1. No category

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH
OCEANHAMNEN I HELSINGBORG
HÖSTEN 2013
Stina Bertilsson Vuksan
Peter Göransson
MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014
1
SAMMANFATTNING
Under hösten 2013 utfördes undersökningar av bottenfauna och sediment i Södra hamnen
och i och utanför Oceanhamnen i Helsingborg. Provtagningen utfördes som ett led i
förberedelserna till H+ projektet där hamnområdet i centrala Helsingborg planeras att
förändras och bebyggas.
Tre stationer (B1, F1, G1) valdes ut för att representera områdets bottenfauna och tio prov
togs på vardera stationen med Haps-corer. Proverna analyserades med avseende på antal
taxa (alla arter och systematiska grupper), individtäthet och biomassa. På samtliga stationer
togs även sedimentprover vilket dessutom gjordes på ytterligare fyra stationer (A1, C1, D1,
E1).
Resultaten visar på att bottnen till vanligen består av ett sandigt övre lager med inslag av
silt för att djupare ner blir mer lerigt. Inslaget av organiskt material varierar.
Totalt påträffades 32 taxa på bottenfaunastationerna där station G1 på utsidan av hamnen
uppvisade flest med 25 st. Den dominerande arten i individtäthet och biomassa var
tusensnäckan Peringia cf ulvae på alla stationer utom G1 där den invandrade amerikanska
havsborstmasken Marenzelleria cf viridis uppvisade högst biomassa. Tusensnäckan gynnas
av näringsrika bottnar och vegetation. Marenzelleria cf viridis är registrerad längs
Helsingborgs kust de senaste 10 åren men det har ännu inte påvisats några negativa effekter
av denna havsborstmask.
Två av arterna som förekom i proven finns på ArtDatabankens rödlista, havstulpanen
Balanus crenatus och musslan Macoma calcarea. Båda arterna brukar förekomma i
Helsingborgs kustkontrollprogram, Balanus crenatus i hög frekvens och Macoma calcarea
glest men regelbundet.
För att få ett mått på miljöstatusen på stationerna beräknades BQI (Benthic Quality Index).
Detta värde grunda sig på olika arters känslighet för miljöpåverkan och visade på dålig status
för stationerna B1 och F1 och måttlig status för station G1. Dock är BQI inte tillförlitligt när
det beräknas på grundare sandiga bottnar då indexet inte tagit hänsyn till den naturligt låga
artförekomsten på dessa bottnar. För att få en bättre bild om dagens status på de tre
stationerna behövs en eller två relativt opåverkade referenslokaler med liknande djup och
bottensubstrat.
2
INLEDNING
Helsingborgs stads H+projekt har ambition att bebygga och förändra hamnområdet runt bl.a.
Södra hamnen och Oceanhamnen. Området har senast använts av bl. a. logistikföretag och
HH Ferries. Idag har verksamheterna flyttats ut från området och kvar är endast
hamnkontoret.
Helsingborgs stad driver sedan 1995 ett kustkontrollprogram med ambitionen att övervaka
miljötillståndet i havet utanför staden. I programmet tas årligen prover på stationer utanför
reningsverket, Sydhamnen, Kemira kemi AB och Råå hamn samt i gradienter ut från dessa.
Bottenfaunans artsammansättning, individtäthet och biomassa studeras och prover på
sediment och musslor analyseras avseende förekomst på miljögifter. Under 2013 har
programmet tillfälligt utökats med provtagning i Södra hamnen och Oceanhamnen som en
förundersökning till H+projektet. Undersökningen består av tre olika delar,
bottenfaunaundersökning, dykinventering med bl.a. filmning och undersökning av miljögifter
i sediment. I denna rapport presenteras resultaten från bottenfaunaundersökningen.
METODIK
PROVTAGNING
Provtagning utfördes med undersökningsfartyget R/V Sabella den 19 och 20 november 2013.
Positionering utfördes med DGPS (Tabell 1).
