Mål och budget 2015-2017 Karlskoga kommun
KS 2013.0387 Mål och budget 2015-2017 Karlskoga kommun Reviderad utifrån KF § 148/2014 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet .......................................................................................... 3 God ekonomisk hushållning ................................................................................................................ 4 Kommunfullmäktiges mål och styrmått ............................................................................................. 6 Karlskoga kommuns styrmodell ....................................................................................................... 15 Uppdrag till kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen ............................................................... 18 Omvärldsanalys .................................................................................................................................. 20 Budget 2015 - 2017 ............................................................................................................................. 24 Kommunfullmäktige .......................................................................................................................... 29 Kommunstyrelsen .............................................................................................................................. 30 Socialnämnden.................................................................................................................................... 42 Barn- och utbildningsnämnden......................................................................................................... 52 Kultur- och föreningsnämnden ......................................................................................................... 67 Samhällsbyggnadsnämnden .............................................................................................................. 83 Myndighetsnämnden.......................................................................................................................... 94 Folkhälsonämnden ........................................................................................................................... 102 Gymnasienämnden ........................................................................................................................... 112 Kommunala bolag ............................................................................................................................ 119 Övriga bolag ..................................................................................................................................... 128 Övriga nämnder och förbund ......................................................................................................... 130 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Arbetet med mål och budget har pågått i stort sett under hela året, arbetet startade med en omvärldsdag i januari med inspirationsföreläsningar och omvärldsspaning. I årets budgetarbete har också förvaltningscheferna deltagit på ett annat sätt än i tidigare. Det har lett till att kommunens ekonomi diskuterats med en större helhetssyn. När vi planerade i juni räknade vi med ett resultat på 1,4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nu har skatteintäkterna stigit och invånarantalet har ökat och det innebär att när vi nu skall anta budgeten är resultatet 1,7 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I år har vi dessutom budgeterat med en post för oförutsett på 10 miljoner kr under kommunstyrelsen. Budgetförslaget är återkopplat till styrelse och nämnder så budgetberedningen lägger ett väl förankrat förslag för 2015. Vårt budgetförslag innebär att vi kan arbeta med en fortsatt utveckling av vår kommun - ett viktigt arbete som jag är övertygad om kommer att attrahera fler att vilja leva och verka i Karlskoga. Det ser bra ut för de två sista åren i innevarande treårsbudget men vi måste vara försiktiga och använda de pengar vi har på ett fortsatt förnuftigt sätt som är till gagn för Karlskoga och för våra invånare. De mål vi har är bra och vi ska utveckla arbetet med dessa. Vi politiker måste utvärdera och analysera utfallen på ett bättre sätt än vi gör idag. Vi måste också se till att analyser och att utfall omsätts i handling för att nå de uppställda målen. De viktigaste målen rör barn, unga och äldre. Att växa och åldras i Karlskoga ska speglas av trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för att kunna rusta sig för sin egen framtid. Ett av våra viktigaste mål är att barn och unga ska kunna gå ut grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och framtidstro. Vår uppgift är också att ge de äldre en trygg omsorg med hög livskvalitet, och vi ska ta tillvara på de erfarenheter som finns hos dem som levt längre. Vi måste också fortsätta att arbeta med att attrahera företagare och affärsidkare till flera etableringar. Vi politiker har till uppgift att skapa framtidstro, det är tillsammans och genom samverkan som vi säkerställer en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi i majoriteten kommer att arbeta vidare med att utveckla Karlskoga för invånarnas bästa. Ett arbete som i slutänden ger förutsättningar för alla att vara goda ambassadörer för Karlskoga, våra företagare, våra invånare och alla medarbetare. Jag vill passa på att tacka alla som bidragit i arbetet med denna budget, men det är snart dags igen. Budgetprocessen 2016 kommer att komprimeras och redan i juni 2015 ska vi besluta om driftbudgeten och investeringsbudgeten för 2016. Sven-Olov Axelsson Kommunstyrelsens ordförande 3 God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning (kommunallagen 8 kap § 1). Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Med andra ord - ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv avser kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en god planering, framförhållning, handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultat och avvikelser gentemot uppställda mål. God ekonomisk hushållning uppnås för Karlskoga kommun genom att de finansiella målen och verksamhetsmålen (d.v.s. de av fullmäktige fastställda fullmäktige- och nämndmålen) uppfylls. Regler för resultatutjämningsreserv (RUR) Allmänt Syftet är att ge Karlskoga kommun möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när till exempel skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsutredningen. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. När får medel sättas av till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv av årets resultat får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget 4 kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Vid beräkningen får endast det resultat som avser finansförvaltningen inräknas. Resultat från nämnderna hanteras över åren via treårsbudget och kan inte ligga till grund även för RUR. Beslut om kommande års reservering fattas i samband med att budgeten fastställs. Det slutliga beslutet om avsättning till RUR görs i samband med årsredovisningen. Den totala storleken på reserverat belopp i RUR får högst uppgå till 1 % av detta års skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. När får RUR disponeras En förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, d v s så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Medel från resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under innevarande år avviker negativt från den skatteunderlagsprognos som låg till grund för budgeten får RUR-disponeras. Detta förutsätter dock att den negativa avvikelsen påverkar skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning med mer än 2 %. Den slutliga beslutet om disponeringen av RUR görs i samband med årsredovisningen. KF kan fatta beslut om att hela RUR får disponeras vid ett och samma tillfälle. Ett beslut om att disponera RUR får inte äventyra kommunens likviditet. 5 Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. • Förändring av eget kapital ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 31,1 mnkr 2015, 32,1 mnkr 2016 och 33,0 mnkr år 2017. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera pengar till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år 2015 och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. • Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Detta ger följande investeringsnivå per år enligt fastställd investeringsplan: 56,1 mnkr år 2015 57,1 mnkr år 2016 57,2 mnkr år 2017 Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. Kommunfullmäktiges mål och styrmått Kommunfullmäktiges mål ska bidra till att Karlskoga når ambitionen i Vision 2020 och att kommunen tar ansvar för en god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemålen följs upp efter april och augusti samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen bygger på en sammanvägning av resultaten av fullmäktiges styrmått. Kommunfullmäktige har lyft fram sju fullmäktigemål som är särskilt viktiga att följa upp ur ett kommunfullmäktigeperspektiv. Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas – oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. 6 Mål 1 mäts genom Styrmått 1.1: Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 58 (2010) Utfall 2012 59 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 62 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 65 Styrmått 1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden Utfall 2011 88 Utfall 2012 - Målnivå 2013 - Målnivå 2014 F 85, P 95 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 - Styrmått 1.3: Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Åk 5: 92 Åk 8: 88 Utfall 2012 1 94 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 97 Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 Styrmått 1.4: Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, folkhälsonämnden Utfall 2011 38 Utfall 2012 38 Målnivå 2013 38 Målnivå 2014 38 Målnivå 2015 40 Målnivå 2016 45 Styrmått 1.5: Anmälda våldsbrott (antal per 1 000 invånare) Mätning: Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 10,9 1 Utfall 2012 10,9 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 10,6 Målnivå 2015 10,4 Målnivå 2016 10,2 Ovägt medel 7 Styrmått 1.6: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (procent). Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden Utfall 2011 38 Utfall 2012 49 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 56 Målnivå 2015 58 Målnivå 2016 60 Styrmått 1.7: Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (NöjdRegion-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 59 (2010) Utfall 2012 56 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 58 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 60 Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäts genom Styrmått 2.1: Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder som har brukare Utfall 2011 - Utfall 2012 2 68 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 3 72 Målnivå 2015 74 Målnivå 2016 76 Styrmått 2.2: Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 72 2 3 Utfall 2012 68 Målnivå 2013 80 Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 81 Målnivå 2016 82 Nöjd-Kund-Index, värde mellan 0-100 Från och med 2014 byts måttenheten NKI mot andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 8 Styrmått 2.3: Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 - Utfall 2012 4 71 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 5 75 Målnivå 2015 85 Målnivå 2016 100 Styrmått 2.4: Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 40 (2010) Utfall 2012 37 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 40 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 42 Mål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. Mål 3 mäts genom Styrmått 3.1: Antal ferieplatser (antal/år) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 231 Utfall 2012 243 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 230 Målnivå 2015 230 Målnivå 2016 230 Styrmått 3.2: Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 - Utfall 2012 6 100 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 100 Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 4 Nöjd-Kund-Index, värde mellan 0-100 Från och med 2014 byts måttenheten NKI ut mot andel (%) mycket gott/ganska gott. 6 Samtliga som sökte feriearbete och tillhörde målgruppen (åk 9) fick feriearbete 2012. Därutöver sökte ytterligare 82 ungdomar i andra åldrar feriearbete. Bland dessa lottades platserna ut, framförallt bland dem i årskurs 1 i gymnasiet som inte hade något feriearbete året innan. 5 9 Styrmått 3.3: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 7 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, gymnasienämnden Utfall 2011 - Utfall 2012 42 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 42 Målnivå 2015 42 Målnivå 2016 42 Styrmått 3.4: Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%) Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden Utfall 2011 0 Utfall 2012 0 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 20 Målnivå 2015 40 Målnivå 2016 60 Styrmått 3.5: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%). Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden Utfall 2011 - Utfall 2012 - Målnivå 2013 Nollmätning Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Medarbetarperspektiv Mål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 4 mäts genom Styrmått 4.1: Medarbetarindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2011 66 (2010) 7 Utfall 2012 66 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 67 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 68 Stacken och Skrantagården 10 Styrmått 4.2: Ledarskapsindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2011 65 (2010) Utfall 2012 67 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 68 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 69 Styrmått 4.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2011 70 (2010) Utfall 2012 69 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 70 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 71 Styrmått 4.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2011 - Utfall 2012 79 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 79 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 80 Styrmått 4.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2011 - Utfall 2012 78 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 78 Målnivå 2015 79 Målnivå 2016 79 Styrmått 4.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utfall 2011 - Utfall 2012 80 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 81 Målnivå 2016 81 11 Utvecklingsperspektiv Mål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Mål 5 mäts genom Styrmått 5.1: Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 66 Utfall 2012 - Målnivå 2013 70 Målnivå 2014 - Målnivå 2015 72 Målnivå 2016 - Styrmått 5.2: Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 3,1 Utfall 2012 3,1 Målnivå 2013 3,6 Målnivå 2014 3,2 Målnivå 2015 3,3 Målnivå 2016 3,5 Styrmått 5.3: Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år) Mätning: Nyföretagarcentrums Företagarbarometer Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 3,7 Utfall 2012 3,4 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 3,4 Målnivå 2015 3,4 Målnivå 2016 3,8 12 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 6 mäts genom Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 F 77, P 90 Utfall 2012 83 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 F 80, P 90 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 - Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 F 85, P 87 Utfall 2012 86 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 F 86, P 91 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 - Styrmått 6.3: Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Egen hälsoenkät Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 - Utfall 2012 F 84, P 87 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 F 85, P 89 Målnivå 2015 F 86, P 90 Målnivå 2016 F 88, P 92 Styrmått 6.4: Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder Utfall 2011 - Utfall 2012 -9 Målnivå 2013 -10 Målnivå 2014 -10 Målnivå 2015 -11 Målnivå 2016 -12 13 Styrmått 6.5: Kostnad för brukarnöjdheten (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med brukare Utfall 2011 - Utfall 2012 8 657 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 9 690 Målnivå 2015 689 Målnivå 2016 687 Mål 7. Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina förmågor som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 7 mäts genom Styrmått 7.1: Andel godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden Utfall 2011 75,7 Utfall 2012 75,2 Målnivå 2013 90 Målnivå 2014 90 Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 90 Styrmått 7.2: Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden Utfall 2011 201,1 Utfall 2012 197,3 Målnivå 2013 - Målnivå 2014 202 Målnivå 2015 205 Målnivå 2016 208 Styrmått 7.3: Betygspoäng i genomsnitt efter avslutade gymnasieutbildning (betygspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden Utfall 2011 Kga 13,0 Dfs 14,6 8 9 Utfall 2012 Kga 12,9 Dfs 13,8 Målnivå 2013 13,3 Målnivå 2014 13,4 Målnivå 2015 13,5 Målnivå 2016 13,5 Måttenhet för brukarnöjdhet 2012 är Nöjd-Kund-Index (NKI). Från och med 2014 byts måttenheten NKI till andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 14 Karlskoga kommuns styrmodell Vision 2020 Vision 2020 omfattar Karlskoga som ort betraktat. Den övergripande ambitionen är att vi ska ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga med en befolkning kring 30 000 även i perspektivet 2030. Visionen består av fem delar: • Tradition och förnyelse • Teknik, tjänster, kultur och upplevelser • Stad och vatten • Förskola till högskola • Samverka – göra skillnad Karlskoga kommun ansvarar för frågor som är viktiga för att människor ska trivas med att bo och verka här. Visionen lyfter särskilt fram den kommunala verksamhetens betydelse för Karlskogas utveckling. Visionen anger att Karlskoga år 2020 ”har en kommunal service som möter invånarnas och näringslivets förväntningar”. Varje medarbetare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att arbeta för att de politiska målen och verksamhetens mål uppnås. Varje möte och varje kontakt är viktig. Genom medarbetarnas kompetens och engagemang påverkas upplevelsen av kommunens verksamheter. För att vi ska nå ytterligare mål i riktning mot visionen är det nödvändigt att invånare och näringsliv engageras. Kommunens roll är att skapa förutsättningar för att detta engagemang tillvaratas så att det kan bli till konkreta resultat. Målkedja och perspektiv Visionen och de politiskt fastställda målen anger den politiska viljeinriktningen. En förutsättning för en väl fungerande styrning och uppföljning är att ett ställningstagande i fullmäktige ska kunna följas genom organisationen. Fyra nivåer ingår i styrkedjan – vision, fullmäktigemål, nämndmål och förvaltningsmål/aktiviteter. Tillsammans ska målen på de olika nivåerna bilda en helhet. Samtliga mål på samtliga nivåer ska vara mätbara. Detta görs genom att styrmått kopplas till respektive mål. Ett styrmått anger vad som ska mätas. Ett styrmått ska säga något om målet, ange rimlig nivå samt vara tidsatt. 15 För att de förtroendevalda ska få en helhetsbild av kommunens verksamheter styrs, planeras och följs kommunens verksamheter upp utifrån följande perspektiv: • medborgar-/brukarperspektiv • medarbetarperspektiv • utvecklingsperspektiv. Kommungemensam rapportering Det ska finnas en tydlig koppling mellan planeringsprocessens ambitionsnivåer och uppföljningen under och efter verksamhetsåret. Den kontinuerliga uppföljningens syfte är att återkoppla ”hur det går” till den politiska nivån. Uppföljningen ska därför ge signaler som kan komma att innebära att åtgärder måste vidtas direkt eller inför kommande års verksamhetsplanering. Från och med 2014 har kommunstyrelsens arbetsutskott haft uppföljningsdialoger med representanter för nämnden/förvaltningen i samband med att nämndernas verksamhetsberättelser är sammanställda. Uppföljning och rapportering sker på flera olika nivåer. Rapporteringen sker enligt nedanstående modell. Utöver rapporteringen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kan varje nämnd besluta om mer frekvent eller annan typ av rapportering. Gemensam rapporteringsmodell 16 Ramfördelning Tillämpade principer I fördelningen av de ekonomiska ramarna 2015-2017 för kommunstyrelsen och nämnderna har politiska värderingar beaktats. De demografiska förändringar (minskat/ökat elevantal, antal äldre etc) som sedan tidigare beslutats för perioden är oförändrade. Sedan budget 2010 har beräknade löneökningar budgeterats centralt och nämndernas ramar ska sedan i möjligaste mån korrigeras efter avtalsrörelsens utfall. För 2015 har helårsutfallet beräknats bli 2,6 %. Anslags- och självkostnadsstyrd verksamhet Inom den kommunala verksamheten ingår dels enheter som är anslagsstyrda, dvs bedriver verksamhet inom ett anvisat anslag och dels enheter vars uppgift är att mot betalning ge intern service till övriga kommunala verksamheter. De verksamheter som inte är anslagsfinansierade fungerar som interna serviceenheter, t ex folkhälsoförvaltningen, vars verksamhet är anpassad till övriga förvaltningars efterfrågan. Interndebiterade tjänster beräknas och prissätts efter självkostnadsprincipen. Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd ett budgetanslag. Budgetanslaget är netto, dvs nämndens beräknade kostnader minus nämndens beräknade intäkter. Budgetanslagen benämns ofta också för kommunbidrag, dvs av kommunens totala skatte- och statsbidragsresurs tilldelas nämnderna ett s k kommunbidrag. 17 Uppdrag till kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen Prioriterade uppdrag Kommunstyrelsen fastställde, vid sitt sammanträde i maj 2014 (§ 181), att ett antal prioriterade uppdrag som framkommit under mål- och budgetprocessen skulle genomföras. Därefter har kommunstyrelsens antagit en ändrad tidplan för de uppdrag som kommunstyrelsens ansvarar för (§ 181). För respektive uppdrag ska ett skriftligt direktiv arbetas fram. Syftet med det skriftliga direktivet är att uppdragsgivare och uppdragstagare ska vara överens om förväntningarna på vad uppdraget ska resultera i. Uppdragen i korthet Uppdrag Redovisas IT-satsning inom förskolan, skolan och gymnasieskolan (prio 1) Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – upphandling beräknas vara klar januari/februari 2015 – genomfört för gymnasieskolan, juni 2015 – genomförs för grundskolan och förskolan, våren 2015-våren 2017 Ökad grundbemanning och färre delade turer (prio 1) Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – förslag maj/september 2015 – samverkan, inarbetning i budget mm, oktober 2015-våren 2016 – praktiskt arbete/genomförande, januari 2017 Förstudie – bättre skolresultat (prio 2) Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – faktainsamling, mars/juni 2015 – dialog med berörda, september december 2015 – förslag till upplägg av attitydprojekt, mars 2016 Utveckla rutiner för befolkningsprognoser och befolkningsstatistik (prio 2) Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – januari 2015 Kompensatorisk frukost/mellanmål (prio 3) Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – december 2015 Lokalförsörjningsbehovet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan (prio 3) Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – december 2014 Framtida bostadsförsörjning (prio 3) Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – slutrapport december 2015 Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel (prio 4) Ansvarig nämnd: Folkhälsonämnden – utredning redovisas senast i januari/februari 2015 18 Uppdrag utan prioritering Utöver ovanstående politiskt prioriterade uppdrag fastställde kommunstyrelsen ytterligare ett antal angelägna uppdrag, dock utan prioritetsordning. Dessa ska genomföras i mån av att tid och övriga resurser finns. Uppdrag Redovisas Socialt ansvarstagande – samråd mellan KS och bolagen Ansvarig: Karlskoga Energi & Miljö AB respektive Karlskogahem AB – december 2014 Organiserade aktiviteter inom särskilt boende Ansvarig nämnd: Socialnämnden – december 2014 Jämlik kulturskola Ansvarig nämnd: Kultur- och föreningsnämnden – april 2015 Etiska riktlinjer för det politiska arbetet Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – maj 2015 IT-guide – integration/sysselsättning/äldre Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – maj 2015 Samordnat produktionsansvar för tillagning av mat Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen – lägesrapport januari 2015 Förebyggande åtgärder, klimatförändringar – samråd mellan KS och KEMAB Ansvarig: Samhällsbyggnadsnämnden – juni 2015 19 Omvärldsanalys Konjunkturutvecklingen Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. 