1. No category

Kvalitetsrapport läsåret 2014-15
Praktiska Gymnasiet i Märsta
20150630
Johan Segerfeldt
1
1 Inledning
Kommentar till rapporten
Då jag (rektor Johan Segerfeldt) skriver i rapporten används Arial 12p och då lärarna
skriver används Calibri 11p. Detta för att tydliggöra för läsaren vem det är som gör
vilken analys.
1.1 Systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå
I skollagens 4 kap. 4, 5 och 6 §§ finns bestämmelser om kvalitetsarbete. Den här
rapporten sammanfattar skolans kvalitetsarbete under det gångna läsåret. I bilagorna
finns det statistiska underlaget för rapportens analys och åtgärder. Rapporten
kommer att användas dels som ett underlag för skolan att ta fram åtgärder för
kommande läsår, dels som underlag för koncernens fortsatta kvalitetsarbete.
Lärarna har varit involverade genom att de har genomfört utvärderingar av sina
kurser och analyser av desamma, genom medarbetarundersökningar, genom de
betygskonferenser som har genomförts, genom analyser av resultaten och genom de
samtal, konferenser och möten som har hållits under årets gång.
Eleverna har i första hand varit delaktiga i rapporten genom Skolbarometern som är
det redskap Praktiska Sverige AB använder för att mäta elevnöjdheten. I andra hand
har delaktigheten skett genom de utvärderingar de har gjort i respektive ämne.
Självklart har även möten med elevrådet och enskilda elever bidragit till innehållet,
men då på ett mer indirekt sätt.
Kvalitetsrapporten är det främsta underlaget för det vidare kvalitetsarbetet på och
som ett direkt resultat av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på skolan har
vi identifierat och analyserat våra förbättringsområden som vi kommer att fokusera på
under kommande läsår.
1.2 Praktiska idag
Praktiska Sverige AB har genomgått en rad förändringar de senaste åren. Detta har
berott på en rad saker, men det som är viktigast för denna rapport är att
organisationen har genomgått ett stålbad såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Det
ekonomiska stålbadet har medfört att flera skolor som inte bedömts stå på en
tillräckligt solid grund har lagts ner och organisationen har setts över och anpassats
efter dagens behov på ett sätt som gjort att framtiden ser mycket ljusare ut ur det
ekonomiska perspektivet. Ur det kvalitetsmässiga perspektivet har Skolinspektionens
granskningar de senaste åren inneburit en helt annan fokus på kvaliteten i
organisationen och en starkare styrning från huvudmannen. Detta upplever jag som
rektor på en lokal praktiskaskola som mycket positivt i och med att det samtidigt har
inneburit att man fått mycket stöd genom de gemensamma rutiner som har
upprättats. Fokus på kvalitet från huvudmannens sida har också gjort att man även
på lokal nivå har lyft kvalitetsfrågorna.
Som jag skrev i föregående kvalitetsrapport upplevde jag en oro i verksamheten då
jag tillträdde i december 2013. Oron orsakades av, enligt min uppfattning, av många
2
rektorsbyten under relativt kort tid. Den senaste rektorn var dessutom rektor på två
skolor samtidigt, vilket innebar att det blev ganska fritt för individuella lösningar på
skolan. Vidare hade det också varit många lärarbyten strax före mitt tillträde. Detta
sammantaget ledde till att det rådde en osäkerhet bland såväl personal som elever,
vilken nu har stillats. Under VT 14 låg fokus på att skapa nya rutiner för skolan för att
säkerställa att de kvalitetsmässiga grunderna är uppnådda, då detta skapar arbetsro
och trygghet för såväl lärare som elever. Under innevarande läsår har vi fortsatt att
jobba med rutinerna för att finslipa dem och anpassa dem efter rådande
förhållanden. Nu känner vi att vi har hittat former som fungerar, även om det förstås
är ett pågående arbete att lyfta dessa frågor för att hela tiden säkerställa att vi har en
lokal organisation som är väl anpassad till våra förutsättningar.
Under andra halvan av föregående läsår kunde vi se en uppåtgående trend och
denna har fortsatt. Måluppfyllelsen har gått upp, framför allt har andelen elever som
når en examen ökat dramatiskt, elevnöjdheten och medarbetarnöjdheten har också
gått upp på de allra flesta punkter. Vi har en positiv trend, även om det förstås finns
saker vi måste jobba vidare med för att nå vårt mål, vilket är att vara det naturliga
valet för alla elever i närområdet som är intresserade av att gå något av de program
vi erbjuder. Med det sagt vill jag påpeka att man som skola enligt mig endast ha ett
mål och det är att alla elever på skolan ska nå sina mål. Alla elever som går nationellt
program ska nå en examen och de elever som går introduktionsprogram ska
antingen ha kommit in på nationellt program och tagit en examen eller fått jobb efter
avslutad utbildning. Något annat kan vi aldrig vara nöjda med. För att lyckas med
detta måste vi dock ha många medel att jobba med för att nå målet. Vi måste
fortsätta på den inslagna vägen; fortsätta se varje elev och möta varje elevs
personliga förutsättningar. Ha en personal med tydlig elevfokus som känner sig
utmanade och stimulerade i sitt arbete, fortsätta jobba hårt med att säkerställa
studiero och trygghet på skolan och ha en tydlig ledning och tydliga uttalade mål och
förväntningar på såväl elever som personal på skolan.
Även om vi har gjort framsteg är närvaron fortfarande skrämmande hög på skolan. Vi
vet att detta är nyckeln till framgång. All skolforskning visar ett tydligt samband
mellan närvaro och studieresultat, varför en förbättring av närvaron blir vår största
utmaning även under kommande läsår.
Ekonomiskt har vi en stor utmaning i att lyckas locka till oss fler elever. Då vi haft
dåligt rykte tidigare är det kanske inte speciellt förvånande att elevrekryteringen
föregående år inte gick riktigt som vi skulle önskat. Inför kommande läsår ser vi dock
att de förbättringar vi gjort fått önskat resultat. Vi räknar med att kunna knyta till oss
ca 50 elever till nästa läsår och då bryter vi den vikande trend vi haft under ett par år
då vi inte riktigt har levererat den höga kvalitet man som elev har rätt att förvänta sig.
3
1.3 Förutsättningar
1.3.1 Elever
Läsår 2014/15
2014/15
Åk 1
Program Totalt
NP
Lärling
Åk 2
Imyrk
Impro
NP
Lärling
Åk 3
Imyrk
Impro
NP
Lärling
Imyrk
Impro
BAHUS
21
2
BAMAL
17
2
BFPED
22
0
2
4
EEELT
17
2
0
HAHAN
8
0
0
HTTUR
11
0
2
0
0
2
4
2
0
1
0
0
0
Totalt
96
6
4
16
5
9
12
5
3
15
18
3
0
0
7
1
2
1
0
0
3
4
1
0
1
2
2
1
3
4
1
0
3
1
3
1
1
1
5
1
0
3
0
1
2
0
0
5
4
0
0
1
1
2
0
0
1
2
1
0
0
1
Läsår 2013/14
BAHUS
34
BAMAL
14
BFPED
24
EEELT
20
HAHAN HTTUR
18
14
BAPLA
2
Föregående år hade vi tio elever färre än året innan och i år har vi alltså 33 elever
färre ytterligare. Som jag nämnde ovan tror vi att detta beror på att skolan haft ett
dåligt rykte som gjort att vi inte lyckats locka till oss de elever som är intresserade av
våra program. Självklart spelar GY 11 och de mindre elevkullarna också roll, men inte
desto mindre tror jag inte att det hade sett likadant ut om vi hade haft ett konsekvent
fokus på kvalitet över tid. Det tar tid att ändra folks uppfattning om skolan. Även om vi
nu har god ordning och bra strukturer på skolan är det först till kommande läsår vi
kan ha förhoppningar om att detta hunnit sprida sig till elever och studie- och
yrkesvägledare i vårt närområde. Vi har också haft 20 avhopp (33 föregående år),
men dessa har inte berott på att eleverna har varit missnöjda med utbildningen. Fyra
av dessa 20 elever utgörs av elever som har gått ett fjärde år. Av dessa fyra har två
klarat av att ta en examen och avbröt av den anledningen sina studier, så en mer
rättvisande statistik skulle därför vara 18 avhopp.
Avhoppen beror i första hand på kringliggande faktorer som gjort att eleverna inte har
kunnat tillgodogöra sig utbildningen, i första hand beroende på psykisk ohälsa.
Elevhälsan har i dessa fall jobbat intensivt med att försöka få tillbaka dem till skolan,
då forskning tydligt visar att även om man inte tar en examen lyckas man mycket
bättre i livet om man faktiskt får färdigt sin utbildning. Flera gånger har elever valt att
göra sig oanträffbara, varför de har blivit utskrivna. Tre elever har valt att byta
program under läsåret och då också bytt skola eftersom vi inte har kunnat erbjuda
det program de har önskat gå.
Det som oroar i denna statistik är det höga antalet elever som hoppar av genom att
helt enkelt sluta komma till skolan och göra sig oanträffbara (nio elever). De är ofta
4
över 18 år och då är våra möjligheter till påtryckningar från vårdnadshavare och
socialtjänst starkt begränsade. Vi försöker nå dem på alla sätt; telefon, sms,
Facebook, mejl, hembesök, men då en person som är myndig väljer att inte gå i
skolan och aktivt undviker kontakt med skolan är det svårt att påverka. Detta var en
av de saker vi fokuserade på under året och om man jämför med föregående år, då
vi som sagt tappade 33 elever måste vi ändå säga att vi har kommit en bit på vägen.
Husbyggnadsinriktningen, handelsprogrammet och hotell- och turismprogrammet är
de program som har tappat mest, övriga ligger kvar på en liknande nivå. Söksiffrorna
för HT och HA ser bra ut inför nästa år i förhållande till hur många som går ut,
husbyggnad kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå nästa år. De elever som
går yrkesintroduktion behandlas i denna del av statistiken som om de gick på
nationellt program, då de läser alla praktiska ämnen tillsammans med de behöriga
eleverna. Det är ändå värt att nämna att 22 av våra elever går yrkesintroduktion och
ytterligare åtta går programinriktat individuellt val. Här är det två årskurser som står
ut; BAHUS åk 1 och BFPED åk 1. I BF handlar det i första hand om elever som har
haft svårt att klara av matten och ytterligare något ämne, medan problembilden i åk 1
på BAHUS är mer komplex. Detta skapar givetvis speciella förutsättningar för dessa
klasser. Vi har gjort mycket för att anpassa undervisningen till de speciella
förutsättningar som kommer av denna fördelning i elevernas förkunskaper, mer om
det senare
Könsfördelningen mellan män och kvinnor på skolan är 67 % män (64 elever) och 33
% kvinnor (32 elever). Den främsta anledningen till en något sned könsfördelning är
de program vi erbjuder, där det bara finns sammanlagt tre kvinnor på BAHUS,
BAMAL och EEELT tillsammans (som också är de största programmen), medan det
finns flera män på HAHAN, BFPED och HTTUR (där framför allt HT och HA har få
elever totalt sett). Vi strävar efter en jämnare könsfördelning på skolan då vi tror att
det bidrar positivt till arbetsklimatet och studieron. Till nästa år ser vi att det är fler
kvinnliga elever som har sökt HT och HA, varför det kommer att leda till en jämnare
könsfördelning. Vi har idag tre kvinnliga elever på måleriprogrammet och vi har
använt oss av dessa i marknadsföringen av byggprogrammet för att på så sätt också
kunna jämna ut könsfördelningen på byggprogrammet som annars är väldigt
dominerat av män. Idag finns det helt andra hjälpmedel i byggbranschen, varför det
inte finns några egentliga fysiska hinder för kvinnor att klara sig bra inom
byggbranschen. Det har under våren framkommit i media att det finns en
diskriminering av kvinnor inom byggsektorn, vilket förstås kan försvåra detta arbete.
Samtidigt har det ju inneburit att branschen och inte minst facken börjat fokusera på
detta, varför vi kan hoppas på att få en viss draghjälp från branschen att rätta till den
könsmässiga snedfördelningen i rekryteringen till bygg- och elprogrammen.
Vi har på skolan ett stort antal elever som går introduktionsprogram och detta skapar
speciella förutsättningar på många områden. Detta gäller framför allt åk 1 där
förhållandet är 21 elever på introduktionsprogram och endast tio på nationellt
program eller lärlingsprogram. Det är vår förhoppning att andelen elever på
introduktionsprogrammen kommer att sjunka nästa år och så ser det också ut på
gymnasieantagningens preliminära siffror. Värt att tillägga är att vi har lyckats lyfta
fyra elever från introduktionsprogram in på nationellt program eller lärlingsprogram
under året.
5
1.3.2 Personal
I nedanstående tabell finns personalen som varit anställd under läsåret 2014/15. Det
är förstås oerhört glädjande att kunna konstatera att behörighetsgraden har stigit
avsevärt under läsåret som gick. Förra året var 60 % av lärarna behöriga och idag är
det endast två undervisande lärare som är obehöriga (precis som föregående
kvalitetsrapport förutspådde), vilket innebär att över 83 % av lärarkåren är behörig.
Båda dessa båda obehöriga lärare har genomgått Praktiska Sveriges pedagogiska
utbildning, PiL (Praktiska i Lärande), vilket också innebär att samtliga undervisande
lärare kommer att bli tillsvidareanställda under sommaren. Detta bådar gott för det vi
tror är en av framgångsfaktorerna för vår skola i framtiden, stabilitet och kontinuitet.
Namn
Märsta
Befattning
Behörighet Övrigt
Khosrow Ahmadi
2011-08-15
Ma, data
Ja
Thomas Westergård
2014-08-09
Bygg
Ja
Daniel Bennet
2013-10-03
Måleri
Ja
Patrik Brishag
2013-11-04
Bygg
Nej
Har genomfört PiL
Louise Ceder
2013-11-15
BF, spec ped
Ja
Har specialpedagogisk kompetens
Niclas Koskela
2011-08-15
Sv
Ja
Susanne Lindberg
2013-09-10
HA
Ja
Jörgen Lornudd
2013-08-12
Sh, re, hi, nk
Ja
Jens Melkeraaen
2013-09-30
HT
Ja
Tony Nyberg
2009-05-01
En, I&H
Ja
Birgitta Sundbaum
2010-07-01
Ellärare
Nej
Har genomgått PiL
Tobbe Larsson
2012-08-01
Ellärare
Ja
Slutade 1/9 2014
Marie Thörnblad
2013-09-30
BF-lärare
Ja
Jakob Durling
2014-10-01
Resurslärare
Nej
Aristide Sanchez
2015-02-01
Elevassistent
Nej
Johan Segerfeldt
2013-12-02
Rektor
Ulrika Franking
2012-08-01
Adm
Bezime Azizsson
2011-09-07
Matvärd
Marianne Liljeholt
2014-01-07
Skolsköterska Ja
Kim Hildebrand
2015-01-07
Kurator
Ja
Sirpa Nyman
2014-01-07
SYV
Ja
Lång erfarenhet av undervisning
Går rektorsutbildning, behörig lärare
Pedagogisk personal
Under läsåret har vi tvingats göra några nedskärningar till följd av det vikande
elevunderlaget. I början av läsåret hade vi haft 9 lärare på 100 % tjänst, 2 på 80 %, 1
på 60 %, 1 på 50 % och 1 på 40 %, totalt 12,1 tjänster på 101 elever vilket ger en
lärartäthet på 12 lärare per 100 elever, vilket ligger långt över snittet, såväl nationellt,
6
som regionalt och lokalt. Redan då var lärartätheten tilltagen i överkant och efter att
några elever hoppat av, vi hade vi slutet av terminen endast 94 elever, blev det
omöjligt att behålla lika många tjänster. Därför var fördelningen i slutet av terminen 7
lärare på 100 %, 3 på 80 %, 1 på 70 %, 1 på 60 %. Dessutom blev
specialpedagogen som också undervisade i BF-ämnen långtidssjukskriven i
december. Vi har då tagit in en specialpedagog som konsult för att täcka upp
behovet så mycket som möjligt. Vidare har vi anställt en elevassistent. Antalet
tjänster bland undervisande lärare under vårterminen har därför sjunkit till 10,7 på 94
elever, vilket dock ger en lärartäthet på 11,4 lärartjänster per 100 elever, vilket även
det är mycket bra. Vi har emellertid bedömt det som mycket viktigt att ha en hög
lärartäthet eftersom vi har många elever som inte är behöriga till nationellt program
och även elever som uppvisar brister i kunskaper i svenska, engelska och matte och
därför är i behov av stöd.
