SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT INOM FORMAS ANSVARSOMRÅDEN KARTLÄGGNING OCH ANALYS STOCKHOLM 2015-10-16 Kontigo AB Katarinavägen 19 SE – 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40 Förord Kontigo AB har på uppdrag av Formas genomfört en kartläggning och en analys av de svenska forskningsinstitut som verkar inom de områden – areella näringar, miljö och hållbar samhällsbyggnad – som är Formas fokus för sin finansiering. Uppdraget har genomförts under perioden 18 juni - 17 augusti och baseras på intervjuer samt på analys av olika typer av textdokument och statistik. Studien har primärt haft ett kartläggande syfte, men den innehåller också en analys och en bedömning av institutens roll, betydelse och effektivitet när det gäller nyttiggörande av forskning. Uppdraget har genomförts av Daniel Hallencreutz, Peter Bjerkesjö, Jonas Hugosson och Vanessa Sevedag. Julia Hergart har hjälpt till med intervjubokning. Alla slutsatser etc. är konsulternas egna. Daniel Hallencreutz Telefon: 08 562 262 44 Mobil: 0708 762 82 64 E-post: [email protected] SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 2 (74) Innehållsförteckning Förord ........................................................................... 2 1 Om uppdraget ........................................................ 5 2 1.1 Bakgrund ............................................................................................................. 5 1.2 Syfte..................................................................................................................... 5 1.3 Disposition ........................................................................................................... 6 1.4 Metod och genomförande .................................................................................. 6 1.5 Avgränsningar och definitioner ........................................................................... 7 2.1 Kartläggning av forskningsinstituten ...................... 8 Inledning .............................................................................................................. 8 2.2 RISE-koncernen ................................................................................................... 9 2.2.1 SP Sveriges tekniska forskningsinstitut ........................................................ 9 2.2.2 SP Food and Bioscience ............................................................................. 14 2.2.3 Hållbar samhällsbyggnad ........................................................................... 17 2.2.4 SP Processum ............................................................................................ 19 2.2.5 CBI Betonginstitutet .................................................................................. 21 2.2.6 Glafo - Glasforskningsinstitutet ................................................................. 23 2.2.7 JTI - Institutet för jordbruksforskning och miljöteknik ............................... 24 2.2.8 Swerea ....................................................................................................... 27 2.2.9 Innventia .................................................................................................... 31 2.3 Övriga institut .................................................................................................... 33 2.3.1 Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) ............................................... 33 2.3.2 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) .................................... 35 2.3.3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ........................ 38 2.3.4 Svenska skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) ................................. 40 2.3.5 Stockholm Environment Institute (SEI) ...................................................... 42 2.3.6 IVL Svenska Miljöinstitutet ........................................................................ 43 2.3.7 Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi....................................................... 45 2.4 3 Några samlade iakttagelser rörande instituten ................................................. 46 2.4.1 Institutens inriktning och Formas fokusområden ...................................... 46 2.4.2 Institutens finansieringsportfölj................................................................. 48 2.4.3 Internationalisering ................................................................................... 49 2.4.4 Samverkan ................................................................................................. 52 3.1 Instituten och nyttiggörande av forskning ........... 54 Inledning ............................................................................................................ 54 SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 3 (74) 3.2 4 5 4.1 Institutens nyttiggörande av forskning .............................................................. 55 SWOT-analys av forskningsinstituten................... 57 Inledning ............................................................................................................ 57 4.1.1 Styrkor ....................................................................................................... 57 4.1.2 Svagheter ................................................................................................... 58 4.1.3 Möjligheter ................................................................................................ 59 4.1.4 Hot ............................................................................................................. 61 4.1.5 SWOT-analys av forskningsinstituten – en samlad bild ............................. 62 5.1 Källmaterial .......................................................... 64 Intervjuer ........................................................................................................... 64 5.1.1 Instituten ................................................................................................... 64 5.1.2 Branschorganisationer............................................................................... 64 5.1.3 Myndigheter .............................................................................................. 65 5.1.4 Innovationssystem ..................................................................................... 65 5.1.5 Samverkanspartners/lärosäten ................................................................. 65 5.2 Skriftligt material ............................................................................................... 65 5.2.1 Skriftligt material relaterat till instituten ................................................... 65 5.2.2 Övrigt material........................................................................................... 73 SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 4 (74) 1 Om uppdraget 1.1 Bakgrund Inför forsknings- och innovationspropositionen 2016 ska Formas, på uppdrag av regeringen, bland annat bidra med en kartläggning och en analys av forskningen inom myndighetens ansvarsområden, det vill säga miljö, areella näringar och samhällsbyggande. En studie av svenska forskningsinstitut och institutliknande organisationer inom universitet och högskolor ska utgöra en del av underlaget till myndighetens rapportering. Kontigo AB har därför fått i uppdrag av Formas att genomföra en kartläggning och en analys av de svenska forskningsinstitut som verkar inom de områden som Formas har som fokus för sin finansiering. Det framtagna materialet ska också ingå i Formas interna strategiarbete. 1.2 Syfte Syftet med studien är att kartlägga de institut som bedriver forskning inom Formas ansvarsområden, och de huvudsakliga finansieringskällorna och finansieringsvolymen för deras forsknings- och utvecklings- (FoU) verksamhet. Fokus för kartläggningen är varje instituts forskningsprofil, som ska beskrivas i följande dimensioner: • Institutets FoU-uppdrag och FoU-verksamhet • Inriktning på FoU-arbetet • Huvudsakliga finansieringskällor för FoU-verksamheten • Graden av FoU-samarbete/samverkan med näringsliv (inkl. offentlig sektor) respektive lärosäten • Institutets position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet som analyseras i förhållande till universitets- och högskolesystemet • Institutets relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning • Institutets betydelse nationellt och internationellt för sitt FoU-verksamhetsområde Studien ska med utgångspunkt i kartläggningen beskriva några huvudsakliga instituttyper i Sverige inom Formas ansvarsområden och kommentera dessa i ett internationellt FoU-perspektiv. Utöver denna första kartläggande del ska studien även besvara mer specifika frågeställningar. Dessa innebär en analys av institutens betydelse och roll i innovationssystemet och hur de samverkar med andra aktörer. Exempel på frågor är: • • Hur skiljer sig instituten och lärosätena åt vad gäller finansieringsstruktur och profil för FoU? o Finns det överlapp eller områden som inte är täckta? o Hur arbetar och lyckas instituten med samfinansiering av FoU? o Hur arbetar och lyckas instituten med delaktighet i och finansiering från EU:s ramprogram för forskning? Vilken roll har instituten i, och hur väl lyckas de med, nyttiggörande av FoU i samhället? SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 5 (74) o Hur skiljer sig institutens arbete med nyttiggörande av forskningen från lärosätenas nyttiggörande? • Hur samarbetar instituten i sin FoU-verksamhet med lärosätena och i vilken utsträckning samarbetar instituten? • Samverkar instituten sinsemellan och i så fall hur mycket och på vilket sätt inom ramen för sina respektive FoU-verksamheter? 1.3 Disposition Rapporten inleds med en metoddiskussion där uppdragets genomförande och avgränsningar presenteras. I kapitel 2 återfinns kartläggningen av de identifierade forskningsinstituten (eller enheterna inom något forskningsinstitut, framförallt SP-koncernen). I kapitel 3 presenteras analysen samt görs en bedömning av institutens effektivitet och betydelse. Här väger vi samman det empiriska materialet med vår egen analys. I kapitel 4 presenterar vi en samlad SWOT-analys. Också denna baseras på det samlade empiriska materialet. 1.4 Metod och genomförande Kontigo har under perioden 18 juni – 17 augusti 2015 genomfört desk research, intervjuer, och analyser som ligger till grund för denna rapport. Sammanlagt har 35 enskilda intervjuer genomförts. 1 De institut som har kartlagts har tagits fram i samspel med uppdragsgivaren. Förutom intervjuer har material som årsredovisningar, andra utvärderingar etc. använts. Vidare har statistik över forskningsfinansiering gåtts igenom. Studien inleddes med ett uppstartsmöte med Formas, där en genomgång av potentiella institut gjordes. Urvalet för intervjuerna har skett via snöbollsmetoden där de första intervjupersonerna identifierades av Formas (i något fall). Utifrån dessa intervjuer har fler intervjupersoner identifierats för att försäkra oss om en så heltäckande bild som möjligt av instituten. Intervjuerna har genomförts med personer som har inblick i FoU och/eller institutets historia och strategiinriktning. Genomlysningar av institutens hemsidor har dessutom genomförts för att samla in eventuell publicerad information. Vidare har en genomgång och analys av ett antal olika databaser för forskning genomförts. Förutom Formas egna datamaterial också exempelvis VINNOVA och Energimyndighetens datamaterial. När det gäller intervjuerna har fokus varit diskutera de frågeområden som beskrevs i syftet. Vi har så långt möjligt försökt att använda en modell som vi kallar ”proof of impact”. Proof of impactanalysen bygger på data från två perspektiv. Dels det institutinterna perspektivet som baseras på intervjuer med institutföreträdare samt skriftliga källor rörande deras verksamhet. Dels det externa perspektivet på institutens verksamhet som också består av ett antal intervjuer med experter/nyckelpersoner med särskild kunskap inom sina verksamhetsområden samt andra typer av skriftliga källor och statistik (se vidare nästa avsnitt). Förutom de intervjuer som har genomförts direkt med instituten, så har vi alltså genomfört intervjuer med företrädare för ett antal lärosäten, ett antal myndigheter, ett antal branschorganisationer samt några företrädare för aktörer som kan sägas vara del av några av de innovationssystem som Formas områden representerar. Därtill har även material och hemsidor 1 En förteckning över alla intervjuade återfinns i kapitlet Källmaterial. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 6 (74) från aktörerna studerats, samt akademiska publikationer och andra utredningar med bäring på forskningsinstitutens roll i det svenska innovationssystemet genomlysts. 1.5 Avgränsningar och definitioner Tidsaspekten för rapporten är den senaste 10-årsperioden. Denna har valts eftersom den stora omorganiseringen av RISE-strukturen hade sin startpunkt då. Även om kartläggningen inte primärt är en studie av innovation så tror vi att det är viktigt att poängtera att vi i denna studie tänker oss innovation brett i likhet med Oslo-manualen från OECD där, i grova drag, man skiljer mellan process-, produkt- och organisationsinnovationer. Processinnovationer uppstår då en produkt (vara eller tjänst) kan produceras med mindre resurser. Produktinnovation innebär en förbättring av en existerande produkt (vara eller tjänst) eller utveckling av en ny produkt. Produktinnovationer i en organisation leder ofta till processinnovationer i en annan. Organisationsinnovationer är nya former av organisationer. Det handlar således om något ”principiellt nytt av betydelse – inom vilket område som helst – som vinner insteg i ett samhälle.” 2 För en diskussion om nyttiggörande av forskning, se kapitel 3. 2 Frankelius, P (2009): Questioning two myths in innovation literature, Journal of High Technology Management Research, vol. 20, nr. 1, 2009, s. 40–51. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 7 (74) 2 Kartläggning av forskningsinstituten 2.1 Inledning Den svenska institutsstrukturen består av fyra typer av aktörer som definieras som institut. Vissa av dem som intervjuats i denna kartläggning har framhållit att detta i sig ibland kan vara ett problem för att det gör aktörslandskapet rörigt. För det första så finns det ett antal myndigheter som också har en roll som forskningsinstitut. Exempel på dessa med bäring på Formas verksamhetsområden är SVA och SMHI. För det andra så finns aktörer som är en del av RISE. RISE är statens bolag för ägande i instituten och har i uppdrag att samla och förnya den svenska institutsstrukturen och stärka forskningsinstitutens roll i innovationssystemet. Industriforskningsinstituten som ingår i RISE är samlade i fyra forskningskoncerner: Innventia, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Swedish ICT och Swerea. De fyra koncernbolagen driver en omfattande och i många stycken heterogen verksamhet. Figuren nedan sammanfattar RISEstrukturen. Figur 1. RISE-strukturen • SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut finns över hela Sverige från Skellefteå i norr till Malmö i söder samt också i Danmark och Norge. SP har delat in sin verksamhet i sex affärsområden (Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Life Science, Risk och säkerhet, Samhällsbyggnad och Transport). I SP-nätverket finns sedan ett antal SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 8 (74) dotterbolag samt ett antal (10 st.) enheter. Enheter som kännetecknas av att de inom SPkoncernen försöker att smart specialisera de delägda/helägda dotterbolagen och de andra aktiviteter som ingår (t.ex. plattformar) utifrån ett antal kompetensområden. Dessa kompetensområden liknar SP:s affärsområden. Den senaste enheten som utvecklats (lanserades den 1 januari 2015) är enheten Hållbar Samhällsbyggnad. • Swedish ICT är ett nätverk av forskningsinstitut inom informations- och kommunikationsteknik och IKT. Gruppen består av dotterbolagen Acreo Swedish ICT, SICS Swedish ICT, Interactive Institute Swredish ICT och Viktoria Swedish ICT. Alla bolag har olika fokus när det gäller IKT. • Swerea är en forskningskoncern som är samägd av staten och näringslivet. Fokus är materialutveckling, produktion och produktutveckling. Staten äger 43 procent av Swerea via RISE. Resterande del ägs av ägarföreningarna. Swerea har fem dotterbolag vars huvudsakliga verksamhet bedrivs i Sverige men det finns även verksamhet i Norge och Frankrike. • Innventias kärnområde är innovationer baserade på skogen som resurs. Innventia är en koncern där även dotterbolagen LignoBoost Demo AB med demonstrationsanläggning för processer och produkter kopplade till bioraffinaderi som exempelvis Lignoboost-teknik i Bäckhammar utanför Kristinehamn, det norska forskningsinstitutet PFI AS i Trondheim samt Innventia UK Ltd i London. Innventia AB ägs till 51 procent av fem skogsindustriföretag: BillerudKorsnäs, Holmen, Metsä Board, Stora Enso och Södra. Svenska staten är delägare i Innventia med 29 procent genom RISE Research Institutes of Sweden. Resterande del ägs av STFI:s Intressentförening och Intressentföreningen Packforsk med vardera 10 procent. Förutom dessa ovanstående två kategorier så finns det två ytterligare. För det första finns olika institut etc. som ägs av ett eller flera företag eller en organisation och som kallar sig forskningsinstitut. För det andra så finns det enheter vid flera universitet och högskolor som också kallar sig forskningsinstitut. I detta kapitel görs en genomgång av forskningsinstitut som bedriver forskning inom Formas områden med fokus på forskningsinriktning, roll, samverkan och finansiering. Instituten har delats upp mellan dem som ingår i RISE-koncernen, och dem som inte gör det. Vi inleder med att presentera kartläggningen av instituten i RISE-koncernen. 2.2 RISE-koncernen I detta avsnitt beskriver vi de bolag som ingår i RISE-koncernen. Vi inleder med att göra en övergripande beskrivning av SP-koncernen. Sedan beskriver vi mer i detalj de enheter och dotterbolag som har relevans för Formas områden. Vi beskriver sedan Innventia och Swerea. 3 2.2.1 SP Sveriges tekniska forskningsinstitut SP har en ganska bred inriktning. Framförallt mot samhällsbyggnad, men i viss mån även mot areella näringar och miljö. Hela koncernen har idag 1435 anställda (om dotterbolagen inkluderas). När det gäller FoU-finansiering fördelar den sig enligt följande: 905,5 MSEK (inkl. dotterbolag). När 3 Swedish ICT har inte inkluderats i studien eftersom vi bedömer att de inte har primär betydelse för Formas fokusområden. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 9 (74) det gäller den öppna forskningen fördelar den sig enligt följande: SK-medel 23 procent, externa medel 39 procent. Uppdragsforskningen (Externa medel) utgör 38 procent. 4 SP är ett tekniskt forskningsinstitut med inriktning energi, ICT, Life Science, risk och säkerhet, samhällsbyggnad och transport. Under de senaste tio åren har SP genomgått stora förändringar, en förändringsprocess som fortfarande pågår. Sedan 2009 ingår SP i RISE och det har även skett tillskott och omorganiseringar bland enheter och dotterbolag. Sedan 2005 har SIK, YKI, CBI, Glafo, JTI SP Danmark A/S, SP Fire Research) blivit dotterbolag och sedan dess har SIK, numera Food and Bioscience, och YKI, numera Kemi, Material och Ytor, integrerats i moderbolaget. 5 SP har en tät koppling till näringslivet, vilket nedanstående tabell rörande intäkter visar. Figur 2. Inkomster och forskningsmedel (totalt enheter/dotterbolag) MSEK. SK-medel Övrigt offentligt (inkl. EU) Näringsliv Summa 2014 220,9 447,2 819,8 1487,9 2013 215 338,4 802,1 1355,5 2012 205,7 289,4 735 1230,1 Verksamheten bedrivs med inriktning mot sex strategiska affärsområden: Energi, Life Science, Samhällsbyggnad, Transport, Informations- och kommunikationsteknik samt Risk och säkerhet. 6 SP har också i uppdrag att svara för den nationella fysikaliska och kemiska metrologin. Syftet med dessa affärsområden är, enligt SP, att knyta ihop kompetenser från koncernens olika enheter och dotterbolag för att erbjuda och utveckla ledande, tvärdisciplinär kompetens för industrins innovation och hållbar utveckling. Detta är ett strategiskt steg för att nå visionen om ett internationellt ledande forskningsinstitut. SP-koncernen består av följande enheter och dotterbolag: AstaZero (Dotterbolag), Bygg och mekanik, CBI (Dotterbolag), Certifiering, Elektronik, Energi och Biomekanik, Fire Research, Glafo (Dotterbolag), Hållbar Samhällsbyggnad, JTI (Dotterbolag), Kemi, Material och Ytor, Kalibrering och Verifiering, Mätteknik, Food and Bioscience, SMP – Svensk Maskinprovning (Dotterbolag), SP ETC – Energy Technology Center (Dotterbolag), SP Fire Research AS, Norge (Dotterbolag), SP Process Development (Dotterbolag), SP Processum (Dotterbolag), SP Danmark A/S (Dotterbolag). 7 Många av dessa enheter och dotterbolag arbetar helt eller delvis inom Formas områden och CBI, Glafo, Hållbar samhällsbyggnad, JTI, Food and Bioscience, SP Processum behandlas i egna avsnitt. Även enheten Kemi, material och ytor berör området miljö, exempelvis genom sin verksamhet med kemikalier. 8 Även SP:s biologiska laboratorium, BioLab, ligger inom enheten och där bedrivs forskning inom bland annat återvinning och utveckling av miljöanpassade material. 9 Enheten, dåvarande YKI, var även relativt stor mottagare av medel (cirka 10 MSEK) inom 4 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 5 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 26. 6 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 29. 7 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 2. 8 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 9. 9 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 8. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 10 (74) branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin (2006-2012). SP (exkl. dåvarande YKI, SIK och ETC) mottog knappt 70 MSEK inom programmet. 10 Sedan Forsknings- och innovationspropositionen 2012 har finansieringen med SK-medel ökat men den största andelen av forskningsmedel är externa, varav de största offentliga bidragsfinansiärerna är VINNOVA (105 mkr) och EU (84,6 mkr). 11 Jämfört med övriga institut i denna rapport, och även svenska forskningsinstitut generellt, är SP-koncernen större både gällande omsättning och personal. I internationell jämförelse är dock SP relativt litet trots att intäkterna för hela koncernen mer än fördubblats sedan 2005. 12 Som exempel kan nämnas att det finska tekniska forskningsinstitutet VTT är knappt dubbelt så stort gällande personal och omsättning. 13 Detta kan förklaras med att den svenska institutssektorn historiskt varit, och fortfarande är, liten i förhållande till andra länder, vilket kan förklaras med att universitet och högskolor traditionellt har prioriterats i Sverige. 14 Förutom de stora organisationsförändringarna har det även skett viss förändring av SP:s verksamhet. Verksamheten är idag mer tvärdisciplinär och har blivit mer inriktad på innovation, vilket också blivit mer prioriterat av offentliga finansiärer. SP har även en viktig men svår roll gentemot små- och medelstora företag, som är beroende av aktörer som institut för sin kunskapsoch produktutveckling, något som under senare tid har uppmärksammats från offentlig sida, vilket möjliggjort viss användning av basmedel för sådan verksamhet. SP har förutom olika enheter och dotterbolag fördelat verksamheten på olika kompetensplattformar och kompetenscentrum, varav en rad relaterar till Formas områden. SP har tillsammans med KTH och ett antal andra aktörer Institute excellence centret EcoBuild strävat efter att bli ett ledande centrum inom trämaterialutveckling samt vara en länk mellan forskning och industri. 15 Inom SP finns Waste Refinary, sedan årsskiftet ett strategiskt nätverk, som funnits som kunskapscentrum sedan 2007. 16 Några övriga kunskapscentrum där SP arbetar är BeLivs, Energimyndighetens Beställargrupp Livsmedelslokaler, ett nätverk för minskad energianvändning i livsmedelslokaler. 17 SP är associerad partner till Mistra Urban Futures 18 och har kompetenscentret SP Hållbara städer. 