Läs hela artikeln från Kemivärlden Biotech nr 3 maj 2015 .

nya livsmedel
Forskar för friskare ätande
[Av Boel Jönsson]
Hur kan vi äta oss friska, eller åtminstone friskare? Den frågan försöker
forskarna vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning i Lund svara på.
V
i vill hitta livsmedel med tydliga
hälsoeffekter och kunna förebygga ohälsa. Det är för mycket
fokus nu på att behandla sjukdomar och symptom, men väldigt lite görs
för att förebygga sjukdom, trots att de livsstilsrelaterade sjukdomarna som hjärtsjukdom, fetma och diabetes ökar.
Det säger Frida Fåk, docent vid Lunds
universitet och forskare vid Centrum för
preventiv livsmedelsforskning.
Forskarna undersöker kvalitetsrika livsmedel med en bevisad
specifik hälsoeffekt som
t ex att det sänker risken
för hjärt- kärlsjukdom,
påverkar insulinkänsligheten, minskar mängden fett i levern eller
Frida Fåk
förbättrar kognitionen.
– Vi tänker oss inte ett enda superlivsmedel, utan hela måltider som täcker in
många olika aspekter. Därför utgår vi ofta
från måltidskoncept när vi gör studier på
människor.
Ett sådant projekt är ”the Multifunctional
Diet” som snart ska redovisa sin andra
och uppföljande fas. I den första studien
hade lundaforskarna samlat ihop en rad
olika livsmedel (se faktaruta) med kända
hälsoeffekter som försökspersonerna fick
äta under fyra veckor under strikt regim
där varje måltid var noggrant reglerad.
Studien rapporterades 2012.
– Biomarkörerna visade på väldigt fina
effekter med minskad inflammation i kroppen, förbättrade blodfetter och även blodtryck. Då åt ändå kontrollgruppen enligt
Centrumbildning
Centrum för preventiv livsmedelsforskning
ska samla kompetens och infrastruktur
tvärs över fakulteter för att hitta lösningar
inom kost och hälsoområdet för den globala
diabetes- och fetmaepidemin. Institutionen
omfattar cirka 25 forskare och 20 projekt.
Dessutom driver man Vinn Excellencecentret Antidiabetic Food Centre, ett
tidsbegränsat projekt, 2007-2017.
Institutionen ska också verka för nya excellenssatsningar inom sitt forskningsområde.
16
Kanel ingår i den multifunktionella dieten...
den nordiska näringsrekommendationen,
som anses vara en bra kost.
I den uppföljande studien förlängdes
studietiden till åtta veckor.
– Kosten har i stort sett varit densamma
men vi har tillåtit deltagarna att gå ned i
vikt. I den första studien var de som gick
ned i vikt tvungna att äta extra för att behålla en stabil kroppsvikt så att inte den
parametern skulle påverka resultaten, säger Juscelino Tovar, projektledare för the
Multifunctional Diet.
Han är i färd med att skicka in artikeln
för bedömning och publicering och kan
inte avslöja resultaten än.
bestäms. I ”the Multifunctional Diet” har
prover tagits innan försökspersonerna gick
in i studien och i slutet av den.
Kartläggning av tarmflorans bakteriesammansättning, blir allt vanligare. Man
har också börjat göra studier av bakteriernas gener och deras specifika funktionalitet. Men det blir en mer omfattande analys
och därför dyrare, så det görs inte så ofta.
– Vi befinner oss bara i början av att
förstå exakt vilken roll varje enskild art i
tarmfloran har.
Däremot ges en väldigt bra bild av hur
tarmfloran förändras beroende på kosten genom att göra DNA-sekvenseringar.
När utgångspunkten är en hel måltid är
Ett problem som Juscelino Tovar ser är
det svårt att bedöma effekten av en isolerad komponent.
– Därför vill vi koppla måltidsstudierna
till mekanistiska studier på råttor eller
möss då vi kan ge en specifik komponent
och se effekten. Då går det att avgöra vilket livsmedel som har mest betydelse för
förändringarna vi ser, säger Frida Fåk.
Hennes forskning handlar främst om interaktioner mellan tarmfloran och kosten.
Hon utgår i sin forskning från avföringsprover för att kartlägga hur tarmens
mikrobiota påverkas av kosten. Allt bakterie-DNA analyseras och arter och antal
att det finns för få livsmedelsprodukter
på marknaden som uppfyller kraven som
de ställt i studien.
– Det skulle vara mycket lättare att få folk
att byta kost, äta nyttigare, om det fanns
fler funktionella produkter på marknaden.
Vissa personer kan äta råvaran som den är,
havrekli eller hela korn till exempel, men andra behöver en mer välsmakande produkt.
– Det finns till exempel en frukostflinga
som uppfyller kraven i studien när det gäller betaglukaner dvs 3 gram per portion
25 gram flingor. Men den är dyr och kan
bara köpas på apotek eller i fackhandeln.
Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2015
Han ser i dagsläget ingen stor förändring på marknaden och är lite besviken på
hur långsamt industrin reagerar på nya
forskningsrön.
