TEMA: ENGAGEMANG
falun.se/ Vårt Falun 3 EN TIDNING FÖR DIG SOM BOR I FALU KOMMUN 2014 TEMA: ENGAGEMANG Att bry sig lite extra #3, SEPTEMBER 2014: Falun centrum för friidrott / Planer och projekt / Koll på droger / Kulturskola för alla / Ny etapp för Resecentrum Falun / Skid-VM närmar sig / Värdighetsgarantier / Bredband på landet / Händer i höst / www.falun.se Foto: Kerstin Lundin Foto: Agneta Barle /I detta nummer Foto: Kerstin Lundin Vad händer här då? Sid 5 Tema: Engagemang. Sid 10–13 Foto: Ted Svensson Falun2015 Foto: Anders Hansson En kulturskola för alla. Sid 6 Foto: Ulf Palm På gång i höst. Sid 8 Foto: Jonny Mattsson Dags för bredband? Sid 18 Foto: Trons Bergbanan rullar. Sid 8 Tips för höstutflykten. Sid 16 Värdighetsgarantier. Sid 17 VÅRT FALUN GES UT AV FALU KOMMUN FYRA GÅNGER OM ÅRET. Ansvarig utgivare: Åsa Hedin, [email protected]. Redaktör: Kerstin Lundin, [email protected]. Art direction och layout: Ryter kommunikationsbyrå. Tryck: MittMediaPrint. Distribution: Svensk Direktreklam. Frågor eller synpunkter på innehållet? Välkommen att mejla till [email protected] eller ring 023-827 22. Nästa nummer: Vårt Falun nr 4 kommer i din brevlåda i december. OMSLAGET, FOTO: Ulf Palm. 2 V Å R T FA L U N Falun och friidrott – en bra kombination. Här en bild från friidrotts-SM 2010 på Lugnet. Svensk Friidrott satsar på Falun Snart kan Falun bli Sveriges andra Kraftcenter för friidrott. Fokus kommer att ligga på sprint och häck och är en del av Svensk Friidrotts satsning ”Fler och bättre”. – Falun är ett naturligt val, säger Stefan Olsson, idrottschef Svensk Friidrott. TEXT: Camilla Sandy. FOTO: Ulf Palm # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 n IDROTT/ Redan nu under höstterminen har projektet tjuvstartat och i januari planeras det dra igång på allvar. – Falun är en av våra orter med Riks idrottsgymnasium och har byggt upp en fantastisk bra infrastruktur med goda träningsmöjligheter både sommar och vinter. Här finns kompetenta tränare, en stabil och väl fungerande organisation och framför allt är Falun en kommun som verkligen gillar idrott och ser värdet i att satsa, säger Stefan Olsson. Spetsa elittanken I dag går 38 elever på friidrottsgymnasiet i Falun, 25 av dem på riksidrottsplatser och 13 på NIU, nationell idrottsutbildning. Dessutom finns 24 aktiva friidrottare direkt kopplade till Dala Sports Academy. Svensk Friidrotts plan med Kraftcenter är att spetsa elittanken och stötta talangfulla aktiva och tränare på väg till internationell elitnivå. ”Här finns kompetenta tränare, en stabil och väl fungerande organisation …” Dessa ska även funka som ett resurscenter för lokala friidrottsmiljöer i hela Dalarna för att skapa såväl elit som bredd. – Det här är oerhört positivt. Vi har jobbat med det i flera år och att det nu blir verklighet är så klart fantastiskt roligt, säger Bengt-Erik ”Benke” Blomkvist, tränare vid Faluns friidrottsgymnasium. Stefan Olsson, Svensk Friidrott. I dag delar Blomkvist och Torbjörn Eriksson på en halvtidstjänst som tränare och vid års skiftet växlar de upp till heltid. Just nu pågår förberedelser för hur Faluns Kraftcenter ska utvecklas. Även en tränarfortbildning i sprint och häck ska startas upp. – Mycket av resurserna har vi redan i form av Dala Sports Academy och även Livi och nu blir vi ett slags serviceorgan till Svensk Friidrott. Vi kan se fram emot en riktigt spännande höst och vinter, säger Benke Blomkvist. n Spännande höst 3 falun.se/ Alkoholkonsumtionen minskar bland ungdomar i Sverige. Samtidigt ökar användningen av droger som hasch, marijuana och Spice. – Det dricks mindre, men röks mer. Situationen i Dalarna skiljer sig inte från övriga delar av landet, berättar narkotikapolisen Mikael Hesselrud. TEXT OCH FOTO: Kerstin Lundin HASCH, MARIJUANA OCH SPICE ÖKAR Håll utkik efter tidiga tecken n UNGDOMSHÄLSA/ I början av september /Fakta (källa: drugsmart.com) arrangerade Falu kommun två informations träffar för föräldrar med elever i årskurs 7. – I den här åldern händer det mycket i ung domarnas liv. Många byter skola, träffar nya kompisar samtidigt som de är mitt uppe i puberteten, säger Ulrika Gustafsson-Lindberg som jobbar vid socialförvaltningens öppen mottagning Dialogen. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för hasch och marijuana som kommer ifrån växten Cannabis Sativa. Riskerna med cannabis är framförallt att det påverkar tänkandet och hjärnan, särskilt hos tonåringar. Några exempel är problem med minne, svårt att lära sig nya saker, problem med uppmärksamhet och depression. Missbruket kan orsaka ångest, förvirring, försämrad motorik och vanföreställningar. Snabb förändring Informationsträffarna för föräldrar med elever i åk 7 ingår i ett större antidrogprojekt som Falu kommun genomför tillsammans med polisen. Idén till föräldrainformationen kom från en pappa vars son råkade illa ut ifjol. Pappan, som vill vara anonym, var själv med vid de två träffarna och berättade om sonen, den sociale idrottskillen som förändrades när han började sjuan. Föräldrarna förstod först inte vad som hände, förändringen skedde på några få månader. Det var när de upptäckte att sonen bar kniv som en skrämmande och extrem här Svårt att prata med din tonåring? va började nystas upp – en härva som berörde Frustrerad? Orolig? Råd och stöd finns att få. elever vid flera skolor i Falun och som inne höll droger, stölder, en förändrad person ”Mest allvarligt är att hot och våld. hjärnan påverkas, både på kort lighet. – Jag önskar att vi – Skolk, sämre betyg och lång sikt. Droger kan göra och en förändrad attityd hade haft mer kun att en person aldrig utvecklar till skolan kan vara skap om droger så en vuxenhjärna” att vi som föräldrar varningssignaler. Likaså kunde ha varit mindre om ens barn slutar med naiva, säger pappan. tidigare intressen, börjar umgås med äldre elev er och kommer med lögner om var man varit Lögner och röda ögon och med vem. Man kan också köra med vissa Narkotikapolisen Mikael Hesselrud vet vilka symboler för droger, till exempel smycken i tecken föräldrar ska vara uppmärksamma på. form av cannabisblad. – Ett sätt att få i sig drogen är att ta ur en Fysiska tecken att vara uppmärksam på är del av tobaken i en vanlig cigarett och fylla på förstorade pupiller, rödsprängda ögon, dålig med exempelvis hasch. Därför kan man bland hygien, hunger, sötsug och muntorrhet. droganvändare ofta hitta cigaretter där man – Mest allvarligt är att hjärnan påverkas, virat ihop papperet på hälften. Så gör inte både på kort och lång sikt. Droger kan göra att en vanlig tobaksrökare. en person aldrig utvecklar en vuxenhjärna. Dro gerna stör helt enkelt den process där ”motor Men de viktigaste tecknen att hålla koll på är framförallt ett ändrat beteende och vägarna” i hjärnan kopplas ihop, förklarar Mikael. 