Föredragningslista Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-04-15
Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 1(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Ärenden vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 15 april 2015 23. Personalfrågor 24. Överenskommelser om Bestämmelser för studentmedarbetare 25. Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun 26. Direktiv till Nynäshamns kommuns ombud i SRV återvinning AB vid 2015 års bolagsstämma 27. Mottagande av nyanlända flyktingar i Nynäshamn 28. Program för uppföljning av privat driven verksamhet i Nynäshamns kommun, mandatperioden 2015-2018 29. Yttrande över underrättelse om fastighetsbildning över kommun- och fastighetsgräns 30. Riktlinjer vid försäljning av verksamhetsmark 31. Ansökan och överenskommelse mellan Apotekaren 6 och Nynäshamn 2:1 32. Avtal om finansiering av parkeringsbehov Apotekaren 24 33. Årsredovisning 2014 för Södertörns upphandlingsnämnd 34. Årsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd 35. Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet Östra Södertörn 36. Begäran om investeringsmedel för energieffektivisering i kommunens fastigheter 37. Evenemangsstrategi för Nynäshamns kommun 38. Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region 39. Publicera datamängder som öppna data Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 2(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 40. Yttrande över remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 (T16) 41. Yttrande över samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön 42. Samråd inom vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt 43. Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun 44. Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Trosa kommun 45. Balanslista Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 23 § 23 Personalfrågor 3(30) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 4(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 24 § 24 2015/0095/021 Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landsting träffade 2014-12-11 överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare med AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer samt med ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer. Här följer en kort redovisning i punktform av överenskommelsen. • Avtalet löper tillsvidare med fem månaders ömsesidig uppsägningstid. Avtalet kan enbart sägas upp med verkan från 1 april varje år. • Avtalet syftar till att stärka övergången från studier till arbete och stimulera för framtida kompetensförsörjning. • Avtalet kan tillämpas för personer som studerar vid universitet, högskola eller eftergymnasial utbildning. • Anställning som studentmedarbetare utgör en terminsvis tidsbegränsad anställning med i genomsnitt högst 15 timmars arbetstid per vecka. Avtalet finns återgivet i SKL-cirkulär 14:60. Förslaget till beslut i denna skrivelse syftar endast till att åstadkomma en formellt korrekt reglering mellan kommunen och berörda arbetstagarorganisationer som ingår i AkademikerAlliansen och i ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar 1. I anledning av 2014-12-11 träffade centrala överenskommelser med AkademikerAlliansen och dess riksorganisationer samt med ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbunds-området ingående organisationer, för tillämpning i kommunen fr.o.m. 2015-05-01 anta Bestämmelser för studentmedarbetare som lokalt kollektivavtal enligt det centrala förhandlingsprotokollet 2014-12-11. 2. Lämna protokollsutdrag över beslutet till de arbetstagarorganisationer som begär det. 1(2) KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN ARBETSGIVARAVDELNINGEN SENIOR RÅDGIVAREN 2015-02-23 Kommunstyrelsens arbetsutskott Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar 1. I anledning av 2014-12-11 träffade centrala överenskommelser med AkademikerAlliansen och dess riksorganisationer samt med ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer, för tillämpning i kommunen fr.o.m. 2015-05-01 anta Bestämmelser för studentmedarbetare som lokalt kollektivavtal enligt det centrala förhandlingsprotokollet 2014-12-11. 2. Lämna protokollsutdrag över beslutet till de arbetstagarorganisationer som begär det. Om överenskommelsen Sveriges Kommuner och Landsting träffade 2014-12-11 överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare med AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer samt med ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer. Här följer en kort redovisning i punktform av överenskommelsen. • Avtalet löper tillsvidare med fem månaders ömsesidig uppsägningstid. Avtalet kan enbart sägas upp med verkan från 1 april varje år. • Avtalet syftar till att stärka övergången från studier till arbete och stimulera för framtida kompetensförsörjning. • Avtalet kan tillämpas för personer som studerar vid universitet, högskola eller eftergymnasial utbildning. Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon direkt Mobiltelefon Telefax 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 08-520 68 218 0708-88 21 88 08-520 140 08 E-post: [email protected] • Anställning som studentmedarbetare utgör en terminsvis tidsbegränsad anställning med i genomsnitt högst 15 timmars arbetstid per vecka. Avtalet finns återgivet i SKL-cirkulär 14:60. Förslaget till beslut i denna skrivelse syftar endast till att åstadkomma en formellt korrekt reglering mellan kommunen och berörda arbetstagarorganisationer som ingår i AkademikerAlliansen och i ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Birgitta Elvås kommunchef L E Dedering senior rådgivare Bilaga Centralt förhandlingsprotokoll 2014-12-11 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 5(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 25 Au § 25 2014/0242/003 Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun Ärendebeskrivning Nya och ändrade ersättningsbestämmelser Arvodesberedningens ordförandes förslag: ”Som arvodesberedningens ordförande lämnar jag bifogat förslag till reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun. Reglementet föreslås träda i kraft den 1 juni 2015 Mitt förslag ersätter det reglemente som fullmäktige antog i januari i år. Redan då stod det klart att vissa ändringar och kompletteringar behövde göras. Mitt förslag innehåller ändringar och tillägg i fyra avseenden. 1) I reglementets 2 § k) har gjorts ett förtydligande, utan ändring i sak, med innebörd att reglementet äger tillämpning också på revisor som inte valts på nytt, intill dess att förutvarande revisionsår slutförts och rapporterats. 2) En ny form av ersättning till de av socialnämndens ledamöter och ersättare som fullgör beredskap i nämndens socialjoursverksamhet införs. Reglementet tillförs en ny 9.1 § med innebörd att ersättning utges med ett dagarvode under tid som ledamoten/ersättaren fullgör beredskap och faktiskt arbete enligt ett i förväg fastställt schema. Det medför att ett tillägg görs i 2 § l). I beloppsbilagan preciseras dagarvodet. Genom en ändring i 16 § tillförs begreppet dagarvode de övriga ersättningsformer som anges paragrafen. Socialnämndens ordförande omfattas inte av den nya bestämmelsen då motsvarande ersättning inbegrips i ordförandens årsarvode. 3) Bilaga 2 har reviderats med hänsyn till aktuella förhållanden. 4) Den styrande majoriteten består efter valet 2014 av socialdemokraterna, folkpartiet och miljöpartiet. Med anledning av det föreslår jag arvodesberedningen föreslå kommunfullmäktige besluta att utse Catrine Ek (MP) till kommunalråd. Ändringen tillförs ersättningsbilagan, punkten 5 under rubriken ”Årsarvode”. Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 6(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 25 Arvodesberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. "Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun" och den till reglementet hörande ersättningsbilagan och bilaga 2 ska ha den lydelse som framgår av bilaga A. 2. Reglementet träder i kraft den 1 juni 2015 och ersätter nu gällande bestämmelser (Kf § 6/2015) som vid samma tid upphör att gälla. 3. På ärenden hänförliga i tiden före den 1 juni 2015 tillämpa vid varje tid gällande äldre bestämmelser. 4. Finansiering sker inom varje myndighets kommunbidrag och ska beaktas i dess internbudget. Kostnaden för årsarvode till kommunalrådet, tillika vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska delas lika mellan myndigheterna.” 1(2) ARVODESBEREDNINGEN 2015-03-23 Ordförandeförslag till arvodesberedningen Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun Arvodesberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. "Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun" och den till reglementet hörande ersättningsbilagan och bilaga 2 ska ha den lydelse som framgår av bilaga A. 2. Reglementet träder i kraft den 1 juni 2015 och ersätter nu gällande bestämmelser (Kf § 6/2015) som vid samma tid upphör att gälla. 3. På ärenden hänförliga i tiden före den 1 juni 2015 tillämpa vid varje tid gällande äldre bestämmelser. 4. Finansiering sker inom varje myndighets kommunbidrag och ska beaktas i dess internbudget. Kostnaden för årsarvode till kommunalrådet, tillika vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska delas lika mellan myndigheterna. Nya och ändrade ersättningsbestämmelser Som arvodesberedningens ordförande lämnar jag bifogat förslag till reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun. Reglementet föreslås träda i kraft den 1 juni 2015 Mitt förslag ersätter det reglemente som fullmäktige antog i januari i år. Redan då stod det klart att vissa ändringar och kompletteringar behövde göras. Mitt förslag innehåller ändringar och tillägg i fyra avseenden. 1) I reglementets 2 § k) har gjorts ett förtydligande, utan ändring i sak, med innebörd att reglementet äger tillämpning också på revisor som inte valts på nytt, intill dess att förutvarande revisionsår slutförts och rapporterats. 2) En ny form av ersättning till de av socialnämndens ledamöter och ersättare som fullgör beredskap i nämndens socialjoursverksamhet införs. 2(2) Reglementet tillförs en ny 9.1 § med innebörd att ersättning utges med ett dagarvode under tid som ledamoten/ersättaren fullgör beredskap och faktiskt arbete enligt ett i förväg fastställt schema. Det medför att ett tillägg görs i 2 § l). I beloppsbilagan preciseras dagarvodet. Genom en ändring i 16 § tillförs begreppet dagarvode de övriga ersättningsformer som anges paragrafen. Socialnämndens ordförande omfattas inte av den nya bestämmelsen då motsvarande ersättning inbegrips i ordförandens årsarvode. 3) Bilaga 2 har reviderats med hänsyn till aktuella förhållanden. 4) Den styrande majoriteten består efter valet 2014 av socialdemokraterna, folkpartiet och miljöpartiet. Med anledning av det föreslår jag arvodesberedningen föreslå kommunfullmäktige besluta att utse Catrine Ek (MP) till kommunalråd. Ändringen tillförs ersättningsbilagan, punkten 5 under rubriken ”Årsarvode”. Tommy Söderblom Ordförande Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 7(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 26 Au § 26 2014/98/003 Direktiv till Nynäshamns kommuns ombud i SRV återvinning AB vid 2015 års bolagsstämma Ärendebeskrivning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. De beslut som ska förekomma på SRV återvinning AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i ”övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen” eller av annat skäl. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott fattar beslut att ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 – 7 i ovanstående förslag. Punkterna 6 och 7 har tagits med för att ge ett underlag för ett beslut enligt 6 kap. 1 a § kommunallagen – beslut huruvida den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 7 april 2015. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. ombud har att tillse att ombudsersättare erhåller underlag inför stämma i god tid innan stämman, 2. ombudet får i uppdrag att vid SRV återvinning AB:s årsstämma år 2015 rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande • fastställelse av resultat- och balansräkning, • disposition av bolagets fria kapital enligt fastställd balansräkning, • ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2014 års förvaltning, 3. ombudet får i uppdrag att vid årsstämman 2015 rösta för de arvoden och sammanträdesersättningar till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets styrelse, Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 8(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 26 4. i ärende om val av revisor vid årsstämma 2015 i SRV återvinning AB får ombudet i uppdrag att i förekommande fall rösta för att Mazar SET revisionsbyrå AB ska vara ansvarigt revisionsbolag för SRV återvinning AB, 5. det uppdras åt ombudet att rösta för följande uppdrag vid bolagsstämma: ”Styrelsen i SRV återvinning AB ska i varje årsredovisning på bolagets vägnar uttala sig om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, som i förekommande fall är tillämpliga för bolaget” 6. det uppdras åt ombudet att vid bolagsstämma rösta för att de av ägarkommunerna utsedda lekmannarevisorerna i SRV återvinning AB får i särskilt uppdrag att göra en kontroll av om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de för bolaget i förekommande fall gällande kommunala befogenheterna 7. det beträffande utseende av ordförande och vice ordföranden i styrelsen för SRV återvinning AB för tiden från årsstämman år 2015 till och med ordinarie bolagsstämma år 2016 uppdras åt ombudet att rösta för att en representant i styrelsen för Botkyrka kommun utses som ordförande, att en representant i styrelsen för Haninge kommun utses som 1:e vice ordförande och att en representant i styrelsen för Huddinge kommun utses som 2:e vice ordförande. 1 (4) Sid Ärendenummer: Handläggare: 2015-04-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott Direktiv till Nynäshamns kommuns ombud i SRV återvinning AB vid 2015 års bolagsstämma Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. ombud har att tillse att ombudsersättare erhåller underlag inför stämma i god tid innan stämman, 2. ombudet får i uppdrag att vid SRV återvinning AB:s årsstämma år 2015 rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande • fastställelse av resultat- och balansräkning, • disposition av bolagets fria kapital enligt fastställd balansräkning, • ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2014 års förvaltning, 3. ombudet får i uppdrag att vid årsstämman 2015 rösta för de arvoden och sammanträdesersättningar till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets styrelse, 4. i ärende om val av revisor vid årsstämma 2015 i SRV återvinning AB får ombudet i uppdrag att i förekommande fall rösta för att Mazar SET revisionsbyrå AB ska vara ansvarigt revisionsbolag för SRV återvinning AB, 5. det uppdras åt ombudet att rösta för följande uppdrag vid bolagsstämma: ”Styrelsen i SRV återvinning AB ska i varje årsredovisning på bolagets vägnar uttala sig om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, som i förekommande fall är tillämpliga för bolaget” 6. det uppdras åt ombudet att vid bolagsstämma rösta för att de av ägarkommunerna utsedda lekmannarevisorerna i SRV återvinning AB får i särskilt uppdrag att göra en kontroll av om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(4) fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de för bolaget i förekommande fall gällande kommunala befogenheterna 7. det beträffande utseende av ordförande och vice ordföranden i styrelsen för SRV återvinning AB för tiden från årsstämman år 2015 till och med ordinarie bolagsstämma år 2016 uppdras åt ombudet att rösta för att en representant i styrelsen för Botkyrka kommun utses som ordförande, att en representant i styrelsen för Haninge kommun utses som 1:e vice ordförande och att en representant i styrelsen för Huddinge kommun utses som 2:e vice ordförande. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. De beslut som ska förekomma på SRV återvinning AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i ”övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen” eller av annat skäl. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott fattar beslut att ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 – 7 i ovanstående förslag. Punkterna 6 och 7 har tagits med för att ge ett underlag för ett beslut enligt 6 kap. 1 a § kommunallagen – beslut huruvida den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 9 december 2014 att i SRV Återvinning AB utse Tommy Söderblom (S) till ombud och Rolf Gradin (M) till ersättare för ombudet från och med ordinarie årsstämma 2015 till och med ordinarie årsstämma 2019. Nynäshamns kommun äger 2,75 % av samtliga aktier i SRV återvinning AB. Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i SRV återvinning AB ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om a) fastställande av resultaträkning och balansräkning, 3(4) b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör, d) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna, e) redovisning av kommunfullmäktige valda styrelseledamöter och revisorer samt ersättare för dessa, f) val av revisor och revisorsersättare, g) val av ordförande och vice ordförande i styrelsen, h) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller bolagsordningen. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Enligt 7 kap. 3 § aktiebolagslagen får en aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: • beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, • beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt • beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Beträffande frågan om arvoden till styrelse, till revisor och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige inte fattat något vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. År 2011 beslöts att följande arvoden skulle gälla till ordinarie bolagsstämma år 2015: • Ordförande 55 000 kr • 1:e vice ordförande 55 000 kr • 2:e vice ordförande 55 000 kr • Övrig ledamot 22 000 kr • Suppleant 11 000 kr • Lekmannarevisor 5 500 kr. Dessutom beslöt bolagsstämman om följande sammanträdesersättningar till sysslomän i SRV återvinning AB: • För de första 2 timmarna – 630 kr • Därefter påbörjad timme – 250 kr • Vid kurser och konferenser förlagda utanför kommunen 2 200 kr • Ledamot har rätt till ersättning motsvarande styrkt löneavdrag om det överstiger sammanträdes- och konferensersättningar ovan 4(4) Samma beslut togs av bolagsstämman den 27 maj 2014. Enligt det förslag som kommunstyrelseförvaltningen fått från SRV återvinning AB ska ovan nämnda arvoden räknas upp med 10 % för tiden från årsstämman 2015. Kommunens ombud vid SRV återvinning AB:s årsstämma bör få i uppdrag att rösta för att ovan angivna arvoden inklusive föreslagen uppräkning fastställs. Enligt bolagsordningen förutsätts även att val av revisor och revisorssuppleant ska tas upp på den ordinarie bolagsstämman. Enligt protokollet från årsstämman 2014 antecknas, att Mazars SET Revisionsbyrå valts som ansvarigt revisionsbolag. Uppdraget grundas på en upphandling. Uppdraget gäller till och med räkenskapsår 2014. SRV återvinning AB:s styrelse föreslår att årsstämman att förlänga befintligt avtal med revisionsfirman Mazars att omfatta även räkenskapsår 2015. Förslaget enligt punkterna 5 och 6 motiveras med att kommunen ska få underlag för ett beslut enligt 6 kap. 1 a § kommunallagen huruvida verksamheten som bolaget bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Uppdragen som ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i styrelsen ska enligt gällande bolagsordning växla mellan Huddinge, Haninge och Botkyrka kommuner. Ordförande i styrelsen är för närvarande Bengt Säberg representerande Huddinge kommun. Förste vice ordförande är Birgitta Mörk, som representerar Botkyrka kommun, och andre vice ordförande är Sven Gustafsson som representerar Haninge kommun. Mot denna bakgrund föreslås att kommunens ombud röstar för att representant i styrelsen för Botkyrka kommun utses som ordförande, att en representant i styrelsen för Haninge kommun utses som 1:e vice ordförande och att en representant i styrelsen för Huddinge kommun ska utses som 2:e vice ordförande. Birgitta Elvås kommunchef Annika Fri kanslichef Kopia till: Nynäshamns kommuns ombud samt ersättare på SRV återvinning AB:s bolagsstämma SRV återvinning AB Botkyrka kommun Haninge kommun Huddinge kommun Salems kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 9(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 27 2013/161/720 § 27 Mottagande av nyanlända flyktingar i Nynäshamn Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har sedan tidigare en överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholm och Migrationsverket om mottagande av 7-15 nyanlända flyktingar med permanent uppehållstillstånd (PUT) om året. Flyktingsituationen i världen är akut och många människor söker skydd i Europa och Sverige. Det finns därför ett ökat behov av platser hos kommunerna för vuxna och barn som inte själva kan ordna bosättning efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige. När man inte kommer vidare från asylboendet försenas möjligheten till integration och etablering i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden. Länsstyrelsen i Stockholm har med anledning av detta kommit med ett förslag på en ökning till 39 personer årligen för Nynäshamns kommun. Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 19 mars 2015. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att teckna överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholm om att ta emot 39 nyanlända flyktingar per år. Socialförvaltningen 1 (6) Sid Ärendenummer: Handläggare: Daphne Wahlund 2015-03-19 Kommunstyrelsen Mottagande av nyanlända flyktingar i Nynäshamn Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att teckna överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholm om att ta emot 39 nyanlända flyktingar per år. Sammanfattning Nynäshamns kommun har sedan tidigare en överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholm och Migrationsverket om mottagande av 7-15 nyanlända flyktingar med permanent uppehållstillstånd (PUT) om året. Flyktingsituationen i världen är akut och många människor söker skydd i Europa och Sverige. Det finns därför ett ökat behov av platser hos kommunerna för vuxna och barn som inte själva kan ordna bosättning efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige. När man inte kommer vidare från asylboendet försenas möjligheten till integration och etablering i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden. Länsstyrelsen i Stockholm har med anledning av detta kommit med ett förslag på en ökning till 39 personer årligen för Nynäshamns kommun. Bagrund Kommunen har sedan februari 2014 en överenskommelse om att ta emot 7-15 nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd per år. Beslut om detta fattades i Kommunfullmäktige den 12 november 2013, § 148. Länsstyrelsen har inför 2015 kommit in med en framställan gällande ny överenskommelse om mottagande och bosättning av 39 nyanlända flyktingar per år, se bilaga 1. Förutom denna överenskommelse har kommunen också överenskommelse om att ha 12 platser tillgängliga för ensamkommande barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. De ensamkommande barnen kommer till kommunen som asylsökande. Andra nyanlända flyktingar bor däremot på anläggningsboende tills Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(6) de får uppehållstillstånd, och kan först därefter tas emot i kommunen. Migrationsverket har i dagsläget inget asylboende i kommunen. Den 10 september 2014 fattade Kommunfullmäktige beslut om att ge Kommunstyrelsen rätt att vid behov justera överenskommet antal och i förekommande fall åldersgrupp avseende mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd och ensamkommande barn, Kf 2014, § 92. Aktuell flyktingsituation I slutet av 2013 befann sig 51,2 miljoner människor på flykt i världen. Antalet människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget. 1 86 % av flyktingarna tas emot i i det egna landet eller i närområdet. 2 Konflikterna och flyktingkatastroferna i världen har dock bidragit till att också antalet asylsökande till Europa och andra länder har ökat kraftigt. Den största anledningen till detta är flyktingkatastrofen i Syrien. Nära 450 000 personer sökte asyl i EU under 2013. Sverige är tillsammans med Tyskland och Frankrike de tre länderna i Europa där flest personer söker asyl. 3 Under 2014 sökte drygt 81 000 personer asyl i Sverige och 2015 prognostiseras mellan 80 000 och 105 000 personer söka asyl i Sverige. 4 33 671 asylsökande fick uppehållstillstånd under 2014 sedan Migrationsverket prövat deras asylskäl, varav över 20 000 kom från krigets Syrien. 5 Många av dessa hittar själva någonstans att bo i Sverige, och andra behöver hjälp med att hitta en bostad och bli kommunplacerad. I slutet av 2014 fanns cirka 12 500 personer som redan beviljats permanent uppehållstillstånd kvar på Migrationsverkets asylboenden i väntan på en kommunplats för att kunna fortsätta sina liv i Sverige. Fördelning av platser mellan län och kommuner Utifrån prognosen gör Migrationsverket en beräkning av hur många personer som kan behöva hjälp med bosättning under året. Antalet delas upp gemensamt av länsstyrelserna så att varje län får ett fördelningstal, och sedan är det upp till varje länsstyrelse att fördela och komma överens med kommunerna om mottagandet. Fördelningstalet för Stockholms län 2015 är 2508 personer, att jämföra med 680 nyanlända förra året. Länsstyrelsen i Stockholms län uppmanar Nynäshamns kommun utifrån detta att skriva överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen om mottagande av 39 personer per år för att täcka behovet. Antalet 1 2 3 4 UNHCR Juni 2014, Global Trends 2013 UNHCR Juni 2014, Global Trends 2013 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Asylum_statistics www.migrationsverket.se – Statistik – Översikter och statistik från tidigare år 5 www.migrationsverket.se – Fakta om migration – Migrationsverket mitt i världen 2013 3(6) baseras på Nynäshamns kommuns tidigare mottagande. Då antalet personer som söker asyl har ökat det senaste året behöver de allra flesta kommuner i Stockholms län ta emot fler nyanlända med uppehållstillstånd. Migrationsverkets ansvar Migrationsverket ansvarar för mottagande av asylsökande, exklusive ensamkommande flyktingbarn, genom att erbjuda dem introduktion, samhällsinformation och boende under tiden som deras asylansökan behandlas. När personer har beviljats uppehållstillstånd hittar de antingen egen bosättning eller önskar hjälp med bosättning via Arbetsförmedlingens bosättningsenhet som letar lämplig bosättningsort. När kommunen meddelar att de tar emot personen i kommunen flyttar sedan personen till kommunen. Arbetsförmedlingens ansvar Sedan etableringsreformen infördes 2010 har istället för kommunen Arbetsförmedlingen huvudansvar för de nyanlända de första två åren efter att uppehållstillstånd beviljats, under den så kallade etableringsfasen. Etableringslagen innebär att Arbetsförmedlingen har ett samordningsansvar för individens arbetsmarknadsetablering och bosättning. Det samordnande ansvaret innebär framför allt att Arbetsförmedlingen upprättar en etableringsplan tillsammans med den nyanlända och andra berörda aktörer, men myndigheten ska även vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra aktörer. Denna omfördelning av ansvar från kommunernas socialförvaltning till Arbetsförmedlingen är tänkt att påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet och göra att arbetslinjen därmed blir tydligare överordnad andra hänsyn under den första tiden i Sverige. Under tiden den nyanlända deltar i Arbetsförmedlingens introduktion och följer sin etableringsplan får personen etableringsersättning som ska täcka den grundläggande försörjningen. Ersättningen är lika för alla nyanlända oberoende av var i landet de bor och betalas ut vid aktivt deltagande i etableringsinsatserna. Kommunens verksamhet Huvudansvaret för flyktingmottagandet ligger på Arbetsförmedlingen. Kommunen har dock ansvar för boende, utbildning i svenska språket och att ge samhällsinformation samt skola och barnomsorg för de barn som kommer hit. Övergripande samordning Socialförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelseförvaltningen ansvar för att samordna flyktingmottagandet, och har en anställd flyktingsamordnare. Samordnarens roll är att vara en samordnande länk mellan olika aktörer. Det innebär att vara ett stöd och samordna arbetet mellan berörda enheter och förvaltningar internt i kommunen, både gällande stödet till individerna och återsökningar av kostnader. Samordnaren fungerar också som en länk mellan kommunen och andra aktörer, främst Arbetsförmedlingen, kommunens 4(6) bostadsbolag och Migrationsverket men även Överförmyndarnämnden, Landstinget, Försäkringskassan och ideella föreningar. Boende För att kommunen ska kunna ta emot en nyanländ krävs att kommunen har ordnat med ett boende för den nyanlända. De nyanlända påbörjar sin tvååriga etableringsfas när de kommer till kommunen vilket innebär att de har en fast ekonomisk ersättning i två års tid. Det finns därmed inga hinder för att de nyanlända ska kunna få hyreskontrakt till bostäder på samma sätt som andra kommunmedborgare. Kommunen måste i samarbete med Nynäshamnsbostäder och privata fastighetsbolag arbeta för att hitta bostäder åt dessa personer, som inte tidigare har haft möjlighet att stå i bostadskö eller på annat sätt ha underlättat sin bostadssituation. För att etableringen i samhället ska fungera och för att kunna behålla personerna i Nynäshamn på lång sikt är det viktigt att de boendelösningar som hittas är långsiktiga. Länsstyrelsen i Stockholms län kommer tillsammans med andra aktörer i det Regionala samrådet att sammanställa information om olika boendelösningar för nyanlända i kommunerna då det finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte kring detta. Skola och barnomsorg Barn- och utbildningsnämnden har en viktig roll i mottagandet av nyanlända flyktingar i och med ansvaret för skola och barnomsorg för alla barn som vistas i kommunen. Utbildning i svenska språket och samhällsinformation Kommunen har också ansvar för undervisning i det svenska språket för de vuxna. Undervisning i svenska för invandrare (Sfi) bedrivs på Nynäshamns kompetenscentrum. Genom Sfi ges grundläggande kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället. Det finns möjlighet att gå lektioner på dageller kvällstid och att kombinera studierna med arbete, praktik eller kurser i andra ämnen. Kommunerna har också ansvar för att de nyanlända erbjuds samhällsorientering med syftet att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället. Målet är att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, om den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, om hur samhället är organiserat samt om praktiskt vardagsliv. Nynäshamns kommun ingår i det kommungemensamma Centrum för Samhällsorientering i Stockholms län och köper tjänsten till ett självkostnadspris. Samhällsorienteringen sker på hemspråket och Stockholms stad är administrativt ansvarig för centret. 5(6) Stöd från socialförvaltningen Arbetsförmedlingens ansvar för etableringen innebär att socialförvaltningen enbart är inblandad i individärenden om särskilda skäl föreligger. Det är också detta som är intentionen med etableringsreformen. Framförallt är det i ett initialt skede av mottagandet som den nyanlända kan behöva stöd i form av ekonomiskt bistånd i glappet innan etableringsersättning betalas ut av Arbetsförmedlingen, något som ersätts av Migrationsverket. I vissa fall kan även extra stöd i form av praktisk hjälp med till exempel kontakt med andra myndigheter behövas. För att möjliggöra för att intentionen med etableringsreformen uppfylls, det vill säga att nyanlända inte automatiskt ska komma i kontakt med och få stöd från socialförvaltningen, krävs ett utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen. Mottagandet hittills i kommunen Kommunen hade innan 2014 inget avtal om att ta emot nyanlända flyktingar för bosättning i kommunen. Under 2014 har inte kommunen tagit emot några nyanlända, och därmed inte uppfyllt sitt åtagande om att ta emot mellan 7 och 15 nyanlända. Under de första tre månaderna 2015 har kommunen tagit emot 2 familjer, sammanlagt 9 personer. Det är kommunen själv som tar kontakt med Migrationsverket när det finns möjlighet att ta emot en person eller familj. Migrationsverket erbjuder då lämpliga personer som har fått uppehållstillstånd och befinner sig på asylboende i väntan på plats att flytta till Nynäshamn. Tackar den nyanlända nej till erbjudandet erbjuds personen inte någon ytterligare hjälp med bosättning. Statlig ersättning för att täcka kostnaderna Migrationsverket ersätter kommunerna för de utgifter som kommunerna har i samband med mottagandet av nyanlända, vuxna och barn. Vissa ersättningar fås per automatik vid mottagande av nyanlända, andra ersättningar måste återsökas en gång i kvartalet av kommunerna själva. På socialförvaltningen hanteras återsökningar gällande nyanlända vuxna och barn på enheten för försörjningsstöd. Förvaltningens synpunkter Nynäshamns kommun förhandlar nu om ny överenskommelse med Länsstyrelsen om antal flyktingar som kan erbjudas att flytta hit. Det stora hindret i flyktingmottagandet är bristen på bostäder. Förra året lyckades inte kommunen uppfylla vårt åtagande och inga flyktingar togs emot. I år har kommunen hittills kunnat ta emot 2 familjer, totalt 9 personer. Förvaltningen anser att med samarbete med såväl det kommunala bostadsbolaget som privata fastighetsvärdar skulle ytterligare c:a 30 personer tas emot i kommunen under året. En dialog är inledd med fastighetsägarna med anledning av detta. 