E18, Kollektivtrafikkörfält sträckan Danderyds kyrka
SAMRÅDSUNDERLAG E18, Kollektivtrafikkörfält sträckan Danderyds kyrka - Arninge Danderyds och Täby kommuner, Stockholms län Vägplan, 2015-06-05 Projektnummer: 138663 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna Strandväg 98 E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag. E18, Kollektivtrafikkörfält sträckan Danderyds kyrka - Arninge Författare: Madeleine Askelöf, Karin Henrikson, Susanna Nilsson. Kartor: Christoffer Ekström. Dokumentdatum: 2015-06-05 Version: 1.0 Kontaktperson: Projektledare, Lars Sandberg, Trafikverket Kartmaterial: © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Fotografier: WSP 2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6 2.1. Bakgrund och syfte 6 2.2. Ändamål 8 2.3. Projektets omfattning 8 2.4. Tidigare utredningar 8 2.5. Vägsystem, funktion och problem 9 2.6. Angränsande planering 12 2.7. Planläggningsprocessen 14 3. AVGRÄNSNINGAR 15 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 16 4.1. Markanvändning 16 4.2. Riksintressen 16 4.3. Naturmiljö och rekreation 16 4.4. Yt- och grundvatten 20 4.5. Boende och hälsa 21 4.6. Landskap 22 4.7. Kulturmiljö 23 4.8. Klimat 24 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 24 5.1. Markanvändning 24 5.2. Riksintressen 24 3 5.3. Naturmiljö och rekreation 24 5.4. Yt- och grundvatten 25 5.5. Boende och hälsa 25 5.6. Landskap 26 5.7. Kulturmiljö 26 5.8. Effekter under byggtiden 26 5.9. Klimat 26 5.10. Nationella miljökvalitetsmål 27 6. 6.1. 7. FORTSATT ARBETE Vägplanens status och viktiga frågeställningar KÄLLOR 27 27 28 7.1. Tryckta källor och utredningar 28 7.2. Hemsidor och databaser 29 4 1. Sammanfattning Bakgrund, syfte och projektbeskrivning E18 är en del av det nationella stamvägnätet som förbinder Oslo med Stockholm och vidare till hamnen i Kapellskär. Vägen knyter även ihop Norrtälje, Vallentuna, Täby och Danderyds kommuner med varandra och med Stockholms stad. E18 norr om Stockholm trafikeras av ett flertal busslinjer som transporterar ett stort antal resande varje dag. På sträckan mellan trafikplatserna Danderyds kyrka och Arninge har busstrafiken stora framkomlighetsproblem. Med hänsyn till dagens redan ansträngda situation, samt för att möta en framtida befolkningsökning i Stockholmsregionen, krävs åtgärder för att öka kapaciteten och framkomligheten för kollektivtrafiken. Trafikverket har beslutat att utreda möjligheten att anlägga kollektivkörfält på E18 mellan trafikplatserna Danderyds kyrka – Arninge, i både norr- och södergående riktning, genom att bredda vägen. Det övergripande syftet med projektet är att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken och öka trafiksäkerheten för samtliga trafikslag längs den aktuella sträckan. Nödvändiga åtgärder på broar både över och under E18 ska genomföras för att klara en tillräcklig körfältsbredd. Sträckan planeras också för fullt utbyggd ITS 1. Längs flera delsträckor är vägutrymmet för åtgärder begränsat på grund av bullerskydd, bostäder och lokalgator i direkt anslutning till vägen. Detta samrådsunderlag utgör första steget i planläggningsprocessen för upprättande av en vägplan för sträckan. Dokumentet utgör också underlag för länsstyrelsens beslut om projektets miljöpåverkan. Effekter och deras tänkbara betydelse De viktigaste miljöfrågorna att hantera inom projektet bedöms vara vägtrafikbuller, luftföroreningar, risker förknippade med transporter av farligt gods, vägdagvatten samt påverkan under byggtiden. Övriga frågor, som naturmiljö och rekreation, landskap, kulturmiljö (arkeologi) och klimat, bedöms påverkas i mindre utsträckning. Indirekta och samverkande effekter av projektet för boende i området och deras hälsa kommer att bli viktiga att belysa. Det finns många bostäder nära vägen vilket gör att många människor utmed sträckan påverkas av buller i sina boendemiljöer. De befintliga bullerskydden dämpar bullret, men närmare beräkningar behöver genomföras för att se om gällande riktvärden klaras. Ökad trafik medför ökade utsläpp av luftföroreningar och det finns risk för att miljökvalitetsnormer för luft överskrids på sträckan. Risker förknippade med transporter av farligt gods kan förväntas öka något till följd av ökad trafik. Vid platser där bebyggelse ligger mycket nära vägen kan det därför bli aktuellt med lösningar som reducerarar riskerna. Hårdgjorda ytor kommer öka när vägen breddas, vilket ger upphov till en större mängd förorenat vägdagvatten. Vidare kan utsläpp i samband med olyckor med farligt gods läcka ner till grundvattnet. Eftersom miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inte får påverkas negativt behövs tillfredsställande lösningar för rening av vägdagvattnet och haveriskydd. Att bygga om en väg med höga trafikflöden ger ofrånkomligen störningar i trafiken för såväl bilister som kollektivtrafik. Under byggtiden bedöms trafikens framkomlighet på sträckan och anslutande vägnät påverkas i stor omfattning. Även gång- och cykeltrafik påverkas. 1 ITS (Intelligenta transportsystem) innebär att med hjälp av olika styråtgärder som till exempel IT-baserat teknikstöd se till att befintliga vägar och trafiksystem utnyttjas mer effektivt. 5 2. Beskrivning av projektet 2.1. Bakgrund och syfte E18 norr om Stockholm, som även kallas Norrtäljevägen, knyter ihop nordostkommunerna Vallentuna, Täby och Danderyd med Stockholms stad (Figur 1). E18 är en del av det nationella stamvägnätet som förbinder Oslo med Stockholm och vidare till hamnen i Kapellskär. Vägen är av riksintresse för kommunikationer och ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), vars övergripande mål är att underlätta transnationella kommunikationer inom EU. Den har även stor betydelse för person- och godstransporter till och från Finland via Kapellskärs färjetrafik. E18 och även parallellvägarna trafikeras av ett flertal busslinjer som transporterar ett stort antal resande varje dag. I takt med att befolkningen i nordostkommunerna växer krävs att kapaciteten i kollektivtrafiken ökar. På sträckan mellan trafikplatserna Danderyds kyrka och Arninge finns stora framkomlighetsproblem för busstrafiken, som har markanta toppar under morgonens och eftermiddagens maxtimmar. Trafikverket har genomfört vissa förbättringar för busstrafiken genom att på vissa delavsnitt i reservera vägrenen för bussar. Sådana busskörfält finns i riktning söderut på sträckorna Viggbyholm Roslags Näsby samt Lahäll - Danderyds kyrka. Trafikverket har 2012 genomfört ytterligare kollektivtrafikåtgärder inom den befintliga vägsektionen i norrgående körriktning mellan Danderyds kyrka och Viggbyholm. Figur 1. Översiktskarta med studerad vägsträcka markerad i rött. 6 Eftersom framkomlighetsproblemen kvarstår även efter att åtgärder genomförts, har Trafikverket beslutat att utreda möjligheten att bredda vägen och bygga ett kollektivkörfält längs hela sträckan, i både norr- och södergående riktning. Åtgärden ingår som ett namngivet objekt i den nationella planen för transportsystemet för 2010-2021 och nämns också i planen för 2014-2025. Även möjligheten till fullt utbyggt ITS (Intelligenta transportsystem2) ska utredas. I Figur 2 visas en översikt över den aktuella vägsträckan. Figur 2. Översiktlig karta över aktuell vägsträcka. ITS (Intelligenta transportsystem) innebär att med hjälp av olika styråtgärder som till exempel ITbaserat teknikstöd se till att befintliga vägar och trafiksystem utnyttjas mer effektivt. 