13. Detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. – antagande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-04-13 16 (29) Ks § 13. Detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. – antagande Dnr 2013/395-214 Västerviks Bostads AB har enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 1 april 2015 ansökt om ny detaljplan för ändring kring flerbostadshusen i kvarteret Långrevet. Gällande plan är mycket restriktiv avseende mark som inte får bebyggas, prickmark. Området har därmed svårt att anpassas till de kvar som idag ställs på t.ex. utbyggnad av hiss, inglasade balkonger samt diverse komplementbyggnader m.m. i området. Planen har hanterats med normalt planförfarande, synpunkter från samrådet och granskningen redovisas i samrådsredogörelsen och granskningsutlåtandet. Störst andel synpunkter inkom angående planerad gång- och cykelväg längs Ålgränd, som tagits bort från planen. Framtida sträckning av gång- och cykelväg mot andra sidan Norra vägen får utredas efter att Korallens nybyggnation tillkommit och trafikströmmarna hunnit sätta sig. Handlingarna består av - Plankarta med tillhörande bestämmelser, 2014-05-14 - Plan- och genomförandebeskrivning, 2015-04-01 - Behovsbedömning, 2014-01-15 - Fastighetsförteckning, 2015-04-01 - Naturinventering, 2014-04-11 - Samrådsredogörelse, 2015-02-26 - Granskningsutlåtande, 2015-04-01. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna granskningsutlåtandet och överlämna detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. Västerviks kommun, Kalmar län, till kommunfullmäktige för antagande. Justerandes sign Kommunstyrelsen 593 80 Västervik 0490-25 40 00 (tfn) 0490-25 40 61 (fax) www.vastervik.se [email protected] 2015-04-01 Planarkitekt Filippa Olsson 0490-254085 [email protected] Kommunstyrelsen Antagande av detaljplan: Detaljplan för: Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. Västerviks kommun, Kalmar län Bakgrund Bostadsbolaget ansökte om ny detaljplan för ändring kring flerbostadshusen i kvarteret Långrevet. Gällande plan är mycket restriktiv avseende mark som inte får bebyggas, prickmark. Området har därmed svårt att anpassas till de kvar som idag ställs på t ex. utbyggnad av hiss, inglasade balkonger samt diverse komplementbyggnader m.m. i området. Sammanfattning av planen Den prickade marken (mark som inte får bebyggas) närmast flerbostadshusen har minskat, vilket möjliggör utbyggnad av hisschakt längs fasadens utsida samt inglasade balkonger. Mellan byggnaderna ändras den prickade marken till plusmark, vilket möjliggör utbyggnad av diverse komplementbyggnader såsom cykelförråd, soprum, förråd m.m. I söder ges en ny byggrätt för ett områdeskontor (BK) till Bostadsbolaget, som har behov att ett samlat kontor för fastighetsskötarna i närområdet. Byggnaden kan även användas som komplement till flerbostadshusen, exempelvis avsatt utrymme för ny tvättstuga. I området bedrivs idag social verksamhet i form av dagis och förskola, där behovet av utökade lokaler efterfrågas. Befintlig verksamhet får vara kvar i området tills den eventuellt flyttas. Planen ger även möjlighet att utöka befintlig servicebyggnad (Korallen), genom att denna kan byggas samman med intilliggande byggnader i norr och söder. Vid en utökning av Korallens servicebyggnad norrut behöver en fjärrvärmeledning flyttas. Över den nya dragningen av ledningen planeras ett släpp med allmän gång- och cykelväg som leder över kvartersmarken mot grönområdet och knyter an med den nya gång- och cykelvägen mot handelsområdet Ljungheden. 2015-04-01 Synpunkter och samråd Planen har hanterats med normalt planförfarande, synpunkter från samrådet och granskningen redovisas i samrådsredogörelsen och granskningsutlåtandet. Störst andel synpunkter inkom angående planerad gång- och cykelväg längs Ålgränd, som tagits bort från planen. Framtida sträckning av gc-väg mot andra sidan Norra vägen får utredas efter att Korallens nybyggnation tillkommit och trafikströmmarna hunnit sätta sig. Handlingarna består av - Plankarta med tillhörande bestämmelser, 2014-05-14 - Plan- och genomförandebeskrivning, 2015-04-01 - Behovsbedömning, 2014-01-15 - Fastighetsförteckning, 2015-04-01 - Naturinventering, 2014-04-11 - Samrådsredogörelse, 2015-02-26 - Granskningsutlåtande, 2015-04-01 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att: godkänna granskningsutlåtandet och överlämna detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. Västerviks kommun, Kalmar län, till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsens förvaltning Filippa Olsson Planarkitekt 2 (2) Antagandehandling Detaljplan för Långrevet del av Nätet 144, 145 m.fl. Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2015-04-01 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Plankarta med bestämmelser, 1:2000 (A1) Planbeskrivning med illustration Behovsbedömning av MKB, 2014-01-15 Fastighetsförteckning, 2015-04-01 Naturinventering, 2014-04-11 Samrådsredogörelse, 2015-02-26 Granskningsutlåtande, 2015-04-01 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen inom kvarteret Långrevet är att möjliggöra för utbyggnad av hiss längs fasadernas utsida, så att området kan anpassas för funktionshindrade utan att medverka till trängre trapphus. Syftet är även att möjliggöra för komplementbyggnader, extra tvättstugor, sophus, cykelställ, skärmtak över altaner/uteplatser, balkonger samt medge olika former av icke störande serviceverksamheter i området, så som gruppboende (trygghetsboende/särskilt boende) samt områdeskontor. Användningen B Bostäder kompletteras med användningen B1 Bostäder och gruppboende i området kring äldreboendet Korallen för att möjliggöra en utbyggnad av trygghetsboende/särskilt boende i anslutning till äldreboendet. I områdets sydöstra del möjliggörs genom användningen BK Bostäder och kontor uppförande av ett områdeskontor. Planen möjliggör även för fler parkeringsplatser, ca 36 platser, samt garage. De huvudledningar för vatten, spillvatten, dagvatten och fjärrvärme som finns inom fastigheterna säkerställs med beteckningen u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Skogshaga naturområde säkerställs med användningen NATUR Naturområde. Gång- och cykelväg får anläggas. Inom naturområdet möjliggörs för en ny gång- och cykelväg som ansluter till bostadsområdet. Vidare möjliggör planen för en ny allmän gång- och cykelväg genom bostadsområdet mellan Skogshaga och Ålgränd. En mindre del av fastigheten Trålen 43 som ligger inom planområdet regleras med användningen P1 Garage. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Riksintressen Planområdet omfattas inte av några riksintressen. Planen bedöms inte strida mot några grundläggande bestämmelser om hushållning med mark och vatten. PLANDATA Läge Planområdet ligger i området Norra Brevik, ca 2,5 km nordväst om Västerviks centrum. Detaljplanen omfattar kvarteret Långrevet (fastigheterna Nätet 144, Nätet 145 samt Nätet 1), en mindre del av fastigheten Trålen 43 samt delar av Skogshaga naturområde (fastigheten Västervik 3:1.1). I öster gränser planområdet till ett 2 radhusområde som ligger kring återvändsgatorna Gäddgränd, Ålgränd, Mörtgränd och Abborrgränd. Areal Planområdet omfattar ca 2,3 ha. Markägoförhållanden Fastigheterna Nätet 144, Nätet 145 och Nätet 1 ägs av Västerviks Bostads AB. Fastigheten Trålen 43 och Skogshaga naturområde ägs av Västerviks kommun. Planområdets läge, ca 2,5 km nordväst om Västerviks centrum Planområdets avgränsning 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer I den kommunomfattande översiktsplanen, ÖP 2025, finns inget angivet för området. Detaljplaner Planområdet omfattas av gällande