1. No category

Utredning om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning
SLUTRAPPORT
Februari 2015
Målet är att skapa en fungerande ledningsstruktur och en modell för den svenskspråkiga grundläggande
utbildningen i Esboviken. Modellen ska stödja kontinuiteten i den grundläggande utbildningen ur elevernas
synvinkel. Målet är också att skapa och behålla en väldimensionerad och ändamålsenlig personaldimensionering.
Bakgrund
Efter att rektorn för Sökövikens skola hösten 2013 anhöll om och beviljades avsked med pension från och med
1.8.2014 fattades ett beslut om att omstrukturera ledarskapet för skolan. Nämnden Svenska rum beslöt
27.2.2014 att Mårtensbro skolas rektor sköter rektorsuppgifterna i både Mårtensbro skola och Sökövikens skola
under läsåret 2014–2015. Nämnden gav 20.3.2014 förvaltningen i uppdrag att utreda olika möjligheter för
skolornas framtida förvaltning. Nämnden Svenska rum beslutar i februari 2015 huruvida skolorna fortsätter som
separata skolor eller om de bildar en sammanhållen grundskola samt hur ledarskapet för skolorna sköts i
framtiden.
De svenska skolorna i Esbo har tidigare erfarenhet av motsvarande utredningar. Hösten 2002 inrättades en
arbetsgrupp för att utveckla en sammanhållen grundskola i Mattby. Mattbergsskolan och Mattlidens skola gick
ihop till en sammanhållen grundskola med årskurserna 1–9 från och med hösten 2005. Erfarenheterna har varit
goda ur såväl pedagogiskt perspektiv som ur elev-, personal- och vårdnadshavarperspektiv.
Då Lagstads skola byggdes till växte skolan från 1–6-skola till en 1–10-skola. Erfarenheter från Mattlidens skola
utnyttjades då skolans ledningsstruktur och arbetsformer planerades och även här har modellen visat sig ha
många fördelar. Lagstads skolas rektor fungerar också som rektor för Rödskogs skola och Bemböle skola.
Innan Mårtensbro skolas nuvarande skolbyggnad togs i bruk 2012 hade skolan under flera år arbetat på flera
adresser i Esboviken.
Mot bakgrunden av detta tillsatte utbildningsdirektören våren 2014 en arbetsgrupp för att utreda alternativa
modeller för förvaltningen av Mårtensbro och Sökövikens skolor i framtiden. Arbetsgruppen har bekantat sig
med olika skolors förvaltning genom benchlearning-besök och inbjudna gäster. Under utredningens gång har
skolornas personal, elever, direktioner och föräldraföreningar hörts.
Projektets organisation


Projektets ledningsgrupp har bestått av
o Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster (ordförande)
o Marika Lostedt, t.f. undervisningschef (t.o.m. 30.9.2014) / Outi Saloranta-Eriksson,
undervisningschef (fr.o.m. 1.10.2014)
o Jaana Suihkonen, förvaltningschef
o Kristina Falkenstedt, rektor
o Gerd Brännbäck, rektor (t.o.m. 31.7.2014)
o Ida Stolt-Haglund, planerare/utvecklingschef (sekreterare)
Projektets arbetsgrupp har letts av rektorn för Mårtensbro skola. Arbetsgruppens övriga medlemmar var
rektorn för Sökövikens skola (t.o.m. 31.7.2014) och medlemmarna i båda skolornas ledningsgrupper. En
planerare/utvecklingschefen vid Svenska bildningstjänster har fungerat som arbetsgruppen sekreterare.
1
Stödåtgärder
Projektets ledningsgrupp har i samband med fördelningen av timresursen beslutat om en tilläggsresurs på 10
årsveckotimmar för läsåret 2014-2015. Rektorn har beslutat om hur timmarna fördelats mellan skolorna.
Genomförandet av utredningen



Ledningsgruppen har hållit möten 12.3, 17.4, 22.5, 26.9, 29.10.2014.
Arbetsgruppen har hållit möten 18.3, 5.5, 26.8, 4.11, 9.12.2014 och 8.1.2015.
Arbetsgruppens medlemmar har under hösten 2014 gjort benchlearning-besök i Hoplaxskolan, Mattlidens
skola, Raunistulan koulu och 9.12.2014 fått besök av Mikael Flemmich, tidigare rektor i Winellska skolan.
Direktioner och föräldraföreningsstyrelser hördes 25.11.2014, moderator Eeva Honkanummi.
Personalen i Mårtensbro skola hördes 2.12.2014, moderator Ulrika Willför-Nyman.
Personalen i Sökövikens skola hördes 10.12.2014, moderator Ulrika Willför-Nyman.
Eleverna i Mårtensbro skola hördes 11.12.2014 av Ida Stolt-Haglund.
Eleverna i Sökövikens skola hördes 18.12.2014 av Ida Stolt-Haglund.
En elektronisk enkät var öppen för alla föräldrar 19.12.2014–12.1.2015.
Vid sidan om det av nämnden givna uppdraget har även parallella utredningar gjorts på initiativ av
Sökövikens skolas direktionsordförande. Resultaten av dessa utredningar har inte noterats i rapporten
eftersom de inte hörde till det uppdrag förvaltningen fått.







Utvecklingen av en enhetlig grundskola
Enligt lagen om grundläggande utbildning § 9 omfattar den grundläggande utbildningens lärokurs nio år
(628/1998). I förordningen om grundläggande utbildning sägs det att undervisningen i åk 1–6 huvudsakligen är
klassundervisning och i åk 7–9 huvudsakligen ämnesundervisning, om inte annat bestäms i läroplanen
(825/1998). Läroplansgrunderna är uppbyggda så att det stöder lagens anda om sammanhållen grundläggande
utbildning. Även i de nya läroplansgrunderna som tas i bruk 2016 betonas vikten av att den grundläggande
utbildningen utvecklas som en läroplansmässigt och pedagogiskt sammanhängande helhet.
Utbildningsstyrelsen genomförde 2004-2006 ett projekt för att utveckla en enhetlig grundläggande utbildning.
Utgångspunkten i projektet var att man frångått indelningen i låg- och högstadier och avsikten var att med hjälp
av projektet främja genomförandet av den enhetliga grundskolan. Genom detta skulle bl.a.




elevkännedomen och uppföljningen av elevernas utveckling förbättras och elevens helhetsutveckling
stödjas,
planeringen av elevens kontinuerliga studiegång underlättas,
lärarnas samarbete och medvetenhet om varandra ökas och
en flexibel användning av lärarna enligt behov och styrka underlättas
I ett sammandrag av rapporterna de deltagande skolorna gav (28.1.2005) konstateras att den enhetliga
grundläggande utbildningen i de flesta av de undersökta kommunerna genomfördes så att enskilda skolor
samarbetade, men med målet att bygga upp en sammanhållen grundskola med årskurserna 1-9.
Den vanligaste modellen för de sammanhållna grundskolornas (1-9) förvaltning var en rektor och en eller två
biträdande eller vice rektorer. På rektors ansvar låg i första hand ekonomi och andra administrativa uppgifter
medan biträdande eller vice rektorerna ansvarade för det pedagogiska ledarskapet. I fråga om
utrymmesanvändningen konstaterades att de flesta av de undersökta skolorna verkade i en eller flera fastigheter
på gångavstånd från varandra. I vilken utsträckning lärarna arbetade över de tidigare stadiegränserna varierade.
De skolor som gav enhetlig grundläggande utbildning men som fungerade som två separata samarbetande
enheter (1-6 och 7-9) hade i allmänhet varsin rektor och samarbetade också med andra matande 1–6-skolor.
Lärarna undervisade i båda skolorna främst i ämnen med små eller få undervisningsgrupper. Ur elevens
2
perspektiv hade man inte fäst särskilt stor vikt vid kontinuiteten, medan flera skolor hade gemensam
elevvårdspersonal.
Forskningsresultat om skolors storlek
Under utredningens gång har skolans storlek flera gånger lyfts fram. Forskningsresultat om hur skolors storlek
påverkar inlärningsresultat och utslagning är inte entydiga. Enligt Sitras rapport Koulu, syrjäytyminen ja
sosiaalinen pääoma (2007) förutspås inlärningsresultaten i en mindre skola (under 300 elever) bli sämre, medan
skolans storlek inte påverkar eller har en vag positiv inverkan på inlärningsresultaten i en medelstor skola (300600 elever). Stora skolors framgång förklaras med ett större kollegium som kan erbjuda en mer differentierad,
omfattande och sakkunnig undervisning. I rapporten hävdar Liisa Keltikangas-Järvinen att en skola med 200-500
elever bäst stöder inlärningen och elevernas självbild.
I Undervisningsministeriets publikation (2008:7) om mobbning i årskurs 8–9 konstaterar man att mobbning berör
alla skolor oberoende av deras storlek.
De alternativa modellerna för Mårtensbro och Sökövikens skolor
Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Esboviken kan i framtiden anordnas enligt tre modeller:
Modell A (en skola, en rektor) innebär att Mårtensbro skola och Sökövikens skola tillsammans bildar en ny
sammanhållen grundskola med årskurserna 1-9. Skolan leds av en rektor och verkar i två fastigheter.
Modell B (två skolor, en rektor) innebär att Mårtensbro skola och Sökövikens skola fortsätter som separata skolor
med årskurserna 1-6 respektive 7-9. Skolorna leds av en gemensam rektor och verkar i varsin fastighet men delar
vissa undervisningsutrymmen.
Modell C (två skolor, två rektorer) innebär att Mårtensbro skola och Sökövikens skola fortsätter som separata
skolor med årskurserna 1-6 respektive 7-9. Skolorna leds av varsin rektor och verkar i varsin fastighet men delar
vissa undervisningsutrymmen.
De olika modellernas ledning och deras kostnader
A. En skola, en rektor
B. Två skolor, en rektor
C. Två skolor, två rektorer
- Rektors lön: 76 443,69 €/år
- Rektors lön: 76 443,69 €/år
- Rektors usk: 0-2 timmar
- Rektors usk: 0-2 timmar
- Rektors lön: 64 490 €/år (M) + 70
157,09 €/år (S) = 134 647, 45 €/år
- Vice rektors arvode: 1008,55 €/mån
(kan delas på flera personer)
- Vice rektors arvode: 672 €/mån (M) +
504,29 €/mån (S)
- Vice rektors usk: 12 timmar
nedsättning
- Vice rektors usk: ingen nedsättning
- Rektors usk: 7-10 timmar (M), 8-10
timmar (S)
- Vice rektors arvode: 672 €/mån (M) +
504,29 €/mån (S)
- Vice rektors usk: ingen nedsättning
Alternativ A medför tilläggskostnader för lärare som undervisar de timmar som rektor och vice rektor inte
undervisar -> 54 000 € på årsnivå.
Alternativ B medför tilläggskostnader för lärare som undervisar de timmar som rektor inte undervisar -> 30 000 €
De sammanlagda kostnaderna för rektor + vice rektor (och i A och B tilläggskostnader för lärarlöner) blir således:



