1. No category

UTBILDNINGSDAG
I ARBETSMILJÖ
ARRANGÖRER
Nu kraftsamlar hästnäringen för morgondagens
hästjobb. Vår gemensamma målbild slår fast att
vi vill ha en hästnäring som består av hållbara
företag och organisationer som bidrar till en trygg
och attraktiv arbetsmarknad.
Med hållbara menas
jobb i ekonomiskt lönsamma företag som följer
gällande lagstiftning och skapar förutsättningar
för ett långt yrkesliv.
Trygga jobb handlar om
att arbetsmiljön ska vara säker, arbetsvillkoren
korrekta och att alla ska må bra på arbetsplatsen.
Attraktiva hästjobb präglas av meningsfulla
arbetssysslor, gott ledarskap, eget ansvar och
möjligheter till utveckling.
VAD HAR GJORTS?
September 2013-Maj 2014
September 2013-Februari 2014
Processer
och
intervjuer
hästnäringens
organisationer
och representanter
att
Processer och
intervjuer
medmed
hästnäringens
organisationer
och representanter
för att lyftaför
fram
lyfta
fram utmaningar.
Dialog
med för
andra
näringar
fört ex
attbesöksnäringen.
lära av dem, t ex
utmaningar.
Dialog med andra
näringar
att lära
av dem,
besöksnäringen. Processmöten för att ta fram målbild och värdegrund.
Mars-Maj 2014
Processmöten
för att ta fram målbild och värdegrund.
September 2014
Antagande av gemensam målbild och värdegrund.
September 2014
Antagande av gemensam målbild och värdegrund.
Oktober 2014
Bildande
av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté.
Oktober 2014
Bildande av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté.
Januari 2015
Januari
2014
Nulägesanalys:
Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i
Nulägesanalys: Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i hästnäringen.
hästnäringen.
MÅLBILD
September 2013-Februari 2014
Processer och intervjuer med hästnäringens organisationer och representanter för att lyfta fram
Hästnäringen
består
av hållbara
företag
organisationer
som
utmaningar. Dialog
med andra
näringar för
att lära och
av dem,
t ex besöksnäringen.
skapar en trygg och attraktiv arbetsmarknad.
Mars-Maj 2014
Processmöten för att ta fram målbild och värdegrund.
September 2014
Antagande av gemensam målbild och värdegrund.
Oktober 2014
Bildande av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté.
Januari 2014
Nulägesanalys: Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i hästnäringen.
VÄRDEGRUND
September 2013-Februari 2014
Processer och intervjuer med hästnäringens organisationer och representanter för att lyfta fram
utmaningar. Dialog med andra näringar för att lära av dem, t ex besöksnäringen.
Trygg arbetsmarknad: Anställda och praktikanter i företag och
organisationer
Mars-Maj 2014 inom hästnäringen erbjuds avtalsenliga villkor
samt
en trygg
där diskriminering
Processmöten
förarbetsmiljö
att ta fram målbild
och värdegrund. och trakasserier
inte accepteras.
September 2014
Antagande
av gemensam
målbild och
värdegrund.
Arbetet
präglas
av kunnigt
ledarskap,
delaktighet samt
