Solceller är paneler som innehåller bland annat kisel som omvandlar solens strålar till
elektricitet i form av likström. Elektriciteten som bildas måste i de flesta fall användas direkt,
då man hittills inte har någon bra lösning för att storskaligt lagra energin i exempelvis
batterier. I större skala levererar man ofta överskottsel ut till elnätet. Det finns även en annan
typ av paneler som värmer vatten med hjälp av solens värme, så kallade solfångare, men det
är en helt annan teknik och den kommer inte tas upp i denna broschyr.
1 m2 solcell ger ca 160 W en solig dag
Solens effekt är ca 1000
En anläggning på 1
W/m2
Visste du att..?
Återbetalningstiden för solceller ligger på ca 8-10 år
med bidrag och skatteavdrag och 12-14 år utan
bidrag, beroende på elprisutvecklingen
kW blir ca 7 m2 stor
För varje installerad kW solceller får man ut mellan
900-1000 kWh per år
Kostnaden inkl moms är ca 20
000-24 000
kr/kW före bidrag, större anläggningar blir
I klart solljus levererar solcellen sin maxeffekt, vid
mulet väder kan solcellerna ändå leverera ca 30%
av sin effekt
Solens energi tas tillvara oavsett utetemperatur,
men vid väldigt varmt väder kan utbytet minska
något
billigare per kW
Solcellen bör placeras med 30-50% lutning för
optimalt utbyte. Söderläge är bäst, men även
sydväst och sydöst fungerar
Solceller utvecklades från början för att försörja
satelliter med el
En villaanläggning på 4 kW (runt 28 m2) ger ca 3800
kWh/år och kostar ca 90 000 kr före bidrag.
En solcell består av ett tunt så kallat halvledarmaterial,
oftast av grundämnet kisel. Vanligtvis är de ca 15x15 cm
stora och några mikrometer tjocka. Man seriekopplar
flera solceller till en modul som täcks av en glasskiva. På
baksidan finns ett metallskikt. Polykristallina solceller ger
en skimrande yta medan monokristallina är diskret svarta.
När solen lyser frigörs elektroner mellan fram- och
baksidan och en elektrisk ström bildas. En växelriktare gör
om likströmmen från solcellerna till växelström, som är
det som finns på elnätet. Växelriktaren ser också till att
rätt spänning hålls samt att anläggningen kopplas ifrån
om det blir en skada på elnätet.
En solcellsanläggning på ett villatak ger egenproducerad
el och minskar behovet av köpt el. Att täcka hela behovet
av el med solceller är svårt på en villa, speciellt på vintern.
Vanligast är att solcellerna står för en del av behovet eller
att de på årsbasis täcker elanvändningen. En anläggning
2
på ett villatak som är ca 7 m stor har en effekt på ca 1kW.
Investeringen är ca 22 000-24 000 kr per installerad kW.
Det finns även tunnfilmsteknik, vilket kan vara användbart
när man vill ha en lättare solcell. Tunnfilmstekniken har
dock en något lägre verkningsgrad är solceller av kisel.
Solceller kan användas som takmaterial, men ska helst
ventileras under så att inte överskottsvärmen minskar
verkningsgraden.
Solcellerna levererar el till huset och vid överskott, till elnätet.
Illustration: Peter Abrahamsson, Alias Design.
Copyright Solar Region Skåne.
Solens strålar omvandlas till elektrisk ström i en kiselsolcell.
Illustration: Peter Abrahamsson, Alias Design.
Copyright Energikontoret Skåne.
Det sker inga utsläpp vid elproduktionen och solen räknas
som en förnybar energikälla. Dock påverkas miljön vid
framställning och transport av nya produkter, så även
solceller. Elproduktionen i solceller är tyst och förbrukar
inget material eller bränsle. Vid elproduktionen finns inga
rörliga delar, vilket gör att en solcell har mycket lång
livstid, minst 25 år. Tekniken har funnits sedan 50-talet
och det finns idag exempel på solceller som varit i drift i
40 år.
Till båtar, sommarstugor, husvagnar mm finns mindre
solceller att köpa i elektronikaffärer som kan driva till
exempel stängselaggregat, belysning eller en mindre kyl
dagtid. Har man ett 12 V-system kan man använda
bilbatterier för att kunna hålla ett kylskåp kallt även på
natten. Det finns även LED-lampor, mobilladdare och
ventilationsaggregat som drivs med mindre solceller.