Alternativ A: 131 452,24 €/år
Alternativ B: 107 620,34 €/år
Alternativ C: 135 824,10 €/år
3
Utlåtanden om modellerna
Höranden har hållits med båda skolornas personal, elever, direktioner och föräldraföreningsstyrelser. Alla
föräldrar i båda skolorna har haft möjlighet att besvara en webbenkät. Projektets arbetsgrupp har under sina
möten i december 2014 och januari 2015 framfört sina åsikter och rektor har i januari 2015 gett sitt utlåtande.
Personalen, direktionerna och föräldraföreningsstyrelserna
Skolornas personal, direktioner och föräldraföreningsstyrelser gjorde SWOT-analyser av de alternativa
modellerna (bilagor 1-3). Nedan presenteras i sammandrag de åsikter som förts fram i SWOT-analyserna.
Modell A (en skola, en rektor)
Kontinuiteten för eleven ur såväl pedagogiskt som elevvårdande perspektiv förs fram som de främsta styrkorna
och möjligheterna i modellen. Flexibel och effektiv användning av resurser och utrymmen förs också fram som
styrkor i modellen. Lärarsamarbetet antas bli bättre och personalens kompetenser kan användas på ett flexibelt
sätt, vilket gynnar eleverna och inlärningsmiljön. Man påtalar också att samarbetet med föräldrarna blir bättre i
årskurs 7-9 då rektor och personal är bekanta sedan tidigare.
Svagheter och utmaningar som förs fram är avståndet mellan fastigheterna, vilket ställer krav på
schemaläggningen och kan vara en säkerhetsrisk. Man befarar att eleverna i en större skola blir anonyma och att
de olika åldersgruppernas behov inte tillräckligt kan beaktas. Den nystart som eleverna i den nuvarande
modellen fått i och med övergången till årskurs sju uteblir, vilket upplevs som en svaghet. Man påtalar också att
elever som kommer från Kungsgårdsskolan och Finno skola kan känna sig utanför då de kommer till årskurs sju.
En otydlighet i arbets- och ansvarsfördelningen samt brister i kommunikationen kan leda till att personalens ork i
arbetet lider. En rädsla för att modellen ger mera byråkrati och extra kostnader finns också.
Ur resultatet av swot-analyserna kan man konstatera att man å ena sidan betonar vikten av att ingen elev blir
anonym och å andra sidan talar om att eleverna i årskurs sju behöver en nystart med nya vuxna som inte känner
eleven från tidigare.
Modell B (två skolor, en rektor)
Även i denna modell förs kontinuiteten för elever och föräldrar fram som en styrka. Gränsen mellan årskurs sex
och sju suddas ut och bekant personal ökar trygghetskänslan. Genom samarbete kan man flexibelt använda såväl
utrymmen som personal. Då skolorna har en gemensam administration kan man underlätta vardagen t.ex.
genom att synkronisera lektionstiderna. Modellen är billigast i jämförelse med de andra modellerna.
Ur elevernas perspektiv ses bristen på en nystart i årskurs sju som den största utmaningen. Man är också rädd för
att elever från Kungsgårdsskolan och Finno skola kan känna sig utanför då de kommer till årskurs sju. Som en
utmaning ses även här avståndet mellan fastigheterna. Resurserna för ledarskapet är begränsade och vice
rektorn har ingen nedsättning i undervisningsskyldigheten. Detta leder till att rektors arbetsbörda är stor, vilket i
sin tur leder till att rektor blir obekant och ”osynlig”. Oklara strukturer, otydlighet i beslutsfattandet, bristande
kommunikation och otydlig arbets- och ansvarsfördelning kan leda till att personalens ork i arbetet lider. Man
befarar också att det uppstår kulturkrockar då två skolor ska fungera under samma ledare och att traditioner och
evenemang slopas på grund av tidsbrist.
Modell C (två skolor, två rektorer)
De styrkor som lyfts fram är att det är enklare att koordinera vardagen, att traditioner bevaras, att
arbetsfördelningen blir tydlig och att beslut kan fattas snabbare. En mindre skola ansågs ge bättre gemenskap,
sammanhållning och trygghet då ”alla känner alla”. En mindre skola ansågs också ha större
självbestämmanderätt och lättare att hitta sin egen inriktning. I en mindre skola blir rektors arbetsbörda mindre
och rektor kan vara på plats i skolan och blir på så sätt bekant för och med eleverna. Då skolorna samarbetar kan
rektorerna stöda varandra och dela personal. Nystarten i årskurs sju blir likadan för alla elever oberoende av
viken skola de kommer ifrån.
En svaghet i modellen är att kontinuiteten för eleven saknas. Skolorna kan samarbeta men samarbetet blir
mindre flexibelt och kräver en större insats. Lärarna upplever inte den andra skolans elever som sina och i årskurs
4
7-9 blir tiden för att lära känna eleverna kort. En risk med mindre skolor ansågs vara att de stagnerar och inte har
möjligheter att påverka omvärlden. Rekryteringen av personal till mindre enheter är mer utmanande och mindre
skolor är mer känsliga för ett eventuellt bristande elevunderlag. Rektors möjlighet att sköta sin
undervisningsskyldighet sågs också som en utmaning.
Eleverna
Eleverna hördes i form av friare diskussioner utgående från två frågor;
a) Vad är viktigt för att du ska trivas och känna dig trygg i din skola?
b) Vad borde de som fattar beslut om skolornas framtid tänka på när de bestämmer vilken modell som tas i bruk?
Nedan presenteras elevernas åsikter i sammandrag.
Skolans traditioner, stämningen i skolan och att vardagen fungerar är viktigt för eleverna. Mat, ordningsregler, en
trevlig inlärningsmiljö och kontakten med de vuxna i skolan var ständigt återkommande kommentarer. För
eleverna är det viktigt att det finns vuxna som de kan vända sig till i olika frågor och att de känner de vuxna. De
yngre eleverna nämnde klassläraren som den vuxna de i första hand vänder sig till medan rektorns roll var
viktigare för de äldre eleverna. De ansåg att det är viktigt att rektorn finns på plats i skolan, går att få tag på och
har tid för skolan. En annan återkommande kommentar var att alla elever, oberoende av sin ålder, bör behandlas
rättvist och i enlighet med sin ålder. Skolmiljön ska vara trygg och alla ska få ha vänner. De äldre eleverna såg
övergången från årskurs sex till årskurs sju som en fördel, dels för att den blir en nystart, dels för att erfarenheten
av ett skolbyte underlättar då eleverna fortsätter efter årskurs nio.
Eleverna undrade varför man ska ändra på något som fungerat och ansåg att modell B (två skolor, en rektor) är
det sämsta alternativet. Deras hälsning till beslutsfattarna var att beslutet ska fattas utgående från elevernas
bästa eftersom beslutet påverkar dem allra mest.
Föräldrarna
Föräldrarna i båda skolorna har haft möjlighet att föra fram sina åsikter via en webbenkät. Sammanlagt 80
föräldrar besvarade enkäten. I enkäten har följande åsikter förts fram:
Modell A (en skola, en rektor)
Fördelar
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Nackdelar
o
Kontinuitet i skolgången, övergången från
årskurs 6 till årskurs sju blir lättare.
Kontinuitet i elevvården.
Samarbete mellan lärarna, eleverna kan bli
undervisade av ämneslärare redan i de lägre
årskurserna.
Bredare utbud av kurser och aktiviteter.
Tryggt då samma rektor följer med eleven
en längre tid.
Gemenskap och god anda.
Rektorn känner till helheten och
verksamheten blir enhetlig i hela den
grundläggande utbildningen.
Resurser kan användas mer flexibelt och
riktas bättre.
Bättre föräldrasamarbete.
Bättre informationsgång.
Skulle fungera bra om skolan fungerade i en
fastighet.
Flera av de svarande ser inga fördelar med
modellen.
o
o
o
o
o
o
o
o
o
5
Enheten blir för stor, barnen blir utan
individuellt stöd, individen glöms bort.
Övergången från årskurs sex till årskurs sju
saknas, ett viktigt steg för många barn.
Svårt att tillgodose behoven hos elever i
olika åldrar.
Avståndet mellan byggnaderna.
Risken för utanförskap för elever som
kommer från annan skola ökar.
Mera mobbning och andra problem.
Risker för att uppnådda fina resultat i
diverse utvärderingar sjunker.
Rektors arbetsbörda och ansvar blir stora.
Osynlig rektor. Eleverna känner inte rektor
och rektor känner inte eleverna.
Rektor blir bara en administrativ person,
syns inte i skolans vardag.
Modell B (två skolor, en rektor)
Fördelar
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Nackdelar
o
o
Nystart i och med övergången från årskurs
sex till årskurs sju.
Samma rektor följer barnet en längre tid.
Rektor och lärare känner eleverna.
Ökat samarbete mellan skolorna, effektivare
användning av utrymmen.
Skolornas identiteter bevaras.
Bättre möjlighet att beakta behoven hos
barn i olika ålder.
Lagom stora enheter.
Klart och tydligt då skolorna fungerar som
skilda skolor i skilda byggnader.
Effektivare förvaltning.
Inbesparingar.
Bättre grepp om skolan som helhet.
Flera svarar att de inte ser några fördelar
med modellen och att B är det sämsta
alternativet.
o
o
o
o
o
o
Samhörighet uppnås inte.
Elevens möjlighet att ”börja från noll” i sjuan
uteblir.
Rektors arbetsbild blir kluven och splittrad,
arbetsbördan orimligt stor. Vice rektorernas
insats avgörande.
Rektor kan inte vara närvarande i båda
skolorna, känner inte eleverna. Eleverna
känner inte rektor.
Svårt att få tag på rektor.
Föräldra- och lärarkontakten kan bli lidande
om rektor inte har tid för båda enheterna.
Mera administration.
Om rektorn är den samma, varför dela i två
administrativa enheter?
Modell C (två skolor, två rektorer)
Fördelar
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Nackdelar
o
Ökad trivsel och motivation för eleverna.
Egna traditioner och fin stämning.
Rektorerna känner eleverna bättre.
Samma start för alla elever i årskurs sju,
oberoende av vilken skola eleverna kommer
från.
Elevernas behov kan beaktas bättre.
Eleverna känner sig trygga, alla känner alla.
Man vet vem man ska ta kontakt med.
Den traditionella modellen.
Tydligare enheter.
Rektor är ”alltid tillgänglig”, vet vad som
händer i skolan och kan stöda personal och
elever.
Bra möjligheter att samarbeta.
Tydligare arbetsbild för rektorerna.
Rektors arbetsbörda blir mildare, har tid för
annat än bara administrativa uppgifter.
Rektor är närvarande och kan lösa problem
och utmaningar genast.
Barnen och deras behov kan bättre beaktas
enligt deras ålder.
Separata byggnader, mindre rörelse mellan
byggnaderna.
Några svarar att de inte ser några fördelar
med modellen.
o
o
o
o
o
o
o
6
Kontinuiteten blir lidande. Utmanande
speciellt för barn med specialbehov.
Steget mellan årskurs sex och sju blir stort.
Informationen löper inte lika bra. Drabbar
barnen i slutändan.
Mindre smidighet i resursanvändningen och
användningen av gemensamma
undervisningsutrymmen.
Möjligheter att samarbeta finns men
samarbetet kräver mycket av rektorerna och
kan bli knappt.
Mindre gemenskap.
Det logiska skulle vara att ha allt under
samma förvaltning.
Flera svarar att de inte ser några nackdelar
med modellen.
Arbetsgruppen
Projektets arbetsgrupp som bestått av båda skolornas ledningsgrupper understryker vikten av att ett beslut i
ärendet fattas snarast möjligt för att ge elever och personal arbetsro och möjlighet att planera och utveckla
verksamheten i enlighet med den modell som väljs för skolornas framtida förvaltning.
Arbetsgruppen har under sina möten i december och januari gett sitt utlåtande om modellerna:
Modell A (en skola, en rektor)
Arbetsgruppens medlemmar anser att en sammanhållen grundskola har många fördelar ur elevernas perspektiv.
Praktiska arrangemang så som lektionstider, schemaläggning och personalens teamarbete bör ses över i fall
skolorna går samman till en skola. Arbetsgruppen ser också nya möjligheter och positiva utmaningar i fall man
går in för en ny modell. Utmaningarna ligger i avståndet mellan fastigheterna och i att få tiden och resurserna för
ledarskapet att räcka till.
Modell B (två skolor, en rektor)
Modell B får inget understöd av arbetsgruppens medlemmar. Man konstaterar att det under läsåret 2014-2015
varit utmanande att få tiden för ledarskapet att räcka till.
Vice rektorn i Sökövikens skola har sammanställt en lista på sina uppgifter (bilaga 11).
Modell C (två skolor, två rektorer)
Arbetsgruppen konstaterar efter att ha lyssnat till sakkunniga, varit på benchlearning i olika skolor och fört
diskussioner vägande för- och nackdelar i de olika modellerna att modell C är den bästa lösningen för skolornas
del.
Motiveringarna är följande:
1. I en mindre enhet där alla känner varandra är det tryggt för både elever och lärare.
2. I en mindre enhet är det lättare att upptäcka och åtgärda problem snabbt.
3. En rektor som finns på plats har insikt och tid att engagera sig i skolans verksamhet och det pedagogiska
ledarskapet blir trovärdigt.
4. Elever och lärare ser det som en fördel att ha en ny start på åk 7.
5. I vårt fall är enheterna fysiskt så långt från varandra att en enhetsskolas fördelar inte fullt ut kan utnyttjas. Det
här såg vi då vi besökte Raunistulan koulu i Åbo under benchlearningen.
6. Alternativ C utesluter inte samarbete med närliggande skolor.
Rektor
Skolornas rektor konstaterar att modellerna A och C har mest resurser vilket underlättar arbetet i skolorna och
ledarskapet. Modell A stöder andemeningen i lagen om grundläggande utbildning, lagen om elev- och
studerandevård och läroplanen, medan modell C inte gör det.
Modell B har ur rektors perspektiv inga fördelar jämfört med de andra modellerna.
Rektor konstaterar således att modell A är den mest ändamålsenliga modellen för skolornas framtida förvaltning.
Resultat av benchlearningbesöken
Arbetsgruppens medlemmar har besökt följande skolor:


Mattlidens skola: sedan 2005 sammanhållen grundskola, åk 1-9. 650 elever. Flera byggnader på samma
tomt.
Hoplaxskolan: sedan 2014 sammanhållen grundskola, åk 1-9. 570 elever. Fem olika byggnader, längsta
avståndet 8,5 km.
7

Raunistulan koulu: sedan 2006 sammanhållen grundskola, åk 1-9. 650 elever. Två olika byggnader, avstånd
ca 1 km.
Ur rapporterna från besöken (bilagor 4-7) framgår att det är viktigt att ena personalen kring skolans värdegrund
och arbeta medvetet för att skapa en helhet ur elevens perspektiv och föra samman två skolkulturer då två
skolor går ihop till en sammanhållen grundskola. Skolorna har byggt upp sina egna strukturer för ledarskapet och
för personalens teamarbete och för att lyckas i att skapa en fungerande helhet krävs en klar arbets- och
ansvarsfördelning. Ett tidigt ingripande och tidiga insatser är en stor fördel då elevvården fungerar genom hela
den grundläggande utbildningen. Eleverna upplever trygghet då det finns en enhetlig linje i fråga om bemötande,
ordningsregler, bedömning, värdegrund osv. genom hela skoltiden. Rektorerna upplevde en större flexibilitet i
resursanvändningen. Skolornas egna traditioner kan få leva kvar om man medvetet går inför det, men även nya
traditioner skapas. För den enskilda läraren har övergången till en sammanhållen grundskola inte betytt så stora
förändringar i arbetet, ur personalens perspektiv har ändringen främst märkts för elevvårdspersonalen och
skolornas ledningsgrupper. För skolor som fungerar i flera fastigheter på långt avstånd från varandra är avståndet
en utmaning.
Bilagor