2 7 2.2. Ändamål Projektets övergripande mål eller ändamål är att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken och öka trafiksäkerheten för samtliga trafikslag. Som grund för projektet finns även det övergripande transportpolitiska målet för ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Det övergripande målet stöds av två jämbördiga huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Baserat på ovanstående ändamål och de transportpolitiska målen kommer specifika projektmål att arbetas fram i ett tidigt skede av projektet. 2.3. Projektets omfattning Projektet ska utreda möjligheten att anlägga kollektivtrafikkörfält längs hela sträckan, i både norrgående och södergående körriktningar. Nödvändiga åtgärder på broar både över och under E18 ska genomföras för att klara tillräcklig körfältsbredd för kollektivkörfälten. Målsättningen för bredden av kollektivtrafikkörfälten är 3,5 m. Hela sträckan ska planeras för fullt utbyggd ITS2 motsvarande den standard Trafikverket tidigare valt för sträckan Södertälje-Hallunda. Projektet ska även ta hänsyn till den regionala cykelplanen i för projektet tillämpliga delar, exempelvis korsningar. 2.4. 2.4.1. Tidigare utredningar Förstudie och vägutredning En förstudie om E18, delen Danderyds kyrkas trafikplats till Arninge trafikplats, genomfördes av Vägverket 1998. Förstudien konstaterar bland annat framkomlighetsproblem, att dagens trafiksäkerhetskrav inte uppfylls på grund att vägen byggdes på 50-talet, att vägen är både en fysisk och visuell barriär för boende och att den ger upphov till störningar för människor och djur. Tänkbara åtgärder som presenteras är bland annat en utökning från fyra till sex körfält och kortsiktiga åtgärder för belastade korsningspunkter. Vägverket har även genomfört en vägutredning gällande samma sträcka (Danderyds kyrka till Arninge), daterad oktober 2000. Utredningen redogör för olika åtgärdsalternativ med syfte att öka konkurrenskraften för kollektivtrafiken, öka trafiksäkerhet och framkomlighet samt förbättra miljön. Alternativ som beskrivs är breddning till sex körfält, breddning av befintlig vägren och andra åtgärder för att i ett kortare perspektiv förbättra för kollektivtrafiken, överdäckning av E18 vid Lahäll och Hägernäs (för att förbättra bullersituationen) samt breddning till åtta körfält varav två kollektivkörfält. För- och nackdelar med de olika alternativen beskrivs. Till utredningen finns också en separat miljökonsekvensbeskrivning. 8 2.4.2. Analys enligt fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar utifrån fyrstegsprincipen där åtgärder prövas stegvis i fyra olika steg. Tanken är att tidigt ta fram olika förslag på åtgärder med utgångspunkt i fyrstegsprincipen. Inom steg 1 ska möjligheten att påverka transportefterfrågan och val avtransportsätt ses över. I steg 2 ska åtgärdsförslag tas fram för ett effektivare sätt att utnyttja det befintliga vägnätet. I steg 3 ska olika förbättringsåtgärder och ombyggnader föreslås på den befintliga sträckan. Steg 4 innebär investeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. I Trafikverkets analys enligt fyrstegsprincipen för detta projekt konstateras att kollektivtrafikkörfält genom så kallad trimning genomförts på sträckan, i kombination med försök med varierande hastighetssystem. Dessa åtgärder är att betrakta som steg 2-åtgärder. De nu planerade åtgärderna, att anlägga kollektivtrafikkörfält i båda riktningarna, är att betrakta som steg 3-åtgärder. 2.5. Vägsystem, funktion och problem Den aktuella vägsträckan är ca 9 km lång och sträcker sig mellan trafikplats Danderyds kyrka i sydväst och trafikplats Arninge i nordöst (Figur 2). Vägen går genom Danderyds och Täby kommuner och är på båda sidor på långa sträckor omgiven av framför allt bostadsbebyggelse. Längs flera delsträckor är vägutrymmet för åtgärder begränsat på grund av bullerskydd, bostäder och lokalgator i direkt anslutning till vägen. 2.5.1. Vägstandard E18 har på sträckan motorvägsstandard med två körfält i var riktning. Den tillåtna hastigheten varierar utmed sträckan, till stora delar skyltat 80 km/h och som mest 90 km/h. Trafikplatser inom utredningsområdet är Danderyds kyrka, Lahäll, Roslags Näsby, Viggbyholm, Hägernäs och Arninge. Angränsande vägnät i Täby och Danderyd har begränsad kapacitet och lägre hastighetsgränser än E18. 2.5.2. Trafik Antalet fordon per årsmedeldygn (ÅDT) uppgår till ca 65 000 – 75 000 vid Danderyds kyrka (enligt Trafikverkets underlag från 2014). Andelen tung trafik beräknas i dagsläget vara ca 8-10 procent. Trafiken längs sträckan minskar norrut. Nya trafikberäkningar kommer att tas fram inom projektet. 2.5.3. Kollektivtrafik Storstockholms lokaltrafik (SL) trafikerar idag hela eller delar av sträckan Danderyds kyrka – Arninge med 25 olika busslinjer. En övervägande del av busslinjerna trafikerar endast delar av sträckan för att sedan svänga av mot de tätorter som ligger i anslutning till E18. Även Roslagsbanan finns i närområdet med flera stationer. En bild över busstrafik och Roslagsbanans sträckning visas i Figur 3. Ett stort antal människor färdas dagligen med bussarna längs med sträckan. Mätningar av antalet påoch avstigande visar på knappt 20 000 resande vid busshållplats Viggbyholm och ca 70 000 resande vid hållplats Roslags Näsby (mätningar gjorda vardagar september 2014 till april 2015). Provisoriska busskörfält finns på stora delar av den aktuella vägsträckan mellan Danderyds kyrka och Arninge. Busskörfälten är inrättade på vägrenen med otillräcklig bredd, vilket gör att bussarna på många ställen får framföras i högst 50 km/h. 9 Figur 3. Kollektivtrafik på eller i närheten av E18 (illustration från SL:s hemsida). Busshållplatser för motorvägsbussarna finns invid motorvägen vid trafikplats Roslags Näsby. Hållplatserna upplevs som otrivsamma och innebär även att gående som vill byta till lokalbussar har en obekvämt backig väg. Tillgängligheten för funktionshindrade är låg. 2.5.4. Gång- och cykeltrafik Idag går ett regionalt cykelstråk kallat Täbystråket väster om E18, parallellt med Roslagsbanan. Detta är det enda alternativet för cykeltrafikanter som färdas från kringliggande bostadsområden mot Stockholms stad. Längs cykelstråket finns ett flertal framkomlighetsproblem i form av bland annat stolpar och tvära kurvor. I många sektioner samsas cyklister och biltrafik, och sikten är dålig i flera korsningar. Som ett underlag för den regionala cykelplanen för Stockholms län (2014-2030) utfördes 2014 en idéstudie för snabbcykelstråk längs E18. I denna presenteras möjligheter till nya sträckningar och förbättringar av den befintliga cykelbanan längs E18. Det föreslagna cykelstråket går till största delen dikt an med E18 och sträcker sig varierat på båda sidor av vägen. Vid Arninge trafikplats finns ytterligare ett cykelstråk, utpekat i den regionala cykelplanen. Det planerade cykelstråket kallas Vaxholmsstråket och syftar till att knyta ihop Arninge med Vaxholm. Befintliga och planerade cykelstråk visas i Figur 4. 