Redan föregående år utökade vi stödfunktionerna på skolan och det har vi fortsatt
med. Vi har en resurslärare på 100 % och en specialpedagog på 50 %. Som tidigare
nämnts har vi anställt en elevassistent på 50 % och sedan tidigare har vi en
skolsköterska och en kurator anställda på 20 % var och vi har också en SYV anställd
på 20 %. Vidare har vi tillgång till skolpsykolog och skolläkare som dock inte har sin
arbetsplats på skolan utan som kontaktas vid behov. EHT har alltså 1,1 tjänst, vilket
även det måste ses som väldigt högt på en skola med endast 94 elever. Räknar man
in specialläraren och elevassistenten i EHT blir det 2,6 tjänster och då blir det förstås
ännu tydligare vilken omfattande satsning skolan har gjort på att stärka elevhälsan
och stödet till elever med särskilda behov.
Som tidigare nämnts var behörighetsgraden bland lärarna för låg, men de åtgärder
som planerades under föregående år har nu genomförts och vi har nått just det vi
eftersträvade under föregående år, dvs en höjning från 60 % behöriga lärare till 85%,
vilket måste ses som en anmärkningsvärd höjning på kort tid. Detta gäller speciellt
med tanke på att skolan bara har praktiska program, där det är svårare att få tag på
behöriga lärare. Vår medvetna satsning på en höjning av behörighetsgraden har
alltså lyckats fullt ut.
1.3.3 Lokaler
Vi har fortsatt jobba med våra lokaler, framför allt har vi genomfört en omfattande
ombyggnation av våra bygglokaler. Detta har vi lyckats kombinera med undervisning
och eleverna har genom denna ombyggnation kunnat nå flera kursmål. Utöver
bygglokalerna har vi ytterligare förbättrat säkerheten på flera områden och gjort en
rad åtgärder för att öka trivseln på skolan.
Vi har också initierat en rad åtgärder som kommer att genomföras under kommande
läsår. Vi kommer att bygga ett nytt fik med tillhörande uppehållsrum för eleverna.
Eleverna har också efterfrågat möjligheter att aktivera sig utomhus, varför vi planerar
bygga en basketplan där vi tidigare hade parkeringsplatser utanför A-huset. Detta
innebär att vi kommer flytta parkeringsplatserna till gaveln av A-huset.
2 Målsättningar
7
2.1 Nationella mål
Skolans mål kan inte avvika från de mål Sveriges riksdag och regering har satt upp
för gymnasieskolan genom skollag och gymnasieförordning.
2.2 Praktiskas övergripande mål
Praktiskas mål är att ge våra elever en kvalitativ utbildning som leder till hög
måluppfyllelse, yrkesexamen och anställningsbarhet efter avslutad
gymnasieutbildning.
2.3 Praktiska Märstas mål för läsåret
Föregående år valde vi att fokusera på följande områden: Närvaron, måluppfyllelsen
när det gäller kunskapsnivåerna och bättre sammanhållning och skolkänsla. Vi tycker
att vi har lyckats väl när det gäller att förbättra måluppfyllelsen och att förbättra
sammanhållningen och skolkänslan. Detta framgår också tydligt av betygen och av
de elevundersökningar skolan genomfört. Vi är dock inte alls nöjda med hur lite
närvaron förbättrats och detta kommer att vara ett fokusområde även nästa läsår. Vi
ser ingen anledning att byta fokus inför nästa år utan den kommer att fortsätta att
ligga på ökad målfyllelse, ökad trivsel och sammanhållning och då framför allt
förbättrad närvaro.
2.3.1 Betyg och ökad måluppfyllelse
Målet vi satte för detta läsår var att betygen ska ha förbättrats med minst 10 %. Varje
program har också fått sätta sina egna mål, dessa och det faktiska utfallet kan ses i
tabellen under 3.1.1.
Vi strävar självklart efter att alla våra elever ska nå minst ett E i samtliga kurser.
Samtidigt är det så att många av de elever som söker sig till skolan har en
problematisk skolbakgrund, varför detta inte är ett mål som vi kommer att uppnå
nästa läsår, men det är ditåt vi måste sträva. Vi ser redan nu att betygen har
förbättras jämfört med föregående år. Till nästa år är vår ambition att betygen ska ha
förbättrats med minst 10 %.
2.3.2 Anställningsbarhet
Då vi har som mål att förbereda eleverna för arbetslivet anser vi också att det är
mycket viktigt att mäta hur många elever som går vidare mot en anställning eller
vidare studier efter examen. Lärarna på respektive program fick sätta upp mål på
motsvarande sätt som för måluppfyllelsen. Mål för innevarande läsår angående
sysselsättning efter studier var:
Anställningar efter examen
Mål
Uppnått resultat
8
Studier
Utom
yrket
studier
Inom yrket
Utom yrket
BAHUS
77,5
10
0
85,7
0
0
BAMAL
67
33
0
87,5
12,5
0
BFPED
50
30
20
50
0
0
EEELT
80
20
0
66,7
0
22,2
HAHAN
67
33
0
0
67
33
HTTUR
0
100
0
0
100
0
Inom yrket
Att få jobb inom yrket ser vi som mer eftersträvansvärt än utom yrket och vidare
studier jämställer vi med att få jobb inom yrket. Det är ett litet fåtal som inte går vidare
mot anställning eller vidare studier, 88 % av våra elever går vidare mot en anställning
eller vidare studier och det är vi väldigt nöjda med. Vi har överträffat våra mål på
samtliga program och det är förstås en väldigt stor framgång, framför allt för våra
elever, men också för skolan.
2.3.3 Särskilt stöd
Märsta praktiska har idag fullgoda stödfunktioner och fullgoda stödrutiner. Alla lärare
är informerade om gången kring ett elevärende och vi informerar också samtliga
lärare om hur eleverna utvecklas och vilka som EHT har extra fokus på för tillfället.
Rutinerna för EHT presenteras i bifogat dokument.
De som har ingått i EHT under läsåret 2014/15 är följande:
Rektor Johan Segerfeldt
Specialpedagog Louise Ceder, samt under delar av vårterminen hennes vikarie
Annika Bergman
Speciallärare/resurslärare Jakob Durling
Skolsköterska Marianne Liljeholt
Skolkurator Kim Hildebrand
Möten har hållits varje onsdag kl 09.00 och personalen har sedan informerats på
personalmötet kl 15.30 på den stående första punkten som heter ”Elevärenden”. Jag
går dock inte mer in på rutinerna här utan hänvisar till bilagan.
9
Under punkten 1.3.2 – Personal redogörs också för hur stora tjänster respektive
medlem i EHT har. Personligen anser jag att vi numera väl lever upp till lagstiftarens
krav på elevstöd.
Till frågan om särskilt stöd hör av frånvaroproblematiken som Praktiska Märsta har
haft ett stort problem med. Vårt mål för kommande läsår är att den ogiltiga frånvaron
ska minska till högst 10 %. Detta är dock från en väldigt hög nivå och även om vi når
detta mål måste vi jobba vidare kommande år, eftersom målet på lång sikt är att den
ogiltiga frånvaron inte ska vara högre än 4 %. Till följd av ändrad lagstiftning 1/7 2014
där riksdagen beslutade ändra skrivningen kring hur man ska bemöta elever som inte
når målen har vi analyserat våra rutiner ytterligare och har efter det beslutat att
upprätta arbetslag. Syftet med detta är att öka kommunikationen mellan lärarna i
allmänhet och kring de elever som uppvisar svårigheter att nå målen i synnerhet.
Målet med arbetslagen ur ett elevhälsoperspektiv är kortfattat att lärarna ska kunna
utbyta tankar och erfarenheter kring hur vi bäst stöder och hjälper elever som har
svårigheter att nå målen. Vidare ska arbetslagen också hjälpa varandra att hålla koll
på elevernas närvaro så att vi snabbt kan sätta in rätt åtgärder, såväl i
undervisningen som i EHT om så behövs.
2.3.4 Värdegrundsarbete
I samband med att läsåret 2014/15 startade var samtliga elever delaktiga i
upprättandet/uppdateringen av skolan likabehandlingsplan. Eleverna fick ha
synpunkter på såväl planen som skolans regler. Det vi märkte då var att elevernas
engagemang för detta arbete begränsades till regelfrågorna. Elevernas synpunkter
handlade dock ofta om saker som vi inte kan ändra, t ex att man inte få röka på
skolgården. Några saker var dock av den arten att vi kunde ta hänsyn till dem och då
gjorde vi förstås det. Elevernas synpunkter sammanställdes dock och rektor och/eller
mentor återkopplade elevernas synpunkter till dem för att de ska förstå varför vi har
de regler vi har och varför likabehandlingsplanen ser ut som den gör.
Men med tanke på erfarenheterna från tidigare år kommer vi ha ett nytt upplägg i
samband med läsårsstart 2015/16 där vi kommer att närma oss detta på ett mer
handfast sätt som förhoppningsvis kommer att bidra till att eleverna blir mer
delaktiga. Till exempel tänker vi oss att jobba med fyra-hörn-övningar och liknande
för att konkretisera vad likabehandlingsplanen faktiskt handlar om. Med
utgångspunkt från fyra-hörn-övningarna kan vi sedan diskutera hur
likabehandlingsplanen, och därmed även reglerna, ska se ut. Övningarna ska
självklart handla om saker eleverna kan påverka, inte rökning och liknande.
Den befintliga likabehandlingsplanen redogör dock tydligt för skolans värdegrund och
hur vi vill och förväntar oss att elever ska bete sig mot varandra och personal och hur
personalen ska bete sig mot elever. Vi har också tydliga rutiner för hur personalen
och skolan ska agera ifall någon skulle bryta mot dessa regler.
Värdegrundsarbetet handlar dock förstås om väldigt mycket mer än regler och
rutiner, det viktigaste i detta arbete är det förhållningssätt vi har gentemot eleverna
och de signaler vi sänder ut. Personalen måste i alla lägen vara förebilder och själv
10
jobba och agera på det sätt vi förväntar oss av eleverna. Det handlar också om att
ställa höga krav på våra elever och ha höga förväntningar på dem.
Under föregående år hände det vid tre tillfällen att elever bröt på ett sätt mot de regler
vi bestämt gemensamt att handlingstrappan aktualiserades. Åtgärderna fick önskad
effekt och vi känner oss trygga med de rutiner vi har i vår likabehandlingsplan.
Rutinerna fungerar som förväntat.
.2.3.5 Elevinflytande
Sedan januari 2014 finns det ett elevråd på skolan. Varje klass har fått möjlighet att
utse en elevrådsrepresentant och klassråd hålls under mentorstiden minst var tredje
vecka. På så sätt nås elevrådet av samtliga elevers synpunkter och dessa nås också
av elevrådets beslut. Under början av läsåret har rektor eller av honom utsedd
personal deltagit i elevrådsmötena, då elevrådet önskar detta. Under läsårets gång
har elevrådet blivit mer autonomt och elevråd har kunnat genomföras utan att
skolledning har behövt närvara på möten. Elevrådets ordförande har också deltagit i
huvudmannens utbildning för elevråd med mycket lyckat resultat. Jag kan som rektor
se en stor förändring i drivkraft och initiativ efter att träffen/utbildningen genomförts.
Tanken är också att dessa utbildningar ska genomföras varje år.
Vidare har alla lärare fått kompetensutveckling när det gäller att jobba med
elevinflytande i undervisningen. Det handlar mycket om att lärarna ska få förståelse
för att undervisningen blir bättre och att lärarna själva faktiskt tjänar på att göra
eleverna mer delaktiga i undervisningen. Alla elever upplyses om hur de kan påverka
undervisningen och uppmuntras också att göra det. Vidare har alla lärare fått
utbildning i hur man bäst bemöter elever med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (ADHD, Asperger, ADD, etc). Detta genomfördes som
utbildningsserie i fyra omgångar med föreläsningar, litteraturstudier, samtal och
inlämningar.
Utöver ovanstående genomförs utvärderingar av samtliga kurser för att fånga in
elevernas synpunkter och skolan genomför också en s k Skolbarometer för att fånga
in elevernas synpunkter på skolan som helhet. Rektor tar del av resultatet från såväl
Skolbarometer som utvärderingar och samtalar kring dessa med elevrådet. Lärarna
genomför också samtal med sina mentorselever kring resultatet av nämnda
utvärderingar och analyserar resultatet av såväl undersökningarna som själva
samtalet. Detta är sedan en av de viktigaste källorna för vårt systematiska
kvalitetsarbete. Mer om detta nedan.
När det gäller elevens inflytande över sin individuella studieplan så har den senaste
skolreformen självklart bidragit till att den blivit mer begränsad än under tidigare
lagstiftning. Det sätt vi har valt att arbeta med detta är i första hand genom det
individuella valet där eleven får möjlighet att prata med undervisande lärare och SYV
innan de genomför sina val. Om eleven vill läsa ett utökat program följer vi våra
rutiner som redogörs för i bifogat dokument, Lärarpärm, punkt 5, sidan 7. Om eleven
vill ha ett reducerat program följer detta samma gång som ett uppmärksammande då
bakgrunden till elevens önskemål i detta fall måste utredas. Sedan finns förstås en
möjlighet att anpassa programfördjupningarna utifrån elevens önskemål, men detta
sker inte i så stor omfattning, eftersom vi är en liten skola och det oftast krävs ett
11
visst antal elever för att kunna sätta igång en kurs. Då vi haft möjlighet att knyta
kursen till praktiken har det dock skett, men som sagt, i mindre omfattning.
2.3.6 Kvalitetssäkring av APU/APL
Förra året fick vi kritik från Skolinspektionen för vårt arbete med APL. Då gällde det
hur vi säkerställde att vi tog tillvara kunskaperna om elevernas förmågor och
färdigheter från praktiken i betygsättningen och hur vi säkerställde att
praktikplatserna hade den karaktären att eleverna kunde nå kurs- och examensmål
under praktiken. För att komma till rätta med denna kritik genomförde vi följande
åtgärder:
1. Samtliga lärare som är ansvariga för APL ska rapportera sina kontakter med
APL-platserna till rektor en gång per månad. Detta kommer förhoppningsvis
kunna upphöra ganska snart och det är bara att se som en kontrollåtgärd tills
vi känner oss säkra på att våra rutiner i kontakten med APL-platserna
fungerar.
2. BF är det program som har lyckats bäst i såväl att skapa platser som att följa
upp elevernas framsteg på praktiken. BF-lärarna har därför fått undervisa
övriga lärare hur de jobbat och rektor har beslutat att samtliga lärare ska följa
deras rutiner, som bl a innefattar den matris huvudmannen tillhandahåller för
uppföljning av examensmål.
3. Vi har också utvecklat vårt kontaktnät för anskaffande av praktikplatser/APLplatser. Då tidigare lärare slutade försvann också det kontaktnät de hade
byggt upp. Idag finns det elever som inte har praktik, men då beror det
uteslutande på att de antingen har valt att tacka nej till ett flertal platser som
skolan erbjudit eller misskött sina platser. Det har också berott på att eleverna
tydligt meddelat att de inte är intresserade av praktik. Det senare leder till en
annan problematik, men den kommer inte att behandlas här.
Då Skolinspektionen genomförde sin senaste planerade inspektion fick skolan kritik
för hur vi jobbade med att motverka kränkningar på praktikplatsen. Vårt svar på
denna kritik ska lämnas in senast den 1/9 2015, men vi har redan kommit långt i våra
tankar kring hur vi bäst agerar för att åtgärda våra tillkortakommanden. Det har vid ett
tillfälle hänt att en elev blivit dåligt behandlad på sin praktikplats och då skapade vi
en handlingsplan för hur skolan ska agera i sådana fall. Denna handlingsplan ska
tillfogas Likabehandlingsplanen. I Likabehandlingsplanen ska också
värdegrundsarbetet på praktiken föras in. I den säkerhetsbedömning av
praktikplatser som alla elever gör på sin praktik ska vi också föra in en bedömning av
den psykosociala miljön. Vidare kommer vi bli bättre på att diskutera
värdegrundsfrågor i allmänhet på skolan och just när det värdegrundsfrågor under
praktiken i synnerhet. På så sätt tänker vi oss att vi kommer tillrätta med den kritik
skolan fick från Skolinspektionen.