Många av dessa användningsområden uppstår då det
saknas möjlighet att koppla in sig på elnätet.
Större solcellsanläggningar, t.ex. på flerbostadshus och
offentliga byggnader, är nästan alltid uppkopplade på
elnätet. Solcellspaneler går väl ihop med dagens
arkitektur med mycket glaspartier då de är enkla och
stilrena. Man kan även använda solcellerna till
solavskärmning för att förhindra övertemperaturer
inomhus sommartid. Värmen på baksidan av solcellerna
kan utnyttjas för att förvärma tilluften i ventilationen
höst, vinter och vår. Solceller på större byggnader ger
dessutom ofta en positiv bild av ägarna till byggnaden.
W= watt.
Anger produktens effekt.
(1 kW = 1000 W)
Wh =wattimmar.
Anger energin,
dvs effekten x tiden.
(1 kWh = 1000 Wh)
Ibland behöver man bygglov eller bygganmälan för att få
sätta upp solceller. I känsliga miljöer, som kulturmärkta
hus, kan det till och med vara förbjudet att ändra husets
exteriör. Då kan man kanske placera solcellerna på en
annan byggnad t.ex. ett garage eller en ställning på
marken. Många kommuner är positiva till att få in mer
förnyelsebar energi i staden. Ta kontakt med ditt
byggnadskontor för att få reda på lokala bestämmelser.
Det är det lokala elbolaget som är nätägare och måste
kontaktas om man vill koppla in sin anläggning mot
elnätet. Man måste ha en mätare som kan registerar elen
man köper och elen man säljer. För små anläggningar, så
kallad mikroproduktion, som under ett år köper mer el än
de säljer och ligger under 63 ampere och 43,5 kW står
elbolagen för mätarbytet. Det krävs att installationen av
anläggningen är utförd av behörig elektriker och att
solcellerna är CE-märkta.
Informationen i denna broschyr baseras på fakta från
Energimyndigheten, För mer information, se:
www.energimyndigheten.se. Klicka på Hushåll
och sedan Producera din egen el.
På branschorganisationens hemsida
www.svensksolenergi.se finns mer information.
På Energirådgivarna i Skånes hemsida
www.ekrs.se hittar du kontaktuppgifter till din
Energi- och klimatrådgivare.
På http://bengtsvillablogg.info/ skriver
entusiasten Bengt om solceller och ersättning för
solel.
Ersättningen för levererad el varierar stort, så jämför noga
innan du väljer elbolag, det kan vara samma som dina
lokala nätägare eller ett annat svenskt elhandelsföretag.
Kontrollera också ifall du kan få ersättning för nätnytta
och, vid större anläggningar, att elnätet har tillräcklig
kapacitet.
När du sett ut en placering med god solinstrålning utan
skuggor och kontrollerat förutsättningarna ovan är det
dags att specificera sina krav och börja begära in offerter
från installatörer. Hör runt med bekanta, läs på
solcellstillverkares hemsidor och begär in minst tre olika
offerter så du kan jämföra. Har du sparade pengar kan du
räkna ut vad avkastningen blir på anläggningen jämfört
med andra placeringar – ofta mycket bra! Ska du låna till
installationen så räkna med räntan.
Det finns ett installationsstöd för solceller som täcker
30 % av installationskostnaden för företag och 20 % för
privatpersoner. Stödet söks hos Länsstyrelsen. Det finns
en pott pengar att ansöka och i många län är
konkurrensen stor om stödet. Därför kan det vara en god
idé att skicka in ansökan direkt efter offertförfrågningar,
då det kan ta lång tid att få besked.
Vill man inte vänta kan villaägare använda RoT-avdraget
(går ej att kombinera med solcellsstödet) till
arbetskostnaden vid installationen, ca 10-15 % av
totalsumman. Det går även att söka elcertifikat för sin
förnybara elproduktion för att ytterligare bättra på
kalkylen. Men information om det finns på
Energimyndighetens hemsida.
Denna broschyr är gjord av Anna Mattsson,
Energi- och klimatråd-givare i Eslövs kommun.
Din kommunala Energi- och Klimatråd-givare kan
svara på dina frågor om solceller!