1. No category

ATT PÅVERKA SOM STUDENT
- handboken för studentrepresentanter
© Copyright SöderS, Södertörns högskolas studentkår, 2015
Innehåll
1.
Vad är studentinflytande?
s.3
s.4
s.4
s.5
1.1 1.2
1.3
1.4
Vad menas?
Varför är det viktigt med studentinflytande?
Vad vinner vi på ett gott studentinflytande?
Hur gör jag för att bli studentrepresentant?
2.
Hur jobbar en med studentinflytande?
s.5
2.1 s.6
s.7
s.8
s.8
s.9
2.2
s.9
2.3
s.10
2.4
Institutioner, ämnen och program
Några viktiga arenor för studentinflytande (karta)
Om: Institutionsnämnder
Om: Ämnesråd
Om: Programråd
Vad förväntas av dig som studentrepresentant?
Att föra fram studentperspektivet
Tips på vidare läsning
3.Mötesformalia
s.11
3.1
Inför mötet
s.11
3.2
Under mötet
s.12
3.3
Efter mötet
s.123.4 Arvode
s.13 Kontaktuppgifter
s.13 Ordlista
Upplaga: 1, 2015
1. Vad är Studentinflytande?
1.1 Vad menas?
Ordet ”studentinflytande”, är en sammansättning av två ord: ”student” och ”inflytande”.
Det kan verka uppenbart, vid första anblick, att det handlar om att studenter ska ha inflytande. Nu känns det som att det ska komma ett ”men”, men det gör det inte! Det enda
som kommer är en kort diskussion om vad tanken är att studenter ska ha inflytande över.
Dels är det utbildningarna. Dessa bedrivs av lärosätet (Södertörns högskola) i form av
deras lärare och övriga resurser, så som: externa föreläsare, studiebesök och tekniska
hjälpmedel. Innehållet i utbildningarna är inte skrivet i sten (även om liggande kurs- och
utbildningsplaner så klart måste följas) och det förs hela tiden diskussioner om hur dessa
ska läggas upp givet vilka resurser och pedagogiska förutsättningar som står till buds.
Dessa diskussioner är det alltså meningen att studenter ska ha inflytande över.
Vidare ska studenter ha inflytande över sådant som berör högskolans verksamhet och har
påverkan på studenter. Det handlar då inte om just innehållet i utbildningarna utan även
om sådant som likabehandling och rättssäkerhet.
Kort sagt: vid alla organ på högskolan (nämnder, råd, styrelser etc.) som bereder och
beslutar i olika frågor ska studenter ha inflytande. Så står i högskolelagen (2 kap. 7 §), så
det är inget som går att prioritera bort.
1.2 Varför är det viktigt med studentinflytande?
Tanken är inte att studenter ska sitta i styrelser och råd på högskolan och bestämma vad
som ska göras. Tanken är att studenter, tillsammans med lärare eller annan personal,
ska ha närvaro-, yttrande- och rösträtt vid de bord där beslut bereds eller fattas. Studentrepresentanterna är, med andra ord, fullvärdiga ledamöter i dessa beslutande och
beredande organ.
Det framförs ibland argument som går ut på att studenter inte borde få vara med vid
dessa bord, därför att de skulle sakna kompetens att ta beslut som rör en sådan känslig
verksamhet. Det ligger något i det, på så sätt att studenter inte har samma erfarenhet
eller utbildning (ännu) som personalen på högskolan. Men studenter har ett unikt perspektiv på verksamheten vid högskolan just därför att de inte producerar utbildning,
praxis, rutiner etc., utan alltså konsumerar dessa saker.
T. ex: lärare må sitta på mer kunskap inom ett ämne än vad studenterna gör, och då är
det rimligt att läraren får säga sitt om vad som bör läras ut för att ge en så tydlig bild
som möjligt av ämnet. Men det är en sak att ha massvis med kunskap om ett ämne, och
en annan att se hur detta ämne görs relevant för livet efter kursen/programmet. Här är
det viktigt, för att inte säga avgörande, att studenter får säga sitt - hur de upplever att
utbildningen förbereder dem för arbetsmarknaden, livet i allmänhet eller vidare studier
och forskning.
