Barn- och ungdomsförvaltningen
Datum:
Handläggare:
2015-10-12
Margareta Arvidsson
Barn- och ungdomsnämnden
Direktnr:
Beteckning:
Dnr 2012.335 BUN
Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort .
Bakgrund
Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2015-02-24 § 118 i flerårsstrategi 20152017 om ett åtagande att arbeta fram scenarier för en framtida organisation för
förskola, grundskola och grundsärskola på kort och lång sikt i centralorten.
Förvaltningen har därför sett över antalet högstadieskolor i Alingsås tätort och
utarbetat ett förslag hur organisationen kan se ut i framtiden. Utifrån både
nuvarande elevunderlag och att på sikt kunna möta ett ökat elevunderlag.
2015-05-12 § 152 beslutade barn- och ungdomsnämnden att ge förvaltningen i
uppdrag att utreda om och hur en övergång från tre till två kommunala
högstadieskolor i tätorten kan ske, samt att fortsätta att utreda förslaget att Gustav
Adolfsskolans lokaler kan användas som förskola.
Ekonomiska konsekvenser skall också tas fram för de två separata utredningarna.
Förvaltningen får även i uppdrag att redovisa en ordentlig kartläggning av behovet
av förskolor i centrum samt att ge en tydlig redovisning av hur arbetet med att hitta
lämpliga lokaler/mark att bygga förskolor på har gått till.
Från och med höstterminen 2015 flyttades åk 6 till tillbaka till f-5 skolorna i
centralorten och det medför ca 215 elever färre på de kommunala
högstadieskolorna som ht-15 har ca 940 elever tillsammans. Av dessa är ca 50
elever från andra kommuner.
Konkurrenskraftiga, ekonomiska, attraktiva, flexibla och stimulerande lärmiljöer är ett
av målen för framtida skolorganisation.
Förslag till genomförande
Förslag till genomförande innebär att det sker i ett nära samarbete mellan skolorna.
Nuvarande upptagningsområden för Nolhagaskolan och Östlyckeskolan behålls
samma som idag. Gustav Adolfsskolans upptagningsområden fördelas på de andra
skolorna genom att Hemsjö och Ingared går till Nolhagaskolan och V:a Bodarna och
Ödenäs går till Östlyckeskolan. Detta stämmer också bäst med de skolskjutslinjer
som finns och hur eleverna reser. Eleverna från Hemsjö/Ingared kan fortsätta med
samma buss som idag till Nolhagaskolan och Ödenäselever kan åka buss fram till
”Blå Kiosken”. Eleverna från V:a Bodarna kommer med tåg och får promenera till
Östlyckeskolan (1,5 km) eller byta till stadsbuss. Skolornas starttider på morgonen
kan behöva justeras något.
Enligt kommunens trendprognos ser det ut som att elevantalet får en bra uppdelning
på två skolor genom detta. Detta medför också att det inte behöver göras fler
ändringar i upptagningsområden än nödvändigt. Av Gustav Adolfsskolans
nuvarande elever kommer ca hälften från skolans eget upptagningsområde och
den andra hälften från Nolhagaskolan och Östlyckeskolans upptagningsområden.
Några elever kommer från andra kommuner. En stor osäkerhetsfaktor är det fria
skolvalet och hur det påverkas när det görs förändringar.
Förslaget har diskuterats med rektorerna och innebär att omorganisation genomförs
vid höstterminsstart 2016 och att alla elever flyttas samtidigt. De nya 7:orna fördelas
enligt det framtagna förslaget på upptagningsområden, medan årskurs 8 och 9
behålls i sina nuvarande klasser för att få en trygg fortsättning på sin högstadietid.
Förhoppningsvis kan klasserna hållas samlade och ordinarie personal följa med
klasserna för att kunna nå en hög måluppfyllelse.
Alternativ 1: Åk 8 flyttas då exempelvis till Nolhaga och går sina två år där medan åk
9 flyttas till Östlyckan och går sitt sista år där.
Alternativ 2: Halva åk 8 och halva åk 9 fördelas på Nolhaga respektive Östlyckan.
En ”utfasning” har också diskuterats men anses bli sämre för både elever och
personal och förordas därför inte av rektorerna. Antalet elever minskar då kraftigt
varje läsår och det blir svårt med lärarbehörigheter mm. Många lokaler kommer då
att stå tomma och detta kan ge känslan av avveckling istället för utveckling.