detaljplan Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för östra delen av området Stora Bråten i Västervik, fastställd 1971-07-19. Användningen inom området utgörs av BS – Område för bostadsändamål, sammanbyggda hus samt G – Garageändamål. Stora delar av marken är belagd med byggnadsförbud sk prickmark. Skogshaga naturområde omfattas av användningen Allmän plats: Gata, gatuplantering, park. Detaljplanen ersätter delar av gällande plan. En mindre del av fastigheten Trålen 43 ligger inom planområdet. Denna del ersätts med användningen P1 Garage för att överensstämma med befintliga förhållanden på fastigheten. Övriga delar av Trålen 43 ligger inom detaljplan Förslag till stadsplan för Del av STG 50 (Väster Norra vägen) i Västervik, Västerviks kommun, fastställd 1978-01-20. Utsnitt från gällande detaljplan I öster gränsar planområdet till detaljplan Del av Norra vägen och Kv Nätet i Västervik, fastställd 1979-11-20. Övriga beslut Kommunstyrelsens förvaltning fick 2014-01-27 § 13 i uppdrag att upprätta ny detaljplan för aktuellt område. Planförfarande Detaljplanen har efter samrådet övergått till normalt planförfarande (PBL SFS 2010:900) eftersom planen bedöms ha ett allmänt intresse. Miljöbedömning En behovsbedömning har upprättats för att utreda om detaljplaneförslaget förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen gör ställningstagandet att detaljplaneförslaget inte anses medföra betydande miljöpåverkan och att upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning inte är nödvändig. Behovsbedömningen bifogas planhandlingarna. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Planområdet består av bostadsbebyggelse, komplementbyggnader, gång- och cykelvägar, parkering, bostadsgårdar mellan hus samt skogspartier och gräsytor. En naturvärdesinventering har genomförts inför planarbetet. Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst tall och inslag av björk och ek. Även trädslag som gran, asp, sälg, rönn och körsbär påträffas i området. Skogsdungarna är ”välstädade” och ändamålsenligt skötta och saknar död ved (både liggande och stående). Endast ett hålträd påträffades. Det förekommer några relativt grova tallar i området, annars är det sparsamt med grova träd. I fältskiktet påträffades vanliga arter som bland annat ljung, blåbär, lingon och vitsippor vid fältbesöket. Mellan husen finns det unga planterade träd som t ex körsbär och rönn. I södra delen av området påträffades några stenmurar. Stenmurar kan hysa höga naturvärden. Då naturen i området är ”välstädad” och generellt sett saknar element som gynnar den biologiska mångfalden, görs bedömningen att det i stort saknas höga naturvärden i området. De utpekade naturvärden som finns i området utgörs av stenmurar och enstaka träd. Dessa bör bevaras då de gynnar den biologiska mångfalden i området. Vid planering av var kompletterande bebyggelse och parkering ska uppföras i området är det önskvärt att man tar hänsyn till att bevara så stora sammanhängande skogspartier som möjligt för att undvika att segmentera naturområdena i onödan. Område med tall och inslag av björk, ek, gran och några aspar 5 Delar av skogspartierna tas i anspråk för nya parkeringsytor och garage samt områdeskontor. Påverkan är dock begränsad och flera skogspartier bevaras. Skogspartierna, de enstaka värdefulla träden och stenmurarna ligger inom de delar där byggnader inte får uppföras (”prickmark”). Stenmur i södra delen av området Geotekniska förhållanden Markförhållandena bedöms som goda inom området. Miljöförhållanden Förorenad mark Inga kända förekomster av förorenad mark finns inom området. Radon Enligt gällande ÖP ligger området inte inom högradonmark. Störningar från trafik och verksamheter Planområdet är inte påverkat av buller från trafik eller verksamheter. Fornlämningar Inga registrerade fornlämningar finns i området, eventuella fynd ska anmälas till Länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen. Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns idag flerbostadshus som är uppförda i tre våningar och med en byggnadshöjd på ca 8,5 - 8,8 meter. Antalet lägenheter uppgår till 389 lägenheter i storlekarna 1 till 5 rum och kök. Inom området finns både förskola och seniorboende. Öster om planområdet finns ett område med radhusbebyggelse. 6 Flerbostadshus i området Radhus öster om området Detaljplanen möjliggör för B Bostäder, B1 Bostäder och gruppboende samt BK Bostäder och kontor. Området B1 omfattar äldreboendet Korallen och ytorna direkt norr och söder om äldreboendet, se utsnitt från plankartan på sid. 8. Bostadshusen inom B och B1 regleras genom bestämmelser om högsta nockhöjd, 12,0 meter. 7 Inom rödstreckad linje gäller användningen B1 – Bostäder och gruppboende Gårdarna mellan husen och de delar som är avsedda för garage i anslutning till parkering regleras med ”plusmark”, dvs Marken får med undantag av uthus och garage inte förses med byggnader. Tillåten nockhöjd 4,5 meter. Inom områden med beteckningen e130 gäller att marken inte får förses med byggnader med undantag av uthus/förråd. ”Plusmarken” i anslutning till bostadshusen regleras avseende exploatering för att det ska finnas ytor kvar för lek och utevistelse inom gårdarna. 30 % av den reglerade ”plusmarken” mellan bostadshusen får bebyggas. Övriga delar inom området (områden med träd/skogspartier, vistelsesytor för de boende, körbanor, gångytor, parkeringsytor) regleras med ”prickmark”, dvs Byggnad får inte uppföras. De östra delarna närmast radhusbebyggelsen säkerställs också med ”prickmark”. I områdets södra del möjliggör planen för uppförande av ett områdeskontor. Området regleras med användningen BK Bostäder och kontor med största byggnadsarea 500 m2. Högsta nockhöjd regleras till 3,5 meter respektive 5,5 meter. Den befintliga gång- och cykelvägen säkerställs genom prickmark. 8 Illustrationen visar några av de föreslagna förändringarna inom planområdet. Gröna symboler visar de träd som bör sparas. 9 Service Offentlig och kommersiell service Inom planområdet finns äldreboendet Korallen med totalt 29 lägenheter fördelat på 3 våningar. Planen möjliggör en utbyggnad av Korallen. Inom planområdet finns även två förskolor. Förskolan Arabia med tre avdelningar och förskolan Pärlan för barn med särskilda behov. Det finns behov av en ny förskola i Västerviks norra del och arbetet med en ny förskola pågår. Skogshagaskolan (grundskola 6-12 år) ligger söder om planområdet. Inom planområdet finns ingen handel. En mindre kiosk finns söder om området. Övrig service och handel finns i Västerviks centrum. Äldreboendet Korallen ligger centralt i området Byggnadskultur Området är uppfört under perioden 1970-1975. Byggnaderna är uppförda med fasader i tegel (gula, bruna och röda). På senare tid har ett av husen försetts med invändiga hissar. Några av husen har kompletterats med altaner med skärmtak och inglasade balkonger samt tvättstugor på husens kortsidor. Detaljplanen möjliggör för utvändiga hissar samt altaner med tillhörande skärmtak på resterande hus. Friytor Lek och utemiljö Hela planområdet utgörs av enskild tomtmark. Inom området finns ett flertal mindre lekplatser, gräsytor för lek och bollspel samt ytor för utevistelse. Skogshaga naturområde som är ett större grönområde ingår delvis i planområdet. Området regleras med användningen NATUR. 