1.3 Vad vinner vi på ett gott studentinflytande?
Som studentrepresentant - tänk inte att det inte spelar någon roll huruvida du engagerar
dig eller ej; arbetet som du utför här och nu kanske eller kanske inte får genomslag i just
din kurs- eller utbildningsplan, men för framtida studenter kommer det garanterat att
ha stor betydelse hur väl du har jobbat. Dessa individer kommer sedan att komma ännu
bättre förberedda ut i verkligheten och göra ett gott intryck på arbetsgivare och medarbetare. Därav kommer ju din utbildning att få ett bättre och bättre rykte vad tiden lider,
liksom att hela Södertörns högskola kommer att få detsamma, vilket så klart innebär att
just du kommer att få det lättare och lättare att ta dig fram på arbetsmarknaden.
Men även under utbildningens gång uppstår vinster för dig och dina kurskamrater;
kontakten med lärare och ämnes- & programsamordnare kommer att leda till smidigare återkoppling och tydliggöra era respektive åtaganden för varandra. Var alla vinner
framförallt är på områdena förutsägbarhet (inga otrevliga överraskningar) och, därmed,
trygghet (mindre oro gör det lättare att fokusera på inlärningen - för er - och på undervisningen - för era lärare).
1.4 Hur går jag till väga för att bli studentrepresentant?
Du kontaktar vice ordförande för SöderS om du vill bli studentrepresentant. SöderS
äger, genom avtalet mellan SöderS och Södertörns högskola, rätten att tillsätta studentrepresentanter. För att processen vid val av studentrepresentant skall vara så demokratisk som möjligt rekommenderar SöderS ”klassrumsval”. Vid ”klassrumsval” har alla
studenter samma möjlighet att kandidera eller rösta för en eller flera studentrepresentanter. När klassrumsvalet hållits ska studentrepresentanten kontakta SöderS och meddela detta. SöderS tillsätter då studentrepresentanten officiellt och meddelar ämnes- eller
programsamordnaren. Här är det också viktigt att skilja på rekrytering och tillsättande.
Att rekrytera studentrepresentanter, dvs. komma med en förfrågan om du eller din studiekamrat är intresserad/intresserade av att sitta som studentrepresentanter är helt OK
så länge ni som samtalat om detta kommer överrens om vem som sänder in dig/din vän
som förslag till SöderS. Att rekrytera är i detta fall detsamma som att lägga fram förslag
på kandidater till oss på SöderS. Därefter är det vi på SöderS som tillsätter studentrepresentanterna.
Studentrepresentanter väljs på terminsbasis vilket innebär att man som studentrepresentant måste höra av sig till SöderS om man är intresserad av att sitta kvar när
den nya terminen startar.
2. Hur jobbar en med studentinflytande?
2.1 Institutioner, ämnen och program
Det ska sitta studentrepresentanter i alla beredande och beslutande organ på högskolan.
Det innebär att det finns studentrepresentanter hela vägen från ämnes- och programråd
upp till högskolans högsta beslutande organ – högskolestyrelsen. Andra ställen, exempelvis, är disciplinnämnden (som hanterar fuskfrågor o liknande), rekryteringskommittéerna och fakultetsnämnden.
Den absoluta lejonparten av studentinflytandet sker på utbildningsnivån. Då inom
framförallt tre sammanhang:
1. Institutioner… som beslutar om saker som berör alla program och ämnen på
institutionen men också i frågor som rör forskning.
2. Ämnen… Specifikt område. Ex. Sociologi, offentlig rätt.
