Forsviden Södra Vindkraftpark
I rsion I e v s d å r 2015 Sam F orsviden södr a vindkr aftpark Samrådsversion II av miljökonsekvensbeskrivning för en gruppstation med vindkraftverk på norra Gotland Maj 2015 Sa versio mr å d s 15 n II 20 S a mr å Forsviden Vind AB har för avsikt att söka tillstånd för en vindkraftanläggning i socknarna Tingstäde, Lärbro och Othem på norra Gotland. Anläggningen kommer att omfatta maximalt 17 vindkraftverk om vardera högst 5 MW generatoreffekt. Forsviden Vind AB har bildats särskilt för att utveckla och driva Forsviden södra vindkraftpark. Ett flertal markägare inom området äger företaget. Markägarna har upplåtit marken för vindkraft i arrendeavtal med bolaget. Verksamhetsutövare: Forsviden Vind AB [org. nr 556848-3498] Othem, Norrbys 563 624 46 Slite Framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen: Rikard Hedenblad GEOtext® [org. nr 556581-1089] Box 4452 SE-203 15 Malmö Tfn: 070-913 61 29 Naturinventering: Ecocom Arkeologisk inventering: Arendus Foto och grafik: Textbruket i Sverige AB där inte annat angivits. Kartunderlag: © Lantmäteriet. Satellitfoto Google Earth PRO dsvers ion II 2 015 Sa versio mr å d s 15 n II 20 Forsviden Vind AB Forsviden södra vindkraftpark är ett vindkraftprojekt som i sin helhet ägs och utvecklas av projektbolaget Forsviden Vind AB. Bolagets ägare som tillika är ägare av ett större sammanhängande markområde i de gotländska socknarna Tingstäde, Lärbro och Othem har gjort bedömningen att deras vindutsatta markområde är lämpligt för elproduktion med vindkraft och prövar nu möjligheten att komplettera sitt jord- och skogsbruk med vindbruk. Den största delen av området är utpekat som riksintresseområde för naturvård med bitvis höga naturvärden (se Figur 15). Detta är något som uppskattas av markägare och boende i trakten. Därmed ställs det höga krav på verksamhetsutövaren när det gäller utformning av vindkraftanläggningen, när det gäller byggnation och när det gäller övervakning av driften samt framtida avveckling. Det har blivit vanligt att större vindkraftprojekt avsätter medel, en så kallad bygdepeng, för att ge en nytta till lokalsamhället. Här kommer en stiftelse med namnet Forsviden natur- och kulturvårdsstiftelse att grundas. Den ska förvalta en fond som finansieras genom en årlig avsättning från vindkraftverksamhetens intäkter. Stiftelsens medel ska användas för att säkerställa och restaurera kultur- och naturvärden inom och kring området för vindkraftparken Forsviden södra vindkraftpark. En sådan ambition kommer att formuleras i stiftelsens ändamålsbeskrivning. Forsviden Södra vindkraftparks 17 vindkraftverk visas med röd färg. S a mr å dsvers Förord I det här dokumentet beskrivs konsekvenserna av en vindkraftanläggning om 17 vindkraftverk med en sammantagen maximal generatoreffekt om 85MW. Maximalt utbyggd kan man förvänta en årlig energiproduktion om kanske 0,25TWh (=250 miljoner kWh) motsvarande närmare 18 000 svenskars konsumtion av el (inklusive industrins el-konsumtion). Föreliggande Samrådsversion II är en andra version som presenteras våren–sommaren 2015. En tidigare version presenterades i det inledande samrådet sommaren 2014. Det här är en samrådsversion och därmed en preliminär och ofullständig version – ibland har ställen där texten kommer att byggas ut i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen angivits med en kommentar i grå text. Verksamhetskod är 40.95 enligt miljöprövningsförordning 2013:251 (verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans [en gruppstation] och där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter). Verksamheten är därmed tillståndspliktig med tillståndsplikt B och en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken krävs. Miljökonsekvensbeskrivningen är ett centralt dokument som utarbetas successivt under tillståndsprocessen. Miljökonsekvensbeskrivningen är dels ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn och dels ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Ett ytterligare syfte med miljökonsekvensbeskrivningen är att visa hur verksamheten med den planerade vindkraftanläggningen kan drivas i linje med miljöbalkens hushållningsregler. Det är sällan ett projekt löper oförändrat genom processen med samråd – det tillförs underhand kunskap som leder till att utformningen behöver ändras alternativt reduceras eller kanske till och med att projektet kan utökas. Miljökonsekvensbeskrivningen är alltså ett underlag i samrådet, ett levande underlag som färdigställs och sammanfattas i en slutlig version först efter att alla utredningar och samrådsaktiviteter har slutförts. När samtliga yttranden kommit in och undersökningar som behövs är avslutade kommer en slutlig utformning med en komplett version av miljökonsekvensbeskrivningen att färdigställas. ion II 2 Bilagor Till den slutliga versionen fogas bilagor - nedan visas några exempel. 1. Extern rapport: Arkeologi 2. Extern rapport: Naturvärden med fågelvärden och hydrologi 3. Samrådsredogörelsens underlag (inkomna yttranden) 4. . Följande begrepp används: Effekt, watt: anges i enheten kilowatt (1 kW=1000 W), megawatt (1MW=1000 kW), gigawatt (1 GW=1000 MW) eller terawatt (1TW=1000 GW). Energi, wattimmar: anges i enheten kilowattimmar (1 kWh=1000 Wh), megawattimmar (MWh=1000 kWh), gigawattimmar (1 GWh=100 MWh) eller terawattimmar (1 TWh=1000 GWh). Areal, hektar, kvadratmeter anges i enheten kvadratmeter (m2) eller hektar (1ha=10 000 m2). 015 versio mr å d s SaInnehåll 15 n II 20 1.Sammanfattning................................................................................................................................. 1 2. Varför vindbruk?............................................................................................................................... 2 2.1Globalt.................................................................................................................................................. 2 2.2Nationellt............................................................................................................................................. 2 2.3Kommunalt.......................................................................................................................................... 2 2.4Lokalt..................................................................................................................................................... 2 3. Tillstånd och samråd..................................................................................................................... 3 3.1 Vad säger lagen?................................................................................................................................ 3 3.2 Genomförda samråd....................................................................................................................... 3 4.Avgränsningar..................................................................................................................................... 6 5. Studerade alternativ...................................................................................................................... 7 5.1 Vad säger lagen?................................................................................................................................ 7 5.2 Vad säger översiktsplanen?.......................................................................................................... 7 5.3Lokaliseringsprocessen.................................................................................................................. 7 5.4Huvudalternativ................................................................................................................................ 8 5.5 Annan plats – lokaliseringsalternativ....................................................................................... 8 5.6 Annan utformning – utformningsalternativ.......................................................................... 8 5.6.1 Geometrisk utformning 5.6.2 Höga eller låga vindkraftverk? 5.7 Ingen förändring – nollalternativ............................................................................................... 9 5.8 Framtida utbyggnad......................................................................................................................... 10 6. Beskrivning av verksamheten................................................................................................ 11 6.1Allmänt.................................................................................................................................................. 11 6.2Lokalisering ........................................................................................................................................ 11 6.3 Omfattning och utformning........................................................................................................ 12 6.4Elanslutning......................................................................................................................................... 15 6.5 De nationella miljökvalitetsmålen............................................................................................. 16 7. Nuläge och miljökonsekvenser............................................................................................ 17 7.1 Inledning med läsanvisningar....................................................................................................... 17 7.2 Regionala planförhållanden.......................................................................................................... 18 7.3Riksintressen...................................................................................................................................... 19 7.3.1 Riksintressen i området 7.3.2 Riksintresse för vindbruk 7.3.3 Riksintresse för naturvård 7.3.4 Natura 2000 7.3.5 Riksintresse för det rörliga friluftslivet 7.3.6 Riksintresse för kulturmiljövård 7.4Arkeologi............................................................................................................................................. 25 7.5 Skydd av naturen.............................................................................................................................. 27 7.5.1Naturreservat 7.6Naturmiljön........................................................................................................................................ 27 7.6.1Hydrologi 7.6.2 Mark och vegetation 7.6.3Fladdermöss 7.6.4Fåglar 7.7Friluftslivet........................................................................................................................................... 41 7.8 Landskapet och vindkraft............................................................................................................. 41 7.8.1Ljudlandskapet 7.8.2Landskapsbilden 7.8.3Fotomontage 7.9Verksamheter ................................................................................................................................... 58 7.10 Bebyggelse och boendemiljö....................................................................................................... 58 7.11Infrastruktur....................................................................................................................................... 58 7.12 Hälsa och säkerhet.......................................................................................................................... 59 7.12.1Magnetfält 7.12.2Kemikaliehantering 7.12.3Iskast 7.12.4Åsknedslag 7.12.5Brand 7.12.6Övervarvning 7.12.7Rotorbladshaveri 7.12.8 Oönskat ljud 7.12.9 Rörliga skuggor 7.12.10Sammantaget om konsekvenser avseende hälsa och säkerhet 8. Samlad bedömning.......................................................................................................................... 65 9. Referenser och källor.................................................................................................................. 66 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 1: Sammanfattning 1. S a m m a n fat t n i ng Varför vindbruk? S a mr å dsvers ion II 2 015 Anläggningen behöver totalt ca 16 ha mark för vägar och uppställningsytor. En dryg tredjedel av vägarna är nya. Vid val av platser för vindkraftverk med uppställningsytor och vid val av sträckor för vägar har stor hänsyn tagits för att undvika att skogspartier, hällmarker och våtmarker med höga naturvärden skadas. Det interna ledningsnätet kommer att förläggas i mark – huvudsakligen i vägområdet. Anslutningen till GEAB:s överliggande nät kommer att ske vid en punkt som projekteras längre fram av GEAB inom en särskild tillståndsprocess. Från global till lokal nivå har beslutsfattare ansett att förnybar energi med vindkraft är en del av lösningen i arbetet med klimatfrågan. Vindbruk har de senaste åren blivit ett nytt affärsområde för jord- och skogsbruksföretagare med mark i vindstarka lägen. Tillstånd och samråd För en verksamhet som ska producera el med vindkraftverk av den här planerade omfattningen krävs ett miljötillstånd med samråd och en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens bestämmelser. Forsviden Vind AB kommer att lämna in en ansökan med samrådsredogörelse till Länsstyrelsen i Gotlands län. Nuläge och miljökonsekvenser Området omfattas av olika riksintressen: vindbruk, naturvård och rörligt friluftsliv. I det omedelbara närområdet finns även ett Natura 2000-område som samtidigt är naturreservat. På lite avstånd i trakten finns även områden av riksintresse för kulturmiljövården. Detta ställe stora krav på hänsyn bland anat när det gäller placeringa av vägar och vindkraftverk i området. Området domineras av tallskog som är präglad av skogsbruk. Trädfria ytor i form av alvarmarker förekommer, delvis betade. Inom området finns flera stora myrar. Avrinning sker via kanaler och av människan påverkade vattendrag ut till åar utanför området. Betydande delar av området har höga naturvärden. Inventeringar har gett en kunskapsbas för att på bästa sätt placera ut vindkraftverk och dra vägar. Området används sparsamt för friluftsliv – det handlar om närboendes skogspromenader, ridning och jakt. Verksamheter i och invid området är huvudsakligen relaterade till jord- och skogsbruket. I anslutning till väg 148 i söder finns några större grustäkter. Landskapsbilden kommer att förändras med införandet av ett antal höga vindkraftverk. En rad fotomontage visar hur siktlinjerna i hög grad bryts av vegetationen men hur stora delar av anläggningen kan synas när skogskanten ligger längre bort från betraktaren och sikten är fri. Vid bostäder kommer ljudnivåerna inte att överstiga gällande krav. Även störningar av rörliga skuggor vid bostäder kommer att följa gällande krav. Samtliga bostäder har mer än en kilometers avstånd till närmaste vindkraftverk. Det finns endast få arkeologiska lämningar inom området. Även här har inventeringar gett en kunskapsbas för att på bästa sätt placera ut vindkraftverk och dra vägar. I den slutliga versionen kommer vindkraftparkens slutliga utformning att presenteras och konsekvensbedömningarna kan samtidigt kompletteras. Studerade alternativ Den nuvarande utformningen är resultatet av några års utredning av platsens lämplighet där flera utformningar har prövats och övergivits. Den valda lokaliseringen är nyligen av energimyndigheten utpekad som ett område av riksintresse för vindbruk och har dokumenterat goda vindförutsättningar. Region Gotland har i sin översiktsplanering pekat ut en stor del av området som prioriterat för vindkraft, en del som motsvarar en tidigare mer begränsad omfattning av riksintresset för vindbruk. I den slutliga kompletta miljökonsekvensbeskrivningen kommer huvudalternativet att ställas mot några rimliga val av lokaliseringsalternativ och utformningsalternativ för att på så vis motivera den valda platsen och den valda utformningens lämplighet. Beskrivning av verksamheten Forsviden Vind AB, bildat av lokala markägare, prövar möjligheten att komplettera sitt jord- och skogsbruk med vindbruk. Bolaget planerar att etablera och driva en vindkraftanläggning om sjutton vindkraftverk: Forsviden södra vindkraftpark. Fullt utbyggd förväntas anläggningen om 85 MW samlad generatoreffekt ge en årsproduktion om cirka 250 000 MWh vilket motsvarar närmare 18 000 svenskars konsumtion av el (inklusive industrins el-konsumtion). Vindkraftanläggningen är lokaliserad till ett stort sammanhängande skogsområde på norra Gotland i socknarna Tingstäde, Lärbro och Othem. För att ge utrymme för val av bästa teknik har 210 meter totalhöjd valts som maximal höjd – vilken höjd det slutligen blir är avhängigt vilken teknik som finns tillgänglig och till vilket pris. •1• Sa versio mr å d s 2. 15 n II 20 Va r för nyelsebar energi och att möjligheterna ligger i att utnyttja potentialen för bioenergi, vindbruk och solenergi. Dessutom behandlas frågorna ingående MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 2: Varför vindkraft? i såväl Energiplan (Energi 2010) som i Miljöprogram för Ekokommun Gotland 20082012 samt i Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun. Även om efterfrågan på lämplig mark för anläggningar för förnyelsebar energiproduktion idag är liten, med undantag för vindbruket, bör kommunen planmässigt Vindbruk har visat sig vara ett betydande tillskott för jord- och skogsbruksföretaförbereda sig på en sådan efterfrågan. v i n dbru k ? Energiproduktion är en av de största källorna till - klimatstörande utsläpp, - industriella risker för omgivningen samt - miljöpåverkan i samband med bränsleproduktion, transporter och avfallshantering. Förnybar produktion av elektricitet med vindkraftverk har växt fram som en del av lösningen på dessa problem. Vindkraft som energikälla kan byggas som stora anläggningar med hundratals enheter, men har i Sverige främst byggts decentraliserat och blivit en ny affärsverksamhet tillgänglig även för lokalsamhället. 2.1 Globalt Elproduktion med vindkraftverk har utvecklats till ett av de billigaste alternativen när det gäller nya produktionsanläggningar för el och ett av de mest klimatneutrala alternativen för att producera el. Vindkraft har därmed fått en betydande uppmärksamhet på den politiska agendan globalt och på EU-nivå. 2.2 Nationellt En planeringsram på 30 TWh vindel till 2020, varav 10 TWh till havs, antogs av riksdagen i juni 2009. Vidare infördes 2003 ett el-certifikatsystem som är en marknadsbaserad lösning för att via elräkningen stödja nybyggnation av produktionsanläggningar för förnybar el – främst via biobränsle och vindkraft. Elcertifikatsystemet är dimensionerat för en utbyggnad med 25 TWh under åren 2002–2020, och med senare tillägg om ytterligare 15,2 TWh under åren 2012–2020. 2.3 Kommunalt Region Gotland (tidigare benämnd Gotlands kommun) har i sin översiktsplan pekat ut en rad områden av högsta prioritet för vindbruk. Regionens syn på vindbrukets betydelse framgår väl av översiktsplanens kapitel 10 som delvis visas i Figur 1. jande sätt: • På plankartan platser som a utbyggnad av • Vindbrukets undantag till den. Det inn och exploater områden inte • Vissa av dessa kade som om vindbruk, vil • För områden generationsvä gare med mark där en god vindpotential har blivit en värdefull resurs att förvalta. särskilda rikt ■ kunskaps och planeringsunderlag Detta är bakgrunden till att markägare i området har gått samman ochförbildat • För områden planering av större solenergi och våg Forsviden Vind AB för att utveckla och driva vindkraftprojektet Forsviden södra pekade områ kraftanläggningar samt för planering av också särskild vindkraftpark. infrastruktur för biogas bör tas fram. • För det havsb särskilda rikt • I redovisning utredningsom Strategier och se karta sid 114 aspekter bedö riktlinjer för vindbruk vindbruk, me På Gotland finns många och höga värden plan med strategier och riktlinjer stående försv som är angelägna att bevara eller att bruka. inte är möjlig Ett sådant värde är Gotlands goda förutbruk. Vidare sättningar för vindbruk. som dels på g Gotland har i jämförelse med övriga SveVindbruket finnsvindförhållanden. med i bilden av Gotland en Definition av mindre Storskalig produktion av förnyelsebar ensvarsintressen rige bra har värld,sittsamtidigt innebär det en ergi är i de flesta fall både arealkrävande hållbarare med från civilflyge geografiska läge även näraoch större vindkraftve till de människor, flora och fauna och i•södra och har en omgivningspåverkan, vare sig påverkan på Bygglovfria förvindkraftve vindbruk stora befolkningskoncentrationerna landskapet. det handlar om vindbruk, solenergi, våg- det existerande mindre än 3 m dessa område Sverige och via den planerade sjökabelndiameter till I detta det kapitel redovisas underlag, avkraft eller odling av energigrödor. höjd lägre än 20 m. De redningsomr svenska fastlandet, goda anslutningsoch riktlinjer försvenska utbyggnad Av målen i Vision Gotland 2025 fram- vägningarmöjligheter avstånd är attfrå de till det stamnätetceras för på ettning i Gotlands vindelen. kommun. Till går att Gotland 2025 har en lokal energiför- av vindbruk sen som ärras längre än ve för vindb den producerade finns översiktsplanens sörjning som är klimatneutral och bygger riktlinjerna Vindbruket • Som vindkraftv • I översiktspla på Gotland planhar till stor del mindre är uppbyggda på fölpå en hög andel av lokalt producerad för- karta. Riktlinjerna så kallade ”Gårdsverk” områden elle utvecklats lokalt och har en bred lokal ägarnyelsebar energi och att möjligheterna lig- jande sätt:förankring. Det är cirka 2 000 personermax bo- 35 m.där vindbruk områden och annat ger i att utnyttja potentialen för bioenergi, • På plankartan • Som vindkraftve avvägni ende påredovisas Gotlandde som på ett eller sätt störreEfter platser som anses lämpliga att pröva för vindbruk och solenergi. med tornhöjder högre ett planeringsun har ett ägarintresse i det gotländska vindutbyggnad av vindbruk. Dessutom behandlas frågorna ingående bruket. Vindbruket bidrar också till utveckmed i såväl Energiplan (Energi 2010) som i Mil- • Vindbrukets Definition av enstaka, lingenintressen av andraska delar av angivna det lokala näringsMålsättning undantag tillgodoses inom dessa områjöprogram för Ekokommun Gotland 2008grupp, större grupp oc livet. En utveckling av vindbruket kommer Målsättningen den. Det attbetydande andra bevarande2012 samt i Strategi och handlingsplan för • Enstaka vindkraftverk attinnebär skapa ett och nödvändigt sys- bruk i Gotlani och exploateringsintressen inom dessa införande av biogas som drivmedel i Gotkraftverk. selsättningstillskott till det gotländska sam- inom kommun områden inte(se alltid kan prioriteras. lands kommun. grupp av vii hället även avsnitt om utveckling •avEn detmindre årsproduktion dessa näringslivet, områden är även utpeÄven om efterfrågan på lämplig mark • Vissa avlokala fattar 2–6 vindkraftverk sidan 69). el. kade som Vindbruket områden av på riksintresse för anläggningar för förnyelsebar energi• Med större grupp av vi Gotland för är ett betydande vindbruk, vilketbåde ger dem status. produktion idag är liten, med undantag för 7–9 vindkraftverk. intresse från särskild det lokala och nationella Resultat av in utpekadeUtpekade som lämpliga för vindbruket, bör kommunen planmässigt • För områden • En vindkraftpark bestå perspektivet. riksintresseområAv den inventer generationsväxling av vindbruk gäller förbereda sig på en sådan efterfrågan. vindkraftverk. den för vindbruk är, utöver grundkriteri- råden som har g särskildaerna, riktlinjer. avvägda med avseende på hänsynsav- översiktsplanen Figur 1 Region Gotland, 2010. kapitel 10. ■ kunskaps och planeringsunderlag för • För områden ochbostäder platser utanför de ut- DeOmråden och platser f stånd till (1 000 meter). utpe- uppsatta målsät planering av större solenergi och våg pekade kade områdena på plankartan gäller riksintresseområdena är därför med hänsyn till övergr särskilt uppnå. kraftanläggningar samt för planering av också särskilda riktlinjer. och andra allmänna in starkt motiverade. infrastruktur för biogas bör tas fram. • För det havsbaserade vindbruket gäller Syftet är att vindbruket sk särskilda riktlinjer. utpekade områden och på • I redovisningen pekas även ett antal s k på plankartan. Etablering •2• utredningsområden ut som ur många anför kan dock i vissa fa Strategier och se karta sid 114 aspekter bedöms ha goda egenskaper för eventuella fall detta gäller riktlinjer för vindbruk 2.4 Lokalt 10. vIndbruk MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 3: Tillstånd och samråd S a mr å 3. Ti llstå n d 3.1 Vad säger lagen? dsvers ion II 2 015 och sa m r å d Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. § 3 miljöbalken). Lagar och förordningar som styr Miljöbalken Att producera elektricitet med en vindkraftanläggning av det slag som här planeras klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. I § 6 kan man läsa följande: ”Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts 1. anlägga eller driva vissa slag av fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet,---” I linje med detta har regeringen i miljöprövningsförordningen föreskrivit i vilka fall en verksamhet kräver tillstånd. I 9 kap. § 8 miljöbalken framgår att regeringen i vissa fall kan besluta att en ansökan för tillståndspliktig verksamhet ska inges till länsstyrelsen, och inte till mark- och miljödomstolen. Kulturmiljölagen Genom kulturmiljölagen1 (1988:950) anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader, fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen samt vissa kulturföremål. 