10 Figur 4. Cykelstråk och passager för gående och cyklister. Gång- och cykeltrafikanter kan korsa E18 vid trafikplatserna samt via ett flertal gång- och cykelpassager under eller över E18 (Figur 4). Kommunerna anser att samtliga tvärförbindelser är viktiga ur ett lokalt perspektiv. Exempel på målpunkter är Täby centrum, Danderyds gymnasium samt grönområden. Den längsta sträckan utan passage (ca 1,5 km) är vid galoppfältet. 2.5.5. Trafiksäkerhet E18 längs den aktuella sträckan utformades och byggdes på 1950-talet. En kraftig trafikutveckling i kombination med ständigt ökande krav på trafiksäkerhet har medfört att vägen inklusive trafikplatserna har flera brister ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vägen är ursprungligen byggd för vänstertrafik, vilket bland annat medför att flera avfarter är så kallade kilavfarter som saknar ett förberedande avfartskörfält utmed vägen. Problemen finns främst i anslutning till trafikplatserna mellan Viggbyholm och Danderyds kyrka. Till följd av begränsad framkomlighet och otillräckliga avfartsramper är andelen upphinnandeolyckor stor. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter har främst brister på korsande vägbroar vid trafikplatserna vid Lahäll, Roslags Näsby och Viggbyholm, beroende på att brobredderna är för smala för att inrymma separat gång- och cykelbana. Vid trafikplatsernas rampanslutningar till det lokala gatunätet korsar gång- och cykeltrafiken ramperna. Vid Roslags Näsby och Viggbyholms trafikplatser ansluter ramper till signalreglerade korsningar. Trafikplatserna Roslags Näsby och Viggbyholm håller på eller kommer att byggas om (se även 2.6) 11 Olycksstatistik Trafikverkets olycksdatabas (STRADA3) har nyttjats för att undersöka rapporterade olyckor längs sträckan. Period för datauttaget är 2010-05-18 - 2015-05-18. Under denna tid har sammanlagt 314 olyckor inträffat, varav en allvarlig personskada, 18 måttliga personskador, 143 lindriga personskador, elva med okänd skadegrad och 141 helt oskadda efter olycka. Den vanligast förekommande olyckstypen är upphinnandeolyckor, vilket ofta är en effekt av att föraren hållit hög hastighet och för kort avstånd till framförvarande fordon. Totalt har 82 upphinnandeolyckor inträffat, varav sju med måttliga personskador och 75 med lindriga personskador. Den näst vanligaste olyckstypen är singelolycka. Totalt har 40 sådana olyckor inträffat, varav fyra med måttliga personskador samt 36 med lindriga personskador. Längs vägsträckan har en person skadats allvarligt vid en omkörningsolycka. Personbilar står för den övervägande delen av olyckor längs sträckan. Även tio cyklister och nio fotgängare har skadat sig måttligt eller lindrigt. 2.6. Angränsande planering Det finns ett flertal pågående projekt i anslutning till sträckan Danderyds kyrka – Arninge (Figur 5). Dessa är: 3 Trafikplats Viggbyholm - Trafikverket arbetar tillsammans med Täby kommun för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten vid Viggbyholms trafikplats. Utöver att öka framkomlighet för fordonstrafik syftar projektet även till att öka tillgängligheten till Täby centrum och kollektivtrafik, samt att höja standarden för gång- och cykelbanor. Projektet innebär bland annat att en ny bro, anpassad för framtida breddning av E18, anläggs över E18. Ombyggnaden av trafikplatsen pågår för närvarande och beräknas vara klar sommaren 2015. Busshållplatser på E18 vid Danderyds gymnasium – Trafikverket färdigställde 2012 en arbetsplan med syfte att förbättra framkomligheten och tillgängligheten för kollektivtrafikburna resenärer med målpunkter i området. Projektet innebär ändrade och nya sträckor för busslinjerna samt nya motorvägsbusshållplatser i anslutning till Danderyds gymnasium. Utöver detta föreslås åtgärder för ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter samt trafiksäkrare passager och stråk. Arbetsplanen ligger för närvarande för fastställelse hos Trafikverkets planprövningsenhet. Byggstart planeras under 2015. Arninge resecentrum – Trafikverket håller, i samarbete med Täby kommun och SL, för närvarande på att ta fram en vägplan för E18, Arninge resecentrum. Trafikplatsen byggs om och anpassas till ett nytt resecentrum, utökat handelsområde samt nya bostäder. Dubbelspårsutbyggnaden av Roslagsbanan för sträckan Hägernäs – Ullna kvarnväg (se nedan) planeras att påbörjas 2017 och då behöver arbetet med utbyggnaden av delar av resecentrumet ske samtidigt. För närvarande pågår arbetet med att sammanställa synpunkter/yttranden från granskningen. Byggstart planeras till 2017. Trafikplats Roslags Näsby – Trafikverket har tagit fram en vägplan med syfte att förbättra trafikplats Roslags Näsby eftersom denna har låg kapacitet i förhållande till trafikmängden. Stråken för gång- och cykeltrafikanter ses också över, och tillgängligheten förbättras. Vägplanen fastställdes i april 2015, byggstart planeras till våren 2016 och projektet beräknas vara klart 2018. Swedish Traffic Accident Data Acquisition 12 Utbyggnad av Roslagsbanan – SL genomför för närvarande en utbyggnad av Roslagsbanan. På sträckan Hägernäs – Ullna kvarnväg planerar SL att med start 2017 bygga ett nytt dubbelspår och ett enkelspår i nytt läge, samtidigt planeras en ny station, Arninge resecentrum (se ovan). Vidare kommer stationen vid Hägernäs att byggas om så att perrongen kan nås planskilt via en ny gång- och cykelbro. Efter Hägernäs passerar järnvägen under E18. För att ge plats åt dubbelspåret vid den trånga passagen under E18 flyttas befintligt spår något i sidled. Kommunal planering i Danderyd – Enligt förslaget till ny översiktsplan pekas området kring E18 ut som ett utvecklingsområde för bostäder och verksamheter. En detaljplan med syfte att möjliggöra nya parkeringsplatser samt busshållplatser mellan E18 och Rinkebyvägen (se ovan) håller för närvarande på att tas fram. Kommunal planering i Täby – Enligt Täby kommuns översiktsplan är Galoppfältsområdet (Täby park), nordväst om E18, och Arninge-Ullna, norr om trafikplats Arninge, utpekade som större förändringsområden. I Täby park planerar kommunen för ca 6 000 nya bostäder och 4 000-5 000 arbetsplatser. Ett planprogram har tagits fram för området som för närvarande är på samråd. I Arninge-Ullna planeras för bostäder, handel samt resecentrum. För Arninge resecentrum pågår detaljplanearbetet och planen förväntas antas under 2015. Figur 5. Pågående projekt i anslutning till sträckan Danderyds kyrka – Arninge. 