1. No category

Spånga grundskolas
Elevhälsoplan 2015-16
Målsättning
Elevhälsoteamet (EHT)
Elevhälsans mål är att skapa en så positiv
lärandesituation som möjligt för eleven.
Den ska omfatta medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans roll ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att
elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer
som främjar elevernas lärande, utveckling
och hälsa. I det individuellt riktade arbetet
har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.
Elevhälsoteamet träffas två gånger i veckan, en gång med fokus på enskilda elever
och en gång för att arbeta förebyggande
och skapa övergripande rutiner på skolan.
EHT följer upp elevernas kunskapsresultat,
närvaro, kränkningsanmälningar, rastvaktsrapporter m m. Utifrån den information
som framkommer vid dessa uppföljningar
görs en kartläggning och det förebyggande
arbetet kan därefter planeras.
1
Lärarna och EHT har rutiner för sitt samarbeta så att enskilda elevers behov upptäcks
och åtgärdas.
Elevhälsan träffar regelbundet elevassistenter och representanter för Grottan.
Kurator och skolsköterska är medlemmar i
fokusgruppen som arbetar med skolans
värdegrund, och har som uppdrag att referera gruppens arbete till EHT.
EHT ansvarar för att 4 gånger per läsår
kolla av alla elevers frånvaro.
EHT-medlemmar besöker arbetslagen.
Mentorsparen bjuds in till EHT-möten en
gång per läsår för att diskutera sin klass.
Under läsåret 14-15 inför vi Elevpärmen
som är ett redskap för att utveckla elevens
kunskapsprocess.
Skolsköterska, Annica Jobrant
[email protected]
Kurator
Tillför psykosocial kompetens som ett
stöd i det pedagogiska arbetet och i övergripande planering
Genomför stöd-, motivations- och krissamtal, utredande och rådgivande samtal
med enskilda elever och deras familjer
På rektorns uppdrag utreda och bedöma
den sociala och psykosociala situationen
för enskilda elever.
Ge handledning och konsultation till skolans övriga personal
Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa- och sociala situation, lärande och utveckling
Tar till vara på kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete.
Professioner i elevhälsan
Rektor och biträdande rektor
Har det övergripande ansvaret för att
skapa rutiner för elevhälsans kvalitetsarbete och se till att elevernas behov av
stödinsatser är tillräckliga.
Deltar aktivt i elevhälsoteamet och i elevhälsoarbetet.
Rektor, Madelen Kling
[email protected]
508 413 07
Biträdande rektor, Anitha Sidefors
[email protected]
508 413 11
508 412 95
Kurator Catrin Kesselmar
[email protected]
508 412 93
Specialpedagog
Tillför specialpedagogisk kompetens som
ett stöd i det pedagogiska arbetet och i
övergripande planering
Kartlägger hinder och möjligheter i skolmiljön samt elevers behov av särskilt stöd.
Genomför pedagogiska utredningar, utformar och genomför åtgärdsprogram
Ger handledning och konsultation till övrig pedagogisk personal.
Följer upp, utvärderar samt stöttar utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer.
Skolsköterska och skolläkare
Tillför medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens
Identifierar problem och symptom tidigt
vid hälsobesök.
Ger eleverna kunskap om hälsosamma
levnadsvanor och faktorer som bidrar till
god hälsa.
Bevakar vaccinationstäckning och fullföljer vaccinationer.
Bidrar med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheten och vid yrkesvägledning
Tar tillvara på kunskap om elevernas hälsa
för elevhälsans/ skolans övriga arbete
Specialpedagog Judy Albinsson
[email protected] 076 12 915 25
2
Studie– och yrkesvägledare
Har till uppdrag att hjälpa eleverna att
göra väl underbyggda val inför framtida
studier och yrkesliv bl.a. genom att vidga
elevens perspektiv och visa på möjligheter
utifrån elevens egna behov.
Informerar vårdnadshavare och elever om
gymnasieskolan .
Organiserar PRAO i åk 8 och 9.
programvaror kan också, som huvudregel,
ingå inom ramen för extra anpassningar.