3.2 Miljöprövningsförordningen I 21 kap. § 11 miljöprövningsförordning (2013:251) framgår att regeringen föreskriver att en verksamhet med en gruppstation om sju eller fler vindkraftverk högre än 120 meter är tillståndspliktig med tillståndsplikt B, och verksamhetskod 40.95. Bokstaven B anger här att verksamheten prövas av Länsstyrelsen. Genomförda samråd Inledande samråd Ett samråd enligt miljöbalkens bestämmelser inleddes med Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland (tidigare benämnd Gotlands kommun) i form av ett möte den 17 januari 2012. Ett uppföljande samrådsmöte med Länsstyrelsen och Region Gotland hölls den 20 juni 2013. Ett informationsbrev skickades ut till fastighetsägare (drygt 370 mottagare) inom 2,5 kilometer i juli 2013. Syftet var att ge en kortfattad information om status för planerna och att fånga upp eventuellt sommarboende inför fortsatta samrådsaktiviteter. Samråd har även inletts med verksamheter som kan påverkas som luftfarten, försvaret, väghållare, telekomaktörer etc. Organisationer med ändamål att skydda intressen som kultur och natur omfattas också av samrådet. Förordning om miljöprövningsdelegationer Förordning om miljöprövningsdelegationer (2011:1237) föreskriver i §6 att ansökningar enligt 9 kap. § 8 miljöbalken som ingivits till Länsstyrelsen i Gotlands län ska prövas av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar Av 6 kap. § 4a miljöbalken framgår att regeringen får meddela föreskrifter för när en verksamhet ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) ska verksamheter som avses i 21 kap. § 11 miljöprövningsförordningen alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket enligt 6 kap. § 4a miljöbalken innebär att samråd med en miljökonsekvensbeskrivning krävs. Samråd 2014 Ett samråd genomfördes under sommaren 2014 från den 2 juni till den 15 augusti. Den första samrådsversionen av miljökonsekvensbeskrivningen gjordes tillgänglig 1 •3• Före 1/1 2014: Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 3: Tillstånd och samråd S a mr å dsvers ion II 2015 för allmänheten på olika sätt, information skickades ut till fastighetsägare inom 2,5 kilometer och ett möte hölls den 1 juli. Det samrådet gällde en tidig utformning om 31 vindkraftverk. Genom synpunkter från organisationer, myndigheter och enskilda under det samrådet samt genom det utredningsarbete som pågått kontinuerligt har kunskap vunnits som har lett till att positioner för vindkraftverk justerats eller strukits, och därmed har även en del vägområden justerats eller strukits. Det är huvudsakligen hänsyn till naturvärden som varit styrande i den här reduktionen. Samråd 2015 Den här andra samrådsomgången presenterar en utformning med 17 vindkraftverk i stället för 31. Nu är samrådet särskilt inriktat på underlag om påverkan på bostäder i närområdet när det gäller ljud, rörliga skuggor och visuell påverkan. Reduktionen av vindkraftverk innebär samtidigt att influensområdet har reducerats – men samrådskretsen har inte reducerats med anledning av detta.. Åter skickas information ut till fastighetsägare, enligt samma adresslista som användes 2014. Den ovan nämnda reduktionen av projektet innebär att avståndet 2,5 kilometer i stora delar överskrids – det är angeläget att samma mottagare som tidigare får informationen även om distansen till vindkraftverken har ökat. Föreliggande samrådsversion II av miljökonsekvensbeskrivningen används – den är delvis men inte helt anpassad till de synpunkter som kom in förra omgången. Avsnitten 7.6 Naturmiljö och 7.3.4 Natura 2000 är i det närmste oförändrade. I den slutliga versionen (när även synpunkter från 2015 års samråd inkommit) kommer en fullständig hantering av inkomna synpunkter att genomföras. Utöver med närboende kommer samråd även att ske med vissa organisationer och myndigheter. Samrådsredogörelse Här kommer en komplett samrådsredogörelse att presenteras där inkomna synpunkter redovisas. Det kommer att framgå hur projektet har anpassats efter de synpunkter som har kommit in, och hur man motiverar när en sådan anpassning inte görs. •4• MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 3: Tillstånd och samråd S a mr å •5• dsvers ion II 2 015 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 4: Avgränsningar S a mr å dsvers 4. ion II 2015 SIDA 11 (18) Avgr ä nsn i nga r Miljökonsekvensbeskrivningen ska belysa konsekvenser av drift med etablering och avveckling av en gruppstation om maximalt 17 vindkraftverk i socknarna Tingstäde, Lärbro och Othem på norra Gotland. Influensområdet för effekter av ljud och rörliga skuggor beaktas inom cirka två kilometers radie från vindkraftverken. Endast den verksamhet som planeras här beaktas – miljökonsekvenser i samband med tillverkningen av vindkraftverkens olika komponenter med transporter fram till etableringsområdet inbegrips inte. Det faktum generellt att vindkraft inte kräver bränsletransporter vägs in i jämförelser med andra produktionssätt. Ledningsdragningen med kopplingsstationer i det interna ledningsnätet (”uppsamlingsnätet”) ingår, men anslutning till överliggande regionnät ingår inte – den saken hanteras av nätägaren som en del av aktiviteterna inför byggprocessen. Nordväst om Forsviden södra vindkraftpark planerar bolaget wpd Scandinavia AB ett annat vindkraftprojekt – Forsvidar. Tillstånd för den verksamheten har meddelats av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholms län den 22 december 2014. Den här miljökonsekvensbeskrivningen omfattar inte Forsvidarprojektet, men det projektets fem vindkraftverk har beaktats så att verksamheterna kan bedrivas parallellt. Figur 2 Årsmedelvindhastighet 120 meter över mark. (Energimyndigheten) • 6 • Figur 6: Modellberäknad årsmedelvindhastighet på 120 m höjd ovan mark. WeatherTech Scandinavia AB, Uppsala Science Park, 751 83 UPPSALA – Tel. 018-10 00 02 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 5: Studerade alternativ S a mr å 5. S t u der a de 5.1 Vad säger lagen? Lokaliseringshistoriken Under 2012 gjordes en rad överväganden som ledde fram till en första utformning med 15 vindkraftverk inom det dåvarande begränsade riksintresseområdet. Med den utformningen som utgångspunkt togs kontakt med telekomföretag, försvarsmakten och Visby Airport för att närmare få klarhet i eventuella hinder med hänsyn till dessa aktörer. I det sammanhanget prövades även fem ytterligare positioner öster om den tänkta utformningen, utanför det dåvarande riksintresseområdet för vindbruk. Åt nordväst begränsades utformningen av wpd:s projekt Forsvidar. Med utgångspunkt i bland annat de inkomna svaren från telekomföretagen togs en ny utformning fram om 34 vindkraftverk. Delvis byggde den utformningen på ett första remissförslag vid översynen av riksintresseområde för vindbruk. Den utformningen blev en startpunkt för fortsatta utredningar där underhand allt fler aspekter vägdes in. Kunskap från möten med Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland vägdes in, liksom produktionsberäkningar där påverkan mellan vindkraftverken var en styrande faktor för gruppstationens geometri. Effekter av rörliga skuggor samt ljud har också kontinuerligt varit med i bedömningen, och avstämning har bland annat i sådana frågor gjorts med det närliggande projektet Forsvidar. Nu började också det omfattande arbetet med att djupare utreda möjligheterna med avseende på effekter på områdets naturvärden. En utformning av vindkraftparken gjordes först utifrån befintlig information om natur- och kulturmiljövärden. Verksamhetsutövaren har sådan kompetens att redan i de första skisserade vägdragningarna och placeringsalternativen för vindkraftverk med uppställningsytor kunde markbundna naturvärden vägas in. Detta innebar att geometriska utformningar med raka parallella vägar fick överges på ett tidigt stadium. Utformningen finjusterades därefter successivt utifrån kunskap som inhämtades genom detaljin- Vad säger översiktsplanen? Region Gotland (tidigare benämnd Gotlands kommun) har i sin översiktsplan pekat ut en rad områden av högsta prioritet för vindbruk. Regionens syn på vindbrukets betydelse framgår väl av översiktsplanens kapitel 10 som delvis visas i Figur 1. Lokaliseringsprocessen Bakgrund När man väljer lämplig plats för en vindkraftanläggning är vindenergin en avgörande fråga. Energimyndigheten har tagit fram ett underlag med kartor som visar beräknad årsmedelvind på olika höjder. Figur 2 visar medelvindhastighet på 120 meters höjd över marken – en höjd som är lämplig att utgå från här. Kartan visar tydligt hur Gotland har en potential utöver det vanliga för vindkraftproduktion; något som återspeglas i Region Gotlands översiktsplan1. Det är svårt att finna platser som inte omfattas av restriktioner av något slag. Rent produktionsmässigt är kustnära lägen längs strandlinjen att föredra, men sådana lokaliseringar är i allmänhet närmast otänkbara. Till havs har man de bästa 1 015 vindlägena men också de högsta kostnaderna vilket är ett viktigt skäl till bristen på satsningar till havs i Sverige. Forsviden södra vindkraftpark utvecklas i linje med Region Gotlands översiktsplan där områden som har pekats ut som riksintresseområde för vindbruk har prioriterats. I Energimyndighetens nyligen genomförda översyn av landets riksintresseområden för vindbruk har det här aktuella området utökats österut, medan många andra områden på Gotland har utgått eller reducerats. Man kan konstatera att det aktuella området efter dessa ändringar av riksintresseområden för vindbruk fått en relativt ökad betydelse för utbyggnaden av vindkraft på Gotland. Enligt 6 kap. § 7 miljöbalken ska alternativa utformningar och (i den utsträckning sådana är möjliga) alternativa lokaliseringar redovisas. Dessutom ska en beskrivning göras av utvecklingen under verksamhetstiden om den avsedda verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Slutligen ska det i miljökonsekvensbeskrivningen bedömas om en utbyggnad är möjlig i framtiden eller om platsen genom den här aktuella etableringen blir optimalt utnyttjad. I prövningen av alternativ behöver man inte ta hänsyn till om rådighet till marken finns. 5.3 ion II 2 a lt er nat i v Bakgrund 5.2 dsvers Region Gotland, 2010, sid. 41 •7• MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 5: Studerade alternativ S a mr å dsvers ion II 2015 venteringar som utförts av externa konsulter. Underhand kom remissförslaget till det utökade riksintresseområdet för vindbruk att fastställas. Detta skedde med undantag av en liten del som föll bort i sydost för att förenkla riksintresseområdets yttergräns2 – därmed hamnade den delen av projektområdet med två vindkraftverk utanför området av riksintresse för vindbruk. kommer att prövas även om ett sådant alternativ av hänsyn till markbundna naturvärden övergivits i ett tidigt skede. 5.6.1 5.4 En ofta förekommande synpunkt är att vindkraftverk bör placeras i ett geometriskt mönster; i linje, i en bågform eller som ett raster med flera linjer i ett rutnät. Huvudalternativ En linje Huvudalternativets lokalisering, omfattning och utformning beskrivs i kapitel 6. Beskrivning av verksamheten. Ursprungligen prövades, som nämndes i föregående avsnitt, en utformning med 15 vindkraftverk. Därefter kunde en utformning med 34 vindkraftverk användas som en bas för mer omfattande utredningar av effekter på naturvärden och på närbelägna bostäder. Under arbetets framskridande visade det sig sig lämpligt att reducera anläggningen till 31 vindkraftverk – en utformning som slutligen reducerats till 17 vindkraftverk efter fortsatta utredningar tillsammans med kunskap från samrådet 2014. Under samrådet 2015 kan det framkomma ytterligare kunskap som påverkar projektets utformning på nytt – det är inte ovanligt att placeringar ändras, och att vindkraftverk tas bort eller läggs till baserat på kunskap som tillkommer under tiden för samråd. 5.5 Geometrisk utformning En linje har fördelen att den är avläsbar som en linje från olika håll oavsett betraktarens höjdläge, givet att vindkraftverken längs linjen är placerade på någorlunda samma markhöjd, och givet att antalet vindkraftverk överstiget tre. För det aktuella projektet skulle linjen innebära ett avsevärt reducerat antal vindkraftverk för att rymmas inom området. Därtill skulle linjevalet innebära ett åsidosättande av hänsyn till områdets höga naturvärden. Den aktuella utformningen har i hög grad sin förklaring i hänsyn till sådana markbundna naturvärden. Linjealternativet övergavs tidigt i projektutvecklingen. En båge Vindkraftverk placerade i en svag bågform har i stort samma fördelar och nackdelar som linjealternativet. I två avseenden skiljer sig dessa båda alternativ: för det första medger bågen kanske något ytterligare vindkraftverk inom området jämfört med linjen. För det andra krävs det åtminstone fem vindkraftverk för att bågen ska kunna avläsas som båge. Därtill skulle en bågform innebära ett åsidosättande av hänsyn till områdets höga naturvärden. Båg-alternativet övergavs tidigt i projektutvecklingen. Annan plats – lokaliseringsalternativ Här kommer alternativa placeringar att presenteras och utvärderas. 5.6 Annan utformning – utformningsalternativ Flera linjer Ett raster med vindkraftverken placerade i ett rutnät med flera linjer och fixerade avstånd mellan verken framhålls ofta som önskvärt. Lillgrund-projektet om 48 vindkraftverk i Öresund kan åskådliggöra detta. Från luften är det lätt att, liksom på ritbordet, urskilja att vindkraftverken är utplacerade enligt en ingenjörsmässig logik. Från marken är det svårare att se – det regelbundna rastret ser ur de flesta vinklar ut som ett kluster utan visuell struktur. Här prövas och diskuteras alternativa utformningar inom den valda lokaliseringen. Olika höjder kommer att granskas närmare med avseende på visuell påverkan och skillnad i produktion och turbulenspåverkan mellan verken. Även höjdens betydelse för påverkan på fåglar och fladdermöss kommer att vägas in. Geometrisk placering 2 Energimyndigheten (2010) •8• MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 5: Studerade alternativ S a mr å dsvers ion II 2 015 väljas samtidigt som miljöpåverkan ska minimeras. Den avvägning ska kunna göras på ett optimalt sätt inom ramarna för villkoren i miljötillståndet. Låga torn Med låga torn uppnår man lägre kostnader i etableringen genom billigare lyftutrustning. Grundinvesteringen blir lägre eftersom tornen blir billigare. Visuell påverkan blir lägre om inte proportioner med stor rotor och lågt torn framstår som klumpigt eller besynnerligt. Mot låga torn talar flera saker. Framförallt i trädbevuxen terräng hindras vinden närmast marken på ett sätt så att man uppnår en markant högre produktion med högre torn. Därtill kommer den höga turbulensen på låg höjd vid ojämn topografi med oregelbundna trädhöjder med luckor emellanåt – turbulensen minskar förmågan att ta upp vindenergin och turbulens innebär ökade laster på rotor och drivlina. Slutligen innebär kort torn att vinden fördelas ojämnt mellan rotorns övre och nedre del vilket medför ökad förslitning. Höga torn På senare år har tekniken med högre torn och större långsamtgående rotorer utvecklats och blivit så kostnadseffektiv att man särskilt i skogklädda inlandslägen, får avsevärt högre produktion till en rimlig kostnad. I dag används genomgående vindkraftverk med totalhöjder i intervallet 150–210 meter vid planering av inlandslägen i Sverige. Många projekt med tidigare tillstånd om totalhöjder på max 150 meter uppgraderas nu så att högre höjder kan användas. Figur 3 Lillgrund-projektet i Öresund - överst från luften (Foto Hans Blomberg, Vattenfall), i mitten på 7 km avstånd från Bunkeflostrand söder om Malmö och längst ned 600 m söder om föregående punkt (Foto Rikard Hedenblad, Textbruket). Det kan möjligen upplevas som störande när betraktaren i samma vy urskiljer både linjer och kluster (se Figur 3). Rasteralternativet med vindkraftverken ordnade längs flera linjer övergavs tidigt eftersom det visuella värdet bedömdes relativt begränsat och eftersom områdets naturvärden liksom topografi och förhållande till bostäder i hög grad styr utformningen. 5.6.2 5.7 Ingen förändring – nollalternativ Nollalternativet innebär att Forsviden södra vindkraftpark inte kommer till stånd. Endast de tillståndssökta fem vindkraftverken (Forsvidar) uppförs. Riksintresseområdet för vindbruk kvarstår vilket kan innebära ett hinder för annan markanvändning3. Nollalternativet innebär också att de positiva klimateffekter som etableringen medför begränsas till den del som Forsvidarprojektet bidrar med. Forsvidens utsläppsreduceringar av koldioxid (ger klimatpåverkan), svaveldioxid (ger försurning), Höga eller låga vindkraftverk? Det finns flera skäl att välja höga tornhöjder, liksom det finns starka kostnadsskäl att hålla tornhöjden nere. Det slutliga valet är en avvägning som bäst görs i samband med en upphandling inför etableringens genomförande. I upphandlingen syftar man till en produktionsanläggning med god ekonomi och där bästa möjliga teknik kan 3 •9• Energimyndigheten 2013-12-16 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 5: Studerade alternativ S a mr å dsvers ion II 2015 kvävedioxid (ger försurning och övergödning) och aska (ger förorenad luft) inträffar inte. Nollalternativet innebär även att de lokala jord- och skogsbruksföretagen går miste om en verksamhetsgren. Slutligen innebär nollalternativet att Forsviden natur- och kulturvårdsstiftelse inte kommer att förverkligas. 5.8 Framtida utbyggnad Med huvudalternativets utformning är platsen optimalt ianspråktagen för vindkraft utifrån dagens förutsättningar. I den mån förutsättningarna ändras i framtiden med ny vindkraftteknik eller ändrade begränsningar i området kan andra möjligheter uppstå. Strävan är att använda framtidssäker teknik och söka bästa möjliga kunskap om dagens begränsningar så att platsen i alla avseenden blir optimalt utnyttjad. Figur 4 • 10 • Montering av ett vindkraftverk i Svedala kommun. MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 6: Beskrivning av verksamheten S a mr å 6. B esk r i v n i ng 6.1 Allmänt dsvers ion II 2 av v er k sa m h et e n Forsviden Vind AB som bildats av lokala markägare är en planerad vindkraftverksamhet på norra Gotland. Verksamheten syftar till att producera förnybar elektricitet med 17 vindkraftverk. Verksamheten kommer att bedrivas i tre skeden: etablering, drift och avveckling. Platsen tillåter stora avstånd till bostäder och har en dokumenterat stark vindenergipotential. Produktionen är beroende av vilken generatorstorlek som väljs, och av hur många vindkraftverk som etableras, men en rimlig beräkning enligt huvudalternativets utformning är upp till ca 85MW med cirka 250 000 MWh årlig produktion (motsvarande närmare 18 000 svenskars konsumtion av el (inklusive industrins el-konsumtion). Vindkraftverk med höga torn och lågt varvtal kommer troligen att vara prioriterat när teknik ska väljas. Transporter sker huvudsakligen i uppbyggnads- och avvecklingsskedena – produktion av förnybar el med vindkraftverk kräver inte några bränsletransporter. Ett vindkraftverk behöver servicebesök vid ett fåtal tillfällen under året. Markarealen som åtgår är begränsad och fundamentplatser och vägar som inte behövs för andra ändamål kan återställas när verksamheten ska avvecklas. En noggrant utförd utformning medger att verksamheten inte behöver leda till några påtagliga konsekvenser för närboende eller påtaglig skada på skyddsvärda natur- och kulturvärden. 6.2 Lokalisering Verksamheten planeras i ett större sammanhängande skogs- och hagmarksområde nordost om Tingstäde tätort på norra Gotland (se Figur 5). Området omges av länsväg 148 i söder samt länsvägarna I672 och I673 i väster respektive öster. Längs vägarna finns spridd bebyggelse medan områdets inre helt saknar bebyggelse. Närmaste tätorter utgörs av Tingstäde i sydväst och Lärbro i öster med cirka tre respektive fyra kilometers avstånd till närmaste vindkraftverk. Hangvar, Othemars och Othem är kringliggande småorter.1 Flertalet av ägarna av marken där verken ska placeras bor i områdets närhet. Nordväst om de planerade vindkraftverken har tillstånd meddelats för ett projekt 1 http://sv.wikipedia.org/wiki/Gotlands_kommun 2014-01-16 • 11 • Figur 5 De planerade vindkraftverken anges med röda symboler, och de tillståndsgivna i nordväst med blå symboler. Vid Tängelgårde i nordost visas med blå symbol ett mindre befintligt vindkraftverk. Översiktsplanens typ 1-område (=lodrät rödlinjerat) och riksintresse för vindbruk (=vågrätt blålinjerat) framgår också. 015 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 6: Beskrivning av verksamheten S a mr å dsvers ion II 2015 om fem vindkraftverk – Forsvidar. De båda verksamhetsutövarna samverkar för att möjliggöra båda projekten. 6.3 Omfattning och utformning Etablering Alternativutredning och nollalternativ Inom ramen för den pågående projekteringen har även andra platser och andra utformningar utretts. I kapitel 5. Studerade alternativ redogörs för framväxten av det nu aktuella huvudalternativet. Vägar Transporter av grus, betong, vindkraftverkens komponenter, utrustning och verktyg kräver vägar med tillräckligt bra standard (Se avsnittet Transporter nedan). Det är exempelvis viktigt att kurvradier och hinderfrihet i kurvornas insida medger att transporterna kan ta sig fram, och att bärigheten klarar en kort tids intensiva betongtransporter. Mötesplatser med kanske 400 meters avstånd behövs främst när många betongbilar ska fram till gjutning av fundament. Vindkraftverkens större huvudkomponenter hanteras med specialtransporter som klarar extremt liten kurvradie med hjälp av separat styrning av hjulpaket. Terrängen längs kurvor behöver vara fri från hinder (träd och buskar) så att rotorblad kan sticka ut vid kurvtagning. Viss hinderfrihet kommer också att behövas längs raka sträckor. I samband med etablering av vindkraftverk behövs en central upplagsplats för att ta emot vindkraftverkens torn, rotorblad och maskinhus vid leverans. Det kan ske vid Åkericentralens grustag nära Tingstäde träsk. Vid anläggningsarbete kommer massor från schaktning och eventuell spräng ning att användas så att transport av grus och sten till eller från området minimeras. Sträckningar för vägarna väljs så att negativ påverkan på områdets hydrologi och höga naturvärden undviks. En omsorgsfull och närvarande kontroll ska säkerställa att hydrologi liksom skyddsvärda naturvärden inte skadas under anläggningsarbetena. Nya vägar genom fuktiga och blöta marker byggs upp med ett förstärkningslager Figur 7 Väg (exempel) av makadam (35-80) för att få maximal genomsläpplighet så att hydrologin inte störs. (Karsholm vindbrukspark, Kristianstad kommun): Med berg nära markytan eller fast grus räcker det med 15 centimeter makadam; vid mer normala förhållanden med jord eller sand 25-30 centimeter makadam och vid svåra förhållanden med djup jord kan det behövas en fiberduk i botten och sedan upp till kanske 80 centimeter makadam. Överst läggs ett bärlager om 6 centimeter. Det mesta av vägkroppen anläggs under markytan men vägbanken måste höjas något över befintlig mark så att inte vatten underifrån tränger in i bärlagret. Befintliga vägar kan vid behov breddas och förstärkas med makadam längs sidan. Bortschaktning av material som inte kan användas i vägbanken (som organiskt material - jord) kommer att begränsas så långt möjligt. Material som tas bort kan Figur 6 Vägsektion (exempel). Den rödmarkerade slänten kommer i allmänhet inte att behövas. • 12 • Different examples are shown below: MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 6: Beskrivning av verksamheten S a mr å dsvers ion II 2 015 När fundamentet är klart monteras vindkraftverket med mobilkran (se Figur 4 ). En mindre mobilkran används för hantering av gods inom etableringsområdet och för montering av den stora kranen. Uppställningsplatser för mobilkranar och materiel invid varje vindkraftverk liksom andra upplagsplatser kommer till stor del att kunna återställas efter etableringen. Rotorn kan monteras på marken och sedan lyftas på plats alternativt monteras ett blad i taget – en metod som väljs om det är ont om plats, exempelvis på grund av höga naturvärden invid etableringsplatsen. Figur 9 Exempel på behov av markyta vid montering av vindkraftverk. Fundamentyta (blå cirkel), uppställningsplats för kran och servicebil (svart), tillfällig uppställningsplats (röd) och anslutande väg (grön) som även används vid kranmontering. Figure 4: Example of advance delivery for 3.2/3.4M HH 123-143 m läggas i ett jämnt lager i terräng utan höga naturvärden eller läggas i högar i lämpliga lägen för att bygga upp kreotoper – värdefulla miljöer för exempelvis sandlevande insekter. Material som på så vis samlats i högar kan återanvändas i samband med återställning av vägar och fundament. Uppsamlingsnät Samtliga ledningar mellan vindkraftverk och kopplingsboxar inom området anläggs i marken – huvudsakligen i vägar. Detta sker genom nedplöjning och där berget ligger nära ytan genom nedfräsning i berget (en vanlig teknik i den porösa gotländska kalkstenen). Vindkraftverk med fundament Vindkraftverkets delar över mark tillverkas på fabrik och levereras i några få huvudkomponenter som monteras på plats av leverantören. Fundamentet är en betongkonstruktion som byggs på plats tillsammans med