möjlighet
att påverka sin arbetssituation.
Oktober 2014
Bildande av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté.
Seriöst företagande: Hästnäringens företag och organisationer
följer
lagstiftning samt allmänna normer för
Januarigällande
2014
företagande
arbetsmarknad.
Nulägesanalys: och
Upplevelsen
av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i hästnäringen.
NULÄGESANALYS
Hästnäringen som arbetsgivare
• tillgång till intressanta och meningsfulla
arbeten? (B)
• trevligt arbetsklimat? (B)
• bra arbetsmiljö? (B)
• branschens status? (B)
• branschens framtidsutsikter? (B)
• tydliga, sunda värderingar (etik) som
efterlevs på alla nivåer? (B)
• balans mellan yrkes- och privatliv?
• gott ledarskap och bra chefer? (B)
(Tre parametrar)
Attraktionsvärde
Ekonomiska och
strukturella
värden
•
•
•
•
•
medbestämmande och inflytande?
bra lön? (B)
anställningstrygghet? (B)
bra personalpolicys?
bra arbetstider och semestervillkor? (B)
(Fem parametrar)
Sociala
värden
(Fem parametrar)
Möjlighet till
personlig
utveckling
• individuella utvecklingsmöjligheter? (B)
• möjlighet att få ta eget ansvar?
• chefer som ger feedback och support att
utvecklas och avancera?
• möjligheter att få arbeta i/resa till andra länder?
(Fyra parametrar)
NULÄGESANALYS
UPPLEVDA STYRKOR (medelvärden > 3,7)
UPPLEVDA BRISTER (medelvärden < 3,0)
Främst:
1. Intressanta och meningsfulla jobb
2. Arbetsklimat, laganda och samarbete
Främst:
1. Lönen
2. Arbetstider och semestervillkor
3. Anställningstrygghet
Även
4. Möjlighet att resa, Egen utveckling, Ledarskap
(Studenter)
5. Eget ansvar (Studenter och Allmänhet)
Även
4. Status (Arbetstagare och Allmänhet)
5. Balans jobb/fritid (Studenter)
ARBETSSKADOR
Antal arbetsskador
År
2009
2010
2011
2012
2013
Totalt
Olyckor
158
171
150
150
142
771
Det finns ett stort mörkertal, uppskattningsvis var 10:e olycka anmäls.
PÅ AGENDAN
Morgondagens
hästjobb;
Nytt material om systematiskt
September 2013-Februari 2014
Kommunikation,
kunskap
arbetsmiljöarbete
från Prevent
Processer och intervjuer
med hästnäringens organisationer
och representanter
för att lyfta fram
utmaningar. Dialog med andra näringar för att lära
av dem, t ex
besöksnäringen.
(kommer
i aug)
Utbildningsdagar
i arbetsmiljö
Mars-Maj 2014
Dialog med berörda myndigheter
Processmöten för att ta fram målbild och värdegrund.
Hästföretagarcentrum
September 2014
Möta företagare,
Antagande av gemensam målbild och värdegrund.
verksamhetsledare, elever och
Inventering av befintliga
lärare
utbildningar
Oktober 2014
Bildande av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté.
Lyfta fram goda exempel!
Analys över framtidens hästjobb
2014
och Januari
utbildningar
samt analys över
Nulägesanalys: Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i hästnäringen.
antal jobb hästnäringen.
VINSTER MED ATT JOBBA MED
ARBETSMILJÖFRÅGOR?
Undvika olycksfall. Slippa straff, Hållbara arbetsplatser, Trevligare arbetsklimat, Bättre