Till extra anpassningar hör även enstaka
specialpedagogiska insatser. Det kan vara
en speciallärare som under en kort tid, till
exempel två månader, arbetar tillsammans
med eleven.
Särskilt stöd
En elev är i behov av särskilt stöd om hon
eller han trots att skolan gjort extra anpassningar inte utvecklas i riktning mot
kunskapsmålen. Särskilt stöd är en stödinsats som inte är möjlig att genomföra
inom ramen för den ordinarie undervisningen. Beslut om insatsen ska finnas samt
ett åtgärdsprogram för särskilt stöd.
De svårigheter det kan handla om är fysisk
eller psykisk funktionsnedsättning, alltför
hög frånvaro, betydande svårigheter i det
sociala samspelet, koncentrationssvårigheter m m.
Studie-och yrkesvägledare, Ann-Sofi Isaksson
[email protected]
50841331
Att uppmärksamma behov
av stödinsatser samt arbeta med extra
anpassningar
När en elev ,utifrån kunskapsmål och kunskapskrav, inte bedöms att kunna nå målen, och/eller visar på psykosociala svårigheter skall stödinsatser sättas in.
Stödinsats, extra anpassningar och särskilt stöd
Stödinsats = extra anpassningar och särskilt stöd
Hur uppmärksammas elevens behov?
 När undervisande lärare upptäcker svårigheter för en elev att nå kunskapskraven,
eller har annan oro för eleven ska läraren
prata med elev och vårdnadshavare. Det
dokumenteras i Elevhistorik. Eventuell extra anpassning påbörjas.
Undervisande lärare informerar mentor.
Mentor tar upp eleven i arbetslaget och
diskuterar om extra anpassningar behövs i
fler ämnen. Samtal förs samtidigt med elev
och vårdnadshavare. Detta dokumenteras i
Elevhistorik och i elevens IUP.
Utvecklingsledarna sammanfattar vilka
elever som tagits upp i arbetslaget och
mailar till alla lärare.
Vid fortsatt oro, när de extra anpassningarna inte räcker till, gör mentor/
undervisande lärare en EHT-anmälan till
EHT via mail till biträdande rektor. Samtal
förs samtidigt med elev och vårdnadshavare. Svar skrivs in i Elevhistorik.
Om extra anpassning i form av kortare
specialpedagog/speciallärarinsats önskas
Extra anpassningar
En extra anpassning är en stödinsats som
är möjlig att genomföra för lärare och övrig personal inom ramen för den ordinarie
undervisningen. Inget formellt beslut behövs.
Exempel på extra anpassningar kan vara
att hjälpa en elev att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge
extra tydliga instruktioner eller stöd för att
sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter och förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie
undervisningen, exempelvis lästräning, är
att anse som extra anpassningar. Särskilda
läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa
tider samt digital teknik med anpassade
3
Psykologiska, medicinska eller sociala ut-
ska mentor/undervisande lärare kontakta
specialpedagogen via mail och ange behov
samt vilka extra anpassningar som redan
gjorts.
Extra anpassningar som görs av Studiehörnan skrivs in i Elevhistorik av Studiehörnan.
redningar
En pedagogisk bedömning görs av elevens
behov av särskilt stöd. Specialpedagogen
ansvarar för att genomföra och dokumentera utredningen, i samråd med elevhälsoteamet, eleven, vårdnadshavarna och undervisande lärare. Efter genomförd utredning bedöms om eleven behöver särskilt
stöd eller inte. Detta dokumenteras i beslut om åtgärdsprogram eller beslut om att
inte utarbeta åtgärdsprogram.
Utreda behov av särskilt stöd
EHT utreder elevens behov av särskilt
stöd. ”Utredning av en elevs behov av särskilt stöd”. En utredning som görs av elevens eventuella behov av särskilt stöd
syftar till att ge ett tillräckligt underlag för
att förstå varför eleven har svårigheter och
vilka stödinsatser som skolan behöver
sätta in. Elevhälsan har en viktig roll i arbetet med utredningar. Utredningen ska leda
fram till beslut om upprättande av åtgärdsprogram eller beslut om att inte upprätta
åtgärdsprogram.
