fler bostäder åt unga och studenter (CU22) Det ska bli enklare att bygga bostäder åt studenter och unga. Bland annat ska den som inreder vindsbostäder på högst 35 kvadratmeter alltid slippa att installera hiss. Den maximala tiden för tidsbegränsade bygglov förlängs från dagens 10 år till 15 år. Då kan mark användas mer effektivt och fler bostäder byggas. Kravet på tekniskt samråd slopas när vissa typer av enklare byggnader ska flyttas. Vidare ska kommunerna i sina översiktsplaner berätta hur de tänker tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. (Prop. 2013/14:59, bet. CU22, prot. 98) Starkare skydd vid telefonförsäljning av pensionstjänster (CU23) Konsumentskyddet vid telefonförsäljning av tjänster på premiepensionsområdet ska förbättras. I dag finns problem med att konsumenter felaktigt påstås ha ingått ett riksdagens årsbok 2013/14 avtal eller att de inte förstår vad ett avtal innebär. Därför stärks nu skyddet för konsumenterna. När företag via telefon säljer rådgivnings- eller förvaltningstjänster som gäller premiepension ska det krävas att konsumenten accepterar skriftligt. Om företag utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal, ska konsumenten inte vara betalningsskyldig. Företag ska också innan avtalet ingås lämna viss information och alla avtalsvillkor till konsumenten. (Prop. 2013/14:71, bet. CU23, prot. 94, 95) Lättare byta mobilleverantör (CU24) Det ska bli enklare att säga upp mobiltelefonabonnemang och andra abonnemang på elektroniska kommunikationstjänster. Konsumenterna ska också friare kunna använda mobiltelefoner och annan utrustning som de har köpt ihop med sådana abonnemang. Uppsägningstiden för kommunikationstjänster ska få vara högst en månad. Avtal med bindningstid ska kunna sägas upp en månad före bindningstidens slut. Konsumenterna ska ha rätt att få operatörslås borttagna snabbt och kostnadsfritt efter den första bindningstiden. (Prop. 2013/14:79, bet. CU24, prot. 90) Den obligatoriska byggfelsförsäkringen avskaffas (CU25) Kravet på att den som ska börja bygga ett bostadshus måste ha en byggfelsförsäkring tas bort. Byggfelsförsäkringen är en obligatorisk försäkring som i dagsläget måste tecknas innan bygget av ett bostadshus påbörjas. Om vissa villkor är uppfyllda kan försäkringen utnyttjas under de första tio åren efter det att huset är färdigbyggt. Reglerna om färdigställandeskydd blir kvar och förs över till en egen lag. Färdigställandeskyddet gäller när småhus beställs av privatpersoner och ger ersättning för Beslut i korthet | 75 extra kostnader om de företag som anlitats går i konkurs under byggtiden. (Prop. 2013/14:125, bet. CU25, prot. 99) Aktiebolagslagen ska bli enklare (CU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra aktiebolagslagen enklare. Förenklingarna innebär bland annat följande: • Kravet på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning tas bort. • Kravet på att de som bildar ett aktiebolag ska bo i ett EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvidatorer, de som avvecklar aktiebolag. • Det blir enklare att minska aktiekapital och att teckna nya aktier genom betalning. • En fordran mot en delägare som utträtt ur ett handelsbolag ska sluta att gälla efter fem år. (Prop. 2013/14:86, bet. CU26, prot. 119) Nya regler för att erkänna utländska domar inom civilrätt (CU27) Bryssel I-förordningen reglerar domstolars behörighet när det gäller civilrätt. Den började gälla 2013 och syftar till att det ska gå snabbare och bli enklare att verkställa domar i EU. Med anledning av förordningen införs nya regler som gäller verkställande av utländska domar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige enligt gällande bestämmelser krävs att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen går att verkställa. I dag fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Enligt de nya reglerna ska prövningen i stället göras i tingsrätt. De flesta av dessa lagändringar börjar gälla den 10 januari 2015. (Prop. 2013/14:219, bet. CU27, prot. 130, 131) 76 | Beslut i korthet Ny kontrollmyndighet för märkning av textilprodukter (CU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för märkning av textilier. Lagen ska komplettera EU:s regler om textilmärkning. Konsumentverket får i uppdrag att kontrollera textilmarknaden. Myndigheten ska bland annat informera om bestämmelser kring textilmärkning så att regelverket följs. (Prop. 2013/14:171, bet. CU28, prot. 119) Lättare att hyra ut bostadsrätt i andra hand (CU29) Den som äger en bostadsrätt ska få större möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Skälen som bostadsrättsinnehavaren anger för att få hyra ut i andra hand ska bedömas mer generöst än tidigare. Bostadsrättsföreningar ska få ta ut en särskild avgift av en bostadsrättsinnehavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för extra kostnader som uthyrningar i andra hand kan innebära. (Prop. 2013/14:142, bet. CU29, prot. 108) Våld i hemmet ska inte leda till vräkning (CU30) Personer som utsatts för våld i nära relationer ska få större möjligheter att behålla sin bostad. När en person vräks från sin hyresrätt eller bostadsrätt på grund av att han eller hon har misskött sig ska det särskilt beaktas om mis�skötseln beror på att personen har utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. Om så är fallet ska han eller hon kunna få bo kvar. Hyresgäster ska också få ett bättre skydd mot överraskande vräkning. Om en hyresgäst missköter sig ska hyresvärden i regel ge hyresgästen en varning. Först efter det ska hyresgästen kunna bli vräkt, om han eller hon fortsätter att missköta sig. Om det uppstår en tvist mellan hy- riksdagens årsbok 2013/14 resvärden och hyresgästen om förlängningen av ett hyresavtal ska socialnämnden få information om detta. (Prop. 2013/14:195, bet. CU30, prot. 108) Nej till delar i regeringsförslag om plan- och bygglagen (CU31) Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen. Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas. Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden. Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera. (Prop. 2013/14:126, bet. CU31, prot. 129, 130) riksdagens årsbok 2013/14 Mindre bostadshus ska inte kräva bygglov (CU32) Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. (Prop. 2013/14:127, bet. CU32, prot. 119) Bullerprövning enligt miljöbalken och plan- och bygglagen samordnas (CU33) Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga bullerproblem som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov. Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fall inte få besluta om till exempel förbud om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden. De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015. (Prop. 2013/14:128, bet. CU33, prot. 130, 131) Strängare kontroller av gode män och förvaltare (CU34) Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller för- Beslut i korthet | 77 valtare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter. Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver. För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld. (Prop. 2013/14:225, bet. CU34, prot. 130, 131) Fler oseriösa företagare ska kunna meddelas näringsförbud (CU35) En ny lag om näringsförbud ska ersätta den gamla. Den nya lagen ska göra det lättare att meddela oseriösa företagare näringsförbud. Den innebär följande: • Kretsen av personer som kan få näringsförbud utökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet. Det ska inte spela någon roll i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs. • Kronofogdemyndigheten ska kalla den som har fått näringsförbud till ett inledande samtal för att informera om vad näringsförbudet innebär. Myndigheten kan då också få nödvändiga upplysningar om hur personen försörjer sig. Om det behövs kan det bli flera samtal. Om den kallade uteblir kan han eller hon få betala vite. (Prop. 2013/14:215, bet. CU35, prot. 126, 127) 78 | Beslut i korthet Nya regler ska lösa problem med fordonsmålvakter (CU36) Om en person som står som registrerad ägare till en bil har obetalda skatter och avgifter som är kopplade till bilen får Kronofogden rätt att ta bilen i anspråk. Syftet med den nya lagen är att komma till rätta med problemen med så kal�lade fordonsmålvakter. En fordonsmålvakt är en person som står som ägare till en bil i vägtrafikregistret i stället för den person som faktiskt äger och/eller använder bilen. Fordonsmålvakter saknar ofta utmätningsbara tillgångar och används för att slippa betala skatter, trafikförsäkring och felparkeringsavgifter. Eftersom den registrerade ägaren inte är den faktiska ägaren går det oftast inte heller att utmäta bilen för betalning av skulderna, något som nu ändras. Bestämmelserna om flyttning av fordon ändras också. Om en bil står felparkerad och den registrerade ägaren har stora fordonsrelaterade skulder blir det möjligt att flytta bilen och inte återlämna den till ägaren förrän skulderna och kostnaderna för flytten är betalda. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om fordonsrelaterade skulder. (Prop. 2013/14:176, bet. CU36, prot. 108) Riksdagen välkomnar översyn av riksintressen (CU37) I miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med vissa mark- och vattenområden som anses vara av riksintresse. En granskning från Riksrevisionen visar att statens hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekar att kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket. Riksrevisionen efterfrågar de direktiv om att utreda systemet med riksintressen som regeringen utlovade hösten 2012. riksdagens årsbok 2013/14 Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Av redovisningen framgår att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. I översynen ingår att utreda riksintressenas inverkan på bostadsförsörjningen. Enligt regeringen kommer utredningen att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport. Civilutskottet har gått igenom regeringens redovisning och välkomnar översynen. Utskottet konstaterar även att Boverket och länsstyrelserna ska få i uppdrag att öka samordningen och förbättra tillämpningen av reglerna för riksintressen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:176, bet. CU37, prot. 130, 131) Uppskov med behandling av ärenden (CU38) Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:236 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning och 2013/14:239 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar – tillsyn och sanktioner samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionerna. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. CU38, prot. 129, 130) riksdagens årsbok 2013/14 Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om • allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen • Riksbankens verksamhet • penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken • kredit- och fondväsendet • det affärsmässiga försäkringsväsendet • Riksrevisionen • den kommunala ekonomin • statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering • statens egendom och upphandling i allmänhet • förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst ämnesområde • budgettekniska frågor. Utskottet ska dessutom bereda förslagen till utgiftstak, utgiftsramar för statsbudgetens 27 utgiftsområden och till beräkning av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten. Finansu tskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftso mrådena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Beslut i korthet | 79 Ja till budgetpropositionens riktlinjer och utgiftsramar (FiU1) Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftsramarna i regeringens budgetproposition för 2014. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Riksdagen beslutade om en rättelse i förhållande till propositionen när det gäller Riksgäldens nettoutlåning och inkomstberäkningen. Budgetens utgifter blir totalt 865,7 miljarder kronor och inkomsterna 820,4 miljarder kronor för 2014. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed - 45,2 miljarder kronor. Läget är fortsatt osäkert i den svenska ekonomin, konstaterar finansutskottet. Sveriges BNP bedöms växa med 1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än vad som väntades i budgetpropositionen för 2013. Den svaga internationella konjunkturen kommer enligt prognoserna att innebära att exporten utvecklas svagt. Konsumtionen fortsätter därför att vara viktig för tillväxten de kommande åren. Besluten på inkomstsidan innebär bland annat följande: • Jobbskatteavdraget förstärks och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs. • Höjt grundavdrag för äldre. • Stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Inriktningen av den ekonomiska politiken innebär vidare bland annat följande: • Nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden och bättre möjligheter för långtidsarbetslösa. • Bättre möjligheter för lärare att göra karriär. • Åtgärder för ökad kvalitet och mer kunskap i skolan. • Enklare regler för nyproduktion av hyresrätter, och enklare och effektivare plan- och byggprocess. 80 | Beslut i korthet • Åtgärder för att förbättra standarden för hushåll med svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Riksdagen sa också ja till ändringar i den så kallade löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna för fåmansföretag. Ändringarna ska begränsa möjligheterna till ett överutnyttjande av regelverket. Riksdagen gjorde samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör noga följa utvecklingen av dessa förändringar och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU1, prot. 31) Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 14,1 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2014. I den summan ingår även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner. Andra stora anslag gäller myndigheter som Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen och Riksgälden. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU2, prot. 49) Pengar till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 93,6 miljarder kronor till kommuner för 2014. Den största summan pengar går till kommunalekonomisk utjämning och är på drygt 90 miljarder kronor. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funk- riksdagens årsbok 2013/14 tionshindrade, LSS, och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgiften ska sänkas för de kommuner som betalar sådan. De kommuner och landsting som förlorar på detta ska få en kompensation som motsvarar intäktsminskningen. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU3, prot. 35) Pengar till statsskuldsräntor (FiU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2014. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU4, prot. 49) Pengar till Sveriges EU-avgift (FiU5) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 37,7 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2014. Finansutskottet påpekar i sitt beslutsunderlag liksom tidigare att EU:s budgetpolitik ska präglas av restriktivitet och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU5, prot. 49) Starkt resultat för AP-fonderna under 2012 (FiU6) Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med 2012. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2012 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Under 2012 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på drygt 100 miljarder kronor, vilket kan jämföras med en förlust på drygt 17 miljarder kronor 2011. Pensionskapitalet ökade med drygt 85 miljarder kronor. AP-fondernas långsiktiga resultat förbättrades också avsevärt under året. Samtidigt förstärks mönstret av kraftigt varierande resultat under 2000-talet. Anledningen till de stora variatio- riksdagens årsbok 2013/14 nerna är bland annat att det har varit extremt oroligt på finansmarknaderna under det senaste årtiondet. Regeringen har också granskat fondernas riktlinjer för anställningsvillkor, ersättningar och personalförmåner. En jämförelse visar att AP-fonderna inom vissa områden har mer generösa förmåner än andra myndigheter. Riksdagen tycker att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna att fonderna har samma eller liknande riktlinjer som andra statliga myndigheter och att riktlinjerna följs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:130, bet. FiU6, prot. 31) Fler kvalitetskrav på Sveriges officiella statistik (FiU7) De kvalitetskrav på officiell statistik som i dag finns angivna i lagen är otillräckliga och för allmänt hållna. Därför ska lagen kompletteras med fler kvalitetskrav. Kraven ska utgå från följande kriterier, som finns angivna i EU-regler om statistik: • relevans • noggrannhet • aktualitet • punktlighet • tillgänglighet och tydlighet • jämförbarhet • samstämmighet. Kraven ska gälla alla myndigheter som har statistikansvar. Som en anpassning till EU-regler ska de som är skyldiga att lämna uppgifter till Sveriges officiella statistik också lämna uppgifter som ska användas till europeisk statistikproduktion. Till skillnad från tidigare måste även kommunalförbund lämna uppgifter för framställning av officiell statistik. (Prop. 2013/14:161, bet. FiU7, prot. 116) Beslut i korthet | 81 Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för tillsyn (FiU8) Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för sin tillsyn av kreditinstitut och värdepappersbolag samt för prövning av ansökningar och anmälningar. Den nya lagen är en anpassning till EU-regler. (Prop. 2013/14:30, bet. FiU8, prot. 35) Riksrevisionens årliga rapport (FiU9) Riksrevisionen har lämnat sin årliga rapport för 2013 till riksdagen. Rapporten sammanfattar Riksrevisionens revision och effektivitetsrevision av de statliga myndigheterna. Riksrevisionen konstaterar att regeringen ger många myndigheter undantag från redovisningsreglerna, vilket oroar finansutskottet. Enligt Riksrevisionen riskerar dessa undantag att påverka möjligheten att uttala sig om ifall myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av verksamheten eller inte. Finansutskottet tycker därför att undantag ska ges i så liten utsträckning som möjligt. Riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Redog. 2012/13:RR5, bet. FiU9, prot. 17) Statsbudgeten för 2014 (FiU10) Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2014. (Bet. FiU10, prot. 50) Ändringar i statsbudgeten för 2013 (FiU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för 2013. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för 10 utgiftsområden och sänks för 2. Nivån på 22 anslag inom 14 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 5,8 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 574 82 | Beslut i korthet 850 000 kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras. (Prop. 2013/14:2, bet. FiU11, prot. 26) Gamla tjugo- och femtiolappar ska försvinna (FiU12) De 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar som finns i dag ska sluta att fungera som betalningsmedel efter den 30 juni 2016. 100- och 500-kronorssedlarna och en- två- och femkronorsmynten slutar fungera efter den 30 juni 2017. Orsaken är att nya sedlar och mynt ska införas, med start i oktober 2015. Riksbanken konstaterar att dubbla versioner av sedlar och mynt med samma valörer innebär onödiga kostnader för samhället. Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag. (Redog. 2013/14:RB3, bet. FiU12, prot. 131) EU-förslag om bankakut strider mot subsidiaritetsprincipen (FiU13) EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en gemensam rekonstruktionsmekanism och rekonstruktionsfond för EU:s bankunion. Riksdagen anser att delar av förslaget strider mot de så kallade subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Riksdagen anser också att det är osäkert om förslaget är förenligt med EU-fördraget och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU. Rekonstruktionsmekanismen ska omfatta alla länder som väljer att delta i bankunionen. En rekonstruktionsnämnd övertar delar av de nationella myndigheternas beslutanderätt, och en gemensam rekonstruktionsfond ersätter de nationella fonderna. Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet anser att förslaget inte innehåller ett tillräckligt starkt skydd mot att nationella riksdagens årsbok 2013/14 budgetmedel kan användas för att finansiera avvecklingsfonden. Det gäller i synnerhet under den period då fonden byggs upp, då den saknar tillräckligt med resurser för att hantera en kris. Kommissionens förslag innebär en betydande koncentration av makt till EU:s institutioner och myndigheter, anser finansutskottet. Målet med förslaget skulle även kunna uppnås med en jämnare maktfördelning mellan EU-organen och EU-länderna. Utskottet ifrågasätter också kommissionens makt och roll. Det finns tydliga risker för sammanblandning av roller, vilket kan påverka effektiviteten. Invecklad och till och med svår att förstå. Det är finansutskottets syn på processen för hur beslut om rekonstruktion eller avveckling av en bank ska gå till. Flera olika institutioner och myndigheter är inblandade, och riksdagen är tveksam till om det kommer att fungera effektivt i ett krisläge. (KOM(2013) 520, utl. FiU13, prot. 13) Skärpta krav på snabblåneföretag (FiU14) Konsumentskyddet för personer som lånar pengar ska bli bättre. Företag som ger och förmedlar krediter till konsumenter ska uppfylla vissa krav och kontrolleras av Finansinspektionen. Företagen ska driva verksamheten på ett sunt sätt. Ledning och större ägare måste vara lämpliga för att driva den här typen av verksamhet. Syftet är att bidra till att minska konsumenternas problem med skulder. (Prop. 2013/14:107, bet. FiU14, prot. 98) Nej till förslag om att uppmana regeringen att ta tillbaka budgetförslag om höjd gräns för statlig inkomstskatt (FiU15) Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ta tillbaka sitt budgetförslag om höjd skiktgräns för statlig riksdagens årsbok 2013/14 inkomstskatt. Regeringens förslag lämnades i budgetpropositionen för 2014. Finansutskottet anser att regeringens budgetförslag utgör en oansvarig finanspolitik som dessutom får felaktiga fördelningspolitiska effekter. Utskottets förslag är ett utskottsinitiativ. Riksdagen anser att regeringens budgetproposition ska behandlas som ett helhetsförslag. Budgetpropositionen omfattar både intäkter och utgifter och innehåller bland annat förslaget om höjd gräns för statlig inkomstskatt. Det strider mot riksdagsordningens intentioner och en etablerad konstitutionell praxis att uppmana regeringen att återta delar av budgeten, anser riksdagen. Riksdagen pekar på att en höjning av skiktgränsen beräknas leda till fler arbetade timmar i ekonomin samt ökad tillväxt. (Bet. FiU15, prot. 17, 18) Riksdagen ändrade beslut om höjd skiktgräns för inkomstskatt (FiU16) Riksdagen bestämde den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt till 420 800 kronor för 2014. Därmed sa riksdagen ja till ett förslag från finansutskottet. När riksdagen beslutade om budgetpropositionens utgiftsramar och inkomster för 2014 beslutade man att höja gränsen för när statlig inkomstskatt ska tas ut, från en årsinkomst på 420 800 kronor till 435 900 kronor. Nu sänker riksdagen gränsen för statlig inkomstskatt till 420 800 kronor, samma gräns som före höjningen. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat finansutskottets förslag och anser att det inte strider mot riksdagsordningen (se konstitutionsutskottets bet. 2013/14:KU32). (Bet. FiU16, prot. 39, 44) Beslut i korthet | 83 Ändrade krav för betalningar och gireringar i euro (FiU17) Finansinspektionen ska se till så att betalningsleverantörer följer reglerna i EU:s så kallade Sepaförordning. Förordningen innehåller krav för betalningar och gireringar i euro. Syftet är att skapa gemensamma regler för betalningar mellan länder inom EU. Samma villkor ska gälla oavsett om en betalning i euro görs inom ett land eller mellan länder. Övergångsperioden för så kallade understödsföreningar förlängs till slutet av 2017. Det gäller tjänstepensionskassor och andra föreningar som erbjuder personförsäkringar för anställda i vissa företag eller yrkesgrupper. Regeringen har tidigare tillsatt en utredning som ska ta fram nya regler för tjänstepensionsinstitut. Övergångsreglerna förlängs för att vänta in resultatet av den utredningen. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015. (Prop. 2013/14:84, bet. FiU17, prot. 94) Nya gränser för direktupphandling (FiU18) Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva. Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar. (Prop. 2013/14:133, bet. FiU18, prot. 116) Reglerna för kapitaltäckning förstärks (FiU19) Riksdagen har beslutat om två nya lagar för att förstärka kapitaltäckningsreglerna för banker och andra kreditinstitut. Den ena lagen innebär att kreditinstituten måste ha olika slag av kapitalbuffertar. Den gör det möjligt att ingripa 84 | Beslut i korthet om kraven på kombinerad buffert inte uppfylls. Syftet med lagen är att stärka institutens motståndskraft, vilket är viktigt i läge av finansiell kris. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning som började att gälla den 1 januari 2014. Den andra lagen gäller hur tillsynen ska utövas över kreditinstitut och värdepappersbolag i fråga om kapitalbas och likviditet. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning och genomför delar av EU:s så kallade kapitaltäckningsdirektiv. Riksdagen har också beslutat om lagändringar som bland annat innebär tydligare krav på institutens bolagsstyrning, begränsning av rörliga ersättningar och stärkt skydd för visselblåsare. Genom lagändringarna anpassas de svenska reglerna till bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet. (Prop. 2013/14:228, bet. FiU19, prot. 131) Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20) Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterade i den ekonomiska vårpropositionen. Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras, och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Över- riksdagens årsbok 2013/14 skottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin. Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Prop. 2013/14:100, skr. 2013/14:205, bet. FiU20, prot. 132) Vårändringsbudget för 2014 och äganderätten till Karlskronavarvet (FiU21) Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget ökar med 2,1 miljarder kronor. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet JAS 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Regeringen tar i vårändringsbudgeten även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkän- riksdagens årsbok 2013/14 nagivande regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska också kunna ingå avtal med Saab om att kompensera för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet. (Prop. 2013/14:99, bet. FiU21, prot. 123) Nej till motioner om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor (FiU22) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker. (Bet. FiU22, prot. 94) Riksbankens förvaltning 2013 (FiU23) Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2013. Riksbankens resultat för 2013 blev –2 miljarder kronor. Det är närmare 4 miljarder kronor lägre än 2012. Anledningen till det svaga resultatet är främst att marknadsvärdet på obligationerna i valutareserven har sjunkit, eftersom marknadsräntorna stigit under året. Också under de kommande fem åren väntas Riksbanken få ett resultat som är väsentligt lägre än under de föregående fem åren. Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare 11 miljarder kronor mellan 2012 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 86 miljarder kronor i slutet av 2013. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens di- Beslut i korthet | 85 rektion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2013. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2013 och riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Beslutet innebär att Riksbanken levererar in 3,3 miljarder kronor till statsbudgeten. (Redog. 2013/14:RB1, 2013/14:RB2, 2013/14:RR2, bet. FiU23, prot. 102) Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2011–2013 (FiU24) Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2011–2013. Utskottet konstaterar att inflationen har legat en bra bit under inflationsmålet på 2 procent under hela utvärderingsperioden. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik under 2012 och under början av 2013. Detta för att inflationen skulle ha kommit närmare målet och resursutnyttjandet i ekonomin skulle ha blivit högre under 2013. Finansutskottet påminner också om att utskottet även i den förra utvärderingen av penningpolitiken, för perioden 2010–2012, drog slutsatsen att Riksbanken hade kunnat föra en något mer expansiv penningpolitik. Riksdagen godkände utvärderingen. (Bet. FiU24, prot. 26, 127) Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om statlig förvaltning och statistik. Skälet är främst att arbete redan har gjorts eller pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar om effektiv statlig förvaltning, välfärdssystemet, osund konkurrens, staten som arbetsgivare, löne- och anslags- 86 | Beslut i korthet systemet i staten, en personalförsörjningskommission, fri programvara med samhällsekonomisk betydelse, investeringar i fossil energi, diskonteringsränta, var myndigheter ska placeras, design i offentlig verksamhet, behov av ny statistik, budgetpropositionens innehåll, åtkomst av statliga data, försäljning av skärgårdsmark och ägarsituationen för vissa försvarslokaler. (Bet. FiU25, prot. 78) Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kommunala frågor. Skälet är att utredningar redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, avknoppning av kommunal verksamhet, kommunala utjämningssystem, tillsynsavgifter, regelbyråkrati och handläggningstider. (Bet. FiU26, prot. 75, 78) Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU27) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om offentlig upphandling. Offentliga upphandlingar görs av stat, kommuner och landsting vid inköp av vissa varor och tjänster. Motionerna handlar bland annat om hårdare krav för offentlig upphandling i fråga om kollektivavtal, sociala hänsyn, småföretagande och närproducerade varor och tjänster. (Bet. FiU27, prot. 70, 71) Finansföretag ska göra egna bedömningar av kreditrisker (FiU28) Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder ska göra egna bedömningar av kreditrisker. De ska inte förlita sig alltför mycket på kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond. riksdagens årsbok 2013/14 Finansinspektionen får i uppdrag att bevaka hur pensionsstiftelser använder kreditbetyg och gör kreditvärderingar. De nya reglerna innebär att ett EU-direktiv genomförs i Sverige. Reglerna gäller från den 21 december 2014, som är det datum då EU-direktivet ska vara infört i EU:s medlemsländer. (Prop. 2013/14:108, bet. FiU28, prot. 131) Stärkt skydd för clearing hos central motpart (FiU29) Nya regler för clearing hos central motpart gäller från den 1 augusti 2014. De innebär att svensk civilrätt och insolvensrätt anpassas till reglerna i EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Även anpassningar till det så kallade finality-direktivet genomförs. EU-förordningen syftar till att insolvens hos en clearingmedlem, till exempel en bank, i så liten utsträckning som möjligt ska drabba andra aktörer på finansmarknaden. På så sätt undviks att insolvens hos en part leder till en dominoeffekt. Insolvens betyder ekonomiskt obestånd. Lagändringarna minskar de rättsliga riskerna genom att det blir tydligt vad som gäller om en clearingmedlem blir insolvent. En central motpart är en clearingorganisation som genom att träda in som avtalspart går in som köpare till alla säljare och säljare till alla köpare i värdepapperstransaktioner. Den begränsar därmed de risker som köpare och säljare skulle få i förhållande till varandra. I Sverige är Nasdaq OMX Stockholm AB den centrala motparten i handeln med finansiella instrument. (Prop. 2013/14:111, bet. FiU29, prot. 116) riksdagens årsbok 2013/14 Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av investeringsfonder (FiU30) Alternativa investeringsfonder och förvaltare av sådana fonder som inte är baserade i ett EES-land men som har tillstånd att driva verksamhet i ett EES-land kommer framöver enklare att kunna utvidga sin verksamhet till andra EES-länder genom ett så kallat underrättelseförfarande. Detta är i enlighet med EU:s så kallade AIFM-direktiv, som innehåller regler för förvaltning av alternativa investeringsfonder. Finansinspektionen får större möjligheter att ingripa mot förvaltare som inte lever upp till bestämmelserna. Reglerna som gäller penningtvätt och finansiering av terrorism ändras så att förvaltning av alternativa investeringsfonder omfattas av samma regler som värdepappersfonder. Reglerna om förvaltningen av investeringsfonder kan enligt AIFM-direktivet börja användas tidigast 2015. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige. Reglerna som gäller Finansinspektionen samt penningtvätt och finansiering av terrorism gäller från den 1 augusti 2014. (Prop. 2013/14:113, bet. FiU30, prot. 124) Bättre statistik över finansmarknaderna (FiU31) Det ska bli lättare för Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån, SCB, att samarbeta när det gäller att samla in och analysera statistik över finansmarknaderna. Det ska skapas en gemensam databas med ekonomisk statistik hos SCB som Riksbanken och Finansinspektionen får direkt tillgång till. Finansföretag ska framöver kunna lämna uppgifter direkt till SCB, och SCB ska kunna lämna ut statistiska uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen. (Prop. 2013/14:161, bet. FiU31, prot. 116) Beslut i korthet | 87 Statens upplåning och skuldförvaltning 2009– 2013 har utvärderats (FiU32) Regeringen har utvärderat statens upplåning och förvaltning av statsskulden 2009–2013. Förutsättningarna för statsupplåningen och förvaltningen har varierat ganska mycket under perioden. Statens finanser har gått från ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, till balans 2010 och överskott 2011. Sedan blev det nya underskott under 2012 och 2013. Finansutskottet har granskat regeringens utvärdering. Utskottets intryck är att förvaltningen och upplåningen har fungerat väl trots den ekonomiska oron internationellt. Sett i procent av bruttonationalprodukten, BNP, var statsskulden lika hög 2013 som den var i början av 2009. Det innebär cirka 35 procent. Räntekostnaderna för statsskulden har under perioden minskat från 0,7 procent av BNP till 0,4 procent av BNP. Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer för förvaltningen av statsskulden har bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna verkar ha varit väl avvägda. Utskottets intryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är gott. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:196, bet. FiU32, prot. 131) Årsredovisning för staten 2013 (FiU33) Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen. Regeringens årsredovisning innehåller utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Där finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av 88 | Beslut i korthet statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:101, redog. 2013/14:RR4, bet. FiU33, prot. 131) Goda resultat för kommuner och landsting 2013 (FiU34) Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen. Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda. Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden. Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:102, bet. FiU34, prot. 123) Riksrevisionens årsredovisning 2013 (FiU35) Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2013 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsre- riksdagens årsbok 2013/14 dovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Utskottet betonar att det är viktigt att Riksrevisionens planerade utvecklingsarbete håller sig inom myndighetens budget. Detta ställer krav på myndighetens rutiner för ekonomisk uppföljning. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Den externa revisorn har tidigare påtalat att ansvaret för riksrevisorernas chefspensioner är oklart. Finansutskottet anser att det är Riksrevisionen som har arbetsgivaransvaret och det ekonomiska ansvaret för riksrevisorerna och därmed också deras chefspensioner. För att förtydliga detta uppmanade riksdagen riksdagsstyrelsen att låta ta fram ett nytt förslag på regler. (Redog. 2013/14:RR1, bet. FiU35, prot. 119) Uppskov med behandling av ärenden (FiU36) Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering, skrivelserna 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 och 2013/14:210 Resultatskrivelse avseende det finansiella systemet samt redogörelse 2013/14:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2014. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till finansutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. FiU36, prot. 132) Regeringens redogörelse för förvaltningspolitiken (FiU37) Regeringen redogör i en skrivelse för vad den har gjort när det gäller förvaltningspolitiken sedan hösten 2006 och för utvecklingen inom statsförvaltningen under samma period. I skrivelsen behandlas bland annat statsförvaltningens Beslut i korthet | 89 riksdagens årsbok 2013/14 service, effektivitet och integritet, kompetensförsörjning och digitalisering samt regeringens styrning och organisering av förvaltningen. Finansutskottet tycker att skrivelsen visar att det har stor betydelse hur den offentliga förvaltningen utvecklas, organiseras och styrs. En väl fungerande offentlig förvaltning är mycket viktig för samhällsekonomin och den ekonomiska tillväxten. Därför tycker utskottet att det är glädjande att den svenska statsförvaltningen är bra ur ett internationellt perspektiv. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:155, bet. FiU37, prot. 119) Försvarsutskottet (FöU) bereder ärenden om • totalförsvar • samhällets räddningstjänst • åtgärder för att minska samhällets sårbarhet • kärnteknisk säkerhet och strålskydd • sjö- och kustövervakning. Försvarsutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Pengar till försvar och krisberedskap (FöU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 47,2 miljarder kronor i budgetanslag för försvaret och samhällets krisberedskap för 2014. Stora budgetposter är bland annat anslagen för Försvarsmaktens förbandsverksamhet och materielförsörjning. (Prop. 2013/14:1, bet. FöU1, prot. 43, 44) Nej till motioner om försvarets personalförsörjning och personalpolitik (FöU2) Riksdagen sa nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Skälet är bland annat att Försvarsmakten och regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motio- 90 | Beslut i korthet nerna handlar om totalförsvarsplikt och mönstring, villkor för Försvarsmaktens militära personal, veteran- och anhörigfrågor, jämställdhetsfrågor inom Försvarsmakten, hemvärnets utbildnings- och övningsverksamhet samt kraven på sökande till grundläggande militär utbildning. (Bet. FöU2, prot. 58) Nya regler för statsluftfarten (FöU3) Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna. Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar. I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart. Lagändringarna gäller bland annat vissa definitioner av begrepp och regler för tillsynen. (Prop. 2012/13:165, bet. FöU3, prot. 17) Nej till motioner om naturolyckor och klimatfrågor (FöU4) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om naturolyckor och klimatfrågor. Skälet är bland annat att regeringen och olika myndigheter redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om en nationell strategi och ansvar för genomförande av klimatanpassningsåtgärder, förebyggande av naturolyckor kring Mälaren, Vänern och Göta älv samt räddningstjänst i samband med översvämningar. Andra motioner handlar om markägares möjligheter att förebygga översvämningar, ersättning i samband med naturkatastrofer samt dna-märkning av olja som transporteras till havs. (Bet. FöU4, prot. 58) riksdagens årsbok 2013/14 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (FöU5) Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som har genomförts under 2012. Den myndighet som kontrollerar den aktuella verksamheten vid FRA är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun. Kontrollverksamheten var under 2012 ungefär lika omfattande som 2011. Resultaten av 2012 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet. Försvarsutskottet håller med regeringen om att Siuns kontroller bidrar till att skydda den personliga integriteten. Utskottet håller också med om att arbetet med att värna den personliga integriteten vid signalspaning är mycket viktigt och välkomnar en eventuell fördjupad uppföljning av lagstiftningen på området. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:54, bet. FöU5, prot. 74) Nej till motioner om strålskydd och kärnkraftssäkerhet (FöU6) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om strålskydd, kärnteknisk säkerhet, elsäkerhet och explosivämnen. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna som rör strålskydd handlar om elektromagnetiska fält och deras hälsoeffekter, radon i bostäder, starka laserpekare och solarieanvändning. Andra motioner handlar om kärnkraftverkens säkerhet, kärnavfallsavgiften, elsäkerhetsbestämmelser och användningen av fyrverkeriprodukter. (Bet. FöU6, prot. 62) riksdagens årsbok 2013/14 Nej till motioner om försvarspolitiken (FöU7) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarspolitiska frågor. Skälet är huvudsakligen att de områden motionerna tar upp ingår i Försvarsberedningens arbete med försvarets framtida inriktning. Motionerna handlar bland annat om behovet av en säkerhetsstrategi, det svenska försvarets förmåga, nordiskt försvarssamarbete, svenskt deltagande i internationella insatser, behovet av en försvarsindustristrategi samt en avveckling av Försvarsexportmyndigheten. (Bet. FöU7, prot. 62) Nya regler för dammsäkerhet (FöU8) Arbetet med dammsäkerhet och tillsynen av dammar ska förbättras. Damminnehavare måste göra konsekvensutredningar, och länsstyrelserna ska dela in dammarna i dammsäkerhetsklasser baserat på dessa utredningar. Regeringen får möjlighet att införa föreskrifter för damminnehavarnas egenkontroll och rapportering. Den som är skyldig att underhålla en damm i någon av de säkerhetsklasser som föreslås ska betala en årlig avgift som regeringen får möjlighet att använda till tillsynen av dammsäkerheten. (Prop. 2013/14:38, bet. FöU8, prot. 74) Nej till motioner om olika typer av militär verksamhet (FöU9) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör olika typer av militär verksamhet med mera. Motionerna tar bland annat upp frågor om Försvarsmaktens grundorganisation, materielfrågor, övningsverksamhet, vindkraft och försvarsindustrifrågor. (Bet. FöU9, prot. 86) Beslut i korthet | 91 Nya regler för hantering av radioaktivt avfall (FöU10) Radioaktivt avfall måste tas om hand på ett säkert sätt. Det kallas slutförvaring. Tillstånd ska krävas för att utomlands få slutförvara kärnavfall, kärnämne som inte ska användas på nytt eller annat radioaktivt avfall. För att ett sådant tillstånd ska ges måste vissa krav vara uppfyllda. Bland annat måste Sverige och det aktuella landet ha ett avtal om slutförvaring. Fördelarna med att slutförvara det radioaktiva avfallet utomlands måste också tydligt överväga fördelarna med att slutförvara i Sverige, detta ur kärnsäkerhets- eller strålskyddssynpunkt. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. (Prop. 2013/14:69, bet. FöU10, prot. 86) Ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen (FöU11) En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som kompletterar EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna. (Prop. 2013/14:144, bet. FöU11, prot. 123, 124) 92 | Beslut i korthet Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser har granskats (FöU12) Riksrevisionen har i en rapport granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionen har kommit fram till att försvaret inte kommer att kunna nå upp till de krav som ställs – varken i dag eller de närmaste åren. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel. Regeringen har redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen anser att det är svårt att ta ställning till Riksrevisionens långtgående slutsatser. Antagandena och utgångspunkterna är för begränsade. Försvarsutskottet, som har gått igenom regeringens redovisning, håller med regeringen. Utskottet vill också framhålla följande: • Regeringen har kunnat redovisa att Försvarsmakten har löst sina uppgifter när det gäller de nationella och internationella insatserna för perioden 2010– 2013. Regeringen har vidtagit åtgärder som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer och kommer att överväga fler åtgärder inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:185, bet. FöU12, prot. 127) riksdagens årsbok 2013/14 Justitieutskottet ( JuU) bereder ärenden om • domstolarna • arrendenämnderna och hyresnämnderna • åklagarväsendet • polisväsendet • rättsmedicinen • kriminalvården • brottsbalken och rättegångsbalken. Justitieutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Pengar till rättsväsendet (JuU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 40 miljarder kronor till rättsväsendet för 2014. De största anslagen är • polisorganisationen – drygt 21 miljarder kronor • Sveriges Domstolar – drygt 5 miljarder kronor • Kriminalvården – knappt 8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, blir en del av den nya polismyndighet som bildas den 1 januari 2015. Sam- riksdagens årsbok 2013/14 tidigt blir Säkerhetspolisen en egen myndighet. (Prop. 2013/14:1, bet. JuU1, prot. 40, 43) Regeringen får rätt att besluta om vissa regler för strafftid (JuU2) Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om vissa regler som rör beräkningen av strafftid för den som dömts för ett brott. Det gäller bland annat regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer att överklaga domen, en så kallad nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting samt enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall ska lämna i samband med att en dom verkställs. Regeringen har sedan tidigare rätt att besluta om motsvarande regler för statliga myndigheter. (Prop. 2012/13:176, bet. JuU2, prot. 22) Nya EU-regler för domar där den dömde inte varit närvarande i rätten (JuU3) Regler för så kallade utevarodomar, domar där den dömde inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, EUanpassas. Beslutet gäller reglerna för när ett EU-land ska erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EUland. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land. Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom. (Prop. 2012/13:156, bet. JuU3, prot. 17) Tillägg till Europarådets konvention om rättsligt samarbete (JuU4) Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sve- Beslut i korthet | 93 rige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet beslutade riksdagen om vissa lagändringar. Bland annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands, oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till detta. (Prop. 2012/13:170, bet. JuU4, prot. 22) Länsstyrelsen i Stockholm tar över ärenden om internationell delgivning (JuU5) Nya och tydligare regler om internationell delgivning gäller från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir delgiven i ett annat land än avsändaren. Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag sköts av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig. (Prop. 2012/13:182, bet. JuU5, prot. 26) Lättare att utfärda kontaktförbud som gäller gemensam bostad (JuU6) Reglerna om kontaktförbud i gemensam bostad ändras. Det ska inte längre krävas att risken för brott är påtaglig för att kontaktförbud i gemensam bostad ska kunna utfärdas. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Kontaktförbud i gemensam bostad innebär att den person förbudet gäller inte får vara i den bostad som den delar med personen som ska skyddas av förbudet. 94 | Beslut i korthet Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kontaktförbud. (Prop. 2012/13:182, bet. JuU6, prot. 35) Tillfälliga lagar om hemlig avlyssning och övervakning får förlängd giltighetstid (JuU7) Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Enligt en särskild tidsbegränsad bestämmelse får hemliga tvångsmedel i vissa fall också användas i underrättelseverksamhet. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. En utredning har gjorts om användningen av de tillfälliga lagarna. Den har kommit fram till att det finns ett påtagligt behov av regler för användningen av hemliga tvångsmedel vid brottsbekämpning. Regeringen arbetar just nu med att göra reglerna permanenta. I arbetet ingår bland annat att få en balans mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den grundlagsskyddade personliga integriteten. Riksdagen tycker det är bra att regeringen behandlar ärendet grundligt och sa ja till att förlänga giltighetstiden för de aktuella lagarna och bestämmelsen med ytterligare ett år. Beslutet innebär att de fortsätter att gälla till och med den 31 december 2014. (Prop. 2012/13:180, bet. JuU7, prot. 26) Ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn (JuU8) I dag ska arbetsgivare inom vissa områden där det förekommer kontakter med barn hämta in information från polisens belastningsregister vid rekrytering av personal. Från den 18 december 2013 gäller en ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Den ska riksdagens årsbok 2013/14 komplettera de regler som redan finns. Lagen är en anpassning till EU-regler om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi. Den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik ska på begäran visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Reglerna gäller även dem som är ledare i olika ideella barnverksamheter. Preskriptionstiden blir också längre för vissa sexbrott mot barn. Det gäller köp av sexuell handling av barn, försök till köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande av barn. Preskriptionstiden ska börja den dag den som utsatts för brottet fyller 18 år. När ett brott är preskriberat kan ingen längre dömas för brottet. (Prop. 2012/13:194, bet. JuU8, prot. 26) Lättare för EU-länder att byta information om trafikbrott (JuU9) Det ska bli lättare för myndigheter inom EU att utreda trafikbrott där fordon som är registrerade i ett annat EUland är inblandade. Länderna ska ge varandra tillgång till sina fordonsregister så att det blir lättare att söka information om fordonet i det land där brottet har begåtts. (Prop. 2013/14:65, bet. JuU9, prot. 86) Ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (JuU10) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Beslutet innebär bland annat följande: • Nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett riksdagens årsbok 2013/14 omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning. • Det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention. • Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs också, från fyra till sex års fängelse. • En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten. • Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott preskriberas betyder att ingen längre kan dömas för det. • Svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som begått brotten och var detta har skett. Det kallas universell jurisdiktion. (Prop. 2013/14:146, bet. JuU10, prot. 114, 115) Avlyssning och övervakning med hemliga tvångsmedel under 2012 (JuU11) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2012. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel under 2012 har fyllt sin funktion och varit en nödvändig metod vid brottsbekämpning. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är viktigt att tillräckligt noggrant kunna bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har Beslut i korthet | 95 lett till för resultat i brottsutredningar. Detta med tanke på avvägningen mellan enskilda personers integritet och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet anser att regeringens redogörelse är tillräcklig. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:60, bet. JuU11, prot. 94) Regeringens årliga redogörelse om särskild utlänningskontroll (JuU12) Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden den 1 juli 2012–30 juni 2013. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Regeringen fattade under den aktuella perioden ett beslut med stöd av lagen. Då avslogs ett överklagande av ett beslut om utvisning. Regeringen anser att våldsbejakande islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste åren. År 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot, det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande terroristaktiviteter som har koppling till Sverige, och den högre hotnivån fortsätter därför att gälla. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:63, bet. JuU12, prot. 94) EU-förslag om överstatlig åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen (JuU13) EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget 96 | Beslut i korthet är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU. Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna. Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till att även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet. Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust. (KOM(2013) 534, utl. JuU13, prot. 17, 18) Nej till motioner om polisfrågor (JuU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om polisfrågor. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp och att arbete redan pågår inom andra områden. Motionerna handlar bland annat om polisens befogenheter och arbetsmetoder, vapenfrågor och gränskontroll. (Bet. JuU14, prot. 71) Lösning på dubbelbestraffning får inte leda till mildare skattestraff (JuU15) Regeringen arbetar med en lösning på problemet med dubbelbestraffning när det gäller skattetillägg och brotts- riksdagens årsbok 2013/14 påföljd. Högsta domstolen uttalade i juni 2013 att den som har lämnat oriktiga skatteuppgifter och därför betalat skattetillägg inte därefter får åtalas och dömas för skattebrott. Det strider nämligen mot Europakonventionens och EUstadgans regler om rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott. Regeringen tillsatte en utredning som föreslagit att domstolen, och inte Skatteverket, ska besluta om skattetillägg när det är aktuellt med åtal för skattebrott. Detta får inte leda till mildare påföljder än tidigare, menar riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Riksdagen vill också att regeringen ser över om det krävs straffrättsliga och andra åtgärder mot identitetsstölder. Bedrägerier börjar ofta med att någon får en idhandling stulen eller utsätts för en poststöld. Bedrägeriet upptäcks kanske först när det kommer okända räkningar eller återbetalningskrav. Men i dag räknas inte den som utsätts för en identitetsstöld som ett brottsoffer. Det blir personen först genom ett efterföljande bedrägeri eller försök till bedrägeri. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om straffrättsliga frågor. (Bet. JuU15, prot. 75, 78) Nej till motioner om processrätt (JuU16) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om frågor som rör domstolarna och domstolarnas arbete. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om de regler som styr rättegångar och andra delar av arbetet i domstolarna. (Bet. JuU16, prot. 86) Nej till motioner om kriminalvård (JuU17) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kriminalvård. Skälet är främst att arbete redan riksdagens årsbok 2013/14 pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sysselsättning, utslussning och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, barn vars föräldrar är häktade eller sitter i fängelse samt statistik. (Bet. JuU17, prot. 79, 82) Våldsutsatta kvinnor bör få bättre polisskydd (JuU18) Kvinnor som misshandlats av en närstående man och lämnat relationen och hemmet kan behöva skydd av polis för att hämta sina tillhörigheter, detta på grund av risken att återigen utsättas för våld. Polisen är i dag osäker på i vilken utsträckning man har rätt att erbjuda den hjälpen, konstaterar justitieutskottet, som förberett riksdagens beslut. Riksdagen uppmanade därför regeringen att vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna till polisskydd. Riksdagen uppmanade också regeringen att se över hur kvinnojourers och andra ideella organisationers verksamhet kan förstärkas. Detta för att öka skyddet för och stödet till brottsoffer i nära relationer. Dessutom uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att stimulera myndigheternas arbete med att inrätta fler barnahus. I barnahus samverkar olika myndigheter, som polis och socialtjänst, under samma tak för att minska påfrestningarna för ett barn som utsatts för våld eller övergrepp. (Bet. JuU18, prot. 83) Nej till motioner om unga som begår brott (JuU19) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om unga som begår brott. Motionerna handlar om arbete för att förebygga brott, handläggningstider, ungdomsdomstolar och straff för unga som begått brott. (Bet. JuU19, prot. 79, 82) Beslut i korthet | 97 Tingsrätten ska få ta ut en tilläggsavgift vid vissa ärenden (JuU20) Om Kronofogdemyndigheten överlämnar ett mål till en tingsrätt för fortsatt behandling ska tingsrätten få ta ut en tilläggsavgift. Samma sak ska gälla ärenden om hävning av företagsnamn eller varumärke som vissa andra myndigheter kan överlämna till tingsrätten. Tilläggsavgiften ska betalas av den som är kärande i målet, det vill säga den som vill inleda en rättegång. Om avgiften inte betalas ska tingsrätten inte ta upp ärendet. Tilläggsavgiften ska kunna ersättas som rättegångskostnad. Den som beviljats rättshjälp ska inte behöva betala tilläggsavgift. (Prop. 2013/14:77, bet. JuU20, prot. 99) Tillträdesförbudet vid idrottsarrangemang förlängs (JuU21) Personer som anses utgöra en risk för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemang kan förbjudas att gå på fotbollsmatcher och andra sportevenemang. Det kallas tillträdesförbud, och i dag gäller förbudet i högst ett år. Det behövs fler åtgärder för att motverka oroligheter och våld vid idrottsarrangemang, anser regeringen. Därför ska den längsta tiden som ett tillträdesförbud ska kunna gälla förlängas till tre år. (Prop. 2013/14:68, bet. JuU21, prot. 75, 78) Kronofogden får större befogenheter inom EU (JuU22) I Sverige kan domstolen besluta om att återta egendom som kommit i en persons ägo till följd av brottslig verksamhet, även om egendomen inte kan knytas till ett visst brott. Det kallas utvidgat förverkande. När en svensk domstol har fattat beslut om utvidgat förverkande som gäller en person som har tillgångar i ett annat EU-land ska Kronofogden få ansöka om att få genomföra beslutet i det 98 | Beslut i korthet riksdagens årsbok 2013/14 andra landet. Under vissa förutsättningar ska också det omvända gälla, att beslut om utvidgat förverkande som fattats i ett annat EU-land ska få genomföras i Sverige. (Prop. 2013/14:66, bet. JuU22, prot. 94) tighet med barn när gärningsmannen själv har del i vårdnaden utvidgas därför till att omfatta både olovliga bortföranden och olovliga undanhållanden av ett barn. (Prop. 2013/14:120, bet. JuU24, prot. 109) Lagändringar för att genomföra polisens omorganisation (JuU23) Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet. Nu har riksdagen sagt ja till ett antal lagändringar som behövs för att genomföra omorganisationen, bland annat: • Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förtydligas. • Anknytningen till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar tas bort. • Många begrepp som används om polisens nuvarande organisation ändras eller tas bort. • Reglerna om polisens behandling av personuppgifter och reglerna om sekretess anpassas till den nya organisationen. Ny lag om penningtvätt (JuU25) Nya regler om kriminalisering av penningtvätt gäller från den 1 juli 2014. De nya reglerna innebär följande: • Penningtvätt får en egen lag och en ny brottsrubricering – penningtvättsbrott. • Försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott som inte är ringa blir straffbart. • Så kallad självtvätt blir brottsligt. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet ska kunna dömas för penningtvättsbrott. • Penningtvättsbrott i näringsverksamhet blir straffbart. Det gäller den som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt. • Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas. Det ska vara tillräckligt att brottsvinsten kommer från ”brott eller brottslig verksamhet” snarare än från ett specifikt angett brott. • Ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Det blir möjligt att förverka tvättad egendom hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren. Förverkande innebär att egendom dras in på grund av att ägaren har gjort något brottsligt. • Nya möjligheter att säkra pengar. Det blir möjligt att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankmedel. Det blir också möjligt att ta sådan egendom i beslag. (Prop. 2013/14:110, bet. JuU23, prot. 114, 115) Straffbart att undanhålla barn från andra vårdnadshavaren (JuU24) Straffansvaret vid egenmäktighet med barn utvidgas. Vårdnadshavare som olovligen för bort ett barn kan i dag straffas för olovligt bortförande. Ibland håller en vårdnadshavare också kvar ett barn på en plats dit barnet från början förts i samförstånd mellan vårdnadshavarna. Detta kan även ske under en umgängesperiod. Dessa gärningar är i dagsläget inte straffbara. Straffansvaret vid egenmäk- (Prop. 2013/14:121, bet. JuU25, prot. 109) riksdagens årsbok 2013/14 Den som blir anhållen ska få veta varför (JuU26) En person som blir anhållen ska ha en ovillkorlig rätt att få veta vilka omständigheter som ligger till grund för beslutet att anhålla personen. Syftet är att öka rättssäkerheten för den som är misstänkt för ett brott. En person som häktats har redan motsvarande rätt. Ändringen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. (Prop. 2013/14:157, bet. JuU26, prot. 105) Skärpt straff för dataintrång (JuU27) Ett nytt brott, grovt dataintrång, införs i brottsbalken. Ett dataintrång bedöms som grovt om det har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit särskilt farligt. Straffet för grovt dataintrång ska vara fängelse i lägst sex månader och max sex år. I dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i högst två år. I och med lagändringen anpassas svensk lag till ett EU-direktiv om angrepp mot informationssystem. (Prop. 2013/14:92, bet. JuU27, prot. 109) Livstid blir normalstraffet för mord (JuU28) Straffet för mord skärps till fängelse på livstid om omständigheterna är försvårande. I dag är straffet för mord fängelse på viss tid, lägst 10 år och högst 18 år, eller på livstid. Livstidsstraffet döms bara ut i de allvarligaste fallen, när ett tidsbestämt straff på 18 år inte är tillräckligt. Syftet med skärpningen är att livstidsstraffet ska kunna användas i större utsträckning än i dag och vara normalstraffet. Det betyder att det ska dömas ut i en majoritet av fallen. (Prop. 2013/14:194, bet. JuU28, prot. 105) Hanteringen av brottmål ska bli effektivare (JuU29) Ett antal lagändringar görs för att minska problemen med rättegångar som ställs in för att den åtalade inte kommer Beslut i korthet | 99 till huvudförhandlingen. Maxstraffet som en person får dömas till i sin frånvaro höjs från tre till sex månader. Reglerna om vite samt hämtning och häktning av frånvarande personer ska bli tydligare. Dessutom utökas möjligheterna att använda så kallad förenklad delgivning. Hanteringen av stora brottmål ska också bli enklare och effektivare. Domstolen får ett tydligare ansvar för att bedöma om flera åtal ska kunna hanteras gemensamt eller var för sig. Åtal mot flera personer för brott som har samband med varandra ska inte längre rutinmässigt hanteras gemensamt. Domstolen får också ett tydligare ansvar för förberedelsen av brottmål. (Prop. 2013/14:170, bet. JuU29, prot. 109) Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (JuU30) Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. I dag är det straffbart att förmå någon att gifta sig mot sin vilja genom olaga tvång. Bestämmelsen kan dock inte användas i fall där det inte har varit nödvändigt att använda tvång, till exempel när offret har varit ett barn. Nu införs ett nytt brott – äktenskapstvång. Det innebär att det också blir straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. I praktiken betyder detta att även press från föräldrar eller släktingar kommer att vara straffbart. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år. Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet ”vilseledande till tvångsäktenskapsresa” införs. Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap 100 | Beslut i korthet ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande. Fullmaktsäktenskap erkänns i dag utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kan erkännas om det finns särskilda skäl. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. (Prop. 2013/14:208, bet. JuU30, prot. 114, 115) Ändring i nomineringsprocessen till EUdomstolen och Europadomstolen (JuU31) Nomineringar av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska förberedas på samma sätt som med ordinarie domare. Det innebär att Domarnämnden får i uppgift att ta fram nomineringarna. (Prop. 2013/14:78, bet. JuU31, prot. 95) Högre krav ska stärka förtroendet för nämndemän (JuU32) Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten. Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister, och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag. Därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kom- riksdagens årsbok 2013/14 mun- och landstingsfullmäktige. (Prop. 2013/14:169, bet. JuU32, prot. 131) Polisen får mer tid för it-anpassning (JuU33) När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar. Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerad och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Därför ska tiden förlängas till utgången av 2017. (Prop. 2013/14:192, bet. JuU33, prot. 131) Säpo får ansvar för säkerhet vid statsministerns tjänstebostäder (JuU34) Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo. (Prop. 2013/14:203, bet. JuU34, prot. 119) Bättre säkerhet vid rättspsykiatriska undersökningar (JuU35) Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta. I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat riksdagens årsbok 2013/14 Beslut i korthet | 101 att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas. I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård. (Prop. 2013/14:222, bet. JuU35, prot. 123) gen på ett tillfredsställande sätt, menar justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Översynen av lagen bör göras förutsättningslöst, och olika alternativ bör undersökas. Det gäller bland annat frågan om en samtyckeslagstiftning bör införas, det vill säga att sexuellt umgänge utan den ena personens samtycke ska betraktas som våldtäkt. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet bygger på ett utskottsinitiativ i justitieutskottet. (Bet. JuU37, prot. 75, 78) Straffen för vapenbrott höjs (JuU36) Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år. Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd. (Prop. 2013/14:226, bet. JuU36, prot. 131) Ny brottsskadelag ska öka brottsoffers möjligheter till ersättning (JuU38) En ny brottsskadelag gäller från den 1 juli 2014. Lagen innebär bland annat: • Brottsoffermyndigheten ska inte kunna bestämma lägre brottsskadeersättning för kränkning än det belopp en domstol har dömt ut i skadestånd. • Maxgränsen för kränkningsersättningen tas bort. • Ansökningstiden för brottsskadeersättningen förlängs från två till tre år. • Om brottsoffret är ett barn ska ansökan kunna ske fram till den dag han eller hon fyller 21 år. • Det blir enklare för barn att ansöka om brottsskadeersättning om brottet har begåtts av en vårdnadshavare. • Det blir lättare för Brottsoffermyndigheten, som betalar skadestånd till brottsoffer om gärningsmannen är okänd eller inte kan betala, att kräva ersättning från gärningsmannen. Våldtäktslagstiftningen bör ses över (JuU37) Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska granska varför så få våldtäktsanmälningar leder till åtal och fällande dom. Med utgångspunkt från den granskningen ska kommittén lämna förslag på åtgärder som kan stärka brottsoffrets ställning samt förbättra polisens och åklagarnas arbete med våldtäkter. Kommittén bör också se över våldtäktslagstiftningen. Riksdagen har flera gånger tidigare beslutat om ändringar i bestämmelserna om våldtäkt. Trots det fungerar inte la- (Prop. 2013/14:94, bet. JuU38, prot. 109) 102 | Beslut i korthet Sverige ansluter sig till FN-konvention mot terrorism (JuU39) Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner. Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium. (Prop. 2013/14:212, bet. JuU39, prot. 119) Uppskov med behandling av ärenden (JuU40) Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. JuU40, prot. 131) EU:s agenda för rättsliga frågor fram till 2020 (JuU41) I juni 2014 fastställer Europeiska rådet nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020. Meddelandet omfattar i riksdagens årsbok 2013/14 första hand det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU. Utskottet delar kommissionens uppfattning om att • EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera nuvarande lagstiftning • nuvarande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt • problem i första hand bör lösas genom att man förstärker de nuvarande bestämmelserna • det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner • principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras. Justitieutskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området. Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat och strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet för rättsliga och inrikes frågor bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (KOM(2014) 144, utl. JuU41, prot. 123) riksdagens årsbok 2013/14 Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden om • grundlagarna och riksdagsordningen • lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen • lagstiftning om radio och tv • yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet • press- och partistöd • riksdagen och vissa myndigheter som sorterar under riksdagen • länsförvaltningen och rikets administrativa indelning • den kommunala självstyrelsen • medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Utskottet ska också granska statsr ådens tjänste utövning och regeringsä rendenas handläggning. Konstitutionsutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftso mråde 1 Rikets styrelse. Beslut i korthet | 103 Pengar till regeringen, riksdagen och hovet (KU1) Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns, JO:s, förslag i budgetpropositionen om cirka 12,9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Rikets styrelse för 2014. I utgiftsområdet ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, pres�stödet och hovet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Syftet är att anpassa lagen till EU:s nya krav på medlemsländernas budgetramar. Bland annat ska regeringen regelbundet utvärdera de ekonomiska prognoser som den lämnar till riksdagen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Vissa ändringar görs också när det gäller prognoserna och bedömningarna som regeringen ska lämna i dessa båda propositioner. (Prop. 2013/14:1, bet. KU1, prot. 39) Kommuner ska kunna lämna bidrag till statlig sjöinfrastruktur (KU2) Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för. I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder till sjöss. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilket slags trafik det handlar om. (Prop. 2012/13:153, bet. KU2, prot. 17) 104 | Beslut i korthet Nytt omställningsstöd för tidigare riksdagsledamöter (KU3) Riksdagsledamöter som slutar sitt uppdrag ska få bättre stöd för att gå över till yrkeslivet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa ett nytt omställningsstöd som ska ersätta den nuvarande inkomstgarantin. Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det stöd som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden. Det kan bestå av rådgivning och kompletterande utbildning. Den andra delen är ett ekonomiskt stöd som i sin tur består av två delar. Alla ledamöter som slutar sitt uppdrag får under högst två år ett ekonomiskt stöd som liknar en avgångsersättning på arbetsmarknaden. Utöver det kan äldre personer som varit riksdagsledamöter i minst åtta år få ett förlängt ekonomiskt stöd. Den här ersättningen är lägre och beviljas för ett år i taget. Det ekonomiska stödet kan under vissa förutsättningar minskas eller dras in, så kallad jämkning. Det nya omställningsstödet gäller för nya riksdagsledamöter som väljs in i riksdagen vid valet 2014 eller senare. Nuvarande riksdagsledamöter som blir omvalda 2014 får rätt till den nuvarande inkomstgarantin när de slutar sina uppdrag, eftersom riksdagen anser att ledamöternas villkor bör vara förutsebara. Skillnaderna mellan det nya omställningsstödet och den gamla inkomstgarantin är enligt riksdagen så stora att det nya systemet inte bör gälla nuvarande ledamöter. (Redog. 2012/13:RS7, bet. KU3, prot. 8) Riksrevisionens rapport om myndigheternas skydd mot korruption (KU4) Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters skydd mot korruption och lämnat rekommendationer. Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myn- riksdagens årsbok 2013/14 digheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar åtgärder för att motverka korruption. Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet, KU, håller med regeringen om att den statliga förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. KU anser att en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. KU betonar att det är viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling och närliggande områden. (Skr. 2012/13:167, bet. KU4, prot. 27, 31) KU har följt upp hur riksdagen använt EU:s subsidiaritetsprincip (KU5) Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och fann att 21 EU-förslag stred mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av riksdagens årsbok 2013/14 den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort. Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete. Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar. Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Bet. KU5, prot. 58) Ny sekretessregel för myndigheter vid internationellt samarbete (KU6) Nya sekretessregler gäller från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten. Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges Beslut i korthet | 105 möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas. Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. Det är bra, tycker konstitutionsutskottet, KU, som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser KU. (Prop. 2012/13:192, bet. KU6, prot. 31, 32) Kommunalt partistöd ska redovisas varje år (KU7) Kommunallagen ändras på en rad punkter. • Partier som tar emot partistöd måste varje år lämna in en redovisning till kommunfullmäktige som visar att stödet har använts till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin. • Kravet på att partistöd bara får ges till partier som är representerade i kommunfullmäktige blir tydligare. Det ska stå i lagen att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är fastställd för mandatet. • I de minsta kommunerna, som har 8 000 eller färre röstberättigade invånare, sänks minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige från 31 till 21. • Vid ett valår ska mandatperioden i fullmäktige börja den 15 oktober. • Det ska bli tillåtet för ledamöter att vara med på distans vid fullmäktigesammanträden. Ett krav är att deltagandet sker genom direkt ljud- och bildöverföring. (Prop. 2013/14:5, bet. KU7, prot. 35) 106 | Beslut i korthet Lagrådet får bättre möjligheter att hantera arbetstoppar (KU8) Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar i stället för nuvarande högst fyra. (Prop. 2013/14:13, bet. KU8, prot. 32) Vallokaler ska vara tillgängliga för alla (KU9) I dagsläget har kommuner, om särskilda skäl finns, möjlighet att använda vallokaler och lokaler för förtidsröstning som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Den möjligheten ska tas bort. Syftet är att vallokaler ska vara tillgängliga för alla. Det ska också bli lättare för utländska EU-medborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet. Dessutom ska även utländska EU-medborgare med diplomatisk immunitet kunna delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Lagändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. (Prop. 2013/14:37, bet. KU9, prot. 47, 48) KU:s administrativa granskning av regeringens arbete (KU10) Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska. KU har även granskat vissa ärenden som Miljödeparte- riksdagens årsbok 2013/14 mentet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden. KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet. KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en eller flera samordningsfunktioner. Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts av någon remissbehandling. Det medför enligt KU en risk för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement. Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall. En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lag- riksdagens årsbok 2013/14 ärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt. KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta för den statliga chefsrekryteringsprocessen. Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Bet. KU10, prot. 58) Rapport om JO:s verksamhet (KU11) Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 097 nya ärenden under verksamhetsåret 2012/13, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Redog. 2013/14:JO1, bet. KU11, prot. 62) Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekryte- Beslut i korthet | 107 ring till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan. (Bet. KU12, prot. 65, 71) Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat allmänna helgdagar. Skälet är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om 70-årsminnet av Harry Nordlund, att avskaffa första maj som allmän helgdag, flaggdagar och flaggning, nationalsången, ordensväsendet, en medalj för internationella insatser och en minnesdag för Raoul Wallenberg. (Bet. KU13, prot. 75, 78) Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör frågor om fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om etniska, språkliga och religiösa minoriteter, böneutrop, förbud mot slöja i offentliga verksamheter, ett stärkt skydd för äganderätten, rätten till liv, en värdekommission, återkallande av medborgarskap och att lägga till fler konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt. (Bet. KU14, prot. 99) Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU15) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arbetsvillkor, utskottens och ledamöternas resor, riksdagens krigsdelegation och minnesåret för demokratins genombrott. (Bet. KU15, prot. 79, 82) 108 | Beslut i korthet Nya regler för fördelning av mandat ska bättre spegla hur väljarna röstat (KU16) Valsystemet ändras så att fördelningen av mandat säkrare ska spegla hur väljarna har röstat. Det gäller i val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Ändringarna ska göra så att partierna får en representation som stämmer överens med partiets väljarstöd. I kommuner som är indelade i valkretsar ska utjämningsmandat införas. Det införs också en småpartispärr på 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar och 2 procent i kommuner som inte är det. För att göra det lättare för väljarna att skilja olika partiers valsedlar åt ska partierna få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna. Partierna måste också anmäla i förväg när de ställer upp i ett val, så att det blir tydligare för väljarna vilka de kan rösta på. Den som nomineras som kandidat måste säga ja till nomineringen för att vara valbar, detta för att man själv ska ha rätt att bestämma om man vill ställa upp som kandidat. Ändringarna görs i regeringsformen och vallagen. Ändringar i regeringsformen kräver två beslut i riksdagen med val emellan. Eftersom ändringarna i vallagen hänger ihop med ändringarna i regeringsformen är förslaget att alla ändringar i båda lagarna ska börja gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till att anta ändringarna i regeringsformen som vilande. Riksdagen sköt upp behandlingen av ändringarna i vallagen till efter höstens val. (Prop. 2013/14:48, bet. KU16, prot. 83, 86) Lättare väcka åtal för förtal (KU17) Privatpersoner ska få en starkare ställning i domstolsmål som handlar om ärekränkning. Kravet på att det måste finnas särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det betyder att åklagare och justitie- riksdagens årsbok 2013/14 kansler i högre grad ska kunna hjälpa personer som till exempel har utsatts för förtal på internet. En person som har förlorat ett tryck- eller yttrandefrihetsmål ska kunna slippa att betala motpartens rättegångskostnader när det finns särskilda skäl för att få saken prövad i domstol. Sverige har i dag svårt att delta i internationellt rättssamarbete kring ärenden som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, men den möjligheten förbättras nu. Bland annat ska skrifter och tekniska upptagningar inte anses vara utgivna i Sverige, och därmed omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, bara för att de har skickats härifrån till utlandet. Ändringarna i grundlagarna börjar gälla den 1 januari 2015. De andra lagändringarna gäller från den 1 juli 2014. Riksdagen antog förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som vilande. Riksdagen sa ja till regeringens andra förslag. (Prop. 2013/14:47, bet. KU17, prot. 99) Nej till motioner om författningsfrågor (KU18) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om författningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om nationella folkomröstningar, en författningsdomstol, finansmakten och Riksbankens uppgifter, Riksrevisionens uppgifter, Europaparlamentets säte, karantänsregler för politiker och höga statstjänstemän, byte av partitillhörighet, behörighetsvillkor för överbefälhavare och den offentliga äganderätten. Andra motioner tar upp frågor om statliga kommissioner, nationella strategier, språket i lagar och källhänvisningar i Statens offentliga utredningar. (Bet. KU18, prot. 87, 90) riksdagens årsbok 2013/14 Nej till motioner om rösträtt och valsystem (KU19) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om rösträtt och valsystem. Skälet till att riksdagen sa nej till en motion om höjd riksdagsspärr är bland annat att det finns ett brett stöd för den nuvarande spärren på 4 procent. Övriga motioner tar upp frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden. (Bet. KU19, prot. 91) KU:s granskning av regeringen (KU20) Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande: • En granskning gäller regeringens hantering av Vattenfalls köp av energibolaget Nuon. Näringsdepartementet och Finansdepartementet beredde gemensamt frågan om att upphandla en finansiell rådgivare i syfte att köpa ett större energibolag. Det finns dock olika synsätt på om själva ställningstagandet till Vattenfalls köp vid ägarsamordningen bereddes gemensamt. Det finns ingen dokumentation som visar att man har följt reglerna om att informera Statsrådsberedningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har uppgett för KU att han vid tidpunkten för Vattenfalls köp inte fått information om att Vattenfall avsåg att genomföra affären. Å andra sidan anges i en promemoria från Näringsdepartementet att partiledarna informerats av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). KU konstaterar att båda uppgifterna inte kan vara korrekta. Utskottet anser att statsministern har det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen inom regeringen och Regeringskansliet fungerar. Tydliga Beslut i korthet | 109 och ändamålsenliga regler har i huvudsak funnits. I ljuset av denna granskning finns det enligt KU skäl att vidta åtgärder för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen fungerar på ett sätt som gör att man bättre kan förebygga sådana brister i hanteringen som har framkommit här. KU kritiserar Maud Olofsson för brister i den gemensamma beredningen, den interna informationen samt dokumentationen. Att Maud Olofsson valt att inte medverka i en utfrågning i KU har gjort det svårare för utskottet att klarlägga händelseförloppet. Utskottet kommer att utvärdera om före detta ministrars medverkan i riksdagens arbete med att kontrollera regeringen ska regleras. • Regeringen har brustit i sin styrning av Försvarsmakten. Det visar KU:s granskning av regeringens information till riksdagen om bemanningen av Försvarsmaktens insatsorganisation. Styrningen på en övergripande, strategisk nivå behöver bli tydligare samtidigt som styrningen i sakfrågor bör minska. Det finns brister i regeringens återrapportering till riksdagen om insatsorganisationens utveckling och Försvarsmaktens förutsättningar att följa riksdagens beslut. Det här är allvarligt, anser KU. Det är viktigt att riksdagen får information när statens verksamhet inte följer det som riksdagen har beslutat om. • Regeringens arbete med omregleringar av apoteks-, telekom- och elmarknaderna har systematiska brister i beredningen och tillsynen. Det har sannolikt lett till onödiga samhällskostnader. Enligt KU är bristerna kopplade till regeringens styrning av myndigheter och andra organ. • Regeringen kan inte undgå kritik för att den inte följt bestämmelserna i riksdagsordningen i samband med justitieutskottets subsidiaritetsprövning av ett EU- 110 | Beslut i korthet förslag. När justitieutskottet behandlade ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bad utskottet regeringen om en bedömning, som regeringen är skyldig att lämna inom två veckor. Regeringen informerade inte justitieutskottet i tid, trots att regeringen fick ytterligare två veckor på sig. • När allmänna handlingar begärdes ut från biståndsmyndigheten Sida dröjde det tre månader innan handlingarna lämnades ut, detta efter att Sida bett om samråd med Utrikesdepartementet om utrikessekretessen i handlingarna. KU konstaterar att detta svårligen stämmer överens med grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. KU noterar att Regeringskansliet arbetar för att förbättra rutinerna vid utlämnande av allmänna handlingar och förutsätter att detta arbete fortsätter. Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Bet. KU20, prot. 122) Regeringen redogör för hur riksdagens skrivelser har behandlats (KU21) Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar. Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. KU konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser. KU förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång riksdagens årsbok 2013/14 tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:75, bet. KU21, prot. 124) Nej till motioner om vallagsfrågor (KU22) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om vallagsfrågor. Motionerna handlar bland annat om elektronisk röstning, avskaffande av ångerröst, gemensamma valsedlar och särskild valkrets för utlandssvenskar. (Bet. KU22, prot. 91) Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet (KU23) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om olika tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om meddelarskydd, hets mot transpersoner, kränkningar på internet, en internetombudsman, blockering eller filtrering av internet, skadestånd vid ärekränkningsbrott, självmordssajter och mediekoncentration. (Bet. KU23, prot. 87, 90) Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU24) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om sannings- och granskningskommissioner om registreringen av romer, stärkt arbete mot antiziganism, antisemitism och islamofobi, finlandssvenskarnas ställning som nationell minoritet, sametinget, finskans ställning som minoritetsspråk och äldreomsorg på finska. (Bet. KU24, prot. 91) riksdagens årsbok 2013/14 Nej till motioner om integritets- och sekretessfrågor (KU25) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet. (Bet. KU25, prot. 106, 108) Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU26) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om beredningsuppgifter vid myndighetsutövning som lämnas till privata aktörer, ersättning till enskilda personer för rättsförluster vid myndighetsutövning, att återinföra tjänstemannaansvar samt lagreglering av insynsrådens sammansättning. Andra motioner rör integritetsskydd och myndigheters webbplatser, möjligheten att kontakta myndigheter anonymt, överklagande av vissa förvaltningsbeslut och en kommission som ska granska hur EU-bestämmelser tillämpas. (Bet. KU26, prot. 106, 108) Nej till motioner om begravningsfrågor och trossamfund (KU27) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som handlar om olika frågor om begravningsverksamhet, Svenska kyrkan, fri församlingstillhörighet och likabehandling av alla trossamfund. (Bet. KU27, prot. 105) Fler ska kunna se viktiga evenemang på tv (KU28) Det har blivit vanligare att stora kommersiella tv-bolag köper exklusiva sändningsrättigheter till vissa sportevene- Beslut i korthet | 111 mang. Mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen våren 2012 om behovet av en så kallad evenemangslista har Myndigheten för radio och tv utrett hur en sådan lista skulle kunna utformas. En sådan lista ska innehålla evenemang som anses vara särskilt viktiga för samhället, till exempel OS. En väsentlig del av allmänheten ska kunna ta del av evenemangen på listan via fri tv. Enligt utredningsförslaget från Myndigheten för radio och tv ska minst 80 procent av allmänheten ha tillgång till evenemangen på listan. Riksdagen anser att gränsen på 80 procent är för låg. När regeringen fortsätter att arbeta med förslaget om evenemangslista bör kraven skärpas så att fler kan se de evenemang som finns med på listan. Vad som menas med fri tv bör också bli tydligare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet om tillkännagivande grundar sig på motioner från S. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om radio- och tv-frågor. (Bet. KU28, prot. 106, 108) Ökat skydd mot andra länders underrättelseverksamhet (KU29) Skyddet mot andra länders underrättelseverksamhet ska stärkas. Bland annat införs ett nytt brott, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Brottet omfattar underrättelseverksamhet som har som syfte att samla in information som kan skada Sverige om ett annat land känner till den. Dessutom skärps minimistraffet för flyktingspionage från böter till fängelse. (Prop. 2013/14:51, bet. KU29, prot. 110, 115) 112 | Beslut i korthet Fler landsting bör få regionalt utvecklingsansvar (KU30) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län. Riksdagen anser att även landstingen i Norrbottens och Västernorrlands län bör få regionalt utvecklingsansvar från den 1 januari 2015. Regeringen bör lämna ett lagförslag om detta. Regeringen bör också utreda på nytt om även Västmanlands läns landsting ska få regionalt utvecklingsansvar. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till helhetslösning för den regionala organisationen. (Prop. 2013/14:46, bet. KU30, prot. 75, 78) Säkrare och mer tillgängliga val (KU31) Det är viktigt att val genomförs på ett säkert sätt och att så många som möjligt har möjlighet att rösta. Det finns en risk att väljare på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal för att förtidsrösta. Framöver kommer dessa väljare att kunna lämna sina röster till kommunala röstmottagare som kommer hem till dem och tar emot deras röster. Under den tid som förtidsröstningen pågår ska minst en röstningslokal i varje kommun vara öppen varje dag, och minst två röstmottagare ska vara närvarande för att ta emot förtidsröster i röstningslokalerna. För att öka säkerheten ska kommunerna förvara valmaterial från förtidsröstningen avskilt och på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om kuvert, röstkort och adresskort som tagits emot från väljare eller bud. Lokaler som används för röstning ska vara tydligt avgränsade och utformade så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Lokalerna får inte ha anknytning till en viss poli- riksdagens årsbok 2013/14 tisk organisation. Det är också viktigt att alla som arbetar med val har kunskap om vilka regler som gäller. Därför ska bara den som har fått utbildning få bli röstmottagare. Valnämnden får i undantagsfall avsluta den preliminära rösträkningen en dag senare, det vill säga till torsdagen efter valdagen. På så sätt ska rösträkningen bli säkrare. De nya reglerna för förvaring av valmaterial gäller från den 1 augusti 2014. De andra ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. (Prop. 2013/14:124, bet. KU31, prot. 106, 108) Förslaget om att ändra riksdagens beslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt strider inte mot riksdagsordningen (KU32) Konstitutionsutskottet, KU, anser inte att finansutskottets förslag om att ändra riksdagens tidigare beslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt strider mot riksdagsordningen. Det betyder att riksdagen kan besluta om förslaget (se finansutskottets betänkande 2013/14:FiU16). KU har granskat förslaget efter att talmannen tidigare sagt nej till att be riksdagen ta ställning till förslaget eftersom han ansåg att det strider mot riksdagsordningen. KU anser att det inte finns något hinder i riksdagsordningen mot att riksdagen fattar ett beslut som innebär att inkomsterna på statens budget skulle avvika från den beräkning av inkomsterna som riksdagen tidigare beslutat. Riksdagsordningen innehåller inte heller någon uttrycklig reglering som skulle begränsa utskottens rätt att lämna förslag genom så kallade utskottsinitiativ som en del av budgetarbetet. KU anser att finansutskottets förslag ligger inom ramen för syftet med den så kallade rambeslutsmodellen för budgetarbetet i riksdagen och för praxis. (Bet. KU32, prot. 44) riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement (KU33) Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU. Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet, KU, har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. (Redog. 2013/14:RS1, bet. KU33, prot. 108) Frågor om demokratipolitik (KU34) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: • ett högt och mer jämlikt valdeltagande • ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna • stärkta möjligheter till inflytande • insyn och delaktighet mellan valen Beslut i korthet | 113 • en ökad demokratisk medvetenhet • värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism. Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna. (Skr. 2013/14:61, bet. KU34, prot. 124) Partier som tagit emot anonyma bidrag ska inte få statligt partistöd (KU35) Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Beslutet innebär att riksdagen delvis sa ja till en gemensam motion från MP, S och V. Riksdagen sa även ja till regeringens proposition om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering, med en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Konstitutionsutskottet, KU, anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten känner till vem som är givare. 114 | Beslut i korthet Dessutom gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat vilka uppgifter som ska sparas. Riksdagen uppmanade därför regeringen att förtydliga detta. Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ i KU. (Prop. 2013/14:70, bet. KU35, prot. 78) Jämn könsfördelning i de flesta kommittéer under 2013 (KU36) Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens rapport. KU noterar att könsfördelningen är jämn inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer utom i gruppen ordförande med mera. Där är andelen kvinnor 37 procent. Även om en majoritet i den här gruppen fortfarande är män tycker utskottet att det är positivt att andelen kvinnor har ökat jämfört med förra året. Regeringen har också redovisat spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter, statistik som KU efterfrågade förra året. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:103, bet. KU36, prot. 106, 108) Landstingen i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län får regionalt utvecklingsansvar (KU37) Landstingen i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län får regionalt utvecklingsansvar från och med den 1 januari 2015. Beslutet innebär också att landstingen i dessa län får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska heta regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Det ska dock fortsätta att heta landstings- riksdagens årsbok 2013/14 fullmäktige vid val. (Prop. 2013/14:122, bet. KU37, prot. 110, 115) Reglerna för regeringsbeslut som rör Försvarsmakten ändras (KU38) När regeringen beslutar är huvudregeln att minst fem statsråd ska delta. Men vissa typer av brådskande ärenden om Försvarsmakten får ett statsråd besluta om under statsministerns överinseende. Nu slås förutsättningarna för beslut enligt detta undantag fast i en ny lag. Samtidigt ändras de typer av ärenden som får beslutas enligt undantaget. Till exempel ska beslutsformen inte användas när det gäller reservofficerares och reservpersonals inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten. Däremot ska Försvarsmaktens organisering och mobilisering i krig samt totalförsvarspliktigas inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten kunna beslutas enligt den särskilda beslutsordningen också i framtiden. (Prop. 2013/14:179, bet. KU38, prot. 108) Statistiksekretessen ändras (KU39) Bestämmelserna om statistiksekretess ändras. I dag måste statliga utredningar och Statskontoret be regeringen att besluta om sekretess när de gör en statistisk undersökning. Regeringen beslutar oftast om sekretess, men myndigheterna måste vänta in regeringens beslut. I och med lagändringen kommer sekretess att gälla utan att regeringen först behöver besluta om det. (Prop. 2013/14:179, bet. KU39, prot. 108) Större möjligheter för kommuner att finansiera forskning (KU40) Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier. riksdagens årsbok 2013/14 Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot kan de inte lämna bidrag till forskningsprojekt som görs i en annan organisationsform för att möjliggöra internationellt samarbete. Detta ska nu bli möjligt. (Prop. 2013/14:136, bet. KU40, prot. 121, 122) Bättre kontroll av privata företag som utför kommunal verksamhet (KU41) Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre. Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommuner och landsting måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som sköts av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet. De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. (Prop. 2013/14:118, bet. KU41, prot. 116) Olagligt för privatpersoner använda avkodningsutrustning utan tillstånd (KU42) Antalet privatpersoner som använder avkodningsutrustning för att kunna använda betal-tv-tjänster och andra elektroniska betaltjänster utan att betala har ökat. Men nu ska det bli olagligt att utan tillstånd skaffa sig och använda Beslut i korthet | 115 avkodningsutrustning även privat. Det är sedan tidigare straffbart för företag att hantera avkodningsutrustning utan tillstånd. Straffet kan bli böter för den som skaffar sig och använder avkodningsutrustning privat. För den privatperson som till exempel säljer, hyr ut eller installerar utrustning åt andra kan straffet framöver bli böter eller fängelse i upp till två år, precis som för företag. (Prop. 2013/14:123, bet. KU42, prot. 127) Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU43) Riksdagens nämndmyndigheter har i år för första gången lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut. Konstitutionsutskottet, KU, anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten. Alla redogörelserna för 2013 innehåller uppgifter om ledamöter, beskrivningar av verksamheten och de beslut som har fattats under året. KU noterar att Partibidragsnämnden redovisar partibidragens storlek bara som totalsummor, trots att uppgifter om fördelningen på politiskt parti och kvinnoorganisation tidigare har skickats ut i pressmeddelanden. Dessa uppgifter borde kanske finnas med även i redogörelsen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Redog. 2013/14:NL1, 2013 /14:PN1, 2013/14:RAN1, 2013/14:SN1, 2013/14:VPN1, 2013/14:ÖN1, bet. KU43, prot. 127) Vissa förändringar i indelningen av statens budget i utgiftsområden (KU44) Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom olika utgiftsområden i statens budget enligt regeringens 116 | Beslut i korthet förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en patent- och marknadsdomstol. (Prop. 2013/14:100, bet. KU44, prot. 124) Subsidiaritetskontrollen av EU-förslag är ineffektiv (KU45) Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tillämpades på förslag till EU-lagstiftning under 2012. De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen. KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (KOM(2013) 565, KOM(2013) 566, utl. KU45, prot. 123) riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagen sa ja till en ny riksdagsordning (KU46) Riksdagen sa ja till en ny riksdagsordning. Den nya lagen är främst en redaktionell och språklig omarbetning av den nu gällande riksdagsordningen. Dessutom blir reglerna om budgetprocessen i riksdagen tydligare. Den nya riksdagsordningen bygger på förslag som riksdagsstyrelsen och regeringen har lämnat. Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat dels riksdagsstyrelsens framställning Översyn av riksdagsordningen, dels regeringens proposition En utvecklad budgetprocess som även den innehåller förslag på ändringar i riksdagsordningen. Riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag, innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Beslutet innebär bland annat att det ska stå i riksdagsordningen att huvudregeln är att den så kallade rambeslutsprocessen ska användas när riksdagen ska besluta om statens budget. Rambeslutsprocessen är en del av budgetprocessen som innebär att riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Reglerna i riksdagsordningen för hur ändringar i statens budget ska beslutas i riksdagen ska också ändras. Ändringar i budgetlagen om uppföljning och utvärdering av de budgetpolitiska målen görs också. En redaktionell och språklig modernisering av den gällande lagen görs, efter förslag av riksdagsstyrelsen. Ändringar i regler som bland annat rör kammaren och ledamöternas rätt att lämna så kallade följdmotioner på till exempel en proposition görs också. I huvudsak ställde sig KU bakom riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet föreslog dock vissa ändringar i riksdagsstyrelsens förslag, främst som en följd av de förslag som regeringen lämnat om förenklingar i budgetprocessen. Därför lämnade utskottet ett eget förslag till ny riksdagsordning. Beslut i korthet | 117 riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag till en ny riksdagsordning. (Prop. 2013/14:173, redog. 