vindkraftverkets ingjutningssektion. När ett fundament byggs utförs anläggningsarbeten i form av schaktning och i vissa fall bergborrning och sprängning samt formsättning, armering och gjutning. Intill vindkraftverket krävs cirka 3 000 –4000 kvadratmeter grusbelagd yta (se exempel Figur 9) där komponenter (torndelar, maskinhus och rotordelar) och mobilkranar hanteras under monteringen. Figur 8 Vägsträckningar som undersöks: befintliga (gröna), befintliga med betydande förstärkningsbehov (blå) och nya (röda). Transporter Under etableringsfasen sker ett stort antal transporter. Betongtransporter i samband med fundamentgjutning och transport av komponenter och kranar till vindkraftverken svarar för merparten (kanske 150 fordonsrörelser per vindkraftverk) men ett stort antal fordonsrörelser i samband med vägbygge, persontransport etc. förekommer också. I det mest intensiva skedet kommer mötesplatser att arrangeras vid behov. Exakt hur mycket betong- och masstransporter som krävs varierar med geotekniska förutsättningar och val av vindkraftverksmodell. Material för väggbygge • 13 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 6: Beskrivning av verksamheten S a mr å dsvers ion II 2015 kommer så långt möjligt att hämtas från förekommande schakt – en effektiv massbalans eftersträvas. Driftsättningen Under driftsättningen (pågår ett par månader efter driftstart) genomförs en del tester och justeringar. Detta innebär ett ökat antal transporter av servicepersonal även under den perioden. Driftskede Vägar Verksamheten kommer till stor del att kunna använda befintliga vägar, men det kommer även att krävas nya. Totalt behöver verksamheten drygt 17 kilometer väg. Figur 8 visar preliminär dragning av vägar med några alternativa dragningar i sydost. Längden på nybyggda vägar kommer med 17 vindkraftverk att uppgå till cirka 5,5 kilometer. Befintliga vägar om totalt cirka 11,5 kilometer kommer att kunna användas med förstärkning efter behov. Befintliga vägar används i dag huvudsakligen för skogsdriften och har ofta god bärighet. Med ”befintlig väg” avses funktion och inte kvalitet: sträckningar av väg som syns i terrängen och förefaller användas regelbundet. Det innebär att kvaliteten kan variera från belagd grusväg till markvägar med spår som huvudsakligen används av terränggående fordon. Längs många sträckor är kvaliteten god och man behöver då inte göra något åt vägen. Längs raksträckor behövs vägar med 4,5–5 meters körbana och i kurvor något mer. En stödkant om kanske 0,3 meter på vardera sidan behövs också. Vindkraftverk med fundament Det pågår en fortlöpande teknisk utveckling och det finns i dagsläget ingen given modell av vindkraftverk som kommer att väljas i en kommande upphandling. Miljöprövningen sker därför utifrån vissa ramvärden. Här prövas möjligheterna att etablera en gruppstation om 17 vindkraftverk med generatorstorlek från cirka 2 MW till cirka 5 MW, och totalhöjd upp till 210 meter totalhöjd. Avsikten är att i en kommande upphandling kunna välja den tidpunktens bästa teknik. Ett vindkraftverk består av fundament, torn och maskinhus med rotor. I maskinhuset bakom den trebladiga horisontalaxlade rotorn omvandlas rotationsenergin • 14 • till elektrisk energi. Vissa vindkraftverk använder en mekanisk växellåda för att öka hastigheten till en bakomliggande snabbgående generator, medan andra fabrikat använder en långsamtgående generator som inte behöver en växellåda. Därtill krävs i allmänhet i eller invid varje vindkraftverk en transformatorhytt med mätanordning och ställverk. Här sker mätning och upptransformering till distributionsnätets hög/ mellanspänningsnivå. I tornet finns även ställverk och styrsystem. Kabeldragning mellan vindkraftverken, det interna uppsamlingsnätet, sker under mark, huvudsakligen i vägarna. Hela, eller en del av tornet är ett rörtorn av stål. Vid tornhöjder överstigande cirka 100 meter förekommer ofta en betongsektion från mark och upp till ståltornsdelen. Betongsektionen gjuts ibland på plats men vanligast är att man använder prefabricerade sektioner som monteras med kran. Olika leverantörer ställer olika krav på storleken på hårdgjord yta invid vindkraftverken. Med en yta på 3000–4000 kvadratmeter per verk blir den totala ytan för de 17 vindkraftverken drygt 6 ha. Detta ger en total ianspråktagen yta för vindkraftverk och vägar om cirka 16 ha. Fundamenten som används för att förankra vindkraftverken till marken kan vara av två olika typer; gravitationsfundament eller bergförankrade fundament. Gravitationsfundament är vanligast. Principen för gravitationsfundament är att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt armerat betongfundament gjutet i marken. Ett konventionellt gravitationsfundament för ett större vindkraftverk har en yta om cirka 400 kvadratmeter och en volym om cirka 900 kubikmeter betong. Det sträcker sig cirka tio meter ut från vindkraftverket och har ett par meters höjd (under marknivå). Fundamentens ovansida sluttar utåt vilket innebär att större delen av fundamenten kommer att täckas så att endast betong invid tornet syns under drifttiden. Bergförankrade fundament är fästa till marken med dragstag och behöver bara en mindre betonggjutning. Geotekniska och geologiska utredningar inför byggnationen får utvisa vilken typ och utformning av fundament som är mest lämpat för varje enskilt vindkraftverk. Transporter En vindkraftanläggning under drift kräver få transportrörelser. Varje enskilt vindkraftverk får planerat besök av serviceteam kanske tre gånger årligen. Därutöver kan enstaka besök tillkomma för enklare åtgärder. Dessa besök sker med mindre servicebil. MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 6: Beskrivning av verksamheten S a mr å I samband med driftsstörningar kan behovet av transporter öka. Under inkörningsskedet som omfattar omkring ett halvårs tid behöver dock vindkraftverken besökas oftare. Valet av vindkraft för el-produktion innebär att man har valt bort produktionssätt som kräver regelbundna bränsletransporter. Oplanerade händelser Endast vid oplanerade händelser där det krävs byte av huvudkomponenter som rotor eller generator behöver mobilkran användas under driftfasen. Efter kanske tio års drift ökar risken för sådana mer omfattande serviceinsatser. Det kan innebära aktiviteter som liknar de som förekommer vid etablering och avveckling. Avveckling Vägar I den mån vägar inte kommer att behövas av markägaren för skogsdriften eller andra ändamål kommer marken att återställas till situationen före etableringen. Undanschaktat material som under drifttiden har deponerats för återanvändning kommer att användas. ion II 2 015 Uppsamlingsnät Det är brukligt att markförlagda ledningar får ligga kvar – men ledningar förlagda i vägar som ska återställas kan tas om hand för återvinning. Kopplingsstationer och andra anordningar ovan mark monteras ned och transporteras bort för återvinning. Transporter Liksom under etableringen sker ett stort antal transporter under avvecklingen. Omfattningen är mindre och helt beroende av hur stor volym som kan lämnas kvar under mark och i vilken utsträckning komponenter kan transporteras i sönderdelat tillstånd. 6.4 Elanslutning Kraftnätet Elektriciteten som vindkraftverken producerar kommer att matas in på överliggande regionnät. Nätägarens målsättning att ansluta 195 MW vindkraft inom dagens nät är Vindkraftverk med fundament När ett vindkraftverk nått sin tekniska livslängd och måste tas ur drift kan det ersättas av ett annat inom ramen för tillståndets föreskrifter – eventuellt måste nytt tillstånd för verksamheten sökas. Om det inte föreligger förutsättningar för fortsatt verksamhet demonteras vindkraftverken och platsen återställs. Alternativt sker en uppgradering till ny teknik och verksamheten fortsätter efter att, om så behövs, nya tillstånd erhållits. Vindkraftverk som ska tas ur drift monteras ner och fraktas bort. Stora delar av vindkraftverket kan materialåtervinnas. I dagsläget finns dock inte teknik för materialåtervinning av rotorbladen. Ytliga delar av fundamenten avlägsnas och jordtäcket återställs. Ekonomin i avvecklingen är starkt beroende av aktuellt råvarupris för stålskrot. Figur 10 Fastlandskabelns sträckning. Översikt över hela kabelstråket. • 15 • dsvers MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 6: Beskrivning av verksamheten S a mr å dsvers ion II 2015 i det närmaste redan uppnått vilket i praktiken innebär att ytterligare anslutningar kräver utbyggnad av nätet. Nu pågår Svenska Kraftnäts projektering av ny elnätsförbindelse till fastlandet (se Figur 10) i form av två etapper med vardera en 300kV-anslutning om 500 MW kapacitet. En utbyggnad av det gotländska regionnätet pågår samtidigt. Anslutningen till GEAB:s överliggande nät kommer att ske vid en punkt som projekteras längre fram av GEAB inom en särskild tillståndsprocess. Ett internt uppsamlingsnät med distributionsspänning kommer att anläggas mellan vindkraftverken och till nätägarens anslutningspunkt. Invid varje vindkraftverk kommer eventuellt en transformatorhytt att placeras. All kabeldragning för detta interna nät ska ske i marken, huvudsakligen i vägarna – kopplingsstationer ovan mark kan förekomma. 6.5 De nationella miljökvalitetsmålen1 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. 2005 kompletterades de 15 målen med ytterligare ett, vilket gör att det nu finns 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål och åtgärdsstrategier. Vindkraft generellt kan beröra miljömål både positivt och negativt. I den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer det här avsnittet att utvecklas. De regionala (på Gotland även kommunala) miljökvalitetsmålen Av de 16 miljökvalitetsmålen gäller 15 för Gotland (nr 14 (Storslagen Fjällmiljö) utgår). I den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer det här avsnittet att utvecklas. > Miljömål 1 (Begränsad klimatpåverkan) > Miljömål 2 (Frisk luft) > Miljömål 3 (Bara naturlig försurning) > Miljömål 7 (Ingen övergödning) > Miljömål 8 (Levande sjöar och vattendrag) > Miljömål 11 (Myllrande våtmarker) > Miljömål 12 (Levande skogar) > Miljömål 13 (Ett rikt odlingslandskap) > Miljömål 15 (God bebyggd miljö) > Miljömål 16 (Ett rikt växt- och djurliv) 1 • 16 • Benämns även ”miljömål” MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å 7. N u l äge 7.1 Inledning med läsanvisningar ion II 2 015 och m i ljökonsek v e nser kapitel 7 hanteras i kapitlets övriga avsnitt. Natura 2000-området Forsviden behandlas i avsnitt 7.3.4 Natura 2000. De samlade miljökonsekvenserna beskrivs i kapitel 8. Samlad bedömning. Läsanvisningar Allmänt om området Det här är en andra samrådsversion och ändringar i texten kan komma att ske efter projektets samrådsperiod – avsnitt kan skrivas om, tas bort eller läggas till. Om ändringar sker av vindkraftprojektets utformning kommer miljökonsekvensbeskrivningen att kompletteras med samma standard som presenteras i den här samrådsversionen när det gäller inventeringar och försiktighetsåtgärder. Information som kan bli sekretessbelagd när ansökan lämnats in till tillståndsmyndigheten (enligt avsnittet om sekretess för djur- och växtarter i offentlighets- och sekretesslagen) hanteras även under samråden med sekretess. Några rubriker är återkommande i varje avsnitt: Under rubriken Bakgrund beskrivs de förhållanden som motiverar att avsnittet inkluderas i miljökonsekvensbeskrivningen. Under rubriken Nuläge beskrivs dagens situation utifrån tidigare känd kunskap och inventering. Under rubriken Konsekvenser görs en bedömning av vilka konsekvenser som uppstår. Eventuella åtgärder som bedöms önskvärda presenteras i förekommande fall under rubriken Åtgärder. Eftersom de planerade vindkraftverken berör flera riksintresseområden hanteras dessa särskilt i avsnittet 7.3 Riksintressen. Övriga skyddsaspekter enligt mjljöbalkens Figur 11 dsvers Vindkraftparken är planerad inom ett större sammanhängande område som omges av länsväg 148 i söder samt länsvägarna I672 och I673 i väster respektive öster. Öster och väster om området finns öppna jordbrukslandskap med utspridda gårdar. Bostäder ligger huvudsakligen längs omgivande landsvägar. På lite större avstånd finns ett par tätorter samt några småorter. Till viss del bryts siktlinjer av skog och skogsdungar kring området. Skogen inom området har relativt låg bonitet, vilket innebär att den mark som tas i anspråk för vägar, fundament och kranplatser har relativt lågt ekonomiskt värde. Markförhållandena är goda vad gäller förutsättningar för vägbygge och andra markarbeten. Marken är flack och höjdskillnaden inom området är liten. Flera relativt stora myrar finns i området. Vattendragen är små och endast delvis naturliga. Avrinnande vatten samlas upp i kanaliserade bäckar som rinner ut genom jordbrukslandskapen väster och öster om området. Figur 12 Tallplantering. • 17 • Alvar med inslag av hällmarker. MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 Naturvärdesinventering och hydrologisk kartläggning vid Forsviden, Gotlands kommun större grupper av vindkraftverk i första hand bör etableras. Energimyndighetens Uppdrag riksintresseområden för vindbruk från 2008 utgör med något undantag översiktsplaFöreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av Forsviden Vind AB. nens områden typ 1. Under har en revidering av landets riksintresseområden Rapporten är ett underlag till den 2013 miljökonsekvensbeskrivning som utförs i samband med för vindbruk genomförts där det här aktuella riksintresseområdet utökats österprövning av vindkraftsutbyggnad enligt miljöbalken. Inventeringen syftar har till att kartlägga ut. Hela det projektet ett mindre avsnitt i sydost) omfattas förekomsten avplanerade höga naturvärden och(utom ytvattensförekomster i etableringsområdet för därmed vindkraft och dess för närhet. Med utgångspunkt frånatt inventeringen kan slutsatser dras angående av riksintresse vindbruk. Det innebär översiktsplanens urvalskriterier kan påverkan på naturvärden och hydrologi vidSamtidigt anläggningsom av vindkraft och rekommendationerför antas omfatta motsvarande område. det här riksintresseområdet kan utformasnästan för att undvika negativtogs påverkan. planerade vindkraftsanläggningen vindbruk fördubblades en radDen andra riksintresseområden för vindbruk omfattar cirka 28 vindkraftverk. Ärendet prövas av Länsstyrelsen i Gotlands län. bort på Gotland. Figur 13 Öppen våtmark; här Kvarnmyr som domineras av ag. Inom området finns det marker med tunt jordlager, särskilt i östra och centrala delarna. Ett varierat landskap med omväxlande öppna häll- och alvarmarker och glesa tallskogar betas här av nötkreatur, bland annat Natura 2000-området Forsviden (se Figur 12). Friska marker bevuxna av tall är dock den dominerande naturtypen i området (se Figur 14). Tallskogen (se Figur 11) är i betydande utsträckning präglad av skogsbruk. Åldershomogena tallbestånd och kalhyggen formade av modernt skogsbruk har stor utbredning. Vissa partier med tunnare jordlager brukas mer extensivt med återkommande plockhuggningar vilket gett ett mer varierat trädskikt med inslag av äldre träd. Sumpskog förekommer inte i någon större omfattning. Våtmarkerna (se Figur 13) är ofta öppna och domineras av ag eller starrarter. Området innehåller ett antal våtmarker skogspartier och hällmarker med höga naturvärden. Områden med höga naturvärden beskrivs i avsnitt 7.6 Naturmiljön. 7.2 Regionala planförhållanden Den aktuella utformningen ingår delvis i ett område av typ 1 för vindbruk i Region Gotlands översiktsplan 2010–20251. Område av typ 1 är sådana områden där 1 Region Gotland (2010) s. 32 ff. Figur 14 Produktionspräglad tallskog på frisk mark med en – den dominerande naturtypen. (Ecocom) Bild 1. Bilden visar produktionspräglad tallskog på frisk mark med en i buskskiktet. Detta var den dominerande naturtypen inom det inventerade området vid Forsviden. • 18 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Riksintressen 7.3.1 Riksintressen i området En stor del av området berörs av riksintresse enligt 3 kap. 6 § miljöbalken i form av riksintresse för naturvården. Detta innebär att områdets naturvärden så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa naturvärden. Området berörs till största delen av riksintresse enligt 3 kap. 8 § miljöbalken i form av riksintresse för vindbruk vilket innebär att området ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av området för vindbruksändamål. Hela Gotland berörs av riksintresse enligt 4 kap. 2 § miljöbalken i form av riksintresse för det rörliga friluftslivet vars intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Hur detta ska ske är inte formulerat i lagtexten utan ska hanteras i kommunernas fysiska planering (översiktsplaner). Dessa tre riksintressen ska avvägas mot varandra i bedömningen av en exploatering så att upprätthållandet av ett riksintresse inte sker utan att man så långt möjligt tar hänsyn till ett annat riksintresse. 7.3.2 ion II 2 015 Figur 15 Placeringen av 15 av 17 vindkraftverk sammanfaller med riksintresse vindbruk (vågrät blålinjerat). 11 av 17 sammanfaller med riksintresse naturvård (olivgrön kontur). Översiktsplanens typ1-område (lodrät rödlinjerat) visas också. Inga vindkraftverk berör direkt Natura 2000-områdena (grönt) Forsviden i söder samt Suderbys blekevät i norr. Riksintresse för det rörliga friluftslivet täcker hela Gotland. Forsviden Vind har samverkat med det närliggande projektet Forsvidar och bolagen har en kontinuerlig kontakt. 7.3 dsvers Nuläge Energ imyndighetens senaste revidering av landets riksintresseområden (2013-12) ledde till att några riksintresseområden på Gotland utgick och några reducerades. Det här aktuella riksintresseområdet (ObjID_2013 244) ökades kraftigt, delvis genom en sammanläggning med ett angränsande riksintresseområde. Under de båda remissomgångarna som föregick 2013 års områden framkom det inte någon betydande invändning mot det här aktuella riksintresseområdet. Riksintresseområdet för vindbruk är delvis ianspråktaget genom Forsvidar-projektet som meddelats miljötillstånd i december 2014, men ännu inte byggts. Riksintresse för vindbruk Bakgrund Energimyndigheten har pekat ut område av riksintresse för vindbruk enligt beskrivningen som framgår av Figur 16. Valet av områden och deras omfattning har utöver kriterier som vindförutsättningar, områdesstorlek och avstånd till bostäder baserats på dialog med länsstyrelser och kommuner. • 19 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 5 (34) Datum 2013-12-16 Dnr 2010-5138 7.3.3 Bakgrund Nationell och kommunal planering av vindkraft Riksintresse vindbruk – nationell planering för vindkraft Lagtexten Energimyndigheten har uppgift att lämna uppgifter om riksintresseområden för energiproduktion och energidistribution enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden, vilket även tidigare beskrevs i naturresurslagen. Sedan den 6 juli år 2000 har Energimyndigheten det specifika uppdraget av regeringen att ta fram områden på land och till havs med särskilt goda vindförutsättningar vilka ska vara av riksintresse för vindbruk. Vindkraftsintresset behöver kunna vägas mot andra sedan tidigare etablerade intressen rörande mark- och vattenanvändningen vilket framförs i propositionen ”Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänligen energiförsörjning” (2001/02:143). Grunden är att mark- och vattenresurser ska användas till vad de är mest lämpade för i ett långsiktigt hushållningsperspektiv. Det är därmed viktigt att också de bästa vindlägen ska kunna användas för just vindbruk. Riksintressen kan i många fall samexistera, det vill säga överlappa varandra, utan att de påtagligt stör varandra. Om något riksintresse bedöms påtagligt skadas ska detta normalt avgöras i samband med den slutliga prövningen. Bestämmelsen om riksintressen ger grund för staten att i samband med kommunal planering bevaka dessa områden i relation till mark- och vattenanvändningen. Ett naturområde som är av riksintresse enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska skyddas mot påtaglig skada av miljön. Det är inte specifikt definierat i lagtexten vad som avses med påtaglig skada2. Ett registerblad ska upprättas där det framgår vilka värden som ska skyddas, förutsättningarna för bevarande samt vilka ingrepp som ska undvikas. Riksintressets lokalisering 11 av 17 vindkraftverk planeras inom område av riksintresse för naturvård3. Riksintresseområdets totala areal är 8 043 ha varav 460 ha sjö och 7 583 ha land. Större delen ligger söder om väg 148 (se Figur 17). Norr om vägen sammanfaller riksintresse för naturvård och riksintresse för vindbruk i stor utsträckning (se Figur 15). Registerbladet Att ett område anges som riksintresse för vindbruk innebär att det ska vara särskilt lämpligt för utvinning av elproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Värdeomdöme (ur registerbladet) ”File Hajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg utgör en unik företeelse i gotländsk natur. I området finns det största sammanhängande våtmarksområdet på Gotland. Våtmarkerna är av en speciell blekevättyp som inte förekommer på övriga ön. I området finns Gotlands största sammanhängande hällmarkskomplex. Tingstädeåsen intar en nyckelställning vid studier av inlandsisens avsmältningsförlopp. Sedimentlagerföljden i Tingstädeträsk har stort vetenskapligt intresse. Området har högt floristiskt värde och orörda våtmarker. Grodvät är ett botaniskt värdefullt våtmarkskomplex vid Tingstäde träsk med även andra värden som rika soligena kärr, stränder och fuktiga örtrika tallskogar. Kallgate består av våtmarkskomplex med skogmyrmiljö, vätar, fukthed och källkärr och har mycket höga botaniska värden. I området finns ytterligare ett antal våtmarksområden som erhållit klass 1 i våtmarksinventeringen, nämligen Stora Pussmyr, Smabrunnar och Hojmyr. ” Följande huvudkriterier listas: Verksamhet i områden av riksintresse ska enligt miljöbalkens förarbeten (prop. 1997/98:45); Vara av nationell betydelse Behövas för viktiga eller nödvändiga funktioner i samhället Behövas för landets eller landsdels behov av viss produktion Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Figur 16 Riksintresse för naturvård 2 Naturvårdsverket 2005 3 Länsstyrelsen i Gotlands län 1999 Energimyndigheten 2013, sid. 5. • 20 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2 015 A. ”Våtmarksområdet Hejnum Kallgate är Gotlands största våtmark och består av unika blekevätar som inte finns i övrigt på Gotland. Området hyser för Sverige och möjligen Europa unika växtbiotoper. Tingstädeåsen intar en nyckelställning vid studier av inlandsisens avsmältningsförlopp. Sedimentlagerföljden i Tingstädeträsk har stort vetenskapligt värde. Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgate är Gotlands största sammanhängande hällmarkskomplex.” B. ”Området är Gotlands största sammanhängande vildmarksområde med en mängd olika naturtyper. Området är föga påverkat. Högt floristiskt värde och orörda våtmarker”. C. ”Unika blekevätar, källmyrar. I området häckar bland annat brun kärrhök och trana”. D. ”Området har en rik och omväxlande flora med inslag av mycket sällsynta arter. Mycket rika förekomster av blodtopp, vätögontröst och brun ögontröst”. E. ”Området uppvisar genom sina unika naturtyper stor säregenhet”. Stödkriterier anges som ”Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet”. Figur 17 Riksintresseområde för naturvård: markerat som en grön skugga. Översiktsplanens typ 1-område (=lodrät rödlinjerat) och riksintresse för vindbruk (=vågrätt blålinjerat) framgår också. Bevarande och ingrepps om ska undvikas Förutsättningarna för bevarande anges som ”Att ytterligare täktverksamhet inte tillåts. Att det militära övningsområdet ej utvidgas. Områdets värden påverkas negativt av dikningar, ovarsam körning, kalhuggning och bebyggelse. Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: Minskad eller upphörd jordbruks-/betesdrift skogsplantering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikningar, täkt, luftledningar, vägdragningar. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena.4” Påtaglig skada på naturmiljön? De planerade vindkraftverken med vägar och uppställningsytor beräknas beröra ca 16 ha varav befintliga vägar utgör närmare 7 ha. Av riksintresseområdets totala areal om 8 034 ha utgör vindkraftprojektets 16 ha ca 0,2 procent. Lägen för vindkraftverk med tillhörande grusbelagda ytor liksom sträckningar för vägar har planerats noggrant i förhållande till områdets höga naturvärden. I stor utsträckning används nyligen kalavverkad mark eller unga tallplanteringar på tidiga4 Länsstyrelsen i Gotlands län (2005) • 21 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 re kalavverkad mark för platser för vindkraftverk och för uppställningsytor. Genom denna planering kommer fysiska ingrepp att så gott som helt undvikas i de delar av riksintresseområdet som enligt de olika tematiska naturinventeringarna har höga naturvärden. Detta tillsammans med en noggrann kontroll under byggtiden svarar för att påtaglig skada på naturmiljön inte ska uppstå. En vindkraftanläggning är reversibel och etableringsplatsen kan relativt enkelt återställas vid avveckling av verksamheten. Sammanfattningsvis ska verksamheten utformas och planeras på ett sätt så att ingen påtaglig skada på naturmiljön uppstår. 