ekonomi, Attraktivare arbetsgivare, Bättre resultat, Bättre hästnäring!
ARBETSMILJÖVERKETS
INSPEKTIONER
ARBETSMILJÖVERKETS
INSPEKTIONER
Varför kommer Arbetsmiljöverket
inspektera hästnäringen?
•
Många personskador i hästbranschen.
•
Många minderåriga.
•
Kunskapen om arbetsmiljöfrågorna
ska öka.
•
Uppmärksamma arbetsgivarna på de
skyldigheter som finns när man har
unga anställda.
ARBETSMIJLÖVERKETS
INSPEKTIONER I HÄSTNÄRINGEN
•
1.a april – 30 november 2015
•
800 inspektioner – 400 arbetsplatser plus återbesök
•
Fokus är ”unga i arbetet”
•
Avisering vanligast med oanmälda besök kan förekomma.
•
Avisering via brev eller telefon.
•
En checklista med de viktigaste punkterna
•
Varje inspektör avgör vilka krav som ska ställas för eventuella brister.
ARBETSMILJÖVERKETS
INSPEKTIONER
•
Arbetsgivaren och skyddsombud ska delta.
•
Vid brister ges en skrivelse efter inspektionen som
beskriver bristerna och vilka regler som gäller.
•
Arbetsgivaren ska informera vad han gjort för att
få bort riskerna.
•
Återbesök, förekommer för uppföljning.
Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna
•
Beslut om föreläggande eller förbud.
•
Med eller utan vitesbelopp.
•
Beslut kan överklagas av både arbetsgivare
och skyddsombud.
ARBETSGIVARANSVAR
OCH ARBETSMILJÖARBETE
I HÄSTNÄRINGEN
VAD ÄR ARBETSMILJÖ?
Förhållanden och faktorer som vi påverkas av på
arbetsplatsen:
 Fysiska faktorer
 Psykiska faktorer
 Sociala faktorer
VEM ÄR ARBETSGIVARE?
•
•
Registrerade företag och organisationer hos Skatteverket.
Kollektivstall - enbart markägare (reg. jordbruk) eller
arbetsgivare?
Arbetsmiljöverket kan inte ställa krav på företag som inte
existerar. Annan juridisk rätt som reglerar.
VEM ÄR ARBETSTAGARE?
En person är arbetstagare enligt Arbetsmiljöverket om följande tre
villkor uppfylls:
1. Arbetsgivaren ger x i uppdrag att utföra ett arbete.
2. Det finns en arbetsbeskrivning för arbetsuppgiften
(muntlig/skriftlig).
3. Personen får någon form av ersättning.
ARBETSGIVARENS ANSVAR
•
Måste känna till Arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för
arbetsplatsen.
•
Se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall.
- tillräckliga instruktioner (skriftliga instruktioner vid särskilt farliga arbeten)
- känna till vilka risker som kan finnas
- veta hur de ska kunna undvika riskerna
- skyddsutrustning/skyddsanordningar
•
Bedriva ett Systematiskt Arbetsmiljöarbete.
•
Ha en plan för första hjälpen och krisstöd.
Arbetsmiljölagen hittar ni på Sveriges Riksdags hemsida:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160/
DELEGERING
Styrelsen och vd har huvudansvaret för arbetsmiljön.
Med delegering menas uppgiftsfördelning.
De uppgifter som fördelas måste motsvaras av tillräckliga
befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens.
Vem som eventuellt straffas vid arbetsmiljöbrott avgörs av domstol.
ARBETSTAGARENS ANSVAR