Swot-analyser från höranden med personalerna, direktionerna och föräldraföreningsstyrelserna (1-3)
Rapporter från benchlearning-besök (4-7)
Presentationer från hörandet 25.11.2014 (8-10)
Vice rektors arbetsuppgifter läsåret 2014–2015 (11)
8
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
STYRKOR: MODELL A: En skola, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Kontinuitet
Kontinuitet
Delat ansvar
Samma rektor
Ekonomi
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
SVAGHETER: MODELL A: En skola, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Ekonomi
Utmaning för elever som kommer
från Kungsgård, Finno
Vice rektorn borde få ner usk och
ordentlig kompensation
Rektorns närvaro minskar
Marginell skillnad på A och C
Vissa elever mår bra/behöver en
ny start (byte av skola)
Avståndet mellan byggnaderna
- tid går åt till förflyttningen
Rektorn inte alltid anträffbar
Rektorns närvaro, osynligare för
elever
och personal
Elevernas förflyttande mellan
byggnaderna
-> en riskfaktor
Personalen för stor att en bra
gemenskap ska uppnås
Vice rektorn borde ha mindre
undervisningsskyldighet
Orkar en klasslärare ha en klass
och vicerektorsuppg?
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
MÖJLIGHETER: MODELL A: En skola, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Mera samarbete
Ämneslärarna kan undervisa
också i ”lågstadiet”
Mera samhörighet, möjligheter till
samarbete
.
Ekonomi
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
HOT: MODELL A: En skola, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Att uppnå jämställdhet mellan
stadierna (F-6 och 7-9)
Uttröttad personal
Utrymmesbrist
Uppgifter delegeras nedåt ->
mera arbetsuppgifter (->
utbrändhet)
Lektionstider, ifall av
gemensamma lärare
Ekonomi
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
STYRKOR: Modell B: Två skolor, en rektor
Elever och familjer
Åk 6 -> Åk 7 lättare övergång
Vardagen
Personal
Ekonomi
Delat ansvar
Billigt
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
SVAGHETER: Modell B: Två skolor, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Nystart bra för en del elever
Personal
Rektorn lite på plats
Finno och Kungsgårds elever kan
känna sig utanför/glöms bort.
Avståndet
Dålig kompensation för vice (lön
och timmar)
Högstadieelever behöver kanske
prata med rektorn
Tid till förflyttning både elever och
personal
Tryggheten för personalen faller
bort -> vill kunna tala direkt med
rektorn
Delat ansvar
Ekonomi
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
MÖJLIGHETER: Modell B: Två skolor, en rektor
Elever och familjer
Kontinuitet för elev och föräldrar
Vardagen
Personal
Lärarbyte mellan skolorna
Lättare att synkronisera
lektionstider
Ekonomi
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
HOT: Modell B: Två skolor, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Ekonomi
Tid för samarbete mellan
enheterna
Mycket arbete för vice rektor och
ledn.grupp
Dyrt med högstadielärare i
lågstadiet
Sårbart om rektor/vice borta
Minskad arbetsro
- rektorn delegerar
Mycket arbete för rektor ->
burnout
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
STYRKOR: Modell C: Två skolor, två rektorer
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Rektor är ett ansikte för eleverna
informationsgången lättare
Mindre enheter, familjen vet vem
de ska kontakta
trygghet - alla känner alla
lättare att uppnå enhetlighet
gällande verksamhet
Elevern får en ny ”chans” då den
börjar i åk 7
lättare att koordinera
vardag/temadagar/fester…
lättare nå rektor
I åk 1-6 inga/få dyra ämneslärare
arbetsbördan mänskligare för
rektor och vice rektor
enklare att koordinera
ledningsgrupp samt arbetsbördan
mänskligare
Mårre är redan en stor enhet med
daghem och förskola med alla
fördelar en större enhet för med
sig.
Ett gammalt beprövat system som
fungerat
Ekonomi
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
SVAGHETER: Modell C: Två skolor, två rektorer
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Ekonomi
Saknas kontinuitet för de elever
som behöver trygghet
Sököviken isolerad, ser ingen
kontinuitet
Mindre flexibilitet inom
personalen
dyrare alternativ
Då Sököviken elever besöker
sina ämnesrum i Mårre upplever
lärarna dem inte som sina elever
Hur sköter rektor sin
undervisningsskyldighet?
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
MÖJLIGHETER: Modell C: Två skolor, två rektorer
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Eleven får ny start i åk 7
Samarbete kan fortsätta mellan
Sököviken och Mårre
Skolorna kan dela på personal
även i framtiden ex. musiklärare,
kurator
Alla elever (Finno, Kungsgård,
Mårre) startar från samma linje i
åk 7 - jämlika
Enklare att koordinera vardagen i
en mindre enhet
Ekonomi
BILAGA 1 SWOT Mårtensbro personal
Mårtensbros personal 2.12.2014
HOT: Modell C: Två skolor, två rektorer
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Svårt för Sököviken att rekrytera
till liten enhet personal
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
STYRKOR: MODELL A: En skola, en rektor
Elever och familjer
Kontinuitet (om man går i Mårre)
Vardagen
Personal
Elevvårdspersonalen gemensam
Man kan ta del av varandras
idéer
Nytänkande p.g.a.
omorganiseringen
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
SVAGHETER: MODELL A: En skola, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Ekonomi
Förutfattade meningar om elever
Det tar tid att förflytta sig mellan
två byggnader-> försvårar
schemaläggningen och förlänger
vardagen
Osynlig rektor
ämneslärare blir dyrare
klasslärare?
Eleverna ojämlika vid starten då
en del är bekanta (Mårre) och en
del inte.
Vi är inte behöriga klasslärare ifall
vi skulle hamna undervisa på
lågstadiet
Svaghet med för stor skola.
Eleverna blir anonyma.
Rektorn inte alltid på plats.
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
MÖJLIGHETER: MODELL A: En skola, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Ekonomi
Kontinuitet (om man går i Mårre)
Större kollegium kan ge bättre
samarbete
Smidigare att flytta resurs mellan
stadierna
Kontakten föräldrar–rektor bekant
Samarbete med ämneskolleger
(ämneslärare–lärare som har
ämnet i lågklasserna)
Administrativa fördelar
Eleverna får undervisning av
ämneslärare
Ämneslärare kan undervisa i
lågklasserna
Om man lyckas organisera det
bra kan det vara lättare att få
timmarna organiserade i en större
skola
Man kunde bättre ta vara på
skolsekreterarnas yrkeskunskap.
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
HOT: MODELL A: En skola, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Det blir ingen nystart för eleven
Enligt vilka grunder bestäms om
man får busskort?
Vicerektorn har dubbel mera
arbete för samma lön
En större enhet blir opersonligare
Större krav på ledningen. En klar
struktur för ledningen är oerhört
viktig.
De som kommer från annan skola
än Mårre kan bli utanför
Ämneslärare kan undervisa i
lågklasserna
Färre vuxna i elevernas vardag.
Osynlig rektor
En större enhet blir
opersonligare.
Arbetsfördelningen mellan rektor
och vice, vem skall man tala om
vad med?
Övrig personal sparas på (en
sekreterare, vaktmästare etc.
skall sköta båda skolorna)
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
STYRKOR: Modell B: Två skolor, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
En del känner rektorn från förr
samarbete mellan stadierna kan
vara lättare att ordna
Samma administration
Personal
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
SVAGHETER: Modell B: Två skolor, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Osynlig rektor
Osynlig rektor
Osynlig rektor
Mjuka värderingar försvinner
Oklar beslutsgång
Spara pengar på bekostnad av
elevernas trivsel
Inte tillräckligt klara strukturer
Traditioner slopas
Svårt att jämföra uppgifterna för
klass- och ämneslärare
Rektorn känner inte eleverna
kommunikationen lider
Rektorn inte alltid på plats
rektorn blir inte en pedagogisk
ledare
Eleven får ej nödvändigtvis börja
på ny kula
övermäktig uppgift för en person
2 kulturer
2 kulturer
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
MÖJLIGHETER: Modell B: Två skolor, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
Personal
Kunna jobba i ett annat stadium
För att öka förståelse mellan
stadierna borde man byta
lektioner/klasser
lediganslå rektorstjänsten för att
få ett objektivt val
Vi kan själva skapa en
fungerande modell
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
HOT: Modell B: Två skolor, en rektor
Elever och familjer
Vardagen
rektor har mindre tid för eleverna
färre evenemang för eleverna
pga tidsbrist
Personal
omöjligt för vice rektor att klara av
uppgiften utan nedsatt usk
alla skolor blir mammutskolor
samhörigheten lider, splittras pga
splittrad ledning
vara tvungen att jobba i två skolor
utbränd vice rektor
omöjligt att få att fungera
ingen vill vara vice rektor
personal + elever börjar må dåligt
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
STYRKOR: Modell C: Två skolor, två rektorer
Elever och familjer
Ständigt närvarande rektor
En person som har koll på helheten
Tydlig ansvarsfördelning
Rektor känner elever pga egen
undervisning
Handledning av ny personal
Pedagogiska ledarskapet fungerar
Snabba beslut
Elevvården –akut/vardag
Lite skola, större intimitet
Skolans traditioner bevaras
En vuxen till i skolan
300 elevers skola är idealstorlek
Alla känner alla
Lättare att engagera elever
Lätt att uppnå växelverkan
Vardagen
Personal
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
SVAGHETER: Modell C: Två skolor, två rektorer
Elever och familjer
Liten skola kan inte påverka
omvärlden
Hierarkiskt
Stagnerar
Mindre samarbete mellan
stadierna
Vardagen
Personal
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
MÖJLIGHETER: Modell C: Två skolor, två rektorer
Elever och familjer
Vardagen
Ny början i åk 7
Ny skola för alla 3 skolors elever Mårre, Finno, Kungsgård
Större självbestämmanderätt, ta
hänsyn till åk 7-9 elever
Rektorn är familjär med elevernas
åldersgrupp
Lättare att hitta en egen inriktning
Varm och familjär känsla
Personal
Ekonomi
BILAGA 2 SWOT Sökövikens personal
Sökövikens personal 10.12.2014
HOT: Modell C: Två skolor, två rektorer
Elever och familjer
Bristande elevunderlag
Flera elever leder till
utrymmesbrist
Vardagen
Personal
Ekonomi
BILAGA 3 SWOT Direktioner Föräldraföreningar
Modell A: En skola, en rektor
STYRKOR
Elever (och
familjer
Kontinuitet
samma rektor
Tröskeln mellan 6>7 mindre?
SVAGHETER
Vardagen
Personal
Kostnader
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Kostnader
Större resurser
Kontinuitet
samma rektor
Större kollegium
Personalen kan
undervisa i bägge
skolorna
Flexiblare resurser
Kontinuitet
(nuvarande)
Ingen ny start 6->7
Distans mellan
byggnaderna
Mindre tid med
elverna (ledaren)
Osynlig rektor
Vem skall man
vända sig till (mera
byråkrati?)
Gemensam
övergång till /:an
skapar stämning
De elever som
kommer fån
Kungsgård och
Finno känner sig
utanför!
Olika behov för
olika ålders barn
Mera byråkrati med
ett steg till
Platschefens/rektor
ns arbetsfördelning
oklar
Förflyttningen
Rektor sitter i
möten och i bil
mellan
fastigheterna
Mindre tid för
rektorn att leda
personalen
Mera byråkrati
Olika behov för
lärarna
(ämnes/klass)
Rätt dyr lösning
Förflyttningstid
Extra kostnader för
byråkrati
28.11.2014