4 SPICE Ett namn för olika substanser som liknar cannabis, så kallade syntetiska cannabinoder som röks. Det består av torkade örter där man har tillsatt den syntetiska cannabinoiden med hjälp av lösningsmedel. Spice kan innehålla många olika typer av substanser och säljas under många olika namn. Eftersom olika lösningsmedel används för att framställa spice får man också andra effekter, som minskad muskelkontroll, ökad reaktionstid och sämre reflexer. Läs mer drugsmart.com can.se drugnews.nu Råd, stöd och behandling Kontakta Dialogen, Falu kommuns öppenmottagning för ungdomar 13–17 år och deras anhöriga. Här gäller sekretess. Kontakten är kostnadsfri. Mottagningstelefon 023-826 04 eller 023-821 57 (023-825 10). Läs mer på falun.se/ socialforvaltningen Om jag som förälder skulle misstänka att min tonåring använder droger, vad gör jag då? Ulrika Gustafsson Lindberg, Dialogen, menar att det första steget är att prata med tonåringen. – Som förälder kan du inte vara blåögd och naiv, samtidigt inte överdrivet miss tänksam – det är en fin balansgång. Ulrika tipsar också om att samarbeta med andra föräldrar. – Ta hjälp av varandra. Säger ditt barn till exempel att hon ska sova hos en kompis, ring föräldrarna och kolla. Annars kan både unga och föräldrar också ta hjälp av oss på Dialogen – ni behöver inte lösa allt på egen hand. Det här är inga enkla frågor. Hos oss får ni professionell hjälp, helt kostnadsfritt och utan registrering. Vi har också föräldra kurser, tipsar Ulrika. n V Å R T FA L U N ÅSGATAN ÅSGATAN ÅSGATAN TECKENFÖRKLARING TECKENFÖRKLARING SOPHUS SOPHUS SOPHUS betongplattor betongplattor MUNKTELLSKA HUSET MUNKTELLSKA HUSET MUNKTELLSKA HUSET Brett trapplopp Brett trapplopp Brett trapplopp öppnar upp öppnar upp öppnar upp mellan den mellan den mellan den övre och den övre och den övre och den nedre delen av nedre delen av nedre delen av parken. parken. parken. grus grus LEK LEK LEK trädäck trädäck rutschbana rutschbana rutschbana LEK LEKLEK WC SERVERING BERGSLAGSG BERGS RÄND BERGSLAGSG LAGSGRÄND RÄND fallskyddsunderlag fallskyddsunderlag platsgjutetgummi gummi platsgjutet bef. träd bef. träd bef. träd plantering plantering sittbänk sittbänk snurrfåtölj snurrfåtöl cafémöbel cafémöbel bef. träd bef. träd bef. träd GEISLERSGRÄND GEISLERSGRÄND GEISLERSGRÄND GEISLERSKA PARKEN - en park PARKEN med lek GEISLERSKA 2011-11-30/rev 14-04-29 2011-11-30/rev 2011-11-30/rev 12-09-07 12-09-07 2. NY VATTENLEDNING gestaltningsförslag gestaltningsförslag gestaltningsförslag 1. GEISLERSKA PARKEN UTESERVERING UTESERVERING UTESERVERING Befintlig utformning Befintlig utformning Befintlig utformning behålls. Planteringar behålls. Planteringar behålls. Planteringar förnyas. förnyas. förnyas. VATTENSPEL VATTENSPEL VATTENSPEL nytt träd bef. träd bef. träd bef. träd Smidesstängsel Smidesstängsel Smidesstängsel öppnas upp så att öppnas upp att öppnas upp såså att park och uteserpark och uteserpark och uteservering blir mer vering blir mer vering blir mer tillgänglig från tillgänglig från tillgänglig från Bergslagsgränd Bergslagsgränd Bergslagsgränd 3314190/Hanna Wikström Johansson 33314190/Hanna Wikström 33314190/Hanna Wikström trädäck med trädäck med trädäck med sittfunktion sittfunktion sittfunktion SCEN SCEN SCEN PLANSKALA SKALA1:200 1:200 PLAN HOLMGATAN HOLMGATAN HOLMGATAN nyplacering placering ny berguven berguven 3. BRIGADEN 4. VASAPARKEN ? å d r ä h r e d n ä Vad h ga håll ån m å p s gg by h oc vs ä gr det Falun satsar offensivt – pel. em ex ra åg n är är H . en n u runt om i komm n 1. Geislerska parken ska utvecklas till en familjevänlig park med vatten spel, trädäck och liten scen. Parken kommer också att ha en lekdel, inriktad på barn i åldern 0–6 år. Det är Falu kommun som tillsammans med Centrala stadsrum, Länsstyrelsen Dalarna och fastighetsägare bestämt hur parken ska se ut. Projektet har försenats och fördyrats, bland annat på grund av arkeologiska utgrävningar, men i höst kommer parken att vara klar. # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 n 2. Den nya vattenledningen mellan Borlänge och Falun knyts ihop. Från våren 2015 kommer Faluborna att få sitt dricksvatten från Lennheden norr om Borlänge. Vattnet tas från Badelundaåsen och håller redan dricksvattenkvalitet. Det enda som behöver göras med vattnet är att ta bort lite mangan och järn i en filteranläggning. Inga kemikalier behöver tillsättas. Läs mer på fev.se n 3. Brigaden är nam- n 4. Vasaparken är planerad, net på Kopparstadens nyaste kvarter. Det ligger strax nedanför regementet och omfattar 89 smålägenheter. Inflyttningen är planerad till våren 2015. Om du är intresserad av att bo här, lämna en intresseanmälan och läs mer på kopparstaden.se men omtvistad. Politikerna har olika syn på om området ska bli park eller bebyggas med bostäder. Också bland kommuninvånarna finns delade meningar om Vasaparken. En del är positiva till en ny, central park, medan andra tycker att parken är dyr och att nya bostäder och parkeringsplatser är viktigare. n Det största och mest omfattande byggprojektet i kommunen just nu är bygget av Resecentrum Falun och utvecklingen av Södra centrum. Läs mer om det på sid 7. 5 falun.se/ Vid årsskiftet bildades Falu kommuns kulturskola. – Det känns otroligt inspirerande och nu ser vi fram emot att få samla dans, musik, drama, konst och slöjdhantverk mitt i stan, säger Ingela Härröd Barksjö, enhetschef. Sanering av PCB n MILJÖ/ Miljöförvaltningen på minner om att det nu är ett lagkrav att ägare till fastigheter (småhus undantagna) som är uppförda eller renoverade under åren 1956–1973, måste kontrollera om det finns PCB i golv och fogmassor i byggnaden. Sanering senast den 30 juni 2014 gäller för byggnader (ej industribyggnader) som är renoverade eller uppförda 1956–1969. Sanering senast den 30 juni 2016 gäller för industribyggnader och byggnader som är renoverade eller uppförda 1970–1973. Om halten PCB är högre än 500 vikt ppm (500 mg/kg) måste bygg naden saneras. Innan saneringen startar ska en anmälan lämnas in till miljönämnden. Eventuell dispens kan sökas hos miljönämnden. Mer information hittar du på falun.se/miljo eller sanerapcb.nu Ingela Härröd Barksjö TEXT OCH FOTO: Kerstin Lundin Kulturskola för Vad hände på mötet? n DEMOKRATI/ När kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller någon av kommunens nämnder haft sammanträde kan du efteråt gå in på falun.se och få en kort rapport från mötet. Du hittar avdelningen ”Vad hände på mötet?” på förstasidan, under rubriken ”Hitta lätt” i högerspalten. Det fullständiga protokollet från varje möte hittar du några dagar senare under rubriken ”Politik och demokrati”. Kommunpriserna – bråttom att nominera n UTMÄRKELSE/ Vet du någon som gjort goda insatser för miljön, tillgängligheten, kulturen eller mångfalden i Falun? Nu är det dags att skicka in förslag på pristagare. Priserna delas ut till en eller flera personer, föreningar, företag eller organisationer som är bosatta eller verksamma i Falu kommun. Skicka din nominering till [email protected] senast 1 oktober. Ange vem du nominerar, varför du nominerar och vilket pris det gäller. Utmärkelserna delas ut vid kommunfullmäktiges sammanträde i december. Läs mer på www.falun.se/ kommunpriser 6 Kulturskolans verksamhet är bred. Här ger några elever en lunchkonsert på Dalarnas museum. n KULTUR/ Kulturskolan har bildats av tre enheter: dans- och musikskolan, Gruv bäckens kulturcentrum och Falu naturskola. Idag håller dans- och musikeleverna till i Haraldsbo, medan konst- och dramaverk samheten finns i Folkets hus – den roströda byggnaden vid Faluån som kommunen köpte i våras av Folkets hus-föreningen. Nu ska lokalerna anpassas till kulturskolans behov och planen är att det ska vara klart för in flytt hösten 2015. I huset ska det bland annat finnas undervisningsrum, danssal, konstverkstad, scener, personalutrymmen och repetitionslokaler. Vad huset ska kallas är ännu inte klart. En namntävling har precis avslutats och det vin nande förslaget presenteras 10 oktober. Alla välkomna Kulturskolans politiskt beslutade uppdrag är att arbeta med Världsarvet, tillgänglighet Falu kulturskola Här ingår tidigare dans- och musik skolan och Gruv bäcken kulturcentrum tillsammans med Falu naturskola. Verksamhet, ett axplock: Undervisning i olika instrument, dans, kör, orkester, pop- och rockband, musikalkurs, teaterskola, konstskola, kulturförskola och skapande söndag. Läs mer på falun.se/kulturskola och hållbar utveckling – en kombi som Ingela gillar. – Världsarvet är en skatt att ösa ur, här finns hur mycket som helst som vi kan använda i vår verksamhet. Hållbar utveckling känns också helt självklart att arbeta med, inte minst för att vi möter många barn och unga. Och tillgänglighet är lika angeläget, till kulturskolan är alla välkomna! Vi utformar både lokaler och verksamhet för att alla ska få chans att delta. Tanken är att de lokaler som det nu skissas på även ska kunna användas av andra aktörer, kanske föreningar