19 Ett av SP:s kompetenscentrum vänder sig specifikt till små och medelstora företag, SP Småföretagare. Verksamheten ska lotsa småföretagare till rätt kontakter och erbjuda rådgivning. 20 Flera av SP:s kompetensplattformar rör områdena miljö, hållbar samhällsbyggnad och areella näringar. Dessa sammanfattas kort nedan: 10 Åström et al, 2011. 11 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 29. 12 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 29; SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 1. 13 Teknologiska forskningscentralen VTT. 14 Norgren et al, 2007: 41. 15 EcoBuild. 16 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 23. 17 BeLivs. 18 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 18. 19 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 12. 20 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 20. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 11 (74) • SP Batteri och hybridsystem: För hållbara och säkra transporter. Berör främst verksamheter inom enheterna Bygg och mekanik, Elektronik och Fire Research. Sker i samverkan med industri och andra forskningsaktörer. 21 • SP Biofuels: Fokuserar på flytande och gasformiga förnybara drivmedel. Berör främst enheterna Energi och Biokemi, Kemi, material och ytor och dotterbolaget JTI. 22 • SP Fuel Storage Safety: Syftar till att öka säkerheten kring lagring av bränslen, såsom biobränslen exempelvis träpellets. Framförallt inom Elektronik och Fire Research. 23 • SP Green Lean: Sammanför Lean med miljösystemanalys och LCA för att optimera verksamhet och minska onödiga utgifter och miljöpåverkan. Framförallt inriktat mot livsmedel och träbranschen. 24 • SP Systems Analysis. Syftar till att samla kompetens i koncernen för att kunna göra systemanalyser för hållbar resurs- och energihantering. Involverande dotterbolag och enheter är i huvudsak Energi och bioekonomi, CBI och JTI. 25 • SP Trämetri. Samlar kompetens inom träområdet och utveckla mättekniker. Verksamheten är framförallt kopplad till enheten Hållbar samhällsbyggnad och SP Mätteknik. 26 • SP Wise measurements for Smart grids. Kompetensplattform för utveckling av mätteknik för smarta elnät. 27 • SP ZEB (Zero Emission Buildings) Syftar till att hitta lösningar och utvärdera energieffektivt och hållbart byggande och byggnader. Verksamheten är i huvudsak kopplad till Energi och biokemi och Hållbar samhällsbyggnad. 28 SP:s samverkan med näringslivet generellt är utbredd och olika enheter och dotterbolag har samverkan med de branscher som angränsar till deras forskningsområden. Det kan exempelvis nämnas att koncernen hade 177 aktiva industripatent 2014 där minst en SP-medarbetare stod som uppfinnare. Det är dock enbart tre enheter/dotterbolag (Kemi, material och ytor, SP Processum och SP Food and Bioscience) som står för nästan alla dessa. 29 SP har en även samverkan med de större lärosätena i Sverige, men även andra institut, exempelvis IVL Svenska Miljöinstitutet och andra institut inom RISE. SP har sedan lång tid tillbaka kontor på campusområden och utbyte av personal med flera lärosäten bidrar med nätverk och samverkan mellan SP och lärosätena. Sett till gemensamt publicerade artiklar är det i huvudsak Chalmers och KTH som SP samverkar med (knappt 50 respektive 40 sampublicerade artiklar 2014). Totalt publicerade SP inkl. dotterbolag 274 vetenskapliga artiklar. 30 Det bör här påpekas att samarbetet 21 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 23. 22 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 15. 23 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 16. 24 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 17. 25 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 21. 26 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 22. 27 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 24. 28 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 25. 29 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 30 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 20. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 12 (74) med lärosäten hittills har varit beroende av personliga kontakter forskare emellan snarare än strukturerad samverkan på ledningsnivå. I en rapport av VINNOVA om Svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället framkommer dock att Chalmers under en längre period har haft ledningar som prioriterat samverkan och haft stor samverkan framförallt med större företag. Samtidigt råder det delade meningar om samverkansmöjligheterna för mindre företag där vissa menar att dessa varit begränsade. 31 Detta skiljer sig något från KTH, där samverkan först under 2000-talet blivit en alltmer aktuell fråga och under det senaste decenniet kommit att uppfattas som övergripande positiv. I de samverkansstrategier som KTH arbetat med sedan 2006 har samverkan och personalutbyte mellan forskningsinstitut lyfts, inte minst med dem som är belägna på KTH:s område (vilket delar av SP-koncernen är). 32 I förhållande till detta kan det påpekas att medan institut, som SP, kan förväntas ha ett försprång gentemot exempelvis KTH gällande samverkan med samhällets olika aktörer, som näringslivet och offentlig sektor, så skulle det strategiska arbetet på KTH kunna innebära viss ökad konkurrens framöver, men det skulle även kunna innebära bättre samordning av resurser och kompetens mellan högskolor och universitet, något som flera av intervjupersonerna vill se framöver. Internationellt samverkar SP mycket inom Europa och EU. SP innehar exempelvis ordförandeposten i EARTO, European Association of Research and Technology Organisations, som representerar forsknings- och teknikorganisationer gentemot EU-institutioner och möjliggör nätverkande och kunskapsutbyte för medlemsorganisationer. 33 Enheter och dotterbolag inom SP deltog 2014 i 110 EU-projekt varav 13 som koordinator. Detta är jämförbart med 119 EU-projekt 2013 och 97 EU-projekt 2012. 34 SP har vidare gjort strategiska satsningar på att bygga upp testoch demoanläggningar som är tillgängliga för näringsliv och akademi. Det finns idag 63 demoanläggningar med en omsättning på 490 MSEK. 35 Resurser finns bland annat inom områdena avfall, avlopp, bergvärme, biobränsle, byggnader (delar, konstruktion, material, fysik), energi (effektivitet, omvandling, användning, lagring, mätning, teknik), fjärrvärme, miljö (produktion, märkning, påverkan, teknik), solenergi, värmeteknik. 36 Ett exempel på anläggning är dotterbolaget AstaZero som är en ledande fullskalig testmiljö för trafiksäkerhet. Den ägs tillsammans med Chalmers och samverkan med institutet VTI. 37 I samverkan med VINNOVA görs nu en satsning på att öka tillgängligheten till dessa inom RISE-koncernen. 38 Hur väl SP lyckas med sin verksamhet kan Hållbarhetsredovisningen 2014 ge indikation på genom deras kundenkät. Enligt enkäten förefaller SP:s kunder (inkl. offentliga forskningsfinansiärer och myndigheter) överlag vara nöjda. Det bör att nämnas att inte alla kunder har fått enkäten (SP valde ut 3616 representativa kunder) och endast 18 procent av de kunder som fick ta del av enkäten svarade. 39 Något som har framkommit i några av intervjuerna är att omorganisationen 31 VINNOVA, 2015: 147. 32 VINNOVA, 2015: 161-163, 166-167. 33 European Association of Research and Technology Organisations. 34 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 27. 35 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 29: 7. 36 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 11. 37 AstaZero. 38 VINNOVA (2014) Årsredovisning 2014. 39 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 10. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 13 (74) leder till viss osäkerhet kring koncernens uppbyggnad och organisation hos vissa av deras samarbetspartners. När det gäller bedömningen av SP:s position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 3. Kontigos bedömning av SP Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet SP har en tydlig roll i det svenska FoUsystemet i och med att de har starka kopplingar till olika delar av svenskt näringsliv. De koordinerar stora FoU-projekt och underlättar kommunikation av forskning. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Bedöms ha hög relevans inom alla Formas ansvarsområden. I synnerhet i och med den pågående fokuseringen på affärsområden och tvärvetenskapliga enheter, exempelvis hållbar samhällsbyggnad. Nationell betydelse för FoU-område Har koppling till näringslivet och kompetens att koordinera FoU-projekt. Är speciellt betydelsefullt för KTH, Chalmers och SLU. Strategisk satsning att bygga upp test- och demoanläggningar, bland annat i samarbete med VINNOVA. Internationell betydelse för FoU-område SP:s internationella betydelse för de olika FoU-områdena har ökat sedan 2005. Framförallt FoU-samverkan med Danmark, Finland och Tyskland. 2.2.2 SP Food and Bioscience Inriktning: Areella näringar. Anställda (antal) är 89 stycken. 40 FoU-finansiering är 47,5 MSEK varav SK-medel utgör 42 procent och externa medel 58 procent (EU-medlen uppgår till 21 procent). 41 Food and Bioscience är sedan januari 2015 en enhet inom SP och var tidigare Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK. Enhetens syfte är att stödja näringsliv och livsmedelsindustri med forskning om livsmedel och hälsa. Food and Bioscience forskningsfokus för perioden 2014-2017 är innovativa produkter, processer och förpackningar och uthållig och effektiv produktion. 42 Dessa 40 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 2. 41 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 96-97. 42 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 94. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 14 (74) områden har tagits fram i samarbete med dåvarande SIK:s intressentföretag. Exempel på forskningsprojekt som bedrivs inom dessa områden är proteinrika vegetabiliska produkter, minimerat svinn genom dynamiskt hållbarhetsdatum och konsumenters roll i en hållbar livsmedelskedja. 43 • Mikrobiologi och processhygien • Miljö och uthållig produktion • Process och teknologi • Sensorik och arom • Struktur och materialdesign 44 Förutom detta arbetar även Food and Bioscience med företagsutveckling för företag som använder teknik för att öka sin konkurrenskraft. Företagsutveckling är något som har nämnts av en intervjuperson från en branschorganisation som något som skulle behöva utvecklas mer, inte minst mjukare aspekter av företagsutveckling. I Konkurrenskraftsutredningen, Attraktiv, innovativ och hållbar- strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, lyfts två forskningsutmaningar inom Food and Bioscience område fram, dels att ”identifiera vilka produkter och värden som det är troligt att konsumenter och samhället kommer att efterfråga till 2030, dels att utveckla produkter, system och processer som kan möta efterfrågan på ett lönsamt sätt”. 45 Ur det hänseendet förefaller Food and Bioscience forskningsfokus för de kommande åren relevanta för näringen. Finansieringen av Food and Biosciences forskning består dels av SK-medel och dels av externa medel, främst från VINNOVA, EU och Formas men även Mistra och en del regioner bidrar med forskningsmedel. Tidigare har vetenskapsrådet varit en viktigare finansiär. Det har dock minskat i betydelse på grund av att Food and Bioscience inriktat sig mer åt innovation. Det finns dock koppling mot akademin i form av studentsamarbeten och publicering av vetenskapliga artiklar, närmare bestämt 28 artiklar under 2014. 46 I en rapport över forskning och innovation inom SPkoncernen påtalas att finansiering är en utmaning för Food and Bioscience 2015 och att det behövs en ökning av projekt med deltagande från näringsliv och lärosäten. Även fragmentering och konkurrens mellan olika universitet inom området livsmedel är en svårighet. Ytterligare en utmaning är att finansiera doktoranders projekt på grund av minskade medel till tillämpad livsmedelsforskning. 47 2014 hade enheten, då SIK, sju forskarstuderande och tolv som arbetade med examensarbeten inom SP. De hade även en avlagd doktorsavhandling. 48 Inom näringslivet samverkar Food and Bioscience med de flesta större livsmedelsföretagen, både nationella aktörer som Lantmännen, Findus och Oatley och multinationella som Nestle. En viktig förändring gällande Food and Bioscience samverkan med näringslivet är att SIK:s intressentförening, som bestod av de större livsmedelsföretagen, har upplösts i och med integreringen i SP. I förhållande till näringslivet bör även nämnas att enheten även 2014 var en av SP:s enheter/dotterbolag som stod för flest aktiva patent (38 stycken), varav de flesta är 43 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 4. 44 SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut, ref 3. 45 SOU 2015: 15: 141. 46 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 47 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 95. 48 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 15 (74) industripatent. 49 Samverkan med universitet och högskolor sker bland annat genom Food Science Sweden, en plattform för att stärka svensk livsmedelsforskning. Plattformen är ett samarbete mellan SP, LTH/Lunds universitet, SLU och Chalmers. 50 Internationellt finns endast ett fåtal formella samarbeten, exempelvis i England. Den huvudsakliga utmaningen för samarbete är att säkerställa att institut/universitet snarare kompletterar varandra än konkurrerar med samma kompetens. Strategiskt arbetar Food and Bioscience, liksom SP som helhet, med att hitta strategiska samarbetspartners som kan öka institutens konkurrenskraft internationellt. På projektnivå är EU:s ramprogram en viktig del av Food and Bioscience forskningsverksamhet och under 2014 skedde en ökning av forskningsmedel från EU. 51 Jämfört med dotterbolagen JTI och CBI har också Food and Bioscience mer medel från EU, nämligen 1,37 MEURO. 52 Det ska dock påpekas att enhetens FoU-budget generellt är större. En möjlighet till integreringen i SP medför samordning och stöd i ansökning och administration av EU-projekt. När det gäller bedömningen av SP Food and Bioscience position och roll i det svenska forskningsoch innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 4. Kontigos bedömning av SP Food and Bioscience Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Tillämpad forskning inom flera områden som inte med självklarhet är sammantvinnade. Utbildning. Nära koppling till livsmedelsindustrin. Svagare när det gäller koppling till grundforskning, doktorandkoppling etc. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Mycket relevant för området areella näringar. Nationell betydelse för FoU-område Den starka kopplingen till livsmedelsindustrin. Forskningsfokus har koppling till sektorns behov. Utbildning. Internationell betydelse för FoU-område Finns vissa samarbeten, men vi bedömer inte enheten som stark. Stark dock på projektnivå när det gäller att attrahera EU-finansiering. 49 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 9. 50 Food Science Sweden. 51 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 94. 52 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 16. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 16 (74) 2.2.3 Hållbar samhällsbyggnad Inriktning: Samhällsbyggnad. När det gäller antalet anställda – enheten är under uppbyggnad – har vi inte fått fram en helt säkerställd uppgift, men gör bedömningen att de uppgår till ca 200 personer. När det gäller FoU-finansiering gör vi följande bedömning. Under föregående år var FoIintäkterna för SP Trä 51,7 MSEK (SK-medel 44 procent, externa medel 56 procent) vilket storleksmässigt och fördelningsmässigt är jämförbart med enheten Food and Bioscience. De delar av energiteknik som inkorporerats hade en omsättning på 11,6 MSEK (53/47) Den nuvarande omsättningen för FoI inom Hållbar samhällsbyggnad är inte känd. Olika kompetensområden inom hållbar samhällsbyggnad har vidare olika fördelning när det gäller FoU-finansiering. Delar av träområdet har haft ganska mycket forskning medan exempelvis byggnadsfysik och i synnerhet akustik arbetat mot rena uppdrag. Hållbar samhällsbyggnad är en ny enhet inom SP och består av tidigare SP Trä (tidigare Trätek) och två avdelningar från enheten Energiteknik. 53 Den första januari 2015 bildades enheten. Omstruktureringen genomfördes för att samla kompetensen på områdena. Forskning bedrivs inom områdena byggnad som system, biobaserade material och produkter, hållbara städer, infrastruktur och anläggningar samt organisation och management. 54 I skrivande stund (augusti 2015) är också Glafo på väg att inkluderas i enheten. Ett viktigt skäl till bildandet var att göra en markering när det gäller kompetens rörande hållbar samhällsbyggnad. Bland annat eftersom de många enheterna, plattformarna och dotterbolagen gjorde att den samlade samhällsbyggarkompetensen inte riktigt tydliggjordes. De som framhålls som växande i betydelse vad gäller forskningen är materialteknik och tjänster som riktar sig mot bioekonomin. Enheten bildas för att stärka och samla kompetensen som innovationspartner inom trä, byggnadsfysik och akustik. Enheten hållbar Samhällsbyggnad har kunder och samverkanspartners inom det tämligen breda fält som kan definieras som samhällsbyggnadssektorn samt de värdekedjor som förser sektorn med material, produkter och tjänster. Enheten har även fördjupade samarbeten med ett flertal universitet, institut och deltar i ett flertal EU-projekt. Mer precist bedrivs verksamheten inom följande sektioner: • Biobaserade material och produkter som avser stärka trä, annan biomassa och återvunnet textilmaterials konkurrenskraft genom att utveckla högvärdiga slutprodukter samt bidra till introduktion av dessa på marknaden. Beständighet och ekoeffektivitet står i fokus. • Byggnadsfysik och innemiljö med huvudsaklig verksamhet inom energieffektiva byggnader som är fuktsäkra och har god innemiljö. Vi erbjuder tjänster till material- och komponenttillverkare, byggherrar, projektörer, entreprenörer och förvaltare. • Träteknisk utvärdering som tillhandahåller tjänster rörande bland annat provning, besiktning, skadeutredning och utbildning/temadagar, främst relaterat till trä-, möbeloch byggbranschen. • Ljud och vibration med inriktning på att hjälpa både industrin och samhället att bedöma ljud och vibrationers egenskaper, ljuddesign, teknik för bullerbekämpning, produktutvecklingssupport, produktupplevelsemätning samt ljudkvalitet. 53 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 6. 54 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 6. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 17 (74) • Produktion och processer med inriktning på att utveckla teknik och metoder så att sågverk och träindustri kan tillverka och förädla sina produkter på ett kostnadseffektivt sätt. • Träbyggande och boende vars syfte är att främja träbyggande för ett uthålligt samhälle genom att bidra till utveckling av produkter, processer, konstruktioner, metoder, byggbestämmelser och standarder som ökar fördelarna med trä i byggande och boende med avseende på teknik, miljö och ekonomi. SP hållbar samhällsbyggnad samverkar med högskolor och universitet genom att dela tjänster med LTU, KTH, Linnéuniversitetet, Chalmers, Tallins universitet (Estland) samt Technical University of Munich (Tyskland). Tjänsterna består bl.a. av doktorandtjänster, postdoc-tjänster och adjungerade professurer. Förutom med ovan nämnda universitet, pågår forskningssamarbete med Lunds Universitet, Köpenhamns Universitet (DK), Université de Nice (FR), University of Portsmouth (UK), G A Universität Göttingen (DE), Leibniz Universität Hannover (DE), Ghent University (BE), Aalto Universitet (FIN), Poznan University (PL), University of Wisconsin (USA) samt University of British Colombia (CAN). Vidare finns forskningssamarbete med instituten Swerea IVF, Swerea SiComp, IVL och ett antal utländska aktörer (institut etc.). Det pågår även forskningssamarbeten med bl.a. följande företag: Akzo Nobel (flera företag inom koncernen), Bergkvist-Insjön, Eastman Chemical Company, H&M, IKEA, Södra skogsägarna, Karl Hedin, Norra skogsägarna, Norrskog, Sveaskog, Holmen, Martinsons, SETRA, Stora Enso, Domsjö Fabriker, MoRe, Perstorp, Lantmännen, SSAB Tunnplåt, SCA, AlfaLaval, Kebony AS, Lonza, Rohm & Haas, Osmose, BASF, Tanumsfönster, Elitfönster och Sniri. Slutligen med branschorgan som Skogsindustrierna, TMF, SVEFF och Träskyddsföreningen. Delar av forskningsverksamheten sker på kompetenscentrum, bland andra EcoBuild, vilket koordineras av SP och Swerea IVF i samverkan med KTH och Chalmers, och syftar till att utveckla biobaserade material och produkter för bygg och inredning i samverkan med universitet och industri. 55 Enheten arbetar med Innventia för att stödja träforskning och utgör viktiga aktörer inom området. Som exempel kan nämnas att Innventia följt av SP, i synnerhet dåvarande SP Trä (55 MSEK), var de aktörer som fick mest medel för forskningsprojekt inom branschprogrammet för skogs- och träindustrin, följt av Chalmers och LTU vid halvtidsutvärderingen av programmet 2011. Det kan även noteras att det skiljer ut sig i förhållande till andra branschforskningsprogram då universitet och högskola ofta får mer medel. Det förefaller även som att instituten var lika aktiva deltagare i de förberedande processerna som lärosätena i detta program. 56 När det gäller bedömningen av enheten hållbar samhällsbyggnadsposition och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. 55 EcoBuild. 56 VINNOVA, 2011: 29-30, 63. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 18 (74) Figur 5. Kontigos bedömning av enheten hållbar samhällsbyggnad Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Vi bedömer denna position som viktig. Vissa delar är unika i ett svenskt- och nordiskt perspektiv. Utför tillämpad forskning och projektkoordinering. Nya aktörer, position ännu inte satt sig. Delar av enheten har ett svagt varumärke i den bemärkelsen att kunderna inte känner till den verkliga kompetensen. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Mycket relevant. Vi bedömer att denna relevans kommer att öka. Nationell betydelse för FoU-område Viktig, i synnerhet för den nära kontakten med de små och medelstora företagen. Internationell betydelse för FoU-område Växande betydelse. Koordinerar ett antal större EU-projekt. 2.2.4 SP Processum SP Processums fokus är Areella näringar, i viss mån kan de också sägas verka inom miljö. Antalet anställda (antal) uppgår till 18, varav 11 inom FoU. FoU-finansiering uppgår till 24,5 MSEK. Enbart extern finansiering 2014. 57 SP Processum ägs sedan 2013 till 60 procent av SP och 40 procent av 21 företag i Processums intresseförening. 58 Från att huvudsakligen verkat som teknikpark har Processum blivit mer inriktad på utförande av tillämpad forskning inom skogsråvara och bioraffinering. Arbetet inom detta område drivs genom efterfrågestyrning främst från medlemsföretagen. SP Processum har ett FoUråd som fördelar projektmedel ofta i storleksordningen 250 tkr. Under det gångna året har även ett antal större FoU-rådsprojekt utförts. Exempel på forskningsområden som SP Processum lyfter fram är torrefiering, tork-, pump-, och avvattningstekniker, oorganiska komponenter i restströmmar samt nya sätt att hantera olika sortiment av skogsråvara. SP Processum är lokaliserat till Västernorrlands län. Under lång tid har regionen fungerat som en bioekonomi där nyttjandet av skogen varit den näringsgren som skapat flest jobb och samtidigt bidragit till regionens och Sveriges välstånd. Från Västernorrland exporteras årligen 4 miljoner ton varor till ett värde av 24 miljarder kronor, varav 62 procent kommer från skogen (2014). Det utgör 12 procent av landets totala export av skogsindustriprodukter. Av de industrianställda i länet jobbar 29 procent inom skogsnäringen, vilket är högst andel i landet. 57 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 106. 58 SP Processum. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 19 (74) Genom basen i denna spets och genom forskningen inom det skogsindustriella området – som behandlar såväl energi- och materialsnåla tillverkningsprocesser som forskning som kan leda till nya produkter med högre förädlingsvärde – har regionen även i framtiden ett styrkeområde. Ett viktigt område är avancerade pappersmaterial i kombination med kompositer. Forskningen inom detta område är både nationellt och internationellt erkänd och sker i nära samverkan med skogsindustrin vilket främjar innovativa lösningar. En indikator är att verksamheten leder till patent, där Processum hade 75 aktiva industripatent där minst en medarbetare stod som uppfinnare 2014. 