6(6) Kommunen har också brist på arbetskraft inom flera yrken i kommunen. Det är viktigt att förståelsen ökar för att flyktingarna kan innebära en tillgång för kommunen i form av redan utbildad och erfaren arbetskraft och dessutom i form av ett samhälle med ökad mångfald och kreativitet. Birgitta Elvås kommunchef Charlotte Dahlbom socialchef Bilagor: Bilaga 1. Brev från Länsstyrelsen i Stockholm, Information om mottagandet i länet samt framställan gällande ny överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända Bilaga 2. Utkast till överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Expedieras till: Akten Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 10(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 28 Au § 28 2015/0103/003 Program för uppföljning av privat driven verksamhet i Nynäshamns kommun, mandatperioden 2015-2018 Ärendebeskrivning Från och med den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige inför varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. De nya bestämmelserna återfinns i 3 kapitlet kommunallagen (1991:900), KL. Programmet ska ange hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 30 mars 2015. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar ta fram förslag till program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Kansliavdelningen Sid Ärendenummer: Handläggare: Yvonne Persson 2015-03-30 Kommunstyrelsen Program för uppföljning av privat driven verksamhet i Nynäshamns kommun, mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar ta fram förslag till program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Sammanfattning Från och med den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige inför varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. De nya bestämmelserna återfinns i 3 kapitlet kommunallagen (1991:900), KL. Programmet ska ange hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Bakgrund Kommuner får efter beslut av kommunfullmäktige överlämna vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ, i enlighet med 3 kap 16 § KL. Detta gäller inte om det i lag eller förordning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd. Innefattar angelägenheten myndighetsutövning får angelägenheten endast överlämnas om det finns stöd i lag.1 Privata utförare som sluter avtal med kommunen i enlighet med 3 kap 16 § KL blir en allt större del av den kommunala verksamheten. Vanligast är köp inom vård – och omsorgssektorn, exempelvis vård- och omsorg om äldre och stöd och 1 Grundlagsstöd för att kommuner ska kunna lämna över verksamheten till privata utförare finns i 12 kap 4 § Regeringsformen (1974:152). Exempel förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning som kan lämnas över till privat utförare kan återfinnas i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. Kommunen får med stöd av lagen förordna t.ex. kommunalt parkeringsbolag eller bevakningsföretag som omfattas av lagen (1974:191) om bevakningsföretag att utföra övervakningen och även utfärda felparkeringsavgift vid överträdelser. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(3) service till funktionsnedsatta, men även köp inom den pedagogiska verksamheten samt infrastruktur är förekommande. 2 Om en kommun anlitar en privat utförare för en viss uppgift, som annars skulle ha utförts i egen regi, kvarstår huvudmannaskapet på kommunen. Detta innebär att kommunen har kvar det övergripande ansvaret för verksamheten och ska se till att den anlitande privata utföraren uppfyller de bestämmelser som gäller för verksamheten. 3 En tillståndspliktig verksamhet enligt 7 kap 1 § Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, t.ex. hem för vård och boende (HVB), är ett exempel på sådan verksamhet som kan överlämnas till privat utförare i enlighet med KL. Däremot kan en fristående skola som bedrivs av enskild inte anses vara en privat utförare i lagens mening. En enskild som bedriver fristående skola får sitt godkännande av Skolinspektionen och sluter inte något avtal i enlighet med 3 kap 16 § KL med den kommun där skolan är belägen. Kommunen är således inte huvudman för friskolan och har därför inte samma förutsättningar att styra, följa upp och utvärdera friskolans verksamhet. Ärendet Lagstiftaren har sett ett behov av ett ökat strategiskt förhållningssätt från kommunerna när de anlitar privata utförare för verksamhet som annars skulle kunnat utföras i egen regi. Av denna anledning har KL från och med den 1 januari 2015 kompletterats med en bestämmelse som ger kommunerna skyldighet att inför varje mandatperiod ta fram ett övergripande program med mål och riktlinjer för utförandet. Genom programmet ska kommunfullmäktige även se till att kommunen tillförsäkras möjligheter att kontrollera och följa upp den verksamhet som överlämnas till privata utförare samt säkerställa att allmänheten bereds insyn i verksamheten. Programmet ska omfatta alla kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare som överlämnats med stöd av 3 kap 16 § KL. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelsen bör, för att iaktta kommunallagens bestämmelser, uppdra till kommunstyrelseförvaltningen att tillsammans med berörda förvaltningar ta fram ett förslag till program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Brigitta Elvås kommunchef 2 3 Yvonne Persson jurist/utredare Se prop. 2013/14:118 Privata utförare av kommunal verksamhet s 30. Se prop. 2013/14:118 s 29. 3(3) Bilagor: Sveriges kommuner och Landsting, Program för uppföljning och insyn – av verksamhet som utförs av privata utförare, 2015. Utdrag från 3 kapitlet kommunallagen (1991:900). Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 11(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 29 § 29 201570048/260 Yttrande över underrättelse om fastighetsbildning över kommun- och fastighetsgräns Ärendebeskrivning Lantmäterimyndigheten har genom underrättelse anmält ett ärende om fastighetsreglering mellan Runsten 1:1, Haninge kommun och Pipartorp 1:4, Nynäshamns kommun. Om fastighetsregleringen genomförs kommer kommungränsen att flyttas och mark överföras från Nynäshamns kommun till Haninge kommun. Nynäshamns kommun lämnas nu enligt bestämmelser i fastighetsbildningslagen möjlighet att avge yttrande och kan begära att länsstyrelsens medgivande till flytt av kommungräns inhämtas. Bakgrund En detaljplan för utökad verksamhet på Runsten 1:1 med bland annat 120 nya bostäder samt en internatskola på gymnasienivå för ca 90 elever antogs av Haninge kommun i september 2012. Exploatören och ägaren till de båda aktuella fastigheterna har ansökt om fastighetsreglering. Det huvudsakliga motivet som anges för regleringen är att underlätta genomförandet av detaljplanen. Ingen befintlig bebyggelse påverkas. Synpunkter Nynäshamns kommun har under detaljplanarbetet lämnat synpunkter till Haninge kommun vid flertal tillfällen. I samtliga yttranden har Nynäshamns kommun avstyrkt den planerade exploateringen då kommunen anser att hänsyn inte har tagits till mellankommunala och regiongemensamma intressen och då den föreslagna utbyggnaden inte bedöms vara förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Motiven som redovisas för den nu ansökta fastighetsregleringen är enbart kopplade till genomförandet av den planerade exploateringen och initiativet kommer från markägaren. Det är dock inte beskrivet på vilket sätt genomförandet underlättas. Det är visserligen olämpligt att göra genomförandet av en detaljplan beroende av åtgärder inom en angränsande kommun. Men Nynäshamns och Haninge kommuner har ett gemensamt kommunalförbund, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund som ansvarar för tillsyn och de miljötillstånd som krävs för anläggande av de planerade dammarna. I och med att kommunerna har gemensam nämnd för detta underlättas inte hanteringen av att dammarna anläggs på mark som överförts till Haninge kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 12(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 29 Nynäshamns kommun anser inte att det har framförts tillräckligt starka motiv för ändra kommunernas geografiska indelning och regleringen uppfyller därmed inte väsentlighetskravet i 3 kap. 11 §, fastighetsbildningslagen. Nynäshamns kommun anhåller om att länsstyrelsens medgivande inhämtas i ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (2) Sid Ärendenummer: 2015/0048/260 Handläggare: Anna Eklund 2015-03-22 Kommunstyrelsen Yttrande över underrättelse om fastighetsbildning över kommun- och fastighetsgräns Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande. Ärendet Lantmäterimyndigheten har genom underrättelse anmält ett ärende om fastighetsreglering mellan Runsten 1:1, Haninge kommun och Pipartorp 1:4, Nynäshamns kommun. Om fastighetsregleringen genomförs kommer kommungränsen att flyttas och mark överföras från Nynäshamns kommun till Haninge kommun. Nynäshamns kommun lämnas nu enligt bestämmelser i fastighetsbildningslagen möjlighet att avge yttrande och kan begära att länsstyrelsens medgivande till flytt av kommungräns inhämtas. Bakgrund En detaljplan för utökad verksamhet på Runsten 1:1 med bland annat 120 nya bostäder samt en internatskola på gymnasienivå för ca 90 elever antogs av Haninge kommun i september 2012. Exploatören och ägaren till de båda aktuella fastigheterna har ansökt om fastighetsreglering. Det huvudsakliga motivet som anges för regleringen är att underlätta genomförandet av detaljplanen. Ingen befintlig bebyggelse påverkas. Synpunkter Nynäshamns kommun har under detaljplanarbetet lämnat synpunkter till Haninge kommun vid flertal tillfällen. I samtliga yttranden har Nynäshamns kommun avstyrkt den planerade exploateringen då kommunen anser att hänsyn inte har tagits till mellankommunala och regiongemensamma intressen och då den föreslagna utbyggnaden inte bedöms vara förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(2) Motiven som redovisas för den nu ansökta fastighetsregleringen är enbart kopplade till genomförandet av den planerade exploateringen och initiativet kommer från markägaren. Det är dock inte beskrivet på vilket sätt genomförandet underlättas. Det är visserligen olämpligt att göra genomförandet av en detaljplan beroende av åtgärder inom en angränsande kommun. Men Nynäshamns och Haninge kommuner har ett gemensamt kommunalförbund, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund som ansvarar för tillsyn och de miljötillstånd som krävs för anläggande av de planerade dammarna. I och med att kommunerna har gemensam nämnd för detta underlättas inte hanteringen av att dammarna anläggs på mark som överförts till Haninge kommun. Nynäshamns kommun anser inte att det har framförts tillräckligt starka motiv för ändra kommunernas geografiska indelning och regleringen uppfyller därmed inte väsentlighetskravet i 3 kap. 11 §, fastighetsbildningslagen. Nynäshamns kommun anhåller om att länsstyrelsens medgivande inhämtas i ärendet. Birgitta Elvås kommunchef Anna Eklund planeringschef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 13(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 30 Au § 30 Riktlinjer vid försäljning av verksamhetsmark Bakgrund Genom kommunfullmäktiges beslut 2009-10-14 §161 fastställdes riktlinjer för försäljning av industrimark. Inom Kalvö industriområde för 760 kr per m², inom Vansta industriområde (med undantag för bättre skyltläge) för 450 kr per m². Vidare beslutades priset 400 kr per m² för Sunnerby industriområde samt att kostnader för VA tas ut som taxa, åtskilt från markpriset. Kommunstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, avvika från angivna priser. I tjänsteskrivelsen till kommunfullmäktiges beslut redogjordes för grunderna för prissättningen. Utgångspunkten för bestämmande av priserna inom Kalvö industriområde var en sammanräkning av kostnaderna för att iordningställa marken till byggklar industrimark. VA-kostnaderna som belastar köparen via taxa undantogs från sammanräkningen medan ytbeläggningen med bärlager medräknades. Vid ett kommunfullmäktigebeslut 2007-05-09 §90 beslutades att markpriset skulle bestämmas till 175 respektive 125 kr per m² för Vansta respektive Sunnerby industriområde. Priserna för dessa områden ändrades i det senare beslutet (2009) till 450 kr per m² respektive 400 kr per m² med motiveringen att prisskillnaden inte skulle vara för stor vid en jämförelse med Kalvö. Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 22 mars 2015. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa följande riktlinjer för försäljning av verksamhetsmark med stöd av delegation inom angivna områden. 1. För Kalvö, Vansta och Sunnerby industriområde ska en aktuell marknadsvärdering finnas som utgångspunkt för prissättning av marken. 2. Avvikelser från det generella värdet sker utifrån den specifika tomtens mikroläge, belastningar, tomtförädling och utnyttjandemöjligheter. Avvikelser motiveras. 3. Inom Sunnerby industriområde får planlagd industrimark säljas till företag som inte bedriver verksamhet som utgör en risk för grundvattnet. 4. Kostnader för vatten och avlopp uttas enligt taxa för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen i Nynäshamns kommun. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (4) Sid Ärendenummer: Handläggare: Mark- och exploatering 2015-03-22 Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige Riktlinjer vid försäljning av verksamhetsmark Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa följande riktlinjer för försäljning av verksamhetsmark med stöd av delegation inom angivna områden. 1. För Kalvö, Vansta och Sunnerby industriområde ska en aktuell marknadsvärdering finnas som utgångspunkt för prissättning av marken. 2. Avvikelser från det generella värdet sker utifrån den specifika tomtens mikroläge, belastningar, tomtförädling och utnyttjandemöjligheter. Avvikelser motiveras. 3. Inom Sunnerby industriområde får planlagd industrimark säljas till företag som inte bedriver verksamhet som utgör en risk för grundvattnet. 4. Kostnader för vatten och avlopp uttas enligt taxa för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen i Nynäshamns kommun. Bakgrund Genom kommunfullmäktiges beslut 2009-10-14 §161 fastställdes riktlinjer för försäljning av industrimark. Inom Kalvö industriområde för 760 kr per m², inom Vansta industriområde (med undantag för bättre skyltläge) för 450 kr per m². Vidare beslutades priset 400 kr per m² för Sunnerby industriområde samt att kostnader för VA tas ut som taxa, åtskilt från markpriset. Kommunstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, avvika från angivna priser. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(4) I tjänsteskrivelsen till kommunfullmäktiges beslut redogjordes för grunderna för prissättningen. Utgångspunkten för bestämmande av priserna inom Kalvö industriområde var en sammanräkning av kostnaderna för att iordningställa marken till byggklar industrimark. VA-kostnaderna som belastar köparen via taxa undantogs från sammanräkningen medan ytbeläggningen med bärlager medräknades. Vid ett kommunfullmäktigebeslut 2007-05-09 §90 beslutades att markpriset skulle bestämmas till 175 respektive 125 kr per m² för Vansta respektive Sunnerby industriområde. Priserna för dessa områden ändrades i det senare beslutet (2009) till 450 kr per m² respektive 400 kr per m² med motiveringen att prisskillnaden inte skulle vara för stor vid en jämförelse med Kalvö. Ärendebeskrivning Mot ovan beskriven bakgrund bör det övervägas om modellen för prissättning ska omarbetas. Modellen med en prissättning som helt återspeglar kommunens kostnader för att ställa iordning marken innebär ett nollsummespel för kommunens investering under förutsättning att all mark är möjlig att avyttra. Det innebär samtidigt att det lätt uppstår en stor skillnad mellan kostnad och marknadsvärde på marken. En primär uppgift för kommunen för att stödja utveckling av näringslivet på orten bör vara att tillhandahålla byggklar verksamhetsmark som är prissatt så att det motsvarar marknadsvärdet för marken. På en tillväxtort innebär det att all mark efterfrågas och kan avyttras efter hand. Om priset, p.g.a. av lägre kostnader, sätts under marknadsvärdet innebär det en värdeöverföring till köparen som i sin tur kan tillgodogöra sig det värdet vid en senare försäljning. Vid en för hög prissättning i jämförelse med marknadsvärdet kan inte marken avyttras inom en rimlig tid. I praktiken kommer också en del potentiella köpare exkluderas vars betalningsvilja inte överstiger marknadsvärdet. En marknadsanpassad prissättning innebär samtidigt att utveckling och försäljning av vissa industriområden kan resultera i ett negativt ekonomiskt resultat för kommunen. Å andra sidan kan detta uppvägas av att andra områden ger ett ekonomiskt överskott. Normalt kan det ekonomiska utfallet bedömas i storleksordning innan betydande investeringar görs i ett industriområde. Strukturellt bör en bedömning ske redan i översiktsplanearbetet för att se om kostnads- och intäktsbilden är förenlig med kommunens förväntningar om det ekonomiska utfallet. Lokalisering och ekonomi bör i någon vägas samman redan i detta skede. 