10 Gator och trafik Biltrafik och parkering Tillfart till planområdet sker huvudsakligen österifrån, från Norra vägen via de mindre gatorna Gäddgränd, Ålgränd, Mörtgränd och Aborrgränd. Tillfart till området finns även i norr, via Långrevsgatan. Internt finns körytor för att möjliggöra för fordonstrafik fram till bostadshusens entréer. Det är viktigt att i bygglovgivningen säkerställa tillgängligheten och framkomligheten på körytorna. Inom planområdet finns idag sju större gemensamma parkeringsytor med totalt ca 341 anordnade parkeringsplatser och ca 31 garage. Detaljplanen möjliggör för ytterligare parkeringsplatser och garage i anslutning till befintliga parkeringsområden. Gång- och cykeltrafik Inom bostadsområdet, längs med Långrevsgatan, finns en intern gång- och cykelväg. En ny gång- och cykelväg planeras genom Skogshaga naturområde. Denna möjliggörs inom användningen NATUR Naturområde. Gångoch cykelväg får anläggas. och kommer att kopplas samman med den befintliga gång- och cykelvägen. Vidare möjliggör planen för en allmän gång- och cykelväg genom bostadsområdet, mellan Skogshaga och Ålgränd. Kollektivtrafik Stadsbuss linje 1 trafikerar hållplatserna Florida och Mörtgränd på Norra vägen samt Bågvägen. Tillgänglighet Planområdet är plant och tillgängligheten bedöms som god med flera gång- och cykelvägar inom och i anslutning till området. Tillgängligheten ökar eftersom planen möjliggör hissutbyggnad på utsidan av husen. Västerviks kommuns policy för funktionshinderfrågor ligger till grund för detaljplanen. Planen förutsätter att dess innehåll, såväl samtliga bebyggda ytor som utomhusmiljöer, anpassas för att uppfylla gällande lagar och regler rörande tillgänglighet, och att eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Brandskydd Framkomligheten för räddningstjänstens fordon är tillgodosedd genom de olika infarterna till området och de interna körytorna inom området. 11 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp VA-ledningarna inom planområdet tillhör fastigheterna och förbindelsepunkter till det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp ligger vid fastigheternas gräns. Huvudledningar för vatten, spillvatten och dagvatten anges som u-område, Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar på plankartan. Inom planområdet finns en ledningsrätt (0883-781.1). Denna omfattar de allmänna VA-ledningarna. Energi Området är anslutet till fjärrvärme. Fjärrvärmeledningarna säkerställs med u-område. Fjärrvärmeledningarna norr om Korallen kommer att behöva flyttas för att möjliggöra en utbyggnad. Västervik Miljö & Energi AB ansvarar för fjärrvärmen. El-ledningar finns framdraget till bebyggelsen i området. För elförsörjningen i området svarar Västervik Kraft Elnät AB. Tele Teleledningar finns framdraget till bebyggelsen i området. Telia äger ledningarna och Skanova sköter dem. Brandpostnät Erforderligt brandpostnät finns i området. Vid nyexploatering ska samråd hållas med räddningstjänsten om behov av eventuell utökning av antal brandposter och utbyggnad av nät enligt VAV P76, Vatten för brandsläckning samt VAV P83, Allmänna vattenledningsnät . Avfall Bebyggelsen i området är ansluten till det kommunala avfalls- och sorteringssystemet. Närmaste återvinningsstationer finns vid Målserumstippen och vid Folkparksvägen. 12 GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen har efter samrådet som ägde rum 2014-10-01 – 2014-1031 övergått från enkelt till normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL SFS 2010:900). Planen genomgick granskning under tiden 2015-01-09 – 2015-02-09 och kommer att antas i april 2015. Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det att planen vunnit laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken i planområdet. Ansvarsfördelning För exploatering inom kvartersmark svarar fastighetsägaren. Kommunen ansvarar för kostnaderna för iordningsställande av den allmänna platsmarken. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Planen berör i huvudsak befintliga förhållanden och området är redan exploaterat. Fastighetsreglering krävs om Korallens utbyggnad placeras över fastighetsgränserna. Fastighetsägaren bekostar fastighetsregleringen. Den del som planläggs för GC-VÄG övergår från kvartersmark till allmän platsmark. Ca 474 m2 av fastigheten Nätet 145 övergår till allmän platsmark. Kommunen bekostar fastighetsregleringen. Ledningsrätt Inom planområdet har befintliga huvudledningar säkerställts i planen med u-områden. För att en ledningsägare ska kunna ta ett u-område i anspråk krävs avtal med markägare eller fastighetsbildningsåtgärd. Det åligger även ledningsägare att ansöka om eventuell ledningsrätt. En utbyggnad av Korallen berör ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten inom fastigheten. Befintliga fjärrvärmeledningar norr om Korallen behöver flyttas vid en utbyggnad. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Detaljplanen och eventuella utredningar som tas fram i samband med planläggningen bekostas av Västerviks Bostads AB. 13 Fastighetsbildningsåtgärder Kostnader för att säkerställa ledningsrätter i området bekostas av ledningsägaren. Respektive fastighetsägare bekostar eventuella fastighetsregleringar inom kvartersmark. TEKNISKA FRÅGOR VA och brandvatten All bebyggelse kopplas till det allmänna VA-systemet. VA-norm avseende brandvattenförsörjning och utformning av brandpostsystem i området ska ske i samråd med Räddningstjänsten. Föroreningar, PCB Vid rivning/ombyggnation ska hänsyn tas till fogarnas innehåll av PCB. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Bebyggelsemiljö Detaljplanen möjliggör för komplettering av utvändiga hissar, altaner med skärmtak och mindre utbyggnader av de befintliga flerbostadshusen samt äldreboendet. Planen möjliggör även för ett områdeskontor, elcentral samt kompletterande bebyggelse såsom förrådsbyggnader, tvättstugor, garage etc. Dessa kompletteringar bedöms inte innebära någon negativ påverkan på omgivningen. Naturmiljö Endast mindre delar av skogspartierna tas i anspråk för områdeskontor, parkering och garage. Stenmurarna inom området berörs inte. Påverkan bedöms som liten. Sociala Fler äldre ges möjlighet att bosätta sig inom området eftersom planen möjliggör för gruppboende (trygghetsboende/särskilt boende). Tillgängligheten ökar eftersom husen kan förses med utvändiga hissar. Det är även positivt att fler ges möjlighet till egen altan/uteplats. Planen möjliggör en komplettering i gång-och cykelnätet vilket kan bidra till att fler väljer att gå och cykla. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det att planen vinner laga kraft. 14 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats av Anna Magnusson, planeringsarkitekt, Sweco, i samarbete med tjänstemän på Västerviks kommun. Kommunstyrelsens förvaltning, den 1 april 2015. Filippa Olsson Planarkitekt 15 Fastighetsförteckning till detaljplan för Långrevet del av Nätet 144, 145 m.fl. Västerviks kommun, Kalmar län Upprättad av kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsenheten i Västervik den 1 april 2015 Fastigheter inom plan Fastighet Fastighetsägare Anm. NÄTET 1 NÄTET 144 NÄTET 145 VÄSTERVIKS BOSTADS AB BOX 502 59325 VÄSTERVIK NÄTET S:1 DELÄGANDE FASTIGHETER: NÄTET 2-127 NÄTET 146-169 TRÅLEN 43 VÄSTERVIKS KOMMUN 59380 VÄSTERVIK VÄSTERVIK 3:1 VÄSTERVIKS KOMMUN 59380 VÄSTERVIK Taxerad ägare Fastighet Fastighetsägare Anm. NÄTET 26 DANIELSSON, LENNART MIKAEL ABBORRGRÄND 4 A 59340 VÄSTERVIK NÄTET 27 ANDERSSON, PER INGE MARTIN ABBORRGRÄND 4 B 59340 VÄSTERVIK NÄTET 28 EVERGREN, MATS ÅKE PATRIK ABBORRGRÄND 4 C 59340 VÄSTERVIK NÄTET 29 LINDEROTH, CARL GUNNAR IVAR ABBORRGRÄND 4 D 59340 VÄSTERVIK NÄTET 30 ANDERSSON, EBBA HARRIET INGEBORG ABBORRGRÄND 4 E 59340 VÄSTERVIK NÄTET 31 NILSSON, INGER CARINA ABBORRGRÄND 4 F 59340 VÄSTERVIK Se Nätet ga:1 Fastigheter utom plan ________________________________________________________________________________________________1(4) Fastighetsförteckning till detaljplan för Långrevet del av Nätet 144, 145 m.fl., Västervik Västerviks kommun, Kalmar län