2013/14:RS3, bet. KU46, prot. 127) Kulturutskottet (KrU) Uppskov med behandling av ärenden (KU47) Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013, 2013/14:RS2. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. KU47, prot. 127) bereder ärenden om • allmänna kultur- och bildningsändamål • kulturarv • folkbildning • ungdomsverksamhet • internationellt kulturellt samarbete • idrotts- och friluftsverksamhet • tillsyn och reglering av spelmarknaden • trossamfunden • radio och television. Kulturu tskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftso mråde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2013. De största anslagen går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Bland de större nya satsningarna kan nämnas en utbyggnad av Skapande skola till att även omfatta förskoleklasser. Umeå är Europas kulturhuvudstad 2014 och får med anledning av det 37 miljoner kronor 2013. Ett antal museer 118 | Beslut i korthet får extra medel i en kulturarvssatsning, och satsningen på digitalisering av biografer tidigareläggs. Statens kulturråd får extra medel för att kartlägga hur digital teknik kan användas för att göra kulturen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för kulturanalys har fått fler uppgifter och får därför ökat anslag. Stödet till trossamfunden ökar med 15 miljoner kronor, och folkhögskolorna får fler utbildningsplatser till arbetslösa ungdomar. Taltidningsverksamheten får en ny inriktning. (Prop. 1, bet. KrU1, prot. 41, 42) Filmpolitiska frågor (KrU2) Hösten 2012 kom staten och aktörer inom den svenska tvoch filmbranschen överens om ett nytt filmavtal för perioden 2013–2015. I avtalet behandlas bland annat frågan om stöd till svensk film. Avtalets parter ska vid inkomstbeskattning även i fortsättningen få göra avdrag för de avgifter och bidrag som de enligt avtalet ska betala till Svenska Filminstitutet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändring av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. (Prop. 22, bet. KrU2, prot. 41, 42) Riksrevisionens rapport om staten på spelmarknaden (KrU3) Riksrevisionen har granskat staten på spelmarknaden, och regeringen instämmer delvis i slutsatserna. Det gäller bland annat att • spelansvarsåtgärder och marknadsföring bör anpassas till spelens farlighetsgrad • det är viktigt med forskningsbaserade förebyggande åtgärder mot spelberoende • de som drabbats av spelberoende ska få den vård och behandling som behövs. riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagen konstaterar att Svenska Spel bedriver ett aktivt arbete på spelområdet. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Lotteriinspektionen olika uppdrag. Dessutom ska regeringen återkomma med förslag i syfte att få till stånd ett väl fungerande regelverk på spelområdet. Där ingår bland annat frågor om spelansvars- och marknadsföringsåtgärder och forskningsfrågor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 52, bet. KrU3, prot. 89, 93) Mål för politik om friluftsliv (KrU4) Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen är mätbara och handlar bland annat om tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 51, bet. KrU4, prot. 122) Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU5) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kultur och fritid för barn och unga. Motionerna om utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande skola avslogs med hänvisning till bland annat pågående arbete. Motioner om maxtaxesystem samt översyn av och lagstiftning om musik- och kulturskolan avslogs med hänvisning till att det är frågor för kommunerna. Andra motioner handlar om behovet av nätvandrare och om stöd till mindre föreningar. (Bet. KrU5, prot. 78, 81) riksdagens årsbok 2013/14 Nej till motioner om kultur för alla (KrU6) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om allas rätt till kultur. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om tillgängligheten till kultur och tar upp frågor som fysisk tillgänglighet och tillgänglighet via internet men också i vilken mån kulturen belyser människors olika livsvillkor och erfarenheter. (Bet. KrU6, prot. 78, 81) Nej till motioner om litteratur, läsande, bibliotek och språk (KrU7) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om litteratur, språk, läsande och bibliotek. Motionerna tar bland annat upp frågor om litteraturstöd och att främja läsning. Här hänvisar riksdagen till Litteraturutredningens förslag som just nu bereds inom Regeringskansliet. Andra motioner handlar om bibliotekens uppdrag, en nationell biblioteksplan, förslag för att öka tillgången till bibliotek, digitala bibliotek och ett nationellt lånekortssystem. Riksdagen hänvisar dels till kommunerna, dels till förslaget till ny bibliotekslag som regeringen väntas lämna till riksdagen inom kort. Ytterligare motioner handlar om teckenspråk och teckenspråkstolkar samt att punktskriften ska få officiell status som läs- och skriftspråk. Även här hänvisar riksdagen till att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. (Bet. KrU7, prot. 101, 105) Nej till motioner om public service-frågor (KrU8) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp och att beslut i andra frågor redan har fattats för den pågående tillståndsperioden. Motionerna handlar om många olika delar av public Beslut i korthet | 119 service-verksamheten, bland annat digitalisering av Sveriges Radios, Sveriges Televisions och Utbildningsradions arkiv, förhandsprövning av nya tjänster inom public service, nordiska tv-kanaler i public service-utbudet, svenskt public service-utbud på Åland, upphandling av samhällsprogram och nyhetsförmedling, public service-företagens finansiering och företagens kulturbevarande uppdrag. (Bet. KrU8, prot. 101, 105) Nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön (KrU9) Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. Lagen om kulturminnen m.m. ändrar namn till kulturmiljölagen den 1 januari 2014. Vidare görs några ändringar i lagen. Bland annat ska det nationella minoritetsspråket meänkieli omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden. Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare ska inte omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen. Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kul- 120 | Beslut i korthet turarvet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. (Prop. 96, bet. KrU9, prot. 121, 122) Nej till motioner om idrott, folkbildning och trossamfund (KrU10) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motions-tiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler samt folkbildning och trossamfund. Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare. Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it. När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar. (Bet. KrU10, prot. 110, 113) Nej till motioner om kulturskaparnas villkor och kultur i offentlig miljö (KrU11) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- riksdagens årsbok 2013/14 och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik. (Bet. KrU11, prot. 110, 113) riksdagens årsbok 2013/14 Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) bereder ärenden om • jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske • vädertjänst • naturvård • miljövård i övrigt. Miljö- och jordbruksu tskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och natur vård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Pengar till miljö- och naturvård (MJU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,2 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2014. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora områden är åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning. Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Syftet har varit att ta fram ett beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen och att ge utskottet ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Riksdagen godkände utskottets uppföljning. (Prop. 2013/14:1, bet. MJU1, prot. 45, 48) Beslut i korthet | 121 Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 15,3 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2014. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet. Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Syftet har varit att ta fram ett beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen och att ge utskottet ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Riksdagen godkände utskottets uppföljning. (Prop. 2013/14:1, bet. MJU2, prot. 45, 48) Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen (MJU3) Riksrevisionen har sammanställt tidigare granskningar av den europeiska handeln med utsläppsrätter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Polen. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport. Rapporten handlar i huvudsak om EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS, och användningen av de så kallade flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet till FN:s konvention om klimatförändringar. Det vill säga mekanismen för ren utveckling och mekanismen för gemensamt genomförande, CDM- och JI-programmen. I skrivelsen redogör regeringen för sina ståndpunkter och pågående arbete inom dessa områden. 122 | Beslut i korthet Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:105, bet. MJU3, prot. 22) Ändringar i reglerna om bekämpning av växtskadegörare (MJU4) Växtskyddslagen ändrades den 1 januari 2014. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter för eller fatta beslut om åtgärder för att bekämpa, kartlägga och hindra spridning av nya växtskadegörare som inte är reglerade sedan tidigare. Växtskadegörare är till exempel svamp, insekter och mask som kan orsaka skada på växter eller växtprodukter. Ändringarna omfattar också reglerna för sundhetsintyg, egenkontroll för företag som bedriver verksamhet som kan innebära en växtskyddsrisk samt reglerna för ersättning för kostnader eller förluster som uppkommit på grund av en myndighets beslut att bekämpa eller hindra spridning av växtskadegörare. Ändringarna är en anpassning till EU-regler och internationella regler om åtgärder för växtskydd. (Prop. 2012/13:174, bet. MJU4, prot. 36) Regeringen får rätt att besluta om elektronikavfall och bekämpningsmedel (MJU5) Regeringen får rätt att besluta om insamlingssystem för återvinning eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter. Regeringen får också rätt att besluta om regler för när företag som tillverkar elektriska och elektroniska produkter måste ha ett ombud i ett annat EU-land. Regeringen får även rätt att besluta om vissa regler som gäller bekämpningsmedel. Det gäller kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, undantag från förbudet mot spridning av bekämpningsmedel från flygplan samt avgifter för utbildning i hantering av bekämpningsmedel. (Prop. 2012/13:161, bet. MJU5, prot. 8) riksdagens årsbok 2013/14 Marknadsföring av modersmjölksersättning begränsas (MJU6) En ny lag om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring gäller från den 1 januari 2014. Lagen är en anpassning till EU-regler. Den nya lagen innebär bland annat att marknadsföring av modersmjölksersättning bara får göras i vetenskapliga publikationer och publikationer inriktade på spädbarnsvård. All annan form av marknadsföring blir förbjuden. Marknadsföringen ska ge nödvändiga upplysningar om produktens användning och får inte avråda från amning. Den får heller inte ge intryck av att uppfödning med modersmjölksersättning är likvärdig med eller bättre än amning. (Prop. 2013/14:17, bet. MJU6, prot. 36) Nya mål för rovdjurspolitiken (MJU7) Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till nya mål för rovdjurspolitiken. Det övergripande och långsiktiga målet ska vara att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Detta ska ske utan att det blir påtagligt svårare att hålla tamdjur och hänsyn tas till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. För de aktuella rovdjursstammarna finns det mer detaljerade mål med bland annat referensvärden för populationsstorlek och utbredningsområde. Riksdagen godkände även en toleransnivå för skador på ren orsakade av stora rovdjur. Toleransnivån ska vara maximalt 10 procent räknat på samebyns faktiska renantal. (Prop. 2012/13:191, bet. MJU7, prot. 40, 43) Nej till motioner om vattenvård (MJU8) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om vattenvård. Orsaken är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. riksdagens årsbok 2013/14 Motionerna handlar bland annat om Sveriges arbete inom ramen för EU:s strategi för Östersjön och det mellanstatliga samarbetet inom Helsingforskommissionen, Helcom, för att skydda Östersjön. Andra motioner tar upp åtgärder mot vattenföroreningar och övergödning samt skydd för grund- och dricksvatten. (Bet. MJU8, prot. 65, 71) Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU9) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om fiskeripolitik. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om EU:s fiskeripolitik, småskaligt fiske, tillstånd till vattenbruk och insjöfiske. (Bet. MJU9, prot. 78) Nej till motioner om djurskydd (MJU10) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om djurskydd. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om översyn av djurskyddslagen, djurhållning, avel, offentlig förevisning av djur och djurhälsovård. (Bet. MJU10, prot. 90) Tåg och vissa fartyg undantas kvotplikt för biodrivmedel (MJU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om kvotplikt för biodrivmedel. Lagen om kvotplikt för biodrivmedel ställer krav på att det ska vara mer biodrivmedel i bensin och diesel. Den antogs av riksdagen hösten 2013 och gäller från den dag regeringen bestämmer. Det nya förslaget innebär att kvotplikten inte ska omfatta tåg eller annat spårbundet färdmedel, och heller inte fartyg som går på diesel. Fartyg som används för ”sportoch fritidsändamål” ska dock omfattas av lagen. Beslut i korthet | 123 Ändringarna gäller från samma dag som lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft. (Prop. 2013/14:207, bet. MJU11, prot. 115) Nej till motioner om skogspolitik (MJU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om skogspolitik. Skälet är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om skydd av områden, frivilliga avsättningar, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk. (Bet. MJU12, prot. 70, 71) Mot en giftfri miljö (MJU13) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den som driver en verksamhet utan att ha ett så kallat produktgodkännande enligt EU:s biocidförordning ska dömas för otil�låten miljöverksamhet till böter eller fängelse i högst två år. Biocidprodukter kan vara båtbottenfärger, träskyddsmedel, råttmedel eller insektsmedel. Riksdagen sa också nej till ett stort antal motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kemikaliepolitik. (Prop. 2013/14:39, bet. MJU13, prot. 90) Förbud mot sexuella handlingar med djur (MJU14) Sexuella handlingar med djur förbjuds från den 1 april 2014. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Den som bryter mot förbudet kan också förbjudas att ha djur. Djuret eller djuren kan dessutom omhändertas. (Prop. 2013/14:41, bet. MJU14, prot. 70, 71) Reglerna för utsläppsrätter blir tydligare (MJU15) Riksdagen har tidigare beslutat att alla utsläpp av växthusgaser som kräver tillstånd ska täckas av utsläppsrätter. 124 | Beslut i korthet riksdagens årsbok 2013/14 För att detta ska bli tydligt görs en ändring i lagen om utsläppsrätter. (Prop. 2013/14:39, bet. MJU15, prot. 65) nansierar tillsynen och handläggningen av andra ärenden. (Prop. 2013/14:180, bet. MJU18, prot. 121, 122) Nej till motioner om avfall och kretslopp (MJU16) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om förebyggande arbete, återanvändning, återvinning och marksanering. (Bet. MJU16, prot. 94, 95) Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU19) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om jakt och viltvård. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning, djurskydd i samband med jakt och terrängkörning vid jakt. (Bet. MJU19, prot. 94, 95) Regeringens redogörelse för landsbygdspolitik (MJU17) Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007– 2013. I rapporten har Riksrevisionen granskat om regeringen och berörda myndigheter har arbetat för att nå målen för EU:s landsbygdspolitik. Regeringen instämmer i flera av Riksrevisionens synpunkter och kommer att ta hänsyn till dem i arbetet med att utforma ett landsbygdsprogram för perioden 2014–2020. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2013 om landsbygdspolitik. Motionerna gäller bland annat de gröna näringarnas arbete med att utveckla varumärken, betesresursinventering, slakt, förvaltning av gemensamma resurser och rennäringsfrågor. (Skr. 2013/14:158, bet. MJU17, prot. 119, 122) Avgifter för tillsyn av drivmedel (MJU18) Regeringen får ge Transportstyrelsen rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn av de system för att ta hand om bensingaser som bensinmackar måste ha. Transportstyrelsen ska kunna finansiera sin tillsyn och handläggning av ärenden som gäller drivmedel på samma sätt som myndigheten fi- Olika klimatpolitiska frågor (MJU20) Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens slutrapport om granskningar inom klimatområdet 2009– 2012. Riksrevisionen har granskat om regeringen skapat förutsättningar för effektiva klimatåtgärder, om kostnaderna är rimliga i förhållande till klimatåtgärderna och om regeringen gett en tydlig och samlad bild av åtgärder, kostnader och effekter. Regeringen håller med Riksrevisionen om att avsedda mål och resultat ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt och redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens skrivelse och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om internationell klimatpolitik, EU:s klimat- och energipolitiska ram för perioden 2020–2030, vissa övriga EUfrågor, nationell klimatpolitik, luftkvalitet och vindkraft. (Skr. 2013/14:209, bet. MJU20, prot. 121, 122) Ursprungsmärkning och andra livsmedelspolitiska frågor (MJU21) Från och med december 2014 måste EU-länderna märka kött av gris, får, get och fjäderfä med ursprungsland eller riksdagens årsbok 2013/14 härkomstplats. Sedan tidigare finns krav på märkning av nötkött. Riksdagen anser att den obligatoriska ursprungsmärkningen bör gälla alla köttprodukter, även produkter där kött ingår som en ingrediens. Därför uppmanade riksdagen regeringen att i alla relevanta sammanhang inom EU arbeta för att få till en sådan ursprungsmärkning. Märkningen ska också vara tydlig så att konsumenterna inte vilseleds. Till grund för beslutet om tillkännagivande ligger ett motionsförslag från V. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om livsmedelspolitik. Motionerna rör en översyn av reglerna om hantering av viltkött, ursprungsmärkning, innehållsdeklarationer, förbud mot transfetter, azofärgämnen, mål för offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel, antibiotika i livsmedel, dricksvatten samt kontroll och sanktioner. (Bet. MJU21, prot. 105, 108) Nya regler för mätning av virke (MJU22) Nya regler för hur virke mäts kommer att införas. De nya reglerna gäller för alla typer av virke och nästan alla användningsområden, oavsett träslag. Syftet är att både säljare och köpare av virke ska få lika goda möjligheter att bedöma om priserna för virke är rimliga. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får besluta om regler som behövs för att reglerna kring virkesmätningen ska följas och hur noggranna mätningarna ska vara. Myndigheten får också rätt att kontrollera lokaler och utrymmen som används vid mätning samt göra undersökningar. De nya reglerna gäller från den 1 mars 2015. (Prop. 2013/14:177, bet. MJU22, prot. 121, 122) Beslut i korthet | 125 Ändringar i lagar om smittsamma djursjukdomar (MJU23) Zoonoslagen och provtagningslagen ändras. Zoonoslagen gäller sjukdomar och smittämnen hos djur som kan spridas naturligt från djur till människa. Provtagningslagen gäller kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar. Ändringarna gäller bland annat bestämmelser om ersättning för vissa kostnader. Ändringarna görs av lagtekniska skäl och ska inte påverka hur lagarna används. (Prop. 2013/14:182, bet. MJU23, prot. 115) Nya regler för hur havsområden får användas (MJU24) I dag finns ingen sammanhållen planering för hur de havsområden som omger Sverige ska användas. För att nå en långsiktigt hållbar utveckling i områdena ska nu nya regler för hushållning med havsområden införas. För havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska regeringen besluta om havsplaner. De ska ge vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar hur ett havsområde kan användas. Regeringen får besluta om förbud eller begränsningar för verksamhet inom ett område som omfattas av en havsplan. (Prop. 2013/14:186, bet. MJU24, prot. 121, 122) Nya regler för handel med timmer och trävaror (MJU25) Nya regler ska komplettera EU:s bestämmelser om handel med timmer och trävaror. Den myndighet som kontrollerar att bestämmelserna följs får rätt att begära information, se handlingar och kontrollera områden och lokaler som används för verksamhet som innebär att nytt timmer och nya trävaror kommer ut på marknaden. Myndigheten får besluta om att timmer eller trävaror som kommer från olaglig avverkning får tas om hand. Den som låter tim- 126 | Beslut i korthet mer eller trävaror från olaglig avverkning komma ut på marknaden kan få böter eller fängelse i högst sex månader. (Prop. 2013/14:183, bet. MJU25, prot. 128, 130) Strandskyddet kan upphävas vid små sjöar och vattendrag (MJU26) Stränderna vid hav, insjöar och vattendrag är skyddade i hela landet. Syftet är att människor ska ha tillgång till strandområden och att bevara bra livsvillkor för djur och växter. Nu får länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, om det område upphävandet gäller har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Det innebär att det blir lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden. (Prop. 2013/14:214, bet. MJU26, prot. 128) Ny strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (MJU27) Regeringen har redovisat sin samlade strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan exempelvis vara pollinering och produktion av livsmedel, vattenreglering samt naturupplevelser. Strategin består av de etappmål för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hållbar markanvändning som regeringen har bestämt. Strategin innehåller också insatser som ska bidra till att nå de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet samt FN:s och EU:s mål för biologisk mångfald. Några lagändringar görs också. Det ska bli enklare att få dispens från biotopskyddet för de typer av biotopskyddsområden som är vanliga eller biotopskyddsområden som inte har så stort värde ur natursynpunkt. Dispens ska kunna ges för åtgärder som underlättar för jordbruket men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Ett biotopskyddsområde är ett mindre mark- eller vattenområde där riksdagens årsbok 2013/14 hotade djur eller växter finns eller som är särskilt viktigt att skydda av andra anledningar. Reglerna om skogsvård ändras i syfte att underlätta för försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att bevara och utveckla natur- eller kulturmiljövärden. Tillsynsmyndigheten får också större möjligheter att ingripa mot den som inte följer lagen. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition samt motioner från allmänna motionstiden 2013. (Prop. 2013/14:141, bet. MJU27, prot. 128, 130) Miljömålssystemet gör miljöarbetet mer effektivt (MJU28) Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse Svenska miljömål visar vägen. I skrivelsen redovisar regeringen utvecklingen av miljömålssystemet och de strategier och etappmål som har beslutats. Regeringen ger också en översikt av de insatser som ska bidra till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens uppfattning att miljömålssystemet har utvecklats för att göra miljöarbetet mer effektivt, öppet och inriktat på åtgärder. Beslut om strategier och etappmål inom prioriterade områden leder till att politikens genomförande blir tydligare inriktat på områden där behovet är störst. Det ökar effektiviteten i miljöarbetet, menar utskottet. Det är även viktigt att miljöpolitiken genomförs systematiskt. Utskottet betonar att det ligger i riksdagens intresse att löpande följa resultatet av den miljöpolitik som förs samt kontrollera om politiken leder till att målen som riksdagen har bestämt uppnås. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som Beslut i korthet | 127 riksdagens årsbok 2013/14 lämnats med anledning av skrivelsen. (Skr. 2013/14:145, bet. MJU28, prot. 128, 130) Enklare att få licens för yrkesfiske (MJU29) Reglerna för licenser för yrkesfiskare ska förenklas. Fiskelagen anpassas också till EU:s regler om förbud mot utkast av fisk. Ändringarna innebär bland annat följande: • Även juridiska personer ska kunna få fiskelicens. • Fisket behöver inte längre vara av väsentlig betydelse för försörjningen för att licens ska beviljas. Det räcker att fisket är en näringsverksamhet. • Ansvarig myndighet ska få tala om vilka bestämmelser som gäller för att fiskare ska kunna följa EU:s regler om förbud mot utkast av fisk. Det införs också bestämmelser om straff för den som bryter mot förbudet. • För att uppfylla EU:s krav på effektiva sanktioner för allvarliga regelbrott höjs den högsta nivån för sanktionsavgifter, och det blir också möjligt att ha olika avgifter. • Pricksystemet för fiskare som överträder regler anpassas till de nya licenserna. Näringsutskottet (NU) bereder ärenden om • allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor • industri och hantverk • handel • immaterialrätt • energipolitik • regional tillväxtpolitik • statlig företagsamhet • pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet. Näringsutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. (Prop. 2013/14:184, bet. MJU29, prot. 129, 130) Pengar till näringsliv (NU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 om 5,6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Näringsliv. I utgiftsområdet ingår näringspolitiska insatser, utrikeshandel samt främjande av handel och investeringar. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att uppdraget för Akademiska Hus AB ska ändras. (Prop. 2013/14:1, bet. NU1, prot. 43) 128 | Beslut i korthet Pengar till regional tillväxt (NU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3 miljarder kronor till utgiftsområdet Regional tillväxt för 2014. Pengarna går till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar. (Prop. 2013/14:1, bet. NU2, prot. 40, 43) Pengar till energi (NU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet Energi för 2014. Pengarna går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och olika insatser för att främja produktion av förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2014–2016 och finansiella befogenheter för 2014. (Prop. 2013/14:1, bet. NU3, prot. 39) EU:s strukturfondsprogram 2009–2012 (NU4) Regeringen redogör i en skrivelse för hur EU:s regionala strukturfondsprogram för perioden 2009–2012 har genomförts i Sverige. Huvudfokus ligger på fyra prioriterade områden: • innovation och förnyelse • kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud • tillgänglighet • strategiskt gränsöverskridande samarbete. Inom ramen för dessa beskriver regeringen de insatser som gjorts bland annat när det gäller bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning samt kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och understryker att de insatser som görs för regional tillväxt inom ramen för programmet har stor betydelse. Riksda- riksdagens årsbok 2013/14 gen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:154, bet. NU4, prot. 17) Kommunernas ansvar att anmäla vissa förslag till föreskrifter förtydligas (NU5) Enligt EU:s tjänstedirektiv är EU-länderna skyldiga att anmäla vissa förslag till författningar och krav till EU-kommissionen. Det gäller bestämmelser som särskilt reglerar eller särskilt påverkar tjänsteföretags verksamhet. Syftet med anmälningsskyldigheten är att undvika regler som hindrar företagens rätt att fritt etablera sig i andra EU-länder och att tillfälligt erbjuda tjänster över landsgränserna inom EU. Den nuvarande lagstiftningen kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att kommunerna är skyldiga att anmäla förslag till föreskrifter inom det område där tjänstedirektivet tillämpas. Anmälningarna ska göras via Kommerskollegium. Genom att kommunernas ansvar klargörs ska EU-rätten få bättre genomslag på kommunal nivå. (Prop. 2012/13:157, bet. NU5, prot. 17) Elanvändare får tydligare rätt till ersättning vid avbrott (NU6) Reglerna om när elanvändare har rätt till ersättning vid avbrott blir tydligare. Förutsättningen ska vara att överföringen av el har avbrutits i en eller flera faser. Bakgrunden är att vissa elnätsföretag i dag betalar ut ersättning bara om elavbrottet har drabbat alla faser. Syftet med lagändringen är att bättre kunna säkerställa att elanvändarna får ersättning vid långvariga elavbrott. (Prop. 2012/13:193, bet. NU6, prot. 22) De statliga företagens verksamhet (NU7) Näringsutskottet har behandlat regeringens årliga skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för förvaltningen riksdagens årsbok 2013/14 av statens ägande i företag. I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i de statliga företagen under 2012 och till och med den 1 maj 2013. Utskottet har även behandlat ett antal motioner som rör statliga företag. Riksdagen sa nej till samtliga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:140, bet. NU7, prot. 58) Omfattande frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea (NU8) Riksdagen godkände ett frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea. Avtalet med Sydkorea är det mest omfattande frihandelsavtal som EU hittills har förhandlat fram. Tul�larna för industri- och jordbruksprodukter avvecklas nästan fullständigt. Andra områden som liberaliseras är tjänstehandeln, etableringsrätten och den elektroniska handeln. (Prop. 2013/14:20, bet. NU8, prot. 44, 45) Statens insatser på elmarknaden (NU9) Riksrevisionen har granskat statens insatser på elmarknaden. Huvudfrågan för granskningen har varit om staten skapat förutsättningar för en väl fungerande överföring av el. Riksrevisionen har bland annat funnit brister i regeringens styrning av Affärsverket svenska kraftnät. Svenska kraftnät driver och förvaltar det svenska stamnätet för elöverföring. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. I skrivelsen framkommer bland annat att regeringen delar Riksrevisionens bedömning att regeringen mer aktivt bör följa Svenska kraftnäts investeringar i stamnätet. Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att regeringen i skrivelsen visar att det finns en hög medvetenhet om de utmaningar som finns på området. Utskottet konstaterar också att de insatser regeringen gjort Beslut i korthet | 129 och avser att göra vad gäller stamnätet kommer att bli mer omfattande och mer effektiva än tidigare. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika elmarknadspolitiska frågor. (Skr. 2013/14:21, bet. NU9, prot. 79) Statens insatser för energieffektivisering inom industrin (NU10) Riksrevisionen har granskat statens insatser för energieffektivisering inom industrin. Granskningen har särskilt fokuserat på programmet för energieffektivisering, PFE. Riksrevisionen menar att både målen för och effekterna av PFE är oklara. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen anser att Riksrevisionens slutsats om effekterna av PFE går lite för långt. Energieffektivisering är ett viktigt medel för att nå målsättningar om ekologisk hållbarhet och minskad klimatpåverkan, ökad försörjningstrygghet och ökad konkurrenskraft, anser näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att det framgår av skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om hur energieffektivisering inom industrin framöver kan förbättras. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika energipolitiska frågor. (Skr. 2013/14:42, bet. NU10, prot. 79, 82) EU:s regler om marknadskontroll kompletteras (NU11) Regeringen får möjlighet att komplettera reglerna i EU:s så kallade varupaket, som handlar om fri rörlighet för varor. Regeringen får tala om för kommunerna att de ska 130 | Beslut i korthet informera om åtgärder som begränsar den fria rörligheten för varor. Dessutom får regeringen bestämma i vilken utsträckning kommunerna ska ta fram underlag för marknadskontroll. Kommunerna ska också lämna information till informationssystem och till de myndigheter som ska svara på frågor och informera. (Prop. 2013/14:49, bet. NU11, prot. 79) Nej till motioner om näringspolitiska frågor (NU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, regelförenklingar för företagare och olika näringsgrenar som till exempel turism samt kulturella och kreativa näringar. (Bet. NU12, prot. 98) Statens insatser för att främja export (NU13) Riksrevisionen har granskat statens verksamhet för att främja företagens förmåga till export. Syftet har varit att undersöka om verksamheten är effektiv och organiserad utifrån företagens behov. Riksrevisionen har i sin rapport lämnat rekommendationer till regeringen och de statliga aktörer som ingår i granskningen. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning. Näringsutskottet konstaterar att regeringen tänker genomföra flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Det har redan startat ett arbete som ligger i linje med detta. Utskottet tycker att det är viktigt att verksamheten löpande följs upp och utvärderas. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram och föreslå mätmetoder och indikatorer som kan användas i detta arbete. riksdagens årsbok 2013/14 Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till två motioner med anledning av skrivelsen och motioner från allmänna motionstiden 2013 om handelspolitiska frågor. (Skr. 2013/14:55, bet. NU13, prot. 82) Nej till motioner om mineralpolitik (NU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika mineralpolitiska frågor. Anledningen till att riksdagen sa nej till motioner om ändringar i minerallagen är främst att regeringen planerar att föreslå sådana ändringar under våren 2014. Riksdagen sa även nej till motioner om förbud mot uranbrytning och uranprospektering. Riksdagen har tidigare under mandatperioden tagit ställning till de frågor dessa motioner tar upp och anser att gällande regler är tillräckliga. Riksdagen sa också nej till motioner om krav på höjda avgifter inom gruvnäringen. Näringsutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att höjda avgifter skulle minska investeringsviljan och slå hårt mot de bolag inom gruvnäringen som just nu etablerar sig i Sverige. Skälet till att riksdagen sa nej till motioner om förbud mot utvinning av fossil energi och skiffergas är bland annat att det redan finns strikta miljörestriktioner för utvinning av gas i Sverige. Dessutom har EU-kommissionen tidigare i år presenterat minimirekommendationer som bör vara uppfyllda vid utvinning av skiffergas. Andra motioner handlar om de samhällsutmaningar som följer i spåren av gruvnäringens expansion i Malmfälten, ett nationellt samverkansprogram samt om ökad beredskap i samhället i samband med gruvnedläggningar. (Bet. NU14, prot. 86, 90) riksdagens årsbok 2013/14 Ansökningar om svenska patent ska kunna göras på engelska (NU15) Den som ansöker om att få ett svenskt patent ska kunna lämna in sin ansökan på engelska. I dagsläget måste ansökningar om patent lämnas in på svenska. Det kräver ofta ett omfattande översättningsarbete. Syftet med beslutet är att den som söker patent ska kunna begränsa sina kostnader för översättningar. Med patent menas ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Det innebär till exempel att ingen annan får tillverka eller sälja uppfinningen om inte den som har patentet ger tillstånd. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om immaterialrätt. (Prop. 2013/14:53, bet. NU15, prot. 98) Tydligare regler för elnätsavgifter (NU16) Regeringen eller Energimarknadsinspektionen ska få bestämma närmare regler för hur skäliga kostnader och en rimlig avkastning för elnätsföretagen ska beräknas. Enligt gällande lag fattar Energimarknadsinspektionen beslut om en intäktsram för varje elnätsföretag. Ramen bestämmer hur stora avgifter företagen kan ta ut av sina kunder under de närmaste fyra åren. Företagen kan överklaga beslutet, och frågan avgörs då i domstol. Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att dagens bestämmelser ofta leder till långa domstolsprocesser och en osäkerhet om vad som gäller, både för elnätsföretagen och deras kunder. Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs tydligare regler på området. (Prop. 2013/14:85, bet. NU16, prot. 99) Tydligare regler för naturgas (NU17) De regler som gäller för att balansera det västsvenska naturgassystemet ska gälla också för naturgasledningar som inte är kopplade till detta system. Bland annat ska inne- Beslut i korthet | 131 havaren av en naturgasledning som inte är ihopkopplad med det västsvenska naturgassystemet se till så att det är balans mellan inmatning och uttag av naturgas. (Prop. 2013/14:74, bet. NU17, prot. 98) Åtgärder för effektivare energianvändning (NU18) För att anpassa svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv görs en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat följande: • Stora företag ska göra en energikartläggning vart fjärde år. • Leverantörer av el ska fakturera kunderna för den uppmätta förbrukningen av el, om leverantören har tillgång till mätvärden. • Nya krav införs på mätning av energiförbrukning i lägenheter. • Kraven skärps på att myndigheter ska använda energi mer effektivt. Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning om att det nu gällande svenska målet för energieffektivisering uppfyller EU-direktivets krav på ett vägledande nationellt mål. Utskottet håller också med regeringen om att befintliga metoder för att uppnå en effektivare energianvändning är att föredra framför att införa ett kvotpliktssystem med så kallade vita certifikat. (Prop. 2013/14:49, bet. NU18, prot. 79) Fler ska dela på kostnaderna för förstärkning av elnätet (NU19) I dagsläget kan den som vill starta en anläggning för förnybar elproduktion, till exempel en vindkraftspark, behöva stå för hela kostnaden för en förstärkning av elnätet när en förstärkning måste göras för att den aktuella anlägg- 132 | Beslut i korthet ningen ska kunna anslutas till nätet. Elproducenter som ansluter sig efter det kan utan särskild kostnad använda den outnyttjade delen av förstärkningen. På grund av detta vill få företag ansluta sig först till elnätet, något som i sin tur leder till att utbyggnaden av förnybar elproduktion går långsamt. Därför införs nya regler om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas. Det innebär att det statliga affärsverket Svenska kraftnät ska stå för den inledande kostnaden för förstärkningen. Företag som vill ansluta sina anläggningar till elnätet efter det ska betala enbart för sin andel. Regeringens ambition är att under 2016 kunna ersätta den här lösningen med en marknadslösning där staten inte behöver ta någon ekonomisk risk. (Prop. 2013/14:156, bet. NU19, prot. 109) Bättre information vid mineralprospektering (NU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra minerallagen för att stärka den enskildas rätt vid prospektering, det vill säga då någon letar efter mineraler. Ändringarna innebär att kraven på arbetsplanen för undersökningsarbetet skärps. Enligt gällande regler ska en arbetsplan upprättas av den som har fått tillstånd att leta efter mineraler. Den ska innehålla bland annat en redogörelse och en tidsplan för arbetet och skickas till markägaren eller den som har särskild rätt att använda marken, till exempel renägare. I fortsättningen måste det stå tydligt i arbetsplanen hur arbetet ska gå till, hur eventuella skador ska regleras och hur man kan påverka hur arbetet utförs. Den ska också gå att få översatt till finska, meänkieli och samiska. En gällande arbetsplan måste dessutom skickas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget. riksdagens årsbok 2013/14 Våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att se över minerallagen för att se till att markägare och kommuner får tidig information vid prospekteringar. Riksdagen konstaterar att lagändringarna svarar mot riksdagens begäran. (Prop. 2013/14:159, bet. NU20, prot. 123) Enhetligt skydd för patent införs i EU (NU21) Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder, och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika. Nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm. Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet. Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. (Prop. 2013/14:89, bet. NU21, prot. 115) Regler för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring EU-anpassas (NU22) Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel på sådana avtal. riksdagens årsbok 2013/14 De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet. (Prop. 2013/14:221, bet. NU22, prot. 129, 130) Fler leverantörer av värme får ansluta sig till fjärrvärmenäten (NU23) Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är begränsad, och de stora fjärrvärmeföretagen har en dominerande ställning. För att öka konkurrensen ska fler leverantörer av värme få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät ska få ett så kallat reglerat tillträde till rörledningarna under vissa förutsättningar. När det gäller att förbättra för fjärrvärmekunderna ska frivilliga överenskommelser inom den så kallade Prisdialogen prövas innan nya regler införs. Prisdialogen är ett system för att pröva ändringar i fjärrvärmepriser. Prisdialogen syftar bland annat till att nå rimliga, förutsägbara och stabila prisförändringar på fjärrvärme. (Prop. 2013/14:187, bet. NU23, prot. 115) Reglerna för strukturfondspartnerskapen anpassas till nya mål (NU24) Reglerna om strukturfondspartnerskap anpassas till de program och mål som ska gälla under perioden 2014– 2020. Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan ansökningar om stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna bidrar till att finansiera projekt som syftar till olika typer av förbättringar för EU:s regioner och utsatta grupper i samhället. (Prop. 2013/14:175, bet. NU24, prot. 115) Beslut i korthet | 133 Enklare att anmäla karteller (NU25) Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De ska också ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete. Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen. (Prop. 2013/14:135, bet. NU25, prot. 115) Ökade möjligheter att ta del av herrelösa verk (NU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag inom public service få större möjligheter att digitalisera herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. (Prop. 2013/14:206, bet. NU26, prot. 129, 130) Nya strategier för pengar från EU:s struktur- och investeringsfonder (NU27) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020. 134 | Beslut i korthet Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014–2020. Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:218, bet. NU27, prot. 130) EU-förslag om skydd för företagshemligheter (NU28) EU-kommissionen har lämnat ett förslag om skydd för företagshemligheter. Syftet är att fastställa regler för skydd mot olagligt anskaffande, röjande och utnyttjande av företagshemligheter. Förslaget omfattar bland annat en definition av företagshemligheter och metoder för rättslig prövning för den som har drabbats. Näringsutskottet har utifrån subsidiaritetsprincipen granskat EU-kommissionens förslag. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet anser att ett starkt och enhetligt skydd för företagshemligheter inom EU är bra för svenska företags konkurrenskraft och för EU:s inre marknad. Gemensamma regler på EU-nivå kan bidra till att främja företagens innovationsförmåga och konkurrenskraft. Förslaget bör därför beslutas om på EU- riksdagens årsbok 2013/14 nivå. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (KOM(2013) 813, utl. NU28, prot. 62) EU:s klimat- och energipolitik för 2020–2030 (NU29) EU-kommissionen har lämnat förslag på hur ramarna för EU:s klimat- och energipolitik ska se ut mellan 2020 och 2030. Näringsutskottet har granskat förslaget och anser att det är välkommet och välbalanserat. Utskottet tycker att kommissionens förslag om att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 40 procent till 2030 är bra. Minskningen gäller jämfört med 1990 års nivå. Här är det viktigt att fördelningen av bördan mellan EU-länderna görs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommissionen föreslår även att minst 27 procent av energin inom EU ska komma från förnybara källor. Även det är bra, anser näringsutskottet. EU ska också sätta upp mål för energieffektivisering. Regeringen och kommissionen anser dock att det finns anledning att vänta in uppföljningen av införandet av reglerna för energieffektivisering inom EU innan man sätter upp detta mål. Näringsutskottet håller med. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (KOM(2014) 15, utl. NU29, prot. 83, 86) Uppskov med behandling av ärenden (NU30) Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. NU30, prot. 130) riksdagens årsbok 2013/14 Beslut i korthet | 135 • exekutionsväsendet. investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år. Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterad. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag: • Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer. • Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor. • Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor. Skatteutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Lagen ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013. (Prop. 2012/13:134, bet. SkU2, prot. 8) Skatteutskottet (SkU) bereder ärenden om • statliga och kommunala skatter • skatteförfarandet • folkbokföring Pengar till Skatteverket,Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 10,5 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten för 2014. (Prop. 2013/14:1, bet. SkU1, prot. 39, 40) Klart med investeraravdrag för mindre företag (SkU2) Ett investeraravdrag för företag av mindre storlek införs. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla Inkomstskattelagen ändras med Kroatiens EU-medlemskap (SkU3) Kroatien blev medlem i EU den 1 juli 2013. Den svenska inkomstskattelagen ändras med anledning av medlemskapet. Lagen kompletteras med uppgifter om kroatiska associationsformer och skatter, och ändringarna gäller de bilagor i lagen som motsvarar ränte- och royaltydirektivet, fusionsdirektivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag. (Prop. 2012/13:181, bet. SkU3, prot. 17) Tydligare skatteregel för etanolbränslen (SkU4) Lagen om alkoholskatt ändras så att det tydligt framgår att alkoholskatt inte ska betalas för etanolbränslen. (Prop. 2012/13:183, bet. SkU4, prot. 17) 136 | Beslut i korthet riksdagens årsbok 2013/14 Skatteavtal mellan Sverige och Botswana uppdateras (SkU5) Sverige har ett skatteavtal med Botswana för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Avtalets bestämmelse om informationsutbyte uppdateras till den standard som gäller nu, enligt OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det innebär bland annat att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från banker i Botswana. Avtalets bestämmelse om begränsningar av förmåner moderniseras. Det innebär att det inte ska vara möjligt att få avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet som byggs upp främst av skatteskäl. Dessutom begränsas avtalsförmånerna för bolag som har rätt till skattelättnader enligt vissa bestämmelser i Botswanas interna lagstiftning. (Prop. 2013/14:9, bet. SkU5, prot. 35) vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser. (Prop. 2013/14:11, bet. SkU7, prot. 35) Sverige får skatteavtal om informationsutbyte med Bahrain (SkU6) Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Bahrain om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser. (Prop. 2013/14:9, bet. SkU6, prot. 35) Kontroll av post med alkohol- eller tobaksvaror under 2012 (SkU9) Tullverket får undersöka post från andra länder för att kontrollera om den innehåller alkohol eller tobak som mottagaren ska betala skatt för. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2012 öppnade Tullverket 22 försändelser som alla innehöll alkohol. Ingen tobak hittades. Totalt innehöll försändelserna 1 042 liter alkohol som mottagarna debiterades 73 417 kronor i skatt för. Riksdagen håller med regeringen om att kontrollen av post är ett viktigt instrument för att säkerställa att svenska konsumenter som köper alkohol eller tobak via post betalar punktskatt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:8, bet. SkU9, prot. 39, 40) Sverige får skatteavtal om informationsutbyte med Belize (SkU7) Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Belize om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att Ändring i reglerna för hantering av alkohol, tobak och bränsle (SkU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna för hantering av varor som är belagda med punktskatt. Det gäller alkohol- och tobaksvaror samt bränsle. Ändringarna gäller det så kallade uppskovsförfarandet, det vill säga den period då varorna kan flyttas och förvaras skattefritt i så kallade skatteupplag innan de släpps till försäljning och blir beskattningsbara. Ändringarna rör bland annat användningen av ett datoriserat system för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor. Kraven på dem som har skatteupplag och på varumottagare förtydligas. Skatteverket får större möjligheter att kontrollera skatteupplag. (Prop. 2013/14:10, bet. SkU8, prot. 39, 40) riksdagens årsbok 2013/14 Ändringar av skatteregler på olika områden (SkU10) Mervärdesskattelagen ändras. I dag finns ett undantag från mervärdesskatt, moms, vid försäljning av flygplan, helikoptrar och andra luftfartyg. Undantaget ska i framtiden bara gälla flygplan som ska användas av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning. En annan ändring innebär att vissa biobränslen ska kunna placeras i skatteupplag och därmed undantas från mervärdesskatt. Den som säljer ett indirekt innehav av marknadsnoterade andelar och gör en kapitalvinst ska i framtiden betala 30 procent i skatt. Det är samma skattesats som i dag gäller för utdelning vid indirekt innehav. Det görs också ett par ändringar på indrivningsområdet och en ändring när det gäller ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande och handräckning. (Prop. 2013/14:27, bet. SkU10, prot. 39, 40) Möjligt redovisa moms i samband med inkomstdeklaration (SkU11) Det ska bli möjligt att redovisa mervärdesskatt, moms, för ett beskattningsår i samband med inkomstdeklarationen. Tidpunkten för att lämna deklarationerna samordnas. Syftet är att göra det lättare för företagen att redovisa skatt. (Prop. 2013/14:28, bet. SkU11, prot. 39, 40) Möjligheten till avdrag för koncernbidrag begränsas (SkU12) Möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag begränsas. Syftet är att förhindra skatteplanering mellan företag som beskattas med olika skattesatser under övergången från den tidigare bolagsskattesatsen till den lägre skattesats som gäller från 2013. Beslut i korthet | 137 Ett företag får nu göra avdrag med högst 83,66 procent för så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret. För resterande del får företaget göra avdrag utan begränsning. Lagändringarna gäller från den 19 april 2013, det vill säga dagen efter det att regeringen lämnade en skrivelse till riksdagen om förslaget. (Skr. 2012/13:149, prop. 2013/14:19, bet. SkU12, prot. 39, 40) Enklare momsredovisning för importföretag (SkU13) Importföretag ska redovisa och betala mervärdesskatt, moms, till Skatteverket i stället för Tullverket. Det gäller för importörer som är momsregistrerade i Sverige och bedriver import i egenskap av beskattningsbar person. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. (Prop. 2013/14:16, bet. SkU13, prot. 39, 40) Tydligare regler vid undantag från kravet på kassaregister (SkU14) De flesta företagare som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste ha ett certifierat kassaregister. Om försäljningen sker i obetydlig omfattning behövs inget sådant kassaregister. Lagen ska bli tydligare när det gäller bedömningen av vad som ska räknas som obetydlig omfattning. Ändringen innebär ingen förändring av kravet på kassaregister utan ska endast förtydliga den bestämmelse som redan gäller. Ändringarna gäller från den 2 januari 2014 men ska tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2012. (Prop. 2013/14:22, bet. SkU14, prot. 39, 40) 138 | Beslut i korthet Ingen trängselskatt på Norra länken i Stockholm (SkU15) Trafikleden Norra länken i Stockholm kommer enligt planerna att öppnas för trafik under hösten 2015. Norra länken och Roslagsvägen, norr om Frescati, ska vara undantagna från trängselskatt. Det innebär i praktiken också att resande till och från Lidingö inte behöver betala trängselskatt. Därför slopas den så kallade Lidingöregeln. Eftersom det ännu inte finns något exakt datum för när Norra länken ska öppna kommer regeringen senare att bestämma när ändringarna ska börja gälla. (Prop. 2013/14:26, bet. SkU15, prot. 39, 40) Nej till motioner om inkomstskatt (SkU16) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om inkomstskatt. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal. (Bet. SkU16, prot. 87, 90) Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastigheter (SkU17) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om allmänna frågor inom företagande och investeringar, utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, fastighetsskatt på elproduktion, uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ, riksdagens årsbok 2013/14 tonnageskatt, boendebeskattning, äkta och oäkta bostadsföretag, avskrivning av flyttbara bostadshus, avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, konstinköp och rationaliseringsförvärv inom skogsbruket. (Bet. SkU17, prot. 82) Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU18) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om mervärdesskatt, moms. Motionerna handlar om skattesatser, avdragsrätt, ideell verksamhet och andra frågor om mervärdesskatt. (Bet. SkU18, prot. 78, 79) Nej till motioner om punktskatter (SkU19) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om punktskatter. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att arbete redan pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skatt på finansiella transaktioner, skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, miljöskatt på flyg och skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och tobak och försäljning i exportbutiker, reklamskatt och lotteriskatt. Motionerna innehåller också förslag om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfall som deponeras eller förbränns, naturgrus, animaliska livsmedel och gruvverksamhet samt förslag om styrmedel för biokolteknik. (Bet. SkU19, prot. 82) Riksdagen vill skynda på beslut om personalliggare för byggbranschen (SkU20) Regeringen arbetar med ett förslag om personalliggare för byggbranschen för att minska svartarbete. Riksdagen vill att regeringen lämnar förslaget till riksdagen så att beslut kan fattas under 2014 och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från S och V. riksdagens årsbok 2013/14 Personalliggare finns sedan tidigare i restaurang-, frisör- och tvätteribranscherna. Den som bedriver verksamheten måste varje dag anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma i lokalen och när. Skatteverket kan göra oanmälda besök för att kontrollera att allt går rätt till. Högsta domstolen har uttalat i ett avgörande från den 11 juni 2013 att den som har lämnat oriktiga skatteuppgifter och därför betalat skattetillägg inte därefter får åtalas och dömas för skattebrott. Regeringen arbetar nu med ett lagförslag. Riksdagen menar att det är viktigt att en lagändring som stärker rättssäkerheten och undanröjer konflikten med Europakonventionen och EU-stadgans regler kan genomföras så snart som möjligt. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från S. (Bet. SkU20, prot. 78, 79) Riksrevisionens granskning av skattekontroll i myndigheter och kommuner (SkU21) Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner. Riksrevisionen menar att det finns brister i mervärdesskatteredovisningen hos statliga myndigheter och kommuner och att kontrollen av redovisningen inte är tillräcklig. Regeringen håller med Riksrevisionen om att reglerna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster behöver granskas. Andra brister menar regeringen kan åtgärdas genom dialog med myndigheterna om hur man med information och utbildning kan tillämpa reglerna på rätt sätt. Riksrevisionen rekommenderar att det i ersättningslagen införs en avgift som motsvarar skattetillägg. Regeringen bedömer att det inte behövs, eftersom Skatteverket har möjlighet att begära in uppgifter från eller göra revision hos kommunerna. Beslut i korthet | 139 Riksdagen delar regeringens bedömning och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. (Skr. 2013/14:88, bet. SkU21, prot. 95) Skatteavtal om informationsutbyte med Montserrat (SkU22) Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Montserrat om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur det ska gå till vid ömsesidiga överenskommelser. (Prop. 2013/14:62, bet. SkU22, prot. 78, 79) EU-förslag om obligatorisk skatteflyktsregel går för långt (SkU23) EU-kommissionen föreslår att en obligatorisk skatteflyktsbestämmelse ska läggas till i reglerna om beskattning av moder- och dotterbolag. Syftet är att förhindra skatteflykt och andra former av skattemissbruk. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen ifrågasätter om kommissionens förslag kommer att innebära någon förbättring jämfört med de nationella regler som gäller i dag. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU. (KOM(2013) 814 slutlig, utl. SkU23, prot. 62) Höjd trängselskatt och satsning på tunnelbana i Stockholm (SkU24) Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm. Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i Stockholms län. 140 | Beslut i korthet riksdagens årsbok 2013/14 Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten 30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 kronor till 105 kronor. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2016. (Prop. 2013/14:76, bet. SkU24, prot. 90) Sverige får skatteavtal om informationsutbyte med Qatar (SkU27) Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Qatar om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. (Prop. 2013/14:105, bet. SkU27, prot. 109) Nytt skatteavtal mellan Sverige och Georgien (SkU25) Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Georgien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller bestämmelser om informationsutbyte som har utformats enligt den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar. I avtalet finns också bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, så kallade coordination centres eller liknande verksamhet som byggs upp främst av skatteskäl. (Prop. 2013/14:149, bet. SkU25, prot. 109) Sverige får skatteavtal om informationsutbyte med Liberia (SkU28) Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Liberia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. (Prop. 2013/14:97, bet. SkU28, prot. 109) Skatteavtalet mellan Sverige och Japan ändras (SkU26) Sverige har sedan tidigare ett skatteavtal med Japan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Ändringarna i avtalet innebär bland annat större möjlighet att slippa betala källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag. Dessutom ska källstaten inte ta ut skatt på ränta, utom i särskilda fall. Det gäller även royalties. Bestämmelser för hur tvister ska lösas när dubbelbeskattning har skett införs också. (Prop. 2013/14:150, bet. SkU26, prot. 109) Nya regler för skydd av immateriella rättigheter (SkU29) Tullagen och offentlighets- och sekretesslagen ändras med anledning av nya EU-regler om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Bakgrunden är att EUkommissionen tillsammans med EU-länderna sett över tidigare regler. Reglerna om kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter skärps, och samtidigt förtydligas reglerna för att höja rättssäkerheten. (Prop. 2013/14:164, bet. SkU29, prot. 109) Ändrade regler för avkastningsskatt inom olika områden (SkU30) Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att riksdagens årsbok 2013/14 alla som måste betala skatt nu bara får en tidpunkt för att deklarera per år. En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag och organisationer. Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden. Denna ersättning ska nu bli skattefri. (Prop. 2013/14:147, bet. SkU30, prot. 108) Moms för elektroniska tjänster ska betalas i det land där köparen finns (SkU31) Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015. (Prop. 2013/14:224, bet. SkU31, prot. 126, 127) Uppskov med behandling av ärenden (SkU32) Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. SkU32, prot. 131) Beslut i korthet | 141 Redovisning av skatteutgifter 2014 (SkU33) Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande. Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker att det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:98, bet. SkU33, prot. 132) Skyddet för våldsutsattas personuppgifter måste bli starkare (SkU34) Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen. (Prop. 2013/14:178, bet. SkU34, prot. 109) 142 | Beslut i korthet EU-förslag om överträdelser och sanktioner på tullområdet går för långt (SkU35) EU-kommissionen har lämnat ett förslag om gemensamma bestämmelser för överträdelser mot EU:s tullregler. Enligt förslaget ska medlemsländerna ha en gemensam förteckning över överträdelser mot tullagstiftningen. I förslaget finns också regler för gemensamma sanktionsnivåer i fråga om regelbrott. Skatteutskottet har granskat kommissionens förslag utifrån EU:s subsidiaritetsprincip. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet håller med regeringen om att den rättsliga grunden för förslaget inte är korrekt. Kommissionen har heller inte visat att bestämmelser om gemensamma sanktionsnivåer är nödvändiga för att uppnå ett starkare tullsamarbete. Det är tveksamt om vissa av åtgärderna som kommissionen föreslår regleras bättre på EU-nivå än av de olika medlemsländerna, anser utskottet. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU. (KOM(2013) 884, utl. SkU35, prot. 130) riksdagens årsbok 2013/14 Socialförsäkringsutskottet (SfU) bereder ärenden om • förmåner vid sjukdom och arbetsskada • familjeförmåner • bostadsstöd • förmåner vid ålderdom och till efterlevande • allmän pension • sjuklön • socialavgifter • migration • svenskt medborgarskap. Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Socialförsäkringen (SfU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 217 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2014. I området ingår följande utgiftsområden: • ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning – cirka 96,5 miljarder kronor riksdagens årsbok 2013/14 • ekonomisk trygghet vid ålderdom – cirka 39 miljarder kronor • ekonomisk trygghet för familjer och barn – cirka 81,6 miljarder kronor. Riksdagen sa också ja till förslag som bland annat innebär att ett fribelopp införs vid beräkningen av bostadstillägg för pensionärer. En ålderspensionär som har bostadstilllägg kan tjäna upp till 24 000 kronor per år utan att bostadstillägget minskas. Vidare höjs det särskilda bidraget för barnfamiljer i bostadsbidraget. (Prop. 2013/14:1, bet. SfU1, prot. 41, 43) Pengar till migration (SfU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 9,9 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2014. Merparten av pengarna går till ersättningar och bostadskostnader (4,9 miljarder kronor) och till Migrationsverket (3,2 miljarder kronor). (Prop. 2013/14:1, bet. SfU2, prot. 39) Nya åldersgränser och flexiblare regler i föräldraförsäkringen (SfU3) Från den 1 januari 2014 kan föräldrar ta ut föräldrapenning under högst 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år. Genom beslutet betonas att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst. Föräldrar behöver ofta vara lediga från arbetet även när barnet är äldre. Det kan vara under lov och studiedagar eller för att vara med i förskolans och skolans verksamhet. Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs därför från åtta år till tolv år. Föräldrapenningens ersättningsnivåer ska vara delade lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn. Beslut i korthet | 143 Syftet med dett är att förtydliga båda föräldrarnas ansvar för barnet och att minska konflikter mellan föräldrar. Beslutet innebär att varje förälder får rätt till föräldrapenning för 195 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivå. Föräldrarna ska inte kunna få föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan kom in till Försäkringskassan. Men Försäkringskassan ska kunna göra undantag om det finns synnerliga skäl. Tidsperioden för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit förlängs också. (Prop. 2013/14:4, bet. SfU3, prot. 35) Ökade möjligheter till delat barnbidrag (SfU4) Ändrade regler om utbetalningar av barnbidrag och flerbarnstillägg gäller från den 1 mars 2014. Ändringarna innebär bland annat att föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn ska få hälften var av barnbidraget. Om föräldrarna gemensamt anmäler att bara en av dem ska vara mottagare betalas bidraget ut till den personen. Om barnet bor växelvis hos föräldrar som har gemensam vårdnad ska föräldrarna få hälften var av barnbidraget om någon av föräldrarna anmält detta. Kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg slopas också i vissa fall. (Prop. 2013/14:6, bet. SfU4, prot. 35) Företagare får sänkta egenavgifter (SfU5) Egenavgifterna sänks från den 1 januari 2014. Egenavgifter är de avgifter företagare betalar för att finansiera bland annat sin pension och sjukförsäkring. Sänkningen av egenavgifterna görs genom att avdraget vid beräkningen av egenavgifterna höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Det maximala avdragsbeloppet höjs med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år. 144 | Beslut i korthet Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag, företag i glesbygd och unga. (Prop. 2013/14:14, bet. SfU5, prot. 36) Regeringens redogörelse om migrations- och asylpolitiken (SfU6) Regeringen har lämnat en skrivelse om den svenska migrations- och asylpolitiken under perioden den 1 juli 2010–30 juni 2013. Redogörelsen handlar om asyl- och skyddsrelaterade frågor, arbetskraftsinvandring samt övrig invandring och viseringsfrågor. Andra frågor handlar om samarbetet i EU och det övriga internationella samarbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om asyl- och migrationsfrågor. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse och samarbetet inom EU. Andra motioner rör arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och visering. (Skr. 2013/14:73, bet. SfU6, prot. 102) Riksrevisionens granskning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (SfU7) Riksrevisionen har granskat tilläggsförmånerna till ålderspensionen, det vill säga bostadstillägg till pensionärer, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Granskningen gäller om syftet med förmånerna uppnås och om administrationen är effektiv. Riksrevisionens slutsats är att systemet fungerar dåligt och att många pensionärer som har rätt till en förmån inte ansöker om den, vilket innebär att det så kallade mörkertalet är stort. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialförsäkringsutskottet håller riksdagens årsbok 2013/14 med regeringen om att det inte är bra att det finns ett stort mörkertal. Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka mörkertalen och utifrån resultaten bedöma vilka förändringar i informationsinsatserna som behövs. Utskottet är mycket positivt till detta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:45, bet. SfU7, prot. 74) ILO-rekommendation om nationellt socialt grundskydd (SfU8) Internationella arbetsorganisationens, ILO, arbetskonferens har beslutat om en rekommendation om nationellt socialt grundskydd. Sverige och andra länder som är medlemmar i ILO kan ta hänsyn till organisationens rekommendationer i till exempel lagstiftning, men en rekommendation har inte bindande karaktär. Regeringen har lämnat en skrivelse om ILO:s rekommendation. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att rekommendationen kan stödja en god social, ekonomisk och politisk utveckling i många länder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:52, bet. SfU8, prot. 74) Flyktingar ska kunna få status som varaktigt bosatt (SfU9) En person som i Sverige fått status som flykting eller alternativt skyddsbehövande ska kunna få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Den som beviljas ställning som varaktigt bosatt får vissa rättigheter liknande dem som en EU-medborgare har, till exempel ges större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land. En person som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som även har internationellt skydd i ett annat EUland får endast utvisas till det EU-landet. En person som riksdagens årsbok 2013/14 har flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande i Sverige och som utvisas från ett annat EU-land där personen har ställning som varaktigt bosatt ska tas emot av Sverige. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. (Prop. 2013/14:83, bet. SfU9, prot. 91, 94) Social trygghet mellan Sverige och Sydkorea samordnas (SfU10) Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea. (Prop. 2013/14:137, bet. SfU10, prot. 119) Svenska regler om fri rörlighet anpassas ytterligare till EU-regler (SfU11) Som ett led i uppföljningen av genomförandet av EUreglerna om fri rörlighet inom EES-länderna görs flera lagändringar. Till EES-länderna hör EU-länderna samt Island, Lichtenstein och Norge. Beslutet innebär bland annat följande: • Reglerna i utlänningslagen som gäller för familjemedlemmar till EES-medborgare ska också gälla för familjemedlemmar till svenska medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. • Definitionen av vem som ska räknas som familjemedlem till EES-medborgare utvidgas. Beslut i korthet | 145 • I dagsläget finns en begränsning som gäller för familjemedlemmar till studerande som har uppehållsrätt. Den begränsningen tas bort. • Bestämmelsen om att EES-medborgare som tänkt stanna i Sverige längre än tre månader måste registrera sig tas bort. (Prop. 2013/14:81, bet. SfU11, prot. 91, 94) Reglerna om fri rörlighet för EES-medborgare blir tydligare (SfU12) Vissa regler om fri rörlighet för EES-medborgare och deras familjemedlemmar ändras. Beslutet innebär bland annat att reglerna för de grundläggande villkoren för inresa, vistelse och arbete, uppehållsrätt samt avvisning och utvisning får en tydligare struktur. Reglerna om när avvisning och utvisning får ske anpassas också ytterligare till att EES-medborgare många gånger inte behöver uppehållstillstånd för rätt till vistelse i Sverige i mer än tre månader. (Prop. 2013/14:82, bet. SfU12, prot. 91, 94) Ändrade regler ska underlätta flytt till och från Sverige (SfU13) Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bland annat följande: • En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har gjort en anmälan om att få ha kvar medborgarskapet. • Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år. 146 | Beslut i korthet • Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det. • För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader. • En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd. • Det ska bli lättare att i vissa fall kunna återvinna ett svenskt medborgarskap. (Prop. 2013/14:213, bet. SfU13, prot. 126, 127) Regler om likabehandling gällande social trygghet anpassas till EU-regler (SfU14) Reglerna för likabehandling när det gäller social trygghet ändras. Detta görs för att svenska regler ska anpassas till ett EU-direktiv. Den som inte är svensk medborgare måste i dag i vissa fall ha bott minst fem år i Sverige när man räknar ut försäkringstiden. Det gäller försäkringstiden för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning om försäkringsfallet inträffat före 18 års ålder. Ändringen innebär att samma regler gäller för svenska medborgare och medborgare i andra länder. Kravet på viss bosättningstid i Sverige tas därför bort. (Prop. 2013/14:153, bet. SfU14, prot. 102) Räntekrav vid sen återbetalning av sjukersättning (SfU15) Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen. riksdagens årsbok 2013/14 Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas. Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon har fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på 2 procentenheter. Om betalning därefter inte sker i rätt tid ska Försäkringskassan även kunna ta ut en dröjsmålsränta. (Prop. 2013/14:138, bet. SfU15, prot. 116) Mätbara mål behövs för Sjunde AP-fonden (SfU16) Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000–2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionen kritiserar i sin granskning fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna styrning och kontroll. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden, och värdet av den aktiva förvaltningen är osäkert, vilket redan har påpekats för fonden vid ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens riksdagens årsbok 2013/14 uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont. Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och kontroll. Samtidigt pågår arbete inom Regeringskansliet med att se över reglerna för samtliga AP-fonder. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år. Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen och ser fram emot regeringens pågående och kommande arbete med frågan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:109, bet. SfU16, prot. 119) Ett medborgarskap grundat på samhörighet (SfU17) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en inledande paragraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd. Lagändringarna innebär också följande: • Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap. • Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär Beslut i korthet | 147 att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födelsen om en av föräldrarna är det. • De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2015. (Prop. 2013/14:143, bet. SfU17, prot. 116) Nej till regeringsförslag om sänkta socialavgifter för unga (SfU18) Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta. Enligt regeringens förslag skulle arbetsgivare ha behövt betala endast ålderspensionsavgift för anställda under 23 år. Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag inte skulle leda till fler jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet. (Prop. 2013/14:116, bet. SfU18, prot. 116) Svårare att missbruka reglerna för arbetskraftsinvandring (SfU19) Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat följande: • Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda av en annan anledning än att anställningen har upphört ska utlänningens uppehållstillstånd sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om personen inte börjat sitt arbete inom fyra månader. 148 | Beslut i korthet • Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas grundläggande information om vad som gäller vid arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga arbetsvillkor. • Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka uppehållstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd. • Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda. • Arbetsgivare måste på begäran av Migrationsverket informera om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd. (Prop. 2013/14:227, bet. SfU19, prot. 126, 127) Ändringar i utlänningslagen på grund av Dublinförordningen (SfU20) Utlänningslagen ändras så att den som söker asyl i Sverige kan nekas prövning om han eller hon redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen. (Prop. 2013/14:197, bet. SfU20, prot. 126, 127) riksdagens årsbok 2013/14 Lättare för barn att få uppehållstillstånd (SfU21) Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns ”särskilt ömmande omständigheter” i stället för ”synnerligen ömmande omständigheter” för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. Dessa regler ändras på ett sätt som innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn. Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa. (Prop. 2013/14:216, bet. SfU21, prot. 119) Ändrade regler om uppehållstillstånd ska motverka familjeseparationer (SfU22) Särskilda regler införs om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige. Vårdnadshavaren ska i dessa fall inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol. (Prop. 2013/14:217, bet. SfU22, prot. 126, 127) riksdagens årsbok 2013/14 Socialutskottet (SoU) bereder ärenden om • omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning • omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning • åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor • alkoholpolitiska åtgärder • hälso- och sjukvård • sociala ärenden i övrigt. Socialutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2014. De största anslagen går till statlig assistansersättning (23,2 miljarder kronor), läkemedelsförmåner (21,2 miljarder kronor) och tandvårdsförmåner (5,7 miljarder kronor). Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att snarast följa upp om det statliga tandvårdsstödet och högkostnadsskyddet är rätt utformade, om de når rätt målgrupper och om de effektivt bidrar till en god tandhälsa. Beslut i korthet | 149 Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om att finansieringen av Rett Center bör bli mer långsiktig. Rett Center är ett nationellt center för Retts syndrom, en ovanlig neurologisk störning. Centret får i dag statlig finansiering för ett år i taget. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma i vårändringsbudgeten för 2014 med ett förslag som ger regeringen rätt att under 2014 besluta om bidrag till Rett Center för perioden 2015–2016. Tillkännagivandet bygger på motioner från S, SD och V. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om hälsovård, sjukvård och social omsorg. (Prop. 2013/14:1, bet. SoU1, prot. 47, 48) Nya regler om behörighet för personal i hälsooch sjukvården och socialtjänsten (SoU2) En ny benämning för yrket sjukgymnast skapas: fysioterapeut. Det blir en skyddad yrkestitel och den benämning som ska användas på yrkeskåren i första hand. Sjukgymnast förblir en skyddad yrkestitel. Ett utvidgat titelskydd ska leda till ökad tydlighet. Den nya benämningen speglar också bättre dagens utbildning. Fysioterapeut är dessutom den internationellt mest använda titeln för yrkeskåren, och gemensamma benämningar kan underlätta för patienter att ta del av vård i andra EU-länder. Det införs en bestämmelse som reglerar landstingens ansvar att erbjuda möjlighet till anställning för tandläkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens. Det införs krav på behörighet för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialnämnden ska använda handläggare som har svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller som har en erkänd utländsk utbildning. 150 | Beslut i korthet Riksdagen anser att utbildningstiden för tandhygienister bör förlängas från två till tre år och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett lagförslag. Tandhygienist är i dag det enda av 21 reglerade yrken inom hälso- och sjukvården som har en tvåårig utbildning. Övriga har minst en treårig utbildning. (Prop. 2012/13:175, bet. SoU2, prot. 47, 48) Fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under 2012 (SoU3) Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2012. Allmänna arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfonden kan avstå från arv eller försäkringsbelopp även om den döde inte har skrivit något testamente. Arvet tillfaller då någon annan. I dag får Kammarkollegiet besluta att avstå från arv om egendomens värde är mindre än två miljoner kronor. Är värdet högre beslutar regeringen. Regeringen informerar nu i skrivelsen att den tänker ändra reglerna så att Kammarkollegiet ska fatta alla sådana beslut. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:172, bet. SoU3, prot. 22) Kommuner ska ge föräldrar möjlighet till samtal om försörjningen av barnen (SoU4) Kommuner kan genom samarbetssamtal hjälpa föräldrar i separation att bli eniga i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Nu måste kommuner ge föräldrar möjlighet att i sådana samtal även ta upp frågor som gäller för- riksdagens årsbok 2013/14 sörjningen av barnen. Målet för samtalen ska vara att föräldrarna i samförstånd ska komma fram till lösningar om försörjningen. (Prop. 2012/13:189, bet. SoU4, prot. 32) Socialstyrelsens ansvar för specialistkurser för läkare (SoU5) Från hösten 2012 har Socialstyrelsen i uppdrag att anordna de specialistkompetenskurser för läkare som är bekostade av allmänna medel. För att ansvaret för administrationen för specialistkurserna ska kunna föras över till Socialstyrelsen ska vissa lagändringar göras. (Prop. 2013/14:31, bet. SoU5, prot. 54) Nytt namn för Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur (SoU6) Ett antal lagar ändras så att hänvisningar till Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur ersätts med hänvisningar till E-hälsomyndigheten. Bakgrunden är att regeringen i budgetpropositionen för 2014 gör bedömningen att Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur bör byta namn till E-hälsomyndigheten. (Prop. 2013/14:24, bet. SoU6, prot. 39) Nej till motioner om funktionshindersfrågor (SoU7) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om funktionshindersfrågor. Ett antal motioner handlar om ledsagarservice. Socialutskottet konstaterar att barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) nyligen i en interpellation sagt att hon är bekymrad över att ledsagningen inte fungerar på det sätt som många förväntar sig och att hon vill titta närmare på frågan. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga bland annat ledsagarservice. Utskottet välkomnar detta och förutsätter att regeringen kommer att få förslag på åtgärder som kan riksdagens årsbok 2013/14 bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad rättssäkerhet för den enskilde. Utskottet konstaterar också att det finns stora skillnader i landstingens bidrag för glasögon till barn och unga. Det är inte bra. Utskottet förutsätter att skillnaderna mellan landstingen uppmärksammas och diskuteras inom Sveriges Kommuner och Landsting. (Bet. SoU7, prot. 74) Riksrevisionens granskning av patientperspektiv i vården (SoU8) Riksrevisionen har granskat patientperspektiv i vården och nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården. Slutsatsen är att staten mer effektivt kan använda nationella riktlinjer som styrmedel för att främja en patientcentrerad och effektiv vård. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialutskottet har granskat skrivelsen. Utskottet anser att det är viktigt att statens insatser på området riktlinjer följs upp och välkomnar därför Riksrevisionens rapport. Utskottet ser också positivt på att regeringen har gett olika uppdrag inom området till Socialstyrelsen och Myndigheten för vårdanalys. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:23, bet. SoU8, prot. 74) Ny uppgift för Inspektionen för vård och omsorg (SoU9) Myndigheten Inspektionen för vård och omsorg ska vara rättslig motpart till yrkesverksamma inom vården som har överklagat beslut om ny legitimation eller behörighet att skriva ut läkemedel, detta efter att legitimationen eller behörigheten tidigare dragits in. Ändringen gäller från den 1 mars 2014. Även beslut som meddelats innan dess ska behandlas enligt den nya regeln. (Prop. 2013/14:40, bet. SoU9, prot. 62) Beslut i korthet | 151 Riksdagen vill se förslag på hur specialistsjuksköterskorna kan bli fler (SoU10) I dag råder brist på specialiserade sjuksköterskor. Trots att en hel del har gjorts och fortfarande görs för att specialistsjuksköterskorna inom vården ska bli fler fortsätter ändå tillgången på specialutbildade sköterskor att minska. Det konstaterar socialutskottet, som förberett riksdagens beslut. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att snarast lämna ett förslag på hur tillgången på specialiserade sjuksköterskor kan öka. Till grund för beslutet ligger motioner från S, M, SD och V. Riksdagen sa nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika hälso- och sjukvårdsfrågor. (Bet. SoU10, prot. 82) Regeringens redogörelse för äldrepolitiken 2006–2013 (SoU11) Regeringen har lämnat en redogörelse för äldrepolitiken under åren 2006–2013. Regeringen ger flera exempel på arbetet inom området. Det gäller exempelvis lagen om valfrihetssystem, LOV, och värdighetsreformen. Regeringen beskriver också flera åtgärder för att höja kompetensen bland omsorgspersonal när det gäller våld mot äldre och psykisk ohälsa bland äldre. Utnämnandet av en äldresamordnare liksom frågan om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre är ytterligare exempel. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2012 och 2013. Motionerna handlar om äldrepolitikens inriktning, stöd till anhöriga med utländsk bakgrund, kompetenscenter, kommunal sjukvård, investeringsstöd samt munhälsa och nutrition. (Skr. 2013/14:57, bet. SoU11, prot. 106, 108) 152 | Beslut i korthet Nej till motioner om socialtjänsten (SoU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om socialtjänsten. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna tar upp frågor som rör en översyn av socialpolitiken, kunskap och kompetens, försörjningsstöd, barn och unga, missbruk, anhörigstöd, våld i nära relationer, familjerådgivning och adoption. (Bet. SoU12, prot. 86, 90) Riksdagen vill ha skärpta regler för försäljning av tobak (SoU13) Riksdagen vill införa krav på tillstånd för tobaksförsäljning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att se över möjligheten att införa tillståndsplikt. Regeringen bör sedan skyndsamt lämna ett förslag till riksdagen. Till grund för beslutet om tillkännagivande ligger motioner från S, MP och V. Riksdagen sa nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om tobaksfrågor. (Bet. SoU13, prot. 94) Riksdagen vill se handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar (SoU14) Riksdagen uppmanade regeringen att utarbeta en nationell handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar. Regeringen bör sedan återrapportera till riksdagen på lämpligt sätt. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, tycker att regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopningsoch tobakspolitiken är bra. Utskottet anser dock att det behövs ännu högre ambitioner i arbetet med att få ungdomar att dricka mindre alkohol. Insatserna måste koordineras, och en handlingsplan skulle kunna samla de frågor som specifikt rör ungdomars alkoholbruk. I handlingsplanen bör det framgå konkret hur det förebyggande arbetet riksdagens årsbok 2013/14 på lokal, regional och nationell nivå ska samverka. Till grund för riksdagens beslut om tillkännagivande ligger motioner från S och V. Riksdagen sa nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2013 om alkoholfrågor. (Bet. SoU14, prot. 94) Ekonomiskt stöd ska ge komplement till färdtjänst (SoU15) För att öka möjligheterna att förflytta sig ska personer med funktionsnedsättning kunna få ekonomiskt stöd av kommunen. Stödet ska användas till att köpa och behovsanpassa en bil eller annat motorfordon. Stödet kallas mobilitetsstöd och ska vara ett komplement till färdtjänsten. Det riktar sig till personer som helt eller delvis kan och vill åka med eget fordon i stället för med färdtjänst. Personer med funktionsnedsättning som har tillstånd till färdtjänst men som inte har rätt till bilstöd ska kunna få stödet. (Prop. 2013/14:36, bet. SoU15, prot. 78) Kommuner ska få kontrollköpa folköl, tobak och receptfria läkemedel (SoU16) Kommunerna får möjlighet att köpa folköl, tobak och receptfria läkemedel för att kontrollera att de som lämnar ut varorna tar reda på att mottagaren är 18 år. Kontrollköpen ska ge underlag för en dialog mellan kommunen och dem som lämnar ut varorna. Kontrollköpen får inte leda till att kommunen vidtar åtgärder mot dem som säljer eller lämnar ut folköl, tobak eller receptfria läkemedel. Kommunerna får bara anlita personer som har fyllt 18 år för att utföra kontrollköpen. (Prop. 2013/14:56, bet. SoU16, prot. 78) riksdagens årsbok 2013/14 Nej till motioner om narkotika och dopning (SoU17) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om narkotika- och dopningsfrågor. Skälen är bland annat att gällande regler är tillräckliga och att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om familjeklassning av narkotika, antidopningscenter samt översyn av möjligheten att kriminalisera köp av dopningspreparat. (Bet. SoU17, prot. 94) Nej till motioner om folkhälsa (SoU18) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om folkhälsofrågor. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan och inrättande av en kommission för jämlik hälsa. Andra motioner rör en översyn av smittskyddslagen, en handlingsplan mot hepatit B och C och stigmatiseringen av hivpositiva. Samarbete för att ta fram nya antibiotika samt innehållsförteckningar på kosmetik- och hygienprodukter är också frågor som motionerna tar upp. (Bet. SoU18, prot. 95) Större möjligheter att välja hjälpmedel (SoU19) När det finns olika hjälpmedel att välja bland ska den som har behov av hjälpmedel få välja det hjälpmedel han eller hon vill ha. Det ska landsting och kommuner se till. Patienten ska få det valda hjälpmedlet om det anses vara befogat med hänsyn till patientens behov och kostnaderna för hjälpmedlet. (Prop. 2013/14:67, bet. SoU19, prot. 105) Beslut i korthet | 153 Bättre informationshantering för patienter med nedsatt beslutsförmåga (SoU20) Regeländringar som berör personer med nedsatt beslutsförmåga görs i patientdatalagen. Syftet är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer. Beslutet innebär följande: • När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren kunna ta del av annan vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så långt som möjligt, och det får inte finnas anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen. • Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om patientens inställning till behandlingen har klarlagts i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna. (Prop. 2013/14:202, bet. SoU20, prot. 124) Regeringens redogörelse för stärkt föräldrastöd (SoU21) Regeringen har lämnat en redogörelse om stärkt föräldrastöd. I skrivelsen redogör regeringen för sina insatser för att stärka stödet till föräldrar i deras föräldraskap. Regeringen berättar också om sina bedömningar och insatser när det gäller att ytterligare förbättra stödet till föräldrar. Socialutskottet konstaterar att föräldrastöd erbjuds i varierande former. Blivande och nyblivna föräldrar erbjuds föräldrautbildning och individuellt stöd. En fråga som kan vara viktig för nyblivna föräldrar att diskutera i 154 | Beslut i korthet ett sådant sammanhang är hur parrelationen påverkas när familjen utökas med ett eller flera barn. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2013 om familjerådgivning och kunskapscentrumet för föräldraskap och kognitiva svårigheter i Uppsala. (Skr. 2013/14:87, bet. SoU21, prot. 105) Ökad tillgänglighet på läkemedel (SoU22) Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar som regeringen föreslagit på läkemedelsområdet. Ändringarna syftar till att öka tillgängligheten och få en mer ändamålsenlig prissättning på läkemedel. De innebär bland annat följande: • Det ska bli möjligt att byta ut förskrivna parallellimporterade läkemedel mot billigare original. • Enligt gällande regler får farmaceuter motsätta sig utbyte av läkemedel om det finns anledning att anta att utbytet skulle innebära en betydande olägenhet för patienten. Detta tydliggörs nu i lag, och farmaceuterna ska kunna kryssa i en ruta på receptet om de motsätter sig utbyte. • Om en farmaceut har motsatt sig utbyte ska uppgifter om detta få föras in i E-hälsomyndighetens receptregister. E-hälsomyndigheten ska få lämna ut uppgifterna till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som utövar tillsyn på området. • För att tillgodose en god tillgång på läkemedel måste den som har fått godkänt att sälja ”periodens vara” tillhandahålla läkemedlet på apotek. Periodens vara är det läkemedel som har lägst fastställt försäljningspris. • Om inte apoteken och det företag som får sälja periodens vara följer reglerna om utbyte respektive skyl- riksdagens årsbok 2013/14 digheten att tillhandahålla periodens vara riskerar de sanktionsavgifter. • Apotek som inte direkt kan tillhandahålla ett läkemedel som de är skyldiga att tillhandahålla ska informera konsumenten om på vilka andra apotek läkemedlet finns. Sjukhusapotek omfattas inte av de nya reglerna. (Prop. 2013/14:93, bet. SoU22, prot. 115) Preskriptionstiden för sexbrott mot barn bör ses över (SoU23) Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn ska kunna straffas för detta – även efter lång tid. Ställningstagandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse om åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:91, bet. SoU23, prot. 124) riksdagens årsbok 2013/14 Beslut i korthet | 155 Ny patientlag ska stärka patientens ställning (SoU24) En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nya lagen innebär bland annat följande: • Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. • Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. • Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. • Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. ganet. Bakgrunden till ändringarna är EU-regler. (Prop. 2013/14:96, bet. SoU25, prot. 109) I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen. Lagen börjar gälla den 1 januari 2015. (Prop. 2013/14:106, bet. SoU24, prot. 124) Ändrade regler om hur patienter på rättspsyk får använda mobiltelefoner och datorer (SoU27) Reglerna för hur patienter inom rättspsykiatrisk vård får använda till exempel mobiltelefoner, datorer och surfplattor ändras. En del patienter som får rättspsykiatrisk vård förbjuds att ha annan utrustning för att kommunicera elektroniskt än den som vårdgivaren erbjuder. Patienter som vårdas frivilligt på avdelningar för psykiatrisk tvångsvård kan få samma inskränkningar som patienter som tvångsvårdas när det gäller till exempel alkohol och narkotika. En allmän kontroll vid inpassering får införas på alla avdelningar som har höjd säkerhetsklass. (Prop. 2013/14:119, bet. SoU27, prot. 119) Allvarliga händelser i samband med organtransplantationer ska anmälas omedelbart (SoU25) Allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar i samband med organtransplantationer ska anmälas omedelbart. Om man till exempel misstänker att en donator haft en smittsam sjukdom, som inte upptäckts tidigare, ska patienter som redan fått organ snabbt kunna spåras och nya donationer stoppas. Skyldigheten att anmäla gäller både i förhållande till svenska vårdgivare och till utländska myndigheter eller inrättningar som mottagit or- Fritidspeng för barn i familjer med försörjningsstöd (SoU26) Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn. Riksdagen har därför på förslag från regeringen beslutat om en fritidspeng. Den ska gälla för barn i årskurs 4–9 som bor i hushåll som har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Fritidspeng är en ersättning från socialnämnden för fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett ”aktivt deltagande i samhällets gemenskap”. (Prop. 2013/14:168, bet. SoU26, prot. 115) Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister (SoU28) Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens satsningar på de nationella kvalitetsregistren. Riksrevisionen anser bland annat att 156 | Beslut i korthet staten bör analysera och prioritera vilka områden som är viktigast för att utveckla vården och göra statens ansvar för kvalitetsregistren tydligare. Regeringen anser att satsningen på utvärdering och kvalitetsuppföljning i vården tar tid och att en positiv utveckling har påbörjats. Därför finns ingen anledning att avbryta satsningen. Regeringen ser just nu ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:204, bet. SoU28, prot. 124) EU-kommissionen vill ha samråd om mobil hälsa (SoU29) Socialutskottet har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om mobil hälsa, m-hälsa. Begreppet m-hälsa står för mobil hälsovård och omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där mobilutrustning används. Det kan till exempel vara mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning. Syftet med grönboken är att inleda ett samråd för att berörda parter inom EU ska börja diskutera hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård. Det ska ge ett underlag för att m-hälsovårdens möjligheter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. Socialutskottet välkomnar samrådet och anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå inom hälso- och sjukvårdsområdet, under förutsättning att det tas hänsyn till subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för hälso- och sjukvård. Initiativ på EU-nivå bör endast tas i gränsöverskridande frågor och där det bidrar till ett positivt utbyte av erfarenheter, tycker utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (KOM(2014) 219, utl. SoU29, prot. 129, 130) riksdagens årsbok 2013/14 Trafikutskottet (TU) bereder ärenden om • vägar och vägtrafik • järnvägar och järnvägstrafik • hamnar och sjöfart • flygplatser och luftfart • post • elektroniska kommunikationer • it-politik. Trafikutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftso mråde 22 Kommunikationer. Pengar till vägar, järnvägar, it och post (TU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,4 miljarder kronor till vägar, järnvägar, it och post för 2014. Mest pengar går till att vidmakthålla och utveckla statens transportinfrastruktur. Trafikutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för kommunikationsområdet. I resultatredovisningen redogör regeringen för utvecklingen inom området i förhållande till målen för transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utskottet välkomnar det arbete regeringen har gjort för att utveckla och förtydliga målen och resultatredo- riksdagens årsbok 2013/14 visningen. Utskottet har också följt upp statens insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och vilka resultat insatserna har haft. Med utgångspunkt i de problem som utskottets uppföljning visar på är det viktigt att regeringen fortsätter att redovisa insatser och resultat, även ur ett användarperspektiv. (Prop. 2013/14:1, bet. TU1, prot. 48) Sverige börjar införa EU:s regler om inre vattenvägar (TU2) Reglerna om hur fartyg som trafikerar inre vattenvägar ska vara konstruerade och utrustade ändras. I Sverige har hittills havssjöfartsregler gällt för all fartygstrafik. I och med lagändringarna ska Sverige börja införa EU:s regler om inre vattenvägar. Inre vattenvägar är till exempel älvar, strömmar, sjöar, kanaler och vissa kuststräckor. Bland annat ska svenska fartyg ha ett särskilt certifikat för inlandssjöfart om de trafikerar inre vattenvägar. Kravet gäller inte fartyg som bara trafikerar svenska vatten och som har annat giltigt certifikat. Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag är ett nödvändigt steg på vägen för att införa EU:s regler om inre vattenvägar. Införandet av EU-reglerna kan öka sjöfartens konkurrenskraft och ge en utveckling av sjötransporterna i Sverige, menar utskottet. (Prop. 2012/13:177, bet. TU2, prot. 26) Nej till motioner om postservice och grundläggande betaltjänster (TU3) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om postservice, brevbärarnas arbetsmiljö och tillgången till grundläggande betaltjänster. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. (Bet. TU3, prot. 26) Beslut i korthet | 157 Elektroniska vägtullar EU-anpassas (TU4) Det svenska systemet för elektroniska vägtullar ska anpassas till nya EU-bestämmelser. Den nya lagen gäller den typ av elektroniska vägtullssystem där fordon registreras med hjälp av utrustning som är installerad i bilen eller bussen, en så kallad transponder. För närvarande används den här lösningen på Öresundsbron och Svinesundsbron. På sikt är det också tänkt att elektroniska vägtullar ska kunna användas på de nya broar som byggs i Motala på riksväg 50 och i Sundsvall på E4:an. Syftet med EU-anpassningen är att samma transpondrar ska fungera i elektroniska vägtullssystem runt om i Europa. (Prop. 2013/14:25, bet. TU4, prot. 48) EU-förslag om inre marknad för telekommunikation går för långt (TU5) EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att införa en förordning för att upprätta en gemensam inre marknad för elektronisk kommunikation. Syftet är att ge företag och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden inom det här området. Förslaget omfattar regler för bland annat bredbandstjänster, tillståndsgivning för trådlöst bredband över hela EU, konsumenträttigheter och mobila roamingavgifter. Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet tycker att syftet med förslaget är gott men vänder sig mot att EU-kommissionen valt att gå fram med ett omfattande förslag till förordning. Utskottet anser att det finns alltför många delar i förslaget som kan strida mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetskravet innebär att de åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget. Det finns mindre omfattande sätt att uppnå målsättningen med förslaget genom justeringar i befintliga regler och direktiv, anser trafikutskottet. 