Underlag för en förändrad organisation
Personalplanering
Den reformerade lärarutbildningen och införandet av lärarlegitimation innebär ökade
svårigheter för kommunen att skapa tjänsteunderlag på mindre skolenheter. Siffror
från SCB visar på en befarad brist på utbildad personal inom både förskola och
skola. Detta kan komma att innebära en större rörlighet bland lärarkollektivet där
den anställde får arbeta inom flera enheter, detta för att kunna tillgodose att elever
undervisas av personal med rätt behörighet. Eleverna kommer att undervisas av fler
lärare än tidigare.
Det är därför viktigt att kommunen har en strategi att skapa attraktiva tjänster och
förstärka bilden av Alingsås kommun som en attraktiv arbetsgivare. Enligt
förvaltningens beräkningar för de tre kommande åren kommer ca 85-90 personer att
gå i pension inom olika personalkategorier. Den största pensionsavgångarna utgörs
av förskolelärare (20 st) och lärare (31 st) och några rektorer.
De nya reformerna och de ökade statliga kraven på huvudmännen ställer nya krav
på organisation, likvärdighet, behörigheter som måste beaktas i arbetet för att ge
förutsättningar för en hög måluppfyllelse och kvalitet i verksamheterna.
Enligt SKL:s Öppna Jämförelser 2009 så beror 70% av elevernas resultat av
lärarens kompetens.
Större enheter och fler lärare ger ökade förutsättningar för att eleverna ska få
tillgång till den kompetens och det pedagogiska stöd som de behöver för sin
utveckling och sitt lärande samt möjlighet till effektiv organisation och verksamhet.
En större organisation gör också att den administrativa delen kan delas upp på fler
personer och fördelas efter vad var och en är bäst på. ”Alla behöver inte göra allt”.
Elevhälsan
Elevhälsans personal förflyttar sig mellan flera skolor varje vecka. Om det finns två
högstadier i stället för tre skulle detta innebära färre resor/förflyttningar och färre
2
team att samverka med. Tiden för förflyttningar kan istället läggas på det direkta
arbetet med eleverna, förbättra arbetsmiljön och minska arbetsbelastningen för
personalen. Kurator och skolsköterska skulle finnas på plats på skolan fler dagar i
veckan än vad som sker idag.
Ekonomi
En större skola ger en bättre lokaleffektivitet i och med att specialsalar, matsal,
uppehållsrum mm utnyttjas bättre och storleken på klasserna kan hållas mer jämn.
Detta medför att undervisningstiden för lärare kan planeras och organiseras på ett
effektivare sätt. Någon tydlig kostnadsutredning på detta har inte kunnat
genomföras i nuläget. Det blir större möjligheter att skapa en flexibel organisation.
Med ett beräknat underskott på ca 3 000 tkr kan förvaltningen konstatera att det är
för många tjänster i organisationen för åk 7-9 ht-15 än vad de ekonomiska ramarna
ger tillåtelse till. Under året 2015 har högstadieskolorna varit med om att minska
elevunderlaget med ca 215 elever mellan vår- och hösttermin. Pengen för åk 7-9 har
inte fullt ut kompenserat löneökningar och det motsvarar ca 3 tjänster för denna
verksamhet. Kommande pensionsavgångar och volymökningar kommer att
balansera detta.
Kravet på lärarlegitimation gör att på en mindre skola är det svårt med 100%tjänster i ämne som läraren är behörig till. Flera tjänster kan då få fyllas upp fastän
underlaget bara 70-80%.
Administration, vaktmästeri, lokalvård och måltidsservice får också en effektivare
organisation som kan komma att medföra lägre personalkostnader för skolår 7-9 på
sikt och användas för förskola och skolår f-6.
Grundskolor
åk 7-9
Skolor 7-9 före
Skolor 7-9 efter
Skolor ef ter inkl pav
Minskning f öre och ef ter
Area
Årshyra
Hyra/ Fakt
Kostnad
kvm
kvm antal
/elev
17 932 14 079 000
785
1070
13 158
14 824 11 383 000
768
1091
10 434
15 284 12 483 000
817
1191
10 481
3 108
2 696 000
Area
/elev
17
14
13
2 724
I dessa siffror ingår inte kosthyran. Kostnaderna är 2015:års kostnader.
