Solceller är paneler som innehåller bland annat kisel som omvandlar solens strålar till elektricitet i form av likström. Elektriciteten som bildas måste i de flesta fall användas direkt, då man hittills inte har någon bra lösning för att storskaligt lagra energin i exempelvis batterier. I större skala levererar man ofta överskottsel ut till elnätet. Det finns även en annan typ av paneler som värmer vatten med hjälp av solens värme, så kallade solfångare, men det är en helt annan teknik och den kommer inte tas upp i denna broschyr. 1 m2 solcell ger ca 160 W en solig dag Solens effekt är ca 1000 En anläggning på 1 W/m2 Visste du att..? Återbetalningstiden för solceller ligger på ca 8-10 år med bidrag och skatteavdrag och 12-14 år utan bidrag, beroende på elprisutvecklingen kW blir ca 7 m2 stor För varje installerad kW solceller får man ut mellan 900-1000 kWh per år Kostnaden inkl moms är ca 20 000-24 000 kr/kW före bidrag, större anläggningar blir I klart solljus levererar solcellen sin maxeffekt, vid mulet väder kan solcellerna ändå leverera ca 30% av sin effekt Solens energi tas tillvara oavsett utetemperatur, men vid väldigt varmt väder kan utbytet minska något billigare per kW Solcellen bör placeras med 30-50% lutning för optimalt utbyte. Söderläge är bäst, men även sydväst och sydöst fungerar Solceller utvecklades från början för att försörja satelliter med el En villaanläggning på 4 kW (runt 28 m2) ger ca 3800 kWh/år och kostar ca 90 000 kr före bidrag. En solcell består av ett tunt så kallat halvledarmaterial, oftast av grundämnet kisel. Vanligtvis är de ca 15x15 cm stora och några mikrometer tjocka. Man seriekopplar flera solceller till en modul som täcks av en glasskiva. På baksidan finns ett metallskikt. Polykristallina solceller ger en skimrande yta medan monokristallina är diskret svarta. När solen lyser frigörs elektroner mellan fram- och baksidan och en elektrisk ström bildas. En växelriktare gör om likströmmen från solcellerna till växelström, som är det som finns på elnätet. Växelriktaren ser också till att rätt spänning hålls samt att anläggningen kopplas ifrån om det blir en skada på elnätet. En solcellsanläggning på ett villatak ger egenproducerad el och minskar behovet av köpt el. Att täcka hela behovet av el med solceller är svårt på en villa, speciellt på vintern. Vanligast är att solcellerna står för en del av behovet eller att de på årsbasis täcker elanvändningen. En anläggning 2 på ett villatak som är ca 7 m stor har en effekt på ca 1kW. Investeringen är ca 22 000-24 000 kr per installerad kW. Det finns även tunnfilmsteknik, vilket kan vara användbart när man vill ha en lättare solcell. Tunnfilmstekniken har dock en något lägre verkningsgrad är solceller av kisel. Solceller kan användas som takmaterial, men ska helst ventileras under så att inte överskottsvärmen minskar verkningsgraden. Solcellerna levererar el till huset och vid överskott, till elnätet. Illustration: Peter Abrahamsson, Alias Design. Copyright Solar Region Skåne. Solens strålar omvandlas till elektrisk ström i en kiselsolcell. Illustration: Peter Abrahamsson, Alias Design. Copyright Energikontoret Skåne. Det sker inga utsläpp vid elproduktionen och solen räknas som en förnybar energikälla. Dock påverkas miljön vid framställning och transport av nya produkter, så även solceller. Elproduktionen i solceller är tyst och förbrukar inget material eller bränsle. Vid elproduktionen finns inga rörliga delar, vilket gör att en solcell har mycket lång livstid, minst 25 år. Tekniken har funnits sedan 50-talet och det finns idag exempel på solceller som varit i drift i 40 år. Till båtar, sommarstugor, husvagnar mm finns mindre solceller att köpa i elektronikaffärer som kan driva till exempel stängselaggregat, belysning eller en mindre kyl dagtid. Har man ett 12 V-system kan man använda bilbatterier för att kunna hålla ett kylskåp kallt även på