13 2.7. Planläggningsprocessen Detta samrådsunderlag utgör första steget i planläggningsprocessen för upprättande av vägplan enligt väglagen (lag 1971:948). Underlaget och redogörelse för genomfört samråd utgör även underlag för länsstyrelsens beslut om projektets miljöpåverkan enligt miljöbalken (lag 1998: 808). Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en färdig vägplan. Syftet med planläggningsprocessen är att successivt lägga fast vägens lokalisering och detaljutformning, och att analysera och beskriva dess effekter på omgivningen. Planeringsprocessen för väginfrastruktur är indelad i fyra steg, vilka beskrivs i Figur 6. För varje steg i processen blir planen mer och mer detaljerad. Vägplanen för projektet ”E18, Kollektivtrafikkörfält sträckan Danderyds kyrka – Arninge” befinner sig just nu i skedet för samrådsunderlag. Figur 6. Planläggningsprocessen för väg- och järnvägsplaner. Den aktuella vägplanen befinner sig just nu i skedet för samrådsunderlag. 2.7.1. Samrådsunderlag Det första steget i planläggningsprocessen utgörs huvudsakligen av ett kartläggnings- och inventeringsskede samt en del i en samrådsprocess. En avgränsning av aspekter som ska analyseras görs, förutsättningar redovisas och projektets tänkbara effekter beskrivs. Detta resulterar i ett samrådsunderlag, i vilket skede denna vägplan befinner sig just nu. Samrådsunderlaget kommer skickas till länsstyrelsen tillsammans med en samrådsredogörelse från de samråd som hålls om samrådsunderlaget. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Beslutet avgör vilken typ av planläggning som sedan ska tillämpas för projektet. Projekt som bedöms leda till betydande miljöpåverkan omfattas av krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken. I projekt som inte omfattas av krav på miljökonsekvensbeskrivning beskrivs projektets miljöpåverkan i en miljöbeskrivning i stället. Miljökonsekvensbeskrivningen eller miljöbeskrivningen ska innehålla uppgifter om åtgärdens förutsägbara påverkan på människors hälsa och miljön. 2.7.2. Samrådshandling, granskningshandling och fastställelse Nästa steg i processen är sedan att utforma en samrådshandling av vägplanen, som beskriver projektet mer i detalj. Efter att samråd kring samrådshandlingen genomförts sker ytterligare arbete med 14 vägplanen, som då övergår till en granskningshandling. Vägplanens granskningshandling kungörs och hålls tillgänglig för granskning för allmänheten, berörda kommuner, kollektivtrafikmyndigheten, övriga berörda myndigheter och organisationer. För projekt där en miljökonsekvensbeskrivning tas fram godkänns denna av länsstyrelsen innan granskningshandlingen kungörs. Efter granskningstidens slut sammanställs alla synpunkter i ett granskningsutlåtande. Därefter ska länsstyrelsen yttra sig över vägplanen innan den slutligen skickas in för fastställelseprövning till Trafikverkets planprövningsenhet. 2.7.3. Samråd Samråd är viktigt under hela planläggningen, och återkommer vid flera tillfällen under planläggningsprocessen. Samråden innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialog med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråden kring samrådsunderlag och samrådshandling sammanställs i en samrådsredogörelse, medan synpunkter på den senare granskningshandlingen sammanställs i ett mer formellt granskningsutlåtande. 2.7.4. Kommunal planering Vägplaneringen förutsätter samordning med den kommunala planeringen. Vägprojekt måste samordnas med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan ett vägprojekt medföra behov av ändringar i gällande detaljplaner eller upprättande av nya detaljplaner. 3. Avgränsningar Utredningsområdet ligger i Danderyds och Täby kommuner. Området sträcker sig från trafikplats Danderyds kyrka till trafikplats Arninge vilket är en sträcka på ca 9 km (Figur 2). Inom utredningsområdet finns sex trafikplatser. Totalt finns 20 broar (inklusive trafikplatsernas broar) på sträckan, varav fyra går över E18. Utredningsområdet, som avser det område inom vilket olika utformningsalternativ söks, består av vägen i sig och upp till ca 10 m på vardera sidan av vägen. I trånga vägavsnitt, till exempel i Lahäll och Roslags Näsby, är utredningsområdet smalare. Influensområdet är större än vägplanens utredningsområde. Inom influensområdet kan de föreslagna åtgärderna ge en viss påverkan, till exempel genom att trafiken förändras på kringliggande vägar, att recipienter för vägens dagvatten påverkas eller genom att buller från trafiken sprider sig till omkringliggande bostadsområden. Den tidsmässiga avgränsningen som används i projektet är år 2035. Det är för detta horisontår som prognoser för exempelvis trafikflöden och luftutsläpp tas fram. Likaså är det preliminärt detta årtal som effekter och konsekvenser av vägombyggnaden beskrivs i föreliggande dokument och den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (eller miljöbeskrivningen). Effekter och konsekvenser kan dock ske succesivt fram till horisontåret. Projektet planeras att börja byggas tidigast runt årsskiftet 2016/2017. 15 4. Förutsättningar I detta kapitel redovisas översiktligt miljöförutsättningar i området. 4.1. Markanvändning Markanvändningen längs vägen varierar men utgörs till stora delar av bebyggd mark. Långa sträckor genom Lahäll, Roslags Näsby, Näsbypark, Viggbyholm och Hägernäs kantas vägen av bostadsbebyggelse och på flera platser är bostäderna belägna väldigt nära vägen. På andra platser, till exempel norr om trafikplatserna Danderyds kyrka och Viggbyholm finns verksamhetsområden. Vissa natur- och friluftsområden, som Rösjökilen, Bogesundskilen och Angarnkilen, finns också i vägens närhet. 4.2. Riksintressen E18 utgör i sig ett riksintresse för kommunikationer. Den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan, som utgör stommen i den norra regionens kollektivtrafik, är också ett utpekat riksintresse för kommunikationer. Roslagsbanan korsar under E18 på två platser, vid Enebyberg och norr om Hägernäs (Figur 2). Utanför utredningsområdet, cirka 1 km nordöst om Arninge trafikplats, finns ett riksintresse för naturvård vars värde främst utgörs av geologiska formationer, så kallade De Geermoräner. 