7.3.4 Natura 2000 Avsnittet 7.3.4 Natura 2000 är i samrådet 2015 innehållsmässigt i stort sett identiskt med 2014 års samrådsversion 8.3.4 Natura 2000. Layout och rubriker skiljer. Bakgrund Natura 20005 är namnet på det nätverk av skyddsvärda områden som alla EU:s medlemsstater ska bidra till att skapa enligt två av EU:s direktiv: Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Syftet är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom gemenskapen. Som medlem i EU har Sverige åtagit sig att genom bevarandeåtgärder se till att naturtyperna och arterna har gynnsam bevarandestatus, så att de finns kvar i en långsiktigt hållbar omfattning. Förutom bevarandet finns också bestämmelser som ska hindra att verksamheter och åtgärder kan skada eller störa de arter och naturtyper som Natura 2000-områdena valts ut för. De omfattar även åtgärder som sker utanför områdena. Alla av regeringen beslutade Natura 2000-områden har från och med 1 juli 2001 även status av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken vilket får betydelse för kommunernas översiktsplanering. Båda direktiven är sedan den 1 juli 2001 implementerade i den svenska lagstiftningen. Figur 18 Natura 2000-området Forsviden markerat med grönt och det omgivande riksintresse för naturvård med brun ton samt riksintresse vindbruk som gränsar till natura2000-området med blå ton. Nuläge Inget Natura 2000-område berörs fysiskt av den planerade vindkraftparken. Natura 2000-området Forsviden (SE0340151) finns i projektområdets omedelbara närhet och i norr finns även Suderbys Blekevät (SE0340193). Natura 2000 Forsviden (SE0340151, SCI) År 2005 inrättades det nästan 200 ha stora Natura 2000-området Forsviden (samtidigt inrättades naturreservatet Forsviden) inom samma yta. Området gränsar till vindkraftområdet. Det främsta syftet enligt Natura 2000-områdets bevarandeplan är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för de naturtyper och arter (enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet) som ingår i Natura 2000-området. 5 Naturvårdsverket 2003 • 22 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2 015 En redogörelse för eventuella konsekvenser för Natura 2000-områdena kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Natura 2000 Suderbys Blekevät (SE0340193, SCI) Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Gotlands län saknas bevarandeplan för Suderbys blekevät. Det centrala värdet är rikkärrsmiljön med öselskallra. Ingen markpåverkan kommer att ske i sådan närhet att hydrologin kan påverkas inom Natura 2000-området. Det närmaste vindkraftverket hamnar på ca 1000 meters avstånd. 7.3.5 Riksintresse för det rörliga friluftslivet Bakgrund Hela Gotland lyder under riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 § miljöbalken. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden och med beaktande särskilt av turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen. Figur 19 Vindkraftverk nära Natura 2000-Forsviden med grön kontur. Översiktsplanens Klass1iområden anges med röd ton och riksintresseområde för vindbruk med blå ton. Påtaglig skada? Som framgår av avsnitt 7.7 Friluftslivet har området i dag inget betydande värde för det rörliga friluftslivet. Tillgängligheten för det rörliga friluftslivet ökar genom vägnätets förstärkning och genom snöröjning vintertid. En redogörelse för eventuella konsekvenser för riksintresse för det rörliga friluftslivet kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Hoten som beskrivs i bevarandeplanen gäller ändringar i betesdriften och ökat markslitage genom felavvägd betning, fordonstrafik och friluftsliv. Indirekt är förändrad hydrologi en faktor som är ett hot mot de känsliga naturtyperna. Betydande påverkan? 7.3.6 En hydrologisk studie6 av hela projektområdet har genomförts och därmed finns den nödvändiga kunskapen för att placera vindkraftverk samt hantera vägbyggen och fundamentbyggen så att hydrologin inte påverkas. Inga vindkraftverk eller vägar placeras inom Natura 2000-området. Fågellivet har inventerats. Riksintresse för kulturmiljövård Bakgrund Områden som pekats ut som riksintresseområden för kulturmiljövård ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dessa kulturmiljövärden. En vindkraftanläggning kan genom sin visuella påverkan skada upplevelsen av historiska värdekärnor. 6 Slutlig rapport ännu ej färdigställd • 23 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 Nuläge Sigsarve-Suderbys I områdets närhet finns sex områden (Figur 20) av riksintresse för kulturmiljövård, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Av dessa ingår fem (Gann, Hangvar, Othem, Tingstäde och Elinghem) i kategorin Gotlands medeltida kyrkomiljöer som beskrivs generellt när det gäller motivering och kulturmiljöns uttryck. Elinghem Gotlands medeltida kyrkomiljöer [I59] Riksintresseområdet för kulturmiljövård Gotlands medeltida kyrkomiljöer motiveras av Riksantikvarieämbetet som följer: ”De 92 medeltida kyrkorna och fyra ödekyrkorna i sten från 1100-, 1200- och 1300-talen representerar romansk och gotisk byggnadskonst med såväl västliga som östliga influenser i ett komprimerat men påkostat utförande sammanfört i en karaktäristisk gotländsk byggnadsstil där arkitektur, sten- och träskulptur, mural- och glasmåleri vittnar om mycket hög hantverksskicklighet.” Riksintresset tar sig för de 92 kyrkomiljöerna uttryck som följer enligt Riksantikvarieämbetet: ”Kyrkorna är i det närmaste intakt bevarade med få tillägg från senare århundraden. Till kyrkorna hör kyrkogårdar med murar och stigluckor från samma tid, i vissa socknar finns kastaler, prästgårdsruiner mm. Intill många kyrkor står ståtliga prästgårdar, varav flera från medeltid men ombyggda under 1700- och tidigt 1800-tal, en del med alla ekonomibyggnader bevarade. Till de gotländska kyrkomiljöerna hör även sockenmagasin, skolor, fattigstugor; byggnader av betydande kulturhistoriskt värde.” Gann Elinghem [59ZB] Omringad av ett vackert änge ligger ruinen efter Elinghems gamla sockenkyrka, byggd på 1200-talet men senare övergiven, troligen under 1600-talet.7 Hangvar [59CL] Othem Gann [59ZC] Ganns ödekyrka ligger norr om samhället Lärbro på norra Gotland och uppfördes under 1200-talet och blev ödekyrka mot senare hälften av 1500-talet8. Fallet Tingstäde 7 www.gotland.net 2014-05-06 8 www.gotland.net 2014-05-06 • 24 • Figur 20 Riksintresse för kulturmiljön angivet med brun färg. De planerade vindkraftverken anges med röda figurer och befintliga samt tillståndsgivna med blå symboler. Översiktsplanens typ 1-områden (=lodrät rödlinjerat) och riksintresse för vindbruk (=vågrätt blålinjerat) framgår också. MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Othem [59BC] Tingstäde [59BW] 7.4 dsvers ion II 2 015 Arkeologi Bakgrund Sigsarve-Suderbys [I16] I samband med att en vindkraftanläggning etableras kan fornlämningar skadas. En vindkraftanläggning kan medföra en visuell konflikt med historiska värdekärnor och därigenom störa upplevelsen av dessa. Riksintresseområdet för kulturmiljövård Sigsarve-Suderbys motiveras av Riksantikvarieämbetet som följer: ”Gårdsmiljö med ovanligt välbevarade gårdsparter intill varandra utgörande goda exempel på nordgutnisk byggnadstradition med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet.9” Riksintresset tar sig uttryck som en ”Fornlämningsmiljö med storröse, gravar och gravfält, husgrund, stensträngar och sliprännor. Manbyggnader och uthusbyggnader i sten och bulteknik från 1700- och tidigt 1800-tal med alla uthusbyggnader i behåll. Småskaligt betesoch åkerlandskap.10” Nuläge Tidigare kunskap om områdets arkeologi Som ett första steg genomfördes en landskapsanalys i form av en analys av äldre kartor kompletterad med en sammanställning utifrån fornminnesregistret och tips på lämningar inrapporterade till länsstyrelsen. Syfte var att mer i detalj ringa in vilka områden som möjligen skulle kunna innehålla fornlämningar och områden som kunde tänkas vara fria från fornlämningar. Generellt finns det endast få arkeologiska lämningar inom området och det är huvudsakligen längs vägar de förekommer. Figur 21 visar fornlämningar kända före inventeringen, äldre vägar av betydelse, fornåkrar etc. Fallet [I13] Riksintresseområdet för kulturmiljövård Fallet motiveras som följer av Riksantikvarieämbetet: ”Fornlämningsmiljö i karg utmark med lämningar efter en isolerad äldre järnåldersgård av vetenskapligt intresse. Gården har troligen haft kontinuitet in i medeltid.11” Riksintresset tar sig uttryck som ”Ett tiotal välbevarade husgrunder, stensträngar, skärvstenshög och gravfält.12” Kunskap efter inventering Inventeringen visade att de valda placeringarna av vindkraftverken endast i ett fall gav anledning till kommentar. I de flesta fall berörs inte heller de historiska vägarna. I ett fall har inventeringar funnit lämningar längs en äldre historisk väg som sammanfaller med föreslagen vägdragning till vindkraftverk (Figur 22). Positionen för vindkraftverket FV-08 anpassas därför så att det uppnås tillräcklig distans till kulturmiljöobjekten uppnåtts (10–20 meter). Vägen i det avsnittet ska också förläggas så att man kan passera strax väster om lämningarna med nummer 8–10 i Figur 22. Påtaglig skada? Det planerade verksamheten berör inte direkt något riksintresseområde för kulturmiljövården. I vissa fall kan, särskilt vintertid, fria siktlinjer från kulturmiljöerna mot vindkraftparken förekomma, men i allmänhet är sikten helt eller till stor del skymd av den vegetation som förekommer i och invid kulturmiljöerna. En mer uttömmande redogörelse för eventuella konsekvenser för riksintresse för kulturmiljövården kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Konsekvenser Vindkraftverken kommer att placeras så att kända arkeologiska värden och övriga värden för kulturmiljövård inte ska påverkas. En uttömmande redogörelse för eventuella konsekvenser för arkeologin kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. 9 Riksantikvarieämbetet 1997 10ibid. 11ibid. 12ibid. • 25 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 Figur 5. Vindkraverken 14 och 15. Den planerade vägen till vindkraverk 14 följer till stor del en ursprunglig väg med en historisk djupdimension. Intill norra delen av vägen på dess östra sida, finns en rest sten (nummer 15). Figur 22 Vindkraftverk med förbi objekten och 10 FV-08 ligger i anslutning till den Figur 6. Området runt Kvarnmyr.FV-08 Här finns tvåvägsträckning vindkraverk utplacerade, varav9nummer innanvägjustering m västerut.nord-sydlig Se även Figur 21. (Arendus) äldre som löper10–20 här i ungefärligen riktning. Här finns ett flertal lämningar längs vägen i form av gravliknande anläggningar. Öster om den nuvarande vägen löper den äldre vägen (nummer 16), idag i hög grad igenväxt och svår att upptäcka. Öster om Kvarnmyr och söder om vindkraverk FV-07, finns en gränssten, belägen i kanten av ett möte mellan skilda fastigheter. Den bedöms inte påverkas av detta vindkraverk, inte heller den väg som enligt plan löper fram till verket. Med rött är markerat den väg som planeras användas till vindkraverken. Anläggningarna längs denna väg är osäkra fornlämningar. Det finns en antydan att det kan vara stensamlingar eer röjning av vägen. Vägen förefaller, ur kartmaterialet att döma, vara yngre än 1940-tal. Den löper dock parallellt med en äldre vägsträckning (nummer 16) och flera av anläggningarna längs vägen är mycket gravliknande och bör kontrolleras i samband med en eventuell exploatering av området. Även vindkraverket nummer FV-08 innebär att närliggande lämningar bör bevakas i samband med eventuell byggnation. Fornlämning nummer 14 utanför kartan i sydväst se figur 4), utgörs av ett sentida röjningsröse Teckenförklaring Fornlämningar Betydelsefull äldre väg Åker i äldre kartor Tips om lämningar (Lst lista) Sockengräns Samfällighet Figur 21 Äldre historiska vägar mm. Rödstreckat område motsvarar Figur 22. (Arendus) Figur 2. Tolkning av de vägområden och övriga områden som kunna hysa ytterligare historiska lämningar och som borde fältinventeras i samband med en exploatering. • 26 • n och övriga områden som kunna hysa ytterligare historiska lämningar och MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å 7.5 Skydd av naturen 7.6 dsvers ion II 2 015 Naturmiljön Avsnittet presenterar skydd i området som beslutats enligt 7 kap. miljöbalken. 7.5.1 Avsnittet 7.6 Naturmiljön är i samrådet 2015 innehållsmässigt identiskt med 2014 års samrådsversion 8.5 Naturmiljön. Layout och rubriker skiljer. Naturreservat 7.6.1 Bakgrund Hydrologi Avsnittet om hydrologi kan inte enkelt skiljas från 7.11.2 Mark och vegetation utan de bör läsas i ett sammanhang. Ett mark- eller vattenområde får förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. I beslutet om att bilda naturreservat skall skälen för beslutet anges. I beslutet anges även de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet, såsom förbud mot bebyggelse, uppförande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel. Bakgrund Vattenflöden Hydrologin riskerar att påverkas genom ändrade vattenflöden, ändrade vandringsmöjligheter och ändrad vattenkvalitet när vägar och fundament byggs. Om anläggningsarbeten påverkar vattenflödet i området, genom exempelvis dämning eller dränering, finns det risk att värdefulla våtmarker påverkas negativt. Under byggnationen kan schaktning medföra tillfällig dränering och sänkning av vattennivåer i kringliggande mark. Även djupa spår i marken kan leda vatten på ett nytt sätt så att vattennivåer och flöden ändras. Olämpligt placerade och olämpligt utformade fundament kan störa kringliggande hydrologi. Nybyggda vägar kan blockera vattenströmning i marken och öppna för nya ytflöden via vägytan. Nuläge I områdes närhet finns naturreservatet Forsviden som sammanfaller med Natura 2000-området Forsviden. En redogörelse för eventuella konsekvenser för naturreservatet Forsviden kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Vandringsmöjligheter Höjdskillnader exempelvis invid vattentrummor kan medföra att vattenlevande organismers vandring försvåras eller omöjliggörs. Vattenkvalitet Vid byggnation kan schaktning orsaka tillfällig grumling i vattenflöden. Kemikaliespill från entreprenadmaskiner och vindkraftverk kan försämra vattenkvaliteten. • 27 • 2014 års version oförändrad MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 Nuläge Tidigare kunskap om områdets hydrologi Området är flackt – höjdskillnader inom projektområdet är små och sluttar mjukt från cirka 20 meter över havsytan i norr till drygt 40 meter i söder. Flera relativt stora myrar finns i området. Vattendragen är små och delvis fördjupade genom dikning. Avrinnande vatten samlas upp i kanaliserade bäckar som rinner ut genom jordbrukslandskapen väster och öster om projektområdet. I Skogsstyrelsens sumpskogsinventering har fem objekt identifierats som berör inventeringsområdet (se Figur 24). De aktuella sumpskogsobjekten består av fuktiga barrskogar med visst inslag av lövträd. Dessa har alla klass 3, vilket är den näst lägsta klassen i den fyrgradiga skala som har använts vid sumpskogsinventeringen. Även i våtmarksinventeringen (VMI) används en fyrgradig skala. Inom inventeringsområdet finns totalt nio VMI-objekt (se Figur 24). Av dessa har tre klass 3, ett klass 2 och fem klass 1. De fem klass 1-objekten är följande: Splittlemyr längst i norr och söder om denna följer Hojmyr och Smabrunnar. Längre åt väster finns Ronkelsmyr och längst åt söder återfinns Stora Pussmyr som även ingår i myrskyddsplanen. I den södra delen av Ronkelsmyr finns en vägtrumma (under en skogsbilväg) som förbinder Ronkelsmyr med våtmarken Kvarnmyr (som har klass 2 i VMI-inventeringen). Utöver VMI-objekten finns det även tre våtmarker som är inkluderade i rikkärrsinventeringen. Avrinningen från projektområdet sker via mindre bäckar och diken som rinner ut i vattendrag utanför projektområdet. I den östra delen av projektområdet sker avrinningen till Vasteån1 (strax öster om projektområdet) som rinner åt norr och senare mynnar i Kappelshamnsviken. Vasteåns ekologiska status är dålig vilket bland annat beror på vandringshinder för fisk. I närheten av projektområdet är Vasteån starkt påverkad av uträtning och kanalisering. I den västra delen av projektområdet rinner vattnet åt väster via ett större dike som senare mynnar i Ireå (väster om projektområdet2), som leder vattnet åt norr till Östersjön. Ireås ekologiska status är måttlig på grund av kanalisering, rätning och övergödning. Figur 23 Karta över inventeringsområdet 2013. Kompletterande inventeringar av samma standard sker 2014. 2014 års version oförändrad 1http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE641381-167238 2http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE641195-166614 • 28 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2 015 Kunskap efter inventering Inom projektområdet och i dess närhet finns flera relativt stora myrar som är grunda och domineras av agvegetation. I söder finns Stora Pussmyr som bland annat får vatten från Natura 2000-området Forsviden. Avrinningen från Stora Pussmyr sker via ett dike som för vattnet till Kvarnmyr och därefter till Ronkelsmyr som dräneras av ett dike som leder vattnet åt väster till Ireå. Längre åt norr finns våtmarkerna Hojmyr och Splittlemyr vars vatten samlas i små bäckflöden som mynnar i Vasteå öster om projektområdet. I anslutning till vissa av våtmarkerna förekommer källflöden. I projektområdet finns även mindre våtmarker av fuktängs- och rikkärrskaraktär. Många av områdets våtmarker är påverkade av dikning eller korsande skogsbilvägar. Men det finns också våtmarker med relativt opåverkad hydrologi. Flera av våtmarkerna innehåller höga botaniska värden (främst i form av rikkärrsvegetation) vilket även gäller flera av de våtmarker som är påtagligt påverkade av dikning. Projektområdet avvattnas av mindre vattendrag både i form av diken och av mer naturliga flöden, bitvis diffusa i sin utformning. Vattendrag inom inventeringsområdet har karterats. Av tolv karterade vattendrag visade sig åtta utgöras av diken, två är påverkade av mänskliga ingrepp och två vattendrag bedömdes som naturliga (de hade inte några synliga mänskliga ingrepp) (se Figur 28). Inventeringen visar alltså att de flesta vattendrag som berörs av den planerade vindkraftanläggningen är påverkade av mänskliga ingrepp. Vattendrag med sådana naturliga strukturer som vanligtvis förknippas med höga naturvärden påträffades inte inom inventeringsområdet vilket delvis kan förklaras med vattendragens ringa storlek. Den rödlistade arten källnate har dock påträffats i två vattendrag. Vattendragens värde ligger framför allt i att de upprätthåller den hydrologiska funktionen i områdets värdefulla våtmarker samt att de kan fungera som spridningskorridor för limniska organismer – exempelvis ska det enligt en markägare förekomma fisk i området. Figur 24 Kända naturvärden inom området och i dess närhet. Rutnätet visar utbredningen av riksintresseområdet för naturvård. Stora Pussmyr omfattas även av myrskyddsplanen. (Ecocom) Konsekvenser Vattenflöden Eftersom våtmarkerna har relativt stor utbredning inom området och ofta innehåller höga naturvärden behöver särskild hänsyn tas vid utformningen av vindkraftsparken. • 29 • 2014 års version oförändrad dessa arter vanliga och väl spridda över relativt stora delar av Gotland, har arter dessa är vanliga arter ärväl och vanliga välär och väldär över spridda över stora relativt delar stora av delar Gotland, avde Gotland, har de har de endast dessa dessa arter är vanliga och spridda över relativt stora delar av Gotland, har endast dessa arter är vanliga och väl spridda över relativt stora delar avendast Gotland, har de de endast endast registrerats i spridda de fall derelativt påträffats inom identifierade naturvärdesobjekt. registrerats i de fall där de påträffats inom identifierade naturvärdesobjekt. registrerats registrerats i dedär fall de de fallpåträffats där de påträffats inom inom identifierade naturvärdesobjekt. naturvärdesobjekt. registrerats i de fall deidär påträffats inom identifierade registrerats i de fall där deidentifierade påträffats inom identifierade naturvärdesobjekt. MKBnaturvärdesobjekt. Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser Tabell 1. Faktaunderlag som använts vid analysen av tidigare kända värden i närheten av inventeringsområdet. II 2011.5som Tabell 1. Faktaunderlag vid analysen av tidigare värden iav av Tabell Tabell Faktaunderlag som somvid använts analysen vidanvänts av analysen tidigare kända tidigare värden kända i närheten värden i av närheten inventeringsområdet. inventeringsområdet. Tabell 1. använts vid analysen avsom tidigare kända värden i närheten av kända inventeringsområdet. Tabell 1.använts Faktaunderlag som använts vidav analysen av tidigare kända värden i närheten närheten av inventeringsområdet. inventeringsområdet. rsio1.nFaktaunderlag veFaktaunderlag S a mr å ds Inom 500 m från Inom 500 m Inom från500 mInom från 500 500 m från inventeringsomr Data Källa InomInom inventeringsomr Inom 500 m m från från inventeringsomr Data Källa Inom inventeringsomr inventeringsomr inventeringsomr Data Källa Inom inventeringsomr Inom inventeringsomr Data Data Källa Källa Inom inventeringsomr inventeringsomr Data Källa Inominventeringsomr inventeringsomr Biotopskydd Skogsstyrelsen Biotopskydd Skogsstyrelsen Biotopskydd Biotopskydd Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Biotopskydd Skogsstyrelsen Biotopskydd Skogsstyrelsen Myrskyddsplan Länsstyrelsen i x x Myrskyddsplan Länsstyrelsen xx xx Myrskyddsplan Myrskyddsplan Länsstyrelsen i i x länx ii x x Myrskyddsplan Länsstyrelsen i Länsstyrelsen xx Gotlands Myrskyddsplan Länsstyrelsen Vandringsmöjligheter Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län i Natura 2000 Länsstyrelsen x x Natura Länsstyrelsen xx xx Natura 2000 Länsstyrelsen i i x länx ii x x Gotlands NaturaNatura 2000 2000 Länsstyrelsen i Länsstyrelsen xx Natura 2000 2000 Länsstyrelsen Vid anläggande av trummor och liknande konstruktioner gäller det att undGotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län i Nationalpark Länsstyrelsen Nationalpark Länsstyrelsen vika att det skapas vandringshinder för vattenlevande organismer. Generellt Nationalpark Nationalpark Länsstyrelsen i i Gotlands län ii Nationalpark Länsstyrelsen i Länsstyrelsen Nationalpark Länsstyrelsen Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län i Naturreservat Länsstyrelsen x ärxområdet relativt flackt vilket minimerar risken för hinder av vattenlevande Naturreservat Länsstyrelsen xx xx Naturreservat Naturreservat Länsstyrelsen i i x länx ii x x Naturreservat Länsstyrelsen i Länsstyrelsen xx Gotlands Naturreservat Länsstyrelsen organismers vandring via rinnande vatten.Vägtrummor kommer att förläggas Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län i Djur och växtskyddsområden Länsstyrelsen så att de följer terrängens lutning för att förhindra negativa konsekvenser. Djur Länsstyrelsen Djur och växtskyddsområden Djur och växtskyddsområden Länsstyrelsen i i Gotlands län ii Djur och växtskyddsområden Länsstyrelsen i Länsstyrelsen Djur och och växtskyddsområden växtskyddsområden Länsstyrelsen Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Naturvårdsavtal Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Naturvårdsavtal Naturvärden Skogsstyrelsen x x Vattenkvalitet Naturvärden Skogsstyrelsen x x Naturvärden Naturvärden Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen x x x Naturvärden Skogsstyrelsen x xx Naturvärden Nyckelbiotopsinventeringen Skogsstyrelsen x x kommer att genomföras utan störning i form av grumling av Nyckelbiotopsinventeringen Skogsstyrelsen xx xx Nyckelbiotopsinventeringen Nyckelbiotopsinventeringen Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen x i x Byggnation x Nyckelbiotopsinventeringen Skogsstyrelsen x xx Nyckelbiotopsinventeringen Skogsstyrelsen Riksintresse naturvård Länsstyrelsen Under byggnation och drift kommer kemikalier att hanteras Riksintresse Länsstyrelsen xx xx Riksintresse Riksintresse naturvård naturvård naturvård Länsstyrelsen i i x länx ii x vattenflöden. x Gotlands Riksintresse naturvård Länsstyrelsen i Länsstyrelsen xx Riksintresse naturvård Länsstyrelsen Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län Rödlistade arter Artdatabanken x få kontakt med mark och vatten. såxatt de inte kan Rödlistade arter Artdatabanken x x Rödlistade arter arter Artdatabanken Artdatabanken x x x Rödlistade arterRödlistade Artdatabanken x xx Rödlistade arter Artdatabanken Sumpskogsinventeringen Skogsstyrelsen x x Sumpskogsinventeringen Skogsstyrelsen x x Sumpskogsinventeringen Sumpskogsinventeringen Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen x i x x Sumpskogsinventeringen x xx Sumpskogsinventeringen Skogsstyrelsen Våtmarksinventeringen (VMI)Skogsstyrelsen Länsstyrelsen x x Åtgärder Våtmarksinventeringen (VMI) Länsstyrelsen xx xx Våtmarksinventeringen Våtmarksinventeringen (VMI) (VMI) Länsstyrelsen i i x länx ii x x Gotlands Våtmarksinventeringen (VMI) Länsstyrelsen i Länsstyrelsen xx Våtmarksinventeringen (VMI) Länsstyrelsen Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Lämplig teknik kommer att användas för att minimera påverkan på vattenGotlands län län i Riksintresse skyddade vattendrag Länsstyrelsen Riksintresse skyddade Länsstyrelsen Riksintresse Riksintresse skyddade skyddade vattendrag vattendragvattendrag Länsstyrelsen i i Riksintresse skyddade vattendrag Länsstyrelsen i Länsstyrelsen Gotlands län ii Riksintresse skyddade vattendrag Länsstyrelsen drag vid anläggning av vägar.Vid anläggandet av fundament för vindkraftverk Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län i Riksintresse åtgärder vattendrag Länsstyrelsen och vägar kommer lämplig teknik att användas för att förhindra dränering Riksintresse åtgärder Länsstyrelsen Riksintresse Riksintresse åtgärder vattendrag åtgärder vattendrag Länsstyrelsen i i Gotlands län ii Riksintresse åtgärder vattendrag Länsstyrelsen i Länsstyrelsen Riksintresse åtgärder vattendrag vattendrag Länsstyrelsen Gotlands län av våtmarker och vattendrag och för att förhindra grumling. Kemikalier Gotlands Gotlands län län län Gotlands län i Vattenförekomst vattendragGotlands Länsstyrelsen x Vattenförekomst Länsstyrelsen xx Vattenförekomst Vattenförekomst vattendrag vattendragvattendrag Länsstyrelsen i i x kommer x att hanteras Gotlands län ii Vattenförekomst vattendrag i Länsstyrelsen x Vattenförekomst vattendragLänsstyrelsen Länsstyrelsen på ett betryggande sätt för att minimera risken för påGotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län i Vattenförekomst sjöar Länsstyrelsen x verkan på mark och vatten. Vattenförekomst sjöar Länsstyrelsen xx Vattenförekomst Vattenförekomst sjöar Länsstyrelsen i i x x Vattenförekomst sjöar sjöar Länsstyrelsen i Länsstyrelsen x Gotlands län ii Vattenförekomst sjöar Länsstyrelsen redogörelse för eventuella konsekvenser för hydrologin Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län i Rikkärrsinventering Länsstyrelsen x En mer uttömmande x Rikkärrsinventering Länsstyrelsen xx xx Rikkärrsinventering Rikkärrsinventering Länsstyrelsen i i x länx ii x kommer x att presenteras Gotlands Rikkärrsinventering Länsstyrelsen i Länsstyrelsen xx Rikkärrsinventering Länsstyrelsen i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Gotlands Gotlands Gotlands län län Gotlands län Gotlands län län Arter Botaniska x x Arter Gotlands xx xx Arter Gotlands Gotlands BotaniskaBotaniska x x x Förening Arter Arter Gotlands Botaniska x Botaniska xx Arter Gotlands Botaniska Förening Förening Förening Förening Förening Figur 25 Faktaunderlag som använts vid analysen av tidigare kända värden. (Ecocom) Genom stor hänsyn till våtmarkerna vid lokalisering av vindkraftverk och vägar kan påverkan på vattenflöden minimeras. För de vattendrag som korsas av vägar (se Figur 28) är det av stor betydelse att bottennivåer behålls oförändrade, så att dränerande eller dämmande effekter undviks. Vid en vägövergång över det naturliga vattenflödet norr om ID 19 bör troligen flera små vägtrummor anläggas. Vid vägövergångar av vattendragen vid ID 28–29 samt ID 25 bör hänsyn tas till förekomsten den rödlistade arten källnate. Inventering av naturvärdenav vid Forsviden Inventering vid Inventering Inventering av naturvärden av naturvärden vid av Forsviden vid Forsviden Inventering av naturvärden vid Forsviden Inventering av naturvärden naturvärden vid Forsviden Forsviden 2014 års version oförändrad Sida 5 av 19 Sida 19 5 av 19 Sida 5 Sida av 195 av Sida Sida 55 av av 19 19 • 30 • Kartan visar de fynd av rödlistade arter som finns registrerade hos Artdatabanken samt hos Gotlands Botaniska södra vindkraftpark Förening. Fynd gjorda senare än 1970 har uteslutits. Utdraget av fynd MKB är frånForsviden inventeringsområdet och området– Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser inom ungefär 500 m från detta. I kartan visas fynden utifrån vilken kategori arten tillhör; EN (starkt hotad), VU (sårbar), NT (nära hotad). 