NÄTET 48 PETTERSSON, ELEONORE GUN SYLVIA MÖRTGRÄND 5 E 59340 VÄSTERVIK PETTERSSON, KARL BERNT STEFAN MÖRTGRÄND 5 E 59340 VÄSTERVIK NÄTET 49 WALL, MALIN HELENA MÖRTGRÄND 5 F 59340 VÄSTERVIK WALL, JOHN ERNST FREDERIC MÖRTGRÄND 5 F 59340 VÄSTERVIK NÄTET 54 ERIKSSON, STIG ERIK BERTIL MÖRTGRÄND 1 E 59340 VÄSTERVIK NÄTET 55 MANFRED, JOHAN TORGNY YNGVE MÖRTGRÄND 1 F 59340 VÄSTERVIK NÄTET 56 KÅREMYR, INGELA CECIL MÖRTGRÄND 6 A 59340 VÄSTERVIK KÅREMYR, BJÖRN OLOV MÖRTGRÄND 6 A 59340 VÄSTERVIK NÄTET 57 PETERSEN, EWALD OSKAR MÖRTGRÄND 6 B 59340 VÄSTERVIK NÄTET 62 BLOMQVIST, THOMAS HENNING MÖRTGRÄND 2 A 59340 VÄSTERVIK NÄTET 63 OLSSON, HANS GUNNAR SIGFRID MÖRTGRÄND 2 B 59340 VÄSTERVIK OLSSON, ANNA-LENA MÖRTGRÄND 2 B 59340 VÄSTERVIK NÄTET 74 HÖGSTRÖM, BRITT CAROLINE ÅLGRÄND 3 A 59340 VÄSTERVIK HAGBÄCKER, GUSTAV JAKOB ÅLGRÄND 3 A 59340 VÄSTERVIK NÄTET 75 RYDÉN, BROR ÅKE ÅLGRÄND 3 B 59340 VÄSTERVIK ________________________________________________________________________________________________2(4) Fastighetsförteckning till detaljplan för Långrevet del av Nätet 144, 145 m.fl., Västervik Västerviks kommun, Kalmar län NÄTET 76 KINDGREN, STURE VILHELM ÅLGRÄND 3 C 59340 VÄSTERVIK NÄTET 77 BRAGE, EVA INGER ANITA ÅLGRÄND 3 D 59340 VÄSTERVIK GUSTAFSSON, KLEJTS GÖRAN KRISTER ÅLGRÄND 3 D 59340 VÄSTERVIK NÄTET 78 VIBERG, HANS FOLKE ÅLGRÄND 3 E 59340 VÄSTERVIK VIBERG, GERD KARIN MARIA ÅLGRÄND 3 E 59340 VÄSTERVIK NÄTET 79 TÖRNKVIST, PER ANDERS LENNART ÅLGRÄND 3 F 59340 VÄSTERVIK TÖRNKVIST, CHRISTINA MARIA ÅLGRÄND 3 F 59340 VÄSTERVIK NÄTET 116 JOHANSSON, BO ANDERS EMIL GÄDDGRÄND 4 A 59340 VÄSTERVIK JOHANSSON, MAIT KRISTINA GÄDDGRÄND 4 A 59340 VÄSTERVIK NÄTET 117 PILIPOVIC, ESVELDA GÄDDGRÄND 4 B 59340 VÄSTERVIK PILIPOVIC, ANTO GÄDDGRÄND 4 B 59340 VÄSTERVIK NÄTET 118 ZETTERGREN, MAY KARIN BIRGITTA GÄDDGRÄND 4 C 59340 VÄSTERVIK NÄTET 119 RUBIL,NIKOLA GÄDDGRÄND 4 D 59340 VÄSTERVIK RUBIL,MANDA GÄDDGRÄND 4 D 59340 VÄSTERVIK ________________________________________________________________________________________________3(4) Fastighetsförteckning till detaljplan för Långrevet del av Nätet 144, 145 m.fl., Västervik Västerviks kommun, Kalmar län NÄTET 120 LIND, INGER MARIANNE GÄDDGRÄND 4 E 59340 VÄSTERVIK DAMBERG, JAN EGON GÄDDGRÄND 4 E 59340 VÄSTERVIK NÄTET 121 ELFSTRAND, STIG GUNNAR VALDEMAR GÄDDGRÄND 4 F 59340 VÄSTERVIK ELFSTRAND, EVA LILIAN GÄDDGRÄND 4 F 59340 VÄSTERVIK Gemensamhetsanläggningar Ändamål NÄTET GA:1 NÄTETS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING C/O CHRISTER CARLSSON ABBORRGRÄND 3B 59340 VÄSTERVIK Parkeringsplatser, ledningar, lekplatser mm. TRÅLEN GA:1 TRÅLEN SAMFÄLLIGHETSFÖRENING C/O DAG BJÄRSLINDE LAXGATAN 37 59340 VÄSTERVIK Parkeringsplatser, lekplatser, planteringar mm. Servitut och rättigheter som berörs av planförslaget Inga kända servitut eller andra rättigheter påverkas av planförslaget I tjänsten Markus Fridell ________________________________________________________________________________________________4(4) Fastighetsförteckning till detaljplan för Långrevet del av Nätet 144, 145 m.fl., Västervik Västerviks kommun, Kalmar län ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING UPPDRAGSNUMMER: 3840003 ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 2014-04-11 Sweco Architects AB repo001.docx 2012-03-2914 Ulrika Kanstrup Sweco 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst tall och inslag av björk och ek. Även trädslag som gran, asp, sälg, rönn och körsbär påträffas i området. Skogsdungarna är ”välstädade” och ändamålsenligt skötta och saknar död ved (både liggande och stående). Endast ett hålträd påträffades. Det förekommer några relativt grova tallar i området, annars är det sparsamt med grova träd. I fältskiktet påträffades vanliga arter som bland annat ljung, blåbär, lingon och vitsippor vid fältbesöket. Mellan husen finns det unga planterade träd som t ex körsbär och rönn. I södra delen av området påträffades några stenmurar. Stenmurar kan hysa höga naturvärden. Då naturen i området är så ”välstädad” och generellt sett saknar element som gynnar den biologiska mångfalden, görs bedömningen att det i stort saknas höga naturvärden i området. De utpekade naturvärden som finns i området utgörs av stenmurar och enstaka träd. Det är önskvärt dessa bevaras då de gynnar den biologiska mångfalden i området. repo001.docx 2012-03-2914 Vid planering av var kompletterande bebyggelse och parkering etc. ska uppföras i området är det önskvärt att man tar hänsyn till att bevara så stora sammanhängande skogspartier som möjligt för att undvika att segmentera naturområdena i onödan. Sweco Malmbrogatan 7 SE 392 35 Kalmar, Sverige Telefon Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Ulrika Kanstrup Telefon direkt +46104846647 Mobil +46 (0)104846647 [email protected] Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 2 Syftet med inventeringen 4 3 Beskrivning av naturen i området 4 3.1 Delområde 1 4 3.2 Delområde 2 5 3.3 Delområde 3 7 3.4 Delområde 4 8 3.5 Delområde 5 9 3.6 Delområde 6 10 3.7 Delområde 7 10 3.8 Delområde 8 11 3.9 Delområde 9 11 3.10 Delområde 10 12 3.11 Övriga ytor kring byggnader och parkeringsplatser 12 4 Slutsatser och rekommendationer 12 Bilagor repo001.docx 2012-03-29 1. Karta över området. (Inventeringsområde, delområden, värdefulla träd och stenmurar) 2. Lista över de värdefulla träden i området. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx 2 Syftet med inventeringen Syftet med inventeringen var att göra en översiktlig naturvärdesbedömning av området. Inventeringen var ej detaljerad på artnivå, utan syftade istället till att peka ut områden och element som kan hysa högre naturvärden t ex i form av våtmarksområde, område med grova träd, död ved, hackspetthål, stenmurar, vattensamlingar etc. Naturvärdesbedömningen ska ligga till grund för att kunna bedöma vilka naturvärden som bör sparas och därmed inte bör tas i anspråk för kompletterande bebyggelse och parkering etc. Resultatet av inventeringen kommer att utgöra underlag för det vidare arbetet med att upprätta detaljplanen för fastigheten Nätet 145 m fl (Långrevet). 3 Beskrivning av naturen i området Den 3 april 2014 gjordes en översiktlig inventering av naturvärdena i området. Generellt för samtliga delområden är att de är så ”välstädade” och gallrade att de saknar några högre naturvärden, mer än enstaka träd och de eventuella naturvärden som kan vara knutna till stenmurarna i södra delen av området. Inventeringsområdet inklusive delområden, stenmurar och enstaka värdefulla träd redovisas i bilaga 1. I bilaga 2 finns mer information om de värdefulla träden som är utmärkta på kartan (bilaga 1). 3.1 Delområde 1 Området utgörs av en gles skogsdunge med tall, björk, asp och ek samt en avgränsad del med ung björk. I fältskiktet påträffades bland annat vitsippa, vårfryle, ljung, lingon, blåbär och ormbunkar. I området finns en stenmur. Merparten av stenmuren är dock belägen utanför inventeringsområdet, se bilaga 1. repo001.docx 2012-03-29 Naturvärden: En relativt grov asp på ca 170 cm i omkrets samt en stenmur som kan hysa värdefulla arter, se bilaga 1 och 2. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx Figur 1. Delområde 1. Pilen pekar på en stenmur som skymtas mellan träden. 3.2 Delområde 2 Skogsdunge med främst tall och inslag björk och ek. I fältskiktet påträffades bland annat vitsippa, vårfryle, lingon, blåbär och ormbunkar. I området finns stenmurar, se bilaga 1. repo001.docx 2012-03-29 Naturvärden: Stenmurar som eventuellt kan hysa värdefulla arter, se bilaga 1. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx repo001.docx 2012-03-29 Figur 2. Delområde 2. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx Figur 3. En av stenmurarna i delområde 2. 