2.3.7 Handledarutbildning och lärlingsråd
Förra läsåret skrev vi att vi valt att avvakta Skolverkets riktlinjer i frågan om
handledarutbildingar, men att vi skulle komma igång med detta arbete så fort
12
riktlinjerna från dels Skolverket och dels från huvudmannen har kommit skolan till
handa. Nu har Skolverket upprättat en handledarutbildning för handledare på
praktikplatsen och huvudmannen har givit instruktioner kring hur vi bör förhålla oss till
dessa. Skolans rektor har varit på utbildning om vad denna innebär och hur den kan
användas på skolorna. Läraren i BF-ämnen har varit på en längre utbildning och har
sedan varit den som drivit frågan på skolan. Alla lärare som har ett APL-ansvar har
fått gå igenom utbildningen och inför nästa läsår ska de ”sälja in” utbildningen till
respektive handledare på praktikplatserna. Skolverket erbjuder ju också en ersättning
för de handledare som genomgår utbildningen, vilket vi tänker oss borde bidra till
handledarnas benägenhet att faktiskt genomgå utbildningen. Detta tror vi i hög grad
kommer att bidra till en höjning av handledarnas förmåga och därmed en förbättring
av kvaliteten på utbildningen.
När det gäller lärlingsråd har vi inte kommit vidare. Däremot har vi kommit mycket
längre när det gäller programråden och där tänker vi att dessa faktiskt tar ut
varandra. Det blir lite kaka på kaka om vi jobbar med både lokala programråd och
lärlingsråd. Vi har inlett ett samarbete med Företagarna i Sigtuna kommun för
samtliga program utom BF (Företagarna organiserar företag inom samtliga branscher
som skolan riktar sig mot, utom just Barn och Fritid). BF har emellertid redan kommit
igång med programråd i samarbete med arbetsgivare inom förskolebranschen.
2.4 Praktiskas lokala mål
Som tidigare nämnts har vi på skolan identifierat vilka saker vi bör fokusera på att
förbättra. Föregående år gällde detta frånvaron, måluppfyllelsen, arbetet med särskilt
stöd och bristande rutiner. Skolan fick efter föregående inspektion från SI ett
vitesföreläggande och det var förstås ett självklart mål för skolan att komma till rätta
med de bristerna som gällde arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram (samt
brister kring APL som behandlats tidigare i detta dokument). Vi har idag fungerande
rutiner och att arbetet med särskilt stöd och åtgärdsplaner är idag på en acceptabel
nivå. Detta tyckte även Skolinspektionen, varför vi inför kommande läsår har valt
andra fokusområden.
Däremot är frånvaron fortfarande på en oacceptabel nivå och måluppfyllelsen kan
alltid bli bättre tills alla elever når en gymnasieexamen och har minst E i alla ämnen.
Därför har vi valt att ha kvar närvaron och måluppfyllelsen som fokusområden även
kommande läsår. Då vi fick ett föreläggande från Skolinspektionen i inspektionen
som genomfördes våren 2015 gällande det förebyggande EHT-arbetet kommer detta
att vara ett fokusområde inför nästa läsår. Detta kommer att kombineras med en
intensifiering av värdegrundsarbetet, då vi tror att detta hänger samman.
I detta sammanhang kan det återigen vara värt att nämna att vi har valt att göra en
omorganisation för att bättre kunna möta de nya förutsättningar som råder på skolan.
Då ett av problemområdena förra läsåret var att det fanns en osäkerhet i rutinerna till
följd av en relativt sett frånvarande rektor och många rektors- och personalbyten, var
det förra året inte aktuellt att direkt skapa arbetslag med stor frihet. Då gällde det att
skapa ordning och struktur på skolan. Det är först när alla vet precis vilka
förutsättningar man har att jobba efter och inom vilka ramar man har friheten att fatta
13
egna beslut det kan vara aktuellt att ge mer frihet till egna beslut. Nu när grunden
finns har vi valt att skapa arbetslag, då beslut bör fattas så nära dem som berörs av
dem som möjligt. Jag tror personligen också att beslut som fattas i mindre grupper
leder till en högre delaktighet i beslutet och de blir bättre förankrade. En avgörande
faktor till framgång i en organisation är att medarbetarna är lojala med fattade beslut
och chansen att de kommer att vara det tror jag ökar ju närmare verksamheten
besluten fattas.
3 Kunskaper
3.1 Avgångselevernas resultat
De saker vi i första hand har tittat på när det gäller avgångseleverna gäller följande:
1. Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever: 12,0, föregående år: 12,2
2. Hur stor andel av avgångseleverna får gymnasieexamen: 77 %,
föregående år 56 %
3. Hur många av dem som tagit examen når högskolebehörighet: 34 %,
föregående år 16 %
3.1.1 Analys och bedömning
Att högskolebehörigheten är låg är inte så konstigt. Vi är en praktisk skola och vi
kommunicerar väldigt tydligt att vi vill göra eleverna anställningsbara och förbereda
dem för arbetslivet. Självklart ser vi det som mycket positivt om eleverna vill läsa in
högskolebehörighet, men då vi är så tydliga i vår kommunikation blir det självklart så
att de som söker vår skola i första hand gör det för att de vill komma ut och jobba
efter examen. Det vi märker är emellertid att resultaten går uppåt, det är mer än
dubbelt så många av eleverna som tagit examen som har högskolebehörighet jämfört
med föregående år. Det kan tyckas lite märkligt att resultaten gällande betygen går
nedåt samtidigt som högskolebehörigheten går uppåt. Då måste man emellertid
också betänka att det var väldigt många fler som tog examen detta år, jämfört med
föregående år. Det är alltså fler betyg som räknas in i statistiken detta år, vilket torde
förklara varför betygsnittet har gått ner. Om man gör en jämförelse hur betygsnittet
ser ut totalt sett detta år jämfört med föregående år är det en klar förbättring.
Måluppfyllelsen är som sagt det centrala i vår verksamhet och vi kan inte vara helt
nöjda innan samtliga elever når sina mål. Målet för de elever som går nationellt
program kan aldrig vara lägre än minst E i alla ämnen, men detta är inget vi kommer
att klara redan nästa år. Vi träffades i höstas för att sätta målen för innevarande
läsår, men även på fem års sikt.
Mål för läsåret
2014/15
Faktiskt utfall,
samtliga betyg
Betyg satta i
år
Mål om fem år,
läsåret 2019/20
14
BAHUS
12,5
11,3
BAMAL
12,5
11,3
BFPED
15
EEELT
11,1
14
11,3
13,5
13
12,8
15,5
12,5
10,7
10
14
HAHAN
14
9,1
8,2
15
HTTUR
13,5
11,3
11,25
14
Teoretiska
ämnen
10,5
9,2
9,2
12,5
Man kan förstås tycka att målet för de teoretiska ämnena är lågt satta, men det är
baserat på historiska erfarenheter. Jag tror och hoppas att vi kommer att tvingas
justera dessa resultat uppåt med tiden. Samtidigt måste jag lyfta fram det faktum att
vi har tagit emot många introduktionselever, främst på yrkesintroduktion, som haft
mycket dåliga förkunskaper och dålig studievana. Detta får i första hand stor effekt på
de gymnasiegemensamma ämnena. Det bör också nämnas att vi har en del elever
som fortfarande går på skolan, kanske främst av sociala skäl, men som mer eller
mindre har gett upp och därför får F eller streck i betyg. Dessa drar förstås ned
betygssnittet.
Resultaten för detta år kommer att redovisas närmare nedan, självklart bör det
noteras att det inte är något program som har nått sina mål för året. Speciellt stor är
avvikelsen på handelsprogrammet och varför avvikelsen är så stor just där måste
analyseras närmare. Kanske var vi överdrivet optimistiska. Det är viktigt att notera att
betygen som är satta i år är något lägre än snittet för samtliga betyg som våra elever
som gick på skolan under innevarande år. De teoretiska ämnena har ju generellt
lägre betyg än de praktiska ämnena, vilket förstås hänger ihop med att vi är ett
praktiskt inriktat gymnasium och elever väljer vår skola för att de har större intresse
för praktiska kurser (och kanske även större praktisk begåvning). Det verkar också
finnas en tendens hos eleverna att studera taktiskt. De vet vilka betyg de behöver för
en examen och lägger därför mindre fokus på de ämnen som inte är avgörande för
att kunna nå en examen. Särskilt tydligt är detta i historia, religion och
samhällskunskap. Matematiken är förstås också ett fokusområde inför nästa termin,
men när om detta nedan.
I föregående kvalitetsrapport gav jag uttryck för en frustration över att orsaken till de
dåliga resultaten i framför allt de teoretiska ämnena alltid låg någon annanstans än
hos den man tillfrågade. Enligt rektor berodde det på många rektors- och lärarbyten,
15
enligt lärarna på eleverna och enligt eleverna på lärarna och skolledningen och
frågar man utbildningsministern beror det på den föregående regeringen och enligt
den föregående regeringen berodde det på regeringen innan. Detta håller förstås
inte.
Självklart finns det utomstående faktorer som bidrar, men de kan vi inte påverka. Vi
får många elever med dåliga förkunskaper och dålig studievana och ibland även från
trassliga hem. Detta är fakta vi inte kan påverka. Därför gäller det i stället att titta på
vad vi KAN påverka. Det är just denna inställning som jag tror är den viktigaste
faktorn när det gäller att höja måluppfyllelsen. Detta har jag som skolledare jobbat
aktivt med och jag kan se en tydlig förändring hos lärarna och en begynnande
förändring hos eleverna. Sedan har vi genomfört en rad konkreta åtgärder som
redogörs för nedan.
3.1.2 Arbetet med att uppnå målen
Skolan är övertygad om att det vi måste angripa för att höja resultaten är bristande
motivation och den dåliga närvaron (som förstås hänger samman). Frågan blir då
självklart vad vi kan göra för att eleverna ska vilja lära sig mer och vilja vara i skolan?
Föregående år genomförde vi följande:
-
Tydliga strukturer för när och hur elever ska uppmärksammas
-
Snabbare och tydligare kommunikation med hemmen när skolan
uppmärksammar att en elev inte klarar målen.
-
Ett fungerande EHT, med en tydlig ansvarsfördelning
-
Organisationen har förändrats där skolan numera har 100 % resurslärare och
50 % specialpedagog för att kunna dels utreda elevernas behov bättre och
dels kunna erbjuda det stöd utredningen eventuellt pekar på.
-
Tydligare regler för hur och när elever ska varnas och rapporteras till CSN.
-
Schemat är klart innan läsårsstart, vilket enligt uppgift aldrig hänt tidigare
-
Alla lärare har fått en genomgång av sitt uppdrag och vilken roll de har och
vilket stöd de kan förvänta sig. Tydligheten börjar hos dem som ska undervisa;
är uppdraget oklart för lärarna kommer det att bli oklart för eleverna.
Vi beslutade också att genomföra följande (i kursiv stil under respektive punkt följer
en kommentar om hur vi har lyckats med vår ansats).
-
Vi kommer att jobba med motivationshöjande åtgärder i samband med
terminstart
Detta genomfördes och med gott resultat. Det vi märkte var emellertid att vi
måste bli bättre på att följa upp detta mer kontinuerligt med fler
motivationshöjande åtgärder under pågående termin.
16
-
Vi kommer att jobba med Edwise så att föräldrarna kan följa sina barns
närvaro, hemuppgifter, examinationer, schema och resultat, kort sagt allt som
rör deras skolgång. Vår förhoppning är att detta kommer att leda till en ökad
tydlighet för elever vilka uppgifter de har, hur deras närvaro ser ut och vad de
eventuellt ligger efter med.
Detta har genomförts, problemet är att elevernas föräldrar inte tar del av sina
barns resultat i tillräckligt hög grad och väldigt sällan i de fall det verkligen
skulle vara önskvärt. Vi kommer att gå ut med ännu tydligare instruktioner i
välkomstbrevet till nya elever och vi kommer återigen att gå igenom detta på
det första föräldramötet. Vi kommer också förtydliga informationen på
hemsidan angående hur man som förälder går till väga för att skapa ett
vårdnadshavarkonto och hur man hittar rätt information på Edwise.
-
Vi kommer att ha teoretiska medmentorer till varje elev (tidigare har man bara
haft en yrkeslärare som då givetvis också haft mer fokus på yrkesämnena).
Detta har också genomförts med gott resultat. Vi kommer dock att frångå detta
i och med att vi istället inför arbetslag. Vi tror, som tidigare påpekats, att detta
kommer att få ännu fler positiva följder av ovan nämnd anledning.
-
Vi kommer att jobba med screening för att direkt identifiera de elever som inte
har den förkunskap som krävs för att kunna ta till sig undervisningen på vanlig
nivå. Dessa elever kommer då att erbjudas stödundervisning.
Detta är också genomfört. Vi har också på ett mycket tydligare sätt gått
igenom elevernas resultat från högstadiet för att vara mer observanta från
början på vilka elever som kan behöva extra stöd. Vi har också genomfört
överlämningar med avlämnande skola i de fall det varit påkallat med
utgångspunkt från tidigare skolresultat och bilagor från antagningsenheten.
-
Vi kommer att återkoppla resultatet av Skolbarometern till eleverna så att de
förstår att vi tar deras synpunkter på allvar, det hoppas vi kan bidra till en
känsla av delaktighet och förståelse för de beslut som skolledningen fattar. På
så sätt hoppas vi också att motivationen ökar.
Detta har också genomförts, på samma sätt som vi återkopplade arbetet med
regler och likabehandlingsplan.
Åtgärder inför kommande läsår utöver vad som beslutats tidigare för att höja
måluppfyllelsen:
-
Vi kommer i arbetslagen analysera vilka framgångsfaktorer vi ser för att sprida
dessa till samtliga lärare, att sprida erfarenheter och goda förslag. Det är
givetvis inte så att allt går att kopiera rakt av, men självklart har vi mycket att
lära av varandra.
-
Auskultationer – lärare kommer att auskultera hos varandra och rektor
kommer att auskultera hos lärarna. Dessa auskultationer har inte
nödvändigtvis samma funktion. När lärare auskulterar hos varandra handlar
det om ett kollegialt lärande som också ska användas i ovanstående punkt
och när rektor auskulterar handlar det mer om att inventera behoven och se
styrkor och svagheter i organisationen, men även detta arbete ska givetvis
17
vidareförmedlas till arbetslagen för att kunna användas som underlag för det
kollegiala lärandet.
-
Samarbete i klustren. På de flesta skolorna i regioner saknar lärarna en
ämneskollega. Under nästa termin kommer vi att ha gemensamma
studiedagar i klustren där vi jobbar med ämnesdidaktiken för att utveckla
denna och ge lärarna en möjlighet till kollegialt utbyte inom samma ämne.
3.2 Resultat på samtliga kurser som betygsatts under läsåret
Nedan följer en presentation av satta betyg under läsåret i en jämförelse med
föregående år på samma sätt som gjorts i föregående kvalitetsrapport. Under
mitterminskonferensen VT 2015 fick alla lärare göra en prognos kring måluppfyllelsen
och flera gånger görs en jämförelse till prognosen i analysen av resultaten. Lärarna
har själva fått göra en analys av resultaten (skrivs i Calibri 11 för att förtydliga att det
är en annan person än undertecknad som skriver). Måluppfyllelsen är fortfarande för
låg på skolan, som tidigare har konstaterats, men det går framåt på väldigt många
sätt och fortsätter vi på samma sätt kommer skolan snart nå det nationella snittet och
vi siktar ju som sagt högre än så. Det bör i sammanhanget påpekas att vi detta år tog
in väldigt många lever på introduktionsprogrammen (se avsnitt 1.3.1), och med det i
åtanke har vi faktiskt gjort ett väldigt bra jobb under året.