och studieförbund. – Kulturskolan kommer inte att använda lokalerna dygnet runt, så det finns utrymme för andra aktiviteter, till exempel studiecirklar för daglediga och pensionärer. Ambitionen är att det ska vara liv och rörelse i huset både dagar och kvällar. V Å R T FA L U N alla ”Världsarvet är en skatt att ösa ur, här finns hur mycket som helst som vi kan använda i vår verksamhet” Ingela Härröd Barksjö. Når många Kulturskolan har idag cirka tusen elever som spelar instrument, dansar, spelar teater, sjunger i kör, spelar i orkester eller skapar konst. Undervisningen är till stor del avgifts belagd, men det finns också gratisaktiviteter, till exempel ”Festlig fredag” för små barn. – Vi har även kompanjonlärare som åker ut till skolorna och har musik eller dans tillsammans med eleverna och klassläraren. På det sättet når vi alla skolor i kommunen, också i alla ytterområden, berättar Ingela som tycker det är viktigt att barnen ska få chans att prova på: – Det finns så många värden med es tetisk verksamhet, inte minst allt det som barnen får med sig ”på köpet”. De lär sig samarbeta, kommunicera, koncentrera sig, visa hänsyn och de utvecklar också sin slut ledningsförmåga. Dags att göra fint framför stationshuset Byggandet av Resecentrum Falun håller tidtabellen. Etapp 3, som innefattar området framför stationshuset och bussterminalen, är nu igång. Samtidigt växer det fram nya gator, gångoch cykelvägar, trottoarer och markytor på hela området. I slutet av året beräknas det mesta av markarbetet att vara klart. TEXT: Peter Dahlkvist SKISS: SWECO n RESECENTRUM/ För några veckor sedan startades etapp 3, som omfattar ytan framför stationshuset. Här blir det torgytor, angörings parkeringar för både bilar och cyklar, plats för taxi, planteringar och anslutande gång- och cykel stråk. Under slutet av året beräknas markytorna att vara i ordning, och i början av år 2015 planeras allt vara klart. Resecentrum Falun är ett jätte projekt som ständigt ger nya utma ningar. Trafiken ska flyta på, gående och cyklister ska kunna ta sig fram på ett säkert sätt, samtidigt som det måste vara en säker arbetsmiljö på ett bygge som hela tiden föränd ras. Den 11 juli öppnades den nya sträckningen av Korsnäsvägen för trafik, vilket uppskattades av många. Projektledningen för Rese centrum Falun, har fått flera frågor om varför det ibland går trögt på delar av Korsnäsvägen, och varför inte gatan har fler filer. Så här säger projektsamordnare Per Grundström: – Tanken bakom byggandet av Resecentrum Falun är bland annat att minska avståndet mellan resecen trum och stadskärnan, samt att pri oritera kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Korsnäsvägen betraktas ”Korsnäsvägen betraktas nu som en stadsgata och inte som en del av en landsväg.” numera som en stadsgata och inte som del av en landsväg. Kapaciteten är testad i en datamodell vilket visar att gatan klarar nuvarande trafik uppräknat med 20 procent. Varför går det ibland trögt i trafiken? – Att det går trögt idag beror på att det fortfarande är en byggplats med ett flertal hinder. Det gäller att alla trafikanter hjälps åt och visar hänsyn mot räddningsfordon. När området är färdigt kommer det att vara betydligt smidigare för all trafik. Under hösten och vintern förut spås stora delar av projektet, etapp 2 och 3 att bli klart. Det handlar bland annat om de flesta mark ytorna, torg, murar, gator, gångoch cykelvägar. Preliminärt så för väntas Knutpunkten öppna för biltrafik i slutet av oktober och bli bussgata i december. Om allt går enligt plan så kan gångpassagen till Tiskenparkeringen och anknytande cykel- och gångbana också öppna under oktober månad. n Spännande projekt på gång Organisatoriskt hör även Falu naturskola till den nya kulturskolan, men naturskolan behåller sitt gamla namn och kommer också i fortsättningen att hålla till på Dikarbacken och Lilltorpet. – Välutbildade och engagerade peda goger är kulturskolans signum. Här finns mycket bra att bygga vidare på och vi kom mer alldeles säkert att kunna utveckla spän nande gemensamma projekt, säger Ingela. n # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 Oktober November/december Hela Parkgatan och Knutpunkten öppnar för biltrafik. Gångpassagen från Tiskenparkeringen blir klar. Trafikljusen vid Korsnäsvägen, Promenaden kopplas in. Nya delen av Åsgatan utanför butikerna förväntas bli klar i november. I mitten av december öppnas gångtunneln vid stationen. 5 01 Årsskiftet 2014/2 Gator samt gångoch cykelvägar i hela Södra centrum klara. Den nya bussgatan Knutpunkten klar. Sommaren 2015 Nya bussterminalen klar. 7 falun.se/VM Den 2 september kunde Lugnets bergbana slutbesiktigas. Invigning sker under hösten och snart öppnar banan för allmänheten. Nu rullar bergbanan på Sista augusti var bygget klart och den 2 september kunde den slutbesiktigas. Nu är Falubornas egen bergbana snart redo att ta emot allmänheten. – Banan kommer fungera som transport men är också en viktig attraktion för besökare på Lugnet, säger Liselotte Jonsson, vd för Lugnet i Falun AB. n VM/ Bygget av Lugnets bergbanan har gått helt enligt plan. Snart kan ca 20 personer åt gången ta plats i vagnen och åka ungefär en halv kilometer upp till hoppbackstornet. En enkel tur tar cirka sex minuter. – Vi planerar en invigning under hösten och från november hoppas vi kunna ha öppet alla dagar i veckan, säger Liselotte Jonsson. När banan väl öppnar för allmänheten kommer biljetter att säljas i Lugnets reception. – Rent praktiskt går det till så att du köper en biljett som du kan ”läsa in” dig med antingen vid topp- eller dalstationen. Du kommer då in i vänt rummet och sen fungerar banan som en vanlig hiss där du trycker på ”kom hit-knappen”, säger Henrik Belin, byggprojektledare för bergbanan. Smidigt för hopparna TEXT: Camilla Sandy FOTO: Ted Svensson Falun2015 8 Falubor och turister är bergbanans stora vinnare året runt men under VM-perioden är den främst På falun.se/lugnet kan du se hur det såg ut när Henrik Belin filmade sin premiärresa. till för de tävlande i backhoppning och nordisk kombination. Tidigare har funktionärer fått köra upp hopparna med bil men nu blir det alltså betydligt smidigare för alla inblandade. – Bergbanan kommer att underlätta rejält för de som tävlar, både nu under VM och vid andra V Å R T FA L U N ”Var ute i god tid” Att VM blir en folkfest med mycket publik innebär att hela Falun med omnejd kommer att påverkas trafikmässigt. – Det gäller att planera sin resa och åka i god tid eftersom alla transporter kommer att ta längre tid än normalt, säger Björn Floresjö, trafikansvarig på Falun2015. TEXT: Falun2015 n VM/ Runt 30 000 personer Bergbanan Lugnet •Rymmer ca 20 personer •Färdas på 432 meter långt räls •Når som högst ca 11 meter över marken •En enkel tur tar ca 6 minuter •Budget 30 miljoner, varav 18 miljoner finansierats genom bidrag från Tillväxtverket och Region Dalarna. Lugnet ”…från november hoppas vi kunna ha öppet alla dagar i veckan” Liselotte Jonsson, vd, Lugnet i Falun AB. tillfällen, men även de som tränar kommer att ha stor användning av den. Just nu tittar vi också på möjligheten att VM-publiken ska kunna få åka en tur mellan tävlingarna, säger Henrik Belin som än så länge är en av få personer som åkt i bergbanan. Hur var åkturen? – Jag tycker att det var trevligt. Det är ingen berg- och dalabana så det är inte så att det kittlar i magen och det var inte läskigt på något sätt, och då har jag ändå lite respekt för höjder, men det här är en bana som alla kan åka i. n # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 väntas besöka arenaområdet dagligen under VM och detta påverkar givetvis trafiksituationen i hela Falun. Ambitionen är att 60 procent av besökarna ska gå, cykla eller ta sig med kollektivtrafik till arenan, men trots det kommer det att vara betyd ligt fler bilar än normalt i stan. För VM-besökarna gäller det