I Antidiabetic Food Center ingår åtta
företag som partners, merparten livsmedelsföretag som ska kunna dra nytta av resultaten. De kan hjälpa forskarna ta patent
på livsmedel eller livsmedelskoncept och
ta fram nya livsmedelsprodukter.
– En livsmedelsprodukt kan vara allt möj-
ligt, t ex drycker som reglerar blodsockersvaret efter en måltid för att undvika en
kraftig topp. En måltid utan mycket kostfiber ger lätt en sådan topp, säger Frida Fåk.
Framöver kan vi få se nya brödsorter
med särskilt bra kostfiber i eller nya bärprodukter.
– All vår forskning kommer inte nödvändigtvis att leda till en ny produkt men
den kan ge en bättre förståelse för varför
det är bra att äta ett visst livsmedel.
Förra året kom en studie om lingon från
livsmedelsforskarna i Lund. I en kontrollerad studie på möss visade det sig att lingon
gav goda värden på blodsocker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost
med mycket fett.
En ny produkt skulle kunna vara frystorkade lingon som gör det lättare att få i
sig mycket bär utan socker.
Kostfiber har en lång tradition som forsk-
ningsområde vid Lunds universitet, ända
tillbaka till 1970-talet.
– Det finns mycket fiberkunskap att bygga på och nu har fibrerna blivit mer intressanta eftersom vi förstår bättre varför det
är bra att äta dem.
Människans mag/tarmsystem saknar
enzymer som kan bryta ned kostfiber. De
hamnar i tjocktarmen där tarmbakterierna
tar hand om dem.
– När tarmbakterier bryter
ned kostfiber bildas bra ämnen;
framför allt kortkedjiga fettsyror.
De kan dels användas som energikälla av tarmcellerna, dels kan
de tas upp i kroppen och påverka
omsättningen av glukos, t ex.
– Vi forskar också på andra
hälsoeffekter av fettsyrorna, t ex
deras antiinflammatoriska effekt
eller att de kan signalera mättnad
utan att bidra med kalorier.
Frida Fåk tror att ökade kunska-
per om livsmedels effekt på vår
hälsa så småningom kommer att
påverka livsmedelsindustrin.
– Både genom att man tar bort dåliga
produkter och genom att man får ett större
utbud av kvalitetsprodukter och fler med
bevisade hälsopåståenden.
– På längre sikt tror jag
att livsmedelsindustrin
kommer att agera. Det
är nödvändigt eftersom
det är så oerhört mycket
lättare att förebygga sjukdom än att bota den och
förebygger gör vi med
kosten, säger Juscelino Juscelino
Tovar
Tovar.
– Men vi måste stå på oss. Tyvärr har
inte nutrition särskilt hög status inom
läkarkåren; det anses inte riktigt seriöst.
Problem ska lösas med piller. Men för
varje sjukdomsfall (livsstilssjukdomar) vi
kan förebygga med en bättre kost sparas
väldigt mycket pengar.
Vad ska vi då äta? Inte kött och potatis?
– Potatisen är det väl inget fel på, men
epidemiologiska studier av köttkonsumtion visar på en del negativa effekter av
rött kött som kan kopplas till tarmcancer.
...och blåbär samt havre.
...liksom kaffe...
När kött bryts ned i tarmen bildas också
en del ämnen som kan stimulera åderförkalkning. För kyckling eller fisk har forskningen inte sett sådana negativa hälsoeffekter än så länge.
– Frukt och grönsaker, naturligtvis och
baljväxter. Ett riktigt grovt bröd ger väldigt
bra mättnad. Jag tror de flesta vet vad som
är bra och nyttigt att äta, men det gäller
att göra produkter som är goda också, säger Frida Fåk.
– Självklart ska vi inte leva enbart på
bröd och grönsaker. Man ska äta en varierad kost. Men jag hoppas att forskningen
ska kunna visa bättre vilken balans måltiden bör ha.
Juscelino Tovars generella råd är att äta
regelbundna måltider, som till exempel
inte ger toppar i blodsockernivån, vilket
har visat sig vara skadligt.
Om ett par månader publiceras resultaten från den senaste studien i the Multifunctional Diet. KB
Referens:
Tovar et al.: A diet based on multiple functional concepts improves cardiometabolic risk
parameters in healthy subjects. Nutrition &
Metabolism 2012 9:29.
The multifunctional diet
Den multifunktionella kosten inriktas på
att minska s k sub-klinisk inflammation.
Den består av en kombination av måltider
med lågt glykemiskt index, sojabönor och
sojaproteinprodukter, mandlar, produkter
med hela kärnor av korn, växtstannoler,
feta fiskar (makrill och lax), livsmedel rika
på naturliga antioxidanter (kanel, blåbär)
och lösliga, viskösa kostfibrer, främst från
havre och hela kärnor av korn.
Deltagarna i studien har ätit enligt
mycket noggranna måltidsbeskrivningar
Länk till tre dagsmenyer i studien:
http://www.ffsc.lu.se/sites/ffsc.lu.se/files/
portfoljkost_dagsmenyer.pdf
Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2015
17