2013 avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under 2014 hittills varit svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). 2015 beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att vi tvingas skruva ner vår tidigare bedömning för 2014. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare 2015 jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläget i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Skatteunderlagstillväxten Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Vi räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Åren 2016–2017 fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och 2017. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan – såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. 20 Näringsliv och sysselsättning Den lokala arbetsmarknaden styrs av många faktorer och endast ett fåtal kan påverkas av kommunala initiativ och åtgärder. Den internationella ekonomiska situationen påverkar främst den exportberoende delen av näringslivet med även de företag som har lokala och regionala kunder. Det kommunen kan åstadkomma är vissa grundläggande förutsättningar som kan påverka tillgången på arbetskraft samt lokaler och mark för företagande. Karlskoga har under sommaren drabbats av några varsel men samtidigt pågår diskussioner kring flera företagsetableringar. Det pågår kontinuerligt ett arbete med att skapa förutsättningar för ett varierat utbud av bostäder likväl som mark och lokaler där företag kan etablera och expandera. Tillsammans med Trafikverket och andra aktörer pågår likaså ett kontinuerligt arbete med att förbättra och utveckla kommunikationer och förutsättningar för transporter. För närvarande pågår planläggnings- och utredningsarbeten för att, i enlighet med översiktsplanen från 2011, utveckla nya verksamhetsområden i anslutning till E18 väster och öster om Karlskoga samt utveckling av Bofors-Backaområdet. Insatser har gjorts för att öka intresset för Botorps- och Flygfältsområdet. Det finns klara indikationer på att Karlskoga stärker sin position som ett mellanregionalt handelscentrum (mellan Örebro och Karlstad). Förutom redan etablerade nationella kedjor på Skolgärdet och i Kulan har även Biltema, Mekonomen och bilbesiktningsföretaget Carspect beslutat om nysatsningar i Karlskoga. Byggnation pågår i Storängen. Ytterligare etableringsförfrågningar finns, både i Centrumstråket och med inriktning på Storängen. I Centrumstråket har Willys efter många års väntan äntligen kommit igång med sin ombyggnad och utvidgning i Kulan. Ombyggnad av den yttre miljön har också påbörjats med avsikt att öka tillgängligheten till och i Karlskoga centrum Besöksnäringens värde ökar från år till år och förutom redan etablerade besöksmål i Karlskoga som Alfred Nobels Björkborn, Karlskoga Motorstadion och Boda Borg har den helt nya satsningen med en motorsporthelg, inom ramen för ”The Heart of Racing” genomförts för första gången och med ett mycket lyckat utfall som borgar för en fortsättning och en blivande tradition. Örebro Universitets ambitioner att skapa en civilingenjörsutbildning fortskrider och där är Karlskoga Science Park en viktig partner för att knyta näringslivet och rätt företag till utbildningen. Inom kort bildas ett bolag för ändamålet där förutom Karlskoga kommun även Örebro kommun, Örebro universitet, Regionförbundet och näringslivet ingår. Arbetsförmedlingen anger i ett pressmeddelande att man nu ser ljusare på framtiden. Sysselsättningen i länet förväntas öka med 700 personer under 2013 och 900 personer under 2014. Det är främst inom den privata tjänstesektorn de nya jobben kommer att skapas medan utvecklingen inom industrisektorn förväntas gå betydligt långsammare. Arbetslösheten har ökat jämfört med förra året, såväl i länet som i Karlskoga. I augusti 2013 var 9,8 % öppet arbetslösa i Karlskoga (16-64 år), vilket är 146 personer flera jämfört med 2012 och något högre än genomsnittet i länet som ligger på 9,2 %. Arbetslösheten för ungdomar är vid samma tidpunkt 14,2 %. 21 Befolkningsutveckling Prognos SCB har tagit fram en befolkningsprognos för Karlskoga kommun. Prognosen visar på en befolkningsminskning. Under 2012 - 2014 har emellertid befolkningen ökat varje år. Födelseöverskottet är negativt men invandringsöverskottet och inrikes flyttningsöverskott är positivt. 31 december 2013 var befolkningen 29 728 personer. FödelseBefolkningen överskott under vid årsslut året År Netto- Folk- flyttade under året ökning under året 2013 29 535 -80 -17 -96 2014 29 454 -76 -5 -81 2015 29 385 -73 5 -69 2020 29 198 -63 42 -21 2025 29 138 -70 61 -9 2030 29 054 -87 64 -22 Karlskogas befolkningsstruktur och utveckling Befolkningsutvecklingen i Karlskoga 2009 - 2013 År 2009 2010 2011 2012 Antal 29 742 29 668 29 616 29 631 Förändring -74 -52 15 Förändring % -0,2% -0,2% 0,05% 2013 29 728 97 0,3% Även de preliminära uppgifterna för 2014 visar på en positiv utveckling med 181 personer till och med juli. Övriga ekonomiska förutsättningar Skatteutjämningssystemet Skatteutjämningssystemet består av flera delar. Genom inkomstutjämningsbidrag/avgift garanteras samtliga kommuner 110 procent av medelskattekraften. Denna konstruktion innebär att Karlskoga kommun år 2015 erhåller 211 mnkr. Kostnadsutjämning-, reglering- och strukturbidrag/avgift syftar till att utjämna skillnader mellan kommunernas behov av service och deras förutsättningar att producera densamma. För 2015 uppgår summan av dessa bidrag till kommunen till drygt 7 mnkr. Utjämningen för LSS-kostnadernas del i utjämningssystemet har minskat för Karlskogas del och beräknas för år 2014 uppgå till -5 mnkr. När fastighetsskatten avvecklades och ersattes av kommunal fastighetsavgift fördelades denna inkomst per invånare i hela landet. Från 2008 och framåt är det den egna kommunens fastighetsbestånds förändrade taxeringsvärden som ger förändring av fastighetsavgiften, vilken tillfaller kommunen. För 2015 är fastighetsavgiften beräknad till 46 mnkr. Alla ovanstående belopp baseras på SKL:s prognos från augusti 2014. 22 Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader exklusive ansvarsförbindelsen har i budget 2015 beräknats till 102 mnkr inklusive löneskatt. Som underlag för beräkningen har prognos från KPA använts som kompletterats med beräkningar för de åtaganden som förvaltas av SPP. I plan 2016 och 2017 uppgår den beräknade kostnadsökningen till ca 6 mnkr per år. Utöver budgeterade pensionskostnader ovan har kommunen ett stort åtagande i den ansvarsförbindelse som genom blandmodellen redovisas inom linjen under balansräkningen. I bokslut 2013 uppgick denna ansvarsförbindelse till 946 mnkr. Sammantaget innebär det att kommunens pensionsutbetalningar ökar framåt och dessa kostnader bedöms i givna prognoser kulminera under perioden 2015-2025. För att möta kommande års kostnadsökningar har kommunen inom eget kapital avsatt 165 mnkr för ansvarsförbindelsen. En förutsättning för avsättningar inom eget kapital är att resultaten efter balansutredningen kommande år uppgår till minst 30 mnkr. Syftet med denna åtgärd är att kommande kostnadsökningar för pensioner inte skall tränga undan övrig kommunal verksamhet. Lyckas denna strategi påverkas likviditeten positivt som då i enlighet med god ekonomisk hushållning kan användas för amortering av lån. Lönekostnadsutveckling och inflation Lönekostnadsutvecklingen år 2015 har beräknats till 2,6 %. I likhet med tidigare år är lönekostnadsökningarna (från och med budget 2010) budgeterats centralt för att under budgetåret fördelas till nämnderna när avtalsförhandlingarna är klara. 23 Budget 2015 - 2017 Ramarna i driftbudgetförslaget är utformade enligt föregående års plan. Fortsatt arbete med rationaliseringar och effektiviseringar i verksamheterna bedöms nödvändiga för att klara de finansiella målen. Utifrån kommunens ekonomiska och finansiella läge måste investeringsnivåerna hållas på nivåer under avskrivningskostnaderna. För budgetåret 2015 och planeringsåren 2016-2017 ligger investeringsnivåerna i snitt på 57 mnkr per år. Eftersom avskrivningskostnaderna är högre skapas härigenom ett positivt kassaflöde som kan användas till amorteringar. Driftbudget (tkr) Nämnd/styrelse Kommunfullmäktige och revision Kommunstyrelsen Bokslut Budget Budget Budget Budget 2013 2014 2015 2016 2017 2 561 2 796 6 593 6 593 6 593 109 904 106 465 114 141 114 141 114 141 Ö. Värmlands överf. nämnd 2 908 2 908 2 908 2 908 Administrativ nämnd 5 027 5 027 5 027 5 027 0 700 0 0 0 Socialnämnden 585 945 578 422 601 692 603 492 603 492 Barn- och utbildningsnämnden 414 227 399 002 420 529 420 529 420 529 Kultur- och föreningsnämnden 81 120 77 483 78 051 77 951 77 551 Samhällsbyggnadsnämnden 64 123 50 655 48 675 48 675 48 675 259 325 8 770 8 770 8 770 2 978 2 110 3 388 1 778 1 778 152 550 146 891 154 437 154 437 154 437 1 413 667 1 372 784 1 444 211 1 444 301 1 443 901 -1 461 891 -1 387 890 -1 470 029 -1 476 593 -1 476 869 -48 224 -15 106 -25 818 -32 292 -32 968 Valnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa verksamhetskostnader Finansförvaltning Resultat (OBS omvänt +/-) 24 Investeringsbudget (tkr) Bokslut 2013 0 Budget 2014 0 Budget 2015 0 Budget 2016 0 Budget 2017 0 Kommunstyrelsen 1 493 2 000 2 000 4 000 2 000 Socialnämnden 2 675 4 270 5 330 6 680 6 300 Barn- och utbildningsnämnden 5 815 3 500 3 500 3 500 3 500 Kultur- och föreningsnämnden 920 3 220 2 500 1 850 1 000 107 604 38 228 40 660 37 500 41 000 Folkhälsonämnden 720 1 732 775 1 115 975 Gymnasienämnden 1 777 1 500 1 400 2 500 2 500 121 004 54 450 56 165 57 145 57 275 Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden Summa investeringsutgifter Investeringsbudgeten 2015-17 beslutades av fullmäktige 2014-06-17, KF § 97 (KS 2013.0387). I samhällsbyggnadsnämndens budget innefattas även uppdrag från socialnämnden och kulturoch föreningsnämnden. För 2015 är beloppen 2 500 tkr respektive 3 500 tkr, för 2016 är 7 500 tkr för socialnämnden och för 2017 är 2 000 tkr för kultur- och föreningsnämnden. Resultatbudget (tkr) Nettokostnader Bokslut 2013 -1 393 100 Pensioner inkl motbokn Resultatbuffert Löneökningar Budget 2014 -1 372 784 Budget 2015 -1 444 211 Budget 2016 -1 444 301 Budget 2017 -1 443 901 -52 482 -46 900 -52 300 -57 800 0 0 -2 600 -11 800 -51 800 -29 141 -58 041 -87 641 Oförutsett -1 000 0 0 0 Minskning sociala avgifter, 10 800 8 100 5 500 5 500 yngre och äldre Motbokning 67 700 63 570 62 570 61 570 kapitalkostnader Avskrivningar -67 321 -67 800 -68 600 -71 600 Verksamhetens -1 393 100 -1 466 887 -1 516 382 -1 557 772 -1 605 672 nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster 1 232 000 1 257 562 1 296 865 1 354 981 1 407 066 246 600 241 694 260 335 250 583 247 074 7 800 5 500 5 500 5 500 5 500 -45 100 -22 763 -20 500 -21 000 -21 000 48 200 15 106 25 818 32 292 32 968 48 200 15 106 25 818 32 292 32 968 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 25 Kassaflödesanalys (tkr) Bokslut Budget Budget Bokslut Bokslut 2013 2014 2015 2016 2017 Årets resultat 48 224 15 106 25 818 32 292 32 968 Justering för av- och nedskrivningar 61 991 67 321 67 800 68 600 71 600 Justering för pensionsavsättningar 8 894 1 000 1 000 1 000 1 000 Justering för realisationsvinster Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Me de l från ve rksamhe te n före förändring av röre lse kapital Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Me de l från de n löpande ve rksamhe te n -20 724 83 427 94 618 101 892 105 568 116 169 83 427 94 618 101 892 105 568 -120 936 -74 450 -56 165 -57 145 -57 275 -97 442 -74 450 -56 165 -57 145 -57 275 70 000 20 000 Den löpande verksamheten 0 98 385 0 12 330 5 454 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Me de l från inve ste ringsve rksamhe te n 23 089 -71 476 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag -735 000 8 683 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 736 000 Me de l från finansie ringsve rksamhe te n 79 683 20 000 0 0 0 Åre ts kassaflöde 98 410 28 977 38 453 44 747 48 293 Likvida medel vid årets början Likvida me de l vid åre ts slut 2 734 101 144 130 121 168 574 213 321 101 144 130 121 168 574 213 321 261 614 26 Balansräkning (tkr) Utfall Budget Budget Budget Budget 2013 2014 2015 2016 2017 1 115 796 1 143 397 1 111 289 1 099 834 1 085 509 430 463 428 000 430 463 430 463 430 463 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 1 546 259 1 571 397 1 541 752 1 530 297 1 515 972 Omsättningstillgångar Förråd mm 0 0 0 0 0 Fordringar 141 188 153 000 153 000 153 000 153 000 Kassa och bank 101 144 130 121 168 574 213 321 261 614 242 332 283 121 321 574 366 321 414 614 1 788 591 1 854 518 1 863 326 1 896 618 1 930 586 936 325 984 549 999 655 1 025 473 1 057 765 48 224 15 106 25 818 32 292 32 968 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Summa eget kapital 984 549 999 655 1 025 473 1 057 765 1 090 733 Avsättningar Pensionsskuld 57 691 50 000 54 519 56 301 59 425 Övriga avsättningar 12 263 8 000 8 000 7 000 6 000 69 954 58 000 62 519 63 301 65 425 Långfristiga skulder 392 268 385 000 385 000 385 000 385 000 Kortfristiga skulder 341 820 411 863 390 334 390 552 389 428 734 088 796 863 775 334 775 552 774 428 1 788 591 1 854 518 1 863 326 1 896 618 1 930 586 Summa avsättningar Skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder 27 Kommunens och kommunkoncernens låneskuld Låneskuldens fördelning Augusti 2014 Förändring 2015 Utgående balans 2015 Karlskoga kommuns lån 355 0 355 Kommunhus AB 590 -15 575 Hyresbostäder i Karlskoga AB 812 0 812 Karlskoga Energi och Miljö AB * 698 -25 673 2 455 -40 2 415 Summa * halv låneskulden i Karlskoga Biogas AB (totalt 98 mnkr) belastar Örebro kommun. Kommentarer Ködödödöddd Karlskoga Kommunhus AB och Karlskoga Energi och Miljö AB förväntas minska sina låneskulder genom amorteringar. ddd 28 Kommunfullmäktige Andel av kommunens kostnad 0,5 % Ordförande Anders Ohlsson Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 Kostnader 2 611 6 793 6 643 6 643 6 643 – varav personal 1 579 2 798 2 798 2 798 2 798 -50 0 -50 -50 -50 Nettokostnader 2 561 6 793 6 593 6 593 6 593 Nettobudget 2 596 6 793 6 593 6 593 6 593 35 0 0 0 0 Intäkter Resultat i förhållande till budget Investeringsplan 2015-2017 (tkr) Fastställd enligt KF § 97/2014 Resultat 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 0 0 500 500 0 0 0 0 0 0 Investeringsprojekt - Voteringsutrustning Summa Kommentarer till investeringsplan Kommunfullmäktige fick föra med sig outnyttjad investeringsbudget för voteringsutrustning från 2013 till 2014. För 3-årsperioden 2015-2017 har inte kommunfullmäktige någon investeringsbudget. 29 Förslag till mål och budget från styrelsen och nämnderna Notera Kommunfullmäktiges mål 7 ändrades i kommunfullmäktigebeslutet. Därför har nämnderna angivet en annan formulering än den kommunfullmäktige slutligen fastställde. 30 Kommunstyrelsen Andel av kommunens kostnad 7,3 % Ordförande Förvaltningschef Sven-Olov Axelsson Karin Björkman Sammanfattning År 2015 2015 är första året i en ny mandatperiod, vilket bland annat innebär att nya förtroendevalda kommer att utbildas i såväl kommunallagen som i rollen som politiker samt i interna regelverk. Ett prioriterat områden under 2015 är bland annat att ta fram underlag för att stärka och förtydliga kommunstyrelsens samordnande och strategiska roll. Gränssnittet mellan kommunstyrelsens ledningskontor och förvaltningarna behöver i vissa fall tydliggöras. Kommunstyrelsens budget har, jämfört med 2014, renodlats till att enbart omfatta de kostnader som kommunstyrelsen rår över. Planerad verksamhet förväntas rymmas inom angiven budgetram för 2015. År 2016 - 2017 Fortsatt utveckling och förtydligande av kommunstyrelsens och kommunstyrelsens ledningskontors samordnande och strategiska roll. Även ledningskontorets roll som servicegivare, såväl internt som externt, ska vidareutvecklas. Verksamhet och uppdrag Ekonomiavdelning • • • • bereda budget och övriga ekonomiska ärenden ansvara för den dagliga ekonomiska driften och upprätta ekonomiska rapporter stödja, serva och styra förvaltningarna i ekonomiska frågor hantera finansiella frågor inom kommunkoncernen IT-avdelning • samordning, drift och service samt utveckling inom IT och telefoni för kommunens verksamheter • infrastrukturfrågor som rör bredbandsutvecklingen inom kommunens geografiska område 31 Kansliavdelning • sammanträdeshantering, utredningar, sekreterarskap till kommunstyrelse, kommunfullmäktige, valnämnd, kommunalråd samt kommundirektör • hantera post och diarieföring • förvaltningsinformation • verkställa upphandlingar enligt LOU Personalavdelning • beredande och verkställande organ i strategiska personal-, organisations-, ledarskaps- och lönefrågor • konsultativ och samordnande roll mot förvaltningarna i dessa frågor Stab för tillväxt och utveckling • • • • • strategisk samhällsutveckling, infrastruktur och översiktlig fysisk planering regional utveckling och vissa tillväxt- och näringslivsfrågor samordning av kommunens övergripande information/kommunikation säkerhetssamordning samordning av integrations- och mångfaldsfrågor och finskt förvaltningsområde Övergripande kvalitetsfrågor • utveckling av övergripande styrnings-, verksamhetsuppföljnings- och kvalitetsfrågor Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 Kostnader 203 689 187 915 190 691 190 691 190 691 – varav personal 125 770 114 202 116 439 116 439 116 439 Intäkter -93 785 -81 821 -84 150 -84 150 -84 150 Nettokostnader 109 904 106 094 106 541 106 541 106 541 Nettobudget 114 236 106 094 106 541 106 541 106 541 4 332 0 0 0 0 Resultat i förhållande till budget Kommentarer till driftbudgeten Från och med budget 2014 är bemanningsenhetens kostnader och intäkter bruttoredovisade. Till och med 2013 inkluderades kommunfullmäktige (inkl. partistöd samt fasta årsarvoden till partiföreträdarna), revisionen, valnämnden, Östra Värmlands överförmyndarnämnd samt den gemensamma administrativa nämnden som verksamheter under kommunstyrelsen. 32 Analys av treårsbudget För innevarande 3-årsperiod, 2014-2016, inklusive den positiva ingående balansen från föregående 3-årsperiod, uppskattas kommunstyrelsens verksamheter redovisa ett nollresultat eller ett positivt resultat främst pga. viss vakans. Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 • 2015 är första året i en ny mandatperiod, vilket bland annat innebär utbildning av nya ledamöter och översyn av styrdokument. • 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman och bildar nya Region Örebro län, vilket bland annat kommer att påverka staben för tillväxt och utveckling. • Gränssnittet mellan kommunen och näringslivsbolaget kommer att tydliggöras ytterligare. • Ny ordinarie kommundirektör tillträdde sin anställning i augusti 2014 och ny ekonomichef tillträdde i oktober. • Genomförande av det planerade ledarskapsprogrammet påbörjas under 2015. • Fortsatt implementering av ledar- och medarbetarpolicyn. • 2015 påbörjas en utbildning av kommunens beställare i syfte att höja kunskapen inom upphandlingsområdet. • Pågående livsmedelsupphandling skapar möjlighet för små och medelstora leverantörer att lämna anbud. Investeringsplan 2015 - 2017 (tkr) Fastställd enligt KF § 97/2014 Resultat 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 1 298 106 1 900 100 1 000 1 900 100 1 900 100 1 900 100 1 404 3 000 2 000 2 000 4 000 2 000 Investeringsprojekt - IT, datorhall, datanät - Möbler och inredning - Beslutstödssystem - Ekonomi- och lönesystem Summa Kommentarer till investeringsplan Investeringsprojekten för kommande 3-årsperiod följer ungefär samma struktur som tidigare, med avvikelse för 2016 när ytterligare 2 mnkr kommer nyttjas till ett nytt ekonomi- och lönesystem. 33 Kommunstyrelsens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Kommunstyrelsens mål Mål 1.1 Kommuninvånarna känner sig trygga i Karlskoga Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunstyrelsen ansvarar för samordningen av säkerhets- och trygghetsfrågorna och arbetar förebyggande mot brott tillsammans med andra aktörer. Kommunstyrelsen ansvarar också för att tillsammans med andra aktörer motverka skadegörelse och klotter. Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Antal genomförda och reviderade risk- och sårbarhetsanalyser på förvaltningsnivå (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 7 Målnivå 2016 7 Målnivå 2017 7 Styrmått 1.1.2: Antal förvaltningsvist upprättade och reviderade krisplaner (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 2 Målnivå 2016 4 Målnivå 2017 7 Målnivå 2015 3 Målnivå 2016 4 Målnivå 2017 4 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 80 Målnivå 2017 80 Styrmått 1.1.3: Antal genomförda krisövningar (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Styrmått 1.1.4: Antal skaderapporter (antal per år) Resultat 2011 147 Resultat 2012 118 Resultat 2013 90 Målnivå 2014 90 Mål 1.2 God integration för nyanlända samt för ensamkommande flyktingbarn Kommunstyrelsen ansvarar för samordning av integrationsfrågorna samt det strategiska utvecklingsarbetet som rör integration. Syftet är att utveckla kunskaper och medvetenhet kring integrations- och mångfaldsfrågorna inom såväl kommunen som bland externa aktörer. Mål 1.2 mäts genom Styrmått 1.2.1: Antal möten i kommunens integrationsnätverk (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 4 Målnivå 2016 4 Målnivå 2017 4 34 Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Kommunstyrelsens mål Mål 2.1 Lättillgänglig information om den kommunala verksamhetens kvalitet och service En förutsättning för kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens verksamheter är att kommuninvånarna får tydlig och korrekt information vid rätt tidpunkt. Ledord för kommunens information och kommunikation är öppenhet och transparens. Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna, strukturera och strategiskt hantera kommunens information/kommunikation och informations- och kommunikationskanaler. Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1: Kommunens information via webbplatsen (procent av maxpoäng) Resultat 2011 83 Resultat 2012 82 Resultat 2013 86 Målnivå 2014 82 Målnivå 2015 87 Målnivå 2016 88 Målnivå 2017 88 Styrmått 2.1.2: Hur nöjda invånarna är med kommunens information (index 0-100) Resultat 2011 55 (2010) kv 53, m 58 Resultat 2012 51 kv 54, m 49 Resultat 2013 - Målnivå 2014 54 Utfall 54 kv 55, m 52 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 58 Målnivå 2017 - Mål 2.2 God service och tillgänglighet Kommunstyrelsens ledningskontor ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster till kommuninvånare, förvaltningar och förtroendevalda. Mål 2.2 mäts genom Styrmått 2.2.1: Styrmått 2.2.1: Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon (procent) Resultat 2011 - Resultat 2012 60 Resultat 2013 100 Målnivå 2014 70 Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 Styrmått 2.2.2: Andel invånare som direkt får svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon (procent) Resultat 2011 - Resultat 2012 83 Resultat 2013 33 Målnivå 2014 60 Målnivå 2015 65 Målnivå 2016 70 Målnivå 2017 75 Styrmått 2.2.3: Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors bemötande (procent) Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 nollmätning Resultat: 89 35 Styrmått 2.2.4: Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors tillgänglighet (procent) Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 nollmätning Resultat: 80 Styrmått 2.2.5: Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors kvalitet på utförd tjänst (procent) Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 nollmätning Resultat: 82 Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Kommunstyrelsens mål Mål 4.1 Kommunstyrelsen är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter till utveckling och arbetstillfredsställelse. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunstyrelsens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 4.1 mäts genom Styrmått 4.1.1: Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex (procent) Resultat 2011 64 (2010) Resultat 2012 71 Resultat 2013 - Målnivå 2014 72 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 73 Målnivå 2017 - Styrmått 4.1.2: Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex (procent) Resultat 2011 61 (2010) Resultat 2012 70 Resultat 2013 - Målnivå 2014 72 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 74 Målnivå 2017 - Styrmått 4.1.3: Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Resultat 2011 65 (2010) Resultat 2012 83 Resultat 2013 - Målnivå 2014 83 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 83 Målnivå 2017 - 36 Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Resultat 2011 - Resultat 2012 81 Resultat 2013 - Målnivå 2014 81 Målnivå 2015 82 Målnivå 2016 82 Målnivå 2017 83 Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Resultat 2011 - Resultat 2012 82 Resultat 2013 - Målnivå 2014 82 Målnivå 2015 83 Målnivå 2016 83 Målnivå 2017 84 Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Resultat 2011 - Resultat 2012 79 Resultat 2013 - Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 81 Målnivå 2016 82 Målnivå 2017 83 Mål 4.2 Tydlig och systematisk personalplanering Tillgång till medarbetare med ”rätt” kompetens är en strategisk fråga för kommunen, då den på verkar möjligheten att leva upp till de krav som ställs dels genom medborgaren, dels genom lagstiftning. Ett systematiskt arbete med kartläggning och analys är en förutsättning för att kunna leva upp till de krav som ställs utifrån uppdraget. Mål 4.2 mäts genom Styrmått 4.2.1: Antal förvaltningsvist uppdaterade nulägesanalyser av personalförsörjningsbehovet (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 7 Målnivå 2015 3 Målnivå 2016 3 Målnivå 2017 3 Styrmått 4.2.2: Antal förvaltningsvist genomförda analyser av framtida personalförsörjningsbehov (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 3 Målnivå 2015 2 Målnivå 2016 2 Målnivå 2017 2 Styrmått 4.2.3: Antal förvaltningsvist aktuella personalförsörjningsplaner (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 3 Målnivå 2015 2 Målnivå 2016 2 Målnivå 2017 2 37 Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Kommunstyrelsens mål Mål 5.1 Goda relationer med näringslivet Näringslivets utveckling har stor betydelse för kommunens befolkningsutveckling och ekonomi. Kommunens relationer med företagen har stark påverkan på ett gott företagsklimat. Från 2013 har servicen till företagen flyttats över till det nybildade Karlskoga Näringsliv & Turism AB. Kommunstyrelsens ledningskontor kommer dock även framöver att ha en dialog med näringslivet i olika frågor och därtill vara kontaktyta gentemot näringslivsbolaget. Formerna för samarbetet mellan kommunen och näringslivsbolaget är under fortsatt utveckling. Mål 5.1 mäts genom Styrmått 5.1.1: Antal deltagande politiker/tjänstemän i möten mellan företag och kommun (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 10 40 Målnivå 2016 40 Målnivå 2017 50 Målnivå 2015 15 Målnivå 2016 20 Målnivå 2017 25 Styrmått 5.1.2: Antal UF-feriejobb (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 Utfall: 10 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Kommunstyrelsens mål Mål 6.1 Kommunstyrelsens verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt och finansiellt hållbart Eftersom kommunstyrelsen har begränsade resurser är det viktigt att resursförbrukningen optimeras i förhållande till måluppfyllelsen, d.v.s. att kommunstyrelsen får ut så mycket verksamhet med kvalitet som möjligt för pengarna. Mål 6.1 mäts genom Styrmått 6.1.1: Minsta årliga amortering via Kommunhus AB (mnkr) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 15 Målnivå 2016 15 Målnivå 2017 15 10 Antalet förutsätter att det nybildade Karlskoga Näringsliv & Turism AB uppfyller målsättningen att genomföra avtalade 10 organiserade företagsbesök per år, där politiker och kommunala tjänstemän förutsätts delta. 38 Styrmått 6.1.2: Antal undertecknade serviceöverenskommelser 11 med förvaltningarna inom ITområdet (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 3 Målnivå 2016 3 Målnivå 2017 - Mål 6.2 Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande och påverkan i kommunen De senaste åren visar en förändring när det gäller hur demokratin fungerar i Sverige. Vi har sjunkande valdeltagande och färre vill engagera sig politiskt. Samtidigt vill många delta i samhällsdebatten och är intresserade av politiska frågor. En medveten och systematisk medborgardialog är ett sätt att involvera och engagera medborgarna som en naturlig del i styrningen och som ett sätt att öka medborgarnas möjlighet till påverkan. Mål 6.2 mäts genom Styrmått 6.2.1: Hur nöjda invånarna är med möjligheterna till påverkan (index 0-100) Resultat 2011 39 kv 39, m 40 Resultat 2012 36 kv 39, m 33 Resultat 2013 - Målnivå 2014 40 Utfall: 37 kv 36, m 38 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 42 Målnivå 2017 - Styrmått 6.2.2: Antal frågeställningar där medborgardialoger har genomförts (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 2 Målnivå 2014 - Målnivå 2015 2 Målnivå 2016 2 Målnivå 2017 2 Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort Kommunstyrelsens mål Mål 7.1 Kommunstyrelsen säkerställer en god samverkan mellan universitet, det lokala näringslivet och andra samhällsaktörer. För att möta behovet av kompetensförsörjningen i kommunen och i de företag som är verksamma i kommunen behövs olika insatser. Etablering av yrkeshögskoleutbildningar är en sådan. Kontakter mellan universitet och näringsliv är också viktiga. Genom sådana underlättas såväl produktutveckling som kompetensförsörjning. Arbetet kan stödjas bl.a. genom insatser från en science park. Mål 7.1 mäts genom Styrmått 7.1.1: Antal pågående forsknings- och utvecklingsprojekt gemensamt med universitet och näringsliv (antal per år) Resultat 2011 - Resultat 2012 2 Resultat 2013 - Målnivå 2014 4 Målnivå 2015 5 Målnivå 2016 5 Målnivå 2017 5 11 En serviceöverenskommelse är en överenskommelse mellan servicegivaren (IT-avdelningen) och förvaltningen. Serviceöverenskommelsen arbetas fram i dialog mellan parterna i syfte att balansera förväntningar mot möjliga leveranser. 39 Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Antal borgerliga vigslar 51 71 59 Antal inkomna motioner 19 44 30 Antal inkomna medborgarförslag 10 15 20 239 182 - Antal ansökningar till lediga jobb 3 559 3 086 - Antal vikariebeställningar via bemanningsenheten Antal förmedlade vikarietimmar 61 813 55 828 - 403 269 387 204 - 5 5 5 ca 1 000 - - 1 622 2 572 1 845 46 860 45 467 45 524 187 188 104 320 308 312 Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna (index 0-100) 60 (2014) kv 62, m 58 61 kv 63, m 59 60 (2010) kv 59, m 62 Kommuninvånarnas möjligheter att använda kollektivtrafiken för resor, lokalt och regionalt (värde 1-10) 5,4 (2014) 5,4 kv 5,6 m 5,3 kv 5,7, m 5,1 5,2 (2010) Volymer Antal lediga tjänster Antal tillhandahållna fullvärdiga e-tjänster (antal totalt) Antal följare av kommunen i sociala medier Kostnader Kommunens resultat före extraordinära poster (kr/invånare) Nettokostnad för kommunens egentliga verksamhet (kr/invånare) Nettokostnad för näringslivsfrämjande åtgärder (kr/invånare) Nettokostnad för nämnd- och styrelseverksamhet (kr/invånare) Kvalitet Webbplatsens tillgänglighet oavsett funktionsnedsättning 12 (andel passerade tester) 99 97 - Andel upptid för webbplatsen (procent) 99 99,5 - 57 (2014) kv 58, 56 55 kv 56, m 54 57 (2010) kv 56, m 58 Sommarvikariers nöjdhet med bemötande från chefer och kollegor (%) 96 - - Andel sommarvikarier som kan tänka sig söka arbete i Karlskoga igen (%) 99 - - Hur många kommuninvånare som kan rekommendera någon att flytta till Karlskoga (index 0-100) 12 Webbplatsen ska kunna användas av så många som möjligt, oavsett funktionsnedsättning och tekniska hjälpmedel. 40 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Andel sommarvikarier som kan tänka sig att söka arbete på samma arbetsplats igen (%) Feriepraktikanters nöjdhet med bemötandet från handledare (%) 96 - - 88 - - Feriepraktikanters nöjdhet med bemötandet från kollegor (%) 94 - - Restid med kollektivtrafik mellan Karlskoga och Örebro (snabbaste färdsätt), minuter - 40 50 Antal börsnoterade företag med huvudkontor i Karlskoga Antal arbetsställen i Karlskoga - 2 - - 2 503 - 29 751 29 631 29 616 1 299 1 352 1 231 206 151 63 8 -5 -46 RUS-indikatorer Folkmängd (antal) Inflyttning, inrikes och utrikes (antal) Flyttningsnettot, inrikes och utrikes (antal) Inrikes flyttningsnetto (antal) 41 Socialnämnden Andel av kommunens kostnad 41,9 % Ordförande Förvaltningschef Ingegerd Bennysson (S) Patrik Jonsson Sammanfattning År 2015 Socialnämnden har att ta ställning till en reducering om 1 600 tkr för en budget i balans 2015. Socialnämnden bedömer att det inte finns någon verksamhet som kan tas bort inom förvaltningen som motsvarar reduceringsbehovet. I dagsläget bedöms det inte heller vara ett alternativ att fördela reduceringen procentuellt över hela förvaltningen. Vård och omsorg har tidigare år burit en stor del av de genomförda reduceringarna samtidigt som vård och omsorg och individ- och familjeomsorg redan idag har kostnader som överstiger budgeterat belopp. Därför föreslås att reduceringen om 1 600 tkr fördelas procentuellt mellan handikappomsorg och förvaltningsgemensamt. Flera stora utvecklingsarbeten pågår inom nämndens verksamheter som antingen kommer att slutföras, eller fortsätta under, 2015. Detta gäller exempelvis införande av resursfördelningsmodell inom hemvården, införande av handläggningsmetoden äldres behov i centrum (ÄBIC), översyn av enhetsindelningen inom hemvården, omstrukturering av socialpsykiatrin, utveckling av handläggning och boendealternativ inom handikappomsorgen och ny familjecentral. Utvecklingsarbetena syftar både till att förbättra för brukarna och för att anpassa kostnader. År 2016 - 2017 Huruvida socialnämnden måste besluta om nya reduceringar kommande år beror främst på om de preliminära budgetramarna för 2016-2017 ligger fast eller inte, eventuell ekonomisk effekt av förvaltningens utvecklingsarbeten samt omvärldens påverkan på verksamheterna. Verksamhet och uppdrag Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att utreda, besluta och verkställa beslut, företrädesvis enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU) samt lagen om vård av missbrukare (LVM). Området innefattar barn, unga och vuxna samt kommunens skyldigheter i fråga om arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder. Handikappomsorg Handikappomsorgen har till uppgift att utreda, besluta och verkställa beslut, företrädesvis enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt för personer med psykiska funktionsnedsättningar även enligt socialtjänstlagen (SoL). 42 Vård och omsorg Vård och omsorg har till uppgift att utreda, besluta och verkställa beslut, företrädesvis enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) upp till och med sjuksköterskenivå. Området innefattar hemvård och vårdboende (särskilt boende). Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 Kostnader 741 048 735 855 747 171 748 971 748 971 – varav personal 472 946 519 088 530 404 530 404 530 404 -155 103 -137 796 -142 079 -142 079 -142 079 Nettokostnader 585 945 598 059 605 092 606 892 606 892 Nettobudget 578 476 598 059 605 092 606 892 606 892 -7 469 0 0 0 0 Intäkter Resultat i förhållande till budget Analys av treårsbudget Socialnämnden gick in i budgetperiod 2014-2016 med ett nollresultat. Prognosen för 2014 tyder på ett underskott om 1 600 tkr. Underskottet beror på kostnader för dubbelhyror i samband med det nya vårdboendet och omlokaliseringen av personal från servicehuslokaler. Underskottet för 2014 kommer att neutraliseras under treårsperioden då förvaltningen får effekt på omlokaliseringarna från servicehuslokalerna samt att kostnaderna för de lokaler som hyrts av landstinget upphör. I nuläget beräknar förvaltningen att reduceringar om 1600 tkr behöver genomföras under 2015 samt att ytterligare reduceringar om 2 100 tkr behöver genomföras 2016 för att klara ett nollresultat för treårsperioden. Beräkningen är utifrån nuvarande personalbemanning och tar inte hänsyn till eventuella krav om bemanning i särskilda boenden. 43 Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 Socialförvaltningen står inför ett behov av att omstrukturera socialpsykiatrin, detta för att anpassa sig till målgruppens nutida behov. Tidigare hade många brukare vistats stora delar av sitt liv inom psykiatrin (mentalsjukhusen) och skulle flytta ut i kommunen i samband med psykiatrireformen. Personerna hade då stora och omfattande behov då de i många fall var institutionaliserade. De personer som i dagsläget har behov av stöd från socialförvaltningen har inte samma omfattande behov när det gäller vård och omsorg och därmed finns inte samma behov av gruppbostäder enligt LSS för målgruppen. De personer som i dag ansöker om stöd är företrädesvis yngre personer som har behov av boendestöd i olika former samt stöd med sysselsättning för att närma sig arbetsmarknaden. Förvaltningen har börjat förbereda för en sådan omstrukturering. Den 31 mars 2015 ska Socialstyrelsens nya föreskrift om bemanning i särskilda boenden (SOSFS: 2012:12) träda i kraft. Föreskriften är omdebatterad och dess införande har skjutits fram sedan tidigare. Om föreskriften träder i kraft kommer det att innebära ökade kostnader för socialnämnden. Dessa kostnader har tidigare uppskattats till 31 200 tkr. Investeringsplan 2015 - 2017 (tkr) Fastställd enligt KF § 97 Resultat Plan Plan Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Investeringsprojekt Reinv inventarier möbler m m Hjälpmedel (vårdsängar lyftar m m t o m 2014) Vårdsängar lyftar m m fr o m 2015 Nationella IT-strategin Reinv IT enligt plan IT verksamhetsspec system Låssystem m m Handikappbuss Inventarier nybyggnation Kallelsesystem Summa 1 319 1 600 1 600 2 000 2 000 800 1 020 260 300 300 0 0 760 560 650 11 100 100 100 100 224 753 450 1 550 450 239 600 200 300 300 0 0 1 000 1 000 2 500 0 0 0 700 0 82 150 400 150 0 0 700 560 20 0 2 675 4 923 5 330 6 680 6 300 Kommentarer till investeringsplan Enligt beslut KF § 28 KS 2011.0293 (2012-02-28) ska socialförvaltningen tilldelas 3 000 tkr till inventarier i det nya vårdboendet på Skrantahöjden, vilket innebär att budget för nybyggnation borde varit 3 150 tkr 2014. På grund av att dessa ännu inte tillförts socialförvaltningens investeringsbudget kommer förvaltningen att göra en avvikelse avseende investeringsbudgeten med minus 3 000 tkr 2014. Den fastställda investeringsplanen 2015 - 2017 är densamma som i tidigare förslag. Detta är positivt då stora delar av socialnämndens investeringsäskanden därmed beaktats. 44 Socialnämndens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Socialnämndens mål Mål 1.1 Brukarna känner sig säkra och trygga med den verksamhet som bedrivs inom socialnämndens verksamhetsområde. Målet är viktigt att nå då det borgar för hög kvalitet och säkerhet till brukarna inom socialförvaltningen. Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Väntetiden för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjuden plats, (antal dagar). Resultat 2011 63 Resultat 2012 77 Resultat 2013 103 Målnivå 2014 60 Målnivå 2015 60 Målnivå 2016 60 Målnivå 2017 60 Styrmått 1.1.2: Andel brukare som fått åtgärder insatta utifrån bedömd risk för fall, tryckskada eller näringstillstånd, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 54 Resultat 2013 68 Målnivå 2014 95 Målnivå 2015 95 Målnivå 2016 95 Målnivå 2017 95 Styrmått 1.1.3: Andel brukare som vårdas i livets slut som har fått en dokumenterad munvårdsbedömning, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 69 Resultat 2013 59 Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 80 Målnivå 2017 80 Styrmått 1.1.4: Andel närstående som har erbjudits eftersamtal (vid brukares bortgång), (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 59 Resultat 2013 66 Målnivå 2014 69 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 85 Målnivå 2017 90 Mål 1.2 Ensamkommande barn och ungdomar ska ges bra förutsättningar för en god integration i det svenska samhället. Målet är viktigt då möjligheten till en bra integration i samhället ökar om målgruppen känner sig trygg både i samhället och i boendet. 45 Mål 1.2 mäts genom Styrmått 1.2.1: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att deras boende är bra (procent). Resultat 2011 67 Resultat 2012 84 Resultat 2013 90 Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 90 Styrmått 1.2.2: Andel ensamkommande barn och ungdomar som känner sig trygga i Karlskoga, (procent). Resultat 2011 75 Resultat 2012 78 Resultat 2013 84 Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 85 Målnivå 2016 85 Målnivå 2017 85 Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Socialnämndens mål Mål 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom socialnämndens ansvarsområde. Målet är viktigt då nöjda brukare är ett tecken på att verksamheten svarar an mot brukarnas förväntningar. Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1: Andel brukare som är nöjda med kommunens hemtjänst som helhet, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 94 Resultat 2013 88 Målnivå 2014 90 Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 90 Styrmått 2.1.2: Andel brukare som är nöjda med kommunens vårdboenden som helhet, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 75 Resultat 2013 75 Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 82 Målnivå 2017 85 Styrmått 2.1.3: Andel brukare som är nöjda med kommunens handikappomsorg, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 (NKI=75) Resultat 2013 - Målnivå 2014 90 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 - Styrmått 2.1.4: Andel brukare som är nöjda med kommunens individ- och familjeomsorg, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 (NKI = 67) Målnivå 2014 - Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 - Målnivå 2017 90 46 Styrmått 2.1.5: Andel telefonsamtal till förvaltningen där uppringaren fått en gott bemötande från personalen, (procent) 13. Resultat 2011 69 Resultat 2012 65 Resultat 2013 93 Målnivå 2014 70 Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 90 Styrmått 2.1.6: Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 70 Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 90 Mål 2.2 Handläggningen inom vård och omsorg ska utföras enligt den nya handläggningsmodellen Äldre Behov I Centrum (ÄBIC) 14. Handläggning enligt ÄBIC är viktigt då det innebär att alla utredningar genomsyras av att utreda individens behov istället för att matcha behovet med vilka insatser förvaltningen har att erbjuda. Mål 2.2 mäts genom Styrmått 2.2.1: Andel nya boende på särskilt boende som har individuella beslut om insatser, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 Styrmått 2.2.2: Andel beslut om särskilt boende som följts upp inom ett år, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 50 Målnivå 2016 60 Målnivå 2017 75 Styrmått 2.2.3: Andel hemvårdsbeslut som följts upp inom ett år, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 50 Målnivå 2016 60 Målnivå 2017 75 Styrmått 2.2.4: Andel (ÄBIC) utredningar där det finns tydliga och mätbara mål för insatsen/erna, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 13 Extern undersökning där bemötandet graderas som god, medelgod, dåligt. ÄBIC är en nationell modell som är utvecklad av Socialstyrelsen. Tillsyn av användandet av modellen kommer att inledas 2015. 14 47 Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Socialnämndens mål Mål 3.1 Socialnämnden ska verka för att förbättra förutsättningarna för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga kommun. Målet är viktigt då ekonomiskt utsatta barn exempelvis ofta lever under mer otrygga förhållanden än andra, ofta har sämre hälsa än andra samt i större utsträckning riskerar att utsättas för våld än andra. Mål 3.1 mäts genom Styrmått 3.1.1: Andel hushåll med barn (0-18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd, procent (av det totala antalet hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 Utfall 33 15 (sep) Målnivå 2014 30 Målnivå 2015 29 Målnivå 2016 28 Målnivå 2017 27 Styrmått 3.1.2: Socialförvaltningen öppnar sina verksamheter för fler praktikplatser. Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 9 Målnivå 2014 - Målnivå 2015 15 Målnivå 2016 20 Målnivå 2017 20 Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Socialnämndens mål Mål 4.1 Socialförvaltningen är en attraktiv och jämlik arbetsplats. Målet är viktigt då en attraktiv och jämlik arbetsplats är grunden för att kunna konkurrera om arbetskraft med rätt kompetens. Mål 4.1 mäts genom Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 67 Resultat 2013 - Målnivå 2014 67 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 67 Målnivå 2017 - 15 84 hushåll med barn som långvarigt uppburit ekonomiskt bistånd. Totalt 254 hushåll som långvarigt uppburit ekonomiskt bistånd. 48 Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 67 Resultat 2013 - Målnivå 2014 67 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 69 Målnivå 2017 - Styrmått 4.1.3: Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid på socialförvaltningen, (procent). Resultat 2011 Tot 6,7 Kv 7,1 M 4,7 Resultat 2012 Tot 6,6 Kv 7,2 M 3,1 Resultat 2013 Tot 7,1 Kv 7,7 M 4,0 Målnivå 2014 Tot 6,0 Kv 6,1 M 5,2 Målnivå 2015 Tot 6,0 Kv 6,1 M 5,2 Målnivå 2016 Tot 6,0 Kv 6,1 M 5,2 Målnivå 2017 Tot 6,0 Kv 6,1 M 5,2 Styrmått 4.1.4: Andel medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 69 Resultat 2013 - Målnivå 2014 69 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 70 Målnivå 2017 - Målnivå 2016 82 Målnivå 2017 82 Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Resultat 2011 - Resultat 2012 79 Resultat 2013 - Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 81 Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef, (index 0-100). Resultat 2011 - Resultat 2012 78 Resultat 2013 - Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 81 Målnivå 2016 82 Målnivå 2017 82 Styrmått 4.1.7: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen, (index 0-100). Resultat 2011 - Resultat 2012 81 Resultat 2013 - Målnivå 2014 82 Målnivå 2015 83 Målnivå 2016 84 Målnivå 2017 84 Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Socialnämndens mål Mål 5.1 Servicenivån i socialnämndens verksamheter är god. Målet är viktigt då god servicenivå ger möjlighet till trygghet. Mål 5.1 mäts genom Styrmått 5.1.1: Antal olika personal som en hemtjänsttagare möter i snitt under en 14 dagarsperiod. Resultat 2011 16 Resultat 2012 17 Resultat 2013 19 Målnivå 2014 - Målnivå 2015 16 Målnivå 2016 14 Målnivå 2017 14 49 Styrmått 5.1.2: Andel lyckade kontaktförsök med handläggare via telefon (procent). Resultat 2011 56 Resultat 2012 81 Resultat 2013 42 Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 80 Målnivå 2017 80 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Socialnämndens mål Mål 6.1 Socialnämnden har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. En hållbar utveckling är viktigt för att långsiktigt kunna förbättra verksamheten utan att äventyra morgondagens verksamhet. Mål 6.1 mäts genom Styrmått 6.1.1: Direkt brukartid inom vård och omsorg, (procent). Resultat 2011 - Resultat 2012 50 Resultat 2013 49 Målnivå 2014 60 Målnivå 2015 60 Målnivå 2016 60 Målnivå 2017 65 Styrmått 6.1.2: Andel ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, (procent). Resultat 2011 78 Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 85 Målnivå 2015 85 Målnivå 2016 85 Målnivå 2017 85 Styrmått 6.1.3: Kostnad för brukarnöjdhet, särskilt boende, (kr/dygn och nöjdhetsprocent). Resultat 2011 - Resultat 2012 22,6 Resultat 2013 23,0 Målnivå 2014 - Målnivå 2015 22,8 Målnivå 2016 22,5 Målnivå 2017 22,5 Styrmått 6.1.4: Kostnad för brukarnöjdhet, hemvård, (kr/utförd timme och nöjdhetsprocent). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 6,6 Målnivå 2016 6,5 Målnivå 2017 6,5 Styrmått 6.1.5: Kostnad för brukarnöjdhet, LSS-boende för vuxna, gruppbostad, (kr/dygn och nöjdhetsprocent). Resultat 2011 - Resultat 2012 - Resultat 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 - Målnivå 2016 25,8 Målnivå 2017 - 50 Nyckeltal Antal medarbetare som besöker en hemtjänsttagare i snitt under en tvåveckorsperiod. Kostnad per hemtjänsttimme, utförd tid (kr) Kostnad per plats i särskilt boende, kr/dag Personlig assistans med ersättning – antal timmar/år Kostnad/plats gruppboende, kr/dygn (personer med utvecklingsstörning) Kostnad/plats daglig verksamhet, kr/dygn (personer med utvecklingsstörning) Försörjningsstöd – antal hushåll Försörjningsstöd – kostnad/hushåll (kr) Vård (vuxna) institution/LVM, antal dagar - kvinnor - män Kostnad per vårddag (vuxna) institution/LVM (kr) Vård (barn och ungdom) familjehem, antal dagar - flickor - pojkar Kostnad per vårddag (barn och ungdom), familjehem, (kr) Vård (barn och ungdom) institution, antal dagar - flickor - pojkar Kostnad per vårddag (barn och ungdom), institution (kr) Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 20111 19 17 16 601 - - 1 789 1 701 1 694 133 750 130 238 134 076 2 204 2 142 1 926 344 838 36 744 304 825 34 732 323 770 34 162 154 154 0 180 180 0 0 0 0 3 700 4 005 0 12 443 6 411 6 032 12 395 6 076 6 319 11 227 4 087 7 140 933 969 823 1 989 15 1974 2 447 882 1 565 2 521 932 1 589 5 134 3 891 3 602 51 Barn- och utbildningsnämnden Andel av kommunens kostnad 29,3 % Ordförande Förvaltningschef Yvonne Nilsson, (S) Per Blom Sammanfattning År 2015 Barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till reducering av kostnader om cirka 4 mnkr inför 2015 utifrån föreslagen driftsram. Reduceringen har sin grund i uppkomna driftskostnader 2014. Under nuvarande förhållanden kommer dessa åtaganden att finnas kvar även under 2015. Under 2014 kompenserades de ökade kostnaderna med ersättning från kommunens centrala medel för etableringsersättning. Det ökade elevantalet ställer nya krav på verksamhet och lokaler som inte funnits med i tidigare planering. En översyn av lokalsituationen ska genomföras. Det kan inte uteslutas att översynen kan komma att innebära utökade driftskostnader för nämnden. Det finns en förväntan från tillsynsmyndigheter att kommunen ska bedriva förskola, fritidshem och skola med större flexibilitet utifrån enskilda barns behov än vad som görs i dag. Den föreslagna ramtilldelningen samt de kostnadsökningar om cirka 4 mnkr som uppstod under 2014 kommer att göra det omöjligt för nämnden att skapa en balanserad budget utan att vidta reduceringar. Samtidigt ökar efterfrågan på förskola samt elevantalet i grundskolan. Ramtilldelningen för 2015 måste därför öka med minst 4 mnkr för att nämnden ska nå en budget i balans. År 2016 - 2017 Utvecklingen av antalet barn/elever i förskola och grundskola är i dagsläget mycket svårbedömd. Barnantalet är helt avgörande för fortsatt budgetplanering. Den översyn av lokalsituationen som ska genomföras kan komma att innebära att driftskostnadern för nämnden ökar. Som en konsekvens av den ökning av antalet barn/elever som skett under 2014 kommer nämnden att tvingas besluta om nedskärningar utifrån de preliminära budgetramarna för 2016-2017. Utan en ökad ramtilldelning från 2015 krävs åtgärder för att nå en budget i balans efter planperiodens slut. Uppdragen att fler elever ska sluta grundskolan med betyg i alla ämnen samt att erbjuda barn plats i en förskola av hög kvalité är nämndens viktigaste uppgifter. Fokus måste ligga där. Verksamhet och uppdrag Förskola 1-5 år Förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska. Att skapa trygghet är en viktig uppgift. Förskolan styrs av skollagen och läroplanen. 52 Förskoleklass 6 år Förskoleklassen är en frivillig skolform som fungerar som en övergång mellan förskola och skola. Förskolans och skolans arbetssätt och metodik kombineras. Varje elevs utveckling och lärande ska stimuleras, och eleverna ska förberedas för fortsatt utbildning. Elevernas harmoniska utveckling ska främjas. Förskoleklassen styrs av skollagen och läroplanen. Annan pedagogisk verksamhet Annan pedagogisk verksamhet är en sammanfattande benämning för fyra verksamheter som vänder sig till barn till och med 12 (13) år, pedagogisk omsorg (se nedan), omsorg på obekväm tid (kväll och natt) och öppen förskola. Dessa verksamheter styrs av skollagen. Pedagogisk omsorg (familjedaghem) 1-12 (13) år Pedagogisk omsorg erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Pedagogisk omsorg styrs av skollagen. Förskolans läroplan är vägledande för pedagogisk omsorg. Fritidshem (skolbarnsomsorg) 6-13 år Fritidshemmets ska komplettera skolan och möjliggöra för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet har en viktig uppgift i att främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshemmen styrs av skollagen och läroplanen. Grundskola årskurs 1-9 (7-16 år) Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper och utveckla färdigheter samt att i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling. Skolan ska dessutom överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan styrs främst av skollagen och läroplanen. Grundsärskola 1-9 (7-16 år) Grundsärskolan har samma uppdrag som grundskolan. Skolan riktar sig till elever med utvecklingsstörning. Utbildningen ska utgå ifrån varje elevs förutsättningar. Eleven kan läsa ämnen eller ämnesområden eller en kombination av dessa. Träningsskola är en inriktning inom grundsärskolan. Grundsärskolan styrs främst av skollagen och läroplanen. Fritidsgårdsverksamhet 13-18 år I Karlskoga finns två fritidsgårdar, Skrantagården och Stacken. Under sommaren bedrivs verksamheten under några veckor på Knappeds lägergård. Fritidsgårdsverksamhet är en förebyggande och främjande ungdomsverksamhet. Det är en frivillig och öppen verksamhet som inte är lagstadgad. 53 Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 Kostnader 453 054 452 695 454 775 454 775 454 775 – varav personal 290 773 317 388 319 468 319 468 319 468 Intäkter -38 827 -34 850 -34 850 -34 850 -34 850 Nettokostnader 414 227 417 845 419 925 419 925 419 925 Nettobudget 410 676 417 845 419 925 419 925 419 925 -3 551 0 0 0 0 Resultat i förhållande till budget Analys av treårsbudget Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett mindre underskott för 2014. Extra resurser från medel för etableringsinsatser och återhållsamhet under 2014 har möjliggjort resultatet. Ramen har inte justerats utifrån ett utökat uppdrag i form av att fler barn och elever som skapat större driftskostnader än beräknat. Beslut om nya reduceringar måste fattas för att få en budget i balans om inga extra ramtillskott ges för 2015 - 2017. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter påverkas direkt av hur många barn/elever som finns i kommunen. Omställningskostnader till följd av lokalutredningen uppgår till 2,3 mnkr. Kostnader för att kunna upprätthålla arbetet med digitala lärverktyg även efter projekttiden måste beaktas i kommande ramtilldelningar. Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 Lokalfrågorna är viktiga för nämndens verksamheter. Den nytillsatta lokalutredningen förväntas ge underlag för beslut om skolorganisationen inom södra området samt Rävåsskolans framtid. De utfästelser som kommunen gjort till Skolinspektionen kring barngruppernas storlek och sammansättning i förskola måste fullföljas. Osäkerheten kring det fortsatta behovet av undervisning för nyanlända är stor. Behovet av förskoleplatser är svårbedömt. De senaste åren pekar på en ökad efterfrågan av såväl förskola som grundskola med tillhörande verksamheter. 54 Investeringsplan 2015 - 2017 (tkr) Fastställd enligt KF § 97 Resultat 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 IT-utrusting och övriga inventarier 5 815 5 500 3 500 3 500 3 500 Summa 5 815 5 500 3 500 3 500 3 500 Investeringsprojekt Kommentarer till investeringsplan Omställningen till följd av lokalutredningen har påverkat nämndens övriga investeringar. I flera avseenden har olika enheters investeringsbehov fått stå tillbaka för att nämnden ska kunna verkställa nödvändiga investeringar med anledning av lokalutredningen. Den föreslagna minskningen av investeringsramen gör att utrymmet för återinvesteringar begränsas. Fokus hamnar på i första hand direkta arbetsmiljöåtgärder samt återinvesteringar av eftersatt utbyte av inventarier. Eventuell nystart av verksamheter kommer att kräva nyinvesteringar. Barn- och utbildningsnämndens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Barn- och utbildningsnämnden mål Mål 1.1 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Förskolan och skolan har ett tydligt uppdrag i att förankra och befästa samhällets värdegrund. Verksamheten ska bygga på grundläggande demokratiska värderingar. Respekt, tolerans och hänsyn ska prägla vardagen i alla verksamheter. Ingen ska känna utanförskap. Alla har samma värde och lika rätt till lärande. Skolan ska verka för mångfald och ta tillvara människors kraft och kompetens. Trygga barn som känner sig bekräftade känner sig mer tillfreds med tillvaron och utvecklar en god självkänsla. I dagsläget finns barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter som inte fullt ut känner sig trygga. 55 Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8, grundsärskolans årskurs 5-9 och fritidshemmen som uppger att de känner sig trygga i verksamheten (procent) Resultat 2011 Åk 5 92 Åk 8 88 Grsär 5-9 Nytt 16 Sbo Nytt Resultat 2012 Åk 5 88 Åk 8 93 Grsär 5-9 100 Sbo Nytt Resultat 2013 92 Fl 93 Po 93 Målnivå 2014 96 Målnivå 2015 96 Målnivå 2016 98 Målnivå 2017 100 Utfall grsk 91 grsär 100 Styrmått 1.1.2: Andel elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling den senaste månaden (procent) Resultat Resultat 2011 2012 Åk 4-6 37 Åk 4-6 43 Åk 7-9 37 Åk 7-9 36 Grsär 4-9 Nytt Grsär 4-9 Nytt Resultat 2013 31 Fl 33 Po 28 Målnivå 2014 10 Målnivå 2015 30 Målnivå 2016 28 Målnivå 2017 25 Styrmått 1.1.3: Andel femåringar i förskolan som upplever att de har kamrater (procent) Resultat 2011 84 Resultat 2012 88 Resultat 2013 85 Fl 87 Po 84 Målnivå 2014 90 Målnivå 2015 94 Målnivå 2016 95 Målnivå 2017 96 Utfall 92 Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Barn- och utbildningsnämnden mål Mål 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom nämndens verksamhetsområde Förskolan och skolan i Karlskoga ska hålla en god nationell standard. Barn och ungdomar i Karlskoga kommun ska ges de bästa förutsättningar inför framtiden, och verksamheten ska vara anpassad till brukarnas behov. Alla barn och elever har rätt till en undervisning som utgår från vars och ens särskilda intressen, behov och förutsättningar. Därutöver ska varje barn och elev få stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Alla Karlskogas elever ska mötas av höga förväntningar på att de ska utvecklas och lyckas i skolan. I dagsläget är andelen elever och vårdnadshavare som inte känner sig fullt nöjda med barn- och utbildningsnämndens verksamheter alltför stor. 16 Sbo = Skolbarnsomsorg (fritidshem) 56 Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1: Andel brukare som är nöjda (procent) Resultat 2011 Nytt mått Resultat 2012 Nytt mått Resultat 2013 Nytt mått 17 med nämndens verksamheter som helhet Målnivå 2014 Totalt 72 Målnivå 2015 72 Målnivå 2016 74 Målnivå 2017 76 Utfall elever 66 Föräldrar grsk 66 Föräldrar fritidshem 92 Styrmått 2.1.2: Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) Resultat 2011 Nytt mått Resultat 2012 Nytt mått Resultat 2013 Nytt mått Målnivå 2014 Totalt 70 Målnivå 2015 Totalt 75 Målnivå 2016 77 Målnivå 2017 79 Utfall elever 73 Föräldrar 85 Föräldrar fritidshem 93 Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Barn- och utbildningsnämnden mål Mål 3.1 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och lärdomar Ett av skolans viktigaste uppdrag är att kompensera för skillnader i barns och ungdomars bakgrund och uppväxtvillkor. Olikheter får inte utgöra ett hinder i förskola och skola, utan är en tillgång som ska tas till vara. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt till goda kunskaper och förmågor. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt till godkända och goda betyg i alla ämnen. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt att utvecklas och utbilda sig utifrån sina egna intressen och förutsättningar för att skapa sig en god framtid. I dagsläget är andelen elever som inte lyckas i skolan alltför stor. 17 Styrmått 2.1.1 och 2.1.2: Andel som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda 57 Mål 3.1 mäts genom Styrmått 3.1.1: Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla 18 19 ämnen (procent) Resultat 2011 Grsk totalt 75,7 Fl 79 Po 73 Resultat 2012 Grsk totalt 75,2 Fl 79 Po 72 Resultat 2013 74,5 Fl 77 Po 72 Målnivå 2014 Grsk 90 Grsär 90 Målnivå 2015 Grsk 76 Grsär * Styrmått 3.1.2: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna verksamhetsåret (tim/vecka) Resultat 2011 Nytt mått Resultat 2012 42 Resultat 2013 42 Målnivå 2014 42 20 Målnivå 2016 Grsk 78 Grsär * Målnivå 2017 Grsk 80 Grsär är öppna efter skoltid under Målnivå 2015 42 Målnivå 2016 42 Målnivå 2017 42 Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Barn- och utbildningsnämnden mål Mål 4.1 Medarbetarna inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter har inflytande över sin vardag och kan påverka och utveckla det dagliga arbetet Det är viktigt att nämndens verksamheter upplevs som attraktiva arbetsplatser med goda förutsättningar för uppdraget, både för att verksamheterna ska kunna behålla kompetenta medarbetare och för att säkra möjligheterna till framtida rekrytering av välutbildad och kompetent personal. Pedagogernas engagemang och kompetens är av avgörande betydelse för barns och elevers allsidiga utveckling mot målen. Ett långsiktigt kvalitetsarbete förutsätter en hög grad av delaktighet bland dem som ansvarar för och arbetar i verksamheten. I dagsläget visar kommunens medarbetarundersökning ett lägre resultat för medarbetarna inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter än kommunsnittet inom några viktiga områden. Mål 4.1 mäts genom Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent) Resultat 2011 Totalt 63 Fsk 68 Grsk 63 Resultat 2012 Totalt 64 Fsk 68 Grsk 62 Resultat 2013 - Målnivå 2014 Totalt 66 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 Totalt 68 Målnivå 2017 18 Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen”. 19 Redovisas för grupper om minst 10 elever 20 Här avses Stacken och Skrantagården 58 Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent) Resultat 2011 Totalt 62 Fsk 67 Grsk 64 Resultat 2012 Totalt 65 Fsk 65 Grsk 66 Resultat 2013 - Målnivå 2014 Totalt 67 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 Totalt 69 Målnivå 2017 Styrmått 4.1.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Resultat 2011 Totalt 65 Fsk 66 Grsk 67 Resultat 2012 Totalt 65 Fsk 69 Grsk 62 Resultat 2013 - Målnivå 2014 Totalt 67 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 Totalt 69 Målnivå 2017 Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Resultat 2011 Nytt mått Resultat 2012 83 Resultat 2013 Nytt mått Målnivå 2014 Totalt 85 Målnivå 2015 Totalt 83 Målnivå 2016 Totalt 84 Målnivå 2017 85 Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Resultat 2011 Nytt mått Resultat 2012 76 Resultat 2013 Nytt mått Målnivå 2014 Totalt 78 Målnivå 2015 Totalt 78 Målnivå 2016 Totalt 79 Målnivå 2017 80 Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Resultat 2011 Nytt mått Resultat 2012 83 Resultat 2013 Nytt mått Målnivå 2014 Totalt 85 Målnivå 2015 Totalt 83 Målnivå 2016 Totalt 84 Målnivå 2017 84 Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Barn- och utbildningsnämnden mål Mål 5.1 Skolan ger en bra bild av Karlskogas arbetsmarknad och näringsliv Förskolan och skolan ska ge alla barn allsidigt stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och intressen. Dessa verksamheter har därför ett viktigt uppdrag i att stimulera elever att välja inriktning oavsett traditionella könsrollsmönster. Här spelar studie- och yrkesvägledningen en viktig roll i att förmedla aktuell information och samordna kontakterna med omvärlden. Exempelvis företagslektioner, traditionell PRAO-verksamhet och studiebesök ska ge eleverna möjlighet att skapa sig en aktuell bild av yrkeslivet. Kontakter med närliggande universitet ska inspirera till fortsatta studier. Förskola och skola ska träna barnens och elevernas samarbetsförmåga, initiativförmåga, kommunikativa förmåga och andra färdigheter som behövs i yrkeslivet. Vidare ska förskola och skola stimulera till ett entreprenöriellt synsätt med inslag av kreativitet, 59 ny-fikenhet och uppfinningsrikedom, vilket lägger grunden till ett livslångt lärande. I dagsläget är kontakten mellan skolan och närsamhället inte tillräckligt utvecklad. Mål 5.1 mäts genom 21 Styrmått 5.1.1: Andel klasser i grundskolan och grundsärskolan som genomför studiebesök i kommunens anläggningar och företag med verksamhet inom naturvetenskap och teknik (procent) Resultat 2011 F-6 24 7-9 55 Resultat 2012 F-6 24 7-9 55 Resultat 2013 100 Målnivå 2014 70 Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Barn- och utbildningsnämnden mål Mål 6.1 I förskolan och skolan arbetar man med den gemensamma värdegrunden Det är centralt att hem, förskola och skola tillsammans tar ansvar för det gemensamma upp-draget att fostra barn och ungdomar. Genom medveten fostran av barn och ungdomar förs samhällets grundläggande värden vidare och utvecklas. Fostran sker både genom aktiv undervisning om värdegrund och demokratiska spelregler, genom de vuxnas förhållningssätt och genom de möjligheter verksamheterna ger barn och unga att tillämpa samhällets normer och värden i vardagen. Genom medvetenhet om det egna förhållningssättet och genom medveten fostran av barn och ungdomar bygger vi tillsammans framtidens samhälle. De vardagliga mötena mellan barn, elever och vuxna ska präglas av ömsesidig förståelse och respekt. Läroplanens värdegrundsfrågor ska hanteras utifrån ett gemensamt humanistiskt förhållningssätt. Ett öppet, trivsamt och tryggt klimat i förskola och skola är en förutsättning för barns och elevers goda och allsidiga utveckling. Ett gott socialt klimat är också avgörande för att barn och elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. I dagsläget är andelen barn och elever som upplever ett respektfullt bemötande och ett tillräckligt stort inflytande alltför låg. Mål 6.1 mäts genom Styrmått 6.1.1: Andel femåringar i förskolan som upplever att de vuxna bryr sig om vad de tycker (procent) Resultat 2011 85 Resultat 2012 86 Resultat 2013 61 Fl 59 Po 62 Målnivå 2014 95 Utfall 92 Fl 91 Po 88 Målnivå 2015 95 Målnivå 2016 95 Målnivå 2017 95 21 Beräknat på antalet klasser som ska genomföra studiebesök enligt handlingsplanen för studiebesök (f.n. åk 2, 3, 4, 5, 6 och 8). 60 Styrmått 6.1.2: Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter (procent) Resultat 2011 Åk 5 87 Åk 8 68 Resultat 2012 79 Åk 5 88 Åk 8 70 Resultat 2013 - Målnivå 2014 80 Utfall 76 Fl 76 Po 76 Målnivå 2015 78 Målnivå 2016 80 Målnivå 2017 Målnivå 2015 a) 230 b) 397 Målnivå 2016 a) 228 b) 394 Målnivå 2017 a) 226 b) 390 80 Styrmått 6.1.3: Kostnad per meritpoäng* (kronor) Resultat 2011 a) 204,1 b) 304,9 Resultat 2012 a) 224 b) 322 Resultat 2013 a) 227 b) 392 Målnivå 2014 a) 209 b) 300 * (KKIK 22) Styrmått 6.1.4: Kostnad i förhållande till andel elever som uppnått målen** (kronor) Resultat 2011 a) 542,9 b) 811,1 Resultat 2012 a) 588 b) 846 Resultat 2013 a) 630 b) 1 089 Målnivå 2014 a) 491 b) 707 Målnivå 2015 a) 617 b) 1 067 Målnivå 2016 a) 601 b) 1 040 Målnivå 2017 a) 586 b) 1 014 ** (KKIK 23) Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort Barn- och utbildningsnämnden mål Mål 7.1 Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Förskola och skola ska ge förmågor och kunskaper för hela livet. Barnen och eleverna ska förberedas för högre studier och för yrkeslivet, men också för livet som vuxna samhällsmedborgare och som individer med ansvar för sitt eget liv. Varje fas i livet kräver nytt lärande. Ny kunskap bygger på tidigare. Här har förskolan en betydelsefull roll. I förskolan ska barnen inspireras genom lekande lärande. Det väcker nyfikenhet, gynnar hjärnans utveckling och gör lärandet till en positiv upplevelse. I dagsläget behöver den röda tråden mellan förskola och skola stärkas, så att det livslånga lärandet tydliggörs. Mål 7.1 mäts genom Styrmått 7.1.1: Andel förskolor som aktivt använder experimentlådor i sin verksamhet (procent) Resultat 2011 42,3 (11/26) Resultat 2012 69,2 (18/26) Resultat 2013 74 (20/27) Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 85 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 22 Genomsnittligt meritvärde 2013 jämfört med genomsnittlig kostnad för a) pedagogisk personal 2012 b) alla kostnader 2012 utom lokaler och skolskjutsar (Skolverkets statistik). Rikets kostnad a) 219 kr, b) 422 kr år 2013. 23 Samma som 6.1.4 men ställt i relation till andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Rikets kostnad a) 606 kr b) 1 168 kr 2013. 61 Mål 7.2 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och lärdomar Att lyckas i skolan är den största enskilda sociala framgångsfaktorn för barn och ungdomar. Skolframgång är tätt förknippat med social framgång, och den enskilda elevens slutbetyg i årskurs 9 är starkt kopplat till framtida möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och till en god privatekonomi. Att vi låter våra barn och ungdomar lyckas i skolan är grundlägg-ande för ett demokratiskt samhälle och för den enskildes möjlighet att delta i samhällslivet och de demokratiska processerna. I dagsläget är andelen elever som inte når upp till kunskapskraven alltför stor och andelen elever som når de högre betygsstegen alltför liten. Mål 7.2 mäts genom 24 Styrmått 7.2.1: Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i 25 alla ämnen (procent) Resultat 2011 Grsk Totalt 75,7 Fl 79 Po 73 Resultat 2012 Grsk Totalt 75,2 Fl 79 Po 72 Resultat 2013 74,5 Fl 77 Po 72 Målnivå 2014 90 Målnivå 2015 Grsk 76 Grsär * Målnivå 2016 Grsk 78 Grsär * Målnivå 2017 Grsk 80 Grsär * Styrmått 7.2.2: Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar grundskolans årskurs 9 i 26 Karlskoga (meritpoäng, max 320/340) Resultat 2011 Totalt 201,4 Fl 218,7 Po 186,0 Resultat 2012 Totalt 197,3 Fl 211 Po 185,5 Resultat 2013 206,5 Fl 216,1 Po 196,3 Målnivå 2014 212 Målnivå 2015 204 Målnivå 2016 206 Målnivå 2017 208 Styrmått 7.2.3: Andel elever i grundskolan som är behöriga till högskoleförberedande program respektive yrkesprogram (procent) 27 Resultat 2011 1) 82,9 2) 82,2 3) 81,9 4) 78,2 Resultat 2012 1) 83,2 2) 82,3 3) 81,6 4) 78,4 Resultat 2013 1) 83,3 Fl 82 Po 84 Målnivå 2014 1) 95 2) 95 3) 95 4) 95 Målnivå 2015 1) 84 Målnivå 2016 1) 86 Målnivå 2017 1) 88 Mål 7.3 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Förskola och skola ska ge förmågor och kunskaper för hela livet. För att alla barn och elever ska kunna tillgodogöra sig utbildningen i enlighet med läroplanernas krav krävs tidsenliga digitala lärverktyg. Alla barn och elever ska förberedas för högre studier och för yrkeslivet, men också för livet som vuxna samhällsmedborgare. Digital kompetens en av framtidens nyckelkompetenser för arbets- och vardagsliv. I dagsläget är tillgången till och användningen av modern teknik i barn- och utbildnings24 Redovisas för grupper om minst 10 elever Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett, flera eller alla ämnen”. 26 Nivåerna fr.o.m. vt 2013 är osäkra p.g.a. övergång till nytt betygssystem. 27 Grupp 1: Yrkesprogram, grupp 2: Estetiskt program, grupp 3: Ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program, grupp 4: Naturvetenskapligt program 25 62 nämndens verksamheter alltför liten. 