3(4) För markförsäljningar finns också lagstiftningsmässiga begränsningar. Förutom likställighetsprincipen enligt den nationella offentliga rätten finns konkurrenslagstiftning inom EG med förbud mot s.k. otillåtet statsstöd (EUSs statsstödsrgler). Det innebär att markförsäljningar till ett pris som understiger marknadsvärdet kan utgöra ett otillåtet statsstöd. Europeiska kommissionen kontrollerar att offentligt stöd som ges av EUs medlemsstater inte inverkar negativt på den gemensamma marknadens funktion eller skadar konkurrenskraften hos företag inom EG, d.v.s. att konkurrensen inom den inre marknaden inte snedvrids. Reglerna har till syfte att förhindra att konkurrensförhållandena inom gemenskapen förvanskas genom att medlemsstaterna ekonomiskt gynnar vissa företag eller viss produktion. För att vara ett otillåtet stöd måste alla nedanstående kriterier vara uppfyllda. Stödet måste 1) utgöra en selektiv ekonomisk förmån, dvs. gynna visst företag eller viss produktion, 2) finansieras direkt eller indirekt genom offentliga medel, 3) snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och 4) påverka handeln mellan medlemsstaterna. För att inte riskera att försäljning sker otillåtet är det normala förfaringssättet prissätta marken på ett konkurrensneutralt sätt genom att antingen bjuda ut marken via någon sorts auktionsförfarande eller att låta värdera den av en kvalificerad värderare. På det sättet kan kommunen helt förvissa sig om att det inte blir fråga om ett statsstöd. Marknadsvärdet påverkas av faktorer som har med dess läge och skick att göra. En prisdifferentiering kan tillämpas i de fall då det är tydligt att mikroläget inom industriområdet gör skillnad för dess attraktivitet. På samma sätt ger begränsningar i markanvändningen, tillåten byggrätt m.m. effekter på efterfrågan. Terrasseringsarbeten, anslutningsavgifter, planavgifter, matjordsavbaning och andra byggförberedande åtgärder får en direkt konsekvens för köparens ekonomi och bör avspeglas i markpriset. Ett sätt att uppnå konkurrensneutralitet är alltså att på något sätt auktionera ut marken för att på så sätt erhålla ett marknadsvärde och också en köpare. Fördelen är att det innebär en möjlighet för alla intressenter att konkurera på samma villkor och att det ger ett markvärde att använda sig av för de senare försäljningarna inom området. Men ett anbudsförfarande är också behäftat med en rad negativa effekter. Om det finns för få intressenter vid anbudstillfället kan det ge en dålig bild av betalningsviljan och marknadsvärdet generellt. Det är också ett relativt oflexibelt 4(4) sätt att tilldela mark till intressenterna. Dels kräver processen resurser och dels kan man inte på samma sätt lösa det ”pussel” av avstyckningar som normalt behöver läggas utifrån de intressenter som finns och deras önskemål om läge, tomtstorlek, optioner och ändamål. Modellen bedöms därför generellt sett som mindre lämplig vid prissättning och tilldelning av industrimark. Även om en övergång sker till en marknadsprissättning av marken så innebär den nuvarande beslutsmodellen där priset fastställs till ett exakt belopp i samband med säljstart av industriområdet en mycket begränsad flexibilitet vid de kommande försäljningarna över tid. En detaljprissättning förordas därför där tjänstemännen i dialog med köpare utifrån en viss flexibilitet på ett effektivare sätt kan nå förslag till överenskommelser om försäljning av mark. För att uppfylla konkurrensneutralitet i prissättningen bör en marknadsvärdering genomföras som utgör en generell prisnivå på marken och utgångspunkt. Tjänstemännen kan därefter, i någon mån, avvika från den prisnivån och justera beroende på kvaliteter och brister hos de specifika tomter som bildas. Anpassningen utgör en justering av marknadsvärdet på tomten utifrån hur en viss köpare kan utnyttja en tomt, om en viss del är svårutnyttjad, servitutsbelastningar, skyltläge, in- och utfartsförhållanden m.m. Om marknadsläget förändras eller en längre tid förflyter kan en uppdatering av värderingen behövas. Birgitta Elvås Kommunchef Antonio Ameijenda Mark- och exploateringschef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 14(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 31 2015/0082/256 § 31 Ansökan och överenskommelse mellan Apotekaren 6 och Nynäshamn 2:1 Ärendebeskrivning Kommunen är ägare till fastigheten Nynäshamn 2:1 som är en kommunal gatumarksfastighet. En liten del av fastigheten är i gällande detaljplan över kv Apotekaren utlagd som kvartersmark, för parkering. Ytan har plats för ca 14 parkeringsplatser. AB Nynäshamnsbostäder, nedan kallad bolaget, avser bygga flerbostadshus på den av bolaget ägda fastigheten, Apotekaren 6. För att kunna bygga maximalt tillåtna enligt byggrätten som stadgas i gällande detaljplan behöver den kommunalt ägda marken införlivas i Apotekaren 6, så att parkeringsnormen följs. Bygglov för flerbostadshus, komplementbyggnad, samt anläggandet av parkeringsplatser gavs 2014-10-30. Överlåtelse av mark sker genom överenskommelse fastighetsreglering, dvs där marken förs från den kommunala fastigheten Nynäshamn 2:1 till Apotekaren 6. Ersättningen för marken är beräknad på hur mycket mer bolaget får bygga (BTA, bruttoarea) om markytan som idag tillhör kommunen införlivas i bolagets fastighet. BTA som tillkommer är 750 m². Ersättningen är 900 kronor per tillkommen kvadratmeter BTA vilket alltså ger en total ersättning till kommunen på 675 000 kronor. Det nu aktuella avtalet är villkorat av att Nynäshamns kommunfullmäktige godkänner avtalet då ersättningsnivån överstiger gränsen, dvs 3 prisbasbelopp, som är delegerat till kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna undertecknad ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering Kommunstyrelseförvaltningen 1 (2) Sid Ärendenummer: Handläggare: Mark- och exploatering 2015-03-19 Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige Ansökan och överenskommelse mellan Apotekaren 6 och Nynäshamn 2:1 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna undertecknad ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering Ärendebeskrivning Kommunen är ägare till fastigheten Nynäshamn 2:1 som är en kommunal gatumarksfastighet. En liten del av fastigheten är i gällande detaljplan över kv Apotekaren utlagd som kvartersmark, för parkering. Ytan har plats för ca 14 parkeringsplatser. AB Nynäshamnsbostäder, nedan kallad bolaget, avser bygga flerbostadshus på den av bolaget ägda fastigheten, Apotekaren 6. För att kunna bygga maximalt tillåtna enligt byggrätten som stadgas i gällande detaljplan behöver den kommunalt ägda marken införlivas i Apotekaren 6, så att parkeringsnormen följs. Bygglov för flerbostadshus, komplementbyggnad, samt anläggandet av parkeringsplatser gavs 2014-10-30. Överlåtelse av mark sker genom överenskommelse fastighetsreglering, dvs där marken förs från den kommunala fastigheten Nynäshamn 2:1 till Apotekaren 6. Ersättningen för marken är beräknad på hur mycket mer bolaget får bygga (BTA, bruttoarea) om markytan som idag tillhör kommunen införlivas i bolagets fastighet. BTA som tillkommer är 750 m². Ersättningen är 900 kronor per tillkommen kvadratmeter BTA vilket alltså ger en total ersättning till kommunen på 675 000 kronor. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(2) Det nu aktuella avtalet är villkorat av att Nynäshamns kommunfullmäktige godkänner avtalet då ersättningsnivån överstiger gränsen, dvs 3 prisbasbelopp, som är delegerat till kommunstyrelsen. Birgitta Elvås Kommunchef Antonio Ameijenda Mark- och exploateringschef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 15(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 32 § 32 Avtal om finansiering av parkeringsbehov Apotekaren 24 Ärendebeskrivning För närvarande pågår en detaljplaneläggning på fastigheten Apotekaren 24. Planläggningen syftar till att möjliggöra byggnation av bostäder på befintlig byggnad som inrymmer både bostäder och centrumverksamhet. Om denna förändring kommer till stånd ökar kravet på parkeringsplatser enligt gällande parkeringspolicy och parkeringsnorm (antagen av kommunfullmäktige 2014-0611) med motsvarande 12 parkeringsplatser. Platserna kommer inte att inrymmas inom fastigheten Apotekaren 24. Avtalets syfte är att reglera finansieringen av tillkommande parkeringsplatser för Apotekaren 24 för boendeparkering på kommunal mark. Således är kommunen skyldig att anordna dessa platser om inte fastighetsägaren kan lösa detta själv, t ex genom att ingå i en gemensamhetsanläggning för parkering. Det är inte specificerat var platserna ska vara geografiskt utan kommunen avgör detta själv. För parkeringsplatserna ska fastighetsägaren erlägga en ersättning om 250 000 kronor per parkeringsplats, d v s totalt 3 000 000 kronor. Ersättningen ska erläggas när fastighetsägaren har fått bygglov för påbyggnaden ovan detaljplaneläggning syftar till. Avtalets giltighet är villkorad dels av att kommunstyrelsen godkänner det och dels av att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplanen genom beslut som vinner laga kraft. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna undertecknat avtal om finansiering av parkeringsbehov. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (2) Sid Ärendenummer: Handläggare: Mark- och exploatering 2015-03-19 Kommunstyrelsen Avtal om finansiering av parkeringsbehov Apotekaren 24 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna undertecknat avtal om finansiering av parkeringsbehov. Ärendebeskrivning För närvarande pågår en detaljplaneläggning på fastigheten Apotekaren 24. Planläggningen syftar till att möjliggöra byggnation av bostäder på befintlig byggnad som inrymmer både bostäder och centrumverksamhet. Om denna förändring kommer till stånd ökar kravet på parkeringsplatser enligt gällande parkeringspolicy och parkeringsnorm (antagen av kommunfullmäktige 2014-0611) med motsvarande 12 parkeringsplatser. Platserna kommer inte att inrymmas inom fastigheten Apotekaren 24. Avtalets syfte är att reglera finansieringen av tillkommande parkeringsplatser för Apotekaren 24 för boendeparkering på kommunal mark. Således är kommunen skyldig att anordna dessa platser om inte fastighetsägaren kan lösa detta själv, t ex genom att ingå i en gemensamhetsanläggning för parkering. Det är inte specificerat var platserna ska vara geografiskt utan kommunen avgör detta själv. För parkeringsplatserna ska fastighetsägaren erlägga en ersättning om 250 000 kronor per parkeringsplats, d v s totalt 3 000 000 kronor. Ersättningen ska erläggas när fastighetsägaren har fått bygglov för påbyggnaden ovan detaljplaneläggning syftar till. Avtalets giltighet är villkorad dels av att kommunstyrelsen godkänner det och dels av att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplanen genom beslut som vinner laga kraft. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(2) Birgitta Elvås Kommunchef Antonio Ameijenda Mark- och exploateringschef Bilaga: Avtal om finansiering av parkeringsbehov Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 16(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 33 2015/0077/042 § 33 Årsredovisning 2014 för Södertörns upphandlingsnämnd Ärendebeskrivning Södertörns upphandlingsnämnd har översänt årsredovisning för år 2014. För Södertörns upphandlingsnämnd har 2014 varit ett år med mycket aktivitet och fortsatt stora förändringar. En hel del av det som planerades under nämndens första år har under 2014 börjat genomföras och i takt med att verksamheten fått en tydligare struktur så har nya utmaningar identifierats. För att tydliggöra att Upphandling Södertörn har olika arbetsområden har under året arbetet delats upp i två delar, en del som fokuserar på upphandling och en del som arbetar med inköp och avtalsförvaltning. Sammanfattningsvis har nämnden uppfyllt en stor majoritet av de antagna målen och strategierna för verksamheten under 2014. I några fall har målet inte nåtts vilket beror på bristande resurser och i något fall har det saknats reella möjligheter att nå målet. Nämndens reella överskott är 340 tkr för 2014. Detta överskott förs över till nästkommande år tillsammans med nämndens tidigare överskott på sammanlagt 392 tkr. Årsredovisningen ska varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för 2014 och bevilja ansvarsfrihet för Södertörns upphandlingsnämnd verksamhetsåret 2014. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid Referens 1 (1) 2015-04-01 Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 för Södertörns upphandlingsnämnd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för 2014 och bevilja ansvarsfrihet för Södertörns upphandlingsnämnd verksamhetsåret 2014. Bakgrund Södertörns upphandlingsnämnd har översänt årsredovisning för år 2014. För Södertörns upphandlingsnämnd har 2014 varit ett år med mycket aktivitet och fortsatt stora förändringar. En hel del av det som planerades under nämndens första år har under 2014 börjat genomföras och i takt med att verksamheten fått en tydligare struktur så har nya utmaningar identifierats. För att tydliggöra att Upphandling Södertörn har olika arbetsområden har under året arbetet delats upp i två delar, en del som fokuserar på upphandling och en del som arbetar med inköp och avtalsförvaltning. Sammanfattningsvis har nämnden uppfyllt en stor majoritet av de antagna målen och strategierna för verksamheten under 2014. I några fall har målet inte nåtts vilket beror på bristande resurser och i något fall har det saknats reella möjligheter att nå målet. Nämndens reella överskott är 340 tkr för 2014. Detta överskott förs över till nästkommande år tillsammans med nämndens tidigare överskott på sammanlagt 392 tkr. Årsredovisningen ska varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Birgitta Elvås kommunchef Johan Westin ekonomichef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 17(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 34 Au § 34 2015/0078/042 Årsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd Ärendebeskrivning Södertörns överförmyndarnämnd har översänt revisionsberättelse och årsredovisning för år 2014. Södertörns överförmyndarnämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. En grundläggande förutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid. Under 2014 har detta mål uppfyllts. Årliga volymökningar ställer krav på en effektiv handlaggning. Under 2014 har antalet ärenden ökat med 1,5 %. Antalet ensamkommande barn har under året ökat med 40 %. Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket förs över till 2015. Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen, varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen och att bevilja Södertörns överförmyndarnämnd ansvarsfrihet för 2014. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid Referens 1 (1) 2015-03-30 Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen och att bevilja Södertörns överförmyndarnämnd ansvarsfrihet för 2014. Bakgrund Södertörns överförmyndarnämnd har översänt revisionsberättelse och årsredovisning för år 2014. Södertörns överförmyndarnämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. En grundläggande förutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid. Under 2014 har detta mål uppfyllts. Årliga volymökningar ställer krav på en effektiv handlaggning. Under 2014 har antalet ärenden ökat med 1,5 %. Antalet ensamkommande barn har under året ökat med 40 %. Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket förs över till 2015. Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen, varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Birgitta Elvås kommunchef Johan Westin ekonomichef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 18(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 35 Au § 35 2015/0075/042 Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet Östra Södertörn Ärendebeskrivning Samordningsförbundet Östra Södertörn har översänt revisionsberättelse och årsredovisning för år 2014. Förbundsmedlemmarna har betalat in 18,0 mnkr till Samordningsförbundet Östra Södertörn (nedan förbundet) för 2014. Förbundet redovisar ett resultat på 860 tkr (-3 577 tkr för 2013). En stor anledning till det positiva resultatet var att årets tilldelning av ESF-medel erhölls sent på året. Därmed kunde vissa av förbundets projekt drivas som ESFprojekt under hela året. I budgeten planerades motsvarande projekt att egenfinansieras till stor del. Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen, varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen och att bevilja förbundsstyrelsen för Samordningsförbundet Östra Södertörn ansvarsfrihet för 2014. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid Referens 1 (1) 2015-03-30 Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet Östra Södertörn Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen och att bevilja förbundsstyrelsen för Samordningsförbundet Östra Södertörn ansvarsfrihet för 2014. Bakgrund Samordningsförbundet Östra Södertörn har översänt revisionsberättelse och årsredovisning för år 2014. Förbundsmedlemmarna har betalat in 18,0 mnkr till Samordningsförbundet Östra Södertörn (nedan förbundet) för 2014. Förbundet redovisar ett resultat på 860 tkr (-3 577 tkr för 2013). En stor anledning till det positiva resultatet var att årets tilldelning av ESF-medel erhölls sent på året. Därmed kunde vissa av förbundets projekt drivas som ESFprojekt under hela året. I budgeten planerades motsvarande projekt att egenfinansieras till stor del. Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen, varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Birgitta Elvås Kommunchef Johan Westin Ekonomichef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 19(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 36 § 36 2015/0054/287 Begäran om investeringsmedel för energieffektivisering i kommunens fastigheter Ärendebeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört behovsanalyser och förstudier avseende energilösningar, tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04. Förvaltningen har valt att se över alternativ i syfte att avveckla olja som uppvärmningsalternativ i kommunens fastighetsbestånd. De objekt som är aktuella är: • Kvarnängens idrottsområde, inklusive gymnasieskolan • oljeeldade fastigheter som ägs av Nynäshamns kommun • flera fastigheter i Sorunda inklusive Nynäshamnsbostäders fastigheter. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ser stora möjligheter att genomföra investeringar i energieffektiviseringar. Åtgärderna är direkt lönsamma varför särskilda medel för finansiering av kapitalkostnader inte behöver avsättas. Energieffektivisering av kommunens fastigheter är kopplade till de övergripande målen samt avskrivningstiden för åtgärderna ligger mellan fem till nio år. Enligt Nynäshamns kommuns ekonomistyrningsreglemente punkt 4.3 beslutar Kommunstyrelsen om igångsättning för investeringar överstigande 400 prisbasbelopp. Investeringsplanen i Mål och budget 2015 – 2018 har avsatt 35 mnkr för energiinvesteringar och begärd investering motsvarar tilldelade medel. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker igångsättningstillståndet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens begäran om igångsättningstillstånd för att påbörja energieffektivisering i kommunens fastigheter. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (1) Sid Ärendenummer: Handläggare: Johan Westin 2015-03-30 Kommunstyrelsen Begäran om investeringsmedel för energieffektivisering i kommunens fastigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens begäran om igångsättningstillstånd för att påbörja energieffektivisering i kommunens fastigheter. Bakgrund Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört behovsanalyser och förstudier avseende energilösningar, tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04. Förvaltningen har valt att se över alternativ i syfte att avveckla olja som uppvärmningsalternativ i kommunens fastighetsbestånd. De objekt som är aktuella är: • Kvarnängens idrottsområde, inklusive gymnasieskolan • oljeeldade fastigheter som ägs av Nynäshamns kommun • flera fastigheter i Sorunda inklusive Nynäshamnsbostäders fastigheter. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ser stora möjligheter att genomföra investeringar i energieffektiviseringar. Åtgärderna är direkt lönsamma varför särskilda medel för finansiering av kapitalkostnader inte behöver avsättas. Energieffektivisering av kommunens fastigheter är kopplade till de övergripande målen samt avskrivningstiden för åtgärderna ligger mellan fem till nio år. Enligt Nynäshamns kommuns ekonomistyrningsreglemente punkt 4.3 beslutar Kommunstyrelsen om igångsättning för investeringar överstigande 400 prisbasbelopp. Investeringsplanen i Mål och budget 2015 – 2018 har avsatt 35 mnkr för energiinvesteringar och begärd investering motsvarar tilldelade medel. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker igångsättningstillståndet. Birgitta Elvås Kommunchef Postadress Besöksadress Johan Westin ekonomichef Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 20(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 37 Au § 37 2015/0057/149 Evenemangsstrategi för Nynäshamns kommun Ärendebeskrivning Evenemangsmarknaden växer och attraherar en allt större målgrupp. Deltagarna blir fler och publiken växer. Även för företag, föreningar och organisationer får evenemang en allt större betydelse. Evenemang betraktas som en marknadsföringskanal för platser och destinationer och gynnar föreningar och det lokala näringslivet. Evenemang blir en affärsplattform. Med sina unika tillgångar som bland annat naturen och närheten till Stockholm, har Nynäshamn i allmänhet och Fiskehamnsområdet i synnerhet, förutsättningar att bli en evenemangsarena. Detta inte bara för lokala, regionala och nationella evenemang, utan även för internationella. För att kunna arbeta mer strategiskt och kvalitetsmedvetet har ett ramverk för arbetet med evenemang tagits fram under 2014. Till evenemangsstrategin finns en handbok som vänder sig till de som planerar ett evenemang. Den ger grundläggande information och hjälp i praktiska frågeställningar och finns tillgänglig tillsammans med annan information på www.nynashamn.se . Syfte med strategin är att på ett kvalitetsmedvetet och innovativt sätt, kunna främja för mindre och större evenemang av såväl lokal, regional, nationell som internationell karaktär och att bidra till att öka Nynäshamns konkurrenskraft som besöksmål. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Evenemangsstrategi för Nynäshamns kommun. 1 (1) Sid Ärendenummer: Handläggare: 2015-03-31 Kommunstyrelsen Evenemangsstrategi för Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Evenemangsstrategi för Nynäshamns kommun. Bakgrund Evenemangsmarknaden växer och attraherar en allt större målgrupp. Deltagarna blir fler och publiken växer. Även för företag, föreningar och organisationer får evenemang en allt större betydelse. Evenemang betraktas som en marknadsföringskanal för platser och destinationer och gynnar föreningar och det lokala näringslivet. Evenemang blir en affärsplattform. Med sina unika tillgångar som bland annat naturen och närheten till Stockholm, har Nynäshamn i allmänhet och Fiskehamnsområdet i synnerhet, förutsättningar att bli en evenemangsarena. Detta inte bara för lokala, regionala och nationella evenemang, utan även för internationella. För att kunna arbeta mer strategiskt och kvalitetsmedvetet har ett ramverk för arbetet med evenemang tagits fram under 2014. Till evenemangsstrategin finns en handbok som vänder sig till de som planerar ett evenemang. Den ger grundläggande information och hjälp i praktiska frågeställningar och finns tillgänglig tillsammans med annan information på www.nynashamn.se . Syfte med strategin är att på ett kvalitetsmedvetet och innovativt sätt, kunna främja för mindre och större evenemang av såväl lokal, regional, nationell som internationell karaktär och att bidra till att öka Nynäshamns konkurrenskraft som besöksmål. Birgitta Elvås kommunchef Postadress Besöksadress Yvonne Edenmark Lilliedahl t.f. marknads- och turistchef Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 21(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 38 Au § 38 2015/0087/106 Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade i mars 2014 §53, att anta ”Avsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region – modell för regional samverkan”. Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2015 att rekommendera länets kommuner att anta ”Överenskommelsen om en trygg, säker och störningsfri region”. Överenskommelsen gäller retroaktivt från 2015-01-01 och tills vidare. Beslut om antagande av överenskommelsen är att likställas med undertecknande. En rad aktörer har de senaste åren arbetat med att upprätta strukturer, arbetsprocesser och kontaktvägar för att stärka samverkan. Det har skett i inom ramen för Program för samverkan – Stockholmsregionen. Arbetet startade 2011 och pågick till 2014. Arbetet mynnade ut i en modell för regional samverkan som fastställdes i april 2014 genom avsiktsförklaringen, ”En trygg, säker och störningsfri region”. Från och med 2015 övergick projektet till ordinarie form i och med beslutet att skapa Samverkan Stockholmsregionen, en aktörsgemensam avtalsorganisation. Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 30 mars 2015. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förslaget till överenskommelsen om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Planering och samhällsutveckling 1 (6) Sid Ärendenummer: Handläggare: Kenneth Kollberg 2015-03-30 Kommunstyrelsen Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förslaget till överenskommelsen om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i mars 2014 §53, att anta ”Avsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region – modell för regional samverkan”. Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2015 att rekommendera länets kommuner att anta ”Överenskommelsen om en trygg, säker och störningsfri region”. Överenskommelsen gäller retroaktivt från 2015-01-01 och tills vidare. Beslut om antagande av överenskommelsen är att likställas med undertecknande. Ärendebeskrivning En rad aktörer har de senaste åren arbetat med att upprätta strukturer, arbetsprocesser och kontaktvägar för att stärka samverkan. Det har skett i inom ramen för Program för samverkan – Stockholmsregionen. Arbetet startade 2011 och pågick till 2014. Arbetet mynnade ut i en modell för regional samverkan som fastställdes i april 2014 genom avsiktsförklaringen, ”En trygg, säker och störningsfri region”. Från och med 2015 övergick projektet till ordinarie form i och med beslutet att skapa Samverkan Stockholmsregionen, en aktörsgemensam avtalsorganisation. Syftet med samverkansfunktionen är att stärka den gemensamma förmågan att hantera händelser i Stockholmsregionen från vardag till kris genom att: − utgöra ett forum för omvärldsbevakning, analys och koordinering, − skapa samlade lägesbilder och underlag för beslut för samverkande aktörer, Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(6) − vid behov bidra till samordnad kommunikation och information. Målet är att skapa trygghet, säkerhet och framkomlighet för regionens medborgare både till vardags och i krissituationer. Överenskommelsen syftar till att realisera avsiktsförklaringens intentioner med att över tid säkra en hållbar effektiv samverkan och en ökad gemensam förmåga att hantera samhällstörningar i Stockholmsregionen. Senast 2015 ska parterna teckna en överenskommelse som säkrar det fortsatta gemensamma arbetet och övergången från utvecklingsprogram till ordinarie drift. Modellen för ”En trygg, säker och störningsfri region” bygger på tre samverkansnivåer, som var och en har sitt specifika fokus när det gäller den gemensamma hanteringen av regionala frågor: 1. Regionalt inriktande 2. Regionalt samordnande 3. Verkställande Ordinarie läge beskriver den samverkan som kontinuerligt sker i olika grupper och samverkansforum. Här ingår förebyggande, planerande och förberedande arbete, liksom uppföljning, lärande och implementering. Arbetet i Ordinarie läge planeras över året och omfattar huvudsakligen personer i ordinarie roll och befattning. Aktiverat läge beskriver situationen då ett eller flera samverkansforum behöver aktiveras/sammankallas utanför ordinarie planering. I jämförelse med ordinarie läge kännetecknas arbetet ofta av kortare planeringsförutsättningar, snabbare beslut och med personer i funktionsbefattning. 3(6) Parterna inom avsiktsförklaringen äger, utvecklar och förvaltar modellen för regional samverkan tillsammans. Genom sitt regionala geografiska områdesansvar har Länsstyrelsen i Stockholm ett övergripande ansvar och därmed även ordförandeskap i regionala rådet och regionala chefsgruppen. Regionala rådet, med landshövdingen som ordförande, utgör ägarforum och har det övergripande ansvaret för att arbetet sker utifrån intentionerna i den gemensamma avsiktsförklaringen om regional samverkan. Rådet leder den långsiktiga utvecklingen genom att fastställa fleråriga planer och program samt fatta gemensamma överenskommelser. Regionala chefsgruppen inom regionalt inriktande samverkansnivå svarar för att driva, utveckla och löpande följa upp arbetet utifrån Regionala rådets intentioner. Det görs främst genom att formulera inriktningar och att fatta koncensusbeslut om ambition, resurstilldelning och genomföranden. Som stöd i arbetet och för att kvalitetssäkra målet med samverkan har regionens aktörer enats om att inrätta ett gemensamt samordningskansli. Kansliets uppdrag är att leda, stödja och samordna det gemensamma arbetet, som bland annat innehåller metodutveckling, utvärdering, kommunikation och händelsehantering, både i ordinarie och aktiverat läge. Kansliets koordinatorer är inlånade från aktörerna. Kansliet leds av en samordningschef som rapporterar till den regionala chefsgruppen och dess ordförande. För att stötta och möjliggöra informationsdelning inom samverkansmodellen finns gemensamma teknik- och ledningsstöd. För att kunna vara verksam inom samverkansmodellen måste varje deltagare ha tillgång till systemen och kunna använda dem. De gemensamma systemen är: − Rakel (System för säker radiokommunikation, partsavtal med MSB) − (S)WIS (skyddat webbaserat informationssystem, partsavtal med MSB) − Inkallningssystem för samverkanskonferenser, UMS (gemensamt avtal med SOS genom Lst) − Telefonkonferenser (gem avtal med SOS Alarm genom Lst) Den gemensamma funktionen utgörs av ett samordningskansli som bemannas genom roterande inlån av personal från aktörerna. Uppgiften är att säkra koordinering av löpande drift, utveckling och lärande samt implementering mellan organisationerna i vardagen. Vid behov aktiveras en gemensam beredskapsfunktion, så kallade Regionala samverkanskoordinatorer. Uppgiften är att driva och kvalitetssäkra den samverkan och koordinering som krävs vid samhällsstörande händelser och skeenden. 4(6) Den gemensamma funktionen förvaltas, samordnas och utvecklas inom ramen för överenskommelsen i form av en avtalsorganisation. Funktionen är således inte en egen juridisk person och saknar organisationsnummer. Deltagande aktörer delar på ansvaret att låna ut personal som under överenskommen tid genomför uppdrag i det gemensamma samordningskansliet. Det möjliggör utbyte av kompetens och bidrar till personlig och organisatorisk kompetensutveckling, långsiktigt ägarskap och en kostnadseffektiv drift. Aktör som bidrar med personal ersätts till redovisad självkostnad ur den gemensamma budgeten. Bemanningen inom den gemensamma funktionen omfattar resurser motsvarande: − 2 heltidstjänster (avser samordningschef och kommunikation/admin) − 3 deltidstjänster (50-100 %), fördelas mellan ”kommun”, ”blåljus” och ”trafik” − Regional samverkanskoordinator i beredskap (beredskapsfunktion som aktiveras vid händelse) Parterna har delats in i kategorierna: ”Kommun”, ”blåljus” och ”trafik”. Avsikten är att varje kategori bidrar med en deltidsresurs till samordningskansliet. På detta sätt roterar och fördelas uppdraget mellan parterna inom respektive kategori. Det dagliga ledningsuppdraget för samordningskansliet och beslutad gemensam verksamhet ligger på funktionens Samordningschef. Denne är anställd vid Länsstyrelsen Stockholm men fullgör heltidstjänst i det gemensamma uppdraget och rapporterar till Regional chefsgrupp. Rambudgeten för den gemensamma funktionen omfattar 6,5 Mkr per år och motsvarar i volym och ambition i den årliga rambudget som sedan 2011 disponerats av Program för samverkan – Stockholmsregionen. Fördelning av kostnaden för den gemensamma funktionen bygger på principen att alla parter är med och bidrar. Länets tjugosex kommuner finansierar tillsammans halva kostnaden och fördelar det genom att betala en andel baserad på antalet invånare. Maxbeloppet är 1,50 kronor per invånare och år och bygger på antal mantalsskrivna vid halvårsskiftet år före aktuellt budgetår. Övriga aktörer finansierar tillsammans andra hälften. Överenskommelsen gäller vid undertecknande, eller motsvarande beslut, retroaktivt från och med 1 januari innevarande år och förlängs på löpande helår. Uppsägning av överenskommelse ska meddelas senast halvårsskiftet innan kommande helårsperiod. 5(6) Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Nynäshamns kommun har under de senaste åren aktivt medverkat i projektet Samverkan Stockholmsregionen – Trygg, säker och störningsfri region. Dels på samverkande nivå genom att säkerhetsansvarig deltagit i de kontinuerliga veckovisa samverkanskonferenserna och dels genom att Nynäshamns kommunchef har ingått i projektets styrgrupp på den inriktande nivån. Genom att anta överenskommelsen om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region får Nynäshamns kommun tillgång till en funktionell omvärdsbevakning, samt en utvecklad funktion för samverkan vid allvarliga störningar eller kriser. Överenskommelsen ger sammanfattningsvis följande vinster: − En enhetlig struktur för det gemensamma arbetet, med tydliga besluts- och kontaktvägar. − Högre kunskap om varandras organisationer, roller och behov av information. − Enklare beslutsfattande i komplexa frågor som rör flera aktörer i regionen. − Etablerade och kända rutiner för snabb hantering och uppföljning av regionala frågor. − Bättre användning av resurser och färre samtidiga kontaktytor. − Samordnad kommunikation och bättre informationsdelning. Kommunstyrelseförvaltningen ser positivt på den föreslagna lösningen och föreslår kommunstyrelsen att anta överenskommelsen om en trygg, säker och störningsfri region. Inom Nynäshamns kommun är det främst funktionen kommunchef och säkerhetsansvarig som kommer att tas i anspråk för att aktivt driva uppdraget inom samverkansfunktionen. Finansieringen förväntas ske inom ramen för det statliga 2:4 anslaget. Birgitta Elvås kommunchef Kenneth Kollberg säkerhetsansvarig 6(6) Bilagor: 1. Kommunstyrelsens beslut om att anta Avsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region – modell för regional samverkan 2. Modellbeskrivning, Överenskommelse om gemensam funktion för regional samverkan inom ramen för avsiktsförklaringen - En trygg, säker och störningsfri region, Version 1.0. 