Medverka i arbetsmiljöarbetet.
Följa föreskrifter.
Delta i genomförande av åtgärder.
Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning.
ROLLER PÅ ARBETSPLATSEN

Chefen företräder arbetsgivaren.

Skydds- eller arbetsmiljöombud (om minst 5 arbetstagare) företräder
medarbetarna. Regionalt skyddsombud från facket om det saknas lokalt
skyddsombud på arbetsplatsen.

Skyddskommittén (om minst 50 arbetstagare) samverkansorgan.

Medarbetarna ska medverka i arbetsmiljöarbetet.

Företagshälsovård tas in som expertresurs vid behov.

Elevskyddsombud företräder eleverna.
GEMENSAMT ARBETSSTÄLLE


Samverkan – utse samordningsansvarig.
Inte utsätta anställda i annan verksamhet för risk.
T ex när veterinär eller hovslagare kommer.
Vid bygg- och anläggningsarbete:
 Arbetsmiljöplan (be den anlitade firman göra arbetsmiljöplanen)
ARBETSMILJÖLAGENS SYFTE
Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.
Även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
AML KAPITEL 5 - MINDERÅRIGA
1§
Med minderårig avses den som icke har fyllt aderton år.
2§
En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas till eller utföra
arbete före det kalenderår under vilket den minderårige fyller sexton år och inte
heller innan den minderårige har fullgjort sin skolplikt.
Utan hinder av första stycket får en minderårig som har fyllt tretton år anlitas till
eller utföra lätt arbete som inte är av sådant slag att det kan inverka skadligt på den
minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång.
3§
En minderårig får inte anlitas till eller utföra arbete på sätt som medför risk för
olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den
minderåriges hälsa eller utveckling.
MINDERÅRIGA (AFS 2012:03)
Särskilda regler för dem under 18 år
 Anpassning efter individens förutsättningar.
 Introduktion och utsedd handledare.
 Förbud mot riskfyllda arbetsuppgifter.
 Regler för arbetstidens förläggning.
När minderårig anlitas för arbete ska en riskbedömning göras.
Är den minderårige under 16 år ska vårdnadshavare känna till riskerna och
ge sitt medgivande.
Vid praktik ska skolhuvudman ha tagit del av företagets riskbedömning.
Elevskydd och/eller skyddsombud ska ges möjlighet att delta i
riskbedömningen.
Förbudet gäller inte
om:
Arbetsuppgifterna
sker i undervisning
under lärares ledning
och i särskild
undervisningslokal.
Arbetsuppgiften ingår
i den minderåriges
yrkesutbildning och
sker under direkt
ledning av särskilt
utsedd instruktör
eller om den
minderårige redan
har godkänd
utbildning för
arbetsuppgiften.
(AFS 2012:03)
CHECKLISTA
Minderåriga

Har en riskbedömning gjorts av arbetsuppgifterna
speciellt för de minderårigga.

Har åtgärder vidtagits för att förebygga skador?

Finns rutiner för introduktion av minderåriga?

Finns någon person som är handledare för de
minderåriga?

Har de minderåriga fått särskilt anpassad
information?

Har ni undersökt om den minderåriga arbetar
åt annan arbetsgivare?
DISKUTERA
Vilka särskilda risker ser ni i era verksamheter när det
gäller minderåriga?
ARBETSMILJÖVERKETS
FÖRESKRIFTER
Tre typer av föreskrifter:



Direkt straffbelagda
Inte direkt straffbelagda (vanligast)
Allmänna råd
Föreskrifterna hittar ni på Arbetsmiljöverkets hemsida:
http://av.se/lagochratt/afs/index.aspx
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
(AFS 2001:1)
Arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att
ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att man uppnår en tillfredställande
arbetsmiljö, bland annat genom att:







Arbetsmiljöpolicy (vad vill vi med vårt arbetsmiljöarbete)
Göra riskbedömningar
Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud
Genomföra åtgärder
Kontrollera åtgärderna
Ta fram en handlingsplan
Fördela arbetsmiljöuppgifter
Föreskriften AFS 2001:1 hittar ni på Arbetsmiljöverkets hemsida: www.av.se
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
Följande dokument skall vara skriftliga hos alla företag:
•
•
•
•
Kartläggning/riskbedömning
Handlingsplan
Årlig sammanställning av skador och tillbud.
Skriftliga instruktioner för riskfyllda arbetsmoment.
I företag med tio arbetstagare eller fler skall även följande dokument vara skriftliga:
•
•
•
•
Arbetsmiljöpolicy
Rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till.
Uppgiftsfördelning
Resultatet från den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
RISKBEDÖMNING
Ofarlig eller bagatellskada
Skada utan sjukskrivning
Kortare sjukskrivning
Längre sjukskrivning
Invaliditet
Dödsfall
Mycket vanligt
En gång per dag
Vanligt
En gång i veckan
Ganska vanligt
En gång i månaden
Ganska ovanligt
En gång om året
Osannolikt
En gång per 10 år
2
2
1
1
0
3
3
2
2
1
4
3
3
2
2
4
4
4
3
2
4
4
4
4
3
4
4
4
4
3
0 = Försumbar risk
1 = Acceptabel risk,
eventuellt ej åtgärd
2 = Viss risk, åtgärdas
3 = Allvarlig risk,
måste åtgärdas
4 = Mycket allvarlig risk,
måste åtgärdas, annars
kan ej arbete utföras
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN
Risk- och konsekvensbedömning ska göras vid ändringar som inte utgör en del
av den dagliga verksamheten.
Exempel:
 Personalförändringar
 Organisationsförändringar
 Nya arbetstider
 Nya arbetsmetoder
 Om- och nybyggnationer
 Nya ämnen, verktyg, utrustning
FYSISKA ARBETSMILJÖRISKER
Områden att se över:







