TR10-01 - Svenska kraftnät

SVENSKA
-S. KRAFTNÄT
ENHET, VERK SAMHETSOMRÅDE
HM, Elsäkerhet
DATUM
2015-05-06
SAMRAD
A, D, N
UTGÅVA
6
T E K N I S K RI K T L I N J E
FASTSTÄLLD
A
1
Td
^v
Svenska kraftnäts komplette­
rande elsäkerhetsanvisning
Inledning
Elsäkerhetsverkets föreskrifter reglerar arbetsmetoder för arbete i starkströmsanläggningar. Föreskrifterna innehåller även regler om hur starkströmsanläggningar ska
skötas. Svensk standard utgör komplement till föreskrifterna och utgör grunden för
god elsäkerhetsteknisk praxis.
Innehavaren av en starkströmsanläggning eller anordning har ansvaret att arbete som
utförs på eller i anslutning till anläggningen sker på sådant sätt och utförs av, eller
under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande
säkerhet ges mot person- eller sakskada. Vid rasering av en anläggning är innehavaren
ansvarig till dess att anläggningen är demonterad.
Innehavaren kan delegera ansvaret för skötselåtgärder till elanläggningsansvarig.
Elanläggningsansvarig har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens
säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner.
Innehavaren inom Svenska kraftnät har antagit elbranschens gemensamma elsäkerhetsanvisningar ESA14.
Denna tekniska riktlinje utgör anvisning för de kompletteringar, förtydliganden och
speciella tillämpningar som råder inom Svenska kraftnät.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
1/28
Uppdateringar
Utgåva
Ändringsnot
Datum
B
2006-12-28
C
Revideringen är primärt föranledd av Svenska Kraftnäts ändrade
elsäkerhetsorganisation per 09-04-01. I samband med revideringen
har bl.a. skett en översyn av olika erforderliga avstånd och spänning­
en 500 kV har införts
2009-12-01
D
Organisationsschema sid 7 ändrat för Eldriftansvar Underhåll efter
ändrad linjeorganisation
2010-01-01
5
Ny funktion Elsamordningsansvarig införd sid 9. Rakel införd som
kommunikationsalternativ sid 12.
Tabell 2 borttagen. Tabell 3 namnändrad till Tabell 2 där säkerhetsav­
stånd höjdled reviderats gällande 500 kV. Figur 2 omarbetad
2011-08-24
6
Större revidering föranledd av förändrad svensk standard för skötsel
av elanläggningar SS-EN 50110-1 utg. 3, samt reviderad ESA14
2015-06-01
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
2/28
Innehåll
1
Allmänt
6
1.1
Syfte
6
1.2
Ansvarig för dokument
6
i .3
Relaterade dokument
6
Kompletteringar, förtydliganden och speciella tillämpningar av ESA14 Grund
7
2
Ansvar enligt lag
7
3
Terminologi och tabeller
7
3.1
7
4
5
6
Närområde och riskområde
ESA funktioner
8
4.1
Organisation
8
4.2
Elanläggning sansvarig
8
4.3
Eldriftledare
9
4.4
Kopplingsbiträde
9
4.5
Elsäkerhetsledare
9
4.6
Elsamor dningsledare
9
Planering av arbete
10
5.1
Riskhantering
10
5.2
Arbetsbegäran
10
5.3
Driftorder
10
5.4
Driftmeddelande
12
5.5
Kopplingsbekräftelse
12
5.6
Bevisväxling
12
5.7
Arbetstillstånd
13
Skötselåtgärder
TEKNISK RIKTLINJE
13
2015-05-04
utg 6
3/28
6.1
6.2
Kopplingar
13
6.1.1
Koppling med frånskiljare
13
6.1.2
Provning/idrifttagning
13
6.1.3
Nödbrytning
15
HVDC-länkar
15
6.2.1
15
Skötselåtgärder i LCC- eller VSC-anläggning
Kompletteringar, föitydliganden och speciella tillämpningar av ESA14 Arbete
16
7
Arbete utan spänning - AUS
16
7.1
16
7.2
8
9
10
Planering vid Arbete utan spänning
Riskhantering vid rasering, rivning och demontering av
elanläggning
16
7.3
Frånkoppling
17
7.4
Blockering (skydd mot tillkoppling)
17
7.5
Spänningsprovning
17
7.6
Arbetsjordning och potentialutjämning av arbetsplats
17
7.6.1
17
Mantlad kraftkabel
7.7
Jordningsverktyg
17
7.8
Kompletterande säkerhetsåtgärder
18
Arbete nära spänning - ANS
18
8.1
18
Riskhantering vid utförande (Risk-U)
Arbete med spänning - AMS
18
9.1
18
Riskhantering vid utförande (Risk-U)
Röjning i ledningsgata
18
10.1
Allmänt
18
10.2
Arbete
19
10.2.1
10.3
Arbete nära spänning
Underhållsröjning av ledningsgator
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
19
19
utg 6
4/28
Svenska kraftnäts avsteg från ESA14
20
11
Följande avsteg från ESA14 görs inom Svenska kraftnät
20
11.1
Elsamordningsledare
20
11.2
Arbetsjordning och potentialutjämning av arbetsplats
20
11.3
HVDC-länkar
20
11.4
GIS-ställverk
20
11.5
Frånskiljande brytare iAjaure, Untra samt reaktorbrytare i
Odensala
21
Speciella tillämpningar
21
12
Speciella tillämpningar för Svenska kraftnäts anläggningar
21
12.1
Krav på kompetens i Svenska kraftnäts driftrum
21
12.2
Elsäkerhetsmässiga gränser
21
12.2.1
Utlandsförbindelser
22
12.3
Koppling sansvar för vissa typer av anläggningar
22
12.4
Driftorder
23
12.5
Arbetsbevis
23
12.6
Blockering av frånskiljande brytare
23
12.7
Spänningsprov
24
12.7.1
Frånskiljande brytare
24
12.7.2
HVDC-anläggning
24
12.8
Kraftledningsstolpar som telemaster
24
12.9
Sprängning
24
12.9.1
Planering
24
12.9.2
Genomförande
25
12.10
Spolning av ställverk
26
12.11
Skarvning av markledare för jord eller annan jordförbindelse
27
12.12
Användning av lift
27
12.13
Användning av kran
28
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
5/28
i
Allmänt
1.1
Syfte
Denna tekniska riktlinje specificerar de moment där ESA14 kompletteras och förtydli­
gas med hänsyn till skötsel av och arbete på Svenska Kraftnäts anläggningar.
1.2
Ansvarig för dokument
Enhet HM är ansvarig för detta dokument.