Snittbetyget för samtliga satta betyg under läsåret är 10,3 och det måste betraktas
som för lågt. Det är dock stor skillnad mellan betygen i de teoretiska ämnena och de
praktiska ämnena. Det är också stor skillnad inom de teoretiska kurserna; de
kurserna eleverna behöver ha ett godkänt betyg i för att nå en gymnasieexamen är
snittet mycket högre än de andra gymnasiegemensamma teoretiska kurserna (främst
naturkunskap, historia, religion och samhällskunskap), även om skillnaderna inte är
lika stora som föregående år. Det är också tydligt att vi inför nästa läsår måste lägga
mer fokus på matematiken som under detta läsår inte har nått upp till våra
förväntningar.
Svenska
Svenska 1- 2015: 10,1 (betyg satta under året 10,6)
2014: 6,8
2013: 4,6
A
B
0
0%
C
0
0%
D
6
27%
E
6
27%
F
6
27%
totalt
4
18%
22
100%
Svenska 2- 2015: 11,4 (betyg satta under året: 12,5)
2014: 9,8
2013: 8,8
18
Svenska 3 – 2015: 10,6
Svensklärarens kommentar:
I Svenska 1 (22 elever) är snittet 10,22. Detta ska jämföras med betygsprognosen där snittet ligger på
10,65. Det som drar ner medelvärdet är två F som jag inte räknat med i betygsprognosen. Det är
emellertid två starka F som kommer att bli två E under tidig höst och då blir snittet 11,14. Till synes
låga resultat i Svenska 1 men man ska komma ihåg att tre av eleverna i kursen inte hade nått
kunskapskraven för E i grundskolesvenska när de började på vår skola. Det är en större andel elever
än tidigare som går IMYRK och IMPRO. Dessutom har andelen elever med koncentrationssvårigheter,
läs- och skrivsvårigheter, etc ökat sedan förra året.
Resultatet på nationella provet i Svenska 1 är 6,5 (1C, 6D, 4E, 5F och 4--) vilket är betydligt lägre än
betygssnittet. Det låga resultatet på NP beror framförallt på att flera av eleverna inte följt
instruktionen på delprov C och några inte tillämpat grundläggande regler för citat- och referatteknik.
Min tolkning är att våra elever generellt sett är dåliga på läsförståelse, det visar också resultaten på
delprov B samt den screening som genomfördes på specialpedagogens initiativ i höstas. Jag kommer
därför under nästa läsår att undervisa i läsförståelsestrategier i samtliga kurser i Svenska. Här
kommer jag framförallt att utgå från Barbro Westlunds forskning.
I Svenska 2 (14 elever) ligger snittet på 12,86 vilket ska jämföras med betygsprognosens snitt på
11,42. Det som drar upp medelvärdet är att flera elever gjort rejäla uppryckningar under våren, till
exempel Elin Sjöberg. För övrigt är det eleverna i kursen Svenska 2 som gjort flest uppgifter. Det
innebär att de har haft många möjligheter att visa sina kunskaper och att utvecklas. Jag har haft höga
förväntningar på eleverna och de har levt upp till dem. Svenska 2 (tidigare Svenska B) är den kurs
som jag har mest erfarenhet av att undervisa i sedan tidigare vilket kan påverka resultatet.
10,58 är snittet i Svenska 3 (13 elever) vilket är betydligt lägre än betygsprognosens snitt på 11,15.
Det beror framförallt på ett F som jag inte räknat med i betygsprognosen. Svenska 3 är den kurs som
jag kommer att förändra mest vilket hänger samman med att jag nu, tack vare samrättningen av NP i
klustret, har erfarenhet av att rätta NP i Svenska 3. På den skriftliga uppgiften på NP ska eleverna
skriva en utredande text (PM). Jag kommer att anpassa undervisningen efter detta så att eleverna får
möjlighet att träna på att skriva PM efter den modell som presenteras i bedömningsanvisningarna till
NP i Svenska 3. Ingen elev skrev nationella provet i Svenska 3 på Praktiska i Märsta.
Utöver detta har jag genomfört ca 20 prövningar med resultatet E eller bättre för elever som går i åk
2 och 3 och som inte nått kunskapskraven i Svenska 1 eller Svenska 2.
I övrigt omfattar kurserna i Svenska idag allt centralt innehåll och samtliga kunskapskrav. Så var det
inte tidigare. Vid en genomgång av den tidigare lärarens lektionsmaterial och uppgifter kan man
ifrågasätta om läraren hade underlag för att sätta betyg i någon av kurserna i Svenska. En slutsats
man kan dra av skolinspektionens omrättning av skolans nationella prov i Svenska är att den förra
läraren satte höga betyg. Detta bör man vara medveten om vid en jämförelse med årets betyg. Trots
detta var betygssnittet i Svenska 1 förra året 6,8 och året innan det 4,6. I Svenska 2 var snittet förra
året 9,8 och 2013 8,8, det vill säga betydligt lägre än årets resultat.
19
I den förra lärarens analys ses hög frånvaro som den främsta orsaken till de anmärkningsvärt låga
resultaten. Det tror jag är en alldeles för enkel analys. Jag tror att de flesta eleverna på vår skola mår
bra av strukturerad undervisning, höga krav och mycket stöd, till exempel med hjälp av olika
stödstrukturer. Nästa år kommer jag framförallt att satsa på läs- och skrivutveckling. Jag kommer att
börja undervisa i lässtrategier eftersom jag ser ett stort behov av det på skolan. Jag kommer
dessutom att implementera cirkelmodellens samtliga fyra steg i min undervisning, det vill säga 1)
bygga upp kunskaper om ämnesområdet, 2) studera texter inom genren för att få
förebilder/mönster, 3) skriva en gemensam text/modellera, 4) skriva en individuell text. Jag kommer
vidare att satsa mer på undervisning i källhantering samt citat- och referatteknik vilket hänger nära
samman med läsförståelse. Min förhoppning är att detta även ska ge effekt på elevernas prestationer
i andra ämnen där läsförståelsen är viktig.
I kurserna i Svenska som andraspråk undervisar jag med få undantag elever som har varit i Sverige 34 år och flera av dessa elever har inte gått i skolan i sitt hemland. En av eleverna har nått
kunskapskraven motsvarande E. Jag anser att det är ett rimligt resultat. Till nästa år vill jag att det ska
göras ordentliga utredningar på dessa elever så att de kan få en undervisning som motsvarar deras
behov. Till exempel bör det stå i den individuella studieplanen hur lång tid eleven beräknas behöva
för att nå kunskapskraven i grundskolesvenska och varför. Detta förväntar jag mig att en
specialpedagog ska kunna hantera.
Rektors kommentar.
Resultaten är helt fantastiska. Det är emellertid oroväckande att diskrepansen mellan
resultaten på de nationella proven och betygen är så stor. Samtidigt måste jag ju
acceptera svensklärarens förklaring till avvikelsen, även om jag förstås hade varit
lugnare om betygen hade haft en motsvarighet i resultaten på det nationella provet.
Jag är också glad att svenskläraren inte nöjer sig med att förklara låga resultat med
hög frånvaro, utan gör en ordentlig analys av elevernas behov (med stöd av
forskning) och anpassar sedan undervisningen efter analysens resultat. Avvikelserna
mellan svensklärarens statistik och den officiella statistiken är förstås irriterande.
Detta måste analyseras närmare. Vidare lyfter svenskläraren också fram betydelsen
av att vi har många elever med dåliga förkunskaper och det spelar förstås roll. Inte
desto mindre känns det som att svenskläraren har funnit ett framgångsrecept som
bör spridas till övriga teoretiska lärare (och kanske även praktiska). Svenskläraren
har blivit arbetslagsledare och därigenom ska hans insikter komma fler till godo.
Svenskläraren är i mina ögon något självkritisk i överkant när det gäller avvikelserna
mot den prognos lärarna gjort. Precis som han påpekar räcker det med att ett E blir
ett F så får det ett ganska stort utslag när man har så få elever som vi har.
Engelska
Betygsstatistik Engelska 5 2014/2015
A
B
1
4%
C
0
0%
D
2
7%
E
5
18%
F
12
43%
totalt
8
29%
28
100%
20
Betygsstatistik Engelska 5 2014/2015 VS 2013/2014
Grupp
1:or
2014/2015
F
E
D
C
B
A
29
43
18
7
4
3
22
49
11
11
5
0
Andel %
2013/2014
Andel %
Engelsklärarens kommentar:
Jämfört med betygsprognosen blev betygen lite bättre än förväntat, men det kan bero på att vi skrivit
ut ett par elever. Elever som klarade alla kunskapskrav i kursen har minskat med ca 8 % mot
föregående år. Detta upplever jag som en negativ förändring. Samtidigt så har vi tagit in fler
IMYRK/IMPRO elever som är inskrivna i engelska 5 kursen, vilket kan vara orsaken till förändringen.
Anmärkningsvärt är att NP har ett så lågt värde. Detta beror till viss del av att vissa eleverna inte har
gjort sitt bästa under provdelarna samt att många av eleverna visar prov på stora
koncentrationssvårigheter. Många elever som inte har skrivit NP är introduktionselever och årskurs
3-elever som varit inskrivna i kursen men som har gjort prövningar istället. Vissa elever har inte gjort
alla delprov och räknas inte in i statistiken. Jag har jämfört Praktiska i Märsta NP mot Stockholm NP.
Att Stockholm ligger så pass högre kan delvis förklaras med att de har många olika teoretiska
program, samt att introduktionseleverna läser separat.
För att nå ytterligare måluppfyllelse så kan introduktionseleverna läsa engelska grund i egen grupp 3
timmar/vecka med möjlighet att flyttas upp i engelska 5 när de kunskapsmässigt har uppnått en
rimlig nivå. Jag måste bli ännu tydligare med det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen,
samt att försöka infärga engelskan ytterligare med elevernas utbildning/program.
Betygsstatistik Engelska 6
Läsår
14/15
F
E
D
C
B
A
Totalt
15 elever
2
7
2
3
1
0
10,5
Prognos
16 elever
5
6
1
3
0
1
9,2
NP
13 elever
3
6
1
3
0
0
9,0
NP 2012
Stockholm
Totalt
2013/2014
12,9
16.3
21
Engelska 6 2014/2015 VS läsåret 2013/2014
Grupp
2014/2015
1:or
F
E
D
C
B
A
13
47
13
20
7
0
19
32
16
27
5
0
Andel %
2013/2014
Andel %
Betygsprognosen visar att ytterligare 3 elever klarade kursen med minst betyget E. Elever som
klarade alla kunskapskrav i kursen har ökat med 6 % mot föregående år. Detta upplever jag som en
positiv förändring. Det som är anmärkningsvärt är att resultaten på NP har försämrats rejält mot
föregående år. Detta tror jag beror på att elevernas språkkunskaper var på en lägre nivå jämfört med
föregående år. Jag har jämfört Praktiska i Märsta NP mot Stockholm NP. Att Stockholm ligger så pass
högre kan delvis förklaras med att de har många olika teoretiska program.
För att nå ytterligare måluppfyllelse så behöver jag bli ännu tydligare med det centrala innehållet och
kunskapskraven i kursen. Att försöka infärga engelskan ytterligare med elevernas utbildning/program
och eventuellt byta kurslitteratur om jag kan hitta en bättre, samt att jobba med frånvaron.
Rektors kommentar
Betygen går ner i Engelska 5 och det är inte bra. Orsaker till detta är som i de andra
ämnena andelen introduktionselever och för engelskans del då framför allt att elever
som kommer från ett annat land med generellt sett har sämre förkunskaper i
engelska än elever som gått i svensk skola. Engelskläraren pekar dock på en rad
saker som kan göras så att man inte fastnar i saker man inte kan påverka, dvs att
öka tydligheten och infärgningen och att jobba med elevernas höga frånvaro. Rektor
har också för avsikt att tillmötesgå engelsklärarens förslag att låta de elever som inte
är godkända i engelska från grundskola att gå i en egen grupp, inte integrerat som
under detta år. När det gäller Engelska 6 har vi färre antal F och betygsnittet har gått
upp något, det är dock för lite för att kunna dra några egentliga slutsatser av.
Jag tror som tidigare nämnts att det är viktigt med att lyfta fram de goda exemplen på
skolan. Svenskläraren har jobbat med samma elever i svenska 1och har där lyckats
höja resultaten avsevärt. Då måste engelskläraren ges möjlighet att tillgodogöra sig
framgångsfaktorerna för att kunna implementera detta i sin undervisning.
Engelskläraren pratar om behovet av ny kurslitteratur, men mot bakgrund av att det
köptes in helt nya böcker som skulle underlätta programinfärgningen tror jag inte att
det är lösningen på problemet. Engelskläraren lyfter också fram att Praktiska
22
Stockholm har högre betyg. Under nästa läsår kommer vi att ha gemensamma
studiedagar där vi kommer att diskutera ämnesdidaktik och då ska förstås
engelskläraren tillsammans med sin kollega i Stockholm analysera orsaken till
diskrepansen mellan resultaten i Stockholm och hos oss i Märsta för att på så sätt få
nya uppslag och idéer om hur man kan utveckla undervisningen och höja resultaten.
Matematik 1a1
Läsåret 2014/15
A
B
C
0
0
0
0
D
E
2
17%
0
0%
F
4
33%
Streck
6
50%
0
0
Läsåret 2013/14
A
B
C
0
0%
D
1
2%
E
2
5%
3
7%
F
14
34%
Streck
13
32%
8
20%
Matematiklärarens kommentar:
Eleverna som läste kursen matematik 1a hade en varierande situation under läsåret 2014 – 2015 där
vissa inte hade behörighet till gymnasiematematiken, andra var omotiverade och hade hög frånvaro
och ytterligare några funkade bra. Resultatet på nationella provet har inte varit bättre än förra året
och dessutom har elevernas frånvaro i kursen ökat jämfört med förra året och året dessförinnan.
Deltagandet på nationella provet har varit bättre än förra året och 10 elever av 12 deltagit på
nationella provet som motsvarar 83 %. Förra året och året innan hade jag duktiga El-elever på kursen
i matematik 1a, 2a och datorteknik 1a.
Matematik 2a
Läsåret 2014/15
A
B
C
0
0%
0
0%
D
E
4
80%
0
0%
F
totalt
1
20%
0
0%
5
100%
Läsåret 2013/14
A
B
0
0%
C
0
0%
1
20%
D
1
20%
E
2
40%
F
1
20%
Streck
0
0%
Matematiklärarens kommentar:
23
Observerar att inga av eleverna skrev nationella provet på kursen i matematik 2a på grund av att
provet inte har varit obligatoriskt. Eleverna funkade bra i klassrummet där alla jobbade i boken och
sökte hjälp av läraren.
Rektors kommentar
Redan förra året var resultaten i matematik riktigt dåliga. Nu har det blivit ännu
sämre, trots att vi har tillsatt en resurslärare för att hjälpa de elever som har haft
svårigheter. Här har vi ett antal elever som har verkliga psykologiska låsningar inför
ämnet och som flyr problemen. I framför allt BF-klassen har eleverna jobbat på bra,
men de har en bit kvar innan de når i mål. Där är dock övertygelsen stark att de allra
flesta kommer att klara det eftersom de verkligen försöker. Samma hjälp har erbjudits
samtliga elever, men långt ifrån alla tar den hjälp de erbjuds, trots många
påminnelser och motiverande samtal. Vi har valt att förlänga kursen för många
elever. Det handlar i första hand om elever som inte är godkända från grundskolan,
men även för vissa elever som har haft stöd i matematik.
Resultaten i Matematik 2 är mycket bättre, givetvis i mångt och mycket beroende på
att eleverna har valt det som en utökad kurs och därför är motiverade i mycket högre
grad, men också för att deras förkunskaper är mycket bättre.
Vi kommer under nästa termin fortsätta med extra stöd i matematik och rektor
kommer att auskultera i ämnet för att se om det beror på pedagogiska brister i och
med att matematikläraren inte gör någon reflektion över sin egen påverkan på
resultaten. Detta gäller såväl när resultaten varit bra som när de varit dåliga, alla
resultaten är beroende av elevernas prestation och läraren kan bara skörda utifrån
vad någon annan har sått. Om man som lärare ser sig själv som offer för
omständigheterna blir det ju svårt att påverka resultaten, men detta måste analyseras
närmare i samband med läsårsstart. Förra året hade vi också riktigt dåliga resultat
och det kanske blir aktuellt att ta in en resurs utifrån, för så här dåliga resultat kan vi
inte fortsätta med år efter år.