Maskiner, redskap och tekniska anordningar.
Skyddsåtgärder mot fall, el, brand och explosion.
Ljud
Ljus
Temperatur
Buller
Vibrationer
CHECKLISTA
Kontroll av stallet/ridhuset
 Finns risk för snöras?
 Finns fungerande ventilation?
 Dammrisker?
 Belysning?
 Fallrisker?
 Finns personalrum som uppfyller kraven?
 Har samtliga som arbetar med hästarna
skyddsskor eller stövlar med stålhätta?
CHECKLISTA
Kontroll av maskiner
 Finns hela och säkra skydd över rörliga
delar.
 Har traktorer och hjullastare
funktionsdugliga skydd?

Används fyrhjuling – förarbevis?
 Motorsåg- röjsåg?
 Övriga maskiner?
 Har arbetsgivaren skrivit ett tillstånd för
maskiner; truck, traktor?
KEMISKA ARBETSMILJÖRISKER

Det ska finnas en kemikalieförteckning.

Det ska finnas produktblad från tillverkaren tillgängliga.

Det ska finnas skriftliga instruktioner och erforderligt skydd vid
hantering av farliga preparat.
ORGANISATORISKA, PSYKOLOGISKA OCH
SOCIALA ARBETSMILJÖRISKER
Arbetsmiljön påverkas av hur arbetet är organiserat, ledning och
samarbete.
Alla människor är olika individer som känner och reagerar olika.
Arbetsgivaren ska ta hänsyn till individers olikheter.
VIKTIGA DELAR I DEN PSYKOSOCIALA
ARBETSMILJÖN







Trivsel
Stress
Konflikter
Förändringsarbete
Organisation
Chefskap
Information/
kommunikation







Sexuella trakasserier
Jämställdhet
Hot och våld
Missbruk
Ensamarbete
Friskvård
Kränkande särbehandling/
mobbning
HUR KAN MAN UPPTÄCKA BRISTER I DEN
PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN?
Genom t ex:









Medarbetarsamtal
Enkätundersökningar
Skyddsronder
Statistik som sjukfrånvaro, arbetsskador, rehabilitering och personalomsättning.
Anmälningar om t ex trakasserier.
God kommunikation i det dagliga arbetet och uppfattning om den upplevda
stämningen.
Tecken hos medarbetarna som tyder på stress, kris, missbruk, sjukdom m m.
Arbetsresultat
Återkoppling från företagshälsovården.
DISKUTERA
Vilka arbetsmiljörisker ser ni i era verksamheter?
Resultat av riskbedömning
Riskkällor och risker
Handlingsplan
Allvarlig
risk
Annan risk
Åtgärder
Ansvarig
Klart när?
Uppföljning/
kontroll
FÖRSTA HJÄLPEN OCH KRISPLAN (AFS 2012:03)

Om en olycka inträffar ska det finnas beredskap för första hjälpen och krisstöd.
På lämpliga ställen skall finnas anslag med uppgift om:
– var utrustning för första hjälpen finns,
– vilka personer som kan ge första hjälpen,
– telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt
– adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället.

Tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, ska finnas tillgängliga på
arbetsstället.

Olyckor och allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket och utredas av
arbetsgivaren.

Arbetsgivaren ska ha en verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering.

Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd.
CHECKLISTA
Första hjälpen och krisstöd
 Finns kunskap om Första Hjälpen?
 Finns något anslag om Första Hjälpen?
 Finns utrustning för Första Hjälpen?
 Finns rutiner för att utreda olyckor?
 Finns kunskap om hur man tar hand om
människor i kris?
 Finns rutiner för hur arbetsanpassning
och rehabilitering ska gå till?
ANMÄLA OLYCKOR OCH TILLBUD
Det finns krav på att anmäla vissa incidenter och olyckor.
Följande måste anmälas:
•
Arbetsolyckor och sjukdom som orsakats av arbete skall
anmälas till Försäkringskassan.
•
Allvarliga olycksfall eller tillbud skall omedelbart anmälas till
Arbetsmiljöverket www.anmalarbetskada.se.
ARBETE MED DJUR (AFS 2008:17)
Tillämpningsområde
1§ Dessa föreskrifter gäller arbete med djur.
2§ Med arbetsgivare avses i dessa föreskrifter även den som anlitar inhyrd
arbetskraft för att arbeta i sin verksamhet .
ALLMÄNNA KRAV
Byggnader mm
3§ Stallar, utrymmen, inredningar, stängsel och andra anordningar ska vara
dimensionerade och underhållas så att arbete med djuren erbjuder betryggande
säkerhet.
4§ I byggnader eller andra platser för djurhållning för lösgående djur ska den
som arbetar där snabbt kunna sätta sig i säkerhet.
5§ Dörr, grind eller annan öppningsanordning ska vara säkrad så att den inte
går att lyfta av. Den ska ha tillförlitlig låsanordning som lätt går att öppna
inifrån med en hand. Dörr, som inte är skjutdörr, ska ha en öppningsanordning som öppnas utåt.
KUNSKAPER
6§ Arbetsgivaren ska säkerställa att den som arbetar med ett djur
ska ha tillräckliga kunskaper om djurets egenskaper,
beteendemönster och reaktioner i olika situationer. Den som
kommer i kontakt med ett farligt djur, som normalt hålls i
fångenskap, ska ha tillräckliga kunskaper om hur man tar hand om
djuret. Om det behövs ska personer med tillräckliga kunskaper om
hur man hanterar sådana djur anlitas.
CHECKLISTA
Säker djurhantering och
stallmiljö
 Hur informeras de anställda om
olika hästars fysiska och psykiska
tillstånd?
 Hingstar?
 Kan samtliga boxar öppnas
enkelt inifrån?
 Finns skjutportar som kan spåra
ur?
RUTINER
7§ Arbetsgivare ska se till att det finns rutiner för
informationsöverföring till den som arbetar med transport,
seminering, provtagning eller behandling av ett djur samt rutiner
för hur arbetet ska kunna utföras säkert med ett djur som visat
sådana beteenden att det kan innebära risk för olycksfall.
Om ett djur har visat ett avvikande beteende så att det utgör en
allvarlig olycksrisk för människor ska åtgärder vidtas så att
betryggande säkerhet uppnås.
FÖRFLYTTNING AV DJUR
8§ Ska djur förflyttas med transportfordon från eller till byggnader eller andra platser för
djurhållning så måste dessa ha angöringsplats som möjliggör att lastningen eller lossningen kan utföras
på ett säkert sätt.
9§ Drivningsgångar, fållor, grindar och andra hjälpmedel ska vara dimensionerade och förankrade
så att djuren inte kan bryta sig ut. Bryggor, ramper och landgångar som används vid arbetet ska inte
kunna orsaka olyckor. Det ska finnas möjlighet till skydd eller reträttväg för dem som utför
förflyttningsarbetet. När djur flyttas ska det finnas hjälpmedel som underlättar arbetet. Om djur skiljs
från varandra ska den minst riskabla arbetsmetoden väljas. Djur ska kunna flyttas på ett säkert och
ergonomiskt sätt.
10§ Djur ska under transport förvaras så att de inte kan komma loss och så att inte någon obehörig