Till denna tekniska riktlinje finns flera relaterade styrande dokument, se rubrik 1.3
nedan.
1.3
Relaterade dokument
Dokumentnamn
1
Utgåva, datum, place­
ring
SFS 1997:857
Ellageri
2
Arbetsmiljölagen
SFS 1977:1160
3
Starkströmsförordning
SFS 2009:22
4
5
6
ELSÄK-FS 2006:1
Skötsel av elektriska anläggningar (SS-EN 50110)
Svensk Energi EBR ESA14 (Grund & Arbete)
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
Utgåva 3
Mars 2015
utg 6
6/28
Kompletteringar, förtydliganden och speciella
tillämpningar av ESA14 Grund
2
Ansvar enligt lag
Generaldirektören är innehavare av Affärsverkets svenska kraftnäts elanläggningar.
3
Terminologi och tabeller
3.1
Närområde och riskområde
Nedanstående tabeller är ett komplement till tabell i och tabell 2 i ESA14 Grund avse­
ende ledare i luft.
Motsvarande AC-systemspänning (huvudspänning) och DC pol-till-pol spänning ger
samma avstånd.
Tabell 1. Minsta godtagbara avstånd till riskområdets och närområdets yttre gräns i meter. Tabellen
kompletterar motsvarande tabell 1 i ESA14 Grund.
500kV
Riskområde
3,4
Närområde
6,4
Tabell 2. Säkerhetsavstånd från elektrisk anläggningsdel utan att tillämpa någon arbetsmetod. Tabel­
len kompletterar motsvarande tabell 2 i ESA14 Grund. Se även figur 1.
Sidled i meter (S)
SOOkV
7,5
TEKNISK RIKTLINJE
Höjdled i meter (H)
7
2015-05-04
utg 6
7/28
r-
S
H
Figur l. SMss för hur säkerhetsavstånd definieras i höjdled (H) och sidled (S) vid en elektrisk anlägg­
ningsdel
För att minimera olika slag av mekanisk påverkan på Svenska kraftnäts markförlagda
kablar som i sin tur kan innebära elektriska risker för utföraren har Svenska kraftnät
infört ett säkerhetsavstånd på 10 meter runt markförlagda kablar.
4
ESA funktioner
4.1
Organisation
Generaldirektören är elanläggningsansvarig skötsel. Som tidigare nämnts är generaldi­
rektören innehavare i enlighet med ellagstiftningen. Elanläggningsansvarig skötsel
/innehavaren har delegerat arbetsuppgifter rörande dessa ansvarsområden till avdel­
ningschefer inom Svenska kraftnät i enlighet med Styr.Dok/58 Anvisning för elsäkerhetsorganisation inom Svenska kraftnät..
4.2
Elanläggningsansvarig
Inom Svenska kraftnät är Elanläggningsansvar för skötsel organisatoriskt uppdelat i
Elanläggningsansvar Drift (cD) och Elanläggningsansvar Underhåll (cA).
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
8/28
4.3
Eldriftledare
Inom Svenska kraftnät är tjänstgörande DC-operatör vid DCNO och DCSY eldriftle­
dare. Tjänstgöring styrs av gällande tjänstgöringsschema.
4.4
Kopplingsbiträde
Uppgiften kopplingsbiträde är upphandlad som en del i Svenska kraftnäts upphand­
ling av underhållsentreprenörer.
4.5
Elsäkerhetsledare
Elsäkerhetsledare inom Svenska kraftnäts elansvarsområde ska vara svensktalande.
Undantag till detta görs vid utlandsförbindelser.
Då elsamordningsledare enligt nedan är utsedd behöver elsäkerhetsledare inte vara
svensktalande. Elsäkerhetsledare ska dock utan svårighet kunna kommunicera med
övriga deltagare i arbetslaget och med elsamordningsledare på ett i förväg fastställt
gemensamt språk.
4.6
Elsamordningsledare
Inom Svenska kraftnät regleras ansvaret för Elsamordningsledaren enligt följande:
Elsamordningsledarens uppgift är att samordna de elsäkerhetsledare som finns på
arbetsområdet. Om BAS-U är utsedd ska elsamordningsledare vara underställd denne.
Elsamordningsledare ska ha elsäkerhetsmässig kompetens motsvarande elarbetsansvarig.
Elsamordningsledaren ska ta emot arbetsbevis från eldriftledaren och lämna det till
respektive elsäkerhetsledare. Omvänt tar den elsamordningsledare emot driftbevis
från varje underställd elsäkerhetsledare. Sedan samtliga driftbevis är inhämtade läm­
nar elsamordningsledare slutgiltigt driftbevis till eldriftledare. All bevishantering ska
ske skriftligt.
Elsamordningsledare ska vara svensktalande men även kunna kommunicera med
elsäkerhetsledare på gemensamt i förväg fastställt språk. Elsamordningsledare ska,
med undantag från att befinna sig på arbetsplatsen, ha samma uppdrag som anges för
elarbetsansvarig i ESAi4-Grund.
Elsamordningsledare ska:
>
ansvara för Entreprenörens elsäkerhetsmässiga planering och riskhantering av
arbeten i samverkan med såväl Beställare som eventuella ägare av angränsande
nät
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
9/28
>
inte utföra sådana arbetsuppgifter att denne förhindras att utöva sin elsäkerhetsroll
>
förvissa sig om att alla underställda elsäkerhetsledare har tillräcklig kompetens
>
ansvara för all kommunikation med eldriftledare
>
ansvara för att teknisk kommunikation alltid kan upprätthållas med eldriftledare
>
ta emot arbetsbevis från eldriftledare inför arbetet
>
lämna arbetsbevis till underställda elsäkerhetsledare inför arbete samt ta emot
driftbevis från underställda elsäkerhetsledare efter avslutat arbete
>
informera underställda elsäkerhetsledare om kommande spänningssättning.
>
Lämna slutgiltigt driftbevis till eldriftledare efter att alla driftbevis erhållits från
elsäkerhetsledare.
5
Planering av arbete
5.1
Riskhantering
Vid riskhantering ska särskild hänsyn tas om arbetet måste bedrivas utan samtliga
reläskyddsfunktioner i drift. Eldriftledare ska omedelbart informera elsäkerhetsledare
om skydd eller skyddssamverkan är ur funktion så att ny riskhantering kan utföras.
5.2
Arbetsbegäran
Arbetsbegäran för elektriska arbeten eller för arbete i Svenska kraftnäts tunnel där
Svenska kraftnäts kraftkabel är förlagd ska normalt vara Svenska kraftnäts enhet för
Driftplanering tillhanda senast tio (10) arbetsdagar före arbetets start.