Provtagningen av bottenfauna och sediment utfördes med en Haps-corer försedd med
polykarbonatrör om 0,0125 m2 provtagningsyta. En sammanhållen sedimentkärna på ca 20
centimeters djup erhölls från flertalet provpunkter utom på stationen G1 där endast ca 15
centimeter erhölls. Det var en ambition att få så ostörda prover som möjligt för att hindra
uppgrumling från sedimentytan. Minst 2 cm bottenvatten stod över bottenytan i proverna
och provcylindern förslöts på vägen upp från bottnen för att säkerställa att inget av provet
gick förlorat. Sedimentprover för analys av miljögifter frystes ombord.
3
Figur 1: Karta över Södra hamnen och oceanhamnen. Beteckningarna A1-G1 anger stationer för sediment
(samtliga)och bottenfauna (B1, F1, G1).
Tabell 1: Tabell med positioner för provtagningspunkter i Södra hamnen och Oceanhamnen i Helsingborg.
Positioner i WGS84 (Grader och decimalminuter).
Provtagningspunkt
Latitud-longitud
Typ av prov
A1
56 02,492 – 12 41,579
Sediment
B1
56 02,531 – 12 41,553
Bottenfauna, sediment
C1
56 02,557 – 12 41,525
Sediment
D1
56 02,548 – 12 41,567
Sediment
E1
56 02,562 – 12 41,518
Sediment
F1
56 02,321 – 12 41,598
Bottenfauna, sediment
G1
56 02,298 – 12 41,389
Bottenfauna, sediment
4
BOTTENFAUNA
En station i Södra hamnen, B1 och en station inne i Oceanhamnen, F1, och en på hamnens
utsida, G1, valdes för att få en så heltäckande bild av miljön som möjligt (Figur 1). På varje
station togs tio bottenfaunaprover med Haps-corer. Proverna sållades i 1.0 mm såll och
konserverades i 96 % etanol. På laboratorium artbestämdes och räknades faunan under
preparermikroskop. Alla taxa (arter och systematiska grupper) vägdes som våtvikt efter
avtorkning mot läskpapper. Slutligen fördes djuren över i 80 % etanol och transporterades
till Zoologiska Museet i Lund, där de förvaras som en del i ett miljöarkiv.
RESULTAT
SEDIMENT
Bottensubstratet bestod mestadels av sand/silt i ytan med lera därunder. Färgen på
sedimenten var brungrå i ytan ner till några centimeters djup och därunder mörkgrå till svart
med tillsynes reducerade förhållanden och relativt hög organisk halt. (Bild 1-7, Tabell 2)
Bild 1-7: Sedimentproppar från lokalerna A1, B1, C1, E1, F1 och G1.
5
Tabell 2: Visuella observationer av sedimenten på stationerna A1-G1.
Station
Sedimentprofil
Sedimenttyp
A1
Brungrå 0-2 cm, svart under
Sand/silt i ytan, hög organiskt därunder
B1
Brungrå 0-2 cm, svart under
Sand/silt i ytan, hög organiskt därunder
C1
Grå 0-2 cm, svart under
D1
Mörkgrå 0-2 cm, svart under
Sand/silt i ytan, silt/ler därunder
E1
Grå 0-3 cm, svart under
Sand/silt i ytan, silt/ler därunder
F1
Brungrå 0-3 cm, svart under
Sand/silt i ytan, organiskt och silt därunder
G1
Brungrå 0-3 cm, svart under
Sand i ytan, organiskt och sand därunder
Sand/silt och organiskt i ytan, silt/ler därunder
BOTTENFAUNA
Totalt påträffades 32 taxa på de tre stationerna (se bilaga 1). Artrikast var G1, på utsidan av
Oceanhamnen, med 25 taxa (se figur 4). På denna station påträffades ett flertal invandrade
havsborstmaskar Marenzelleria cf viridis som dominerade biomassan (se figur 11).
Stationerna B1 och F1 dominerades båda i individtäthet och biomassa av tusensnäckan
Peringia cf ulvae (se figurerna 6-9).
BQI (Benthic Quality Index) är ett mått på miljöstatusen enligt Naturvårdsverket . De tre
stationerna uppvisar låga värden och bottnarna uppnår inte god status enligt indexet, vilket
är EU:s mål till 2015 (Figur 5).