Naturkunskap 1a1
A
B
0
0%
Betygsnitt
C
0
0%
D
4
12%
E
4
12%
F
19
56%
totalt
7
21%
34
100%
2015: 8,82
Naturkunskapslärarens kommentar
Resultaten har gått upp, även om det är från en låg nivå, idag är det emellertid bara en dryg femtedel
som inte är godkända på kursen och det måste ändå ses som en framgång. De elever som inte har
nått godkänt har inte varit närvarande och då är det svårt för mig som lärare att göra så mycket. Men
för de som varit där har jag anpassat undervisningen bättre utifrån elevernas förkunskaper och
ambitionsnivå (de allra flesta strävar efter att bli godkända). Jag diskuterade mitt upplägg mycket
24
med mina kolleger med kunskaper i samma ämne och gick mer efter boken, då detta var en trygghet
för eleverna. Det blev också tydligare för eleverna och de hade lättare att hänga med.
Naturkunskap 1a2
A
B
0
0%
C
0
0%
Betygsnitt
D
3
50%
E
2
33%
F
0
0%
totalt
1
17%
6
100%
2015: 10
Naturkunskapslärarens kommentar
Även här gick betygen upp, men det är en så liten klass att det är svårt att dra några långtgående
slutsatser utifrån. Eleverna har varit ambitiösa och velat klara kursen och här är också snittet över Enivån totalt sett, vilket förstås är glädjande. Det är bara en elev som inte har närvarat i särskilt hög
utsträckning och inte heller tagit emot den hjälp jag erbjudit.
Rektors kommentar
Det är en tydlig uppåtgående tendens i naturkunskap och liksom i samhällskunskap
får vi nog börja ifrågasätta om elevernas prestationer verkligen beror på medvetna
val. Snarare ter det sig ganska uppenbart att om man anpassar undervisningen och
har en tydlig struktur och är väl förberedd så betalar det sig ganska snart i form av
högre betyg.
Samhällskunskap 1a1
A
B
0
0%
C
0
0%
Betygsnitt
D
0
0%
E
3
13%
F
15
63%
totalt
6
25%
24
100%
2015: 7,81
2014: 5,01
Samhällskunskapslärarens kommentar:
Det är en stor förbättring av resultaten och det beror i första hand på att jag haft ett bättre upplägg
som varit bättre anpassat till elevernas kunskapsnivå. Detta gäller såväl i samhällskunskap 1a1 som i
samhällskunskap 1a2. Förra året tog jag över kurserna under pågående termin och överlämningen
var inte tillfredsställande, i år har jag kunnat hålla en röd tråd genom hela kursen. Eleverna har också
varit mer motiverade. I de fall eleverna har fått F har det uteslutande berott på hög frånvaro. Vidare
har jag varit bättre förberedd och bättre påläst, vilket förhoppningsvis har bidragit till elevernas
förbättrade resultat.
Samhällskunskap 1a2
25
A
B
0
0%
C
0
0%
D
4
57%
Betygsnitt
E
1
14%
F
1
14%
totalt
1
14%
7
100%
2015: 11,79
2014: 6,25
Analys:
Här gäller egentligen samma sak som ovan och orsaken till de bättre resultaten beror i första hand på
att eleverna som läser påbyggnadskursen har haft bättre studievana och varit mer motiverade rent
allmänt. Jag tror inte att det bättre resultatet i Samhällskunskap 1a2 (jämfört med 1a1) egentligen
går att koppla till min undervisning. Sen är det ju tydligt att resultatet blivit bättre jämfört med
föregående år och det har som sagt samma bakgrund som för kursen 1a1.
Rektors kommentar
Det är glädjande att se att resultaten går upp så mycket som de gjort. Förra året var
vi oroliga för att det fanns en aversion mot teoretiska ämnen och att eleverna
resonerade taktiskt när de uteblev från de teoretiska 50-poängskurserna. Detta
märker vi inte av nu, även om resultaten i framför allt Samhällskunskap 1a1 är väldigt
låga. Men när man går in och ser på vilka faktiska elever som har fått F i betyg så har
de generellt hög frånvaro och det kan inte kopplas till det specifika ämnet. Det är
också glädjande att se att undervisande lärare faktiskt genomfört de han föresatte sig
att göra under föregående läsår och att det faktiskt har fått önskad effekt.
Religionskunskap 1
A
B
0
0%
Betygssnitt:
C
0
0%
D
7
21%
E
5
15%
F
10
29%
totalt
12
35%
34
100%
2015: 7,87
2014: 6,4
Religionslärarens kommentarer:
Betygen har gått upp avsevärt, men det ligger fortfarande långt under snittet för riket. Jag har försökt
anpassa uppgifter efter elevernas förkunskaper och ambitionsnivå, men det är många som har haft
svårt att lämna in saker. Detta gäller framför allt bygg- och målerielever. Närvaron har också varit ett
problem. Förra året gjorde jag analysen att undervisningen har legat på för hög nivå, att jag pratat
över huvudet på eleverna ibland, varför jag har sänkt nivån både på undervisingen och på
uppgifterna. Jag har också försökt variera undervisningen mer och ökat tydligheten. Jag har också
jobbar mer med grupparbeten. Även här är frånvaron ett stort problem.
Rektors kommentar:
Det är återigen glädjande att utvecklingen går i rätt riktning, men det är oroväckande
att så många som 35 % inte når godkänt för kursen. Jag tror att vi behöver jobba mer
26
med att förklara nyttan med undervisningen i naturkunskap, religion, historia och
samhällskunskap för att motivera eleverna att ta del av undervisningen och visa vad
de kan. Läraren har försökt anpassa undervisningen, låtit eleverna vara delaktiga i
form och innehåll i så hög utsträckning som det är möjligt, så det är faktiskt svårt att
bortse från det faktum att eleverna helt enkelt inte är motiverade för att lära sig mer
om religion. Och är det förstås där man måste skjuta in sig.
HT – Hotell och turism
Turismämnen
A
B
C
3
3%
Betygsnitt:
åk 1
åk 2
åk 3
4
5%
D
16
18%
E
29
33%
F
25
29%
totalt
10
11%
87
100%
14,75
10,76
11,11
Sammanlagt 11,29
HT-lärarens kommentar
Betygsprognos
Utfallet stämmer ganska väl med prognosen. De kurser som skiljer är Logi där utfallet blev bättre än
tänkt. En elevs APL-plats är mycket nöjd med honom och han har presterat på topp på alla sätt. Detta
gör att betyget blir högre än prognosen. Samma gäller för kursen Service och bemötande. Kursen
aktiviteter och upplevelser blev däremot lite sämre än prognosen då tre elever valde inte vara med
på aktiviteterna samt att eleven på annan ort inte lämnade in det som skulle göras.
Årskurs 1
Jag upplever denna årskurs som relativt problemfri i turismkurserna och kursutvärderingen visar på
att de är nöjda. Nya APL-platser måste hittas till hösten.
Årskurs 2
Här har det funnits en hel del bekymmer och upplägget med APL-fria elever funkar dåligt. Här måste
vi fundera på hur vi skall lägga upp detta till nästa termin och hur mycket eleven kan ”välja”
undervisningsform. Betygsutfallet i kurserna blev bättre än förväntat då några elever till slut gjorde
det som skulle göras.
Årskurs 3
27
Eleven är nöjd enlig enkäten. Samtidigt så har kvalitén, tycker jag, på undervisningen varit svår att
hålla på en jämn nivå. Eleven hade ingen APL-plats och exempelvis att anordna en konferens blir lite
krystat. Samarbetet med Täby tror jag inte eleven upplevde som något positivt utan mer som ett
tvång.
Allmänna tankar kring undervisningen
Personligen så kommer jag att inte slå ihop kurser på samma sätt som tidigare då det blir rörigt och
elever som missar i en kurs, missar i de sammanslagna kurserna också. Skall även försöka öva mer på
praktiska färdigheter (gjorde detta med årskurs 1) och det funkade bra. Det känns som att det är
viktigt att eleverna är förberedda på APL och inte börjar helt från noll. Kommer även ha mer tydliga
genomgångar av kurslitteraturen med fler begrepp och på så sätt lättare kunna se sammanhang och
bygga en bredare bas att stå på. Skall även försöka ta in fler/besöka fler föreläsare inom
besöksnäringen och försöka knyta det än mer till verkligheten.
Rektors kommentar
Betygsnittet för HT-ämnen i förra året var 8,4 och det går ju tydligt uppåt. Föregående
år var jag rejält orolig och därför är jag förstås nöjd att det så tydligt går åt rätt håll nu.
Samtidigt ska man komma ihåg att det är väldigt små klasser det handlar om och det
krävs inte mycket för att snittet ska förändras (speciellt inte nedåt eftersom ett F ger
noll poäng och därför får mycket större utslag i statistiken). Åk 2 har, precis som
undervisande lärare skriver, varit lite turbulent och det blir en utmaning att hålla uppe
motivationen hos några elever där. Läraren visar tydligt att han analyserar sin egen
undervisning, både i klassrummet såväl som i sitt upplägg.
BF Barn och Fritid
A
B
C
9
5%
35
18%
Betygsnitt
åk 1:
åk 2
åk 3
12,98
11,67
14,18
12,71
D
40
21%
E
34
18%
F
70
36%
totalt
6
3%
194
100%
BF-lärarens kommentar
Åk 1 har varit mycket turbulent över året med många interna konflikter. Mycket tid har gått åt till att
reda ut deras interna konflikter och att anpassa undervisningen utifrån alla särskilda förutsättningar.
7 av 9 elever går på introduktionsprogram och det skapar förstås också speciella förutsättningar i
undervisningen. Efter jul fick vi en elevassistent i klassen och då blev det lugnare. Även om flera
elever i åk 1 har jobbiga skolerfarenheter bakom sig fungerar de idag och utvecklas mot målen.
28
Praktiken fungerar mycket bra för de allra flesta. Eleverna i åk 2 fungerar mycket bättre även om det
finns enskilda personer som har haft svårigheter som har påverkat deras skolgång.
Rektors kommentar
Föregående läsår fick nuvarande lärare hoppa in mitt under termin och fick då ärva
en grupp som hade tappat motivationen en del. I år är resultaten riktigt bra, speciellt i
åk 2. I åk 1 har vi som tidigare nämnts en väldigt hög andel elever på
introduktionsprogram (7 av 9 elever), varför 11,67 måste anses vara ett riktigt bra
resultat, även om det ligger under snittet. Åk 2 har riktigt bra resultat, långt över
rikssnittet och då ska vi komma ihåg att det även i den klassen finns elever på
introduktionsprogram. Jämfört med föregående år är det en tydlig förbättring och
detta trots att sju av nio elever i åk 1 inte är behöriga till gymnasiet.
BAMAL
A
B
C
1
1%
14
10%
Betygsnitt
åk 1
åk 2
åk 3
11,07
8,13
11,59
11,13
D
21
15%
E
22
16%
F
65
48%
totalt
13
10%
136
100%
Gymnasiearbetet:
2015: 8,89
2014: 8.75
Jag ser detta som ett bra betygsnitt. Ett F pga. att eleven inte gjort arbetet.
Måleri 4:
2015:
2014:
11,39
12.82
Inför detta läsår hoppades jag att resultaten skulle öka eftersom jag infört ett nytt system att jobba
efter. Betygen drogs dock ner av att några elever tappar motivationen. Ändå ett OK resultat
Måleri 5:
2015:
2014:
12,22
9,38
En elev har inte närvarat alls (fick streck), annars bra resultat.
Entreprenörskap:
29
2015:
2014:
6,67
8.75
Känns som att det är många som inte har tagit detta ämne på riktigt allvar.
Dekoration:
2015:
2014:
12,5
11.25
Måleriprocessen:
2015:
2014:
14,0
13.13
Måleriprocessen avspeglar hela Måleripaketet och alla moment finns med. Vid en analys av betygen
så ser man ett tydligt samband mellan låg närvaro och låga betyg. Närvaron är ett stort problem men
jag tror att till nästa läsår kommer vi att få en annan bild. Vi måste som lärare vara mer strukturerade
och ha ett tydligare budskap till eleverna vad de kommer att få lära sig under sin skoltid. Vi har elever
på skolan som i mitt fall aldrig ens har funderat på att bli målare och detta gör det extremt svårt att
motivera dessa till att få högre betyg än E.
Rektors kommentar
Att resultaten är så låga i åk 1 beror på att det bara går tre elever i den klassen och
en av dem har inte några godkända betyg, vilket drar ner snittet. De andra två
utvecklas väl mot målet att bli färdig målare.
Liksom föregående år så är betygen mycket högre för dessa elever i de praktiska
ämnena än de är i de teoretiska ämnena. Vi behöver se vad som motiverar dem att
prestera väl i de praktiska ämnena och försöka överföra detta till de teoretiska
kurserna. Undervisande lärare har varit borta en hel del under året eftersom han
genomgått en behörighetsgivande utbildning (VAL). Trots detta, och trots att eleverna
långt ifrån alltid kan sägas vara högpresterande elever, är resultaten i målerikurserna
bra. Anledningen till att jag valt att lyfta fram snittet på vissa kurser och inte andra är
att det var detta underlag jag fick från läraren förra året och ville jämföra dessa över
tid. Snittet för samtliga kurser är lägre än rikssnittet och där kan det ändå vara så att
lärarens frånvaro har spelat roll för betygsgenomsnittet.
BAHUS
Betygssnitt
åk 1
åk 2
åk 3
11,33
9,13
13,06
12,07
Trä 1
30
2015:
2014:
12,86
10,25
Trä 2
2015:
2014:
12,5
8,0
Trä 3
2015:
2014:
11,43
8,0
Gymnasiearbete
2015:
2014:
8,75
4,0
Endast en elev som inte gjorde sitt gymnasiearbete, annars klarade alla sig.
Husbyggnadsprocessen
2015:
2014:
11,43
7,0
Rektors kommentar:
Här ser vi också betydelsen av att vi i åk 1 har många elever som går
introduktionsprogram. Vi har ändrat strukturen i undervisningen på byggprogrammet
där eleverna i åk 1 får jobba med en lärare som introducerar dem till programmet och
yrket. Detta för att eleverna är förhållandevis omogna och dåligt förberedda för såväl
studier som ett yrkesliv. Vi måste träna dem helt enkelt. Eleverna mognar efterhand,
men vi måste tänka till hur vi ska förhålla oss till eleverna som är osäkra på sig
själva, vad de vill och hur de ska förhålla sig till de krav som börjar ställas på dem på
gymnasiet. Det är inte alltid en lätt process och detta är allra tydligast bland killarna
på introduktionsprogrammet på bygg. Snittet är idag för lågt i åk 1, men vi ser att det
vi gör börjar forma dem på ett sätt som kommer att göra dem mer anställningsbara
och då kommer de också att få högre betyg. Av samma anledning som för måleri har
jag valt att presentera vissa kursbetyg här.
HAHAN
Betygssnitt 2015: 9,1
åk 1
11,56
åk 2
6,88
åk 3
9,67
31
HA-lärararens kommentarer
Vi har för många elever som inte tar sina studier på allvar. Elever som dyker upp någon gång ibland
så att de inte ska bli utskrivna, men som inte presterar alls. Vi har haft flera EVK med dessa elever
och flera av dem har åtgärdsprogram, men de agerar inte i enlighet med åtgärdsprogrammet heller.
Detta drar förstås ned betygssnittet. Mina kursutvärderingar visar på att eleverna anser att jag borde
kommunicera kursmålen i uppgifterna istället för att gå igenom dem muntligen för att förbättra
kommunikationen. De vill också att jag ger mer skriftliga uppgifter och ”tjatar” mindre. Det är också
så att åk 2 inte riktigt fungerar. Det är få elever och flera av dem har personliga problem som gör att
de inte fungerar så bra i skolan.
Rektors kommentar
Det är tydligt att det är åk 2 som inte fungerar. I åk 1 är betygen bättre och i åk 3 är
det en elev (utan denne elev är snittet 11,88) som drar ner snittet (genomgående
små klasser i HA). Vi har verkligen försökt hjälpa dessa elever som har det jobbigt i
åk 2, genom EHT, genom EVK med rektor och mentor, enskilda samtal med kurator
och kontakter med BUP. Vi har också ordnat med olika praktikplatser för att de ska
kunna få upp motivationen på det sättet, men vår analys är att det egentligen inte är
skolan som är problemet. Därför är det också svårt att hur vi ska agera utifrån
resultaten på ett generellt plan, utan måste gå in på det personliga planet, vilket inte
låter sig göras i detta forum.