att vara ute i god tid. – Om tävlingarna börjar efter lunch bör man planera för att vara framme på arenan vid 11-tiden, säger Björn. Ingen behöver vara orolig för att komma till arenan för tidigt då det kommer att vara olika jippo och arrangemang före tävlingarna. VM- BARNS TANKAR OM VM n Tillsammans med gymnasiets estetprogram har fem av kommunens förskolor ett samarbete utifrån tema skid-VM. Medieelever och barnen på förskolorna kommer att utforska VM där barnen ”klurar” och medieeleverna dokumenterar. – Genom samarbetet har vi möjlighet att på ett nytt, snyggt och spännande sätt, synliggöra barns tankar om skid-VM. Projektets mål är en bok samt en film om barns VM-tankar. Klippen kan bli dagliga inslag i tävlingsområdet och i medierapporteringen av skid-VM 2015 via TV eller webb, säger Lena Öhman, projekt ledare för Knowledge of Dalarna. Håll utkik på en webbplats nära dig och läs mer om skolornas VM-arbete på skola.falun2015.com organisationen kommer även att försöka styra trafiken för att den ska flyta så smidigt som möjligt. Men Falu centrum har begränsad trafikkapacitet och både VMbesökare och Falubor kommer att märka av den ökade trafiken. VM-trafiken kommer att vara som tätast före och efter tävlingarna, det vill säga strax före lunch och vid 16–17-tiden. – Tidigt på morgonen kommer det inte att vara några bekymmer men på sen eftermiddag när längdtävling arna slutar och många Falubor sam tidigt slutar jobbet kommer det att bli trångt. Förhoppningsvis väljer många åskådare att stanna kvar och se back hoppning på kvällen vilket gör att rushen blir mer utdragen, säger Björn. Högst tryck kommer det att vara på E16 som passerar Lugnetområdet och redan idag är hårt belastad. Björn Floresjö arbetar för att få övrig trafik att om möjligt välja en annan väg under VM-perioden. Det handlar framför allt om trafik från Mälar dalsområdet till fjällen och en del tung trafik. Arbetet med att bygga om rese centrum i centrala Falun kom mer inte att vara helt klart förrän 2016. Men i slutet av 2014 kom mer stadsbussarna att gå från den nya knutpunkten och trafiken kring järn vägsstationen kommer att flyta be tydligt bättre än vad den gör idag. VM-besökarna kommer att hänvisas till parkeringsplatser på gång avstånd från arenaområdet, men det kan bli en bit att gå, så om du har möjlighet, cykla, gå eller åk kollektiv trafik direkt till arenan. Det kommer även att bli ett högre tryck på de par keringsplatser som finns i centrum. n VIKTIG INFORMATION FÖR BOENDE I OMRÅDENA JÄRLINDEN, HÖGBO, HÄLLA OCH HÖGTÄKT n Under perioden 18 februari–1 mars 2015 avgörs VM i längdskidåkning, backhoppning och nordisk kombination i Falun. Världseliten från 55 nationer med totalt 700 aktiva deltar i de olika tävlingarna och det väntas locka fler än 200 000 besökare totalt under tävlingsveckorna. Trafikstörningar kommer att uppstå under perioden 18 februari–1 mars 2015. Boende i områdena Järlinden, Högbo, Hälla och Högtäkt kommer att få passer-biljetter under den aktuella perioden. Biljetten ska finnas synlig i bilrutan vid passage. Falun2015 återkommer med ett utskick av biljetter och mer information. VILL DU UPPLEVA SKID-VM PÅ PLATS? n Biljetter kan köpas via falun2015.com samt över disk hos turistbyråerna i Dalarna. HÅLL DIG UPPDATERAD OM SKID-VM n www.falun2015.com n www.facebook.com/falun 2015 n www.twitter.com/falun 2015 n www.instagram.com/falun2015 9 /Tema: Engagemang Det finns säkert många som funderar på om man kanske skulle bli kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem. Men att ta steget fullt ut är inte alltid lika självklart. Några som har gjort det är Maria och Lars Holmström i Falun. Sedan ett par år tillbaka är de familjehem åt en pigg liten pojke på två år. Det är fullt upp men de ångrar sig inte. TEXT OCH FOTO: Agneta Barle FAMILJEN HOLMSTRÖM GJORDE SLAG I SAKEN: Öppnade sitt hem och blev familjehem n TEMA: ENGAGEMANG/ Enplansvillan är ljus och inbjudande, här finns rum för olika aktivi teter och stora lekytor. Här bor Maria och Lars Holmström och deras barn, som efter moget övervägande valt att välkomna ett barn som behöver bo i en annan familj under en period. Lars, som jobbar som ljud- och bildmontör, är uppvuxen i området. Maria arbetar halvtid som förskollärare på en förskola i stan. I familjen finns också Lars dotter Emelie, 18 år och parets gemensamma barn Max, 12 och Hugo 9 år. Maria som var den som drev på beslutet. – Det finns så många barn som behöver en trygg plats att bo på, säger hon. Jag träffar barn som är placerade i familjehem i mitt jobb. Där mötte jag en familjehemsmamma som var öppen och lätt att prata med. Hon inspire rade mig att kontakta socialförvaltningen och anmäla vårt intresse. Men innan de bestämde sig pratade de igenom situationen noga. Det var förstås vik tigt vad de egna barnen tyckte. De skulle ju komma att få en central roll för det barn som skulle komma. Lillebror var mest skeptisk. – Vi lovade Hugo, som då var sex år, att vi inte skulle ha någon som var äldre än han. Mycket viktig formalia Så blev det också. Men det dröjde innan de kunde hämta den två veckor gamla bebin på 10 Falu lasarett. Det var många formella beslut och kontakter med handläggare innan de blev godkända som familjehem. Maria berättar: – Tre handläggare kom hem till oss och berättade om hur det var att vara familjehem och hörde hur vi tänkte. Så gick det några månader, sedan ringde de och sa att de ville göra en utredning på oss. Vi blev djupinter vjuade, både tillsammans och individuellt. – Först var jag rätt skeptisk, säger Lars, men det var intressant. Maria och jag fick mycket att prata om och jag inser ju nu att handläg garna måste vara väldigt noga. ”Även om handläggarna förklarat hur det skulle bli, var det ändå svårt att sätta sig in i hur det skulle kännas i verkligheten” Maria. /Råd och tips från Maria och Lars: •Ring och anmäl ditt intresse! Du behöver inte bestämma dig direkt. •Prata med någon annan som har erfarenhet av att ha familjehem. •Gå utbildningen som socialförvaltningen erbjuder alla familjehemsföräldrar. •Prata med din handläggare så fort du undrar något. •Det är bra om det finns egna barn i familjen. De blev snabbt godkända men det dröjde innan det blev ett ärende som matchade deras familj. Så kom han till slut. Två veckor gammal blev han placerad hos familjen Holmström. Även om handläggarna förklarat hur det skulle bli, var det ändå svårt att sätta sig in i hur det skulle kännas i verkligheten. Med hjärnan kan man förstå hur det ska vara, men hjärtat fung erar annorlunda. – Jag trodde att det skulle kännas som på jobbet, säger Maria, men så är det inte. Men det är en fördel av att vi haft honom från allra första början. Det kan vara jobbigt att veta att det är under en begränsad tid man är familjehems förälder. Beslutet omprövas var sjätte månad. Ju längre tiden går, desto svårare blir det. Bar net har rätt till att träffa sina biologiska föräld rar och det gör han en gång varannan vecka. Maria och Lars tänker ofta på hur det måste kännas att behöva lämna bort sitt barn. – Vi kan bara ana hur svårt det måste bara. Därför är det viktigt att de får träffas regel bundet. Något som de båda tycker är bra är att de blivit uppmärksamma på hur det ser ut i sam hället och hur människor faktiskt kan ha det. Att deras insats behövs. – Man visste väl att barn far illa, men nu har vi en annan insikt, säger Lars. n V Å R T FA L U N Är du intresserad av att veta mer om att vara kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem? Kom till informationsträff 30 september. LÄS MER PÅ SID 13 » Maria och Lars Holmström har dörren på glänt och efter moget övervägande valt att bli familjehem. Hugo, 9 år, gillar att plötsligt vara storebror. # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 11 /Tema: Engagemang Falu kommuns integrationschef Amel Mujic tipsar om Flyktingguide Dalarna – ett projekt