natten. Det finns även LED-lampor, mobilladdare och ventilationsaggregat som drivs med mindre solceller. Många av dessa användningsområden uppstår då det saknas möjlighet att koppla in sig på elnätet. Större solcellsanläggningar, t.ex. på flerbostadshus och offentliga byggnader, är nästan alltid uppkopplade på elnätet. Solcellspaneler går väl ihop med dagens arkitektur med mycket glaspartier då de är enkla och stilrena. Man kan även använda solcellerna till solavskärmning för att förhindra övertemperaturer inomhus sommartid. Värmen på baksidan av solcellerna kan utnyttjas för att förvärma tilluften i ventilationen höst, vinter och vår. Solceller på större byggnader ger dessutom ofta en positiv bild av ägarna till byggnaden. W= watt. Anger produktens effekt. (1 kW = 1000 W) Wh =wattimmar. Anger energin, dvs effekten x tiden. (1 kWh = 1000 Wh) Ibland behöver man bygglov eller bygganmälan för att få sätta upp solceller. I känsliga miljöer, som kulturmärkta hus, kan det till och med vara förbjudet att ändra husets exteriör. Då kan man kanske placera solcellerna på en annan byggnad t.ex. ett garage eller en ställning på marken. Många kommuner är positiva till att få in mer förnyelsebar energi i staden. Ta kontakt med ditt byggnadskontor för att få reda på lokala bestämmelser. Det är det lokala elbolaget som är nätägare och måste kontaktas om man vill koppla in sin anläggning mot elnätet. Man måste ha en mätare som kan registerar elen man köper och elen man säljer. För små anläggningar, så kallad mikroproduktion, som under ett år köper mer el än de säljer och ligger under 63 ampere och 43,5 kW står elbolagen för mätarbytet. Det krävs att installationen av anläggningen är utförd av behörig elektriker och att solcellerna är CE-märkta. Informationen i denna broschyr baseras på fakta från Energimyndigheten, För mer information, se: www.energimyndigheten.se. Klicka på Hushåll och sedan Producera din egen el. På branschorganisationens hemsida www.svensksolenergi.se finns mer information. På Energirådgivarna i Skånes hemsida www.ekrs.se hittar du kontaktuppgifter till din Energi- och klimatrådgivare. På http://bengtsvillablogg.info/ skriver entusiasten Bengt om solceller och ersättning för solel. Ersättningen för levererad el varierar stort, så jämför noga innan du väljer elbolag, det kan vara samma som dina lokala nätägare eller ett annat svenskt elhandelsföretag. Kontrollera också ifall du kan få ersättning för nätnytta och, vid större anläggningar, att elnätet har tillräcklig kapacitet. När du sett ut en placering med god solinstrålning utan skuggor och kontrollerat förutsättningarna ovan är det dags att specificera sina krav och börja begära in offerter från installatörer. Hör runt med bekanta, läs på solcellstillverkares hemsidor och begär in minst tre olika offerter så du kan jämföra. Har du sparade pengar kan du räkna ut vad avkastningen blir på anläggningen jämfört med andra placeringar – ofta mycket bra! Ska du låna till installationen så räkna med räntan. Det finns ett installationsstöd för solceller som täcker 30 % av installationskostnaden för företag och 20 % för privatpersoner. Stödet söks hos Länsstyrelsen. Det finns en pott pengar att ansöka och i många län är konkurrensen stor om stödet. Därför kan det vara en god idé att skicka in ansökan direkt efter offertförfrågningar, då det kan ta lång tid att få besked. Vill man inte vänta kan villaägare använda RoT-avdraget (går ej att kombinera med solcellsstödet) till arbetskostnaden vid installationen, ca 10-15 % av totalsumman. Det går även att söka elcertifikat för sin förnybara elproduktion för att ytterligare bättra på kalkylen. Men information om det finns på Energimyndighetens hemsida. Denna broschyr är gjord av Anna Mattsson, Energi- och klimatråd-givare i Eslövs kommun. Din kommunala Energi- och Klimatråd-givare kan svara på dina frågor om solceller!
© Copyright 2024