3.2.1 Analys och bedömning
Det finns en klar uppåtgående tendens och i vissa ämnen och program börjar vi nå
våra mål. Det finns också vissa ämnen som står ut som särskilt framgångsrika och då
tänker jag i första hand på svenska och BF-ämnen. Lärarna i dessa ämnen är också
de som kommer att vara arbetslagsledare nästkommande läsår. Samtidigt är ju inte
måluppfyllelsen där den borde vara, men om den positiva utvecklingen fortsätter
några år framöver så kommer vi snart vara det. Nu gäller det att ha lite tålamod. Vi
ser att vi har förbättrat skolans rutiner och strukturer och att resultaten går åt rätt håll,
då ska vi inte börja ändra igen. Det finns dock ett stort undantag från ovanstående,
nämligen frånvaron. Om inte den blir bättre kommer vi aldrig nå våra mål. Vi kommer
att genomföra en rad aktiviteter kommande läsår för att förbättra motivationen och vi
har redan stärkt upp våra rutiner kring frånvarorapporteringen och rapporteringen till
CSN. Målet är förstås att vår undervisning ska vara så intressant att eleverna
kommer till den allena av den anledningen. Inte desto mindre är det viktigt att vi är
konsekventa i hur vi agerar när elever är frånvarande och att hög frånvaro för
konskevenser.
Vi ser två saker, dels en uppåtgående tendens, dels en måluppfyllelse ingen kan
vara nöjd med. För mig blir det tydligt att vi gör rätt saker, men att vi måste jobba
hårdare för att nå dit vi vill. Fokusområden för att nå dessa mål under kommande
läsår blir som följer:
32
•
Höja motivationen hos eleverna. Om vi lyckas skapa mer intresse hos
eleverna kommer motivationen och kommer motivationen kommer också
närvaron bli bättre och blir närvaron bättre känner vi oss övertygade om att
måluppfyllelsen också kommer att bli bättre. All statistik vi har tillgång till visar
att de elever som kommer till skolan också lyckas nå åtminstone godkända
betyg. Det är faktiskt bara de elever som har en frånvaro på över 20 % som
inte når målen. I detta års Skolbarometer hade vi inte någon fråga om hur det
ser ut med motivationen, men i föregående års Skolbarometer ansåg sig 39,3
% inte studiemotiverade och det stämmer säkert till viss del även för årets
elever.
•
Närvaron. Vi har idag en ogiltig frånvaro som ligger över 30 %. Det är alldeles
galet högt. Detta kan förstås kopplas till ovanstående punkt, men det handlar
också om att bli tydligare med konsekvenserna av frånvaron. Som tidigare har
antytts har vi redan genomfört en rad åtgärder för att förbättra närvaron och
ytterligare några kommer att genomföras under kommande läsår. Framför
ligger fokus på att agera snabbt när en elev är frånvarande.
•
Förra året skrev jag att svenska var ett fokusområde, så är det inte längre och
det är nästan uteslutande den undervisande lärarens förtjänst. Matematik
fortsätter dock att vara ett problembarn. Detta skrev jag om under den rubriken
och utvecklar därför inte vad som kommer att göras här.
•
Istället för svenska kommer vi att lägga mer fokus på det förebyggande
elevhälsoarbetet. Det var också en av de punkter som SI kritiserade oss för.
Om vi blir bättre på detta hoppas vi att trivseln kommer att öka och med ökad
trivsel kommer förhoppningsvis förbättrad närvaro. Frånvaron måste ner under
20 %, annars kommer det bli svårt att nå målen. Över tid måste den ner
mycket mer än så förstås.
Om vi blir bättre på ovanstående fyra punkter är jag övertygad om att måluppfyllelsen
kommer att öka. Tre av dessa punkter är dessutom intimt förknippade med varandra.
Sedan måste vi hela tiden analysera och utvärdera det vi gör för att se om vi är på
rätt väg eller om vi behöver styra om.
3.2.2 Arbetet med att uppnå målen
Det vi gjorde föregående år och har gjort under innevarande år har gett resultat,
resultaten i Skolbarometern har gått upp avsevärt, andelen som tar examen har stigit
från 52 % till 82 %, vilket är en nästan otrolig höjning. Måluppfyllelsen har förbättrats,
närvaron har blivit bättre, om än inte till närmelsevis så mycket som vi hade satt som
mål. De strukturer som vi jobbade hårt med föregående läsår sitter idag och den
osäkerhet som många kände till följd av många rektorsbyten finns inte längre kvar.
3.3 Resultat på nationella prov och jämförelse med kursbetyg
33
Under föregående år fanns ingen nämnvärd avvikelse mellan resultat på nationella
prov och kursbetyg vilket förstås var positivt. Då resultaten av den omrättning
Skolverket genomförde visade sig dock att omrättningen av de nationella proven i
svenska starkt avvek från vår bedömning, varför vi ändå måste ställa oss frågande till
de betyg som sattes i svenska föregående år.
Det är viktigt att i sammanhanget påpeka att i statistikdokumentet har betygen delats
med det totala antalet som deltagit i kursen, medan betygen på det nationella provet
har delats med antalet som deltog på kursen. Det blir en diskrepans på detta sätt,
men alternativet hade varit att den totala procentsumman i det nationella provet hade
blivit missvisande.
Vi har under detta läsår varit mycket mer strukturerade i genomförandet av de
nationella proven, vilket har inneburit att andelen som skriver provet av de som läser
kurserna har stigit. Andelen av de som läser kursen i respektive ämne som också har
skrivit NP är som följer:
Kurs
Inskrivna
Andel som skrev NP
Svenska 1
22
91 %
Engelska 5
28
68 %
Engelska 6
14
93 %
Matematik 1
13
85 %
Eftersom vi har så många introduktionselever i åk 1 som istället för
gymnasiekurserna läser in grundskolekurserna för att bli behöriga till gymnasiet blir
statistiken lite missvisande nedan, därav ovanstående förklarande tabell. Totalt sett
är det alltså 82 % som har genomfört NP av de som är inskrivna på respektive kurs. I
Matematik 2 var provet frivilligt, varför eleverna valde att avstå från att skriva, samma
sak i Svenska 3
Andelen som fick godkänt betyg har också gått ner, men mot bakgrund av att det
dels att vi kom näst sist av alla omrättade betyg och att det bara har gått ner 4,7
procentenheter så torde inte kunskapsnivån har sjunkit dramatiskt, snarare har den
nog stigit lite. Detta kan man också härleda ur att andelen som har fått betyg har gått
upp ytterligare med 11,6 procentenheter till 93,6.
Det finns en avvikelse mellan resultat på nationella prov och betyget i svenska, vilket
förklarades ovan av svenskläraren. Vi har tidigare lagt märke till att läsförståelse är
det eleverna har störst behov av att utveckla och det kommer vi att jobba vidare med.
34
Även i Engelska 5 finns en avvikelse som engelskläraren förklarade ovan med att
han upplever att vissa elever faktiskt inte tog provet på allvar. Vi har också många
elever med diagnoser som gör att de har svårt att koncentrera sig intensivt under så
lång tid som det nationella provet kräver.
I Matematik 1 finns inga avvikelser att tala om. Det är viktigt att poängtera att i och
med att det är så få elever inskrivna på respektive kurs får ett enda betyg som
avviker från det nationella provet stort utslag procentuellt sett.
Antal
rapporterade NP
2015
2014
2013
63
111
77
Andel NP med
betyg
(A-F)
93,6
82,8
50,7
Andel NP med
godkänt betyg
(A-E)
58,7
63,4
46,7
I övrigt hänvisar jag till statistikdelen av rapporten för den som vill ta del av mer
statistik kring de nationella proven och relationen mellan resultat på nationella prov
och kursbetyg.
I svenska går det som sagt framåt och jag tror utöver vad som redan nämnts att våra
insatser för särskilt stöd har spelat stor roll. Vi har en resurslärare på 100 % som
hjälper de elever som har haft problem att nå målen och det bidrar också till de
positiva resultaten. Samarbetet mellan resursläraren och den ordinarie läraren har
också fungerat bra i engelska och svenska medan det behöver utvecklas i
matematik.
4 Normer och värden
4.1 Arbetet med ordningsregler och planen mot diskriminering och
kränkande behandling
Under föregående år kom vi igång med klass- och elevråd. Det har varit lite av en
inkörningsperiod, men nu fungerar elevrådet mycket bra och självständigt och de
flesta av klassråden. Ambitionen är att involvera elevrådet ännu mer i de beslut som
fattas på skolan och elevrådet har också uttryckt en önskan att vara mer delaktigt.
Elevrådets ordförande tog dock studenten i juni och jag kan bara uttrycka en
förhoppning att nästa ordförande blir lika drivande och ambitiös i sin roll.
Då eleverna kom tillbaka från sommarlovet var de alla delaktiga i uppdateringen av
likabehandlingsplanen och skolans regler. En lärare var ansvarig för att gå igenom
planen och reglerna med eleverna för att de skulle komma med synpunkter. Till nästa
år kommer vi också göra en riskbedömning som ett led i vår satsning på det
förebyggande elevhälsoarbetet. Det var trögt att få igång eleverna i detta arbete, men
de hade en del synpunkter på reglerna som skolan tog till sig. De av elevernas
synpunkter som vi kunde ta hänsyn till och ändrade reglerna i enlighet med elevernas
önskemål. En del av önskemålen var emellertid av den arten att de inte gick att
35
tillmötesgå, t ex att man skulle tillåta rökning på skolgården. Rektor förklarade då
varför skolan inte tagit hänsyn till vissa av elevernas synpunkter för att skolan ska
leva upp till sin ambition om mer transparens gentemot eleverna.
4.2 Resultatet av arbetet med trygghet och studiero - Praktiskas
skolbarometer
Eleverna på skolan har under genomfört en rad undersökningar om trivsel och
studiemiljö på skolan. Dels genomför Praktiska Skolbarometern två gånger per år,
dels fick de göra Skolinspektionens undersökning och dels Stockholms läns. Till detta
kommer alla kursutvärderingar eleverna ska göra. Man kan ana en viss trötthet över
eviga undersökningar hos eleverna och därför är också resultaten svårare att
analysera.
Om man ser till Stockholms läns undersökning så låg vi över snittet på i princip
samtliga punkter. Det enda som egentligen stod ut negativt var att eleverna inte vill
rekommendera skolan och det känns förstås lite bittert när de är nöjda på alla andra
punkter. När det gäller Skolinspektionens undersökning låg vi ganska nära snittet för
samtliga medverkande skolenheter på de flesta punkter. Det som stod ut positivt var
att eleverna känner sig väldigt trygga på skolan (9,3 mot rikssnittet 8,6) och att vi ger
eleverna utmaningar (7,7 mot 7,2). Det som stod ut som negativt var i första hand
grundläggande värden i undervisning (5,5 mot 6,4) och elevhälsan (6,7 mot 7,3).
När det gäller Praktiska egen undersökning, Skolbarometern, har huvudmannen
ändrat upplägget till detta läsår, varför en jämförelse blir mycket svårare, jag har
därför valt att här jämföra med föregående termin, samt jämfört med snittet på
samtliga praktiskaskolor. Om man dock ser till de punkter som lyfts i statistikdelen av
kvalitetsrapporten så ligger vi kvar på samma nivå som tidigare när det gäller
tryggheten, 89 % uppger att de känner sig trygga i skolan. Andelen som anser sig ha
studiero i skolan har dock sjunkit något vilket förstås är oroväckande. Personalen har
svårt att förstå detta eftersom vår upplevelse är att det blivit mycket lugnare det
senaste året. När vi frågar eleverna om detta menar det att det är lugnt på
lektionerna, men att det kan komma störande ljud utifrån, t ex från byggsalen eller
från elever som byter om på ovanvåningen. Andelen som upplever att de kan
påverka skolan genom elevråd har också sjunkit, vilket måste ses som väldigt
anmärkningsvärt eftersom elevrådet precis hade kommit igång när denna
undersökning gjordes förra gången. Jag är benägen att hävda att detta resultat beror
på det som beskrivs ovan, dvs en viss trötthet inför alla undersökningar som ska
göras. Andelen som anser att de kan påverka undervisningen ligger kvar på en
ganska låg nivå, runt 60 %
Generellt sett går resultaten åt rätt håll om man jämför med föregående termin. Det
som verkligen har förbättrats är rektorns och elevhälsans tillgänglighet och samt
upplevelsens av att rektorn har koll på vad som händer på skolan. När det gäller
rektorns roll hänger det nog samman med att jag var föräldraledig i tre månader
under föregående termin när undersökningen gjordes och hade då en vikarie som
knappast hade möjlighet at ha samma översikt över skolans elever under ett
förhållandevis kort vikariat. När det gäller elevhälsans tillgänglighet var det dock från
en väldigt låg nivå, varför detta fortsätter att vara ett fokusområde för skolan. Just
36
elevhälsans tillgänglighet är emellertid en svårighet för mig som rektor i och med att
det inte är jag som beslutar över dem, utan elevhälsans styrs centralt från
huvudmannen. Det finns dock andra sätt att öka elevhälsans tillgänglighet, vilket jag
återkommer till.
De områden där vi har ett högre snitt än de andra praktiskaskolorna rör också
rektorn, men också hur vi jobbar med APL, vilket förstås är glädjande eftersom det
varit ett fokusområde sedan vi fick kritik av Skolinspektionen för hur vi jobbade med
det. De områden där vi ligger lägre än snittet är framför allt värdegrundsfrågor och att
skolan inte känns ren och snygg (och att de inte skulle rekommendera skolan, men
det är återkommande).
4.2.1 Analys och bedömning
Detta är som sagt extremt svåranalyserat. Inte nog med att svaren i sig inte stämmer
överens med personalens upplevelser, om man jämför resultaten i de olika
undersökningarna spretar svaren åt olika håll. Det vi genomgående får låga resultat
på är elevhälsans tillgänglighet och huruvida eleverna skulle rekommendera skolan.
När vi frågar eleverna om varför de inte vill rekommendera skolan så kan man
emellertid få svar som: ”Jag känner ju ingen som är intresserad av de program
skolan har”. Hur eleverna tolkar frågan är väldigt svårt att veta och därför blir också
resultaten väldigt svårtolkade. I skolinspektionens undersökning var resultaten för hur
vi hanterar grundläggande värden i undervisningen och i vår egen undersökning får
vi låga resultat på hur många som känner till Praktiskas värdegrund och det måste
man ju anta hänga samman. Detta är också en anledning till att skolan har valt att
fokusera på det förebyggande elevhälsoarbetet som har redogjorts för ovan.
Praktiska Märsta hade problem för ett tag sedan, det har jag behandlat tidigare i
detta dokument. Därför är det inte helt förvånande att det finns områden där vi ligger
efter andra skolor. Vi fortsätter att jobba med de frågor där vi behöver utveckla oss,
men vi måste också vara både glada och stolta över hur snabbt skolan har
utvecklats. Vi rör oss framåt på de flesta områden och att vi faktiskt har gått förbi
snittet i Stockholms län och ligger i linje med snittet i Skolinspektionens granskning
trots att reformarbetet faktiskt bara pågått i ett och ett halvt år.
Förra året menade 32 % att det förekommer kränkningar på skolan och detta har
sjunkit, vilket är mycket glädjande. Elevrådet har också varit involverat i arbetet mot
kränkningar. Det kan vara svårt för personal att veta vad som upplevs som en
kränkning, för det är helt beroende på vilken relation eleverna som omfattas av det
som kan upplevas som en kränkning står till varandra. Det är emellertid tydligt för mig
som rektor att vi inte har kommit i mål med detta arbete, det finns en hel del kvar att
göra, men även här går det åt rätt håll.
Vi också noga med att säga ifrån så fort någon bryter mot våra gemensamma regler,
oavsett om det handlar om att man röker på fel ställe, säger taskiga saker till någon,
eller i övrigt inte gör vad de ska. Vi tror nämligen att de är viktigt att bli sedd och att
ens handlingar får en konsekvens, för det visar att man bryr sig. Om man omges av
människor som visar att de bryr sig om en och hur man beter sig kommer man också
trivas bättre.