4.3. Naturmiljö och rekreation Två av Stockholms så kallade gröna kilar ligger inom utrednings- och influensområdet (Figur 7). Inom eller i anslutning till dessa kilar finns ett antal områden av värde för naturmiljön. Dessa redovisas i Figur 8. Rösjökilen sträcker sig ner i två stråk mot E18 västerifrån. Det södra stråket innefattar skogsområdena norr om Danderyds kyrka, där det nyinrättade naturreservatet Rinkebyskogen utgör en del. Reservatet omfattar främst skogsområden och har skapats för att trygga skogens rekreations- och naturvärden samt bevara det äldre kulturlandskapet. På vägens östra sida finns ett barrskogsområde av Skogsstyrelsen utpekat som naturvärdesobjekt. Det norra stråket av Rösjökilen möter de västra delarna av Bogesundskilen i området mellan Hägernäs och Arninge trafikplatser. Detta område är utpekat som ett svagt grönt samband i den regionala grönstrukturen. Cirka 500 m väster om vägen ligger Rönninge by - Skavlötens naturreservat. Mellan E18 och reservatet finns ett utpekat naturvärde (barrskog). På östra sidan av trafikplats Arninge, mellan avfartsrampen och Roslagsbanan, visar tidigare inventering att här finns tall- och lövskog med vissa naturvärden. Bogesundskilen angränsar i sin tur till Angarnkilen norrut. De gröna kilarna är viktiga för såväl rekreation som för växt- och djurlivet. De påverkas negativt av E18 genom omfattande buller samt av att vägen utgör en stor barriär. Strax norr om Roslags Näsbys trafikplats, intill bensinstationen, finns en skog med möjliga naturvärden (Figur 8). I övrigt består vägens omedelbara närhet framför allt av bergskärningar som saknar utpekade naturvärden. 16 Figur 7. Gröna kilar enligt RUFS 2010 Områdena kring E18 utgör svaga gröna samband. Rönningeån, som avvattnar Rönningesjön till Hägernäsviken i Stora Värtan, rinner under E18 i höjd med Roslagsbanans passage vid Hägernäs (Figur 8). Nedströms E18 ska öring ha funnits tidigare. Vattnet leds under vägen genom en större betongtrumma försedd med rensgaller, vilken kan utgöra ett vandringshinder för djur och fisk (Figur 9). Ån finns sedan tidigare upptagen i länets fiskevårdsplan och åtgärder finns föreslagna längre uppströms. Viltstråk kan finnas på sträckan med till exempel älg och rådjur som passerar vägen. Några särskilda viltpassager finns inte, men det är möjligt att djur tar sig genom vägportarna eller över vägen. Ur rekreationssynpunkt, och för rörelsemönstret för människor i omgivningen i allmänhet, utgör E18 en kraftig barriär. Passager för fotgängare och cyklister finns på ett tiotal platser med cirka 500 meters mellanrum. De är betydelsefulla för att ta sig mellan de olika sidorna av vägen. Flera av passagerna är långa och smala och upplevs som otrygga, andra blandas med biltrafik (Figur 10). 17 Figur 8. Naturvärden i området. 18 Figur 9. Rönningeåns passage under E18. Inloppet är försett med rensgaller. Figur 10. Exempel på passager för fotgängare och cyklister i Hägernäs (vänster) respektive Roslags Näsby (höger). 19 4.4. Yt- och grundvatten På sträckan finns en större grundvattenförekomst (Täby – Danderyd). Den är schematisk avgränsad och uttagsmöjligheten av grundvatten är inte bedömd. Två reservvattentäkter i form av borrade brunnar finns öster E18 vid trafikplatserna Roslags Näsby och vid Viggbyholm. Flera ytvattenförekomster finns i vägens närhet och två av dem, Stora Värtan och Edsviken, har i preliminärt bedömts vara de två slutgiltiga recipienterna för vägdagvattnet (Figur 7). Båda har problem med övergödning, miljögifter och främmande arter. I Tabell 1 redovisas statusklassningar och miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster i projektets närhet. Klassningarna är ännu inte fastställda av Vattenmyndigheten utan utgör ett arbetsmaterial. Vägdagvattnet avrinner idag dels till vägdiken och vidare i andra dikessystem, dels via brunnar vidare i det kommunala ledningsnätet, och slutligen i vattendrag och andra recipienter (se ovan). Eftersom trafikflödena är höga är dagvattnet sannolikt förorenat i hög grad. Farligt gods transporteras också på sträckan vilket kan medföra att föroreningar släpps ut i samband med en olycka. Inga särskilda renings- eller fördröjningsanläggningar finns på sträckan. Miljökvalitetsnormer är en del av ett regelverk som bygger på ett EU-direktiv, som syftar till att säkra en god vattenkvalitet. Normerna innebär att ”god status” ska uppnås och att statusen inte får försämras. Enligt miljöbalken är det myndigheter och kommuner, däribland Trafikverket, som ska se till att normerna följs. Tabell 1. Vattenförekomster med statusklassningar och miljökvalitetsnormer. GRUNDVATTENFÖREKOMST Täby – Danderyd KVANTITATIV STATUS KEMISK GRUNDVATTENSTATUS Status 2014 Kvalitetskrav (MKN) Status 2014 Kvalitetskrav (MKN) God kvantitativ status God kvantitativ status God kemisk God kemisk grundvattenstatus grundvattenstatus SE659439-162852 YTVATTENFÖREKOMST Stora Värtan EKOLOGISK STATUS Status 2014 Kvalitetskrav (MKN) Status 2014 Kvalitetskrav (MKN) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver Dålig ekologisk status God ekologisk status 2027 Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och vissa andra föreningar*. Tidsfrister till 2021 och 2027. SE592400-180800 Edsviken SE659024-162417 KEMISK YTVATTENSTATUS * Tributyltenn föreningar, Antracen, Pentabromerad difenyleter (PBDE), Kvicksilver och kvicksilverföreningar 20 4.5. 4.5.1. Boende och hälsa Buller Som tidigare nämnts är många bostäder belägna i vägens närområde. Bebyggelsen utgörs av både villabebyggelse och flerbostadshus. I anslutning till de flesta bostadsområdena finns både äldre och mer nyuppförda bullerskydd längs vägen. Bullret är emellertid påtagligt i boendemiljöerna och är en av de största negativa effekterna från vägtrafiken. På vissa platser är husen belägna mycket nära E18 eller intill lokalgator som löper nära vägen, se exempel i Figur 11. Även rekreationsvärdena i de naturområden i vägens närhet som används för rekreation påverkas negativt av vägtrafikbullret. Figur 11. Bostad i Lahäll nära E18 och bullerplank. 4.5.2. Luftföroreningar Den höga trafikbelastningen ger upphov till luftföroreningar som kan ge negativa effekter på människans hälsa. Enligt en kartläggning från 2010 ligger de beräknade dygnsmedelhalterna för kvävedioxid (NO2) på vägen mellan cirka 35-60 ug/m3 det sjunde värsta dygnet. För PM10 ligger värdena på ca 35-50 ug/m3 det 36:e värsta dygnet. Normerna överskrids därmed inte enligt beräkningarna, men lokala variationer samt trafikutvecklingen på sträckan kan göra att halterna kan vara både högre och lägre än kartläggningen. Bullerskärmarna utmed sträckan kan ha en viss begränsande effekt på halterna i närliggande miljöer på andra sidan skärmarna. 