liket 1-2015.indd
I detta nummer Ledare nr. 1, 2015 Nytt gårdsstöd 2015 Bra luft till djuren Föranmälan av kontroll Forskningsprojekt om bemötande Växjö Matlandethuvudstad 2015 Spridning av stallgödsel Aktiviteter vintern/våren 2015 Foto: Jordbruksverket NR 1, FEBRUARI 2015 Foto: Philip Dankmeyer LANDSBYGD I KRONOBERG ISSN 1400-8467 Ansvarig utgivare: Stefan Carlsson - 010-223 73 24 Redaktör: Malin Fernholm Layout, redigering: Elisabeth Pettersson 1 LEDARE NR. 1, 2015 Vi har lämnat ett mellanår, med bara ett begränsat utbud av stöd och ersättningar, bakom oss. Som det hörs av namnet skulle Landsbygdsprogrammet 2014 2020 ha trätt i kraft förra året, men har försenats kraftigt och beräknas i större delar komma igång först i år. Då även tillsammans med nytt gårdsstöd, vilket gör förändringarna för er och oss extra stora. Vi kommer därför att erbjuda informationsträffar i länet i samverkan med LRF (se sidan 8) för att komplettera den skriftliga informationen som finns i detta nyhetsblad och än mer utförligt på Jordbruksverkets hemsida. I övrigt svarar vi förstås också på frågor i telefon i den gemensamma kundtjänsten. Att införa så stora förändringar i stöden på en gång kommer att innebära många nya regler, ruti-ner och IT system för både dig och administrerande myndighet. Många frågor och sena politiska beslut där programmet inte beräknas godkännas förrän i sommar gör därför att utbetalningarna av jordbrukarstöden beräknas ske något senare än vanligt. Därför är mitt råd att planera året så att du klarar likviditeten längre än vanligt. Vissa stöd kommer inte att kunna slutbetalas förrän en bit in på 2016. Ett gott råd är också att ta kontakt med sin bank i god tid beträffande möjligheten att lösa eventuella likviditetsproblem. Länsstyrelsen kommer att göra sitt yttersta för att utbetalning ska kunna ske så tidigt som möjligt. Stefan Carlsson Landsbygdsdirektör NYTT GÅRDSSTÖD 2015 Ansökan görs som tidigare genom SAM-internet och kravet om fyra hektar jordbruksmark för att få gårdsstöd finns kvar. Den 16 mars kommer SAM-internet att öppna. Sista ansökningsdag är den 12 maj. SAM-utskicket börjar skickas ut den 13 mars och alla jordbrukare bör ha fått utskicket den 17 mars. I utskicket kommer det finnas information om stöden och om SAMansökan. BETESMARKSDEFINITIONEN Som vi skrivit om tidigare sker det en del förändringar i bedömningarna av betesmarkerna. Hösten 2014 startade en inventering av i första hand de betesmarker som du tidigare inte kunnat få gårdsstöd för pga. för många träd. I det nya landsbygdsprogrammet tillåts fler träd och en bedömning görs istället kring hur mycket buskar och impediment som finns på marken. Täcker dessa element mer än 10 % av blockets areal görs ett arealavdrag. Inventeringen kommer att fortsätta under 2015. AKTIVITETSKRAV PÅ JORDBRUKSMARK Reglerna för hur jordbruksmarken ska skötas blir hårdare. Nya krav är 2 att det årligen ska utföras aktiv jordbruksverksamhet på all jordbruksmark - med vissa undantag. AKTIV LANTBRUKARE Gårdsstödet ska från och med i år endast tilldelas de som definieras som aktiva lantbrukare. De verksamheter som inte kommer att få gårdsstöd framöver är företag och personer som driver flygplatser, järnvägar, vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- eller rekreations- anläggningar och som år 2014 fick mer än 5 000 euro i gårdsstöd. Även här finns det undantag. Om du är undantagen ska det styrkas i samband med inlämnandet av SAMansökan. STÖDRÄTTER 2015 sänks det totala stödrättsvärdet i Sverige med ca 50 %. Pengarna förs över till tre nya stöd, förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stöd till unga jordbrukare. Stödrätternas värde kommer sedan att jämnas ut årligen för att år 2020 ha samma värde över hela