Förra året fick vi signaler om att det skedde kränkningar från lärarnas sida, men
37
sådana signaler får jag inte längre, varken genom undersökningar eller genom
personliga samtal (något som skedde VT 14). De lärare som inte hade ett respektfullt
bemötande av eleverna jobbar inte längre kvar, vilket gör att atmosfären på skolan
har förändrats. Det faktum att rektor jobbar heltid på samma skola bidrar också till att
eleverna blir sedda i högre grad.
Förra året var det 21,7% som inte kände sig trygga i skolan, det har nu sjunkit till 11
%, vilket är väldigt glädjande. Fortfarande finns det dock 8 elever i undersökningen
som inte känner sig riktigt trygga i skolan och det kan aldrig vara OK. Förra året satte
vi målet att högst 10 % skulle känna sig otrygga och det får väl sägas vara uppnått,
även om slutmålet måste vara att alla känner sig trygga i skolmiljön. Vi har många
elever som har neuropsykiatriska funktionshinder som gör att de har dålig
impulskontroll, vilket gör att det kan ske saker på skolan som är svåra att förutse och
som kan bidra till en otrygg arbetsmiljö. För att förbättra denna situation informeras
alla lärare om vilka elever som har en sådan diagnos och skolan erbjuder också en
fortbildning i bemötandet av detta genom Alexandra Arnberg som är legitimerad
psykolog och specialiserad på just detta område. Denna utbildning genomfördes
under sommaren och hösten 2014 vid fyra utbildningstillfällen och personalen säger
sig ha haft stor nytta av utbildningen som även rektor deltog i.
Vi har också många elever som kommer från otrygga hemförhållanden vilket också
påverkar deras förmåga att interagera socialt på ett för alla acceptabelt sätt. Rektor
har tagit upp detta med elevrådet som inte säger sig känna igen problematiken, även
om killarna i elevrådet lyfter fram att man som kille ibland måste spela med på det
som sägs vara ”skoj”, fastän man inte tycker det är så roligt för att dels undvika
konflikter och dels inte framstå som ”mesig”.
4.2.3 Åtgärder för förbättring
Föregående år planerade vi ha en temadag på ämnet hälsa. Detta utvecklades till en
temavecka som vi kallade just ”Hälsoveckan”. Den syftade till att eleverna skulle lära
känna varandra bättre och det upplevdes som mycket positivt av alla inblandade. Vi
jobbade med värdegrundsfrågor och hur vi ska bete oss mot varandra för att vi ska
ha en arbetsplats som alla kan trivas på. Det allra viktigaste här är dock att man som
lärare återkommande lyfter dessa frågor i klassen och vågar se de kränkningar som
sker och säga ifrån även om de inblandade intygar att det bara är på skoj. I övrigt
gäller det att följa vår egen plan mot kränkande behandling och diskriminering.
Det gäller nu att fortsätta jobba vidare på samma sätt som vi har börjat. Vi har skapat
de rutiner som krävs för att tryggheten och studieron på skolan ska förbättras till en
nivå som personal och elever anser ger en god studiemiljö och nu gäller det alltså att
jobba i enlighet med de rutiner som har skapats. Hittills visar undersökningar och
utvärderingar att det går åt rätt håll, men vi måste fortsätta att utvärdera oss själva
och vårt arbete för att hela tiden vara trygga att skolan utvecklas åt rätt håll.
38
5 Elevernas ansvar och inflytande
5.1 Hur vi arbetat med elevinflytande
Som tidigare beskrivits fanns varken elevråd eller klassråd på skolan under HT 2013,
men detta är alltså åtgärdat och vi har också skapat rutiner för elevinflytande i
undervisningen. Det torde stå klart för samtliga elever på skolan vad de har möjlighet
att påverka och vad som är fastställt från lagstiftaren. Elevråd hålls var tredje/fjärde
vecka och klassråd hålls mellan varje elevråd under mentorstid. Eleverna upplyses i
samband med läsårsstart vilka examensmålen och programmålen är och vid varje
kursstart vad det centrala innehållet är och hur det är kopplats till betygsnivåerna. Vi
har också skapat matriser för bedömning av såväl den skolförlagda undervisningen
som APL och dessa kommuniceras med eleverna som har möjlighet att komma med
synpunkter. Centralt innehåll och betygsnivåer gås alltid igenom i samband med att
en kurs startar och lärarna ska sedan återkoppla detta till eleverna under pågående
kurs. På vår skola är det också extra viktigt att alla lärare ser alla elever eftersom
många av våra elever har särskilda behov som måste tillgodoses.
En god kommunikation mellan lärare och elev är då nyckeln till att man ska kunna
lyckas. Det bör också i detta sammanhang påpekas att många av våra elever har ett
stort behov av tydlighet. Det är många behov som man som lärare måste ta hänsyn
till samtidigt och risken är förstås uppenbar att man åsidosätter någons behov när
man tillfredsställer någon annans. Det är emellertid avgörande att samtlig personal
på skolan har fokus på detta, sedan kan det förstås i undantagsfall hända att man
missar, men fokus måste vara på att se till varje elev, det är avgörande.
Alla lärare har också gjort utvärderingar av sina kurser och generellt sett är eleverna
väldigt positiva till undervisningen på skolan. Resultaten av utvärderingarna är klart
mycket mer positiva i de praktiska kurserna än i de teoretiska. I dessa utvärderingar
framkommer också klart att eleverna förstår vad det är de betygsätts på och vad de
måste göra för att nå sina mål.
5.2 Elevernas uppfattning enligt Praktiskas skolbarometer
Ovanstående resonemang bevisas också av Skolbarometern. Det arbete med att
förbättra elevinflytandet skolan lägger ner har redan börjat ge frukt, vilket visas
nedan.
Den största förbättringen skedde förstås föregående år, då eleverna började se att
det händer saker. Det är inte möjligt att öka resultaten lika mycket varje år. Inte desto
mindre fortsätter ökningen om än inte i lika rask takt. När det gäller elevernas
inflytande över och nöjdhet med undervisningen så förbättras resultaten tydligt.
Framför allt lyfter eleverna fram att kommunikationen med lärarna har blivit bättre och
att de förstår bättre vad som krävs av dem för att nå sina mål. De är också väldigt
nöjda med sin APL/praktik
Innan jag tillträdde som rektor låg andelen elever som anser sig ha möjlighet att
påverka lektioner och kurser på 27 %. Den andelen har idag ökat till över 61 %. Det
är en avsevärd förbättring på en av de viktigaste punkterna rörande elevernas
39
inflytande över sin utbildning. Självklart innebär det också att det är 31 % som inte
tycker att de har något större inflytande över sin utbildning och detta måste vi
fortsätta jobba med.
5.2.1 Analys och bedömning
För mig som rektor är det tydligt att vi jobbar på rätt sätt. Lärarna har fått in ett nytt
sätt att tänka och ser nyttan med elevinflytandet på ett tydligare och bättre sätt. Nu
gäller det förstås att jobba vidare på detta sätt, det ser helt enkelt väldigt positivt ut.
De områden vi måste jobba vidare med är förstås elevhälsan och
värdegrundsarbetet.
6 Skolan och yrkeslivet
6.1 APU/APL
Föregående år fanns det en stor diskrepans mellan de olika programmen hur väl APL
fungerade. Den skillnaden finns kvar, men är inte alls lika stor längre. Idag har vi inga
elever som önskar praktikplats som inte har det. Det finns elever som inte har praktik,
men då beror det på att de antingen har tackat nej, eller helt enkelt inte har tagit till
sig undervisningen i tillräckligt hög grad för att vara redo för en praktik.
Här kan det vara ett problem för introduktionselever, varför skolan har tagit kontakt
med såväl Sigtuna kommun som Upplands Väsby kommun. Speciellt när det gäller
Upplands Väsby kommun ser det ut som att vi till nästa termin kommer att ha ett gott
samarbete när det gäller elever som ännu inte är redo för en praktikplats på en
”vanlig” arbetsplats, men som ändå skulle må bra av att varva det skolförlagda
lärandet med arbetsplatsförlagt dito.
De mallar, matriser och rutiner som huvudmannen har tagit fram fungerar mycket
bra. Vi efterlyser en ”app” för kommunikationen av elevernas framsteg på
praktikplatserna istället för veckorapporterna och allt annat pappersarbete, men det
hoppas vi kommer under kommande läsår. De skillnader som fanns mellan olika
program gällande rutiner för uppföljning existerar inte heller i samma utsträckning
som tidigare, även om det förstås kan finnas mindre skillnader även nu. Eleverna är
tydligt nöjda med sina APL-platser och hur skolan sköter detta arbete, vilket framgår
av Skolbarometern.
Andelen som har haft APL under året har sjunkit något, men det beror återigen på
den stora andelen introduktionselever. Idag är 71 % av eleverna som har haft praktik.
Av de som har praktik är de allra flesta ute tre dagar i veckan dock. Detta måste
också ses mot bakgrund av att man under årskurs 1 måste ha lärt sig en hel del på
vissa program innan det kan bli aktuellt med APL av säkerhetsmässiga skäl och att
det därför inte är aktuellt med APL över huvud taget på el-, bygg och
måleriutbildningarna.
Andelen som hade mer än 50 % APL under året sjönk något till 38 %, förra året var
det 45 %. Det beror också på att det är många fler som har läst
40
högskoleförberedande inriktningar på sina program och därför inte kan ha lika mycket
praktik.
6.1.1 Analys och bedömning
Det är förstås oroande att andelen som haft APL sjunker och att även andelen som
haft minst 50 % gör det, men mot bakgrund av förklaringarna som anges ovan känns
det inte alarmerande på något sätt. Speciellt inte med tanke på att andelen elever
som har sysselsättning efter examen har ökat och att vi faktiskt har plats till samtliga
elever som har förmågan och viljan att ha praktik. Om man dessutom väger in de
förbättrade resultaten gällande högskolebehörighet så drar jag slutsatsen att detta
inte är något att fokusera på under kommande läsår.
6.1.2 Arbetet med att uppnå målen
Vi har under läsåret haft stark fokus på just rutinerna kring APL och det arbetet har
givit frukt. Skolinspektionen hotade med vitesföreläggande angående just denna
punkt under föregående år, men under årets inspektion hade de inga invändningar
mot våra rutiner gällande APL, vilket jag ser som ett bevis för att de förändringar vi
genomfört är fullgoda. Samtlig personal har också genomgått en utbildning för
handledare på APL-platser. Tanken är att de ska förmedla denna kunskap till
handledarna på APL-platserna och uppmuntra dem att genomgå samma utbildning.
Då BF var det program som hade bäst fungerande rutiner är det just BF-läraren som
varit ledande i arbetet med att förändra våra rutiner kring APL. Men vi har som sagt
också fått god hjälp från huvudmannen.
6.2 Programråd
Detta var något vi fick kritik för i årets inspektion från SI. Barn- och fritidsprogrammet
har satt igång detta och genomfört ett möte med representanter för arbetsgivare inom
förskolan. När det gäller de övriga programmen har vi inlett ett samarbete med
Företagarna i Sigtuna. De representerar samtliga branscher för de övriga
programmen. Det första programrådet tillsammans med Företagarna kommer att
genomföras i augusti och kommer självklart att fokusera på att utveckla praktiken, få
till fler samarbetspartners och att få näringslivet synpunkter på vår utbildning, inte
minst gällande vilka kurser vi erbjuder.
6.3 Anställningsbarhet
64 % av våra treor gick efter examen direkt till ett jobb inom det yrke det utbildats till
och ytterligare 12 % har fått anställning inom ett yrke de inte är utbildade för. Detta är
en ökning med 13 procentenheter, respektive en minskning med 5 procentenheter.
Detta är en mycket glädjande utveckling. Om man till detta lägger att 12 % valde att
fortsätta sina studier är det alltså 88 % av våra avgångselever som går vidare till en
sysselsättning efter examen. I dagens tider av hög ungdomsarbetslöshet är detta
mycket glädjande siffror.
6.3.1 Analys och bedömning
41
Självklart är det inte kul att 1 av tio inte har någon sysselsättning efter att de slutat
skolan, men mot bakgrund av dagens ungdomsarbetslöshet, inte minst gällande
ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, och det faktum att många av våra elever
har haft en problematisk skolbakgrund innan gymnasiet, måste jag ändå dra
slutsatsen att vi som skola är duktiga på att göra våra elever anställningsbara. Tyvärr
saknas statistik från tidigare år gällande anställningsbarheten, varför det inte går att
se hur skolan utvecklats längre tillbaka än föregående år på denna punkt.
7 Personalutveckling
Under 1.3.2 kan den intresserade läsa vilka utbildningar personalen genomgår för
närvarande och kommer att genomgå under kommande läsår. Det är en avsevärd
höjning av personalens kompetensnivå.
Vi har också genomfört en rad utbildningar för att höja kompetensen inom följande
områden:
-
Betygsättning
-
APL
-
Likvärdig bedömning
-
Omdömesskrivning
-
Hantering av elever med neuropsykiatriska störningar
-
Användandet av Edwise, vår skolportal.
Alla lärare har haft ett medarbetarsamtal med sin närmaste chef (undertecknad) där
vi diskuterat vilka förtjänster och utvecklingsområden respektive medarbetare har.
Alla ovanstående utbildningar har en direkt koppling till våra elevers behov.
Hur har skolan genomfört PiA?
Huvudmannen har initierat en utbildning och en rutin kring det systematiska
kvalitetsarbetet som man kallar PiA, Pedagogiskt inre Arbete. Det är alltid rektor som
är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet och därmed även för PiA. Självklart
använder sig rektor av de resurser som finns på skolan och delegerar ansvar till den
som är mest lämplig för respektive område. Då försteläraren tillträder sin tjänst
kommer han att få mer ansvar för PiA i enlighet med det kontrakt som har upprättats.
PiA har 13 fokuspunkter vilka presenteras nedan. Vi har givetvis berört samtliga
punkter i mer eller mindre hög grad, då samtliga är naturliga delar av skolans
arbetsuppgifter, men under respektive punkt kommer en kort sammanfattning om hur
vi jobbat med just den punkten.
42
Lärarrollen som yrkesroll. Vilka är mina konkreta arbetsuppgifter? Genomgång av
uppdraget, mentorskapet, säkerheten med mera.
Under föregående år jobbade vi mycket med detta då vi upprättade en lärarpärm på
skolan som definierar lärarens uppdrag vad gäller just ovanstående. Under
innevarande läsår har det mest skett på personalmöten då vi har diskuterat
mentorsrollen och läraruppdraget.
Styrdokumenten. Skollagen, arbetsmiljölagen, examensmålen, APL- och SFLuppdelning, poängplaner, ämnesmål/kursmål med mera.
I samband med att vi gick igenom SAM gick vi också igenom arbetsmiljölagen. Vi har
också tillsatt ett skyddsombud och genomfört skyddsronder och brandövningar. APL
och SFL har varit ett kontinuerligt arbete under hela läsåret. Alla yrkeslärare har
också sett över poängplanerna för det program de är ansvariga för. Vi har också gått
igenom alla elevers studieplaner kontinuerligt. Under denna punkt har ändå den
huvudsakliga fokus legat på APL eftersom det var det vi fick kritik av SI för.
Lektionen. Hur planerar jag ett lektionstillfälle?
Detta har vi inte jobbat särskilt mycket med, mycket beroende på att en hel del av
den gemensamma mötestiden under vårterminen (då jag kom tillbaka från min
föräldraledighet) gick till att förbereda oss inför Skolinspektionens besök.
Inflytande. Hur skapar vi inflytande och delaktighet i undervisningen?
Återkommande punkt på samtliga studiedagar i en eller annan form.
Motivation. Hur skapar vi motivation hos eleverna?
Här har genomfört motivationsföreläsningar under uppstartsveckan. Alla lärare har
också jobbat individuellt med sina mentorselever med extra fokus på dem som har
svårt att nå målen. Till nästa år planerar vi ta in en extern föreläsare under
uppstartsveckan för att hjälpa dem med motivationen då eleverna har en tendens att
se svårigheter istället för möjligheter och lätt hamnar i offerrollen.
Arbetsplatsförlagt lärande. APL-kontrakt, APL-rapport och dokumentation,
riskbedömning APL.