En diagnos innebär inte per automatik att
en elev behöver särskilt stöd, och den får
heller inte vara ett villkor för att få särskilt
stöd.
Det är viktigt med ett gott samarbete med
vårdnadshavarna under utredningsfasen.
Elevens vårdnadshavare måste alltid ge sitt
medgivande när det handlar om att göra
en psykologisk eller medicinsk utredning.
Utredningen som skolan gör består av två
delar;
En kartläggning och en pedagogisk bedömning.
En kartläggning ska beaktas på individ,
grupp och skolnivå och kan innehålla:
Lärarnas observationer
Extra anpassningar som redan gjorts
Elevens åsikt
Föräldrarnas uppfattning
IUP
Tidigare åtgärdsprogram
Resultat från nationella prov
Frånvarostatistik
Information från tidigare skolor
Underlag från elevhälsan
Utarbeta åtgärdsprogram
Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram
Om utredningen visar att eleven inte är i
behov av särskilt stöd ska det dokumenteras. Det är ett beslut som ska undertecknas
av rektor, biträdande rektor eller specialpedagog. Biträdande rektor och specialpedagog har delegation att besluta om åtgärdsprogram.
Beslut om åtgärdsprogram för en elev
som behöver särskilt stöd
Behovet ska stödja sig på den pedagogiska bedömningen i skolans utredning.
Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara, på så vis ett praktiskt redskap i
vardagen. Åtgärderna kan vara
Specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen
Regelbunden kontakt med speciallärare
Tillgång till elevassistent
Placering i särskild undervisningsgrupp,
enskild undervisning eller anpassad
studiegång
Åtgärder som ska ske utanför skoltid ska
inte anges i åtgärdsprogrammet.
Det är viktigt att det framgår i åtgärdsprogrammet vem som ansvarar för åtgärderna
och vilken befattning de har, samt vem
som är ansvarig för att åtgärderna utvärderas och följs upp.
Varje elev kan endast ha ett åtgärdsprogram åt gången.
4
Det är viktigt att datum finns när elev och
vårdnadshavare har tagit del av beslutet
eftersom de har tre veckor på sig att överklaga beslutet.
Rektor kan inte delegera beslut som gäller:
Särskild undervisningsgrupp – kan betyda
undervisning i annan gruppering inom skoleneheten, undervisning i andra lokaler
med annan personal i en kommungemensam grupp, daghem
eller resursskolor.
Beslut om att avsluta åtgärdsprogram
Om utvärderingen visar att eleven inte
längre behöver särskilt stöd skall beslut om
att avsluta åtgärdsprogram tas.
Rätten att överklaga åtgärdsprogram
Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas
av vårdnadshavare, eller elev som är 16
år ,inom tre veckor från den dag vårdnadshavare/elev fått ta del av beslutet. Det är
därför viktigt att dokumentera detta datum
i besluten om åtgärdsprogram. Överklagan
lämnas till skolan för bedömning. Står skolan fast vid sitt beslut ska överklagan skickas vidare till Skolväsendets överklagandenämnd inom en vecka.
Kommer överklagan in för sent avvisas det
av skolan med ett skriftligt brev till vårdnadshavarna. Om eleven har två vårdnadshavare måste båda stå bakom överklagandet för att det ska vara giltigt.
Vårt mål är att samarbeta med elev och
vårdnadshavare på ett sådant sätt att vi är
överens med elev och vårdnadshavare om
åtgärdsprogrammet.
Enskild undervisning – endast om det
handlar om en långvarig åtgärd att eleven
vid en eller ett par tillfällen i veckan får sin
undervisning utanför den ordinarie undervisningen i klassen.
Anpassad studiegång – skolan gör en avvikelse från lagstadgad timplan
Genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram
Personal som angetts i åtgärdsprogrammet
ansvarar för att åtgärderna genomförs och
följer upp dem i vardagen.
Utvärdering
Det är en systematisk analys och helhetsbedömning vid en inplanerad tidpunkt som
bestäms när åtgärdsprogrammet upprättas. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Hur ofta utvärdering ska ske beror på hur säker man är på att åtgärderna
svarar mot elevens behov. Om åtgärderna
inte svarar upp mot de behov eleven har
skall nytt åtgärdsprogram skrivas med nya
och andra åtgärder.