158 | Beslut i korthet Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU. (KOM(2013) 627, utl. TU5, prot. 22) Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU6) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om sjöfartsfrågor. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar för svensk sjöfart, miljöfrågor, inlandssjöfart och sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet. Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut och konstaterar att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Det pågår också ett aktivt arbete i Sverige och internationellt för att förbättra miljö- och klimatutvecklingen inom sjöfarten. Många motionsförslag har därför blivit tillgodosedda. (Bet. TU6, prot. 62, 65) Riksdagen vill ha klimatsmart strategi för itlösningar (TU7) Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur it-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen anser att regeringen kan göra mer för att utnyttja informationsteknologins möjligheter för att minska vår miljöpåverkan. Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur olika it-lösningar kan minska transportbehovet och koldioxidutsläppen och därmed uppnå ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle. Regeringen bör också arbeta för en liknande strategi på EU-nivå. Regeringen bör dessutom ställa särskilda krav på myndigheter att använda utrustning som möjliggör möten på distans för att minska den miljöpåverkan som resor i tjänsten innebär. (Skr. 2013/14:32, bet TU7, prot. 78, 79) riksdagens årsbok 2013/14 Nya regler om infrastrukturavgifter på vägar (TU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur infrastrukturavgifter på vägar får tas ut. Samtidigt anpassas lagstiftningen till ett EU-direktiv. De nya reglerna ska bland annat tillämpas på två nya broar i Motala och Sundsvall. Trafikutskottet ser allvarligt på de motsättningar som uppstått mellan staten och de två kommunerna om hur infrastrukturavgifterna bör beräknas på de nya broarna. Utskottet är dock tillfreds med de lösningar som har uppnåtts för att lösa motsättningarna. Utskottet noterar också att regeringens förslag tyvärr inte innehåller något förslag om att utländska fordon ska betala vägavgifter. Regeringen har meddelat att avsikten är att motsvarande regler för utländska fordon ska finnas senast från årsskiftet 2015. Utskottet är tillfreds med detta. (Prop. 2013/14:25, bet. TU8, prot. 62, 65) Skärpta regler för mobilanvändning vid bilkörning (TU9) Riksdagen uppmanade regeringen att så snart som möjligt lämna förslag på skärpta regler mot viss mobilanvändning vid bilkörning. Dagens bestämmelser om användning av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning vid bilkörning är inte tillräckligt tydliga. Bakgrunden är att många trafikolyckor orsakas av att bilförare varit ouppmärksamma på grund av mobilanvändning. Det är inte acceptabelt att till exempel skicka sms, ägna sig åt sociala medier eller surfa på webben samtidigt som man kör bil, anser trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut. Till grund för riksdagens beslut om tillkännagivande ligger motioner från bland annat S och SD. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013 om trafiksäkerhet. (Bet. TU9, prot. 86, 90) riksdagens årsbok 2013/14 Nej till motioner om cykelfrågor (TU10) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013 om cykeltrafik. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med cykelfrågor och har gett myndigheter olika uppdrag. Dessutom pågår olika försöksverksamheter. Motionerna handlar bland annat om förändringar i infrastrukturen och andra åtgärder som främjar cykling samt trafikregler för cykling. (Bet. TU10, prot. 78, 79) Nej till motioner om kollektivtrafik (TU11) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kollektivtrafik. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om kollektivtrafiklagen, ökad kollektivtrafik, pris och kvalitet i kollektivtrafiken, biljettsystem och resandestatistik. Andra motioner handlar om färdtjänst och tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning, nya kollektivtrafiksystem och Gotlandstrafiken. (Bet. TU11, prot. 83, 86) Postombud ska kunna lämna ut körkort (TU12) Företag som bedriver postverksamhet, dotterbolag till sådana företag samt postombud ska kunna lämna ut körkort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får tala om hur det ska gå till när körkort lämnas ut och vilka företag som får göra det. De nya reglerna ska förenkla utlämnandet av körkort. (Prop. 2013/14:64, bet. TU12, prot. 86, 90) Riksdagen vill se utredning om bilprovningsmarknaden (TU13) Riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt göra en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska Beslut i korthet | 159 också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500 kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt längd och vikt för lastbilar. (Prop. 2013/14:181, bet. TU13, prot. 119) Riksdagen gav sex uppdrag till regeringen om yrkestrafik (TU14) Riksdagen gjorde sex tillkännagivanden till regeringen om olika frågor inom området yrkestrafik. • Regeringen bör beakta behovet av att stärka och samordna myndigheternas kontroll av yrkesmässiga godstransporter på väg samt se över behovet av bättre dokumentation vid kontroller av cabotagetransporter. Med cabotage avses i det här fallet, något förenklat, transporter inom ett land som utförs av ett företag som är registrerat i ett annat land. • Regeringen bör beakta behovet av kraftigare böter och sanktioner för transportföretag och förare som inte följer gällande regler. Dessutom bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som gör det möjligt för polisen att på ett effektivare sätt tillfälligt hindra fordon från att köra vidare, till exempel genom att låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. 160 | Beslut i korthet • Regeringen bör verka för att de sociala villkoren inom åkerinäringen säkras vid en eventuell översyn av EU-reglerna om cabotagetransporter. Dessutom bör regeringen begära ett tillfälligt uppehåll för cabotagetransporter om regeringen inte lyckas komma till rätta med överträdelserna av gällande regler. • Ansvaret för den som beställer en transport bör skärpas. Regeringen bör även se till att det tas fram ett beräkningsunderlag som visar vad som är en rimlig kostnad för en transport som görs enligt gällande regler och avtal. • Regeringen bör vidta åtgärder för att komma till rätta med missförhållandena i åkeribranschen till följd av så kallade falska egenföretagare och oseriösa bemanningsföretag. • Regeringen bör skynda på arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av motioner från S, M, MP, C, SD, V och KD. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om yrkestrafik. (Bet. TU14, prot. 102) Tydligare prisregler för teleoperatörer (TU15) Prisreglerna för så kallad samtrafik och tillträde till telenät ska bli tydligare. Den myndighet som utövar tillsyn ska kunna bestämma att teleoperatörer som har ett stort inflytande på marknaden ska ha ett visst högsta eller lägsta pris. Operatörerna kommer att få veta hur beräkningarna av priserna ska ske redan när tillsynsmyndigheten fattar beslut. Då kan operatörerna tidigt ta ställning till om de vill att priserna ska prövas i domstol. Ändringarna ska göra det tydligare vilka priser som gäller och minska risken för långa domstolsprocesser. (Prop. 2013/14:72, bet. TU15, prot. 94) riksdagens årsbok 2013/14 Lättare att få ut uppgifter ur sjömansregistret (TU16) Transportstyrelsen ska lättare kunna lämna ut uppgifter ur sjömansregistret till vissa parter, exempelvis andra EUländer, redare eller bemanningsföretag. Det kan bland annat vara uppgifter om behörighetsbevis, intyg om erkännande, dispenser och certifikat. Dessutom får läkarintyg för sjömän bara utfärdas till den som ansökt om intyg efter det att han eller hon fyllt 16 år. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler om minimikrav på utbildning för sjöfolk samt till den internationella STCW-konventionen om utbildning, certifiering och vakthållning för sjöfolk. (Prop. 2013/14:132, bet. TU16, prot. 106, 108) Flygtrafikledningen på statliga flygplatser återregleras (TU17) Marknaden för regionala flygtrafikledningstjänster är i dagsläget avreglerad. Det innebär att även privata bolag har möjlighet att ha hand om flygtrafikledning. Avregleringen skedde efter starka önskemål från ett antal flygplatser som ansåg att Luftfartsverkets priser för flygtrafikledning var för höga. Riksdagen anser att flygtrafikledningstjänsten är en mycket viktig myndighetsutövning som i huvudsak bör skötas av en myndighet. Våren 2013 uppmanade riksdagen regeringen att lämna ett lagförslag om en återreglering av delar av flygtrafikledningstjänsten. Regeringen har inte återkommit med något förslag på lagändring. Trafikutskottet har därför lämnat ett lagförslag som innebär att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten eller bolag där staten har ett bestämmande inflytande återregleras. Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är integrerade. Eftersom Försvarsmakten inte har en egen riksdagens årsbok 2013/14 flygtrafikledningstjänst är det angeläget att dess behov av denna tjänst kan säkras i alla beredskapslägen, anser utskottet. Enligt utskottet är Försvarsmaktens behov utredda, och Försvarsmakten har tydligt uppgett att förslaget är nödvändigt. Trafikutskottet menar också att det är viktigt att ta hänsyn till regionala flygplatser och har utformat förslaget med fortsatt möjlighet för dessa att upphandla flygtrafikledningstjänst eller utföra den själva. Riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag om återreglering av flygtrafikledningen. Lagändringen gäller från den 15 augusti 2014. (Bet. TU17, prot. 124, 127) Redovisningscentraler för taxi ska ge bättre skattekontroller (TU18) En ny lag införs som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller. Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen. Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter, för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Den möjlighet till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om detta. (Prop. 2013/14:223, bet. TU18, prot. 130) Beslut i korthet | 161 Staten bör ta ett samlat ansvar för järnvägsunderhållet (TU19) Trafikutskottet anser att ett väl fungerande järnvägssystem, med hög kvalitet och punktlighet, är en förutsättning för att järnvägen ska bli ett attraktivt transportalternativ. Utskottet konstaterar att det svenska järnvägssystemet tyvärr inte lever upp till detta i dag. Därför beslutade riksdagen att ge regeringen fyra uppdrag inom olika områden som rör järnvägen. • Trafikverket måste skyndsamt bygga upp kompetens för att självständigt kunna inspektera både järnvägens skick och det arbete som utförs av entreprenörer. Regeringen bör se till att detta sker. Regeringen bör även se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut. • Regeringen bör skyndsamt utreda hur kapacitetstilldelning och trafikledning kan bli mer effektiva. Tilldelning av kapacitet innebär till exempel fördelning av avgångstider på en viss tågsträcka mellan olika tågbolag. • Regeringen bör utreda dels hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas, dels möjligheterna att offentliggöra statistik över resande. • Regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan bli tydligare. Då skulle samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter med användaren i centrum tillgodoses på ett bättre sätt än i dag. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av tågförseningar. (Skr. 2013/14:201, bet. TU19, prot. 130) 162 | Beslut i korthet Riksdagen vill ha tydligare regler för kommunal medfinansiering (TU20) Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för både staten och kommunerna menar utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan staten och kommunerna ha ägt rum. Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med så kallad tonnageskatt kan införas. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:131, 2013/14:233, bet. TU20, prot. 130) Uppskov med behandling av ärenden (TU21) Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:234 Sanktionsavgift för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka riksdagens årsbok 2013/14 till trafikutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. TU21, prot. 130) riksdagens årsbok 2013/14 Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om • skolväsendet • vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet • högre utbildning och forskning • studiestöd. Utbildningsutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning. Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 60 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2014. Bland annat genomförs följande satsningar 2014: • Statsbidrag ges för att ordna undervisning under sommarlovet och andra skollov för elever som inte nått upp till kunskapskraven inom ramen för den vanliga undervisningen. • Försöksverksamheten med mer undervisningstid i ämnet svenska för nyanlända elever utökas. • Reformen om karriärutveckling för lärare förstärks med mer medel. Beslut i korthet | 163 • Skolverket får mer resurser till arbetet med att legitimera förskollärare och lärare. • Antalet platser utökas på den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå, och satsningen på kommunal vuxenutbildning för arbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år förlängs. • Universitet och högskolor får medel för att kunna möta en fortsatt hög efterfrågan på högskoleutbildning. • De statliga anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor ökas. Riksdagen godkänner också en försöksverksamhet med lämplighetsprov vid antagningen till lärar- och förskollärarutbildningen. Vidare får statliga universitet och högskolor möjlighet att separat anta sökande som måste betala studieavgift för att studera på grundnivå och avancerad nivå. (Prop. 2013/14:1, bet. UbU1, prot. 43, 44) Pengar till studiestöd (UbU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om drygt 21 miljarder kronor till budgetanslag för området studiestöd för 2014. Det är drygt 1 miljard kronor mindre än anslagna medel för 2013. Anslagsminskningarna beror bland annat på att volymen på utlånade medel förändras. Utgifterna inom området studiestöd ökar på grund av satsningar på bland annat de gymnasiala lärlingsutbildningarna, den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och fler utbildningsplatser på universitet och högskolor. Reglerna för studiemedel ska också ändras. Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs också. (Prop. 2013/14:1, bet. UbU2, prot. 43, 44) 164 | Beslut i korthet Nya regler för studiemedel för studier utomlands (UbU3) Nya regler ska skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. Den som studerar utomlands bör få samma lånebelopp som den som studerar i Sverige. Det bör införas ett nytt kompletterande merkostnadslån för utlandsstudier och en möjlighet till ett högre och mer flexibelt merkostnadslån för undervisningsavgifter. Samtidigt är det viktigt att stärka kontrollerna av utbetalningar av studiemedel vid utlandsstudier. Vidare bör rätten till studiemedel för gymnasiestudier, till det högre studiebidraget inom studiemedlen och till tilläggslån i princip vara densamma för studier i andra EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som för studier i Sverige. Det är regeringen som kommer att besluta om de exakta reglerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015. (Prop. 2012/13:152, bet. UbU3, prot. 8) Personuppgifter för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa (UbU4) Det ska införas nya regler om att kunna använda personuppgifter till forskning. Det gäller forskningsområdet vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Inom det här området ska statliga universitet och högskolor få skapa registerunderlag för forskningsprojekt. Personuppgifter till dessa register ska få samlas in enbart om personen i fråga har gett sitt aktiva samtycke, och uppgifterna ska raderas på begäran. Personuppgifter som inte direkt kan kopplas till en enskild person ska sedan kunna lämnas ut till konkreta forskningsprojekt som har godkänts vid en etikprövning. Bakgrunden till de nya reglerna är att det finns en rättslig osäkerhet om statliga universitet och högskolor kan riksdagens årsbok 2013/14 behandla personuppgifter för att skapa underlag för den här typen av forskning. Datainspektionen stoppade Karolinska Institutets forskningsprojekt Lifegene eftersom man fann att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Regeringen har tillsatt en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning och den nya lagen ska vara tidsbegränsad i väntan på att utredningen blir klar. Lagen gäller från den 1 december 2013 till och med den 31 december 2015. (Prop. 2012/13:163, bet. UbU4, prot. 17) Lärarna ska få mer tid till undervisning (UbU5) Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6–9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7–10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska i stället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal. (Prop. 2012/13:195, bet. UbU5, prot. 17) Fler lärare bör ha lärarlegitimation (UbU6) Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom riksdagens årsbok 2013/14 kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska få undervisa på fritis utan att ha legitimation. Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritis. Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan att ha lärarlegitimation. Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning samt vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. (Prop. 2012/13:187, bet. UbU6, prot. 22) Avtal med Eric-konsortium för den europeiska spallationskällan (UbU7) Riksdagen godkände ett avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, ett så kallat Eric-konsortium. Konsortiet ska bedriva den verksamhet som vid tiden för godkännandet bedrevs av European Spallation Source ESS AB. Avtalet ger konsortiet privilegier i Sverige som tar sikte på att konsortiet får befrielse från mervärdesskatt och punktskatter. Europeiska spallationskällan, ESS, är ett sameuropeiskt forskningsprojekt där för närvarande 17 länder deltar. ESS kan jämföras med ett stort mikroskop där man studerar olika material med hjälp av neutroner. (Prop. 2012/13:190, bet. UbU7, prot. 27, 31) Riksrevisionens rapport om den svenska rymdverksamheten (UbU8) Riksrevisionen har granskat hur staten styr den svenska rymdverksamheten, detta för att kunna bedöma om de Beslut i korthet | 165 statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång. Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt att ta fram en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet. När det gäller regeringens återkoppling till riksdagen betonar utskottet att det är viktigt att riksdagen får insyn i och möjlighet att följa regeringens arbete. Rymdverksamheten blir allt viktigare för en rad olika samhällsfunktioner. Det är därför särskilt viktigt med en kontinuerlig återrapportering i rymdrelaterade frågor. Utskottet är positivt till att regeringen har förbättrat återkopplingen och tänker noga följa det fortsatta arbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:145, bet. UbU8, prot. 27, 31) Nej till motioner om förskolan (UbU9) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om förskolan. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp, att arbete redan pågår inom området samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om förskolans syfte, erbjudande av förskola, fördelningen av lediga förskoleplatser, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng, maxtaxan i förskolan, barnomsorg på kvällar, nätter och helger, barngruppernas storlek, rätt till förskola på heltid och barnskötaryrket. (Bet. UbU9, prot. 70, 71) Nej till motioner om grundskolan (UbU10) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om grundskolan. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera 166 | Beslut i korthet av de frågor motionerna tar upp, att arbete redan pågår inom området samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om elevers utveckling mot målen i grundskolan, elever med särskilda behov, betyg, utbildningens innehåll, modersmålsundervisning, avgifter och fritidshem. (Bet. UbU10, prot. 71, 74) Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU11) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om framtidens gymnasieskola, avhopp från gymnasieskolan, längden på gymnasieskolans nationella program, behörighet till gymnasieskolans nationella program, grundläggande högskolebehörighet för alla elever i gymnasieskolan, kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen och i den gymnasiala lärlingsutbildningen samt en förlängd gymnasial lärlingsutbildning. Andra motioner handlar om starkare roller för arbetsmarknadens parter och de nationella programråden när det gäller yrkesprogrammen, nya inriktningar på de nationella programmen, ämnet estetisk verksamhet, utvärdering av konsekvenserna av gymnasiereformen och registerkontroll av personal i gymnasieskolan. (Bet. UbU11, prot. 86) Nej till motioner om skolväsendet (UbU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om skolväsendet. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, riksinternatskolor, skolplikt och rätt till utbildning, skolans värdegrund, nationella prov och lärarfrågor. Andra motioner handlar om bedömning och betygssättning, fortbildning av skolans riksdagens årsbok 2013/14 personal, vissa undervisningsämnen, kvalitet, inflytande, skolbibliotek, it i skolan, lärverktyg, studie- och yrkesvägledning, elevhälsa, arbetsmiljö, kränkande behandling, jämställdhet och genuspedagogik. (Bet. UbU12, prot. 106, 108) Nej till motioner om högskolan (UbU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om högskolan. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningars koppling till arbetsmarknaden, jämställdhet, inrättande av nya utbildningar och framtida satsningar på vissa högskolor, universitet och utbildningar. Andra motioner handlar om innehållet i vissa utbildningar, tillträde till högskoleutbildning, breddad rekrytering och studentinflytande. (Bet. UbU13, prot. 65, 71) Nej till motioner om forskning (UbU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om forskning. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om forskningspolitikens inriktning, samverkansfrågor, principer för fördelning av resurser, forskare och utbildning på forskarnivå, jämställdhet samt forskning inom särskilda områden. (Bet. UbU14, prot. 91, 94) Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU15) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om vuxenutbildning. Skälen är främst att arbete pågår eller redan har gjorts inom de områden motionerna tar upp samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om riktade insatser mot vissa grupper inom vuxenutbildningen, olika typer av satsningar på riksdagens årsbok 2013/14 vuxenutbildningen, styrning, uppföljning och kontroll av vuxenutbildningen, samverkan inom vuxenutbildningen samt validering och utbildning i svenska för invandrare, sfi. (Bet. UbU15, prot. 98) Nej till motioner om studiestöd (UbU16) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om studiestöd. Skälet är att gällande lagar och regler bedöms tillräckliga samt att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om studiestödssystemet, fribeloppet, villkoren för studiemedel, den nedre åldersgränsen för studiemedel, flexibel tidsgräns för studiemedel, avskrivning av studieskulder och studiehjälp. (Bet. UbU16, prot. 62) Slopat krav på introduktionsperiod för att få lärarlegitimation (UbU17) Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket även i fortsättningen genomföra en introduktionsperiod. (Prop. 2013/14:220, bet. UbU17, prot. 115) Gymnasial lärlingsanställning – en ny anställningsform (UbU18) En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, Beslut i korthet | 167 APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning. (Prop. 2013/14:80, bet. UbU18, prot. 115) Tydligare regler om särskilt stöd för skolelever (UbU19) Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare. Beslutet innebär bland annat följande: • Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. • Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt. • Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig. • Om det görs ett åtgärdsprogram för en elev behöver samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen. (Prop. 2013/14:160, bet. UbU19, prot. 119) 168 | Beslut i korthet Fjärde tekniskt år ska leda till gymnasieingenjörsexamen (UbU20) Sedan 2011 finns en försöksverksamhet där elever som avslutat gymnasieskolans teknikprogram kan välja att komplettera sin utbildning med ett fjärde tekniskt år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Nu ska detta fjärde tekniska år bli en ordinarie påbyggnadsutbildning. Alla behöriga elever ska ha lika tillgång till utbildningen oavsett bostadsort. Det fjärde tekniska året ska omfatta 900 gymnasiepoäng. (Prop. 2013/14:188, bet. UbU20, prot. 122) Resurser ska fördelas efter elevernas olika behov (UbU21) Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi. När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning. (Prop. 2013/14:148, bet. UbU21, prot. 119) riksdagens årsbok 2013/14 Ändrade regler om friskolor (UbU22) Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om friskolor och tillsyn. Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen ska kunna äga rum. En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att allmänhetens behov av insyn uppfylls. Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite. Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket. (Prop. 2013/14:112, bet. UbU22, prot. 127, 128) Viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan (UbU23) Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat. riksdagens årsbok 2013/14 Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:95, bet. UbU23, prot. 130) Statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan (UbU24) Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen bör samordna skollagen och diskrimineringslagen samt följa upp om elever som anmäler kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika. Regeringen bör också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets uppdrag. Regeringen håller med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter fram. Utbildningsutskottet välkomnar de utredningar som har tillsatts om likabehandling, samordning av skollagen och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Utskottet håller också med regeringen om att det kan vara bra att ge stödinsatser till de kommuner och skolor som har störst behov och väl- Beslut i korthet | 169 komnar att regeringen funderar på att ge Skolverket detta i uppdrag. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Prop. 2013/14:193, bet. UbU24, prot. 130) Tillsynen av skolan bör fokusera mer på undervisningen (UbU25) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionen bör Skolinspektionen utveckla sin tillsyn av skolundervisningen. Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett. Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis i högre grad bör omfatta undervisningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:200, bet. UbU25, prot. 130) Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2013 (UbU26) Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Redog. 2013/14:RR3, 2013/14:RJ1, bet. UbU26, prot. 108) 170 | Beslut i korthet Vissa skolor med musikprofil ska få ha färdighetsprov (UbU27) Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1–3 i grundskolan. Skolor som kan bli aktuella för detta är sådana som erbjuder starkt profilerad musikutbildning och som tidigare, innan nuvarande skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl. (Prop. 2013/14:229, bet. UbU27, prot. 129, 130) riksdagens årsbok 2013/14 Utrikesutskottet (UU) bereder ärenden om • rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer • bistånd till andra länders utveckling • utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete. Utrikesutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd. Pengar till internationell samverkan (UU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2014. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. (Prop. 2013/14:1, bet. UU1, prot. 40) Pengar till internationellt bistånd (UU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att biståndsramen för 2014 ska vara 38,4 miljarder kronor. Det motsvarar 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI. Utgiftsområdet Internationellt riksdagens årsbok 2013/14 bistånd får 31,8 miljarder kronor. Mest pengar går till biståndsverksamhet, 30,7 miljarder kronor. Riksdagen godkände också regeringens förslag om målet för utgiftsområdet Internationellt bistånd med den ändringen att målet ska vara: ”Att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”. (Prop. 2013/14:1, bet UU2, prot. 47, 48) Nordiskt samarbete under 2013 (UU3) Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2013. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2013, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet. Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om det nordiska samarbetet, gränshindersarbetet, försvarssamarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt. (Skr. 2013/14:90, redog. 2013/14:NR1, bet. UU3, prot. 121, 122) EU-kommissionens prioriteringar för 2014 (UU4) Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens prioriteringar för 2014, det så kallade arbetsprogrammet. Kommissionen fokuserar på följande fyra övergripande områden: • den ekonomiska och monetära unionen • smart och hållbar tillväxt för alla • rättsliga frågor och säkerhet • yttre åtgärder. Beslut i korthet | 171 Utskottet konstaterar att kommissionens prioriteringar i huvudsak ligger i linje med svenska prioriteringar. Det är positivt att kommissionen ger frågorna om tillväxt och konkurrenskraft stort utrymme. I tider av ekonomiska svårigheter är det viktigt att värna om ett öppet Europa, och denna princip bör vara grundläggande i kommissionens alla initiativ och program. Utskottet framhåller även att Sverige har ett uppenbart intresse av att euroområdet står starkt och stabilt och att de länder som drabbas av betydande ekonomiska problem kan lösa dessa. Situationen i Syrien är alarmerande. Det är enligt utskottet angeläget att EU och EU-länderna inte bara stöder det humanitära arbetet i regionen. Det är också viktigt att EU-länderna visar solidaritet genom att ta sitt ansvar så att de personer som kommer till EU och är i behov av internationellt skydd får det. Alla EU-länder måste även ta ansvar för att i samråd med FN:s flyktingorgan UNHCR ge skydd åt fler genom vidarebosättning. Kopplingen mellan EU:s ekonomiska utveckling och EU:s politiska inflytande globalt är tydlig. Utskottet betonar vikten av att motverka eventuella tendenser till en försvagning av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utskottet konstaterar även att det pågår en diskussion om globala utvecklingsmål efter 2015 och att utskottet följer denna diskussion. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (KOM(2013) 739, utl. UU4, prot. 65) Samarbetsavtal mellan EU och Filippinerna (UU5) Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Filippinerna. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Filippinerna. Genom avtalet inrättas ett ramverk för 172 | Beslut i korthet relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. EU och Filippinerna är också överens om att främja hållbar utveckling och att samarbeta för att lösa problemen som är kopplade till klimatförändringarna. Andra exempel på områden som berörs av avtalet är bekämpning av terrorism och motverkande av spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska också lägga grunden för ett samarbete inom området rättvisa och säkerhet som omfattar bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet och korruption. Även områdena migration och arbete till sjöss omfattas av avtalet, liksom samarbete i fråga om handel och investeringar. (Prop. 2012/13:92, bet. UU5, prot. 17) Samarbetsavtal mellan EU och Vietnam (UU6) Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Vietnam. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Vietnam. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Avtalet innehåller ett rättsligt bindande åtagande från båda parter om att motverka spridning av massförstörelsevapen samt om respekt för mänskliga rättigheter. Parterna ska också samarbeta för att uppnå internationellt överenskomna utvecklingsmål. I avtalet ingår även samarbete inom många andra områden, till exempel hållbar utveckling och klimatförändringar, rättvisa och säkerhet, kultur och utbildning, migration samt handel och investeringar. Avtalet ska också sätta ramarna för förhandlingar om ett frihandelsavtal med Vietnam. (Prop. 2012/13:106, bet. UU6, prot. 17) riksdagens årsbok 2013/14 Nej till motioner om kvinnor, fred och säkerhet (UU7) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kvinnor, fred och säkerhet. Utrikesutskottet konstaterar i sitt beslutsunderlag att frågan om kvinnors roll när det gäller fred och säkerhet är central. Frågan bör vara en integrerad del av regeringens arbete inom den freds- och säkerhetsbyggande verksamheten, inklusive inom utvecklingssamarbetet. Utskottet betonar att Sverige som medlem i FN ska bidra till att olika resolutioner genomförs på området genom aktiviteter nationellt, regionalt och globalt. Det är också i linje med Sveriges nationella handlingsplan. Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att varje år redovisa hur de har genomfört handlingsplanen. Det gäller Folke Bernadotteakademin, Försvarsmakten, Kriminalvården, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen och Sida. Utskottet är positivt till detta. (Bet. UU7, prot. 32) Sverige tillträder FN:s vapenhandelsfördrag (UU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda FN:s vapenhandelsfördrag. Fördraget ställer krav på de länder som ansluter sig att ha en nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel. Länderna ska också sätta upp normer för sin kontroll. Riksdagen anser att det kommer att kunna bidra till att motverka oansvarig och okontrollerad internationell handel med så kallade konventionella vapen. Konventionen är bindande och börjar gälla när minst 50 länder har anslutit sig. Det bedöms kunna ske i slutet av 2014 eller början av 2015. (Prop. 2013/14:190, bet. UU8, prot. 122) riksdagens årsbok 2013/14 Verksamheten i Internationella valutafonden och Världsbanken (UU9) Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2012 och 2013. Utrikesskottet understryker vikten av att regeringen fortsätter att arbeta för att öka institutionernas öppenhet och tydlighet. Utskottet välkomnar också att institutionerna alltmer tar upp frågor om demokrati och mänskliga rättigheter i sitt arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat reformer av institutionernas öppenhet och röstfördelning. (Skr. 2013/14:139, bet. UU9, prot. 116) EU:s verksamhet under 2013 (UU10) Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2013. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikessamarbetet samt unionens olika institutioner. I sin behandling av skrivelsen har utrikesutskottet valt att särskilt uppmärksamma nio teman: • utvidgningsprocessen • EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik • ekonomiska och finansiella frågor • rättsliga och inrikes frågor • sysselsättning och socialpolitik • jordbruks- och fiskepolitik • miljö- och energifrågor • EU:s institutioner • utbildning, kultur och idrott. Beslut i korthet | 173 Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen som rör den svenska kollektivavtalsmodellen. Reglerna som omger de svenska kollektivavtalen måste bli starkare, anser riksdagen. Löneförhållanden i Sverige bör inte regleras genom beslut på EU-nivå. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från S. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om samarbetet inom EU. (Skr. 2013/14:115, bet. UU10, prot. 110, 115) Kontroll av export av krigsmateriel (UU11) Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2013. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2013. Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet vill ännu en gång påminna om att riksdagen i maj 2011 uppmanade regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. (Skr. 2013/14:114, bet. UU11, prot. 122) Sveriges politik för global utveckling (UU12) I en skrivelse redogör regeringen för Sveriges politik för global utveckling. Framför allt tas migrationens möjligheter att skapa utveckling upp. Regeringen belyser också 174 | Beslut i korthet möjliga mål- och intressekonflikter inom områdena migration, remitteringar och skydd samt långsiktiga lösningar för flyktingar. Utrikesutskottet betonar att arbetet med att prioritera och ha mätbara mål i utvecklingsarbetet måste fortsätta. Utskottet välkomnar också att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera regeringens styrning och arbetsformer för det globala utvecklingsarbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:154, bet. UU12, prot. 116, 119) Ny inriktning för EU:s strategi för Östersjöregionen (UU13) Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s strategi för Östersjöregionen. EU har gjort en översyn som avslutades i februari 2013, och regeringen redogör för den nya inriktning som strategin därmed har fått. De tre nya övergripande målen är att rädda havsmiljön, att sammanlänka regionen och att öka välståndet. Utrikesutskottet konstaterar att översynen innebär en förskjutning från en tidigare problemorienterad ansats till en tydligare mål- och resultatinriktning. Utskottet ser positivt på detta. Sverige deltar brett och på i princip alla områden i att genomföra EU:s strategi. Bland EU:s Östersjöländer har Sverige kommit längst med att skapa något som kan liknas vid ett nationellt avrapporteringssystem genom Tillväxtverkets årliga rapport. Utskottet konstaterar att EU:s strategi för Östersjöregionen främst riktar sig till EU-länderna och EU:s institutioner. Men för att nå konkreta resultat krävs ett gott samarbete också med andra länder som Ryssland, Norge och Vitryssland. Sjöfartsnäringen i Östersjöregionen kommer inom den närmaste tiden att omfattas av flera nya bestämmelser. Det riksdagens årsbok 2013/14 ställer enligt utskottet höga krav på koordinerade åtgärder mellan Östersjöländerna för tillämpning, infrastruktur och tillsyn. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:29, bet. UU13, prot. 65) Utvärdering av Sveriges medlemskap i Arktiska rådet (UU14) Riksrevisionen har granskat Sveriges medlemskap i Arktiska rådet. I Arktiska rådet ingår de fem nordiska länderna samt Kanada, Ryssland och USA, plus representanter från organisationer för urfolk i Arktis. Riksrevisionen menar bland annat att de prioriteringar regeringen har satt upp inte ger någon tydlig bild av inriktningen av regeringens klimatarbete i Arktiska rådet. Regeringen har lämnat en skrivelse där man redogör för sin syn på Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det bör säkerställas att prioriteringarna för arbetet i Arktiska rådet är öppna och tydliga. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att det är viktigt att regeringen är tydlig med Sveriges prioriteringar och regelbundet redovisar vilka resultat som uppnåtts. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:50, bet. UU14, prot. 79, 82) Nej till motioner om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (UU15) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010, 2011, 2012 och 2013 som handlar om arbetet med mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Varje år lämnar ledamöterna in ett stort antal motionsförslag om olika frågor som rör mänskliga rättigheter. Under olika riksdagens årsbok 2013/14 år har utrikesutskottet valt att behandla mänskliga rättigheter ur olika perspektiv. Den här gången behandlade utskottet motioner främst med inriktning på mänskliga rättigheter i vissa regioner och länder i världen. Motionerna handlar om Afrika allmänt, Sahelregionen, Demokratiska republiken Kongo, Eritrea, Etiopien, Mauretanien, Nigeria, Senegal, Somalia, Sudan, Sydsudan, Latinamerika allmänt, Colombia, Guatemala och Pakistan. (Bet. UU15, prot. 102) Interparlamentariska unionens verksamhet under 2013 (UU16) Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen, IPU, under 2013. Redogörelsen beskriver också arbetet som riksdagens delegation till IPU har utfört under 2013. IPU är en global organisation för självständiga staters parlament. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Redog. 2013/14:RS4, bet. UU16, prot. 99) Verksamheten inom den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet under 2013 (UU17) Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, PA-UfM, under 2013. Redogörelsen beskriver också arbetet som riksdagens delegation till PA-UfM har utfört under 2013. I den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet samlas parlamentariker från EU och Medelhavsländerna. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Redog. 2013/14:RS5, bet. UU17, prot. 99) Beslut i korthet | 175 Frågor om verksamheten i Europarådet (UU18) Utrikesutskottet har behandlat ett antal motioner om Europarådets verksamhet utifrån följande tre teman: • demokrati och frågor relaterade till demokratifrämjande arbete • konventionsrelaterade frågor • frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Motionerna är från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013. Utrikesutskottet har även behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Europarådets ministerkommitté för 2012 och första halvåret 2013 samt redogörelserna för 2012 och 2013 från riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna från allmänna motionstiden samt till följdmotioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelserna. (Skr. 2012/13:184, redog. 2012/13:ER1, 2013/14:ER1, bet. UU18, prot. 123) Verksamheten vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE (UU19) Regeringen har lämnat en skrivelse om hur verksamheten vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, såg ut under 2012 och första halvåret 2013. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling redogjort för församlingens verksamhet under 2012 och 2013. Utrikesutskottet tycker det är bra att Sverige arbetar för att stärka EU:s roll och de prioriteringar EU vill göra i OSSE. Utskottet menar att Sverige även i fortsättningen ska arbeta för att frågor om mänskliga fri- och rättigheter ska ges en framskjuten plats på EU:s dagordning och 176 | Beslut i korthet i OSSE:s arbete. Sverige bör också fortsätta arbetet med yttrandefrihets- och mediefrågor inom OSSE. Utrikesutskottet framhåller OSSE:s parlamentariska församlings arbete med valövervakning som mycket viktigt. Den svenska delegationen deltog i alla valövervakningar som församlingen genomförde under 2013. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:185, redog. 2012/13:OSSE1, 2013/14:OSSE1, bet. UU19, prot. 110, 115) Inriktningen för Sveriges biståndspolitik (UU20) Regeringen har lämnat en skrivelse om sin biståndspolitiska plattform. Regeringen redovisar där sin övergripande biståndspolitiska inriktning, prioriteringar och de principer och värderingar som ska gälla för svenskt bistånd. Regeringen redogör även för resultat som biståndet ska bidra till att uppnå. Sex delmål för biståndspolitiken slås också fast. Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. I anslutning till det har utskottet också behandlat motioner som handlar om biståndets uppgift och inriktning, biståndspolitiska mål samt frågor om effektivitet och resultat för biståndet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt till en motion från allmänna motionstiden 2013. (Skr. 2013/14:131, bet. UU20, prot. 121, 122) Frihandelsavtal med Colombia och Peru (UU21) Riksdagen har godkänt ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Colombia och Peru. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Colombia och Peru. riksdagens årsbok 2013/14 Syftet med frihandelsavtalet är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och utveckling. De grundläggande principerna för avtalet är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska stärka det ekonomiska samarbetet inom en rad olika områden med koppling till handel, teknologiöverföring och finansiering. Det gäller till exempel miljö, energi, vetenskap och teknik, turism, kultur och kampen mot korruption. Inom dessa områden är avtalet ett komplement till det bredare politiska samarbetet mellan länderna. (Prop. 2013/14:166, bet. UU21, prot. 116, 119) Ramavtal för politisk dialog med Irak (UU22) Riksdagen har godkänt ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Irak. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Irak. Genom avtalet skapas ett ramverk för den politiska dialogen mellan parterna. Syftet med avtalet är att främja handel och investeringar för en hållbar ekonomisk utveckling samt att lägga grunden för ett lagstiftningsmässigt, ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete. Grundvalarna för avtalet är de demokratiska principerna, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. (Prop. 2013/14:165, bet. UU22, prot. 116, 119) Ramavtal om ökat utbyte mellan EU och Mongoliet (UU23) Riksdagen har godkänt ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Mongoliet. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Mongoliet. Avtalet ska öka utbytet, det ekonomiska samarbetet och det politiska samarbetet mellan EU, EU:s medlemsländer och Mongoliet. Samarbete kommer att ske inom bland annat råvarusektor, näringspolitik, miljö, riksdagens årsbok 2013/14 turism, migration samt bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Avtalet bygger på mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. (Prop. 2013/14:163, bet. UU23, prot. 116, 119) Nytt avtal ska stärka förbindelserna mellan EU och Centralamerika (UU24) Riksdagen godkände det så kallade associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsländer samt de centralamerikanska republikerna Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama. Avtalet mellan EU och Centralamerika är unikt genom att vara det första avtalet som EU har ingått med en annan region. Det övergripande syftet är att stärka EU:s och Centralamerikas förbindelser genom samarbete, frihandel och politisk dialog. Avtalet bygger på demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det ska främja hållbar utveckling, god samhällsstyrning, nedrustning och icke-spridning av vapen. (2013/14:167, bet. UU24, prot. 116, 119) Sverige godkänner röda kristallen som ny symbol för sjukvård (UU25) Regeringen anser att det finns behov av att inrätta en ny symbol, den röda kristallen, som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Det ska vara ett komplement till bland annat det röda korset. Den röda kristallen kan användas tillfälligt exempelvis om det röda korset är ifrågasatt av politiska eller religiösa skäl. Utrikesutskottet har förberett riksdagens beslut och delar regeringens bedömning. Riksdagen godkände det tillägg till Genèvekonventionerna som rör den röda kristallen. (Prop. 2013/14:129, bet. UU25, prot. 123, 124) Beslut i korthet | 177 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) Ett utskott kan komma överens med annat utskott om att de tillsammans ska ta ställning till frågor. Då bildar de ett sammansatt utskott som upphör när riksdagen har fattat beslut i frågan. Sverige fortsätter att bidra till säkerhetsfrämjande insatser i Afghanistan (UFöU1) Sverige ställer en väpnad styrka om högst 600 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, till slutet av 2014. Detta gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Det svenska bidraget kommer att vara cirka 300 personer på plats i Afghanistan fram till och med maj 2014. Utöver detta tillkommer det svenska helikopterbidraget för medicinsk evakuering samt personal som ska hjälpa till med avveckling av infrastruktur och hemtransport av utrustning och materiel. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet stöder Sveriges planerade bidrag till den kommande utbildnings- och rådgivningsinsatsen Resolute Support Mission, RSM. Syftet är att åstadkomma en effektiv insats med förmåga att stödja, utbilda och genomföra rådgivning till de afghanska säkerhetsstyrkorna. Det svenska bidraget ska vara högst 50 personer på plats i Afghanistan. (Prop. 2013/14:33, bet. UFöU1, prot. 47, 48) 178 | Beslut i korthet Svensk väpnad styrka till FN-insatsen i Mali (UFöU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska utöka sitt deltagande i den pågående FN-insatsen som ska stabilisera situationen i Mali. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2014 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska uppgå till högst 400 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Planen är att Sverige ska bidra med ett underrättelsekompani och en nationell stödenhet. Huvuduppgiften är att förse FN-insatsens underrättelseenhet med information och att på så sätt hjälpa till att uppfylla mandatet för insatsen. Insatsen ska bland annat stabilisera större tätbefolkade områden, skydda civila och FN-personal och hjälpa till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd. (Prop. 2013/14:189, bet. UFöU2, prot. 124) riksdagens årsbok 2013/14 Hitta bland besluten | 179 riksdagens årsbok 2013/14 Hitta bland besluten Efter varje beslutsområde i den alfabetiska förteckningen finns en hänvisning till ett eller flera betänkanden. Bokstavskoden anger utskott, se sidhänvisningarna nedan. Arbetsmarknadsutskottet (AU)......66 Kulturutskottet (KrU)........................ 117 Socialutskottet (SoU)......................... 149 Civilutskottet (CU)................................70 Trafikutskottet (TU)........................... 156 Finansutskottet (FiU)............................79 Miljö- och jordbruksutskottet (MJU)..................................... 121 Försvarsutskottet (FöU)......................89 Näringsutskottet (NU)..................... 127 Utrikesutskottet (UU)....................... 170 Justitieutskottet (JuU)...........................92 Skatteutskottet (SkU)........................ 135 Konstitutionsutskottet (KU)........... 103 Socialförsäkringsutskottet (SfU).... 142 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU)................ 177 Utbildningsutskottet (UbU)........... 163 A Alternativa investeringsfonder FiU30 Arbetsmarknadspolitik AU2 Affärsverket svenska kraftnät NU3 Andrahandsuthyrning CU29 Afghanistan UFöU1 Anhöriginvandring AU1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder AU2, FiU1 Akademiska Hus AB NU1 AP-fonderna FiU6 Aktiebolag CU26 Arbetsförmedlingen AU2 Aktiekapital CU26 Arbetskraftsinvandring SfU19 Aktivitetsersättning SfU14 Arbetsliv AU2 Aktivitetsstöd AU2 Arbetslivsforskning AU5 Alkoholfrågor SoU14 Arbetslöshetsersättning AU2 Allmän handling KU20 Arbetslöshetsförsäkring AU7 Allmänna arvsfonden SoU3 Arbetslöshetskassa AU7 Allmänna samlingslokaler KrU5 Arbetsmarknad AU2 Arbetsmiljö AU5 Arbetsrelaterade dödsfall AU5 Arbetsrätt AU6 Arbetsskada AU5 Arbetstillstånd SfU13, SfU14 Areella näringar MJU2 Arktiska rådet UU14 Assistansersättning SoU1 Associationsrätt CU8 180 | Hitta bland besluten riksdagens årsbok 2013/14 Associeringsavtal UU24 Biotopskydd MJU27 Byggfelsförsäkring CU25 Asyl SfU6, SfU20 Bistånd UU2, UU20 C Avfall MJU16 BNI-avgift FiU5 Cabotage TU14 Avkastningsskatt SkU30 Bokaler CU10 Civila samhället KrU5 Avkodningsutrustning KU42 Bolagsskatt SkU12 Clearing hos central motpart FiU29 B Bortförande av barn JuU24 Colombia UU21 Bahrain SkU6 Bostadsbidrag SfU1 Costa Rica UU24 Banker FiU13, FiU22 Bostadsförsörjning CU1, CU5 Cykeltrafik TU10 Barnahus JuU18 Bostadslån CU15 D Barnbidrag SfU4 Bostadspolitik CU1 Dammsäkerhet FöU8 Barnäktenskap JuU30 Bostadsrätt CU9, CU29 Dataintrång JuU27 Begravning KU27 Bostadstillägg SfU7, SfU15 Debitering och uppbörd SkU10 Behörighetsföreskrifter UbU21 Bostadstillägg till pensionärer SfU1 Deklaration SkU11 Bekämpningsmedel MJU5 Botswana SkU5 Delgivning JuU5 Belize SkU7 Boverket CU1 Demokratipolitik KU34 Beredskap FöU1 Bristande tillgänglighet AU8 Direktupphandling FiU18 Besiktning TU13 Brott mot mänskligheten JuU10 Diskriminering AU8, UbU24 Besittningsskydd CU30 Brottmål JuU29 Djursjukdomar MJU23 Beskattning SkU30 Brottsoffer JuU18, JuU38 Djurskydd MJU10, MJU14 Betalningstider CU20 Brottsskada JuU38 Domstolar JuU1 Betaltjänster FiU17 Budgetpolitik FiU20 Bibliotek KrU2 Budgetpropositionen FiU1, FiU10, KU1 Domstolen för de mänskliga rättigheterna JuU31 Biodrivmedel MJU11 Buller CU33 Biologisk mångfald MJU27 Byggande CU1, CU25 Dopning SoU17 Drivmedel MJU18 Hitta bland besluten | 181 riksdagens årsbok 2013/14 Dubbelbeskattningsavtal SkU5, SkU25, SkU26 Dubbelbestraffning JuU15 Dödförklaring CU2 Dödsolyckor i arbetslivet AU5 E Egenavgifter SfU5 Egenmäktighet med barn JuU24 E-hälsomyndigheten SoU6 Ekonomisk politik FiU1, FiU20 Ekonomisk trygghet för familjer och barn SfU1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning SfU1 Ekonomisk trygghet vid ålderdom SfU1 Ekosystemtjänster MJU27 El Salvador UU24 Energi NU3 EU-miljömärket CU6 Energideklaration CU3 Europarådet UU18 Energieffektivisering NU10, NU18 Europarådskonventioner JuU4, JuU25, JuU30 Energipolitik NU3, NU29 Eric-konsortier KU40 Ersättningsrätt CU14 Europeisk åklagarmyndighet JuU13 Europeiska spallationskällan UbU7 Etableringsplan AU9 Europeiska struktur- och investeringsfonderna NU27 Etableringsstöd AU1 Europeiska unionen UU10 Etanol SkU4 Europeiskt patent NU21 EU:s klimat- och energipolitik NU29 Evenemangslista KU28 EU:s patentdomstol NU21 Exportfrämjande åtgärder NU13 EU:s politik i rättsliga frågor JuU41 Exportkontroll UU11 EU:s regionala strukturfondsprogram NU4 F EU:s strategi för Östersjöregionen UU13 Familjerätt CU19 Farleder KU2 EU-avgift FiU5 Fast egendom CU18 EU-direktiv CU7, FiU19, FiU28, FiU29, FiU30, FöU10, JuU8, JuU9, JuU26, JuU27, KU1, KU9, MJU4, MJU5, MJU6, NU5, NU18, SfU9, SfU11, SfU12, SfU14, SfU20, SkU3, SoU25, TU2, TU4, TU8, TU16 Fastighetsbeskattning SkU17 EU-domstolen JuU31 Finansiella instrument FiU29 Finansmarknad FiU8, FiU31 Elnätsföretag NU16 EU-förordningar CU6, CU27, CU28, FiU7, FiU8, FiU17, FiU19, FiU29, FöU11, MJU13, MJU25, NU11, NU22, SfU20, SkU29 Elsäkerhet FöU1 EU-kommissionen UU4 Elavbrott NU6 Elektronikavfall MJU5 Elektronisk kommunikation TU5, TU15 Elektroniska vägtullssystem TU4 Elever med funktionsnedsättning UbU21 Elevstöd UbU5, UbU19 Elmarknad NU9 Fastighetsbildning CU21 Filippinerna UU5 Finansförvaltning FiU2 Fiske MJU2, MJU9, MJU29 Fjärrvärme NU23 182 | Hitta bland besluten riksdagens årsbok 2013/14 Flerbarnstillägg SfU4 Fritid och rekreation KrU1 Försvarsmaktens personalpolitik FöU2 Flygtrafikledning TU17 Fritidspedagoger UbU6 Försvarspolitik FöU7 Flyktingar SfU2 Fritidspeng SoU26 Försvarsunderrättelseverksamhet FöU5 Flyktingmottagande AU1 Funktionshinder SoU7 Försäkringar CU14, FiU22 FN:s vapenhandelsfördrag UU8 Fysioterapeut SoU2 Försäljning av utmätt lös egendom CU16 FN-konventioner JuU39 Fåmansföretag FiU1 Förvaltare CU34 Folkbildning KrU1, KrU8 Färdighetsprov UbU27 Förverkande JuU22 Folkbokföring SkU20 Färdigställandeskydd CU25 Föräldraförsäkring SfU3 Folkhälsa SoU18 Företagsbeskattning SkU17 Föräldrapenning SfU3 Folkmord JuU10 Företagshemligheter NU28 Föräldrastöd SoU21 Fordonsmålvakter CU36 Författningsfrågor KU18 G Fordonsrelaterade skulder CU36 Förnybar energi NU19 Forskning KU40, UbU1, UbU4, UbU14 Förnybara drivmedel TU13 Gemensam rekonstruktionsmekanism FiU13 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet UU1, UU7 Förskolan UbU9 Fredsarbete UU7 Fredsbevarande styrkor UFöU2 Fri- och rättigheter KU14 Förskollärarutbildning UbU1 Förskrivningsrätt SoU9 Försvaret FöU1, FöU9 Försvarets personalförsörjning FöU2 Fri rörlighet för EES-medborgare SfU11, SfU12 Försvarets undervattensförmåga FiU21 Fri tv KU28 Försvarsmaktens förbandsverksamhet FöU1 Frihandelsavtal NU8, UU21 Frihetsberövande JuU26 Friluftsliv KrU5 Fristående skolor UbU22 Försvarsmaktens insatser FöU12 Försvarsmaktens insatsorganisation KU20 Försvarsmaktens materielförsörjning FöU1 Gemensam skatteflyktsregel SkU23 Gemensamt konsumentskydd CU7 Georgien SkU25 Global utveckling UU12 God man CU34 Godstransport på väg TU14 Granskning av statsrådens tjänsteutövning KU10, KU20 Grundlagsändring KU16, KU17 Grundläggande betaltjänster TU3 Grundskolan UbU10 Gränsöverskridande förvaltning FiU30 Hitta bland besluten | 183 riksdagens årsbok 2013/14 Guatemala UU24 Immaterialrätt NU15, SkU29 Internationella valutafonden UU9 Gymnasial lärlingsanställning UbU18 Immunitet och privilegier UbU7 Internationellt bistånd UU2 Gymnasieingenjörsexamen UbU20 Informationsteknik TU1 Interparlamentariska unionen UU16 Gymnasieskolan UbU11 Informationsteknologi TU7 Investeraravdrag SkU2 H Informationsutbyte KU6 Irak UU22 Handelspolitik NU13 Informationsutbyte vid trafikbrott JuU9 J Handläggningstider KU10 Informationsutbytesavtal SkU6, SkU7, SkU22, SkU27, SkU28 Jakt- och viltvård MJU19 Havsmiljö MJU1 Havsområden MJU24 Hedersrelaterat våld AU4 Helgdagar KU13 Herrelösa verk NU26 Hjälpmedel SoU19 Honduras UU24 Hovet KU1 Hyresrätt CU9 Hälso- och sjukvård SoU1, SoU8, SoU10, SoU24, SoU29 Infrastruktur TU20 Infrastrukturavgifter TU8 Inkomstbeskattning SkU3, SkU16 Inlandssjöfart TU2 Inre vattenvägar TU2 Insatsförband FöU12 Insolvens CU11 Instegsjobb AU10 Inställda förhandlingar JuU29 Insyn i finansiering av partier KU35 Högskoleutbildning UbU1 Integration AU1, AU9 Högskolor UbU13 Integritetsskydd FöU5, KU25 I Internationell delgivning JuU5 Identitetsstöld JuU15 Internationell samverkan UU1 Idrott KrU1, KrU5 Internationella organisationer UU1 ILO-rekommendation SfU8 Internationella säkerhetsstyrkan (ISAF) UFöU1 Japan SkU26 Jas 39 Gripen FiU21, FöU1 Jobbskatteavdrag FiU1 Jordbruk MJU2 Justitieombudsmännen KU11 Jämställdhet AU1, AU4 Järnväg TU1, TU19, TU20 Järnvägstransporter TU19 Järnvägsunderhåll TU19 K Kameraövervakning JuU7, JuU11 Kapacitetstilldelning TU19 Kapitalbeskattning SkU10, SkU17 Kapitaltäckningsregler FiU19 Karlskronavarvet FiU21 Karriärutveckling för lärare UbU1 Kassaregister SkU14 184 | Hitta bland besluten riksdagens årsbok 2013/14 Kemikaliekontroll MJU13 Konsumentpolitik CU1, CU20 Kunskapsspridning till skolan UbU23 Klampning TU14 Konsumentskydd CU7, CU23, FiU14 Kvinnojourer JuU18 Klimatförändringar FöU4 Konsumentverket CU1 Kvotplikt för biodrivmedel MJU11 Klimatpolitik MJU20, NU29 Kontaktförbud JuU6 Kyrkoantikvarisk ersättning KrU10 Kollektivavtal UU10 Kontrollköp SoU16 Kärnavfall FöU10 Kollektivtrafik TU1, TU11 Konventioner SfU10 Kärnteknisk säkerhet FöU6 Kommittéväsen KU36 Korruption KU4 L Kommunal ekonomi FiU3, FiU34 Kreditgivning FiU14 Lagrådet KU8 Kommunal medfinansiering KU2, KU40 Kreditinstitut FiU13 Lagrådsremisser KU10 Kommunal verksamhet FiU26, FiU34 Kreditpolitik FiU24 Landsbygd MJU2 Kommunal verksamhet i privat regi KU41 Kreditprövning CU13 Landsbygdsprogrammet MJU17 Kreditupplysning FiU22 Landstingens ekonomi FiU3, FiU34 Kreditvärdering FiU28 Landstingskommunal verksamhet FiU34 Kretslopp MJU16 Lantmäteriet CU1 Krigsförbrytelser JuU10 Lantmäteriförrättning CU21 Krigsmaterielexport UU11 Ledsagarservice SoU7 Kommunal vuxenutbildning UbU1 Kommunala frågor KU12 Kommunala föreskrifter NU5 Kommunalekonomisk utjämning FiU3 Kommunalt partistöd KU7 Kriminalvård JuU1, JuU17 Legitimation SoU9 Kommunernas bostadsförsörjningsansvar CU5 Krisberedskap FöU1, FöU11 Liberia SkU28 Kommunfullmäktige KU7 Kroatien SkU3 Litteratur KrU4 Kommunikationer TU1 Kronofogdemyndigheten SkU1 Livsmedel MJU2, MJU21 Koncernbidrag SkU12 Kränkande behandling i skolan UbU24 Livstidsstraff JuU28 Konkurrens NU25 Kultur KrU1 Luftfart FöU3, TU17 Konkurrensbegränsning NU22 Kulturarv KrU10 Läkarutbildning SoU5 Konsumentkredit FiU14 Kulturpolitik KrU7 Läkemedel SoU22 Hitta bland besluten | 185 riksdagens årsbok 2013/14 Läkemedelsförmåner SoU1 Mobil hälsovård SoU29 Nystartsjobb AU10 Lärarlegitimation UbU1, UbU6, UbU17 Mobilitetsstöd SoU15 Nåd KU10 Lärarutbildning UbU1 Mobiltelefonabonnemang CU24 Nämndemän JuU32 Läsfrämjande KrU1, KrU4 Mobiltelefonanvändande vid bilkörning TU9 Näringsförbud CU35 Lättläst KrU11 Lönebidrag AU2 M Mali UFöU2 Mark CU17, CU37 Medborgarskap SfU17 Medier KrU1 Merkostnadslån UbU3 Mervärdesskatt SkU10, SkU11, SkU13, SkU18, SkU31 Modersmjölksersättning MJU6 Modersmålsundervisning UbU21 Mongoliet UU23 Montserrat SkU22 Näringsliv NU1 Näringspolitik NU1, NU12 O Offentlig sektor KU4 Mord JuU28 Olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige KU29 Myndigheter FiU9, KU4 Ombordanställda TU16 Mänskliga rättigheter UU15 Ombyggnad CU32 N Omregleringar KU20 Narkotika SoU17 Omställningsstöd för riksdagsledamöter KU3 Migration SfU2, SfU6 Nationella kvalitetsregister SoU28 Migrationsverket SfU2 Nationella minoriteter KU24 Miljöarbete MJU28 Nationellt socialt grundskydd SfU8 Miljökvalitetsmål MJU27, MJU28 Naturgas NU17 Miljömärkning CU6 Naturolyckor FöU4 Miljövård MJU1 Naturvård MJU1 Mineralpolitik NU14 Nicaragua UU24 Mineralprospektering NU20 Nomineringar av domare JuU31 Minoriteter KU24 Nordiskt samarbete UU3 Partnerskaps- och samarbetsavtal UU22, UU23 Misstänkt JuU26 Nyanlända invandrare AU9, AU10 Patent NU15, NU21 Mobbning AU5 Nybyggnad CU32 Patienter SoU8, SoU20, SoU24 Organdonation SoU25 OSSE UU19 Otillåten miljöverksamhet MJU13 P Panama UU24 Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet UU17 186 | Hitta bland besluten riksdagens årsbok 2013/14 Penningtvätt FiU30, JuU25 Public service-företag KrU3 Riksdagens nämnder KU43 Pensionsförvaltning SfU16 Punktskattekontroll SkU9 Riksdagens skrivelser KU21 Personalliggare SkU20 Punktskatter SkU8, SkU19 Riksdagsförvaltningen KU1 Personer med funktionsnedsättning AU2, AU8, SoU15, TU1 Q Riksdagsledamöter KU1, KU3 Qatar SkU27 Riksdagsordningen KU46 Personuppgifter JuU33, SkU34, SoU20, UbU4 R Riksintressen CU37 Peru UU21 Radio KrU3, KU28 Riksrevisionen FiU2, FiU35 Plan- och byggnadsfrågor CU10, CU31, CU33 Redovisningscentraler för taxitrafik TU18 Rovdjur MJU7 Polis JuU1, JuU14 Regeringsformen KU16 Polisdatalagen JuU33 Regeringskansliet KU1 Polismyndigheten JuU23 Regeringsärenden KU38 Polisorganisation JuU1, JuU23 Regional kulturverksamhet KrU1 Polisskydd JuU18 Regional tillväxt NU2, NU4 Politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet KU10 Regionala frågor KU12 Post TU1, TU3 Regionalpolitik NU2 Postförsändelser SkU9 Regionalt utvecklingsansvar KU30, KU37 Postkontroll JuU7 Registerkontroll JuU8 Preskriptionstid för försäkringsersättning CU4 Rett Center SoU1 Preskriptionstid för sexualbrott mot barn SoU23 Regionala utvecklingsbanker UU9 Rikets styrelse KU1 Riksbanken FiU23, FiU24 Presstöd KU1 Riksbankens Jubileumsfond UbU26 Processrätt JuU16 Riksdag & Departement KU33 Proportionalitetsprincipen KU45 Riksdagens arbetsformer KU15 Rumsavlyssning JuU7, JuU11 Rymdverksamhet UbU8 Ränteskillnadsersättning CU15 Räntor på statsskulden FiU4 Rättspsykiatrisk vård SoU27 Rättspsykiatriska undersökningar JuU35 Rättsväsen JuU1 Röda kristallen UU25 Röstning KU31 Rösträtt KU19 S Samarbetsavtal UU5, UU6 Samarbetssamtal SoU4 Samhall AU2 Samhällsekonomi FiU2 Samhällsfarliga brott JuU7 Hitta bland besluten | 187 riksdagens årsbok 2013/14 Samhällsorientering för nyanlända invandrare AU9 Skogsbruk MJU2 Statligt partistöd KU35 Skogspolitik MJU12 Statsbidrag till kommuner FiU3 Skogsvård MJU27 Statsbidrag till landsting FiU3 Skolan UbU12 Statsbudget FiU1, FiU10, FiU33 Skolundervisning UbU5, UbU19, UbU25 Statsluftfart FöU3 Skolverket UbU23 Statsministern JuU34 Skriftliga individuella utvecklingsplaner UbU5 Statsskuld FiU32 Signalspaning FöU5 Sjukersättning SfU14, SfU15 Skuldsanering CU11 Sjunde AP-fonden SfU16 Social omsorg SoU1 Sjöar MJU26 Socialavgifter SfU5, SfU18 Sjöfart TU6, TU20 Socialtjänst SoU2, SoU4, SoU12 Sjöfylleri CU12 Specialistsjuksköterskor SoU10 Sjömän TU16 Spel KrU6 Skadestånd CU14 Språkvård KrU1 Skatteavtal med främmande land SkU5, SkU6, SkU7, SkU22, SkU25, SkU26, SkU27, SkU28 Sprängämnen FöU11 Samhällsplanering CU1 Sedlar och mynt FiU12 Sekretess KU6, KU25, KU39 Sexualbrott JuU8, SoU23 Sexuella handlingar med djur MJU14 Skattebrott SkU20 Skatteflykt SkU23 Straff JuU15 Strafftid JuU2 Strandskydd MJU26 Strukturfonder NU4, NU24, NU27 Strålskydd FöU6 Strålsäkerhet FöU1 Studentbostäder CU22 Studiemedel UbU3 Studiestöd UbU2, UbU16 Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL JuU1, JuU23 Stöd till elever UbU5, UbU19 Statens upplåning FiU32 Stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen KU1 Skattefrihet SkU30 Statistik FiU7, FiU25, FiU31, KU39, TU19 Skattekontroll SkU21 Statlig förvaltning FiU25, FiU37, KU26 Skattetillägg SkU20 Statlig inkomstskatt FiU1, FiU15, FiU16, KU32 Sydkorea NU8, SfU10 Statliga företag NU7 Säkerhetspolisen JuU1, JuU23, JuU34 Statliga inkomster FiU1 Säkerhetspolitik UU7 Skatteutgifter SkU33 Skatteverket SkU1 Subsidiaritetsprincipen KU5, KU20, KU45 Svenska för invandrare AU9 188 | Hitta bland besluten riksdagens årsbok 2013/14 Säkerhetsskydd JuU34 Transportinfrastruktur TU1 T Transportpolitik TU1 Tandhygienist SoU2 Trossamfund KrU1, KU27 Tandvårdsförmåner SoU1 Tryckfrihet KU23 Taxameter TU18 Tryckfrihetsförordningen KU17 Taxitrafik TU18 Trängselskatt SkU15, SkU24 Uppskov CU38, FiU36, JuU40, KU47, NU30, SkU32, TU21 Tekniköverföring NU22 Trävaror MJU25 Ursprungsmärkning MJU21 Teleavlyssning JuU7, JuU11 Tullsamarbete SkU35 Telefonförsäljning CU23 Tullverket SkU1 Utbildning med musikalisk inriktning UbU27 Telekommunikation TU7 Tunnelbana SkU24 Utbildning UbU1 Teleövervakning JuU7, JuU11 TV KrU3, KU28 Utgiftsområden KU44 Terrorism FiU30, JuU12, JuU39 Tvångsmedel JuU7, JuU11 Utgiftsramar FiU1 Textilmärkning CU28 Tvångsäktenskap JuU30 Utjämningsmandat KU16 Tillfällig föräldrapenning SfU3 Tågförseningar TU19 Utlandsstudier UbU3 Tillkännagivanden KU21 U Utlämnande av körkort TU12 Tillsyn över skolan UbU25 Underrättelseverksamhet KU29 Utlänningskontroll JuU12 Tillträdesförbud vid idrottsarrangemang JuU21 Understödsföreningar FiU17 Utmätning CU36 Unga lagöverträdare JuU19 Utmätt lös egendom CU16 Ungdomars arbetsmarknadsetablering AU3 Utnämningsmakten KU10 Timmer MJU25 Tjänsteföretag NU5 Ungdomsarbetslöshet AU3 Utsläppsrätter MJU3, MJU15 Tobaksfrågor SoU13 Ungdomsbostäder CU22 Utsökning CU11 Trafikbrott JuU9 Ungdomsfrågor KrU9 Utvecklingssamtal UbU5 Trafiksäkerhet TU9 Universitet UbU1 Utvidgat förverkande inom EU JuU22 Transplantationsverksamhet SoU25 Universitetsforskning UbU1 Tilläggsavgift i domstol JuU20 Uppehållstillstånd SfU13, SfU14, SfU21, SfU22 Upphandling FiU18, FiU27 Upphovsrätt NU26 Upphävande av utvisningsbeslut KU10 Utrikeshandel NU1 Hitta bland besluten | 189 riksdagens årsbok 2013/14 V Vårdnad, boende och umgänge SoU4 Ö Val KU9, KU16, KU19, KU22, KU31 Vårproposition FiU20, KU1 Ömsesidig rättslig hjälp i brottmål JuU4 Val till Europaparlamentet KU9 Väg TU1, TU20 Östersjöregionen UU1, UU13 Vallokaler KU9 Vägtrafik TU13 Valsedlar KU16 Världsbanken UU9 Vapenbrott JuU36 Växtskydd MJU4 Vapenhandel UU8 Y Vapentillstånd JuU36 Yrkesfiske MJU29 Varaktigt bosatt SfU9 Yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning UbU1 Varor NU11 Vattendrag MJU26 Vattenfall KU20 Vattenmiljö MJU1 Vattenområden CU17, CU37 Vattenvård MJU8 Verkställighet av utevarodomar inom EU JuU3 Yrkesintroduktionsanställning FiU1 Yrkestrafik TU14 Yttrandefrihet KU23 Yttrandefrihetsgrundlagen KU17 Å Åklagarväsen JuU13 Årsredovisning för staten FiU33 Verkställighet av utländsk dom CU27 Återbetalning av sjukersättning SfU15 Vietnam UU6 Återvinning MJU5 Virke MJU22 Ä Vräkning CU30 Äktenskapstvång JuU30 Vuxenutbildning UbU15 Äldreförsörjningsstöd SfU7, SfU15 Våld mot kvinnor JuU30 Äldrepolitik SoU11 Våldsbrott JuU18 Ändringsbudget FiU11, FiU21 Våldtäkt JuU37 Ärekränkning KU17 RIKSDAGENS ÅRSBOK 2013/14 Här presenteras i korthet de beslut som riksdagsledamöterna fattade under 2013/14. Dessutom ges en överblick över debatter och öppna utfrågningar. Andra inslag i årsboken är: • riksdagspartiernas arbetsår – i bild • talmannens engagemang i Sverige och internationellt • hur besluten baseras på forskning • Europeiska unionen (EU) i det dagliga arbetet. Välkommen att ta del av de folkvaldas arbete! Sveriges riksdag, SE-100 12 Stockholm tfn: 08-786 40 00 • www.riksdagen.se
© Copyright 2024