Pärlby, vid stranden
av sjön Saxen'i Grangärde, har en lång historia bakom sig, äldre
Frän fattighus
tiII servicehus
bybor minns att
det
från början var en större bondgård som sedan
omändrades till fattighus, för många äldre
och fattiga människor i
socknen blev det den
sista etappen
i
livet.
Först 1911 byggdes det
nuvarande Pärlby som
senare blev vårdhem
för mentalpatienter och
numera tjänar
som
flyktingförläggning.
Den gamla gården
fraktades över sjön och
det, kvällsvarden bestod av stänbyggnaden i=tie våninga- Fattighus blev så småningom
mjölgröt utom på söndagarna, som .ekade av våvstolarnas ålderdomshem, Pärlby nedladå var det gryngröt. \:
dunk och kvinnogräl "byggna- des och efterträddes av TallmoI boken pan Anderssons väg den nästan darrade av alla föt- gården, sedan kom Solgärdet
av Gösta Ägren finns ett fotö ters tramp, skratt och skrik och med benämningen Servicehus
sorn visar "det år l9l1 nybygg- svordomar" enligt Dan med helinackordering. Hit beda fattighuset i Gran!åirde som findsp5son i romanen De tre höver man inte vara rådd för
skildras i romanen De tre hem- helnlösa. Fadern fick lämna av att komma på äldre dagar. Det
lösa" av Dan Andersson. Ut- pojken på den särskilda bar- är ett långt steg mellan Försörjtrycket Försörjnings- och Ar- navdelningen, dä ett tjugo- nings- och Arbetsanstalten Perbetsansalt har nu ändrats till femtal barn vistades under till- leby och dagens servicehus.
Fattighus.
syn av biträden.
I en tidningsartikel 1981 be- ry'istelsen på Pärlby kom att
ERIK LINDBLOM
rättade den då 85-årige f,d. för- omfatta åren 1919-1921 då
vid Pärlby., ' Carl . - :blev pensionat Saxen- drängen
Carlsson i Ludvika; om tiden han hela tiden gick och drömde
borg, som numera är där åren 1918-1921. I ladu- om att få komma till ett fosterfanns 20 kor och 4 häs- hem. kontakten med fadern
en av nykterhetsrörel- gården
tar, korna sköttes av "hjo- blev'så småningom helt bruten
sens kursgårdar.
nen"och Albert stod ensam i livet.
han särskilt
arkiv
I f.d. kommunalhusets
"Det var
- en egendomlig ll4lllbl^ltnns
hjoi Grängesberg kan den intresse- branänine,- sötnsä;;--6;; *inhlt"t'-1o1n- sköltes ay
rade liisa om "allmänna ord- å"rr iin"äit""!ät. iftåti st-titte l-",t1:-,'-Tlgtltar. såldes till beningsregler vid Försörjnings- ;-isåE;dbr * på prosilåi- !l!Y,le:l-i trakten' "Sinnespå
och Arbetsanstalten å Gran- äår,ioiåtl ra hionin ått-*tå YTil-Y.T-9lländertagna
gåirde Fattiggård Perleby", reg- åä ii.r.ä"" ;ktd;th rtiu den b,ew=ktade "femman"' där
ler som liir ha tillämPats ännu ;;a iffi,at-bi$iG "1"';å;l p3n kunde,.19-dem andra omHan
;;h;d;täa; mer ftir iåä- kring i en liten rastgård'en bit in på detta sekel.
rick när
Gild'; E'lo-'.91"19:k hanman
Här stadgas att "hjonen".ej ;;;"*p;'6dä;;;. "tt
som
får visa lättja, skall vara hövli$ ii;k dk'å;lt"'at-" ro'öää l3 '3e.11-q3'*"1
och lydig mot Personalen, ej
awika, ej snatta, ej vara uPP-
studsig, använda brännvin,
kvinnor och män skulle hallas
åtskilda.
Intagna föräldrar fick ej del-
taga
i
barnens fostran om de
samtidigt var intagna medan
andra, tydligen mer beskedliga
intagna, kunde åläggas att öva
tillsyn över dessa barn.
Det var viktigt att hålla sig
fri från
ohyra, ej bråka under
måltiderna, ej tala illa om an-
stalten eller föreståndarparet,
klandra klädsel, mat och
ej
ordning, dessutom var man
skyldig att deltaga
i
andaktsstunderna. Straffen bestod i indragen mat, rumsarrest, "bortdrivning från anstalten" eller
överlämnande
transport
till
till polis ftir
falufängelset,
även prygel synes ha förekommit (enligt Pärlbyvisan).