59 Att ägarna till patenten är industrin är ett medvetet val från Processums sida. För att skogsindustrin ska behålla konkurrenskraften är det dock viktigt att det teknologiska försprånget behålls. Den högt kvalificerade forskningen som bedrivs inom kemiteknik skapar goda möjligheter för regionen att bli ledande inom bioekonomi. Förutom SP Processum tänker vi här särskilt på klusterbildningen Bio Business Arena eftersom bägge representerar samspelande aktörer med syfte att främja och leda förnyelsearbete i regionen beträffande affärsförnyelse för att uppnå effektiv kommersialisering av produkter och tjänster inom bioekonomin. På grund av att Processum är ett nytt dotterbolag har de tidigare inte haft interna inkomster för FoU. Nu kommer cirka en tredjedel av medlen från SP och medlemsföretag, en tredjedel från VINNVÄXT och en tredjedel från uppdrag och bidrag från exempelvis EU och VINNOVA. Även norrländska regionförbund, länsstyrelser och kommuner samt Energimyndigheten är viktiga finansiärer. 60 Utöver Processums medlemsföretag, som betalar medlemsavgift, finns inga utarbetade formella avtal rörande finansiering. Samarbeten görs med andra enheter inom SPkoncernen, såsom enheten Kemi, Material och Ytor och det finns även samarbete med forskningsinstitutet Innventia, som också är Processums främsta konkurrent. Processum samverkar även med lärosäten där de har ett nära samarbete med Umeå universitet. 61 Även Åbo akademi och SLU, samt flera tekniska högskolor är viktiga samarbetspartners. Bio4Energy är en betydelsefull plattform för samverkan med över 235 forskare från bland annat LHU, Umeå universitet, SLU och industriaktörer. 62 Gällande Processums verksamhet i EU-projekt är detta något som först på senare tid uppmärksammats strategiskt och integreringen i SP har inneburit mer insatser i utlysningar. Ur konkurrenssynpunkt är en styrka för Processum erfarenhet att samverka med både industri och lärosäten kring uppskalning och tillgång till utrustning för testning. Exempelvis finns Sveriges enda demonstrationsanläggning för bioetanolproduktion inom SP. 63 En utmaning för skogsråvaruområdet är dock avsaknaden av nationell strategi och svag finansiering av demonstrationsverksamhet. När det gäller bedömningen av enheten SP Processums position och roll i det svenska forskningsoch innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. 59 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 9. 60 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 106. 61 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 106. 62 Bio4Energy. 63 Bio4Energy. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 20 (74) Figur 6. Kontigos bedömning av SP Processum Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Näringslivskopplingen. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Bedöms som viktig. Tillsammans med ett par andra aktörer för att stärka det svenska FoUlandskapet inom bioekonomin. Tillämpad forskning. Företagskontakter. Ändå kanske inte lika betydelsefull som en del av de andra enheterna/dotterbolagen. Nationell betydelse för FoU-område Har bl.a. pekats ut av VINNOVA (Vinnväxtprogrammet), Unik testbädd. Viktig nod i en region med lång tradition och kompetens när det gäller skogen som resurs. Driver tillsammans med SP Process Development ett samverkansprojekt som syftar till att hitta gemensamma gränsöverskridande forskningssamarbeten inom bioekonomi-området (biobränsle, kemikalier och material från förnyelsebara (bio)råvaror etc.) både mellan olika delar av SP men också externt. Internationell betydelse för FoU-område Sedan starten 2003 har Processum utvecklats till ett ledande bioraffinaderiinitiativ som rör sig både på en nationell och en internationell arena. Största delen av verksamheten rör FoI inom områdena bioteknik, energiteknik, koppling framförallt till Norden och Kanada. 2.2.5 CBI Betonginstitutet Inriktning: Samhällsbyggnad. Anställda (antal): 87. 64 FoU-finansiering: 35 MSEK, varav SK-medel uppgår till 42 procent och externa medel till 58 procent. Huvudsakliga finansiärer är VINNOVA och EU. 65 CBI är en sammanslagning av Cement och betonginstitutet och SP: byggtekniksektion och ägs sedan 2008 till 60 procent av SP och till 40 procent av Stiftelsen Svenska forskningsinstitutet för cement och betong. Genom sin verksamhet ska CBI skapa och sprida kunskap om betong och 64 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 77. 65 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 77. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 21 (74) bergmaterial. 66 Deras huvudsakliga forskningsområden är hållbarhet och produktion av betong, bergmaterial och produktutveckling. CBI bedriver i huvudsak tillämpad forskning och utveckling men får även medel (ett par miljoner kronor årligen) från Cementa, Abetong, Betongindustri, Strängbetong, Swerock och Thomas Betong för att bedriva grundforskning som kan tänkas komma att bli tillämpbar i framtiden. Fokus för denna forskning är hållbarhet och produktion. Aforskningen finansieras även med SK-medel. 67 Den huvudsakliga testverksamheten rör laboratorium inom betong, cement, ballast, bergmaterial, bruk och andra relaterade material. 68 Sedan sammanslagningen har det skett flera förändringar inom CBI. Dels har antalet anställda blivit fler dels har även skett en förändring gällande projekt där CBI gått mot att arbeta i större och bredare forskningsprojekt. En utmaning för CBI är att få fler doktorandprojekt, vilket är viktigt för att säkra kompetensutveckling. 69 Under 2014 hade CBI fyra forskarstuderande och fem som arbetade med sina examensarbeten inom CBI. 70 En finansiell utmaning är höga overheadkostnader och att få forskningsmedel som täcker forskningens kostnader. Förutom SK-medel är VINNOVA och EU viktiga finansiärer. Medlen från Formas är begränsade och Formas ses inte som en av de större kunderna/finansiärerna. Förutom samverkan med företag inom intressentföreningen (där Cementa är den största samverkanspartnern) har CBI samverkan med forskningsinstitut och lärosäten i Sverige och flera andra europiska länder, exempelvis Spanien, Tyskland, Frankrike och de nordiska länderna, exempelvis finska VTT, norska SINTEF och danska DTU. I Sverige sker samverkan främst med större lärosäten som KTH, Chalmers, LTU och Uppsala universitet. Kopplingen till akademin finns även dels genom att många anställda på CBI tidigare forskat inom akademin och dels genom viss publicering av vetenskapliga artiklar. Totalt publicerade CBI:s anställda 28 artiklar 2014 71 (jämfört med 12 2013 72). Skillnaden mellan CBI och universitet och högskolor ligger framförallt i CBI:s fokus på tillämpning och nära industrikoppling. CBI har som mål att öka sitt deltagande i EU-projekt och har ett par nuvarande projekt inom betongforskning och inom bergmaterial. Ett av projekt fokuserar på utveckling av nya fasadelement (SESBE), vilket görs i samarbete med bland annat ACCONIA, Uppsala universitet och polska ITB, Instytut Techniki Budowlanej. 73 Detta är en vidareutveckling på ett Formasfinansierat projekt. 2014 deltog CBI i 3 EU-projekt med en total omsättning på 0,76 MEURO och var koordinator i två av dem. 74 66 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 77. 67 CBI Betonginstitutet, ref 1. 68 CBI Betonginstitutet, ref 2. 69 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 77. 70 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 71 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 72 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 27. 73 Smart Elements for Sustainable Building Envelopes. 74 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 22 (74) När det gäller bedömningen av CBI:s position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 7. Kontigos bedömning av CBI Betonginstitutet Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Näringslivskopplingen. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Viss relevans inom samhällsbyggnad Främst tillämpad forskning men även viss grundforskning. Nationell betydelse för FoU-område Har framförallt varit tillämpad mot större samverkanspartners som Cementa. Går mot mer forskning. Internationell betydelse för FoU-område Medverkar i vissa EU-projekt, ofta i samverkan med svenskt universitet och europeiskt universitet. Inte så tydlig internationell profil. 2.2.6 Glafo - Glasforskningsinstitutet Inriktning är Samhällsbyggnad (Glafo är på väg att bli en del av samhällsbyggnadsenheten i SPkoncernen också bör tillägas). Antal anställda är 13 stycken. När det gäller FoU-finansiering uppgår den till 12,8 MSEK. SK-medlen utgör 24 procent. De externa medlen 56 procent. Externa medel för ren uppdragsforskning uppgår till 20 procent. Största finansiären är VINNOVA. 75 Glafo är Nordens enda glasforskningsinstitut och ingår sedan 2008 i SP-koncernen. 40 procent av Glafo ägs av en medlemsförening med svenska och utländska företag inom branschen. Några av företagen är Ardagh Glass Holmegaard/Limmared, IKEA, Orrefors Kosta Boda, Paroc och Svensk GlasÅtervinning. 76 Glafos syfte är att bistå i huvudsak företag med forskning, utveckling och utbildning inom glas. 77 Forskningen är tillämpad och inriktad på materialutveckling och miljö och kvalitet. Det kan röra sig om glas för hushåll, konst, förpackning, bygg- eller fordonsanvändning. Glafo kommer att inkorporeras i enheten hållbar samhällsbyggnad. Glafo är ett litet institut med få anställda och små resurser. Samtidigt är de det enda institutet på området i Norden och det finns inte heller stora resurser till glasforskning inom universitet och högskolor. Detta är dock en utmaning då det begränsar mängden grundforskning, som Glafo kan 75 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 86. 76 Glafo Glasforskningsinistitutet, ref 2. 77 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 5. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 23 (74) ta del av. Glafos egna resurser för test och provning består i ugnar, olika mätinstrument för exempelvis analys av ytor, grundämnesinnehåll, hårdhet och andra egenskaper. 78 Nästan alla Glafos projekt sker i samverkan med andra, både nationella och internationella aktörer från näringsliv och akademi. Det sker även samverkan med andra institut, som Swerea IVF, JTI, SP. Exempel på lärosäten Glafo har haft samverkan med är Linnéuniversitetet, LTH, Chalmers, BTH och SLU. Internationellt har Glafo samverkan med bland annat Fraunhofer. Inom näringslivet samverkar Glafo med både glasindustrin och närliggande branscher, varav flera är stora företag, såsom IKEA (medlemsföretag). Det största nuvarande samverkansprojektet för Glafo är Smart Housing Småland, med cirka 40 samverkanspartners 79 från offentlig sektor, näringsliv och akademi och ska skapa en innovationsmiljö för att främja utvecklingen av smart och hållbart boende. 80 2014 deltog Glafo i två EU-projekt, varav ett som koordinator. 81 När det gäller bedömningen av Glafos position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 8. Kontigos bedömning av Glafo Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Litet institut. Väldigt tillämpat. Unik kompetensprofil. Ingen forskningsmiljö, men unik, även internationellt. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Viktig eftersom relevanta universitet med forskning och undervisning i materialteknik inte har kompetensen. Nationell betydelse för FoU-område Unik position i och med att inget liknande finns i Norden. Internationell betydelse för FoU-område Viktig koppling eftersom Glafo ofta samverkar nationellt och internationellt. 2.2.7 JTI - Institutet för jordbruksforskning och miljöteknik Institutens inriktning är framförallt areella näringar och miljö, med fokus på de areella näringarna. JTI har cirka 60 anställda. 82 JTI:s FoU-finansiering: 47 MSEK varav SK-medel 21 procent. Externa medel utgör 79 procent. 78 Glafo Glasforskningsinsitutet, ref 1. 79 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 88. 80 Smart Housing Småland. 81 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 16. 82 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 5. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 24 (74) JTI är sedan 2009 ett dotterbolag till SP men ägs även till 40 procent av Stiftelsen JTI som består av intressentföretag, branschorganisationer och myndigheter. 83 JTI:s har som uppgift att skapa miljöoch jordbruksteknik som stärker näringslivet inom framförallt jordbrukssektorn. 84 Forskningen är uppdelad på tre huvudområden: miljö, jordbruk och energi. 85 Inom dessa områden bedrivs forskning om avfall, avlopp, maskiner och arbetsmiljö, husdjur, stallgödsel och växtodling 86. Exempel på pågående projekt som bedrivs av JTI är outnyttjad ensilage som biogasresurs 87, minskade utsläpp från avloppsvatten och - slam 88, energieffektivisering av jordbrukets logistik 89 och biobäddar. 90 2014 deltog JTI i fyra EU-projekt (omsättning 0,28 MEURO, vilket kan jämföras med CBI och Food and Bioscience 0,76 respektive 1,37 MEURO). 91 Inkluderingen i SP-koncernen har inneburit förändring av finansiering och inriktning på JTI:s verksamhet som har blivit mer uppdragsinriktad jämfört med tidigare. Även ett större fokus på samverkan med näringslivet från finansiärers sida har underlättat för JTI att få medel för tillämpad forskning, vilket är JTI:s inriktning. Trots att fokus ligger på tillämpning och kontakt med näringslivet har JTI fått resurser för att öka antalet vetenskapligt publicerade artiklar som uppgick till tio stycken 2014 jämfört med nio 2013 92 och fem 2010. 93 Det kan också vara värt att notera att JTI har en större andel extern finansiering än CBI och Food and Bioscience, men jämförbar med hela SP-koncernen. En finansieringsutmaning för JTI kan dock vara att deras forskning och utveckling är relativt inriktad på hårdvara snarare än mjukvara och ytbeläggning och där det upplevs finnas svårigheter att få finansiering. JTI ingår i samarbetet Mälardalens VA-kluster (IVL, KTH, Uppsala Universitet, Lunds Universitet Mälardalens Högskola och flera VA-bolag) inom vilket bl.a. projektet ”Morgondagens kommunala avloppsvattenrening” drivs med finansiering från VINNOVA (Utmaningsdriven innovation, steg 2). I en utvärdering för 2012 lyfts fram att JTI sedan 2010 har ökat sina investeringar av utrustning för biogasverksamhet och småskalig VA-teknik. 94 Det förändrade ägarskapet har, förutom finansiella förändringar, även inneburit en större möjlighet till samverkan med SP:s enheter och institut. Samverkan finns även med lärosäten, framförallt SLU som JTI sedan länge har ett samarbetsavtal med och JTI delar även lokaler med Inst. för Mikrobiologi som samarbetar inom ramen för Ultuna Biogas Center. Det finns ambition från JTI:s sida att ytterligare utveckla det här samarbetet. Även om det, som nämnt, skett vissa utökningar av egna testresurser är tillgången till SLU:s laboratorier fortsatt relevanta för JTI:s verksamhet. Utöver SLU samverkar JTI med KTH och Lunds universitet som det finns doktorandsamarbete med. Under 2014 fanns det 5 forskarstuderande inom JTI och 9 83 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 84 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 7. 85 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 86 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 5. 87 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 1. 88 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 2. 89 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 3. 90 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 4. 91 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 92 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 27; Formas. 93 JTI, 2012. 94 JTI, 2012. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 25 (74) examensarbetare, vilket är något mer än CBI, men färre än Food and Bioscience. 95 Från offentlig sida sker främst samverkan med Jordbruksverket och Naturvårdsverket men även med kommunala bolag. Det har även funnits samverkan med Livsmedelsverket dock ej i samma utsträckning som Jordbruksverket eller Naturvårdsverket. JTI:s uppdrag gentemot dessa aktörer rör sig om underlag för strategiska beslut, exempelvis simuleringsmodeller och konsekvensanalyser. Inom näringslivet är det ofta aktörer inom intressentstiftelsen SJMF, framförallt LRF, DeLaval och Lantmännen. Vilka företag JTI samarbetar med förändras dock över tid beroende på vilka behov som finns hos företagen. Gentemot företag och lantbrukare har JTI en verkstad för utveckling av maskinprototyper. En möjlighet, men även utmaning, för JTI här är småoch medelstora företag inom sektorn som har behov av aktörer med exempelvis verkstäder för att utveckla kunskap och produkter/maskiner. Här framhåller JTI att det finns ett stort utvecklingsbehov, även om JTI själva gör bedömningen att de är relativt långt framme när det gäller detta arbete jämfört med lärosäten. JTI samverkar i ett antal nätverk såsom Avfall Sverige, Center for Environmental Farming Systems (CEFS), CIGR (International Commission of Agricultural Engineering), EAGER (European agricultural gaseous emissions inventory researchers network), ENGAGE (European Network of Engineering for Agriculture and Environment) är ett nätverk för forskningsinstitut som arbetar med jordbruksoch miljöteknik. Nätverket ger möjligheter till en fördjupad dialog med EU-kommissionen och till att finna europeiska samarbetspartners, EurAgEng (European Society of Agricultural Engineers), FAO/SREN-network existerar sedan 1987 för att främja kunskapsutbyte och internationellt samarbete inom områdena miljö och förnyelsebar energi. Ramiran (Recycling of Agricultural, Municipal and Industrial Residues in Agriculture) ingår i The European System of Cooperative Research Networks in Agriculture (ESCORENA) och Waste Refinery är ett nationellt kompetenscentrum för optimal resurshantering av avfall. Den redan tidigare nämnda Konkurrenskraftsutredningen gör bedömningen att det finns behov av en ökad samverkan mellan olika aktörer och starkare institutssektor inom jordbruksområdet för att stärka konkurrenskraften och branschen. 96 Tillsammans med SP Food and Bioscience och till viss del SVA är JTI de institut som omnämns i utredningen kopplat till deras relevans för att sammanföra akademi och jordbrukssektorn. Utredningen lyfter dock att det är något otydligt vilka aktörer som ägnar sig åt institutliknande verksamhet, där exempelvis SLU eventuellt överlappar i delar av sin verksamhet. Det pågår även enligt utredningen en diskussion om förändringar inom institutssektorn på jordbruksområdet och rollfördelning mellan olika aktörer vilken kan komma att påverka JTI:s verksamhet. 97 När det gäller bedömningen av JTI:s position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. 95 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 96 SOU 2015: 15. 97 SOU 2015: 15: 137-138. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 26 (74) Figur 9. Kontigos bedömning av JTI Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Verksamheterna vid JTI har utvecklats tillfredställande och att institutet har en väl fungerande samverkansforskning. Det finns ökade samverkansmöjligheter. En av aktörerna inom kompetensområdet som har starkast närhet till små och medelstora företag. Strävar efter att öka sin forskningskoppling (doktorander etc.). Starkt samspel med SLU. Har blivit mer uppdragsinriktade. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Mycket nära och tät koppling till Formas, areella näringar och miljö. Fokus på tillämpad forskning och utveckling. Nationell betydelse för FoU-område En av aktörerna som forskar inom jordbruk. Har teknisk profil inom området. Samverkar och kompletterar SLUs verksamhet. Sammanför FoU med små och större företag. Internationell betydelse för FoU-område Delaktig i ett antal viktiga nätverk för kompetensområdet. Visst samarbete, lite skillnad mellan olika delar av JTI. Internationella närvaron ökar. 2.2.8 Swerea Inriktningen för detta institut är hållbar samhällsbyggnad, men även i viss mån en inriktning mot miljö. Antal anställda uppgår till 523. 98 Beträffande institutets FoU-finansiering uppgår den totala omsättningen till 678 MSEK. 99 53 procent är näringslivsintäkter. Nationella offentliga forskningsmedel uppgår till 36 procent. Medel från EU utgör 9 procent. Swerea är en forskningskoncern som verkar för industriell förnyelse och hållbar tillväxt genom att bedriva tillämpad forskning. Koncernen har fem dotterbolag: Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST. Nedan följer en beskrivning av dotterbolagen: 98 Swerea, ref 20. 99 Swerea, ref 20. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 27 (74) Swerea IVF: Det näst största dotterbolaget. Kompetens inom textil, polymerer, keramer och metaller. Material- och processutveckling. Exempelvis biokompositer, framtidens textil och 3Dprinting/additativ tillverkning. 100 Samverkar relativt mycket med SP-koncernen. 101 Swerea KIMAB: Det största dotterbolaget. Har dotterbolag i Frankrike, Institut de la Corrosion. Tillämpad tillverkningsprocess-, material- och korrosionsforskning. Laboratorier med möjlighet till simulering av tillverkningsprocesser och utveckling/verifiering av produktionsprocesser. Har cirka 190 anställda varav 40 i Frankrike. 102 Swerea MEFOS: Metallurgisk forskning inom processer, bearbetning och värme samt energi och miljö. Har cirka 100 anställda. 103 Swerea SICOMP: Ett av de mindre dotterbolagen. Bedriver tillämpad forskning och utveckling inom kompositområdet, lättviktslösningar, bearbetning av plast samt konstruktion. 104 Swerea SWECAST: Ett av de mindre dotterbolagen. Arbetar med tillämpad forskning med spetskompetens inom gjutna material. Arbetar även med processutveckling och produktutveckling. 105 Figur 12. Omsättning per dotterbolag i MSEK 106 2014 2013 2012 Swerea IVF 219 210 197,7 Swerea KIMAB 225 210 209,7 Swerea MEFOS 146 146 158,8 Swerea SICOMP 55 48 40,8 Swerea SWECAST 56 65 55,7 Summa 701 679 662,7 Under den senaste tioårsperioden har Swerea genomgått stora förändringar då alla material och verkstadsinstituten gått ihop. Idag ägs Swerea till 53 procent av näringslivet och 47 procent av RISE och från industrins (gjuteri, verkstad, plast, textil, stål) sida är det viktigt att även i fortsättningen vara delägare med möjlighet att påverka Swereas verksamhet och innehåll. Samverkan med andra institut är i huvudsak andra RISE-institut. Med Innventia samverkar Swerea med biomaterial och med Swedish ICT samverkar de gällande processövervakning. Med SP rör samverkan industriell återvinning och energi. Bland lärosäten är det framförallt LTU, KTH och JTH. Det finns även samverkan med Högskolan i Väst och Mälardalens högskola samt Chalmers. På regional nivå finns det samverkan med offentliga aktörer gällande regional utveckling. Bland 100 Swerea, ref 1. 101 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28. 102 Swerea, ref 2. 103 Swerea, ref 3. 104 Swerea, ref4. 105 Swerea, ref 5. 106 Swerea, ref 18; Swerea, ref 19; Swerea, ref 20. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 28 (74) myndigheter är det huvudsakligen VINNOVA och Energimyndigheten det finns samverkan med. Swerea har även arbetat med utredning för Naturvårdsverket. Inom EU deltog Swerea i 65 EU-/Research Fund for Coal and Steel-projekt 2014 och var koordinaror i 18 av dem. 107 Liksom för flera av de andra instituten har det funnits ett visst glapp i och med övergången till Horizon 2020, men projekten förväntas att öka framöver. Strategiskt arbetar Swerea med lobbying och deltar i diskussioner om utformning av framtida program. På grund av den svenska industrin är Swerea framförallt närvarande på stålområdet men även kompositer. Det huvudsakliga samarbetet görs med industrin, där Swerea har sitt fokus. Gentemot industrin finns inte samma konkurrens (även om Fraunhofer gjort vissa försök att komma in) som gentemot offentliga finansiärer där Swerea konkurrerar med lärosäten och i viss mån även med andra institut. Från Swereas sida finns det i närtid inga planer att utöka verksamheter i någon större utsträckning utanför Europa, då institutet inte är tillräckligt stort för att kunna konkurrera i exempelvis Kina. Inom Europa har det redan tagits steg till att utöka verksamheten, inte minst genom institutet i Frankrike, vilket möjliggör korrosionsforskning och demonstration i havsmiljö med saltvatten. Det finns även viss verksamhet i Norge. Verksamheten innebär ökade konkurrensmöjligheter på offshoreområdet – bland annat kopplat till vindkraft – då testanläggningar i exempelvis Östersjön inte kan erbjuda rätt förhållanden för en internationell marknad. Ett styrkeområde för Swereas verksamhet är test och demonstration. Koncernen har test och demonstration inom följande områden: • Korrosion, såsom accelererad korrosionsprovning och korrosionsprovning i marin miljö och av material för olja och gas. Detta kan exempelvis användas av vindkraftsindustrin. 