28 Mål 7.3 mäts genom Styrmått 7.3.1: Andel förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande (procent) Resultat 2011 46 % (12/26) Resultat 2012 50 % (13/26) Resultat 2013 74 (20/27) Målnivå 2014 67 Styrmått 7.3.2: Antal elever per digitalt lärverktyg Resultat 2011 7,2 Resultat 2012 4,5 Resultat 2013 3,7 29 Målnivå 2014 3,4 Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 inom grundskolan och grundsärskolan Målnivå 2015 2,5 Målnivå 2016 2,0 Målnivå 2017 1,5 Mål 7.4 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har en god läsförståelse Elevernas slutbetyg i årskurs 9 har stor påverkan på deras möjligheter till framtida studier och yrkesval. Att varje elev når åtminstone de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen är därför en grundförutsättning för att skolan ska kunna ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt inför framtiden och skapa framtidstro. Förmågan att läsa, skriva och räkna är grundläggande för ett fortsatt lärande. Ett rikt språk med ett brett ordförråd och god begreppsförståelse är en god grund för fortsatt utveckling. Det finns ett starkt samband mellan elevernas språkliga förmåga och läsförståelse och deras möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen och utvecklas i övriga ämnen. God läsförståelse är en grundläggande kompetens i arbets- och vardagsliv för kommunikation och lärande. I dagsläget är andelen elever med god läsförståelse alltför liten. Mål 7.4 mäts genom Styrmått 7.4.1: Andel elever i grundskolans åk 3 som når kravnivån i läsförståelse, skönlitterär text, i det nationella provet i svenska (procent) Resultat 2011 95,2 Resultat 2012 93,0 Resultat 2013 92,9 Målnivå 2014 95,0 Målnivå 2015 95 Målnivå 2016 95 Målnivå 2017 95 Styrmått 7.4.2: Andelen elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska (procent) Resultat 2011 Lt totalt 85 % (åk 5) Fl 91 % Po 83 % Resultat 2012 Totalt 95,7 % Fl 98,7 % Po 92,1 % Resultat 2013 89,5 Fl 94,9 Po 84,2 Målnivå 2014 Totalt 96 Målnivå 2015 Totalt 94 Målnivå 2016 Totalt 95 Målnivå 2017 Totalt 96 Styrmått 7.4.3: Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst 14 ska uppnås i svenska (procent) Resultat 2011 Resultat 2012 Nytt mått Nytt mått Resultat 2013 80 Målnivå 2014 * 30 Målnivå 2015 * Målnivå 2016 * Målnivå 2017 * 28 Resultatet av kommunens IKT-satsning 2014-2016 ska återrapporteras separat till nämnden. Här avses elevdatorer och plattor. OBS! Ny definition fr.o.m. 2014! 30 Redovisas för grupper om minst 10 elever 29 63 (4/5) Mål 7.5 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har en god matematisk förmåga Elevernas slutbetyg i årskurs 9 har stor påverkan på deras möjligheter till framtida studier och yrkesval. Att varje elev når åtminstone de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen är därför en grundförutsättning för att skolan ska kunna ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt inför framtiden och skapa framtidstro. Förmågan att läsa, skriva och räkna är grundläggande för ett fortsatt lärande. Goda basfärdigheter i matematik är en grundläggande kompetens i arbets- och vardagsliv. I dagsläget är andelen elever med god matematisk förmåga alltför liten. Mål 7.5 mäts genom Styrmått 7.5.1: Andel elever i grundskolans åk 3 som når kravnivån i det nationella provet i matematik (procent) Resultat 2011 75,8 Resultat 2012 75,3 Resultat 2013 63,3 Målnivå 2014 Nytt mått Målnivå 2015 70 Målnivå 2016 72 Målnivå 2017 74 Styrmått 7.5.2: Andel elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i det nationella provet i matematik (procent) Resultat 2011 Resultat 2012 82,6 Resultat 2013 92,6 Målnivå 2014 Nytt mått Målnivå 2015 94 Målnivå 2016 95 Målnivå 2017 95 Styrmått 7.5.3: Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst 14 ska uppnås i matematik (procent) Resultat 2011 Nytt mått Resultat 2012 Nytt mått Resultat 2013 80 (4/5) Målnivå 2014 * Målnivå 2015 * Målnivå 2016 * Målnivå 2017 * Utfall 2012 Utfall 2011 Nyckeltal Utfall 2013 Nyckeltal som rapporteras till nämnd och fullmäktige Personal 707 714 712 varav kvinnor 609 617 616 varav män 98 97 96 685 687 682 varav kvinnor 588 591 587 varav män 97 96 95 Tillsvidareanställda, antal Tillsvidareanställda, årsarbetare 64 Kvinnor i förvaltningen (procent av antal tillsv.) Intermittent anställda, årsarbetare Medarbetare 60-67 år (procent av antal tillsv.) Sjukfrånvaro (andel i procent av total arbetstid) 86 86,0 86,0 31 52 48,0 41 36,0 32 31,5 14 14 14 4,8 4,5 5,1 varav kvinnor 5,4 4,6 4,5 varav män 3,2 5,9 4,1 78 75 Frisknärvaro (andel med 0-5 sjukfrånvarodagar/år). Långtidssjukfrånvaro (Sjukfrånvaro överstigande 59 72 35,9 34,6 32,0 varav kvinnor 35,2 30,8 28,7 varav män 42,6 53,5 52,6 Kommunal förskola 1362 1377 1 306 Fristående förskola 92 91 91 1260 1 279 79 89 3016 2 968 78 71 dagar. Procent av total sjukfrånvaro.) Verksamhetsmått Volymer Antal inskrivna förskolebarn 15 april Antal inskrivna förskolebarn 15 oktober Kommunal förskola Fristående förskola Antal elever i kommunal grundskola (inkl fskklass, särskola) Antal elever i fristående skola (fsk-klass/grsk) i Karlskoga Kvalitetsmått 1240 91 3093 73 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Andel förskollärare i verksamheten (procent) Karlskoga 59 63 64 Riket 53 53 54 Karlskoga 5,8 5,8 5,9 Riket 5,3 15,0 5,3 5,3 Antal förskolebarn per pedagog Andel förskolebarn i behov av särskilt stöd, % varav % flickor 33 41 6,1 5,2 varav % pojkar 59 9,4 8,3 31 Timanställda och korttidsvikariat resursteamet. Korttidsvikarier i resursteamet ingår även i antal årsarbetare ovan. 32 Enbart timanställda 33 Ny beräkningsgrund fr.o.m. 2013 65 Andel förskolebarn med åtgärdsprogram 3 2,7 31,4 0,6 0,4 68,6 1,3 1,3 Karlskoga 88 92 90 Riket 88 88 89 varav % flickor varav % pojkar Andel lärare i verksamheten med pedagogisk högskoleutbildning (procent) Antal elever per lärare (heltidstjänst) Karlskoga 12,2 12,1 (11,6) Riket 12,1 12,0 (12,0) 121 175 115 529 109 188 123 272 121 169 118 071 Karlskoga 82 987 82 945 77 976 Riket 98 906 97 370 95 092 Kostnader Genomsnittskostnader per förskolebarn: Karlskoga Riket Genomsnittskostnad per grundskoleelev: 66 Kultur- och föreningsnämnden Andel av kommunens kostnad 5,4 % Ordförande Förvaltningschef Siv Björck Kjellgren (S) Hans Lundell Sammanfattning År 2015 Under de 20 år som Kultur- och föreningsnämnden/ -förvaltningen har verkat har antalet årsarbetare minskats från 110 till cirka 80. Genom effektiviseringar och ständiga anpassningar har man trots det kunnat leverera tjänster till karlskogaborna på en nivå som inte har sjunkit. En starkt bidragande del har varit de många olika utvecklingsprojekt som pågått och där resultatet många gånger har blivit att man har hittat andra sätt att arbeta, med oförändrat eller förbättrat resultat, men med färre anställda. Under 2015 fortsätter uppföljningsarbetet av projektet Kulturskolan i framkant, bland annat inom ramen för kommunfullmäktiges uppdrag om en Jämlik kulturskola. Blir resultatet av detta avgiftbefrielse eller sänkta elevavgifter kommer en ramförstärkning att krävas. Biblioteket arbetar vidare med Bibliotek 3.0, vilket har övergått i en genomförandefas som kallas Mötesplats 24/7. Detta tar framför allt fokus på tillgänglighet samt ett vidgat uppdrag och har ett tydligt medborgarfokus. Ett annat utvecklingsprojekt är införandet av e-arkiv; ett samarbetsprojekt mellan sex kommuner där Karlskoga är projektägare. Inom fritidsavdelningen sker en fördjupad analys av bidragen till civilsamhället. Vissa föreningar uppbär bidrag från annat håll än Kultur- och föreningsnämnden och syftet är att få en samlad bild av det offentliga stödet till Karlskogas föreningsliv. År 2016 - 2017 Den av Kommunfullmäktige beslutade renoveringen av Nobelhallen medför en kraftig hyresökning 2016. I enlighet med skrivningar i de kommunövergripande budgethandlingarna ska Kultur- och föreningsnämnden kompenseras för detta. Sedan 40 år tillbaka samutnyttjas kommunens lokaler för skola och idrott/ fritid. I samband med Karlsbergsskolans förändrade användning har behovet av fler och större lokaler för idrott blivit tydligt. Exempelvis spelar innebandyn på dispens från de centrala bestämmelserna om mått på hallen. En utbyggnad är nödvändig för att säkra spel även under kommande år. Sker en utökning av lokalerna behöver Kultur- och föreningsnämnden kompenseras för detta. Efterfrågan är stor på fotbollsplaner, speciellt i södra området Stråningstorp och Baggängen/Skogsrundan. Många av kommunens nysvenska barn och ungdomar vill spela fotboll. Att anlägga en ej uppvärmd konstgräsplan på "Zahara" (grusplanen på Baggängen) skulle vara ett lyft för området och skulle komma många till del. Trycket på naturgräsplanerna börjar idag blir stort och gräsplanerna slits väldigt hårt. En konstgräsplan skulle bli en avlastning för naturgräsplanerna och samtidigt en spontanyta som går att använda i stort sett dygnet runt, utan att det blir något större slitage. 67 Verksamhet och uppdrag Ledningsadministration Gemensam förvaltningsadministration och nämndadministration. Samordning av ledningsfunktioner, information, kvalitets-, utvecklings- och verksamhetsfrågor. Biblioteket Biblioteket ansvarar för traditionell folkbiblioteksverksamhet samt läsfrämjande arbete riktat till barn och vuxna. Kriminalvårdsbibliotek och stöd till skolbibliotek. Rådgivarna innefattande konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning samt energi- och klimatrådgivning. Förvaltningsövergripande funktioner så som kvalitetsledare och förvaltningsinformatör. Kommunens arkivmyndighet med kommunarkiv samt folkrörelsearkiv. Viss del av kommunens museiverksamhet. Kulturskolan Kulturskolan är navet i kommunens kulturliv. Avdelningen bedriver utbildning inom musik, dans, teater och bild. Kulturskolan samverkar med andra skolformer och med kommunens kulturföreningar. Totalt innefattas: pedagogisk verksamhet, uppdragsverksamhet, amatörstöd, kulturföreningsbidrag, konsthall samt barnkultur i skolan. Fritid Föreningsstöd i form av föreningsbidrag och subventionering av lokaler, lokalbokning – bokning av idrottsanläggningar såsom Nobelanläggningarna, bollplaner, isbanor, mötes- och festlokaler i Nya Folkets hus. Friluftsanläggningen Lunedet och Knappfors, friluftsverksamhet med spår och leder, lovverksamhet, Strandbadet, Näset och badplatser. Lotterimyndighet med ansvar för lotteritillstånd. Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 Kostnader 95 649 90 468 91 583 91 483 91 083 – varav personal 40 860 39 329 40 444 40 444 40 444 -14 529 -13 532 -13 532 -13 532 -13 532 Nettokostnader 81 120 76 936 78 051 77 951 77 551 Nettobudget 80 102 76 936 78 051 77 951 77 551 Resultat i förhållande till budget -1 018 0 0 0 0 Intäkter 68 Analys av treårsbudget 2016 sänks driftramen för hyran på Strandbadet med 500 tkr som avser underhållskostnader och ett driftbidrag för E-arkiv tillkommer med 400 tkr för 2016. Helårseffekt för 2014 års löneökningar är medräknade 2015-2017. Renoveringen av Nobelhallen kommer att medföra kraftigt ökad hyra och här är det av största vikt att nämnden blir kompenserad för denna hyresökning. Även ombyggnation av Karlbergshallen till bland annat ny föreningslokal innebär troligen högre hyreskostnader. Budgeten för Fritids verksamheter påverkas av alltifrån maskinhaverier till väder och vind. Att tillämpa treårsbudget gör det möjligt att planera på längre sikt och hålla budgeten i balans. Ett omfattande utvecklingsarbete kommer att pågå på biblioteket under pågående treårsbudget. Man arbetar med tre utvecklingsprocesser; Barn och ungas läsning, Det digitala biblioteket och Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen. I medborgardialogen som genomfördes under hösten 2013 framkom en tydlig önskan om att se biblioteket ännu mer som en mötesplats, där bland annat ett café och en ny entré betonades. En ny webbplats för biblioteket lanseras i slutet av oktober 2014. Arena kommer att tillgängliggöra utbud av såväl evenemang som mediabestånd på ett mer användarvänligt sätt samt skapar en interaktion mellan bibliotek och besökare. Arena är en viktig del av Mötesplats 24/7 och det digitala/nätbaserade biblioteket. Det kommer sannolikt också att medföra att e-boknedladdningarna ökar, då man marknadsför den här typen av digital tjänst på ett mer kraftfullt sätt. Ökningen kan också bli stor om elever i skolan laddar ner böcker till sina läsplattor som de kommer börja använda i undervisningen under höstterminen 2014. Varje nedladdning kostar f n 20 kr/st och antalet ökar explosionsartat. Kulturskolan förväntas göra ett nollresultat vid utgången av 2016. Detta kan förändras då det gäller uppdragsverksamheten, det vill säga försäljning till i huvudsak grundskolan. En minskad beställning innebär omställningskostnader som inte alltid följer treårsperioden. Kultur- och föreningsnämnden har arbetat med treårsbudget sedan 1992. Erfarenheten ger vid handen att det finns en god vana att arbeta med ett treårsperspektiv och hittills har nämnden aldrig visat på ett negativt resultat vid periodens slut. Även denna treårsbudget ska vara i balans vid utgången av 2016. 69 Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 Renovering av Nobelhallen pågår. Nuvarande verksamhet klarar inte en hyreshöjning utan ramförstärkning. En efterlängtad mediakub kommer att sättas upp i Nobelhallen, troligtvis i början av 2015. Positivt för både ishockeyverksamheten och kommunens information till besökare. Under 2014 reviderades bidragsreglerna efter en översyn av föreningsbidragen. Ett omfattande utvecklingsarbete kommer att pågå på Biblioteket som kommer arbeta med tre utvecklingsprocesser; Barn och ungas läsning, det digitala biblioteket och den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen. I medborgardialogen som genomfördes under hösten 2013 framkom en tydlig önskan om att se biblioteket ännu mer som en mötesplats, där bland annat ett café och en ny entré betonades. En ny webbplats för biblioteket lanseras i slutet av oktober 2014. Den kommer att tillgängliggöra utbud av såväl evenemang som mediabestånd på ett mer användarvänligt sätt samt att det öppnar upp för interaktion mellan bibliotek och besökare. Men det kan också medföra att e-boknedladdningarna ökar då man marknadsför den här typen av digital tjänst. Ökningen kan också bli stor om elever i skolan laddar ner böcker till sina läsplattor som de börjar använda i undervisningen under höstterminen 2014. Under hösten 2014 kommer nämnden att ta ställning till om biblioteket ska bli ett så kallat meröppetbibliotek. Det innebär att låntagarna har möjlighet att besöka biblioteket under vissa tider, kvällar och helger, då biblioteket är obemannat. Genom det självinstruerande biblioteket sköter låntagarna själva sina ärenden. Gymnasieskolans estetiska program med musikinriktning är nerlagt från och med hösten 2014. Detta innebär både en ekonomisk förlust för kulturskolan men också ett område som inte längre är sökbart för våra elever i Karlskoga. Kulturskolan har genom Dansa pausa projektet och Kördelux-kören ökat tillgängligheten för de elever som sannolikt annars inte kommit till kulturskolan. Kulturskolan har på det sättet ökat sitt samhällsansvar bland annat utifrån de nya uppdrag som Kulturskolan fick i samband med ”Kulturskolan i framkant”. Kulturskolan har också ökat sitt elevantal och minskat på väntelistorna vilket förklaras av en ökad gruppundervisning i framförallt konstområdena dans, bild och teater. 70 Investeringsplan år 2015 - 2017 (tkr) Fastställd enligt KF § 97 Resultat 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 1 000 1 000 1 000 1 000 Investeringsprojekt Inventarier allmänt RFID Bibliotek Kulturskolan Bildkonst Strandbadet Kloranläggning Bowlinghall Arbetsmiljöåtgärder Informationstavlor Skateboardanläggning Belysning Bråtens motionsspår Fritidsavdelningen Mediakub Nobelhallen Axiell Arena Ismaskin Klimat- och kartskåp Självbetjäningsstationer Instrument Summa 98 147 83 645 200 241 35 66 185 4 171 1 134 2 000 220 1 200 450 400 1 700 8 525 300 2 500 Resultat Plan Plan Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 1 850 1 000 KFN's uppdrag till SBN Vinterpark Rävåsen Byte av sarg och glas Nobelhallen Ombyggnation och hyllor arkivet 2 000 1 500 2 000 71 Kommentarer till investeringsplan På grund av förseningar under 2013-2014 kommer skateanläggningen att färdigställas under 2015 och kvarvarande investeringsanslag 2014 kommer att föras över till 2015. Ismaskinen i Nobelhallen börjar bli ”gammal” och eftersom hockeyn spelar på den näst högsta nivån, allsvenskan, måste driftsäkerheten vara hög. Maskinen närmar sig 15 år. Säkerhetsmässigt så är nuvarande glas inte att rekommendera för spelare. Det härdade glas som sitter uppe idag i Nobelhallen kan medföra, ex vid tacklingar, huvudskador för spelare. Svenska hockeyförbundet rekommenderar att man ska sätta upp plastglas som sviktar vid tacklingar. Sargen i övrigt har varit med i ca 15 år och börjar på att spricka i svetsfogar och infästningar. Skulle BIK Karlskoga avancera till SHL så är det ett krav att ha plastglas. Enligt beslut i Kommunfullmäktige (KF § 105/14) har investeringsanslaget för E-arkiv 2014, 2 mnkr, omprioriterats till investering av en mediakub till Nobelhallen. Många barn är intresserade av skidåkning. En vinterpark på Rävåskullen skulle bli en bra och central näridrottsplats. Statistik visar också att det är många flickor som håller på med alpin skidåkning. Investeringar av lärarinstrument påverkar undervisningens kvalité positivt och att investera i elevinstrument ger möjlighet att hyra instrument från Kulturskolan utan stora ekonomiska påfrestningar för eleverna. Kultur- och föreningsnämndens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Kultur- och föreningsnämndens mål Mål 1.1 Karlskogas föreningar är certifierade som en trygg och säker förening. Målet är viktigt för att medborgarna ska ha kännedom om att föreningarna är både trygga och säkra. Certifieringen innebär en bekräftelse på föreningarnas kunskaper och arbetssätt. Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1 Antal certifierade trygg och säker förening (antal) Utfall 2012 2 Utfall 2013 5 Målnivå 2014 7 Målnivå 2015 10 Målnivå 2016 13 Målnivå 2017 15 Mål 1.2 Utbudet av kultur- och föreningsverksamhet är känt och tillgängligt för såväl nyinflyttade som för kommuninvånarna. Rapporteras till KF Målet är viktigt för att visa upp och marknadsföra utbudet som nämndens verksamheter erbjuder. Mål 1.2 mäts genom Styrmått 1.2.1 Öppethållande på huvudbiblioteket utöver tiden 08-17 på vardagar (antal timmar) Utfall 2012 17 Utfall 2013 17 Målnivå 2014 17 Målnivå 2015 18 Målnivå 2016 49 Målnivå 2017 49 72 Styrmått 1.2.2 Öppethållande för allmänheten i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar (antal timmar) Utfall 2012 23 Utfall 2013 23 Målnivå 2014 23 Målnivå 2015 26 Målnivå 2016 26 Målnivå 2017 26 Styrmått 1.2.3 Andel pojkar (0-25 år 34) i Kulturskolans frivilliga verksamhet (procent) Utfall 2012 Snitt: 27 Utfall 2013 Snitt: 27 Målnivå 2014 Dans: 10 Bild: 12 Teater: 25 Musik: 41 Målnivå 2015 Dans: 11 Bild: 13 Teater: 26 Musik: 45 Målnivå 2016 Dans: 12 Bild: 14 Teater: 27 Musik: 47 Målnivå 2017 Dans: 13 Bild: 15 Teater: 28 Musik: 49 Styrmått 1.2.4 Andel flickor (0-25 35 år) i föreningsverksamheten (procent) Utfall 2012 41 Utfall 2013 42 Målnivå 2014 42 Målnivå 2015 42 Målnivå 2016 42 Målnivå 2017 42 Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Kultur- och föreningsnämndens mål Mål 2.1 Brukarna skall känna sig nöjda med det utbud och de verksamheter/tjänster som Kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller. Målet är viktigt för att för att nämndens verksamheter ska erbjuda brukarna hög kvalité på det utbud och de aktiviteter som tillhandahålls till lägsta möjliga kostnad. Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1 Hur nöjda brukarna är med de verksamheter/tjänster som Kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller (procent) 36 Totalt resultat rapporteras till KF Utfall 2012 - Utfall 2013 Strandbadet: 61 Kulturskolan: 85 Biblioteket: 86 Lokalbokning en: 80 Nobelhallen/st adion: 80 Konsthallen: 74 Totalt: 81 Målnivå 2014 Strandbadet: 92 Kulturskolan: 95 Biblioteket: 93 Lokalbokning en: 92 Nobelhallen/st adion: 92 Konsthallen: 92 Totalt: 92 Målnivå 2015 Strandbadet: 93 Kulturskolan: 95 Biblioteket: 94 Lokalbokning en: 93 Nobelhallen/st adion: 93 Konsthallen: 93 Totalt: 93 Målnivå 2016 Strandbadet: 94 Kulturskolan: 95 Biblioteket: 94 Lokalbokning en: 94 Nobelhallen/st adion: 94 Konsthallen: 94 Totalt: 94 Målnivå 2017 Strandbadet: 95 Kulturskolan: 95 Biblioteket: 95 Lokalbokning en: 95 Nobelhallen/st adion: 95 Konsthallen: 95 Totalt: 95 34 2012-2013 mättes åldrarna 0-20 år 2012-2014 mättes åldrarna 0-20 år 36 Brukarundersökningar 35 73 Styrmått 2.1.2: Andel brukare som upplever att nämnden når nivåerna i kvalitetsåtagandena (procent) Tidigare mätt i NKI 37 Utfall 2012 Kulturskolan: 82 Biblioteket: 87 Lokalbokning en: 70 Konsthallen: - Utfall 2013 Kulturskolan: 78 Biblioteket: 73 Lokalbokning en: 77 Konsthallen: 74 Målnivå 2014 Kulturskolan: 85 Biblioteket: 87 Lokalbokning en: 80 Konsthallen: 79 Målnivå 2015 Kulturskolan: 85 Biblioteket: 88 Lokalbokning en: 82 Konsthallen: 80 Målnivå 2016 Kulturskolan: 86 Biblioteket: 89 Lokalbokning en: 83 Konsthallen: 82 Målnivå 2017 Kulturskolan: 86 Biblioteket: 89 Lokalbokning en: 83 Konsthallen: 82 Styrmått 2.1.3: Andel deltagare som upplever att de får gehör för önskemål och förväntningar på innehållet i kulturskolans kurser (procent) 38 Utfall 2012 77 Utfall 2013 77 Målnivå 2014 90 Målnivå 2015 82 Målnivå 2016 84 Målnivå 2017 86 Styrmått 2.1.4 Andelen brukare som är nöjda med bibliotekspersonalens serviceförmåga och kunnighet (procent) 39 Utfall 2012 97 Utfall 2013 99 Målnivå 2014 95 Målnivå 2015 98 Målnivå 2016 98 Målnivå 2017 98 Mål 2.2 Medborgarna ska uppleva ett gott bemötande i kontakt med Kultur- och föreningsförvaltningens personal Målet är viktigt för att personalens bemötande är den bild av nämndens verksamheter som ges ut mot medborgarna. Bemötandet är en central del av medborgarnas totala upplevelse och ett gott bemötande skapar mervärde för såväl personal som medborgare. Mål 2.2 mäts genom Styrmått 2.2.1: Andel brukare som upplever ett gott bemötandet i kontakten med Kultur- och föreningsförvaltningens personal (procent) 40 Rapporteras till KF Utfall 2013 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Bibliotek: 75 Konsthall: 75 Kulturskolan: 75 Lokalbokning en: 75 Nobelhallen/N obelstadion: 75 Strandbadet: 75 Målnivå 2015 Bibliotek: 80 Konsthall: 80 Kulturskolan: 80 Lokalbokning en: 80 Nobelhallen/N obelstadion: 80 Strandbadet: 80 Målnivå 2016 Bibliotek: 85 Konsthall: 85 Kulturskolan: 85 Lokalbokning en: 85 Nobelhallen/N obelstadion: 85 Strandbadet: 85 Målnivå 2017 Bibliotek: 90 Konsthall: 90 Kulturskolan: 90 Lokalbokning en: 90 Nobelhallen/N obelstadion: 90 Strandbadet: 90 Styrmått 2.2.2: Andel av medborgarna som upplever ett gott bemötandet när de via telefon ställt en enkel fråga till Kultur- och föreningsförvaltningen (procent) 41 Utfall 2012 78 Utfall 2013 100 Målnivå 2014 85 Målnivå 2015 95 Målnivå 2016 95 Målnivå 2017 100 37 Brukarundersökningar – Från och med 2014 byts måttenheten NKI mot andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 38 Brukarundersökningar 39 Brukarundersökningar 40 Brukarundersökningar 41 Extern servicemätning 74 Styrmått 2.2.3: Andel av medborgarna som får svar på en enkel fråga via e-post till Kultur- och föreningsförvaltningen inom två arbetsdagar (procent) 42 Utfall 2012 67 Utfall 2013 66 Målnivå 2014 100 Målnivå 2015 88 Målnivå 2016 89 Målnivå 2017 90 Styrmått 2.2.4: Andel av medborgarna som tar kontakt med Kultur- och föreningsförvaltningen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga (procent) 43 Utfall 2012 75 Utfall 2013 42 Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 80 Målnivå 2017 82 Styrmått 2.2.5: Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare inom Kultur- och föreningsförvaltningen via telefon (procent) 44 Utfall 2012 75 Utfall 2013 42 Målnivå 2014 95 Målnivå 2015 75 Målnivå 2016 75 Målnivå 2017 80 Styrmått 2.2.6: Andel besvarade frågor av en handläggare inom Kultur- och föreningsförvaltningen med god kvalité via e-post (procent) 45 Utfall 2012 83 Utfall 2013 60 Målnivå 2014 95 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 80 Målnivå 2017 85 Mål 2.3 Medborgarna upplever att de har inflytande över Kultur- och föreningsnämndens verksamheter Målet är viktigt för att medborgarnas möjlighet att påverka skapar ett demokratiskt samhälle och är en nödvändighet som en del i kommunens verksamhetsutveckling. Mål 2.3 mäts genom Styrmått 2.3.1: Ungdomar mellan 15 och 24 år stimuleras till att driva egna arrangemang genom ”Ung peng” (antal) Utfall 2012 4 Utfall 2013 2 Målnivå 2014 12 Målnivå 2015 8 Målnivå 2016 12 Målnivå 2017 20 Styrmått 2.3.2: Antal medborgare som via ”tyck om” ger förslag som leder till verksamhetsutveckling och förbättringar (antal) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 - Målnivå 2016 - Målnivå 2017 - 42 Extern servicemätning Extern servicemätning - Utfallet har ändrats från 42 % år 2011 och 2012 då resultatet av mätningen 2013 baserar sig på ”bra eller acceptabla svar” på frågorna som ställts. 