7.6.2 S a mr å dsvers ion II 2 015 Mark och vegetation3 Avsnittet om mark och vegetation kan inte enkelt skiljas från avsnittet 7.6.1 Hydrologi utan de bör läsas i ett sammanhang. Bakgrund Allmänt Stora delar av området har höga naturvärden som det är viktigt att ta hänsyn till och som gör det nödvändigt att utforma vindkraftsparken med stor hänsyn till naturmiljön. Anläggningsarbeten Vindkraftverk kan förändra mark- och vegetationsförhållanden främst i samband med anläggning men även i driftfasens underhållsaktiviteter och vid avvecklingen. I allmänhet medför anläggning av vindkraftverk att relativt små arealer av fält-, busk- och trädskikt förstörs i anläggningsytan. Dock finns det en risk att även omgivande habitat kan beröras. Vägar och andra grusbelagda ytor kan ge upphov till kanteffekter på de omgivande biotoperna varvid förutsättningarna för många djur och växter förändras i närheten av grusytan. Kanteffekten ökar ju större kontrasten är mot den omgivande miljön. Indirekta biotopförändringar Förändringar i hydrologi, ljus- och temperaturförhållanden genom anläggning av nya vägar kan ge konsekvenser för många av skogslandskapets mossor och lavar. Hur långt kanteffekter sträcker sig in i de omgivande biotoperna skiljer sig mellan arter och mellan biotoper. Grusbelagda vägar utgör en miljö som avviker från det omgivande skogslandskapets miljö och kan fungera som livsmiljö och spridningskorridor för hävdgynnade växter och pollinerande insekter. Figur 26 Tidigare fynd av rödlistade arter som finns registrerade hos Artdatabanken samt hos Gotlands Botaniska Förening. Fynd gjorda senare än 1970 har uteslutits. Utdraget av fynd är från området och området inom ungefär 500 meter från detta. I kartan visas fynden utifrån vilken kategori arten tillhör; EN (starkt hotad), VU (sårbar), NT (nära hotad). (Ecocom) 3 Avsnittet bygger delvis på en preliminär version av en rapport som Ecocom utarbetat. Den slutliga rapporten med litteraturreferenser kommer att bifogas den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. • 31 • 2014 års version oförändrad S MKB Forsviden södra Tabell 3. Översikt över värdefulla ytobjekt och punktobjekt som har identifierats under fältinvententeringen med vindkraftpark naturvärdesklass (NVK). BED är bedömning av exploaterbarhet. Rekommendation är bedömningar av vilken 5 1 särskild hänsynssom för att naturvärden i respektive objekt ska bevaras. Samtliga objekt finns markerade i nbörIItas20 ver 1io sBilaga d å r karta 2. ger mer detaljerade beskrivningar av ytobjekten. m a ID BIOTOP/ART NVK 1 Rikkärr & alvar 2 BED 2 2 Rikkärr 2 1 3 Rikkärr 1 1 4 2 2 5 Betad tallskog & alvar Tallskog 3 2 6 Obetat alvar 3 2 7 2 2 8 Betad tallskog & alvar Betad tallskog 2 2 9 Betad fuktäng 2 2 10 Rikkärr 1 1 11 Rikkärr 1 1 12 Betad tallskog 2 2 13 Tallskog 3 2 14 Rikkärr 1 2 15 Tallskog 3 2 16 Rikkärr/ fuktäng Rikkärr/ fuktäng Fuktäng 3 2 3 1 3 1 19 Rikkärr/ fuktäng 3 1 20 Tallskog 3 2 21 Obetat alvar 3 2 22 Obetat alvar Rikkärr/ fuktäng Klasefibbla (NT) 5 ex Källnate (VU) 3 2 3 1 3 2 3 2 17 18 23 24 25 Rekommendation Befintlig väg används. Breddning och förstärkning av vägen minimeras. Om vägen breddas bör detta ske söder om vägen eftersom det bitvis finns en liten vall mot våtmarken på denna sida av vägen. Viktigt att förändringar av hydrologin minimeras. Vattenflödet genom nuvarande vägtrumma bör inte ändras. Annan vägdragning bör övervägas. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 50 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 50 m från objektet. Förstärkning och breddning av väg bör i första hand göras på sidan av den nuvarande vägen. Breddning och förstärkning av väg bör minimeras. Uppställningsyta till vindkraftverk nr 23 bör anläggas söder om skogsbilvägen. Breddning och förstärkning av väg bör minimeras. Uppställningsyta till vindkraftverk nr 23 bör anläggas söder om skogsbilvägen. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 20 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 20 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 20 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 50 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 50 m från objektet Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 20 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 10 m från objektet. Befintlig väg används. Breddning och förstärkning av vägen minimeras. Viktigt att förändringar av hydrologin minimeras. Vattenflödet genom nuvarande vägtrumma bör inte ändras. Annan vägdragning bör övervägas. Vid breddning av vägen bör botaniker konsulteras. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 10 m från objektet. Befintlig väg används. Breddning och förstärkning av vägen minimeras. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 20 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 20 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 20 m från objektet. Eventuellt bör en eller flera vägtrummor anläggas sydost om objektet för att minimera hydrologiska förändringar. Befintlig väg används. Breddning och förstärkning av vägen minimeras. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske på objektet. Förslagsvis kan vindkraftverk 15 flyttas 40-100 m åt nordväst eller nordnordväst. Befintlig väg används. Breddning och förstärkning av vägen minimeras. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 20 m från objektet. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 10 m från växtplatsen, se även ID 1. Källnate finns i diket cirka 20 m söder om planerad vägdragning. Det är viktigt att vägdragningen inte förskjuts åt söder samt att vattendraget inte utsätts för rensning, fördjupning eller rätning. Vattendraget bör kunna passera den planerade vägen utan att vattenföringen riskerar att påverkas. 2014 års version oförändrad Inventering av naturvärden vid Forsviden Sida 10 av 19 – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser ID 26 BIOTOP/ART NVK BED Bergjohannes -ört (NT) 20 ex Svärdkrissla (VU) 30 ex Källnate (VU) 2 2 2 1 3 2 30 -38 39 40 Svärdkrissla (VU) 500 ex Svärdkrissla (VU) 20 ex, 2 1 3 2 41 Svärdkrissla (VU) 30 ex, hybrider finns 3 2 27 28 29 Rekommendation Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 10 m från växtplatsen, se även ID 8. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 30 m från växtplatsen som är belägen bland äldre träd. Växer i vattendraget på båda sidor om vägen. Det är viktigt att breddning av vägen minimeras, samt att vattendraget inte utsätts för rensning, fördjupning eller rätning. Vattendraget bör kunna passera den planerade vägen utan att vattenföringen riskerar att påverkas. Se även ID 14. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 30 m från växtplatsen som är belägen bland gamla träd. Schaktning eller utfyllnad bör ej ske närmare än 10 m från växtplatsen. Botaniska föreningen har även tidigare fynd av svärdkrissla i närheten. En östligare vägsträckning rekommenderas för att undvika negativ påverkan på kända och okända bestånd av svärdkrissla i området. Befintlig väg bör inte utökas åt söder. Figur 27 Översikt över värdefulla ytobjekt och punktobjekt som har identifierats under fältinventeringen med naturvärdesklass (NVK). BED är bedömning av exploaterbarhet. Rekommendation är bedömningar av Tidigare naturvärden vilken särskildkända hänsyn som bör tas för att naturvärden i respektive objekt ska bevaras, i de flesta fall helt utan påverkan. Samtliga finnssom markerade Figur 28. (Ecocom) De tidigare kändaobjekt värden visas i ikarta 1 har inte inventerats i sin helhet, utan det är endast de delar som ingår i inventeringsområdet som har inventerats. Av de tidigare kända Vattenmiljön värden som ingår i inventeringsområdet har huvuddelen bedömts ha naturvärden och ingår därför i något avmed de identifierade naturvärdesobjekten som redovisas i tabell 3. Exempelvis Vid vägbyggen diken kan vattenmiljöer bli dränerade. Dikning är ett stort hot mot ingår Natura 2000-området och naturreservatet Forsviden i flera olika naturvärdesobjekt. våtmarker. En dränering av en våtmark ger stora förändringar i artsammansättningen Riksintresset för naturvård omfattar större delen av inventeringsområdet och som tabell 3 och biologiska mångfald. men även kalhyggen och visarpåverkar finns det våtmarkens höga naturvärden inom Riksintresset, produktionspräglad tallskog som inte bedömts hysa några högre naturvärden. Nuläge Tidigare kända värden som ingår i inventeringsområdet och som inte bedömts nå upp till nivån för naturvärdesobjekt utgörs av två VMI-objekt med klass 1; Splittlemyr och Smabrunnar. Aktuella delar av Splittemyr utgörs av ung tallskog som är dränerad genom två Tidigare kända naturvärden fördjupade och rätade vattendrag. Inventerade delar av Smabrunnar utgörs främst av alvar, se Inledningsvis har en sammanställning och analys utförts av befintligt kunskapsunID 3 och 4 i tabell 3, samt av tallskog på tunt jordlager. Tre rikkärrsobjekt tangerar derlag för området.iRelevanta data har Länsstyrelsen i Gotlands inventeringsområdet liten utsträckning ochinhämtats dessa delarfrån bedömdes inte ha något särskilt län, Skogsstyrelsen, Artdatabanken samt Gotlands botaniska förening (se Figur 24, Figur naturvärde p g a påverkan från skogsbruk. gäller nyckelbiotoper och naturvärden tre objekt inte i identifierade 25,När ochdet Figur 26). Analysen har varit inriktadingår på utredningsområdet, men data från naturvärdesobjekt. Två av dessa500 är belägna norrockså och nordväst om VMI-objektet Smabrunnar närliggande områden inom meter har beaktats. ochTidigare består avbrukades tallskog som domineras av unga och avverkningsmogna saknar på utområdet genom utmarksbete. I takt medträd att samt betesdrift gamla och döda träd. Ytterligare ett naturvärde, väster om Natura 2000-området, utgörs till marker blivit allt mer ovanlig under 1900-talet har skogsproduktion blivit den dostor del av ett kalhygge där fynd av tallticka (NT) tidigare har noterats. Tallticka kunde inte minerande inom projektområdet. återfinnas påmarkanvändningen denna lokal. Av de inventerade delarna av fem sumpskogsobjekt bedömdes Marken är flack och inom projektområdet Flera relativt endast ett objekt nå upp tillhöjdskillnaden naturvärdesobjekt. Övriga delar utgjordes är av liten. produktionspräglad tallskog utanfinns särskilda värden. exempelvis Ronkelsmyr, Kvarnmyr, Stora Pussmyr och stora myrar i området, Hojmyr. Vattendragen är små och delvis fördjupade. Avrinnande vatten samlas upp i Hydrologisk kanaliserade bäckar som rinner vidare genom jordbrukslandskapen, både väster kartläggning och öster om projektområdet. Inom projektområdet och i dess närhet finns flera relativt stora myrar som är grunda och domineras av agvegetation. I söder finns Stora Pussmyr som bl a får vatten från Natura • 32 • 2000-området Forsvidar. Avrinningen i Stora Pussmyr sker via ett dike som för vattnet till Kvarnmyr och därefter till Ronkelsmyr som dräneras av ett dike som leder vattnet åt väster till Ireå. Längre åt norr finns våtmarkerna Hojmyr och Splittlemyr vars vatten samlas i små MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å ion II 2 015 I och i anslutning till projektområdets finns det torra marker med tunt jordlager. Relativt stora delar av områdena med tunt jordlager finns inom naturreservatet Forsviden och betas till stor del av nötkreatur som upprätthåller ett varierat landskap med öppna partier, alvarmarker och glesa tallskogar. Friska marker bevuxna av tall är dock den dominerande naturtypen. Tallskogen är i stor utsträckning men i något varierande grad präglad av skogsbruk. Modernt skogsbruk med åldershomogena tallbestånd och kalhyggen har stor utbredning i området. Vissa partier med tunnare jordlager brukas mer småskaligt med återkommande plockhuggningar, vilket har lett till ett mer varierat trädskikt med inslag av äldre träd. Sumpskog förekommer inte i någon större omfattning. Våtmarkerna är ofta helt eller delvis öppna och domineras av ag eller starrarter. Stora delar av projektområdet omfattas av riksintresse för naturvård (Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgatburg), som beskrivs som ett vidsträckt och rikt varierat naturområde med i första hand olika hällmarkstyper. I riksintresset ingår bland annat Tingstädeåsen som är Gotlands största grusås och Tingstädeträsk – båda belägna utanför projektområdet i anslutning till och söder om länsväg 148. Riksintresset omfattar 8043 ha och projektområdet berör endast delen norr om länsväg 148. I direkt anslutning till projektområdet finns i sydost Forsvidens naturreservat som även är Natura 2000-område. Naturreservatet består av alvarmarker och gles tallskog som betas. Mindre arealer med betad fuktäng och agmyr ingår också, exempelvis den norra delen av Stora Pussmyr. Inom projektområdet finns två objekt i barrskog som klassats som nyckelbiotoper vid Skogsstyrelsens inventering av värdefull skog. Inventeringsområdet tangeras även av tre objekt i barrskog som klassats som naturvärden (områden som inte har lika höga skogliga värden som nyckelbiotoper men beräknas få detta inom en inte alltför avlägsen framtid). Uppgifter om tidigare fynd av skyddsvärda arter har inhämtats från Artdatabanken och Gotlands botaniska förening. Särskilt stort fokus har lagts vid de arter som är rödlistade. Figur 26 visar läget för rödlistade arter inom inventeringsområdet och cirka 500 meter från detta. Rödlistning är en kategorisering av arter utifrån utdöenderisk: LC (livskraftig), NT (nära hotad), VU (sårbar), EN (starkt hotad), CR (akut hotad) och RE (nationellt utdöd). Många av de rödlistade arter som noterats inom eller precis utanför inventeringsområdet utgörs av växter som är karaktäristiska för rikkärr, exempelvis honungsblomster (VU), saffransmaskros (NT), brun ögontröst (NT), luktsporre (NT), loppstarr (VU) och ängsstarr (NT). Men även arter som Figur 28 Karta över inventeringsområdet (inom streckad grå linje). Naturvärdesobjekt som identifierats under fältinventeringen är markerade med ID-nummer – se kommentarer i Figur 27. (Ecocom) Karta 2. Karta över inventeringsområdet vid Forsviden. Naturvärdesobjekt som identifierats under fältinventeringen är markerade med ID-nummer och beskrivs i tabell 3 och bilaga 2. dsvers • 33 • 2014 års version oförändrad MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 trivs på tunna jordar på kalkberggrund finns i området, exempelvis svärdkrissla (VU), bergjohannesört (NT), gotlandssolvända (NT) och klasefibbla (NT) samt fjärilen svartfläckig blåvinge (NT). Det finns även apollofjäril (NT) inom hällmarksområden i naturreservatet Forsviden. Vedsvampen tallticka (NT) som trivs på gamla tallar har också påträffats inom inventeringsområdet. Under fältinventeringen 2013 har rödlistade arter eftersökts och registrerats i de fall de påträffats. Loppstarr och ängsstarr utgör dock ett undantag. Eftersom dessa arter är vanliga och väl spridda över relativt stora delar av Gotland, har de endast registrerats i de fall där de påträffats inom identifierade naturvärdesobjekt. färgmåra och axveronika. Förekomsten av alvarmarker är i stor utsträckning koncentrerad till Natura 2000-området i sydost och har relativt liten utbredning utanför detta skyddade område. Områdets våtmarker är till största delen mer eller mindre trädfria. I de få fall det förekommer sumpskogar är dessa ofta tydlig präglade av produktionsinriktat skogsbruk. Områdets större våtmarker utgörs av agmyrar vars kantzoner ofta innehåller rikkärrsvegetation. Mindre våtmarker har rikkärrs- och/eller fuktängsvegetation med stort inslag av arter som hirsstarr, ängsstarr, axag, ängsvädd, darrgräs, älväxing, loppstarr, blåtåtel, rödklint och brudsporre. Vid naturvärdesinventeringen 2013 (se Figur 23) inventerades ett stråk med 60 meters bredd kring planerade vägstråk och en yta med 100 meters radie kring planerade platser för vindkraftverk. Inom de inventerade ytorna återfanns 41 naturvärdesobjekt. 23 objekt utgörs av ytobjekt som består av våtmarker med rikkärrs- och/ eller fuktängsvegetation samt äldre tallskogar och alvarmarker. 18 objekt utgörs av punktobjekt där fynd av rödlistade arter gjorts. Följande rödlistade arter har påträffats; klasefibbla (NT), källnate (VU), bergjohannesört (NT) och svärdkrissla (VU). Fyra naturvärdesobjekt har bedömts ha klass 1, 18 objekt har klass 2 och 19 objekt har klass 3. Tidigare kända naturvärden (Figur 24) har inte inventerats i sin helhet, endast de delar som ingår i den ovan beskrivna avgränsningen i anslutning till planerade vägar och vindkraftverk har inventerats. Av de tidigare kända värden som ingår i inventeringsområdet bedöms huvuddelen ha naturvärden och ingår därför i något av de identifierade naturvärdesobjekten som redovisas i tabell i Figur 27. Exempelvis ingår de yttre delarna av Natura 2000-området och naturreservatet Forsviden i flera sådana naturvärdesobjekt. Riksintresset för naturvård omfattar större delen av inventeringsområdet och som tabellen i Figur 27 visar finns det höga naturvärden inom riksintresseområdet, även om kalhyggen och produktionspräglad tallskog som inte bedömts hysa några påtagliga naturvärden dominerar. Tidigare kända värden som ingår i inventeringsområdet och som inte bedömts nå upp till nivån för naturvärdesobjekt utgörs av två VMI-objekt med klass 1; Splittlemyr och Smabrunnar. Aktuella delar av Splittlemyr utgörs av ung tallskog som är dränerad genom två fördjupade och rätade vattendrag. Tre rikkärrsobjekt tangerar inventeringsområdet i liten utsträckning och dessa delar bedömdes inte ha något särskilt naturvärde på grund av påverkan från skogsbruk. Påträffade naturvärden Projektområdet domineras av tallskog som är präglad av skogsbruk, och förekomsten av gamla träd, död ved och andra strukturer som bidrar till höga naturvärden är därför begränsad. Det finns dock även ett flertal områden med höga naturvärden i form av skyddsvärda naturtyper liksom ett flertal förekomster av rödlistade arter. Tallskog, på frisk eller torr mark, dominerar hela inventeringsområdet. I den friska tallskogen, som är vanligast förekommande, finns det bitvis ett tätt buskskikt av brakved, en, gran, slån och rönn. Många tallbestånd är dock mer påverkade av röjningar vilket bidragit till glesare buskskikt. I den friska tallskogen är inslaget av gamla och döda träd sällsynt. Flera av dessa bestånd är åldershomogena. I fältskiktet påträffas arter som blåtåtel, liljekonvalj, blåbär, ljung, blodrot, krissla, svinrot, lundskafting, bergsslok, luddstarr och örnbräken. Tallskogar på torr mark med bitvis tunt jordtäcke är generellt mindre intensivt brukade än tallskogen på frisk mark. Därför är det vanligare med mer flerskiktade och varierade skogar på torra marker inom inventeringsområdet. Dessa skogar tycks i stor utsträckning ha brukats genom plockhuggning, vilket bidragit till att förekomsten av gamla träd är liten. Mängden äldre träd och död ved är dock större här jämfört med i den friska tallskogen. Skogen på tunna jordar är gles och har ställvis ett buskskikt med arter som oxel, en, nypon och oxbär. I fältskiktet påträffas arter som ängshavre, älväxing, grusslok, brudbröd, slankstarr, brunört, tulkört och solvända. Trädfria ytor finns i eller i anslutning till projektområdet i form av alvarmarker, både betade och obetade, samt kalhyggen och våtmarker. Alvarmarkerna domineras av grusalvar men inslag finns även av kalkgräsmarker och kalkhällar med mindre partier karsthällmark. Alvarmarkerna har en gles buskvegetation och ett fältskikt med arter som fårsvingel, fältmalört, gul och vit fetknopp, vätögontröst, backtimjan, 2014 års version oförändrad • 34 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2 015 Indirekta biotopförändringar När det gäller nyckelbiotoper och naturvärden som registrerats i Skogsstyrelsens inventering ingår tre av dessa objekt inte i de nu identifierade naturvärdesobjekten. Två av dessa är belägna norr och nordväst om VMI-objektet Smabrunnar och består av tallskog som domineras av unga och avverkningsmogna träd samt saknar gamla och döda träd.Ytterligare ett naturvärde, väster om Natura 2000-området Forsviden utgörs till stor del av ett kalhygge där fynd av tallticka (NT) tidigare har noterats. Tallticka kunde inte återfinnas på denna lokal. Av de inventerade delarna av fem sumpskogsobjekt bedömdes endast ett objekt nå upp till naturvärdesobjekt. Övriga delar utgjordes av produktionspräglad tallskog utan särskilda värden. Flera mindre vattendrag (sommartid i hög grad torrlagda) passerar inventeringsområdet. Huvuddelen av vattenflödena är koncentrerade till diken, naturliga vattendrag påträffas i mindre omfattning och med ringa vattenföring. Områdets vattendrag saknar de naturliga strukturer som vanligtvis förknippas med höga naturvärden. Den rödlistade arten källnate har dock påträffats i två vattendrag. Vattendragens värde ligger framförallt i att de upprätthåller den hydrologiska funktionen i flera av området värdefulla våtmarker. Området präglas redan i nuläget av en relativt öppen tallskog, vilket beror på naturliga öppningar där jordlagret är tunt och där det finns öppna våtmarker, samt där det finns kalavverkad mark. Troligtvis har området tidigare varit mer öppet, eftersom större delar sannolikt har använts som utmarksbete. Anläggning av nya vägar och uppställningsplatser kan skapa ljusa och öppna miljöer som gynnar arter som hade större livsutrymme under de tidigare mer öppna förhållandena, men som i dagsläget är trängda av att öppna miljöer växer igen. Vattenmiljön Vägar och vindkraftverk har planerats så att områden med känslig hydrologi undviks. Markanläggningar kommer att byggas med metoder som inte påverkar vattenmiljön. En uttömmande redogörelse för konsekvenser för mark och vegetation kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Åtgärd Etablering och avveckling av verksamheten bör genomföras med en väl organiserad kontroll för att säkerställa att skador på naturvärden i och kring arbetsområdet undviks. Konsekvenser Genom att vägdragning med uppställningsytor liksom placering av vindkraftverk har planerats med detaljerad hänsyn till områdets höga naturvärden har en god grund lagts för att verksamheten ska kunna etableras och drivas samt avvecklas med minsta möjliga påverkan och utan påtagliga konsekvenser för naturmiljön. 