Pärlby, vid stranden av sjön Saxen'i Grangärde, har en lång historia bakom sig, äldre Frän fattighus tiII servicehus bybor minns att det från början var en större bondgård som sedan omändrades till fattighus, för många äldre och fattiga människor i socknen blev det den sista etappen i livet. Först 1911 byggdes det nuvarande Pärlby som senare blev vårdhem för mentalpatienter och numera tjänar som flyktingförläggning. Den gamla gården fraktades över sjön och det, kvällsvarden bestod av stänbyggnaden i=tie våninga- Fattighus blev så småningom mjölgröt utom på söndagarna, som .ekade av våvstolarnas ålderdomshem, Pärlby nedladå var det gryngröt. \: dunk och kvinnogräl "byggna- des och efterträddes av TallmoI boken pan Anderssons väg den nästan darrade av alla föt- gården, sedan kom Solgärdet av Gösta Ägren finns ett fotö ters tramp, skratt och skrik och med benämningen Servicehus sorn visar "det år l9l1 nybygg- svordomar" enligt Dan med helinackordering. Hit beda fattighuset i Gran!åirde som findsp5son i romanen De tre höver man inte vara rådd för skildras i romanen De tre hem- helnlösa. Fadern fick lämna av att komma på äldre dagar. Det lösa" av Dan Andersson. Ut- pojken på den särskilda bar- är ett långt steg mellan Försörjtrycket Försörjnings- och Ar- navdelningen, dä ett tjugo- nings- och Arbetsanstalten Perbetsansalt har nu ändrats till femtal barn vistades under till- leby och dagens servicehus. Fattighus. syn av biträden. I en tidningsartikel 1981 be- ry'istelsen på Pärlby kom att ERIK LINDBLOM rättade den då 85-årige f,d. för- omfatta åren 1919-1921 då vid Pärlby., ' Carl . - :blev pensionat Saxen- drängen Carlsson i Ludvika; om tiden han hela tiden gick och drömde borg, som numera är där åren 1918-1921. I ladu- om att få komma till ett fosterfanns 20 kor och 4 häs- hem. kontakten med fadern en av nykterhetsrörel- gården tar, korna sköttes av "hjo- blev'så småningom helt bruten sens kursgårdar. nen"och Albert stod ensam i livet. han särskilt arkiv I f.d. kommunalhusets "Det var - en egendomlig ll4lllbl^ltnns hjoi Grängesberg kan den intresse- branänine,- sötnsä;;--6;; *inhlt"t'-1o1n- sköltes ay rade liisa om "allmänna ord- å"rr iin"äit""!ät. iftåti st-titte l-",t1:-,'-Tlgtltar. såldes till beningsregler vid Försörjnings- ;-isåE;dbr * på prosilåi- !l!Y,le:l-i trakten' "Sinnespå och Arbetsanstalten å Gran- äår,ioiåtl ra hionin ått-*tå YTil-Y.T-9lländertagna gåirde Fattiggård Perleby", reg- åä ii.r.ä"" ;ktd;th rtiu den b,ew=ktade "femman"' där ler som liir ha tillämPats ännu ;;a iffi,at-bi$iG "1"';å;l p3n kunde,.19-dem andra omHan ;;h;d;täa; mer ftir iåä- kring i en liten rastgård'en bit in på detta sekel. rick när Gild'; E'lo-'.91"19:k hanman Här stadgas att "hjonen".ej ;;;"*p;'6dä;;;. "tt som får visa lättja, skall vara hövli$ ii;k dk'å;lt"'at-" ro'öää l3 '3e.11-q3'*"1 och lydig mot Personalen, ej awika, ej snatta, ej vara uPP- studsig, använda brännvin, kvinnor och män skulle hallas åtskilda. Intagna föräldrar fick ej del- taga i barnens fostran om de samtidigt var intagna medan andra, tydligen mer beskedliga intagna, kunde åläggas att öva tillsyn över dessa barn. Det var viktigt att hålla sig fri från ohyra, ej bråka under måltiderna, ej tala illa om an- stalten eller föreståndarparet, klandra klädsel, mat och ej ordning, dessutom var man skyldig att deltaga i andaktsstunderna. Straffen bestod i indragen mat, rumsarrest, "bortdrivning från anstalten" eller överlämnande transport till till