landet. Det blir då en rättvisare fördelning genom att kopplingen till tidigare förhållanden minskas. Från och med 2015 kommer det bara att finnas en region för stödrätter i hela landet. En annan förändring som sker 2015 är att allt överskott av stödrätter kommer dras in. Indragningen görs sista ansökningsdagen för SAM ansökan 2015, alltså den 12 maj. Efter det datumet kommer det bli svårt att få tag i stödrätter utan att även ta över mark samtidigt. Överskott av stödrätter kommer som tidigare fortsätta att dras in om de inte används på 2 år. I september 2015 skickas ett preliminärt besked ut om värdet på dina stödrätter. Har du under 10 hektar åkermark (efter att du räknat bort dina permanenta gräsmarker) behöver du inte heller uppfylla villkoren för att få fullt förgröningsstöd. Du kan även ringa till Jordbruksverket eller länsstyrelsen på det gemensamma telefonnumret 0771-67 00 00. NÖTKREATURSSTÖDET NY ADRESS Nötkreatursstödet är ett nytt stöd för dig som har nötkreatur över ett år. Stödet söker du genom att ange ditt produktionsplatsnummer i SAM-ansökan. För att få ersättning ska djuren vara märkta, journalförda samt registrerade inom sju dagar till centrala nötkreatursregistret (CDB). Du får cirka 85 euro för varje djurenhet. Räkningsperioden för 2015 är 2015-01-01 - 2015-07-31. För 2016 kommer räkningsperioden vara mellan 2015-08-01 - 2016-07-31. Den nya adressen dit du ska skicka brev angående jordbrukarstöden är: Länsstyrelsen i Kronobergs län, FE 9, 956 85 Överkalix. FÖRGRÖNINGSSTÖDET Alla som söker gårdsstöd söker automatiskt även förgröningsstödet. Stödet utgör cirka 30 % av vad du fick i gårdsstöd 2014. Som jordbrukare ska du genomföra tre åtgärder på gården i syfte att förbättra miljön och begränsa klimatpåverkan. Dessa tre åtgärder är: • variation av grödor • bevarande av permanenta gräsmarker och • upprättande av ekologiska fokusarealer (EFA) på åkermarken. Som permanenta gräsmarker räknas jordbruksmark som har använts till produktion av gräs eller andra foderväxter under minst fem år i rad. Ekologiska fokusarealer ska vara arealer som verkar för att bevara och öka gårdens biologiska mångfald, exempelvis träda, salix och arealer med kvävefixerande grödor. Om ekologiska fokusarealer kommer att gälla för Kronobergs län är inte beslutat när detta skrivs. Det finns flera undantag från dessa miljövillkor beroende på vad du odlar och hur stora arealer du har. Om du söker gårdsstöd bara för betesmarker är det inga särskilda villkor som behöver följas för att få förgröningsstödet. Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstödet utan att behöva uppfylla villkoren. Anna Håkansson [email protected] UNGA JORDBRUKARE Stödet riktar sig till unga jordbrukare som är 40 år eller yngre 2015 och som startade sin jordbruksverksamhet för högst 5 år sedan. Stödet beviljas årligen i högst 5 år och för högst 90 hektar. HAR DU FRÅGOR Allt är inte beslutat ännu. På Jordbruksverkets hemsida kan du hitta den senaste informationen om stöden, här kan du också ställa frågor, www.jordbruksverket.se. 3 Maria Karlsson [email protected] BRA LUFT TILL DJUREN räckligt för att djurhållaren ska bli uppmärksammad i tid och hinna åtgärda problemet innan djuren utsätts för lidande. Larmet ska vara försett med batteribackup och tänk på att regelbundet se över så att larmet fungerar. Ett larmpaket med larm, siren och termostat kostar 4 000 - 5 000 kr plus moms och säljs hos vanliga återförsäljare för andra lantbruksprodukter. NÄR LARM SAKNAS Saknas larm i mekaniskt ventilerade stallar där kalvar hålls är det en djurskyddsbrist som även kan generera en tvärvillkorssanktion, då kravet på larm även ingår i tvärvillkoren. Kalvar vill ha bra luft. För att djuren ska må väl och producera bra krävs att stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till dem. Det är stallventilationens uppgift att se till att djuren får frisk luft. I stallar med naturlig ventilation fixas det med hjälp av självdrag medan mekaniskt ventilerade stallar kräver att fläktar fungerar för att upprätthålla en god ventilation. Oavsett vilket system man har är det viktigt att regelbundet se över och vid behov rengöra ventilationsdon, fläktar, trummor, vindnät och dyl. för att det ska fungera tillfredställande. LARM TILL KALVAR I djurstallar med mekanisk ventilation där det finns kalvar ska det finnas larm för att säkerställa att ventilationen upprätthålls. Kravet på larm till kalvar har funnits sedan 1 januari 2004 och har man ännu inte larm så är det hög tid att installera ett. VIKTIGT MED BRA LUFT TILL KALVAR Saknas larm för den mekaniska ventilationen kan det få konsekvenser för kalvarna eftersom de då riskerar att utsättas för ohälsosamma luft- föroreningar vid strömavbrott, fel på anläggningen eller övertemperatur. Bra luft i stallet är viktigt för kalven. Den största anledningen till lunginflammation är dålig luft. LARMETS UTFORMNING Utformningen av larmet ska vara sådan att det uppmärksammas på ett betryggande sätt om det går. I stallavdelningar där bara kalvar hålls krävs ett larm som varnar för övertemperatur, strömavbrott och fel på larmanordningen. I stallar där kalvar och kor vistas tillsammans krävs ett larm som varnar för övertemperatur. Som övertemperatur används lämpligen fyra grader över förväntad temperatur. ETT UNDANTAG Om nödventilationen fungerar automatiskt och om den har en kapacitet som säkerställer djurens hälsa och välbefinnande under den tid som ventilationen inte fungerar i mekaniskt ventilerade stallavdelningar där kor och kalvar hålls tillsammans bebehöver man inte ha larm. Har du frågor kring ventilation och larm kan du kontakta vår byggnadskonsulent Philip Dankmeyer, 010-223 73 23. Exempel på hur ett larm kan se ut. Exempelvis kan en väl synlig varningslampa, siren eller dyl. vara till4 Elin Briland [email protected] FÖRANMÄLAN AV KONTROLL FORSKNINGSPROJEKT OM BEMÖTANDE Länsstyrelsen har numera möjlighet att föranmäla de rutinkontroller som görs inom djurskyddsområdet. Föranmälan får göras max 24 timmar innan kontroll. Bemötande och kommunikation är en viktig del i våra kontroller. Länsstyrelsens djurskyddskontrollanter deltar nu i ett forskningsprojekt om bemötande och kommunikation som drivs av Karolinska Institutet. RIKTLINJER Oftast går det till så att djurskyddshandläggaren ringer dagen före eller samma dag. Tanken är inte att det ska vara ett tidsbokningssystem utan mer en föranmälan om att vi tänkt komma. Om djurhållaren avböjer vid föranmälan återkommer Länsstyrelsen vanligen med en ny föranmälan vid ett senare tillfälle. Efter att djurhållaren har avböjt kontroll vid minst två aviseringsförsök görs kontrollen oanmäld. Oanmälda kontroller kan också förekomma om Länsstyrelsen sökt djurhållaren vid upprepade tillfällen utan att lyckas. KONTROLLER SOM INTE FÖRANMÄLS Kontroller där det misstänks kunna finnas brister pga tidigare erfarenheter mm, föranmäls inte. Inte heller uppföljande kontroller föranmäls, eftersom de är kontroller som görs efter att det vid en tidigare kontroll konstaterats brister. Kontroller efter inkommen anmälan föranmäls som regel inte. Elin Briland [email protected] MOTIVERANDE SAMTAL En del av Länsstyrelsens djurskyddskontrollanter i Kronoberg, Västra Götaland, Halland, Jönköping och Södermanlands län kommer att utbildas i metoden motiverande samtal inom ett forskningsprojekt om bemötande och kommunikation vid djurskyddskontroller. Forskningsprojektet kommer att pågå från och med den 1 november 2014 till och med 31 mars 2016. Utbildning i metoden