1
BILAGA 3 SWOT Direktioner Föräldraföreningar
Modell A: En skola, en rektor
MÖJLIGHET
ER
HOT
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Kostnader
Elevsamarbetet
Samarbete mellan
skolorna
Gemenskapen
Samarbete mellan
skolorna
Samarbete mellan
skolorna
Större resurser
Effektivare
utnyttjande av
gemensamma
resurser
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Kostnader
Infon mellan Krissu
och Maj, hur
fungerar den?
Förflyttningen är
alltid en risk!
Avståndet
Stämningen
försämras
Rektorn kan inte
känna eleverna!
Förflyttningen är
alltid en risk!
Avståndet
Stämningen
försämras
Förflyttningen är
alltid en risk!
Avståndet
Stämningen
försämras
Dyrare med
ämneslärare i
lågstadiet
28.11.2014
2
BILAGA 3 SWOT Direktioner Föräldraföreningar
Modell B: Två skolor, en rektor
STYRKOR
SVAGHET
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Kostnader
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Kostnader
Elevvård
Bekant rektor
Sudda ut gränsen
mellan 6->7
Motion
Frisk luft
Utrymmesanvändni
ng
Samarbete mellan
skolorna
Kolleger
Samarbete
Rotering
Flexibilitet
Resurser
Flexibilitet i
budgeten
Billigaste
Två fastigheter
Avståndet
Rektorn är osynlig
för eleven
Rektor obekant för
elever
Rektor ej på plats
Kräver delat
ledarskap
Avbruten vardag
Elevvården lider
när rektorn är lite
på plats
Inget gemensamt
lärarrum
Vice rektor ingen
nedsatt underv.
Ingen biträdande
tjänsterektor
Negativt för
personalen
Personalen
upplever att det
finns mindre
resurs.
28.11.2014
3
BILAGA 3 SWOT Direktioner Föräldraföreningar
Modell B: Två skolor, en rektor
MÖJLIGHET
ER
HOT
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Lägre tröskel
Ordn.regler
Rotering
Lättare rekrytering
Behöriga lärare
Kostnader
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Säkerheten vid
förflyttning
Förseningar från
timmar
Rasten går åt till
förflyttning
Rektorn har mindre
tid för den
individuella eleven
Elevvård – inte en
”ny start”
Koordinering kan
vara svårt
Skolandan
(personal)
Skolandan (elever)
För stor skola
Rektor har för
mycket jobb.
28.11.2014
Kostnader
4
BILAGA 3 SWOT Direktioner Föräldraföreningar
Modell C: Två skolor, två rektorer
STYRKOR
SVAGHETER
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Liten skola
Gemenskap
Bra
sammanhållning
Man känner
varandra
Ny start för alla,
Mårtensbor, Finno,
Kungsgård osv.
Barnens
välmående
Barnen känner
rektorn
Rektorn känner
barnen
Klar
arbetsfördelning
Alla vet vem man
ska vända sig till
Mindre barn inte
har modell av äldre
barn, känner sig
inte hotade
Trygghet
Ny skola för alla
elever vid skolbyte
– alla böran på
samma ”nivå”
Liten skola
Gemenskap
Ny start
Klar
arbetsfördelning
Alla vet vem man
ska vända sig till
Stämningen bra
Identiteten större
Trygghet
Rektorn på plats.
Tid för
administrativt
arbete
Vet vem man ska
kontakta
Barnens
välmående
Arbetar redan i
team i klass 1-6
och 7-9
Delat ledarskap
Klar
arbetsfördelning
Alla vet vem man
ska vända sig till
Närvarande rektor
Rätt plats, rätt tid
Trygghet
Mindre
arbetsbörda för
rektorn
Kostnader
Elever (och
familjer
Vardagen
Alla elever inte på
samma linje /
Finno & Mårre
Främmande ny
miljö vid skolbyte
Utrymmen svårt då
det är olika
byggnader
28.11.2014
Personal
Kostnader
Rektorns
undervisningsskyld
ighet
Mera energi för att
arbeta för
intensivare
samarbete så att
kontinuiteten inte
lider.
Kan inte flytta
klasser mellan
byggnader
Dyrare – liten
inbesparing i jfrs till
alternativ A
Dyrare -> dyrast
5
BILAGA 3 SWOT Direktioner Föräldraföreningar
Modell C: Två skolor, två rektorer
MÖJLIGHET
ER
HOT
Elever (och
familjer
Vardagen
Personal
Kostnader
Nya vänner
Nya klasskamrater
Ny start vid
högstadiet
Samarbete mellan
skolorna
Ny start i
högstadiet
Samarbete
Resurser delade
Två rektorer kan
arbeta tillsammans
och få stöd av
varandra
Spara på
kostnader
Elever (och
familjer
Vardagen
Allt nytt
Kort tid att lära
känna lärarna etc.
Byggnaderna för
trånga
Ej lika flexibelt
28.11.2014
Personal
Kostnader
Inskränkt
Ej sparrning
Mindre samarbete
Mindre samarbete
mellan skolorna
Dyrare
Hyra utrymmen
6
BILAGA 4 Benchlearning Mattliden
Benchlearning-besöket till Mattlidens skola 16.9.2014
Lärarna Henrietta Donner, Pablo Gröndahl och Annika Kamppinen besökte Mattlidens skola
tisdagen den 16.9.2014.
Vi hade först ordnat en träff med rektor Laila Andersson och med Carita Nyberg.
Vi träffade också lärarna Susanne Bergström-Nyberg och Mikael Meinander som undervisar i åk
7-9 och är medlemmar i skolans ledningsgrupp.
Sedan träffade vi skolkuratorn Sonja Widenius.
1. Basfakta om skolan
-
-
Elevantal; 650 elever
Personalantal;
o rektor; Laila Andersson
o biträdande rektor; Ingela Dahlqvist
o platsansvarig åk 1-6; Carita Nyberg
o 69 lärare och 10 skolgångsbiträden
o skolsekreterare; Maria Holopainen och Marina Nygård
o elevvårdspersonal; skolkurator Sonja Widenius i åk 1-9, skolhälsovårdare Annika
Forsman, skolpsykologerna Heidi Storgårds och Sandra Jääskeläinen,
speciallärarna Sara Berglund åk 1-6, Susann Paul åk 1-6 och Johanna Björklund
åk 7-9, elevhandledare Helena Martin
Direktion; Mattlidens skola har en direktion som består av 9 ordinarie medlemmar och 9
suppleanter. Föredragande och sekreterare är skolans rektor.
Lokaler och andra yttre faktorer. Skolan består av många byggnader och en ny
tillbyggnad på ca 500 kvadratmeter beräknas bli klar i december i år.
2. Bakgrunden till beslutet om att bilda en sammanhållen grundskola
-
Bakgrund: lagen, förordningar, läroplansgrunden
Det ligger i tiden; nytänkande enligt Läroplanen
Från två skolkulturer till en;
Mattbergsskolan + Mattlidens skola = Mattliden
-> Det känns naturlig och det är omväxling med barn i olika ålder och olika sorts problem
sa Laila Andersson och att:
-> DET GÄLLER ATT AKTIVT JOBBA FÖR EN SAMMANHÅLLEN GRUNDSKOLA!
Ge tid och utrymme för diskussioner
insikt att utveckling innebär att lära sig tillsammans
Omorganisera i team
Skolans ledarskap utvecklas, större delaktighet
Aktiv ledning
-
De som påverkats mest är eleverna, föräldrarna och elevvården.
-
Viktigt de första året 2007-2008 var att jobba med temaområden som går över den gamla
gränsen mellan låg- och högstadiet;
bl.a. med teman såsom hälsa, konst, kultur och kreativitet
BILAGA 4 Benchlearning Mattliden
3. Pedagogik och elevvård
-
Två olika skolkulturer;
arbetsmoral och vana att planera tillsammans finns i åk 1-6 medan ämneslärare är
fokuserade på ämnet
-
utrymmen utnyttjas ändamålsenligt av alla
elevvården gemensam i åk 1-9
investeringar, budget, timresurs -> gemensam
arbetsdagar -> gemensamma
publikationer -> gemensamma
föräldramöten, föräldraförening -> gemensam
samma perioder och tider i åk 1-9!
5 perioder per läsår
75 min / lektion (huslig ekonomi har 90 min; börjar dagen tidigare)
2-3 raster per dag
Ta bort allt ”gammalt” som inte behövs
3 prov per ämne/läsår
Samarbetet viktigt! Att fler lärare jobbar på de båda stadierna för att öka förståelsen
Satsa på skolans arbetslag
Eleverna samarbetar genom att t.ex. läsa, baka, göra experiment, idrotta, nätetikett...
-
Provlista i åk 7-9
-
Hur fungerar elevvården i skolan?
Skolkuratorn Sonja Widenius:
upplever att det är betungande att ha så många elever i åk 1-9 men hon har en större
bild av klassen eftersom hon känt barnen och familjerna länge
Eleverna vet vem hon är
Skolkuratorn och hälsovårdaren har rummen bredvid varandra
Skolkuratorn har mest kontakt med eleverna i åk 5-6 -> synliggörs!
problemen fixade då eleverna är små = tidig insats -> färre stora problem i åk 7-9
-
4. Ledarskap
-
Hur är ledarskapet uppdelat?
o
o
o
o
o
o
rektor Laila Andersson sköter ”hårda värden” såsom ekonomin och
timfördelningen. Hon har helhetsansvar för allt. Hon sköter föräldrakontakten;
föräldramöten och samtal, direktionen. Elevvård; 3 möten/vecka + samtal. Laila
leder lärarmöten tillsammans med biträdande rektorn. Hon ansvarar för att alla
planer som bör finnas finns i skolan. Hon har ett möte/veckan med
skolsekreterarna. Ett möte/månaden med övrig personal i skolan. Laila vikarierar
också själv.
Laila poängterade att ödmjukhet är viktig! Satsa på kommunikation, ömsesidig
respekt och vänligt förhållningssätt, samarbete, eget och gemensamt
ansvarstagande och delaktighet.
Chefen måste vara steget före
Laila delegerar åt biträdande rektorn Ingela Dahlqvist och platschefen Carita
Nyberg (: schemat, leder konferenser, deltar i ett elevvårdsmöte/vecka, ser till att
det finns vikarier, ordnar samlingar, tar emot besök i rektorns frånvaro)
-> ansvaret delas åt alla! ->”Hur kan jag bidra till helheten”?
Skolans ledning består av; rektor, biträdande rektor, platschef samt 3 lärare och
en elevvårdsrepresentant
BILAGA 4 Benchlearning Mattliden
o
o
-
Lärarlag;
5 lärarlag som leds av en representant från ledningsgruppen, mötena
protokollförs och tas upp i ledningsgruppen
o Lärarteam;
o Team åk 1,2,3
o Team åk 4,5,6
o Team åk 7
o Team åk 8
o Team åk 9
slopat stora informationsmöten
inga vitsordskonferenser (åk 5-9 uppförandevitsord i Wilma -> medeltal->
klassföreståndaren avgör)
Träffar kring välmående varje torsdag eftermiddag (frivillig)
Informationsgången
Wilma, Doodle, Google Drive (inte ännu tillåtet)
5. Personal
-
Vad ger den gemensamma förvaltningen personalen för nya möjligheter?
Vad ger det för mervärde för skolan, läraren och för eleverna?
-
skolgången är enhetlig
gemensam syn på inlärning och kunskap
utvecklar gemensamt läroplanen
inlärningssvårigheter uppdagas i tidigt skede och följs upp
lärarna har ökat samarbete
utvecklar lärarrollen – olika utbildningsbakgrund utgör en resurs, kunnande av olika slag
-
Eleverna får trygghet av kontinuitet gällande: värderingar, elevvårdsarbete,
ordningsregler, bedömning, bemötande
-
socialt kapital!
-
Hur många jobbar över stadiegränsen? I Mattliden har 10 lärare av 69 dubbelbehörighet
6. Anskaffningar
-
Hur planeras t.ex. modersmålsundervisningen från åk 1-9 och hur kan material användas
av hela skolan?
Två olika förråd men allt material är gemensamt
Har ni en linje för läromedel och andra anskaffningar genom hela skolan? JA!
Vem och hur planeras övergången från åk 6 till 7?
-
6:ans lärare och 7:ans klassföreståndare samt skolkurator
Vänelever åker ut till skolorna
Besöksdagar ordnas
Eleverna har vänelever även i åk 7-9
7. Ekonomi
8. Förvaltning
BILAGA 5 Benchlearning Raunistulan koulu
Benchlearning-besök hösten 2014
RAUNISTULAN KOULU, ÅBO
1. Basfakta om skolan (förhandsuppgift)
- Skolans nionde verksamhetsår som enhetsskola
-
Elevantal 650 elever
o åk 5-9 Kastun yksikkö, 465 elever
o åk 1-4 Raunistulan yksikkö, 195 elever
-
Personalantal 50
o rektor Marianne Ulfstedt / Kastun yksikkö
o biträdande rektor Timo Himanen / Raunistulan yksikkö
o ansvarslärare ’vastuuopettaja’ med ersättning (170 €) i varsin enhet med bl.a.
följande ansvarsuppgifter
 kustodieringslistor
 lunchschema
 fördelningen av skolgångsbiträden åk 1-4
o skolsekreterare 1 + 1 (inte heltid)
o elevvårdspersonal
 2 skolhälsovårdare, skolkurator, psykolog
Direktion
o avskaffades i Åbo för några år sedan
o i stället användes föräldraföreningen i frågor som ska bollas med föräldrar
Lokaler och andra yttre faktorer
o två enheter i olika adresser ca 1 km från varandra
Pedagogiska inriktningar
o matematik klasser i åk 3 - 9
o engelsk-klass i åk 7 - 9 (’englantipainotteinen luokka)