44 Extern servicemätning 45 Extern servicemätning 43 75 Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Kultur- och föreningsnämndens mål Mål 3.1 Kultur- och föreningsnämnden prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Målet är viktigt för att motverka utanförskap hos barn och unga. Mål 3.1 mäts genom Styrmått 3.1.1: Antal ferieplatser (antal/år) Utfall 2012 7 Utfall 2013 9 Målnivå 2014 8 Målnivå 2015 8 Målnivå 2016 8 Målnivå 2017 9 Styrmått 3.1.2: Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (procent) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 20 Målnivå 2015 40 Målnivå 2016 60 Målnivå 2017 80 Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Kultur- och föreningsnämndens mål Mål 4.1 Anställda inom Kultur- och föreningsnämnden upplever arbetstillfredsställelse med arbetet. Målet är viktigt för att anställda inom Kultur- och föreningsnämndens verksamheter ska känna motivation och engagemang i sitt arbete och på så sätt ge bästa möjliga service och kvalité till medborgarna. Mål 4.1 mäts genom Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent) 46 Utfall 2012 64 Utfall 2013 - Målnivå 2014 68 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 70 Målnivå 2017 - Målnivå 2015 - Målnivå 2016 70 Målnivå 2017 - Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent) 47 Utfall 2012 63 Utfall 2013 - Målnivå 2014 68 Styrmått 4.1.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) 48 Utfall 2012 72 Utfall 2013 - Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 76 Målnivå 2017 - 46 Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år 48 Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år 47 76 Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 49 Utfall 2012 76 Utfall 2013 - Målnivå 2014 77 Målnivå 2015 78 Målnivå 2016 79 Målnivå 2017 80 Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 50 Utfall 2012 77 Utfall 2013 - Målnivå 2014 78 Målnivå 2015 79 Målnivå 2016 80 Målnivå 2017 81 Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0100) 51 Utfall 2012 73 Utfall 2013 - Målnivå 2014 74 Målnivå 2015 75 Målnivå 2016 76 Målnivå 2017 77 Målnivå 2015 77 Målnivå 2016 79 Målnivå 2017 80 Styrmått 4.1.7: Frisknärvaro (procent) Utfall 2012 71 Utfall 2013 75 Målnivå 2014 75 Mål 4.2 Kultur- och föreningsnämnden ska verka för ökat kunskapsutbyte och goda relationer mellan de olika nämnderna. Målet är viktigt för att skapa en helhetssyn inom kommunens verksamheter och framförallt gentemot medborgare i enlighet med kommunens värdegrundsarbete. Ett ökat kunskapsutbyte mellan kommunens nämnder och verksamheter medför en kompetensutveckling som kommer medborgarna till nytta. Mål 4.2 mäts genom Styrmått 4.2.1: Dialogträffar med övriga nämnders presidier omkring gemensamma frågor och utvecklingsprojekt (antal/år) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 2 Målnivå 2015 4 Målnivå 2016 6 Målnivå 2017 6 Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Kultur- och föreningsnämndens mål Mål 5.1 Utbudet av Kultur- och föreningsverksamheten är känt och tillgängligt för företagare Målet är viktigt för att Karlskogas näringsliv ska se nämndens verksamheter som en resurs. Ett rikt kultur- och fritidsutbud är viktigt för företagens utveckling och rekrytering av kompetent personal. Mål 5.1 mäts genom Styrmått 5.1.1: Marknadsföra kultur- och föreningsverksamheten till företagare inom kommunen i årliga träffar (antal träffar) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 4 Målnivå 2015 4 Målnivå 2016 4 Målnivå 2017 4 49 Medarbetarundersökningen/HME undersökningen Medarbetarundersökningen/HME undersökningen 51 Medarbetarundersökningen/HME undersökningen 50 77 Fullmäktigemål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Kultur- och föreningsnämndens mål Mål 6.1 Kultur- och föreningsnämnden ska verka för att den kulturella och den föreningsdrivna kompetensen långsiktigt bidrar till att utveckla trivsel och gemenskap som blir värdeskapande för människor i Karlskoga och som ger staden liv och puls. Målet är viktigt för att medverka och skapa förutsättningar för större arrangemang i kommunen som gör staden Karlskoga attraktiv och känd nationellt. Mål 6.1 mäts genom Styrmått 6.1.1: Elevplatser (0-25 år 52) i kulturskolan skall uppgå till minst (antal) Utfall 2012 1478 Utfall 2013 1 198 Målnivå 2014 1350 Målnivå 2015 1350 Målnivå 2016 1400 Målnivå 2017 1 400 Styrmått 6.1.2: Elever (0-25 år) som har stått i kö längre än 12 månader ska minska (antal/år) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 66 Målnivå 2015 60 Målnivå 2016 55 Målnivå 2017 50 Styrmått 6.1.3: Kultur- eller idrottsevenemang med minst 300 personer i publik (antal) Utfall 2012 - Utfall 2013 59 Målnivå 2014 Kulturskolan:5 Fritid: 32 Bibliotek: 3 Totalt: 40 Målnivå 2015 Kulturskolan:5 Fritid: 35 Bibliotek: 3 Totalt: 43 Målnivå 2016 Kulturskolan:5 Fritid: 37 Bibliotek: 3 Totalt: 45 Målnivå 2017 Kulturskolan:5 Fritid: 37 Bibliotek: 3 Totalt: 45 Mål 6.2 Kultur- och föreningsnämndens verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt Målet är viktigt för att medborgarna ska få hög kvalité på utbudet med en ekonomi i balans och långsiktiga investeringar för att inte belasta kommande generationer. Mål 6.2 mäts genom Styrmått 6.2.1: Kostnad för brukarnöjdhet (kr/invånare och nöjdhetspoäng) 53 Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 Strandbadet: Kulturskolan: Biblioteket: Lokalbokning en: Nobelhallen/st adion: Konsthallen: Snitt: Målnivå 2016 Strandbadet: Kulturskolan: Biblioteket: Lokalbokning en: Nobelhallen/st adion: Konsthallen: Snitt: Målnivå 2017 Strandbadet: Kulturskolan: Biblioteket: Lokalbokning en: Nobelhallen/st adion: Konsthallen: Snitt: 52 2011-2013 mättes åldrarna 0-20 år Måttet består av två måttenheter som sätts i relation till varandra – brukarnöjdhet och nettokostnad per invånare. Måttet kostnad per invånare redovisas med viss eftersläpning. Från och med 2014 byts måttenheten NKI till andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd) 53 78 Styrmått 6.2.2: Strandbadets snittkostnader/öppettimma 54, beräknat på årsbasis för - Bokningsbar tid (kronor/timme) - Öppethållande tid för allmänheten (kronor/timme) Utfall 2012 2 007 4 514 Utfall 2013 3 687 5 182 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 55 Styrmått 6.2.3: Bibliotekets snittkostnader/öppettimma, beräknat på årsbasis (kronor/timme) 56 Utfall 2012 5 093 Utfall 2013 5 044 Målnivå 2014 5 190 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 57 Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort Kultur- och föreningsnämndens mål Mål 7.1 Kulturskolan är en självklar del av utbildningen i Karlskoga Målet är viktigt för att erbjuda estetiska miljöer som stimulerar, tillvaratar och utvecklar kreativa och estetiska kompetenser hos barn och ungdomar för att stärka och underlätta övrig inlärning och skapa meningsfullhet. Mål 7.1 mäts genom Styrmått 7.1.1: Andel elever som fortsätter år 2 på Kulturskolan (procent) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 100 Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 Mål 7.2 Kultur-och föreningsnämnden ger tillsammans med civilsamhället stora möjligheter till bildning inom kultur- och fritidsområdet. Målet är viktigt för att främja många olika vägar till det livslånga lärandet. Mål 7.2 mäts genom Styrmått 7.2.1: Antal samarbets-/samverkansprojekt med andra aktörer (antal) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 - Målnivå 2016 - Målnivå 2017 - 54 Ej Träningspasset. Målnivån ej satt för åren 2014-2016. 56 Externa uppdrag ingår ej i beräkningen 57 Målnivån kommer att sättas senare på grund av Bibliotekets omorganisation under 2014. 55 79 Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 20111 220 540 243 695 277 946 4 977 - - 162 263 - - Lån/invånare (antal) 7,4 8,2 9,4 Mediaenheter (antal) 214 325 213 557 230 661 Fysiska besök totalt (antal) 170 999 221 573 283 288 Fysiska besök/öppendag (antal) 534 699 886 Fysiska besök/invånare och år (antal) 5,7 7,5 9,6 53/57 53/57 53/57 647 552 130 608 585 123 681 634 135 Förfrågningar (antal) 288 220 151 Besök (antal) 146 80 99 Inleveranser till arkiven (antal) Museer 114 117 119 10 487 58 21 984 19 100 5 829 5 241 4 600 721 800 700 Idrottshallar, nyttjandegraden av bokningsbar tid (procent) 84 84 87 Strandbadet, antal nyttjandetimmar/vintervecka (antal) 88 88 99 Is: 90 Inlines: 75 75 74 86 - - 141 000 104 251 77 441 Volymer Biblioteket Lån (antal) E-lån (antal) Virituella besök på Bibliotekets olika webbsidor (antal) Bibliotekets öppettimmar per vecka sommartid/vintertid (antal) Kundkontakter till: - Energi- och klimatrådgivaren (antal) - Konsumentrådgivare (antal) - Budget-skuld rådgivare (antal) Arkiv Besökare Alfred Nobels Björkborn (antal) Besökare Arbetarmuseet Gråbo – Kulturområdet Rosendal (antal) Fritid Deltagande i lovverksamhet (antal) Nobelhallen, nyttjandegraden av bokningsbar tid (procent) KEMAB arena, nyttjandegraden av bokningsbar tid (procent) Badgäster i Strandbadet (antal per år) 58 Från 2013 mäts antal betalande besökare. 80 Varv/vecka i Nobelspåret (antal) 1 400 - 1 140 Barn- och ungdomar i föreningsverksamhet (antal) 5 542 5 446 5 053 57 - - Idrottsevenemang på regional, nationell eller internationell nivå (antal) 7 - - Idrottslag i högsta eller näst högsta divisionerna (antal) 4 - - Lag i högsta divisionen i de fem största publika arenaidrotterna (fotboll, innebandy, ishockey, handboll, bandy enligt Riksidrottsförbundet) på dam och herrsidan (antal) 0 - - 183 298 442 Återanmälningsfrekvens (%) 58 71 73 Andel sökande barn/ungdomar till kulturskolan i åldersgruppen 6-15 år (procent) 10 13 12 Andel aktiva barn/ungdomar till kulturskolan i åldersgruppen 6-15 år (procent) 20 22 22 7 762 7 761 7 504 58 59 57 58 9 10 0 1 8 60 9 10 0 1 8 59 8 9 0 8 - - - Deltagare i idrottsfritids Kulturskolan Kölista till Kulturskolan (antal) Besökare Konsthallen (antal) Andel elever i grundskolan och gymnasiet som har fått information om kulturskolans utbud för att utveckla kreativa och estetiska kompetenser hos barn och ungdomar (procent) Antal ”prova på dagar” Kvalitet Möte mellan föreningar, politiker och tjänstemän inför överenskommelser om ekonomiskt stöd (antal) Föreningar som uppbär ekonomiskt stöd (antal) - Barn- och ungdomsföreningar - Sociala föreningar - Kulturföreningar - Etniska föreningar - Samlingsföreningar - Uppdragsföreningar - Studieförbund Nyttjandegrad av erbjudanden/biljetter till nyinflyttade (procent) 81 Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid, totalt (procent) 4,5 4,7 4,8 Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid, kvinnor (procent) 7,1 7,4 7,2 Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid, män (procent) 1,5 1,3 1,7 82 Samhällsbyggnadsnämnden Andel av kommunens kostnad 3,4 % Ordförande Förvaltningschef Liselotte Eriksson Stefan Larsson Sammanfattning År 2015 Under 2015 kommer arbetet med att slutföra den tidigare beslutade lokalutredningen att ske genom förändringen av Karlsbergsskolan, där en del kommer att byggas om och en del kommer att rivas. Vidare kommer nybyggnationen av ett nytt korttidsboende slutföras och nybyggnationen av ett nytt gruppboende att påbörjas. Ett fortsatt arbete med lokalförsörjningsfrågor inom främst skolans område kommer att fortlöpa under året. Ett återtagande av vägunderhållet i kommen kommer att ske under 2015 med särskilt riktade insatser samt att samverkan med andra aktörer för att utveckla genomfarten genom Karlskoga kommer att prioriteras. Det finns många frågor kring vattenförsörjning, dagvatten med mera som kommer att kräva stora arbetsinsatser inför de framtida utmaningar som vi står inför. Utvecklingen av kommunens naturreservat samt områden för rekreation och friluftsliv fortsätter. Bland annat genom att medverka i framtagandet av en grönstrukturplan samt revideringen av översiktsplanen. Kommunens fordonspark kommer att förändras och innehålla en större andel av biogas- och elbilar. På sikt kommer sannolikt även vätgasbilar att introduceras i fordonsparken. År 2016 - 2017 Lokalförsörjningsfrågan kommer fortsatt att vara av intresse och återtagandet gällande vägunderhåll fortsätter. Ett fortsatt arbete med attraktiva boenden och möjligheter till expansion för näringslivet kommer fortsatt vara prioriterat och kommer att ske genom en hållbar exploatering. 83 Verksamhet och uppdrag Stadsbyggnadskontoret Stödjer och skapar förutsättningar för effektiv, lättillgänglig, strategisk planering och genomförande av projekt och andra åtgärder. Ansvarar för kommunens mät- och kartverksamhet samt tillhandahåller grundläggande geografiska data. Producerar olika typer av kartor för planerings-/projekteringsändamål samt ansvarar för kommunens adresser. Planerar fysiska livsmiljön och beskriver samhällsbyggnadsprojekt, stadsbilds- och gestaltningsfrågor för att utveckla en attraktiv kommun och att på ett effektivt sätt möjliggöra för bostadsbyggande, etablering av handel/service och andra arbetsplatser. Lantmäterimyndigheten är en integrerad del av Stadsbyggnadskontoret. Myndigheten ansvarar för fastighetsbildningsfrågor inom hela Karlskoga kommun. Teknik- och fastighetsavdelningen Sköter och utvecklar kommunens gator, parker och naturområden. Samordnar den kommunala fordonsparken samt parkeringsövervakning. Vidare ansvarar avdelningen för drift och skötsel av kommunens fastigheter. Driver projekt för att på ett effektivt sätt möjliggöra för moderna, säkra och ändamålsenliga lokaler och anläggningar för kommunens verksamheter. Trafikenheten ansvarar för nämndens myndighetsutövning gällande lokala trafikföreskrifter i Karlskoga kommun. Miljökontoret Avdelningen svarar för rådgivning avseende miljö- och hälsoskydd samt förvaltningsövergripande uppdrag med koppling till natur- och miljöfrågor. Agerar även som beredningsfunktion i miljöstrategiska frågor för kommunen som helhet. Plan- och exploateringsavdelningen Avdelningen ansvarar för mark- och exploateringsfrågor, GIS-frågor samt fysisk planering på en icke övergripande nivå. Inom avdelningen hanteras allt som berör kommunens fastigheter på det fastighetsrättsliga området (förutom hyror). Avdelningen hanterar kommunens kartor och geodata ihop med stadsbyggnadskontoret. Inom fysisk planering studerar, analyserar och föreslår avdelningen lämplig markanvändning och gestaltning utifrån markens lämplighet samt människors hälsa och säkerhet. 84 Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 239 963 233 779 234 470 234 470 234 470 44 805 47 415 34 217 34 217 34 217 -175 840 -180 843 -185 795 -185 795 -185 795 Nettokostnader 64 123 52 936 48 675 48 675 48 675 Nettobudget 65 084 52 936 48 675 48 675 48 675 961 0 0 0 0 Kostnader – varav personal Intäkter Resultat i förhållande till budget Inför 2015 bildas en gemensam myndighetsnämnd tillsammans med Storfors kommun. Det innebär att verksamheter och budgetmedel flyttas från SBN, SN och KUF till Myndighetsnämnden. Från Samhällsbyggnadsnämnden flyttas 5 mnkr till den nya nämnden. Förslag på omsättningstillgångar Omsättningstillgångar 2013 2014 2015 2016 2017 -11 151 2 300 -700 300 500 Kommentarer tillomsättningstillgångar Tidigare års beslut avseende omsättningstillgångar för åren 2013-2016 fortlöper. Nyinlagt är planeringen för 2017. Analys av treårsbudget Genom bildandet av en gemensam myndighetsnämnd minskar samhällsbyggnadsnämndens driftram medan de totala kostnaderna bedöms ligga kvar kring en kvarts miljard kronor per år Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 Införandet av en gemensam myndighetsnämnd samt lokalförsörjnings frågor kommer att vara prioriterat under 2015. 85 Investeringsplan 2015 - 2017 (tkr) Investeringsplan fastställd av kommunfullmäktige 17 juni 2014. (KF § 97 – 2014) Resultat 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 33 508 6 067 5 063 844 0 0 0 0 39 525 85 007 25 000 4 000 6 228 1 000 2 000 0 0 0 37 948 76 176 0 16 660 15 000 1 000 2 000 0 0 0 0 34 660 0 14 000 15 000 1 000 0 0 0 0 0 30 000 0 16 000 16 000 1 000 0 1 500 2 500 2 000 0 39 000 0 0 2500 7500 0 0 0 0 85 007 0 0 0 76 176 1500 0 2000 40 660 0 0 0 37 500 0 2 000 0 41 000 Investeringsprojekt Riktade KS projekt Reinvestering lokaler Reinv. Gator/maskiner Teknik och arbetsmiljö Investeringsreserv Strandpromenad mstra infarten E 18 bobelhallen m.m. Överförda investeringar Summa SN:s uppdrag till SBN bytt gruppboende KFb:s uppdrag till S.b .yte av sarg och glas Vinterpark - Rävåsen hmbyggnation - Arkiv Totalt alla investeringar Kommentarer till investeringsplan Utöver ovanstående anslag kommer de investeringsmedel som inte har upparbetats under 2014 att läggas till. 86 Samhällsbyggnadsnämndens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Samhällsbyggnadsnämndens mål Mål 1.1 Karlskoga kommuns egna gator, vägar, gång- och cykelvägar samt skolgårdar, parker och lekplatser är trygga och säkra med god framkomlighet för alla. Målet är avgörande för både gäster och medborgarnas framkomlighet i Karlskoga och därmed kritisk för hur kommunen upplevs. Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Antal rapporterade allvarliga olyckor som är förorsakade av brister på kommunens egna gator, vägar och gcm-vägar. Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 0 Målnivå 2015 0 Målnivå 2016 0 Målnivå 2017 0 Målnivå 2016 83,2 Målnivå 2017 84,2 Målnivå 2016 5% Målnivå 2017 6% Styrmått 1.1.2: Antal kilometer separerad gcm-väg. Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 81,2 Målnivå 2015 82,2 Styrmått 1.1.3: Andel tillgänglighetsanpassade lekplatser. Utfall 2012 3% Utfall 2013 3% Målnivå 2014 4% Målnivå 2015 4% Mål 1.2 Karlskoga kommuns egna publika lokaler är tillgängliga för alla. Kommunens egna lokaler ska naturligtvis vara tillgängliga för alla oavsett om du har ett funktionshinder eller ej. Mål 1.2 mäts genom Styrmått 1.2.1: Andel publika lokaler som är tillgängliga för rörelsehindrade. Utfall 2012 60 % Utfall 2013 60 % Målnivå 2014 65 % Målnivå 2015 70 % Målnivå 2016 75 % Målnivå 2017 80 % Styrmått 1.2.2: Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn. Utfall 2012 30 % Utfall 2013 30 % Målnivå 2014 35 % Målnivå 2015 40 % Målnivå 2016 45 % Målnivå 2017 50 % Styrmått 1.2.3: Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt hörsel. Utfall 2012 50 % Utfall 2013 50 % Målnivå 2014 55 % Målnivå 2015 60 % Målnivå 2016 65 % Målnivå 2017 70 % 87 Mål 1.3 Karlskoga kommun är ett rent och estetiskt tilltalande samhälle. Målet är en grundförutsättning för att locka nya invånare och näringsliv till kommunen, men även att bibehålla desamma. Mål 1.3 mäts genom Styrmått 1.3.1: Antal blommor i växthuset Dalen för plantering i Karlskoga kommun. Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 51 000 Målnivå 2015 51 000 Målnivå 2016 51 000 Målnivå 2017 51 000 Styrmått 1.3.2: Antal klotterinspektionsronder inklusive eventuell åtgärd per år. Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 26 Målnivå 2015 26 Målnivå 2016 26 Målnivå 2017 26 Mål 1.4 Karlskoga kommun ska erbjuda goda möjligheter till rekreation i skog, mark och vattenmiljö. För att nå höga trivselvärden är rekreation i grönområden och tillgång till vatten mycket viktigt. Mål 1.4 mäts genom Styrmått 1.4.1: Andel av kommunen förvaltade naturreservat som innehar en god standard på vandringsleder, besöksanordningar och informationsskyltning. Utfall 2012 50 % Utfall 2013 50 % Målnivå 2014 60 % Målnivå 2015 70 % Målnivå 2016 80 % Målnivå 2017 90 % Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Samhällsbyggnadsnämndens mål Mål 2.1 Det ska vara enkelt att komma i kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter och man ska mötas av god service och trevligt bemötande. Enkelhet, god service och trevligt bemötande är oftast grundprinciperna för att människor man kommunicerar med ska bli nöjda. Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1: Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet. Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 70 % Målnivå 2015 72 % Målnivå 2016 75 % Målnivå 2017 80 % Styrmått 2.1.2: Hur nöjda medborgarna är med miljöarbetet i kommunen. Utfall 2012 55 Utfall 2013 - Målnivå 2014 58 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 60 Målnivå 2017 - Styrmått 2.1.3: Andel brukare som är nöjda med plan- och exploateringsavdelningens verksamhet. Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 70 % Målnivå 2015 72 % Målnivå 2016 75 % Målnivå 2017 80 % 88 Styrmått 2.1.4: Andel brukare som är nöjda med teknik- och fastighetsavdelningens verksamhet. Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 55 % Målnivå 2015 60 % Målnivå 2016 65 % Målnivå 2017 70 % Styrmått 2.1.5: Andel frågor i SKL:s webbgranskning som kan få sitt svar via hemsidan. Utfall 2012 82 % Utfall 2013 89 % Målnivå 2014 90 % Målnivå 2015 95 % Målnivå 2016 100 % Målnivå 2017 100 % Mål 2.2 Genomförande av projekt och handläggning av ärenden karakteriseras av god kvalitet genom att kvalitetssäkrade rutiner och normer följs. Systematiserade arbetssätt med kvalitetssäkrade och fastställda rutiner skapar ordning och reda, vilket i sin tur ger högre kvalitet. Mål 2.2 mäts genom Styrmått 2.2.1: Andel avslutade ärenden i KAISA per år (%) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 70 % Målnivå 2016 75 % Målnivå 2017 80 % Styrmått 2.2.2: Andel avslutade projektkoder i DevisX per år (%) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 70 % Målnivå 2016 75 % Målnivå 2017 80 % Styrmått 2.2.3: Andel avslutade projekt med kvalitetsuppföljning (%) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 80 % Målnivå 2016 85 % Målnivå 2017 90 % Mål 2.3 Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter utvecklas kontinuerligt genom ständiga förbättringar enligt LEAN-principen. Kvalitetsutveckling enligt LEAN har varit ett framgångsrikt koncept för verksamheten och det är viktigt att säkerställa att arbetet fortskrider och vidmakthålls. Mål 2.3 mäts genom Styrmått 2.3.1: Antal förbättringsförslag (MUDA) Utfall 2012 865 Utfall 2013 562 Målnivå 2014 850 Målnivå 2015 850 Målnivå 2016 850 Målnivå 2017 850 Styrmått 2.3.2: Antal avslutade verksamhetsutvecklingsprojekt (Kaizen) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 18 Målnivå 2015 20 Målnivå 2016 22 Målnivå 2017 25 89 Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Samhällsbyggnadsnämndens mål Mål 3.1 Samhällsbyggnadsnämnden skapar fria platser för aktiviteter riktade mot barn och unga. Obokningsbara samt avgiftsfria platser för aktiviteter är grundläggande för spontanidrott och för barn och unga som är ekonomiskt utsatta. Mål 3.1 mäts genom Styrmått 3.1.1: Antal ej bokningsbara aktivitetsplatser (is, snöbacke, basketplan, boulebanor, skatepark, öppna ytor) inom tätorten riktade mot barn och ungdomar. Utfall 2012 26 Utfall 2013 26 Målnivå 2014 26 Målnivå 2015 26 Målnivå 2016 26 Målnivå 2017 26 Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Samhällsbyggnadsnämndens mål Mål 4.1 Samhällsbyggnadsnämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Medarbetarna är kärnan för en god verksamhet gentemot brukarna. För att säkerställa en hög kompetensnivå samt lojal personal är det avgörande att trivseln är hög och att det finns möjlighet att påverka sin arbetssituation. Mål 4.1 mäts genom Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex Utfall 2012 70 Utfall 2013 - Målnivå 2014 73 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 75 Målnivå 2017 - Målnivå 2015 - Målnivå 2016 76 Målnivå 2017 - Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex Utfall 2012 72 Utfall 2013 - Målnivå 2014 75 Styrmått 4.1.