Mentor, och eventuellt undervisande lärare, ansvarar för att utvärdering av åtgärdsprogram sker, och att utvärderingsdatum finns inskrivet i Elevhistorik. Han/hon
ansvarar också för att sammankalla de personer som bör vara med vid utvärderingen.
Blanketter dokumentation
EHT- anmälan (skolans egen)
Elevhistorik (digital fil)
Utredning av en elevs behov av särskilt
stöd (Skolverkets nya) – allmän handling
Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram (Skolverkets nya)– allmän handling
Beslut om åtgärdsprogram för en elev
som behöver särskilt stöd (Skolverkets
nya) – allmän handling
Beslut om att avsluta åtgärdsprogram
(Skolverkets nya) – allmän handling
Beslut kan inte sekretessbeläggas.
Fördjupade utredningar
Mer omfattande och fördjupade utredningar kan beställas av professioner utan5
för skolan. De syftar till att förstå barnet
bättre och skall inte göras om det inte är
eleven till gagn.
Behoven, inte diagnosen avgör om eleven
får särskilt stöd eller inte.
Utredning sker alltid i samråd med vårdnadshavarna. Det kan gälla frågeställningar om
Svag begåvning,
Svårigheter att lära sig läsa, skriva, räkna,
Koncentrationssvårigheter
Svårighet att interagera socialt
Rädsla för förändringar och rutinbrott
Hög frånvaro
Depression, ångest, ängslan, självskadebeteende
En pedagogisk utredning ska alltid göras
innan en psykologutredning kan beställas.
Studiehörnan
I studiehörnan finns specialpedagog, speciallärare och elevassistenter.
Inventering av läsförmåga görs i åk 7 och
åk 8. Staninevärdena skrivs in i digitala dokumentet Elevhistorik .
Studiehörnan presenterar resultaten i arbetslagen. Studiehörnan erbjuder Läsgrupp till alla i åk 7 med Staninevärden
mellan 1-2.
Studiehörnan har planeringsmöten varje
vecka där stöd i och utanför klassrummet
planeras. Den resurstid som finns att tillgå
är elevassistenterna och lärarnas på Studiehörnan och den tid andra lärare har för
att fylla upp sina tjänster.
Anpassning för elever med dyslexi
Alla elever med dyslexi har möjlighet att få
låna en bärbar dator. Specialpedagogen
går igenom stödbehov och programvaror
med varje enskild elev med dyslexi, dokumenterar i den digitala elevmappen - och
meddelar sedan undervisande lärare.
Elever på Solhemskolan
Lärare ska vid social oro eller oro för bristande måluppfyllelse fylla i blankett oro för
elev vid Solhemsskolan till biträdande rektor på Solhemsskolan. När blanketten fylls
i måste ni skriva vilka anpassningar ni gjort
för att eleven ska nå målen.
SamTidigt Först
Är ett forum både på stadsdelsnivå och på
skolnivå där skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och fältassistenter samarbetar kring förebyggande åtgärder för ungdomar i området.
Elevmöte
Elevmöte kallas möten med elev, vårdnadshavare, mentor och ev. företrädare
för elevhälsan eller skolledning. Mötesanteckningar skrivs och diarieförs.
6
Handlingsplan för Stödinsatser
När undervisande lärare upptäcker svårigheter för en
elev att nå kunskapskraven, eller har annan oro för
eleven ska läraren prata med elev och vårdnadshavare.
Det dokumenteras i Elevhistorik. Eventuell extra anpassning påbörjas.
Undervisande lärare informerar mentor
Extra anpassningar
som görs av Studiehörnan skrivs in i
Elevhistorik
(studiehörnan).
Mentor lyfter eleven i arbetslaget och diskuterar om
extra anpassningar behövs i fler ämnen. Samtal förs
samtidigt med elev och vårdnadshavare. Det dokumenteras i Elevhistorik (mentor) och i elevens IUP (elev).
