Budget 2015
Budget 2015 Flerårsplan 2016-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, § 144 Innehållsförteckning Beslutssatser ........................................................................................................................................... 3 Budgetförutsättningar ............................................................................................................................. 6 Finansiella rapporter ............................................................................................................................. 10 Resultatbudget .................................................................................................................................. 10 Kassaflödesanalys .............................................................................................................................. 11 Balansbudget ..................................................................................................................................... 12 Driftbudget ............................................................................................................................................ 13 Investeringsbudget ................................................................................................................................ 13 Kommunövergripande mål och styrsystem .......................................................................................... 14 Nämndredovisning ................................................................................................................................ 19 Kommunstyrelsen.............................................................................................................................. 19 Kommunledningskontor ................................................................................................................ 19 Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnd ........................................................................ 25 Affärsdrivande verk ....................................................................................................................... 34 Kultur‐ och fritidsnämnd ................................................................................................................... 38 Nämnden för livslångt lärande .......................................................................................................... 44 Socialnämnd ...................................................................................................................................... 54 Bilagor .................................................................................................................................................... 61 Investeringar (tkr) Bilaga 1 ......................................................................................................... 61 Verksamhetsförändringar i driftbudget (tkr) Bilaga 2 ................................................................... 64 Riktlinjer för ekonomisk styrning Bilaga 3 ................................................................................... 65 Uppföljningsmått för 2015 Bilaga 4 ............................................................................................. 68 Utredningsuppdrag Bilaga 5 ....................................................................................................... 75 2 Beslutssatser Förslagtillbeslut 1. antar förslag till budget för år 2015 och flerårsplan 2016‐2017. 2. fastställer låneramen för långfristig upplåning till totalt 175 mnkr under år 2015. 3. fastställer riktlinjer för ekonomisk styrning enligt bilaga 3 i budgetdokumentet. 4. faställer uppföljningsmått dess vikt och målvärden enligt bilaga 4 i budgetdokumentet. 5. beslutar att förbrukningsavgifterna i va‐taxan för 2015 lämnas oförändrade. Kommunfullmäktige minskar nämndernas rambudgetar med 2,8 mnkr samt minskar budget för Generella statsbidrag och utjämning med 2,8 mnkr. Kommunfullmäktige omfördelar inom budgetram för nämnd för livslångt lärande 2 mnkr från lönestrategiska satsningar till barn i behov av särskilt stöd. Kommunfullmäktige stryker ”mot enskild” sist i meningen, andra stycket under rubrik Samhällsbyggnadsnämnd och Myndighetsnämnd, Verksamhetsbeskrivning. 3 Kumla‐enbrakommunattbo ochlevaettgottlivi kommunens samtliga lokaler på bästa sättet utifrån verksamheternas behov och för att ge en effektiv resursanvändning. Personer som blir äldre ska känna trygghet och veta att kommunens verksamheter finns där och stöttar utifrån behov. Kvarngårdens ombyggnation fortsätter för att komplettera det nybyggda trygghetsboendet i Staren. Tillsammans utgör de ett äldrecentrum som ger en social och trygg samvaro. Våren 2015 startar bygget med ett nytt demensboende vid Prästgårdsskogen. Tvätteriet som bedrivs av arbetsmarknadsenheten underlättar för personalen inom socialenförvaltningens verksamhet och ger dem möjlighet att fokusera på de äldre. Förutom detta så kommer det att införas ett dokumenthanteringssystem som möjliggör för personalen att på ett enklare sätt arbeta med dokumentation. Det är svårt att rekrytera vikarier och ordinarie personal får då ta ett större ansvar. Vi ser därför fram emot det arbete som påbörjats för att finna andra lösningar för att rekrytera och behålla vikarier, men även de lösningar som kan leda till minskat antal delade turer och att fler erbjuds heltidstjänster. Att mötas är en viktig del i alla människors liv och speciellt i en kommun som Kumla, dit många flyttar in utan att ha självklara sociala nätverk. Därför är den fria tiden viktig och det finns mötesplatser där vi möts för att öka förståelsen för varandras livsvillkor. Det är viktigt att kommunen är föregångare i arbetet för att minska vår påverkan på klimatet genom att minska vår förbrukning av fossila bränslen och el, tillverka vår el i regionen, äta mer mat som är närproducerad och ekologisk. Genom att gå före möjliggör vi för näringsliv och medborgare att ta sin del i detta arbetet för att vårt gemensamma engagemang ska leda till att vi kan lämna ett bättre klimat efter oss till våra barn och barnbarn. Kommunen fortsätter sin utveckling i enlighet med beslutet i kommunfullmäktige kallat En ny majoritet i Kumla kommun där Socialdemokraterna och Moderaterna samarbetar, fortsätter arbetet med fokus på barn, utbildning och kommunens äldre medborgare. 2014 förstärktes barn‐ och utbildningsnämndens budget med 28 miljoner kronor och det finns det fortsatta behov. I denna budget kompenseras verksamheten med pris‐ och löneökningar och för det ökade antalet av barn och elever. Under perioden planeras för att ta fram en strategi för de fortsatta behoven ska tillmötesgås, för att minska storleken i barngrupperna, ge bättre förutsättningar för elevernas måluppfyllelse, underlätta rekryteringen och behålla personalen. Vi tidigarelägger satsningen på fler datorer, för att alla elever i kommunens högstadieskolor får tillgång till en dator per två elever. Öronmärker pengar för att ge barn i behov av särskilt stöd tillgång till ett IT stöd, för att underlätta deras skoldag och öka deras förutsättningar för att nå en god måluppfyllelse. Under året kommer vi genomföra lönestrategiska satsningar för att behålla och lättare rekrytera personal till förskolan och skolan. Bra lokaler ger en bra arbetsmiljö för både barn, elever och personal och arbetet fortsätter med att renovera och bygga om kommunens skollokaler. Arbetet med att bygga sex nya förskoleavdelningar startar under nästa år och färdigställs under 2016. De kommer att ta emot det ökade antalet barn som föds och som flyttar in i Kommunen, men även bidra till att barngrupperna i förskolan kan minskas. När familjer ska välja omsorg för sina barn, erbjuds de plats i förskolan eller hos familjedaghem. Under året kommer vi att rekrytera fler familjedaghem, för att kunna erbjuda fler familjer i Kumla den möjligheten. Förutom detta kommer en lokalöversyn att ske för att genomlysa hur vi använder 4 kommunen. Ett levande näringsliv skapar arbetstillfällen för boende i kommunen och regionen, vilket är oerhört viktigt. Nu arbetar vi framåt för en tydlig och stark majoritet för en fortsatt utveckling för Kumla kommun och dess invånare. "Vision 25 000 år 2025". Det är inget självändamål att bli fler, men det är viktigt att vi blir fler Kumlabor som bidrar till den fortsatta utvecklingen av kommunens kärnverksamhet. Ett levande näringsliv kräver fler medborgare, både för att de ska ha ett stort underlag av arbetskraft, men även för att ge ett ökat kundunderlag. Därför ska vi även fortsatt vara en snabb och möjliggörande part när befintliga och nya företag söker stöd hos Katarina Hansson Kommunstyrelsens ordförande (s) 5 Budge etförutsä ättningarr Skatteintäk kter Årets resultat Be eräkning av kommunenss skatteintäktter baaseras i huvu udsak på kom mmunförbun ndets prrognos på skkatteunderlaggets utveckling (SKL cirkulär 14:40). Skatten säänks med 3 ö öre ge enom skatteväxling med det nybildad de Re egion Örebro o. Intäktsförllusten komp penseras avv motsvarande minskadee kostnader. Skkattesatsen ä är 20,80 proccent under pllanperioden,, vilket är läggst i länet. Kommun nens budgeterar ett resu ultat på 4,4 mkr år 2015. K Kommun ultatet 2015 och även De budggeterade resu resultateen de följand de åren ligger under kommun nfullmäktiges mål för god d ekonomiskk hushålln ning som inneebär att resu ultatet ska uppgå till minst 2 pro ocent av skatteintäkter och geneerella statsbidrag (20‐21 mkr). Skälett till de lågga resultaten n är dels att avskrivningarna ökatt och fortsättter öka på grund av höga investe eringsnivåer,, kraftigt p dels att b budgetramarna för framförallt nämnden för livslånggt lärande occh socialnämnden stärkkts. K Kumla 20,,80 Ö Örebro 20,,85 Ljjusnarsberg 21,,05 H Hallsberg 21,,05 Le ekeberg 21,,43 N Nora 21,,75 A Askersund 21,,95 K Karlskoga 22,,00 H Hällefors 22,,05 La axå 22,,18 Lindesberg 22,,30 D Degerfors 22,,30 om grund för beräkningeen ligger ocksså en So be eräknad befo olkningsökniing på 100 in nvånare pe er år. Skatteiintäkterna b eräknas tota alt uppgå till 815,1 mkr år 2015. Nämnd dernas bud dgetramar Ramberääkningen harr sin utgångsspunkt i 20144 års nivå. Ramar har d därefter pris‐ och löneuppräknats enliggt det index Sveriges kommun ner och landssting (SKL) re edovisar i cirkulär 14:6. Även b beslut fattade e under 20144 som inneebär helårseeffekt 2015 har beaktats ii ramarnaa. Slutligen har ny verksamhet motsvarande 9,8 mkkr lagts till (bilaga 2), tillsamm mans med kom mpensation för kapitalko ostnader som m uppstår en nligt investeriingsplanen (bilaga 1). Un nder respektivve nämnds rredovisning ffinns en förteckn ning på de tilllägg och avdrag som genomfö örts. Skatteintäkterr 2013‐2017 (M Mkr) B Bokslut Proggnos Budge et Plan 2013 20 014 2015 2016 756,7 78 80,0 815,1 1 856,0 Plan 2017 898,4 Generella st G tatsbidragg, utjämnin ng In nkomstutjäm mning In nkomstutjäm mningen gara nterar (i prin ncip) ko ommunerna ett utjämninngsbidrag som motsvarar 115 m 5 procent avv medelskatte ekraften i rriket. Kommu uner vars beeskattningsba ara in nkomster öve erstiger dennna nivå ska b betala en in nkomstutjämningsavgift ttill staten. Ku umla ko ommun har e en medelskaattekraft som m un nderstiger niivån och behhöver därför inte be etala någon avgift, utan ffår istället ettt bidrag. sk katt 6 LSS‐utjämning LSS‐utjämningen är ett system för kostnads‐ utjämning mellan landets kommuner för insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt mottas ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. Kumla kommun beräknas få ett bidrag på 5,8 mkr under 2015. Inkomstutjämningsbidraget bedöms uppgå till 190,2 mkr för Kumla kommun. Inkomstutjämning 2013‐2017 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan 2013 2014 2015 2016 184,4 187,5 190,2 194,4 Plan 2017 197,7 Regleringspost och strukturbidrag Staten har behov av att kunna påverka kom‐ munsektorns samhällsekonomiska utrymme och statsfinanserna. Även förändringar i an‐ svaret mellan kommunsektorn och staten måste kunna regleras på något sätt. Det finns därför en regleringspost i inkomstutjämnings‐ systemet. Det fungerar på så sätt att staten årligen tillför ekonomiska resurser för kom‐ munalekonomisk utjämning. Om det anslaget är högre än vad inkomstutjämningen kostar, så får kommunerna ett regleringsbidrag. Är anslaget lägre så får kommunerna betala en regleringsavgift. Strukturbidraget är en kompensation för att inkomstutjämnings‐ avgiften har sänkts för ett antal kommuner med hög skattekraft. Kommunal fastighetsavgift Kommunal fastighetsavgift tillförs från och med 2008 kommunerna. Vid införandet var de ekonomiska effekterna neutrala mellan kommun och stat. Därefter har den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförts respektive kommun och adderats det ursprungliga beloppet 2008. För Kumla kommuns del beräknas avgiften ge en intäkt på 36,0 mkr år 2015. Regleringspost o strukturbidrag 2013‐2017 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 11,8 8,3 3,2 ‐2,1 ‐7,7 Kommunal fastighetsavgift 2013‐2017 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 34,2 34,4 36,0 36,0 36,0 LSS‐utjämning 2013‐2017 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan 2013 2014 2015 2016 4,8 4,7 5,8 5,8 Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen fastställs en så kallad standardkostnad för olika verksamheter, så‐ som barnomsorg, skola, äldreomsorg och indi‐ vid‐ och familjeomsorg i varje kommun. Stan‐ dardkostnaden är enkelt uttryckt, den kostnad en kommun ska ha med hänsyn till sin demografiska och geografiska struktur. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt mottas ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. För år 2015 beräknas Kumla kommun få ett bidrag på 19,8 mkr. Kostnadsutjämning 2013‐2017 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan 2013 2014 2015 2016 8,3 18,4 19,8 19,8 Plan 2017 19,8 Plan 2017 5,8 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader år 2015 beräk‐ nas öka med 3,7 procent eller 38,0 mkr jämfört med budget 2014. Av ökningen utgör kompensation för ökade löneökningar 24,9 mkr, verksamhetsförändringar 9,8 mkr, avskrivningar 3,1 mkr och övrigt 0,2 mkr. Verksamhetens nettokostnader 2013‐2017 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 ‐942,0 ‐1 025,6 ‐1 063,6 ‐1 094,4 ‐1 136,6 Finansnetto Under finansnettot budgeteras kommunens ränteintäkter och räntekostnader. I ränteintäkterna ingår bland annat avkastning på kommunens placerade medel, främst för 7 pensionssändamål. I rräntekostnad derna ingår bland an nnat räntekostnader för kkommunenss lån hos kkreditinstitutt. Nyupplåning planeras med 1000 mkr under planperiode en. Finansne etto 2013‐201 17 (Mkr) Bokslut Prognos Budget B 2013 2015 2014 0,4 ‐1,6 ‐2,1 Pl an 20 016 ‐2 2,8 Plan 2017 ‐2,8 muner. År 201 m 14 var genom msnittet 50 p procent. So om framgår a av diagramm met nedan klarar Ku umla kommu un målet undder planperio oden. Investeeringar Totalt beeräknas investeringarna uppgå till netto 3996,1 mkr und der åren 2015 5‐2017. En detaljeraad uppställniing av investteringsprojekk‐ ten fram mgår av bilagaa 1. Befolkning Ku umla kommu un har underr en lång rad d år haft en n positiv befolkningsutveeckling. Unde er de tre se enaste åren h har befolkninngen ökat med i ge enomsnitt 14 49 personer per år. Be efolkningsökkningen undeer 2013 var 1 166 pe ersoner och den totala bbefolkningen uppgick till 20 904 vid årsskiftet 20013/2014. Fo olkmängdens relativa inddelning i ålldersgrupper den 31 deccember 2013 3 i Ku umla, Örebro län och rikket. Likvidaa medel Å Ålder Kommun nens likviditeet beräknas u uppgå till 136,6 mkr år 2015. A Av detta utgö ör ca 115 mkkr medel i kkommunenss ”pensionsfo ond”. Kum mla Länet Riket 0 ‐ 6 7 ‐ 17 18 ‐ 24 25 ‐ 44 45 ‐ 64 65 ‐ 79 80 ‐ < 9,5% 9 13 3,6% 8 8,9% 25 5,2% 24 4,0% 14 4,0% 4 4,7% 8,2% 11,9% 9,7% 24,2% 25,1% 15,3% 5,5% 8,4% 11,9% 9,4% 25,7% 25,2% 14,3% 5,2% Summa 10 00% 100% 100% Ku umlas befolkkning är klartt yngre än be efolk‐ niingen i länet och riket. Anndelen unga a upp till 17 7 år är större e i Kumla än i riket och lä änet. Andelen av be efolkningen ööver 65 år ärr dääremot lägre e än i riket occh länet. Ko ommunens b befolkningspprognos till och med 20 017 redovisa ar en årlig ökkning med i ge enomsnitt 14 47 personer.. Under planperioden planeras en upplåning ppå 100 mkr, varav 75 m mkr år 2016 och 25 mkr 2017. Soliditeet Kommun nen har som mål att solid diteten ska överstigaa genomsnitttet för Sverigges kom‐ 8 bostadsenheter under tidsperioden. Den beräknade befolkningsökningen består till 47 procent av inflyttningsöverskott och resterande del av födelseöverskott. Antalet grundskolebarn 6‐15 år och äldre 65‐ 79 år ökar procentuellt mest under perioden medan yngre vuxna och de äldre över 80 år blir färre. Även invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar förväntas öka till och med 2017. Den långsiktiga prognosen pekar i nuläget på 22 617 invånare i Kumla 2025. Prognos befolkningsutvecklingen 2013‐2017. Ålder/År 0 1‐5 6 7‐15 16‐18 19‐24 25‐64 65‐79 80< Summa Årl i g Δ 2013 2014 2015 2016 2017 265 1 438 292 2 344 793 1 568 10 286 2 926 992 275 1 468 270 2 397 759 1 534 10 335 3 020 986 278 1 471 306 2 417 769 1 490 10 375 3 126 958 281 1 460 323 2 459 800 1 459 10 418 3 180 961 284 1 492 282 2 526 811 1 438 10 478 3 203 976 20 904 21 045 21 189 21 340 21 490 166 141 144 151 150 Prognosen för 2015‐2017 är bland annat baserad på en nyproduktion av 336 9 Finansiellarapporter Resultatbudget Resultatbudgeten visar det förväntade årsresultatet (förändringen av eget kapital) under planperioden. Resultatbudget Bokslut Prognos Budget Plan (Belopp i tkr) 2013 2014 2015 2016 Plan 2017 Verksamhetens intäkter 285 532 Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 292 445 244 700 271 244 278 025 ‐1 171 584 ‐1 201 153 ‐1 262 566 ‐1 300 454 ‐1 345 168 ‐62 825 ‐69 147 ‐72 228 ‐71 958 ‐76 944 ‐941 964 ‐1 025 600 ‐1 063 550 ‐1 094 387 ‐1 136 580 Skatteintäkter 756 703 780 000 815 055 855 970 898 446 Generella statsbidrag och utjämning 241 120 253 100 255 037 253 895 251 591 9 426 5 800 6 200 6 200 6 200 Finansiella kostnader ‐9 038 ‐7 300 ‐8 350 ‐8 950 ‐8 950 Resultat före extraordinära poster 56 247 6 000 4 392 12 728 10 707 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 56 247 6 000 4 392 12 728 Finansiella intäkter Årets resultat 10 10 707 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur drift‐, investerings‐ och låneverksamheten beräknas påverka de likvida medlen under planperioden. Kassaflödet från dessa verksamheter utmynnar i förändring av likvida medel. Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering, avskrivningar Just för övriga ej likviditetspåverkande poster Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 56 247 62 825 ‐4 637 6 000 69 147 ‐2 364 4 392 72 228 ‐2 879 12 728 71 958 ‐2 121,8 10 707 76 944 ‐2 348,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 114 435 72 783 73 741 82 564 85 303 Ökning(‐), minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(‐), minskning(+) förråd Ökning(+), minskning(‐) kortfristiga skulder 8 190 ‐20 ‐22 591 ‐148 ‐32 19 744 ‐2 797 0 ‐11 168 1 397 0 6 100 ‐2 000 0 5 300 Medel från den löpande verksamheten 100 014 92 347 59 776 90 061 88 603 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar ‐73 961 ‐107 100 12 295 13 834 ‐400 4 006 ‐137 090 ‐166 459 ‐92 576 Medel från investeringsverksamheten ‐44 226 ‐107 100 ‐137 090 ‐166 459 ‐92 576 75 000 25 000 ‐1 710 ‐100 ‐100 585 410 410 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Övrig ökning av långfristiga skulder Övrig minskning av långfristiga skulder Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel ‐2 749 ‐7 180 ‐9 929 ‐24 123 ‐1 125 75 310 25 310 208 017 253 876 253 876 215 000 215 000 136 561 136 561 135 473 135 473 156 810 45 859 ‐38 876 ‐78 439 ‐1 088 ‐24 042 ‐81 11 21 337 Balansbudget Balansräkningen visar den beräknade ekonomiska ställningen och hur den beräknas förändras under planperioden. Balansbudget Bokslut Prognos Budget Plan Plan (Belopp i tkr) 2013 2014 2015 2016 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Aktier, andelar mm Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kassa och bank* Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 893 117 58 455 927 360 62 165 989 363 1 084 678 1 103 908 65 023 64 209 60 612 7 319 7 400 6 815 6 405 5 995 14 650 14 650 14 650 14 650 14 650 973 541 1 011 575 1 075 852 1 169 943 1 185 165 568 89 852 253 876 344 296 600 90 000 215 000 305 600 600 92 797 136 561 229 958 600 91 400 135 473 227 473 600 93 400 156 810 250 810 1 317 837 1 317 175 1 305 810 1 397 416 1 435 975 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ‐ därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet % Soliditet % (inkl pensionsåtagande <1998) Ställda panter och ansvarsförbindelser Pensionsåtagande före år 1998 *) inkl kortfristiga placeringar 982 807 56 247 26 553 7 811 34 364 127 542 173 124 300 666 988 807 6 000 993 199 1 005 927 1 016 634 4 392 12 728 10 707 25 500 25 681 25 279 24 651 6 500 3 440 1 720 0 32 000 29 120,8 26 999,5 24 650,7 103 500 192 868 296 368 101 790 181 700 283 490 176 690 187 800 364 490 201 590 193 100 394 690 1 317 837 1 317 175 1 305 810 1 397 416 1 435 975 75% 42% 75% 44% 76% 45% 72% 44% 71% 43% 430 100 414 000 399 077 394 251 392 306 12 Driftbudget Driftbudgeten fördelas i nettokostnadsramar till nämnderna och kommunledningskontoret. Driftbudget per nämnd (Belopp i tkr) Bokslut 2013 Prognos 2014* Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 KS ‐ kommunledningskontor ‐92 647 ‐102 522 ‐107 477 ‐108 684 ‐112 228 Samhällsbyggnadsnämnden ‐36 114 ‐34 571 ‐34 378 ‐36 206 ‐47 332 ‐300 ‐300 ‐300 Myndighetsnämnden Kultur‐ och fritidsnämnden ‐74 223 ‐76 810 ‐77 326 ‐79 696 ‐82 368 Nämnden för livslångt lärande ‐464 180 ‐490 874 ‐508 559 ‐523 911 ‐540 445 Socialnämnd ‐303 539 ‐323 759 ‐337 829 ‐348 405 ‐360 047 Summa nämnder ‐970 703 ‐1 028 536 ‐1 065 869 ‐1 097 202 ‐1 142 720 Finansförvaltningen 1 026 905 1 034 536 1 070 261 1 109 930 1 153 427 Årets resultat 56 202 6 000 4 392 12 728 10 707 * Avser bedömning enligt delårsrapport jan‐juli 2014 Investeringsbudget Investeringsbudgeten redovisas i detalj i bilaga 1. Investeringsbudget per nämnd Bok 13 (Belopp i tkr) Netto KS ‐ kommunledningskontor ‐6 389 ‐6 389 Plan 2016 Utgift Inkomst Netto ‐29 989 ‐151 631 ‐134 200 15 819 ‐118 381 ‐157 440 5 940 ‐151 500 ‐81 141 5 940 ‐75 201 ‐18 009 ‐7 635 ‐92 ‐4 253 ‐99 023 ‐107 760 ‐25 444 ‐13 660 ‐110 ‐280 ‐15 254 ‐12 400 ‐11 800 ‐100 ‐129 114 3 395 ‐11 376 0 2 545 ‐10 910 ‐100 ‐74 250 ‐4 051 Kultur‐ och fritidsnämnd ‐5 988 ‐5 792 ‐3 925 ‐3 925 ‐2 750 ‐2 750 ‐8 100 Nämnden för livslångt lärande ‐2 856 ‐5 727 ‐7 065 ‐7 065 ‐5 575 ‐5 575 ‐2 075 ‐2 075 Socialnämnd ‐1 660 ‐1 865 ‐1 330 ‐1 330 ‐1 334 ‐1 334 ‐1 100 ‐1 100 ‐107 760 ‐129 114 10 260 ‐3 400 ‐14 771 ‐280 5 559 ‐6 841 ‐13 455 ‐100 ‐100 ‐47 831 ‐170 174 ‐152 909 15 819 ‐137 090 ‐172 399 ‐5 300 13 ‐5 300 Plan 2017 Utgift Inkomst Netto ‐6 100 Summa nämnder ‐5 159 Budget 2015 Utgift Inkomst Netto ‐6 100 Samhällsbyggnadsnämnd Kommunfastigheter Tekniskt kontor exkl verk Miljö‐ och byggnadsförvaltning Vatten och avlopp Renhållning ‐7 338 Bud 14 Netto ‐2 740 ‐100 5 940 ‐166 459 ‐98 516 3 395 2 545 ‐74 250 ‐656 0 ‐195 ‐100 ‐8 100 5 940 ‐92 576 Kommunövergripandemålochstyrsystem Vision för Kumla kommun Syftet med att ta ha en vision är att tydliggöra viljeinriktningen som övriga planer och mål utgår ifrån och harmonieras med. Allt för att skapa en större enhetlighet och tydligare riktning för hela kommunens arbete. Visionen är framtagen tillsammans med invånare i Kumla kommun för att gemensamt arbeta för att Kumla kommun ska fortsätta blomstra. I Kumla kommun strävar vi alltid efter att vara lite bättre. Genom att växa smart, satsa på barn och unga, ta hand om våra invånare och dra nytta av den närhet som finns blir vi lite bättre. De två interna målområden som mer motsvarar resurserna som finns för att förverkliga de strategiska målområdena med externt verksamhetsfokus (som redovisas sist). De två strategiska målområdena med internt verksamhetsfokus är: Medarbetare Ekonomiska resurser De strategiska områdena med externt verksamhetsfokus är: Folkhälsa, vård och omsorg Utbildning och livslångt lärande Kultur och fritidsliv Miljö, trygghet och teknik Boende, infrastruktur och näringsliv Styrmodell För att veta om vi är på rätt väg mot vår vision använder vi oss av en styrmodell där visionen är högst styrande och genomsyrar all vår verksamhet. Visionen är nedbruten i nio kommunövergripande mål som mäts genom ett antal uppföljningsmått. Det skapar en målkedja med tre nivåer ‐ vision, politiska målsättningar inom strategiska områden med målvärdessatta uppföljningsmått. Kommunfullmäktigemålen och de nämndspecifika uppföljningsmåtten bildar tillsammans en helhet som bidrar till att visionen för Kumla uppnås. Målen för kommunfullmäktige ska vara uppföljningsbara och nämndernas uppföljningsmått mätbara. Politiska målsättningar Till varje strategiskt målområde finns en politisk målformulering som i sin tur syftar till att skapa förutsättningar för att uppnå visionen. Demokrati och dialog Invånare, brukare och medarbetare ska ha möjlighet till ett aktivt deltagande för att öka befolkningens delaktighet och stärka medborgarnas demokratiska inflytande Service‐ och tillgänglighet Representanter för Kumla kommun ger en god service och gott bemötande och har en hög tillgänglighet för invånare, brukare och näringsliv Ekonomi Kumla kommun använder våra ekonomiska resurser på ett ansvarfullt och produktivt sätt Strategiska områden Visionen är nedbruten i nio strategiska målområden. För att tydliggöra kommunens värdegrund finns två målområden som handlar om attityder och förhållningssätt som vi vill ska genomsyra hela organisationen. De strategiska målområdena med fokus på förhållningssätt är: Demokrati och dialog Service‐ och tillgänglighet 14 Medarbeetare Medarbeetarna uppleever Kumla kkommun som m en god a arbetsgivare och trivs på sina arbetsplatser Folkhälssa, vård och omsorg Kumla ko ommun erbjuder god vårrd, omsorg och stöd d samt arbeta ar förebygga ande i all verksam mhet Utbildnin ing och livslå ångt lärande e I Kumla kkommun prio oriteras det livslånga lärandett där alla elever når godkkända resultaat och där vvi värdesätteer all form avv kunskap Kultur occh fritidsliv Kumla ko ommun erbjuder ett brettt och stimulerrande utbud a av kultur‐ occh fritidsaktiviteter Miljö, try rygghet och tteknik Kumla ko ommun är en n miljövänlig g och trygg kommun n som satsar r på hållbara alternativ occh nya tekn niska lösningar Boende, infrastruktu ur och näring gsliv Kumla ko ommun har en utvecklad d infrastrukttur och brettt utbud av attraktiva boeendeformer samt und derlättar förr företagandee udgetprocess ge förslag ppå uppföljningsmått bu so om harmonie erar med de politiska målsättningar m rna och som på ett releva ant sätt mäter målupp m pfyllelsen. Koommunstyrelsen har be earbetat och h värderat föörslagen till up ppföljningsm mått för 20155. Uppföljningsm U måtten som grund för övverfört re esultat Nämndernas m måluppfyllel segrad ska liigga till grrund för hanteringen av ööverfört resu ultat i saamband med d årsredovisnningen 2015. Innan måluppfyllelse m eprövning göörs på nämndernas drriftresultat (ö över‐ eller unnderskott) görs först en n ekonomiskk prövning. D Det innebär a att det faaktiska utfalle et kan komm ma att revide eras på grrund av fakto orer som näm mnden inte kkunnat pååverka under budgetårett. Fö ör att ha möjjlighet att jäm mföra måluppfyllelse m egraden melllan olika näm mnder fin nns ett beho ov av viktningg av nämnde ens up ppföljningsm mått. Vissa m mål/uppföljningsmått kaan också upplevas ha enn större digniitet än an ndra och börr därför vägaa tyngre. Vikttningen be ehövs även fför att tillgoddose att de o olika sttrategiska om mrådena beaaktas efter fa astslagen prrincip. Genom modellen för överrfört resultatt tyydliggörs kop pplingen mel lan det ve erksamhetsm mässiga resu ltatet och de en rena ekkonomiska b budgetavvikeelsen. Uppföljjningsmåttt 2015 Facknäm mnderna och kommunstyyrelsen har fåått i uppdrag att i sambaand med ord dinarie 15 kommunövergripande och de kommungemensamma uppföljningsmåtten följs upp/mäts. För de nämndsspecifika uppföljningsmåtten är respektive förvaltningschef ansvarig för att åtgärder vidtas så att mätning av uppföljningsmåtten kan ske. Kan uppföljningsmåttet ändå inte mätas så utgår bedömningen Rött, vilket alltså påverkar nämndens överförda resultat negativt. Uppföljningarna som genomförs vid delårsbokslut och årsredovisning är då en god indikator på hur Kumla kommun arbetat för att uppnå visionen, vad vi gjort bra och var det finns utrymme för förändring och förbättring. Varje uppföljningsmått för respektive nämnd/kontor viktas för samtliga strategiska områden så den totala möjliga måluppfyllelsegraden uppgår till 100 procent. Därtill används ett antal mått som är kommunövergripande, kommungemensamma samt ett antal nämndspecifika för att mäta kommunens totala måluppfyllelse. Samtliga uppföljningsmått, dess viktning och målvärde samt senaste mätvärde redovisas i bilaga 4. Uppföljningsmåttens mätbarhet Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige beslutar vilka uppföljningsmått som ska följas och mätas under kommande budgetår. Kommunledningskontoret ansvarar för att de Kommunövergripande – Uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Demokrati och dialog Upplevelsen av delaktighet och inflytande hos kommunens invånare ska öka (KÖ) Service och tillgänglighet Tillgänglighet till kommunens representanter via e‐post och telefon ska förbättras (KÖ) Service och tillgänglighet Webbinformation via kommunens hemsida ska förbättras i jämförelse med andra kommuner (KÖ) Ekonomi Nämnderna ska finansiera sin verksamhet inom beviljade driftbudgetramar (KÖ) Ekonomi Kommunens årliga resultat ska i genomsnitt uppgå till minst 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag (KÖ) Ekonomi Befolkningsökningen i kommunen ska årligen överstiga 200 personer (KÖ) Folkhälsa, vård och omsorg Andel kommuninvånare i sysselsättning ska öka (KÖ) Miljö, trygghet och teknik Medborgarnas upplevelse av trygghet i Kumla kommun ska öka (KÖ) Boende,infrastruktur och näringsliv Företagstillväxt i Kumla kommun ska öka (KÖ) Boende,infrastruktur och näringsliv Bostadsproduktion i Kumla kommun ska öka (KÖ) Boende,infrastruktur och näringsliv Kumla bostäder AB ska producera och färdigställa lägenheter (KÖ) Antal uppföljningsmått Kumla kommun (Kommunövergripande): 11 De kommunövergripande uppföljningsmåtten mäts bara på total nivå för kommunen. Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse inflytande. Fortsatt arbete sker genom diverse dialogfora såsom sociala rådet, brukarråd och så vidare för öka möjligheten till delaktighet och inflytande. Delaktigheten och inflytandet hos kommunens invånare ska öka. Under 2015 kommer en medborgarundersökning att genomföras för att få en genomlysning samt jämförelse med tidigare år för hur Kumlaborna känner inför möjligheten till delaktighet och 16 Tillgängligheten till kommunens representanter ska förbättras. Servicecenter har en stor roll för att skapa tillgänglighet till tjänstepersoner och förtroendevalda i Kumla. Genom att redan i första led hos Servicecenter få svar på sin fråga, hjälp med e‐tjänster, eller information skapar vi högre tillgänglighet till vår service och våra tjänster. Annars slussas ärendet vidare till rätt person i organisationen. Implementering av styrdokument som tydliggör hur vi arbetar med tillgänglighet och bemötande fortsätter. Kommunens hemsida ska förbättras. Under 2013 förändrades strukturen för kommunens hemsida och i samband med införandet av servicecenter sågs samtliga sidor över på ett strukturerat sätt. Eftersom hemsidan används som arbetsverktyg för servicehandläggarna i kommunikationen med besökare och genom telefon och e‐post vilket ökar behovet att ha uppdaterade sidor med tillgänglig information. Nämnderna ska hålla sina driftbudgetramar Nämndernas förmåga att hålla kostnaderna inom beslutad budgetram är viktigt för stabiliteten i den ekonomiska planeringen. Stora årliga underskott i den löpande verksamheten skapar en osäkerhet i såväl prognosarbete som i utrymme för politiska prioriteringar av de ekonomiska resurserna. Kommunens överskottmål. Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förlängda arm och ska därför leda och styra förvaltningarnas arbete så att skatteintäkterna förvaltas väl. Ett led i detta är att centralisera alla ekonomer under KLK och att fortsätta arbetet med månatliga prognoser och tidigare under året upptäcka befarade kostnadsökningar som bör åtgärdats Kommunens befolkning ska öka. Enligt visionen ska kommunen fortsätta växa och på ett smart sätt expandera vilket förutsätter en positiv befolkningstillväxt. Andelen sysselsatta kommuninvånare ska öka. Arbetsmarknadsenheten har som uppgift att erbjuda sysselsättning för de invånare som står allra längst från arbetsmarknaden. I samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och socialtjänst ökas möjligheten till sysselsättning för de som bäst behöver det. Arbetsmarknadsenheten arbetar förebyggande med alla åldrar från ungdomar 16 år, till att erbjuda anställningar som kan sträcka sig ända till pension för de som behöver det. Arbetet med att skapa praktikplatser med olika arbetsinnehåll i en god arbetsmiljö fortsätter och en satsning på kommunala servicejobb som ger deltagaren en möjlighet att klara sig egen försörjning efter avslutat anställning. Samverkan med andra aktörer såsom den kommunala vuxenskolan görs för att bredda möjligheterna till yrkesstudier som kan leda till ett arbete. Medborgarnas upplevelse av trygghet ska öka. Arbetet med trygghetsvandringar fortsätter för att upptäcka otrygga platser i Kumla centrum. Dessutom fortlöper nattvandringar på helger och kvällstid av representanter från olika föreningar. BRÅ styrgrupp träffas varje månad för att övervaka vad som händer i kommunen där polis och räddningstjänst medverkar. En större grupp inom ramarna för BRÅ ses två gånger per år. Då finns förutom polis, räddningstjänst även kyrkan, fastighetsbolag, hyresgästföreningen och ”Kumla mot narkotika”. Företagstillväxten i Kumla kommun ska öka. Kumla kommun bedriver ett brett arbete för att öka företagstillväxt i kommunen. Detta sker genom aktiviteter lokalt i den egna kommunen och regionalt i länet och länets södra del. Kumla erbjuder också lokaler och mark för etableringar och utökningar. I den egna kommunen sker mycket av arbetet genom att Kumla kommun stöttar lokala organisationer som Kumla Promotion och Nyföretagarcentrum Sydnärke. Kumla kommun deltar tillsammans med Kumla Promotion i företagsbesök Bostadsproduktionen i Kumla kommun ska öka. Kumla kommuns ambition att växa förutsätter en kontinuerlig bostadsproduktion såväl inom egna bolag som externa producenter. 17 Kommungemensamma – Uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom Kumla kommun (KG) Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom Kumla kommun (KG) Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom Kumla kommun, NMI i medarbetarenkäten (KG) Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom Kumla kommun ska öka (KG) Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda inom Kumla kommun (KG) Antal uppföljningsmått Kumla kommun (Kommungemensamma): 5 Samtliga kommungemensamma uppföljningsmått mäts dels totalt för kommunen och dels per nämnd/förvaltningen. Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse Ramavtalstrohet vid inköp av varor och tjänster ska öka. Mätningen under 2013 gav ett positivt resultat med en ganska hög andel ramavtalsinköp. För att ytterligare förbättra förutsättningar för en bättre ramavtalstrohet kommer under de närmaste åren arbetet påbörjas med att införa e‐handel i kommunen. Detta arbete leder också till att beställarorganisationen måste ses över, vilken förmodligen kommer att utmynna i färre beställare än i dagens organisation Medarbetarnas sjukfrånvaro ska minska. Kommunledningskontoret vill försöka skapa förutsättningar för mer hälsosamma arbetsplatser som genomsyras av delaktighet och känsla av sammanhang. Med syfte att minska inflödet av sjukskrivna medarbetare. En viktig del i arbetet är att stärka våra chefer i deras roller. Arbetsmiljöutbildningar för chefer har påbörjats och ett antal av våra chefer utbildas inom ledarskapsutveckling. Chefernas roll i rehabiliteringsarbetet och samverkansarbetet måste förtydligas. Arbetet för att ge medarbetare möjligheter att stärka sin hälsa görs bland annat genom kurser i förebyggande stresshantering, snabb kontakt med Landstingshälsan vid behov och utökade möjligheter till samtalsstöd. Sjukfrånvaron följs upp regelbundet med syftet att ge förutsättningar till en god rehabilitering där samarbetet med Försäkringskassan och Landstingshälsan är av största vikt. Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda. Personalavdelningens arbete fortsätter med att finnas som stöd till cheferna i deras arbete med att hitta fokusområden gällande förbättringsområden utifrån resultat i medarbetarundersökningen. Det nya Personalpolitiskt programmet som tagits fram ska nu bearbetas i samtliga arbetsgrupper i kommunen på arbetsplatsträffar. Syftet med programmet är att skapa en tydlighet kring vad Kumla kommun som arbetsgivare förväntar sig av sina medarbetare och vad medarbetarna kan förvänta sig av sin arbetsgivare. Andelen heltidsanställda medarbetare ska öka. Förvaltningarna arbetar kontinuerligt med att erbjuda våra medarbetare en önskad sysselsättningsgrad då möjlighet ges, till exempel då någon slutar eller när någon annan omstrukturering sker. Karriärindex används som ett mått för att se hur relationen ser ut beträffande andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnliga medarbetare. En analys av läget görs en gång per år; är det en överrepresentation eller underrepresentation? Hur vill vi att förhållandet ska se ut? Vid vakanser och påföljande rekryteringsprocesser bör vi ha förhållandet i åtanke. 18 Nämndredovisning Ekonomiavdelningens huvudsakliga uppdrag är att följa kommunkoncernens ekonomiska utveckling och bistå kommunstyrelsen med beslutsunderlag i syfte att säkerställa att kommunkoncernen utvecklas i linje med god ekonomisk hushållning. Avdelningen ansvarar också för att kommunens redovisning är tillförlitlig och sker enligt god redovisningssed samt ger stöd till förvaltningarna inom det ekonomiadministrativa området. Personalavdelningen arbetar med operativt stöd och strategiska personalpolitiska frågor. Personalavdelningen är värd för Sydnärkes lönenämnd. Nämnden ska bedriva verksamhet inom löneområdet och ansvarar för pensionsadministrationen. Arbetsmarknadsåtgärder sorteras under personalavdelningen och innefattar arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag så som arbetspraktik, anställningsstöd och lönebidragsanställning. Flyktingmottagandet som omfattar Kumla kommuns introduktion för nyanlända invandrare och flyktingar. Denna verksamhet bedrivs genom MIA (mottagning, integration, arbete) där tyngdpunkten är en tidig koppling mellan studier i svenska och arbetspraktik. IT‐service (f.d. Serviceenheten) ansvarar för strategisk utveckling, IT‐säkerhet och IT‐ infrastruktur samt support och drift av IT‐ stödet i samverkan med respektive förvaltning. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige som är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten, hur mycket skatt medborgarna ska betala och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Kommunstyrelsen genomför kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsens förvaltning är kommunledningskontoret. Kommunledningskontor Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret består av fyra avdelningar, kansli‐, ekonomi‐, personal‐ och en IT‐avdelning som svarar för IT‐drift och support. Kansliavdelningen har som övergripande uppgift att utveckla, samordna och följa upp kommunens dokument‐ och ärendehantering, beslutprocesser samt kommunövergripande styrdokument. Kansliet har funktionsansvar för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunalråden samt kommundirektören. Kansliets har även funktionsansvar för valnämnd, arkiv, konsumentvägledning, krisberedskap, konsumentrådgivning samt budget‐ och skuldrådgivning. Kansliet är kommunens representant i samarbeten kring folkhälsa samt tillsyn och tillståndsgivning avseende alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Kansliet står som värd för Sydnärkes överförmyndarkansli och Samordningsförbundet sydnärke. Inom kansliet ligger även Servicecenter med funktionsansvar för växel och reception. Syftet med servicecenter är skapa ”En väg in” för medborgarna för att snabbt kunna erbjuda rätt service. Från och med 2015 tillhör även Internservice kommunkansliet som bland annat innefattar posthantering och repro. Prioriterade områden Projekt vision 2025 För att arbeta strategiskt och målmedvetet mot Framtidens Kumla Vision 2025 har en projektplan för arbetet tagits fram som antagits av kommunstyrelsen 2013. Projektplanen har lyft fram tre fokusområden som är Varumärket Kumla, Företagande och Kumlas nya invånare. Under 2015 fortsätter satsningen på arbete med kommunens målstyrningsmodell i syfte 19 att leverera ett IT‐stöd som stöttar verksamheten och dess kontinuerliga utveckling och som därmed också medverkar till en enklare vardag för Kumlas invånare och organisationer. En ny IT‐strategi arbetas fram under 2015. Serviceavdelningen leder införandet av en ny systemförvaltningsmodell på uppdrag av kommunledningen. Attraktiv arbetsgivare Under 2015 fortsätter arbetet med att förankra och levandegöra det personalpolitiska programmet bland kommunens samtliga medarbetare. För att nå målet att vara en attraktiv arbetsgivare och bemöta ett ökat sjuktal krävs ett framgångsrikt ledarskap. Därför sker en fortsatt satsning på internutbildningen "Körkort för chefer" med fokus på rehabiliteringsprocessen. I samarbete med andra kommuner i länet erbjuds våra enhetschefer en ledarskapsutbildning. För att medarbetarna ska trivas och utvecklas satsar kommunen under året på att fortsättningsvis arbeta med kompetensutveckling inom olika områden. Det kan till exempel vara kompetens‐ eller ledarskapsutbildning som leder till möjligheten att söka sig till strategiskt viktiga tjänster eller förändrade ansvarsområden. Nytt ekonomisystem Under 2014 lanserades ett nytt ekonomisystem i Kumla kommun. Arbetet med att anpassa och införa ekonomisystemet fortsätter under 2015. Fokus kommer att ligga på att skapa ett system som ger goda förutsättningar för chefer att följa sin ekonomi och verksamhet. att det ska bli ett effektivt styr‐ och ledningssystem för både förtroendevalda och verksamheterna. Målstyrningsmodell ska fungera som verktyg för att styra och följa upp vad invånarna får för kvalitet och service för sina skattepengar och att verksamheten planeras i linje med Kumla kommuns politiska vision. Digital agenda‐ Styrning och verksamhetutveckling med medborgaren i fokus Medborgarna är även fokus för satsningen på Kumla kommuns digitala agenda 2016‐2025. Agendan berör kommunens samtliga verksamheter och syftar till att skapa delaktighet och en enklare vardag för medborgare, företag, föreningar tillika det civila samhället. Verksamhetsutvecklingen sker med stöd av modern teknik och IT‐ verktyg. Som ett ytterligare led i arbetet mot ökad delaktighet och en enklare vardag för medborgarna ska kansliet tillsammans med samtliga utredare, nämndsekreterare och registratorer under 2015 ta fram en ärendehandbok. Ärendehandboken syftar till att med hjälp av IT‐verktyg skapa en effektivare och mer transparenta besluts‐ och dokumenthanteringsprocess. IT‐utveckling IT‐service (f.d. Serviceenheten) kommande års verksamhetsutveckling kommer i stor utsträckning att ske med IT‐stöd. Den snabba digitaliseringen i vårt samhälle ställer nya krav på den kommunala organisationen. IT‐service uppdrag omformuleras 2015 och får ett mer övergripande strategiskt uppdrag. IT‐ service ska säkerställa en robust och säker IT‐ infrastruktur och ansvara för en verksamhetsnära IT‐utveckling i enlighet med fastställda mål. IT‐service roll i samarbetet är 20 Kommunledningskontor – Uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Demokrati och dialog Kommunens möjliggörande för medborgarna att delta i kommunens utveckling ska inte avvika markant från rikssnittet (NS) Service och tillgänglighet Tillgänglighet och service till medborgarna via servicecenter ska öka (NS) Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom kommunledningskontoret (KG) Ekonomi Andelen övergripande administration i kommunen ska inte öka mer än den övriga verksamheten (NS) Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom kommunledningskontoret (KG) Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom kommunledningskontoret (KG) Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom kommunledningskontoret ska öka (KG) Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda vid kommunledningskontoret (KG) Utbildning o livslångt lärande Andelen personer som är självförsörjande efter avslutat kommunalt servicejobb ska öka (NS‐KKT) Antal uppföljningsmått för kommunledningskontoret: 9 Samtliga uppföljningsmått som kommunledningskontoret är ansvarig för att följa upp och skapa aktiviteter för ökad måluppfyllelse presenteras i tabellen ovan. Endast de nämndspecifika (NS) uppföljningsmåtten kommenteras nedan. Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse Medborgarnas delaktighet. I enlighet med det kommunövergripande målet om delaktighet och demokrati arbetar kommunen för att möjliggöra delaktighet hos brukare, invånare, företag med mera. Måttet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. En självskattning gör av ett antal frågeställningar inom områdena tillgänglighet och medborgardialog som resulterar i ett Delaktighetsindex. Tillgänglighet och service till medborgarna via servicecenter ska öka. Arbetet för att skapa en väg in för invånare, företagare, besökare och andra som vill komma i kontakt med oss fortsätter. Anpassning av verksamheten i Servicecenter genom exempelvis att skapa arbets‐ och informationsytor och göra schema‐ och rollförändringar utifrån behov skapas förutsättningar för hög tillgänglighet och service. Det kräver även god samverkan och samarbete med förvaltningarna för att leverera enligt de krav som ställs på oss gällande tillgänglighet av service och tjänster. Andelen övergripande administration i kommunen ska inte öka. Basverksamhetens personella behov ska i största möjliga mån prioriteras före utökningar av central administration. För att administrationen utan att expandera ska klara av en större arbetsmängd när kommunen växer så förutsätts istället ett effektivare arbetssätt av kompetent personal som samarbetar över skrågränser och använda dagens moderna teknik på ett bättre sätt. Personer som är självförsörjande efter avslutat kommunalt servicejobb. Arbetsmarknadsenheten tillsammans med socialförvaltningen erbjuder möjlighet till kommunala servicejobb. För att få chansen till ett kommunalt servicejobb under maximalt ett år ska deltagaren vara i behov av försörjningsstöd och prioriterad av socialförvaltningen. Den som får en 21 arbetar förebyggande för att skapa nätverk bland kommunens företag där behov och möjligheter för framtida anställningar kartläggs. Arbetsmarknadsenheten arbetar aktivt med att jobba ut anställda som har förutsättningar för en anställning på den öppna arbetsmarknaden. De som får en anställning i ett kommunalt servicejobb och uppfyller kraven på a‐kassa ska anmäla sig dit redan vid anställningens början. anställning kommer att kompetensutvecklas och bli mer anställningsbar för den öppna arbetsmarknaden efter avslutad anställning. För att öka chansen till egen försörjning efter avslutat arbete görs ett antal åtgärder. Personer som uppfyller kraven hos socialförvaltningen, ska intervjuas av arbetsmarknadsenheten innan anställningens början. Då tydliggörs kraven för arbetet och ökar därmed möjligheten till en lyckad anställningstid. Arbetsmarknadsenheten Kommunledningskontor ‐ Volymmått 2011‐2015 Volymmått ‐ Kommunledningskontor Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal årsarbetare KLK 43,25 44,50 52,78 55,75 53,33 Antal årsarbetare Lönenämnd 12,75 13,75 15,00 21,00 20,05 Antal årsarbetare AME 6,50 6,50 6,50 4,50 5,50 Antal personer i arbetsmarknadsåtgärd 170 155 155 155 170 ‐ därav i åtgärd med anställningsstöd 100 92 102 102 105 70 63 53 53 ‐ därav i åtgärd med praktik/arbetsträning 65 Bemanningen inom kommunledningskontoret bedöms vara i paritet med förra året. Antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder beräknas öka under 2015. Kommunledningskontor ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Investeringar nettokostnad (Ram) Procentuell förändring Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2017 7 338 5 159 6 389 5 300 6 100 ‐33,4% ‐29,7% 23,8% ‐17,0% 15,1% Inventarier Kommunledningskontor Tvättmaskiner AME Kläder LSS‐omsorgen AME 50 50 100 100 100 5 150 6 000 150 IT‐investeringar diverse* 6 089 * Specificeras i bilaga. IT‐investeringar Anslaget avser flertalet IT‐relaterade investeringar. Meetings innebär att digitala möteshandlingar införs i samtliga nämnder, vilket medför behov av licenser, surfplattor och central hantering av mobila enheter samt abonnemang för mobilt bredband. Utökad licens för W3D3 som är kommunens dokument‐ och ärendehanteringssystem. Inventarier Kommunledningskontor Anslaget avser inköp av matta och stolar till kommunstyrelsens sammanträdesrum. Tvättmaskiner AME Inköp av tvättmaskiner för att arbetsmarknadsenheten ska kunna öka sin tvätteriproduktion. Kläder LSS‐omsorgen Arbetskläder till personal inom LSS‐omsorgen köps in och tillhandahålls av AME som servar och tvättar dessa. Plan 2016 22 att leverera tillgängligare, effektivare och säkrare IT‐verksamhet. För 2015‐2017 kommer investeringarna framförallt att avse en utbyggnad av de trådlösa näten Antalet datorer inom framförallt skolan och socialförvaltningen har ökat de senaste åren. För att upprätthålla beslutet på utbyten efter 3 år respektive 5 år måste utbytesbudgeten utökas. Under 2015 måste även utbyte av olika läsplattor utredas. Som ett led i målsättning att nå en bredbandsutbyggnad på 90 procents i kommunen avsätts årligen en summa för medfinansiering. Responsiv Webb innebär att kommunens hemsida anpassar sin storlek efter den tekniska utrustning som besökaren använder. Rehabiliteringsverktyg – Adato är ett dokumentationssystem som hjälper cheferna att skapa en tydlig och strukturerad rehabprocess. Uppgradering av Kumla Info:s kartsystem genomförs. Utbyggnad av robust noder görs för att bygga bort sårbarheter ur kommunens IT‐miljöer vilket medför en bättre driftsäkerhet. De centrala IT‐investeringarna ska bygga ett datacenter med automatiserade processer för Kommunledningskontor ‐ Driftbudgetram 2015 och plan för 2016‐2017 Driftbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014* Budget 2015 Personalkostnader 80 744 83 176 Lokalkostnader 10 180 10 604 Plan 2016 Plan 2017 Kapitalkostnader 5 499 6 701 Övriga kostnader 75 271 67 739 ‐79 047 ‐55 142 92 647 113 078 107 477 108 684 112 228 ‐2,3% 22,1% ‐5,0% 1,1% 3,3% ‐2 000 ‐10 037 2 732 3 084 525 638 710 68 487 0 106 840 110 697 114 491 409 197 169 ‐1 470 ‐1 470 ‐1 470 1 493 ‐945 ‐1 167 ‐ Support och underhåll W3D3 105 105 105 ‐ IT‐licenser 100 100 100 107 477 108 684 112 228 Intäkter Verksamhetens nettokostnad (Ram) Procentuell förändring Ombudgeteringar innevarande år Helårseffekt 2015‐2017 1 000 Personalkostnadsförändring 2 206 Övriga prisjusteringar netto Kapitalkostnadsjustering Grundbudget Justering mellan nämnder, ombudgetering ‐8 556 Avgår bidrag Regionförbundet Kapitalkostnadsjustering Ny verksamhet Driftbudgetram 106 892 102 522 * budget 2014 exkl vuxenutbildning den nya Nämnden för livslångt lärande och volymökningar inom för‐ och grundskola samt finansiering av E‐arkiv. Helårseffekter av beslutade förändringar i kommunfullmäktiges budget 2014 har också beaktats. Här avses Allmänt Budgetramen för 2015 har sin utgångspunkt från budget 2014 och har justerats med ombudgeteringar under 2014. Här avses vuxenutbildningens organisatoriska flytt till 23 centralisering av 3,50 ekonomresurser samt justering för prisuppräkning avseende vuxenutbildningen. Bidrag till regionförbundet Regionförbundet uppgår from 2015 i den nya landstingsregionen vilket innebär att den framtida finansieringen istället sker genom en skatteväxling med 3 öre per skattekrona. Ny verksamhet Support och underhåll W3D3 innebär utökade kostnader för kommunens dokumentations‐ och ärendehanteringssystem. Eftersom antalet användare ökar successivt och IT‐infrastrukturen blir större ökar antalet IT‐ licenser successivt. reduceringar för projektledare och valår 2014 samt återställande av medel för KS oförutsedda behov. Löne‐ och prisförändringar Uppräkning av lönekostnaderna 2015‐2017 har skett med 2,9 procent för det första året, 3,2 procent för det andra året och med 3,5 för sista året. Externa intäkter och kostnader har räknats upp 2,2 procent för 2015 samt med 2,5 respektive 2,7 procent för de kommande åren. Lokalhyrorna har uppräknats med ett sammanvägt index under planperioden. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna har justerats enligt avskrivningsplan vilket inkluderar samtliga budgeterade investeringar för 2014 samt nya investeringar 2015‐2017. Justering mellan nämnder (ombudgetering) Justeringen avser ombudgetering av medel för bemanningscenter till Socialnämnden och 24 SamhällsbyggnadsnämndenochMyndighetsnämnd Verksamhetsbeskrivning Kommunfastigheter Inför den nya mandatperioden har beslut fattats om en ny nämndorganisation från och med 2015. Detta innebär bland annat att tekniska kontoret och kommunfastigheter som tidigare lytt under kommunstyrelsen och miljö‐ och byggnadsnämnden i dess nuvarande organisation upplöses. Respektive ansvar överförs istället till en samhällsbyggnadsnämnd och en myndighetsnämnd. Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för all operativ och verkställande verksamhet medan Myndighetsnämnden ansvarar för tillsyn och myndighetsutövning. Kommunfastigheter ansvarar för drift och skötsel av kommunens fastigheter så som skolor, förskolor, kulturbyggnader och idrotts‐ och fritidsanläggningar. I kommunfastigheter ingår servicegrupp, drift och underhåll fastighetsskötsel samt städning. Här ingår även byggledningsuppdrag, entreprenadupphandlingar samt utredningar. Den tekniska driftorganisationen av det Djupadalsbadet ingår i Kommunfastigheter. Tekniska kontoret Tekniska kontoret ansvarar för tekniska tjänster gentemot de boende i kommunen såsom vatten och avlopp (VA), renhållning och skötsel av gator. I kontoret ingår även måltidsverksamhet som lagar maten till de äldsta och yngsta medborgarna. Då kommunen växer är projektering och exploatering en viktig roll i den fysiska planeringen och expansionen. Såväl industrimark som bostäder har ett kontinuerligt behov av större arealer. Miljö‐ och byggnadskontor Miljö‐ och byggnadskontoret ansvarar bland annat för planer, bygglov, framställning och uppdatering av kartor samt tillsyn och tillståndsgivning inom miljöområdet. Kontoret består av ledning, plan‐ och byggavdelning, kart‐ och mätavdelning samt miljöavdelning. Inom ledningen finns bland annat översiktlig planering, boendeplanering samt energi‐ och klimatrådgivning. Plan‐ och projektavdelningen utför uppdrags‐ och projekteringsverksamhet bland annat för kommunens fastighetsbolag samt handlägger detaljplaner och de miljöstrategiska frågorna. Inom bygglovavdelningen handläggs bygglov och förhandsbesked, detaljplaner och bostadsanpassningsbidrag. Kart‐ och mätavdelningen framställer och ajourhåller kartor, adress‐ och byggnadsregister och det lokala fastighetsregister (FIR). Miljöavdelningen utövar tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen med flera. Miljöavdelningen handlägger även ärenden om värmepumpar, enskilda avlopp, livsmedel med mera. Prioriterade områden Att bygga och bevara det hållbara samhället Långsiktigt arbete med hållbarhetsperspektiv i samhällsplaneringen. Genomföra miljö‐ och klimatprogrammets åtgärder. Bevaka buller, kulturmiljö och vatten vid detaljplaneläggning. Planera för att nå målet om 25 000 invånare år 2025 Genom boendeplanering och prioritering av planberedskap skapas bättre framförhållning och förutsättningar att uppnå målet. Ökad tillgänglighet och service Förvaltningen ska sträva mot korta handläggningstider, utveckla samverkan och förbättra möjligheten att komma i kontakt med oss, bland annat genom bra samverkan med Servicecentret. 25 antalet pott‐hål och andra skador på ytbeläggningen blir allt vanligare. Gång‐ och cykelvägar För att komma ifrån fossilt beroende är utbyggnaden av gång‐ och cykelvägar viktigt. Måltidsverksamheten Tillagning av mat i ett kommunalt sammanhang ska bedrivas på ett föredömligt sätt. Det innebär att det inte ska finnas några tveksamheter vad gäller kvalitet och näringsriktighet. I det ingår även att ta hänsyn till miljön. Kumla kommuns måltidsverksamhet har kommit en bra bit på väg där då andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel volymmässigt ligger på 33 procent. Minskad energiförbrukning Energiförbrukning och energiprisernas utveckling fortsätter att vara ett viktigt utvecklingsområde. Vi vill bidra till ett energisnålare samhälle genom minskad användning av energi samt en övergång från fossila bränslen för uppvärmning till förnyelsebara energikällor. De flesta av kommunens anläggningar är nu uppkopplade till ett nytt styr‐ och övervakningssystem vilket också bidrar till att hålla energiförbrukningen nere. Underhåll av gator De senaste årens snörika vintrar har inneburit att driftmedel i stor utsträckning lagts på vinterväghållning. Resultatet av att inte underhålla på rätt sätt börjar visa sig nu när 26 Samhällsbyggnadsnämnd – Uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Service och tillgänglighet Kundnöjdheten hos hyresgästerna ska öka (NS‐KKT) Service och tillgänglighet Måltidsutbudet ska öka och följa de nationella riktlinjerna (NS) Service och tillgänglighet Andelen som anser att det varit enkelt att komma i kontakt med bygglovhandläggare ska öka (NS‐KKT) Service och tillgänglighet Nöjdhetsgrad rörande gator och vägar ska öka (NS) Service och tillgänglighet Nöjdhetsgrad rörande cykelvägar ska öka (NS) Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom samhällsbyggnadsförvaltningen (KG) Ekonomi Genomsnittlig kostnad per ärende för bostadsanpassningsbidrag ska inte avvika markant från riksgenomsnittet (NS) Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen (KG) Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen (KG) Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen ska öka (KG) Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda vid samhällsbyggnadsförvaltningen (KG) Folkhälsa, vård och omsorg Antalet skadad i Kumla kommuns vägnät ska minska (NS) Folkhälsa, vård och omsorg Kundnöjdhet hos elever i skolan gällande måltidsverksamheten ska öka (NS‐KKT) Folkhälsa, vård och omsorg Kundnöjdhet hos brukare inom särskilt boende gällande måltidsverksamheten ska öka (NS‐KKT) Miljö, trygghet och teknik Antalet uppkopplade fastigheter via Citec ska öka (NS) Miljö, trygghet och teknik Kostnadsandel hos kommunfastigheter för el, vatten och uppvärmning i relation till den totala kostnaden (NS) Miljö, trygghet och teknik Andelen ekologiska livsmedel inom måltidsverksamheten ska öka (NS) Miljö, trygghet och teknik Andelen miljöbilar i kommunal ägo ska öka (NS‐KKT) Miljö, trygghet och teknik Andel enskilda avlopp med tillfredsställande rening ska öka (NS‐KKT) Boende,infrastruktur och näringsliv Andelen outhyrda m² inom fastighetsbeståndet ska minska (NS‐KKT) Boende,infrastruktur och näringsliv Antal färdigställda byggklara småhustomter ska årligen uppgå till 50 (NS) Boende,infrastruktur och näringsliv Vägnätets omasfalterade yta ska öka (NS) Boende,infrastruktur och näringsliv Antal möjliga bostadslägenheter på planlagd mark ska öka (NS‐KKT) Antal uppföljningsmått för samhällsbyggnadsnämnden exkl verken: 23 Samtliga uppföljningsmått som Samhällsbyggnadsnämnden (exklusive verken) är ansvarig för att följa upp och skapa aktiviteter för ökad måluppfyllelse presenteras i tabellen ovan. Endast de nämndspecifika (NS) uppföljningsmåtten kommenteras nedan. 27 Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse Kundnöjdheten hos hyresgästerna ska öka. En enkätundersökning avseende nöjd kundindex ska genomföras årligen från och med hösten 2014. Enkäten, som kommer innehålla 5‐10 frågor angående service och tillgänglighet, kommer att skickas ut till cirka 200 av våra kunder. Måltidsutbud och Kundnöjdhet. Kommunen har att följa skollagens krav på näringsriktiga måltider. Grundskolorna måste därmed dels ha ett fungerande system som säkerställer att eleverna erbjuds näringsriktig mat, dels kunna visa resultat som innebär att de skolmåltider som serverats levt upp till de svenska näringsrekommendationerna. Med hjälp av Skolmat Sverige skapas en resultatrapport för varje skola som innehåller vägledning till förbättringar. Med rapporten som utgångspunkt kan kommunen arbeta effektivt i riktning mot att nå en hög måluppfyllelse. Kundnöjdheten gällande måltidsverksamheten i skolor och särskilt boende kommer att mätas med hjälp av enkäter under år 2015. Andelen som anser att det varit enkelt att komma i kontakt med bygglovhandläggare. Rutiner/samverkan med Servicecenter prioriteras. Bemanning är viktigt! Information om bygglov och Plan‐ och Bygglagen ska ordnas för lokala byggföretag. Nöjdhetsgrad rörande gång‐ och cykelvägar samt gator och vägar. Ett underhållssystem kommer att skapas rörande vägnätet, för att kommunen ska kunna göra optimala insatser. Genomsnittlig kostnad per ärende för bostadsanpassningsbidrag. Genomsnittlig kostnad per ärende år 2015 ska vara inom 90‐ 110 procent av riksgenomsnittet år 2014. Antal skadade i trafiken i Kumla kommuns vägnät. Fortsatt utbyggnad av gång‐ och cykelvägar, säkra gångpassager (enligt trafikplan Lugna gatan) samt sänkning av hastigheten i tätorterna till 40 km/tim eller 30 km/tim (enligt utredningen Rätt fart i staden) ger bättre förutsättningar för att minimera antalet skadade. Antalet uppkopplade fastigheter via Citect ska öka. Genom att koppla upp våra fastigheter mot ett övervakningssystem kan driftoptimeringen av fastigheterna öka vilket ger positiva effekter avseende bland annat energiförbrukningen. För närvarande är nio fastigheter uppkopplande, målet är att koppla upp lite drygt 20 fastigheter. Energianvändningen ska minska. Verksamheten arbetar ständigt med att minska energianvändningen, en del i det arbetet är att på ett pedagogiskt sätt visa energiåtgången i realtid på skärmar ute i skolorna. Ekologiska livsmedel. Kommunen arbetar kontinuerligt för att höja andelen ekologiska livsmedel. Andel miljöbilar. Etableringen av Kumlas första gasmack kommer att möjliggöra inköp av gasbilar, vilka uppfyller miljöbilsdefinitionen. Andel av kommunens enskilda avlopp som har tillfredsställande rening Kontroll av äldre infiltrationer. Fortsatt åtgärdande av bristfälliga avlopp. Outhyrda m² i fastighetsbeståndet ska minska. Årligen sker en mätning av vakansgraden i kommunens lokaler. Målvärdet är att vakansgraden ska vara mindre än 2 procent. Mäts i samband med årsredovisningen varje år med start 2013. Antal färdigställda byggklara småhustomter. Exploatera i tillräcklig takt så att det finns 50 ststycken småhustomter tillgängliga inför andra kvartalet årsvis. Vägnätets omasfalterade yta ska öka. En översyn behöver göras av storleken på de totala kommunala asfalterade ytorna innan en beräkning kan göras av andelen omasfalterad 28 Antal möjliga bostadslägenheter (flerfamiljshus och småhus) på planlagd mark (planberedskap). Planer för nya bostäder prioriteras. Dokumentation och uppföljning av lägenheter/småhus ska ske i GIS‐verktyg i Kumla‐Info. yta under ett visst år. Denna översyn är inte utförd och därför finns inget värde att redovisa för tillfället, en sådan översyn kommer dock att göras i början av år 2015. Samhällsbyggnadsnämnd ‐ Volymmått 2011‐2015 Volymmått Samhällsbyggnadsnämnd Antal årsarbetare ‐ därav kommunfastigheter Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 196,90 190,70 197,78 197,19 197,69 68,40 66,70 74,28 71,79 71,79 ‐ därav tekniskt kontor 105,50 99,00 101,00 100,90 100,90 ‐ därav miljö och bygg 23,00 25,00 22,50 24,50 25,00 Antal köpta fastigheter 4 3 2 ‐ ‐ Antal sålda fastigheter Kommunägda fastigheter i m² (nul ä ge) 1 1 2 ‐ ‐ 126 820 126 820 126 820 126 820 126 820 Städvolym egna fastigheter m² (nulä ge) 82 080 82 080 82 080 82 080 82 080 Gatumark i km² 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 Gatubelysning, antal ljuspunkter 5 430 5 446 5 446 5 446 5 500 Antal snöröjningar med full utryckning 7 6 8 10 10 Antal sålda tomter 9 6 7 10 10 3 147 3 155 3 380 3 500 3 500 231 253 280 300 300 2 916 2 902 3 100 3 200 3 200 74 97 98 100 100 Antal producerade lunchmåltider dagligen ‐ äldreomsorg ‐ förskola/skola Antal tillsynsbesök, enl livsmL Antal tillsynsbesök, enl Miljöbalken 57 53 61 40 40 Antal inkomna bygglovsansökningar 202 194 219 220 220 Antal producerade nybyggnadskartor 24 31 34 35 40 Antal beslut om bostadsanpassning 145 152 157 150 150 Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet under 2015 bedöms motsvara vad som utfördes av kommunfastigheter, tekniska kontoret och miljö‐ och byggnadsförvaltningen under 2014. 29 Samhällsbyggnadsnämnd (kommunfastigheter) ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Investeringar nettokostnad (Ram) 18 009 99 023 107 760 129 114 74 250 Procentuell förändring ‐60,2% 449,9% 8,8% 19,8% ‐42,5% Vialundskolan ombyggnad inkl utemiljö 12 320 26 400 1 000 12 500 1 550 Äldreboende nybyggnad 55 000 75 000 38 000 Kumlahallen ombyggnad 10 000 7 000 6 000 Stene skola nybyggnad Trädgårdens förskola utemiljö 3 000 Ny förskola 6 avd 25 000 Köksutrusning 350 Skurmaskin 150 Säkerhetshöjande årgärder 200 Stadshuset utbyte fastighetsnät 590 Infiltrationsanläggning Hagavallen 150 Lokalanpassningar mottagande skolår 6 25 000 350 350 6 814 Miljöbodar 250 Yttertak, Stadshus norra och Lillskolan 800 Projektering Malmens skola 500 1 000 Hemgården ventilationsaggregat 600 Värme Gläntans förskola 500 Officermässen ny värmepump 750 Vialundskolan ombyggnad I budget för 2014 avsattes 35 mkr för starten på Vialundskolans renovering, då projektering dragit ut på tiden och upphandling pågår så förs denna budgetpost över till 2015. Arbetet färdigställs under tre etapper och är klara i sin helhet till skolstarten hösten 2016. När ombyggnationen av Vialundskolans är färdigställd beräknas lokalerna rymma 300 elever i årskurserna 7‐9, samt Kulturskolan. Stene skola nybyggnad Ursprungligen avsågs en ombyggnad av Stene skola men eftersom verksamheten är förlagd till två hus så blir det inte en bra lösning. Istället har ett nybyggnadsalternativ utarbetats som innebär att den nya delen av Stene skola utökas med cirka 750 km². Projekteringen genomförs under 2015 och produktionen beräknas komma igång under 2016. Äldreboende nybyggnad Ett nytt äldreomsorgsboende ska byggas i Prästgårdsskogen med plats för 60 boende i markplan. Kumlahallen Ombyggnation av Kumlahallen möjliggör en kraftig utveckling av kommunens föreningsliv. Projekteringen slutfördes under 2014. Och anbudsförfrågan har skickats ut. Nu fortsätter arbetet med förslag till beslut om olika alternativ och etappindelning. Åtgärden ger ökade förutsättningar att satsa på flickidrott. Genom en byggnation av en ny bowlinghall med åtta banor säkerställs bowlingsportens överlevnad och utveckling. Byggnationen möjliggör även en kostnadseffektiv lösning till att tillhandahålla en öppen och bemannad idrottsanläggning. Byggnationen skapar även ytterligare en attraktion för invånare i Kumla kommun. Trädgårdens förskola, utemiljö I samband med nybyggnationen vid Trädgårdens förskola så måste även utemiljön anpassas. Ny förskola En ny förskola med 6 avdelningar ska byggas i norra Kumla för att möta den ökade efterfrågan på barnomsorgplatser. 