3. Program… Beslut som rör hela programmet och alla olika terminer inom det.
(...se översiktskarta på nästa sida)
- Några viktiga arenor för studentinflytande -
Högskolestyrelsen
Institution Historia och
samtidsstudier
ÄMNE
PROGRAM
Institution Kultur och lärande
ÄMNE
PROGRAM
HÖGSKOLESTYRELSEN ÄR SÖDERTÖRNS HÖGSKOLAS HÖGSTA
BESLUTANDE ORGAN. BESLUTAR
OM ÖVERGRIPANDE BUDGET.
Institution Naturvetenskap,
miljö och teknik
ÄMNE
PROGRAM
Institution -
Samhällsvetenskaper
ÄMNE
PROGRAM
INSTITUTIONERNA FÖRDELAR RESURSER
TILL ÄMNEN OCH PROGRAM
PROGRAM OCH ÄMNEN BEDRIVER
UTBILDNING UTIFRÅN DE RESURSER
DE HAR TILL SITT FÖRFOGANDE
Utöver dessa arenor, som engagerar de allra flesta
av studentrepresentanterna så finns ytterligare
organ, med uppdrag av lite mer speciell karaktär.
Exempel på dessa --->
Fakultetsnämnden
RekryteringskommittéerArbetsmiljökommittén
Disciplinnämnden
För mer information om
dessa och övriga organ, se
vår hemsida:
soders.nu/representant
Institutionsnämnd
Institutionsnämnden leds av prefekten. I dessa organ lyfts det typfrågor (se exempel
nedan) som det bereds och beslutas om men självfallet kan det tillkomma tillfälliga
arbetsgrupper eller frågor som drivs. Typiskt för institutionsnämnder och deras fokusfrågor kan sägas vara:
•
Fastställa årlig verksamhetsplan för institutionen – Vilka frågor ska institutionen arbeta med under kommande verksamhetsår?
•
Fastställa årlig verksamhetsberättelse för institutionen – Presentera vad institutionen arbetat med tidigare år.
•
Till fakultetsnämnden lämna förslag till utbildningsplan för program på
grundnivå och avancerad nivå. Hur vill du att utbildningsplanen skall vara
utformad? Tar högskolan hänsyn till om kurserna är relevanta för framtiden dvs.
arbetsmarknad/forskning?
•
Besluta om kursplaner för kurser på grundnivå och avancerad nivå placerade
vid institutionen. Hur kan kursplanen förbättras? Är den tydlig så att studenterna förstår och det finns minimalt utrymme för misstolkning? Är studietakten
sund?
•
Inom ramen för den årliga verksamhetsplanen fastställa institutionens lokala
arbetsmiljöplan – Var med och påverka arbetsmiljön i rätt riktning. Nyttiga
frågor att ha koll på även inför framtida studieplatser eller yrkesplatser.
Ämnesråd
Ämnesråd leds av ämnessamordnaren. Typiskt för ämnesråd och deras fokusfrågor kan
sägas vara:
•
Bedriva och utveckla vetenskaplig och pedagogisk verksamhet samt samverka med det omgivande samhället – Vad kan bli bättre? Tydliga instuderings/
seminarie/tentafrågor, övningsmoment/examinationsmoment via webben? Bjuda in externa föreläsare/aktörer för att skapa kontaktytor mellan samhälle och
studenterna?
•
Säkerställa att utbildningen bedrivs i enlighet med gällande utbildnings–
och kursplaner – Här gäller det att ha koll på kursplanen och utbildningsplanen, efterföljs dessa?
•
Bereda och föreslå utbildnings- och kursplaner samt alternativa förändringar
av dessa – Förbättringsmöjligheter för alla kurser vad gäller upplägg, studietakt,
praktiska moment, examinationsform. Här lägger du fram förslag på vad du
tror gynnar flest studenter. Är föreslagen utbildnings- och kursplan tydlig och
förståelig för studenterna?
•
Säkra studentmedverkan vad gäller inflytande över utbildningen samt kollegiets arbete – Tas studenternas åsikter tillvara?
•
Bereda/besluta om kurslitteratur – Vilken litteratur vill du att kursen ska innehålla?