Vid fortsatt oro när de extra anpassningarna inte räcker
gör mentor/undervisande lärare en EHT- anmälan till EHT
via mail till biträdande rektor. Samtal förs samtidigt med
elev och vårdnadshavare. Svar skrivs i Elevhistorik (EHT)
EHT utreder elevens behov av särskilt stöd. ”Utredning av
en elevs behov av särskilt stöd”. Skrivs av specialpedagog.
Skrivs in i Elevhistorik (EHT)
”Beslut om åtgärdsprogram för en
elev som behöver särskilt stöd”
”Beslut om att inte utarbeta ett
åtgärdsprogram”
Skrivs under av skolledning eller
Skrivs under av skolledning eller
specialpedagog.
specialpedagog.
Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet.
Fördjupade utredningar kan bli
aktuella; psykosociala medicinska
eller medicinska.
Mentor ansvarar för det.
”Beslut om åtgärdsprogram för en
elev som behöver särskilt stöd”
”Beslut om att avsluta åtgärdsprogram”
Skrivs under av skolledning
Skrivs under av skolledning
7
Handlingsplan frånvaro
Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och
inträder höstterminen det år barnet fyller sju år
och upphör efter det nionde skolåret. Det innebär
att barnets vårdnadshavare är skyldig att se till att
barnet fullföljer sin skolgång. Om en elev uteblir
från undervisningen riskerar den att inte nå skolans kunskapskrav. Skolan ser mycket allvarligt på
att en elev utan giltiga skäl uteblir från undervisningen.
Sjukfrånvaro
Förälder/vårdnadshavare anmäler till skolan då
eleven är frånvarande på grund av sjukdom.
Detta sker via skolwebben eller på telefon 08-508
412 97 senast klockan 8.15.
Ledighet
En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda
angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får
längre ledighet beviljas. Blankett för ansökan om
ledighet finns att hämta på skolans expedition/
hemsida. Det är vårdnadshavares ansvar att eleven kommer till skolan och deltar i skolarbetet.
Om vårdnadshavare medvetet håller eleven
borta från skolan, eller om eleven utan anmälan
uteblir från undervisningen, räknas det som ogiltig frånvaro. Om vårdnadshavaren inte ser till att
eleven kommer till skolan kan utbildningsnämnden besluta om vites föreläggande av vårdnadshavare.
Det är skolans ansvar att ha kontroll på elevers
närvaro och frånvaro. Mentor ansvarar för att
vårdnadshavare kontaktas samma dag en elev är
ogiltigt frånvarande. Ogiltig frånvaro skrivs in i
elevens terminsbetyg. Vårdnadshavare har möjlighet att följa frånvaron i Skolwebben. Vårdnadshavare kan få SMS eller E-post vid ogiltig
frånvaro.
sätter in syftar till att eleverna så fort som möjligt ska vara närvarande i skolan och få det
stöd de behöver för att kunna må målen.
 Samverkan, skolan behöver samverka med
andra verksamheter i kommun och landsting
t.ex. socialtjänst, BUP, polis och fritidsförvaltning.
 Att lyssna på eleverna och göra dem delaktiga i
skolnärvaroarbetet är betydelsefullt. För att
kunna vända frånvaro till närvaro är det nödvändigt att ta del av elevens egna tankar.
 Tydligt ledarskap som framhåller att skolnärvaro är en prioriterad fråga.
 Allas engagemang, att all personal är engagerad i skolnärvaroarbetet är betydelsefullt.
 Rutiner och systematiskt förbättringsarbete är
av största vikt. Rutiner som är väl förankrade
bland lärarna och som är kända bland elever
och vårdnadshavare ökar skolnärvaro.
 Samarbete med vårdnadshavare
 Tekniska förutsättningar, såsom möjlighet till
SMS till vårdnadshavare vid frånvaro osv.
Kartläggning
EHT gör en kartläggning fyra gånger per år
över vilka elever som har hög frånvaro, både
giltig och ogiltig. Detta gör att vi får en bild av
vilka elever som har hög frånvaro och har möjlighet att se eventuella samband. Samtal med
skolsköterska och kurator hjälper oss också i
att se mönster hos de elever som är frånvarande och hur vi kan motverka frånvaro.