5.3
Driftorder
Inom Svenska kraftnät upprättas driftorder inför alla planerade kopplingar i samband
med elektriska arbeten, men även i möjligaste mån vid störningar som fordrar elekt­
riskt arbete.
Driftorder kan också upprättas för att upprätthålla driftsäkerhet vid exempelvis kom­
plicerade driftomläggningar, primärprov och drifttagningar. Övrig driftsäkerhetsrelaterad information hanteras normalt som punkter i driftorder alternativt under rubri­
ken Allmänt eller som bilagor.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
10/28
Driftorder inom Svenska kraftnät ska normalt kontrolleras av två personer. I undan­
tagsfall får kontrollen utföras av endast en person. Kopplingssedel ska alltid kontrolle­
ras av en annan person än upprättaren.
Driftorder ska normalt vara berörd personal tillhanda senast tre (3) arbetsdagar före
kopplingarnas början.
Driftorder som omfattar Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) och Oskars­
hamns Kraftgrupp AB (OKG) anläggningsdelar i anslutning till Svenska
kraftnäts 400 kV-ställverk
Enlig särskild överenskommelse svarar Svenska kraftnät för avbrottplanering,
kopplingar samt utfärdande av driftorder och kopplingssedel för Svenska kraftnäts
anläggningsdelar i samråd med FKA och OKG.
FKA och OKG svarar för avbrottplanering, kopplingar samt utfärdande av driftor­
der och kopplingssedel för kärnkraftens anläggningar i samråd med Svenska kraft­
nät.
Vid underhållsåtgärder på gränsapparat mellan Svenska kraftnät och FKA alterna­
tivt OKG 400 kV-anläggning gäller följande, om inte annat överenskoms:
>
Respektive företag lämnar arbetsbevis endast för egna apparater
>
Respektive företag upphäver aldrig blockering utförd i annans driftorder
>
Svenska kraftnät frånkopplar och arbetsjordar 400 kV samlingsskena och läm­
nar därefter kopplingsbekräftelse till FKA alt. OKG för samlingsskenan. Därefter
kan FKA alt. OKG upphäva blockering och utföra underhåll på gränsapparat.
Driftorder som omfattar Ringhals AB (RAB) anläggningsdelar i anslut­
ning till Svenska kraftnäts 400 kV-ställverk
Enligt särskild överenskommelse mellan RAB och Svenska kraftnät gäller nedan­
stående principer, om inte annat överenskoms.
För VK51 Ringhals 400 kV ställverk gäller följande:
>
RAB svarar för avbrottplanering, kopplingar samt utfärdande av driftorder och
kopplingssedel. Detta utförs i samråd med övriga eldriftansvariga i anläggning­
en.
För 400 kV ledningar mellan VK51 Ringhals och FT182 Strömma alt. FT58 Horred
gäller följande:
> Svenska kraftnät ansvarar för avbrottplanering i samråd med RAB
>
RAB upprättar driftorder för ledningarna
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
11/28
>
Vid arbete på 400 kV-ledning eller på ledningens apparater i FT182 Strömma
alt. FT58 Horred upprättar Svenska kraftnät en kompletterande driftorder för
de arbeten som ska utföras.
5.4
Driftmeddelande
Driftmeddelande finns inte definierat i ESA. Inom Svenska kraftnät ska driftmed­
delande utfärdas inför planerade förändringar av driftläggning som inte är föranledda
av elektriskt arbete.
Driftmeddelande kan även utfärdas vid:
>
arbeten som kräver skriftligt arbetstillstånd,
>
vid sprängning i närhet till stamnätsanläggning, vid förändringar av principer för
driftövervakning, eller
>
vid förändringar av funktioner för systemvärn eller reläskydd och kontrollanlägg­
ningsarbeten i övrigt enligt D1002 Rutiner för kontrollanläggningsarbeten med
avseende på driftsäkerhet.
Personer som fått driftmeddelande för åtgärd ska:
>
Kontrollera dessa i tillämpliga delar
>
Begära förklaring eller skriftligt ändringsbesked om något uppfattas som oklart
eller felaktigt
>
Bekräfta att driftmeddelandet mottagits.
Ett driftmeddelande ska innehålla uppgifter om:
>
Vem som upprättat driftmeddelande
>
Vilka som ska delges driftmeddelandet
>
Meddelandets syfte och omfattning
>
Meddelandets giltighetstid (max 1 år).
5.5
Kopplingsbekräftelse
Kopplingsbekräftelser eller upphävande av kopplingsbekräftelse mot anslutna grann­
länder kan ske via förskrivna bekräftelser i Svenska kraftnäts driftorder eller stan­
dardblanketter som upprättas på överenskomna språk. Blanketterna ska utväxlas som
telefem.
5.6
Bevisväxling
Under den tid då arbetsbevis eller arbetstillstånd är utlämnat ska elsälcerhetsledare/elsamordningsledare se till att kommunikation alltid kan upprätthållas med
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
12/28
eldriftledare. Detta gäller oavsett arbetets art, dvs. det gäller även vid bullriga arbeten
exempelvis skogsröjning eller liknande. Vid arbete på platser utan eller med dålig
täckning i mobilnät ska annat telefonisystem eller satellitkommunikation användas.
5.7
Arbetstillstånd
Arbetstillstånd finns inte definierat i ESA. Arbetstillstånd är ett skriftligt godkännande
att icke elektriskt arbete får påbörjas på anläggningsdel som kan påverka person- eller
driftsäkerhet på primärsystemet, t.ex. en brytares manöverdon, en reläskyddskrets e.d.
Arbetstillstånd ska även avse tillträde till tunnel, kulvert eller annat utrymme som ägs
av Svenska kraftnät och där Svenska kraftnäts kraftkabel är förlagd. Likaså ska arbets­
tillstånd krävas vid schaktningsarbete inom en meter från markkabel..
Arbetstillståndet innebär att angivna åtgärder kommer att kvarstå tills tillståndet åter­
lämnas. Arbetstillståndet utlämnas av eldriftledare till den person som ansvarar för
arbetsuppgiften.
6
Skötselåtgärder
6.1
Kopplingar
6.1.1
Koppling med frånskiljare
Vid driftomläggning för återuppbyggnad av nät (provtillkopplingar) får kontaktläget
bedömas genom indikering.
Manöver av frånskiljare från manöverdon, handmanövrering, får utföras endast i un­
dantagsfall och först efter tillstånd från eldriftledare.