Programråd
Programråd leds av programsamordnaren. Typiskt för programråd och deras fokusfrågor
kan sägas vara:
•
Driva och utveckla programmets innehåll – Har du önskemål gällande att
nya kurser införs, gamla förändras, praktiska moment införs, samarbeten med
näringslivet, praktiktermin eller utbytestermin?
•
Bereda och föreslå utbildnings- och kursplaner samt alternativa förändringar
av dessa - Förbättringsmöjligheter för alla kurser vad gäller upplägg, studietakt, praktiska moment, examinationsform. Här lägger du fram förslag på vad du tror gynnar
flest studenter. Är föreslagen utbildnings- och kursplan förståelig för studenterna?
•
Bereda/besluta om kurslitteratur - Vilken litteratur vill du att kursen ska innehålla?
2.2 Vad förväntas av dig som studentrepresentant?
Vitsen med att ge studenter inflytande, som sagt, är att studenternas perspektiv inte ska
förbises. Så egentligen är ditt uppdrag relativt enkelt att uttrycka kortfattat:
Var påläst och för fram studenternas perspektiv i de frågor som diskuteras, eller lyft de
frågor som studenterna anser viktiga och som ännu inte fått utrymme och återkoppla
till dina kurskollegor.
Detta är ditt uppdrag i ett nötskal och ingen förväntar sig eller kräver mer än så. Men
även om det ser enkelt ut vid första anblick så finns det så klart saker en kan göra för att
bli mer eller mindre bra på att framföra dessa perspektiv.
2.3 Att föra fram studentperspektivet.
Till att börja med kan vi konstatera: för att kunna framföra studenternas perspektiv så
måste en veta vad detta är – det handlar nämligen inte om att den som är representant
ska gå in på mötena och säga vad just den tycker. Det är alltså viktigt att studentrepresentanten håller ögon och öron öppna för vad kurskamraterna tycker, och ser till att förstå
vad synpunkterna handlar om. Dina lärare och du kommer att hjälpas åt att sätta av tid
för löpande information om detta till dina kollegor.
Därefter, när du alltså har samlat in och förstått de synpunkter dina kursare har, så ska du
presentera detta på möte. Om du har förstått synpunkterna så räcker det oftast – har du
förstått ska det inte vara några problem att få andra att förstå (märk väl: ”förstå” betyder
inte nödvändigtvis ”hålla med”). Du redogör sakligt och utförligt om dessa synpunkter
och reder ut eventuella missförstånd. Sedan lyssnar du till hur synpunkterna tas emot
och vilka skäl som anförs för beslutet som tas. Detta kan du sedan återge till dina kursare.
Det finns dock ytterligare ett element, som mer liknar förhandling. När du framför studenternas synpunkter kan du få mothugg, och om så sker kan du behöva förklara varför
de skäl som anförs inte är goda skäl (eller ta åt dig av skälen om de faktiskt är goda).
Detta handlar om att generellt ha en utgångspunkt – ett ”mind set” – som hela tiden
ställer frågan: hur påverkar detta oss studenter. En sådan utgångspunkt är nödvändig, då
mötena inte alls enbart handlar om att lyssna på studentrepresentanten – många frågor
behandlas som tas upp av olika mötesdeltagare. Så kom ihåg: för fram studentperspektivet på de frågor som tas upp, och lyft de frågor som studenterna vill ska lyftas. Gör du
allt detta med god ton så kommer det att gå som smort!
4. Var påläst! Och inte bara handlingarna inför varje möte
- håll även koll på sådant som Högskolelagen, SH:s lokala
regelverk och studentkårernas politiska påverkansarbete.
2.4 Tips på vidare läsning.
Här nedan finner du en lista på externa källor med relevant information. Alla källor
finns länkat till från: www.soders.nu/representant
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) - www.sfs.se
SFS är den nationella studentorganisationen i Sverige och den samlade studentrösten, som driver alla de gemensamma frågor som rör studenter på det nationella och internationella planet.