Detta har varit ett område som vi av nödvändighet har fokuserat mycket på eftersom
det är en brist som Skolinspektionen har pekat på. Hur vi jobbat med detta framgår
på annat ställe i dokumentet.
Handledarutbildning. APL- handledare, handledarutbildning och dokumentation.
Under sommaren 2014 blev Skolverket klara med sina råd hur en
handledarutbildning ska gå till. Rektor har varit på utbildning i Skolverkets regi och
det har även BF-läraren som har varit den som varit ansvarig på skolan för
utvecklandet av APL och handledarens roll. Vi har jobbat mycket med
dokumentationen och lärarna har också rapporterat in sina kontakter med APLhandledarna till rektor. Vi har också lyft huvudmannens instruktioner i frågan gällande
43
rutiner och matriser för att avgöra hur vi bäst kan implementera dessa i vår
verksamhet.
Elever som inte når målen.
Detta är ett ständigt fokusområde. Vi lyfter enskilda elever varje personalmöte och vi
har genomfört utbildningar kring neuropsykiatriska störningar. Vi samtalar och
diskuterar ofta på personalmöten och studiedagar hur vi kan och bör jobba med
dessa elever.
Betyg och bedömning.
Även detta är ett återkommande tema på personalmöten och studiedagar. Vi jobbade
mer intensivt med det förra året, då behovet var större. Idag har de flesta lärarna
bekväma med hur formativ bedömning och betygsättning är tänkt att fungera. Nästa
år kommer det mer handla om uppföljning och kontroll av att lärarna genomför det de
egentligen vet att de ska göra.
Skolans värdegrund. Utgångspunkten är respekt för allas lika värde.
Som tidigare nämnts är detta ett av våra utvecklingsområden. Det har framkommit
genom såväl elevundersökningar som Skolinspektionens beslut. EHT är ansvariga
för utvecklingen av detta och arbetet är inlett. Självklart är detta en fråga som ändå
berörs dagligen, men inte så strukturerat som det är tänkte att genomföras under
kommande läsår.
Samverkan och samarbete. Samarbete mellan lärare, ämnen och kurser för att nå
examensmål.
Detta har berörts tidigare i dokumentet. Till nästa år kommer vi att ha arbetslag för att
möjliggöra en bättre kommunikation mellan lärarna kring lektionsupplägg, eleverna
behov och förutsättningar, ny forskning och så vidare. Dessutom kommer rektor att
schemalägga och kontrollera att lärarna auskulterar hos varandra för att underlätta
det kollegiala lärandet. Rektor kommer som sagt också att auskultera, men med en
annan fokus.
Gymnasiearbetet.
All personal har fått information om vad gymnasiearbetet innebär och hur det ska
bedömas. Det verkar dock inte som att Skolverket har tänkt klart riktigt i denna fråga
och vi väntar med spänd förväntan på nästa förändring i frågan.
Diagnoser och elevhälsan
Vi har utarbetat rutiner för hur vi ska hantera elever med diagnoser och EHT har
ständig koll på deras utveckling. Vi lyfter också alltid elever som har svårigheter att
nå målen på personalmöten. Detta kommer i framtiden ske på arbetslagsmöten. EHT
träffas varje onsdag kl 09.00.
44
7.1 Åtgärder för förbättring
Personligen anser jag PiA var ett bra stöd för dem som är lite ovana i rollen som
rektor/skolledare. Vi måste förstås jobba med samtliga punkter även i framtiden, men
vi kommer, som tidigare nämnts, lyfta fram ett par punkter som vi kommer att
fokusera närmare på. Syftet med det är förstås att eleverna ska lära sig mer, få bättre
betyg och komma in på de utbildningar de önskar eller få de jobb de eftersträvar. Det
är därför vi jobbar i skolan och det kommer alltid att vara vårt fokus.
8 Övrigt
8.1 Avbrott
Vi har under året haft 20 avbrott, förra året var det 33. Detta behandlas närmare
under punkten 1.3.1. 20 avbrott är förstås för mycket, speciellt i de fall eleverna inte
byter till något, utan bara hoppar av utan något annat att göra. Allforskning visar att
dessa elever går en mörk framtid till mötes. Vi har under en tid haft en hel del elever
inskrivna som inte har tagit skolan på allvar. Vi har under en längre tid försökt få tag
på dem för att undersöka hur vi kan hjälpa dem med att komma tillbaka till
skolarbetet, men utan framgång tyvärr. Målet för detta läsår var att inte fler än 10
elever skulle avbryta sina studier, men det lyckades vi alltså inte alls hålla, vilket
förstås är beklagligt av ovanstående anledning.
8.2 Frånvaro
Detta är, som tidigare nämnts, vår kanske största utmaning. Skolans frånvarosnitt
32,4 % och det är alldeles för högt. Detta gäller all frånvaro, ser man bara till den
ogiltiga ser det lite bättre ut, men är fortfarande på en helt katastrofal nivå. Förra året
var den ogiltiga frånvaron allena över 30 %, så det har ändå blivit lite bättre.
Samtidigt är det fortfarande på en så hög nivå att det är svårt att ta till sig att det blivit
bättre. Frånvaron är, enligt mig och all forskning jag har läst, den viktigaste
bakgrunden till vår dåliga måluppfyllelse. Följaktligen är detta också vår viktigaste
utmaning, dvs att få ner andelen ogiltig frånvaro. Det finns också stora skillnader
mellan olika program och olika klasser.
Bygg
Måleri
29% Barn o Fritid
BAHUS12
30,2 BAMAL12
31,2% BFPED12
15%
BAHUS13
31 BAMAL13
38% BFPED13
11,8%
BAHUS14
49,8 BAMAL14
28% BFPED14
16,6%
El
32% Handel
EEELT12
46% HAHAN12
61,8% HTTUR12
53,9%
EEELT13
35,9% HAHAN13
70,9% HTTUR13
28,4%
EEELT14
49,3% HAHAN14
22% HTTUR14
13,9%
Turism
45
En sak som ändå är lite glädjande är att det ser lite bättre ut i åk 1, där är det bygg
och el som står ut. Det ger en förhoppning om att det arbete vi lade ner på ettorna i
höst faktiskt har betalat sig något, men det återstår ju också att se. Vi har under året
rapporterat 10 elever till CSN, mot bakgrund hur närvaron ser ut måste jag ju utgå
från att det borde varit många fler. Vi har tydliga rutiner för när en elev ska
rapporteras och vi har under studiedagarna i juni gått igenom dessa igen. Jag
förväntar mig (och kommer att kontrollera i mycket högre utsträckning) att lärarna
följer de rutiner vi har nästa termin, då det faktum att vi inte har skött detta på ett
konsekvent sätt är en av anledningarna till att frånvaron är så hög.
8.2.1 Analys och bedömning
Tyvärr saknar statistik från föregående år, bortsett från hur många elever som
rapporterades till CSN. Det är tydligt att Handelsprogrammet drar ner snittet, även
om det inte hade sett särskilt bra även om Handelsprogrammet inte stått ut negativt.
Vi har flera hemmasittare som kommer till skolan en gång i månaden för att tillse att
de inte blir utskrivna, men som inte har som ambition att nå att sköta sina studier på
ett konventionellt sätt. Detta drar också ner snittet, men det hade ändå varit alldeles
för hög ogiltig frånvaro.
Som nämnts flera gånger tidigare i detta dokument är vi medvetna om att detta
måste bli ett fokusområde nästa år.
8.2.2 Arbetet med att uppnå målen
Vi har verkligen arbetat hårt med detta, men tydligen antagligen inte tillräckligt hårt
eller tillräckligt rätt. Det vi gör är att vi meddelar hemmet vid ogiltig frånvaro. Vi
kontaktar också den frånvarande eleven. Vi kallar till EVK om frånvaron fortsätter att
vara hög, tillsammans med föräldrarna om eleven är under 18 år. Vi varnar för
indraget CSN och informerar om vad det kan innebära för familjens övriga bidrag.
Mentorerna har motiverande samtal med eleverna och tjatar och peppar. Jag är dock
också övertygad om att när alla de andra åtgärderna vi genomför har slagit igenom
så kommer det också att märkas på närvarostatistiken.
8.3 Klagomål
Vi har fått ett klagomål till SI under året. Det var dock mycket luddigt formulerat och
Skolinspektionen lade snabbt ner det utan vidare åtgärd. Vi har informerat såväl
elever som föräldrar hur processen går till om man vill lyfta något man upplever som
ett missförhållande på skolan. Vi har också tydlig information på vår hemsida kring
tillvägagångssättet. Självklart är det inte så att vi inte gör några fel, men min slutsats
blir ändå att eleverna känner att de blir lyssnade på och att rektor är tillgänglig för
elevernas synpunkter på ett sätt som gör att dessa synpunkter inte behöver leda fram
till ett klagomål. Vi kan alltså fånga upp synpunkterna på ett tidigare plan och på så
sätt snabbare och smidigare förbättra vår verksamhet, alternativt förklara bakgrunden
till varför något inte kan förändras i enlighet med berörd elevs önskemål.
8.4 Arbetsmiljöarbete på Praktiska
46
Vi har som tidigare nämnts utsett ett skyddsombud och ett elevskyddsombud och har
genomfört tre skyddsronder. Protokoll har förts och en ansvarig har utsett för att
åtgärda respektive brist och alla brister har också tidsatts när de ska vara åtgärdade.
I de fall de inte blivit åtgärdade i tid har den ansvarige fått förklara för rektor varför det
inte blivit klart och redogöra vad denne behöver för hjälp och stöd för att kunna
åtgärda. Det ska erkännas att vi inte har hunnit med att åtgärda alla saker som står i
protokollen, då vi inte längre har någon vaktmästare på skolan. Ofta faller detta på
någon av yrkeslärarna att genomföra och om de har fullt upp kan det bli liggande.
Under skyddsronderna har alla typ av risker identifierats som t ex bristfällig städning,
fallrisker, ventilation, psykosociala risker, brandrisker osv. Vi har också under
personalmöten pratat om trygghet och trivsel bland personal, dvs lyft den
psykosociala arbetsmiljön.
Jag ställer en del kvar på lärarna, men det tror jag att de har vant sig vid och att
döma av medarbetarundersökningarna tycker de också om det. De uppskattar också
att vi har tydligare rutiner på skolan nu och de uppskattar tillgängligheten till rektor
och att de får återkoppling på det de gör på ett tydligare sätt än tidigare. Så på det
hela taget tror jag egentligen inte att den psykosociala arbetsmiljön försämrats
genom mer stress, tvärtom visar medarbetarundersökningen att personalen är mer
nöjd nu än tidigare. Detta är också något som bekräftats i medarbetarsamtalen, även
om det förstås är något mindre tillförlitligt eftersom medarbetarundersökningen är
anonym, medan medarbetarsamtalen knappast är det.
Elevrådet har också kommit med förslag om hur vi kan förbättra trivseln på skolan
som vi kommer att genomföra. Vi kommer att skapa ett nytt café med tillhörande
uppehållsrum för eleverna och vi kommer att fixa en basketplan på skolan genom att
flytta parkeringen för bilarna framför A-huset till gaveln av samma hus.
Förra året genomförde brandförsvaret en brandsyn på skola som vi klarade utan
anmärkning. Vi har genomfört två brandövningar under året och har kollat igenom
våra brandrutiner i samband med det. Det fungerade prickfritt. Vi har också utsett
olika ansvarsområden vid händelse av brand så att all personal vet vilket ansvar de
har ifall det skulle börja brinna.
Vi har under året haft ett problem med hot på skolan. En elev som hotade en annan
med kniv. Eleven som hotade togs om hand av polisen och vi följde i samband med
det de rutiner vi har för krishantering. Vi har under året inte haft några skador, vilket
förstås är glädjande, speciellt med tanke på att vi har många maskiner som kan vara
farliga om de hanteras felaktigt.
Vi har också skapat rutiner för utvärderingar av risker på APL-platser och detta
arbete är igångsatt och fungerar på flera program och kommer att vara igång på
samtliga program till hösten. Efter skolinspektionens rapport kommer vi också att
utveckla våra rutiner för hantering av psykosociala risker på APL-platserna.
47
9 Rektors slutord
9.1 Måluppfyllelse – sammanfattning
Det är många saker som går åt rätt håll, då tänker jag framför allt på andelen som tog
en examen i juni och hur många som faktiskt hade sysselsättning efter skolan.
Många av betygen går också åt rätt håll, även om vi måste jobba vidare med framför
allt matematiken. Resultaten i svenska är extra glädjande då svenskan är så viktig för
alla kunskapsinhämtningen i alla andra ämnen. Nöjdheten bland såväl elever som
personal fortsätter att bli bättre.
Behörighetsgraden hos personalen har under ett års tid höjts från 60 % till 86 %, det
är anmärkningsvärt. Vi har utökat stödfunktionerna inom personalen och vi har
genomfört många kompetenshöjande utbildningar, både gemensamma och
individuella. Det har alltså hänt väldigt mycket på personalfronten på kort tid.
Vi har förbättrat våra lokaler på flera sätt; framför allt genom att eleverna har byggt
om, ett arbete som kommer att fortsätta nästa år. Vi har också inlett samarbete med
externa kontakter som köper våra tjänster. Detta gör att även det skolförlagda arbetet
känns ”på riktigt” och blir mer stimulerande för eleverna och förstärker vårt rykte ”på
stan”.
När det gäller det särskilda stödet har vi skapat en ny organisation med fler tjänster
och bättre resurser. Inte minst genom att vi har en resurslärare på 100 % och en
specialpedagog på 50 %. Vi har också skapat nya rutiner som till stor del redan
implementerats, även om vi kommer att göra en del nya förändringar i och med att vi
skapar arbetslag nästa läsår.
När det gäller elevinflytandet visar Skolbarometern att det arbete vi har genomfört
faktiskt har uppmärksammats och uppskattats av eleverna. Förra året var det rent
makalösa förbättringar jämfört med föregående års resultat i Skolbarometern. I år har
förbättringarna fortsatt, men självklart inte i samma takt, det hade varit en omöjlighet.
Även om Skolbarometern inte visar det så är jag inte desto mindre stolt över de
framsteg elevrådet har gjort under året, där de blivit mycket mer aktiva och kommit
med en rad förslag som kan förbättra skolan.
Jag hoppas också mycket på att det kollegiala lärarandet kan utvecklas i arbetslagen.
Personalmötena under året har blivit för mycket information och jag har pratat för
mycket och personalen har lyssnat, det är inte särskilt utvecklande. Jag är mycket
nöjd med de två som har sökt tjänsterna som arbetslagsledare som jag har stort
förtroende för och som jag tror kommer att utveckla samarbetet mycket.
Vi har alltså mycket att vara stolta över, men det finns också ett par saker som vi
måste vara uppmärksamma kring under nästa läsår. En sak som jag inte riktigt hunnit
48
med är att följa upp att samtlig personal jobbar i enlighet med det vi bestämt. Därför
kommer jag att jobba mer med att kontrollera att alla följer de gemensamma rutinerna
under nästa år. Förra året valde jag att fokusera på att kontrollera att personalen
jobbade som vi beslutat kring de saker som vi fått kritik av Skolinspektionen för:
-
rutiner kring uppmärksammanden och särskilt stöd
-
rutiner kring APL och uppföljningen av densamma
-
rutiner kring värdegrundsarbetet. Ingen lärare får någonsin välja att titta åt
andra hållet när vi ser någon som far illa eller någon som bryter mot våra
gemensamma regler.
De två första punkterna kan sägas vara uppfyllda, men värdegrundsarbetet måste vi
jobba vidare med och det har ju lyfts ett antal gånger i denna rapport. Under nästa år
kommer jag också fokusera på auskultationer och att följa upp att lärarna rapporterar
och följer upp närvaron i enlighet med rutinerna då detta som lyfts flera gånger är vår
akilleshäl. Vi har inte heller nått de mål vi satte för närvaron. På lång sikt ska den
ogiltiga frånvaron ner till högst 4 %. Vi måste också fortsätta att fokusera på
måluppfyllelsen i matte och svenska, då detta är ämnen som är avgörande för
elevernas möjlighet att lyckas i andra ämnen. Sist men inte minst måste vi jobba
vidare på att förbättra studieron som ju faktiskt sjönk under detta läsår. Den måste
upp till åtminstone 70 % nästa läsår.
/Johan Segerfeldt, rektor Märsta Praktiska.
49