Biomassa
Individtäthet
medel g/ m2
20
medel antal/m2
1500
15
1000
10
500
5
0
0
B1
Taxa
F1
G1
B1
F1
G1
BQI (5-20m) Hösten 2013
antal/station
Dålig
30
Otillfredställande
15
25
Måttlig
20
God
10
Hög
15
10
5
5
0
B1
F1
0
G1
B1
F1
G1
Figurer 2-5: Medelvärden för antal taxa, biomassa, individtäthet med standard error, och BQI med
standardavvikelse för stationerna B1, F1 och G1.
6
B1
Individtäthet(ind./m2)
B1
Biomassa (g/m2)
Peringia ulvae
Hediste diversicolor
Cerastoderma glaucum
Cyathura carinata
Pygospio elegans
Övriga
Peringia ulvae
Hediste diversicolor
Cerastoderma glaucum
Pygospio elegans
Oligochaeta
Övriga
F1
Biomassa g/m2
F1
Individtäthet antal/m2
Peringia ulvae
Oligochaeta
Microdeutopus
Mytilus edulis
Pygospio elegans
Marenzelleria viridis
Övrigt
Peringia ulvae
Mytilus edulis
Abra alba
Marenzelleria viridis
Macoma balthica
Hediste diversicolor
Övrigt
G1
Individtäthet antal/m2
G1
Biomassa g/m2
Pygospio elegans
Marenzelleria viridis
Peringia ulvae
Hediste diversicolor
Lacuna vincta
Oligochaeta
Övriga
Marenzelleria viridis
Arenicola marina
Hediste diversicolor
Mytilus edulis
Cerastoderma glaucum
Pygospio elegans
Övriga
Figur 6-11: Individtäthet och biomassa för olika arter på stationerna B1, F1 och G1.
RÖDLISTADE ARTER
ArtDatabanken ger ut en lista på arter som är hotade, så kallade rödlistade arter
(ArtDatabanken 2010). Två av arterna som påträffades i proven finns på rödlistan,
havstulpanen Balanus crenatus och musslan Macoma calcarea (se tabell3).
Balanus crenatus är vanlig i undersökningsområdet utanför Helsingborg och förekommer
främst på skal av blåmussla. Under 2011-2012 förekom arten med upp till 1408 individer per
kvadratmeter på flertalet stationer. Enligt ArtDatabanken är Balanus crenatus rapporterad
från Blekinges kust upp till Bohuslän. Dess övriga utbredning inkluderar Nordsjön, Norge,
Barents hav, Spetsbergen, Arktis, Island, Färöarna, Brittiska öarna samt söderut ned till
7
Azorerna, Spanien och vidare till Algeriets kust. I våra vatten tycks arten ha minskat rejält
under de senaste decennierna, men inga långsiktiga kvantitativa data finns. Arten eftersökt,
bl.a. under Svenska artprojektets marina inventering. Inga fynd av levande djur återfanns då
utan endast gamla skal från individer som varit döda länge. Eftersom arten är tämligen
långlivad kan detta betyda att arten minskat under lång tid. Faktaunderlaget bedöms vara
otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig
(ArtDatabanken 2010).
Macoma calcarea förekommer glest men ganska regelbundet i undersökningsområdet
utanför Helsingborg. Arten lever nergrävd i mjukbottnar framförallt kring haloklinen. Under
2009-2012 förekom arten upp till 24 individer per kvadratmeter på tre stationer. Macoma
calcarea lever i kalla hav och temperaturen bör helst inte överstiga 11 °C för att den skall
trivas. Arten tolererar saliniteter ner till ca 13 ‰. Musslan förekommer i Nordatlanten från
Island och området runt Svalbard i norr ner utmed Norges kust och utmed Sveriges västkust
in i södra Östersjön, där den har sin östgräns i Bornholmsbassängen. Den lever såpass djupt
nedgrävd att den är svår att få upp med gängse redskap och endast två fynd gjordes i
Kattegatt under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Artens status i dess
södra utbredningsområde är oklar, men den tycks ha minskat starkt i Kosterområdet. Kravet
på låga vattentemperaturer gör arten känslig för framtida klimatförändringar.
Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika
rödlistningskategorierna som är mest trolig (ArtDatabanken 2010).
Tabell 3: Rödlistade arter funna vid provtagningen i Södra hamnen och Oceanhamnen 2013.
Art
Antal
Biomassa
Stationer
Hotbild
Balanus crenatus
2
0,047
G1
Kunskapsbrist
Macoma calcarea
1
0,109
G1
Kunskapsbrist
DISKUSSION
Grunda sandiga bottnar har vanligen en lägre biologisk mångfald än djupare finkornigare
bottnar, då sandens rörlighet gör det svårt för djur att långsiktigt etablera sig vid kraftiga
vattenrörelser. Resultaten från stationerna var i detta perspektiv positiva och totalt
påträffades 32 taxa varav många är grävande och känsliga för reducerade förhållanden i
bottensedimentet. Tusensnäckan Peringia cf ulvae dominerade i antal på två av de tre
stationerna vilket tyder på förekomst av vegetation/organiskt material eller att
näringstillförseln på lokalerna är hög. På station F1, i Oceanhamnen, indikerar stor förekomst
av fåborstmaskar Oligochaeta indet, hög organisk halt och reducerade förhållanden.
Förekomsten av olika musslor som blåmussla Mytilus edulis, skivmussla Abra alba,
östersjömussla Macoma balthica och hjärtmussla Cerastoderma glaucum, är positivt då
flertalet är känsliga för dåliga syreförhållanden.
Marenzelleria cf viridis är en havsborstmask som troligen kommit till svenska vatten genom
ballastvatten. Den har noterats längs helsingborgskusten de senaste 10 åren men ännu har
ingen tendens till att den konkurrerar ut andra arter noterats. I Östersjön har den på vissa
ställen varit mycket framgångsrik där syrebristen slagit ut andra arter. Studier i Stockholm
8
skärgård visar att den kan ha en positiv inverkan på syresättningen i bottnarna då den gräver
djupare än de inhemska arterna (Norkko J et al 2012).
Station G1 som ligger på utsidan av Oceanhamnen är den lokal som uppvisar bäst
förhållanden med hög biomassa i relation till individtäthet vilket pekar på färre men större
och äldre individer (Figur 2-3). Denna station uppvisade även flest funna taxa m.a.o. störst
mångfald. Stor mångfald av arter pekar generellt på ett samhälle mer i balans än när det är
frågan om få arter.
BQI-värdena var låga och två av de tre stationerna uppnådde endast dålig status. Dessa
värden ska dock ses mer som jämförvärden inbördes mellan stationerna och för deras
utveckling. Indexet är inte anpassat för grundare och sandigare bottnar och är därför
missvisande vid jämförelse med djupare och finkornigare bottnar. För att bättre bedöma
miljötillståndet på de tre stationerna behövs jämförbara data från minst två referenslokaler
på samma djup och substrat i ett relativt opåverkat område.
Under arbetet med utbyggnaden av hamnen kan stationerna som provtagits i denna
förstudie följas upp, för att sedan när projektet är genomfört ligga till grund för en
utvärdering av hur bottenmiljön har påverkats i området.
REFERENSER
ArtDatabanken 2010.http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/
Norkko J, Reed D C, Timmermann K, Nrokko A, Gustavsson B G, Bonsdorff E, Slomp C P, Carstensen J,
Conley D J. 2011. A welcome can of worms? Hypoxia mitigation by an invasive species.
Global Change Biology, vol. 18, Issue 2, p. 422-434, feb 2012.