21 Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för luft – kvävedioxid och PM10. Ämne Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde 50 µg/m3 Värdet får överskridas 35 gånger per år. 40 µg/m3 90 µg/m3 60 µg/m3 40 µg/m3 Får överskridas 175 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Får överskridas sjugånger per kalenderår. PM10 Kvävedioxid 4.5.3. Miljökvalitetsnormer (MKN) är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. För närvarande finns MKN för flera luftföroreningar och utgörs av gränsvärden som inte får överskridas. De föroreningar som brukar vara mest aktuella och svårast att klara normerna för är partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Miljökvalitetsnormerna för dem ses i Tabell 2. Olycksrisker E18 är en primär transportled för farligt gods. Sekundära transportleder för farligt gods ansluter vid trafikplatserna Danderyds kyrka, Roslags Näsby, Viggbyholm och Arninge. En olycka med sådana transporter inblandade kan exempelvis orsaka utsläpp av föroreningar till naturen och omgivningen, bränder och allvarliga skador på egendom och personer i vägens närhet. Människor som vistas både tillfälligt och mer permanent (boende, arbetsplatser) i närheten av vägen utsätts därmed för risker. En översiktlig bedömning i vägutredningen gjorde gällande att ett 30-tal byggnader ligger inom 25 m från vägen där riskerna är extra höga. Ytterligare ca 200 hus bedömdes ligga inom 100 m från vägen, varav en skola. Det är främst i Lahäll och Hägernäs som bostäder ligger nära vägen (småhus). 4.6. Landskap Vägen sträcker sig genom ett varierat Roslagslandskap som präglas av öppna landskapsrum i långa tvärställda dalstråk omväxlande med breda partier av barrskog. Vissa delar av vägen är förhållandevis väl anpassade till terrängen där den gröna lummiga karaktären dominerar. Stora delar av sträckan är omgiven av bebyggelse med höga bullerskärmar som skärmar av utsikten från vägen. Ur vägtrafikantens perspektiv upplevs det nästan som att köra i ett tråg. Sträckan söder om trafikplats Roslags Näsby är ett sådant exempel (Figur 12). Bullerskärmarna är av varierande utförande och karaktär och ger ett splittrat intryck. De småskaliga industriområdena utmed sträckan bidrar till den splittrade landskapsbilden. Med jämna mellanrum ligger trafikplatser med avfarter till intilliggande samhällen. Vissa av dem ger röriga och oordnade intryck medan andra, som den vid Hägernäs, ger ett sammanhållet och vårdat intryck genom att bebyggelsen är enhetlig och väl grupperad i förhållande till trafikplatsen. Karaktäristiska landmärken längs sträckan är Danderyds kyrka, ställverket vid Enebyberg och Täby galoppbana, de böjda husen vid Grindtorp och höghusen vid Näsbydal. Gång- och cykelbron över E18 vid Hägernäs sträcker sig som en portal över vägen (Figur 13). 22 Figur 12. Utblick från vägen norrut mot trafikplats Roslags Näsby. De relativt nya bullerskärmarna omger vägen. Figur 13. Gång- och cykelbro vid Hägernäs. Den långa utblicken mot Ekeby vid Danderyds kyrka och dalstråket mot Värtan är värdefullt för både kulturmiljön och från landskapssynpunkt. Vid Grindtorp möts väg, landskap och miljonprogramsområde på ett storslaget sätt som kan tillmätas ett framtida högt kulturmiljövärde. 4.7. Kulturmiljö Områdena kring Täby och Danderyd koloniserades tidigt och har en lång historia. I kommunerna finns generellt sätt mycket kulturhistoriska lämningar. Den äldre kulturmiljön som finns i anslutning till utredningsområdet är Danderyds kyrka med omgivning, som ligger strax söder om trafikplats Danderyds kyrka. Ett antal fornlämningar finns i vägens närhet, främst vid Danderyds kyrka och vid trafikplats Viggbyholm. Flera av dem ligger utanför utredningsområdet men vid trafikplats Danderyd kyrka finns till exempel runristningar och vägmärken nära vägen. Arkeologiska utredningar och 23 undersökningar har utförts i samband med planering för ombyggnationen av trafikplats Viggbyholm och dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan vid Hägernäs och Arninge. 4.8. Klimat 2012 släppte vi i Sverige ut totalt 57,6 miljoner ton växthusgaser. Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen och huvuddelen av dessa kommer från personbilar och tunga fordon. Enligt det transportpolitiska målet ska transportsektorn bidra till att det nationella miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan nås. Till 2030 ska Sverige ha en fossiloberoende fordonsflotta, vilket Trafikverket tolkat som en minskning av koldioxidutsläppen från vägtrafiken med 80 procent till 2030 jämfört med 2010. Till 2050 har regering och riksdag beslutat att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Det innebär att transportsektorn till 2050 behöver minska sina utsläpp till nära noll. Det är en enorm utmaning som kräver kraftiga styrmedel på olika nivåer i samhället och en förändring av både samhälls- och infrastrukturplanering. Hur stora mängder klimatgaser som trafiken på E18 ger upphov till har inte beräknats och hänger dessutom ihop med hur trafiksituationen i hela regionen ser ut. Trafikflödena på sträckan är emellertid höga och utsläppen av klimatgaser från trafiken bidrar till den totala mängden gaser som påverkar de pågående klimatförändringarna. 5. Effekter och deras tänkbara betydelse Nedan redovisas en preliminär bedömning av tänkbara miljöeffekter från projektet som underlag för länsstyrelsens beslut om projektets miljöpåverkan. En betydligt djupare analys görs senare i planläggningsprocessen med omfattning som styrs av projektets beslutade miljöpåverkan. 5.1. Markanvändning Ombyggnationen med extra körfält kommer till största del enbart beröra marken i vägens närmaste omgivning, det vill säga diken och slänter. Någon större påverkan på markanvändningen i stort förväntas därför inte uppkomma till följd av projektet. Vägsektionen är på flera sträckor väldigt trång och det finns lite yta att tillgå för utbyggnad. Några broar bedöms behöva ersättas och anslutande vägar kan också beröras. Bullerskydd kan behöva flyttas eller byggas på nya lägen. Detaljplaner på sträckan kan behöva ändras till följd av ändrad markanvändning. 5.2. Riksintressen Under byggtiden kommer E18 i sig att påverkas genom begränsad framkomlighet för vägtrafiken. Det är viktigt att man tar hänsyn till att byggnationerna inte påverkar Roslagsbanan och dess trafikering vid de punkter där banan korsar vägen. På sikt förväntas utbyggnaden förbättra framkomligheten främst för kollektivtrafiken längs E18. 5.3. Naturmiljö och rekreation Vägens barriäreffekt för djurlivet antas förstärkas i och med att vägen både blir bredare och får en ökad trafik till 2035. Detta kan ha effekt på spridningssamband och djurs möjlighet att förflytta sig. Förändringen jämfört med idag förväntas däremot inte bli betydande. De gröna kilarna blir emellertid fortsatt påverkade av vägens närvaro i landskapet. Utbyggnaden bedöms inte påverka några särskilt skyddsvärda naturområden. Mindre biotoper intill vägen kan förvinna när mark behöver tas i anspråk. Rönningeån och andra eventuella vattendrag som passerar under vägen kan påverkas om trummorna 24 förlängs eller ersätts. Det är därmed viktigt att se till att dessa utformas så att de inte utgör vandringshinder. En naturvärdesinventering kommer utföras inom ramen av projektet. Vägtrafikbuller förväntas fortsatt utgöra ett störande inslag för rekreationsvärdena i närområdet, liksom för djurlivet. Omfattning av eventuell ökning av bullret kommer utredas i fortsatt planering av projektet. Effektivare bullerskärmar på vissa sträckor kan förbättra situationen jämfört med idag. Vägens närvaro som barriär i landskapet för människor som bor och rör sig i omgivningen kommer kvarstå. Passagemöjligheter över och under E18 finns, men om inga särskilda åtgärder vidtas för att förbättra passagerna – som till delar är otrygga - kan den upplevda barriäreffekten förstärkas i och med att gång- och cykeltunnlar under vägen kan bli ännu längre till följd av vägbreddningen. 