o inträdesförhör till dessa linjer ordnas i februari
-
-
2. Bakgrunden till beslutet om att bilda en sammanhållen grundskola
-
Beslutet gjordes utan personalens åsikter. Personalen fick höra flera motiveringar till
sammanslagning t.ex. att mobbningen skulle minska.
Åbo stad erbjöd i samarbete med Turun yliopisto en förberedande utbildning inför
sammanslagningarna.
För Raunistulan koulu blev det betydligt sämre efter sammanslagningen på grund av att
rektorerna i de olika enheterna motarbetade varandra. Detta pågick i fem år.
Den nuvarande rektorn anställds för ett drygt år sedan för att strukturera om skolans
vardag med grov hand bl.a. fem perioder omarbetades till fyra.
3. Pedagogik och elevvård
-
-
Hur planeras ämnesundervisningen från åk 1-9?
o Inget märkvärdigt, inget samarbete lyftes fram
Hur fungerar elevvården i skolan?
o Inget speciellt
o Skolan har grundat ett team som kallas ’pedagoginen ryhmä’ som består av
rektor, elevhandlare och speciallärare för att garantera att rektorn har en
helhetsbild av elevvårdsärenden. Elementära elevvårdsuppgifter har rätt att
delges åt rektor.
Vem och hur planeras övergången från åk 6 till 7?
o Ett team för lärarna för åk 6 och 7 för att garantera en smidig övergång.
Hur fungerar samarbetet med de 1-6 (1-4)-skolor som ”matar” elever till skolan?
o Elever kommer till åk 7 från 13 olika skolor
’Kummit’-verksamhet mellan åk 5 och åk 8, och mellan åk 7 och 9.
BILAGA 5 Benchlearning Raunistulan koulu
4. Ledarskap
-
-
-
Hur är ledarskapet uppdelat?
o Noggrant uppdelade uppgifter och klara uppgiftsbeskrivningar är viktiga i stora
enheter. Ett tydligt ledarskap med klara uppgifter och ansvarsområden
underlättar verksamheten vid enheterna.
o Rektor skötte åk 5-9 och
o biträdande rektor skötte åk 1-4
o en ’vastuuopettaja’ per hus
o johtoryhmä
o kehittämisryhmä
o årskursvisa team
o ’tiimiviisikot’
Informationsgången
o maanantai-info: en rast på måndag går man igenom veckans program. Rektor
var mån om att besöka båda enheterna under just dessa raster.
o Wilma
o Gemensam föräldrakväll för hela skolan
o Föräldrakväll för åk 7
o Föräldrakväll för åk 8-9
Lärarmöte ordnas 1ggr/månad
o Från vanliga lärarmöten skrevs ett PM som delges alla elektronisk per e-post, i
detta skede är två lärare utsedda som ”protokolljusterare” och skall genast ta
kontakt om de inte kan godkänna PM:t. PM:t skrivs i princip inte under fysiskt.
o Från lärarmöten som behandlar bedömning och stipendier skrivs fullständiga
protokoll.
5. Personal
-
-
Att ena personalen med att starta arbetet för att beskriva skolans värdegrund
Vad ger den gemensamma förvaltningen personalen för nya möjligheter?
o stora förändringar
o För enskilda lärare ändrades klassrumsarbetet inte alls
o Rektor kan använda klasslärare med korta dagar som vikarie för högklassernas
eftermiddagstimmar
Hur många jobbar över stadiegränsen?
o inte så många
Vad ger det för mervärde?
o åk 5 och 6 klasslärare byter hus från åk 4 vilket upplevdes som ett trevligt ombyte
Flera av skolans lärare har dubbelbehörighet och vid rekrytering är detta ett mervärde.
För personalen i hela skolan ordnas årligen gemensam fortbildning (Veso-päivä) och
personalkväll (TyHy).
6. Ekonomi
Anskaffningar:
Allt skall skaffas dubbelt; teknisk utrustning, gymnastikredskap, slöjdsalarnas utrustning och
övrigt material. Dessutom är det dubbla hyror, städutgifter o.s.v.
- Hurdant material används av hela skolan?
o marginelt
- Har ni en linje för läromedel och andra anskaffningar genom hela skolan?
o nej
- Timresursen kan användas mer flexibelt, om det saknades resurs vid den ena enheten
kunde rektor flytta över resurs från den andra.
7. Förvaltning
-
Största förändringarna hade skett på detta område i skolan.
Förvaltningen ovan skolans lyftes inte nämnvärt upp.
BILAGA 6 Benchlearning Hoplaxskolan
Benchlearning i Hoplaxskolan 23.10.2014
Deltagare:
1.
Susanna Schubert (Sököviken)
Anette Hyöty (Mårtensbro)
Ann-Sofi Högnäs-Pöntinen (Mårtensbro)
Mia Förars-Pöytäniemi (rektor Hoplaxskolan)
Eeva Buzalski-Tilev (biträdande rektor Munksnäs åk 0-6)
Elisabeth Stierncreutz (klasslärare Munksnäs åk 0-6)
Basfakta
Elevantal:
570 (Haga åk 1-6 100 elever, Kårböle åk 1-6 70 elever, Munksnäs åk 0-6 200 elever,
Sockenbacka åk 1-2, Munksnäs åk 7-9 187 elever)
Personalantal:
Ledande rektor
4 biträdande rektorer + reservbiträdande rektor i åk 7-9 som ansvarar för den operativa
verksamheten
2 skolsekreterare
Elevvårdspersonal
En gemensam direktion
Yttre faktorer:
8,5 km det längsta avståndet mellan enheterna
Styrgruppen fattar beslut i ärenden som berör hela skolan. I styrgruppen finns representanter för alla enheter
förutom Sockenbacka (åk 1-2). Styrgruppen träffas med 2-3 veckors mellanrum. Ingen ledningsgrupp i 1-6,
däremot i åk 7-9.
2.
Bakgrunden till beslutet (se även bilaga s. 2)
- mångårigt pilotprojekt som personalen fick vara med om att utforma
- projektet startade 2009 och Hoplaxskolan inledde sin verksamhet i augusti 2014
- utomstående expertis ledde projektet och man fick extra resurs för personalen
- personalen hade en öppen attityd, däremot inte föräldrarna
- en gemensam direktion för området tillsattes
- nytta av sammanslagningen i och med att alla skolor 1-6 kommer till samma 7-9 enhet
- lättare att ha en gemensam linje
- samarbete mellan enheterna hade funnits före pilotprojektet.
3.
Pedagogik och elevvård
- årskursvisa träffar för personalen i de olika enheterna för att alla ska ha samma grund
- även eleverna har årskursvisa träffar för samhörighetens skull
- åk 7-9 deltar som ledare i jippon för åk 1-6
- övergången från 6-7 understöds genom att eleverna besöker 7-9 skolan en dag och prövar på ett
nytt ämne
- personalmöten i åk 7-9 bör också ge utrymme för diskussioner om allmänna linjer eller pedagogik
4.
Ledarskap
- arbetsfördelning för ledande och biträdande rektorer: se bilaga s. 6-7
- informationsgången: Fronter, e-post, i akuta fall telefonsamtal
- klar uppgiftsfördelning mellan rektor och biträdande rektor
- Rektorn upplever att möten och administration upptar en stor del av hennes arbetsdag och att hon är alldeles
för sällan personligen närvarande i skolan. Hon tar del i utmanande elevärenden och har kontakt till
vårdnadshavare.
- ledningsgrupp i åk 7-9, ingen ledningsgrupp i åk 1-6, däremot ansvarsområden
- trögare byråkrati, beror inte enbart på sammanslagningen utan på nya system som införts
BILAGA 6 Benchlearning Hoplaxskolan
5.
Personal
- en gemensam s.k. startdag för personalen i åk 1-9 innan läsåret börjar då personalen bekantar sig med
varandra, t.ex. äter gott och umgås
- matrikel med bild och trevlig fakta om personalen, t.ex. var man har jobbat tidigare, specialintressen, i vilken
skola man har gått
- Biträdande rektorerna (5st) har nedsatt undervisningsskyldighet 6-8 h och dessutom får de ersättningar
(biträdande rektor Munksnäs åk 0-6 256 € + 294 €) beroende på vilka specialuppgifter de tilldelats. I åk 1-6
har biträdande rektor ingen egen klass. Hon gör upp schemat och har möjlighet att på så sätt påverka ämnen
och tider.
- få lärare som jobbar över stadiegränsen, ingen från åk 1-6 går till åk 7-9
- liten möjlighet till övertimmar, många lärare önskar övertimmar och vikarietimmar
- en lärare har hand om vikarier istället för biträdande rektorn
6.
Ekonomi
- på längre sikt märks den ekonomiska nyttan t.ex. licenser
- de olika enheterna kan låna läroböcker av varandra
- ingen nytta av mängdrabatt
- viktigt med gemensamma linjer angående anskaffningar, fortbildning, resurs
7.
Förvaltning
- rekrytering och tjänsledigheter sköts av ledande rektor
Gemensamt för hela skolan (se även bilaga s. 3):
logo, hemsida, blogg, personalmatrikel, direktion, läroplan, ordningsregler, bestraffningsmetoder, anti-mobbningsplan,
budget, gemensamt material, verksamhetsplan, betygsblanketter, material för utvecklingssamtal
Exempel på sådant som varje enhet har separat (se även bilaga s. 3):
elevvårdsgrupp under ledning av biträdande rektor, egna Hem & Skola föreningar, traditioner av olika slag
BILAGA 7 Benchlearning Hoplaxskolan
BILAGA 7 Benchlearning Hoplaxskolan
BILAGA 7 Benchlearning Hoplaxskolan
BILAGA 8 Presentation 25.11.2014
Mårtensbro och Sökövikens
skolors framtida förvaltning
Direktioner och föräldraföreningars styrelser
25.11.2014 kl. 18-20
BILAGA 8 Presentation 25.11.2014
Alternativa modeller för förvaltningen för
Sökövikens och Mårtensbro skolor
A) En skola i två fastigheter, en rektor
B) Två skolor, en rektor
C) Två skolor, två rektorer
23.1.2015
2
BILAGA 8 Presentation 25.11.2014
De olika modellernas ledning
och dess kostnader
A. En skola, en
rektor
•
•
•
•
Rektors lön:
76 443,69 €/år
Rektors usk:
0-2 timmar
Vice rektors
arvode:
1008,55 €/mån
(kan delas på
flera personer)
Vice rektors usk:
12 timmar
nedsättning
B. Två skolor, en
rektor
•
•
•
•
Rektors lön:
76 443,69 €/år
Rektors usk:
0-2 timmar
Vice rektors
arvode:
672 €/mån (M) +
504,29 €/mån (S)
Vice rektors usk:
ingen nedsättning
C. Två skolor, två
rektorer
•
•
•
•
Rektors lön:
64 490 €/år (M) +
70 157,09 €/år (S)
= 134 647, 45 €/år
Rektors usk:
7-10 timmar (M),
8-10 timmar (S)
Vice rektors
arvode:
672 €/mån (M) +
504,29 €/mån (S)
Vice rektors usk:
ingen nedsättning
23.1.2015
3
BILAGA 8 Presentation 25.11.2014
• Alternativ A medför tilläggskostnader för lärare som
undervisar de timmar som rektor och vice rektor inte
undervisar -> 54 000 € på årsnivå.
• Alternativ B medför tilläggskostnader för lärare som
undervisar de timmar som rektor inte undervisar -> 30
000 €
• Kostnader för rektor + vice rektor (och i A och B
tilläggskostnader för lärarlöner):
– Alternativ A: 131 452,24 €/år
– Alternativ B: 107 620,34 €/år
– Alternativ C: 135 824,10 €/år
23.1.2015
4
BILAGA 8 Presentation 25.11.2014
Elevantal i Mårtensbro skola och
Sökövikens skola, prognos
Läsår
Mårtensbro
6 skola, totalt
2
3
4
5
2007-2008
2008-2009
2009-2010
2010-2011
2011-2012
2012-2013
48
53
52
75
44
63
59
49
54
52
76
46
30
60
49
51
54
77
48
31
59
49
50
57
55
48
32
57
51
52
40
55
49
28
56
52
280
296
295
312
331
347
80
80
79
75
54
71
87 104
80 85
81 79
80 80
74 76
54 74
271
245
239
235
204
199
551
541
534
547
535
546
2013-2014
63 63 47 78 58 54
363
71
75
54
200
563
2014-2015
2015-2016
2016-2017
2017-2018
2018-2019
2019-2020
70
57
62
64
55
61
379 97 71 75
378 100 97 71
362 117 100 97
379 97 117 100
371 91 97 117
369 102 91 97
243
268
314
314
305
290
622
646
676
693
676
659
63
63
70
57
62
64
Läsåret 2014-2015
47
63
63
70
57
62
78
47
63
63
70
57
58
78
47
63
63
70
8
Esboviken totalt
1
63
70
57
62
64
55
7
Sökövikens
9 skola, totalt
Mårtensbro
Sököviken
Totalt
371
224
595
23.1.2015
5
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
sammanhållen grundskola
Mattbergsskolan + Mattlidens skola =
Mattliden
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Skolans vision
Eleverna i Mattlidens skola får
en högklassig utbildning
och lär sig de värderingar,
det uppförande och de
levnadssätt som behövs för
ett gott liv och en hållbar
framtid.
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Veksamhetsidé
Vi betonar kontinuitet och
skapar öppna och föränderliga
inlärningsmiljöer som
utvecklar elevernas sociala
kompetens. Vi strävar efter
större elevmedverkan vilket
motiverar eleven att ta ansvar
för sin egen inlärning.
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Skolledningen