där alla är vinnare. Nya kontakter ger nya per Föreställ dig att du och din familj har flytt från krig och förföljelse. Du kommer till ett nytt land där precis allt är nytt för dig. Du förstår inte språket och du kan inget om kulturen. Precis så är det för många som kommer till Falun. – Här kan vi alla vara med och göra skillnad, konstaterar Amel Mujic, integrationschef i Falu kommun. TEXT: Kerstin Lundin 12 n TEMA: ENGAGEMANG/ Amel Mujic säger att samhället inte kan lösa hela inte grationsfrågan. – Vi behöver vara många som hjälper till. Att säga ”hej” i trappuppgången är en start. Man kan bara tänka på hur man själv skulle vilja bli bemött, så blir det hela rätt enkelt. I grunden handlar ju detta om alla människors lika värde. Bästa sättet Sedan några år tillbaka är det Arbetsförmed lingen som har samordningsansvaret för introduktionen av vuxna flyktingar. Deras introduktionsprogram kan bland annat innehålla studier i svenska, yrkespraktik, medverkan i föräldragrupp och olika projekt för att komma ut i arbetslivet. Kommunen ansvarar bland annat för sfi, samhällsorientering, mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning. – Man måste komma ihåg att varje flykting är en individ med egna förutsättningar, men gemensamt för nästintill alla är att de vill klara sig själva så snabbt som möjligt. Amel berättar att det överlägset bästa sättet Familjen Shuker och familjen Lindgren-Eneflo träffades via kommunens fadderverksamhet för några år sedan och blev bästa vänner. att komma in i det svenska samhället är via jobb och fritidsaktiviteter. Det gäller både för unga och gamla. – Alltfler börjar förstå värdet av att alla inte har exakt samma bakgrund på en arbetsplats eller i en förening. Traditioner Idag saknar många flyktingar kontakt med svenskar, en kontakt de skulle vilja ha. I Dalarna samarbetar kommunerna med ”Det överlägset bästa sättet att komma in i det svenska samhället är via jobb och fritidsaktiviteter” Amel Mujic. V Å R T FA L U N Någon att hålla i handen Flyktingguide Dalarna VILL DU: •träffa människor från andra kulturer i ett ömsesidigt utbyte – kanske någon som har samma yrke eller intressen som du? •personligen bidra till att nyanlända ska känna sig hemma och välkomna här? •hjälpa nyanlända att öva svenska eller vill du själv lära dig ett annat språk? Mer information Ta kontakt med Silas Pereira Velerio, Lugnetkyrkan. Tfn 023-663 66 37, 073-618 05 85, silas. valeriolugnetkyrkan.se rspektiv Svenska kyrkan och Lugnetkyrkan i ett projekt där målet är att öka kontakterna mellan svenskar och flyktingar. Här match as svenska familjer eller personer mot flyktingfamiljer eller enskilda flyktingar. Finns det barn i familjerna försöker kyrkan matcha samma åldrar mot varandra. – Familjerna kan träffas i vardagen. Man behöver inte ändra hela sitt liv för att inkludera andra människor i det. Det lönar sig så mycket, båda familjerna vinner, säger Silas Pereira Velerio, Lugnetkyrkan. Som flyktingguide kanske du intro ducerar svenska traditioner, visar ett bra svampställe i skogen eller går ut och fikar tillsammans och övar språkkunskaper. Du kan förmedla sånt som det är svårt att läsa sig till, samtidigt som du själv får nya insikter och insyn i en annan kultur – ett ömsesidigt utbyte. – Att vara flyktingguide är helt frivilligt och man bestämmer själv hur mycket tid man vill lägga på kontakterna. Det viktiga är att det känns rätt, att man är nyfiken på människor och att man vill lära sig något nytt, säger Amel. n # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 Socialförvaltningen vill gärna ha fler som kontaktpersoner, kontaktfamilj eller familjehem. ursprungsfamiljen under en period. Det kan vara allt från insatser varan nan helg, en gång i månaden eller kanske lite extra på loven. TEXT OCH FOTO: Agneta Barle I familjehem bor barnen på heltid. Som familjehemsförälder är du aldrig ledig, du har uppdraget dygnet runt. Hur lång tid det gäller kan man inte säga i förväg. När barnet flyttar in gör socialförvaltningen en planering till sammans med familjen och barnets biologiska föräldrar om framtiden. En gång i halvåret omprövas beslutet. I lagtexten står det att man ska verka för att barnet ska flytta hem på sikt. n n TEMA: ENGAGEMANG/ Lena Lundh, enhetschef för resursgruppen på socialförvaltningen, gläder sig åt människors engagemang: – Hela den kommunala familje hemsvården skulle falla platt om vi inte hade de här fantastiska männi skorna. De gör verkligen skillnad för så många barn och familjer. Men vi behöver fler. Vi söker vanliga trygga, stabila människor och familjer. Kanske du som redan haft kontakt med någon med sociala problem eller som jobbar med ungdomar. Det viktiga är att du är engagerad och har tid. Som kontaktperson ska du finnas till i vardagen och vara en förebild för någon annan. Du kan vara ett stöd för ett barn eller en ungdom som kan ha svårigheter hemma, i skolan eller på fritiden. En vuxen kan behöva Lena Lundh, enhetschef för resurs gruppen på socialförvaltningen någon att prata och umgås med. Vad ni gör ihop beror på den hjälpsökan des behov. Var och hur ofta ni ses bestämmer ni gemensamt. En kontaktfamilj är ett stöd för en annan familj, som av olika skäl behö ver avlastning. Man kan behöva stöd i sin föräldraroll, det kan vara barn som av olika skäl skulle må väl av att vistas i en annan familj med andra barn. Kontaktfamiljen kompletterar Viktiga uppdrag •Att vara familjehem, kontaktfamilj eller kontaktperson är ett uppdrag, inte en anställning. •Ersättning utgår enligt Sveriges Kommuners och Landstings rekommendationer och består av två delar: arvode och omkostnadsersättning. •Falu kommun erbjuder alla familjehem en utbildning. Vill du också göra en insats? Välkommen till en informationsträff på Kristinegården i Falun tisdag 30 september kl 18.30. Här får du veta mer om vad det innebär att vara familjehem, kontaktfamilj eller kontaktperson. n Stort engagemang visade Faluns frivilliga resursgrupp när de arbetade vid den stora skogsbranden i Västmanland i augusti. Gruppen har bland annat kört ut mat, varit vägvakter, ordnat transporter och koordinerat. I början av september träffade några ur gruppen kommunstyrelsens ordförande Jonny Gahnshag och fick ett formellt tack från Falu kommun. 13 /Min vardag: Demokrativägledare n VAKTMÄSTARE, BIBLIOTEKARIER, PEDAGOGER, POLITIKER, SJUKSKÖTERSKOR, INGENJÖRER, SOCIALSEKRETERARE, EKONOMER OCH MÅNGA FLER – I ORGANISATIONEN FALU KOMMUN ARBETAR NÄRA 5 000 PERSONER. I DEN HÄR SERIEN MÖTER DU NÅGRA AV DEM. Pernilla bygger broar MELLAN POLITIKEN OCH MEDBORGARNA Ta plats, gör din röst hörd och var med och skapa det samhälle du vill leva i. – Hur vi engagerar oss spelar ingen roll. Det viktiga är att vi gör det, säger Pernilla Nylander, Sveriges första demokrativägledare. TEXT OCH FOTO: Camilla Sandy n MIN VARDAG/ 1 april i år började Pernilla Nylander jobba i Falu kommun. Tjänsten som demokrativägledare är ny och mycket handlar fortfarande om att forma Faluns arbete med demokratifrågor och medborgardialog. – Alla kan engagera sig på olika sätt. Vissa 14 skriver musik, andra är politiskt aktiva, några driver ideella organisationer eller företag och ytterligare andra skriver medborgarförslag. Alla sätt att uttrycka sig är bra och bidrar till utveckling av oss själva och världen, Pernilla Nylander. Som demokrativägledare ligger fokus på att stärka relationen mellan medborgare, politiker och tjänstemän. Att uppmuntra och vägleda kommuninvånare att göra sin röst hörd, komma in med förslag och ta egna initiativ. Men också att vara ett stöd till för valtningar och politiker i deras arbete att förbättra dialogen med medborgarna. Politik som vardagsmat Pernilla är statsvetare i grunden och har tidi gare jobbat som projektledare, kommunikatör och samordnare i olika utvecklingsprojekt. – Jag är uppvuxen i en väldigt politiskt enga gerad familj och har