30 Utbyte fastighetsnät stadshuset Utbytet av fastighetsnätet påbörjades under 2013. Nu avslutas arbetet med byte av gammalt kablage, uttag samt paneler i tre dataställ i syfte att öka kvaliteten och hastigheten på nätet. Infiltrationsanläggning Hagavallen Anläggning åtgärdas på grund av bristfällig avloppsrening. Köksutrustning Avser utbyte av befintliga äldre köksmaskiner i kommunfastigheters lokaler Skurmaskin En åkbar skurmaskin köps in till avdelningen för fastighetsskötel. Säkerhetshöjande åtgärder Anslaget avser installation av brandlarm samt takfotslarm i vissa fastigheter samt installation av lås – och passersystem för att säkra upp de fastigheter där det inte finns typgodkända låssystem. Samhällsbyggnadsnämnd (tekniskt kontor) ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Investeringar nettokostnad (Ram) Procentuell förändring Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 7 635 25 489 3 400 11 376 656 ‐16,6% 233,8% ‐86,7% 234,6% ‐94,2% 1 000 1 000 1 000 300 300 300 300 Utbyte av fordon (biogas) Kapacitetsutökningar köksutrustning 300 300 Diverse nyanläggningar (busshållsplats) Industrispår Via och Kvarntorp 1 000 200 Upprustning gator vid VA‐sanering 1 300 875 Gatubelysning, utbyte armatur 150 Översyn vägskyltar 200 Bokningssystem för bilpoolen 100 900 150 200 200 Arbetsmaskiner 1 100 1 100 Fortsatt ombyggnad torget 3 800 Trafiklösning för norra Kumla 6 525 Exploatering* ‐950 * Specificeras i bilaga. ‐3 294 Utbyte av fordon Avser inköp av fem biogasdrivna fordon för att ersätta de äldsta och mest slitna i kommunens gemensamma fordonspark. Köksutrustning volym Årligt anslag för att tillgodose kökens behov av ytterligare utrustning i samband med ökande barnantal i skolor och förskolor. Industrispår Via och Kvarntorp Avser upprustning av rötskadade sliprar och slitna spårväxlar växlar vid industrispåren Via och Kvarntorp. ‐2 924 Diverse nyanläggningar Avser om‐ och nybyggnation av 4‐6 busshållplatser efter förslag om omläggningen enligt MerKoll‐projektet. Trafikverket finansierar hälften av kostnaden. Upprustning gator vid VA‐sanering Tekniska kontoret renoverar kontinuerligt sitt va‐ledningsnät. Störningar i form av vattenläckor och avloppsstopp är två indikationer. Avsaknad av dagvatten är ett annat viktigt incitament. I samband med va‐ arbeten får hela gatan en ny toppbeläggning och oftast även en ny överbyggnad. 31 Bokningssystem för bilpoolen Förutom inköp av ett bokningssystem ingår även inköp av ett elektroniskt nyckelskåp till bilpoolen. Exploatering Avser investeringar och försäljningar inom sex områden under planperioden. För 2015 avser största delen av exploateringsutgifterna Dalagatans bostadsområde och kvarteret Täppan. Gatubelysning, utbyte Arbetet avser utbyte av gatubelysning med gamla kvicksilverarmaturer i området vid Kumlahallen. Översyn vägskyltar Anslaget innebär att vägvisningen till besöksmålen byggs ut, att vägvisningen till centrum blir enhetlig, att vissa skyltar byts ut samt att byte sker till skyltar med symboler där det är möjligt för att underlätta för exempelvis utländska besökare. Samhällsbyggnadsnämnd (miljö och bygg) ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐ 2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Investeringar nettokostnad (Ram) Procentuell förändring 92 110 280 ‐86,7% 19,6% 154,5% Uppgradering av Miljö‐ och Byggreda Plan 2016 Plan 2017 0 0 280 för installation. Den nya versionen behövs för att kunna möta centrala myndigheters krav på rapportering. Uppgradering av Miljö‐ och Byggreda Miljöreda är ett handläggningssystem för miljötillsyn/bygglov. Anslaget avser uppgradering, utbildning och konsultinsatser Samhällsbyggnadsnämnden ‐ Driftbudgetram 2015 och plan för 2016‐2017 Driftbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Personalkostnader 71 732 78 678 Lokalkostnader 23 123 22 735 Kapitalkostnader 66 865 68 974 Övriga kostnader 119 107 118 529 ‐244 713 ‐253 845 Verksamhetens nettokostnad (Ram) 36 114 35 071 34 378 36 206 47 332 Procentuell förändring ‐22,6% ‐2,9% ‐2,0% 5,3% 30,7% Intäkter Ombudgeteringar innevarande år 0 Helårseffekt 2015‐2017 ‐16 0 0 ‐5 183 ‐2 500 0 Personalkostnadsförändring 2 282 2 591 2 924 Övriga prisjusteringar netto ‐2 959 ‐3 386 ‐3 794 3 797 1 488 0 32 992 31 185 30 315 Kapitalkostnadsjustering Grundbudget Justering mellan nämnder, ombudgetering Kapitalkostnadsjustering Justerade internhyror inkl drift, netto Driftbudgetram 38 541 35 071 32 ‐672 ‐672 ‐672 ‐3 713 ‐2 578 9 418 5 771 8 271 8 271 34 378 36 206 47 332 Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna har justerats enligt avskrivningsplan vilket inkluderar samtliga budgeterade investeringar för 2014 samt nya investeringar 2015‐2017. Justering mellan nämnder (ombudgetering) Justeringen avser ombudgetering av medel för centralisering av 1,50 ekonomresurs och utökade kostnader för förändrad nämndorganisation. Justerade internhyror Under 2015 införs en ny internhyresprincip som innebär att hyreshöjningar från Kommunfastigheter först får ske efter det att fasighetsinvesteringen är slutförd. Detta innebär att tidigare påbörjade hyresökningar för ej färdigställda fastighetsobjekt återställs. Ny verksamhet Inga medel för ny verksamhet har beviljats Samhällsbyggnadsnämnden. Allmänt Budgetramen för 2015 har sin utgångspunkt från kommunfastigheter, tekniska kontorets och miljö‐ och byggnadsnämndens budgetar för 2014. Ombudgeteringen avser finansiering av E‐arkiv. Helårseffekter av beslutade förändringar i fullmäktigebudget 2014 avser ökade hyresintäkter för bland annat Kumlahallen, Vialund, Hardemo och Stene skola samt Trädgårdens och Ekebys förskola. Här ingår även ökade exploateringskostnader för Ryttartorpet. Löne‐ och prisförändringar Uppräkning av lönekostnaderna 2015‐2017 har skett med 2,9 procent för det första året, 3,2 procent för det andra året och med 3,5 för sista året. Externa intäkter och kostnader har räknats upp 2,2 procent för 2015 samt med 2,5 respektive 2,7 procent för de kommande åren. Lokalhyrorna har uppräknats med ett sammanvägt index under planperioden. Myndighetsnämnd ‐ Driftbudgetram 2015 och plan för 2016‐2017 Driftbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens nettokostnad (Ram) 300 Justering mellan nämnder, ombudgetering Driftbudgetram 0 300 0,0% 0,0% 0 0 0 300 300 300 300 300 300 samlat under samhällsbyggnadsnämnden. Budgetanslaget för myndighetsnämnden har finansierats genom omfördelning av resurser i samband med införandet av ny nämndorganisation. Allmänt Under myndighetsnämnden budgeteras i huvudsak endast arvoden för de förtroendevalda. Resurserna för tjänstemannaförvaltningen finns istället 0 Plan 2017 300 Procentuell förändring Grundbudget Plan 2016 33 Affärsdrivandeverk in i avloppsledningarna, vilket beror på inläckage och rena felkopplingar som kan ha sin orsak långt tillbaka i tiden. Det finns behov av inventering och säkerställa felkopplingar i flera områden. En grov plan är upprättad och beräknas kosta 200 tkr årligen under en femårsperiod. Viktigaste är att bygga ut dagvattenledningarna och samtidigt få en upprustning av gatorna. Under 2014 kommer Folkungagatan saneras. Renhållning Under 2011 infördes konceptet med insamling av komposterbart avfall i kommunen. I dagsläget samlas avfallet på återvinningscentralen (ÅVC) i Kvarntorp och körs med viss frekvens till Atleverket för att komposteras. I det längre perspektivet ska avfallet användas som råvara för att röta biogas. Nästa naturliga steg i evolutionen är att samla in fler fraktioner. Som läget är just nu är Kumla kommun ensamt en för liten aktör för att det ska finnas ekonomiska incitament att göra något mer. Verksamhetsbeskrivning Kommunens affärsdrivande verksamheter vatten‐ och avloppsverket samt renhållningsverket hör organisatoriskt till före detta tekniska kontoret som från och med 2015 lyder under samhällsbyggnadsnämnden. De affärsdrivande verken redovisas separat i budgeten eftersom de är helt taxefinansierade. Prioriterade områden Vattenförsörjning Finns det vatten, finns det liv! Rent vatten kommer att vara en allt större utmaning globalt. Det är viktigt att alltid fortsätta att säkra Kumlas vattenkvalitet genom att skydda vattentäkten, Sannahedsåsen, där vi infiltrerar och hela tiden adderar säkerhet i vattenanläggningarna. Deltagande och arbetet i Vättervatten‐projektet fortsätter för att säkerställa tillgången på vatten för kommande generationer. Robusthet i avloppsnätet Allt oftare drabbas kommunen av häftiga regn och skyfall som överbelastar nätet och orsakar översvämningar i källare. Regnvatten kommer 34 Affärsdrivande verrk – Uppföljjningsmått för 2015 Strrategisktområde Uppföljningssmått Service och tillgängliighet Kundnöjdheten ggällande sophäm mtning ska öka, R RH (NS) Service och tillgängliighet Kund dnöjdheten gällaande återvinningsscentralen ska öka, RH (NS) Ekonomi Kostnad per kubikmeter för ren ning av råvatten till dricksvatten ska inte öka, VA (NS) Ekonomi oppsvatten ska in nte öka, VA (NS) Kostnad per kubikmeter fför rening av avlo msorg Folkhälsa, vård och om örekomma, VA (N NS) Anmärkninggar på vattenkvalitet utifrån vatteenprov ska inte fö ö, trygghet och teeknik Miljö Antaleet kilo restavfall p per kommuninvånare ska minska, RH (NS‐KKT) Antal uppfföljningsmått förr tekniska verken n (samhällsbyggn nadsnämnden) : 6 Samtligaa uppföljninggsmått som d de tekniska vverken underr Samhällsbyyggnadsnämnnden är ansvvarig för att följa upp och skapa aktivitete er för ökad m måluppfyllelse presentera as i tabellen ovan. Verksam mhetsplaneering för ökkad måluppffyllelse Nöjdhettsgrad rörand de renhållniingsverkets tjänster.. Enligt SCB åår 2013 är nö öjdhetsgradeen rörande sophämtnin ngen 8,0 (av 10,0), för attt inte nöjd dhetsgraden ska försämrras behöver kommun nen behålla d den servicen nivå som rådeer i dagslägget. Kommun nen kommerr att utöka öppettiderna till återvvinningscenttralen, planering pågår kring vid d vilka tider ö öppethålland det ska förbättraas. Va‐verkets ko Va ostnader. Deet sedan ett a antal år påågående arbetet med attt energieffekktivisera prrocesserna kkommer att ffortgå. An ntal anmärk kningar på va vattenkvalite eten uttifrån vatten nprov. Dagenns inarbetade och om mfattande syystem med pprovtagning kommer attt bestå. Re estavfall perr kommuninvvånare. En ffortsatt in nformation till invånarna om hur olika a fraktioner ska sorteras kann förväntas gge en hö ögre målupp pfyllelse Affärsdrivande verrk ‐ Volymm mått 2011‐22015 De affärssdrivande veerken beräkn nas ha samm ma omfattning och volym som under 22014. 35 VA verk ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Investeringar nettokostnad (Ram) Procentuell förändring Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 4 253 15 254 6 841 10 910 195 ‐37,4% 258,7% ‐55,2% 59,5% ‐98,2% 1 650 650 Nytt processdatasystem 1 000 Investeringar i vattenverk 300 Investeringar i reningsverk 5 450 250 190 VA‐investeringar i ledningar mm 4 650 10 555 900 ‐4 559 ‐1 545 ‐1 545 Exploatering* * Specificeras i bilaga. kraftkälla till Reningsverket. Här ingår även annan teknisk utrustning till reningsverket. VA‐investeringar i ledningar mm Här avses nyanläggning av dagvattenledningar och en fortsatt upprustning av VA‐ledningar inom saneringsområden enligt gällande plan. Här ingår också en rörinfordring av den befintliga vattenledningen till Åbytorp och en fortsatt utbyggnad av VA‐området för landsbygden som ska främja möjligheterna att ansluta fler fastigheter med enskilda avlopp till allmänna VA‐nät och eventuellt inrätta mindre allmänna VA‐områden. En VA‐ utbyggnadsplan håller på att tas fram i samarbete med miljökontoret. Exploatering Avser nyanläggning av VA‐ledningar i exploateringsområden. Nytt processdatasystem Den hårdvara som styr vattenverkets övervaknings‐ och styrsystem ska bytas ut av åldersskäl. Uppgradering av det befintliga processdatasystemet avseende vatten‐ och avloppsrening, avser programuppdateringar, serverbyte samt arbetskostnad. Investeringar i vattenverk Anslaget avser installation av flödesmätare på sandfiltren i behandlingssteget samt nya överbyggnader till de nio grundvattenpumpstationerna i Blacksta. Investeringar i reningsverk Huvudelen av anslaget avser byggnad av biogasanläggning det vill säga en gasmotor med tillkopplad elkraftgenerator som omvandlar energin i rötgasen till i första hand elkraft som kommer att användas som VA‐verk ‐ Driftbudgetram 2015 och plan för 2016‐2017 Driftbudget (belopp i tkr) Personalkostnader Lokalkostnader Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 4 108 4 202 121 125 Kapitalkostnader 8 644 8 838 Övriga kostnader 24 027 25 991 ‐42 119 ‐42 344 5 219 3 188 Intäkter Regleringspost Verksamhetens nettokostnad (Ram) Procentuell förändring (bruttoomslutning) Ackumulerat resultat Driftbudgetram 0 0 ‐8,5% 6,1% 881 4 069 0 0 36 Plan 2016 Plan 2017 0 0 0 0 0 0 taxefinansierade verksamheter. Va‐verket har nu ett positivt ackumulerat resultat vilket innebär att över tid har kostnaderna understigit avgiftsintäkterna. Detta är en effekt av att Va‐taxan höjdes under 2012. Allmänt De affärsdrivande verksamheterna inom samhällsbyggnadsnämnden; vatten‐ och avloppsverk samt renhållningsverket erhåller ingen driftbudgetram eftersom de är Renhållningsverk ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Investeringar nettokostnad (Ram) Plan 2016 Plan 2017 0 0 100 100 100 Procentuell förändring (Brutto) 55,7% 401,5% ‐99,2% 0,0% 0,0% Bruttoinvestering 2 353 11 800 100 100 100 100 100 100 Upprustning återvinningsstationer Investeringsbidrag (direkt avskrivning) ‐2 353 ‐11 800 insatser i utformandet av återvinningsstationer genom att organisera containrarna bättre, inrama med staket med mera. Upprustning återvinningsstationer Många av de återvinningsstationer som finns inom kommunen har problem med nedskräpning. Anslaget avser enklare Renhållningsverk ‐ Driftbudgetram 2015 och plan för 2016‐2017 Driftbudget (belopp i tkr) Personalkostnader Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 4 453 Lokalkostnader 83 221 Kapitalkostnader 989 1 164 Övriga kostnader 19 333 18 074 ‐23 413 ‐20 659 ‐1 445 ‐3 713 0 0 7,7% ‐2,0% 10 958 7 245 0 0 Intäkter Regleringspost Verksamhetens nettokostnad (Ram) Procentuell förändring (bruttoomslutning) Ackumulerat resultat Driftbudgetram Allmänt De affärsdrivande verksamheterna inom samhällsbyggnadsnämnden; vatten‐ och avloppsverk samt renhållningsverket erhåller ingen driftbudgetram eftersom de är taxefinansierade verksamheter. 37 Plan 2016 Plan 2017 4 913 0 0 0 0 0 0 Renhållningsverket har ett positivt ackumulerat resultat vilket innebär att över tid har kostnaderna understigit avgiftsintäkterna. Av denna anledning föreslogs att investeringarna för 2013 och 2014 direkt avskrivs för att minska kommunens skuld till skattekollektivet. Kultur‐ochfritidsnämnd och fritidsanläggningar bland annat Djupadalsbadet, Kumlahallen, Ishallen, idrottsplatser och camping. Avdelningen ansvara också för kommunens två fritidsgårdar och aktivitetshus samt den rast verksamhet som bedrivs dagtid på kommunens tre högstadieskolor. I turistverksamheten ingår utveckling och förmedling av turistinformation via fem turistserviceplatser placerade i stadshuset, badhuset, biblioteket, växthuset och Konst på hög under sommartid. I länsturistbroschyren finns för närvarande elva turistattraktioner från Kumla kommun. Ett av länets största turistmål är skulpturutställningen Konst på Hög som består av ett 30‐tal konstverk skapade av konstnärer som tillhör de främsta i Sverige. Verksamhetsbeskrivning Kultur‐ och fritidsnämndens verksamhet är organiserad i tre avdelningar park, kultur och fritid. Verksamheterna bidrar till att skapa meningsfull fritid genom upplevelser och genom att ge förutsättningar för kreativitet, hälsa och bildning. Parkavdelningen sköter parkanläggningar, gatuplanteringar, idrotts‐ och lekplatser samt naturområden. Kumla Sjöpark bildar tillsammans med Djupadalsparken Kumlas nya stadspark. I Kumla finns ett 40‐tal parker och grönområden som underhålls för rekreation, lek och naturupplevelser för boende och besökare. Parkavdelningen ansvarar för skötseln av kommunens skogar. Kulturavdelningen ansvarar för biblioteket, allmänkultur och väntjänsten. Allmänkultur omfattar bland annat stöd till studieorganisationer och kulturföreningar, programverksamhet, museiverksamhet, kulturminnesvård, Konst på Hög och utställningsverksamhet för såväl amatörer som professionella konstnärer. Biblioteket erbjuder kostnadsfri tillgång till media samt vägledning och handledning i hur olika media kan användas. Biblioteket omfattar huvudbibliotek med vuxen‐ och barnavdelning, bokbuss och Boken kommer service till äldre som själva inte kan ta sig till biblioteket. Biblioteket arbetar med läsfrämjande arbete genom Bokbollen, gåvoböcker till grundskolan, bokpresentationer och bokcirklar. Stor del av arbetet sker i samarbete med förskola, grundskola och gymnasiet. Kultur‐ och fritidsnämnden stöder föreningen Väntjänsten som driver en telefonjour med uppdragsverksamhet, organiserar brukarråd och ombud för äldre. Dessutom har väntjänsten besöksverksamhet och anordnar gemenskapsträffar med kulturaktiviteter på elva olika platser i kommunen. Fritidsavdelningen ansvarar för kommunens föreningsstöd, folkhälsofrågor samt idrotts‐ Prioriterade områden Kumla stadspark Djupadalsparken med tillhörande friluftsområde utvidgas till att även omfatta Kumla Sjöpark. Många intressen och aktiviteter ska samlas och erbjuda besökarna möjligheter till lek, rekreation, upplevelser och plats för återhämtning. En översiktsplan tas fram för Kumlaåns dalgång där områdets olika karaktärer ska utvecklas till att bilda en sam‐ manhängande helhet, en samlad stadspark som ska vara en del av kommunens vision och bidra till att Kumla är attraktivt. I området finns nu två större anläggningar i form av Djupadalsbadets badhus och växthus i parkens södra del. Växthuset rymmer tre delar, en publik del, en mer produktionsinriktad de för odling samt en restaurang. Utöver detta pågår arbetet med Kumla Sjöpark Etapp 1 och 2, planeringen och anläggandet av en ny central lekplats samt en ny mindre familjecamping som ska vara en del i badområdet. För att uppnå ett bra resultat måste Kumla Sjöpark och dess utveckling vara en angelägenhet för många. Frågan kommer att prägla nämndens och förvaltningens långsiktiga arbete under en rad år framöver, samtidigt som projektet kommer att bjuda på utmaning och utveckling för medarbetarna. 38 Fritidsgårdarnas verksamhet är viktig i dessa sammanhang. Kumla växer och dess invånare är unga. Alla barn och ungdomar har rätt till bra kultur ‐ och fritidsaktiviteter! Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) lyfter fram behovet av kreativa mötesplatser samt poängterar vikten av att ‐ ung kultur ‐ utgår ifrån och definieras av unga. Kommunen bör än mer uppmuntra ungt arrangörskap samt arbeta med kvalitativa mål för barns och ungdomars kultur och fritid. Föreningarna och studieförbunden erbjuder verksamheter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid. Trender pekar dock mot att medlemsantalet sjunker i föreningarna. Ungdomar är aktiva men i mer fria former. Uppdrag finns därför att planera för fler spontanidrottsplatser. En annan viktig fråga är hur resurserna på ett klokt sätt kan fördelas mellan flickors och pojkars aktiviteter. Kumla är en liten stad med småstadens möjligheter till goda kvaliteter att växa upp i. Det finns 33 kommunala lekplatser som tillsammans med lite insprängd natur kvarlämnad i stadsdelarna formar barndomens och ungdomens landskap. När det gäller barnfamiljernas omdöme om kommunens lekplatser är knappt 30 procent nöjda medan 25 procent är direkt missnöjda enligt SKLs enkätundersökning våren 2010. Under 2012 antogs en lekplatsplan som ligger till grund för upprustning och utveckling av det befintliga lekplatsbeståndet. Kvarntorp och Yxhultsområdet Sedan Konst på Hög etablerades sommaren 1998 har många besökare tagit sig upp till toppen på Kvarntorpshögen. Konsten, den annorlunda platsen och den milsvida utsikten har en stor attraktionskraft. För att bättre tillvarata områdets möjligheter finns behov av ett informationscenter, som ska informera om Konst på Hög, Stenarbetsmuseet, områdets industrihistoria, geologi, natur, miljöpåverkan och fritidsmöjligheter. Vägen upp är en del som måste fungera för att besökaren ska vara nöjd med besöket. ”Alpvägen” upp bör asfalteras och förses med vägräcken. Det skulle öka komforten och säkerheten för besökaren som tar sig upp med bil och det skulle också minska kostnaderna för vägunderhållet. Hela Kvarntorp‐ och Yxhultsområdet är ett unikt natur‐, kultur‐ och industrilandskap med möjligheter att utvecklas till ett område än rikare på upplevelser, rekreation och friluftsliv. Kulturarvet kan avläsas direkt i landskapet med brotten, kalkugnarna och askhögen eller ortens industrihistoria i Hyvlarverkstaden eller Yxhults gamla huvudkontor. Exempel på att göra området mer intressant och tillgängligt kan vara att använda industrispåret som ett transportmedel upp till Konst på hög, till vandringsleder med mera under sommarsäsong. Byggnationen av ett naturgym vid Kvarntorpshögen har påbörjats och de första stationerna stod klara vid slutet av maj 2014. Barns och ungdomars kultur och fritid i Kumla Av Kumla kommuns övergripande mål framgår att kultur‐ och fritidsnämnden ska prioritera barn och ungdomar, erbjuda dem ett berikande och varierat kultur‐ och fritidsutbud samt ge dem möjlighet att utvecklas i en drogfri och jämställd miljö. Förvaltningens samtliga områden kultur, fritid och park har verksamheter inriktade mot barn och ungdomar. I uppdraget ingår att erbjuda mötesplatser och aktiviteter inom såväl organiserad som spontan, fri form. 39 Kultur‐ och fritidsnämnd ‐ Uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Demokrati och dialog Upplevelsen av delaktighet, inflytande och ansvarstagande på Ung Fritids mötesplatser ska öka (NS‐KKT) Service och tillgänglighet Upplevd nöjdhet med öppettider och innehåll på Ung Fritids mötesplatser ska öka (NS) Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom kultur‐ och fritidsförvaltningen (KG) Ekonomi Nettokostnaden per besökare på biblioteket ska minska (NS) Ekonomi Nettokostnad per besök på Djupadalsbadet ska inte öka med mer än 5 procent (NS) Ekonomi Kostnad per invånare för skötsel av park, gatuplanteringar och lekplatser ska ligga på oförändrad nivå (NS) Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom kultur‐ och fritidsförvaltningen (KG) Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom kultur‐ och fritidsförvaltningen (KG) Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom kultur‐ och fritidsförvaltningen ska öka (KG) Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda vid kultur‐ och fritidsförvaltningen (KG) Utbildning och lärande Andel barn vars vårdnadshavare läser högt för barnen minst två gånger i veckan ska öka (NS‐ KKT) Kultur och fritidsliv Nöjdhetsgraden hos medborgarna gällande tillgång till parker, natur och grönområden ska öka (NS) Kultur och fritidsliv Tid i anläggning ska fördelas jämställt mellan flickor och pojkar (NS) Antal uppföljningsmått för Kultur‐ och fritidsnämnd: 13 Samtliga uppföljningsmått som kultur‐ och fritidsnämnden är ansvarig för att följa upp och skapa aktiviteter för ökad måluppfyllelse presenteras i tabellen ovan. Endast de nämndspecifika (NS) uppföljningsmåtten kommenteras nedan. Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse Nettokostnad per biblioteksbesök Fortsatt arbete med bokpresentationer, gåvoböcker och barnverksamhet för barn 0‐18 år för att öka utlånen. Stort programutbud varje vecka för att öka antalet besökare till biblioteket och utlåningsstatistiken för vuxna. Djupadalsbadet går in på sitt andra år i drift och organisationen börjar sätta sig. Arbetet fortgår fortfarande med att hitta helt rätt men målet att kostnaden per besök inte ska öka med mer än 5 procent ser förvaltningen som uppnåeligt. Kultur‐ och fritidsförvaltningen arbetar aktivt med att utveckla organisationen för att nå högre måluppfyllelse. Ung Fritid arbetar aktivt med att byta ut icke fungerande utrustning och material samt att utveckla verksamheten så att Kumla kommuns ungdomar känner sig mer delaktiga och nöjda i vad som sker inom verksamheten. Biblioteket kommer under 2015 införa RFID‐ teknik vid utlåning av böcker. Efter utvärdering av införandet av RFID‐teknik är förhoppningen att den kommer leda till bättre service överdisk då utlåning av böcker kan utföras på egen hand. 40 Inom parkverksamheten fortgår arbetet med att öka nöjdhetsgraden. Förändra och förbättra dels arbetssituationen för medarbetarna men även ett miljötänk med att byta ut redskap mot mer miljövänliga eldrivna verktyg. Jämställda idrottstider Kommunen arbetar aktivt med att tjejer och killar ska ha samma möjligheter till bra träningstider. Statistik visar att föreningarna i regel fördelar tidiga och sena tider jämnt mellan tjejer och killar. I och med ombyggnationen av Kumlahallen där nya lokaler blir anpassade för klassiska flickidrotter är förhoppningen att tidsfördelningen ska bli ännu mer jämlik. Kostnad för skötsel av parker mm Kvaliteten i parkskötseln bidrar till om kommunen uppfattas som attraktiv för boende och besökande. Parkverksamheten har de senaste åren fått alltfler uppgifter, utökade uppdrag, ytor och innehåll, till exempel utbyggnaden av Kumla stadspark. Med en växande stad ställs högre krav på kvaliteten i skötsel och underhåll. Samtidigt är målet att hålla nere kostnaderna och ständigt söka effektiva skötselmetoder. Högläsning vårdnadshavare Detta mått mäts under 2014 genom enkätundersökning i samband med 4 – årskontrollen på Familjens Hus. Kultur‐ och fritidsnämnd ‐ Volymmått 2011‐2015 Volymmått Kultur‐ och fritidsnämnd Antal årsarbetare Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 63,00 63,00 66,75 68,00 68,00 Antal besök i Biblioteket 208 905 210 454 199 405 210 000 200 000 Antal utlånade media i bibliotek 222 500 197 125 198 095 200 000 200 000 Anral besök i Nya badet/Djupadalsbadet 75 158 51 631 165 565 180 000 180 000 Antal besök mötesplatser Ung Fritid/år 15 342 11 735 13 331 14 500 14 500 Kultur‐ och fritidsnämnden beräknas ha samma omfattning och volym som under 2014. Kultur‐ och fritidsnämnd ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Investeringar nettokostnad (Ram) Procentuell förändring Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 5 988 5 792 3 925 2 750 8 100 ‐91,7% ‐3,3% ‐32,2% ‐29,9% 194,5% 1 700 1 000 1 000 Kumla stadspark, Sjöpark Parkinvesteringar enligt plan 500 500 500 Maskiner och fordon, parkavdelning 500 500 500 Idrottsanläggningar, upprustning mm 575 300 300 Årligt inventarieanslag KoF 250 250 250 Konstinköp/utsmyckning 100 100 100 Museiverksamhet 100 100 100 Rfid teknik biblioteket 200 Kumla stadspark: Camping 5 350 Kumla stadspark, Sjöpark Under 2015 kommer det årliga anslaget att användas till planteringar av träd och strandvegetation och utrustning. Gångvägar och gräsytor ska anläggas. 700 tkr av anslaget ska användas för att förbättra markytorna runt växthuset. Parkinvesteringar enligt plan Anslaget avser i huvudsak att användas för reinvesteringar i äldre lekplatser. Maskiner och fordon Ett årligt anslag på 500 tkr anslås för utbyte av maskiner och fordon inom parkförvaltningen. 41 Museiverksamhet För museiverksamheten avsätts 100 tkr i årligt anslag. För 2015 avser anslaget åtgärder i Stenarbetsmuseét i Yxhult och Sanna Hed militär och friluftsmuseum. Rfid teknik bibliotek RFID medför att självbetjäningen för låntagarna blir snabbare och enklare än nuvarande självservice då fler medier läses in samtidigt. Integriteten ökar då fler låntagare själva sköter sina lån utan insyn. Under 2014 anslogs 500 tkr och nu kvarstår 200 tkr för att slutföra satsningen. För 2015 avses en traktor med skogskärra införskaffas. Idrottsanläggningar, upprustning Skidanläggningen upprustas och underhålls för att säkerställa driftsäkerheten för besökare. Här ingår också upprustning av domartorn vid Sannaheds motorstadium. Årligt inventarieanslag Kultur‐ och fritidsförvaltningen har flertalet verksamheter där inventarier efterhand behöver renoveras eller bytas ut. Ett årligt inventarieanslag ger möjlighet att förbättra och behålla standarden. Konstinköp/utsmyckning För kommunala konstinköp och offentlig utsmyckning avsätts 100 tkr årligen. Kultur‐ och fritidsnämnd ‐ Driftbudgetram 2015 och plan för 2016‐2017 Driftbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader 33 664 33 998 Lokalkostnader 37 854 40 582 Plan 2016 Plan 2017 Kapitalkostnader 3 386 3 760 Övriga kostnader 25 964 18 584 ‐26 645 ‐20 114 Verksamhetens nettokostnad (Ram) 74 223 76 810 77 326 79 696 82 368 Procentuell förändring 44,4% 3,5% 0,7% 3,1% 3,4% Intäkter Ombudgeteringar innevarande år ‐16 Helårseffekt 2015‐2017 1 176 954 959 1 089 1 229 Övriga prisjusteringar netto 966 1 114 1 241 Kapitalkostnadsjustering 273 288 0 80 168 83 613 86 083 ‐547 ‐547 ‐547 Personalkostnadsförändring Grundbudget Justering mellan nämnder, ombudgetering Kapitalkostnadsjustering Justerade internhyror inkl drift, netto ‐862 ‐1 094 ‐892 ‐1 493 ‐2 336 ‐2 336 60 60 60 77 326 79 696 82 368 Ny verksamhet ‐ verksamhetsbidrag till Kumla FMK Driftbudgetram 74 062 76 810 annat ökade lokalkostnader för Kumlahallen och Växthuset. Allmänt Budgetramen för 2015 har sin utgångspunkt från budget 2014 och har justerats med helårseffekter av beslutade förändringar i fullmäktigebudget 2014. Här avses bland 42 Justerade internhyror Under 2015 införs en ny internhyresprincip som innebär att hyreshöjningar från Kommunfastigheter först får ske efter det att fasighetsinvesteringen är slutförd. Detta innebär att tidigare påbörjade hyresökningar för icke färdigställda fastighetsobjekt återställs. Här avses justering för Kumlahallen. Ny verksamhet Medel anslås för att finansiera verksamhetsbidraget till Funktionshindrades motorklubb. Löne‐ och prisförändringar Uppräkning av lönekostnaderna 2015‐2017 har skett med 2,9 procent för det första året, 3,2 procent för det andra året och med 3,5 för sista året. Externa intäkter och kostnader har räknats upp 2,2 procent för 2015 samt med 2,5 respektive 2,7 procent för de kommande åren. Lokalhyrorna har uppräknats med ett sammanvägt index under planperioden. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna har justerats enligt avskrivningsplan vilket inkluderar samtliga budgeterade investeringar för 2014 samt nya investeringar 2015‐2017. Justering mellan nämnder (ombudgetering) Justeringen avser ombudgetering av medel för centralisering av 1,00 ekonomresurs. 43 Nämndenförlivslångtlärande Fritidshem Fritidshemmen har verksamhet före och efter skolan för barn i åldrarna 6‐12 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Fritidshemmens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn utvecklande fritidssysselsättning. Verksamheten styrs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Förskoleklass Förskoleklass ska, tillsammans med grundskolan, bedrivas ur ett samlat helhetsperspektiv med god samverkan över skolåren samt mellan verksamhetsformer och skolor. Barnet ska anvisas plats i förskoleklass från och med höstterminen det år det fyller sex år. Grundskola Grundskolan är obligatorisk och omfattar nio år. Syftet med grundskolans verksamhet är att utveckla elevens kunskaper och öva färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevens utveckling till ansvarskännande människa och samhällsmedborgare. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Verksamheten styrs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 och skollag. Grundsärskola För barn med utvecklingsstörning finns grundsärskolan som ett alternativ till grundskolan. Grundsärskolan erbjuder en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Så långt det är möjligt motsvarar utbildningen den som ges i grundskolan. Grundsärskolan består av nio årskurser. Läroplanen är gemensam för alla skolformer i Sverige, men kurs‐ och timplanerna är olika. I den obligatoriska grundsärskolan finns två spår, grundsärskola och träningsskola. De båda undervisningsformerna är individanpassade och har också olika kurs‐ och timplaner. En Verksamhetsbeskrivning Förvaltningens ledningsorganisation omorganiserades under 2013 i syfte att få en effektivare styrning och ledning. Den nya ledningsorganisationen ska kännetecknas av hållbarhet, god service till politikerna och ökat stöd till förskolechefer och rektorer. Under 2013 påbörjades också ett viktigt utvecklingsarbete för att komma tillrätta med de senaste årens stora budgetunderskott. Administration Förvaltningen leds av förvaltningschefen. Verksamhetscheferna är direkt underställda förvaltningschef och har ett övergripande ansvar över sitt verksamhetsområde och dess utveckling. Chefen för elevhälsan är underställd verksamhetschef för förskolan – åk 5. Den centrala administrationen servar förvaltningen och nämnden för livslångt lärande med utredarfunktion, informatörsfunktion, kvalitetsutvecklarfunktion, nämndsekretariat, registratur samt bemanningsassistans. Den övriga administrationen består av fem team vilka är Team Förskola, Team JN/Vux, Team upptagningsområde Vialund, Team upptagningsområde Kumlaby och Team upptagningsområde Skogstorp. Teamen är underställda förvaltningschefen med en teamledare som arbetsledare. De fem teamen, bestående av handläggare och skolassistenter, servar sitt område. Team Förskola hanterar även skolskjuts. Barnomsorg Barnomsorgen vänder sig till barn från 1‐5 år. På förskolan läggs grunden för barnens lärande och utveckling. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Utbildningen bedrivs av alla som arbetar i förskolan men förskollärarna har ett särskilt ansvar för verksamhetens kvalitet. Förskolan styrs av en egen läroplan, Lpfö‐98 ‐ reviderad 2010. I familjedaghemmen arbetar dagbarnvårdare i sina egna hem. 44 år. Nämnden ansvarar också för skolgången för de Kumlaelever som går i gymnasiet i annan kommun eller i fristående gymnasieskola. Nämnden bedriver gymnasiesärskola för en elev. Övriga elever som är berättigade till gymnasiesärskola går i skolor i andra kommuner. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen består av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (Komvux), särskild vuxenutbildning (särvux) och svenska för invandrare (SFI). Inom den gymnasiala vuxenutbildningen ingår yrkesutbildningar för vuxna. elev kan vara integrerad i en annan skolform. Det betyder att eleven är inskriven i en skolform, till exempel grundskolan, men får sin utbildning i an annan skolform, till exempel grundsärskolan. Kulturskolan Kulturskolan bedriver frivillig verksamhet i inom musik och kultur. Målsättningen är att Kulturskolan ska stå öppen för alla grundskoleelever och gymnasieungdomar som önskar delta. Även förskolebarn kan få ta del av viss verksamhet. Verksamheten samverkar med grundskolan i kulturprojekt där de estetiska ämnena används i det ordinarie skolarbetet. Naturskolan i Kvarntorp Naturskolan är inte en grundskola utan en verksamhet. Naturskolans mål och syfte är att öka intresset för och skapa goda förutsättningar för No‐ämnen. Elevhälsa Elevhälsan består av skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagoger och psykologer. Elevhälsan samarbetar med personalen i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. På så sätt stöttas elevernas utveckling mot utbildningens mål. Familjens Hus Familjens Hus erbjuder ett samlat stöd till föräldrar, blivande föräldrar och ungdomar 0‐ 20 år. Syftet med verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn/ungdomar och deras föräldrar. Gymnasieskolan I december 2013 beslutade gymnasienämnden att reducera programutbudet på John Norlander (JN)‐ gymnasiet inför höstterminen 2014. De utbildningar som startas är Introduktionsprogramet med inriktningarna preparandutbildning, individuellt alternativ och språkintroduktion samt de två nationella programmen Fordon‐ och transport och Bygg‐ och anläggning. Det finns även ett antal lärlingsutbildningar. Förutom JN‐gymnasiet fullgör nämnden även kommunens ansvar när det gäller uppföljning av ungdomar upp till 20 Prioriterade områden För många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga betyg och kunskaper Utbildningen i grundskolan syftar till att ge eleverna de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Utbildningen ska vara förberedande för vidare studier och ge en bra grund för arbetslivet. Kumla har en hög andel ungdomar som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden eller befinner sig i utbildning 3 år efter avslutade gymnasiestudier1. Av de elever som lämnar grundskolan har alltför få nått målen. Endast 82,7 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 vårterminen 2014 klarade målen. Detta är en allt för låg andel. Kvaliteten i förskolorna och skolorna i Kumla måste bli mer likvärdiga. I internationella jämförelser utmärker sig Sverige som ett land där både kunskapsresultat och likvärdighet försämrats under 2000‐talet. För att motverka de ökade skillnaderna mellan elever och skolor krävs exempelvis en mer medveten användning av tillgängliga resurser så att barn och elever får det stöd de behöver och har rätt till. Tillgången till kompetenta, behöriga lärare måste också säkras. Stora pensionsavgånger är att vänta och lärartätheten i Kumla är redan 1 Öppna jämförelser 2011 visade högre andel än rikssnittet, 2012 var värdet i nivå med rikssnittet. 45 idag lägre än i jämförbara kommuner och riket totalt. En organisation som medger ständig omprövning och utveckling En rad forskningsrapporter som uppmärksammats de senaste åren visar vikten av att pedagoger ges möjlighet att tillsammans diskutera hur de arbetar med eleverna/barnen. Att diskutera, prova nya metoder och utvärdera arbetet tillsammans med kollegor ger en större hävstångseffekt för hela skolans samlade utvecklingsarbete än individuell kompetensutveckling. I Kumlas skolor behöver vi utveckla vårt sätt att organisera tiden för att ge utrymme för detta arbetssätt. Ökat elevantal Antalet elever på JN‐gymnasiet är lågt. För närvarande pågår en omstrukturering av verksamheten som bland annat syftar till att anpassa ledning, administration, elevhälsa, lokaler och bemanning till aktuellt elevantal. Andelen elever med omfattande stödbehov är högt, vilket troligen kommer leda till fortsatt högre kostnader än jämförbara utbildningar. Trots anpassningsarbetet finns behov av utökat elevantal på fordons‐ och byggprogrammen för att nyttja lokaler och maskinell utrustning bättre. Utveckling av lärlingsutbildningar Lärlingsutbildningar är ett sätt att anordna yrkesutbildningar som är anpassade till företagens behov av arbetskraft och samtidigt ger eleverna en god utbildning och goda utsikter till arbete efter gymnasiet. Informationsansvaret En kartläggning genomförd under läsåret 2013/2014 visar att ett stort antal ungdomar i ålder 16‐20 år inte går i gymnasiet. Fortsättningsvis krävs ytterligare arbete för att identifiera de ungdomar som är i, eller riskerar att hamna i, utanförskap. Samarbete med andra kommunala aktörer, arbetsförmedling och försäkringskassan krävs för att arbeta med motivation och individuellt anpassade aktiviteter. 46 Nämnden för livslångt lärande ‐ Uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Demokrati och dialog Vårdnadshavarnas inflytande i förskolan ska öka (NS) Demokrati och dialog Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet i skolarbetet (åk 5 och åk 8) ska öka (NS‐KKT) Demokrati och dialog Föräldrars upplevelse av dialogen med personal på sitt barns grundskola ska vara hög (NS) Demokrati och dialog Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet inom skolbarnsomsorgen ska vara hög (NS) Demokrati och dialog Elevernas upplevelse av inflytande på JN‐gymnasiet ska öka (NS‐KKT) Service och tillgänglighet Andel barn som erbjuds plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum ska öka (NS‐ KKT) Service och tillgänglighet Elevernas väntetid till Kulturskolans aktiviteter ska minska (NS) Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom förvaltningen för det livslånga lärandet (KG) Ekonomi Personalkostnaden per förskolebarn ska vara i nivå med genomsnittskostnaden i kommungruppen (NS) Ekonomi Kostnaden per grundskoleelev för undervisning ska inte avvika markant från genomsnittskostnaden för kommungruppen (NS) Ekonomi Antalet inskrivna fritidshemsbarn per anställd personal ska inte avvika markant från riksgenomsnittet (NS) Ekonomi Personalkostnaden per elev i gymnasieskola (JN) ska inte öka mer än den generella löneökningen under året (NS) Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom förvaltningen för det livslånga lärandet (KG) Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom förvaltningen för det livslånga lärandet (KG) Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom förvaltningen för det livslånga lärandet ska öka (KG) Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda hos förvaltningen för det livslånga lärandet (KG) Folkhälsa, vård och omsorg Föräldrars upplevelse av nöjdhetsgraden om förskoleverksamheten ska öka (NS) Folkhälsa, vård och omsorg Grundskoleelevernas tillgång till elevvård ska öka (NS) Utbildning o livslångt lärande Andel av eleverna som går ur grundskolan och är behöriga till något yrkesprogram på gymnasiet ska öka (NS‐KKT) Utbildning o livslångt lärande Andel av eleverna i åk sex som klarat de nationella proven ska öka (NS) Utbildning o livslångt lärande Andel personal i förskolan med högskoleutbildning ska öka (NS‐KKT) Utbildning o livslångt lärande Andel behöriga lärare i grundskolan ska öka (NS‐KKT) Utbildning o livslångt lärande Andelen elever med slutbetyg från JN gymnasiet inom 4 år ska öka (NS‐KKT) Utbildning o livslångt lärande Andelen behöriga lärare i gymnasiet ska öka (NS‐KKT) Utbildning o livslångt lärande Studieresultaten för Vuxenutbildningens elever ska förbättras (NS) 47 Nämnden för livslångt lärande ‐ Uppföljningsmått för 2015 ‐ forts Strategisktområde Uppföljningsmått Miljö, trygghet och teknik Vårdnadshavarnas upplevelse av förskolan som en trygg verksamhet ska öka (NS) Miljö, trygghet och teknik Elevers upplevelse av trygghet i grundskolan ska öka (NS) Miljö, trygghet och teknik Barnens upplevelse av trygghet inom fritidshemsverksamheten ska öka (NS) Miljö, trygghet och teknik Elevernas upplevelse av trygghet i gymnasieskolan ska förbättras (NS) Antal uppföljningsmått för nämnden för det livslånga lärandet: 29 Samtliga uppföljningsmått som Nämnden för livslångt lärande är ansvarig för att följa upp och skapa aktiviteter för ökad måluppfyllelse presenteras i tabellen ovan. Endast de nämndspecifika (NS) uppföljningsmåtten kommenteras nedan. Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse att förklara var man har möjlighet att utöva inflytande i sin lärandesituation. Vårdnadshavares upplevelse av dialog med sina barns gymnasieskola ska förbättras. Utvecklingssamtalen för elev‐vårdnadshavare sker en gång per termin där vi också förmedlar att man själv kan ta kontakt med skolan när man så önskar. Vi tänker också bjuda in föräldrar på besök i den ordinarie verksamheten. Andel barn som erbjuds plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum ska öka. Det pågår ett arbete för att ändra rutinerna när barn placeras på förskolorna så att andelen som får placering på önskat datum ska öka. Elevernas väntetid till Kulturskolan ska minska. Elevernas väntetid ska minska genom att utveckla de pedagogiska metoderna så att man styr en del av undervisningen i yngre åldrar mot gruppundervisning. Det sker främst när det gäller instrument inom rockmusik. En del annan undervisning sker även den i grupp till exempel musik‐rörelse och drama. Personalkostnaden per förskolebarn ska vara i nivå med genomsnittskostnaden i kommungruppen. Kostnaden per grundskolelev för undervisning ska inte avvika markant från genomsnittskostnaden för kommungruppen. Genom jämförelse med Vårdnadshavares inflytande, upplevelse av dialog och delaktighet i förskolan, fritidshem och skolan ska vara hög. På samtliga föräldraforum och föräldraråd ska frågor om vårdnadshavares möjligheter och önskemål om inflytande i de olika verksamheterna behandlas. Här sker även uppföljning av den information som föräldrarna får från förskolor, fritidshem och skolor. Syftet är att få fram genomförbara åtgärder för att öka inflytande och delaktighet. Informationen om skolans verksamhet och elevens studieresultat förbättras genom införande av en skolportal och en digital informationstjänst. Föräldramöten utvecklas till exempel genom ”Tematiska föräldramöten”. Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet i skolarbetet (årskurs 5 och årskurs 8) ska öka. På 6‐9 skolorna genomförs utbildning av elevråden i samarbete med Ung fritid. Struktur och innehåll i klassråden förbättras. ”Bedömning för lärande” etableras på samtliga skolor. Det är en arbetsmetod där elevernas egen syn på sitt lärande har en central roll. Elevernas upplevelse av inflytande på JN‐ gymnasiet ska öka. För att stärka klassråds‐ och elevrådsarbetet ska det arbetet formaliseras och intensifieras. Mentorer och enskilda lärare har i sina respektive uppdrag ålägganden att lära eleverna ett demokratiskt förhållningssätt och 48 Andel personal i förskolan med högskoleutbildning ska öka. För närvarande rekryteras enbart förskollärare för tillsvidaretjänster. Det är ofta svårt att rekrytera utbildad personal så det är viktigt att på olika sätt uppmärksamma lediga tjänster och göra dem attraktiva. Andel behöriga lärare i grund‐ och gymnasieskolan ska öka. Organisationen av undervisningen anpassas i högre grad till befintliga lärares behörighet. Utveckling av lönestruktur, arbetsorganisation och arbetsmiljö så att det blir mer attraktivt att arbeta som lärare i Kumla. Förbättra och utveckla arbetet med lärarstuderande. Vid nyrekrytering är det alltid behöriga lärare som är förstahandsvalet även när det gäller yrkeslärare på gymnasiet och elevassistenter. Andel elever med slutbetyg från JN‐ gymnasiet inom 4 år ska öka. Under kommande läsår planeras insatser för att öka personalens kompetens att arbeta med gymnasieelever med olika typer av stödbehov. Studieresultaten för vuxenutbildningens elever ska förbättras. Under läsåret finns det ett antal pedagogiska caféer inplanerade där kollegiala praktikerkunskaper och forskningsrön diskuteras. Personalen har deltagit och kommer att delta i konferenser och kurser för enskilda lärare. Erfarenheter från gymnasie‐ och grundskolelärare förs över till vuxenutbildningens personal. Sammantaget ska dessa insatser påverka elevernas studier positivt. Vårdnadshavares upplevelse av förskolan som en trygg verksamhet ska öka. För att förstärka tryggheten inom förskoleverksamheten pågår ett värdegrundsarbete med pedagogerna. Det pågår regelbunden kartläggning av riskerna i förskolemiljön för att säkerställa en trygg miljö och åtgärda brister. Elever och barns upplevelse av trygghet i grundskolan och inom fritidsverksamheten ska öka. Planer mot kränkande behandling och likabehandlingsplaner utvecklas bland annat genom erfarenhetsutbyte mellan den genomsnittliga kostnaden i kommungruppen ges en indikation på om det finns rätt förutsättningar för god kvalitet och utveckling av verksamheterna. Antalet inskrivna fritidshemsbarn per anställd ska inte avvika markant från riksgenomsnittet. Målet uppnåddes 2013, ambitionen är att behålla nivån och följa förändringen av riksgenomsnittet. Personalkostnaden per elev i gymnasieskolan (JN) ska inte öka mer än den generella löneökningen under året. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete med den ekonomiska redovisningen och samarbetet med skolans ekonom för att få så bra kontroll som möjligt. Arbetet med tjänstefördelningen sker efter att få en optimal organisation utifrån elevernas behov. Föräldrars upplevelse av nöjdhetsgraden om förskoleverksamheten ska öka. Ökad dialog med vårdnadshavarna om det i förskolan som de är mindre nöjda med och på så sätt få fram förslag till förbättringsåtgärder. En betydande andel av föräldrarna svarar på flera påståenden i föräldraenkäten att de ”inte vet” därför är det viktigt att öka informationen om det pedagogiska innehållet. Grundskolans tillgång till elevvård ska öka. Ansökan att få delta i samarbetsprojekt med Landstinget för att få tillgång till logoped i Kumla. En ökning av personalen med 10 procent psykologtjänst ger en viss ökad tillgång till elevvård. Andel elever som går ur grundskolan och är behöriga till något yrkesprogram på gymnasiet ska öka./ Andel av eleverna i årskurs sex som klarar nationella proven ska öka. Resultaten ska förbättras med kompensutveckling av lärarna genom kollegialt lärande. Förstelärarna arbetar med kommunövergripande utvecklingsprojekt inom matematik, läsning, IT och ”bedömning för lärande”. Öka uppföljningen av elevgruppernas resultat. Nationella prov (åk 3,6,9) kompletteras med diagnos i läsning och skrivning (åk 2 och åk 5) och matematiktester (åk 1, åk2, åk5, åk8). 49 läsår. Vi fyller på så sätt ett glapp mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen eftersom eleven alltid har en mentor på plats oavsett om eleven är på Folkets hus eller i sin yrkeslokal. En inventering av ”riskfyllda platser” genomförs. skolorna. Uppföljningen på fritidshemmen ska utvecklas. Elevers upplevelse av trygghet i gymnasieskolan ska förbättras. Inför läsåret 2014/15 har åk 1 fått två mentorer per grupp jämfört med en mentor per grupp föregående Nämnden för livslångt lärande – Volymmått 2011‐2015 Volymmått Nämnden för livslångt lärande Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal årsarbetare 593,50 609,50 635,40 641,43 650,01 ‐ därav barn och utbildning 544,00 561,40 588,00 603,00 621,01 ‐ därav gymnasie 37,00 35,00 34,00 25,00 15,00 ‐ därav vuxenutbildning 12,50 13,10 13,40 13,43 14,00 Antal barn i förskola/familjedaghem 1 159 1 235 1 351 1 327 1 396 943 969 943 939 1 009 Antal i barn i fritidshem Antal barn i förskoleklass 259 233 275 275 270 Antal elever i grundskolan 2 409 2 392 2 339 2 370 2 397 Sa: förskolebarn o grundskoleelver 3 827 3 860 3 965 3 972 4 063 228 189 158 110 100 Antal elever i Johan Norlandergymnasiet 88 61 48 34 30 Antal gymnasieelever i andra kommuner ‐ varav från annan kommun 752 688 710 746 767 Sa: gymnasielever folkbokförda i Kumla 892 816 820 822 837 Antal elever i Vuxenutbildning 448 360 368 318 290 Volymförändringen i budgettilldelning för 2015 baseras på ovanstående barn‐ och elevantal. Detta är framräknat efter nuvarande befolkningsprognos och ett antagande där 95 procent i åldersklasserna 1‐5 år har behov av barnomsorgsplats. För fritidshemsverksamheten är antagandet att 64 procent i åldersklasserna 6‐11 år har behov av skolbarnomsorg. Antalet elever i gymnasieskolan har minskat de senaste åren, vilket beror på färre antal invånare i aktuella årskullar. Även antalet elever på Kumla kommuns eget John Norlandergymnasiet har minskat. Budgeten baseras på 837 elever i gymnasieskolan. Detta är framräknat efter nuvarande befolkningsprognos och ett antagande där 82 procent i åldersklasserna 16‐19 år studerar på gymnasiet. 50 Nämnden för livslångt lärande ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Investeringar nettokostnad (Ram) 2 856 5 479 7 065 5 575 2 075 Procentuell förändring 2,3% 91,8% 28,9% ‐21,1% ‐62,8% 2 425 1 750 Inventarier Vialundskolan inkl aula Inventarier Stene skola 300 Inventarier Hardemo skola 200 Inventarier enl plan, grund‐ och förskola 800 Inventarier, nya förskolor 800 800 1 200 Utemiljö, grund‐ och förskola 500 Inventarier Kulturskola 425 Instrument och rekvisita, Kulturskola 50 Inventarier, gymnasieskolan 500 500 50 50 1 275 725 50 IT‐investeringar diverse* 2 315 * Specificeras i bilaga. Inventarier Kulturskola Nya inventarier i arbetsrum, övningsrum och gemensamma ytor i samband med flytten till Vialundskolan. Instrument och rekvisita Kulturskola För elevinstrument och rekvisita till Kulturskolans elever avsätts årligen 50 tkr. Inventarier, gymnasieskolan Anslag för inköp och återinvestering av framför allt maskiner inom byggprogrammet. IT‐investeringar Satsning på IT och datorer är något som ska genomsyra verksamheten. Anslaget avser förtätning av datorer och projektorer, laddnings‐ och förvaringsskåp, förskole portal för digital närvarotid, kompensatoriska hjälpmedel till Skoldatateket och personaldatorer till skolbarnomsorgen. Inventarier Vialundskolan Avser nya möbler och inventarier samt ljud‐ och ljusanläggning till aulan. Inventarier Stene skola Möbler och inventarier till nya skolbyggnaden. Inventarier Hardemo skolan Möbler och inventarier efter ombyggnationen. Inventarier enligt plan Den genomförda inventariekartläggningen som slutfördes 2013 visar ett stort uppdämt behov av återinvesteringar i olika typer av inventarier; till exempel symaskiner, hyvelbänkar, stolar och bord. Utemiljö, grund‐ och förskola Avser upprustning av diverse utemiljöer i grund‐ och förskolor. 51 Nämnden för livslångt lärande ‐ Driftbudgetram 2015 och plan för 2016‐2017 Driftbudget (belopp i tkr) Personalkostnader Lokalkostnader Bokslut 2013 Budget 2014* Budget 2015 278 712 278 327 77 586 82 124 Plan 2016 Plan 2017 Kapitalkostnader 4 134 4 216 Övriga kostnader 159 113 157 904 Intäkter ‐55 365 ‐50 089 Verksamhetens nettokostnad (Ram) 464 180 472 482 508 559 523 911 540 445 4,4% 1,8% 7,6% 3,0% 3,2% 7 900 15 985 Procentuell förändring Ombudgeteringar innevarande år Helårseffekt 2015‐2017 5 409 1 895 Personalkostnadsförändring 8 506 9 430 10 645 Övriga prisjusteringar netto 4 592 5 201 5 790 ‐154 ‐155 506 820 523 191 539 626 ‐608 ‐396 ‐368 484 908 979 ‐4 713 ‐6 608 ‐6 608 Kapitalkostnadsjustering Grundbudget Justering mellan nämnder, ombudgetering 8 117 Kapitalkostnadsjustering Justerade internhyror inkl drift, netto Ny verksamhet ‐ Volymförändringar (barn och elever) 3 236 3 236 3 236 ‐ Hyreskostnader Borgen och Ängen 1 100 1 100 1 100 ‐ Nya lokalanpassningar Borgen ‐ Satsning på Barn med särskilda behov Driftbudgetram 448 351 * budget 2014 inkl vuxenutbildning 480 480 2 000 2 000 508 559 523 911 540 445 Allmänt Budgetramen för 2015 har sin utgångspunkt från barn‐ och utbildningsnämnden och gymnasienämnden inklusive vuxenutbildning budgetar för 2014. Ombudgeteringen avser förutom överföringen av vuxenutbildningen förstärkt ledningsorganisation och kompensation för utökat barn‐ och elevantal, även finansiering av E‐arkiv ingår. Helårseffekter av beslutade förändringar i KF budget 2014 avser ökade lokalkostnader för bland annat Vialundskolan. Löne‐ och prisförändringar Uppräkning av lönekostnaderna 2015‐2017 har skett med 2,9 procent för det första året, 3,2 procent för det andra året och med 3,5 för sista året. Externa intäkter och kostnader har räknats upp 2,2 procent för 2015 samt med 2,5 respektive 2,7 procent för de kommande åren. Lokalhyrorna har uppräknats med ett sammanvägt index under planperioden. 488 499 240 2 000 Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna har justerats enligt avskrivningsplan vilket inkluderar samtliga budgeterade investeringar för 2014 samt nya investeringar 2015‐2017. Justering mellan nämnder (ombudgetering) Justeringen avser ombudgetering av medel för centralisering av 1,00 ekonomresurs och justerade kostnader för förändrad nämndorganisation. Här ingår också justering för prisuppräkning avseende vuxenutbildningen. Justerade internhyror Under 2015 införs en ny internhyresprincip som innebär att hyreshöjningar från Kommunfastigheter först får ske efter det att fasighetsinvesteringen är slutförd. Detta innebär att tidigare påbörjade hyresökningar för icke färdigställda fastighetsobjekt 52 Hyreskostnader Borgen och Ängen Kompensation för ökade hyreskostnader för Borgen och Ängen som redan uppstod förra året. Nya lokalanpassningar Borgen Torpets förskola vid Skogstorpsskola avvecklas inför höstterminen 2015 och byggs om till skollokaler för att möta den planerade elevantalsökningen. Barn med särskilda behov Som en riktad satsning mot barn med särskilda behov anslås 2 mkr. återställs. Här avses justering för Vialund och Stene skola. Volymförändringar Befolkningsprognosen för 2015 ligger till grund för beräkningen av volymförändringen av förväntat barn‐ och elevantal. Nettopriserna per barn för förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola har justerats upp i enlighet med grundbudgeten. Att beloppet ökar beror i huvudsak på fler elever i grundskolan. Det prognostiserade barnantalet stäms av mot det faktiska utfallet den 30 mars 2015. 53 Socialnämnd LSS‐omsorgen LSS‐omsorgen bedömer, fattar myndighetsbeslut och verkställer insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). Huvudinsatserna är bostäder med särskild service för vuxna, personlig assistans inklusive avlösarservice och ledsagning, daglig verksamhet inklusive kontaktpersoner enligt LSS och korttidsboende för barn och unga samt för vuxna. Insatserna leds av sju enhetschefer från och med juli 2014. Vård och Omsorg Vård och omsorg leds av åtta, snart tio, enhetschefer och består av biståndshandläggare, vård och omsorgsboenden, hemtjänst samt specialistkompetens inom demensvård. Vård och omsorgs arbete utgår ifrån socialtjänstlagen och Hälso‐ och sjukvårdslagen samt följer socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer. Vård och omsorgsboendena består av en BPSD2‐ avdelning, fem demensboenden med parboendeform, fem vårdboenden, två korttidsboenden med både somatiska‐ och demensplatser. Verksamheten bedriver även social‐ och demensdagvård. Hemtjänsten är organiserad på Hemtjänstens hus och leds av tre, snart fyra, enhetschefer. Det pågår ett arbete i organisationen med att utveckla verksamhetsplaner för demensvården i Kumla kommun. Verksamhetsbeskrivning Socialförvaltningen består av tre huvudverksamheter och socialförvaltningens övergripande verksamhetsfunktioner. De tre huvudverksamheterna består av Individ‐ och familjeomsorg, LSS‐omsorg och Vård och omsorg. De övergripande verksamhetsfunktionerna är socialchef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, medicinskt ansvarig för rehabilitering och kvalitétsutvecklare, systemförvaltare, utredningssekreterare, anhörigstödjarna och Enheten för Individuellt Stöd till Utveckling (ISU). Individ‐ och familjeomsorg Individ‐ och familjeomsorgen (IFO) består av fyra enheter som leds av fyra enhetschefer. IFO:s arbete utgår ifrån socialtjänstlagen, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lag om missbrukare i vissa fall (LVM) samt följer socialstyrelsen föreskrifter och rekommendationer. Verksamhet för ensamkommande flyktingbarn samt förebyggande fältarbetet bedrivs inom IFO. Familjeenhetens arbete riktar sig mot barn, unga och familjer som behöver stöd enligt lagen. Förebyggande arbete med rådgivande samtal, konsultation och arbete sker på Familjens Hus. Ekonomi‐ och vuxenenheten arbetar med personer över 18 år som behöver bistånd i form av försörjningsstöd eller har en missbruks‐ och eller beroendeproblematik. Socialpsykiatrin riktar sig mot personer med varaktiga funktionsnedsättningar till följd av psykisk ohälsa. Inriktningen på arbetet är boendestöd och daglig sysselsättning. Boendestödjarna riktar sitt arbete mot både socialpsykiatrin och vuxengruppens brukare. 2 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom 54 En Vård och omsorg i nationell toppklass Leva upp till ny lagstiftning Öka nöjdhet och kvalitén för brukarna Öka kunskapen inom demens och bemötande utifrån de äldres förmågor Vård och omsorg står inför ökade rättssäkerhetskrav både gällande biståndshandläggningen och i utförarprocessen. Det i sin tur ställer krav på utveckling av verksamheten och behov av utbildningsinsatser inom demensvården för att skapa ett bättre bemötande och en ökad nöjdhet hos de äldre. Kvalitétsarbetet med nationella kvalitétsregister, regionala avtal med Örebro läns landsting med mera behöver säkerställas. Detta eftersom de regionala stödprocesserna förändras i samband med att Region Örebro bildas och projektet sammanhållen vård och omsorg avvecklas. Medarbetarfokus Minska personalens sjukfrånvaro till 5 procent Prioriterade områden Individ‐ och familjeomsorgen Utveckla det förebyggande fältarbetet Öka alternativen inom missbruksvården/riskbruk Utveckla utslussverksamheten för ensamkommande flyktingbarn Öka alternativen med kompetenshöjande verksamhet Förebyggande arbete som fokuserar på ungdomarna och föräldrarna för att minimera normbrytande beteende. Lagförändringar gällande hänvisning av ensamkommande barn och ungdomar ställer nya krav på verksamheten utförande. Ambitionen med ökade alternativa kompetenshöjande åtgärder medför att förvaltningen behöver utveckla sitt arbetssätt. LSS‐omsorgen Öka alternativen med fokus på sysselsättning och avlönat arbete Öka nöjdhet och kvalitén för brukarna Öka delaktigheten hos brukarna Kumla kommun och socialförvaltningens mål är att ses som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen har sedan 2013 fokuserat på arbetet med att förbättra sjukskrivningstalen. Och en viss ljusning kan skönjas men förvaltningen kommer fortsätta utveckla arbetet och åtgärder tills målet nås. Samhället förändras och även kraven hos medborgarna. Utifrån ett traditionellt arbetssätt med daglig verksamhet samt utifrån förändringar i försäkringssystemen, som medför att en del av brukarna prognostiseras hamna i försörjningsstöd, behövs krafttag och förändrat arbetssätt. Inriktningen är avlönat arbete. Det finns idag god evidens på metoder som ökar brukarnas möjligheter att lyckas inom arbetslivet. 55 Socialnämnd ‐ Uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Demokrati och dialog Andelen lyckade kontaktförsök med socialtjänstens handläggare ska öka (NS) Demokrati och dialog Andel brukare inom särskilt boende som känner förtroende för personalen ska öka (NS) Service och tillgänglighet Den genomsnittliga handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska (NS‐KKT) Service och tillgänglighet Andelen genomförandeplaner där brukarna i ordinärt boende (hemtjänst) aktivt har fått vara med ska öka (NS) Service och tillgänglighet Andelen genomförandeplaner där brukarna i särskilt boende aktivt har fått vara med ska öka (NS) Service och tillgänglighet Andelen brukare inom LSS med utsett kontaktansvarig ska öka (NS) Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom socialförvaltningen (KG) Ekonomi Antalet köpta dygn per år på externa familjehem (NS) Ekonomi Genomsnittskostnaden för en utförd hemtjänsttimme i egen regi (enligt KPB) ska minska (NS) Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom socialförvaltningen (KG) Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom socialförvaltningen (KG) Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom socialförvaltningen ska öka (KG) Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda hos socialförvaltningen (KG) Folkhälsa, vård och omsorg Antalet ej återaktualiserade barn‐ och ungdomar inom individ‐ och familjeomsorgen ska öka (NS‐ KKT) Folkhälsa, vård och omsorg Antalet genomförda drogprov i åldrarna 13‐18 år ska öka (NS) Folkhälsa, vård och omsorg Möjligheten till kvällsaktiviteter med personalstöd för personer i LSS‐boende ska öka (NS) Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka (NS‐KKT) Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka (NS‐KKT) Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare som är nöjda med aktiviteterna på särskilt boende ska öka (NS) Folkhälsa, vård och omsorg Andelen undersköterskor inom vård och omsorg ska öka (NS) Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare inom hemtjänsten som inte besväras av ensamhet ska öka (NS) Folkhälsa, vård och omsorg Antalet personer som erhåller försörjningsstöd i kombination med kompetenshöjande åtgärder ska öka (NS) Antal uppföljningsmått för Socialnämnd: 23 Samtliga uppföljningsmått som Socialnämnden är ansvarig för att följa upp och skapa aktiviteter för ökad måluppfyllelse presenteras i tabellen ovan. Endast de nämndspecifika (NS) uppföljningsmåtten kommenteras nedan. 56 Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse Verksamheten forsätter sitt arbete med planeringsdagar per arbetslag gällande budget och mål kopplat till aktiviteter för ökad måluppfyllelse. Socialnämnden har upprättat två nya enheter för att fokuserat kunna arbeta med målen utifrån medarbetarperspektiven samt målet avlönat arbete utifrån ett brukarperspektiv. Ett nytt verksamhetssystem gällande personalplanering och vikariehantering ska sättas i drift år 2015 och schemaläggningsprojektet ska vara klart i mars 2015 Andelen lyckade kontaktförsök med handläggare ska öka. Fortsätta samverkan med servicecenter och säkerställa högt användande av Outlook och förbättrad mejlhantering. Andelen brukare inom särskilt boende som känner förtroende för personalen ska öka. Säkerställa god dialog och bemötande utifrån den enskildes förmåga att förstå genom bland annat utbildning inom demens, genom upplevd delaktighet vid upprättande av genomförandeplaner och säkerställa att genomförandeplanens aktiviteter följs. Genomsnittliga handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska. Genom att kvarhålla och säkerställa organisationen från år 2014 med mottagnings‐ och fortsättningsdel. Andelen genomförandeplaner där brukarna aktivt fått vara med ska öka inom hemtjänsten och vård och omsorgsboendena. Säkerställa rutiner för när en genomförandeplan ska ske och uppmuntra brukarna att delta i upprättandet av sin egen genomförandeplan. Andel brukare inom LSS‐omsorgen med utsedd kontaktansvarig ska öka. Utbildningsinsats som genomförts år 2014 ska implementeras fullt ut i verksamheten, upprättande av kontaktansvariges uppdrag och ansvar ska tydliggöras för både medarbetare, brukare och anhöriga. Antal köpta dygn per år av externa familjehem. Genom fortsatt kvalitativt arbete med att behålla, och få tillskott, av egna familjehem genom Kumla‐Hallsbergs familjehemsenhet. Genomsnittskostnad för en utförd hemtjänsttimme i egen regi ska minska. Detta förutsätter att den effektiva brukartiden om 60 procent kan behållas. Handläggarna inom vård och omsorg ska säkerställa att de förändrade riktlinjerna från år 2014 följs och att beställar‐ utförarmodellen säkerställs. Antalet ej återaktualiserade barn och ungdomar inom Individ‐ och familjeomsorgen ska öka. Genom att vara uppmärksamma på fortsatta utvecklingsbehov i kombination med kompetensplan för att kunna motsvara behov hos brukarna. Antalet genomförda drogprover för åldrarna 13‐18 år ska öka. Genom att erbjuda öppen verksamhet för provtagning dit ungdom med förälder kan komma, så ökar möjligheterna att upptäcka riskbruk i tidigt skede och ge föräldrar information för att på bästa sätt kunna stötta sin ungdom att bryta och eller inte börja ett drogbruk. Kvällsaktivitet efter klockan 21.00 inom LSS‐ omsorgen. Säkerställa via genomförandeplan att kvällsaktiviteter beaktas. Och att göra hållbara planer för när aktiviteter sker för att kunna säkerställa bemanning så att aktiviteter också kan genomföras. Andel brukare som ör nöjda med hemtjänst och särskilt boende. Genom att arbeta med de synpunkter som de äldre fört fram så bör verksamheten kunna förbättras. Dessa är dessutom ofta satta som mål; aktiviteter, trygghet, ensamhet och matsituationer. Andel brukare som är nöjda med aktiviteterna på särskilt boende. Via genomförandeplanerna säkerställa vilka aktiviteter brukarna tycker om. Därefter se till 57 tydliggöra faktorer för ensamhet och därefter utveckla åtgärder. Utveckla verksamheten på Kvarngården så att den blir mer lättillgänglig för social samvaro och medför en känsla av sammanhang för äldre medborgare i Kumla. Kompetenshöjande åtgärder för försörjningsstöd ska öka. Genom att på ett strukturerat sätt arbeta enligt evidensbaserade metoder med målet om avlönat arbete, Enheten för Individuellt Stöd till Utveckling arbetar i gott samarbete med arbetsmarknadsenheten med exempelvis praktikplatser och Kommunala servicejobb. att aktiviteterna genomförs samt att nya aktiviteter prövas. Andel undersköterskor inom vård och omsorg ska öka. Genom att färdigställa en kompetensutvecklingsplan för medarbetarna inom vården där olika steg tas för att strategiskt öka medarbetarens kompetens. Målet är att en validering till undersköterska sker. Utveckla konceptet för rekrytering av undersköterskor. Andelen brukare inom hemtjänsten som inte besväras av ensamhet ska öka. Genom en fördjupad studie med stöd av Folkhälsoteamet Socialnämnd ‐ Volymmått 2011‐2015 Volymmått Socialnämnd Antal årsarbetare Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 510,50 518,00 512,00 520,00 533,20 Individ- och familjeomsorg Antal vuxna på institution, årsplatser Vårddygn på institution, vuxna Antal barn o unga på institution, årsplats 3,8 2,0 1,0 3,0 3,0 1 375 730 363 1 100 1 100 6,5 0,6 3,5 3,8 3,8 Vårddygn på institution, barn o unga 2 367 205 1 262 1 370 1 370 Vårddygn på konsulentstödda familjehem 4 449 3 558 1 832 2 225 2 225 257 233 230 230 70 65 65 65 Antal hushåll med försörjningsstöd - varav hushåll i åldersgruppen 18-24 år LSS Antal omsorgstagare i särskilt boende 53 64 72 69 69 Antal omsorgstagare med personlig ass. 32 36 34 36 36 338 314 321 325 325 75 560 103 449 106 516 102 000 102 000 138 128 130 130 138 34 24 24 24 Äldreomsorg Antal brukare i ordinärt boende Antal utförda timmar i ordinärt boende Antal platser på vård- och omsorgsboende Antal korttidsplaser 24 Att bedöma det framtida antalet personer med behov av stöd från individ‐ och familjeomsorgen är inte lätt. Detta avspeglar sig också i att kommande års volymuppgifter är i paritet med årets budget. Antalet LSS‐boende platser beräknas vara oförändrat under 2015. För äldreomsorgen beräknas antalet utförda timmar i ordinärt boende vara i nivå med utfallet för 2014 som dock ökat markant mot 2013 års utfall. 