3. Rekommendation, Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region. 4. Överenskommelse om gemensam funktion för regional samverkan inom ramen för avsiktsförklaringen - En trygg, säker och störningsfri region. Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 22(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 39 2014/0248/005 § 39 Publicera datamängder som öppna data Ärendebeskrivning Öppna data är digital information som är tillgänglig för vem som helst att återanvända och distribuera utan avgifter och begränsade villkor. I Sverige finns sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, PSI-lagen, som bygger på ett EU-direktiv. Lagen ska underlätta för enskilda individer att använda handlingar som tillhandahålls av offentliga organisationer. PSI-lagen tillåter kommuner och landsting att ta ut avgifter för handlingar som återvänds men flera studier visar att det finns stor nytta att i stället tillhandahålla dessa som öppna data. Öppna data skapar förutsättningar för fler att få insyn i den offentliga förvaltningen. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras möjligheterna till insyn, förståelse och delaktighet. Öppna data kan även användas för innovation och att skapa nya tjänster. Kommersiella och sociala entreprenörer kan utveckla nya tjänster genom att t.ex. analysera, kombinera och visualisera informationen på ett nytt sätt För att skapa förutsättningar för innovation, tillväxt och transparens har IT-forum inom KSL arbetat med att underlätta för medlemmarna att publicera information i form av öppna data. Under 2013 tog IT-forum och PwC fram de vägledningar, riktlinjer och principer som ligger till grund för det nationella ramverket för öppna data. IT-forum fortsatte under 2014 det regionala arbetet med målsättning att stödja medlemmarnas publicering av öppna data. Projektet innehöll följande delar: • • • • Stöd i kommunernas arbete med öppna data Stödja deltagandet i Open Stockholm Award 2014 Stödja publicering av en gemensam datamängd i alla kommuner Sammanställning av erfarenheter och synpunkter på ramverket Projektet tog även fram en guide som sammanfattar de viktigaste stegen vid införande av öppna data. Den utgår från de anvisningar som finns i SKL:s ramverk för öppna data samt E-delegationens vägledning för vidareutnyttjande av offentlig information. Projektet har också publicerat en projektrapport som sammanfattar erfarenheterna av det regionala arbetet med öppna data. Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 23(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 39 I slutet av 2014 tog KSL fram en rekommendation till länets kommuner att publicera öppna data inom tre områden: miljödata, parkeringar samt information om skolor, förskolor och fritidshem. Under 2015 kommer KSL att stödja samverkan kring publiceringen av de gemensamma datamängderna. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att den samverkan som hittills skett inom ramen för KSL har gett ett mycket värdefullt stöd i kommunens verksamhetsutveckling. Aktiviteter som genomförts inom KSL har underlättat bland annat genom att gemensamma förstudier, kravställningar, lösningar, vägledningar och policyskapande aktiviteter har skett i samarbete. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att stödja KSL:s ”Förslag att medlemskommunerna fattar beslut om att publicera en eller flera datamängder som öppna data inom områdena miljödata, parkering, skolor, förskolor och fritidshem”. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) förslag att medlemskommunerna fattar beslut om att publicera en eller flera datamängder som öppna data inom områdena miljödata, parkering, skolor, förskolor och fritidshem. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (2) Sid Ärendenummer: Handläggare: Per Österberg 2015-03-12 Publicera datamängder som öppna data Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) förslag att medlemskommunerna fattar beslut om att publicera en eller flera datamängder som öppna data inom områdena miljödata, parkering, skolor, förskolor och fritidshem. Ärendebeskrivning Öppna data är digital information som är tillgänglig för vem som helst att återanvända och distribuera utan avgifter och begränsade villkor. I Sverige finns sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, PSI-lagen, som bygger på ett EU-direktiv. Lagen ska underlätta för enskilda individer att använda handlingar som tillhandahålls av offentliga organisationer. PSI-lagen tillåter kommuner och landsting att ta ut avgifter för handlingar som återvänds men flera studier visar att det finns stor nytta att i stället tillhandahålla dessa som öppna data. Öppna data skapar förutsättningar för fler att få insyn i den offentliga förvaltningen. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras möjligheterna till insyn, förståelse och delaktighet. Öppna data kan även användas för innovation och att skapa nya tjänster. Kommersiella och sociala entreprenörer kan utveckla nya tjänster genom att t.ex. analysera, kombinera och visualisera informationen på ett nytt sätt För att skapa förutsättningar för innovation, tillväxt och transparens har IT-forum inom KSL arbetat med att underlätta för medlemmarna att publicera information i form av öppna data. Under 2013 tog IT-forum och PwC fram de vägledningar, riktlinjer och principer som ligger till grund för det nationella ramverket för öppna data. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(2) IT-forum fortsatte under 2014 det regionala arbetet med målsättning att stödja medlemmarnas publicering av öppna data. Projektet innehöll följande delar: • • • • Stöd i kommunernas arbete med öppna data Stödja deltagandet i Open Stockholm Award 2014 Stödja publicering av en gemensam datamängd i alla kommuner Sammanställning av erfarenheter och synpunkter på ramverket Projektet tog även fram en guide som sammanfattar de viktigaste stegen vid införande av öppna data. Den utgår från de anvisningar som finns i SKL:s ramverk för öppna data samt E-delegationens vägledning för vidareutnyttjande av offentlig information. Projektet har också publicerat en projektrapport som sammanfattar erfarenheterna av det regionala arbetet med öppna data. I slutet av 2014 tog KSL fram en rekommendation till länets kommuner att publicera öppna data inom tre områden: miljödata, parkeringar samt information om skolor, förskolor och fritidshem. Under 2015 kommer KSL att stödja samverkan kring publiceringen av de gemensamma datamängderna. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att den samverkan som hittills skett inom ramen för KSL har gett ett mycket värdefullt stöd i kommunens verksamhetsutveckling. Aktiviteter som genomförts inom KSL har underlättat bland annat genom att gemensamma förstudier, kravställningar, lösningar, vägledningar och policyskapande aktiviteter har skett i samarbete. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att stödja KSL:s ”Förslag att medlemskommunerna fattar beslut om att publicera en eller flera datamängder som öppna data inom områdena miljödata, parkering, skolor, förskolor och fritidshem”. Birgitta Elvås kommunchef Rolf Lindkvist IT-chef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 24(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 40 2015/0045/536 § 40 Yttrande över remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 (T16) Bakgrund SL, Trafikförvaltningen har upprättat ett förslag till trafikförändringar inför december 2015. Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. Synpunkter Nynäshamns kommun har under den senaste tiden tagit emot flera besked som sammantaget innebär väsentliga försämringar i kollektivtrafikförsörjningen för Nynäshamnsborna. Detta är inte acceptabelt. Det är orimligt att effekterna av ekonomiska problem hos Landstinget ska drabba Nynäshamn i en omfattning som verkar sakna motstycke i andra delar av länets kollektivtrafiknät. Att möjliggöra attraktiv kollektivtrafik är mycket viktigt och en regional angelägenhet. Det framgår även tydligt av RUFS 2010 att en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik är en förutsättning för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt i regionen. De nu föreslagna förändringarna och besparingarna står inte i rimlig proportion till konsekvenserna för Nynäshamn och minskar kommunens förutsättningar att utvecklas hållbart och bidra med både arbetsplatser, bostäder och rekreationsområden i en växande storstadsregion. Nynäshamns kommun begär att trafikförvaltningen redovisar en konekvensanalys där samtliga besparingar redovisas tillsammans. Analysen bör även redovisa hur besparingarna slår i jämförelse mellan samtliga kommuner i länet. Nynäshamns kommun motsätter sig de föreslagna ändringar som rör linjerna 847 och 861. Linje 847 trafikerar flera tätorter och mindre bybildningar mellan Nynäshamn Ösmo och Västerhaninge. Skulle denna sträcka endast trafikeras varannan timme dagtid missgynnas personer som bor och verkar längs med sträckan. Speciellt ska barn och ungdomar beaktas, de behöver på egen hand kunna ta sig mellan hem, skola och fritidsaktiviteter med mera. Det är även viktigt att linje 847 kopplas till pendeltågets avgångar så att pendeltåg och busstrafik stärker varandra, det vill säga med timmestrafik under lågtrafik, vardagar. Linje 847 ska ses som en förstärkning och förlängning till pendeltåget. Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 25(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 40 Linje 861 är viktig för arbetspendling till Stockholm. Nynäshamn är i en expansiv fas och kommunens tillgänglighet och tillhörighet till Stockholm är viktig. Då måste även kollektivtrafiken vara attraktiv. Remissens förslag tillsammans med beskedet om indragna avgångar på pendeltåget får betydande konsekvenser för alla nynäshamnare som arbetspendlar till Stockholm. Nynäshamns kommun vill även lyfta behovet av turer till och från Stockholms central vilket borde vara möjligt när ett nytt busskörfält på Johanneshovsbron öppnar. Kommunen önskar även att linje 861 (Nynäshamn - Gullmarsplan) kompletteras med ett antal omvända avgångar för arbetspendling till kommunen. Den långa restiden med pendeltåg gör troligtvis att många väljer bilen för arbetsresor till Nynäshamn. En omvänd linje 861 kan bidra till att överföra en del bilister till kollektivtrafiken. Både kommunen och det lokala näringslivet ser ett stort behov av förbättrade möjligheter att arbetspendla till Nynäshamn. Under sommaren 2015 redovisas två avstängningar av Nynäsbanan på grund av banarbete, dubbelspårarbete mellan Tungelsta- Hemfosa och utbyggnad av stationen Vega. Det har inte redogjorts för hur ersättningsbussar ska sättas in, det vore önskvärt. Nynäshamns kommun ställer sig bakom förslaget att pröva en ny sjölinje Arholma – Nynäshamn och förutsätter att utvärdering sker i samråd med kommunen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (2) Sid Ärendenummer: 2015/045/536 Handläggare: Anna Eklund 2015-03-22 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 (T16) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande. Bakgrund SL, Trafikförvaltningen har upprättat ett förslag till trafikförändringar inför december 2015. Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. Synpunkter Nynäshamns kommun har under den senaste tiden tagit emot flera besked som sammantaget innebär väsentliga försämringar i kollektivtrafikförsörjningen för Nynäshamnsborna. Detta är inte acceptabelt. Det är orimligt att effekterna av ekonomiska problem hos Landstinget ska drabba Nynäshamn i en omfattning som verkar sakna motstycke i andra delar av länets kollektivtrafiknät. Att möjliggöra attraktiv kollektivtrafik är mycket viktigt och en regional angelägenhet. Det framgår även tydligt av RUFS 2010 att en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik är en förutsättning för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt i regionen. De nu föreslagna förändringarna och besparingarna står inte i rimlig proportion till konsekvenserna för Nynäshamn och minskar kommunens förutsättningar att utvecklas hållbart och bidra med både arbetsplatser, bostäder och rekreationsområden i en växande storstadsregion. Nynäshamns kommun begär att trafikförvaltningen redovisar en konekvensanalys där samtliga besparingar redovisas tillsammans. Analysen bör även redovisa hur besparingarna slår i jämförelse mellan samtliga kommuner i länet. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(2) Nynäshamns kommun motsätter sig de föreslagna ändringar som rör linjerna 847 och 861. Linje 847 trafikerar flera tätorter och mindre bybildningar mellan Nynäshamn Ösmo och Västerhaninge. Skulle denna sträcka endast trafikeras varannan timme dagtid missgynnas personer som bor och verkar längs med sträckan. Speciellt ska barn och ungdomar beaktas, de behöver på egen hand kunna ta sig mellan hem, skola och fritidsaktiviteter med mera. Det är även viktigt att linje 847 kopplas till pendeltågets avgångar så att pendeltåg och busstrafik stärker varandra, det vill säga med timmestrafik under lågtrafik, vardagar. Linje 847 ska ses som en förstärkning och förlängning till pendeltåget. Linje 861 är viktig för arbetspendling till Stockholm. Nynäshamn är i en expansiv fas och kommunens tillgänglighet och tillhörighet till Stockholm är viktig. Då måste även kollektivtrafiken vara attraktiv. Remissens förslag tillsammans med beskedet om indragna avgångar på pendeltåget får betydande konsekvenser för alla nynäshamnare som arbetspendlar till Stockholm. Nynäshamns kommun vill även lyfta behovet av turer till och från Stockholms central vilket borde vara möjligt när ett nytt busskörfält på Johanneshovsbron öppnar. Kommunen önskar även att linje 861 (Nynäshamn - Gullmarsplan) kompletteras med ett antal omvända avgångar för arbetspendling till kommunen. Den långa restiden med pendeltåg gör troligtvis att många väljer bilen för arbetsresor till Nynäshamn. En omvänd linje 861 kan bidra till att överföra en del bilister till kollektivtrafiken. Både kommunen och det lokala näringslivet ser ett stort behov av förbättrade möjligheter att arbetspendla till Nynäshamn. Under sommaren 2015 redovisas två avstängningar av Nynäsbanan på grund av banarbete, dubbelspårarbete mellan Tungelsta- Hemfosa och utbyggnad av stationen Vega. Det har inte redogjorts för hur ersättningsbussar ska sättas in, det vore önskvärt. Nynäshamns kommun ställer sig bakom förslaget att pröva en ny sjölinje Arholma – Nynäshamn och förutsätter att utvärdering sker i samråd med kommunen. Birgitta Elvås kommunchef Anna Eklund planeringschef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 26(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 41 2014/0234/422 § 41 Yttrande över samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön Ärendebeskrivning Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för att uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. Åtgärdsprogrammet riktar sig till andra myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god miljöstatus. Samrådet pågår mellan 1 februari till 30 april 2015. Nynäshamns kommun har begärt och fått förlängd svarstid till den 8 maj. Ett förslag till yttrande kommer att färdigställas och tas upp för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att delegera till kommunstyrelsens arbetsutskott att avge yttrande över åtgärdsprogram för havsmiljön med miljökonsekvensbeskrivning. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (1) Sid Ärendenummer: 2014/0234/422 Handläggare: Anna Eklund 2015-03-30 Kommunstyrelsen Yttrande över samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön Förslag till beslu Kommunstyrelsen beslutar att delegera till kommunstyrelsens arbetsutskott att avge yttrande över åtgärdsprogram för havsmiljön med miljökonsekvensbeskrivning. Ärendebeskrivning Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för att uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. Åtgärdsprogrammet riktar sig till andra myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god miljöstatus. Samrådet pågår mellan 1 februari till 30 april 2015. Nynäshamns kommun har begärt och fått förlängd svarstid till den 8 maj. Ett förslag till yttrande kommer att färdigställas och tas upp för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Birgitta Elvås kommunchef Postadress Besöksadress Anna Eklund planeringschef Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 27(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 42 Au § 42 201§5/0038/422 Samråd inom vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Ärenebeskrivning Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande över remissen i enlighet med Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Kommunstyrelseförvaltningen 1 (1) Sid Ärendenummer: 2015/0038/422 Handläggare: Anna Eklund 2015-03-27 Kommunstyrelsen Samråd inom vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande över remissen i enlighet med Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Bakgrund Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. Birgitta Elvås kommunchef Postadress Besöksadress Anna Eklund planeringschef Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Hanna Lilja Tjänsteskrivelse Diarienummer: 2012-0963 2015-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Nynäshamns kommun Yttrande över remiss Samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden 2015-2021. Sammanfattning Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, och att dessa ska samrådas inom vattendistriktet. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. I jämförelse med föregående vattenförvaltningscykel har åtgärdsprogram och kunskapsunderlag förbättrats avsevärt. Kommunerna har i åtgärdsprogrammet med tillhörande specifika bilagor för den egna kommunen, fått mer konkreta ansvarsområden när det gäller vattenförvaltning. Detta gäller även för övriga myndigheter som berörs i dokumenten. Förvaltningen har framfört ett antal förbättringsåtgärder på dokumenten, samt framfört frågor gällande de vatten som berör Nynäshamn. Förvaltningen vill särskilt betona följande: • Att tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska vara uppnådd flytta till 2027 från tidigare 2021. • Att tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för vattenförekomsterna Fitunaån och Västra Styran också får framskjuten tidsfrist. • Att vattenmyndigheten motiverar varför tre nya vattenförekomster föreslås i kommunen. • Att avrinningsområdena får en förfinad indelning i VISS, samt att det ges möjlighet att kunna se åars och kustvattenförekomsters totala avrinningsområde i VISS. Beslutsunderlag • Förslag på åtgärdsprogran för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 • Förslag på förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 • Förslag på miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 20152021 1 (12) 2(12) • • • • Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram 2015-2021 för Norra Östersjöns vattendistrikt Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten Bakgrund Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, och att dessa ska samrådas inom vattendistriktet. Nuvarande styrdokument gäller för perioden 2009-2015. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. Vattenförvaltningen har sin grund i EU:s ramdirektiv för vatten och arbetet sker i sexårscykler. Direktivet syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna god ekologisk status samt god kemisk status för ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten), samt god kemisk och god kvantitativ status för grundvatten. Målsättningen är att dessa miljökvalitetsnormer ska vara nådda i slutet av 2015, men många vatten har fått tidsfrist eller lägre krav på grund av tekniska förhinder, orimliga kostnader eller naturliga förhållanden. I Norra Östersjöns vattendistrikt är det mest omfattande miljöproblemet övergödning av ytvatten, följt av miljögifter och fysiska förändringar. För grundvatten är problemen inte lika stora, men det förutspås finnas stora risker med otillräcklig kemisk kvalitet framöver. Åtgärdsprogrammet Nedan sammanfattas de åtgärder som kommunen berörs av i åtgärdsprogramet, därefter besvaras de frågor som vattenmyndigheten ställer angående åtgärdsprogrammet följt av övriga synpunkter. Slutligen framförs synpunkter för de specifika åtgärdsprogrammen som kommunen berörs av. Kommunernas åtaganden i åtgärdsprogrammet 1. Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. 2. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa 3(12) miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. 3. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. 4. Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. 5. Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. 6. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. 7. Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. 8. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa 4(12) miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. 9. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Kommentarer på de åtgärder som riktas till kommunerna Förvaltningen anser att det är bra att man brutit ner de tidigare åtgärderna, förtydligat dessa samt utökat med ytterligare åtgärder. Nynäshamns kommuns tillsynsförbund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund kommer kommentera de åtgärder som berör tillsyn, men generellt kan sägas att förvaltningen välkomnar de åtgärder som berör tillsyn då åtgärd 32 i nuvarande åtgärdsprogram är lite för allmänt beskriven. I övrigt anser förvaltningen att nya åtgärder som nummer 5 och 9 är viktiga, men är fundersamma över hur finansieringen av detta ska ske, samt om exempelvis odling av marina substrat verkligen ligger inom ramen för vad kommunerna ska genomföra själva? Att som i åtgärd 5b utse områden lämpliga för t.ex. odling av marina substrat är däremot helt rimligt. En förutsättning för att få till stånd det som föreslås i framförallt åtgärd 5 är att finansieringen kan lösas, varför det är oerhört viktigt att det finns tillräckligt med statliga medel eller andra bidrag för kommunerna att söka. Detta är särskilt viktigt för små kommuner som exempelvis Nynäshamn. För flera av åtgärderna behöver kommunerna invänta handledningar från andra myndigheter innan det konkreta arbetet kan påbörjas. Förvaltningen vill framföra vikten av att dessa handledningar tas fram i tid för att inte arbetet ska försenas. Nynäshamns kommun har under innevarande förvaltningscykel genomfört/påbörjat följande åtgärder för förbättrad vattenkvalitet i kommunen. • Framtagande av VA-plan (Va-strategi och VA-utvecklingsplan). Beslutad 2014. • Skickat in förslag på utökade vattenskyddsområden 2008 – väntar fortfarande på beslut från länsstyrelsen. • Antagit en dagvattenpolicy. Beslutad 2009. • Förslag till vattenplan. Påbörjad och förväntas beslutas inom ett år. • Borsttvätt installerad i gästhamnen – ny 2011. Äldre installation funnits på platsen sedan 2000. • Latrintömningsstation för fritidsbåtar – ny sedan 2010. Äldre installation funnits på platsen sedan 2000. • Varit med att starta Himmerfjärdens och Kaggfjärdens vattenråd 2012. • Bidragit till restaurering av Östra Styrans våtmarker. Avslutas under 2015. Frågor som vattenmyndigheten önskar ha svar på: Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? 5(12) Detta är inte helt tydligt, men i huvudsak gör det det. Man behöver vara insatt i frågan för att ha en uppfattning, vilket också påpekas i läshänvisningen. Det hade varit pedagogiskt med bildexempel. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, detta framgår, men det blir rörigt när man delar upp detta på två olika kapitel, d.v.s. dels kapitlet ”Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt” och dels ”Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande”. Däremot är det bra att man sammanställer vilka styrmedel som ska användas/åtgärder de olika myndigheterna och kommunerna ska göra per ”förorenare” under avsnittet: ”Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem”. Exempelvis gällande enskilda avlopp eller jordbruk när man beskriver övergödningsproblematiken. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Detta fram- går tydligt i avsnittet ” Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem”. Bra tabeller under rubriken ”Sammanställning av fysiska åtgärder och koppling till åtgärder riktade till myndigheter och kommuner” som sammanfattar de åtgärder som de olika myndigheterna, samt kommunerna ska vidta enligt förslaget och hur dessa hör ihop. Exempelvis tabell A5 är mycket bra då den ger en översikt över vad som ska göras, vilken reduktion åtgärden ger, samt vilka som ansvarar för att åtgärden genomförs. Tabellerna hade gärna kunnat kompletteras med en summering längst ned om åtgärderna är tillräckliga för att uppnå reduktionsmålet, t.ex. i fallet övergödning. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Nej, men i flera fall kommer denna fråga besvaras i de vägledningar som ska tas fram av t.ex. havs- och vattenmyndigheten, boverket och länsstyrelsen. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det framgår inom vilka sektorer åtgärderna ska genomföras, men inte mer platsspecifikt än så. Detta är dock i viss mån tydligare beskrivet i databasen VISS. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det framgår mycket tydligt när vissa åtgärder måste vara genomförda för att målen ska nås. Detta är tydligast i slutet av varje specifikt åtgärdsprogram. I flera fall måste exempelvis kommunerna invänta vägledningar som ska tas fram av andra myndigheter, eller invänta beslut. Nynäshamns kommun väntar fortfarande på beslut från länsstyrelsen om utökade vattenskyddsområden som vi skickade in 2009. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Tittar man i innehållsförteckningen förväntar jag mig att hitta svaret på denna fråga under rubriken ”Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem” Där står inledningsvis: Konsekvensanalysen innefattar en kostnads- och miljöeffektuppskattning av styrmedel och fysiska åtgärder. Därefter visas samhällets vinst (nytta) av att genomföra åtgärderna och nå målet god status i vattenförekomsterna. Till sist analyseras fördelningseffekter för de föreslagna åtgärderna. Dock är detta inte tydligt. Jag hade gärna sett en indelning av rubriker enligt den som står i kursiverat här ovan, men det finns inte utan konsekvenserna är indelade efter de 6(12) specifika åtgärderna där man delar in kostnaderna i administrativa och fysiska kostnader, medan konsekvenserna är rubricerade som ”Effekter på miljökvalitetsnormer” och ”Övriga konsekvenser”. Det är inte helt tydligt vad samhället tjänar på att åtgärderna genomförs utan mer hur det påverkar normerna och miljön i stort. Bör förtydligas! Däremot en mycket bra sammanfattande tabell för varje miljöproblem, t.ex. tabell F 16, men som inte belyser samhällsnyttorna, utan bara kostnader och miljöförbättringar. Samhällsnyttan behöver inte nödvändigtvis beskrivas i monetära termer, utan en enkel punktlista vilka positiva och negativa konsekvenser som åtgärden ger samhället räcker. Detta görs i viss mån i slutet av varje miljöproblem, men kunde vara tydligare redan när åtgärdena beskrivs. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Detta är tydligt. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Avsnittet ” Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem” besvarar flera av ovansåtende frågor. Övriga kommentarer på åtgärdsprogrammet Generellt kan sägas att man i detta åtgärdsprogram förtydligat och brutit ner åtgärderna ytterligare jämfört med nuvarande styrdokument. Detta gäller för samtliga myndigheter samt kommunerna. För kommunernas del föreslås nio åtgärder till skillnad från tidigare sex. Stor vikt har lagts på utökad tillsyn, samt att man kompletterat med flera nya åtgärder, exempelvis fiskvandringsvägar och kompletterande åtgärder för vattenförekomster där övriga åtgärder inte kommer att räcka till. Ett exempel på en sådan vattenförekomst i Nynäshamns kommun är Västra Styran där man räknar med att åtgärder inom VA, tillsyn och jordbruksåtgärder inte kommer att göra att miljökvalitetsnormerna uppnås. Något märkligt att en sammanfattning av åtgärdsprogrammet ligger i förvaltningsplanen och inte i själva åtgärdsprogrammet. Bra att man tar upp boverkets roll mer specifikt än tidigare eftersom kommunerna behöver en tydlig vägledning om hur man ska förhålla sig till miljökvalitetsnormerna i planläggning och prövning. Dock berörs mest översiktsplaneringen och knappt detaljplaneringen vilket är just det som kommunerna brottas främst med inom vattenförvaltningen. Specifika åtgärdsprogram Till åtgärdsprogrammet finns tre bilagor som berör Nynäshamns kommun: • Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde • Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden • Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten Generella kommentarer på de specifika åtgärdsprogrammen: För att förtydliga vilket område åtgärdsprogrammen riktar sig till skulle det vara bra att tidigt se en karta över området, gärna på framsidan. 7(12) Samtliga åtgärdsprogram har bra sammanfattningar i början av dokumenten. En viktig aspekt att belysa är att samtliga uträtade vattendrag i Sverige inte kan återgå till ursprungsläget då de slingrade sig fram i landskapet. Med tanke på att vi i fortsättningen kommer behöva bedriva matproduktion och att denna ska kunna ske i tillräckligt stor skala är detta tyvärr en utopi. Det är heller inte rimligt att anta att samtliga sänkta sjöar ska återgå till ursprungsläget framöver, utan avvägningar måste göras. I Nynäshamns kommun är dessa problem mycket utbredda. I kommande åtgärdsprogram skulle det vara uppskattat om en bedömning görs för varje enskild vattenförekomst hur och i vilken omfattning den eventuellt ska återställas för att uppnå miljökvalitetsnormen. Komplettera de vattenförekomster där endast vattnets ID är utskrivet med ett vanligt namn, alternativt åtminstone vilken kommun vattenförekomsten ligger (detta gäller främst texterna om grundvatten). När endast ID är utskrivet leder det till onödigt extraarbete eftersom det är omöjligt att hålla koll på vilket ID alla vattenförekomster har. Borde inte installerande av toatömningsstationer finnas med bland de genomförda eller planerade åtgärderna när det gäller övergödning? I Nynäshamn finns en borsttvätt som installerades 2011 och en latrinavfallsstation som installerades 2010. Dock har äldre installationer av bägge slag funnits på platsen sedan 2000. Det är mycket bra att man i slutet av åtgärdsprogrammen sammanställer i vilken ordning de olika myndigheterna och kommunerna måste vidta åtgärder, samt när de måste vara genomförda. Förvaltningen hade gärna sett en motivering till varför tre nya vattenförekomster föreslås i kommunen. Under kapitlet Otillräckligt dricksvattenskydd finns tabeller som anger vattenskyddsområden av olika slag. Dessa verkar inte stämma överrens med verkligheten och är relativt svårtolkade då rubriksättningen för de olika skydden inte överensstämmer med rubriker i VISS. Uppgifterna i tabellerna bör stämmas av med Nynäshamns kommuns VA-avdelning. Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde Åtgärdsprogrammet berör kommunens västra delar. Inom åtgärdsområdet benämns Fitunaån och Västra Styran flera gånger som vattenförekomster som har det särskilt problematiskt. Tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare 2021. Detta välkomnar förvaltningen då utsjöpåverkan på kustvattnen är mycket stor. Förvaltningen anser dock är det är alltför optimistiskt att hinna uppnå miljökvalitetsnormerna i t.ex. Fitunaån och Västra Styran inom utsatt tid och skulle vilja att dessa också får framskjuten tidsfrist. Kommunen kommer genomföra en inventering av enskilda avlopp under de två kommande åren i Himmerfjärdens avrinningsområde och hoppas att detta 8(12) ska ge en stor positiv påverkan när det gäller minskade utsläpp av näringsämnen. Däremot är det mycket svårt att vi ska hinna med att vända övergödningstrenden för denna å och sjö om inte tillsynsvägledningen för t.ex. jordbruk snabbt kommer till stånd och att lantbruket bidrar med sin del. Enligt figur 7, sida 21 ska den största reduktionen av fosfor i hela åtgärdsområdet göras Fitunaåns avrinningsområde i Nynäshamns kommun (943 kilo). Denna karta skulle må bra av ett förtydligande. Visar den hur mycket fosfor som ska reduceras för att åstadkomma god status i Fitunaån eller i kustvattnet som den mynnar i? Och varför har man inte tittat på vad samtliga delavrinningsområden som har avrinning, även diffus sådan, till kustvattnet ska reducera? På kartan sida 29 (figur 10) har man pekat ut vandringshinder. Här känns det som att informationen behöver uppdateras. I Grimstaåns utlopp i Grimstaviken har förvisso grävareten gjorts, men det finns ingen damm där som hindrar fiskvandring. I så fall beror det snarare på låg vattenföring. Vidare finns inte så många dammar längs Dyån/Fitunaån som är utmärkt på kartan heller. Åtminstone inte när en vattendragsvandring genomfördes av kommunen 2011 längs merparten av sträckan. Tabell 7 på sida 33 skulle gärna kompletteras med en karta så att man ser vart dessa åtgärder föreslås (åtgärder för konnektivitet och morfologiska förändringar). Stockholms södra mellersta skärgård och Östra Södertörn och Hårsfjärden Åtgärdsprogrammet berör kommunens östra delar. Även i detta åtgärdsprogram har tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare 2021, vilket förvaltningen välkomnar då utsjöpåverkan på kustvattnen är mycket stor. På sida 21 nämns Nynäsfjärden – detta är en benämning som inte känns bekant. Är det vattenförekomsten Nynäshamn man menar? Hur har man tänkt angående karta 8 på sidan 22? Anser man att hela Muskån/Hammerstaåns avrinningsområde inte behöver förbättringsåtgärder, utan att det endast är Lillån norr om Muskan som behöver reducera näringsförluster? Varför har man inte räknat med hela Muskån/Hammerstaån (när förvaltningen benämner denna inkluderar man hela åns avrinningsområde, d.v.s. ända upp till Vädersjön) när det gäller klassning av fysiska förändringar (figur 10)? I Muskån, d.v.s. mellan Muskån och utloppet i havet är vattendraget relativt opåverkat gällande uträtning, dock finns flera vandringshinder kvar. Däremot är Lillån och övriga vattendrag som ingår i det totala avrinningsområdet för Muskån/Hammerstaån uträtade och passerar t.ex. genom Lövsjön som har sänkts i flera omgångar, vilket är stora fysiska förändringar. Detta borde kompletteras till slutversionen. Hänvisa gärna till nästkommande karta (figur 11) för information om vilka problemen är som avses i figur 10. 