kan få tillträde till förvaringsutrymmet. Förvaringsutrymme för djur som bedöms vara farliga ska vara
tydligt märkt med information om den djurart som transporteras.
HJÄLPMEDEL
11§ Det ska finnas tillgång till hjälpmedel som vid behov gör det möjligt att
hantera djuren säkert vid förflyttning, behandling, rengöring och vid andra
åtgärder. Den som använder sådana hjälpmedel ska känna till när och hur de får
användas.
BEHANDLING AV DJUR
12§ I samband med behandling av ett djur ska djuret bedömas med tanke på
säker hantering för att undvika skador genom sparkar, bett, stångning eller
trängning. Vid behandling ska djuret vid behov kunna fixeras.
13§ Det ska finnas anordningar som gör det möjligt att behandla ett lösgående
djur avskilt från andra djur.
SÄRSKILDA KRAV
Arbete med hästar
16§ För verkning och skoning ska det finnas utrymme med lämplig belysning och temperatur.
Utrymmet ska vara dragfritt och ha halksäkert golv. Hästen ska vara uppbunden på ett säkert sätt.
Det ska finnas tillräckligt fritt utrymme runt hästen, så att den som skor hästen inte riskerar att blir
klämd. Utrymmet ska vara placerat så att hästen som skos inte kan störa passerande hästar eller
personer.
17§ Vid utgödsling i spiltor och boxar ska arbetet kunna utföras så att risken för sparkar och bett
undviks. En häst i box ska kunna bindas i samband med utgödslingsarbetet.
18§ Utrustningsdetaljer ska alltid kontrolleras före ridning eller körning. De ska vara hela,
justerade och anpassade efter hästen och får inte ha några allvarliga förslitningar. Sadling, selning
och förspänning ska utföras på ett säkert sätt.
19§ Vid utbildning av elever ska endast hästar som är lämpade för uppgiften användas.
ARBETSTIDSLAGEN
• Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan. (Exempel kollektivavtal
Hästskötare hos travtränare och galopptränare: Den ordinarie arbetstiden utgör, raster oräknade, i
genomsnitt 40 timmar per vecka under en fyramånadersperiod. )
• I arbetstiden inräknas övertid, mertid, jourtid, semester och sjukfrånvaro. Med jourtid avses
tid då man på arbetsstället finns för att när behov uppkommer utföra arbete. Beredskapstid
inräknas ej i arbetstiden. Beredskapstid är tid när man inte är på arbetsplatsen men kan kallas
in.
• Varje arbetstagare ska ha 11 timmars dygnsvila för varje 24-timmarsperiod. I extremfallet kan
dygnsvilan vara t ex mellan kl 00 – 11 dygn 1 och mellan kl 13 – 24 dygn 2 och arbetstiden
förlagd däremellan, dvs 26 timmar i sträck. 24-timmarsperioden behöver dock inte ha samma
indelning som dygnet.
ARBETSTIDSLAGEN
• Varje arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila för varje
sjudagarsperiod. Förläggningen i tiden kan göras på motsvarande sätt som för dygnsvilan.
Sjudagarsperioden behöver inte ha samma indelning som veckan. (Exempel kollektivavtal
Hästskötare hos travtränare och galopptränare: Arbetstagare ska erhålla två ledighetsdagar per
vecka. Högst en helledig dag per vecka, må, efter överenskommelse, utbytas mot halvlediga dagar (en helledig
dag = två halvlediga dagar, dock så att byte ska ske timme mot timme).
• Efter fem timmars arbete ska möjlighet ges till rast. Rast är ett avbrott i den dagliga
arbetstiden då man inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället.
CHECKLISTA
Arbetstidslagen
 Finns kollektivavtal på arbetsplatsen?
 Finns kunskap om arbetstidslagen för
minderåriga?
 Finns kunskaper om hur praktikanter
får arbeta?
CHECKLISTA