6.1.2 Provning/idrifttagning
Ny starkströmsanläggning (starkströmsanläggningsdel) får tas i bruk först efter att
anläggningen färdigställts, och behörig elinstallatör genomfört kontroll före spän­
ningssättning och starkströmsanläggningen befunnits uppfylla de krav som föreskrivs
med stöd av ellagstiftningen och aktuella normer/standarder.
Under byggperioden kan entreprenör temporärt behöva ta starkströmsanläggningen i
bruk för att utföra prov eller test av hela eller delar av starkströmsanläggningen. Om
dessa prov innebär att man ansluter spänning, ström eller frekvens och att det därvid
kan uppstå en elektrisk risk för person eller egendom sker dessa åtgärder på entrepre­
nörens (elinstallatörens) ansvar.
Sedan elinstallatören;
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
13/28
>
genomfört erforderliga tester och prov,
>
genomfört aktuella utbildningar av driftpersonal,
>
kontrollerat att anläggningen inte har några verifierbara elsäkerhets- arbetsmiljöeller driftsäkerhetsrisker,
>
överlämnat överenskommen godkänd dokumentation för drift och underhåll,
kan överlämning ske till byggherrens (Svenska kraftnät) representant för ibruktagande. Starkströmsanläggningen/starkströmsanläggningsdelen överlämnas då från
elinstallatören till i förväg bestämd representant för Svenska kraftnät. Genom denna
överlämning övertar Svenska kraftnät det elsäkerhetsmässiga innehavaransvaret för
anläggningen. Innan ibruktagning ska innehavaren har genomfört drifttagningsbesiktning.
Överlämning samt kopplingsåtgärder inför ibrulctagande ska dokumenteras i en sär­
skild driftorder. Genom ibruktagandet överförs anläggningsdelen formellt till det öv­
riga stamnätet vilket innebär elanläggningsansvar i enlighet med gjorda delegeringar.
Överlämning och ibrulctagande av DC-länkar ska ske med hänsynstagande av anlägg­
ningens tekniska komplexitet. Därför krävs omfattande planering och riskhantering..
Figur 2. Princip avseende överlämning av installationen och ibrulctagande av starkströmsanläggningen.
Innan överlämning av anläggningsdel kan ske ska verifikation göras att samtliga ingående delar upp­
fyller gällande specifikation och praxis samt samverkar på ett elsälcert sätt. Ansvarig för denna uppgift
vilar på huvudleverantörens behörige elinstallatör.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
14/28
6.1.3 Nödbrytning
Nödbiytning definieras i ESA14 som akut frånkoppling av driftspänning för rädd­
ningsaktion. Åtgärdens syfte är att på kortast möjliga tid öka säkerhetsmarginalerna
vid en räddningsaktion (exempelvis vid släckning av mark- eller skogsbrand, nedtagning av person ur stolpe). Nödbrytning kan även utföras som direkt åtgärd i samband
med akut och allvarligt fel i elanläggning. Vid nödbrytning frånkopplar eldriftledare
endast berörd anläggningsdel med brytare. Anläggningsdelen kan dock fortfarande ha
farlig potential och får inte beröras.
För att vid behov erhålla en helt elektriskt säker anläggning ska frånskiljare öppnas
och blockeras samt anläggningsdelen arbetsjordas i enlighet med normala rutiner.
Om nödbrytningen berör annan elanläggningsansvarig ska denne omedelbart medde­
las
6.2
HVDC-länkar
Svenska kraftnät har inom sitt elanläggningsansvar två olika typer av högspända lik­
strömsförbindelser sk.HVDC-länkar. Skillnaden mellan dem är vald omriktarteknik:
>
Linjekommuterad omriktare (Line-Commutated Converters, LCC) som används i
förbindelserna Konti-Skan 1 och2, Fenno-Skan 1 och 2, SwePol Link
>
Självkommuterad spänningsstyv omriktare (Voltage Source Converter, VSC) som
används i förbindelserna NordBalt, SydVästlänken
HVDC-länkars (elektriska egenskaper avviker kraftigt från växelströmsanläggningar.
Likaså skiljer sig de enskilda HVDC-anläggningarnas uppbyggand från varandra. Ef­
tersom detta ställer särskilda krav på utbildning av drift- och underhållspersonal får
endast utbildad personal med särskild anläggningskännedom samt grundläggande
utbildning avseende LCC- alt VSC-teknik utföra skötselåtgärder på anläggningen.
För att uppfylla de förbestämda kopplingssekvenserna kommer kopplingar inte följa
den i ESA angivna ordningen - Frånkoppling - Blockering - Spänningsprovning Arbetsjordning.
Gemensamt för HVDC-länkarnas anläggningar är castellåssystemen. Dessa låssystem
säkerställer att anläggningarnas ventilhallar alltid är allsidigt frånkopplade och arbetsjordade innan tillträde är möjligt.
6.2.1 Skötselåtgärder i LCC- eller VSC-anläggning
Koppling i LCC- eller VSC anläggning
Vid kopplingsåtgärd i LCC- eller VSC-anläggning är det viktigt att beakta anläggning­
ens urladdningstider. Olika anläggningar och olika komponenter i respektive anlägg­
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
15/28
ning (ex. omriktare, DC-ställverk, kabel, filter-komponenter, etc.) har olika urladd­
ningstider. Tiderna kan skilja sig från minuter till flera dygn.
Kopplingar görs i olika omfattande grad av sekventiella kopplingsåtgärder där frånkoppling, blockering och jordning ingår i en kedja av åtgärder. Manövrering av en­
skilda objekt är möjlig men ska av säkerhetsskäl undvikas, och får endast ske efter
tillstånd av eldriftledare.
Innan kopplingsbekräftelse lämnas till eldriftledare ska visuell kontroll göras att avsett
kopplingsläge uppnåtts. Funktionskontroll av urladdningsutrustning ska också göras
innan spänningsprov.
SwePol Link är utrustad med två neutralledare som är funlctionsjordade i Stärnö.
Dessa måste alltid ha förbindelse med jord och ska därför arbetsjordas innan de skiljs
från nollpunkten i Stärnö.
Kompletteringar, förtydliganden och speciella
tillämpningar av ESA14 Arbete
7
Arbete utan spänning - AUS
7.1
Planering vid Arbete utan spänning
Vid arbete på Svenska kraftnäts ledningsnät måste hänsyn tas till att Svenska kraftnäts
ledningsnät alltid kan vara påverkat av induktion, antingen av egna parallellgående
ledningssträckningar eller av andra innehavares ledningssträckningar.