3.3 Delområde 3 Gräsmatta med björk, asp, och tall och vid husväggen körsbär. repo001.docx 2012-03-29 Naturvärden: En relativt grov tall på ca 1,80 m i omkrets, se bilaga 1 och 2. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx Figur 4. Delområde 3. 3.4 Delområde 4 Skogsområde med främst tall och inslag av björk, ek och gran samt någon enstaka asp. I fältskiktet påträffades bland annat vitsippa, vårfryle, ljung, lingon, blåbär och ormbunkar. repo001.docx 2012-03-29 Naturvärden: En tall med en omkrets på ca 190 cm samt en asp (omkrets ca 160 cm) med 2 st hackspetthål påträffades i området, se bilaga 1 och 2. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx Figur 5. Delområde 4. 3.5 Delområde 5 Gles blandskog med främst björk och ek men även sälg, tall gran och asp. I fältskiktet påträffades bland annat vitsippa, vårfryle, ljung, lingon, blåbär och ormbunkar. repo001.docx 2012-03-29 Naturvärden: En ek med en omkrets på ca 190 cm, se bilaga 1 och 2. Sälgarna i området. Sälgar blommar tidigt och gynnar därmed insektslivet i området. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx Figur 6. Delområde 5. 3.6 Delområde 6 Skogsområde med tall, björk, gran, ek, sälg. I fältskiktet påträffades bland annat vitsippa, vårfryle, ljung, lingon, blåbär och ormbunkar. Naturvärden: Sälgarna i området. Sälgar blommar tidigt och gynnar därmed insektslivet i området. I övrigt inga högre naturvärden. 3.7 Delområde 7 Område med unga träd av björk, asp, tall, ek, rönn och körsbär. I fältskiktet påträffades bland annat vitsippa, vårfryle, ljung, lingon, blåbär, björnbär och ormbunkar. repo001.docx 2012-03-29 Naturvärden: Inga högre naturvärden. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx Figur 7. Delområde 7. 3.8 Delområde 8 Tallskog med inslag av främst björk, men även ek, gran och sälg förekommer. I fältskiktet påträffades bland annat lingon, ljung, blåbär, ormbunkar och vitsippa. Naturvärden: En grövre tall på 190 cm i omkrets, se bilaga 1 och 2. Sälgarna i området. Sälgar blommar tidigt och gynnar därmed insektslivet i området. 3.9 Delområde 9 Område bevuxet med främst ung björk samt inslag av ek, tall, sälg och asp. I fältskiktet bland annat vitsippor och ljung. repo001.docx 2012-03-29 Naturvärden: Sälgarna i området. Sälgar blommar tidigt och gynnar därmed insektslivet i området. I övrigt inga högre naturvärden. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx Figur 8. Delområde 9. 3.10 Delområde 10 Området utgörs av kolonilotter och gräsmatta. Naturvärden: Inga högre naturvärden. 3.11 Övriga ytor kring byggnader och parkeringsplatser I de resterande områdena kring husen och parkeringsplatserna (dvs de ytor som inte utgörs av delområde 1-10) påträffas unga planterade träd (t ex körsbär, rönn och lönn), ung tall och björk samt några grövre tallar och någon enstaka sälg. Naturvärden: Ett par relativt grova tallar, se bilaga 1 och 2. Sälgarna i området. Sälgarna gynnar insektslivet i området då detta trädslag blommar tidigt. 4 Slutsatser och rekommendationer repo001.docx 2012-03-29 Då naturen i området är så ”välstädad” och gallrad och generellt sett saknar element som gynnar den biologiska mångfalden, görs bedömningen att det i stort saknas höga naturvärden i området. Det är önskvärt att stenmurarna i området och vissa utpekade träd (se bilaga 1 och 2) bevaras, då dessa kan gynna den biologiska mångfalden i området. För att gynna insektslivet i området är det bra att, i den mån det går, spara de sälgar som finns i området. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx Vid planering av var nya byggnader ska uppföras i området är det önskvärt att man tar hänsyn till att bevara så stora sammanhängande skogspartier som möjligt. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt undvika att ”splittra upp” sammanhängande naturområden. repo001.docx 2012-03-29 Stenmurar gynnas av att vara solbelysta, då detta ger en torr, varm och ljus miljö som ger goda förutsättningar för värmegynnande och ljuskrävande växt- och djurarter. Stenarna lagrar värme vilket gör biotopen värdefull för växelvarma djur såsom ormar, ödlor och insekter. På solbelysta stenmurar trivs även olika ljuskrävande arter av lavar. Även eken i delområde 5, se bilaga 1 och 2 gynnas av att stå öppet och solbelyst. Behöver träd kring eken eller stenmurarna tas bort är det inget hinder, utan gynnar naturvärdena. Om träd tas bort kring stenmurarna och eken är det att rekommendera att det sker stegvis så att man tar ner något/några träd i taget. ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx repo001.docx 2012-03-2914 1 (1) ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 2014-04-11 KU \\sestofs010.sweco.se\uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\underlag\orto långrevet\rapport och bilder naturinventering 140304\naturvärdesinventering_långrevet.docx 9 10 I & 8 7 5 6 H & G & F & D & C & 4 E & ± 0 & Värdefulla träd Stenmurar Inventeringsområde Delområden 100 Meters Bilaga 1. Långrevet, naturvärdesinventering 2014-04-03 2 3 B & 1 A & Bilaga 2, värdefulla träd Uppdrag Uppdragsledare Detaljplan Långrevet Anna Magnusson Uppdragsnummer Upprättad av 3840003000 Ulrika Kanstrup ID på Bilaga 1 A B C D E F G H I 1 2014-04-11 Trädslag ASP TALL TALL ASP TALL TALL TALL EK TALL Datum 2014-04-11 Omkrets (cm) Övrigt 170 180 190 160 Hålträd 180 170 170 190 190 1 (1) \\sestofs010.sweco.se\Uppdrag\srv-fil1-kaa\113301\Underlag\Orto Långrevet\Rapport och bilder Naturinventering 140304\Bilaga 2 Detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2014-11-24 (reviderad 2015-02-26) Samrådsredogörelse HANDLINGAR Till detaljplanen hör även följande handlingar: - Plankarta med planbestämmelser - Plan- och genomförandebeskrivning - Behovsbedömning av MKB - Fastighetsförteckning - Naturinventering FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANSAMRÅDET Planen hanteras med enkelt planförfarande. Förslaget till ändring har varit föremål för samråd under tiden 201410-01 till 2014-10-31. Handlingarna har sänts till sakägare enligt fastighetsförteckningen samt till berörda nämnder, organisationer och länsstyrelsen. Handlingarna har även satts upp i hyreshusen inom planen, samt funnits tillgängliga i Västervik kommuns reception, på stadsbiblioteket samt på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte hölls den 16 oktober i Kommunhuset. Under samrådsmötet framkom önskemål från intilliggande fastighetsägare att flytta garagebyggnaderna längre bort från radhusen på fastigheterna Nätet 74-79. Bostadsbolaget framförde önskemål om att öka valbarheten för placeringen av områdeskontoret, genom att placera en möjlig byggrätt vid befintlig bollplan tvärs över gångvägen. I gengäld kan fastighetsägaren återställa en ny bollplan eller iordningställa lekytor på annan plats inom området. Önskemål framkom även att öka föreslagen byggrätt för kontorsändamålen längre norrut. Exploateringsgraden kan enligt bolaget vara densamma, men att en valbar placering ökar. Ytterligare synpunkter från bostadsbolaget är att öka byggrätten mellan flerbostadshusen, som ligger närmast söder och norr om Korallen. Detta för att få plats med en invändig korridor utanpå utbyggnad av hiss. Samt att fjärrvärmeledningen flyttas norr om Korallen för att möjliggöra en passage till fastigheterna norr om Korallen. Yttranden har inkommit från följande: STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen 2. Lantmäteriet 2014-10-20 2014-10-10 KOMMUNALA ORGAN 3. Miljö- och byggnadsnämnden 4. Västervik Miljö & Energi AB 5. Kultursamordnare 2014-10-28 2014-10-28 2014-10-31 SAKÄGARE 6. Fastighetsägare till Nätet 78 2014-10-24 ÖVRIGA 7. HSO;s Referensgrupp för samhällsfrågor 2014-10-27 BEMÖTANDE AV INKOMNA SYNPUNKTER Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden. Länsstyrelsens yttrande redovisas i sin helhet. 