58 Socialnämnd ‐ Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016‐2017 Investeringsbudget (belopp i tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Investeringar nettokostnad (Ram) Plan 2016 Plan 2017 1 660 1 675 1 330 1 334 1 100 88,4% 0,9% ‐20,6% 0,3% ‐17,5% Vårdsängar och hjälpmedel 600 600 600 Inventarier 500 500 500 IT‐investeringar diverse* 230 234 Procentuell förändring * Specificeras i bilaga. Vårdsängar och hjälpmedel Inventarieanslag för ett kontinuerligt behov av att byta ut gamla sängar och installera nya taklyftar inom äldreomsorgens boenden men även för ordinärt boende. Inventarier Anslag för löpande utbyte av ålderstigna och slitna möbler inom äldreomsorgen och socialförvaltningens arbetsplatser. IT‐investeringar IT‐anslaget avser inköp av datorer, surfplattor och mobiltelefoner till verksamheterna. Här ingår även medel för implementering av nytt verksamhetssystem Socialnämnd ‐ Driftbudgetram 2015 och plan för 2016‐2017 Driftbudget (belopp i tkr) Personalkostnader Lokalkostnader Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 260 511 282 705 Plan 2016 Plan 2017 30 295 31 322 Kapitalkostnader 1 406 1 559 Övriga kostnader 77 246 80 375 Intäkter ‐65 919 ‐72 041 Verksamhetens nettokostnad (Ram) 303 539 323 920 337 829 348 405 360 047 0,0% 6,7% 4,3% 3,1% 3,3% Procentuell förändring Ombudgeteringar innevarande år ‐16 Helårseffekt 2015‐2017 0 8 198 9 309 10 507 Övriga prisjusteringar netto Personalkostnadsförändring 998 1 146 1 281 Kapitalkostnadsjustering ‐89 ‐20 333 011 343 446 355 234 1 118 1 118 1 118 700 841 695 3 000 3 000 3 000 337 829 348 405 Grundbudget Justering mellan nämnder, ombudgetering 439 Kapitalkostnadsjustering Ny verksamhet ‐ Generell förstärkning av äldreomsorgen Driftbudgetram 312 517 Allmänt Budgetramen för 2015 har sin utgångspunkt från budget 2014 och har justerats med ombudgetering för E‐arkiv. 324 359 360 047 Löne‐ och prisförändringar Uppräkning av lönekostnaderna 2015‐2017 har skett med 2,9 procent för det första året, 3,2 procent för det andra året och med 3,5 för sista året. Externa intäkter och kostnader har 59 Justering mellan nämnder (ombudgetering) Justeringen avser ombudgetering av medel för bemanningscenter från kommunledningskontoret till Socialnämnden. Ny verksamhet Som en generell förstärkning till i huvudsak äldreomsorgen anslås 3 000 tkr för 2015. Dessa medel ska dock även finansiera köp av tvätt och arbetskläder åt del av LSS‐omsorgens personal. räknats upp 2,2 procent för 2015 samt med 2,5 respektive 2,7 procent för de kommande åren. Lokalhyrorna har uppräknats med ett sammanvägt index under planperioden. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna har justerats enligt avskrivningsplan vilket inkluderar samtliga budgeterade investeringar för 2014 samt nya investeringar 2015‐2017. 60 Bilagor Investeringar(tkr) Bilaga1 Kommunstyrelsen 2015 Kommunledningskontoret Inventarier Kommunledningskontor Tvättmaskiner AME Kläder LSS‐omsorgen AME Meetings ‐papperslösa sammanträden (KF) Kommunlicens W3D3 Sitevision ‐ Responsiv Webb Rehabiliteringsverktyg Adato Uppgradering ‐ kartsystem(Kumla Info) Utbyggnad robust noder Centalt IT‐anslag Utbytesplan IT (förvaltningar) Bredbandsutbyggnad Nytt Intranät Summa kommunledningskontor 50 100 150 1 024 500 80 105 80 600 1 500 2 100 100 6 389 Samhällsbyggnadsnämnd 2015 Kommunfastigheter Vialundskolan ombyggnad inkl utemiljö (KF) Stene skola nybyggnad (KF) Äldreboende nybyggnad (KF) Kumlahallen ombyggnad (KF) Trädgårdens förskola utemiljö (KF) Ny förskola 6 avd (KF) Köksutrusning Skurmaskin Säkerhetshöjande årgärder Stadshuset utbyte fastighetsnät Infiltrationsanläggning Hagavallen Lokalanpassningar mottagande skolår 6 (KF) Miljöbodar Yttertak, Stadshus norra och Lillskolan Projektering Malmens skola (KF) Hemgården ventilationsaggregat Värme Gläntans förskola Officermässen ny värmepump Delsumma kommunfastigheter 12 320 1 000 55 000 10 000 3 000 25 000 350 150 200 590 150 50 100 600 1 500 2 700 100 250 5 300 2016 61 2017 100 600 2 500 2 800 100 6 100 2017 26 400 12 500 75 000 7 000 1 550 38 000 6 000 350 25 000 350 6 814 250 800 Tekniskt kontor Utbyte av fordon (biogas) Kapacitetsutökningar köksutrustning Industrispår Via och Kvarntorp Diverse nyanläggningar (hållsplats), bruttoinvestering ‐ därav investeringsbidrag 2016 107 760 129 114 1 000 300 300 2 000 ‐1 000 1 000 300 300 200 500 1 000 600 500 750 74 250 1 000 300 300 Investeringar (tkr) – fortsättning Tekniskt kontor fortsättning Upprustning gator vid VA‐sanering Gatubelysning, utbyte armatur Översyn vägskyltar Bokningssystem för bilpoolen Arbetsmaskiner Fortsatt ombyggnad torget (KF) Trafiklösning för norra Kumla (KF) Exploatering Fastighetsregleringsutgifter Skogsgläntan, investeringsutgift Matildelund, investeringsutgift Dalagatan etapp 1&2, investeringsutgift Dalagatan etapp 1&2, investeringsinkomst Kv Täppan, investeringsutgift Kv Täppan, investeringsinkomst Kullagret industritomt, investeringsinkomst Norra Mos företagspark, investeringsinkomst Delsumma tekniskt kontor 2015 1 300 150 200 100 50 370 200 2017 900 150 200 1 100 3 800 6 525 1 100 50 50 370 Miljö‐ och byggnadsförvaltning Uppgradering av Miljö‐ och Byggreda Delsumma miljö‐ och byggnadsförvaltning Vatten‐ och avloppsverk Nytt processdatasystem Investeringar i vattenverk Investeringar i reningsverk VA‐investeringar i ledningar mm, investeringsutgift VA‐investeringar i ledningar mm, investeringsinkomst Exploatering Skogsgläntan, investeringsinkomst Matildelund, investeringsinkomst Dalagatan etapp 1&2, investeringsinkomst Kv Täppan, investeringsinkomst Kullagret industritomt, investeringsinkomst Norra Mos företagspark, investeringsinkomst Delsumma Vatten‐ och avloppsverk Renhållningsverk Upprustning återvinningsstationer Delsumma Renhållningsverk Summa samhällsbyggnadsnämnd inklusive verk 2016 875 62 6 340 ‐6 055 1 550 ‐1 785 ‐845 ‐575 3 400 ‐1 390 51 ‐585 ‐845 ‐575 11 376 ‐1 390 51 ‐585 ‐845 ‐575 656 280 280 0 0 1 000 300 5 450 5 650 ‐1 000 1 650 250 11 555 ‐1 000 650 190 1 900 ‐1 000 ‐720 ‐480 ‐1 864 ‐895 ‐300 ‐300 6 841 ‐600 ‐345 ‐300 ‐300 10 910 ‐600 ‐345 ‐300 ‐300 195 100 100 100 100 100 100 118 381 151 500 75 201 Investeringar (tkr) – fortsättning Kultur‐ och fritidsnämnd 2015 1 700 500 500 575 250 100 100 200 Kumla stadspark, Sjöpark (KF) Parkinvesteringar enligt plan Maskiner och fordon, parkavdelning Idrottsanläggningar, upprustning mm Årligt inventarieanslag KoF Konstinköp/utsmyckning Museiverksamhet Rfid teknik biblioteket Kumla stadspark: Camping (KF) Summa kultur‐ och fritidsnämnd Nämnden för livslångt lärande Inventarier Vialundskolan inkl aula Inventarier Stene skola Inventarier Hardemo skola Inventarier enl plan, grund‐ och förskola Inventarier, nya förskolor Utemiljö, grund‐ och förskola Inventarier Kulturskola Instrument och rekvisita, Kulturskola Inventarier, gymnasieskolan IT‐investeringar diverse Kompensatoriska hjälpmedel, skoldatatek Förtätning datorer skolår 4‐9 (en per två elever) Förtätning projektorer (en per klassrum) Laddning och förvaringsskåp för IT‐utrustning Förskoleportal Personaldatorer skolbarnomsorg IT‐utrustning bild och musik skolår 1‐5 E‐tjänster procapita, dokumentationssystem Summa nämnden för livslångt lärande 2017 1 000 500 500 300 250 100 100 3 925 2 750 5 350 8 100 2015 2 425 300 200 800 2016 1 750 500 425 50 50 400 540 285 500 490 100 Socialnämnd Vårdsängar och hjälpmedel Inventarier IT‐investeringar diverse Mobila datorer till personal inom socialtjänsten Surfplattor och mobiler till personliga assistenter Implementeringskostnader nytt verksamhetssystem Summa socialnämnd SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER SUMMA INVESTERINGSINKOMSTER TOTALT 63 2017 800 1 200 500 800 50 50 500 400 500 500 7 065 100 75 200 5 575 75 150 2 075 2015 600 500 2016 600 500 2017 600 500 50 120 60 1 330 54 120 60 1 334 1 100 152 909 ‐15 819 172 399 ‐5 940 98 516 ‐5 940 137 090 166 459 2016 1 000 500 500 300 250 100 100 92 576 Verksamhetsförändringaridriftbudget(tkr) Bilaga2 Kommunstyrelsen 2015 2016 2017 Kommunledningskontor Support och underhåll W3D3 105 105 105 IT‐licenser 100 100 100 Summa kommunledningskontor 205 205 205 Samhällsbyggnadsnämnd 2015 2016 2017 Inga nya driftmedel beviljade ‐ ‐ ‐ Summa samhällsbyggnadsnämnd 0 0 0 Kultur‐ och fritidsnämnd 2015 2016 2017 Verksamhetsbidrag till Kumla FMK 60 60 60 Summa kultur‐ och fritidsnämnd 60 60 60 Nämnden för livslångt lärande 2015 2016 2017 Volymökning (fler barn och elever) 3 236 3 236 3 236 Hyreskostnader Borgen och Ängen 1 100 1 100 1 100 240 480 480 Satsning på barn med särskilda behov 2 000 2 000 2 000 Summa nämnden för livslångt lärande 6 576 6 816 6 816 Nya lokalanpassningar Borgen Socialnämnd 2015 Generell volymökning äldreomsorg Summa socialnämnd TOTALT 64 2016 3 000 3 000 3 000 3 000 9 841 10 081 2017 3 000 3 000 10 081 Riktlinjerförekonomiskstyrning Budget och anslag Bilaga3 Överföring av resultat mellan åren Kommunens budget och flerårsplan är kommunfullmäktiges viktigaste dokument för att styra kommunens verksamhet. 1. Nämndernas ekonomiska anslag ges på nettokostnadsnivå. 2. Anslaget är begränsningen för verksamhetens omfattning. 3. Nämnderna har rätt att besluta om omdisponeringar av budgeterade medel, kostnader såväl som intäkter, i driftbudgeten inom hela sitt verksamhetsområde. Sådant beslut ska anmälas till ekonomiavdelningen som ansvarar för inrapportering i ekonomisystemet. 4. Nämnderna medges rätt att delegera till förvaltningschef att besluta om omdisponeringar inom respektive chefs ansvarsområde. 5. Nämnderna har rätt att besluta om omdisponering av investeringsanslag inom sitt verksamhetsområde. Sådant beslut, som alltid ska fattas av nämnden, ska anmälas till ekonomiavdelningen som ansvarar för inrapportering i ekonomisystemet. Undantaget är de investeringsanslag där anslagsbindningsnivån enligt budgeten ligger hos kommunfullmäktige (dessa är markerade med KF i investeringsbilagan). 6. När beslut fattas om investeringar ska beslut också fattas om finansiering av investeringarnas driftkostnader. 7. Alla verksamhetsförändringar som föreslås ska föregås av en driftkostnadskalkyl där samtliga kostnader och intäkter beräknas. 8. Vid framtagande av kalkyler ska samråd ske med ekonomiavdelningen. 1. Nämndernas budgetavvikelser kan balanseras över till nytt år, helt eller delvis. 2. Vid bedömningen av överfört resultat ska hänsyn tas till: a) Faktorer som nämnden inte kunnat påverka under budgetåret. b) Överskott från kapitalkostnader uppkomna vid icke genomförda investeringar. c) Nämndernas måluppfyllelsegrad. 3. Kommunens samlade ekonomiska situation är alltid överordnad resultatöverföringens storlek. Investeringsplan 1. Investering definieras som ett inköp/egen produktion av anläggning med en livslängd på tre år eller mer och med ett värde på över ett prisbasbelopp. 2. Projekt i investeringsplanen äskas på nytt i samband med beredning av årsbudgeten. Detta gäller även fleråriga projekt. 3. Äskade investeringsprojekt ska åtföljas av förslag på avskrivningstid. 4. Kommunstyrelsen beslutar om igångsättande av större projekt som finns upptagna i investeringsplanen. 5. Investeringsprojekt av större omfattning ska alltid åtföljas av en betalningsplan. 6. Slutredovisning till kommunstyrelse och kommunfullmäktige ska ske av alla investeringsprojekt av större omfattning för vilka enskilda anslag har anvisats. Dessa är markerade med KF i investeringsbilagan. Internbudget 1. Det åligger varje nämnd att senast vid sitt sammanträde i januari (februari 65 2. 3. 4. 5. 6. 7. behjälplig i plan och skissarbete ska nedlagt arbete debiteras först då ett investeringsanslag beslutats. Anslås inte medel till investeringen belastar kostnaden miljö‐ och byggnadskontorets budget. för år 2015) fastställa en verksamhetsplan med mål för nämndens verksamheter inom de anslag och med den inriktning som kommunfullmäktige har beslutat. Det är nämndens uppgift att ta fram och besluta om en internbudget. En ekonomisk budget i detalj ska tas fram för inläsning i kommunens ekonomisystem. Bruttobudgetering ska tillämpas. Internbudgeten ska vara ett levande dokument, vilket förutsätter fortlöpande omdisponeringar. Nämnderna ska, om det är nödvändigt för att hålla sig inom ekonomiska anslag, vidta åtgärder och göra omprioriteringar i den nuvarande verksamheten. Större förändringar från vad kommunfullmäktige har uttalat måste behandlas av kommunfullmäktige. Interndebiteringar får aldrig leda till suboptimering av kommunens resurser. Kapitalkostnader 1. Kommunstyrelsen äger all egendom i den kommunala verksamheten. Kapitalkostnader kan ses som en intern ersättning till kommunstyrelsen för tillhandahållande av anläggningstillgångar och består av ränte‐ och avskrivningskostnader. 2. Anläggningstillgångar ska skrivas av löpande så snart anläggningen tas i bruk. 3. Avskrivningar ska ske enligt plan och utifrån en bedömning av anläggningens nyttjandeperiod. Internprissättning och interndebitering Kostnader och intäkter ska i så stor utsträckning som möjligt hänföras till rätt verksamhet. Syftet är att ge en rättvisande bild av resursanvändningen och att skapa kostnadsansvar och kostnadsmedvetande i organisationen. Vid fördelning av kostnader måste alltid nyttan vägas mot det administrativa merarbetet. Helhetssyn och koncernnytta ska alltid beaktas och värderas. Följande principer ska gälla vid köp och försäljning av interna tjänster inom kommunen: 1. Modeller och metoder för internprissättning ska vara enkla och förutsägbara. 2. Prissättningen ska utgå från en självkostnadskalkyl. 3. Utställande av internfakturor på mindre belopp ska inte ske. 4. Gemensamma tjänster inom ekonomi, lönehantering och central administration ska inte interndebiteras med undantag för kommunens affärsdrivande verksamheter. 5. Vid interna investeringsprojekt där miljö‐ och byggnadskontoret varit Fastigheter och lokaler 1. Kommunens centrala fastighetskontor samordnar och ansvarar för den övergripande strategiska lokalplaneringen. 2. Kommunens egna lokaler ska nyttjas i första hand och i andra hand lokaler i kommunens helägda bolag. 3. Hyreskontrakt ska finnas mellan kommunens centrala fastighetskontor och respektive förvaltning. 4. Kommunens centrala fastighetskontor ansvarar för kontrakt med externa hyresvärdar. 5. Kommunen ska inte göra investeringar i inhyrda fastigheter. 6. Extern uthyrning ska ske efter marknadsmässig prissättning. Finansiering 1. Kumla kommuns finansförvaltning regleras utifrån den av kommunfullmäktige antagna finanspolicyn. 66 granskningsområde för de tre kontrollområdena administration, personal och ekonomi som samtliga förvaltningar ska granska under kommande år. För 2015 är dessa: Administration Kontrollera att verkställighet sker av politiskt fattade beslut. Ekonomi Kontrollera att beslutsattest sker av rätt person enligt attestreglemente och delegationsbeslut samt att beslutsattest av egen förmån såsom resor, hotell och kurser inte sker. Personal Kontrollera att anställda lägger in sin avvikande frånvaro i självservice såsom sjukdom, vård av barn, semester etc. För budgetåret 2015 ska varje nämnd dessutom utse minst ett granskningsområde inom sin specifika verksamhet. Som tidigare år bestämmer respektive nämnd självfallet även om egna ytterligare granskningsområden inom de fyra kontrollområdena. 2. Leasing betraktas som en form av upplåning och får endast ske efter samråd med ekonomiavdelningen. Inköp och upphandling 1. Upphandling ska ske i enlighet med av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för Kumla kommun. 2. Kumla kommun tillämpar en decentraliserad inköpsorganisation som innebär att den förvaltning som köper mest inom ett varu‐ och tjänsteområde tecknar ramavtal för hela kommunens räkning. Ekonomiavdelningen ansvarar för samordning och stöd till förvaltningarna. Intern kontroll Intern kontroll syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, det vill säga de skall med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande uppnås: en ändamålsenlig samt kostnadseffektiv verksamhet och organisation tillförlitlig ekonomisk rapportering och information om verksamheten säkerhet i system och rutiner att tillämpliga lagar, föreskrifter, kommunala beslut och riktlinjer följs Enligt reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet ska respektive nämnd fastställa en intern granskningsplan för varje budgetår. Granskningsplanen visar vilka områden och rutiner som ska omfattas av kontrollen under en viss tidsperiod. Valet av kontrollområde ska motiveras utifrån en bedömning av väsentlighet och risk. Detta innebär att områden som granskas ska vara sådana där sannolikheten att fel uppstår är troliga och där eventuella fel får allvarliga konsekvenser. Nytt för 2015 är att kommunstyrelsen utser ett gemensamt Rapportering och uppföljning 1. Nämnderna ska löpande lämna uppföljningar om förväntat ekonomiskt och verksamhetsmässigt utfall till kommunstyrelsen. Detta sker via månadsrapporterna som lämnas till kommunstyrelsen efter mars, april, augusti, september och oktober månads utgång. 2. Kommunstyrelsen upprättar ett delårsbokslut per 31 juli som överlämnas till kommunfullmäktige. Nämnderna ska lämna uppgifter till delårsbokslutet enligt särskilda anvisningar. 3. Verksamhetsåret avslutas med att ett årsbokslut sammanställs till kommunfullmäktige. Nämnderna ska lämna uppgifter till årsbokslutet enligt särskilda anvisningar. 67 Uppföljningsmåttför2015 Bilaga4 Kommunledningskontoretsuppföljningsmåttför2015 Strategisktområde Demokrati och dialog Service och tillgänglighet Ekonomi Ekonomi Uppföljningsmått Vikt Senastemätvärde Kommunens möjliggörande för medborgarna att delta i Mäts efter nya kommunens utveckling ska inte avvika markant från rikssnittet 15,0% kriterier 2014 (NS) Tillgänglighet och service till medborgarna via servicecenter ska Beräknas årsbokslut 15,0% öka (NS) 2014 Andel inköp med ramavtal ska öka inom kommunledningskontoret (KG) Grönt < ‐ 5 %, Gult ‐5 % ‐ 1 %, Rött > ‐1 % 10,0% 89,2 % (2013) Grönt > 90 % Gult 90‐75 %, Rött < 75% Andelen övergripande administration i kommunen ska inte öka 10,0% mer än den övriga verksamheten (NS) 2,20 % (2013) Grönt < ‐1%, Gult ±1%, Rött > 1% Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom kommunledningskontoret (KG) 10,0% 6,05% (2013) Grönt 0‐3% sjukfrånvaro samt Δ < ‐1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom kommunledningskontoret (KG) 15,0% 68 (2013) Grönt Δ > + 2,0 indexenheter, Gult Δ ± 2,0 indexenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 indexenheter Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom kommunledningskontoret ska öka (KG) 5,0% 87,1 % (2013) Grönt Δ > + 1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 1,0 procentenheter Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda vid kommunledningskontoret (KG) 10,0% 0,43 (2013) Grönt mellan 1,03 ‐ 0,97 Gult mellan 1,10 ‐ 1,03 och 0,97 ‐ 0,90 Rött < 1,10 och > 0,90 Utbildning o livslångt lärande Andelen personer som är självförsörjande efter avslutat kommunalt servicejobb ska öka (NS‐KKT) 10,0% 92,3% (2013) Grönt Δ > + 2,0 procentenheter, Gult Δ ± 2,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 procentenheter Antal uppföljningsmått för kommunledningskontoret: 9 100% Målvärdebudget2015 Grönt Δ > + 5,0 procentenheter, Gult Δ ± 5,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 5,0 procentenheter 68 Samhällsbyggnadsnämndensuppföljningsmåttför2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Vikt Senastemätvärde Målvärdebudget2015 Service och tillgänglighet Kundnöjdheten hos hyresgästerna ska öka (NS‐KKT) 2,5% Genomförs 2014 Grönt > 80 %, Gult 80 % ‐70 %, Rött < 70 % Service och tillgänglighet Måltidsutbudet ska öka och följa de nationella riktlinjerna (NS) 1,0% Mäts första gången 2014 Grönt Bra, Gult OK, Rött Mindre bra Genomförs 2014 Grönt > 80 %, Gult 80 % ‐ 70 %, Rött < 70 % Service och tillgänglighet Andelen som anser att det varit enkelt att komma i kontakt med 2,5% bygglovhandläggare ska öka (NS‐KKT) Service och tillgänglighet Nöjdhetsgrad rörande gator och vägar ska öka (NS) 1,0% 5,4 (2013) Grönt > 6,0 Gult 6,0‐5,0, Rött < 5,0 Service och tillgänglighet Nöjdhetsgrad rörande cykelvägar ska öka (NS) 1,0% 6,0 (2013) Grönt > 6,0 Gult 6,0‐5,0, Rött < 5,0 Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom samhällsbyggnadsförvaltningen (KG) 6,0% 97,1% (2013) Grönt > 90 % Gult 90‐75 %, Rött < 75% 37,1 % (Kumla 19 164 kr kommuner 13 977 kr) (2013) Grönt ± 10 %, Gult < ‐ 10 %, Rött > 10 % Ekonomi Genomsnittlig kostnad per ärende för bostadsanpassningsbidrag 2,0% ska inte avvika markant från riksgenomsnittet (NS) Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen (KG) 5,0% 3,74 % (2013) Grönt 0‐3% sjukfrånvaro samt Δ < ‐1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen (KG) 10,0% 68 (2013) Grönt Δ > + 2,0 indexenheter, Gult Δ ± 2,0 indexenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 indexenheter Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen ska öka (KG) 2,5% 80,5% (2013) Grönt Δ > + 1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 1,0 procentenheter Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda vid samhällsbyggnadsförvaltningen (KG) 2,5% 0,73 (2013) Grönt mellan 1,03 ‐ 0,97, Gult mellan 1,10 ‐ 1,03 och 0,97 ‐ 0,90, Rött > 1,10 och < 0,90 Folkhälsa, vård och omsorg Antalet skadad i Kumla kommuns vägnät ska minska (NS) 2,5% 13 (2013) Grönt 0 ‐ 10 skadade i trafiken, Gult 11‐20 skadade i trafiken, Rött > 20 skadade i trafiken 38% (2013) Grönt > 60 %, Gult 60 % ‐ 50 %, Rött < 50 % Folkhälsa, vård och omsorg Kundnöjdhet hos elever i skolan gällande måltidsverksamheten 2,5% ska öka (NS‐KKT) Folkhälsa, vård och omsorg Kundnöjdhet hos brukare inom särskilt boende gällande måltidsverksamheten ska öka (NS‐KKT) 2,5% 75% (2012) Grönt > 75 %, Gult 75 % ‐ 65 %, Rött < 65 % Miljö, trygghet och teknik Antalet uppkopplade fastigheter via Citec ska öka (NS) 3,0% 7 st (2013) Grönt > 5 %, Gult 5 % ‐ 0 %, Rött < 0 % Miljö, trygghet och teknik Kostnadsandel hos kommunfastigheter för el, vatten och uppvärmning i relation till den totala kostnaden (NS) 3,0% 13,52% (2013) Grönt Δ < ‐2,0 procentenheter, Gult Δ ‐2,0 ‐ 0,0 procentenhet., Rött Δ > 0,0 procentenheter Miljö, trygghet och teknik Andelen ekologiska livsmedel inom