utrymmen – utnyttjas ändamålsenligt av alla
elevvård – gemensam i åk 1 - 9
investeringar, budget, timresurs – gemensam
arbetsdagar - gemensamma
kanslifunktioner – 2 skolsekreterare
avvikande dagar och teman – gemensamma
publikationer - gemensamma
föräldramöten, föräldraförening – gemensamma
lärarrum – 2 lärarrum
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Lärarna





Konferenser, fortbildning, pedagogiska
diskussioner, ämnesdiskussioner
Läroplansarbete
Temadagar
Trivsel, Tyhy
fungerar som ett kollegium
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Eleverna och föräldrarna
- trygghet av kontinuitet gällande
 värderingar
 elevvårdsarbete
 ordningsregler
 bedömning
 bemötande
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Ledarskap
”Det finns alltid tid. Det finns alltid pengar.
Om du inte tror att detta är sant, ska du
inte vara ledare. Ditt främsta verktyg som
ledare är din attityd.”
J. Steinberg
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Skolans ledning 2014 - 2015
Biträdande rektor
Ingela Dahlqvist
Johanna
Pipping-Arrakoski
Carita Nyberg
Rektor
Laila Andersson
Susanne
Bergström- Nyberg
Mikael
Meinander
ElevvårdsRepresentant
Susann Paul
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Skolans ledningsstruktur 2006 - 2012
Kerstin Aspelin
Monica Hamberg
Platschef åk 7-9
Gunilla Calenius
Tomas Hoglund
Rektor
Laila Andersson
Helena Martin
Platschef åk 1-6
Ingela Dahlqvist
Lotta Särkkä
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
MÅLEN FÖR LÄSÅRET 2014-2015:
Resultatenhetens gemensamma mål
Hållbar utveckling
- särskilt fokus på barns och ungas välmående och
framtidens kompetenser
- särskilt fokus på läroplansreformen, ikt och digital
kompetens
 Skolans egna mål
Mångkulturellt festår
- ett mångkulturellt festår då vi firar festligheter med
anknytning till andra kulturer än vår egen. På detta sätt
vill vi lyfta fram och synliggöra att vi lever i en allt mer
global värld.

BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Gemensamma mål:
Mål 2008 – 2009
Öppna Ögon
 social kompetens
 elevmedverkan
 respekt
Naturvetenskapliga
ämnen
Mål 2007 – 2008


Hälsa
Konst, kultur,
kreativitet
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Lärarlag och Lärarteam

Lagen jobbar med
övergripande frågor
som miljö och
samarbete i grupper
med lärare från hela
åk 1 – 9 Miljö och säkerhet
säkerhetsansvarig
arbetsskydd
fackligt engagemang
arbete för Grönt flagg
miljöplan för skolan
temadagar/veckor/år
för att jobba för en
hållbar framtid

Teamen jobbar
årskursvis med
praktiska frågor
gällande den egna
årskursen samt även
hela skolan
Åk 1
Samarbete förskola –
nybörjarundervisning
Advent + Runeberg
•utser 1 representant som koordinerar
idrottsdag på hösten
•varav den ena sammankallar gruppen
•utser 1 representant som koordinerar
vintersportdag
•utse 1 representant till julfest/vårfest från
detta team åk 1-3
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
E
L
E
V
V
Å
R
D
Biträdande
rektor
Ingela D
Psykolog
Heidi S
&
Sandra B
Rektor
Laila A
Kurator
Sonja W
Platsansvarig
Carita N
Hälsovårdare
Annika F
Speciallärare
Sara
Speciallärare
Sanne
ResursLärare
Ann-Sofie
Speciallärare
Johan S
Specialklasslärare
Susanna J
Handledare
Jenny L
Elevhandledare
Helena M
SpecialLärare
Johanna
Specialklasslärare
Jesse M
F
Ö
R
E
B
Y
G
G
A
N
D
E
A
R
B
E
T
E
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Delat ansvar –
Alla tar sitt ansvar för helheten
ELEVKÅREN PLANERAR
Idag inledde eleverna i åk 5 – 9 sin arbetsdag med yoga, capoeira,
föreläsning och pyssel.
17
23.1.2015
Tekijätiedot ja/tai
esityksen nimi
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
”Friskt
vågat
–
hälften
vunnet”
Läslycka i Lästält
inklusion –
en skola
för alla
18
mångfald
något
positivt
23.1.2015
Tekijätiedot ja/tai
esityksen nimi
BILAGA 9 Presentation Mattliden 25.11.2014
Mattlidenandan
Verksamheten skall vara meningsfull
 Respekt för medmänniskan

 Vi
behandlar varandra såsom vi själva vill bli
behandlade
Förståelse i stället för blind lydnad
 Man tar seden dit man kommer

 Här

i Mattliden….
Vi är stolta över vår skola!
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
Bemböle skola
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
En rektor för två (tre) skolor
Bemböle skola + Lagstads skola
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
Veksamhetsidé och vision

Båda skolornas
verksamhetsidé och vision
stöder varandra så att
eleverna upplever en
kontunuitet i sin skolgång
(byte vid årskurs 5)
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
Skolledningen






utrymmen – ämnesrum används av Bemböle (gymnastik
slöjd). Bekanr då de kommer till femman
elevvård – gemensam rektor, kontinuitet i elevvården
kanslifunktioner – 2 skolsekreterare
avvikande dagar och teman – många gemensamma
publikationer - gemensamma
2 direktioner, 2 föräldraföreninger
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
Lärarna






Konferenser, fortbildning, pedagogiska
diskussioner, linjemöten
Läroplansarbete
Temadagar
Trivsel, Tyhy
Mycket kollegialt stöd (inga parallellärare
i Bemböle)
Många saker lika och samma, ändå olika
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
Eleverna och föräldrarna
- trygghet av kontinuitet gällande
 värderingar
 elevvårdsarbete
 ordningsregler
 bedömning
 bemötande
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
Ansvarstrappan
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
Rektor
Rödskogs
skola
Bemböle
skola
Biträdande rektor
Pedagogisk ledare för
småskolorna
Bemböle skola
Platschef
Platschef 1 - 6
Linje
1-2
8
Linje
3-4
Rödskogs skola
Platschef
Platschef 7 - 10
Linje
5-6
Spec
23.1.2015
Linje
7
Linje
8
Linje
9-10
BILAGA 10 Presentation Bemböle Lagstad 25.11.2014
Lärarlinjer

Teamen jobbar
årskursvis med
praktiska frågor
gällande den egna
årskursen samt även
hela skolan
Åk 1
Samarbete förskola –
nybörjarundervisning
BILAGA 11 Vice rektors arbete
Platschefens arbete i Sökövikens skola hösten 2014.
För arbetet har reserverats 5+7 eller 9h/vecka =12-14
h/vecka och på den tiden ansvarar jag för följande uppgifter:
Jag har hand om akuta elevärenden och är vikarieansvarig vilket gör att jag rör mej mycket
omkring i skolan för att få tag i elever och lärare. I skolan kan man inte ringa till varandra. Wilma
är i akuta ärenden för långsam.
Det går sällan att planera sin dag och sedan få allt gjort som man tänkt sig. När arbetsdagen är till
ända får man oftast märka att man inte ens kommit halvvägs på sin lista och att dagen gick till
något som man inte hade kunnat förutse föregående dag. Elevers bekymmer och att skaffa vikarier
till lärare som är borta går alltid först och kan ta timmar av dagen i anspråk.
Viktigt är att inneha en helhetsbild av vad som sker och kommer att ske i skolan för att smidigt
kunna reagera och göra beslut i skolans vardag. Att vara i kontakt med olika parter och att följa
med att informationsgången löper så att alla får den information de behöver.
Rektor vid behov t.ex hålla konferens om Krissu är borta
Vikarieansvarig för lärarnas sjukfrånvaron (ofta akut bråttom)
Kustodieringslista 5 ggr/ läsår (ca 6h:s arbete/ gång)
Infoboken tillsammans med Jenni (på sommaren)
Samlingar och klassamtal, info och program, 1ggr/ månad
Akuta elevvårdsärenden
Elevärenden (allt mellan himmel och jord, t.ex reda ut skadegörelse
Teamledare för team 3; utvecklingsarbete, Kulpsansvarig
Fortbildningsplanerare med Krissu
Dagsverksdagen för personalen
Niornas slutprojekt, specialprogram för sista skolveckan
Leda sjuornas klassföreståndare, tre skolningar, utvecklingssamtalen
Veckobrev till lärarna, veckans händelser i ett nötskal, 1ggr/ vecka
Organisera olika slags besök
Fostringssamtal, förberedelse + samtal = 1,5 h, samtal hem, alltid
uppföljning med eleven (ökat betydligt)
Samtal med ett disciplinärt mål för elever (puhuttelu)
Helhetsarbete med klasser som inte fungerar bra