1. Länsstyrelsen Kontroll enligt kap 11 PBL Enligt kap 11 10§ ska länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta en detaljplan om det kan antas att beslutet innebär att riksintresse enligt miljöbalken inte tillgodoses eller om planen är olämplig med hänsyn till mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, strandsskydd eller hälsa och säkerhet samt risk för olyckor, översvämningar och erosion. Rubricerat planförslag bedöms med nuvarande underlag inte aktualisera någon prövning enligt ovan. Behovsbedömning Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning därför inte behöver upprättas. Samråd har därmed skett. Kommentar: Intet. 2. Lantmäteriet Planbeskrivning: Se nedan angående eventuella ytterligare åtgärder, i övrigt inget att erinra. Plankarta: Övervägande bör göras att lägga kvartersmark inom den delen av Trålen 43 som berörs. Det skulle innebära en anpassning till befintliga förhållanden som försigkommit sedan 1978. Fastighetsförteckning Trålen 43 och Trålen ga:1 saknas i förteckningen över fastigheter inom 2(6) planområdet. Kommentar: Plankarta, planbeskrivning och fastighetsförteckning ändras så att befintliga förhållanden framgår i detaljplanen för fastigheten Trålen 43. 3. Miljö- och Byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig positivt till föreslagen detaljplan under förutsättning att justeringar och förtydliganden sker i enlighet med följande: -Enligt planbeskrivningen möjliggörs en byggrätt för ett områdeskontor. Inom den reglerade ytan som avses på plankartan saknas beteckningen för tillåtet ändamål. -För att undvika svårbedömda byggnader bör begreppet nockhöjd användas istället för byggnadshöjd. Gäller framför allt ny bebyggelse. - Det ska enligt planbeskrivningen vara möjligt att uppföra elcentraler. Det saknas dock reglerade områden på plankartan för tekniska anläggningar, sk E-områden. Är behovet av utrymme för gemensamma källsorteringstationer beaktat? E-område med tillräcklig svängradie för hämtning behövs till de planerade sophusen. Vid rivning/ombyggnation ska hänsyn tas till fogarnas innehåll av PCB. Kommentar: Del av området ändras till BK (Bostäder och Kontor) för att underlätta tydligheten i planen av en möjlig utbyggnad av områdeskontor. Då det inom planen inte finns en tydlig huvudgata att förhålla sig till samt inget syfte att skapa en tydlig rumslighet kring denna ändras byggnaderna från byggnadshöjd till nockhöjd. Elcentraler kan ingå i ändamålet bostäder så länge elcentralen är till för fastighetens elförsörjning, dvs. inte fungera som en allmän elcentral för flera fastigheter. Detsamma gäller källsortering, om det är en lokal sortering för boende inom fastigheten. Sophus nämns bland annat i syftet med planen som ett exempel på tillåtna komplementbyggnader. Då all berörd kvartersmark inom planområdet ägs av samma fastighetsägare kan det vara lämpligt att det sker en sammanslagning av fastigheterna Nätet 1 och Nätet 144, 145. Detta skulle underlätta utnyttjandet av gemensamma utrymmen för diverse komplementbyggnader. I området utökas möjligheterna till källsortering, eftersom byggrätten ökar för komplementbyggnader. Vägar är befintliga och det finns utrymme att bredda dessa vid behov av framkomlighet av större fordon, dessa är dock erforderliga i dagsläget. Planbestämmelserna om prickmark ändras så att det är möjligt med undergjordiska kärl under markytan, med uppstickande byggnadsdelar över mark för nerkastning av sopor. Upplysning angående PCB vid rivning/ombyggnation läggs till i planens genomförandefrågor. 3(6) 4. Västervik Miljö & Energi AB Eftersom det går att tolka texten i samrådshandlingen som att samtliga befintliga VA-ledningar inom planområdet tillhör de gemensamma vatten-, spillvatten och dagvattenledningarna vill vi förtydliga att förbindelsepunkter för dessa ligger vid fastigheternas gräns. Övriga VAledningar inom planområdet tillhör fastigheterna. Detta berör följande avsnitt i samrådshandlingen: Teknisk försörjning. Vatten och avlopp, s.11 Beträffande den sista meningen så överensstämmer den befintliga ledningsrätten (0883-781.1) med de allmänna VA-ledningarnas omfattning. Fastighetsrättsliga frågor: Ledningsrätt, s. 13 Utbyggnaden av Korallen berör inte de allmänna VA-ledningarna, utan fastigheternas ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten. Slutligen anser vi att planen ska säkerställa att dagvattenfrågan hanteras, så att inte en ökad mängd dagvatten tillförs de allmänna dagvattenledningarna. Kommentar Planbeskrivningen förtydligas med att inte alla befintliga VA-ledningar inom planområdet tillhör gemensamma vatten-, spillvatten och dagvattenledningarna, samt att förbindelsepunkterna i huvudsak ligger vid fastigheternas gräns. Utbyggnaden av Korallen berör de allmänna ledningarna i form av att nyttjandet av vatten samt spillvatten och dagvatten ökar. Detaljplanen kan inte kräva att nytillkommande dagvatten hanteras lokalt. Inom kvartersmarken finns icke byggbar mark som kan användas för hantering av dagvatten samt allmän platsmark med naturmark intill kvartersmarken. 5 Kultursamordnare Vid besök i området gjordes bedömningen att några vidare utredningar inte behöver göras vad gäller kulturmiljön. Det är dock viktigt att tänka på att alla förändringar som görs kan urholka ursprungliga värden i en miljö. Görs förändringar ovarsamt och på ett sätt som inte tar tillvara på miljöns unika värden, kan den förändring som görs medföra att kulturvärdena förvanskas. Kulturenheten bedömer att kulturvärdena inom föreslagen dtp är begränsade och att föreslagen dtp inte kommer att medföra någon negativ påverkan. Kommentar I plan- och bygglagen finns ett generellt skydd mot förvanskning av byggnader och bebyggelseområden etc. Vid ärenden om bygglov görs en bedömning så att förändringar i området inte sker ovarsamt. 6. Fastighetsägare till Nätet 78 På kartan är uthus/garage inritat på vänster sida av rondellen längst in på Ålgränd i samband med nuvarande parkering. På höger sida finns redan i 4(6) dagsläget ett garage på parkeringsplatsen. Varför är det nya garaget inritat på det lilla grön/skogområdet mellan parkeringen och radhusen på Ålgränd 3A-3F? Om det ska byggas där försvinner ett par meter av grön/skogområdet, ett antal träd måste fällas för byggnaden och förmodligen ytterligare träd i samband med uppförande av garaget. Förslag: Bygg det nya garaget i linje med garaget på höger sida. Fördelar: Vi på Ålgränd 3 får behålla det lilla grön/skogsområdet, som betyder en hel del för trivseln i området. Dessutom borde byggnationen av garage underlättas eftersom det inte behövs så mycket utfyllnad om byggnaden uppförs på befintlig parkering och endast på en mindre del av grön/skogsområdet. Övrigt: På höger sida finns plats för både garage och ”vanlig” parkering utan att ta så stor del av det grön/skogsområdet. Samma förhållande torde räcka även på vänster sida. Slutsats: Undertecknande motsäger sej förslaget av placering av nytt garage. Kommentarer: Efter diskussion med fastighetskötaren, om möjlig yta för svängradie att komma in med bilen i garaget i kombination med terrängförhållandena att eventuellt behöva flytta fram befintlig ”vanlig” parkering mot flerbostadshuset (om det är nödvändigt), godkänner bolaget ändringen. Synpunkterna tillmötesgås. 