Är ryttare/kuskar utbildade – kan de
rutiner och regler?

Är hästens mundering av tillfredställande
kvalitet, finns tex säkerhetsstigbyglar av
lämplig storlek?

Leds hästar med grimma och grimskaft
och bara en häst i taget?

Bär ryttare/ekipage reflexer vid
ridning/körning i mörker?
CHECKLISTA

Kan boxdörren öppnas med en hand
och från både ut- och insidan?

Finns möjlighet att binda upp hästen
i boxen?

Sker huvuddelen av utfodringen då
flertalet hästar ej är i stallet?

Kan man gödsla ut utan att riskera
bli biten eller sparkad?
CHECKLISTA

Råder allmän god ordning i och utanför
stallet?

Förvaras redskap, kärror etc. på ett
säkert sätt?

Är transportvägar fria från redskap,
maskiner och bilar?

Är måttföreskrifter i stallet ok? Tex.
ytterdörr, takhöjd, boxstorlek,
inredningens kvalitet, halkfria golv mm.

Finns speciellt utrymme för verkning och
skoning?
NÅGRA TIPS…
Vattenslang för att fylla hinkar istället
för att bära hinkar fram och tillbaka.
Räcke på ramp vid gödselcontainer.
DISKUTERA
Hur tycker ni att bästa sättet är att få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete i
hästnäringen?
Hur gör ni i era verksamheter?
NÄR DU KOMMER HEM








Arbetsmiljöpolicy
Gå igenom de föreskrifter som verksamheten omfattas av
Undersök arbetsförhållandena - skyddsrond
Gör en riskbedömning – åtgärda risker
Skriftliga instruktioner på särskilt riskfyllda arbetsuppgifter
Gör en handlingsplan på risker du inte kan åtgärda. (Vem gör vad och när?)
Upprätta en första hjälpen- och krisplan.
Dokumentera arbetsmiljöarbetet.
LÄR DIG MER
HNS: www.nshorse.se
Hästsverige: www.hastsverige.se
LRF: www.lrf.se
SvRF: www.ridsport.se
Arbetsmiljöverket: www.av.se
http://arbetsmiljoverket.learnways.com/courses/course71/template.htm
Prevent: www.prevent.se
Säker arbetsmiljö Sverige: www.sakerarbetsmiljo.se
Kommunal: www.kommunal.se
SÄKER ARBETSMILJÖ SVERIGE
tar över efter Säkert Bondförnuft
www.sakerarbetsmiljo.se
Boka en säkerhetsgenomgång
(rabatt för LRF och SLA medl)
LRF Häst
Vision
• En mångfald av livskraftiga hästföretag som växer på en sund
marknad i hela Sverige
Syfte
• Samla och tillvarata resurser för att eftersträva förbättrade
kommersiella och politiska villkor samt förutsättningar för utveckling
och tillväxt för svenska hästföretag
Mål
• Fler professionella hästföretag med ökad lönsamhet och
konkurrenskraft
LRF Häst
Vision
• En mångfald av livskraftiga hästföretag som växer på en sund
marknad i hela Sverige
Syfte
• Samla och tillvarata resurser för att eftersträva förbättrade
kommersiella och politiska villkor samt förutsättningar för utveckling
och tillväxt för svenska hästföretag
Mål
• Fler professionella hästföretag med ökad lönsamhet och
konkurrenskraft
Organisationer med i LRF Häst inför 2015









Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Svenska Ridsportförbundet (SvRF)
Svenska Islandshästförbundet (SIF)
Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT)
Svenska Hästavelsförbundet (SH)
Svensk Travsport (ST)
Western Riders Association of Sweden (WRAS)
Brukshästorganisationerna Samarbetskommitté (BRUNTE)
Ridskolornas Riksorganisation (RRO)
 Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) – stödjande part
TACK FÖR OSS
Sara Westholm
Arbetsmarknadsansvarig, HNS
08-627 20 18
[email protected]
www.nshorse.se
Ulrika Hedlund
HR specialist, ATG
08-627 21 35
[email protected]
www.atg.se
Representanter ifrån Säker Arbetsmiljö Sverige
Namn
Stefan Wistrand
Petra Wirtberg
Torsten Ivarsson
Lars Lundmark
Telefon
070-369 40 98
072-744 06 52
070-928 11 21
070-216 91 43
E-post
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Nu skapar vi förutsättningarna för fler
hållbara, trygga och attraktiva hästjobb!