9
BILAGA 1
Samtliga taxa funna på stationerna B1, F1, G1
Abra alba
Alitta virens
Arenicola marina
Balanus crenatus
Bathyporeia pilosa
Capitella capitata
Cerastoderma glaucum
Corophium sp
Cyathura carinata
Gammarus sp
Gastropoda indet
Hediste diversicolor
Heteromastus filiformis
Jaera albifrons
Lacuna vincta
Littorina littorea
Macoma balthica
Macoma calcarea
Marenzelleria cf viridis
Microdeutopus sp
Mya arenaria
Mytilus edulis
Nassarius nitidus
Nemertea indet
Nephtys hombergii
Oligochaeta indet
Ophiura albida
Parvicardium minimum
Peringia ulvae
Pygospio elegans
Retusa obtusa
10
BILAGA 2
Analysprotokoll för B1, F1 och G1.
Stn: B1
Hösten 2013
Abra alba
Alcyonidium polyoum
Ampharete baltica
Amphibalanus improvisus
Aricidea ceruttii
Balanus crenatus
Capitella capitata
Cyathura carinata
Cerastoderma glaucum
Corbula gibba
Corophium sp
Diastylis rathkei
Dipolydora quadrilobata
Dynamena pumila
Edwardsia sp
Eteone cf longa
Euchone papillosa
Gammarus sp
Harmothoe cf impar
Hediste diversicolor
Heteromastus filiformis
Hydrobia cf ulvae
Jaera albifrons
Lacuna vincta
Lagis koreni
Laomedea flexuosa
Littorina littorea
Macoma balthica
Macoma calcarea
Marenzelleria cf viridis
Melita palmata
Microdeutopus sp
Musculus niger
Mya arenaria
Mysella bidentata
Mytilus edulis
Nassarius reticulatus
Neanthes virens
Nematoda indet
Nemertea indet
Neomysis integer
Nephtys caeca
Nephtys ciliata
Nephtys hombergii
Oligochaeta indet
Onoba aculeus
Philine aperta
Pholoe baltica
Phyllodoce groenlandica
Polydora cornuta
Pontoporeia femorata
Protomedeia fasciata
Pygospio elegans
Retusa obtusa
Scoloplos armiger
Spirorbis spirorbis
Terebellides stroemi
Trochochaeta multisetosa
Gastropoda indet
antal
1
antal
2
antal
3
1
4
antal
4
antal
5
antal
6
antal
7
antal
8
antal
9
2
1
2
1
2
2
3
1
1
4
1
antal
10
biom.
1
biom.
2
biom.
3
0,014
0,066
biom.
4
biom.
5
biom.
6
biom.
7
biom.
8
biom.
9
0,016
0,013
0,015
0,013
0,133
0,096
0,082
0,026
0,077
0,114
0,013
biom.
10
9
9
17
7
13
5
7
12
4
11
0,173
0,108
0,218
0,284
0,245
0,111
0,149
0,17
0,214
0,219
180
55
53
52
86
70
72
86
31
73
0,612
0,174
0,169
0,176
0,271
0,243
0,255
0,291
0,119
0,255
2
2
0,021
0,011
1
1
4
2
1
2
2
2
0,008
1
3
1
1
4
2
1
1
1
1
0,002
4
0,013
0,011
0,001
0,01
0,005
0,004
1
1
0,002
0,013
0,003
11
0,002
0,001
0,001
0,002
0,001
0,012
0,001
0,005
0,009
0,002
Stn: F1
Hösten 2013
Abra alba
Alcyonidium polyoum
Ampharete baltica
Amphibalanus improvisus
Aricidea ceruttii
Balanus crenatus
Capitella capitata
Carcinus maenas
Cerastoderma glaucum
Cf. Propinqus
Corbula gibba
Corophium sp
Diastylis rathkei
Dipolydora quadrilobata
Dynamena pumila
Edwardsia sp
Epheria vincta
Eteone cf longa
Euchone papillosa
Gammarus sp
Harmothoe cf impar
Hediste diversicolor
Heteromastus filiformis
Hinia reticulatus
Hydrobia cf ulvae
Jaera albifrons
Lagis koreni
Laomedea flexuosa
Littorina littorea
Macoma balthica
Macoma calcarea
Marenzelleria cf viridis
Melita palmata
Musculus niger
Mya arenaria