5.4. Yt- och grundvatten De hårdgjorda ytorna kommer öka till följd av breddningen av vägen, vilket ger en ökad mängd dagvatten. En ökad trafik ger också högre halter föroreningar av vägdagvattnet. Den totala belastningen av föroreningar från vägdagvattnet kan förväntas öka om inga särskilda åtgärder vidtas. Beräkningar av föroreningsbelastningen kommer att utföras i projektet. Utsläpp i samband med olyckor med farligt gods kan läcka ner i grundvattnet. Eftersom miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna som är recipienter (Stora Värtan och Edsviken) inte får försämras behöver Trafikverket vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsmängderna. Olika lösningar för rening av vägdagvattnet kommer att bli nödvändiga. Dagvattendammar, diken och fördröjningsmagasin samt skydd för stora utsläpp vid olyckor kan bli aktuella och kommer utredas närmare i kommande skeden. Tillfällig eller premanenet grundvattensänkning kan bli aktuellt i samband med rivning och byggande av broar över vägen, framförallt vid Lahäll. Detta kräver tillstånd för vattenverksamhet från mark- och miljödomstolen. 5.5. Boende och hälsa Bullret i närmiljön är en av de viktigaste miljöaspekterna i projektet eftersom det är så många människor utmed sträckan som påverkas av bullret i sin boendemiljö. De befintliga bullerskydden dämpar bullret. Närmare beräkningar behöver genomföras för att se om det är tillräckligt för att klara riktvärden. Gamla uttjänta skärmar kommer troligtvis behöva ersättas med nya. Det är också sannolikt nödvändigt med kompletterande åtgärder på själva husen, i synnerhet för flerfamiljshus med många våningar eller de bostäder som ligger på höjder. Eftersom vägsektionen är trång kan det bli nödvändigt att flytta befintliga bullerskydd, även de som är nyligen uppförda, för att inrymma breddning av vägen. Den ökande trafiken kan ge en viss ökning av bullret. Eftersom dagens trafik är så pass hög blir skillnaderna jämfört med idag sannolikt inte så stora. En liten förändring av bullernivåerna har ändå visat sig ha effekt på den upplevda bullerstörningen. Bullerberäkningar kommer att genomföras för hela sträckan för att utreda vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga i projektet. Luftföroreningar påverkar människans hälsa negativt. Ökad trafik medför ökade utsläpp och det finns risk för att miljökvalitetsnormer för luft överskrids på sträckan. En detaljerad beräkning av luftföroreningarna från trafiken kommer att utföras för såväl dagens som ett framtida läge med prognosticerad trafik. Även om normerna inte överskrids vid horisontåret kan långvarig exponering av föroreningar ändå ge effekter på hälsan, särskilt barn och människor med luftvägsproblem. Risker förknippade med transporter av farligt gods kan förväntas öka något till följd av ökad trafik. Vid platser där bebyggelse ligger mycket nära vägen kan det därför bli aktuellt med lösningar som minskar 25 riskerna, till exempel genom åtgärder i diken som minskar riskerna för pölbränder eller brandklassning av bullerskärmar. En riskutredning med avseende på olyckor med farligt gods planeras att genomföras inom ramen för projektet. 5.6. Landskap Då vägens sträckning inte kommer förändras, blir den övergripande påverkan på landskapsbilden inte betydande jämfört med idag efter ombyggnaden. Vägbreddningen kan dock innebära att vegetationsstråk som idag bitvis avskärmar E18 från närliggande gatu- och landskapsrum kommer att försvinna. Upplevelsen av E18 kommer därmed att bli betydligt mer påtaglig i omgivningen. Uppförande av ytterligare bullerskyddsskärmar ger effekter på utblickar och framförallt trafikanternas upplevelse av vägrummet vilket kan upplevas negativt. Samtidigt kan ett mer enhetligt utförande av skärmar ge ett lugnare och mer enhetligt intryck än idag. Förändringar av broar kan också förändra vägrummet i viss mån, liksom utformningen av mittremsan. Åtgärder för att begränsa vägens effekt som barriär i landskapet, till exempel vegetationsridåer kan komma att föreslås. Ett gestaltningsprogram ska tas fram för projektet. 5.7. Kulturmiljö Vissa fornlämningar intill vägen kan beröras av utbyggnaden, även om flertalet kända lämningar ligger utanför själva utredningsområdet. Arkeologiska utredningar kan därför bli nödvändiga att utföra i kommande skeden. Fornlämningar är skyddade i lagstiftningen och får inte tas bort utan att de undersökts och dokumenterats. 5.8. Effekter under byggtiden Att bygga om en väg som trafikeras med höga trafikflöden ger ofrånkomligen störningar i trafiken för såväl bilister som kollektivtrafik. Under byggtiden kommer trafikens framkomlighet på sträckan och anslutande vägnät påverkas i stor omfattning. Även gång- och cykeltrafik påverkas. Anläggningsarbetena kan i övrigt förväntas ge mer eller mindre omfattande olägenheter för kringboende i form av ökat buller, nedsmutsning, ljusstörningar och vibrationer. Eftersom bostäder finns så nära vägen kan störningarna tidvis bli påtagliga. Mark- och vegetationsskador kan uppstå och utsläpp av exempelvis petrolumprodukter från arbetsmaskiner kan ske till mark och vatten, liksom grumling av dagvattnet. Nödvändiga skyddsåtgärder behöver därför vidtas. I samband med anläggningsarbetena finns risk för att markföroreningar sprids till mark och vatten från områden med förorenad mark. Ett antal områden utmed sträckan har av Täby och Danderyds kommuner identifierats som potentiella områden med risk för föroreningar. Det kan även förkomma äldre asfaltslager med stenkolstjära eller tjärindränkta bärlager med höga halter av föroreningar (PAH – polyaromatiska kolväten) i själva vägen. För att klarlägga föroreningassituationen kommer miljötekniska provtagningar utföras. Förorenad jord och massor behöver omhändertas på av tillsynsmyndigheten godkänd deponi. Flera studier har visat att en betydande del av trafikens klimatpåverkan sker som indirekta utsläpp i byggande, drift och underhåll av trafikens infrastruktur. Den klimatpåverkan som uppstår under byggskedet härrör huvudsakligen från utsläpp av kliamatgaser från transportfordon och entreprenadmaskiner samt från tillverkningen av det byggnadsmaterial som används i anläggningen. 