108 • Provning och utvärdering av lack, inklusive kemikalier och färger. 109 • Processimulering för stål- och metallframställning. Testbädd för att simulera tillverkningsprocesser. Används framförallt av nationell industri. 110 • Pyrometallurgi. Pilotanläggning för bl.a. minskad energianvändning och klimatpåverkan i tillverkningsprocesser eller återvinning eller utvinning ut komplexa råvaror. 111 • Värmning och bearbetning. Pilotanläggning. Används exempelvis för energisparande processer och utveckling av nya material till stål- och metallindustrin. 112 • Prototypframtagning. Verkstad för framtagning av nya produkter. 113 • Fluidbäddanläggning. Pilotforskning mot metallurgiska processer och energiomvandlings/förgasningsprocesser. FLUBET (Kunskapscentret Fluid bed pilot plant) kopplat till anläggningen. Partners är MEFOS, Boliden, SP ETC och LTU. 114 107 Swerea, ref 20. 108 Swerea, ref 6. Swerea, ref 11. 109 Swerea, ref 13. 110 Swerea, ref 12. 111 Swerea, ref 14. 112 Swerea, ref 17. 113 Swerea, ref 15. 114 Swerea, ref 8. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 29 (74) • Agglomereringslabb. Produktutveckling och återvinning. Särskild inriktning mot pelletisering/sintring av material, blandning och termisk behandling av restprodukter (stålindustrin) och torkning av finkorniga material. 115 • Test- och demoanläggning för gjutna produkter. Möjliggörande av nya produkter att användas för att visa ny teknik. Framförallt relevant för fordon och verkstadsindustrin. 116 • Kompositteknologi och fogningslabratorium. Testanläggning med fokus på fogningsteknik och konstruktion kopplat till lättviktsteknik. 117 • Textila laboratorier. Ett av de största i norra Europa. Analys och provning av textil. Utveckling av material exempelvis smarta textilier. Erbjuder certifiering. 118 Inom Formas områden arbetar Swerea framförallt med biobaserade material och substitution av farliga kemikalier. Det handlar bland annat om verksamhet på Swereas testanläggningar för biobaserade material och textil, vilket Swerea lagt ökade resurser på att bygga upp, och utveckling av lättare material. Exempelvis har SICOMP tillsammans med Innventia tagit fram en Roadmap för biobaserade kolfiber för kompositer (se 2.2.9 Innventia). Dessa material är viktiga för bl.a. transportindustrin, genom att det blir billigare att tillverka lättare fordon, vilket minskar bränsleförbrukningen. Figur 10. Kontigos bedömning av Swerea Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Har stark koppling till industrin inom sina områden och arbetar nära industrin. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Framförallt relevans gällande tillämpad FoU inom biobaserade material och kemikalier. Nationell betydelse för FoU-område Viktigt. Attraherar mycket resurser. Internationell betydelse för FoU-område Inom vissa delsegment har Swerea mycket konkurrenskraftiga labbresurser etc. 115 Swerea, ref 7. 116 Swerea, ref 10. 117 Swerea, ref 9. 118 Swerea, ref 16. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 30 (74) 2.2.9 Innventia Innventia är inriktat mot areella näringar. Antalet anställda uppgår till ca 210. 119 FoU-finansiering fördelar sig enligt följande: SK-medel 17-18 procent. Industri ca 60 procent och ca 20 procent offentliga medel. I huvudsak från VINNOVA och Energimyndigheten. Innventia är ett forskningsinstitut som arbetar med skogsråvaruinnovationer. Deras tre affärsområden är bioraffinering , materialprocesser och förpackningslösningar. 120 Innventia är ägt till 51 procent av fem företag inom skogsindustri (Stora Enso, Södra, BillerudKorsnäs, Metsä Board och Holmen) och till 29 procent staten genom RISE. Utöver det äger STIF:s Intressentförening 10 procent och Intressentföreningen Packforsk 10 procent. I koncernen finns tre dotterbolag, PFI AS (Trondheim), Innventia UK Ldt (London) och LignoBoost Demo AB (Bäckhammar). 121 2003 gjordes stora förändringar där flera forskningsinstitut fördes samman. Under den senaste tioårsperioden har verksamhetsinriktningen förändrats till viss del, från att framförallt fokusera på papper och massa, till ett större fokus på förpackning och nya material. Utvecklingen av nya material är kopplad till industrins energiöverskott där det finns behov av att hitta nya användningsområden för de delar som tidigare eldades upp. Innventias roll i systemet är gentemot industrin inom sina verksamhetsområden. Det bör här tydliggöras att Innventia inte forskar på skogen i sig (som ex. forskningsinstitutet Skogforsk gör). Innventia har även börjat utveckla sin verksamhet inom kemikalieområdet. De är dock fortfarande små och har inom detta område ännu inte byggt upp relationen till industrin. Utveckling av nya produkter kan exempelvis handla om ett gemensamt arbete mellan Innventia och Swerea SICOMP, en ”road-map” för lignin som kan användas till biobaserad kolfibrer för kompositer, vilket skulle bli billigare än de kolfiber som används idag. 122 Detta är viktigt för att kunna tillverka billigare lättare fordon (bilar/flyg) vilket minskar bränsleförbrukningen. Tillsammans med industriaktörer och Swerea SICOMP planeras en demoanläggning. 123 Konkurrensen inom detta område finns i huvudsak i USA. Innventia har ett antal test- och demonstrationsanläggningar: • FEX: En pilotanläggning för papperstillverkning till stöd för industrin rörande processer och produkter, nya material och teknologi. 124 • Projektanläggning för nanocellulosa med möjlighet för storskalig produktion. Var världsunik vid starten 2011. 125 • Extruderpark. Används främst vid bearbetning av plast, såsom plastfilmer och beläggningar. Kopplat till förpackningsindustrin. 126 • Testcenter för förpackningar: Testar förpackningens egenskaper. 127 119 Innventia, ref 8. 120 Innventia, ref 10. 121 Innventia, ref 9. 122 Innventia, ref 11. 123 Innventia, ref 11. 124 Innventia, ref 3. 125 Innventia, ref 5. 126 Innventia, ref 2. 127 Innventia, ref 6. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 31 (74) • LignoBoost Demo: Dotterbolag. Produktion av lignin (upp till 8000 ton/år). Används bla. för att försöka ersätta fossila produkter. 128 • Cooking and bleaching equipment: utrustning för bearbetning av massa. Projekt kopplat till anläggningen är ett projekt tillsammans med Jonsac AB, framtagande av komposterbar avfallspåse som kan hantera vått avfall och kunna produceras för kommersiellt bruk. 129 En stor del av verksamheten bedrivs i projektform och många är direkta uppdrag. Innventias finansiering kommer till stor del från industrin. Bland annat koordinerar Innventia ett industriforskningsprogram där medlen från industrin ökat, något som skulle kunna indikera på upplevt nyttiggörande. Samtidigt har det funnits en viss nedgång av inkomster generellt från svenska näringslivet, som till viss del kompenserats genom ökade intäkter från utländskt näringsliv. Innventia bedömer inte att detta beror på förändringar i kontakter med näringslivet. 130 Samverkan sker framförallt med svenska och finska företag, där Stora Enso är en stor finansiär, men även utländska företag i Europa och några utomeuropeiska länder. Bland offentliga finansiärer har Energimyndigheten under en längre period varit viktig. Numera är VINNOVA en stor finansiär. Även EU är av betydelse. Medlen från Formas är begränsade, vilket eventuellt kan förklaras med ett högt söktryck och hög konkurrens. Inom EU-projekt bedömer Innventia sig förhållandevis framgångsrika under de två föregående ramprogrammen. Det finns dock vissa finansieringsutmaningar, speciellt som litet institut under Horizon 2020. Detta gör att Innventia enbart vill ta på sig koordinatorsansvar inom fokusområden. Under 2014 omsatte EU-projekten 8,66 MSEK vilket var en nedgång från 2013 (11,69 MSEK). Nedgången berodde på att utlysningarna inte passade Innventias verksamhet i samma utsträckning. 131 På Innventia finns administration för att hantera utsållning i tidiga skeden av utlysningar, vilket till viss del görs i samverkan med SP och Skogforsk. Detta arbete omfattar en heltidstjänst. 2012 gjordes en utvärdering åt Energimyndigheten av Innventias projekt som finansierats av myndigheten med fokus på perioden 2009-2011. Syftet var att undersöka resultat av projekten inför nya projektansökningar. 132 Under perioden 2009-2011 uppgick medlen för sex projektkluster och fyra enskilda projekt till 72,5 MSEK från Energimyndigheten. Medan utvärderingen har svårt att peka på konkreta effekter av projekten konstaterar den att det huvudsakligen fungerat bra och att organisationerna och företagen som deltagit varit positiva till verksamheten. Utvärderarna lyfter även fram att mycket pekar på att tidigare projektperioder haft positiva effekter. 133 Företag inom industrin har bilden att Innventia ligger långt fram inom massa och papper och kan beskrivas som världsledande inom några avgränsade områden (exempelvis strömningslära och våtändesforskning). 134 128 Innventia, ref 4. 129 Innventia, ref 1. 130 Innventia, 2012. 131 Innventia, 2012. 132 Faugert & Co Utvärdering, 2012. 133 Faugert & Co Utvärdering, 2012: 2,39. 134 Faugert & Co Utvärdering, 2012: 26. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 32 (74) Innventia samverkar främst med industrin och med andra forskningsaktörer, institut och universitet och högskola. Det har funnits en lång samverkan framförallt med KTH men även med Chalmers. Det finns viss samverkan med Karlstad universitet och det har utvecklats samverkan med Umeå universitet. Bland institut sker samverkan med andra institut inom RISE, speciellt med SP och Swerea. Över tid har samverkan blivit bredare, exempelvis finns ett samarbete med Stockholms universitet gällande perceptionspsykologi. Mycket samverkan sker även kopplad till EU-projekt. Detta är dock något som inte ökat över tid, vilket är kopplat till vissa utmaningar med det nya programmet och att det senaste årets utlysningar inte tydligt var kopplade till Innventias styrkeområden. De främsta konkurrenterna är SP och till viss del Swerea, som dock är mer komplementära. Även Karlstad universitet och KTH är konkurrenter. Figur 11. Kontigos bedömning av Innventia Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitetsoch högskolesystemet Näringslivskoppling. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Relevans inom skogsråvara och produktutveckling (areella näringar). Tillämpad forskning. Nationell betydelse för FoU-område Stödjer skogsindustrin med forskning och utveckling av processer och produkter. Internationell betydelse för FoU-område Ledande inom vissa specifika forskningsområden kopplade till skogsråvara. Samverkan med en del utländska företag, i huvudsak Finland. Deltar i en del EU-projekt. 2.3 Övriga institut 2.3.1 Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) SVA ä inriktade mot de areella näringarna. 377 personer är anställda. 135 Beträffande FoUfinansieringen gäller för SVA följande: 54,8 MSEK i statsanslag (57 procent), bidrag (43 procent). De största bidragsgivarna 2014 var Formas 9 procent, Stiftelsen Lantbruksforskning 7 procent och EU 7 procent. 136 SVA är en statlig myndighet under näringsdepartementet med syfte att främja människors, tama och vilda djurs hälsa genom sin verksamhet. Genom nya instruktioner har SVA fått en tydligare roll 135 Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3. 136 Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 21. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 33 (74) som riskvärderare och beredskapsmyndighet. 137 Forskningen syftar till att främja myndighetens beredskap, övervakning och bekämpning av smittsamma sjukdomar mellan djur och mellan djur och människa. Forskning bedrivs huvudsakligen på områdena infektionssjukdomar, diagnostik och sjukdomsberedskap. Det sker även en utökning av forskning inom området antibiotikaresistens. Förutom sitt uppdrag med beredskap, sjukdomsövervakning och forskning har SVA även i uppdrag att kommunicera kunskap. Figur 12. SVA:s budget 2012-2014. 2014 2013 2012 Forskning och utveckling 54,8 54,2 55,0 Kunskapskommunikation 39,3 36,9 41,4 Sjukdomsövervakning och beredskap 134,5 159,3 154,9 Diagnostik och analysverksamhet 123,7 133,9 128,9 Summa 352,3 384,3 380,2 SVA har förändrade ekonomiska förutsättningar, med minskade bidragsintäkter, vilket har lett till organisationsförändringar för att effektivisera delar av sin verksamhet och minska personalstyrkan. Detta gäller, som illustreras i tabellen ovan, i huvudsak på områdena sjukdomsövervakning och beredskap och diagnostik och analysverksamhet. De totala intäkterna för forskning och utveckling har inte minskat nämnvärt de senaste tre åren och minskade bidrag har täckts upp av ökade anslag. 138 Sedan 2010 har dock forskningsmedlen minskat med 5 MSEK. 139 Under samma period har dock antalet artiklar i vetenskapliga tidskrifter ökat från 107 artiklar 2010 till 150 2014. 140 SVA:s verksamhetsområde utgör en relativt begränsad del av de områden där Formas finansierar forskning men fyller en relevant funktion inom areella näringar genom sin forskning, vilken understödjer SVA:s arbete med diagnostisering, sjukdomsövervakning och rådgivning till aktörer inom näringarna. Det finns utbredd samverkan mellan SVA och andra myndigheter, såsom Jordbruksverket och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) samt myndigheter i andra europeiska länder framförallt gällande beredskap och sjukdomsövervakning. Samverkan med internationella forskare görs framförallt inom Europa men forskningssamarbeten utvecklas även med amerikanska och kinesiska forskare. Samverkan med amerikanska forskare sker inom ramen för ett bilateralt avtal initierat av MSB. Forskningen sker bland annat inom områdena antibiotikaresistens, sjukdomsövervakning och infektionssjukdomar. 141 SVA deltar i nuläget i åtta EU-projekt och är aktiva i tre europeiska forskningsnätverk: CoVetLab, Med-Vet-Net Association och Epizone. 142 Exempel på EU-projekt är ett nyligen påbörjat samarbete mellan SVA, SLU och forskargrupper från Belgien, Frankrike och Tyskland som ska undersöka immunitet mot mul- och klövsjuka 137 Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3. 138 Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 2,4. 139 Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 21. 140 Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 22. 141 Se Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 6. Se också Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 9, och Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 20-21. 142 Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 2. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 34 (74) (TRANSCRIPTOVAC). 143 I Sverige samverkar SVA huvudsakligen med redan nämnda SLU och Uppsala universitet. Förutom myndigheter och lärosäten samverkar SVA även med näringen, framförallt veterinärer och jordbruksnäringen gällande boskap. När det gäller bedömningen av SVA:s position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 13. Kontigos bedömning av SVA Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Statlig myndighet, FoU ska stödja övrig verksamhet inom SVA. Extern finansiering av FoU har ökat i betydelse. Framförallt utvecklad samverkan med andra myndigheter med relaterade uppdrag samt med näringen. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Tillämpad forskning, viss betydelse för Formas inom areella näringar som understödjer SVA:s arbete med diagnostisering, sjukdomsövervakning och rådgivning till aktörer inom näringen. Nationell betydelse för FoU-område Forskningen stödjer egna verksamheten och uppdraget samt myndigheter med relaterad verksamhet. Internationell betydelse för FoUområde Internationella samarbeten framförallt med europeiska forskare (deltar i nuläget i åtta EU-projekt, tre forskningsnätverk), utvecklar samverkan även med amerikanska och kinesiska forskare. 2.3.2 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) VTI har en inriktning mot samhällsbyggnad. Antal anställda är 204. 144 När det gäller FoUfinansiering så gäller följande: uppdragsintäkter fördelat på Trafikverket (32 procent), VINNOVA (9 procent), EU (8 procent). Övriga statliga (28 procent), Privat (18 procent), Övriga (5 procent). VTI är en statlig myndighet och forskningsinstitut under näringsdepartementet som bedriver tillämpad transportforskning och utveckling i linje med de transportpolitiska målen och uppdragsgivares efterfrågan. Enligt instruktioner från Näringsdepartementet ska VTI: • Bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning, • Tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, • Samverka med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning 143 Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 1. 144 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 35 (74) Institutet genomgick stora förändringar under 1990-talet och gick från att själva initiera forskning till att bli helt uppdragsdrivna vilket innebar en halvering av anslagen. 145 Institutets forskning är uppdragsdriven och inriktad på nio forskningsområden: 146 • Drift och underhåll: I huvudsak FoU kopplat till vägytans tillstånd. Kopplat till Branschprogrammet BVFF som drivs tillsammans med KTH och trafikverket. 147 • Fordonsteknik: FoU med fokus på säkerhet och miljöpåverkan. 148 • Miljö: Forskning som ska stödja utvecklingen av ett hållbart transportsystem (inkl. buller och viltolyckor). 149 • Människan i transportsystemet: individers och gruppers relation till transportsystemet och beteende i trafiken. 150 • Planerings- och beslutsprocesser: Forskning med fokus på regional planering och politik. Kopplat till forskningsnätverket FAST vid Linköpings universitet. 151 • Trafikanalys: Utveckling av modeller för transportsystemanalys. 152 • Trafiksäkerhet: Underökning, analys och utvärdering inom området. Tester görs i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium, det enda oberoende i Sverige. 153 • Transportekonomi: Huvudsakligen ekonomiskt forskningsunderlag för beslutsfattande. 154 • Transportsystem: Systemövergripande forskning som inkluderar flera typer av transportmedel. 155 • Väg- och bantrafik: FoU med fokus på provning och utveckling av material. Kopplat till BVFF. 156 I och med sina prioriterade forskningsområden har VTI tvärvetenskaplig inriktning med personal med olika utbildningsbakgrund, såsom ingenjörer och psykologer. Inom sina områden är VTI en stor aktör i Sverige och representerar Sverige i vissa internationella sammanhang och är aktiva i åtta internationella nätverk 157, exempelvis ETSC, European Transport Safety Council (där även bland andra Folksam och Chalmers är medlemmar). 158 Internationellt har VTI varit delaktiga sedan EU:s tredje ramprogram och har byggt upp administrativ organisation som är anpassad för att 145 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 12. 146 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 1. 147 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 2. 148 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 3. 149 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 4. 150 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 5. 151 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 6. 152 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 7. 153 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 8. 154 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 9. 155 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 10. 156 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 11. 157 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 13. 158 European Transport Safety Council Ref 1; European Transport Safety Council, ref 2. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 36 (74) hantera EU-projekt, vilket är viktigt för att ha möjlighet att delta i projekten och VTI har även målsättning gällande andel internationell finansiering/uppdrag. 2014 nåddes inte målet om 15 procent men andelen ökade något (12,7 procent) jämfört med 2013 (11 procent). 159 Det kan dock vara värt att påpeka att internationellt deltagande inte är ett primärt syfte utan snarare en möjlighet om det ryms inom uppdraget. 160 Andra indikatorer som VTI använder för att mäta verksamheten är vetenskapliga och övriga publiceringar/FoU-personal, andel anställda med doktorsexamen och påverkansindex. Målen för vetenskapliga publiceringar och påverkansindex nåddes. Det gjorde däremot inte antalet övriga publikationer och målet för andel personal med doktorsexamen låg på 39,7 procent (målsättning 40 procent). VTI hade även en större andel projekt med underskott än målsättningen och det finns inget underlag för att mäta kundnöjdhet. Tidigare år har KNI legat på 4,7 (2013) och 4,3 (2012) på en 6-gradig skala. 161 Områden där VTI har ambition att utveckla sin verksamhet och forskning inom är främst järnväg, sjö- och luftfart. Även inom redan etablerade områden såsom, miljö, cykel och digitalisering sker ett konsekvent utvecklingsarbete. Liksom för flera andra institut är lärosäten och konsulter såväl samverkanspartners som konkurrenter, inte minst KTH och Chalmers. Det kan vara värt att notera att VTI har relativt många studerande som medarbetare, 15 examensarbetare och 25 doktorander. 162 VTI har även samarbete med Malmö högskola och Lunds universitet inom ramen för K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, vilket drivs i samverkan med flera regioner och landsting. På K2 bedrivs forskning om samhällseffekter, samverkan, styrning och finansiering, digitalisering och resenärer. 163 Mycket av VTI:s forskning generellt används av offentliga aktörer som beslutsunderlag och förbättring av metoder, exempelvis underhåll av cykelbanor för att minska risken för olyckor. När det gäller bedömningen av VTI:s position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 14. Kontigos bedömning av VTI Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Institutets forskning är uppdragsdriven, uppdragsgivare finns inom näringslivet, kommuner, regionförbund och myndigheter. Både samverkar och konkurrerar om uppdrag med universitet å ena sidan och konsultföretag å den andra. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive Tillämpad forskningsprofil med tvärvetenskaplig inriktning inom samhällsbyggnad och miljö. Personal med olika utbildningsbakgrund. Forskning inriktad på infrastruktur, trafikanalys och ekonomi, trafiksäkerhet, fordonsteknik samt miljö och transport. 159 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14: 7. 160 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14: 6. 161 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14: 7. 162 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14. 163 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 37 (74) ämnesinriktning och grad av grund, tillämpad och utvecklingsforskning Nationell betydelse för FoUområde Inom sina områden är VTI en viktig aktör nationellt. Forskning för fordonsindustrin rör trafiksäkerhet och fordon, simulatorer, utrustning etc. VTI har uppdrag för de stora operatörerna av kollektivtrafiksystem. Internationell betydelse för FoUområde Representerar Sverige i internationella sammanhang och är aktiva i åtta internationella nätverk. Internationellt har VTI varit delaktiga sedan EU:s tredje ramprogram, har byggt upp administrativ organisation anpassad för att hantera EU-projekt. Har mål gällande andel för internationell finansiering. 2.3.3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) I ett Formasperspektiv är SMHI:s inriktning miljö. Myndigheten har 650 anställda varav ca 100 arbetar med forskning. 