tidigt drillats att framföra mina åsikter och argumentera för det jag tror på. När jag var tio år tyckte jag att det behöv des ett café i Valsta centrum i Märsta där jag bodde. Jag och två kompisar skrev ihop ett förslag och skickade till centrumledningen. Pernilla Nylander och demokratirådets ordförande Bruno Kaufmann intervjuas av Sveriges Radio Dalarna. ”Jag drivs mycket av att den kraft som jag upplever finns hos alla människor” Pernillas styvfar satt i kommunfullmäktige och även hennes mamma var politiskt aktiv. Diskussioner om samhällsfrågor var vardags mat hemma och ofta satt gäster från olika delar av världen med vid middagsbordet. – Jag har tidigt fått se den komplexa bilden av politiken men själv har jag aldrig varit poli tiskt aktiv. Jag har valt att engagera mig på V Å R T FA L U N PERNILLAS TIPS: Så engagerar du dig mer •Känn efter vad är det som engagerar dig mest och hitta ett sätt att uttrycka det. •Gå ihop med människor som brinner för samma sak som du. •Sätt dig in i vilka som jobbar med just din fråga och vad de gör just nu. Läs på webben, ring upp tjänstemän och politiker. Prata med vänner och organisationer. •Tänk samarbete, kom med nya förslag, hitta beröringspunkter istället för att gå till motattack. •Skriv ett medborgarförslag, gör en namninsamling, starta folkinitiativ, gå med i ett politiskt parti, starta en blogg, bli valförrättare, ordna en festival, föreläsning, debatt eller annat som passar dig. •Var öppen för det som händer. Du sätter bara bollen i rörelse där många fler kommer vara inblandade. Fokus för demokrativägledare Pernilla Nylander ligger på att stärka relationen mellan politiken, medborgarna och tjänstemännen. Inför höstens val samlades alla Faluns partier i ett gemensamt valtält på Stora torget där besökarna kunde ta del av flera budskap vid ett och samma tillfälle. andra sätt som att jobba ideellt och som volon tär med allt från ekobyar och holistiska center till lokala biståndsprojekt i Sydostasien. /Min dag Neutralt bollplank Under ett valår blir det naturligt med mer jobb för en demokrativägledare. En viktig del handlar om att försöka nå ut till de grupper där valdeltagandet är lågt. – Vi har satsat på information till utrikes födda där många aldrig röstat förut. Vi har försökt väcka intresset för samhällsfrågor och uppmanat dem att rösta och engagera sig, be rättar Pernilla som också träffat en hel del skol ungdomar och fått ta del av deras tankar och åsikter om politik, politiker och samhällsfrågor. – Vissa är väldigt aktiva och engagerade och andra mindre. Här finns mycket att göra i framtiden. Delta i eller ta initiativ till olika forum, både fysiskt och digitalt, där ungdomar får vara med och påverka på sina egna villkor. Och det gäller självklart alla grupper, inte bara ungdomarna. Men det är inte bara val som engagerar medborgarna. Innan Dalatrafiks planerade omläggning av trafiken tog flera medborgare # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 Pernilla Ålder: 43 år Bor: Storvik, uppvuxen i Märsta, Sigtuna kommun. Intressen: Måla, dansa, skriva, yoga, vänner, naturen Äter: Vegetariskt Dricker: Vatten och te Läser: Nyss läst ut Simon och Ekarna Familj: Släkt och vänner. 05.45: Går upp, yoga i en timme. 07.00: Frukost och kläder på. 07.45: Tåg från Storvik, jobbar ofta på tåget. 08.30–09.30: På plats i Falun, går igenom och svar på mail. 09.30–11.00: Möte. 11.00–12.00: Kikar in på Demokrati centrum, ställer i ordning och pratar med folk som kommer förbi. 12.00–13.00: Vegetarisk lunch. 13.00–14.30: Kontorsarbete, läser in mig, förbereder presentationer med mera. 14.30–16.00: Möte med ungdomar, utrikesfödda eller andra medborgare. 16.00–17.00: Går igenom och svarar på mail, ringer upp personer som ringt. 17.15: Går ut och går eller springer. 18.30: Middag. 19.00: Träffar vänner, målar, dansar eller bara är. 22.00: God natt! kontakt med Pernilla för att få råd i hur de kan var med och påverka. – En av mina styrkor är att jag ser alla roller samtidigt och har det med mig, både politikernas, medborgarnas och tjänste männens. Jag blir som ett neutralt bollplank. Hämtar kraft i naturen Jobbet som demokrativägledare kräver en hel del energi och tålamod. Pernilla ser till att hämta kraft i naturen och med yoga och meditation. – Jag skulle inte klara mig utan yogan. Sen målar jag, skriver, dansar och umgås mycket med vänner. Vad driver dig? – Jag drivs mycket av att den kraft som jag upplever finns hos alla människor. Att stötta människor att ta plats, ställa frågor, säga vad de tycker och bidra till att utveckla det sam hälle de tror på. Alla människor är unika, har olika tankar, erfarenheter, kunskap, upp levelser och behov som behöver komma till uttryck för att samhället ska kunna utvecklas och växa. Det är grunden till allt och det vill jag bidra till. n 15 falun.se/ Naturreservaten – EXTRA TREVLIGA UTFLYKTSMÅL I naturreservaten finns iordningställda grillplatser. Här kan du vila benen om du tar en promenad i Bjursås prästskog. I Falu kommun finns fjorton naturreservat. Elva är statliga, tre är kommunala. – Nu finns ett förslag om att bilda ytterligare ett kommunalt naturreservat: Sanders gammelskog, berättar biologen Pär Karlsson, miljöförvaltningen. TEXT OCH FOTO: Kerstin Lundin n NATUR/ Genom att bilda naturreservat kan kommunen säkerställa att marken inte exploateras och att medborgarna har nära till gröna områden. Dessutom skyddar man naturvärden för framtidens kommun invånare. – Det är ett jätteviktigt ansvar som Falu kommun har, säger biologen Pär Karlsson, miljöförvaltningen. Visar hänsyn Efter en lagändring 1999 blev det möjligt för Sveriges kommuner att skapa egna naturreservat. Falu kommun bildade Rottnebyskogen 2003, Runns norra öar 2008 och Bjursås prästskog 2009. I höst avgör kommunfullmäktige om Sanders gammelskog ska läggas till listan. Lugnets naturreservat är lite speciellt. Det bildades redan 1980 och är statligt, men förvaltas av kommunen. Här finns leder för jogging, promenader, mountainbike, hästar och på vintern finns skidspår och snöskoleder. I området finns också många rastplatser och stugor där man kan äta sin matsäck. – Det senaste året har kommunen gjort en satsning på nya skyltar och tydligare in 16 formation, berättar Peter Garvö som tycker att besökarna sköter sig bra. – De flesta visar hänsyn och följer de enkla regler som finns. Vad man kan på minna om är att det inte är tillåtet att ha okopplad hund och att motorfordon är förbjudna. Läs på skyltarna Hur många som besöker reservaten i Falu kommun är omöjligt att säga. – Det vi kan kika på är hur ofta vi fyller på ved och hur vältrampade stigarna är. Ett exempel är Bjursås prästskog som invig des 2010. Här var det tydligt att det redan från början var många som direkt började använda de markerade stigarna och det tycker vi såklart är roligt, säger Pär som tror att det finns en missuppfattning om att man ”knappt får göra någonting” i ett naturreservat. – Så är det absolut inte. Du får plocka bär och svamp precis som i annan natur. Allemansrätten är grunden, däremot kan det finnas vissa begränsningar, till exempel att du inte får tälta mer än ett dygn. Olika naturreservat har olika regler beroende på vad det är man vill värna om – Naturreservat i Falu kommun • • • • • • • • • • • • • • Bjursås prästskog Gramsängs udde Granåsen Hyttnäs Kurbergsmyrarna Kårarvsgruvan Källmyrarna Lugnet Mossgräsberget Rottnebyskogen Runns norra öar Stämshöjden Våckelberget Väsjön I höst kommer kommunfullmäktige att fatta beslut om bildandet av ytterligare ett naturreservat: Sanders gammelskog. I naturreservaten finns informationsskyltar, markerade stigar och oftast iordningställda rast- och grillplatser. läs på informationsskyltarna vad som gäller. Här kan du också läsa om områdets natur värden, till exempel vilka växter och djur du kan stöta på. – Har du tur kan du till exempel få se tretåig hackspett