7.2
Riskhantering vid rasering, rivning och demontering
av elanläggning
Vid rivning av starkströmsanläggning ska Elanläggningsansvarig Drift tillse att slutgil­
tiga frånlcopplingsåtgärder utförs. Därefter ska anläggningen skriftligen återlämnas
från Elanläggningsansvarig Drift till innehavarens representant i form av projektleda­
ren. Innehavaren (projektledaren) ansvarar för att anläggningen därefter demonteras
på ett säkert sätt. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att anläggningen kan
utgöra en elektrisk fara genom risk för;
>
induktion från parallellgående ledningar,
>
korsande elledningar,
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
16/28
>
meterologiska förhållanden, eller
>
annan elektrisk risk.
Anläggningen ska betraktas som elektriskt farlig tills dessa risker är helt eliminerade.
7.3
Frånkoppling
Vissa av Svenska kraftnäts anläggningar med frånskiljande brytare är utformade så att
kopplingsåtgärder inför Arbete utan spänning -AUS ska kunna utföras via fjärrkontroll
och utan biträdande personal i anläggningen.
7.4
Blockering (skydd mot tillkoppling)
Angående blockering av frånskiljande biytare vid kopplingsåtgärder, se Speciella tilllämpningar för Svenska kraftnät, avsnitt 12.6.
7.5
Spänningsprovning
Angående spänningsprovning vid kopplings åtgärder på frånskiljande brytare se avsnitt
12.8.1.Speciella tillämpningar för Svenska kraftnät,
Angående spänningsprovning vid kopplingsåtgärder på HVDC-anläggning se avsnitt
t2.8.2.Speciella tillämpningar för Svenska kraftnät,
7.6
Arbetsjordning och potentialutjämning av arbets­
plats
Vid arbeten som innebär att tidigare anbringad arbetsjordning förlorar sin funktion
ansvarar elsäkerhetsledaren för att kompletterande arbetsjordningar anbringas som
ersättning för de tidigare anbringade arbetsjordningarna. Detta kan ske vid arbeten på
kondensatorenheter, bärfrekvensspärr, strömtransformator, slackar (anbringande
eller avlägsnande) etc.
7.6.1 Mantlad kraftkabel
Vid arbetsjordning av kraftkabel ingående i stamnätsanläggning kan kabelns ändpunk­
ter arbetsjordas med jordningsdon med area motsvarande potentialutjämning efter att
kabeln har blivit allsidigt bortslackad.
7.7
Jordningsverktyg
Jordningsverktyg som tillhör Svenska kraftnäts anläggningar får enligt beslut av
Svenska kraftnät besiktigas med ett intervall av högst tre år. Bakgrunden till beslutet
är den låga graden av användning, samt att verktygen lagras torrt och uppvärmt mel­
lan användningarna. I övrigt gäller leverantörens anvisningar.
Jordningsdon som utsatts för lcortslutnings/jordslutningsström ska skrotas.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
17/28
7.8
Kompletterande säkerhetsåtgärder
Vid kopplingar där frånskiljande brytare utgör arbetsplatsens avgränsning kan elsäkerhetsledare komplettera säkerhetsåtgärder genom anbringande av mekanisk spärr
på manöverdonet. Elsäkerhetsledare svarar själv för avlägsnande av spärr innan drift­
bevis lämnas (alternativt arbetsvis återlämnas),
8
Arbete nära spänning - ANS
Om metoden Arbete nära spänning - ANS ska ske på HVDC-anläggningar ska detta
ske i enlighet med ESA14.
8.1
Riskhantering vid utförande (Rislc-U)
Vid Arbete nära spänning - ANS ska eldriftledaren under arbetet utföra riskhantering
avseende för arbetet viktig reläskyddskommunikation, driftdatanätets och driftöver­
vakningssystemets funktion. Om riskhanteringen visar på ökade risknivåer ska arbetet
avbrytas.
9
Arbete med spänning - AMS
Arbete med spänning - AMS är inte tillåtet på Svenska kraftnäts likströms­
anläggningar.
9.1
Riskhantering vid utförande (Risk-U)
Vid Arbete med spänning - AMS ska eldriftledaren under arbetet utföra riskhantering
avseende för arbetet viktig reläskyddskommunikation, driftdatanätets och driftöver­
vakningssystemets funktion. Om riskhanteringen visar på ökade risknivåer ska arbetet
avbrytas.
10 Röjning i ledningsgata
10.1 Allmänt
Underhållsröjning och besiktningar av ledningsgata ska ske enligt Elsäkerhetsverkets
föreskrifter, dessa kompletterande elsälcerhetsanvisningar, kraftbranschens gemen­
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
18/28
samma säkerhetsanvisningar för röjningsarbete i ledningsgata (ESA14-Röjning i led­
ningsgata), samt beställarens riktlinjer i "Handbok för drift och underhåll" .
Skogliga underhållsåtgärder på alla stamnätets växel- och likströmsledningar bör utfö­
ras som icke-elektriskt arbete under förutsättning att nödvändigt säkerhetsavstånd (se
tabell 2 i ESA14 Grund eller tabell 2 i denna anvisning) upprätthålls. Om angivna sä­
kerhetsavstånd inte kan upprätthållas ska arbetet utföras som ett elektriskt arbete
enligt någon av arbetsmetoderna Arbete Utan spänning - AUS eller Arbete Nära
Spänning - ANS.
10.2 Arbete
10.2.1 Arbete nära spänning
Ett arbete ska utföras som Arbete nära spänning - ANS när kroppsdel, verktyg eller
vegetation riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet.
Exempel på sådant arbete är toppning av höga träd under faslinorna. Där ska arbetet
bedrivas så att avstånd mellan vegetation och spänningsförande faslina fastställs ge­
nom mätning före toppningstillfället.
På grund av arbetsmetodens art ska toppning med helikopter bedrivas som ett Arbete
nära spänning.
10.3 Underhållsröjning av ledningsgator
Underhåll av trädsäker ledning
Trädsäker ledning betecknar en kraftledning vars ledningsgata utformats och under­
hålls så att växande träd inte kan nå närmare fasledare än säkerhetsavståndet och att
inget fallande träd kan komma närmare någon fasledare än 1 meter.
Likströmslänkar med pol- och neutralledare i samma stolpar är byggda med trädsäker
ledningsgata.
Maskinell röjning
Maskinell röjning ska bedrivas som icke-elektriskt arbete, eller om arbetet vid riskhan­
tering vid planering (Risk-P) bedöms vara ett elektriskt arbete som Arbete nära spän­
ning eller Arbete utan spänning - AUS. Viktigt vid denna typ av arbete är att stag och
stolpplatser röjs fram och rensas upp till en diameter av tre meter innan området i
övrigt röjs av maskinen.