måltidsverksamheten ska öka (NS) 4,0% 21% (2013) Grönt > 22 %, Gult 22 % ‐ 18 %, Rött < 18 % Miljö, trygghet och teknik Andelen miljöbilar i kommunal ägo ska öka (NS‐KKT) 5,0% 40 % (2013) Grönt > 45 %, Gult 45 % ‐ 40 %, Rött < 40 % Miljö, trygghet och teknik Andel enskilda avlopp med tillfredsställande rening ska öka (NS‐ KKT) 5,0% Genomförs 2014 Grönt > 55 %, Gult 55 % ‐ 45 %, Rött < 45 % Boende,infrastruktur och Andelen outhyrda m² inom fastighetsbeståndet ska minska (NS‐ näringsliv KKT) 2,5% 1,5% (2013) Grönt < 2 % Gult 3 % ‐ 5 %, Rött > 6 % 42 (2013) Grönt > 49, Gult 49 ‐ 35, Rött < 35 2,5% 0,9% (2012) Grönt > 2,0 %, Gult 2,0‐ 1,0 %, Rött < 1,0 % Boende,infrastruktur och Antal möjliga bostadslägenheter på planlagd mark ska öka (NS‐ 10,0% näringsliv KKT) 113 (2013) Grönt > 125, Gult 125 ‐ 100, Rött < 100 Budget2015 Boende,infrastruktur och näringsliv Boende,infrastruktur och näringsliv Antal färdigställda byggklara småhustomter ska årligen uppgå 10,0% till 50 (NS) Vägnätets omasfalterade yta ska öka (NS) Antal uppföljningsmått för samhällsbyggnadsnämnden exkl verken: 23 88,5% Samhällsbyggnadsnämndens‐tekniskaverkenuppföljningsmåttför2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Vikt Senastemätvärde Service och tillgänglighet Kundnöjdheten gällande sophämtning ska öka, RH (NS) 1,0% 8,0 (2013) Grönt > 7,5, Gult 7,5 – 6,0, Rött < 6,0 Service och tillgänglighet Kundnöjdheten gällande återvinningscentralen ska öka, RH (NS) 1,0% 6,7 (2013) Grönt > 7,5, Gult 7,5 – 6,0, Rött < 6,0 Kostnad per kubikmeter för rening av råvatten till dricksvatten ska inte öka, VA (NS) 1,0% 3,45 kr/mᶟ (2013) Grönt < 3,50 kr/mᶟ, Gult 3,50 – 4,50 kr/mᶟ, Rött öka > 4,50 kr/mᶟ Kostnad per kubikmeter för rening av avloppsvatten ska inte öka, 1,0% VA (NS) 4,99 kr/mᶟ (2013) Grönt < 5,00 kr/mᶟ, Gult 5,00 – 6,00 kr/mᶟ, Rött öka > 6,00 kr/mᶟ Ekonomi Ekonomi Folkhälsa, vård och omsorg Miljö, trygghet och teknik Anmärkningar på vattenkvalitet utifrån vattenprov ska inte förekomma, VA (NS) 2,5% Ingen anmärkning (2013) Grönt Ingen anmärkning, Gult 1‐3 anmärkningar, Rött > 3 anmärkningar Antalet kilo restavfall per kommuninvånare ska minska, RH (NS‐ KKT) 5,0% 227 kg (2013) Grönt < 240 kg, Gult 240‐250 kg, Rött >250 kg Antal uppföljningsmått för tekniska verken (samhällsbyggnadsnämnden) : 6 69 11,5% Kultur‐ochFritidsnämndensuppföljningsmåttför2015 Strategisktområde Demokrati och dialog Uppföljningsmått Vikt Upplevelsen av delaktighet, inflytande och ansvarstagande på 10,0% Ung Fritids mötesplatser ska öka (NS‐KKT) Målvärdebudget2015 31% (2013) Grönt > 50 %, Gult 50 % ‐ 40 %, Rött < 40 % Service och tillgänglighet Upplevd nöjdhet med öppettider och innehåll på Ung Fritids mötesplatser ska öka (NS) 10,0% 75 % (2013) Grönt > 75 %, Gult 75 % ‐ 70 %, Rött < 70 % Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom kultur‐ och fritidsförvaltningen (KG) 2,5% 97,5% (2013) Grönt > 90 % Gult 90‐75 %, Rött < 75% Ekonomi Nettokostnaden per besökare på biblioteket ska minska (NS) 2,5% 61 kr (2013) Grönt < 50 kr, Gult 50 kr ‐ 60 kr, Rött > 60 kr Ekonomi Nettokostnad per besök på Djupadalsbadet ska inte öka med mer än 5 procent (NS) 2,5% 151 kr (2013) Grönt ± 5 %, Gult < ‐ 5 %, Rött > + 5 % Ekonomi Kostnad per invånare för skötsel av park, gatuplanteringar och lekplatser ska ligga på oförändrad nivå (NS) 2,5% 221 kr/inv (2013) Grönt < 260 kr, Gult 260 kr ‐ 280 kr, Rött > 280 kr Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom kultur‐ och fritidsförvaltningen (KG) 5,0% 6,2% (2013) Grönt 0‐3% sjukfrånvaro samt Δ < ‐1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom kultur‐ och fritidsförvaltningen (KG) 10,0% 59 (2013) Grönt Δ > + 2,0 indexenheter, Gult Δ ± 2,0 indexenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 indexenheter Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom kultur‐ och fritidsförvaltningen ska öka (KG) 2,5% 82,9% (2013) Grönt Δ > + 1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 1,0 procentenheter Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda vid kultur‐ och fritidsförvaltningen (KG) 2,5% 0,94 (2013) Grönt mellan 1,03 ‐ 0,97, Gult mellan 1,10 ‐ 1,03 och 0,97 ‐ 0,90, Rött < 1,10 och > 0,90 Utbildning och lärande Andel barn vars vårdnadshavare läser högt för barnen minst två 20,0% gånger i veckan ska öka (NS‐KKT) Genomförs 2014 Grönt > 55 %, Gult 55 % ‐ 50 %, Rött < 50 % Kultur och fritidsliv Nöjdhetsgraden hos medborgarna gällande tillgång till parker, 15,0% natur och grönområden ska öka (NS) 7,5 (2013) Grönt > 7,5, Gult 7,5 ‐ 6,5, Rött < 6,5 Kultur och fritidsliv Tid i anläggning ska fördelas jämställt mellan flickor 15,0% och pojkar (NS) Genomförs 2014 Grönt ± 5 % avvikelse av attraktiva flicktider jmf med pojktider, Gult ± 5 % ‐ ± 10 %, Rött < ‐10 % ‐ > 10 % Antal uppföljningsmått för Kultur‐ och fritidsnämnd: 13 100% Senastemätvärde 70 Nämndenförlivslångtlärandesuppföljningsmåttför2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Vikt Senastemätvärde Målvärdebudget2015 Demokrati och dialog Vårdnadshavarnas inflytande i förskolan ska öka (NS) 3,0% 60% (2014) Grönt > 62 %, Gult 62 % ‐ 54 %, Rött < 54 % Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet i skolarbetet 4,0% (åk 5 och åk 8) ska öka (NS‐KKT) 48% (2014) Grönt > 54 %, Gult 54 % ‐ 50 %, Rött < 50 % Demokrati och dialog Demokrati och dialog Föräldrars upplevelse av dialogen med personal på sitt barns grundskola ska vara hög (NS) 2,00% 83% (2014) Grönt > 80 %, Gult 80 % ‐ 70 %, Rött < 70 % Demokrati och dialog Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet inom skolbarnsomsorgen ska vara hög (NS) 2,00% 86% (2014) Grönt > 80 %, Gult 80 % ‐ 70 %, Rött < 70 % Elevernas upplevelse av inflytande på JN‐gymnasiet ska öka (NS‐ 4,0% KKT) 85% (2014) Grönt > 83 %, Gult 83 % ‐ 78 %, Rött < 78 % Demokrati och dialog Andel barn som erbjuds plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum ska öka (NS‐KKT) 4,0% 58% (2014) Grönt > 40 %, Gult 40 % ‐ 30 %, Rött < 30 % Service och tillgänglighet Elevernas väntetid till Kulturskolans aktiviteter ska minska (NS) 1,0% +1,2 % (84/83 avs 2014/2013) Grönt < ‐10 %, Gult ± 10 %, Rött > 10 % Andel inköp med ramavtal ska öka inom förvaltningen för det livslånga lärandet (KG) 2,0% 92,0% (2013) Grönt > 90 % Gult 90‐75 %, Rött < 75% Service och tillgänglighet Ekonomi Ekonomi Ekonomi Ekonomi ‐ 6,4 % (Kumla 83 Personalkostnaden per förskolebarn ska vara i nivå med 2,0% 000 kr kommungr. 88 genomsnittskostnaden i kommungruppen (NS) 900 kr) (2013) ‐ 9,1 % (Kumla 42 Kostnaden per grundskoleelev för undervisning ska inte avvika 2,0% 100 kr kommungr. 46 markant från genomsnittskostnaden för kommungruppen (NS) 300 kr) (2013) ‐3.1 % (Kumla 12,5/ Antalet inskrivna fritidshemsbarn per anställd personal ska inte 2,0% anst. Samtl. kommun avvika markant från riksgenomsnittet (NS) 12,9 /anst. 2013) Grönt ± 5 %, Gult < ‐5 %, Rött > + 5 % Grönt ± 5 %, Gult < ‐5 %, Rött > + 5 % Ekonomi Personalkostnaden per elev i gymnasieskola (JN) ska inte öka mer än den generella löneökningen under året (NS) 2,0% 88 363 kr per elev (2013) Grönt ≤ 0 %, Gult 1 ‐ 0 %, Rött > 1 % Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom förvaltningen för det livslånga lärandet (KG) 5,0% 6,59 % (2013) Grönt 0‐3% sjukfrånvaro samt Δ < ‐1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom förvaltningen för det livslånga lärandet (KG) 10,0% 49 (2013) Grönt Δ > + 2,0 indexenheter, Gult Δ ± 2,0 indexenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 indexenheter 86,7% (2013) Grönt Δ > + 1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 1,0 procentenheter Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom förvaltningen för 2,5% det livslånga lärandet ska öka (KG) Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda hos förvaltningen för det livslånga lärandet (KG) 2,5% 0,78% (2013) Grönt mellan 1,03 ‐ 0,97, Gult mellan 1,10 ‐ 1,03 och 0,97 ‐ 0,90, Rött < 1,10 och > 0,90 Folkhälsa, vård och omsorg Föräldrars upplevelse av nöjdhetsgraden om förskoleverksamheten ska öka (NS) 2,5% 89% (2014) Grönt > 85 %, Gult 85 % ‐ 80 %, Rött < 80 % Folkhälsa, vård och omsorg Grundskoleelevernas tillgång till elevvård ska öka (NS) 2,5% 0,0052 elevvårdare per elev (13/2482 avs ht 2013) Grönt ≥ 0 %, Gult ‐5 ‐ 0 %, Rött < ‐ 5 % Utbildning o livslångt lärande Andel personal i förskolan med högskoleutbildning ska öka (NS‐ KKT) 3,0% 49% (2013) Grönt > 50 %, Gult 50 % ‐ 45 %, Rött < 45 % Utbildning o livslångt lärande Andel behöriga lärare i grundskolan ska öka (NS‐KKT) 3,0% 88% (2013) Grönt > 95 %, Gult 95 % ‐ 92 %, Rött < 92 % Utbildning o livslångt lärande Andel av eleverna i åk sex som klarat de nationella proven ska öka (NS) 4,0% ‐ 4 % (Kumla 89 % rikssnittet 93 %) (2013) Grönt Δ > +2 %‐enh än rikssnittet, Gult Δ ±2 %‐enh , Rött Δ < ‐2 %‐enh än rikssnittet Utbildning o livslångt lärande Andel av eleverna som går ur grundskolan och är behöriga till något yrkesprogram på gymnasiet ska öka (NS‐KKT) 15,0% 82,2% (2013) Grönt > 90 %, Gult 90 % ‐ 80 %, Rött < 80 % Utbildning o livslångt lärande Andelen behöriga lärare i gymnasiet ska öka (NS‐KKT) 2,0% 55% (2013) Grönt > 95 %, Gult 95 % ‐ 90 %, Rött < 90 % Grönt Δ > + 2,0 procentenheter, Gult Δ ± 2,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 procentenheter Utbildning o livslångt lärande Andelen elever med slutbetyg från JN gymnasiet inom 4 år ska öka (NS‐KKT) 4,0% ‐ 7,2 procentenheter (58,4% 2013 / 65,6% 2012) Utbildning o livslångt lärande Studieresultaten för Vuxenutbildningens elever ska förbättras (NS) 4,0% 93,6% (2013) Grönt > 93 %, Gult 93 % ‐ 87 %, Rött < 87 % Miljö, trygghet och teknik Vårdnadshavarnas upplevelse av förskolan som en trygg verksamhet ska öka (NS) 2,0% 91% (2014) Grönt > 85 %, Gult 85 % ‐ 75 %, Rött < 75 % Miljö, trygghet och teknik Elevers upplevelse av trygghet i grundskolan ska öka (NS) 3,0% Snitt 90% (2014) Grönt > 90 % Gult 90 % ‐ 85 %, Rött < 85 % Miljö, trygghet och teknik Barnens upplevelse av trygghet inom fritidshemsverksamheten ska öka (NS) 2,0% 88% (2014) Grönt > 90 %, Gult 90 % ‐ 85 %, Rött < 85 % Miljö, trygghet och teknik Elevernas upplevelse av trygghet i gymnasieskolan ska förbättras (NS) 3,0% 80% (2014) Grönt > 90 %, Gult 90 % ‐ 85 %, Rött < 85 % Antal uppföljningsmått för nämnden för det livslånga lärandet: 29 Grönt ± 5 %, Gult < ‐5 %, Rött > + 5 % 100% 71 Socialnämndensuppföljningsmåttför2015 Strategisktområde Demokrati och dialog Uppföljningsmått Vikt Andelen lyckade kontaktförsök med socialtjänstens handläggare 5,0% ska öka (NS) Målvärdebudget2015 62% (2013) Grönt > 70 %, Gult 70‐40 %, Rött < 40 % Demokrati och dialog Andel brukare inom särskilt boende som känner förtroende för personalen ska öka (NS) 5,0% 82% (2014) Grönt > 85 %, Gult 85‐80 %, Rött < 80 % Service och tillgänglighet Den genomsnittliga handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska (NS‐KKT) 4,0% 10 dagar (2014) Grönt < 14 dagar, Gult 14‐21 dagar, Rött > 21 dagar Service och tillgänglighet Andelen brukare inom LSS med utsett kontaktansvarig ska öka (NS) 2,0% Mätning genomförs 2014 Grönt > 85 %, Gult 85‐70 %, Rött < 70 % Service och tillgänglighet Andelen genomförandeplaner där brukarna i ordinärt boende (hemtjänst) aktivt har fått vara med ska öka (NS) 2,0% 56% (2013) Grönt > 75 %, Gult 75‐60 %, Rött < 60 % Service och tillgänglighet Andelen genomförandeplaner där brukarna i särskilt boende aktivt har fått vara med ska öka (NS) 2,0% 16% (2013) Grönt > 75 %, Gult 75‐60 %, Rött < 60 % 86,6% (2013) Grönt > 90 % Gult 90‐75 %, Rött < 75 % 4,0% 832dg (2013) Grönt < 2 000 dagar, Gult 2 000‐3 500 dagar, Rött >3 500 dagar Genomsnittskostnaden för en utförd hemtjänsttimme i egen regi 3,0% (enligt KPB) ska minska (NS) 552 kr (2013) Grönt < 550 kr, Gult 550 kr ‐ 600 kr, Rött > 600 kr Ekonomi Ekonomi Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom socialförvaltningen (KG) 3,0% Antalet köpta dygn per år på externa familjehem (NS) Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom socialförvaltningen (KG) 5,0% 8,34% (2013) Grönt 0‐3% sjukfrånvaro samt Δ < ‐1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom socialförvaltningen (KG) 10,0% 58 (2013) Grönt Δ > + 2,0 indexenheter, Gult Δ ± 2,0 indexenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 indexenheter Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom socialförvaltningen ska öka (KG) 2,5% 57,1% (2013) Grönt Δ > + 1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 1,0 procentenheter Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda hos socialförvaltningen (KG) 2,5% 0,93 (2013) Grönt mellan 1,03 ‐ 0,97, Gult mellan 1,10 ‐ 1,03 och 0,97 ‐ 0,90, Rött < 1,10 och > 0,90 Folkhälsa, vård och omsorg Antalet ej återaktualiserade barn‐ och ungdomar inom individ‐ 10,0% och familjeomsorgen ska öka (NS‐KKT) 81% (2014) Grönt > 90 %, Gult 90‐85 %, Rött < 85 % Folkhälsa, vård och omsorg Antalet genomförda drogprov i åldrarna 13‐18 år ska öka (NS) 3,0% Mätning genomförs 2015 Grönt > 30, Gult 30‐25, Rött < 25 Folkhälsa, vård och omsorg Antalet personer som erhåller försörjningsstöd i kombination med kompetenshöjande åtgärder ska öka (NS) 3,0% 69 personer (2013) Grönt > 100, Gult 100‐85, Rött < 85 100% (2014) Grönt > 70 %, Gult 70‐50 %, Rött < 50 % Folkhälsa, vård och omsorg Möjligheten till kvällsaktiviteter med personalstöd för personer i 4,0% LSS‐boende ska öka (NS) Folkhälsa, vård och omsorg Andelen undersköterskor inom vård och omsorg ska öka (NS) 2,0% 86,7% (2013) Grönt > 88 %, Gult 88 % ‐85 %, Rött < 85 % Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare inom hemtjänsten som besväras av ensamhet ska minska (NS) 4,0% 20% (2014) Grönt < 15 %, Gult 12 % ‐ 20 %, Rött > 20 % Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka (NS‐KKT 10,0% 90% (2014) Grönt > 90 %, Gult 90 % ‐85 %, Rött < 85 % Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka 10,0% (NS‐KKT) 77% (2014) Grönt > 80 %, Gult 80 % ‐ 75 %, Rött < 75 % 47% (2014) Grönt > 60 %, Gult 60 % ‐ 55 %, Rött < 55 % Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare som är nöjda med aktiviteterna på särskilt boende ska öka (NS) Antal uppföljningsmått för Socialnämnd: 22 4,0% 100% Senastemätvärde 72 Kumlakommunssammanvägdamåluppyllelse Kommunövergripande (KÖ) uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Vikt Senastemätvärde Målvärdebudget2015 Demokrati och dialog Upplevelsen av delaktighet och inflytande hos kommunens invånare ska öka (KÖ) 2,0% Index 39 (2013) Grönt > 50, Gult 50‐45, Rött < 45 Service och tillgänglighet Tillgänglighet till kommunens representanter via e‐post och telefon ska förbättras (KÖ) 2,0% 78,7% (2013) Grönt > 70 %, Gult 70‐65 %, Rött < 65 % Service och tillgänglighet Webbinformation via kommunens hemsida ska förbättras i jämförelse med andra kommuner (KÖ) 1,0% 62% (2013) Grönt > 70 %, Gult 70‐65 %, Rött < 65 Ekonomi Nämnderna ska finansiera sin verksamhet inom beviljade driftbudgetramar (KÖ) 6,0% + 9.6 mkr (2013) Grönt > 0,5 mkr, Gult ± 0,5 mkr Rött < ‐ 0,5 mkr Ekonomi Kommunens årliga resultat ska i genomsnitt uppgå till 5,0% minst 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag (KÖ) 5,6 % (2013) Grönt >2%, Gult 2‐0%, Rött < 0% Ekonomi Befolkningsökningen i kommunen ska årligen överstiga 200 personer (KÖ) 5,0% +166 (2013) Grönt >200, Gult 200‐0, Rött < 0 Folkhälsa, vård och omsorg Andel kommuninvånare i sysselsättning ska öka (KÖ) 2,0% ‐ 1,0 procentenh. (arb löshet 5,2%/okt 2014, 6,2 %/dec Grönt Δ < ‐1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Miljö, trygghet och teknik Medborgarnas upplevelse av trygghet i Kumla kommun ska öka (KÖ) 2,0% Index 55 (2013) Grönt > 55, Gult 55‐50, Rött < 50 Boende,infrastruktur och näringsliv Företagstillväxt i Kumla kommun ska öka (KÖ) 2,0% Kommunrank 191 (2013) Grönt kommunrank 1‐100, Gult kommunrank 101‐200, Rött 201‐290 Boende,infrastruktur och näringsliv Bostadsproduktion i Kumla kommun ska öka (KÖ) 2,0% ‐ 27% (57 bostäder 2013/ 78 bostäder 2012) Grönt >5%, Gult ± 5%, Rött < ‐5% Boende,infrastruktur och näringsliv Kumla bostäder AB ska producera och färdigställa lägenheter (KÖ) 1,0% 32 (2013) Grönt > 40, Gult 40‐30, Rött < 30 Antal uppföljningsmått Kumla kommun (Kommunövergripande): 11 30% Kumlakommunssammanvägdamåluppfyllelse Kommungemensamma (KG) uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Vikt Senastemätvärde Målvärdebudget2015 Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom Kumla kommun (KG) 2,5% 91,6 % (2013) Grönt > 90 % Gult 90‐75 %, Rött < 75% Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom Kumla kommun (KG) 5,0% 6,8 % (2013) Grönt 0‐3% sjukfrånvaro samt Δ < ‐1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom Kumla kommun, NMI i medarbetarenkäten (KG) 7,5% 56 (2013) Grönt Δ > + 2,0 indexenheter, Gult Δ ± 2,0 indexenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 indexenheter Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom Kumla kommun ska öka (KG) 2,5% 76 % (2013) Grönt Δ > + 1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 1,0 procentenheter Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda inom Kumla kommun (KG) 2,5% 0.75 (2013) Grönt mellan 1,03 ‐ 0,97 Gult mellan 1,10 ‐ 1,03 och 0,97 ‐ 0,90 Rött < 1,10 och > 0,90 Antal uppföljningsmått Kumla kommun (Kommungemensamma): 5 20% 73 Kumlakommunssammanvägdamåluppfyllelse Nämndspecifika (NS) uppföljningsmått för 2015 Strategisktområde Uppföljningsmått Vikt Senastemätvärde Målvärdebudget2015 Demokrati och dialog Upplevelsen av delaktighet, inflytande och ansvarstagande på Ung Fritids mötesplatser ska öka (KoF) 2,0% 31% (2013) Grönt > 50 %, Gult 50 % ‐ 40 %, Rött < 40 % Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet i skolarbetet 3,0% (åk 5 och åk 8) ska öka (NLL) 48% (2014) Grönt > 58 %, Gult 58 % ‐ 54 %, Rött < 54 % Demokrati och dialog Demokrati och dialog Elevernas upplevelse av inflytande på JN‐gymnasiet ska öka (NLL) 2,0% 85% (2014) Grönt > 83 %, Gult 83 % ‐ 78 %, Rött < 78 % Service och tillgänglighet Kundnöjdheten hos hyresgästerna ska öka (SBN) 1,0% Genomförs 2014 Grönt > 80 %, Gult 80 % ‐70 %, Rött < 70 % Andelen som anser att det varit enkelt att komma i kontakt med 1,0% bygglovhandläggare ska öka (SBN) Genomförs 2014 Grönt > 80 %, Gult 80 % ‐ 70 %, Rött < 70 % Service och tillgänglighet Service och tillgänglighet Andel barn som erbjuds plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum ska öka (NLL) 2,0% 58% (2014) Grönt > 40 %, Gult 40 % ‐ 30 %, Rött < 30 % Service och tillgänglighet Den genomsnittliga handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska (Soc) 2,0% 37 dagar (2013) Grönt < 14 dagar, Gult 14‐21 dagar, Rött >21 dagar 38% (2013) Grönt > 60 %, Gult 60 % ‐ 50 %, Rött < 50 % 75% (2012) Grönt > 75 %, Gult 75 % ‐ 65 %, Rött < 65 % Genomförs 2014 Grönt > 55 %, Gult 55 % ‐ 50 %, Rött < 50 % Folkhälsa, vård och omsorg Folkhälsa, vård och omsorg Folkhälsa, vård och omsorg Kundnöjdhet hos elever i skolan gällande måltidsverksamheten 1,0% ska öka (SBN) Kundnöjdhet hos brukare inom särskilt boende gällande måltidsverksamheten ska öka (SBN) Andel barn vars vårdnadshavare läser högt för barnen minst två 1,0% gånger i veckan ska öka (KoF) Folkhälsa, vård och omsorg Antalet ej återaktualiserade barn ‐ och ungdomar inom socialtjänsten ska öka (Soc) 5,0% 88% (2013) Grönt > 90 %, Gult 90‐85%, Rött < 85% Folkhälsa, vård och omsorg Andelen brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka (Soc) 3,0% 87% (2013) Grönt > 90 %, Gult 90 % ‐85 %, Rött < 85 % Andelen brukare som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka 3,0% (Soc) 70% (2013) Grönt > 80 %, Gult 80 % ‐ 75 %, Rött < 75 % 92,3% (2013) Grönt Δ > + 2,0 procentenheter, Gult Δ ± 2,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 procentenheter 49% (2013) Grönt > 50 %, Gult 50 % ‐ 45 %, Rött < 45 % Folkhälsa, vård och omsorg Utbildning o livslångt lärande Utbildning o livslångt lärande Andelen personer som är självförsörjande efter avslutat kommunalt servicejobb saka öka (KLK) 2,0% Andel personal i förskolan med högskoleutbildning ska öka (NLL) 2,0% Utbildning o livslångt lärande Andel behöriga lärare i grundskolan ska öka (NLL) 2,0% 88% (2013) Grönt > 95 %, Gult 95 % ‐ 92 %, Rött < 92 % Utbildning o livslångt lärande Andel av eleverna som går ur grundskolan och är behöriga till något yrkesprogram på gymnasiet ska öka (NLL) 6,0% 82,2% (2013) Grönt > 90 %, Gult 90 % ‐ 80 %, Rött < 80 % Utbildning o livslångt lärande Andelen behöriga lärare i gymnasiet ska öka (NLL) 2,0% 55% (2013) Grönt > 95 %, Gult 95 % ‐ 90 %, Rött < 90 % Utbildning o livslångt lärande Andelen elever med slutbetyg från JN gymnasiet inom 4 år ska öka (NLL) 3,0% ‐ 7,2 procentenheter (58,4% 2013 / 65,6% 2012) Grönt Δ > + 2,0 procentenheter, Gult Δ ± 2,0 procentenheter, Rött Δ < ‐ 2,0 procentenheter Miljö, trygghet och teknik Antalet kilo restavfall per kommuninvånare ska minska (SBN) 1,0% 227 kg (2013) Grönt < 240 kg, Gult 240‐250 kg, Rött, > 250 kg Miljö, trygghet och teknik Andelen miljöbilar i kommunal ägo ska öka (SBN) 1,0% 40 % (2013) Grönt > 45 %, Gult 45 % ‐ 40 %, Rött < 40 % Miljö, trygghet och teknik Andel enskilda avlopp med tillfredsställande rening ska öka (SBN) 1,0% Genomförs 2014 Grönt > 55 %, Gult 55 % ‐ 45 %, Rött < 45 % Boende,infrastruktur och näringsliv Andelen outhyrda m2 inom fastighetsbeståndet ska minska (SBN) 1,0% 1,5% (2013) Grönt < 2 % Gult 3 % ‐ 5 %, Rött > 6 % Boende,infrastruktur och Antal möjliga bostadslägenheter på planlagd mark ska öka (SBN) 2,0% näringsliv 113 (2013) Grönt > 125, Gult 125 ‐ 100, Rött < 100 Antal uppföljningsmått Kumla kommun (Nämndspecifika): 24 50% 1,0% 74 Utredningsuppdrag Bilaga5 Kommunstyrelsen ger i uppdrag till: 1. Förvaltningschefen för samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en drift‐ och investerings budget för en central fritidsgård. 2. Förvaltningschefen för samhällsbyggnadsförvaltningen att lämna förslag på ett styrdokument som förenklar och tydliggör verksamhetens respektive fastighetsägarens ansvar vad gäller byggnation, nyinvestering samt upprustning, utveckling och underhåll av fastigheter och utemiljöer. 3. Förvaltningschefen för kultur‐ och fritidsförvaltningen att utreda framtida användningsområde för Idrottsplatsen. 4. Förvaltningschefen för kultur‐ och fritidsförvaltningen att ta fram en operativ och ekonomisk skötselplan för konsten i offentliga miljöer. 5. Förvaltningschefen för kultur‐ och fritidsförvaltningen att utreda möjligheten för andra aktörer att öka användandet av ishallens servicelokaler. 6. Förvaltningschefen för nämnden för livslångt lärande att utreda möjligheten att utöka antalet dagbarnvårdare som ett alternativ till förskola. 7. Kommundirektören att utreda vilka verksamheter som skulle lämpa sig för att övergå till verksamhet i intraprenadform. 8. Ekonomichefen att utreda möjlighet till användande av resursfördelningsmodell likt den för skolan även för äldreomsorgen. Samtliga uppdrag ska slutredovisas till kommunstyrelsen senast i september 2015. 75
© Copyright 2024