I jämförelsen ovan ser man tydligt att det ger en hyresbesparing på ca 2,7 miljoner
och att ytan per elev minskar med 3 kvm.
I Koladas (i samarbete med SKL) jämförelser av lokalkostnader för grundskoleelever
F-9 har Alingsås en lokalkostnad per elev som är drygt 3 000 kr dyrare än
genomsnittet i landet.
Denna förändring skulle också göra att bidraget till friskolor skulle sänkas med ca
680 tkr/år.
Städkostnaderna för Gustav Adolfsskolan är idag ca 500 tkr/år men vid nästa
upphandling beräknas den stiga med 150-200 tkr eftersom den idag ligger under
genomsnittsnormen. Möjligen kan städkostnaden öka något för Östyckeskolan och
Nolhagaskolan, om det blir fler elever men inte med så stora belopp som motsvarar
kostnaden för Gustav Adolfsskolan.
Måltidskostnaderna beräknas också minska något i och med att det blir högre
personaleffektivitet med två matsalar istället för tre och färre transporter. Gustav
Adolfsskolan har ett mottagningskök där maten transporteras från Östlyckeskolan.
Kostnadsbesparing beräknas till ca 200 tkr.
3
Besparingen skulle vad gäller lokalkostnader, bli mer än 4,2 miljoner kronor. Utöver
detta tillkommer effektiviseringen av antal tjänster inom verksamheten. Eftersom det
blir ett bättre underlag för heltidstjänster och samordning av resurser kan troligen
besparingar göras inom flera kategorier.
Skolskjutsplanering
Skolskjutsturerna inom centralorten kommer inte att öka även om det bara blir två
högstadieskolor eftersom skolorna ligger så nära varandra. Eleverna från
Hemsjö/Ingared/Ödenäs, Långared och V:a Bodarna åker idag med reguljära turer
och kommer att kunna göra det fortsättningsvis också. Därför påverkas troligtvis inte
skolskjutskostnaderna nämnvärt av förslaget.
Samverkan mellanstadiet och högstadiet
Idag sker samverkan mellan skolorna delvis genom att åk 6 åker till
högstadieskolorna för språkval, hemkunskap i vissa fall andra ämnen. Om det finns
två högstadieskolor ökar belastningen på specialsalar och detta kan innebära att det
blir svårare att ta emot åk 6. Delvis skulle det kunna lösas med att t ex undervisning
i hemkunskap förläggs till perioder när högstadieelever är på arbetslivsorientering
eller liknande. Alternativt kan undervisning ske på mellanstadieskolorna.
Elevprognoser
Nya Östlyckeskolan
inkl VB o Ödenäs
Nya Nolhagaskolan
inkl Hemsjö o Ingared
2015
2017
2019
2021
2023
2025
2027
2030
471
490
538
586
564
608
613
642
412
482
539
590
594
574
553
600
Dessa siffror är hämtade från kommunens trendprognos. Enligs KLK är siffrorna för
de närmaste tre åren relativt säkra sedan ökar osäkerheten och prognosen för mer
än 10 år framåt är mycket osäker. Ca 20% av antalet elever på högstadiet väljer
idag en friskola och detta antal är avdraget i tabellen. Denna siffra kan förändras om
det görs en förändring av skolorna.
Kapaciteten för vardera Östlyckeskolan och Nolhagaskolan är ca drygt 500 elever
per skola. Östlyckeskolan kan byggas ut eller utökas med paviljonglösningar om
behov uppstår. I ett första skede kan det vara ett bra sätt att möta volymökningar.
Sådana lösningar kan diskuteras för Nolhagaskolan också. Till en viss gräns kan det
vara mer kostnadseffektivt än att har tre högstadieskolor. Andra saker som påverkar
är behovet av lokaler för förberedelseklasser, grundsärskola mm. Idag finns
grundsärskola på både Östlyckeskolan och Nolhagaskolan men alla särskoleelever
skulle få plats i Nolhagaskolans välanpassade grundsärskolelokaler.
Förberedelseklass finns bara på Östlyckeskolan, men ett arbete pågår för att starta
upp en förberedelseklass även på Nolhagaskolan. Skulle mer lokaler för
förberedelseklasser behövas kan man ställa upp paviljonger för detta och söka
hyresbidrag för detta från Migrationsverket. Det går inte att söka hyresbidrag för de
lokaler som kommunen redan disponerar och betalar hyra för, utan endast
förnytillkomna lokaler
Elevperspektiv
Även om lokalerna som finns idag på två skolor behöver utökas blir personal- och
lokaleffektiviteten betydligt högre med två högstadieskolor än tre.