9(12) På sida 33 står: ”En ev. utrivning av sjön Muskans reglerdamm och återskapande av en ”naturlig” sjönacke kommer dock, utöver att förbättra konnektivitet, även att förbättra sjön och åns hydrologi”. Förklara gärna vad en sjönacke är för något. Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten I detta åtgärdsprogram berörs i huvudsak Nynäshamns kommuns ytterområden i skärgården: Torö, Öja, Järflotta samt de mindre yttre öarna. I åtgärdsprogrammet föreslås förlängd tidsfrist för vattenförekomsten Stockholms skärgårds s kustvatten till 2027 på grund av naturliga förhållanden, medan Asköoch Krabbfjärden har kvar samma tidsfrist som tidigare, dvs till 2021. Vad beror detta på? Samtliga tre kustvatten har problematik med övergödning och svårigheterna med att klara denna eftersom de alla har stor utsjöpåverkan från Östersjön. Nynäshamns kommun vill se en förskjuten tidsfrist till 2027 för både Asköfjärden och Krabbfjärden på samma grunder som för Stockholms skärgårds s kustvatten, samt övriga kustvatten inom åtgärdsområdet för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem. Förvaltningsplan Nedan besvaras de frågor som vattenmyndigheten ställer angående förvaltningsplanen och följs därefter av övriga synpunkter. Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? Dokumenten och VISS ger mycket god information, men kan vara svårnavigerade. För att besvara frågorna till åtgärdsprogrammet krävdes en del letande innan hittar rätt ställe återfinns i dokumentet. För övrigt är det märkligt att det finns en sammanfattning av åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanen, men inte tvärt om. Förvaltningen skulle gärna se en förfinad indelning av avrinningsområden i VISS. Det skulle uppskattas att det fanns ett avrinningsområde för varje vatten, samt att åarnas samt havsområdenas hela avrinningsområden fanns avgränsade och var klickbara i VISS. Det gör det inte idag, utan handläggare får själv räkna ut vilka delavrinningsområden som totalt sett hör till samma åsystem respektive havsområde, vilket inte är att föredra då dessa kan skilja sig ganska stort i och med att kustområdena till stor del har tillrinningsområden med diffus avrinning och därmed inte räknas med i avrinningsområdet till de olika vattendragen. Ytterligare ett önskemål i VISS är att kommungränser och de andra administrativa indelningarna ska kunna läggas överst bland skikten, alternativt att samtliga skikt kan göras transparanta. I nuläget hamnar kommungränserna underst och går inte att se genom andra skikt som exempelvis kemisk status. Det skulle även vara oerhört smidigt om all information som berör vatten samlade i en databas, det vill säga VISS. Nu finns både VISS, länsstyrelsens WebbGIS, ”Åtgärder i vatten”, trafikverkets kommande databas osv, osv. Detta gör vattenplaneringen i kommunen svårarbetad och oöverskådlig. Om relevant information finns i både VISS och de övriga databaserna är det bra att hänvisa till det i förvaltningsplanen så att det går att undvika ett skiftande mellan olika karttjänster eller vara rädd att någon information missas. 10(12) Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Förvaltningsarbetet beskrivs på ett ganska ingående sätt med metoder och tillvägagångssätt. Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta? Beskrivningen om hur man gör bedömningarna är mycket tydlig. Däremot verkar bedömningar gjorts olika för exempelvis kustvattenförekomster – se kommentar ovan gällande de specifika åtgärdsprogrammen. Generella kommentarer på förvaltningsplanen: På sida XII nämns en samverkansstrategi, men denna går inte att hitta varken i referensmaterialet i förvaltningsplanen eller på vattendistriktets webbplats. I figur A2 på sida 1 förvaltningsplanen verkar felaktiga årtal skrivits in på tidsaxeln. En viktig aspekt som tas upp i förvaltningsplanen är klimatanpassning och hur den påverkar vattenkvaliten. Dock kunde avsnittet ”Klimatanpassa vattenförvaltningen” på sida 5 utvecklas lite mer och även hänvisa till avsnittet ”Klimatförändringar” på sidorna 107-108 . I förstnämnda avsnitt nämns ingenting om torrare perioder framöver, ökad erosion, ökad urlakning av näringsämnen, behov av bevattning o.s.v., utan fokus ligger enbart på översvämning. Det är bra att man på sida 6 nämner att informationsarbetet behöver utvecklas och att det ska ske tillsammans med andra myndigheter och kommuner. På sida 7 står: ” Det finns planer på att göra en ny indelning av vattenförekomster och vattentyper inför nästa vattenförvaltningscykel. Den nya indelningen behöver vara på plats redan under 2016 om all information ska kunna knytas till rätt vatten och statusbedömningarna ska kunna genomföras i tid.” Detta får gärna utvecklas med förklaring till varför vattenmyndigheten vill göra detta och sedan ge motiveringar för varje ny vattenförekomst och vattentyp i respektive åtgärdsprogram. Karta C1 på sida 25 som visar vattenråd och andra samverkansorgan på avrinningsområdesnivå i vattendistriktet är lite svårtolkad och behöver förtydligas. Detta eftersom man delvis visar vattenvårdsområde inklusive avrinningsområde men även utan. Exempelvis visas endast berört vattenområde för Himmerfjärdens och Kaggfjärdens vattenråd, men inte det tillhörande avrinningsområdet på land. Det är bra att bristerna inom miljöövervakningen blir belysta. En sammanställning av vilka områden som bevakas och inom vilka områden bevakningen fortfarande är bristfällig är önskvärd och bör tilläggas till slutversionen. Det är synd att utsjöpåverkan och internbelastning inte finns med i övergödningsanalyser (s. 78). Detta bör kompletteras till efterkommande förvaltningscykel om detta inte är möjligt att få med till kommande cykel. 11(12) På karta C11 på sida 71 visas att kustvattenförekomsten Mysingen är den enda vattenförekomsten inom Nynäshamns kommun som inte uppnår god kemisk status exklusive kvicksilver. Dock finns även Krabbfjärden med när man tittar i VISS. På sida 81, karta C13 visas att kustvattenförekomsten Mysingen har punktkällor som bidrar till övergödningen. Dock går det i VISS bara att finna att punktkällorna bidrar till eventuella miljögifter och inte övergödning. Om det är Nynäshamns avloppsreningsverk som avses bör detta kompletteras i VISS. Det skulle vara önskvärt om även Stockholms län tittade på flödes-, konnektivitets- och morfologiska förändringar. I dagsläget är nästan inga vattenförekomster undersökta i länet, varav ingen i Nynäshamns kommun. På sida 93 nämns att: ”I en databas över vandringshinder finns drygt 400 vägtrummor registrerade men detta är troligen en underskattning, då ingen heltäckande inventering gjorts i vattendistriktet.” Däremot har länsstyrelsen i Stockholm gjort inventeringar av vandringshinder, vilket går att läsa under de specifika vattenförekomsterna i VISS, men dessa uppgifter finns inte tillgängliga bland skikten i databasen, förslagsvis under Åtgärder och Påverkan -> LST Biotopkartering vandringshinder. I VISS kommenteras att alla läns karteringar inte finns inlagda utan att detta ska kompletteras under 2013. Om denna komplettering inte har genomförts borde detta förklaras och självklart också genomföras. Miljökvalitetsnormer Förslaget till miljökvalitetsnormer är en lång tabell som listar samtliga vattenförekomster inom vattendistriktet. Trots att vattenförvaltningen inte ska utgå från kommungränser utan avrinningsområden skulle det ändå vara uppskattat om denna tabell kunde göra det, alternativt indelas på länsnivå eller avrinningsområdesnivå (åtgärdsområdena), istället för bokstavsordning som i nuläget. Som kommun vill man gärna få en snabb överblick över ”sina egna” vatten. Övriga kommentarer gällande miljökvalitetsnormerna har tidigare nämnts bland kommentarerna för de specifika åtgärdsprogrammen. Förvaltningens bedömning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har försökt tillgodose vattenmyndigheten genom att besvara huvuddelen av de frågor som ställs angående de olika dokumenten, samt yttrat sig i övrigt om förslagen. Sammanfattningsvis kan sägas att de olika dokumenten är ett klart förbättrat och förtydligat material jämfört med nuvarande åtgärdsprogram. Förvaltningen har framfört ett antal förbättringsåtgärder på dokumenten, samt framfört frågor till vattenmyndigheten gällande de vatten som berör Nynäshamn. Förvaltningen vill särskilt betona följande: Tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare 2021, utom när det gäller Askö- och Krabbfjärden. Samtliga kustvatten har problematik med övergödning och svårigheterna med att klara denna eftersom de alla har stor utsjöpåverkan från Östersjön. 12(12) Nynäshamns kommun vill se en förskjuten tidsfrist till 2027 för både Asköfjärden och Krabbfjärden på samma grunder som för övriga kustvatten. Förvaltningen anser även att det är alltför optimistiskt att hinna uppnå miljökvalitetsnormerna i Fitunaån och Västra Styran inom utsatt tid och skulle vilja att dessa också får framskjuten tidsfrist. Förvaltningen vill betona att vattenmyndigheten motiverar varför tre nya vattenförekomster föreslås i kommunen. Förvaltningen skulle gärna se en förfinad indelning av avrinningsområden i VISS. Det skulle uppskattas att det fanns ett avrinningsområde för varje vatten, samt att åarnas samt havsområdenas hela avrinningsområden fanns avgränsade och var klickbara i VISS. Det gör det inte idag, utan handläggare får själv räkna ut vilka delavrinningsområden som totalt sett hör till samma åsystem respektive havsområde, vilket inte är att föredra då dessa kan skilja sig ganska stort i och med att kustområdena till stor del har tillrinningsområden med diffus avrinning och därmed inte räknas med i avrinningsområdet till de olika vattendragen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Åsa Engwall Tf miljö- och samhällsbyggnadschef Expediering av beslut till: Akten Miljöstrategen Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 28(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 43 Au § 43 2014/0052/212 Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att lämna yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun. Nynäshamn och Tyresö kommuner angränsar inte till varandra geografiskt men ingår i gemensamma samarbetsorgan och delar en rad intressen. Detta yttrande berör främst de mellankommunala intressena. Synpunkter Tyresö och Nynäshamns kommuner har gemensamma intressen och ingår bägge i samarbetsorgan såsom Södertörnssamarbetet, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF), Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) samt ett nystartat gemensamt projekt med samordnade varutransporter. Nynäshamn och Tyresö tillhör bägge Södertörns och Södertäljes huvudavrinningsområde, vilket visar på vikten av samarbete kommunerna emellan i vattenförvaltningsfrågor. De mellankommunala intressena beskrivs i översiktsplanen men vi ser att detta avsnitt skulle kunna utökas med något fler frågor, till exempel infrastruktur och näringslivsutveckling och genom tydligare beskrivningar av Tyresö kommuns viljeinriktning kring frågorna. I Nynäshamn planeras en av Sveriges största godshamnar, Stockholm Norvik hamn, att byggas ut. Med största sannolikhet kommer gods att levereras från Norvik till Tyresö, det skulle kunna belysas i översiktsplanen. Översiktsplanen har en inbjudande layout. En tydligare innehållsförteckning skulle underlätta läsandet. Nynäshamns kommun förutsätter en fortsatt nära samverkan kommunerna emellan i ovanstående frågor och i de gemensamma organen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande. Samrådsförslaget finns att läsa på: tyreso.se/2035 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (2) Sid Ärendenummer: KS/2015/0052-212 Handläggare: Anna Eklund 2015-03-27 Kommunstyrelsen Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande. Bakgrund Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att lämna yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun. Nynäshamn och Tyresö kommuner angränsar inte till varandra geografiskt men ingår i gemensamma samarbetsorgan och delar en rad intressen. Detta yttrande berör främst de mellankommunala intressena. Synpunkter Tyresö och Nynäshamns kommuner har gemensamma intressen och ingår bägge i samarbetsorgan såsom Södertörnssamarbetet, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF), Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) samt ett nystartat gemensamt projekt med samordnade varutransporter. Nynäshamn och Tyresö tillhör bägge Södertörns och Södertäljes huvudavrinningsområde, vilket visar på vikten av samarbete kommunerna emellan i vattenförvaltningsfrågor. De mellankommunala intressena beskrivs i översiktsplanen men vi ser att detta avsnitt skulle kunna utökas med något fler frågor, till exempel infrastruktur och näringslivsutveckling och genom tydligare beskrivningar av Tyresö kommuns viljeinriktning kring frågorna. I Nynäshamn planeras en av Sveriges största godshamnar, Stockholm Norvik hamn, att byggas ut. Med största sannolikhet kommer gods att levereras från Norvik till Tyresö, det skulle kunna belysas i översiktsplanen. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(2) Översiktsplanen har en inbjudande layout. En tydligare innehållsförteckning skulle underlätta läsandet. Nynäshamns kommun förutsätter en fortsatt nära samverkan kommunerna emellan i ovanstående frågor och i de gemensamma organen. Birgitta Elvås kommunchef Anna Eklund planeringschef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 29(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 Au § 44 2015/0061/212 § 44 Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Trosa kommun Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över samrådsförslag till ny översiktsplan för Trosa kommun. Nynäshamn och Trosa kommuner angränsar varandra till havs väster om Torö och i ett stråk söderut. Detta yttrande berör de mellankommunala intressena. Synpunkter I Nynäshamns kommuns översiktsplan (2012) pekas följande mellankommunala intressen ut som berör Trosa: Havsmiljöer, marina reservat och vattenkvalitet, riksintressen för farled och energiproduktion (vindkraft till havs). I det samrådsförslag som nu föreligger vore det bra med en motsvarande beskrivning ur Trosa kommuns perspektiv, vilket saknas. Utöver ovanstående ser vi även att färjetrafik som binder samman Nynäshamn och Trosa bör eftersträvas då det skulle gynna besöksnäringen i båda kommunerna. I Nynäshamn planeras en av Sveriges största godshamnar, Stockholm Norvik hamn, att byggas ut. Sannolikt kommer gods att transporteras vidare till Trosa från Norvik. Nynäshamns kommun förutsätter en fortsatt nära samverkan kommunerna emellan i ovanstående frågor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande. Samrådsförslag finns att läsa på: www.trosa.se/Bygga-Bo-Utveckling/samhallsplanering/Oversiktsplan-2015/ Kommunstyrelseförvaltningen 1 (2) Sid Ärendenummer: KS/2015/0061-212 Handläggare: Anna Eklund 2015-03-27 Kommunstyrelsen Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande. Bakgrund Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över samrådsförslag till ny översiktsplan för Trosa kommun. Nynäshamn och Trosa kommuner angränsar varandra till havs väster om Torö och i ett stråk söderut. Detta yttrande berör de mellankommunala intressena. Synpunkter I Nynäshamns kommuns översiktsplan (2012) pekas följande mellankommunala intressen ut som berör Trosa: Havsmiljöer, marina reservat och vattenkvalitet, riksintressen för farled och energiproduktion (vindkraft till havs). I det samrådsförslag som nu föreligger vore det bra med en motsvarande beskrivning ur Trosa kommuns perspektiv, vilket saknas. Utöver ovanstående ser vi även att färjetrafik som binder samman Nynäshamn och Trosa bör eftersträvas då det skulle gynna besöksnäringen i båda kommunerna. I Nynäshamn planeras en av Sveriges största godshamnar, Stockholm Norvik hamn, att byggas ut. Sannolikt kommer gods att transporteras vidare till Trosa från Norvik. Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se 2(2) Nynäshamns kommun förutsätter en fortsatt nära samverkan kommunerna emellan i ovanstående frågor. Birgitta Elvås kommunchef Anna Eklund planeringschef Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida FÖREDRAGNINGSLISTA 30(30) Sammanträdesdatum 2015-04-15 § 45 Au § 45 2015/0015/009 Balanslista Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har sammanställt en redovisning av beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott som ännu inte är verkställda, en balanslista. Under rubriken status åtgärdat redovisas verkställda beslut sedan senaste rapporteringstillfället.
© Copyright 2024