i Bjursås prästskog. I Rottnebyskogen finns reliktbocken, en skalbagge som gillar gamla och grova tallar, berättar Pär. Fler behövs Jonas Lennerthson (S), ordförande i trafik- och fritidsnämnden, bor själv nära Rottnebyskogen. Han tycker att natur reservaten har en viktig funktion: – De gör miljövärden tillgängliga för våra medborgare och andra intresserade och de gör att fler människor får chans att möta spännande miljöer. Dessutom är de intressanta för skolorna att använda i under visningen, säger han. Miljönämndens ordförande Richard Holmqvist (MP) instämmer. Han vill dess utom se fler naturreservat i Falu kommun. – Jämfört med andra kommuner i Dalarna har vi liten yta som reservat. Det gäller oavsett om man räknar i förhållande till kommunens yta eller per invånare. n V Å R T FA L U N Foto: Trons Under många år har kommunens omvårdnadspersonal arbetat utifrån en värdegrund där trygghet, respekt, inflytande och ett gott bemötande är centrala begrepp. Nu följer kommunen upp med sju värdighetsgarantier – ett löfte till de äldre och deras anhöriga. TEXT: Kerstin Lundin. FOTO: Jonny Mattsson Barn och gifter VÄRDIGHETEN VIKTIG n MILJÖ OCH HÄLSA/ Torsdag 9 Gott liv för de äldre n ÄLDREOMSORG/ Sedan 2011 står det i socialtjänstlagen att ”omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”. – Lagen har samma innebörd och mål som vi jobbat systematiskt med under snart tio år. Jag vågar säga att alla medarbetare känner till vår värdegrund, eller ”blomman” som den kallas till vardags, säger projekt ledaren Eva Grönlund. För några år sedan tog kommu nen fram tre värdighetsgarantier – löften till kunder och anhöriga. I januari i år utökades antalet garan tier från tre till sju. – Våra äldre ska ha den bästa om vårdnaden. Genom garantierna blir det tydligt för de äldre och deras an höriga vad de kan förvänta sig av oss, säger Christer Falk (S), ordförande i omvårdnadsnämnden. Åren 2013–2014 är värdegrund och värdighetsgarantierna fokus för omvårdnadsförvaltningens interna arbete. All personal har fått utbild ning, föreläsningar har hållits på temat och speciella värdegrunds ledare har utsetts och utbildats. – Vi jobbar på många plan för att säkerställa att vi kan uppfylla samtliga värdighetsgarantier, säger Eva Grönlund som i dagarna skickar ut en enkät om värdighetsgarantierna till kunder, anhöriga och medarbetare: – Målet är att ta reda på hur pass väl de känner till garantierna. Ska de vara till nytta måste de såklart vara väl kända – i annat fall får vi jobba vidare med informationen. n Värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna är till för alla användare av Falu kommuns tjänster inom vård- och omsorgsboende, hemtjänst och dagverksamheter. De gäller alla utförare, både kommunala och privata. Värdighetsgarantierna omfattar •Inflytande och självbestämmande •Gott bemötande, respekt och integritet •Trygghet och kontinuitet •Genomförandeplan •Avgiftsfri avlösning •Måltider •Planerad växelvård Läs mer Falun.se/omv oktober kommer Ethel Forsberg, tidigare generaldirektör för Kemikalieinspektionen, till Falun och håller en öppen föreläsning. Rubriken är ”Makt, plast, gift och våra barn”. Föreläsningen är ett samarrangemang mellan Falu kommun och Naturskyddsföreningen. – I Falun håller vi på att skapa gemensam handlingsplan för hur vi ska göra Falun så giftfritt som möjligt, och då framför allt för våra barn. I november startar en fortbildningssatsning för förskolepersonal, berättar skolförvaltningens miljösamordnare Gittan Matsson. Föreläsningen hålls i Lugnetgymnasiets aula 9 oktober kl 19–21. Alla är välkomna. Företagarveckan kommer igen n NÄRINGSLIV/ Vecka 49 (1–5 december) är det för sjätte gången dags för Faluns företagarvecka. Veckan innehåller en rad aktiviteter, bland annat deltar politiker och tjänstemän vid företagarfrukostar och besöker tillsammans cirka tio företag. – Vi gör det för att utveckla dialogen och få kunskap om företagens villkor, till exempel expansion, samarbete och service, berättar näringslivschef Linda Norén. Är ni intresserade av ett besök, mejla [email protected] Läs mer om Faluns företagarvecka på falun.se/nar Uppsving för Falun ”Genom garantierna blir det tydligt för de äldre och deras anhöriga vad de kan förvänta sig av oss.” # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 n NÄRINGSLIV/ Nyföretagarbaro metern för i år visar att Falun klättrar 37 platser från 2013. Falun ligger nu på 50:e plats bland Sveriges 290 kommuner. Nyföretagarbarometern är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket. Den presenterar regel bundet dagsfärsk statistik över nyföre tagandet och antalet nyregistrerade företag i alla Sveriges kommuner. 17 falun.se/ Hela Falun ska närma sig omvärlden. Därför inleds nu en offensiv satsning på bredbandsutbyggnad som berör boende i alla kommundelarna. – Snart finns det nya möjligheter att söka bidrag hos länsstyrelsen. Då gäller det att vara på gång eftersom pengarna är begränsade, säger Joanna Stridh, landsbygdslots på Falu kommuns näringslivskontor. TEXT OCH FOTO: Anders Hansson Arne Nygren, ordförande i ekonomiska föreningen Enviken Fiber, är nöjd med för utbyggnaden av fiber i Enviken. Missa inte chansen – SNART FINNS BIDRAG TILL BREDBAND I HELA KOMMUNEN n BREDBAND/ I dag finns redan bredband i samtliga skolor och bibliotek i Falu kommun. Nu är det dags att ta nästa steg som gör det möjligt för boende och företag i Faluns ytterområden att skaffa bredband genom fiber. Pengar från regeringens lands bygdsprogram samt Post- och telestyrelsen gör detta möjlig. Dessa ekonomiska bidrag kommer i höst att kunna sökas hos läns styrelsen. – Vi arbetar tillsammans med länsstyrelsen med att hitta formerna för hur man söker bidragen. Senare i höst går vi ut med information, säger Joanna Stridh och fortsätter: – Men det är viktigt att börja planera för detta redan nu. Intresset är stort i länet och det finns begränsat med pengar. Jonny Gahnshag (S), ordförande i Falu 18 kommuns landsbygdsgrupp, är övertygad om att satsningen betyder mycket för kom munens framtida utveckling. – Bredband är viktigt. Tyvärr har det hittills varit en ojämn takt av bredbands utbyggnaden inom kommundelarna. Därför hoppas jag att alla verkligen passar på nu när möjligheten kommer, säger Jonny Gahnshag och ger tre tips till blivande investerare: 1.Organisera er tillsammans med grannar i det aktuella området. Bilda nya eller bygg – inom ramen för befintliga – ekonomiska föreningar eller samfälligheter. 2.Bestäm hur ni önskar genomföra projektet. Göra det aningen själv eller med hjälp av extern part. Råd finns att få från Falu Energi & Vatten. ”Se det som en investering som värdesäkrar din bostad för kommande generationer” Mats Dahlström (C), kommunens landsbygdsgrupp. 3.Mobilisera många och få en hög anslutningsgrad. Det minskar kostnaden per hushåll. Mats Dahlström (C) i kommunens lands bygdsgrupp känner stor entusiasm: – Vi har länge arbetat för att skapa bra möjligheter att bo och arbeta på landsbygden. Då är bredband lika viktigt som annan bas service. Därför betyder detta oerhört mycket för hela Falun. Han riktar samtidigt en uppmaning till de berörda: – De som, av olika skäl, inte vill skaffa bredband bör tänka om. Ta nu chansen att skaffa bredband till ett bra pris. Se det som en investering som värdesäkrar din bostad för kommande generationer. Ingen vet när vi får samma förmånliga chans nästa gång. n V Å R T FA L U N RÅD FRÅN ENVIKEN – som kommit långt med fiberutbyggnaden I Enviken har man kommit långt med fiberutbyggnaden. Nyligen fick de flesta i Rönndalen tillgång till bredband. Nu är det dags för nästa etapp som sträcker sig i tre riktningar från Rönndalen: Marnäs, Tänger och Klockarnäs/Enviksbyn. n – Det har gått bra och tack vare bidrag som länsstyrelsen förmedlar är det möjligt att utvidga den här satsningen, säger Arne Nygren, ordförande i den ekonomiska föreningen Envikens Fiber. Detta är en långvarig process som nu börjar ge resultat. Nu har Arne Nygren och hans styrelsekamrater fått så mycket erfarenhet att de kan ge tre råd till andra i Falu kommun som planerar för den här investeringen. 