"Drucken eller ondsint må i
särskilt rum förvaras till dess
förbättring sker" och "belö-
ning utdelas
till
den som upp-
täcker brott mot reglementet,
och skall angifwarens namn
vara hemlighållet"!
Matsedeln
vid Pärlby
var
lika vecka in och ut. De som arbetade i lantbruket kunde dess-
utom få en bit ost.
Veckans
meny år 1879 såg alltså
ut
så
här:
Köttsoppa och kålrötter---:
grynvälling och strömming-
ölsoppa eller surmjölk och
stekfläsk-grynvälling
och
storsill-ölsoppa eller kålrot-
ilili.:åffi ti:
:iåi"Ti
1?J;;'*f i,rri gäves
ruskade i grinden'
E;itt ;* ä riitig kändis på . M.en i den deprimerande omF-å;tby, oåskrive-n av Dän Sryningen fqlt dock vissa
tl:å
äät
trJ?f
lin6"r,ä igeli. r"n-J"n-
ömk€de sig
i ainen Jan från solglimtar, tydlige+
över den lille och
t"ti, ti"r nik oiia atertramtas personalenspäde pojken som inte hade
ÄnAiiJson
aä"linä lrtäpader ute i bvarnt. fiiie,-;;Jåittra" som 1p1 några anhöriga ^i livet. Albert
hans stora lidelse. tilar varmt om fattigvårdsordiäå"]
pgift vile prova detta föranden Roland Adolfsson
iiiast" "*'
Grängesberg som var till
ir Eång-päNvtta*oi"ts kondis, frångott
stöd och om prostinnan
hdlilfi drickit 23 koppar! 9!t
--fun-lä-grit
Unitade Magnevill, som ibland kom
tiun!ä FattUyvisan under sina uPP- till barnen och delade ut
närr&ingat, åen Hr vara skri- äppl-en'
iöttätåttararen
Karl-Jo-
det blev ett mycket lyckligt äk-
Blandat klientel !tt-\u!'-Tltrun
Ännu på re2o-raret,.iiu,", iji ;ffifi TårTffäå,:ä',#f,.fr:
och han bor
telet synnerligen. blandat
.på Sa
Pärlby, luffarna hade sttt.vtn-
nöt
tt-
anOo.i eti lyckligt
och han tvcker att saåhallet
terkvarter där, dessutom."v?r- ''v
i hans fall toi hand om honom
sjupsykisk-t
dades" där också
oå-Lit-Uir ått oä. han som
ka, t.o.m. grova brottslingar 6"."iatcnide atlt stöd från förpå ålderns dag efter ?ntlp.-3t äldrar och anhöriga. Han har
straff, dessutom ocksa ,,t,ot_11- tart Äke Wassingsbok Slottet i
dralösa barn på en särsklld un- d"t.n, som skildiar en annan li-
delning.
, I ---i
Jag har nyligen samtalat me9
ten fattighuspojkes uppväxttid
,tnde.ioordranae f<iinamn-
Albert, 75 år fyllda, i.f,1nl:_.1 åen på eit'fattighus som sedan
hustruns trivsamma vrlla utan- blev'omskrivet i Ivar Lo-Jo-
för Borlänge, i verkligheten.hut ttu".rånr Uof. ÄlO"iaomssverihan ett annat namn-mtl,,nu1 ee. Pärlby var nog, trots sina
vill vara anolvm.. När^ Albert 6iirt.i. ätiOa en baiire plats att
var i sexårsåldern inträffade en uli*a u'oo pa.
traeedi i hemmet när modern
trutiiet Aog och fadern saknade
mtljtigtret att ta hand om den
iittä
-poit<en.
Han
till
skjutsade
Pärlby På
en
svälling och strömming-ärter
sialv Al-bert
och
strömming. Strömming var det
L'.ii'minnl än det hemska in-
och fläsk-grynvällig
Efter,-några år på fosterhem
"änä"
ttä. i:ååii i Nitta-m"., visan [on1..Albert. så, småningom-till
Borlänge där_ han blev indusiiä o"'[ta ].u*ltirts i raåio yid triarbetare'
Han gifte-sig och
nagoitiitfau..
iyittjuttu"gn med häst' och Al-
Mannen bakom artikeln "Från fattighus
till
servicehus" är
Erik Lindblom, Hedemora.
Lindblom är född i
Laxsjön och har ett
stort intresse för hembygdsforskning. Han
är bl.a. en av människorna bakom boken
om Laxsjön ("Lax-
sjön-hytta-bygd-
människor").
Han har själv minnen av hur äldre och
orkeslösa grangärdebor kördes till fattig-
gården PärlbV när
seklet var ungt. Här
berättar han PärlbYs
historia
_drag.
i
samman-