7.6.3 Fladdermöss4 Bakgrund Anläggningsarbeten Naturvärdesinventeringen visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av tallskog som är påverkad av pågående skogsbruk och har begränsade mängder av gamla och döda träd. Inventeringsområdet innehåller också höga naturvärden, främst i form av våtmarker med rikkärrsvegetation och variationsrika naturbetesmarker. Det finns även spridda partier med tallskog som innehåller högre andel av äldre träd och död ved än den övriga skogsmarken. Förekomsten av rödlistade arter är också relativt stor i området. Planeringen av vägdragningen har genomförts noggrant för att undvika konsekvenser för områdets naturvärden. Kollisionsrisk Fladdermöss riskerar att dödas dels genom direkta kollisioner med vindkraftverkens rotorblad, dels till följd av plötsliga tryckförändringar nära rotorbladen. Alla fladdermusarter löper inte samma risk. Risken för kollisioner sammanhänger med artens flygbeteende och benägenhet att söka föda vid vindkraftverk. 4 Se kommande fladdermusrapport i slutlig miljökonsekvensbeskrivning för mer detaljerad information och med referenser • 35 • 2014 års version oförändrad Sa versio mr å d s 15 n II 20 Data från tidigare inventeringar har samlats in från artdatabanken (rödlistade arter), artportalen och en artikel om Gotlands fladdermöss av Ingmar Ahlén, se tabell 1. Fynd från MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser inventerade lokaler (artdatabanken och artportalen) redovisas inom två analysområden; det primära analysområdet (PAO), som inkluderar data från projektområdet + 1 km radie samt det utökade analysområdet (UAO), som inkluderar data från projektområdet + 15 km radie. Tabell 1: Faktaunderlag som använts vid förstudien av fladdermöss. PAO=primärt analysområde och innefattar en radie om 1 km från projektområdet. UAO=utökat analysområde som innefattar en radie om 30 km från projektområden belägna i norra Sverige (norr om Stockholm-Karlstad) och 15 km i södra Sverige. Livsmiljö Fladdermöss kan påverkas negativt av vindkraftsetableringar genom att anläggning av vägar, vindkraftverk eller uppställningsytor gör att miljöer som är viktiga för fladdermössen försvinner eller försämras. Fladdermöss behöver miljöer för födosök, sommarkolonier och övervintring. Exempel på värdefulla miljöer är strandzonen vid sjöar och vattendrag, sumpskogar, glesa lövskogar, betade hagmarker, parker mm. I skogsmark är ofta effekten av vindkraftsetableringars påverkan på habitat för fladdermöss försumbar i jämförelse med den påverkan som sker från skogsbruket. Störning kan ske om aktiviteten ökar nära platser där fladdermössen uppehåller sig under dagtid eller under övervintringsperioden. 2014 års version oförändrad Avstånd Period Artdatabanken UAO År 2002 – 2012 Lokaler, samtliga arter Artportalen, vertebrater UAO År 2002 – 2012 Gotlands fladdermöss Ahlén 2009 Hela Gotland År 1980 – 2005 Inventering, Forsvidar Wpd Scandinavia AB PAO 2011 Figur 29 PAO=primärt analysområde som innefattar en radie om en kilometer från området. UAO=utökat analysområde som innefattar en radie 15 kilometer i södra Sverige. (Ecocom) Projektområdets betydelse förom fladdermöss Påträffade arter Nedan följer en analys av projektområdets betydelse för fladdermusfaunan på två nivåer. Inledningsvis diskuteras etableringens lokalisering i landskapet i relation till värdefulla Fladdermöss av släktet Myotis var vanligast förflyttningar. förekommande under inventeringen. fladdermusmiljöer och ledlinjer för fladdermössens Därefter görs en mer Arter av släktet ärannat samtliga lågriskarter vanligt förekommande i Sverige. detaljerad analys Myotis där bland miljöer i anslutningoch till projektområdet som kan förväntas vara av större betydelse för fladdermöss identifieras. Nordfladdermus var den näst vanligast förekommande arten under inventeringen. Nordfladdermus är en högriskart men är en av de vanligaste arterna i Sverige. Trots Landskapsnivå att den var relativt vanligt förekommande vid denna inventering är aktiviteten här inte hög jämfört med andra inventeringar i södra Densärskilt landskapsanalys som redovisas nedan (figur 1) bygger på enSverige. GIS-modell som utvecklats Tidigare kunskap om områdets fladdermusfauna Data från tidigare inventeringar har inhämtats från ArtDatabanken (rödlistade arter), Artportalen och en artikel om Gotlands fladdermöss av Ingmar Ahlén5, se Figur 29. Fynd från inventerade lokaler (ArtDatabanken och Artportalen) redovisas inom två analysområden; det primära analysområdet (PAO), som inkluderar data från projektområdet plus en kilometer radie, samt det utökade analysområdet (UAO) som inkluderar data från projektområdet plus 15 kilometer radie. 5 Ahlén, I 2009 Källa Lokaler, rödlistade arter Resultat av fältinventering Nuläge Kunskap efter inventering Projektområdet inventerades 23–27 juli 2013 genom en kombination av automatisk punkttaxering med automatisk inspelningsutrustning och genom manuella undersökningar med handburen ultraljudsdetektor. Sammanlagt registrerades fyra fladdermusarter vid manuell inventering och minst fem arter vid inventering med autoboxar Figur 30. De vanligast förekommande fladdermössen i inventeringen var arter av släktet Myotis. Av de påträffade fladdermusarter tillhör tre arter så kallade högriskarter, vilka på grund av flygbeteende och benägenhet att jaga insekter vid vindkraftverk är särskilt utsatta för kollisionsrisk. Till påträffade högriskarter hör trollpipistrell, nordfladdermus och gråskimlig fladdermus. Ingen rödlistad fladdermusart påträffades vid inventeringen. Data av Ecocom i syfte att avgöra ett landskaps betydelse för fladdermöss. Modellen tar hänsyn till förekomst av bl a fuktmiljöer (större vattendrag, sjöar, sumpskogar och våtmarker) och Art Förkortn. (N) Autobox (%) gammal skog (lövskog >70 år samt barrskog > Autobox 100 år, källa: satellitdata från SLU,Manuell kNN). Modellen även förekomstMsp av genomförda trädinventeringar Obestämdinbegriper art av släktet Myotis 1552 70% (källa: samtliga Ja objekt i trädportalen maj 2013) och av högklassiga ängsoch betesmarker (källa: N2000-databasen, Trollpipistrell Pnat 4 <1% Ja tuva). Data har analyserats på nivån 25x25 meter och därefter aggregerats i storrutor om Nordfladdermus Enil 639 29% Ja 500x500meter. Ju större areal av storrutan som täcks av redovisade objekt ovan, desto högre Gråskimlig fladdermus Vmur Brunlångöra Paur Totalt Förstudie fladdermöss för Forsviden 1 <1% Nej 37 2% Ja 2233 Sida 2 av 8 Figur 30 Fladdermusarter som påträffades under inventeringen. Arter av släktet Myotis har inte Aktivitet(Ecocom) av fladdermöss artbestämts. Aktivitet Antal registreringar i autoboxarna (AITOT respektive AIHR i tabellen i Figur 32) ger ett mått på hur mycket tid fladdermöss av olika arter lägger på den övervakade lokalen. Ju högre aktiviteten av fladdermöss är vid en lokal desto större kan risken för kollisioner antas vara om vindkraftverk placeras i närheten av denna lokal. Sambandet mellan aktivitet före etablering och olycksfrekvens efter etablering är ännu inte fastställt, men detta är trots allt den bästa uppskattningen av risker som kan göras Fladdermusinventering vid Forsviden 2013 • 36 • Sida 4 av 11 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å BID Datum BID T(n) Datum Biotop BID Datum T(n) Biotop T(n) Biotop AITOT AITOT HR Msp AITOT HR Pnat Msp AIHR Enil Pnat Msp Vmur Enil Pnat Paur Vmur Enil Paur Vmur Paur 12 35 12 23 35 12 0 23 35 12 0 23 00 12 0 0 12 0 0 0 0 1I 2013-07-23 12013-07-23 Tät 1 blandskog medTät mkt gamla lador 1I 2013-07-23 Tät 1 blandskog med mkt gamla lador 1I blandskog med mkt gamla lador 2L 2013-07-23 12013-07-23 Tallskog med med 2L 2013-07-23 1 Tallskog med låg underveg med enbuskar 2L 1låg underveg Tallskog med enbuskar låg underveg med enbuskar 3 43 14 3 01 4 30 1 03 0 00 3 0 0 3E 2013-07-23 12013-07-23 Tallskog med med 3E 2013-07-23 1 Tallskog med låg underveg med enbuskar 3E 1låg underveg Tallskog med enbuskar låg underveg med enbuskar 1 51 35 1 03 5 10 3 01 0 10 1 1 0 4M 2013-07-23 12013-07-23 Tallskog med med 4M 2013-07-23 1 Tallskog med låg underveg med enbuskar 4M 1låg underveg Tallskog med enbuskar låg underveg med enbuskar 2 10 2 82 10 08 10 20 8 02 0 00 2 0 0 5P 2013-07-23 12013-07-23 Bebyggelse i öppet område mindre barrskogspartier 5P 2013-07-23 1 Bebyggelse i öppetmed område med mindre 5P 1 Bebyggelse i öppet område medbarrskogspartier mindre barrskogspartier 13 33 13 19 33 13 0 19 33 13 0 19 00 13 1 0 13 1 0 6D 2013-07-23 12013-07-23 Bebyggelse i tät med ilövinslag och mindre fält 6D 2013-07-23 1 Bebyggelse i tät barrskog med lövinslag och mindre 6D 1 barrskog Bebyggelse tät barrskog med lövinslag ochfält mindre fält 5 22 5 17 22 5 0 17 22 50 17 05 0 00 5 0 0 7E 2013-07-24 12013-07-24 Tallskog med med 7E 2013-07-24 1 Tallskog med låg underveg med enbuskar 7E 1låg underveg Tallskog med enbuskar låg underveg med enbuskar 2 32 13 2 01 3 20 1 02 0 00 2 0 0 8I 2013-07-24 12013-07-24 Öppet tallskog våtmark 8I 2013-07-24 1 område Öppet område i område glesvid tallskog våtmark 8I 1 i gles Öppet i glesvid tallskog vid våtmark 3 21 3 18 21 3 0 18 21 30 18 03 0 00 3 0 0 0 9L 2013-07-24 12013-07-24 Gles1tallskog enbuskar. Används som hagmark. 9L 2013-07-24 Gles1med tallskog enbuskar. Används som hagmark. 9L Glesmed tallskog med enbuskar. Används som hagmark. 4 50 4 46 50 4 1 46 50 31 46 03 1 00 3 0 0 0 10M 2013-07-24 12013-07-24 Ung1tallplantering 10M 2013-07-24 Ung1tallplantering 10M Ung tallplantering 5 95 49 5 04 9 50 4 05 0 00 5 0 0 0 11D 2013-07-24 12013-07-24 Ung,1 tät tallplantering 11D 2013-07-24 Ung,1 tät tallplantering 11D Ung, tät tallplantering 6 42 6 35 42 6 0 35 42 60 35 06 0 10 6 1 0 1 12P 2013-07-24 12013-07-24 Tallskog 12P 2013-07-24 1 Tallskog 12P 1 Tallskog 74 80 74 6 80 74 06 80 74 0 6 00 74 0 0 74 0 0 0 13I 2013-07-25 12013-07-25 Tallskog med med 13I 2013-07-25 1 Tallskog med låg underveg med enbuskar 13I 1låg underveg Tallskog med enbuskar låg underveg med enbuskar 5 58 5 53 58 5 0 53 58 50 53 05 0 00 5 0 0 0 14D 2013-07-25 12013-07-25 Tallskog med med 14D 2013-07-25 1 Tallskog med låg underveg med enbuskar 14D 1låg underveg Tallskog med enbuskar låg underveg med enbuskar 59 78 59 19 78 59 0 19 78 59 0 19 00 59 0 0 59 0 0 0 15P 2013-07-25 12013-07-25 Tallskog med med vedhög 15P 2013-07-25 1 Tallskog med låg underveg med enbuskar, vedhög vedhög 15P 1låg underveg Tallskog med enbuskar, låg underveg med enbuskar, 21 804 21 782 804 21 0 782 804 21 0 782 00 21 1 0 21 1 0 1 16M 2013-07-25 12013-07-25 Gård1 medGård ruiner och lada samt endel äldre lövträd och mindre fält 20 fält169 16M 2013-07-25 ruiner ochruiner lada samt endel äldre lövträd och mindre 20 16M 1 med Gård med och lada samt endel äldre lövträd ochfält mindre 149 169 20 2 149 169 18 2 149 02 18 0 0 18 0 0 0 17L 2013-07-25 12013-07-25 Väg 1med omgivande gårdar hus och 17L 2013-07-25 Väg1med Väg omgivande gårdar hus och hus 17L med och omgivande gårdar 19 10 01 10 90 1 09 0 00 9 0 0 0 18E 2013-07-25 12013-07-25 Gård1 medGård mkt gamla byggnader och gamla, håliga lövträd (främst ask) 54 60 18E 2013-07-25 mkt gamla byggnader och gamla, håliga lövträd (främst 54 18E 1 med Gård med mkt gamla byggnader och gamla, håliga lövträdask) (främst ask) 6 60 54 06 60 54 0 6 00 54 0 0 54 0 0 0 19I 2013-07-26 12013-07-26 Gård1 i öppet landskap 19I 2013-07-26 Gård landskap 19I 1 i öppet Gård i öppet landskap 11 197 11 184 197 11 0 184 197 11 0 184 00 11 2 0 11 2 0 2 20D 2013-07-26 12013-07-26 Gård1 medGård lador ochGård äldre hålträd 20D 2013-07-26 lador och äldre och hålträd 20D 1 med med lador äldre hålträd 24 196 24 150 196 24 0 150 196 24 0 150 00 24 22 0 24 22 0 22 21L 2013-07-26 12013-07-26 Tallskog, fuktig 21L 2013-07-26 1 Tallskog, fuktig mark 21L 1 mark Tallskog, fuktig mark 9 33 9 24 33 9 0 24 33 80 24 18 0 01 8 0 1 0 22M 2013-07-26 12013-07-26 Hagmark med1 stora, gamla lövträd, nära stor nära gård 22M 2013-07-26 1 Hagmark med stora, gamla lövträd, stor nära gård stor gård 22M Hagmark med stora, gamla lövträd, 23 26 23 2 26 23 02 26 23 0 2 00 23 1 0 23 1 0 1 279 287 0 1 278 0 8 0 0 0 0 23E 2013-07-26 1 9 Gård i öppet landskap, mkt lador och äldre lövträd 10 9 24P 2013-07-26 1 Öppet område vid hus med mkt uthus och endel äldre lövträd 0 1 1 Fladdermusinventering vid Forsviden 2013 Sida 10 av 11 Fladdermusinventering vid Forsviden 2013 med 10 33. avSida 11 Fladdermusinventering vid Forsviden 2013 10anger av 11 antalet övervakade Figur 32 Resultat av inventering autoboxar. BID är ID för aktuell boxlokal; seSida Figur T(n) dsvers ion II 2 1 fladdermöss utnyttjar de insektsmoln som då kan 0 uppstå för födosök, vilket gör att fladdermössen 1 kommer nära vindkraftverkens tom och rotorblad. 0 Detta kan i sin tur ändra riskbilden. 0 nätter. AI är aktivitetsindex. AITOT representerar inspelningar av samtliga fladdermusarter per natt, medan AIHR representerar inspelningar av högriskarter per natt. Till högriskarter räknas Manuell inventering samtliga arter i släktena Vespertilio, Eptesicus, Nyctalus, Pipistrellus och Barbastella (Rydell med flera 2011). Övriga kolumner utgör faktiskt antal observationer av aktuell art/artgrupp. Msp = fladdermöss av släktet Myotis, Pnat=trollpipistrell, Enil = nordfladdermus, Vmur=gråskimlig fladdermus, Paur = brunlångöra. (Ecocom) ID Lokal Datum Tid Väder Arter 1 Kviende 2013-07-24 21.30-22.40 Klart, ca 16 grader, vindstilla Msp 5 Tängelgården 2 2013-07-25 22.45-23.15 Halvklart, ca 17 grader, vindstilla Msp, Enil 6 Suderbys 2013-07-25 23.20-23.40 Halvklart, ca 17 grader, vindstilla Msp innan enBuserve etablering2013-07-24 av vindkraftverk. Figur 33 visarKlart, aktivitetsindex vid undersökta 2 22.45-23.05 ca 16 grader, vindstilla Pnat, Enil platser för högriskarterna. Högriskarternas bedöms vara relativt dock 3 Västringe 2013-07-24 23.10-23.30aktivitetKlart, ca 16 grader, vindstilla låg – Enil förekommer på vissa2013-07-25 lokaler högre 21.45-22.40 aktivitet. 4 Tängelgården Halvklart, ca 17 grader, vindstilla Msp, Pnat, Paur, Enil Konsekvenser Kollisionsrisk Den uppmätta aktiviteten ger inte något stöd för att kollisioner med vindkraftverk vid Forsviden skulle medföra problem för högriskarter av fladdermöss. Det är emellertid känt att insekter under vissa omständigheter attraheras till vindkraftverk och att Figur 31 Aktivitetsindex (AI) för lokaler undersökta med autoboxar(BID) (jämför med Figur 33. AITOT representerar inspelningar av samtliga fladdermusarter per natt, medan AIHR representerar inspelningar av högriskarter per natt. Till högriskarter räknas samtliga arter i släktena Vespertilio, Eptesicus, Nyctalus, Pipistrellus och Barbastella (Rydell med flera 2011). RL/HAB anger om det förekommer rödlistade arter eller art upptagen på habitatdirektivets andra bilaga. (Ecocom) • 37 • 015 2014 års version oförändrad MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 Livsmiljö Mest intressanta miljöer för fladdermöss finns i bebyggda områdena utanför projektområdet. En uttömmande redogörelse för konsekvenser för fladdermöss kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Figur 33 Aktivitetsindex för högriskarter på lokaler som undersökts med autoboxar. (Ecocom) 2014 års version oförändrad • 38 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å 7.6.4 Fåglar dsvers ion II 2 015 Nattskärra kan enligt en del studier vara känslig för störningar av mänskliga aktiviteter. Bakgrund Riskfaktorer för fågellivet när det gäller vindkraftverk är risk för kollision, risk för störd livsmiljö och risk för habitatförlust. Habitatförlust Vindkraftsetablering kan medföra att arealen som är lämplig för häckning eller födosök minskar. Habitatförlust kan även ses som en del av föregående rubrik, störd livsmiljö. Kollisionsrisk I flertalet studier som behandlar kollisionsrisker för fåglar med landbaserade vindkraftverk kommer man till slutsatsen att för många artgrupper är risken för kollisioner liten eller försumbar. Riskerna för kollisioner varierar emellertid beroende på beteende, täthet och andra faktorer. Ett exempel på en artgrupp som är känslig för kollisioner med vindkraftverk är rovfåglar – framför allt de större arterna inom gruppen. Vadarfåglar löper i allmänhet liten risk att kollidera med vindkraftverk6. I Europa har 18 olika vadararter påträffats döda under vindkraftverk, men inte i några högre antal. Till och med januari 2010 hade sju olika arter av vadarfåglar hittats döda under vindkraftverk i Sverige, bland annat ljungpipare och enkelbeckasin. Inte heller nattskärra förefaller löpa stor risk att kollidera med vindkraftverk. Nuläge Befintlig kunskap har inhämtats och inventering i projektområdet har genomförts. Tidigare kunskap om områdets fågelfauna Inledningsvis har en rad personer som bedömts kunna ha kvalificerad information om fågelssituationen i det aktuella området intervjuats. Till detta har lagts kunskap från markägare i området, och kunskap från vindkraftföretaget wpd Scandinavia AB som utvecklar det intilliggande projektet Forsvidar. Även kontakt med Gotlands Ornitologiska Förening har tagits. Störd livsmiljö Fåglar kan störas av vindkraftverk på olika sätt, dels genom den direkta störning som vindkraftsetableringen och vindkraftverken i sig medför, dels genom ökad mänsklig aktivitet. I opåverkade landskap kan exempelvis nya vägdragningar leda till att fler jägare och andra människor rör sig till fots i området, något som kan utgöra ett direkt störningsmoment för olika fågelarter och indirekt även leda till minskad bytestäthet. Även barriäreffekter kan medföra en störning, exempelvis genom att vindkraftverk placeras mellan boplatsen och viktiga födosöksområden. I vilken utsträckning detta ska betraktas som en störning eller en förlust av viktiga habitat för födosök kan diskuteras. Effekten av störning varierar kraftigt mellan olika fågelarter och det finns inga tydliga gränser för när störning sker. Risken för störning tycks emellertid sammanhänga med vilken typ av byggnation som planeras och vilka aktiviteter som förekommer i samband med vindkraftsetableringen. Det tycks också finnas individuella variationer i tolerans hos olika fågelarter. Kunskap efter inventering Endast en vadare påträffades under inventeringen av myrarna – en enkelbeckasin som stöttes upp på Kvarnmyr. Det är oklart om den häckar i området. Spelande hannar av nattskärra påträffades vid 47 tillfällen under fältinventering 9–14 juli 2013. Koncentrationen av spelande fåglar var mycket hög inom ett område cirka en kilometer norr om Stora Pussmyr, men något glesare inom andra delar av projektområdet, framför allt i norr (Figur 34). Efter en analys av de data som samlats in beräknades antalet påträffade spelande nattskärror uppgå till minst 37 individer, varav 20 inom projektområdet. Projektområdet för vindkraftsetablering och omgivande områden vid Forsviden erbjuder uppenbarligen mycket lämpliga miljöer för nattskärra, speciellt de områden som innehåller gles tallskog varvat med mer öppen terräng. Vid analysen togs bland annat hänsyn till från vilken riktning fåglarna hörts, det uppskattade avståndet till nattskärrehannarna och vilka fåglar som hörts vid samma observationspunkt under inventeringen. När det gäller projektområdet totalt sett kan tätheten av häckande nattskärra uppskattas till 1,3 par per kvadratkilometer. Tätheten i vissa delar av området framför allt norr om Stora Pussmyr är dock betydligt högre. 6 Rydell m.fl. 2011 • 39 • 2014 års version oförändrad MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 Inventeringar i fält har visat på förekomst av större rovfåglar. Information om rovfåglar utelämnas i samrådsversionen av miljökonsekvensbeskrivningen med respekt för offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser. Konsekvenser Figur 34 Beräknade positioner för de spelande hannar som påträffades under inventeringen av nattskärra i och inom 500 meter från området 9-14 juli 2013. (Ecocom) Kollisionsrisk Eftersom större rovfåglar anses vara mer riskutsatta på grund av storlek och rörelsesätt kan konsekvenserna för en population på marginalen av överlevnad vara kritiska. Övriga fågelarter är inte i någon påtaglig utsträckning utsatta för kollisionsrisk. Störd livsmiljö Många vadarfåglar riskerar att störas av vindkraftsetableringar eftersom de undviker att häcka i närheten av vindkraftverk. Nattskärra kan enligt vissa studier störas av mänsklig närhet i form av exempelvis vandringsleder. Vägar till vindkraftverk används sparsamt av servicebilar och personalen rör sig endast utanför bilar i vindkraftverkens omedelbara närhet. Det går inte att utesluta viss störning av nattskärror i projektområdet generellt med tanke på den ovanligt höga tätheten av nattskärra – framkomligheten ökar i området och en ökning av mänsklig fritidsverksamhet som ridning, jakt och skogspromenader kan inte uteslutas. Habitatförlust Effekter av habitatförlust och störning kan i många fall vara svåra att åtskilja. De studier som finns indikerar att effekterna i öppna landskap är små och att många arter kan häcka nära vindkraftverk. Nattskärra häckar och födosöker mest i öppna eller glest bevuxna områden. Eftersom vindkraftsetablering i skogsmiljöer oftast får till följd att ytor som tidigare varit skogsbevuxna öppnas upp kan en vindkraftsetablering medföra positiva konsekvenser för artens möjligheter att häcka och söka föda. En uttömmande redogörelse för konsekvenser för fågellivet kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Åtgärd Här kommer eventuella åtgärder att redovisas i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. 2014 års version oförändrad • 40 • Figurr 5. Beräknade positioner p för de d spelande hannnar som påträfffades under inventeringen av nattskärra i occh inom 5500 m från projjektområdet förr vindkraftsetabblering vid Forssviden 9-14 juli 2013. MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å 7.7 Friluftslivet Bakgrund Friluftsliv i naturområden i form av anläggningsbundna aktiviteter som exempelvis motocross störs i allmänhet inte av andra verksamheter som vindkraftanläggningar. Däremot är friluftsaktiviteter i form av fiske, vandring eller turåkning på skidor i allmänhet förbundna med naturupplevelser och frånvaro av människoskapade ljud. En rad genomförda svenska och internationella studier har inte lyckats påvisa att turism i en region påverkas negativt av vindkraftanläggningar. 7.8 Landskapet och vindkraft 7.8.1 Ljudlandskapet dsvers ion II 2 015 Bakgrund Nuläge Forsvidenområdet används endast i liten utsträckning för rörligt friluftsliv och rekreation. Här finns inga specifika värdekärnor för det rörliga friluftslivet utan det handlar mest om sporadiska besök på olika platser. Ett fåtal personer som bor närmast området använder det regelbundet för skogspromenader och området bjuder på många olika naturupplevelser. Området är dock inte helt lättillgängligt utan förutsätter att besökaren skaffar sig den lokalkunskap som krävs. En del vägar och stigar används av kringboende för ridning. Jakt förekommer också och främst jagas räv, hare och rådjur. Inte heller Natura 2000-området/naturreservatet Forsviden besöks i någon påtaglig utsträckning av närboende eller turister. Ett landskap utgör till stor del en visuell upplevelse för människan, men erbjuder även en ljudupplevelse. Därför kan man tala om ett ljudlandskap. Kunskapen om platsens ljudlandskap är avgörande för att nå fram till en slutsats om konsekvenserna av en planerad verksamhets ljudemission, ljudavgivning. Människor rör sig i olika ljudlandskap med exempelvis det vindstilla högfjället i den ena extremen och en högtrafikerad storstadsgata vid rusningstid som den andra extremen – för att inte tala om industrimiljöer, biograflokaler, vardagsrum och flygplatser. Konsekvenser Friluftslivet kan gynnas av att vägarna till vindkraftverken ökar tillgängligheten till områdets naturupplevelser. Attraktionen i naturupplevelsen kan påverkas negativt av vindkraftverken – det är svårt att bedöma i vilken utsträckning det kan förväntas bli en ökning eller minskning av det mycket låga besökarantalet. Det förstärkta vägnätet medför ökad framkomlighet för jägare. Det utbyggda vägnätet utgör utmärkta ridvägar. Vilt påverkas inte av vindkraftanläggningar på ett sätt som ändrar förutsättningarna för jakt. Sammantaget kan verksamheten etableras och bedrivas utan betydande konsekvenser för turismen och friluftslivets intressen. När det gäller natur- och kulturmiljövärden, se avsnitten 7.5 Naturmiljön och 7.6 Arkeologi. En uttömmande redogörelse för eventuella konsekvenser för friluftslivet kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. • 41 • Figur 35 Ljudnivåer från en del vanliga ljudkällor (Naturvårdsverket). MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 Studier visar att ljud från naturen inte uppfattas lika störande som motsvarande ljud från sociala sammanhang mellan människor eller maskinljud. Ljud från vindkraftverk i öppna jordbrukslandskap förefaller upplevas som mer störande än skogsplacerade vindkraftverk eller vindkraftverk i kuperat landskap där siktlinjer bryts1. Det är inte enkelt avgjort hur störande en viss ljudnivå uppfattas. Störningsnivån brukar ofta relateras till ljudnivåvärden i dB(A). Ljudnivån är dock bara en av flera faktorer som avgör om en människa faktiskt störs. Andra faktorer är ljudets karaktär, ljudlandskapet i övrigt, tidpunkten och den enskilda personens inställning till ljudkällan. För att beskriva vilken förändring den planerade vindkraftverksamheten medför behöver den förväntade nya ljudbilden ställas mot situationen före. Nuläge Vid Forsviden har vi i dag en situation med relativt få ljud alstrade av mänsklig verksamhet. Eftersom jord- och skogsbruk bedrivs i området kan dock ljud från sådan verksamhet periodvis prägla landskapet. Även ljud från trafik på kringliggande vägar och militära överflygningar kan förekomma. Längs länsväg 148 i söder och en bit in i markerna finns grustäktsverksamhet. Särskilt vid traktens bostäderna som generellt ligger längs vägarna förekommer trafikljud, i synnerhet längs länsväg 148 i söder. Etableringsplatsen har ett vindutsatt läge vilket tillför aerodynamiskt skapat ljud från vindens tag i vegetation, byggnader och människors öron. Beroende av årstiden kan man även uppfatta fågelsång. Rent generellt är tillgängligheten till tysta områden på Gotland mycket god, och behov av någon särskild inventering eller beskrivning av sådana områden har man enligt ÖP2 inte ansett föreligga. Konsekvenser Genom en utformning av anläggningen som tar hänsyn till ljudeffekter vid bostäder kan påtagliga konsekvenser vid bostadshus undvikas. Detta behandlas i avsnittet 7.12 Hälsa och säkerhet. Det är svårt att undvika störningar när byggaktiviteter pågår, men etableringen av en vindkraftanläggning medför jämförelsevis begränsade miljöeffekter i form av oönskat ljud. 1 Pedersen (2007). 