SFS representerar studenter med olika förutsättningar och från olika sorters utbildningar, därför har SFS en unik möjlighet att tala för studentgruppen i sin
helhet. Det gör att SFS betraktas som en viktig samtalspartner till beslutsfattarna
som bestämmer över frågor som rör högre utbildning och studenter, till exempel
riksdag och regering.
Stockholms Studentkårers Centralorganisation (SSCO) - www.ssco.se
SSCO grundades 1896 och är ett samarbetsorgan för student- och elevkårer i
Stockholmsregionen. SSCO har i dagsläget cirka 50 medlemskårer och representerar genom dem runt 80 000 studenter. Det är alltså kårerna som är medlemmar
i SSCO och inte de enskilda studenterna. SSCO:s verksamhet vänder sig dock
både till kårer och till enskilda studenter.
I huvudsak handlar SSCO:s uppdrag om att arbeta med frågor som har regional
bäring. Exempel på detta är bostadsfrågan samt kollektivtrafiken i Stockholmsregionen.
SSCO är även huvudman för Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB sssb.se) - där studenter kan söka studentbostad om de är medlem i en studentkår
som är ansluten till SSCO.
Högskolelagen och Högskoleförordningen - finns på: www.riksdagen.se
Dessa reglerar högskolor och universitet i hela Sverige. Högskolelagen är, i egenskap av lag, överordnad Högskoleförordningen, som alltså är en kompletterande
föreskrift (från regeringen) med kraft i Högskolelagen.
Rättigheter och skyldigheter - regelverk för studier vid Södertörns högskola
Ett mycket värdefullt dokument som redogör för just vad titeln gör anspråk på
- vilka rättigheter en har som student på Södertörns högskola respektive vilka
skyldigheter en har. Detta är ett lokalt regelverk, och som sådant underordnat
högskolelagen.
3. Mötesformalia – inför, under och efter mötet.
3.1 Inför mötet
Som vi redan varit inne på handlar det mycket om att samla information och förstå den.
Med andra ord: förberedelser. Du kommer dessutom att få dagordning med handlingar
som du behöver sätta dig in i. Dessa ska komma tillsammans med kallelsen till mötet i
god tid innan, så att du har en rimlig chans att skaffa dig en uppfattning om dess innehåll. Kanske genom att fråga vad dina kursare tycker.
3.2 Under mötet
Som ordinarie studentrepresentant är du röstberättigad när du närvarar på mötet. Som
suppleant studentrepresentant är du röstberättigad om du är verksam, dvs. om ordinarie
är frånvarande och du ersätter denne under mötet. Närvaro- och Yttranderätt har alla
studentrepresentanter alltid rätt till, både ordinarie och suppleanter. Med yttranderätt
menas att du har rätt att framföra åsikter och synpunkter på mötet i lika stor utsträckning som övriga mötesdeltagare.
För att få tala begär du ordet genom handuppräckning, du kommer då att hamna på
en talarlista. Här gäller det att vara uppmärksam på att ansvarig för talarlistan ex. mö-
tesledaren antecknat dig på listan, detta görs vanligtvis genom ögonkontakt och en lätt
nick, därefter tar du ner handen och väntar på att mötesledaren ger dig ordet (personer
som yttrar sig första gången i en debatt ges förtur framför personer som tidigare talat).
När mötesledaren frågar om mötet är redo att gå till beslut svarar du ja/nej beroende
på om du känner att du fört fram all fakta och argument. OBS! Samma argument som
redan förts är inte att rekommendera att ta upp igen då det förhalar mötesprocessen. Om
mötet är redo att gå till beslut följer en omröstning. Det är kutym att aldrig säga ”Nej”
vid en omröstning, istället säger man ingenting.
Om du som representant upplever att det tagits ett beslut som du absolut inte vill ställa
dig bakom ska du direkt efter beslutet har tagits begära reservation, reservationen lämnas
in skriftligen till mötesledare direkt efter avslutat möte och detta protokollförs också.
För mer detaljer: se bilaga, ”ordlista”.