164 När det gäller myndighetens FoU-finansiering uppgår den till ca 100 MSEK. 25 procent av dessa 100 MSEK är internt bidrag från SMHI:s anslag, 25 procent interna uppdragsintäkter, 50 procent externa medel från EU (20 MSEK), Formas och Naturvårdsverket. SMHI är en expertmyndighet under Miljö- och energidepartementet med inriktning meterologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Forskning är i huvudsak tillämpad och bedrivs med fokus på klimat, meteorologiska och hydrologiska prognoser, klimatsystem/-processer, luft- och havsmiljö. SMHI:s styrkeområden är modellering, beräkning och observationsdata. Ungefär hälften av forskningen bedrivs inom klimatområdet och resterande forskning rör andra miljöfrågor såsom luftkvalitet och havs- och vattenmiljö. På grund av klimatförändringarnas politiska aktualisering har SMHI:s forskningsverksamhet närmast fördubblats över den senaste tioårsperioden, inte minst på grund av ökade medel från externa finansiärer såsom EU. Detta har inneburit att forskningen har gått från att huvudsakligen utveckla SMHI:s egen verksamhet till att bli mer uppdragsfokuserad. Det som begränsar en fortsatt utökad forskningsverksamhet är de begränsade medlen som finns för att medfinansiera projekt. SMHI samverkar med vissa lärosäten och institut, både nationella och internationella, i projekt, kompetenscentrum och doktorandanställningar och handledning. I Sverige är det i synnerhet IVL, Stockholmsuniversitet Lunds universitet och Chalmers som är viktiga partners men de konkurrerar samtidigt om forskningsmedel. SMHI är involverat i Bolin Centre som är ett forskningssamarbete lett av Stockholms universitet, där även KTH är delaktiga. 165 För SMHI är samverkan särskilt viktigt för att kunna genomföra forskning inom klimatmodellering. Den största skillnaden mellan universitet och SMHI:s forskningsverksamhet är dels SMHI:s större tillämpade inriktning, men även andelen fast anställda forskare i förhållande till doktorander. Som jämförelse kan nämnas att meteorologiska institutionen på Stockholms universitet har 65 anställda som arbetar med forskning (av totalt 80 anställda), varav 30 är doktorander. 166 Internationellt är SMHI aktiva inom EU:s ramprogram och deltar eller koordinerar projekt och har över tid upparbetat ett europeiskt 164 Statens meteorologiska och hydrologiska institut, ref 2. 165 Stockholms universitet, ref 1. 166 Stockholms universitet, ref 2. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 38 (74) kontaktnät, dels för att säkra EU som finansieringskälla men även då samverkan med andra forskningsaktörer ses som centralt inom klimatområdet och är nödvändigt inom området klimatmodellering. En viktig faktor för deltagandet har varit att bygga upp administrativ kompetens för att kunna hantera EU-projekten. Exempel på forskning inom EU-projekten är EMBRACE, som ska förbättra klimatmodellering för att bättre förutsäga framtida klimatförändringar. SMHI är koordinator för projektet. Andra deltagare är forskningsinstitut och universitet ibland annat Nederländerna, Finland, Tyskland och Storbritannien. 167 Det finns ett samarbete med Finska miljöcentralen för att få tillgång till deras forskningsfartyg, något som är viktigt för att kunna samla in data. Insamlingen syftar främst till att kartlägga övergödning och syrebrist. Bristen på forskningsfartyg i Sverige har utgjort ett problem för SMHI sedan 2011. Ett svenskt forskningsfartyg är dock planerat till 2018. 168 Inom näringslivet sker det samverkan med energisektorn, huvudsakligen vattenkraftsindustrin, samt försäkringsbolag gällande effekter av klimatförändringar. Inom offentlig sektor är det i synnerhet myndigheter som arbetar med miljö och klimat, såsom Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och MSB, som samverkar eller beställer utredningar och forskning från SMHI. Under 2014 gjorde SMHI även projekt för Jordbruksverket. 169 Exempel på projekt som SMHI har utfört är en undersökning av intensiv nederbörd på grund av klimatförändringar på uppdrag av MSB. SMHI:s klimatprognoser är även viktiga för länsstyrelsernas planering och omställning. När det gäller bedömningen av SMHI:s position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 15. Kontigos bedömning av SMHI Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet SMHI är en expertmyndighet med inriktning meterologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Samverkar med universitet, men konkurrerar också om medel. Forskningen mer uppdragsbaserad idag, tidigare fokus på att utveckla SMHI:s egen verksamhet. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Ökad grad av uppdragsforskning, hög relevans för Formas. Forskning bedrivs med fokus på klimat, meteorologiska och hydrologiska prognoser, klimatsystem/-processer, luft- och havsmiljö. Styrkeområden är modellering, beräkning och observationsdata. Nationell betydelse för FoUområde Expertmyndighet med tydligt uppdrag. Utvecklad samverkan med vissa lärosäten. Uppdragsgivare inom näringslivet är främst energisektorn, inte minst vattenkraftsindustrin, och försäkringsbolag. Sektorsmyndigheter andra uppdragsgivare. 167 Statens meteorologiska och hydrologiska institut, ref 1; Embrace. 168 Statens metrologiska och hydrologiska institut, ref 3: 16-17. 169 Statens metrologiska och hydrologiska institut, ref 3. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 39 (74) Internationell betydelse för FoUområde Ökat fokus på klimatförändringar inom EU:s ramprogram, SMHI är aktiva inom EU:s ramprogram och deltar eller koordinerar projekt. Har upparbetat ett europeiskt kontaktnät, dels för att säkra EU som finansieringskälla men även då samverkan med andra forskningsaktörer ses som centralt inom klimatområdet och är nödvändigt inom området klimatmodellering. 2.3.4 Svenska skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) Inriktningen är mot areella näringar. Antalet anställda uppgår till ca100. Av dessa är ca 65 forskare. 170 När det gäller FoU-finansiering fördelar den sig enligt följande: Ramanslag, varav staten (ca 25 procent), intressenter (ca 25 procent). Övriga forskningsmedel (ca 50 procent) kommer huvudsakligen från Formas, Energimyndigheten och VINNOVA. Skogforsks syfte är att förse det svenska skogsbruket med kunskap, produkter och tjänster för ett hållbart skogsbruk. Inriktningen på forskningen sträcker sig över skogsbrukets hela kedja, från frö till förädling inom teknik, logistik, arbetsmiljö, plantering, entreprenad, skötsel, förädling, virke och miljöhänsyn. Detta kan delas in i en mer tillämpad del som fokuserar på metod- och teknikutveckling inom områdena produktion och virkets försörjning och en mer universitetsnära forskning som rör vattenkvalitet, vilken ofta bedrivs tillsammans med SLU. Såväl Skogforsk uppdrag som intressenter är relativt oförändrat över tid. Själva delar Skogforsk in sin forskning enligt följande områden: • Arbetsmiljö: Utveckling av metoder för bra arbetsmiljö. • Logistik och transport: Effektivisering av fordon och logistik. • Mark och vatten: Skogsbrukets påverkan på och av mark och vatten. • Miljöhänsyn: utveckling av metod och teknik för ett hållbart skogsbruk. • Planering: utveckling av analysverktyg för skogsbrukets olika processer. • Plant och frö: Nya metoder och rådgivning om plantor och frö. • Skogsentreprenad: Stöttning av entreprenörer genom nyckeltal, regel- och avtalsförenkling. • Skogsskador: Utvecklar sätt att förebygga och hantera skador på skog. • Skogsskötsel: Utvecklar metoder för en förbättrad skogsskötsel. • Skogsträdförädling: Förädling för att öka lönsamhet och hållbarhet. • Teknik och maskinarbete: Med fokus på ökad produktivitet och minskad påverkan på miljö. • Virke och skogsbränsle: Utveckling av metoder för att tillvarata skogsråvara. 171 Forskningen finansieras gemensamt av svenska staten och skogsbruket genom ett avtal där vardera bidrar med hälften av Skogforsks ramanslag. 172 Till skillnad från Innventia och SP var Skogforsk inte en av de större mottagarna av medel från Branschforskningsprogrammet för skogs170 Svenska skogsbrukets forskningsinstitut, ref 2. 171 Svenska skogsbrukets forskningsinstitut, ref 1. 172 Svenska skogsbrukets forskningsinstitut, ref 3. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 40 (74) och träindustrin (2006-2012). 173 Deras forskningsinriktning skiljer sig även delvis från SP och Innventia genom att ett större fokus ligger på process- och teknikutveckling i skogsbruket snarare än produktutveckling av skogsråvara. På nationellt plan samverkar Skogforsk med myndigheter, exempelvis Transportstyrelsen, och olika delar av skogsindustrin, såsom maskintillverkare, skogsentreprenörer, skogsvårdare, plantskolor, branschorganisationer, exempelvis LRF och Skogsindustrierna. Exempel på samverkan i projekt är ”En trave till – ETT”, där ett 30-tal företag och myndigheter deltar. Resultaten har ännu inte tillämpats i Sverige, utan enbart i Finland. Samarbete sker även med högskolor och forskningsinstitut, i synnerhet SLU vilka Skogforsk har ett samarbetsavtal med. Samverkan med lärosäten är en medveten strategi från Skogforsk sida då ett litet institut inte har möjlighet att konkurrera på samma sätt som universitet och högskolor. På europeisk nivå kan finska forskningsinstitutet Metla och Universitetet i Freiburg nämnas som exempel på samverkanspartners och internationellt har Skogforsk även ett samarbetsavtal med kanadensiska FP Innovation. Skogforsks deltagande i EU-projekt har varierat men har över tid ökat. De har dock inte koordinerat några EU-projekt under de senaste åren utan har enbart deltagit som partner. En utmaning för europeisk forskningssamarbete inom området skog är att skogsbruket ser så pass olika ut mellan norra och övriga Europa, vilket försvårar samarbete. När det gäller bedömningen av Skogforsks position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 16. Kontigos bedömning av Skogforsk Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Ska stödja den svenska skogsbranschen med kunskap, produkter och tjänster. Staten och skogsbranschen främsta intressenter, roll som extern forskningsorganisation. Tydligare roll i nyttiggörande jämfört med lärosäten, kompletterande nytta av varandras roller och kompetenser. Viss konkurrens med lärosäten och vissa andra institut. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Specialiserat institut med betydande finansiering från Formas. Hög grad av tillämpad forskning. Inriktningen på forskningen sträcker sig över skogsbrukets hela kedja. Tillämpad forskning med fokus på produktion och virkesförsörjning samt mer universitetsnära forskning, oftast i samverkan med SLU. Nationell betydelse för FoUområde På nationellt plan samverkar Skogforsk med myndigheter, exempelvis transportstyrelsen, och olika delar av skogsindustrin, såsom maskintillverkare, skogsentreprenörer, skogsvårdare, plantskolor, branschorganisationer. Internationell betydelse för FoUområde Har enstaka europeiska samverkanspartners, deltagande i EU-projekt har ökat i betydelse. Skogsbrukets skilda 173 Åström et al, 2011. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 41 (74) inriktning mellan länder försvårar internationellt samarbete. Deltar främst som partner i EU-projekt. 2.3.5 Stockholm Environment Institute (SEI) SEI är inriktade mot miljö. Antalet anställda är ca 220 stycken. 174 73 stycken av dessa arbetar på SEI i Stockholm. 175 FoU-finansieringen uppgår till 163 MSEK. varav 77 MSEK vid SEI Stockholm. Största finansiärerna är SIDA (30 procent), basfinansieringen från Miljödepartementet (18 procent), EU (5 procent), Världsbanken (4 procent) och Formas (3 procent). 176 SEI är ett internationellt forskningsinstitut med huvudkontor i Stockholm och flera kontor i Europa samt kontor i Nordamerika, Afrika och Asien. Syftet är att fungera som en brygga mellan vetenskap och beslutsprocesser inom miljö och hållbar utveckling och detta syfte har inte förändrats nämnvärt sedan institutet bildades 1989. Fokus ligger på tillämpad forskning som ska understödja policy- och beslutsprocesser. Finansieringen kommer i huvudsak från svenska myndigheter och staten där den statliga basfinansieringen används för samfinansiering av projekt. Fokus för institutets forskning är tillämpad forskning inom områdena policy, energi, bioteknik, klimat, riskoch sårbarhet samt vattenresurser. SEI arbetar för att skapa ett mer systematiskt samarbete med universitet och högskolor och har numera samarbetsavtal med KTH och SU och det finns fler som kan bli aktuella framöver. En utökad samverkan med forskningsaktörer är en del av SEI:s strategi 2015-2019 där samverkan formuleras som fördelaktigt framför konkurrens. Det finns även målsättning att öka antalet vetenskapliga artiklar. 2014 publicerades 77 artiklar. 177 Vidare finns en målsättning att bli globalt ledande inom avgränsade forskningsområden. 178 SEI konkurrerar dock med såväl universitet och högskolor som konsulter och tankesmedjor. Inom privat sektor är det i nuläget främst inom finansiell sektor samverkan sker men det finns även samverkan med andra näringslivsaktörer, exempelvis stålindustrin. Institutet har en stark internationell prägel. Samtidigt saknar SEI kontor i städer där flera viktiga internationella organisationer (EU, FN, OECD, Världsbanken) har sina huvudkontor och vilka SEI vill stärka sin kontakt med och påverkan på. Etablering av kontor prioriteras istället i asiatiska och afrikanska länder, där SEI har en relativt stor del av sin verksamhet. 179 Kontakten gentemot de internationella organisationerna hanteras i huvudsak genom samarbete med aktörer som har närliggande kontor. I Sverige har SEI spelat en viktig roll för regeringens beslutsunderlag. I en rapport från Statskontoret om SEI:s nytta för regeringen bedöms SEI bidra genom att utgöra en brygga mellan vetenskap och politik, vara oberoende och bidra med av regeringen efterfrågat underlag. Samtidigt påpekas att SEI:s organisation och starka beroende av offentliga, tillfälliga 174 Stockholm Environment Institute, ref 4. 175 Stockholm Environment Institute, ref 5. 176 Stockholm Environment Institute, ref 3. 177 Stockholm Environment Institute, ref 3. 178 Stockholm Environment Institute, ref 1. 179 Stockholm Environment Institute, ref 3. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 42 (74) uppdragsmedel utgjorde en osäkerhet i förmåga att leverera det regeringen behöver i framtiden, inte minst på grund av att Sidas medel förväntades minska drastiskt. 180 Det kan dock konstateras att SEI:s finansiering är ungefär lika stor idag som 2009 181 (vilket är året Statskontoret utgår ifrån) och att SEI:s basfinansiering såväl som medel från Sida har ökat de senaste åren, vilket möjliggör strategisk organisationsutveckling. 182 När det gäller bedömningen av SEI:s position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 17. Kontigos bedömning av SEI Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Finansieringen i huvudsak från svenska myndigheter och staten, statlig basfinansiering används för samfinansiering av projekt. Tydligare roll i nyttiggörande jämfört med lärosäten, kompletterande nytta av varandra roller och kompetenser. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Fokus för institutets forskning är tillämpad forskning inom områdena policy, energi, bioteknik, klimat, riskoch sårbarhet samt vattenresurser. Nationell betydelse för FoU-område I Sverige har SEI spelat en viktig roll för regeringens beslutsunderlag inom SEI:s områden. Internationell betydelse för FoUområde Internationell aktör, har flera kontor i Europa samt kontor i Nordamerika, Afrika och Asien. 2.3.6 IVL Svenska Miljöinstitutet IVL är inriktade mot miljö och mot samhällsbyggnad. Antalet anställda är 224 personer. 183 FoUfinansieringens sammansättning ser ut som följer. Samfinansierad forskning 86,6 MSEK varav statligt anslag från Naturvårdsverket och Formas utgör 43 procent, Näringslivet 27 procent, EU 30 procent, Basfinansiering 5 MSEK. Utöver detta finansieras verksamheten genom anslag från Naturvårdsverket, VINNOVA, AFA, Forte, Energimyndigheten och Mistra. 184 IVL är ett forskningsinstitut ägt av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning SIVL, med representanter från både stat och näringsliv, och har kontor i Sverige och Kina. Syftet är att bedriva tillämpad forskning och utföra uppdrag för att främja hållbar tillväxt i näringslivet och 180 Statskontoret, 2010. 181 Stockholm Environment Institute, ref 2; Stockholm Environment Institute, ref 3. 182 Stockholm Environment Institute, ref 1. 183 IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 2. 184 IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 1. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 43 (74) samhället. 185 IVL:s forskning är bred inom miljö med fokus på vatten, avlopp, avfall, hållbar statsutveckling och luftföroreningar. Inte minst områdena avlopp, avfall och statsutveckling är växande forskningsområden i och med samhällets ökade krav på återvinning och cirkulär ekonomi. Hållbar statsutveckling har blivit viktigare i förhållande till kommuner. Inom områdena fyller IVL olika funktioner men på vattenområdet är det ofta kopplat till teknisk utveckling. Ett tidigare viktigt forskningsområde för IVL var skogsindustrin. IVL:s finansieringsmodell, samfinansiering, fungerar genom att staten garanterar ett anslag om summan möts av extern finansiering från exempelvis näringsliv och EU. Hittills har IVL lyckats göra detta och institutet arbetar även med att utveckla paketeringen av sina erbjudanden och dialog med näringsliv och myndigheter. Framförallt handlar det om att identifiera vilka samhällsproblem som är viktiga framöver och på vilket sätt IVL skulle kunna bidra till lösningar genom sin verksamhet. För att IVL ska kunna utöka sin verksamhet finns dock ett behov att samfinansieringen växer enligt IVL. IVL har samverkan med flera svenska lärosäten, inte minst Chalmers, Göteborgs universitet och KTH som IVL har ett formellt samarbetsavtal med och en gemensam anläggning, Hammarby sjöstadsverk. Hammarby sjöstadsverk är en forsknings- och demonstrationsanläggning inom området VA och är en viktig plattform för IVL. Exempel på forskningsprojekt som bedrivits genom anläggningen är minskade utsläpp av växthusgaser i hantering av avlopp (tillsammans med JTI och SLU) 186 och effektivare rening från läkemedelsrester (tillsammans med Syvab och Stockholm Vatten). 187 Det finns även ytterligare testanläggning för industriell vattenrening som kan användas för att utveckla och prova vatten-/avloppsrening samt en anläggning i Göteborg för att undersöka miljöförändringar. 188 Vidare har IVL två av sina kontor belägna på Chalmers respektive KTH:s campus. Det finns även samarbete med SLU, SMHI och forskningsinstitutet SP. Dessa är emellertid även IVL:s konkurrenter gällande forskningsmedel. Samtidigt är samarbete med lärosätena viktigt för att få en god uppfattning om den grundforskning som bedrivs inom IVL:s områden, vilket är betydelsefullt för ett institut som huvudsakligen arbetar tillämpat. Internationellt deltog IVL i cirka 30 EU-projekt 2014 och har även mycket verksamhet i Kina, där IVL även har åtta lokalt anställda. Inom näringslivet samverkar IVL främst med företag som arbetar med vattenrening, exempelvis Xylem och med fordonstillverkare gällande biogas och utsläpp. Inom statsutvecklingsområdet samverkar IVL med byggföretag och byggmaterialindustrin men även kommunala bostadsbolag. Inom offentlig sektor är naturvårdsverket en samverkanspartner och samverkan med kommuner och energimyndigheten har utökats. När det gäller bedömningen av IVL:s position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. 185 IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 1. 186 IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 3. 187 IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 4. 188 IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 5. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 44 (74) Figur 18. Kontigos bedömning av IVL Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Samverkan är grunden i verksamheten, allt görs i samverkan, har ingen egen grundforskning. Statliga anslag möjliggör samfinansierade projekt. Uppdrag från näringslivet och myndigheter är betydande del av verksamheten, ca hälften. Ökat fokus på tillämpad forskning med offentlig och privat sektor, även krav i många forskningsprojekt. Både konkurrens och samverkan med lärosäten och andra institut. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Bred tillämpad forskning inom miljö med fokus på vatten, avlopp, avfall, hållbar statsutveckling och luftföroreningar. Inte minst områdena avlopp, avfall och statsutveckling är växande forskningsområden i och med samhällets ökade krav på återvinning och cirkulär ekonomi. Nationell betydelse för FoUområde Tre starkt växande områden inom vatten, avfall och hållbar statsutveckling. Betydelsefull FoU-partner till näringsliv och myndigheter. Internationell betydelse för FoUområde EU-projekt har ökat i betydelse och institutet har betydande EU-finansiering. Har kontor i Kina, utvecklar projekt där sedan lång tid. 2.3.7 Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi I ett Formasperspektiv är Beijerinstitutet inriktat mot miljö och areella näringar. Antalet anställda uppgår till 27 stycken. 189 Beijerinstitutet är en del av Kungliga vetenskapsakademin och bedriver tvärvetenskaplig grundforskning, och i viss mån tillämpad forskning, inom områdena urbana miljöer, matproduktion, beteenden, komplexa system och global dynamik (miljö- och samhällsförändring). Under de senaste åren har institutet utvecklats inom området system, inte minst gällande globala systemfrågor. Exempelvis bedriver institutet ett Formasfinansierat projekt som syftar till att utveckla teorier för att värdera resiliens och utvärdera hållbarhet i socio-ekologiska system. 190 Ett annat program fokuserar på att förstå konsekvenser och möjligheter att skapa hållbar fiskproduktion med fokus på Indiska oceanen. Detta görs i samarbete med universitet och institut från hela världen. Samverkan är något som Beijerinstitutet eftersträvar i alla sina projekt. I Sverige sker denna samverkan främst med andra lärosäten. Stockholm Resilience Centre är exempelvis ett samarbete mellan SEI, Stockholms universitet och Beijerinstitutet. Beijerinstitutet samverkar även med Centre for Environmental Economics Unit vid Göteborgs universitet i ett SIDA-finansierat program att stötta forskning om miljöekonomi i utvecklingsländer och med Umeå 189 Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, ref 1. 190 Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, ref 3. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 45 (74) universitet. 191 Samverkan med näringslivet är begränsad men institutet driver exempelvis ett projekt tillsammans med fiskenäringen. Beijerinstitutet har sedan bildandet fått forskningsfinansiering från Kjell och Märta Beijers stiftelse men saknar långsiktig finansiering, då driftsfinansieringen omförhandlas var tredje år. Andra aktörer som finansierar institutets forskning är IDRC, EAERE, EU-kommissionen, Ebba och Sven Schwartz stiftelse, Mistra, Cirad, Riksbankens Jubileumsfond, Sida, Formas och Wiomsa, Western Indian Ocean Marine Science Association. 192 När det gäller bedömningen av Beijerinstitutets position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning. Figur 19. Kontigos bedömning av Beijerinstitutet Område Kontigos bedömning Position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i förhållande till universitets- och högskolesystemet Institutet är en del av Kungliga Vetenskapsakademin och bedriver tvärvetenskaplig grundforskning, och tillämpad forskning. Samverkan med främst lärosäten och offentlig sektor. Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning Viss relevans för Formas. Bedriver tvärvetenskaplig grundforskning, och i viss mån tillämpad forskning, inom områdena urbana miljöer, matproduktion, beteenden, komplexa system och global dynamik. Nationell betydelse för FoU-område Samverkar främst med andra lärosäten i olika forskningsuppdrag. Litet institut, som har en strategi att hitta aktiv samverkan i alla projekt. 