2 Region Gotland (2010) sid. 43 Anläggningsarbeten medför ett stort antal transportrörelser och arbete med schaktmaskiner. Allt byggarbete utom monteringen sker dagtid under vardagar. Relativt dämpade byggljud, transportljud, smällande bildörrar och emellanåt högljutt talande människor kommer att vara inslag under avgränsade perioder. Allt arbete kommer att planeras med ett snabbt genomförande som syfte. Etableringsfasen fortsätter några månader efter avslutad montering med inledande tester inför ett slutligt överlämnande av anläggningen till verksamhetsutövaren. Den perioden kan medföra förhöjt ljud från enskilda vindkraftverk när man justerar in rotorbladens vinklar och provar systemsäkerhet. Avvecklingsfasen innebär samma typ av aktiviteter som etableringsfasen med liknande konsekvenser. Möjligen kan avlägsnande av ytligt liggande delar av betongkonstruktioner tillfälligt medföra kraftigare ljudnivåer dagtid. Den som vandrar i områdets natur kommer emellanåt att både se och höra vindkraftverken på nära håll. Till stora delar är emellertid siktlinjer brutna och vindkraftverkens ljud kommer att till viss del maskeras av vindbrus i omgivande träd. Det går inte att undvika att en besökare i området kan få sin naturupplevelse präglad av vindkraftverkens närvaro även när han eller hon inte ser eller hör dem. Forskning har visat att ljudet uppfattas som störande i högre grad om man även ser vindkraftverken3. 7.8.2 Bakgrund Den visuella effekten är i allmänhet den som ger mest påtagliga konsekvenser i närområdet. På senare tid med högre totalhöjder har även hinderbelysningen på maskinhuset fått betydelse i bedömningen av visuell påverkan. Ett landskaps visuella tålighet mot införande av stora strukturer som vindkraftverk handlar mycket om landskapsegenskaper som komplexitet och skala. Låg tålighet innebär att landskapets karaktär förändras starkt på ett sätt som kan uppfattas som störande, medan hög tålighet medför lägre konsekvenser för karaktären. Ett landskap med få detaljer och utan närbelägna objekt som vindkraftverken kan jämföras med i storlek har lättare för att inrymma vindkraftverk än mer komplexa landskap. 3 • 42 • Landskapsbilden Pedersen (2007). MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Ett landskap med element som understryker riktning kan medföra en visuell motsättning om ett vindkraftprojekt med andra riktningsegenskaper introduceras. Frågan om i vilken utsträckning vindkraftverk är ett störande eller vackert inslag i landskapsbilden har många svar. Svaren är i hög grad avhängiga av vilken inställning till vindkraft betraktaren har i allmänhet, och till det specifika projektet i synnerhet.4 Vindkraftverk avger vid soligt och klart väder en slagskugga från tornet och rörliga skuggor från rotorn. Det är rörligheten hos vindkraftverkens skuggor som kan upplevas störande. Även hinderbelysningen på maskinhusets tak kan upplevas som störande. Nuläge Topografin på norra Gotland karakteriseras av den långa geologiska processen med början i silurperiodens överlagring av tidigare geologiska perioders sandsten med kalksten som bildats av havsorganismer. Efter kvartärperiodens avslipning genom inlandsisen har vi ett flackt kalkstenslandskap med till stora delar tunt jordtäcke. Översiktligt består landskapet kring området av öppna jordbruksområden omväxlande med stora sammanhängande skogsområden. Emellanåt förekommer småskaliga inslag, inte minst i randområdena kring skogsområdena och i form av gårdar ute i jordbrukslandskapet. Bostadsbebyggelse förekommer främst längs vägar, oftast med koncentration till tätorter eller mindre småorter. Landskapet hyser även ett stort antal gårdar med ekonomibyggnader, främst för lantbrukets behov. I anslutning till väg 148 i söder finns några grustag. Ekonomibyggnaderna är i många fall moderna stora maskinhallar, men äldre träbyggnader förekommer också. Landskapet kring området är ett relativt flackt och öppet jordbrukslandskap med inslag av skogsområden. Området är beläget i ett landskapsrum – ett större skogsområde – omgivet av tre länsvägar. Några egentliga riktningsegenskaper finns inte utöver de tre vägsträckningarna som var för sig anger en tydlig riktning. Längs en stor del av vägarna når skogen ända fram till vägen. Det finns i dag tre typer av landmärken i och kring området: kyrkor, teknikmaster och vindkraftverk. De gotländska kyrkorna har ett karakteristiskt torn som i många fall syns på större avstånd. Teknikmaster av olika höjd som används för teknisk utrustning har de senaste åren blivit ett påtagligt inslag, liksom vindkraftverk på olika avstånd. Strax nordväst om Forsvidenprojektet finns även, i samma landskapsrum, 4 En rad undersökningar har behandlat den här problematiken: exempelvis MORI (2002), Braunová (2013). • 43 • dsvers ion II 2 015 ett annat planerat vindkraftprojekt (Forsvidar) om fem vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 150 meter. Inom delar av området upprätthålls det äldre kulturlandskapet i form av alvar och gles skogsmark genom bete med nötkreatur. Den rena skogsmarken består dels av modernt brukad skog med större kalhyggen, dels skogar med lägre bördighet vilka under decennier lämnats utan större påverkan. Rörliga skuggor från vindkraftverk förekommer i dag inte inom området med undantag för närområdet kring ett mindre vindkraftverk vid Tängelgårde i Lärbro. I övrigt är landskapet till stor del trädbevuxet med naturligt varierande skuggåverkan på mark, fauna och besökare. Sådan naturlig rörlig skuggpåverkan brukar inte tillmätas någon betydelse. Konsekvenser Människor som rör sig i området kommer att se och uppleva vindkraftverken på olika sätt beroende på var i området man befinner sig. Från befintliga vägar kommer man längs vissa sträckor att se stora delar av projektet, men längs andra sträckor kommer man inte att se några vindkraftverk alls. Inom området finns många platser där betesmarker, hällmarker och myrar öppnar upp för mer påtaglig visuell påverkan. Ofta ser naturvandraren i området inga vindkraftverk men vetskapen om deras existens medför likväl att upplevelsen av området påverkas. I närområdet bryts alltså siktlinjerna i hög grad av skogen. Från en del platser på längre avstånd kommer ibland hela projektet att synas. Landskapet är flackt och erbjuder endast sällan högre punkter med god överblick. Synligheten blir med ökande avstånd allt mer beroende av väderförutsättningar. Andra vindkraftetableringar syns i trakten, men på ett sådant avstånd att den här aktuella anläggningen kommer att uppfattas som en separat, avgränsad gruppstation väl samlad med den angränsade anläggningen Forsvidar. Avsnitt 7.8.3 Fotomontage visar med hjälp av fotomontage hur anläggningen kan te sig ur olika vinklar och på olika avstånd. Hinderbelysning kan vara störande i områden med stort avstånd till urbana miljöer. Olika metoder för att tidvis dämpa belysningen och ibland även släcka den helt har börjat att användas i samband med att tornhöjderna ökar. Högre tornhöjder ställer högre krav på hinderbelysning med förhöjd risk för störning som följd. Naturområdena skuggas inte i en sådan utsträckning att växtligheten påverkas, och faunan rör sig i ett landskap med omväxlande skuggor från träd – rörliga skug- MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 gor från vindkraftverk kan inte innebära någon förändring av betydelse för områdets livsmiljöer. Fortsättningsvis beaktas därmed rörliga skuggor från vindkraftverk endast i den utsträckning de kan ha betydelse vid kringliggande bostäder och för besökare i området. Detta behandlas i avsnittet 7.12 Hälsa och säkerhet. Sammantaget kan man konstatera att den aktuella vindkraftverksamheten planeras i ett sammanhängande skogligt landskap där en vindkraftexploatering kan framstå som begriplig för betraktaren som ser vindkraftverk placerade i ett vindutsatt landskap. Samma betraktare kan även uppfatta de nytillkomna vindkraftverken som en oönskad förändring av en landskapsbild som man vant sig vid och kanske sökt sig till – en negativ konsekvens som är svår att undvika när det gäller vindkraft. 7.8.3 Fotomontage Bakgrund över tiden avhängigt av hur hyggen förändrar skogen – därför är det aldrig möjligt att med ett fotomontage fånga konsekvenserna för en viss plats under hela drifttiden. Fotomontage ger en bild av hur vindkraftverk ter sig i ett visst landskap – inte på exakt definierade positioner. Utöver fria siktlinjer är väderförhållanden avgörande för om och hur tydligt man ser vindkraftverken. Fotomontagen bygger på fotografier tagna under olika väderförhållanden. Även i klart väder kan det ha stor betydelse var betraktaren befinner sig i förhållande till solens position. Med fotomontagen i handen kan betraktaren gå ut i landskapet och bilda sig en uppfattning. Tillsammans med besök på andra platser med befintliga vindkraftverk på motsvarande avstånd kan man få en relativt god uppfattning om vad det kan komma att handla om för visuella effekter även på platser mellan de valda kamerapositionerna. Genom sådana besök kan man också få en uppfattning om vad rotorbladens rörelse tillför, något som ett fotografi inte kan ge en känsla för. Metod Syftet med fotomontage är att ge en visuell uppfattning om hur vindkraftverken kommer att te sig i landskapet. Det är svårt att på ett levande sätt åskådliggöra hur ett vindkraftprojekt kommer att upplevas ur olika vinklar, på olika avstånd, vid olika väderförhållanden, vid olika tider på dygnet och på specifika platser över tiden. Med fotomontage kan man endast få en generell uppfattning om hur vindkraftverken kan komma att te sig i området under olika förhållanden, på olika avstånd och ur olika vinklar. Specifika fotomontage som med exakthet återger den visuella upplevelsen för en viss plats eller bostad låter sig alltså inte göras eftersom förutsättningarna är olika beroende på exakt position och på tiden – ett träd kan sågas ner, ett hus kan byggas upp och årstidernas variation ändrar ständigt förutsättningarna. För att ett fotomontage ska vara användbart över tiden och över ett större område väljs därmed fotopunkter som har värde generellt. Fotoplatser har valts längs vägar där det finns fria siktlinjer mot området, och dit man kan bege sig för att på plats bilda sig en uppfattning. Studien av fotomontage kompletteras alltså lämpligen med besök på platsen samt andra platser med liknande befintliga vindkraftverk. Förutsättningar När vindkraftverk lokaliseras till skogsområden bryts siktlinjerna i närområdet på ett sådant sätt att man från många platser bara ser enstaka verk, eller inga alls. Detta är • 44 • Samtliga fotografier är tagna med en Leica M9 digitalkamera med 35 mm objektiv. Höjden över marken är fixerad med stativ: ca 1,7 meter. Fotomontagen är framtagna med ett vedertaget datorsystem för vindkraftprojektering: WindPRO. Referenspunkter i landskapet med känd placering och känd höjd har använts för att säkerställa kvaliteten. Bilderna återges i miljökonsekvensbeskrivningen med samma storlek och upplösning – de ska kunna jämföras. Fotopunkter har valts där man kan se vindkraftverken. För att understryka synligheten på bilden återges vindkraftverken med klarvit färg. Den vita färgen är i allmänhet nedtonad (”off white”) på moderna vindkraftverk för att minska det visuella intrycket. Vindkraftverk av modellen Gamesa G128 har valts med totalhöjden 208 meter och 136 meter rotordiameter. Den stora rotordiametern (136 meter) ger ett extra lågt varvtal. Metoden har genom åren visat på en mycket god överensstämmelse mellan fotomontage och realiserade vindkraftprojekt. I den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kan ytterligare fotomontage komma att presenteras baserat på vad som framkommit under samrådet. MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å • 45 • dsvers ion II 2 015 Rikard Hedenblad / [email protected] Calculated: Sa versio mr å d s 15 n II 20 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser VISUAL - Map 2015-02-23 18:48/3.0.588 Calculation: kartunderlag för fotopunkter Fotopunkt FP Othemars Här har en plats valts ute i det öppna landskapet med cirka 0,7 kilometer avstånd till skogskanten och cirka 1,9 kilometer till de båda närmaste vindkraftverket. Man ser cirka nio av anläggningens vindkraftverk. I synfältet finns totalt fjorton av Forsvidens vindkraftverk, fyra är skymda bakom vegetationen och ett bakom vagnen. Möjligen kan rotorspetsen från ytterligare några vindkraftverk synas i trädtopparna, särskilt vintertid. För att understryka synligheten på bilden återges vindkraftverken med klarvit färg. Den vita färgen är i allmänhet nedtonad (”off white”) på moderna vindkraftverk för att minska det visuella intrycket. Den stora rotordiametern (136 meter) ger ett extra lågt varvtal med ett lugnare intryck som följd. Fotomontaget visar en ganska typisk situation på lite avstånd från vindkraftverken och med öppna fält innan områdets skog tar över. Med synfält avses det område som hamnar inom kamerans siktvinkel (den streckade vinkeln på kartorna) – huruvida vindkraftverken inom det området verkligen syns är helt avhängigt om skogen eller andra hinder skymmer sikten. Figur 36 Karta som visar kamerapositionen för FP Othemars. De streckade vita linjerna visar synfältet. Röda symboler: Forsvidens vindkraftverk. Blå symboler: Forsvidarprojektets och andra befintliga vindkraftverk. New WTG • 46 • 0 1 2 3 4 km Map: Forsviden_Google_Earth , Print scale 1:55 000, Map center RN East: 1 671 327 North: 6 410 895 Existing WTG windPRO 3.0.588 by EMD International A/S, Tel. +45 96 35 44 44, www.emd.dk, [email protected] 2015-02-23 19:11 / 1 windPRO MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Figur 37 Foto från Othemars med cirka 1,9 kilometer till de båda närmaste vindkraftverken och ca 700 meter till skogskanten. Bilden visar vindkraftverk med 208 meter totalhöjd och 136 meter rotordiameter. • 47 • dsvers ion II 2 015 Calculated: Sa versio mr å d s 15 n II 20 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser VISUAL - Map 2015-02-23 18:48/3.0.588 Calculation: kartunderlag för fotopunkter Fotopunkt FP Stenstugu Här har en fotopunkt valts närmare projektet med cirka 80 meter till skogskanten och cirka 1,4 kilometer till det närmaste, synliga, vindkraftverket. Man ser på bilden ett vindkraftverk; detsamma som det högra av de båda närmaste i fotopunkt Othemars montage. I synfältet finns totalt elva vindkraftverk, de flesta skymda bakom vegetationen. Möjligen kan rotorspetsen från ytterligare något vindkraftverk synas i trädtopparna, särskilt vintertid. För att understryka synligheten på bilden återges vindkraftverken med klarvit färg. Den vita färgen är i allmänhet nedtonad (”off white”) på moderna vindkraftverk för att minska det visuella intrycket. Den stora rotordiametern (136 meter) ger ett lågt varvtal med ett lugnare intryck som följd. Det här är en ganska typisk situation med öppna fält innan områdets skog på nära håll tar över och skymmer. Med synfält avses det område som hamnar inom kamerans siktvinkel (den streckade vinkeln på kartorna) – huruvida vindkraftverken inom det området verkligen syns är helt avhängigt om skogen eller andra hinder skymmer sikten. Figur 38 Karta som visar kamerapositionen för FP Stenstugu. De streckade vita linjerna visar synfältet. Röda symboler: Forsvidens vindkraftverk. Blå symboler: Forsvidarprojektets och andra befintliga vindkraftverk. New WTG • 48 • 0 1 2 3 4 km Map: Forsviden_Google_Earth , Print scale 1:55 000, Map center RN East: 1 671 327 North: 6 410 895 Existing WTG windPRO 3.0.588 by EMD International A/S, Tel. +45 96 35 44 44, www.emd.dk, [email protected] 2015-02-23 19:11 / 1 windPRO MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Figur 39 Foto från Stenstugu med cirka 1,4 kilometer till det närmaste vindkraftverket och ca 80 meter till skogskanten. Vindkraftverk med 208 meter totalhöjd och 136 meter rotordiameter. • 49 • dsvers ion II 2 015 Rikard Hedenblad / [email protected] Calculated: Sa versio mr å d s 15 n II 20 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser VISUAL - Map 2015-02-23 18:48/3.0.588 Calculation: kartunderlag för fotopunkter Fotopunkt FP Rosarve Här har en plats valts med cirka 150 meter avstånd till skogskanten i bildens högra del och cirka 1,3 kilometer till det närmaste vindkraftverket. Man ser på bilden ca sex vindkraftverk. I synfältet finns totalt tretton vindkraftverk, de flesta skymda bakom vegetationen. Möjligen kan rotorspetsen från ytterligare något vindkraftverk synas i trädtopparna, särskilt vintertid. För att understryka synligheten på bilden återges vindkraftverken med klarvit färg. Den vita färgen är i allmänhet nedtonad (”off white”) på moderna vindkraftverk för att minska det visuella intrycket. Den stora rotordiametern (136 meter) ger ett extra lågt varvtal med ett lugnare intryck som följd. Här ser man i vänstra delen av bilden hur även vindkraftverk på större avstånd kan synas när det är större avstånd till trädridåer. Med synfält avses det område som hamnar inom kamerans siktvinkel (den streckade vinkeln på kartorna) – huruvida vindkraftverken inom det området verkligen syns är helt avhängigt om skogen eller andra hinder skymmer sikten. Figur 40 Karta som visar kamerapositionen för FP Rosarve. De streckade vita linjerna visar synfältet. Röda symboler: Forsvidens vindkraftverk. Blå symboler: Forsvidarprojektets och andra befintliga vindkraftverk. New WTG • 50 • 0 1 2 3 4 km Map: Forsviden_Google_Earth , Print scale 1:55 000, Map center RN East: 1 671 327 North: 6 410 895 Existing WTG windPRO 3.0.588 by EMD International A/S, Tel. +45 96 35 44 44, www.emd.dk, [email protected] 2015-02-23 19:11 / 1 windPRO MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Figur 41 Foto från FP Rosarve med cirka 1,3 kilometer till det närmaste vindkraftverket och 150 meter till skogskanten. Vindkraftverk med 208 meter totalhöjd och 136 meter rotordiameter. • 51 • dsvers ion II 2 015 Calculated: Sa versio mr å d s 15 n II 20 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser VISUAL - Map 2015-02-23 18:48/3.0.588 Calculation: kartunderlag för fotopunkter Fotopunkt FP Austers Här har en plats valts där man nära landsvägen mellan Hangvar och Tingstäde vid Austers har relativt fri sikt mot vindkraftverken. Det är stort avstånd till vindkraftverken med ca 4,7 kilometer till det närmaste i synfältet och cirka 400 meter till skogskanten i bildens vänstra del. Forsvidar-projektets fem vindkraftverk ligger på ca 2,3 kilometers avstånd men hamnar här utanför bilden till vänster. Man ser på bilden ca åtta vindkraftverk. I synfältet finns totalt fjorton vindkraftverk, de flesta skymda bakom vegetationen. Förmodligen kan rotorspetsen från ytterligare något vindkraftverk synas i trädtopparna, särskilt vintertid. För att understryka synligheten på bilden återges vindkraftverken med klarvit färg. Den vita färgen är i allmänhet nedtonad (”off white”) på moderna vindkraftverk för att minska det visuella intrycket. Den stora rotordiametern (136 meter) ger ett extra lågt varvtal med ett lugnare intryck som följd. Den här bilden visar vindkraftverken på större avstånd, men likväl kan man skymta vindkraftverken eftersom det är ganska stort avstånd även till skogskanten. Med synfält avses det område som hamnar inom kamerans siktvinkel (den streckade vinkeln på kartorna) – huruvida vindkraftverken inom det området verkligen syns är helt avhängigt om skogen eller andra hinder skymmer sikten. Figur 42 Karta som visar kamerapositionen för FP Austers. De streckade vita linjerna visar synfältet. Röda symboler: Forsvidens vindkraftverk. Blå symboler: Forsvidarprojektets och andra befintliga vindkraftverk. New WTG • 52 • 0 1 2 3 4 km Map: Forsviden_Google_Earth , Print scale 1:55 000, Map center RN East: 1 671 327 North: 6 410 895 Existing WTG windPRO 3.0.588 by EMD International A/S, Tel. +45 96 35 44 44, www.emd.dk, [email protected] 2015-02-23 19:11 / 1 windPRO MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Figur 43 FP Austers i medljus mot mörk himmel med cirka 4,7 kilometer till det närmaste vindkraftverket och cirka 400 meter till skogskanten. Vindkraftverk med 208 meter totalhöjd och 136 meter rotordiameter. • 53 • dsvers ion II 2 015 Calculated: Sa versio mr å d s 15 n II 20 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser VISUAL - Map 2015-02-23 18:48/3.0.588 Calculation: kartunderlag för fotopunkter Fotopunkt FP Tibbles Från norr kan man från landsvägen se över riksintresseområdet för kulturmiljö. Här är fri sikt mot det tillståndsgivna Forsvidarprojektet (ca 2,3–3,3 kilometer), och något längre bort (3,5 kilometer) finns det nordligaste vindkraftverket i Forsvidengruppen. Övriga Forsvidens vindkraftverk ses bortom Forsvidar-verken. Avståndet till skogskanten är väsentligt avgörande för hur Forsviden vindkraftverk kan synas. Man ser från den aktuella fotopunkten kanske nio av Forsvidens vindkraftverk. Två av Forsvidar-projektets verk syns centralt över taket, övriga tre är skymda av byggnad och buskage till höger. I synfältet finns samtliga sjutton vindkraftverk (närmare 210 m totalhöjd) och de fem Forsvidarverken (150 m totalhöjd). Hela Forsvidenprojektet är alltså i synfältet men endast några av dessa är synliga över skogskanten. Forsvidens nordligaste vindkraftverk är inom synfältet men skyms av buskage vid den vänstra byggnaden. Om man rör sig närmare skogskanten blir Forsvidens avlägsna vindkraftverk efterhand helt dolda och bara det nordligaste kan synas i någon högre grad. Med synfält avses det område som hamnar inom kamerans siktvinkel (den streckade vinkeln på kartorna) – huruvida vindkraftverken inom det området verkligen syns är helt avhängigt om skogen eller andra hinder skymmer sikten. Figur 44 Karta som visar kamerapositionen för FP Tibbles. De streckade vita linjerna visar synfältet. Röda symboler: Forsvidens vindkraftverk. Blå symboler: Forsvidarprojektets vindkraftverk samt i öster sex befintliga. New WTG • 54 • 0 1 2 3 4 km Map: Forsviden_Google_Earth , Print scale 1:55 000, Map center RN East: 1 671 327 North: 6 410 895 Existing WTG windPRO 3.0.588 by EMD International A/S, Tel. +45 96 35 44 44, www.emd.dk, [email protected] 2015-02-23 19:11 / 1 windPRO MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Figur 45 FP Tibbles med vy söderut över område av riksintresse för kulturmiljön. Två av Forsvidar-projektets vindkraftverk syns centralt över taket, övriga tre är skymda av byggnad och buskage till höger. Forsviden-projektets närmaste är på bilden skymt av busken till vänster, men i övrigt synligt från området i ungefär samma storlek. Hela Forsvidenprojektet är inom synfältet men endast några är här synliga över skogskanten. Om man rör sig närmare skogskanten blir de efterhand helt dolda. Forsvidens vindkraftverk med 208 m totalhöjd och 136 m rotordiameter., Forsvidars: 150 m totalhöjd och 100 m rotordiameter. • 55 • dsvers ion II 2 015 Calculated: Sa versio mr å d s MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser VISUAL - Map 15 n II 20 2015-02-23 18:48/3.0.588 Calculation: kartunderlag för fotopunkter Fotopunkt FP Stenstugu norr Längs vägen från Othem mot Hangvar i norr har man emellanåt mer eller mindre fri sikt mot vindkraftverken. Forsvidens norra vindkraftverk associeras visuellt främst med det tillståndsgivna Forsvidarprojektet. Närheten till skogskanten är ständigt avgörande för möjligheten att se verken. Här har en fotopunkt valts på ett avstånd som motsvarar närbelägna bostäder. Av synfältets tretton vindkraftverk syns två, men kanske ytterligare något kan skymta fram, särskilt vintertid. De två som syns är på ca 1,5 respektive 2,3 kilometers avstånd. Avståndet till skogskanten är avgörande för vindkraftverken syns. Med synfält avses det område som hamnar inom kamerans siktvinkel (den streckade vinkeln på kartorna) – huruvida vindkraftverken inom det området verkligen syns är helt avhängigt om skogen eller andra hinder skymmer sikten. Figur 46 Karta som visar kamerapositionen för FP Stenstugu norr. De streckade vita linjerna visar synfältet. Röda symboler: Forsvidens vindkraftverk. Blå symboler: Forsvidarprojektets vindkraftverk samt i öster sex befintliga. New WTG • 56 • 0 1 2 3 4 km Map: Forsviden_Google_Earth , Print scale 1:55 000, Map center RN East: 1 671 327 North: 6 410 895 Existing WTG windPRO 3.0.588 by EMD International A/S, Tel. +45 96 35 44 44, www.emd.dk, [email protected] 2015-02-23 19:11 / 1 windPRO MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Figur 47 FP Stenstugu norr med vy västerut . Om man rör sig närmare skogskanten blir de två som syns efterhand helt dolda. Totalt finns tretton vindkraftverk i vyn. Vindkraftverk med 208 meter totalhöjd och 136 meter rotordiameter. • 57 • dsvers ion II 2 015 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser dsvers 7.9 ion 7.10 Bebyggelse och boendemiljö Verksamheter Bakgrund Bakgrund Företag med verksamhet inom eller invid en vindkraftanläggning kan påverkas om framkomligheten försämras genom vägavspärrning i samband med att vindkraftanläggningen etableras. De effekter av ljud- och skuggpåverkan som behandlas i avsnittet 7.10 Bebyggelse och boendemiljö kan ha relevans även för arbetsplatser i absolut närhet till vindkraftverk. Även riskaspekten när det gäller arbete utomhus invid ett vindkraftverk kan ha betydelse. . närinGslivsutvecklinG I översiktsplanen5 redogörs för vindkraftens3betydelse i det gotländska näringslivet generellt. Man skriver bland annat att gotländsk vindkraft ”--- skapar möjligheter Kreativa näringar och fria för gotländska företag att utvecklas och växa inom områden som reparation av generatorer, yrkesutövare Gotland är ett av Sveriges företagstätaste län. växellådor, elektronik, etc. Även för gotländska betongtillverkare finns möjlighet att utveckla En vanlig form av företagslokalisering är ny verksamhet”. mindre företag inom kreativa yrkesområden, där arbete på distans är möjligt. Nuläge Tillgången till Gotlands attraktiva boendemiljö kan vara en avgörande faktor för etableringen. Dessa företagare är ofta verkJord- och skogsbruk samma inom arkitektur, reklam, kultur, deI området och dess närhet bedrivs jord- och skogsbruk, i vissa fall med sign och andra kreativa yrken.djurhållning. Det förväntas vindkraftverksamheten. att det även i framtiden Flera av markägarna inom området är delaktiga i den planerade kommer att finnas efterfrågan på denna typ av lokalisering och ofta i kustnära lägen. Konsekvenser Sammantaget förväntas inga negativa konsekvenser för verksamheter i trakten eller generellt för gotländska företag. I linje med översiktsplanens syn kan man förvänta en positiv effekt på många gotländska företag. I översiktsplanen kan man läsa om vindbrukets betydelse6 (Figur 48). 