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) Utfall 2012 84 Utfall 2013 - Målnivå 2014 88 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 - Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index) Utfall 2012 82 Utfall 2013 - Målnivå 2014 83 Målnivå 2015 84 Målnivå 2016 85 Målnivå 2017 86 Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index) Utfall 2012 83 Utfall 2013 - Målnivå 2014 84 Målnivå 2015 85 Målnivå 2016 86 Målnivå 2017 87 90 Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index) Utfall 2012 73 Utfall 2013 - Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 80 Målnivå 2017 82 Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 92 Målnivå 2017 93 Målnivå 2015 3,0 Målnivå 2016 3,0 Målnivå 2017 3,0 Styrmått 4.1.7: Frisknärvaro (%) Utfall 2012 80 Utfall 2013 - Målnivå 2014 85 Styrmått 4.1.8: Sjukfrånvaro (%) Utfall 2012 3,0 Utfall 2013 4,4 Målnivå 2014 3,5 Mål 4.2 Samhällsbyggnadsnämnden är en trygg och säker arbetsplats En grundförutsättning för att man ska känna glädje av att gå till jobbet är en trygg och säker arbetsplats. Mål 4.2 mäts genom Styrmått 4.2.1: Antal arbetsplatsolyckor Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 0 Målnivå 2015 0 Målnivå 2016 0 Målnivå 2017 0 Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Samhällsbyggnadsnämndens mål Mål 5.1 Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark att tillgå för näringslivsetableringar. Att det finns attraktiv mark för etableringar är avgörande för att nya företag ska vara intresserade. Mål 5.1 mäts genom Styrmått 5.1.1: Antal hektar planlagd mark för handel och industri Utfall 2012 350 Utfall 2013 - Målnivå 2014 200 Målnivå 2015 200 Målnivå 2016 200 Målnivå 2017 200 Styrmått 5.1.2: Antal hektar byggklar mark för handel och industri Utfall 2012 175 Utfall 2013 - Målnivå 2014 100 Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 91 Mål 5.2 Näringslivet är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. En del av ett företags vilja att stanna kvar och utveckla sin verksamhet är kommunens vilja till samarbete samt hanteringen av behov och önskemål. Mål 5.2 mäts genom Styrmått 5.2.1: Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse Utfall 2012 - Utfall 2013 62 Målnivå 2014 - Målnivå 2015 72 Målnivå 2016 - Målnivå 2017 75 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Samhällsbyggnadsnämndens mål Mål 6.1 I planering och utförande av nämndens uppdrag är social/kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling ett ledord Målet syftar till att främja en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras ett gott socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt tillstånd. Mål 6.1 mäts genom Styrmått 6.1.1: Procentuell minskning av inköpt energi (el, värme, pellets och olja) i den kommunala organisationen (basår 2009) Utfall 2012 9 Utfall 2013 - Målnivå 2014 10 Målnivå 2015 11 Målnivå 2016 12 Målnivå 2017 13 Styrmått 6.1.2: Andel fossila fordonsbränslen i kommunens personbilar Utfall 2012 97,6 % Utfall 2013 - Målnivå 2014 95 % Målnivå 2015 90 % Målnivå 2016 80 % Målnivå 2017 70 % Styrmått 6.1.3: Andel personal som har genomfört jämställdhetsutbildning Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 30 % Målnivå 2015 35 % Målnivå 2016 40 % Målnivå 2017 45 % Styrmått 6.1.4: Antal nya planer vars syfte är att ta ställning till kulturhistoriska miljöer. (stycken/år) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 1 Målnivå 2015 1 Målnivå 2016 1 Målnivå 2017 1 Målnivå 2016 40 % Målnivå 2017 55 % Styrmått 6.1.5: Andel anställda som har gått Eco-driving Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 10 % Målnivå 2015 25 % Styrmått 6.1.6: Andel leasingbilar som är miljöbilar i Karlskoga kommun Utfall 2012 44 % Utfall 2013 - Målnivå 2014 50 % Målnivå 2015 55 % Målnivå 2016 60 % Målnivå 2017 65 % Målnivå 2016 650 Målnivå 2017 650 Styrmått 6.1.7: Driftkostnad per belysningspunkt (kr/punkt) Utfall 2012 725 Utfall 2013 611 Målnivå 2014 700 Målnivå 2015 675 92 Nyckeltal Nyttjandegraden av kommunens lokaler (kvm/inv) Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 8,16 8,19 7,63 93 Myndighetsnämnden Andel av kommunens kostnad 0,6 % Ordförande Förvaltningschef Matz Ericson Stefan Larsson Sammanfattning År 2015 Karlskoga och Storfors kommuner har beslutat att från och med årsskiftet 2015 bilda en gemensam nämnd att sköta myndighetsutövningen i de båda kommunerna. Det kommer att bli en stor utmaning för såväl politiker som tjänstemän att möta denna förändring med ett väsentligt utökat ansvar och budget. Då denna förändring dessutom sammanfaller med en ny mandatperiod kommer det även att behövas omfattande utbildningsinsatser av både politiker och personal under 2015. År 2016 - 2017 För åren 2016 och 2017 kommer konsolidering av den nybildade nämnden att vara högsta prioritet. Verksamhet och uppdrag Från och med den 1 januari 2015 bildas en gemensam myndighetsnämnd mellan Karlskoga och Storfors kommun. Nämnden har att handlägga frågor enligt nedanstående förteckning i de båda kommunerna. Myndighetsnämnden har en egen budget men ingen anställd personal, tjänsterna införskaffas från samhällsbyggnadsnämnden där personalen också är anställd. Miljö- och livsmedelstillsyn Större delen av miljökontoret omfattas av myndighetsutövning i form av tillsyn av miljöfarliga verksamheter, livsmedelsanläggningar mfl. Bygglovhandläggning Bygglovshantering är en del av stadsbyggnadskontoret. Bygglov, andra anmälningsärenden som är förknippat med plan- och byggfrågor är myndighetsutövning. Bostadsanpassningsbidrag Handlägger bidrag för individer i behov av anpassningar i hemmet vid funktionsnedsättningar. Ärendena handläggs i huvudsak av personal på stadsbyggnadskontoret. Lotteri Sköter den kommunala tillsynen av lotteriverksamheter. En begränsad verksamhet som sköts inom ramen för befintlig myndighetsutövning. 94 Alkohol Tillsyn samt handläggning av utskänkningstillstånd. Ansvaret för tillsynen kommer att ligga hos miljökontoret. Receptfria läkemedel Tillsyn av försäljning av receptfria läkemedel i handeln. Parkeringstillstånd Trafikfrågor är en del av teknik- och fastighetsavdelningen. Myndigheten ska ansvara för handikapp och parkeringstillstånd samt transporttillstånd. Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 Kostnader 263 325 15 212 15 212 15 212 – varav personal 255 304 10 442 10 442 10 442 -4 0 -6 296 -6 296 -6 296 Nettokostnader 259 325 8 916 8 916 8 916 Nettobudget 325 325 8 916 8 916 8 916 66 0 0 0 0 Intäkter Resultat i förhållande till budget 2015 är första året för gemensam myndighetsnämnd mellan Karlskoga och Storfors kommun. De verksamheter som kommer att ingå i nämnden är miljötillsyn, bygglov, bostadsanpassning, alkoholtillstånd, lotteritillstånd och trafikföreskrifter. Budget för verksamheterna är flyttade från SBN, SN och KUF till myndighetsnämnden. Från SBN 5 045 Från SN 3 450 Från KUF 96 Från MHN 325 Intäkterna består av avgifter men även kommunbidrag från Storfors kommun. Analys av treårsbudget Då det är en ny nämnd som bildas från årsskiftet 2015 och det inte finns erfarenhetsvärden för alla verksamheter kommer det att krävas en mer utökad uppföljning under 2015. Vidare berörs två kommuner av detta nya samarbete och det kommer att ta viss tid innan alla rapportvägar fungerar. 95 Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 Införandet av en gemensam nämnd och utbildning av de nya ledamöterna kommer att vara prioriterade åtgärder under 2015. 96 Investeringsplan år 2015 - 2017 (tkr) Resultat 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nämnd 0 0 0 0 0 Summa 0 0 0 0 0 Investeringsprojekt Kommentarer till investeringsplan Nämnden har ingen investeringsbudget. Myndighetsnämndens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Myndighetsnämndens mål Mål 1.1 Myndighetsnämndens ärenden beslutas på ett rättssäkert sätt och utifrån likartade bedömningskriterier. Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Antal fastställda handläggningsrutiner inom miljöbalkens område Utfall 2012 68 Utfall 2013 - Målnivå 2014 68 Målnivå 2015 68 Målnivå 2016 68 Målnivå 2017 68 Styrmått 1.1.2: Antal fastställda handläggningsrutiner inom livsmedelslagens område Utfall 2012 11 Utfall 2013 - Målnivå 2014 11 Målnivå 2015 11 Målnivå 2016 11 Målnivå 2017 11 Styrmått 1.1.3: Antal fastställda handläggningsrutiner inom plan- och bygglagens område Utfall 2012 13 Utfall 2013 - Målnivå 2014 20 Målnivå 2015 20 Målnivå 2016 20 Målnivå 2017 20 97 Styrmått 1.1.4: Antal fastställda handläggningsrutiner på trafikenheten Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 5 Målnivå 2015 7 Målnivå 2016 7 Målnivå 2017 7 Styrmått 1.1.5: Antal överklagade beslut som vinner i högre instans (ej beslut där syftet är att få prejudikat) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 0 Målnivå 2015 0 Målnivå 2016 0 Målnivå 2017 0 Mål 1.2 Karlskoga kommun har en effektiv myndighetsutövning. Återkommande resultat i undersökningar visar att en effektiv handläggning är vad brukare värderar högst tillsammans med trevligt bemötande. Mål 1.2 mäts genom Styrmått 1.2.1: Antal tillsynsbesök inom livsmedelslagstiftningens område Utfall 2012 235 Utfall 2013 - Målnivå 2014 240 Målnivå 2015 240 Målnivå 2016 240 Målnivå 2017 240 Målnivå 2016 400 Målnivå 2017 400 Styrmått 1.2.2: Antal tillsynsbesök inom miljöbalkens område Utfall 2012 242 Utfall 2013 - Målnivå 2014 400 Målnivå 2015 400 Styrmått 1.2.3: Antal dagar från anmälan till bedömning av ovårdad tomt Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 14 Målnivå 2015 14 Målnivå 2016 14 Målnivå 2017 14 Styrmått 1.2.4: Handläggningstid för bygglov utan avvikelser från detaljplan och utan tekniskt samråd. Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 5 Målnivå 2015 4 Målnivå 2016 4 Målnivå 2017 4 Styrmått 1.2.5: Andel anmälningar av värmepump där handläggningstiden är 5 dagar eller mindre (ej luftvärmepump) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 - Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 82 Målnivå 2017 85 Styrmått 1.2.6: Handläggningstid för parkeringstillstånd för rörelsehindrad Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 14 Målnivå 2015 14 Målnivå 2016 14 Målnivå 2017 14 Mål 1.3 Karlskoga kommun är ett rent och estetiskt tilltalande samhälle. Att snabbt ta bort nedskräpningar och fordonsvrak är väldigt viktigt för hur medborgarna uppfattar sin stad. Mål 1.3 mäts genom Styrmått 1.3.1: Antal dagar från anmälan av nedskräpning till åtgärd (ej åtalsanmälan) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 5 Målnivå 2015 5 Målnivå 2016 5 Målnivå 2017 5 Styrmått 1.3.2: Antal dagar från anmälningstillfälle till fordonsvrak flyttas Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 10 Målnivå 2015 10 Målnivå 2016 10 Målnivå 2017 10 98 Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Myndighetsnämndens mål Mål 2.1 Det ska vara enkelt att komma i kontakt med myndighetsnämndens verksamheter och man ska mötas av ett korrekt och trevligt bemötande Verksamheterna finns till för brukarnas skull, därför är det av yttersta vikt att de också bemöts på bästa möjliga sätt. Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1: Hur nöjda brukarna är med service och tillgänglighet via telefon. (miljökontoret) Utfall 2012 79 Utfall 2013 - Målnivå 2014 85 Målnivå 2015 87 Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 91 Styrmått 2.1.2: Hur nöjda brukarna är med service och tillgänglighet via telefon. (stadsbyggnadskontoret) Utfall 2012 28 Utfall 2013 - Målnivå 2014 60 Målnivå 2015 70 Målnivå 2016 75 Målnivå 2017 80 Styrmått 2.1.3: Andel brukare som får svar på e-post inom 2 dygn. (miljökontoret) Utfall 2012 100 Utfall 2013 - Målnivå 2014 100 Målnivå 2015 100 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 Styrmått 2.1.4: Andel brukare som får svar på e-post inom 2 dygn. (stadsbyggnadskontoret) Utfall 2012 67 Utfall 2013 - Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 85 Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 95 Styrmått 2.1.5: Andel brukare som är nöjda med miljökontorets verksamhet Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 70 Målnivå 2015 72 Målnivå 2016 75 Målnivå 2017 90 Styrmått 2.1.6: Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 70 Målnivå 2015 72 Målnivå 2016 75 Målnivå 2017 90 Styrmått 2.1.7: Andel brukare som är nöjda med trafikenhetens verksamhet Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 70 Målnivå 2015 72 Målnivå 2016 75 Målnivå 2017 90 Styrmått 2.1.8: Öppettider i kundtjänst miljökontoret (antal timmar/vecka) Utfall 2012 29 Utfall 2013 29 Målnivå 2014 29 Målnivå 2015 29 Målnivå 2016 29 Målnivå 2017 29 Styrmått 2.1.9: Öppettider i kundtjänst stadsbyggnadskontoret (antal timmar/vecka) Utfall 2012 - Utfall 2013 26 Målnivå 2014 26 Målnivå 2015 26 Målnivå 2016 26 Målnivå 2017 26 Styrmått 2.1.10: Andel frågor i SKL:s webbgranskning som kan få sitt svar via hemsidan Utfall 2012 82 Utfall 2013 89 Målnivå 2014 90 Målnivå 2015 95 Målnivå 2016 100 Målnivå 2017 100 99 Mål 2.2 Genomförande av projekt och handläggning av ärenden karakteriseras av god kvalitet genom att kvalitetssäkrade rutiner och normer följs. Systematiserade arbetssätt med kvalitetssäkrade och fastställda rutiner skapar ordning och reda, vilket i sin tur ger högre kvalitet. Mål 2.2 mäts genom Styrmått 2.2.1: Andel avslutade ärenden i diarieföringssystemen (KAISA, ECOS och ByggR) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 85 Målnivå 2017 85 Styrmått 2.2.2: Andel projekt som avslutas med kvalitetsuppföljning Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 85 Målnivå 2017 90 Mål 2.3 Myndighetsnämndens verksamheter utvecklas kontinuerligt genom ständiga förbättringar. Kvalitetsutveckling enligt LEAN har varit ett framgångsrikt koncept för verksamheten och det är viktigt att säkerställa att arbetet fortskrider och vidmakthålls. Mål 2.3 mäts genom Styrmått 2.3.1: Antal förbättringsförslag (MUDA) Utfall 2012 865 Utfall 2013 562 Målnivå 2014 850 Målnivå 2015 850 Målnivå 2016 850 Målnivå 2017 850 Styrmått 2.3.2: Antal avslutade verksamhetsutvecklingsprojekt (Kaizen) Utfall 2012 - Utfall 2013 - Målnivå 2014 10 Målnivå 2015 20 Målnivå 2016 22 Målnivå 2017 25 Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Myndighetsnämndens mål Mål 5.1 Näringslivet är nöjda med myndighetsnämndens verksamhet. En effektiv, korrekt och rättssäker handläggning i myndighetsutövning är viktig för ett företags allmänna inställning mot kommunen. Mål 5.1 mäts genom Styrmått 5.1.1: Hur nöjda företagare är med handläggningen av bygglov Utfall 2012 - Utfall 2013 50 Målnivå 2014 - Målnivå 2015 60 Målnivå 2016 - Målnivå 2017 62 Styrmått 5.1.2: Hur nöjda företagare är med handläggningen av miljöärenden Utfall 2012 Utfall 2013 68 Målnivå 2014 - Målnivå 2015 70 Målnivå 2016 - Målnivå 2017 72 100 Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Antal inkomna lovärenden (bygg) 230 268 225 Antal inkomna ansökan/anmälan (miljö) 353 191 245 2840 2316 - 940 1008 995 1900 1308 - Kundtjänst – inkomna samtal totalt – miljökontoret – stadsbyggnadskontoret* *kundtjänst infördes i maj 2012 på stadsbyggnadskontoret 101 Folkhälsonämnden Andel av kommunens kostnad 0,2 % Ordförande Förvaltningschef Christina Gustavsson (S) Ulrika Lundgren Sammanfattning År 2015 Folkhälsonämnden har beslutat genomföra en plan för social hållbarhet – jämlik och jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors, där mångfald, nytänkande och handling bejakas. Målet är en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vägen dit går via samverkan och gemensamt agerade mellan berörda aktörer i samhället och en mer samhällsekonomisk effektiv användning av gemensamma resurser. Fler hälsofrämjande och förebyggande insatser krävs. En bra start i livet för alla barn och ungdomar är nödvändig. Därför lyfter folkhälsonämnden hur barnkonventionen ska synliggöras och utvecklas. 2015 har nämnden fått höja priset med löneökning (2,6 %) samt råvarukostnad (2 %). Detta möjliggör bibehållen kvalitets- och servicenivå inom båda verksamheterna. Folkhälsonämnden satsar på maten och på en god inomhus- och arbetsmiljö. Goda matvanor, rent, snyggt och tryggt, leder till bättre hälsa och ökat välbefinnande vilket ger en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Miljöhänsyn genomsyrar alla inköp i val av råvaror och övriga produkter. Att skapa förutsättningar för egen försörjning och ökad jämställdhet drivs genom heltidsprojektet. År 2016 - 2017 Folkhälsnämndens arbete för att förebygga en utveckling mot ökad social oro och utanförskap fortsätter. Skillnaden i hälsa mellan olika sociala befolkningsgrupper har ökat varför arbetet är prioriterat. Arbetet för ökad jämlik hälsa och social hållbarhet fokuserar på att integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning. Att mäta och analysera problemet samt bedöma effekterna av olika åtgärder är nödvändigt. Att ge alla barn och unga en bra start i livet. Ge förutsättningar till egen försörjning och även utveckla samverkan kring barnets bästa. Att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen har påverkan på samhällsekonomi, trygghet och social sammanhållning. Folkhälsonämndens uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för att varje invånare ska kunna ta ansvar för sin hälsa och utveckling. Alla samhällsaktörer är viktiga och nödvändiga för att minska skillnader i hälsa. Budgeterade intäkter och kostnader 2016-2017 är ytterst preliminära då dessa styrs av beställningarna från de övriga nämnderna. Fortsatt kvalitetsarbete inom verksamheterna krävs för att behålla goda resultat och samtidigt vara kostnadseffektiva. Strävan att öka andelen lokala och närproducerade samt ekologiska livsmedel fortsätter. Andelen av personalen som har heltidstjänst har ökat inom förvaltningen. 102 Verksamhet och uppdrag Ledning och stab Verksamheten omfattar förvaltningsledning och chefsstöd. Uppdraget är att leda, styra, samordna och utveckla förvaltningen. Högkvalitativ och kostnadseffektiv samordning och service från förvaltningen uppnås och därmed nås politiska mål. Folkhälso- och barnkonventionsenhet Enheten sorterar direkt under förvaltningschefen. Huvudansvaret är att samverka och strukturera övergripande strategier och utveckla förebyggande och främjande metoder. Delaktighet och inflytande är fokus. Visionen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för social hållbarhet – jämlik och jämställd hälsa för alla i Karlskoga och Degerfors. Kostverksamhet Kostverksamheten lagar mat till förskolor, skolor och äldreomsorg inom Karlskoga och Degerfors kommuner. I kommunerna är maten medel att nå god och jämlik hälsa. Måltiderna skall utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Den positiva matupplevelsen för varje gäst, är fokus. Städverksamhet Städverksamheten svarar för städservice till kommunernas kärnverksamheter som utbildning, vård och omsorg samt andra kommunala verksamheter. Städverksamheten ska ge alla som vistas i lokalerna en god inomhus- och arbetsmiljö. Rent, snyggt och tryggt för de som vistas i lokalerna, är fokus. Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 135 451 135 799 139 607 137 517 138 577 79 688 79 401 81 245 81 245 81 245 -132 473 -133 689 -136 219 -135 739 -136 799 Nettokostnader 2 978 2 110 3 388 1 778 1 778 Nettobudget 2 394 2 110 3 388 1 778 1 778 -584 0 0 0 0 Kostnader – varav personal Intäkter Resultat i förhållande till budget 103 Analys av treårsbudget Folkhälsonämnden gjorde ett överskott om totalt 1,1 mnkr för perioden 2011-2013, varav 480 tkr avsåg heltidsprojektet. Dessa har lyfts ur det totala resultatet för treårsbudgeten och flyttats till 2015 års driftram. Kvarvarande resultat har förts med in i den nya treårsbudgeten enligt gällande bestämmelser, totalt 320 tkr. Från och med 2015 har driftbidrag för Drogfri skolavslutning, 75 tkr, tillkommit i den totala driftramen för Folkhälsonämnden. Helårseffekt för 2014 års löneökningar är medräknade 2015-2017. Prognosen för treårsperioden 2014-2016 är att Folkhälsonämnden gör ett nollresultat. Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 Ökad samverkan är nödvändigt för att klara kommunernas uppdrag i framtiden då kommunernas resurser minskar. Att genomföra en plan för social hållbarhet – jämlik och jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors är nödvändigt. Mångfald, nytänkande och handling är ledord i arbetet. Heltidsprojektet fortsätter under 2015. För att lyckas med heltider krävs dialog, kompromisser och framför allt en vilja till förändring. Kost- och städverksamheternas kvalitet och kostnadseffektivitet ska säkerställas genom att utveckla jämförelser med andra. Ett konstruktivt åtgärdspaket krävs för att minska kostnaderna för främst sjuklöner och vikariekostnader i förhållande till budget 2015-2017 då sjukskrivningarna har ökat oroväckande. Ett genomlysningsprojekt med anledning av ökade sjukskrivningar inom städverksamheten har påbörjats och pågår till oktober 2014. Utifrån resultaten kommer åtgärder vidtas under 2015. Investeringsplan år 2015 - 2017 (tkr) Fastställd enligt KF § 97 Resultat 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 594 77 50 721 1 262 450 20 1 732 275 450 50 775 615 450 50 1 115 475 450 50 975 Investeringsprojekt Köksutrustning Städutrustning Övriga investeringar Summa Kommentarer till investeringsplan Under 2014 prioriterades fortsatt IT-uppbyggnad inom kost- och städverksamheterna samt transportvagnar till kostverksamheten. För 2015-2017 kommer investeringar att genomföras enligt upprättad investeringsplan, vilken är en sammanställning utifrån de investeringsbehov förvaltningen analyserat i dagsläget. Förändringar mellan de olika projekten kan komma att ske vid ändrade behov. 104 Folkhälsonämndens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Folkhälsonämndens mål Mål 1.1 Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i syfte att skapa trygghet och säkerhet. Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa är inte bara hälsa på så hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Folkhälsonämnden tar ur ett folkhälsoperspektiv ansvar för att skapa ett tryggare och mer jämlikt och jämställt samhälle. Att satsa på barn, unga och äldre leder till goda förutsättningar för folkhälsan och minskar samhällskostnaderna på sikt. Folkhälsonämndens uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för att varje invånare ska kunna ta ansvar för sin hälsa och utveckling. Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga/Degerfors (procent). Utfall 2012 KGA DFS- Utfall 2013 - Målnivå 2014 F 85, P 95 F 88, P 98 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 - Målnivå 2017 F 83, P 96 F 79, P 96 Styrmått 1.1.2: Andel barn och unga i Karlskoga/Degerfors (skolår 8) som aldrig druckit alkohol. Utfall 2012 KGA F 65, P 60 DFS F 80, P 69 Utfall 2013 F 66, P 62 Målnivå 2014 F 67, P 64 Målnivå 2015 F 86, P 93 Målnivå 2016 F 87, P 94 Målnivå 2017 F 88, P 95 F 80, P 70 F 80, P 71 F 87, P 81 F 88, P 82 F 89, P 83 Styrmått 1.1.3: Hur nöjda föräldrar är som deltar i tematiska föräldramöten (procent). Utfall 2012 - Utfall 2013 60 (NKI) Målnivå 2014 80 Målnivå 2015 82 Målnivå 2016 84 Målnivå 2017 85 Styrmått 1.1.4: Andel nöjda ungdomar som deltagit i arrangemanget drogfri skolavslutning (procent). Utfall 2012 - Utfall 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Nollmätning F/P Målnivå 2016 Målnivå 2017 105 Styrmått 1.1.5: Andel nöjda äldre som deltagit i aktiviteter med utgångspunkt i de fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande 59 (procent). Utfall 2012 Utfall 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Nollmätning Målnivå 2016 Målnivå 2017 Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Folkhälsonämndens mål Mål 2.1 Medborgarna/brukarna är sig nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Goda matvanor och bra inomhusmiljö är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Med utgångpunkt från behov säkerställs den enskildes möjligheter att få stöd för hälsosamma val oavsett ålder och kön. Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1: Andel elever som är nöjda med städningen av skoltoaletter i Karlskoga/Degerfors. (procent) (andel mycket nöjda/ganska nöjda) Utfall 2012 58 NKI Utfall 2013 60 NKI Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 60 35 Målnivå 2016 40 Målnivå 2017 45 Styrmått 2.1.2: Andel förskolor som är nöjda med städningen i Karlskoga/Degerfors. (procent) Utfall 2012 69 NKI Utfall 2013 75 NKI Målnivå 2014 95 Målnivå 2015 96 Målnivå 2016 96 Målnivå 2017 Styrmått 2.1.3: Andel nöjda matgäster (5 åringar) i förskolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) Utfall 2012 KGA DFS Utfall 2013 - Målnivå 2014 Nollmätning Nollmätning Målnivå 2015 75 75 Målnivå 2016 76 76 Målnivå 2017 77 77 Styrmått 2.1.4: Andel föräldrar som är nöjda med maten i förskolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) Utfall 2012 KGA 72 NKI DFS 72 NKI Utfall 2013 76 NKI Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 75 Målnivå 2016 76 Målnivå 2017 77 76 NKI 75 75 76 77 59 De fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande: • social gemenskap • delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd • fysisk aktivitet • bra matvanor 60 Målnivå utifrån utfall 2014. 