Motiverande Samtal Djurskyddskontrollanterna utbildas av forskare från Karolinska Institutet. Metoden har testats i ett tidigare forskningsprojekt (effektiv miljötillsyn, EMT, finansierat av Naturvårdsverket) inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn i fyra kommuner. Resultatet visade att kontrollanterna blev bättre på att använda samtalsmetoden och kände sig mer tillfreds med kontrollerna. vad som kan förbättras. Naturligtvis kan djurhållare avböja att samtal spelas in. Samtal efteråt Efter kontrollbesöken kommer forskargruppen att slumpmässigt ringa upp vissa djurhållare och ställa några korta frågor om bemötandet för att fånga lantbrukarens upplevelser. Materialet är bra för forskning Det inspelade materialet som samlas in i samband med studien lagras på Karolinska Institutet och kommer endast att användas i forskningssyfte. Studien handlar inte om enskilda individer utan om hur kontrollanterna som grupp bemöter djurhållare. Forskarna har tystnadsplikt och när resultaten av studien visas kommer inte enskilda individer eller företag att kunna identifieras. Frågor Har du frågor om forskningsprojektet och dess genomförande kan du kontakta Hans Wickström, leg. psykolog/jägmästare, Karolinska Institutet Stockholm (hans.wickströ[email protected]) eller Lars Forsberg ([email protected]). Text: Hans Wickström Spela in samtal vid planerade kontroller Den här gången riktar forskarna in sig enbart på planerade djurskyddskontroller av nötkreatur för att få så jämförbara samtal som möjligt. För att forskarna ska kunna bedöma hur kontrollanterna utvecklas kommer kontrollanterna att be djurhållarna att få spela in samtalen för senare analys. Samtal kommer att spelas in vid kontroller både före och efter att kontrollanterna utbildats. Tillsammans med sina lärare kommer kontrollanterna att lyssna på samtalen för att se vad som fungerar och 5 Maria H. Arfvidsson [email protected] VÄXJÖ MATLANDETHUVUDSTAD 2015 Med stolthet konstaterar vi att Matlandets expertråd har utsett Växjö till Sveriges Matlandethuvudstad 2015. Det är en fjäder i hatten för hela Småland! en trerätters ekologisk middag. Unga Ekokockar arrangeras av Miljöresurs Linné, KRAV och Svenska Kockars Förening. Riksfinalen brukar hållas vid MAT i Växjö i september. des nyheter om märkning av livsmedel, vilka krav som ställs vid leverans till olika uppköpare och diverse möjligheter till nya försäljningskanaler bland mycket annat. MOTIVERING Ett särskilt expertråd sammansatt av förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson har bl.a. haft till uppgift att en gång om året utse det kommande årets Matlandethuvudstad. Denna gång fastnade de för Växjö med omnejd. Matrådet, som lydde under Landsbygdsdepartementet, lyfter fram att Småland och Växjö har en lång tradition av nära samarbete mellan handel, restaurang och primärproduktion. En del av motiveringen är också att det i Kronobergs läns landsting samt i Växjö och en del av länets andra kommuner finns tydliga mål för de offentliga måltiderna. Dessutom, menar rådet, är regionen på väg att bli den naturliga mötesplatsen för människorna och maten genom MAT-marknaderna med tillhörande seminarieprogram varje år. LÅNGSIKTIGT ARBETE Redan 2009 gjordes en samlad presentation över småländska råvaror och produkter i ett tält på stortorget i Växjö. Då var EU:s jordbruksministrar på besök i samband med att Sverige var ordförandeland i EU. Både ministrarna och allmänhet kunde provsmaka alla godsakerna och handla produkter från hela Småland. Evenemanget var bevakat av många journalister. 