2.4 Några samlade iakttagelser rörande instituten 2.4.1 Institutens inriktning och Formas fokusområden I de föregående två avsnitten har vi presenterat ett antal institut som verkar inom Formas fokusområden. Om vi sammanfattar dessa två avsnitt så framträder följande bild. 191 Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, ref 2. 192 Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, ref 1. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 46 (74) Figur 20. Sammanfattande figur hur instituten huvudsakligen kopplar till Formas fokusområden Miljö SP Processum SEI IVL SMHI Areella Näringar Samhällsbyggnad JTI SP SP Food and Bioscience SP Hållbar Samhällsbyggnad Innventia SVA Beijerinstitutet Beijerinstitutet CBI Skogforsk SP Processum Glafo VTI Swerea Instituten skiljer sig som nämnde i inledningen åt vad gäller ägarförhållanden, hur verksamheten bedrivs, hur resultaten tas tillvara samt i vilken utsträckning de främjar innovation (det är till exempel stor skillnad mellan SVA och vissa delar av SP-koncernen). De Formasrelaterade forskningsinstituten är hyfsat specialiserade inom tydliga ämnesområden, som vi bedömer som avgränsade. Detta avgör inriktningen på forskningen som bedrivs, men de har det gemensamt att de alla utgör en tydlig länk mellan akademi och industri och att de är spetsaktörer inriktade på teknisk utveckling. Instituten finansieras som vi såg i beskrivningen av de enskilda instituten (se också de tre efterföljande styckena) genom en kombination av offentliga medel via basanslag och projektmedel, samt med pengar från privata företag som betalar för uppdragsforskning. Fördelningen mellan offentlig och privat finansiering varierar. Flera institut har dock basanslag som utgör en mindre del av den totala omsättningen. Inom området miljö verkar framförallt SEI, IVL, SMHI, Beijerinstitutet och SP Processum. SEI forskar i huvudsak om hållbar utveckling, klimat och miljö i förhållande till besluts- och policyprocesser. Forskningen rör bland annat energi, klimat, risk- och sårbarhet samt vatten, något även andra institut forskar om. IVL:s miljöforskning har fokus på vatten, avlopp, avfall och luftkvalitet. SMHI är inriktad på meterologi, hydrologi, oceanografi och klimatforskning. Det finns även hos SMHI forskning kopplad till luft- och havsmiljö. Beijerinstitutet tittar på samhälle och miljö ur systemperspektiv såsom urbana miljöer och resiliensvärdering. De har även forskning som överlappar areella näringar kopplad till matproduktion. SP Processum arbetar med skogsråvara och bioraffinering, vilket gör att även de verkar inom området areella näringar. Inom området areella näringar finns dessutom JTI, SP Food and Bioscience, Skogforsk, SVA, Beijerinstiutet och Innventia. JTI:s forskning är fokuserad på jordbruksforskning med tyngd mot teknik. De forskar även på energi kopplad till jordbruket. SP Food and Bioscience forskar på livsmedelsproduktion, -produkter, -processer och förpackningar. SVA:s forskning inom areella näringar rör djurhälsa och smittskydd kopplat till tama och vilda djur. Forskning rörande skog finns förutom på SP Processum inom Skogforsk och Innventia. Innventias forskning fokuserar på SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 47 (74) förpackning, material- och produktutveckling av skogsråvara medan Skogforsks forskning fokuserar på själva skogsbruket. Mellan Innventia och SP/Processum finns visst överlapp gällande inriktning. Inom samhällsbyggnad är SP, SP hållbar samhällsbyggnad, CBI, Glafo, VTI och Swerea aktiva. SP verksamhet berör bland annat transport, risk- och säkerhet och samhällsbyggnad i bred bemärkelse. SP:s verksamhet överlappar flera av de andra institutens områden såsom avfall, kemikalier, transport, miljösystemanalys och energi. Den nybildade enheten SP Hållbar samhällsbyggnad fokuserar på byggnad som system, hållbara städer och biobaserade material. Glafo, som ska inkluderas i Hållbar samhällsbyggnad, forskar på glas för hushåll, konstruktion (bygg och fordon) samt förpackning. CBI:s forskning är inriktad på hållbarhet och produktion av betong och bergmaterial. Swereas forskning berör främst materialutveckling, kompositer och lättviktsmaterial, korrosion, metallurgi och gjutna material. Forskningen rör bland annat energieffektiviserade processer och det finns även forskning om substitution av farliga kemikalier. VTI forskar på transportsystemet, fordon, underlag, människan i trafiken samt ett hållbart transportsystem. Forskningen sker på flera olika transportmedel. 2.4.2 Institutens finansieringsportfölj Inom ramen för kartläggningen har Kontigo gjort en portföljanalys av forskningsinstitutens finansiering, med fokus på fyra betydande forskningsfinansiärer; Formas, Energimyndigheten och VINNOVA samt Mistra. Kartläggningen avgränsas till att omfatta projekt där forskningsinstituten står som projektägare/bidragsmottagare. Tabellen nedan innehåller information om totalt belopp för perioden 2005-2015. Klart störst finansiering under perioden har Swerea, med en klar tyngdpunkt hos VINNOVA. SP har under perioden en bred finansiering från samtliga fyra finansiärer, med tyngdpunkt hos VINNOVA. Innventia, VTI, Skogforsk och IVL har drivit projekt med finansiering från samtliga forskningsfinansiärer, men med klar tyngdpunkt hos någon av dem. Flera av instituten har, i rollen som projektägare, finansiering från enbart en eller två av de fyra finansiärerna. Tabell 1. Totalt beviljat belopp per forskningsinstitut samt fördelat efter forskningsfinansiär. År 2005-2015. Projekt där instituten står som projektägare. Institut Totalt belopp Därav Formas Swerea 875 575 728 43 548 000 SP 380 042 887 72 696 586 Skogforsk 310 695 962 258 040 000 Innventia 244 288 404 14 707 000 IVL 210 871 733 128 641 733 SEI 136 481 766 126 381 766 VTI 90 050 380 4 380 300 JTI 66 959 096 56 910 300 SMHI 92 153 096 66 153 096 SVA 49 191 233 49 191 233 SIK 22 896 400 17 486 400 Trätek 20 572 000 CBI 20 094 500 9 519 500 Glafo 5 175 000 Källa: Respektive finansiärs projektdatabas Därav VINNOVA 746 376 735 167 708 718 2 610 930 165 747 771 2 530 000 82 772 780 Därav Energimyndigheten 75 150 993 127 137 583 45 045 032 53 233 633 4 000 000 2 597 300 10 048 796 5 410 000 20 572 000 10 575 000 5 175 000 SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 48 (74) Därav Mistra 10 500 000 12 500 000 5 000 000 10 600 000 75 700 000 10 100 000 300 000 26 000 000 Ser vi till antal beviljade projekt över tidsperioden så har Swerea och SP klart flest, följt av Innventia, Skogforsk och SVA. SP har framförallt många mindre projekt med finansiering från Energimyndigheten, men har också varit konkurrenskraftiga hos Formas. Tabell 2. Totalt antal beviljade projekt per forskningsinstitut samt fördelat efter forskningsfinansiär. År 2005-2015. Institut Totalt antal Därav projekt Formas Swerea 430 7 SP 358 113 Innventia 136 4 Skogforsk 113 42 SVA 58 58 SMHI 50 49 VTI 49 25 JTI 48 24 IVL 48 36 SIK 38 30 CBI 36 33 SEI 36 33 Trätek 9 Glafo 3 Källa: Respektive finansiärs projektdatabas Därav VINNOVA 291 44 94 2 21 2 7 3 Därav Energimyndigheten Därav Mistra 132 198 37 68 2 23 4 9 3 3 1 1 1 1 1 6 1 3 När det gäller hur instituten arbetar så kan konstateras att de framförallt skiljer sig åt vad gäller den externa finansieringen i den bemärkelsen att instituten är i högre grad externfinansierade, i synnerhet av näringslivet (se kapitel 2). Det skiljer sig naturligtvis åt mellan olika institut (som vi också sett i tidigare kapitel). Sedan är det naturligtvis stora skillnader hur instituten prioriterar. Inte minst finns det en skillnad vad gäller kompetensprofil på de anställda. Instituten har väldigt välutbildad personal, många disputerade, t.ex. i förhållande till näringslivet. Dock – relativt sett – ganska få doktorander samt professorer relativt lärosätena. Ett annat område där instituten skiljer sig från lärosätena är i vilka man ser sina kunder. Detta gäller i synnerhet SP-koncernen som har ett betydligt större fokus på företag, även småföretag. Enheten SP småföretag till exempel ska bidra till att fler SMF, utifrån deras utvecklingsbehov, får kännedom och tillgång till SP-koncernens kompetens. SP Småföretag leds och drivs centralt och har en väl uppbyggd intern organisation kopplad till sig. Samtliga enheter och bolag har utsedda ansvariga för arbetet med små och medelstora företag. 2.4.3 Internationalisering FP7 var under perioden 2007-2013 EU:s ramprogram för forskning och innovation. Sverige och svenska aktörer har varit relativt konkurrenskraftiga inom det sjunde ramprogrammet, med en total andel av ca 4 procent av den totala budgeten mellan 2007 och 2013. Figur 21 nedan visar att svenska universitet och högskolor har en relativt stor andel av beviljade medel inom ramprogrammet, medan forskningsorganisationer, där forskningsinstituten ingår, har en jämförelsevis mindre andel av beviljade medel. Detta reflekterar sannolikt det svenska innovationssystemets uppbyggnad med en jämförelsevis stark akademi och en mindre institutssektor. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 49 (74) Figur 21. Andel beviljade medel till svenska aktörer jämfört med respektive aktör i FP7 Källa: VINNOVA (2014) Källa: VINNOVA (2014) Årsbok 2014: Svenskt deltagande i europeiska program för forskning och innovation. Programmet var indelat i fem delprogram; Cooperation, Ideas, People, Capacities och Euratom. Cooperation var det klart största med 61 procent av den totala budgeten. Svenska organisationer har haft ett aktivt deltagande i alla delar av Cooperation men har visat sig vara mer konkurrenskraftiga inom vissa tematiska områden. Det svenska deltagandet inom temaområdena Transport, Hälsa och Säkerhet ligger över det genomsnittliga deltagandet för Cooperation, medan det ligger under rörande t.ex. Livsmedel, jordbruk och bioteknik samt Miljö och klimat. Forskningsinstituten har haft ett stabilt deltagande i Cooperation med en andel på 15 procent av beviljade medel, medan andelen för universitet och högskolor är omkring 50 procent och dessutom minskande under perioden 2007-2013. där RISE-instituten har en stor del av det deltagandet. Deltagandet är särskilt högt inom Transport och NMP. Bland forskningsinstituten inom Formas områden är det framförallt SP som varit framgångsrika inom FP7 och är fjortonde största svenska aktör. Tabell 3. Topp 50 svenska aktörer inom sjunde ramprogrammet Placering 1 2 3 14 18 19 23 24 26 27 Aktör Karolinska institutet Lunds universitet KTH SP IVL SMHI Swerea IVF Swerea Sicomp VTI SIK Deltagande (projekt) 315 315 300 62 35 35 23 22 20 20 Koordinatorer 112 86 66 11 1 5 5 0 5 2 Beviljade medel (euro) 186 185 950 147 002 569 139 078 793 20626490 10 882 205 14 511 655 7 073 943 6 211 506 7 404 854 3 635 771 SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 50 (74) Källa: VINNOVA (2014) Källa: VINNOVA (2014) Årsbok 2014: Svenskt deltagande i europeiska program för forskning och innovation. Tabell 4. Topp 50 svenska aktörer inom Cooperation. Placering Aktör Deltagande Koordinatorer Beviljade (projekt) medel (euro) 1 KTH 188 27 83 763 348 2 Karolinska institutet 185 30 101 735 894 3 Lunds universitet 180 14 71 380 545 14 SP 43 8 18 553 654 17 IVL 32 1 10 067 519 18 SMHI 31 5 13 561 313 22 Swerea Sicomp AB 20 0 6 211 506 25 Swerea IVF 19 4 6 996 632 27 VTI 18 5 6 733 836 32 SIK 14 2 554 741 44 SVA 8 1 718 305 Källa: VINNOVA (2014) Årsbok 2014: Svenskt deltagande i europeiska program för forskning och innovation. Det svenska deltagandet i sjunde ramprogrammet minskade något – mätt som andel av beviljade medel – mellan 2007 och 2013, men mängden svenska aktörer som deltog i programmet ökade. Detta har skapat förutsättningar för ett brett svenskt deltagande även i Horizon 2020. Horizon 2020 är också avsevärt större än sjunde ramprogrammet - 80 miljarder euro jämfört med 50. För Horisont 2020 har aktiviteterna inom Marie Skłodowska-Curie fortsatt fokus på att stärka forsknings- och innovationskapaciteten i Europa med mobilitet som verktyg. De svenska forskningsinstituten stärkte under den avslutande delen av sjunde ramprogrammet sitt deltagande i mobilitetsprogrammet inom Cooperation, vilket talar för en fortsatt stark utveckling på detta område. Forskare och organisationer som deltagit i dessa program kan väntas ha stärkt sin konkurrenskraft för ett framtida deltagande i Horisont 2020. Utformandet av Horisont 2020 karaktäriserades av en uttalad utmaningsdriven ansats, initierad av Lundakonferensen New World – New Solutions. Under ledning av Sverige formulerades där ett tydligt behov av att frångå branschspecifika, tematiska insatser och istället formera grupperingar kapabla att ta sig an de stora samhälleliga utmaningarna. Det ansågs nödvändigt att anpassa forskningsresultaten till användarna och inkludera behovsägarna tidigt i forsknings- och innovationsprocessen. Detta skulle också ge möjlighet för innovativa lösningar att tidigare nå marknader. I stället för som sjunde ramprogrammets tio tematiska delar består samverkansdelen i Horisont 2020 av nyckelteknologier (key enabling technologies) och samhällsutmaningar. VINNOVA har tillsammans med EU-samordningsfunktionen utformat en gemensam insats: Nationella påverkansplattformar för ett ökat deltagande, för att mobilisera och positionera det svenska deltagandet i Horizon 2020. Insatsen ska förbättra förutsättningarna för ett svenskt deltagande i ramprogrammet. Samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor ses också som nödvändig i de Strategiska Innovationsprogram som VINNOVA, Energimyndigheten och Formas genomför på Regeringens uppdrag. Programmen ska skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och flera av dem har en tydlig relevans för Horisont 2020. Beviljade program har särskilt inbjudits att söka en påverkansplattform i syfte att stärka deras arbete. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 51 (74) 2.4.4 Samverkan Det kanske viktigaste sättet instituten arbetar på rör samverkan, i synnerhet inom RISE-koncernen. Ett exempel här är SP som de senaste åren tydligt organiserat sig i affärsområden och ett antal bredare kompetensområden, enheter. Vi har bl.a. belyst Hållbar Samhällsbyggnad. Den forsknings- och innovationspolitiska trenden inom breda samhällsutmaningar borde innebära att instituten får en viktig roll att koordinera och driva processer som av nödvändighet involverar många olika aktörer. Instituten har nätverk till näringslivets aktörer, till universiteten och även till policynivån. Detta ser vi sannolikt exempel på genom VINNOVAs snabbt växande program Strategiska innovationsområden/program och Utmaningsdriven innovation, som bygger på samverkan mellan många olika aktörer. Här har instituten i många fall tagit en ledande roll. 8 av 62 beviljade innovationsagendor leds av någon av de institut som ligger inom Formas fokusområden (SP leder 5, Swerea 2 och IVL 1), motsvarande för utmaningsdriven innovation är 15 av 58 (SP har 5, Swerea har 3, Innventia, IVL och CBI står bakom 2 var och IVL har 1). Även andra institut, framförallt inom RISE-koncernen, är ledande inom dessa program. Tabell 5. Institutens deltagande i programmen strategiska innovationsområden och utmaningsdriven innovation. Antal beviljade projekt som projektägare. Aktör Institut Formas Antal beviljade innovationsagendor 8 Antal beviljade projekt utmaningsdriven innovation 15 Institut 9 4 Universitet/högskola 21 21 Övriga aktörer 24 18 Totalt 62 58 Källa: VINNOVA Forskningsinstituten har varit framgångsrika på senare år i VINNOVAs strategiska satsningar på Utmaningsdriven innovation och Strategiska innovationsområden, som är en bärande del inom VINNOVAs samverkansprogram. Satsningen Strategiska innovationsområden ska skapa förutsättningar för internationell konkurrenskraft och för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Tanken är att näringslivet, offentlig sektor och akademi ska samverka för gemensamma prioriteringar av investeringar i forskning, utveckling och innovation och därigenom förstärka varandra. Arbetet med Strategiska innovationsområden leds av VINNOVA och genomförs i samverkan med Energimyndigheten och Formas. Vad gäller institutens samverkan med andra aktörer i forskningsprojekt har vi haft tillgång till detaljerade data från Formas. I genomsnitt samarbetar instituten med universitet i ca vart femte projekt, medan det är mycket ovanligt att man i Formasfinansierade projekt samverkar med andra typer av aktörer. Tabell 6. Institutens samverkan – analys av Formas portfölj Institut Antal projekt Andel med lärosäten SP 72 IVL 34 9% SkogForsk 29 17% 7% 7% SVA 29 28% 3% 7% 22% Andel med andra Formasinstitut 3% Andel med övriga institut 4% SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 52 (74) Andel med andra partners 3% CBI 28 11% 7% 4% SIK 25 12% SMHI 24 29% VTI 23 SEI 22 18% gJTI 20 13% Swerea 7 58% Innventia 4 25% Totalt 306 17% 8% 4% 4% 9% 6% 2% 3% Källa: Formas Tittar vi på de enskilda institutens årsredovisningar så kan vi se att det finns betydlig fler samarbetsformer än vad som framkommer i ovanstående tabell. En annan viktig insikt är att det skiljer sig väldigt mycket mellan olika institut. Även inom exempelvis en enhet som SP Hållbar Samhällsbyggnad. Instituten samverkar helt klart med varandra inom sina FoU-verksamheter. Här är SP-koncernen kanske tydligast i den bemärkelsen att man de senaste åren i allt större utsträckning har organiserat sig för att kunna möta utlysningar som premierar breda kompetenser och aktörsnätverk. Det sker också visst samarbete mellan de olika delarna i RISE. En viktig aspekt här är att RISE-koncernen arbetar med att tillhandahålla funktioner som berör samtliga institut. Det handlar bl.a. om gemensam hantering av vissa frågor som berör sektorn. Inom RISE-gruppen finns flera nätverk etablerade för att samordna olika funktioner. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 53 (74) 3% 3 Instituten och nyttiggörande av forskning 3.1 Inledning En viktig aspekt i denna kartläggning av forskningsinstituten har således varit att kartlägga och analysera deras roll och betydelse för nyttiggörandet av den forskning som produceras vid universitet och högskolor. Vi har som tankemodell haft nedanstående figur. Den är tänkt att representera en kedja där olika typer av resultat kan förväntas inträffa vid olika tidpunkter i olika delar av samhället. Figur 22. Linjär modell för att analysera resultat och effekter av forskningsfinansiering När det gäller forskning, innovation och nyttiggörande så tänker vi oss att detta kan handla om ett antal olika företeelser. Det kanske vanligaste sättet att nyttiggöra forskningsresultat är genom kommunikation i böcker, tidskrifter och vid forskningskonferenser, men också olika media inklusive TV och press exempelvis genom debattartiklar. Läromedel i form av böcker och e-learning och Internet generellt har vidare skapat nya möjligheter att kommunicera och interagera (bloggar etc.). Medievalet har naturligtvis betydelse för innehåll och hur resultatet tas emot. En hypotes är att forskningsinstituten är relativt betydelsefulla för att nyttiggöra forskningen genom att sprida den. Utbildning i olika former är en annan metod för nyttiggörande, i synnerhet forskarutbildning. När det gäller instituten är det kanske särskilt när det gäller olika typer av uppdragsutbildning. Många finansiärer kräver att projekt ska genomföras i så kallad trippel helix, dvs. samverkan mellan aktörer från akademi, offentlig sektor och näringslivet. Ibland talas det till och med om quadruple helix (att också den sociala ekonomin och ideell sektor inkluderas). Detta torde vara ett av de viktigaste områdena där instituten bidrar till att underlätta för nyttiggörande av forskning Företag och offentliga verksamheter kan ge forskare i uppdrag att forska kring ett visst område. De betalar då för forskningen och får direkt och ofta ensamma tillgång till resultaten. Uppdragen kan SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 54 (74) ha olika horisont, varför resultaten kan komma att tillämpas omedelbart eller på längre sikt. Företag kan använda uppdragsforskning som ett sätt att få försprång på en marknad, varför avtalet kan innehålla begränsningar i möjligheter till publicering. Avtalet bör också reglera vilka som har rätt till de resultat som forskningen ger upphov till, samt vad båda parter tog med sig för intellektuella tillgångar in i projektet. Ett vanligt steg på vägen vad gäller nyttiggörande är att säkerställa rättigheterna till forskningsresultaten. I detta sammanhang kan det handla om exempelvis patentskydd, upphovsrätt, design och mönsterskydd etc. Licensiering är ett ytterligare sätt att nyttiggöra forskning. Att stödja och underlätta forskare etc. detta sammanhang torde vara en viktig roll för instituten. Föregående stycke innebär i viss utsträckning en inlåsning. Ett annat sätt att nyttiggöra forskning är därför att arbeta med det som kallas öppen IP. Öppen IP har tillämpats mycket inom IKTområdet (s.k. öppen källkod). I detta sammanhang kan också den licensform som heter ”Creative Commons” nämnas (dvs. möjligheten att sprida och använda publicerat material). Dessa former av nyttiggörande torde vara mindre vanligt förekommande bland de institut som verkar inom Formas fokusområden. Att ett nytt företag skapas kring en idé eller av en forskare är naturligtvis en ytterligare form av nyttiggörande som många policymakares framhåller som mycket positivt (om det sker). En hypotes är att detta är ett område där instituten är viktiga för nyttiggörandet. Det finns naturligtvis ytterligare viktiga sätt på vilket forskning kan nyttiggöras. Ett sådant är att skapa rörlighet – inom sektorer (t.ex. att forskare flyttar mellan olika universitet och högskolor) eller, vilket kanske egentligen är ännu viktigare, mellan olika sektorer. Här kan man tänka sig att instituten kan ha en väldigt viktigt roll, i synnerhet för att öka rörligheten eller kontakten mellan forskare och näringsliv eller andra delar av samhället (myndighetsvärlden etc.). 3.2 Institutens nyttiggörande av forskning Jämfört med många andra aktörer i innovationssystemet har forskningsinstituten i regel en betydligt högre omsättning. Med ett övergripande starkt fokus på forskning och utveckling kan dock ett visst mått av innovations- och entreprenörskapsfrämjande anses återfinnas inom de flesta aktiviteter som instituten är involverade i. Gemensamt för forskningsinstituten är deras mål att stärka konkurrenskraften och öka tillväxten inom respektive industri eller kompetensområde (här avses framförallt RISE-koncernen; av instituten med Formasrelevans så är detta relevant för vissa emedan andra egentligen primärt har andra uppgifter). Detta mål är i synnerhet viktigt för de kunder som betalar för uppdragsarbete. Detta åstadkommer instituten genom att delta i innovationsprocessen med att utveckla och överföra kompetens och ny teknik. Utöver samarbetet med akademi, industri och andra institut förekommer även kontakter med branschorganisationer, IUC m.m. Forskningsinstitutens tjänster grundar sig i den forsknings- och utvecklingsexpertis de besitter inom sina respektive områden. I samarbetet med de SMF som är i en tillväxtfas har instituten ofta en aktiv roll tidigt i främjandeprocessen. Många gånger är de involverade i idéfasen, dock inte bara i rollen som forsknings- och utvecklingsresurs. Här tycker vi oss se ett ökat nyttiggörande i den bemärkelsen att instituten förefaller ha ökat sin samverkan med SMF. Samtidigt – även om ingen av de intervjuade på något sätt lyft detta – så skulle man här kunna tänka sig ett överlapp med andra aktörer i företagsfrämjande systemet (till exempel klustersatsningar eller aktörer som Almi). SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 55 (74) Ett flertal av instituten i studien assisterar mindre företag i projektfinansieringsprocesser, inte med eget kapital, men genom att hjälpa till med ansökningar i samband med olika utlysningar där institutet också kan ingå i projektkonsortiet. Detta gäller exempelvis Innventia, CBI Betonginstitutet och Swerea IVF. Test- och verifieringstjänster är ytterligare exempel på verksamhet som instituten kan tillhandahålla. Vissa av de Formasrelaterade instituten erbjuder testbäddar som en mycket viktig service eftersom det ger företag en möjlighet att visa upp fungerande koncept för potentiella kunder. Likaså erbjuder Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik (JTI), via sina verkstadsresurser, testverksamhet till entreprenörer och Svenska Miljöinstitutet ger oberoende utlåtanden om tekniska lösningar. När det gäller forskningsinstitutens nytta kan konstateras att många aktörer kan påvisa imponerande resultat i form av ökad tillväxt hos små och medelstora företag. CBI Betonginstitutet talar om utvärderingar av forskningsnyttan som visar vinster på 10-15 gånger insatsen i form av effektivisering inom byggbranschen. Energimyndigheten har utvärderat Innventia. Man har svårt att peka på konkreta effekter av projekten, men konstaterar att det huvudsakligen fungerat bra och att organisationerna och företagen som deltagit varit positiva till verksamheten. När det kommer till att tillvarata resultat genom att bilda nya företag skiljer det mycket mellan de olika instituten. Hos andra institut som exempelvis Skogforsk, CBI och JTI förekommer det mer sällan eller inte alls. I flera fall finns det en uttalad intention om att resultaten från verksamheten i första hand ska överföras till industrin och skapa tillväxt i befintliga företag. Graden av avknoppningsverksamhet kan delvis påverkas av vilken inriktning institutet har, med olika traditioner inom olika industrigrenar; delvis spelar ägarförhållandena in, med en lägre avknoppningsgrad i ett branschägt institut som Innventia där det potentiellt kan uppstå en intressekonflikt gentemot de stora ägarna/kunderna. Förutom de resultatindikatorer som nämns här och det direkta nyttogörandet som åstadkoms i varje enskilt uppdrag och projekt, sprider forskningsinstituten aktivt nya rön och resultat genom olika kanaler till exempel genom att ge kurser och annan utbildningsverksamhet samt genom att publicera egna rapporter och vetenskapliga artiklar. En avgörande faktor är möjligheterna för näringslivet att få delta i formuleringen av forskningsoch innovationsfrågor. Detta sker vanligen genom att näringslivet investerar i olika former av forskningsinsatser eller deltar i samverkansprocesser som finansieras av andra. Utformningen av modeller för näringslivets investeringar i forskning måste bygga på en ömsesidig förståelse för varandras behov och intressen. Ur akademins sida är tillgången till data från produktionens olika delar ofta central. Mycket kan förbättras och det är vår bild att instituten bidrar till detta. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 56 (74) 4 SWOT-analys av forskningsinstituten 4.1 Inledning En SWOT-analys är ett verktyg som vi i detta kapitel använder för att analysera instituten samlat utifrån styrkor och svagheter vad gäller framförallt deras roll när det gäller att nyttiggöra forskning. Analysen visar också vilka möjligheter och hot som förändringar i den omvärld instituten kan ge upphov till. Styrkor och svagheter finns i institutens) inre miljö och är oftast nutida eller en följd av redan inträffade händelser. Här försöker vi att uppmärksamma rådande kompetenser och resurser för att avgöra vad som görs bra och vad som behöver förbättras. Styrkor och svagheter är relativa, dvs. att instituten är bra på något räcker inte för att utgöra en styrka, utan de måste vara bättre än sina ”konkurrenter” (här är det inte alldeles självklart vilka som kan sägas vara konkurrenterna, i vissa fall är det universiteten, i andra fall är kanske någon annan aktör i det innovationsfrämjande systemet). Det är även kritiskt att styrkorna når ut till institutens kunder. Här är naturligtvis företagen viktiga, men egentligen hela samhället. I synnerhet eftersom flera av de områden som instituten arbetar inom. Det är inte en styrka att ett företag producerar god och näringsriktig mat om det inte är den typ av mat som kunderna efterfrågar. Möjligheter och hot är framtidsinriktade, och bygger på kommande förändringar i företagens omgivning. För oss handlar det här om att vi försöker att vara uppmärksamma på den externa miljön (t ex förändringar i makroekonomin eller i demografin eller generella värderingsförskjutningar). Att snabbt kunna svara på händelser i sin omvärld ger instituten en konkurrensfördel gentemot aktörer som saknar denna förmåga. De styrkor, svagheter, möjligheter och hot som lyfts fram är sådana som vi också tycker är relativt vanligt framhållna i intervjuerna. 4.1.1 Styrkor I den här studien har vi identifierat ett antal styrkor. Generellt kan man tala om två typer av institut. Den ena delen är myndigheter som SVA och SMHI, medan den andra delen industriforskningsinstituten – är behovsstyrda och har som fokus att utveckla näringslivet. Den sistnämnda har fått ökade statliga resurser sedan 10 år tillbaka och har därigenom kunnat växa och bli en viktigare del av det svenska innovationssystemet, detta är en klar styrka. Det kan vi också se, bland annat genom att instituten tagit en tydligare koordinerande roll i många FoUprojekt (t.ex. i utlysningar från VINNOVA). En annan styrka som väldigt många av de som intervjuats lyfter fram är att de svenska forskningsinstituten har en central roll när det gäller att utveckla näringslivet, inte minst små och medelstora företag som ofta saknar nödvändig spetskompetens och nödvändiga resurser. Instituten bidrar till att företag utvecklar sin konkurrensförmåga och sina affärserbjudanden med hjälp av ny kunskap, ny teknologi och innovationer genom att de bygger nätverk och förstår behov hos sina kunder, med särskild uppmärksamhet på små‐ och medelstora företag. En annan styrka som lyfts fram är att de är en kanal in mot universiteten och högskolorna för företagen. Samverkan sker både i projektform men också genom adjungerade tjänster. Tittar man på SPkoncernen så är det ett par universitet som dominerar, i alla fall vad gäller sampublicering (KTH, Chalmers och SLU). SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 57 (74) Sammanfattningsvis kan sägas att industriforskningsinstituten i Sverige utför en relativt liten del av den vetenskapliga produktionen, men att de fyller en viktig roll som komplement till forskningen vid universitet/högskola och näringslivets forskning. Vi tycker oss genom våra intervjuer – och genom att studera annat underlagsmaterial – kunna konstatera att denna kompletterande roll stärkts de senaste åren. Flera av de svarande lyfter i detta sammanhang att institutetens viktigaste roll är att bygga konsortier och att detta är ett område de har en spetskompetens kring, bl.a. är de bättre på, att bygga utvecklingsagendor. Instituten har också en tydlig roll när det gäller uppdragsforskning i den bemärkelsen att de har en betydligt större andel i sin verksamhet jämfört med universitet och högskolor. Många av de svarande har också lyft institutens förmåga att arbeta med om man så vill den tredje uppgiften, med att kommunicera forskning och att föra ut den till olika delar av samhället. En styrka som lyfts fram är att instituten är viktiga för att skapa förutsättningar för nyttiggörande. Dels för att de bidrar med nätverk, dels för att de har kompetens och en hyfsad effektivitet när det gäller att koordinera större forskningsprogram. Dels för att de arbetar med att erbjuda infrastruktur för empiri, dvs. olika typer av utrustning, laboratorier, test- och demoanläggningar etc. Instituten skapar också nytta i och med att de bidrar till att dra till resurser till det svenska forskningslandskapet. Instituten skapar kunskap (utbildningar), skapar nätverk och är viktiga för de resultat och effekter som kan definieras som ny teknik och nya metoder. Indikatorer för detta är att instituten, i olika utsträckning, är attraktiva som partners och utförare av uppdragsforskning, att deras utrustning och anläggningar används för test och verifiering av nya produkter, tekniker och metoder. En ytterligare styrka, som lyfts fram av i synnerhet företrädare för instituten, är att de skapar en alternativ arbetsmarknad för akademiker. I synnerhet för disputerade akademiker som har en vilja att närma sig näringslivet. Slutligen bör det tilläggas att vara verksam som forskare vid ett forskningsinstitut erbjuder möjligheter att arbeta med forskning samtidigt som en tydlig kontakt med tillämpare av forskningsresultat inom näringslivet kan hållas. Denna modell för industriinstitutens inriktning utgör grunden för deras verksamhet. Att kompromissa alltför mycket med antingen de forskningsmässiga eller de tillämpningsorienterade målsättningarna leder enbart till att institutens existensberättigande ifrågasätts. För att bibehålla och utveckla sin position är det där viktigt att i synnerhet de Formarelaterade instituten inom RISE-koncernen tydliggör sin roll och utvecklar sina styrkor (som beskrevs i föregående stycken). 4.1.2 Svagheter Även om sektorn vuxit den senaste 10-årsperioden så är det fortfarande en liten sektor (i synnerhet jämfört med vissa andra länder, exempelvis Tyskland). Samtidigt så sker det en mycket kraftig utveckling inom sektorn. Ett sådant exempel är de organisationsförändringar som genomförs av SP. Vår bild är att instituten generellt har en bra företagskoppling och bra nätverk, men det förefaller som om det fortfarande finns viss inlåsning av personal i bemärkelsen att det, enligt vissa av de som intervjuats, är dålig rörlighet på instituten, dvs. att de skulle vinna utvecklings- och kompetensmässigt om personalen i högre grad prövade arbeten också inom andra delar av samhället eller näringslivet. Detta torde dock egentligen inte endast vara en utmaning för institutssektorn. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 58 (74) Instituten arbetar i viss mån i hela spannet från grundforskning till renodlad FoUkonsultverksamhet. En svaghet är dock att de inte – trots industridoktorander och hög andel disputerade i jämförelse med många andra samhällssektorer – bedöms erbjuda den typ av forskningsmiljöer som krävs (jmf. traditionella universitet). Många länkningar med universitet förefaller personbundna, snarare än formaliserade (även om det i sig kan vara en komplicerad lösning). Därtill behöver samarbetet mellan de stora universiteten och industriforskningsinstituten förbättras. Här krävs både ett nytt samarbetssystem och incitament. Detta kan ses som en styrka fortfarande, men också egentligen som en möjlighet. Vissa universitet har dessutom uttryckligen, i strategier etc., lyft fram betydelsen av institutssektorn. SLU formulerar exempelvis det så här i sin strategi 2013-2016: ” SLU tror på en fortsatt stark roll som ett sammanhållet, nationellt sektorsuniversitet. Genom samverkan med sektorsinstituten Skogforsk och SVA, samt JTI och SIK inom SP, kan kompletterande verksamhet inom forskning och utveckling länkas ihop i hela värdekedjan så att sektorernas behov lättare tillgodoses. SLU ser därför en förstärkt och fördjupad samverkan med instituten som mycket angelägen. Genom att gemensamt formulera problem, identifiera kunskapsbehov och genomföra projekt och kunskapssammanställningar kopplas forsknings- och utvecklingsprocessen till innovation, i bemärkelsen användning av resultat.” En slutsats vi drar av denna kartläggning att är att det inte egentligen finns överlapp mellan lärosäten och forskningsinstitut i den bemärkelsen att det bidrar till att innovationssystemet därmed fungerar suboptimalt. Däremot skulle troligen det svenska innovationssystemet kunna bli ännu mer effektivt om instituten renodlade sin roll när det gäller inriktning av sin forskning och att vara den aktör som är bäst på att koordinera forskningsprojekt och forskningsprogram. Här har dock instituten genomfört en ganska avsevärd förflyttning, bl.a. också därför att forskningsfinansiärerna premierat denna typ av roll. Om man tittar på exempelvis en del av VINNOVAS utlysningar såsom de strategiska innovationsagendorna eller utmaningsdriven innovation så är det uppenbart att aktörer som kostnadseffektivt kan erbjuda en koordinerande roll samt har goda nätverk i trippel helix har oerhörda konkurrensfördelar. När det gäller resultat och effekter på lite längre sikt är vi mer osäkra. Det finns lite empiri, i form av utvärderingar och analyser, för att bedöma institutens betydelse för kommersialisering eller i ännu högre grad nyföretagande. 4.1.3 Möjligheter Forskning och innovation blir allt mer globaliserat och länder specialiserar sig i olika delar av globala värdekedjor för dessa aktiviteter. Länder vill specialisera sig inom nischer som skapar störst värde och arbetstillfällen. En trend tycks även vara att innovationspolicy fått en högre status som svar på många utmaningar som de utvecklade ekonomierna har i spåren efter finanskrisen. Många länder arbetar för att öka attraktiviteten i sina ekosystem för forskning och innovation och öka öppenheten för utländsk kompetens, aktörer och investeringar. En tydlig trend för policyutveckling internationellt inom EU såväl som OECD är fokus på globala samhälleliga utmaningar och ökad effektivitet och produktivitet i näringslivet. Särskilt miljöfrågor och sociala utmaningar är drivande för policyutvecklingen. EUs ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, fokuserar vidare bland annat på så kallade key enabling technologies som är avgörande för Europas konkurrenskraft. Vidare är en bärande del i Horizon 2020 så kallade globala samhälleliga utmaningar som ställer nya krav på tvärvetenskapliga samarbeten. Undersök möjligheten att slå samman institut och regionala högskolor om detta kan leda till starkare aktörer, med större fokus på tematiska områden. Den akademiska friheten är också av stor betydelse för möjligheterna till en utveckling av större innovationshöjd. Radikal förnyelse kräver ofta att man har möjlighet att pröva något helt nytt, något som inte sällan ligger långt bort SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 59 (74) från det som marknaden idag är kapabel att efterfråga. Även här är samspelet mellan akademin och produktionen väsentlig, men detta ställer också tydliga krav på forskningens frihet, vilket i sin tur kräver långsiktiga investeringar av en karaktär som bara staten (den offentliga sektorn) klarar av. Men det finns också andra sätt för företagen att relatera till varandra. Idag är så gott som all produktion uppstyckad i s.k. värdekedjor, vilket innebär att de olika komponenter och system som behövs för en färdig vara tillverkas av många olika företag. För mer komplexa varor kan det handla om flera hundra tillverkare indelade i olika komponent- och monteringssystem. Idag är sådana värdekedjor oftast globala, dvs. innan en vara lämnar slutmonteringen har den ”varit” på flera håll jorden runt. Ett starkt innovationssystem förutsätter sannolikt också att företagen kontrollerar de delar av värdekedjan som har den högsta innovationshöjden och därmed ofta också högst produktivitet och lönsamhet. Ofta är det de delar av tillverkningen som återfinns i tidiga utvecklingsfaser respektive nära marknaden som har den största värdeskapande förmågan, medan andra delar som montering, etc. har lägre innovationsgrad och lägre grad av värdeskapande. 193 En möjlighet att ytterligare utveckla institutssektorn är att förstärka de strategiska forskningsprogrammen med större deltagande från näringsliv och institut. Särskilt SME-företag bör komma in i partnerskapen. Många av kartläggningens informanter har lyft institutens förmåga att koordinera program. Med en kritisk massa eller täthet menas att viktiga delar i innovationssystemet är av en tillräcklig storlek, dvs. att det finns flera företag, forskningsmiljöer av en tillräcklig storlek, etc. inom ett relativt avgränsat område som möjliggör att det finns olika former av kontakter mellan människor i de olika miljöerna. Idag kan man förstås hävda att geografiskt avstånd inte utgör ett hinder för kontakter och utbyte även över större avstånd. Men studier visar också på att miljöer där det finns möjligheter för högt specialiserade anställda att välja mellan olika arbetstillfällen utan att för den skull behöva byta bostadsort också är väsentligt för dessa miljöers dynamik. 194 En möjlighet – som också bl.a. OECD lyfter fram – i detta sammanhang är att stärka de regionala högskolorna genom specialisering, samtidigt som de stora universiteten får behålla sin ledande vetenskapliga roll. Detta bör i så fall ske tillsammans med institutssektorn. Undersök förutsättningarna för att stärka industriforskningsinstitutens roll som motorer för de regionala styrkeområden som idag inte stöds av det offentliga systemet. En sådan undersökning bör resultera i utformningen av innovativa samverkanskonstellationer mellan näringslivet, instituten, universiteten och andra aktörer. Ett antal regioner i Europa och USA kan bidra med inspirerande förebilder i detta arbete. En tredje möjlighet handlar om att finansiärer som Formas skulle kunna utveckla en strategi kring samverkan mellan olika aktörer och nyttiggörande. Inte minst rörande relationen mellan lärosäten och institut. Samhällets krav kommer att fortsätta öka, inte minst i internationella utlysningar. En utvecklad samverkan mellan institut och lärosäten i Sverige kan vara en avgörande konkurrensfördel gällande internationella forskningsmedel. Under senare tid har också betydelsen av det som kallas för smart specialisering inom ramen för ett väl fungerande innovationssystem betonats. Begreppet är hämtat från en policydiskussion, men har samtidigt stöd i en vetenskaplig diskurs formad genom studier av hur en samlad specialisering av innovationssystemets delar också bidrar till systemets samlade framgångar. I allt mer globalt integrerade produktions- och 193 För en diskussion om globala värdekedjor och betydelsen av position i dessa för innovation och konkurrenskraft, se Gereffi, G., Humphrey J. & Sturgeon, T. (2005). 194 Wolfe D. och Gertler, M. (2004). SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 60 (74) innovationssystem krävs ofta en specialisering som gör nationella och regionala innovationssystem världsunika. Att nå hit kräver en politisk och industriell förmåga till prioritering. 195 Att vara en del av denna strukturella omvandling torde vara en möjlighet för instituten, genom att de kan ytterligare förstärka sin förmåga att utveckla insatser som till låga kostnader kan göra det möjligt för näringslivet (kanske i synnerhet SME, men några av intervjuerna vittnar också om att flera svenska globala företag i större utsträckning borde arbeta med FoU) att investera i immateriella tillgångar, som design, marknadsföring, logistik och personal samt IPR. 4.1.4 Hot Vi har inte i den här kartläggningen inte egentligen identifierat några överlapp eller områden som inte är täckta. Intervjuerna ger dock inga helt entydiga svar. De svar som framkommit kan summeras enligt följande: • Ja, det finns ibland överlapp i bemärkelsen att instituten och universiteten konkurrerar om vissa forskningsmedel och uppdrag. Det är inte något nödvändigtvis dåligt, utan konkurrens i systemet kan också stärka aktörerna. • Ja, det finns överlapp, av två skäl: instituten – i alla fall vissa av dem – upplevs ha alltför stora ambitioner när det gäller att också konkurrera om medel för grundforskning. Universiteten har vidare de senaste 10 åren gjort strategiska satsningar på att utveckla den tredje uppgiften och har blivit allt bättre på att arbeta med företag och innovationer, ett område som traditionellt varit institutens roll i innovationssystemet. • Ja, det finns överlapp men det är inte på universitets- och forskningssidan som detta är ett problem utan på konsultsidan, dvs. att instituten konkurrerar med konsultföretag inom vissa typer av tjänster. • Nja, det kanske inte finns överlapp, men det är i viss mån en rörig struktur. Av flera skäl. Det finns den lite oklara definitionen av ett forskningsinstitut. Många av dagens utlysningar har premierat mer samverkanslösningar, med breda aktörskonstellationer, något som gjort att andra aktörer kunnat komma i fråga för att inkomma med ansökningar i forskningsutlysningar eller andra utlysningar. Sammantaget så vill vi alltså inte med hundraprocentig säkerhet slå fast att det förekommer en grumlig aktörsstruktur och att det förekommer ett antal överlapp. Den samlade bilden av överlappen är ändå att de generellt inte har större inverkan på konkurrenssituationen på marknaden (oavsett om vi pratar om ”grundforskningsmarknaden” eller om ”teknikkonsultmarknaden”). Uppfattningen är att SP och de andra RISE-instituten (Innventia och Swerea) bedriver verksamheter som konkurrerar. Vi vill dock ändå – eftersom en och annan av de som intervjuats i denna studie ändå lyft fram detta faktum – ha med det som ett hot: att det kan föreligga ”ohälsosamma” överlapp i ett innovationssystemsperspektiv. Ett annat hot som vi menar framkommer är finansieringen. Flera av de mindre instituten har lyft finansieringsfrågan som ett hot. Man menar att bristande grundfinansiering komplicerar strategiskt arbete och i någon mån premierar kortsiktigt pengajagande (med risk för att man klampar in på områden som egentligen är bättre lämpade för andra aktörer). 195 Foray D., David, P. och Hall, B. (2011). SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 61 (74) 4.1.5 SWOT-analys av forskningsinstituten – en samlad bild I figuren nedan presenterar vi utifrån föregående avsnitt (det vill säga den empiri vi samlat in) en SWOT-analys av instituten. Figur 23. SWOT-analys av instituten – sammanfattning Styrkor Svagheter • Instituten har nätverken till olika typer av aktörer som är längre ifrån forskarna och forskningsinstitutionerna – framförallt företagen. • Även om sektorn vuxit den senaste 10årsperioden så är det fortfarande en Liten sektor (i synnerhet jämfört med vissa andra länder, exempelvis Tyskland). • Koordineringskompetensen (som även bygger på att man har relevanta nätverk). Det vill säga kunskap och en organisation som har kapacitet att koordinera och driva breda samverkanskonstellationer. • Bra företagskoppling, men det förefaller fortfarande som om samverkan med SMF skulle kunna utvecklas. • Viss inlåsning av personal, i betydelsen dålig rörlighet. • Uppbyggnad av test- och demoanläggningar, testbäddar som drivs kommersiellt och där framförallt SP har en viktig roll och struktur. • • Alternativ arbetsmarknad för disputerade som underlättar deras övergång till näringslivet. • Har ökat internationalisering etc. de senaste 10 åren. Instituten arbetar i viss mån i hela spannet från grundforskning till renodlad FoUkonsultverksamhet. En svaghet är dock att de inte – trots industridoktorander och hög andel disputerade jmf. Många andra samhällssektorer – bedöms erbjuda den typ av forskningsmiljöer som krävs (jmf. traditionella universitet). • RISE-koncernen har inneburit en effektivisering (dela på resurser) och en ökad professionalisering/specialisering (exempelvis organisatoriska lösningar som SP Samhällsbyggnad). • Kan uppfattas som otydliga, ofokuserade. • Många länkningar med universitet förefaller personbundna, snarare än formaliserade (även om det i sig kan vara en komplicerad lösning). • Samarbetet mellan de stora universiteten och industriforskningsinstituten utvecklas hela tiden, men skulle säkert kunna utvecklas. Förmodligen innebär detta nya typer av incitament och former för samarbeten. • Det finns fortfarande en viss otydlighet – även om kartläggningen inte ger en entydig bild att överlapp och osund konkurrens förekommer. Kan skapa en otydlighet i innovationssystemet. • Finansieringen förefaller vara ett hot, i synnerhet för många av de mindre instituten. Bristande grundfinansieringen innebär att instituten måste jaga medel Möjligheter • Länka sig närmare regionala högskolor för att förstärka smart specialisering. • Undersök förutsättningarna för att stärka industriforskningsinstitutens roll som motorer för de regionala styrkeområden som idag inte stöds av det offentliga systemet. • En möjlighet att ytterligare utveckla institutssektorn är att förstärka de Hot SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 62 (74) strategiska forskningsprogrammen med större deltagande från näringsliv och institut. • En tredje möjlighet handlar om att finansiärer som Formas skulle kunna utveckla en strategier kring samverkan mellan olika aktörer och nyttiggörande. • Ytterligare ökad internationell närvaro. snarare än strategiskt fokusera verksamheten (denna s.k. ”projektifiering” är säkert en del av förklaringen att instituten genomför aktiviteter som överlappar andra aktörers aktiviteter). SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 63 (74) 5 Källmaterial 5.1 Intervjuer 5.1.1 Instituten Karin Artursson, Forskningskoordinator, SVA, 6 juli. Anne-Sophie Crépin, Vice VD, Beijerinistutet, 10 augusti. Marianne Grauers, VD, Glafo, 7 juli. Mats Holmgren, Teknisk direktör, Swerea, 9 september. Jonas Joelsson, Systemanalytiker, SP Processum, 2 juli. Leif Lundin, Kontaktperson Food and Bioscience, SP, 29 juni. Katarina Malaga, VD, CBI, 9 juli. Pontus Matsoms, Forskningschef, SMHI, 12 augusti. John Munthe, Forskningschef, IVL, 2 juli. Måns Nilsson, Forskningschef, SEI, 26 juni. Ola Palm, Forskningschef, JTI, 30 juni. Anders Pettersson, Marknadsstrategi och företagsutveckling, Innventia, 9 september. Tomas Svensson, Forskningsdirektör, VTI, 3 juli. Magnus Thor, Forskningschef, Skogforsk, 7 juli Mats Westin, FoI-chef, Hållbar samhällsbyggnad, SP, 6 augusti. 