1. KOMPETENS – Det är bra att bilda, exempelvis en ekonomisk förening som grund. Då är det också viktigt att föreningen har en styrelse med kunskap som kompletterar varandra. Vår styrelse har personer som ekonomi, teknik, projektledning och kontakt med myndigheter. 2. TÅLAMOD 3. INFORMATION – Det är viktigt att hela tiden sprida information till medlemmarna i föreningen, även om det inte händer något för stunden. Information skapar ändå engagemang. Arne Nygren berättar att många i Rönndalen är glada över att byn fått bredband. – Det inspirerar naturligtvis till fortsatt arbete i Enviken. Envikens Fiber har medlemmar i alla byar i Enviken utom Lamborn och Nyfäbodarna. n # 3 , O K TO B E R 2 0 1 4 Gallring som ljusar upp Sedan årsskiftet har Falu kommun gallrat många skogsområden i Grycksbo. Nu är det dags för Haraldsbo, Hälsinggården, Lövåsen och Varggården/Stenslund. TEXT OCH FOTO: Kerstin Lundin n SKOG/ Varje vecka får Falu kom mun in önskemål från allmänheten om gallring, röjning och trädfällning på kommunens mark. – Vi kan tyvärr inte åka ut och ta hand om enstaka träd och mindre ytor. För att använda våra resurser på bästa sätt fokuserar vi på ett eller flera områden åt gången, säger LarsOlov Winge, miljöförvaltningen. Målet med den gallring som kom munen gör är att skapa förutsättningar för skog med variation – skog som är n Sommarens Falun Walk of Art har satt avtryck. Under sommaren arbetade femton ung domar med betongmålningar inom ramen för Falun Walk of Art, ett samarbete mellan Falu kommun, Centrala stadsrum och Kulturföreningen Magasinet. Tanken med projektet har dels varit att stärka ungdomarna och deras bra både för rekreation och för bio logisk mångfald. Några kalhyggen är det inte frågan om. – I flera fall har det varit rejält igen växt där vi nu varit och gallrat. Tät skog kan uppfattas som mer otrygg än gallrad mark. Nu släpper vi in ljuset och ökar chanserna till bättre sikt och ny växtlighet. Det blir trevligare att vara i skogen, förklarar LarsOlov. Han försäkrar att kommunen efter gallringen städar upp efter sig, lagar markskador och fraktar bort virkesupplag: – Avverkat virke läggs vid bilväg och hämtas efterhand. Tänk på din egen säkerhet och håll till räckligt avstånd till skogs maskiner och skogsarbetare i arbete, säger LarsOlov. n delaktighet i samhället, dels att sprida kreativa uttryck i stadskärnan. Projektgruppen har jobbat med en tunnel vid Resecentrum Falun (öppnas i december) och en tunnel under Gruvgatan, i höjd med skateparken. – Vad vi gjort är att måla ytor som annars riskerar att bli nedklottrade. I tunneln upp till Världsarvet har vi gjort vägen mer intressant för den som passerar. Här har vi också plockat upp kulörer som är känne tecknande för Världsarvet, berättar konstnären Johannes Lindgren som varit projektledare till samman med konstnärskollegan Magnus Kalitzki. /Kommunal skog och mark •Det är inte tillåtet att avverka träd eller annan vegetation på kommunens mark, bland annat för att det strider mot arbetsmiljölagstiftningen. •Kommunen arbetar områdesvis med röjning och gallring, men tar fortlöpande ner så kallade riskträd på kommunal mark – träd som kan skada personer eller egendom. Anmälan om riskträd gör du via växeln, tfn 023-830 00. Läs mer på falun.se/träd Foto: Marcus Ahlström – Nyckelordet i en sådan här process är tålamod. Ibland dröjer det mycket länge innan något händer som för projektet vidare. Nygallrad skog i Grycksbo. Dialogen med närboende har varit bra och merparten är positiva, berättar LarsOlov Winge. Läs mer och se filmer från projektet: facebook.com/ falunwalkofart 19 Foto: Ulf Palm Foto: L-G Svärd Känner du din kommun? Foto: Göran Rosenström Foto: Magdalena Forsberg Foto: Per Hagdahl /Kalendariet: september–november I Falu kommun finns flera lekparker. Vet du var just den här heter och var den ligger? Foto: L-G Svärd n TÄVLING/ Skicka svaret på ett vykort till: Vårt Falun, Kommunikationskontoret, 791 83 Falun eller mejla [email protected] Vi vill ha ditt svar senast 10 november. Fem vinnare belönas med ett presentkort på 200 kr hos Visit Södra Dalarna – vinsten kommer med posten. Rätt svar och namn på vinnarna presenteras i nästa nummer av Vårt Falun. 29 Forska i Världsarvet Faluns arkiv. Mån–tors t o m 18 dec. Arkivcentrum Dalarna. 27 Först föds man ju. Flera datum fram till 19 nov. Dalateatern. 30 Kontaktperson, kontaktfamilj och familjehem. Informationsträff, Falu kommun. Kl 18.30, Kristinegården. Foto: Trons September/ Oktober/ 3 Lunchdisco med DJ Magnus. Dalarnas museum. 10 Doktor Glas – Thorsten Flinck. Falu Folkets Hus. 18 Dalasinfoniettan – Landén & Ollikainen. Kristinehallen. 3 Martin Stenmarck & Jets – Det akustiska äventyret. Falu Folkets Hus. 10 Kultursoppa – Finska hjärtan. Dalateatern. 18 Digitalsänd opera – Figaros bröllop. Falu Folkets Hus. 11 Digitalsänd opera – Macbeth. Falu Folkets Hus. 18–19 Dala-Dubbeln. Ungdomsorientering. Dalasalen. 11 DJ Adam Alsing. Dalasalen. 23 4 Dalasinfoniettan – SCORE Orchestral Game Music. Magasinet. 12 Thomas Petersson – skakad inte störd. Falu Folkets Hus. 24 4 Hackmora MTB-Uphill. 8 km. Pershansbodarna. En skam för Sverige. Föreställning med Magnus Betnér och Soran Ismail. Falu Folkets Hus. Kultursoppa – Med sikte på fred. Dalateatern. 13 24–25 Romeo & Julia – 123Schtunk. Hackmora Bergslopp. 2,9 km. Pershansbodarna. Tankens kraft. Föreläsning med Mikael Andersson. Lugnetkyrkan. 16 25 Barnteater – Kärrlek. Dalateatern. Författarkväll med Marcus Birro. Lugnetkyrkan. Elvis-show – Garry Lee Taylor. Falu Folkets Hus. 17 The Legends – Alive in Concert. Kristinehallen. 25 Glenn Miller 110 år. Kristinehallen. 25 Öppet hus Musik i Dalarna. 30 Cirkus Cirkör – Underart. Fram till 27 nov. Falu Folkets Hus. 3–10 Krogshow – The Bäst of Knätofs. 5 8 9 Makt, plast, gift och våra barn. Föreläsning kl 19–21. Ethel Forsberg. 17 Lugnetgymnasiets aula. Den svagare. 17–29 okt. Dalateatern. Danholn. Falu Folkets Hus. 1 7 7 8 8 Cherubinis Requiem. Kristine kyrka. 14–15 Julgalan 2014. Lugnet VM-arenan. Dalasinfoniettan – Massa Mahler. Halloween Rock Top Cats. Dalasalen. 15 Kristinehallen. Kultursoppa – Inte fan blir man 21 Nashville Country Night med friskare av kultur. Dalateatern. Caroline Larsson & Music City Lunchdisco med DJ Magnus. Band. Falu Folkets Hus. Dalarnas museum. 21–22 Körsång med stjärnglans. Barnteater – Astons stenar. Lugnetkyrkan. Falu Folkets Hus. 26 Föreläsning – Olof Röhlander. Clabbe – Rakt över disc. Dalasalen. First Hotel Grand. Bilden i förra numrets tävling visade Stabergs klack och utsikten över Runn. Det visste: • Roy Danielsson • Anna-Stina Sahlqvist • Sofia Möller Skog Grattis – vinsterna kommer med posten. Gilla oss! November/ 1 Vinnare 28 Kultursoppa – Bortom allt förnuft. Dalateatern. 29 Barnteater – Panda & Kanin och Farligheterna. Dalateatern. 29 Dalasinfoniettan – From Hollywood with love. Kristinehallen. 29 Julmarknad Stora Fabriken. Grycksbo. n FACEBOOK/ Visste du att Falu kommun har en officiell Facebook-sida? Det har vi haft sedan 2009. Här hittar du information och kan ställa frågor. Gå gärna in och gilla oss – facebook.se/falukommun Flera förvaltningar, fritidsgårdar och projekt har även egna Facebook-sidor. För mer information, se falun.se/socialamedier. Kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen. Vissa evenemang ges vid flera tillfällen. Vi reserverar oss för ändringar. Detaljer och tider hittar du hos Visit Södra Dalarna på Trotzgatan 10–12 eller www.visitsodradalarna.se. För biljetter till flera av evenemangen, tfn 0771-62 62 62. Nästa nummer kommer i december. Nyhetstips: [email protected] eller tfn 023-827 22!
© Copyright 2024