Åtgärdstrappa vid risk för hemmasittande
Det är viktigt att agera tidigt om en elev börjar ha
hög frånvaro, även om det gäller en sjukanmäld
elev med giltig frånvaro.
 Mentor kontaktar hemmet senast när eleven
varit borta en vecka och diskuterar anledning,
mående och om hur det går att kompensera
bortfallen undervisning, arbetsuppgifter, läxor
Framgångsfaktorer när det gäller skolnärvaroaretc
bete
 Elevmöte anordnas.
 Goda relationer, elever som trivs och känner
 Hänvisning till första linjens psykiatri
motivation och lust att lära. För att skolan ska
 Skolsocial kartläggning görs. Eventuellt hälsar
kunna åtgärda frånvaron är skolpersonalens
kurator och skolsköterska på hemma.
bemötande av elever med skolfrånvaro och de
 Anmälan till socialtjänsten.
elever som återvänder till skolan efter en frånvaroperiod av stor betydelse.
 Kunskapsfokus, vi har fokus på att eleverna ska
klara skolans kunskapskrav och de åtgärder vi
8
Handlingsplan vid frånvaro
(ansvarig anges inom parentes)
Vårdnadshavare ska alltid informeras
samma dag vid ogiltig frånvaro . Detta
sker genom Skolwebbens SMS, E-post
eller mentor. Efter varje ogiltigt frånvarotillfälle frågar mentor, elev och vårdnadshavare, om orsaken till frånvaron.
Vårdnadshavare anmäler giltig frånvaro
vid sjukdom etc. Efter en veckas giltig
frånvaro kontaktar mentor hemmet
och samtalar om hur det ser ut för eleven. (mentor)
Vid upprepad ogiltig frånvaro, 3-4 tillfällen, kallas elev och vårdnadshavare till
skolan för samtal med mentor. Mötet
dokumenteras i elevhistorik. (mentor)
Vid långvarig giltig frånvaro fortsätter
mentor att kontakta hemmet en gång i
veckan, samt kallar elev och vårdnadshavare till elevmöte på skolan. (mentor)
Vid fortsatt ogiltig frånvaro, eller vid hög giltig frånvaro, startas en
utredning genom att en EHT- anmälan lämnas till elevhälsan
(mentor). Anmälan ska föregås av samtal med vårdnadshavare och
arbetslag (mentor).
Vid många sena
ankomster kallar
mentor till möte
med elev och
vårdnadshavare.
EHT behandlar elevärendet.
Eleven kallas
till kurator
för tre samtal. Skolsocial
kartläggning
görs
(kurator).
Vid hög giltig
frånvaro kallas
eleven till skolsköterska och
ev. skolläkare
(skolsköterska).
Vid fortsatt frånvaro
diskuteras elvens situation inom arbetslag
och elevhälsa. Elev
och vårdnadshavare
kallas till möte med
skolledning och ansvarig lärare samt ev. socialtjänsten.
Om ingen förbättring sker kan vårdnadhavare och
elev kallas till ytterligare möten med skolledning,
mentor samt övriga berörda lärare.
Om elev, utan giltig orsak, är ”frånvarande i betydande omfattning”
kontaktar rektor grundskolechefen på grundskoleavdelningen som
beslutar om eventuellt vite. Skolan fortsätter åtgärdarbetet även
efter att anmälan gjorts.
9
Anmälan till socialtjänsten görs vid
hög frånvaro
(rektor).
Bemötande av elever som kommer tillbaka efter en lång frånvaro
Det är av största vikt att elever som kommer tillbaka till skolan efter en längre
frånvaro tas emot på bästa sätt. Det är bra
att fråga elev och vårdnadshavare hur de
vill att bemötandet ska vara då det kan
variera mellan olika elever.
Varningssignaler
som man bör reagera på
- Trötthet
- Huvudvärk
- Nedstämdhet
- Magont
- Beteendeproblem
- Ospecificerat obe hag
- Vill gärna lämna lektionen för att gå på
toaletten eller hämta böcker.
10
11