5.1.2 Branschorganisationer Lovisa Forssell, Analysansvarig, LRF, 26 juni. Anna Grönlund, Branschchef Sveriges bussföretag, Transportföretagen, 7 juli. Mikael Insulander, Kanslichef, LRF, 29 juni. Bengt Persson, Ordförande, LRF, 1 juli. Mikael Reinerskog, Ansvarig kemikaliefrågor, Ikem, 26 juni. Bo Olsson, Chef innovations- och säkerhetsfrågor, Ikem, 26 juni. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 64 (74) Maria Sandqvist, Verksamhetsansvarig Produktkrav & Miljö, Teknikföretagen, 7 juli. Per Åhman, FoU-ansvarig, Sveriges byggindustrier, 12 augusti. 5.1.3 Myndigheter Jimmy Lundblad, Miljöstrateg, Skogsstyrelsen, 26 juni. Göran Markkund, Direktör och avdelningschef, ställföreträdande GD externa frågor på avdelningen Verksamhetsutveckling, VINNOVA, 30 juni. Thomas Nilsson, Programansvarig, Mistra, 26 juni. Lotta Nordensten, Djurskyddshandläggare och etolog, Enheten för idisslare och gris, Jordbruksverket, 3 juli Ingrid Petersson, Gd, Formas 15 juli 5.1.4 Innovationssystem Maria Ådahl, Open Arena – Urband Developmant, Johanneberg Science Park, 2 juli. Maria Hedblom, VD, Skogstekniska klustret, 26 juni. Edith Ngai, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet 1 juli. 5.1.5 Samverkanspartners/lärosäten Johannes Dyring, VD, SLU Holding, 25 juni. Ludde Edgren, Enhetschef, Göteborgs universitet, 11 augusti. Joakim Helmbrandt, Specialist samverkan, Högskolan i Gävle, 29 juni. Fredrik Hörstedt, Vice rektor, Chalmers, 7 juli. Margareta Norell Bergendahl, KTH, Vice rektor, 26 juni. 5.2 Skriftligt material 5.2.1 Skriftligt material relaterat till instituten AstaZero. About AstaZero. http://www.astazero.com/about-astazero/about/ (Hämtad 2015-09-14) Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi Ref 1. Annual Report 2013/2014. http://www.beijer.kva.se/PDF/62891961_The_Beijer_Institute_Annual_Report_web_2013_2014.p df (Hämtad 2015-07-28) SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 65 (74) Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi Ref 2. Research. Aquaculture and Sustainable Seafood Production. http://www.beijer.kva.se/sida.php?id=47. (Hämtad 2015-08-14) Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi Ref 3. Research. Complex Systems. Beijer Institute projects linked to Complex Systems. Valuing resilience and evaluating sustainability. http://www.beijer.kva.se/research_under.php?id=3 (Hämtad 2015-08-14) BeLivs. BeLivs – Nätverk för verkligt förbättrad livsmedelshantering. http://belivs.se/ (Hämtat 2015-09-09) Bio4Energy. About Us. A Biorefinery Research Environment. http://www.bio4energy.se/aboutus.html (Hämtad 2015-08-15)CBI Betonginstitutet Ref 1. Forskning. Betongforskning. EU-projekt. EU-projekt inom betongområdet. http://www.cbi.se/viewNavMenu.do?menuID=332 (Hämtad 2015-08-14) CBI Betonginstitutet Ref 1. Forskning. Betongforskning. A-forskning. A-forskning inom betongområdet. http://www.cbi.se/viewNavMenu.do?menuID=331 (Hämtad 2015-09-07) CBI Betonginstitutet Ref 2. Tjänster. Laboratorieprovningar. http://www.cbi.se/viewNavMenu.do?menuID=486 (Hämtat 2015-09-14) EcoBuild. EcoBuild - An Institute Excellance Centre. http://ecobuild.se/about-ecobuild/ (Hämtad 2015-08-15) Embrace. Partners. http://www.embrace-project.eu/index.php/partners (Hämtad 2015-08-14) European Association of Research and Technology Organisations. Activities and Services. http://www.earto.eu/activities-and-services.html (Hämtad 2015-08-14) European Transport Safety Council Ref 1. About. Membership And Sponsors. http://etsc.eu/aboutus/membership-and-sponsors/ (Hämtad 2015-08-15) European Transport Safety Council Ref 2. Projects. PIN. PIN Experts. http://etsc.eu/projects/pin/ (Hämtad 2015-08-15) Faugert & Co Utvärdering (2012) Utvärdering av Energimyndighetens finansiering av Innventia. http://www.energimyndigheten.se/Global/Forskning/Industri/Massa%20o%20papper/Innventia_S lutrapport_0125.pdf (Hämtad 2015-09-09) Food Science Sweden. Om FSS. Food Science Sweden. http://foodsciencesweden.se/om-fss/omfood-science-sweden/ (Hämtad 2015-08-13) Formas Ref 1. Årsredovising 2014. http://www.formas.se/PageFiles/1218/FORMAS_Arsredovisning2014_low.pdf (Hämtad 2015-0717) Glafo Glasforskningsinsitutet Ref 1. Forskning och utveckling. Utrustning. http://www.glafo.se/fou/utrustning.htm (Hämtad 2015-09-14) Glafo Glasforskningsinistitutet Ref 2. Om Glasforskningsföreningen Glafo. Medlemmar. http://www.glafo.se/glasforskningsforeningen/Medlemmar.htm (Hämtad 2015-08-13) SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 66 (74) IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 1. 14 Årsredovisning IVL Svenska Miljöinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 2. Om IVL Svenska Miljöinstitutet. 2014. http://www.ivl.se/omivl.4.4a08c3cb1291c3aa80e80001355.html (Hämtad 2015-08-12) IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 3. Reduce greenhouse gas emissions from Swedish wastewater and sewage sludge management. Projektblad. http://sjostad.ivl.se/download/18.1acdfdc8146d949da6d2eed/1411423185236/Project+info++GHG+emissions+from+Swedish+WWTP+%28en%29.pdf (2015-09-11) IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 4. Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen. Projektblad. http://sjostad.ivl.se/download/18.1acdfdc8146d949da6d2ef4/1411423190056/Projektblad+HaV+ %28sv%29.pdf (Hämtad 2015-09-11) IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 5. Tjänster. Testanläggningar. http://www.ivl.se/tjanster/teknikochproduktutveckling/testanlaggningar.4.3175b46c133e617730d 80007358.html (Hämtad 2015-09-11) Innventia Ref 1. Det här gör vi. Demonstration och pilot. Cooking and Bleaching. http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-och-pilot/Cooking-and-bleaching/ (Hämtad 2015-09-14) Innventia Ref 2. Det här gör vi. Demonstration och pilot. Extruderpark för konsult- och forskningsuppdrag. http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-ochpilot/Extruderpark/ (Hämtad 2015-09-14) Innventia Ref 3. Det här gör vi. Demonstration och pilot. FEX. http://www.innventia.com/sv/Dethar-gor-vi/Demonstration-och-pilot/FEX/ (Hämtad 2015-09-14) Innventia Ref 4. Det här gör vi. Demonstration och pilot. LignoBoost Demo. http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-och-pilot/Backhammar/ (Hämtad 2015-09-14) Innventia Ref 5. Det här gör vi. Demonstration och pilot. Pilotanläggning för nanocellulosa. http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-och-pilot/Nanocellulosapilot/ (Hämtad 2015-09-14) Innventia Ref 6. Det här gör vi. Demonstration och pilot. Testcenter för förpackningar. http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-och-pilot/Forpacknings-testcenter/ (Hämtad 2015-09-14) Innventia Ref 7. Innventia Group Annual Review 2014. http://www.innventia.com/Documents/Annual%20Review/Innventia_Annualreview2014_web.pdf (Hämtad 2015-09-09) Innventia Ref 8. Om oss. http://www.innventia.com/sv/Om-oss/ (Hämtad 2015-09-11) Innventia Ref 9. Om oss. Koncernen. http://www.innventia.com/sv/Om-oss/OmInnventia/Koncern/ Innventia Ref 10. Om oss. Om Innventia. http://www.innventia.com/sv/Om-oss/Om-Innventia/ SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 67 (74) Innventia Ref 11. Om oss. Nyheter. Biobaserad kolfiber från skogsråvara om tio år. http://www.innventia.com/sv/Om-oss/Nyheter/Biobaserad-kolfiber-fran-skogsravara-om-tio-ar/ Innventia (2015) Återrapportering och effektuppföljning avseende 2014. RISE Research Institutes of Sweden. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik (2012) Självutvärdering av forsknings – och utvecklingverksamheten vid JTI åren 2010-2012. Utvärdering beställd av Formas. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 1. Arbetsområden. Avfall och avlopp. Projekt. http://www.jti.se/index.php?page=Projekt-avfall-och-avlopp (Hämtad 2015-08-14) JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 2. Arbetsområden. Husdjur och stallgödsel. Projekt. http://www.jti.se/index.php?page=Projekt-husdjur-stallgodsel (Hämtad 2015-08-14) JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 3. Arbetsområden. Maskiner och arbetsmiljö. Projekt. http://www.jti.se/index.php?page=Projekt-maskiner-arbetsmiljo (Hämtad 2015-08-14) JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 4. Arbetsområden. Växtodling. Projekt. http://www.jti.se/index.php?page=Projekt-vaxtodling (Hämtad 2015-08-14) JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 5. Om oss. Kort om JTI. http://www.jti.se/index.php?page=kort-om-jti (Hämtad 2015-08-13) Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. K2:s forskning. http://www.k2centrum.se/k2sforskning (Hämtad 2015-08-14) Norgren et al. (2007) Needs-Driven R&D Programmes in Sectorial Innovation Systems. VINNOVA Smart Elements for Sustainable Building Envelopes. Consortium. Participants. http://www.sesbe.eu/en/consortium/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-14) Smart Housing Småland. Om oss. http://smarthousing.nu/smart-housing-smaland/ (Hämtad 201508-13) SP Processum. Om oss. Detta är SP Processum. http://www.processum.se/sv/spprocessum/om-oss (Hämtat 2014-08-14) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 1. Annual Report 2006 http://www.sp.se/sv/about/finance/Documents/Annual procent 20Report procent 202006.pdf (Hämtad 2015-08-13) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 2. Enheter och dotterbolag inom SP-koncernen. http://www.sp.se/SV/UNITS/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-12) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 3. Enheter och dotterbolag. Food and Bioscience. http://www.sp.se/sv/units/fb/Sidor/default.aspx (Hämted 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 4. Enheter och dotterbolag. Food and Bioscience. Forskning. Aktuella forskningsprojekt. http://www.sp.se/sv/units/fb/forskning/aktuella_forskningsprojekt/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13) SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 68 (74) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 5. Enheter och dotterbolag. Glafo Glasforskningsinstitutet. http://www.sp.se/sv/units/glafo/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 6. Enheter och dotterbolag. Hållbar samhällsbyggnad. http://www.sp.se/sv/units/hallbarsamhallsbyggnad/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 7. Enheter och dotterbolag. JTI – Institutet för Jordbruk- och Miljöteknik. http://www.sp.se/sv/units/jti/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 8. Enheter och dotterbolag. Kemi, Material och Ytor. Biologiskt labratorium. http://www.sp.se/sv/units/chemistry/biologicallaboratory/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-08-15) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 9. Enheter och Dotterbolag. Kemi, Material och Ytor. Kemi. http://www.sp.se/sv/units/chemistry/chemistry/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-08-15) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 10. Hållbarhetsredovisning 2014. http://www.sp.se/sv/about/HallbarhetochCSR/Documents/sp_hallbarhetsredovisning_2014.pdf (Hämtat 2015-09-08) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 11. Innehåll A-Ö. Experimentella Resurser. http://www.sp.se/sv/index/resources/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-14) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 12. Kompetenscentrum. http://www.sp.se/sv/centres/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 13. Kompetenscentrum. SP Batteri- och hybridsystem. http://www.sp.se/sv/centres/batteri/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 14. Kompetenscentrum. BeLivs. http://www.sp.se/sv/centres/belivs/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 15. Kompetenscentrum. SP Biofuels. http://www.sp.se/sv/centres/spbiofuels/Sidor/default.aspx(Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 16. Kompetenscentrum. SP Green Lean. http://www.sp.se/sv/centres/greenlean/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 17. Kompetenscentrum. SP Fuel Storage Safety http://www.sp.se/sv/centres/fuel_storage/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 18. Kompetenscentrum. Mistra Urban Futures. http://www.sp.se/sv/centres/mistraurbanfutures/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 19. Kompetenscentrum. SP Sjöfart och Offshore. http://www.sp.se/sv/centres/sjofart/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 20. Kompetenscentrum. SP Småföretag. http://www.sp.se/sv/centres/smf/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 21. Kompetenscentrum. SP System Analysis. http://www.sp.se/sv/centres/systemanalys/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 69 (74) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 22. Kompetenscentrum SP Trämetri. http://www.sp.se/sv/centres/traemetri/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 23. Kompetenscentrum. Waste Refinary. http://www.sp.se/sv/centres/WasteRefinery/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 24. Kompetenscentrum. SP Wise measurements for Smart grids. http://www.sp.se/sv/centres/wisemeasurements/Sidor/default.aspx (Hämtat 201509-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 25. Kompetenscentrum. SP ZEB, Zero Emission Buildings. http://www.sp.se/sv/centres/zeb/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 26. Om SP. SPs historia. http://www.sp.se/sv/about/historia/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 27. Rapport över FoI inom SP-koncernen 2013 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 28. Rapport över FoI inom SP-koncernen 2014 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 29. Årsredovisning 2014 http://www.sp.se/sv/about/company/Documents/sp_arsredovisning_2014.pdf (Hämtad 2015-0813) Statens meterologiska och hydrologiska institut Ref 1. Forskning. Forskningsnyheter. EU-projekt förbättrar klimatmodeller.2014. http://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/eu-projektforbattrar-klimatmodeller-1.18845 (Hämtad 2015-08-14) Statens metrologiska och hydrologiska institut Ref 2. Kort om SMHI. 2015. http://www.smhi.se/omsmhi/om-smhi/kort-om-smhi-1.8127 (Hämtad 2015-08-12) Statens metrologiska och hydrologiska institut Ref 3. Årsredovisning 2014. Statens veterinärmedicinska anstalt Ref 1. Forskning. Forskning och utvecklingsprojekt. TRANSCRIPTOVAC. 2015. http://www.sva.se/forskning-och-utveckling/aktuellaforskningsprojekt/transcriptovac (Hämtad 2015-08-14) Statens veterinärmedicinska anstalt Ref 2. Forskning. Internationellt samarbete. 2015. http://www.sva.se/forskning-och-utveckling/internationellt-samarbete (Hämtad 2015-08-14) Statens veterinärmedicinska anstalt Ref 3, Årsredovisning2014, http://www.sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/om_sva/publikationer/trycksaker/arsred2014_ svawebb.pdf (Hämtad 2015-06-26) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 1. Forskningsområden. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/ (Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 2. Forskningsområden. Drift och underhåll. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/drift-och-underhall/ (Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 3. Forskningsområden. Fordonsteknik. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/fordonsteknik/(Hämtat 2015-09-09) SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 70 (74) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 4. Forskningsområden. Miljö. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/miljo/ (Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 5. Forskningsområden. Människan i transportsystemet. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/manniskan-i-transportsystemet/ (Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 6. Forskningsområden. Samhället och transporterna. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/samhallet-och-transporterna/ (Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 7. Forskningsområden. Trafikanalys. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/trafikanalys/ (Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 8. Forskningsområden. Trafiksäkerhet. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/trafiksakerhet/ (Hämtat 2015-09-14) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 9. Forskningsområden. Transportekonomi. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/transportekonomi/ (Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 10. Forskningsområden. Transportsystem. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/transportsystem/ (Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 11. Forskningsområden. Väg- och banteknik. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/vag--och-banteknik/(Hämtat 2015-09-09) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 12. Om VTI. http://www.vti.se/sv/om-vti/omvti/historia/ (Hämtat 2015-08-12) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 13. Om VTI. Samverkan. Internationell samverkan. http://www.vti.se/sv/om-vti/om-vti/samverkan/internationella-samarbeten/ (Hämtad 2015-08-14) Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 14. Årsredovsisning 2014. http://www.vti.se/Global/Om procent 20VTI/ procent c3 procent 85rsredovisning/VTI_ procent c3 procent 85rsredovisning procent 202014.pdf (Hämtad 2014-07-01) Statskontoret. 2010. Stockholm Environment Institute – nytta och värde för regeringen. http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2010/201003.pdf (Hämtad 2015-07-23) Stockholm Environment Institute Ref 1. SEI Strategy 2015-2019, http://seistrategy.org/seistrategy.pdf (Hämtad 2015-08-13) Stockholm Environment Institute Ref 2. SEI Annual Report 2009. http://www.sei.se/mediamanager/documents/Publications/SEI-AnnualReport-2009.pdf (Hämtad 2015-08-13) Stockholm Environment Institute Ref 3. SEI Annual Report 2014. http://annualreport2014.seiinternational.org/ (Hämtad 2015-08-12) Stockholm Environment Institute Ref 4. People. Everyone. http://www.seiinternational.org/staff?page=1 (Hämtad 2015-08-12) SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 71 (74) Stockholm Environment Institute Ref 5. People. Stockholm. http://www.seiinternational.org/staff?fil_centre=2&page=1 (Hämtad 2015-08-12) Stockholms universitet Ref 1. Bolin Centre for Climate Reseach. About us. http://bolin.su.se/index.php/about-us (Hämtad 2015-09-10) Stockholms universitet Ref 2. Meterologiska institutionen (MISU). Om oss. Organisation. http://www.misu.su.se/svenska/om-oss/organisation (Hämtad 2015-09-10) Svenska skogsbrukets forskningsinstitut Ref 1. Kunskap. Forskningsområden. http://www.skogforsk.se/kunskap/forskningsomraden (Hämtad 2015-09-10) Svenska skogsbrukets forskningsinstitut Ref 2. Om Skogforsk. http://www.skogforsk.se/omskogforsk/ (Hämtad 2015-08-12) Svenska skogsbrukets forskningsinstitut Ref 3. Om Skogforsk. Finansiering. http://www.skogforsk.se/om-skogforsk/finansiering/ (Hämtad 2015-08-12) Swerea Ref 1. Om Swerea. Swerea IVF. http://www.swerea.se/ivf (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 2. Om Swerea. Swerea KIMAB. http://www.swerea.se/kimab (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 3. Om Swerea. Swerea MEFOS. http://www.swerea.se/mefos (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 4. Om Swerea. Swerea SICOMP. http://www.swerea.se/sicomp (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 5. Om Swerea. Swerea SWECAST. http://www.swerea.se/swecast (Hämtad 2015-0911) Swerea Ref 6. Tjänster. Test och demo. http://www.swerea.se/test-demo (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 7. Tjänster. Test och demo. Agglomerering. http://www.swerea.se/testdemo/agglomerering (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 8. Tjänster. Test och demo. Fluidbäddsteknik. http://www.swerea.se/testdemo/fluidbaddsteknik-0 (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 9. Tjänster. Test och demo. Fogning för lättviktsteknik. http://www.swerea.se/testdemo/fogning-0 (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 10. Tjänster. Test och demo. Framtidens gjuteri. http://www.swerea.se/testdemo/framtidens-gjuteri-0 (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 11. Tjänster. Test och demo. Korrosionsprovning i marin miljö. http://www.swerea.se/test-demo/korrosionsprovning-i-marin-miljo (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 12. Tjänster. Test och demo. Laboratorieskala – processimulering för stål- och metallframställning. http://www.swerea.se/test-demo/laboratorieskala-processimulering-for-stalmetallframstallning (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 13. Tjänster. Test och demo. Paint center – lackering i pilot och fullskalig miljö. http://www.swerea.se/test-demo/paint-center-lackering-i-pilot-fullskala (Hämtad 2015-09-11) SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 72 (74) Swerea Ref 14. Tjänster. Test och demo. Pilotanläggning pyrometallurgi. http://www.swerea.se/test-demo/pilotanlaggning-pyrometallurgi (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 15. Tjänster. Test och demo. Produktutveckling och prototypframtagning. http://www.swerea.se/test-demo/produktutveckling-och-prototypframtagning (Hämtad 2015-0911) Swerea Ref 16. Tjänster. Test och demo. Textila produkter. http://www.swerea.se/testdemo/textila-produkter-0 (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 17. Tjänster. Test och demo. Värmnings- och bearbetningsteknik. http://www.swerea.se/test-demo/varmnings-bearbetningsteknik-0 (Hämtad 2015-09-11) Swerea Ref 18. Årsberättelse 2014 http://www.swerea.se/sites/default/files/publications/swerea_arsberattelse_2014_pdf.pdf (Hämtad 2015-09-14) Swerea Ref 19. Årsberättelse 2013 http://www.swerea.se/sites/default/files/publications/swerea_arsredovisning_2013_pdf.pdf (Hämtad 2015-09-14) Swerea Ref 20. Årsberättelse 2012 http://www.swerea.se/sites/default/files/publications/swerea_arsredovisning_2012_pdf.pdf (Hämtad 2015-09-14) Teknologiska forskningscentralen VTT. Om oss. http://www.vttresearch.se/om-oss (Hämtat 201508-13) 5.2.2 Övrigt material Foray D., P. David och Hall, B. (2011), “Smart Specialisation: from academic idea to policy instrument, the surprising career of a concept and the difficulties involved in its implementation” Management of Technology and Entrepreneurship Institute (MTEI) College of Management, Ecole Polytechnique Federale de Lausanne; MTEI Working Paper. Frankelius, P (2009): Questioning two myths in innovation literature, Journal of High Technology Management Research, vol. 20, nr. 1, 2009, s. 40–51. Gereffi, G., Humphrey J. & Sturgeon, T. (2005): The governance of global value chains. Review of international political economy 12 (1):78–104. SOU2015:15. Konkurrenskraftsutredningen. Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. SLU (2013): Framtida Utmaningar. SLU:s strategi 2013–2016. VINNOVA (2014) Årsbok 2014: Svenskt deltagande i europeiska program för forskning och innovation. Wolfe D. och Gertler, M. (2004), “Clusters from inside and out: local dynamics and global linkages” Urban Studies, 41(5/6), pp. 1071-1093. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 73 (74) Åström et al. (2015) Lärosätens samverkan med det omgivande samhället – Effekter av forskningsoch innovationsfinansiärers insatser. VINNOVA. Åström et al. (2011) Halvtidsutvärdering av branchforskningsprogrammet för Skogs- och träindustrin. VINNOVA. SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 74 (74)
© Copyright 2024