7. HSO;s referensgrupp för samhällsfrågor Efter att ha tagit del av Planbeskrivningen över aktuellt objekt, sid 11, så framgår följande i texten, Tillgänglighet, att hänsyn tas till kommunens policy för funktionshinderfrågor vilken skall ligga till grund för hela projektet. Avsikten enligt detaljplanen är att möjliggöra för utbyggnad av hiss längs fasadens utsida, samt att området anpassas för de med funktionshinder. Vi hänvisar även till PBL 2010:900, 8 kap. 4§, skall en byggnad vara projekterad och utfärd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga, bl.a. syn och hörsel. Vårt ansvar gäller för hela projektet som föreligger inom berörd Detaljplan. Samt att beläggningen på berörda gång/promenadvägar anpassas efter Rörelsehindrades och synskadades behov. Kommentar Ovanstående synpunkter berör i huvudsak projektering och bygglov. 5(6) SAMMANFATTNING Plansamråd har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap. Inkomna synpunkter har föranleder vissa mindre kompletteringar och ändringar av planhandlingarna. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta genomförs följande justeringar: Ändringar på plankartan: - Del av planområdet ändras till bostäder och kontor (BK). - Byggnader ändras till nockhöjd - Prickmarken ändras då det är möjligt med kärl under mark med uppstickande byggnadsdelar för sophantering. - Placeringen av garage mot fastigheterna Nätet 74-79, ändras så att avståndet är lika långt till radhusen som befintliga garagelängor strax norr om vändzonen. - Möjlig placeringen av byggrätten för områdeskontoret ökar genom att byggrätten ökar nordöst mot radhusen samt möjlig placering över bollplanen. Byggrätten ges en angiven byggnadsarea inom BKområdet motsvarande 500 kvm. - Byggrätten ökar inåt mellan flerbostadshusen som är placerade strax söder och norr om Korallens byggnader. - Plankarta ändras så att befintliga förhållanden framgår i detaljplanen för fastigheten Trålen 43. Garageändamål med byggnadshöjd på 2.5 meter. - Fjärrvärmeledning flyttas norr om Korrallens byggnader. Prickmarken norr om Korallen, fram till närliggande byggnader, tas bort och möjliggör en sammankoppling av fastigheterna. Justering och komplettering av planbeskrivning/genomförandebeskrivning rörande: - Text kompletteras rörande ändringar plankartan. - I planens genomförandefrågor upplyses om att vid rivning/ombyggnation ska hänsyn tas till fogarnas innehåll av PCB. - Text förtydligas angående teknisk försörjning. Vatten och Avlopp sid 11. Övrigt - Trålen 43 samt Trålen ga:1 läggs till i fastighetsförteckningen över fastigheter inom planområdet. I övrigt berör synpunkterna frågor som inte regleras i detaljplanen eller inte har föranlett några ändringar av planhandlingarna. Det finns inga kvarvarande synpunkter som inte har tillgodosetts varav ingen kommer ges besvärsrätt. Förslaget till detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144,145 m.fl. beräknas kunna antas av kommunfullmäktige under våren 2015. Kommunstyrelsens förvaltning Filippa Olsson, Planarkitekt Utlåtandet framtaget i samverkan med Anna Magnusson, Planarkitekt på Sweco 6(6) Detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2015-04-01 UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Plan- och genomförandebeskrivning - Behovsbedömning av MKB - Fastighetsförteckning - Samrådsredogörelse - Naturinventering HUR GRANSKNINGEN BEDRIVITS Detaljplanen har varit föremål för granskning under tiden 2015-01-09 – 2015-02-09. Länsstyrelsen har fått medgivande att lämna synpunkter senast 6 februari. Miljö- och byggnadsnämnden har fått medgivande att lämna synpunkter senast 26 februari. Myndigheter, sakägare och allmänhet har fått tillfälle att yttra sig. Detaljplanen har varit utställd på stadsbiblioteket, kommunhuset och på kommunens hemsida. Kungörelse har skett i Västervikstidningen och Vimmerbytidningen. Skriftliga synpunkter som inkom under samrådet har bemötts i samrådsredogörelsen. Yttranden och synpunkter har inkommit från följande: STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen 2. Lantmäteriet 2015-02-12 2015-01-27 KOMMUNALA ORGAN 3. Miljö- och byggnadsnämnden 4. Miljö och energi AB 5. Kulturenheten 6. Räddningstjänsten 2015-02-26 2014-02-04 2015-02-05 2015-01-13 SAKÄGARE 7. Nätets samfällighetsförening 8. Fastighetsägare till Nätet 74,78-79 2015-02-09 2015-02-05 ÖVRIGA 9. Fastighetsägare till Nätet 73,80-81,83-86 2015-02-05 10. Fastighetsägare till Nätet 96 11. Fastighetsägare till Nätet 82 2015-02-10 2015-02-03 Bemötande av inkomna synpunkter Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden. 1. Länsstyrelsen Kontroll enligt kap 11 PBL Allmänt Enligt 11 kap. 10 § ska Länsstyrelsen överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att: 1. Ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, 2. Reglering av sådana frågor om användning av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, 3. En miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 4. Strandsskyddet enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller 5. En bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens bedömning är att detaljplanen inte aktualiserar några frågor som kan föranleda prövning enligt 11 kap. 10 § PBL. Kommentar: - 2. Lantmäteriet Det som har påpekats vid samrådsskedet har införts i granskningshandlingarna varför inga erinringar kvarstår. Kommentar: - 3. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att de synpunkter som framförts i samrådsskedet har tillgodosetts, varför miljö- och byggnadsnämnden inte har något att erinra mot förslag på detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. Kommentar: - 2(7) 4. Miljö och Energi AB Avfall och återvinning Stor vikt bör läggas vid planering av avfallsytrymmen eftersom det påverkar avfallshanteringen. Avfallsutrymmen ska utformas och dimensioneras så att de möjliggör sortering och återvinning av avfall. Var ett avfallsutrymme ska placeras måste noga övervägas. Närhet till bostäder, trafiksäkerhet, barnsäkerhet och arbetsmiljö är faktorer som styr och påverkar placeringen. Beakta transportvägar, lastningsplatser och avhämtningsplatser för avfall och återhämtning. Fjärrvärme, elnät, entreprenad, vatten och stadsnät Inga synpunkter. Kommentar: Vägar finns utbyggda intill fastigheten med möjlig hämtning från Gäddgränd, Ålgränd, Mörtgränd och Abborrgränd. Ändrade utrymmen eller nya eventuella placeringar av avfallshantering inom fastigheterna hanteras i bygglov. 5. Kulturenheten Kulturenheten har inget att invända mot granskningshandlingarna. Kommentarer: - 6. Räddningstjänsten Räddningstjänsten har inget ytterligare att anföra. Kommentarer: - 7. Nätets samfällighetsförening Beträffande den nya gång och cykelbanan som placeras utmed Ålgränd, och där kommunen vill köpa loss mark som tillhör samfälligheten, anser vi det märkligt att planera för en gång och cykelbana som mynnar rakt ut på Norra vägen. Med tanke på trafiksäkerheten så kan detta inte vara den ultimata lösningen. I granskningshandlingarna står det under rubriken Gator och trafik följande: ”Söder om Ålgränd finns en gång och cykeltunnel som möjliggör en säker passage under norra vägen”. Problemet är bara att den gång och cykeltunneln inte ligger i anslutning till Ålgränd. Den tunneln, mynnar nämligen upp på en gångbana som är belägen mitt emellan Ålgränd och Mörtgränd. Styrelsen befarar att framförallt cyklisterna som kommer på den planerade cykelbanan ut med Ålgränd kommer att svänga framför fastigheten Ålgränd 1 för att sedan komma på förbindelsen med tunnel under norra vägen. En annan tänkbar färdväg är att cyklisterna genar över parkeringen och sedan ned på anslutningen till tunneln. Problemet med snöröjning och gräsklippning: På den sida av Ålgränd där man enligt planen vill bredda trottoaren med 3(7) ca 1.5 meter är idag lutningen in mot fastigheterna Ålgränd 1 och 3 precis vad som kan accepteras för vår fastighetskötare. Ökar