Avstånd
Den vegetationsfria zonen ska minsta motsvara aktuell gräns för närområde beroende
på spänning enligt ESA14 Grund Tabell 1.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
19/28
Svenska kraftnäts avsteg från ESA14
11
Följande avsteg från ESA14 görs inom
Svenska kraftnät
11.1 Elsamordningsledare
Inom Svenska kraftnät behöver elsamordningsledare inte vara anställd i samma före­
tag som Elsäkerhetsledare. Om BAS-U är utsedd på arbetsområdet ska Elsamord­
ningsledare underställas denne.
11.2 Arbetsjordning och potentialutjämning av arbets­
plats
IESA14 Arbete - Arbete utan spänning-AUS anges att "Anläggningen får inte arbetsjordas innan man utfört frånskiljning, blockering och spänningsprovning".
För vissa av Svenska kraftnäts anläggningar är det inte möjligt att följa ESA:s krav på
arbetsföljd vad avser arbetsjordning. Anläggningar/anläggningsdelar eller arbetsme­
tod som fordrar avsteg är:
>
Likströmslänkar
>
SVC-anläggning
>
GIS-ställverk
>
Frånskiljande brytare
>
Synkronkompensatorer
>
Ledningsbesiktning med helikopter.
11.3 HVDC-länkar
Gemensamt för Svenska kraftnäts HVDC-länkar är castellåssystemen. Castellåssystemet är ett förreglingssystem vars funktion är att säkerställa att ventilhallar är personsäkra innan tillträde är möjligt.
För att uppfylla låssystemets tekniska lo-av och utformning fordras exempelvis att vissa
arbetsjordningar anbringas innan frånskiljare öppnas.
11.4 GIS-ställverk
400 kV-ställverket i Lindbacka är av GIS-modell och utrustad med en förreglingskedja som inte tillåter att man blockerar innan arbetsjordning.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
20/28
11.5 Frånskiljande brytare i Ajaure, Untra samt reaktorbrytare i Odensala
De frånskiljande brytarna i dessa stationer är utformade så att det endast sker en
elektrisk blockering innan arbetsjordning. Arbetsjordning och mekanisk blockering
sker därefter i en och samma manöver.
Speciella tillämpningar
12 Speciella tillämpningar för Svenska
kraftnäts anläggningar
12.1 Krav på kompetens i Svenska kraftnäts driftrum
Personal som självständigt ska vistas inom driftrum ska ha ESA-utbildning, antingen
som fackkunniga eller som instruerad. Personal som inte uppfyller denna utbildnings­
nivå ska övervakas av ESA-utbildad person.
Vid arbete i Svenska kraftnäts ledningsgata ska personalen minst vara instruerad i
ESA14.
12.2 Elsäkerhetsmässiga gränser
Inom Svenska kraftnät används följande principer för fastställande av gräns för eldrif­
tansvar och kopplingsansvar:
>
Gräns för innehavaransvar och elanläggningsansvar sammanfaller i normala fall
med ägogränsen, men kan i undantagsfall fastställas på annat sätt.
>
Gräns för kopplingsansvar ska fastställas så att den passar de båda angränsande
företagens Elanläggningsansvarigas skötsel. Svenska kraftnäts krav på gräns för
kopplingsansvar är att den ska vara tydlig. Vid val av gräns ska företrädesvis väljas
en kopplingsapparat i närhet av gräns för elanläggningsansvar, vilket i praktiken
ofta innebär frånskiljaren mot samlingsskenan. Avvikelser kan dock förekomma
med hänsyn till utformning av anläggning eller av organisatoriska skäl.
Huvudregeln är att den eldriftledare som representerar ägaren av apparat ex. trans­
formator, också är den ende som har rätt att manövrera gränsapparat. Eventuella av­
vikelser från denna regel kan i enstaka fall finnas och ska överenskommas mellan be­
rörda parter. Manöver av gränsapparat, liksom av de till facket hörande biytarna, ska
ske efter samråd mellan de båda gränsande eldriftansvariga.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
21/28
12.2.1 Utlandsförbindelser
Vid arbete på sjökabel mellan länder tillämpas principer enligt följande.
Inom svensk territorialvattengräns gäller svensk ellagstiftning. På motsvarande sätt
gäller annat lands lagstiftning på det grannlandets territorialvattenområde. I de fall
kabeln går på internationellt område gäller mittprincipen om inget annat anges, dvs.
svenska regler gäller från svenska sidan till en definierad mittpunkt på kabeln.
Vid kraftledningar gäller en bestämd kraftledningsstolpe vid riksgränsen som gräns för
tillämpning av nationella lagstiftningar eller regelverk.
För ytterligare detaljinformation angående gränsdragningsfrågor hänvisas till Svenska
kraftnäts driftinstruktion D135.
För grannlandsförbindelser är engelska tillåtet som kommunikationsspråk vid sköt­
selåtgärder och bevisväxling.
På grund av att våra grannländer i vissa fall har avviker mot det svenska regelverket
kan jordningskopplare på gränsledning behöva blockeras i slutet läge inför arbete utan
spänning - AUS.
12.3 Kopplingsansvar för vissa typer av anläggningar
För vissa typer av starkströmsanläggningar har entreprenör, med vilken Svenska
kraftnät tecknat drift och underhållsavtal för stationsanläggningar, ett automatiskt
kopplingsansvar (utan bevisväxling) när denne blir utkallad för arbete och/eller kopp­
lingar.
Entreprenören ska då själv se till att skriftlig förebild upprättas. Innan arbete eller
kopplingar påböijas ska Svenska kraftnäts eldriftledare kontaktas för klartecken för
arbetet. Vid avslutat arbete/kopplingar ska avrapportering ske till Svenska kraftnäts
eldriftledare. Eventuella ändringar i anläggningen eller funna brister rapporteras snar­
ast till elanläggningsansvarig enligt fastställda rutiner.
De anläggningar som avses är:
>
Hjälpkraftanläggningar (VS- och LS-system) i stamnätsstationer där Svenska
kraftnät är huvudman. Kopplingsansvaret omfattar från lokaltransformators lågspänningssida eller transformators ok-lindning samt resterande hjälpkraftanlägg­
ning.
>
Kontrollanläggningar, automatiker, samt mätsystem tillhörande stamnätets an­
läggningar i stamnätsstationer, inklusive sekundärkretsar tillhörande ström- och
spänningstransformatorer.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
22/28
Not 1.1 de fall driftorder har upprättats av Svenska kraftnäts enhet
för Driftplanering och den innehåller orderpunkter i hjälpkraftsystemetc. ska driftordern följas av alla inblandade.