3.3 Efter mötet
Efter mötet är det din uppgift som studentrepresentant att återkoppla till dina kurskollegor. Detta kan göras på flera olika sätt beroende på vilken form du föredrar. Ex. kan du
vid början av en föreläsning be föreläsaren om ett par minuter att framföra muntligt inför studiekamraterna vad som diskuterats under mötet. Du kan också skriva ner kortare
anteckningar och maila program- eller ämnessamordnare och be om att få det upplagt
på kurswebben tillsammans med dina kontaktuppgifter ifall någon student skulle vilja
komma med synpunkter eller idéer. Ett tredje alternativ är att använda sig av sociala
medier. Emedan det är smidigt så gäller det att se till att ALLA blir inkluderade, annars
är de åsikter du representerar begränsade.
3.4 Arvode
SöderS fullmäktige beslutar inför varje verksamhetsår om och hur mycket arvodet för
studentrepresentanter skall vara. För att få ut arvodet behöver du som studentrepresentant vara medlem i SöderS och fylla i blanketten ”Återrapportering - Studentrepresentanter”. Därefter lämnar du in den ifyllda blanketten till SöderS vice ordförande vid
terminens slut.
För aktuell information om arvodet och för att ladda ner blanketten - gå in på:
soders.nu/representant
Kontaktuppgifter
Vill du bli medlem, studentrepresentant eller har övriga frågor och funderingar som rör
studentinflytande eller utbildningsbevakning kan du kontakta oss på:
Vice ordförande SöderS - [email protected], 073-150 39 83
- har ansvar för verksamheten med utbildningsbevakning, tillsätter och utbildar
studentrepresentanter.
Studentombud SöderS - [email protected], 08-608 47 76
- arbetar med studenträttsliga frågor och frågor om likabehandling och tillgänglighet vid alla delar av högskolans verksamhet.
Hemsida - www.soders.nu
Bilaga – ordlista
Acklamation - Röstning med bifallsrop (”Ja!”, eller, ”Nej!”) hellre än med votering (se
nedan). Sparar tid.
Adjungering - Att låta någon som inte är medlem i organet, delta vid ett möte. En kan
då adjungeras med närvaro-, yttrande- eller yrkanderätt. I sällsynta fall med beslutanderätt.
Ajournering - Mötet skjuts upp till ett senare tillfälle.
Beredning - Framtagande av faktaunderlag i en fråga, som sedan diskuteras bland ledamöterna.
Beslutsmässig - Ett organ är beslutsmässigt när det uppfyller stadgarnas krav för hur
många av ledamöterna som måste finnas närvarande för att man ska kunna fatta beslut.
Bordläggning - Beslutet skjuts upp till nästa sammanträde. Exempelvis kan man bordlägga ett valärende där det inte finns någon kandidat till den aktuella posten.
Dagordning - Se Föredragningslista
Delegation - Överflyttning av beslutanderätt. En nämnd kan till exempel ge en ledamot
mandat att bestämma vissa saker.
Föredragande - Den som redogör för ett ärende och ger förslag till beslut.
Föredragningslista - Talar om vilken nämnd/styrelse som ska sammanträda, plats och
tid, samt en lista över de ärenden som ska tas upp vid sammanträdet och vilka som är
kallade.
Interpellation - En skriftlig fråga från en ledamot till ordföranden i en nämnd. Svaret
ska också vara skriftligt och tas upp vid ett senare sammanträde.
Justering - Ett protokoll ska alltid justeras. En eller flera av ledamöterna utses att justera,
det vill säga intyga att protokollet stämmer med vad som hände under sammanträdet
genom att sätta sin namnteckning på protokollet. Detta är alltså ett slutligt godkännande av hur protokollet ska formuleras. Beslut träder i kraft först då protokollet justerats.
Jäv - Kan uppstå om någon av ledamöterna eller en närstående till ledamoten är personligen berörd av ett ärende och ledamoten därmed inte bedöms vara tillräckligt objektiv.