polis ftir falufängelset, även prygel synes ha förekommit (enligt Pärlbyvisan). "Drucken eller ondsint må i särskilt rum förvaras till dess förbättring sker" och "belö- ning utdelas till den som upp- täcker brott mot reglementet, och skall angifwarens namn vara hemlighållet"! Matsedeln vid Pärlby var lika vecka in och ut. De som arbetade i lantbruket kunde dess- utom få en bit ost. Veckans meny år 1879 såg alltså ut så här: Köttsoppa och kålrötter---: grynvälling och strömming- ölsoppa eller surmjölk och stekfläsk-grynvälling och storsill-ölsoppa eller kålrot- ilili.:åffi ti: :iåi"Ti 1?J;;'*f i,rri gäves ruskade i grinden' E;itt ;* ä riitig kändis på . M.en i den deprimerande omF-å;tby, oåskrive-n av Dän Sryningen fqlt dock vissa tl:å äät trJ?f lin6"r,ä igeli. r"n-J"n- ömk€de sig i ainen Jan från solglimtar, tydlige+ över den lille och t"ti, ti"r nik oiia atertramtas personalenspäde pojken som inte hade ÄnAiiJson aä"linä lrtäpader ute i bvarnt. fiiie,-;;Jåittra" som 1p1 några anhöriga ^i livet. Albert hans stora lidelse. tilar varmt om fattigvårdsordiäå"] pgift vile prova detta föranden Roland Adolfsson iiiast" "*' Grängesberg som var till ir Eång-päNvtta*oi"ts kondis, frångott stöd och om prostinnan hdlilfi drickit 23 koppar! 9!t --fun-lä-grit Unitade Magnevill, som ibland kom tiun!ä FattUyvisan under sina uPP- till barnen och delade ut närr&ingat, åen Hr vara skri- äppl-en' iöttätåttararen Karl-Jo- det blev ett mycket lyckligt äk- Blandat klientel !tt-\u!'-Tltrun Ännu på re2o-raret,.iiu,", iji ;ffifi TårTffäå,:ä',#f,.fr: och han bor telet synnerligen. blandat .på Sa Pärlby, luffarna hade sttt.vtn- nöt tt- anOo.i eti lyckligt och han tvcker att saåhallet terkvarter där, dessutom."v?r- ''v i hans fall toi hand om honom sjupsykisk-t dades" där också oå-Lit-Uir ått oä. han som ka, t.o.m. grova brottslingar 6"."iatcnide atlt stöd från förpå ålderns dag efter ?ntlp.-3t äldrar och anhöriga. Han har straff, dessutom ocksa ,,t,ot_11- tart Äke Wassingsbok Slottet i dralösa barn på en särsklld un- d"t.n, som skildiar en annan li- delning. , I ---i Jag har nyligen samtalat me9 ten fattighuspojkes uppväxttid ,tnde.ioordranae f<iinamn- Albert, 75 år fyllda, i.f,1nl:_.1 åen på eit'fattighus som sedan hustruns trivsamma vrlla utan- blev'omskrivet i Ivar Lo-Jo- för Borlänge, i verkligheten.hut ttu".rånr Uof. ÄlO"iaomssverihan ett annat namn-mtl,,nu1 ee. Pärlby var nog, trots sina vill vara anolvm.. När^ Albert 6iirt.i. ätiOa en baiire plats att var i sexårsåldern inträffade en uli*a u'oo pa. traeedi i hemmet när modern trutiiet Aog och fadern saknade mtljtigtret att ta hand om den iittä -poit<en. Han till skjutsade Pärlby På en svälling och strömming-ärter sialv Al-bert och strömming. Strömming var det L'.ii'minnl än det hemska in- och fläsk-grynvällig Efter,-några år på fosterhem "änä" ttä. i:ååii i Nitta-m"., visan [on1..Albert. så, småningom-till Borlänge där_ han blev indusiiä o"'[ta ].u*ltirts i raåio yid triarbetare' Han gifte-sig och nagoitiitfau.. iyittjuttu"gn med häst' och Al- Mannen bakom artikeln "Från fattighus till servicehus" är Erik Lindblom, Hedemora. Lindblom är född i Laxsjön och har ett stort intresse för hembygdsforskning. Han är bl.a. en av människorna bakom boken om Laxsjön ("Lax- sjön-hytta-bygd- människor"). Han har själv minnen av hur äldre och orkeslösa grangärdebor kördes till fattig- gården PärlbV när seklet var ungt. Här berättar han PärlbYs historia _drag. i samman-
© Copyright 2024