Not 2. Om hjälpkraftsystem, kontrollanläggning automatiker etc. är
påverkade av störning på hög- eller låg spänningsnätet ansvarar ut­
kallad entreprenör att skyndsamt säkerställa stationens vitala
skyddsfunktioner (innefattar särskilt strömförsörjning till likriktare
och reläskydd)
12.4 Driftorder
Ändring i driftorder som berör datum, klockslag och namn på elsäkerhetsledare kan
göras muntligt. För övriga ändringar ska ändringsmeddelande alternativt ny driftorder
upprättas.
Ny driftorder bör upprättas i följande fall:
>
Vid fler än två ändringsmeddelanden,
>
Vid behov av nya kopplingar som t.ex. ändring av avgränsning,
>
Vid omfattande ändringar i driftorder (t.ex. flera strykningar/tillägg av punkter).
I övrigt gäller att:
>
Ovanstående alltid ska sättas i sitt sammanhang och i varje fall bedömas efter
detta,
>
Ändringsmeddelande ska alltid kontrolleras och signeras av annan än upprätta­
ren.
12.5 Arbetsbevis
Arbetsbevis ska alltid innehålla information om arbetsheviset avser arbetsmetoderna
Arbete utan spänning -AUS, Arbetet nära spänning - ANS, eller Arbete med spänning AMS.
12.6 Blockering av frånskiljande brytare
Blockering av frånskiljande brytare sker via ijärr- eller avståndsmanöver. Vid blocke­
ringsmanöver spärras elkopplaren såväl mekaniskt som elektriskt. Dessa två spärrar
kan ske i ett eller två steg. Skyltning sker både via tillförlitlig indikering på manöver­
donet för blockeringen, samt via indikering i kontrollanläggningen. Skyltning och
blockering ska kontrolleras visuellt på plats.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
23/28
Blockering av frånskiljande brytare med lås kan ske som kompletterande säkerhetsåt­
gärd och elsäkerhetsledare ansvarar själv för avlägsnade. Eldriftledare ska informeras
om vidtagen säkerhetsåtgärd.
12.7 Spänningsprov
12.7.1 Frånskiljande brytare
Spänningsprovning enligt ESA behöver normalt inte utföras i anläggningar med från­
skiljande brytare då arbetsjordning sker via fjärr- eller avståndsmanöver. Innan fjärreller avståndsmanöver av arbetsjordning får ske utan föregående spänningsprov, ska
eldriftledare/kopplingsbiträde förvissa sig om att ingen personal finns närvarande i
ställverket.
12.7.2 HVDC-anläggning
Med tanke på urladdningstider ska spänningsprov alltid utföras på starkströms­
utrustning innan arbete får påbörjas. Spänningsprovning ska ske med tillförlitlig
spänningsprovningsutrustning som är avsedd för aktuell anläggning och anläggnings­
del. Det bör observeras att förväxlingsrisk finns vid val av spänningsprovare. Spän­
ningsprov för växelström (AC) kan endast ske med spänningsprovare avsedd växel­
ström, medan spänningsprov för likström (DC) endast får ske med utrustning för av­
sedd för likström.
Spänningsprovare ska brukas och kontrolleras i enlighet med leveratörens anvisning.
12.8 Kraftledningsstolpar som telemaster
Telemastkonstruktioner kan förekomma i Svenska kraftnäts kraftledningsstolpar.
Anläggnings- och underhållsarbeten på dessa mastkonstruktioner ska ske med särskilt
instruerad personal och arbetet ska efter riskhantering. Om det i riskhantering fram­
kommer en elektrisk risk ska arbetet bedrivas i enlighet med arbetsmetoder enligt
ESA14.
12.9 Sprängning
12.9.1 Planering
Sprängning invid Svenska kraftnäts anläggningar ska riskbedömmas, och med hänsyn
till arbetets art, elanläggningarnas betydelse och farlighet, planeras i enlighet med
gällande föreskrift från Arbetsmiljöverket och med god framförhållning.
Vid sprängning närmare en kraftledning eller kraftkabel än 100 meter, ska sprängplan
lämnas till Svenska kraftnät minst två veckor före sprängning. Detta måste göras ef­
tersom en misslyckad sprängning kan innebära en allvarlig risk för ledningens kon­
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
24/28
struktion och driftsäkerhet. Vid behov kan Svenska kraftnät kräva utrustning för vib­
rationsmätning.
Inom ett avstånd av 50 meter från kraftledningen eller kraftkabel får inte tändledningar och sprängkapseltrådar komma i kontakt med jord, eftersom det kan finnas risk för
oavsiktlig initiering på grund av markpotentialer från kraftledningen.
Icke-elektriska tändsystem ska användas eftersom de inte initieras av elektriska fält
Med information om planerade sprängningsarheten ska följande åtgärder vidtas i god
tid före sprängningen:
>
Svenska kraftnäts underhållsingenjör informeras och riskhantering genomförs
med avseende person, skador på Svenska kraftnäts anläggningar och annans
egendom i övrigt. Svenska kraftnäts underhållsingenjör beslutar om eventuell vib­
rationsmätning krävs.
>
Arbetsbegäran för sprängning med riskhantering ska vara Svenska kraftnäts en­
hets för avbrottsplanering tillhanda minst tio (10) arbetsdagar före planerad
sprängning
>
Svenska kraftnäts enhet föravbrottsplanering informerar eldriftledare, underhålls­
ingenjör, underhållsentreprenör och sprängningsansvarig via ett driftmeddelande
om sprängningen. Driftmeddelandet ska innehålla information om:
•
Anläggning och plats
. Tid
.
Kontaktuppgifter för sprängningsansvarig och kopplingsansvarig
•
Hantering av återinkopplingsautomatiker
•
Om riskhantering innebär risk för skador på anläggningar ska sprängningen
genomföras med avbrott på elanläggningen vilket ska framgå av arbetsbegä­
ran
•
Om riskhantering visar på behov av avbrott på elanläggning utfärdar Svenska
Kraftnäts enhet för avbrottsplanering driftorder för frånkoppling av berörd
anläggningsdel. Anläggningsdelen behöver inte frånskiljas och arbetsjordas
om frånkoppling sker enbart av driftsäkerhetsskäl.
•
Icke-elektrisk tändsystem ska användas
12.9.2 Genomförande
Före sprängning
>
Senast två arbetsdagar före sprängning ska sprängningsansvarig begära prelimi­
närt tillstånd för sprängning hos Svenska kraftnät enhet för avbrottsplanering
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
25/28
>
Eldriftledare tar ur drift återinkopplingsautomatik för berörd anläggning före
sprängning
>
Sprängningsansvarig begär tillstånd om sprängning hos eldriftledare före ladd­
ning
>
Sprängningsansvarig meddelar eldriftledare innan sprängning sker.