2011 startade de välbesökta MAT-marknaderna som kompletterats med fler och fler seminarier. Unga ekokockar är Sveriges största tävling för elever i svenska restaurangskolor. Varje lag består av tre elever som går en restaurangutbildning på gymnasiet och de ska laga Festdukning i Tipitältet under MAT2014. Foto: Monika Gustavsson OFFENTLIG MAT Växjö och Alvesta kommuner har gjort sig kända för övriga Sverige genom sitt målmedvetna arbete inom den offentliga maten. Och kostchefen för landstinget Kronoberg, Doris Johansson, har uppmärksammats för Landstingets arbete med måltider av Smålands och Ölands gastronomiska akademi. Hon fick då omnämningen ”en gastronomisk korsriddare som saknar motstycke”. 2012 utsågs Landstinget Kronoberg, genom en patientenkät, till att ha Sveriges bästa sjukhusmat. INVIGNING OCH AKTIVITETER Under Kulturnattens festligheter 31 januari invigdes Växjös år som Matlandethuvudstad. På plats fanns bland andra landshövding Kristina Alsér, Smålands matlandetambassadör Håkan Seiborg och PM:s kreativa ledare Per Bengtsson. 4 februari hölls ett strategiskt samtal på länsresidenset för småländska producenter. Då diskutera- 6 17 mars är det stor Business to Business-mässa i Växjö konserthus där små och stora producenter från södra Sverige möter intresserade uppköpare som vill köpa mer livsmedel med tydligt ursprung och väldefinierad identitet. Som traditionen numera bjuder hålls förstås också MAT 2015 i Växjö 10-12 september med stor matmarknad och många spännande seminarier. Utmärkelsen till Årets Matlandethuvudstad 2015 ska ses som startskottet för en nationell mötesplats där alla som brinner för mat ur ett hållbarhetsperspektiv är välkomna att delta. Malin Fernholm [email protected] HANTERING AV STALLGÖDSEL Fosforinnehållet begränsar den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får tillföras. Max 22 kg fosfor per hektar och år får tillföras. Tillförseln räknas som ett genomsnitt för hela företagets spridningsareal under en femårsperiod. Bestämmelserna om fosforbegränsning gäller i hela landet för jordbruksföretag med fler än 10 djurenheter. Reglerna syftar till att minska riskerna för oavsiktliga växtnäringsförluster till luft, mark och vatten. Företag med högst 10 djurenheter omfattas inte så länge som gödseln sprids inom företaget och ingen annan gödsel förs in. VAD RÄKNAS SOM SPRIDNINGSAREAL? Spridningsareal är åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av gödsel. I spridningsarealen får inte träda och mark där gödselspridning är förbjuden eller olämplig (t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt) räknas in. Om betesdjur finns på företaget får endast den del av betesmarken som motsvarar betets andel av djurens foderstat räknas in i spridningsarealen. Beräkningen ska ske på årsbasis. VAD SÄGER LAGEN? Det är viktigt att veta vilka lagar och regler som styr spridning av gödsel. De regler som tas upp här är generella regler som gäller för Kronobergs län, det kan finnas kommuner som ställer högre krav. Har du åkermark i Skåne, Halland, Blekinge eller längs med kusten i Kalmar län gäller andra regler då dessa län räknas som känsliga områden. Idag är det inte tillåtet att sprida gödsel mellan 1 december och 28 februari såvida den inte brukas ned inom 12 timmar. Gödseln ska då blandas runt med markskiktet, minst 10 cm djupt. • • • • av gödseln ger motsvarande effekt. Sprid vid låg temperatur. Sprid gärna på kvällen. Sprid när det inte blåser, undvik kraftig vind. Använd släpslangsspridning för att minska den exponerade ytan. Använd myllningsaggregat för att direkt få ner gödseln i jorden. SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Vid spridning av gödsel gäller det att ta hänsyn till gödselns totala näringsinnehåll av både kväve, fosfor och kalium. Bäst utnyttjas gödseln om den sprids jämnt och givan anpassas till grödans behov. Dessutom bör man så långt som möjligt välja en bra spridningstidpunkt. Gödsel som innehåller