5.9. Klimat Trafiken på sträckan kommer även fortsättningsvis att bidra med klimatpåverkande gaser till atmosfären. Utsläppen är beroende av hur trafikflödena kommer att utvecklas och även hur snabbt – 26 eller långsamt - framtida teknikutveckling med exempelvis förnyelsebara drivmedel och en bränslesnål fordonsflotta kommer ske. Eftersom projektets målsättning är att underlätta för kollektivtrafiken genom separata körfält avsedda för busstrafik, gynnas kollektivtrafiken jämfört med bilismen. Detta ger förutsättningar för en mer tillförlitlig kollektivtrafik som kan locka fler resenärer att resa med buss istället för med bil, vilket i sig kan bidra till att utsläpp av klimatgaser begränsas. Detta är under förutsättning att en förbättring av standarden på vägen inte gör att biltrafiken ökar mer. I vilken omfattning som projektet faktiskt påverkar trafikutveckligen är oklart. Trafikprognoser för sträckan kommer att tas fram under projektet både för ett nollalternativ, där inga kollektivtrafikkörfält anläggs, och med genomförda åtgärder. 5.10. Nationella miljökvalitetsmål Av Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål bedöms följande vara relevanta för projektet: • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft • Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet • God bebyggd miljö En utvärdering mot målen kommer ske senare i den miljökonsekvensbeskrivning eller miljöbeskrivning som kommer att tas fram i projektet. 6. Fortsatt arbete 6.1. Vägplanens status och viktiga frågeställningar Vägplanen har just nu status samrådsunderlag och kommer att skickas till länsstyrelsen tillsammans med en samrådsredogörelse från de samråd som har hållits om samrådsunderlaget. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Beslutet avgör vilken typ av planläggning som sedan ska tillämpas för projektet (se 2.7 för en beskrivning av planläggningsprocessen). Det finns ett flertal viktiga frågor att hantera i det fortsatta arbetet med vägplanen. Samrådsarbetet med SL, berörda kommuner, länsstyrelsen, räddningstjänsten och polisen kommer att fortskrida under hela processen. Samråd kommer även att ske med berörd allmänhet och övriga berörda organisationer, ledningsägare med flera. Som en del i arbetet med vägplanen kommer bland annat trafikprognoser, ITS-lösningar, geotekniskt PM, PM avvattning, PM bro, gestaltningsprogram samt miljökonsekvensbeskrivning (eller miljöbeskrivning) att tas fram. Vidare kommer en trafiksäkerhetsanalys och trafiksäkerhetsgranskning att utföras enligt vägsäkerhetslagen. De utredningar som kommer tas fram som underlag för vägplanen och miljökonsekvensbeskrivningen (eller miljöbeskrivningen) är: Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods 27 Bullerutredning med beräkningar av ekvivalenta och maximala bullernivåer Naturvärdesinventering Luftutredning med beräkningar av luftföroreningar från trafiken Utredning avseende förekomsten av förorenade massor och tjärhaltig asfalt Resultaten från utredningarna kan föranleda behov av skyddsåtgärder som exempelvis bullerskydd, riskreducerande åtgärder eller åtgärder för att omhänderta förorenat vägdagvatten. Planjuridiska frågor, som markanspråk, detaljplaner, ledningsrätter, servitut eller nyttjanderätter samt hantering av bygglov, kommer att klarläggas och hanteras. Frågan om tillfällig eller permanent grundvattensänkning i samband med rivning och byggande av nya broar kommer att utredas vidare. Om en grundvattensänkning blir aktuell kommer en anmälan eller tillståndsansökan för vattenverksamhet att tas fram. Frågor kring strandskydd och områden som omfattas av miljöbalkens generella biotopskydd kommer att bevakas. Om projektet berör strand- eller biotopskyddade områden kommer detta att hanteras antingen i vägplanen eller genom dispensansökningar. Dispens söks hos länsstyrelsen. Om fornlämningar intill vägen berörs av utbyggnaden kan det finnas behov av arkeologiska utredningar. Frågan hanteras i samråd med länsstyrelsen. Eftersom byggandet av vägen är komplicerat krävs en noggrann produktionsplanering. 7. Källor 7.1. Tryckta källor och utredningar Det nya Täby , Översiktsplan för Täby kommun 2010-2030. E18 TPL Danderyd kyrka – TPL Arninge, Åtgärdsbeskrivning skede Planläggningsprocess, Trafikverket 2013-09-10 E18 Danderyd – Arninge, VST026, Trafikverket 2013-05-07 (TRV 2012/2916) Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan E18, Arninge resecentrum, Samrådshandling, Trafikverket 2013-12-13. Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan E18, Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka, Trafikverket 2012-04-01. Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan Väg E18, Trafikplats Viggbyholm, Trafikverket 2011-11-28Reviderad 2012-01-17. Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan Väg E18, trafikplats Roslags-Näsby, Trafikverket 2013-09-11. 28 Planläggningsbeskrivning Väg E18 Trafikplats Danderyds kyrka till trafikplats Arninge. Trafikverket, 2015-04-23. Regional cykelplan för Stockholms län, Trafikverket Region Stockholm i samarbete med Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikförvaltningen (SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Februari 2014. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Roslagsbanans utbyggnad, delen Hägernäs - Ullna Kvarnväg (km 15+350 – km 18+ 550) Miljökonsekvensbeskrivning, SL 2013-12-13. Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan. Publikationsnummer 2014:137, Trafikverket 2015. Väg E18, delen Danderyds k:a tpl - Arninge tpl, Förstudie, Vägverket 1998. Vägutredning E18, delen Danderyds kyrka – Arninge, Vägverket 2000. Översiktsplan för Danderyds kommun 2013 – 2030. Samrådsversion september 2013. 7.2. Hemsidor och databaser http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E18-Danderyds-kyrka-till-Arninge/ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E18-Trafikplats-Viggbyholm/ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E18-bytespunkt-resecentrum-Arninge/ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E-18-busshallplatser-Danderyd/ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E18-Roslags-Nasby/ GIS-data från länsstyrelsen i Stockholms län, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Stockholm/Planeringsunderlag/ http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/Skogsdataportalen/ Vatteninformationssystem Sverige, VISS: http://www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx Förslag till Miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021, Vattenmyndigheterna, 2014-12-27. Swedish Traffic Accident Data Acquisition (STRADA) Naturvårdsverkets hemsida, 2014-04-02: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp/ 29 Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna Strandväg 98. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se
© Copyright 2024