För elevernas del betyder det:
4
-
Fler behöriga lärare
Större tillgång till elevhälsa
Minskad segregation
Bättre underlag för särskilda undervisningsgrupper för elever i behov särskilt stöd
Mindre sårbarhet vid sjukdom och frånvaro hos personalen
Det fria skolvalet begränsas i och med att det blir färre kommunala grundskolor. Det
finns dock fortfarande totalt 2 st kommunala grundskolor och 3 st fristående skolor
som tar emot 7-9 elever i centralorten.
Risk- och konsekvensanalys
Det finns en oro bland elever, vårdnadshavare och personal över de tänkta
förändringarna. Denna oro måste mötas med respekt och information.
Det fria skolvalet kan påverka hur klasser kan hållas ihop.
Lärare kan välja att avsluta sin anställning i Alingsås kommun, för att de inte vill
arbeta på en annan grundskola i kommunen.
Om en förändring genomförs krävs bra planering och att det sker i samverkan med
alla berörda parter.
Om beslut tas, behövs extra stöd under vårterminen för att arbeta med övergång
och samverkan. Inventarier behöver tas till vara och lagras inför framtida behov.
Framtid
Eftersom Alingsås är en kommun som växer kommer behovet av lokaler att öka i
framtiden beroende på volymökningar. När de nuvarande lokalerna blir för små och
inte kan utökas mer kan eventuellt en ny högstadieskola behövas i kommunen.
Detta kanske kan bli aktuellt om ca 9-10 år om man ser till kommunens
trendprognoser.
Arbete för att säkerställa en tomt för ett eventuellt framtida bygge av högstadieskola
i Stadsskogen pågår. Denna skulle då ligga i närheten av allaktivitetshuset så att
matsal, idrottshall, specialsalar mm kan samanvändas. Upptagningsområde för en
skola här skulle då vara de södra kommundelarna samt Kullingsberg och
Stadsskogen. Alternativt att F-6 skolor byggs ut och blir F-9 skolor, t ex Noltorp,
Ängabo, Ingared.
Sammanfattning
Det finns både för- och nackdelar med en förändring av antalet högstadieskolor.
Eftersom det ställs nya krav på behöriga lärare och det är ett ansträngt ekonomisk
läge är det en stor fördel om verksamheten kan effektiviseras och samtidigt ge en
bättre kvalitet. De pengar som sparas i ovanstående förslag kommer elever och
personal tillgodo genom större möjligheter till gruppindelningar, kunna tillgodose
behovet av behörigheter och bibehållen personaltäthet. Gustav Adolfsskolan har
idag färre antal elever i varje klass på grund av klassrumstorleken och låg tillgång
på grupprum. Flexibiliteten i undervisningen blir större om det i vissa lägen kan
undervisas i större grupper och i vissa lägen i mindre grupper. Det blir då lättare att
tillgodose varje elevs behov.
Eftersom standardkostnaden för lokaler är hög i Alingsås i jämförelse med andra
kommuner blir det en bättre balans på detta område också. Den beräknade
besparingen på ca 4,2 miljoner kronor kan jämföras med årskostnaden för ca 10 st
5
personal eller ca 4 500 kr/elev för skolår 7-9. Mer resurser kan därmed läggas på
personal och undervisning än på lokalkostnader.
Om det är tre högstadier kvar med de kostnader som det generar får högstadierna
ett mycket tufft ekonomiskt läge för att komma i balans de närmaste åren. Det
beräknade underskottet på ca 3 miljoner kronor för 2015 ska hämtas hem och
verksamheten anpassas fullt ut till nuvarande elevpeng. Det beräknade underskottet
idag motsvarar ca 6 årsarbetare. Samtidigt som de måste ha en viss överanställning
för att tillgodose ämnesbehörigheter mm. Utifrån nuvarande beräkningar kommer
elevpengen troligtvis inte höjas nämnvärt. Både mellan- och högstadiet har ett
tuffare ekonomiskt läge eftersom de inte får statsbidrag på samma sätt som
lågstadiet genom ”Lågstadielyftet”.
6