mycket ammoniumkväve, såsom flytgödsel och urin, bör spridas när grödan behöver växtnäringen, eller strax dessförinnan. Flytgödsel och urin utnyttjas därför bäst om den sprids på våren. Djupströgödsel och fastgödsel med hög ts-halt, med mycket organiskt bunden näring, kan med fördel spridas sent på hösten. Näringen hinner då frigöras till våren. Om fastgödseln däremot mer liknar kletgödsel ger vårspridning ett bättre växtnäringsutnyttjande. Vid spridningen gäller det att inte förlora kväve genom ammoniakavgång. Risken är störst för urin och flytgödsel. Det väsentliga är att se till att gödseln snabbt får god kontakt med markpartiklarna som binder ammonium. Effektiva åtgärder • • Snabb (inom fyra timmar) nedbrukning med harv och/eller plog. Sprid vid regn eller strax före. Regnet hjälper gödseln att tränga ner i marken. Utspädning 7 KRAV PÅ LAGRINGSKAPACITET För gårdar med nöt, häst, får och getter gäller 6 månader om man har 10-100 djurenheter. Överstiger man 100 djurenheter ska man kunna lagra gödseln i 8 månader. För grisgårdar gäller 10 månader om man har fler än 10 djurenheter. Mer intressant läsning om gödsel hittar du bl.a. på Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se. Du hittar även information i Miljöhusesynen, www.miljohusesyn.nu. Har du frågor eller funderingar kan du höra av dig till Mikael Briland tfn. 010-223 73 29. Mikael Briland [email protected] VINTERN/VÅREN 2015 Detta nyhetsblad ingår i det svenska landsbygdsprogrammet som finansieras av Sverige och EU. Här finns både aktiviteter i länsstyrelsens regi och upphandlade aktiviteter. Odla miljövänligt! En ny odlingssäsong av frukt och bär står för dörren. ODR Total Lantbruk Kronobergs län Vård/restaurering av stenmurar/jordkällare Under dagen lär vi oss grunderna i stenmursläggning och olika typer av murar. Vi diskuterar aktuellt växtskydd enligt IP-reglerna. Datum och plats: Söndagen den 12 april, Granhult, Norrhult, kl. 09.00-15.30 Lokal: Kärrasands bygdegård, Urshult Tid: Torsdagen den 12 mars, kl. 19.30-22.00 Medverkan av trädgårdskonsulent Magnus Engstedt, Länsstyrelsen i Jönköping. Föreläsningens målgrupp är yrkesodlare. Anmälan senast tre dagar innan kursdag till Kjell Gustafsson, tfn 0470-611 65, 070-586 11 65 eller [email protected]. Vägbeskrivning vid anmälan. Anmälan senast den 8 mars på länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/kronoberg, via kalendern. Välkomna hälsar Kjell Gustafsson, Ängagärdet Natur och Kultur. Under kvällen bjuder vi på kaffe/te och fralla. Välkomna hälsar Malin Fernholm. SAM-information 2015 Gärdsgårdsbygge Nytt landsbygdsprogram med nya miljöersättningar samt nya direktstöd kommer att införas under 2015. Vi bjuder in till information om de nya stödformerna. Under kursen bygger vi praktiskt en gärdsgård. Du lär dig vilket material som behövs och kan tekniken att bygga en traditionell gärdsgård med vidjor. Platser: Torsdagen den 9 april, Borgen, Lenhovda Tisdagen den 14 april, Folkets Hus, Alvesta Onsdagen den 15 april, Folkets Hus, Jät Torsdagen den 16 april, Ljungbystopp, Ljungby Datum och platser: Måndagen den 6 april, Härlunda, Älmhult, kl. 9.00-15.30 Söndagen den 26 april, Tveta, Växjö, kl. 9.00-15.30 Anmälan görs tre dagar innan kursdag till Kjell Gustafsson, tfn 0470-611 65, 070-586 11 65 eller [email protected]. Vägbeskrivning vid anmälan. Tid: Samtliga kvällar kl. 19.00-22.00 Ingen föranmälan. Fika finns att köpa. OBS! Endast kontant betalning. Välkomna hälsar Kjell Gustafsson, Ängagärdet Natur och Kultur. Informationsträffarna genomförs i samarbete med LRF Sydost. Välkomna hälsar Ulla-Britt Johansson med medarbetare. LÄNSSTYRELSEN 351 86 VÄXJÖ Besöksadress Kungsgatan 8 Telefon 010 223 70 00 8 Hemsida www.lansstyrelsen.se/kronoberg
© Copyright 2024