Om så är fallet får han/hon lämna rummet när ärendet behandlas.
Kallelse - Skickas vanligen till ett organs ledamöter ca en vecka före sammanträdet. I
kallelsen talas om var och när sammanträdet äger rum. Vanligtvis skickas en föredragningslista som talar om vilka ärenden som ska behandlas ut tillsammans med kallelsen.
Kollegialt inflytande - Lärarkollegiets inflytande på beslutsprocesser vid högskolan.
Omedelbar justering - När styrelsen eller nämnden inte anser sig kunna vänta på att
protokollet ska hinna justeras enligt ovan kan man fatta beslut om att en punkt är omedelbart justerad och därmed giltig.
Ordningsfråga - En ordningsfråga är en fråga på ett möte, som gäller själva formerna för
mötet och hur det skall hållas. Exempel på ordningsfrågor kan vara adjungeringar, streck
i debatten, sakupplysningar och val av mötesfunktionärer.
Propositionsordning - Det sätt som ordföranden lägger fram förslagen till omröstning
på. Om det finns mer än två förslag till beslut i ett ärende kan det ha stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs mot varandra. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras
med ja eller nej.
Protokoll - Skriftlig redogörelse, vanligtvis uppdelad i paragrafer (§), över vilka som
deltagit och för vad som förekommit och beslutats vid sammanträdet.
Protokollsanteckning - När en ledamot vill ha en särskild förklaring av exempelvis sitt
eget agerande eller någon anmärkning tagen till protokollet. Lämnas oftast in skriftligen.
Remiss - Utsändande av förslag för bedömning och yttrande från till exempel Universitetskanslerämbetet (UKÄ), studentkåren, rektor. Detta ger alltså organet (nämnden/
gruppen) en chans att yttra sig i ärendet. Även organet kan skicka ut saker på remiss.
Reservation - Då en ledamot anmäler att han/hon är emot det beslut som organet fattat.
Eventuella reservationer ska alltid tas till protokollet.
Sakupplysning - En ordningsfråga som man använder sig av om man vill tillföra ett
möte en upplysning. Upplysningen skall inte spegla talarens ståndpunkt utan endast tillföra fakta. Eftersom sakupplysning är en ordningsfråga får den bryta eventuell talarlista.
Streck i debatten - Ett yrkande på streck i debatten innebär att diskussionen kring en
specifik fråga ska avslutas. Om mötet beslutar att införa streck i debatten får de som vill
därefter skriva upp sig på talarlistan, och sedan fortsätter debatten tills denna är tom,
utan att den kan fyllas på igen.
Talarlista - En talarlista används vanligen vid möten för att ordna i vilken ordning
mötesdeltagarna ska få prata. Talarlistan kan brytas exempelvis av en ordningsfråga eller
av replik.
Valberedning - Särskilt utsedd grupp med uppgift att ta fram kandidater till olika poster
och uppdrag exempelvis ordinarie styrelseledamöter, ersättare, revisorer m fl.
Votering - Omröstning (med rösträkning). Om någon begär votering ska rösterna räknas och tas med i protokollet.
Yrkande - Att göra ett yrkande innebär att en ledamot vill ha till stånd en ändring i
huvudförslaget. Ett yrkande är alltså ett förslag till beslut. Formella yrkanden kan vara
begäran om ajournering, bordläggning etc. Materiella yrkanden avser ställningstagande
i sakfråga: bifall, avslag etc.
Återremiss - Då organet skickar tillbaka ärendet för ny beredning. Ärendet ska då utredas på nytt innan det tas upp i organet igen.
Äska - Begära, anhålla om. Oftast används ordet i betydelsen ”anhålla om pengar” (exempelvis för finansiering av projekt eller liknande).
Överklagande - Ett beslut som tagits kan i vissa fall då det är fråga om myndighetsutövning mot enskild överklagas hos högre instans av den som utsatts för beslutet. I högskoleförordningen finns en lista på fall där ett överklagande kan vara motiverat.