Mysella bidentata
Mytilus edulis
Neanthes virens
Nematoda indet
Nemertea indet
Neomysis integer
Nephtys caeca
Nephtys ciliata
Nephtys hombergii
Oligochaeta indet
Onoba aculeus
parvicardium minimum
Philine aperta
Pholoe baltica
Phyllodoce groenlandica
Polydora cornuta
Pontoporeia femorata
Protomedeia fasciata
Pygospio elegans
Retusa obtusa
Scoloplos armiger
Spirorbis spirorbis
Terebellides stroemi
Trochochaeta multisetosa
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0,004
0,011
0,005
0,076
0,004
2
1,011
2
2
3
1
34
1
2
1
1
0,006
1
0,003
1
0,003
3
1
1
197
77
0,058
1
33
36
0,002
0,001
0,166
73
113
43
85
74
0,071
0,091
0,366
0,161
0,251
0,087
0,173
0,158
0,491
0,133
0,001
1
2
1
3
2
1
2
3
0,327
1
2
4
0,025
2
0,101
0,413
0,193
0,067
2
1
0,004
1
9
0,003
1
15
0,037
0,017
157
1
3
0,224
0,005
0,021
0,363
0,005
0,014
0,002
0,019
0,005
0,001
1,331
0,019
26
8
3
25
3
43
1
0,024
0,001
0,002
0,022
0,001
1
1
1
1
0,001
12
1
0,001
0,001
12
0,033
0,001
0,001
0,013
0,001
Sta. G1
Hösten 2013
Abra alba
Alcyonidium polyoum
Ampharete baltica
Amphibalanus improvisus
Arenicola marina
Aricidea ceruttii
Balanus crenatus
Bathyporeia pilosa
Gastropoda indet
Capitella capitata
Cerastoderma glaucum
Corbula gibba
Corophium sp
Diastylis rathkei
Dipolydora quadrilobata
Dynamena pumila
Edwardsia sp
Epheria vincta
Eteone cf longa
Euchone papillosa
Gammarus sp
Harmothoe cf impar
Hediste diversicolor
Heteromastus filiformis
Hydrobia cf ulvae
Jaera albifrons
Lagis koreni
Laomedea flexuosa
Littorina littorea
Macoma balthica
Macoma calcarea
Marenzelleria cf viridis
Melita palmata
Microdeutopus sp
Musculus niger
Mya arenaria
Mysella bidentata
Mysis sp
Mytilus edulis
Nassarius reticulatus
Neanthes virens
Nematoda indet
Nemertea indet
Neomysis integer
Nephtys caeca
Nephtys ciliata
Nephtys hombergii
Oligochaeta indet
Onoba aculeus
Ophiura alba
Philine aperta
Pholoe baltica
Phyllodoce groenlandica
Polydora cornuta
Pontoporeia femorata
Protomedeia fasciata
Pygospio elegans
Retusa obtusa
Scoloplos armiger
Spirorbis spirorbis
Terebellides stroemi
Trochochaeta multisetosa
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
antal
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
biom.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0,043
1,011
1
3
1
1
1
1
0,275
1
1
2
0,238
0,003
0,335
0,692
0,541
2
0,047
1
0,003
1
1
0,002
1
1
1,062
1
10
0,003
1
2
2
1
0,114
0,12
0,021
0,019
0,027
4
10
8
7
3
4
15
18
2
2
9
8
9
1
1
6
24
11
7
0,23
3
0,049
0,236
0,086
18
8
10
13
16
27
0,044
0,069
0,005
0,004
39
0,026
0,432
0,327
0,001
0,003
0,02
0,069
3
1
1
20
15
1
1
22
11
0,132
9
2
0,771
0,352
0,543
0,144
0,915
1,022
0,109
0,914
0,744
0,031
0,039
0,078
0,036
0,983
0,487
0,275
0,028
2
0,182
2,011
2
0,046
1
1
5
0,271
3
0,046
0,001
1
83
0,149
0,011
1
39
0,304
0,051
0,133
0,003
1
3
0,707
0,073
1
26
0,004
0,003
1
1
0,011
0,002
0,004
0,001
0,026
28
23
13
33
22
31
16
13
20
0,128
0,205
0,093
0,099
0,049
0,088
0,058
0,111
0,065
0,091