5 Region Gotland (2010), sid 70 6 Region Gotland (2010), sid 70 Bostäder kan vara utsatta för i huvudsak tre olika slags miljöeffekter av vindkraftverk: ljud från rotorns rörelse genom luften, rörliga skuggor när rotorblad passerar mellan betraktaren och solen samt visuella effekter när betraktare ser vindkraftverk från sin boendemiljö. Nuläge Längs vägarna mellan Hangvar, Tingstäde och Othem finns friliggande bostadshus, i vissa fall i anslutning till jordbruk. Det större skogsområdet mellan vägarna är längs vägarna bitvis omgivet av åkermark med lantbrukets ekonomibyggnader: moderna ladugårdar och maskinhallar ibland avlösta av äldre byggnader i trä. En del av bostäSammanställning av förväntat antal nyskapade derna används fritidsbostäder. Vid planeringen av vindkraftanläggningen hålls arbetstillfällen till följdsom av vindbrukets utbyggnad. genomgående ett minsta avstånd om 1 000 meter till bostadshus, oavsett om dessa är för fritidsboende eller året runt-boende. Illustration: Gunnar Gustafsson SAK S a mr å II 2015 Konsekvenser Konsekvenser för bostäder när det gäller oönskat ljud och rörliga skuggor beskrivs i avsnittet 7.12 Hälsa och säkerhet. Konsekvenser av visuella effekter beskrivs i avsnittet 7.8 Landskapet och vindkraft. En uttömmande redogörelse för eventuella konsekvenser för bebyggelse och boendemiljö kommer att presenteras i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Vindbruket Vindbruket på Gotland är till stora delar lokalt förankrat. En övervägande majoritet av de gotländska vindkraftverken ägs av gotlänningar. Det är ca 2 000 personer boende på Gotland som på ett eller annat sätt har ett ägarintresse i det gotländska vindbruket. Vindbruket kan också bidra till att utveckla andra delar av det lokala näringslivet. Detta kan tillsammans skapa en betydande och nödvändig sysselsättning i det gotländska samhället. Samtidigt ökar kapitalinflödet. Detta av rapportensid.”SamhällsFigur 48framgår Ur översiktsplanen 70. ekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften” med avseende på Gotlands kommun, framtagen av Samhällsbyggnadsenheten på Ledningskontoret i Gotlands kommun, 2009-06-09. För att uppnå en 7.11 Infrastruktur Bakgrund Vindkraftverk kan störa luftburen kommunikation. Vägtrafik kan störas av transporter och annan användning av vägar från verksamhetsutövares sida, främst i samband med etablering av verksamheten. innebär ca 37 arbetstillfällen per år under planperioden. Av rapporten framgår att det långsiktigt, vid full utbyggnad, skapas ca •15558arbetstillfällen • för drift och underhåll av vindkraftverk och elnät. Intäkterna till de gotländska markä- kWh. Detta kan jämföras med turism och de areella näringarna som 2007 omsatte 1 587 miljoner kronor respektive 1 584 miljoner kronor (Gotlands Turistförening 2007 respektive SCB omsättningsstatistik 2007). MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Nuläge Mellan Hangvar, Tingstäde och Othem löper asfalterade länsvägar (672, 673 och 148). I området mellan dessa vägar förekommer enskilda grusvägar; huvudsakligen för jord- och skogsbruksverksamheternas behov. En rad telekomföretag har intressen i luften i trakten. I övrigt är luftrummet mer generellt använt för TV- och radiokommunikation. Konsekvenser Befintliga vägar inom området som tas i anspråk för vindkraftanläggningen kommer att underhållas. Nya vägar som byggs för anläggningens behov medför att framkomligheten ökar. Vid etablering och avveckling av verksamheten kommer kortvariga störningar av framkomligheten att ske i samband med större transporter. Störningarna medför endast konsekvenser vid få tillfällen och av kortvarig art. Sammantaget förväntas konsekvenserna för infrastruktur bli små och övervägande positiva. 7.12 Hälsa och säkerhet dsvers ion II 2 015 ledning eller en apparat, och avtar med avståndet. Ju mer ström desto starkare magnetfält. Magnetfält är svåra att skärma av och går obehindrat genom väggar och tak. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält och man har inte kunnat påvisa någon skadlig inverkan ens av mycket starka statiska magnetfält. Växlande magnetfält skapar elektriska strömmar i kroppen. Vid mycket starka fält kan strömmarna bli så stora att de kan utgöra en hälsorisk. Det råder idag stor samstämmighet om vilka fältstyrkor som behövs för att ge upphov till omedelbara skadliga effekter som nerv- och muskelretningar. Sådana nerv och muskelretningar uppstår direkt när en person utsätts för fält och upphör när exponeringen upphör. De fältstyrkor som krävs ligger långt över vad som normalt finns i vår omgivning och allmänheten utsätts idag aldrig för så starka magnetfält. Konsekvenser De elektriska anläggningarna byggs enligt gällande regelverk och de magnetfält som förekommer är väldigt svaga och utgör ingen hälsorisk för människor. 7.12.2 Kemikaliehantering Bakgrund När det gäller hälsa och säkerhet har kunskap vunnits genom de senaste 20 årens erfarenhet av vindkraftverk i drift och genom forskning. Relevanta teman att behandla i en miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft är: magnetfält, kemikaliehantering, iskast, åsknedslag, brand, oönskat ljud, rörliga skuggor, övervarvning och rotorbladshaveri. Under såväl driften som vid aktiviteter i samband med etablering, avveckling och vid oplanerade händelser hanteras kemikalier som oljor, rengöringsmedel etc. Konsekvenser Hantering av kemikalier sker under reglerade former så att inga utsläpp sker. 7.12.1 Magnetfält 7.12.3 Iskast Magnetfält finns hela tiden omkring oss – det mest utbredda är det fält som omger jorden, jordmagnetismen, som får kompassnålen att rikta sig mot norr. Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, kring kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med ström från väggkontakten. Magnetfält alstras kring vindkraftverkens markförlagda kablar och kring transformatorstation och generator. Fälten är starkast närmast källan, exempelvis vid en Höga byggnadskonstruktioner som kranar, byggnader och vindkraftverk kan medföra risk för nedfallande is under speciella väderförhållanden vintertid. • 59 • Konsekvenser Om isskorpa bildas på rotorbladen uppfattar styrsystemet den ändrade aerodynamiken som ett driftfel och rotationen stoppas. Förnyade återstarter sker automatiskt tills förhållandena har normaliserats. Därmed är risken för iskast i allmänhet begränsad MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 Graden av nedisning är ofta direkt beroende av den lokala hastigheten. Istillväxten kan antas vara linjärt växande mot rotorspetsen, [44]. Om isen får växa till vid en temperatur som tillåter flytande vatten att rinna bakåt kan lokal mättnad kunna uppstå, Figur 44.; tillväxten är inte längre proportionell mot radien. Figur 44. Vestas V47 660 kW på Näsudden 27 feb 2003 mellan kl. 12 och 13. Foto: Gunnar Britse. Vid brandtillbud spärrar räddningstjänsten av området kring det förolyckade vindkraftverket tills faran är över. 7.12.6 Övervarvning Det har inträffat maskinhaveri med nedfallande maskindelar när man vid driftsättningens tester eller vid defekta vindkraftverk fått ”övervarvning”, dvs att rotorn på grund av fel nått varvtal över det tillåtna. Figur 49 Isskorpa på rotorbladets framkant. (Elforsk 2013) Konsekvenser Om isen får växa till sig vid lägre temperaturer,av därvindförhållanden bakåtrinnande vatten inte till området nära vindkraftverket – avståndet är beroende och förekommer så kommer tillväxten att ske i stort sett linjärt ut mot rotorspetsen. vindkraftverkets dimensioner. I norra Sverige används även avisningssystem – främst Isen lossnar sedan ofta bitvis så att framkanten får ett sågtandsformat utseende, för att minska produktionsbortfall när driften stoppats automatiskt på grund av isFigur 45. skorpa på rotorbladen. 7.12.4 Åsknedslag Vid höga vindhastigheter (i allmänhet över 25 sekundmeter) stoppas driften automatiskt. Moderna vindkraftverk är utrustade med ”Fail Safe”-system som stoppar rotorrörelsen vid fel av något slag. Därmed hindras även övervarvning av rotorbladen så att mer dramatiska maskinhaverier förhindras. 49 (80) 7.12.7 Rotorbladshaveri Det är framförallt åsknedslag i rotorblad som i sällsynta fall har orsakat nedfallande delar med fara för omgivningen i vindkraftverkets närhet. Äldre vindkraftverk (i huvudsak tillverkade före 2000) hade en konstruktion med delade rotorblad där yttre tredjedelen kunde vridas för att bromsa rotationen. Det har inträffat en del haverier med sådana konstruktioner – i något fall med långa kast av delar som följd. Konsekvenser Moderna vindkraftverk har åskskydd i alla delar. Konsekvenser Moderna vindkraftverk har rotorblad tillverkade i ett stycke, eller är fast monterade som en enhet vilket innebär att rotorbladshaveri inträffar extremt sällan. 7.12.5 Brand Brand i vindkraftverk kan uppstå vid fel i elanläggningen i maskinhuset eller i tornbotten. Konsekvenser Styrsystemet på moderna vindkraftverk känner av driftstörningar tidigt och stoppar driften vid abnorm temperatur eller annat överskridande av driftparametrar. • 60 • 40 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å 7.12.8 Oönskat ljud dsvers ion II 2 Figur 50 Fet svart ISOlinje anger gränsen för 40dB(A), tunn linje anger 35dB(A). Röda markeringar anger bostäder. Bakgrund Vindkraftverk i drift avger ljud, huvudsakligen aerodynamiskt genererat av rotorbladens passage genom luften och förbi tornet. Moderna vindkraftverk är omsorgsfullt avdämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller. Se även avsnittet om ljud i landskapet: 7.8.1 Ljudlandskapet Konsekvenser Det är teknisk relativt enkelt att med hög sannolikhet beräkna förväntade ljudnivåer i närheten av vindkraftverk. Det är samtidigt svårt att förutse det verkliga utfallet, och framförallt svårt att förutse om ljudet verkligen kommer att störa. En praxis har antagits utifrån regler för industribuller utomhus nattetid: ljud från vindkraftverk får inte under dygnet varaktigt överstiga nivån 40dB(A). Därmed har man valt en nivå väl under vad som gäller för trafikbuller exempelvis. Figur 35 ger en uppfattning om ljudnivåer från en del olika källor. Grunden för sådana säkerhetsmarginaler är bland annat att vindkraft etableras i områden där man tidigare inte haft särskilt påtagliga nivåer av människoskapat ljud. Det finns därmed i etablerad praxis inbyggt en hänsyn utöver vad som gäller för andra verksamheter. Det kan vara svårt att bedöma det verkliga utfallet vilket är den främsta grunden till att man vanligen har en kontrollplan där ljudet i driftsituationen ska utvärderas på något sätt. I vissa fall med ”fel” topografiska förutsättningar kan en högt placerad vindkraftanläggning med i lä bakom höjden liggande bostäder uppfattas som störande vid vissa vindriktningar – vindens maskering (överröstning) av vindkraftljudet uteblir i sådana fall. Den typen av problem brukar kunna förutses, och sådana topografiska förutsättningar finns inte i Forsvidens flacka landskap. I övrigt handlar det om att ha tillräckliga avstånd till bostäder och att genomföra en upphandling där den valda tekniken tillåter en lönsam verksamhet inom de ramar som miljötillståndet med sina villkor sätter – bästa möjliga teknik ska väljas. Åtgärder Projektet har utformats så att gällande praxis för tillåtna ljudnivåer vid bostäder ska klaras. För att säkerställa möjligheten att anpassa driften om riktvärdet för ljud ändå skulle överskridas varaktigt kommer vindkraftverk att upphandlas som kan anpassas så att oacceptabelt störande ljud undviks. New WTG 0 1 2 3 4 km Map: Forsviden_Terrangkartan , Print scale 1:60 000, Map center RN East: 1 671 327 North: 6 410 735 Noise sensitive area • 61 • Noise calculation model: Swedish 2009. Wind speed: 8,0 m/s Height above sea level from active line object 015 en 1/7 2014 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 7.12.9 Rörliga skuggor Bakgrund Vindkraftverkets rotor orsakar både en rytmiskt fladdrande slagskugga på marken omkring och fladdrande effekt inomhus när skuggan träffar ett fönster. På längre avstånd avtar effekten genom att skuggbilden blir diffus och ”suddig”. Effekter av rörliga skuggor kan uppträda på relativt stort avstånd och under korta stunder (några minuter eller något tiotal minuter) vid tidpunkter då solen står lågt och inte skyms. Figur 52 Gula cirklar anger störningskänsliga platser, bostäder. Den svarta ISO-linjen anger 8 timmars årlig skuggpåverkan efter hänsyn till klimatförutsättningar och topografi, men utan hänsyn till hinder som vegetation och byggnader. Röda symboler anger planerade vindkraftverk och gula anger bostäder. Nuläge I dagsläget förekommer viss skuggpåverkan från ett mindre vindkraftverk öster om området. I övrigt kommer det ännu ej uppförda Forsvidar-projektet i norr att skapa skuggpåverkan som här kommer att redovisas i samband med ett avsnitt om kumulativa effekter. Ett sådant avsnitt kommer att läggas till i den slutliga versionen av miljökonsekvensbeskrivningen, med samma beräkningsmetoder som används här. den södra aftpark Vinter, tidigt på dagen Vinter, sent på dagen Sommar, tidigt på dagen Sommar, sent på dagen er Figur 51 Skuggor från den röda cirkeln (ett tänkt vindkraftverk) fördelas tidsmässigt med matematisk nödvändighet i kringområdet enligt den här modellen. Den kan användas för att vid en bostad få en bild av när skuggor från ett närliggande vindkraftverk kan uppstå. New WTG 0 1 2 3 4 km Map: Forsviden_Terrangkartan , Print scale 1:60 000, Map center RN East: 1 671 327 North: 6 410 735 receptor • 62Shadow • Flicker map level: Height Contours: CONTOURLINE_Forsvidar_0.wpo (1) MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å Konsekvenser Det är tekniskt enkelt att beräkna skuggor från ett visst vindkraftverk vid en viss störningskänslig plats – allt handlar om matematiskt förutsebara astronomiska förhållanden och exakta lägesbestämningar. Det är samtidigt svårare att bedöma det faktiska utfallet som är beroende av soltimmar, vindriktning och vindhastighet, synlighet på grund av dis, topografi och växtlighet och andra hinder. Förhållanden när det gäller hinder kan ändras under drifttiden och väder varierar. Frågan om huruvida skuggorna stör är dessutom i hög grad beroende av tidpunkten: sannolikheten är rimligen högre att några minuters skugga stör vid kräftfesten en augustikväll än några minuters skugga en förmiddag i oktober. Självfallet är avståndet också avgörande – rörliga skuggor från rotorbladens passage mot solen på mer än en kilometers avstånd är i hög grad påverkade av atmosfäriska förhållanden och av ”suddighet” som ökas med avståndet. Praxis för skuggpåverkan från vindkraftverk Det finns inga fastställda riktvärden för skuggor från vindkraftverk. Sedan mer än tio år har man använt sig av tyska regler om ett teoretiskt maximum på 30 timmar årligen och ett faktiskt maximum om 8 timmar årligen och 30 minuter dagligen. I dag arbetar man ofta med avsevärt längre avstånd (som i Forsviden mer än en kilometer) än för 10-15 år sedan (då var 400–500 meters avstånd vanligt), men man har likväl ansett att den tyska regeln är en god praxis eftersom vindkraftverken har blivit större. Samtidigt går det inte att helt bortse från den mildrande effekten av atmosfäriska störningar och den optiska ”suddighet” som tillförs vid så stora avstånd som upp till de 2 kilometers avstånd som används i beräkningarna här. Förväntad skuggpåverkan För att närma sig en bild av den faktiska skuggpåverkan i det aktuella influensområdet7 kan man börja med att se vid vilka bostäder som det teoretiskt maximala värdet 30 timmar årligen överskrids. Nästa steg blir att se vid vilka bostäder 8-timmarsvärdet överskrids. För den aktuella platsen (Visby flygplats) finns statistik på soltimmar, liksom vindstatistik. Det finns även en relativt säker topografisk modell som ger områdets, och därmed vindkraftverkens, markhöjder. (Uppgifter om byggnader, vegetation och andra hinder bortser vi från här – sådant kan komma att ändras under drifttiden.) För de bostä7 upp till 2 kilometer från de planerade vindkraftverken • 63 • dsvers ion II 2 015 der där beräkningen med dessa villkor resulterar i värden över 8 timmar årligen görs sedan en närmare analys med avseende på tidpunkten för skuggor. En hypotes kan vara att skuggor främst stör under sommarens kvällar, och kanske inte särskilt mycket under vindterdagar exempelvis. Figur 51 visar i vilken riktning ett vindkraftverk skuggar under olika årstider och tider på dygnet. På kartan i Figur 52 visar en ISO-linje var gränsen går för 8 timmar skuggpåverkan efter att hänsyn tagits till soltimmar, topografi och vindförhållanden – men utan hänsyn till hinder som byggnader och vegetation. Med stöd i Figur 51 kan man se att skuggor under sommarkvällar huvudsakligen kan förväntas vid bostäder öster och söder om vindkraftverken. Se även avsnittet om rörliga skuggor i landskapet: 7.6.4 Rörliga skuggor. Åtgärd Projektet har utformats så att störande skuggor vid bostäder ska undvikas så långt möjligt utan särskilda åtgärder. För att säkerställa möjligheten att anpassa driften om en störande omfattning av skuggor likväl skulle uppstå kommer vindkraftverk att upphandlas som klarar att enkelt anpassa driften så att konsekvenser av rörliga skuggor reduceras (de minuter skuggan passerar en störningskänslig plats vid solsken kantställs rotorbladen så att rotationen stoppas). Med ovan beskrivna metod för beräkning av förväntad skuggpåverkan kan man redan från driftstart vara uppmärksam på om ett sådant behov finns, och var. På så vis kan man i driftsituationen enkelt identifiera bostäder där inga byggnader eller träd skymmer så att den ovan beskrivna beräkningen vid behov kan ligga till grund för åtgärd. MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å dsvers ion II 2015 7.12.10 Sammantaget om konsekvenser avseende hälsa och säkerhet Produktion av el med vindkraftverk är i dag en mogen industri där problem och olägenheter som kan uppstå är väl kända. Beprövad teknik av bästa slag vid upphandlingstillfället kommer att användas. Om de problem som behandlats i det här avsnittet hanteras enligt dagens praxis och enligt god branschstandard kan verksamheten bedrivas utan oacceptabla konsekvenser för hälsa och säkerhet. Åtgärder Varningsskyltar (se Figur 53) kommer att sättas upp på lämpliga platser för att undvika onödig vistelse invid vindkraftverken när det finns risk för isbildning. Verksamhetsutövaren kommer att säkerställa regelbunden service och underhåll enligt leverantörens anvisningar och i upphandlingen välja modern och beprövad teknik. Figur 53 Varningsskylt vid väg mot vindkraftverk som skymtar i bakgrunden: ”Varning för nedfallande is”. (Karsholm i Kristianstad kommun) • 64 • MKB Forsviden södra vindkraftpark – MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 9: Samlad bedömning Kapitel 8: Nuläge och konsekvenser S a mr å 8. Sa m l a d bedöm n i ng Under samrådet kan det komma fram ytterligare kunskap som innebär nya justeringar av projektets utformning. Sådana justeringar kommer att genomföras med samma omsorg och samma målsättning som redovisats i föreliggande samrådsversion av miljökonsekvensbeskrivningen. Avsikten kvarstår att verksamheten ska kunna bedrivas utan oacceptabla negativa konsekvenser. I den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer här en samlad bedömning av konsekvenser att göras. • 65 • dsvers ion II 2 015 MKB Forsviden södra vindkraftpark – Kapitel 10: Referenser och källor S a mr å dsvers 9. ion II 2015 R ef er e nser och k ä llor Pedersen, E. 2007. Human response to wind turbine noise. Occupational and Environmental Medicine Department of Public Health and Community Medicine, The Salgrenska Academy, Göteborgs Universitet. Region Gotland. 2010. Bygg Gotland. Översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025. Riksantikvarieämbetet. 2013. Riksintressen för kulturmiljövården - Gotlands län (I) 2007, rev. 2013. Royal Society for the Protection of Birds 2006. Bird Sensitivity Map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland, RSPB Research Report No30, . Royal Society for the Protection of Birds 2009. Mapped and written guidance in relation to birds and onshore wind energy development in England, RSPB Research Report No35. Rydell, J., Engström, Hedenström, A. H., Kyed Larsen, Pettersson, J., Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Vindval Rapport 6467. Sveriges Ornitologiska Förbund, SOF. 2009. Nattskärran i Sverige 2007. Resultat av riksinventeringen. Ahlén, I. 2009. Gotlands Fladdermöss. Natur på Gotland nr 3–4/2009. Artdatabanken 2013. Arter och naturtyper i habitatdirektivet. SLU. Bengtsson, D. 2010. Riksinventeringsarter i SOF:s regi. SOF:s forskningskommitté. Braunová, V. 2013. Impact Study of Wind Power on Tourism on Gotland. Uppsala Universitet. Dürr, T. Vogelverluste an Windenergieanlagen / bird fatalities at windturbines in Europe, Stand vom: 28. Oktober 2014, Daten aus der zentralen Fundkartei der Staatlichen Vogelschutzwarte Dürr, T., Langemach, T. 2013. Informationen über Einflüsse der Windenergienutzung auf Vögel. Landesamt für Umwelt, Gesundheit und Verbraucherschutz. ELFORSK. 2013. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning Energimyndigheten. 2010. Förfinade avgränsningar av riksintresseområde för vindbruk. Energimyndigheten. 2013. Riksintresse vindbruk. Energimyndigheten. 2013-12-16. Miljöbedömning vid uppdatering av riksintresse vindbruk. Gotlands Ornitologiska Förening. 2009. Vindkraftpolicy. Lindström, Å. och Green, M. 2013. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport 2012. Biologiska institutionen, Lunds Universitet. Länsstyrelsen i Gotlands län. 1999. Områden av riksintresse för naturvård i Gotlands län enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. NRO09017, s. 75–78. Länsstyrelsen i Gotlands län. 2005. Bevarandeplan för Natura 2000-område Forsviden SE0340151. Länsstyrelsen i Gotlands län. 2013. Miljökvalitetsmålen 2013, bedömningar av miljötillståndet på Gotland. MORI Scotland. 2002. Tourist attitudes Towards Wind Farms. Naturvårdsverket. 2003. Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd. Handbok 2003:9. Naturvårdsverket. 2005. Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5 Naturvårdsverket. 2009. Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk. Rapport 5956. Naturvårdsverket. 2010. Uppföljning av skyddade områden i Sverige. Rapport 6379. Naturvårdsverket. 2011-2012. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1. NV-04493-11. • 66 • Produktion: Textbruket i Sverige AB 2015
© Copyright 2024