man på trottoaren enligt förslaget blir lutningen ännu större och det innebär enligt fastighetskötaren att det blir ännu svårare att sköta den delen av uppdraget. Sopkärl och FNI-byggnad: På vardera sida om Ålgränd finns det idag en FNI-byggnad för sophantering och en moluck där fastigheterna deponerar sina brännbara hushållssopor. På den sidan där man planerar att anlägga gång och cykelbanan står idag molucken. Styrelsen kan idag inte se någon lösning på var den skall placeras om man anlägger gång och cykelbanan. Molucken står nämligen på den yta som skall tas i anspråk för gång och cykelbanan. Genomgång av detaljplanen tillsammans med Filippa Olsson: Vid styrelsens möte, 2015-02-03, var Filippa Olsson närvarande. Hon hade bjudits in speciellt på grund av att styrelsen ville ha svar på frågor. En av frågeställningarna var bland annat varför man skulle leda ut gång och cykeltrafiken på Norra vägen med tanke på den trafikintensitet som råder där. Skulle det inte vara bättre att anlägga en gång och cykelväg som mynnar ut i tunneln under norra vägen? Enligt Filippa Olsson var detta en fråga som hade diskuterats med påpekade att man kunde göra vissa reservationer om det visade sig att den föreslagna lösningen inte var ultimat. Enligt Filippa Olsson kunde en annan lösning vara att anlägga gång och cykelbanan utmed Mörtgränd istället. Då skulle cyklisterna ledas ut på den redan befintliga gång och cykelbanan som mynnar ut i tunneln under Norra vägen. Beslut av styrelsen. Styrelsen beslutade att inte lämna bifall till den föreslagna detaljplanen. Främst med hänvisning till vad som har angivits när det gäller trafiksäkerheten. Det måste gå att hitta andra lösningar som innebär att man inte leder ut cykeltrafiken ut på den starkt trafikerade Norra vägen. Även de andra påpekanden som angivits ovan har också spelat in när beslutet fattades. Styrelsen avslår även begäran från kommunen att få köpa till den mark som krävs för att kunna anlägga gång och cykelbanan utmed Ålgränd. Kommentarer: Synpunkterna tillgodoses. Kommunen avvaktar med eventuell planering av gång- och cykelväg längs Ålgränd eller annan möjlig sträckning, dock behålls släppet med gcvägen på Bostadsbolagets mark för att möjliggöra en allmän passage genom kvarteret till grönområdet. Fastighetsförteckningen uppdateras pga. flytt av plangränsen. 4(7) 8. Fastighetsägare till Nätet 74,78-79 Förslag om ny sträckning av gång och cykelväg Förslaget om gång och cykelväg mot affärsområdet Ljungheden är bra från Långrevet och vidare men anslutningen mot Norra vägen är ett dåligt förslag. Följande synpunkter från boende på Ålgränd: Norra vägen är strakt trafikerad med bl.a. busstrafik varje halvtimma. Bussplats finns där tänkt GC skall dras. Boende motsäger sig avyttra mark då GC kommer mycket nära berörda fastigheter samt minskar gräsytorna. Många barn, inom området samt från Långrevets dagis och skola, passerar flera gånger dagligen. Utfarten från garage och parkering på Ålgränd kommer att passera GC. Förslag från vår sida angående passage Norra vägen: Använd befintlig gångtunnel och cykelväg som passerar mellan Mörtgränd och Ålgränd 1A, 3A. Anslut mot gång och cykelväg som löper nedanför Långrevsgatan. Förse gångtunnel med bättre belysning samt komplettera med ytterligare 2-3 belysningsstolpar. Med dessa åtgärder får vi betydligt trafiksäkrare passage till bl.a. befintliga busshållsplatser. Mycket pengar att spara som kan användas till andra ändamål. Låt anslutningen, Ålgränd mot Norra vägen vara som den är! Kommentarer: Se kommentarer till Nätets samfällighetförening, nr 8. 9. Fastighetsägare till Nätet 73,80-81,83-86 Se synpunkter för nummer 8. Kommentarer: Se kommentarer till Nätets samfällighetförening, nr 8. 10. Fastighetsägare till Nätet 96 Angående ny gång och cykelbana vid Ålgränd: Jag är helt emot att anlägga en ny gång- och cykelbana vid Ålgränd. Det är redan problem med busspassagerare som utgör en trafikfara när de springer över Norra vägen, när man ska köra ut på Norra vägen från Ålgränd i samband med att bussen stannat på hållplatsen. Tunneln som finns under Norra vägen används mycket sparsamt. Kommentarer: Se kommentarer till Nätets samfällighetförening, nr 8. 11. Fastighetsägare till Nätet 82 Angående förslaget om ny gång- och cykelväg (gc-väg) genom skogshaga naturområde. De flesta boende i norra delen av Västervik uppskattar en ny gc-väg som knyter Ljunghedens handelsområde till våra bostadsområden. Vi som är boende på Ålgränd 1 m.fl. ifrågasätter förslaget om ny gc-väg utmed Ålgränd, då ni uttryckligen vill att gång- och cykeltrafiken ska ledas till den gång- och cykeltunnel som möjliggör en säker passage under Norra vägen. Från den tänkta gc-vägen vid Ålgränd finns bara två sätt för gångare och cyklister att ta sig till tunneln och det är via samfälligheten. 5(7) Kv. Nätets interna väg som går ca 1.5 meter utanför vår ytterdörr och i direkt anslutning till vår tomtmark alternativt över samfälligheten. Kv. Nätets interna bilparkering. Detta förslag är inte bra varken ur säkerhetssynpunkt för gång- och cykeltrafiken, oss boende, eller framförallt barnen som brukar leka på kv. Nätets naturmark utanför våra radhus. Förslaget kommer med största sannorlikhet att ha en negativ påverkan i övrigt på vårt bostadsområde i form av lägre marknadspris, större risk för skadegörelse, slitage på gräs och andra ytor mm som tillhör samf. Kv. Nätet. Vi föreslår att: Kommunen nöjer sig med den nya gc-väg som håller på att byggas i skogsområdet mellan ljungheden och Långrevsgatan och avvaktar för att utvärdera hur gång- och cykeltrafiken påverkas av ombyggnationen av Korallens byggnader. Vi är övertygade om att den naturliga spridningen på gång- och cykeltrafiken är fullt tillräcklig utan gc-väg som ansluter till Norra vägen. Gång- och cykeltrafikanter är vana vid den befintliga gcväg i skogsområdet ovanför Långrevsgatan och idag sker tillströmning av gångare och cyklister naturligt från flera anslutande vägar. Etappen med gc-väg från Långrevsgatan mot Norra vägen via Ålgränd stryks helt och hållet då det med all säkerhet ger de boende på Ålgränd eller andra gränder i kv. Nätet besvär med cykeltrafik i boendemiljön. Om ny anlutande gc-väg måste byggas i framtiden kan motsvarande gcväg byggas på en av sidorna av vägen Mörtgränd. Det måste ses som ett bättre alternativ då gång-och cykeltrafiken kan ledas till kommunens befintliga gång- och cykelbana. Den ansluter redan idag till gång- och cykeltunneln under Norra vägen, utan att passera kv. Nätets interna vägar. Ni bör dock beakta alla utfarter från samf. Kv. Nätets interna vägar och parkeringar, som kan orsaka betydande trafikproblem. Kommentarer: Se kommentarer till Nätets samfällighetförening, nr 8. 6(7) SLUTSATS Granskning har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap 18 §. Inkomna synpunkterna har föranlett några mindre ändringar. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta genomförs följande justeringar: Ändringar på plankartan: - Ny avgränsning av plankartan. Ålgränd med intilliggande gc-väg tas bort från planområdet. Planbeskrivning/ genomförandebeskrivning: - Korrigeringar angående gc-vägen längs Ålgränd. Fastighetsförteckning: - Korrigering av plangränsen vid Ålgränd medför att fastighetsförteckningen uppdateras. Delvis kvarstående synpunkter från granskningskedet Från sakägare: - Nätets samfällighetsförening - Fastighetsägare till Nätet 74,78-79 Från övriga: Fastighetsägare till Nätet 73, 80-86 och 96 Föreslaget till detaljplan för Långrevet, del av Nätet 144, 145 m.fl. kan antas i kommunfullmäktige den 27 april 2015. Kommunstyrelsens förvaltning Filippa Olsson Planarkitekt 7(7)
© Copyright 2024