Efter sprängning
>
Sprängningsansvarig rapporterar till eldriftledare om genomförd sprängning och
om fortsatta arbeten.
>
Svenska kraftnäts underhållsingenjör kontrollerar mätdata från eventuell vibrat­
ionsmätning
12.10 Spolning av ställverk
Spolning kan ske med hjälp av fast spolutrustning eller manuellt.
Spolning av ställverk kan genomföras som Arbete med spänning, Särskilda arbeten
med spänning (sAMS). Arbetet får endast utföras av fackkunnig person. Oavsett om
arbetet utförs med fast spolutrustning eller manuell spolning ska följande åtgärder
följas;
>
Arbetsgivaren planerar arbetet, genomför Risk-P och utser elsäkerhetsledare.
Elsäkerhetsledare ska vara fullt förtrogen med såväl arbetet, arbetsplatsen och fö­
rekommande utrustning, samt gällande föreskrifter, standarder och anvisningar
>
En arbetsbegäran ska göras skriftligt hos eldriftledare
>
Förutsättning för samtliga arbeten är att personlig skyddsutrustning används samt
att för arbetet nödvändiga isolerade verktyg och utrustningar för arbete med
spänning ska kunna användas
>
Vid sAMS-arbete ska eldriftledare se till att återinkopplingsautomatik är avställd
under arbetet
>
Ai-betsbevis lämnas av eldriftledare till elsäkerhetsledaren
>
Riskhantering vid utförande (Risk-U) genomförs innan arbete påbörjas
>
Efter avslutat arbete lämnas driftbevis.
Vid spolning med fast spolutrustning ska eldriftledare tillse att återinkopplingsautomatiker tas ur drift, såväl i berört ställverk som i angränsande ställverk.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg
26/28
Manuell spolning av ställverk ska alltid utföras genom att inkommande ledningar är
frånkopplade genom att brytare är frånslagna och frånskiljare öppnade i angränsande
stationer. Dock behöver inte kopplingsapparater blockeras eller arbetsjordas.
12.11 Skarvning av markledare för jord eller annan jord­
förbindelse
Avgrävd eller på annat sätt skadad markledare eller annan jordförbindelse ska betrak­
tas som spänningssatt med potential. Skarvning ska ske i enlighet med ESA14 Arbete
avsnitt Potentialutjämning av arbetsplats vid kapning eller skarvning av linor.
12.12 Användning av lift
Lift för arbete i ställverk och på ledningar ska av elsäkerhetsskäl väljas utgående från
arbetsgivarens planering och riskhantering vid planering (Risk-P) för den aktuella
arbetsplatsen, dess utformning och markförhållanden samt andra rådande arbetsför­
hållanden.
Innan arbete med lift påböijas ska riskhantering vid utförande (Risk-U) genomföras.
Vid arbete med arbetsmetoden Arbete Med Spänning - AMS ska lift uppfylla de krav
som arbetsmetoden kräver.
Innan förflyttning av lift ska eventuella körvägar markeras med avspärrning. Förflytt­
ning av lift ska ske på de markerade körvägarna under övervakning, samt med hänsyn
till valda säkerhetsavstånd.
Vid ställverksåtgärder bör vikarmslift, teleskoplift, eller saxlift företrädesvis användas.
Liftar med bom som ger en rörelse "bakom" liftchassi/bärare bör inte användas p.g.a.
elektrisk risker.
Vid ledningsåtgärder kan andra liftkonstruktioner övervägas efter planering och risk­
hantering.
>
Finns telesändare inom närhet av arbetsområdet ska eventuella manöverproblem
hos liften orsakade av sändarens högfrekventa elektromagnetiska fält ingå i risk­
bedömningen och val av lift. I arbetskorg som är elektriskt ljärrmanövrerad från
korgen skall manöverpanel och manöverkabel vara effektivt avskärmade mot
elektromagnetiska fält.
>
Lift ska vara försedd med framdriftsystem avpassade till aktuella markförhållan­
den. Lift ska ha god stabilitet och vara försedd med stödben.
>
Chassi ska vid transport antingen ha jordfläta mot mark för jordning av ev. influ­
ens, eller vara jordad i anläggningens fasta jordtag.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
27/28
>
Chassi eller bärande maskin ska vid manövrering eller arbete jordas i aktuell an­
läggnings fasta jordtag. Arbetskorg skall vara ansluten till bärande maskins jordtagspunkt. Mellanliggande bommar ska potentialutjämnas till bärande maskins
jordtagspunkt.
12.13 Användning av kran
Kran för arbete i ställverk och på ledningar ska väljas utgående från arbetsgivarens
planering och riskhantering vid planering (Risk-P) för den aktuella arbetsplatsen, dess
utformning och markförhållanden samt andra rådande arbetsförhållanden.
Innan förflyttning av leran påbörjas eller arbete påbörjas i närhet av starkströmsan­
läggning ska riskhantering vid utförande (Risk-U) genomföras. Innan förflyttning av
leran ska eventuella körvägar markeras med avspärrning. Körvägar ska vara inmätta
för att förebygga elektriska risker innan förflyttningen påböijas. Förflyttning av kran
ska ske på de markerade körvägarna under övervakning.
Chassi ska vid förflyttning, manövrering eller arbete jordas i aktuell anläggnings fasta
jordtag.
Fasta eller rörliga kranar får inte placeras så att någon del av kranen eller dess last,
kan komma innanför det av elsäkerhetsledaren valda säkerhetsavståndet. För att för­
hindra oavsiktliga rörelser bör kran vara försedd med spärrdon. Om kran utan spärr­
don används där felmanöver eller haveri kan leda till att maskin, virar eller last kan
komma innanför säkerhetsavstånd ska kranarbetet utföras i enlighet med vald elekt­
risk arbetsmetod. Chassi ska vid manövrering eller arbete jordas i aktuell anläggnings
fasta jordtag. Mellanliggande mast eller bommar ska potentialutjämnas till bärande
maskins jordtagspunkt.
Finns telesändare inom närhet av arbetsområdet ska eventuella manöverproblem hos
kranen orsakade av sändarens högfrekventa elektromagnetiska fält ingå i riskbedöm­
ningen och val av leran.
Ovanstående krav gäller även vid användande av mobila betongpumpar, sugbilar eller
borriggar eller andra stora maskiner i elektriska miljöer där det finns möjlighet att
maskinen genom sin storlek kan komma inom säkerhetsavstånd.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-05-04
utg 6
28/28