106 Styrmått 2.1.5: Andel nöjda matgäster (5 och 8) i skolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) Utfall 2012 KGA 39 NKI DFS 39 NKI Utfall 2013 54 NKI Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 61 45 Målnivå 2016 50 Målnivå 2017 55 54 NKI 75 45 50 55 Styrmått 2.1.6: Andel nöjda matgäster inom vård och omsorg i Karlskoga/Degerfors. (procent) Utfall 2012 KGA 90 NKI DFS 90 NKI Utfall 2013 75 NKI Målnivå 2014 95 Målnivå 2015 96 Målnivå 2016 97 Målnivå 2017 98 75 NKI 94 96 97 98 Styrmått 2.1.7: Andel unga medborgare (högstadie- och gymnasieålder) i Karlskoga/Degerfors som är nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog. (procent) Utfall 2012 KGA 36 (NKI) DFS 36 (NKI) Utfall 2013 74 NKI Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 76 Målnivå 2016 77 Målnivå 2017 78 74 75 76 77 78 Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Folkhälsonämndens mål Mål 3.1 Barn och unga i Karlskoga/Degerfors har jämlika och jämställda uppväxtvillkor med skälig levnadsstandard. Barns och ungas uppväxtvillkor och levnadsvanor präglas i tidig ålder. Att arbeta förebyggande är ett sätt att minska framtida kostnader. Barn och ungas rättigheter är en viktig kommunal angelägenhet. Detta gör att Barnkonventionen har en viktig roll i folkhälso- och barnrättsarbetet och integreras i all verksamhet som berör barn och unga. Folkhälsonämnden verkar för ökad jämlikhet och jämställdhet i hälsa och beaktar särskilt minoriteters utsatthet samt arbetar för ökad jämställdhet mellan könen inom alla samhällsområden. Mål 3.1 mäts genom Styrmått 3.1.1: Antal feriepraktikanter med praktik inom folkhälsonämndens verksamheter. (antal/år) Utfall 2012 14 Utfall 2013 62 22 Målnivå 2014 14 Målnivå 2015 14 Målnivå 2016 14 Målnivå 2017 14 Styrmått 3.1.2: Andel feriepraktikanter som är nöjda med sin praktik inom folkhälsonämndens verksamheter. (procent) Utfall 2012 61 62 Utfall 2013 Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 Målnivå utifrån utfall 2014. Extra satsning ungdomsråd. 107 Styrmått 3.1.3: Andel ungdomar i Dansa Pausa som uppger att de mår bättre efter avslutat deltagande i kommunens främjande och förebyggande insats. (procent) 63 Utfall 2012 Utfall 2013 Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 75 Målnivå 2016 76 Målnivå 2017 77 Styrmått 3.1.4: Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom ramen för Rymden. (procent) Utfall 2012 Utfall 2013 Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 95 Målnivå 2016 95 Målnivå 2017 95 Styrmått 3.1.5: Andel barn/unga som anger att de förbättrat sin emotionella hälsa efter avslutat deltagande i Pinocchio inom Degerforsmodellen (riktat stöd ur förebyggande perspektiv. ) (procent) 64 Utfall 2012 100 Utfall 2013 100 Målnivå 2014 90 Målnivå 2015 90 Målnivå 2016 90 Målnivå 2017 90 Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Folkhälsonämndens mål Mål 4.1 Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Ett hälsofrämjande arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor kan bidra till att minska arbetsrelaterad ohälsa och sociala skillnader i hälsa. Folkhälsonämnden bidrar genom att främja en god och hälsofrämjande arbetsmiljö med möjligheter till kompetensutveckling. Därmed gynnas möjligheter till rekrytering av personal inom nämndens verksamhetsområden. Att skapa förutsättningar för egen försörjning och ökad jämställdhet drivs genom heltidsprojektet. Därigenom skapas förutsättningar för goda och tilltalande arbeten där man vågar, vill och kan arbeta heltid under hela sin karriär i yrket. Mål 4.1 mäts genom Mål 4.1 mäts genom Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent). Utfall 2012 74 Utfall 2013 - Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 76 Målnivå 2017 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 79 Målnivå 2017 Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent). Utfall 2012 78 Utfall 2013 - Målnivå 2014 78 63 Frågan ställs till deltagarna vid start och slut på terminen med frågan ”Hur mår du rent allmänt?” Mäts genom SDQ-formulär som visar barnets upplevelse av huvud- och magvärk, oro, nedstämdhet, nervositet, rädsla samt klängighet och ledsnad. Mätning görs kontinuerligt, men måttet bygger på de barn som har avslutat sitt deltagande under mätåret. Det kan innebära att barnen har deltagit olika länge i Pinocchio, barnets behov i hem och skola styr. Om inget barn är ”färdigt” att avsluta Pinocchio finns ingen mätning. Mätning i november 2014 64 108 Styrmått 4.1.3: Andel medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent). Utfall 2012 74 Utfall 2013 - Målnivå 2014 75 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 76 Målnivå 2017 Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Utfall 2012 79 Utfall 2013 - Målnivå 2014 82 Målnivå 2015 83 Målnivå 2016 84 Målnivå 2017 Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Utfall 2012 85 Utfall 2013 - Målnivå 2014 86 Målnivå 2015 87 Målnivå 2016 88 Målnivå 2017 Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0100) Utfall 2012 85 Utfall 2013 - Målnivå 2014 86 Målnivå 2015 87 Målnivå 2016 88 Målnivå 2017 Styrmått 4.1.7: Andel medarbetare som arbetar heltid. (procent). Utfall 2012 Tot 45 K 44, M 70 Utfall 2013 Tot 51 K 50, M 70 Målnivå 2014 Tot 65 K 65, M 65 Målnivå 2015 Tot 70 K 70, M 70 Målnivå 2016 Tot 72 K 72, M 72 Målnivå 2017 Tot 75 K 75, M 75 Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Folkhälsonämndens mål Mål 6.1 Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Hälsa uppmärksammas allt mer som medel för ekonomisk tillväxt. Barnkonventionen ger en viktig plattform för att kunna ge alla barn och unga en bra start i livet och utveckla samverkan kring barnets bästa. Folkhälsonämnden har därför beslutat genomföra plan för social hållbarhet – jämlik och jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors, där mångfald, nytänkande och handling bejakas. Det ekologiska perspektivet är ramen för ett hållbart samhälle, ekonomin är medlet och det socialt hållbara samhället är målet. Socialt hållbar utveckling handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Mål 6.1 mäts genom Styrmått 6.1.1: Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga/Degerfors, som anger att de mår mycket bra/bra. (procent) Utfall 2012 KGADFS- Utfall 2013 - Målnivå 2014 F 80, P 90 F 80, P 90 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 - Målnivå 2017 F 75, P 87 F 76, P 82 109 Styrmått 6.1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga/Degerfors, som ser mycket ljust/ljust på framtiden. (procent) Utfall 2012 KGA Utfall 2013 DFS Målnivå 2014 F 85, P 89 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 - Målnivå 2017 F 79, P 83 F 85, P 89 - - F 71, P 86 Styrmått 6.1.3: Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Karlskoga/Degerfors. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Utfall 2012 Utfall 2013 Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 Styrmått 6.1.4: Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i Karlskoga/Degerfors. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Utfall 2012 Utfall 2013 Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 Styrmått 6.1.5: Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Karlskogas/Degerfors verksamheter. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Utfall 2012 Utfall 2013 Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 Målnivå 2016 20 Målnivå 2017 25 Styrmått 6.1.6: Andel inköpta ekologiska livsmedel (procent). Utfall 2012 7,07 Utfall 2013 8,7 (1:a kvartalet) Målnivå 2014 10 Målnivå 2015 15 Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort Folkhälsonämndens mål Mål 7.1 Folkhälsonämnden utvecklar och stärker arbetet med barnkonventionen för att stödja barn och ungas lärande. God hälsa är en viktig förutsättning för lärande. Satsningen på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för alla barn. Att ge alla barn och unga en bra start i livet är utgångspunkten för barnkonventionen. Att utveckla samverkan kring barnets bästa stödjer lärandet. Att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen har påverkan på samhällsekonomi, trygghet och social sammanhållning. Goda matvanor förebygger en rad hälsoproblem. En kvalitetssäkrad lokalvård ger en hälsofrämjande och säker inre miljö. Mål 7.1 mäts genom Styrmått 7.1.1: Andel ungdomar i årskurs 8 i Karlskoga som trivs bra i skolan. (mycket bra/bra) (procent) 65 Utfall 2012 KGA F 96 P 99 DFS Tot 88 F 83 P 89 65 Utfall 2013 F 96 P 99 Målnivå 2014 F 98 P 99 Målnivå 2015 F 98 P 99 Målnivå 2016 F 99 P 99 F 85 P 92 F 88 P 95 F 89 P 96 F 91 P 98 Målnivå 2017 Mäts via statistik från hälsosamtalen i årskurs 8. 110 Styrmått 7.1.2: Andel elever årskurs 7-9 som äter skollunch. (procent) (antal ätande/inskrivna elever, höst- och vårtermin) Utfall 2012 Utfall 2013 Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 Styrmått 7.1.3: Andel elever i gymnasiet som äter skollunch. (procent) (antal ätande/inskrivna elever, höst- och vårtermin) Utfall 2012 Utfall 2013 Målnivå 2014 Nollmätning Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 20111 148 496 109 282 39 214 149 255 109 383 39 872 148 300 108 000 40 300 2 528 904 1 969 299 559 605 2 581 732 2 009 339 572 393 2 523 682 1 925 159 598 523 Städkostnad (tkr) varav Karlskoga varav Degerfors 42 852 32 139 10 713 38 452 28 472 9 980 35 806 26 561 9 245 Kostkostnad (tkr) varav Karlskoga varav Degerfors 81 814 59 533 21 360 81 191 59 751 21 440 79 375 58 595 20 780 1,72 1,70 2,78 11,6 (2011) 13,9 (2011) 11,3 (2010) 13,3 (2010) Volymer Antal städtimmar per år varav Karlskoga varav Degerfors Antal portioner varav Karlskoga varav Degerfors Kostnader Kvalitet Svinn i kökens servering (kg/100 portioner). Barnfattigdomsindex 66 Karlskoga Degerfors 66 Statistiken av barnfattigdomindex har en eftersläpning med två år. Det innebär att statistik som publiceras 2013 speglar verkligheten 2011. Statistiken förnyas årligen och under hösten 2014 publiceras statistik som speglar 2012. 111 Gymnasienämnden Andel av kommunens kostnad 10,8 % Ordförande Helena Frisk (S) Förvaltningschef Jan Strid Sammanfattning År 2015 Sett till helheten skattar Möckelngymnasiets elever sin skola högt. De trivs och känner sig trygga samt upplever att de blir väl bemötta. Verksamheten behöver arbeta med elevers upplevelse av att ha blivit diskriminerade, trakasserade eller kränkta. Varje elev som upplever sig blivit utsatt är ett misslyckande för skolan. Ett utvecklingsarbete är igångsatt och kommer att följas upp kontinuerligt. Gymnasieskolornas resultat ligger lågt i förhållande till riket. Utvecklingsarbetet behöver fortsätta och bedrivas långsiktigt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Gymnasiesärskolan kommer att ha flyttat all sin verksamhet hösten 2015. Gymnasiesärskolan kan då fördjupa sitt kvalitetsarbete. Vuxnas lärande är under förnyande och ska tillsammans med andra förvaltningar genomföra de förändringar som kommunledningarna beslutar om. Tillsammans med näringslivet ansöks det om nya yrkeshögskoleutbildningar. År 2016 - 2017 Utvecklingsarbetet med att säkerställa alla elevers lika rätt till god utbildning och kunskapsutveckling i en trygg miljö fortsätter. För regionen är det viktigt att ha en välfungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan av utbildning och arbetskraft. Verksamhet och uppdrag Gymnasieskola Möckelngymnasiet är ett samlingsnamn för fyra rektorsområden i Karlskoga och Degerfors. Möckelngymnasiet erbjuder 14 nationella program samt fem introduktionsprogram. Vuxnas lärande Vuxnas lärande omfattar kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, Svenskundervisning för invandrare, högskoleutbildningar på distans, projekt inom kompetensutveckling och Yrkeshögskoleutbildningar. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola finns i både Karlskoga och Degerfors och ingår i Möckelngymnasiet. Gymnasiesärskolan erbjuder 5 nationella program samt individuellt program. Även särvux och korttidstillsyn ingår i verksamheten. 112 Driftbudget 2015 - 2017 (tkr) Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 233 124 225 087 233 000 233 000 233 000 97 968 99 503 101 845 101 845 101 845 Intäkter -80 574 -78 118 -78 563 -78 563 -78 563 Nettokostnader 152 550 146 969 154 437 154 437 154 437 Nettobudget 145 270 146 969 154 437 154 437 154 437 -7 280 0 0 0 0 Kostnader – varav personal Resultat i förhållande till budget Den preliminära ramen i planeringsförutsättningarna uppgick till 152 680 tkr. Denna ram har justerats med Karlskogas del av 2014 års löneöversyn (1 757 tkr). Degerfors del av 2014 års löneöversyn redovisas som en intäkt. Ramen för 2015 och framåt anses vara tillräcklig för ett resultat i balans. Analys av treårsbudget För treårsperioden 2014-2016 förväntas gymnasienämnden, med hjälp av den höjda ramen från och med 2015 samt överskottet från föregående treårsperiod, generera ett nollresultat. Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 Nämnden fortsätter arbetet med budgetprocessen i samrådet för gymnasiesamverkan för Karlskoga och Degerfors kommuner. För nämnden är det viktigt att samrådet blir inblandat tidigt i processen för att budgeten ska påverkas av de uppdrag nämnden får från stat och kommuner. Det görs också en översyn över fördelning av internbudgeten, där elevantal tydligare ska påverka den interna fördelningen i nämndens verksamheter. En komplettering av den tidigare lokalutredningen ska göras tillsammans med Samhällsbyggnads- och Barn- och utbildningsförvaltningen. 113 Investeringsplan år 2015 - 2017 (tkr) Fastställd enligt KF § 97/2014 Resultat 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 304 418 183 873 1 778 0 0 0 1 500 1 500 700 200 500 0 1 400 1 800 200 300 200 2 500 1 800 200 300 200 2 500 Investeringsprojekt - IT-utrustning - Möbler/inredning - Pedagogisk utrustning - Övriga inventarier Summa Kommentarer till investeringsplan Den preliminära investeringsramen anses vara tillräcklig för att uppfylla de investeringsbehov gymnasieförvaltningen har framgent. Gymnasienämndens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Gymnasienämndens mål Mål 1.1 Eleverna i gymnasienämndens verksamheter känner sig trygga i sin utbildningsvardag En trygg vardag är en förutsättning för elevens lärande. Skolan ska vara ett föredöme för hur man arbetar så att ingen upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. All personal och alla elever ska vara delaktiga i detta arbete. Andelen elever som upplever sig ha blivit utsatta för någon form av kränkande behandling behöver minska. Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Andel elever som känner sig trygga i Möckelngymnasiet (%) 67 Resultat 2011 - Resultat 2012 93 Resultat 2013 92 Resultat 2014 94 Målnivå 2015 95 Målnivå 2016 97 Målnivå 2017 100 Styrmått 1.1.2: Andel elever som uppger att de aldrig har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i Möckelngymnasiet innevarande läsår (%)1 Resultat 2011 67 Resultat 2012 Av elever 70 Av personal 78 Resultat 2013 Av elever 70 Av personal 80 Resultat 2014 Av elever 71 Av personal 73 Målnivå 2015 Av elever 75 Av personal 80 Målnivå 2016 Av elever 80 Av personal 90 Målnivå 2017 Av elever 85 Av personal 100 Uppgiften hämtas ur den årliga brukarenkäten för Möckelngymnasiet 114 Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Gymnasienämndens mål Mål 2.1 Eleverna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom gymnasienämndens verksamhetsområde Eleverna är utgångspunkten för gymnasienämndens uppdrag. När eleverna är nöjda med verksamhetens kvalitet och service är de våra bästa ambassadörer för verksamheten. I dagsläget är andelen elever som inte är fullt nöjda med Möckelngymnasiets kvalitet alltför stor. Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1: Andel 68 elever som är nöjda med Möckelngymnasiet som helhet (%)1 Resultat 2011 - Resultat 2012 Nytt mått Resultat 2013 Nytt mått Resultat 2014 72 Målnivå 2015 75 Målnivå 2016 76 Målnivå 2017 77 Styrmått 2.1.2: Andel elever som är nöjda med bemötandet i gymnasienämndens verksamheter1 Resultat 2011 - Resultat 2012 Nytt mått Resultat 2013 Nytt mått Resultat 2014 77 Målnivå 2015 80 Målnivå 2016 81 Målnivå 2017 82 Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Gymnasienämndens mål Mål 3.1 Alla elever i Möckelngymnasiet fullföljer sin utbildning Framgång i skolarbetet är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och unga. Arbetslivet ställer också högre formella krav på utbildning för att anställa. Andelen elever som får slutbetyg från Möckelngymnasiet behöver öka. Mål 3.1 mäts genom Styrmått 3.1.1: Andel nybörjare i Möckelngymnasiet som får slutbetyg inom 4 år, totalt 69 (%) Resultat 2011 K 71 D 81 Resultat 2012 K 74 D 76 Resultat 2013 K 74 D 72 Målnivå 2014 K 77 D 78 Målnivå 2015 K 79 D 79 Målnivå 2016 K 80 D 80 Målnivå 2017 K 81 D 81 68 Andel som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda Hämtas ur Skolverkets databas ”Jämförelsetal”, ”Fullföljt program inom 4 år, totalt, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor” 69 115 Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Gymnasienämndens mål Mål 4.1 Medarbetarna i gymnasienämndens verksamheter känner stolthet och har inflytande över sin vardag Gymnasienämnden värnar om medarbetarnas arbetsmiljö. Att känna stolthet över sin arbetsplats är viktigt för medarbetarnas arbetsmiljö och främjar verksamhetens kvalitet och konkurrenskraft. Andelen medarbetare som är nöjda med sin arbetsplats behöver öka. Mål 4.1 mäts genom Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent) Resultat 2011 - Resultat 2012 59 Resultat 2013 - Målnivå 2014 61 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 63 Målnivå 2017 - Målnivå 2014 65 Målnivå 2015 - Målnivå 2016 67 Målnivå 2017 - Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent) Resultat 2011 - Resultat 2012 63 Resultat 2013 - Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Gymnasienämndens mål Mål 5.1 Tillsammans med näringslivet bedriver gymnasienämnden utbildningar inom Yrkeshögskolan som är viktiga för regionens kompetensförsörjning En väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan av utbildning och arbetskraft är viktig för sysselsättning och tillväxt. Antalet utbildningar som bedrivs på initiativ av eller i samarbete med näringslivet bör öka. Mål 5.1 mäts genom Styrmått 5.1.1: Antalet utbildningar som bedrivs inom Yrkeshögskolan Resultat 2011 1 Resultat 2012 1 Resultat 2013 1 Resultat 2014 2 Målnivå 2015 3 Målnivå 2016 3 Målnivå 2017 4 116 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Gymnasienämndens mål Mål 6.1 Gymnasienämnden bedriver sin verksamhet ansvarsfullt och kostnadseffektivt Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt, och resultatet ska kunna ses i relation till satsade resurser. Många elever slutför inte sin gymnasieutbildning eller behöver fyra till sex år för att göra detta. Att minska antalet felval och avhopp är ett prioriterat område. Mål 6.1 mäts genom Styrmått 6.1.1 Nämndens verksamhet bedrivs inom budgetramarna Resultat 2011 0,0 % Resultat 2012 + 6,63 % Resultat 2013 - 5,0 % Målnivå 2014 0,0 % Målnivå 2015 0,0 % Målnivå 2016 0,0 % Målnivå 2017 0,0 % Målnivå 2016 K 4 434 D 4 500 Målnivå 2017 K 4 402 D 4 402 Styrmått 6.1.2: Undervisningskostnad per elev per betygspoäng 70 Resultat 2011 - Resultat 2012 K 4 325 D 4 043 Resultat 2013 K 4 580 D 4 874 Målnivå 2014 K 4500 D 4 639 Målnivå 2015 K 4 467 D 4 568 Styrmått 6.1.3: Andel nybörjare i Möckelngymnasiet som får slutbetyg inom fyra år, totalt (%) 71 Resultat 2011 K 71 D 81 Resultat 2012 K 74 D76 Resultat 2013 K 74 D 72 Målnivå 2014 K 77 D 78 Målnivå 2015 K 78 D 79 Målnivå 2016 K 79 D 80 Målnivå 2017 K 80 D 81 Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort Gymnasienämndens mål Mål 7.1 Alla elever som studerar i gymnasienämndens verksamheter fullföljer sin utbildning med goda resultat Alla elevers lika rätt till god utbildning och kunskapsutveckling i en trygg miljö är vårt uppdrag. Andelen elever som lämnar Möckelngymnasiet med goda kunskaper och förmågor och är väl rustade för yrkeslivet eller högre studier behöver öka. Mål 7.1 mäts genom Styrmått 7.1.1: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter avslutad utbildning i Möckelngymnasiet (%) 72 Resultat 2011 K 83 D 90 Resultat 2012 K 78 D 88 Resultat 2013 K 87 D 81 Målnivå 2014 K 88 D 83 Målnivå 2015 K 88 D 84 Målnivå 2016 K 88 D 85 Målnivå 2017 K 88 D 88 70 Kostnad för undervisning dividerat med genomsnittlig betygspoäng. Kostnaden avser kalenderåret närmast före den termin slutbetygen sätts och hämtas från Kolada, N17010. Avser lägeskommun. 71 Hämtas ur Skolverkets databas ”Jämförelsetal”, ”Fullföljt program inom 4 år, totalt, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor” 72 Hämtas ur Skolverkets databas ”Jämförelsetal”, ”Grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) av elever i huvudmannens skolor” 117 Styrmått 7.1.2: Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 73 Resultat 2011 K 13,0 D 14,6 Resultat 2012 K 12,9 D 13,8 Resultat 2013 K 13,3 D 12,5 Målnivå 2014 K 13,4 D 13,0 Målnivå 2015 K 13,5 D 13,2 Målnivå 2016 K 13,6 D 13,4 Målnivå 2017 K 13,7 D 13,7 Mål 7.2 Eleverna i gymnasienämndens verksamheter upplever ett reellt inflytande över sitt lärande Inflytande och delaktighet främjar lärande och måluppfyllelse. Andelen elever på Möckelngymnasiet som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter behöver öka. Mål 7.2 mäts genom Styrmått 7.2.1: Andel elever i Möckelngymnasiet som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter (%) 74 Resultat 2011 - Resultat 2012 73 Resultat 2013 78 Resultat 2014 77 Målnivå 2015 78 Målnivå 2016 79 Målnivå 2017 80 Styrmått 7.2.2: Andel elever inom Vuxnas lärande som i kursutvärderingar uttrycker att de har kunnat påverka sitt lärande 75 (%) Resultat 2011 - Resultat 2012 70 Resultat 2013 94 Resultat 2014 93 Målnivå 2015 94 Målnivå 2016 95 Målnivå 2017 95 Nyckeltal Andel Karlskoga- och Degerforselever som väljer Möckelngymnasiet för sin utbildning i första hand 76 (%) Andel Karlskoga- och Degerforselever som söker teknisk eller naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand1 (%) Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 72,8 79 - 31 22 15 - 72 - - 78 - - 75 - - 77 - Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 73 Hämtas ur Skolverkets databas ”Jämförelsetal”, ”Betygspoäng totalt i genomsnitt”. Avser lägeskommun. 74 Uppgiften hämtas ur Möckelngymnasiets årliga brukarenkät 75 Hämtas ur kursutvärdering för Vuxnas lärande, andel som instämmer helt eller delvis. 76 Andel förstahandssökande från Karlskogas och Degerfors grundskolor vid den slutgiltiga antagningen. Baseras på siffror från Gymnasieantagningen i Örebro. 118 Kommunala bolag Karlskoga kommunhus AB Ordförande VD Sven-Olov Axelsson Christian Westas Kort företags-/förbundsbeskrivning Karlskoga Kommunhus AB är moderbolag till Karlskogahem AB och Karlskoga Energi och Miljö AB. Bolaget har i övrigt ingen verksamhet. Resultaträkning Intäkter Nettoomsättning Övriga intäkter Kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Skatt Vinst Avkastningskrav % Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -82 0 -1 562 0 0 0 -1 609 0 0 0 -1 609 0 0 0 -1 609 0 0 -82 -1 562 -1 609 -1 609 -1 609 18 -26 169 0 -25 588 0 -25 000 0 -25 000 0 -25 000 -26 233 -27 150 -26 609 -26 609 -26 609 5 830 0 0 0 0 -20 403 -27 150 -26 609 -26 609 -26 609 Balansräkning 119 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital - varav årets resultat Avsättningar Långfr skulder Kortfr skulder Summa skulder och eget kapital Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 26 500 27 100 26 600 26 600 26 600 0 0 0 0 0 1 026 500 1 027 100 1 026 000 1 026 600 1 026 600 Bokslut 2013 423 446 -20 403 0 590 000 13 054 1 026 500 1 Budget 2014 Budget 2015 420 000 -27 150 0 590 000 17 100 027 100 1 420 000 -26 609 0 590 000 16 600 026 000 1 Bokslut 2013 Budget 2014 0 0 Budget 2016 Budget 2017 420 000 -26 609 0 590 000 16 600 026 000 1 420 000 -26 609 0 590 000 16 600 026 000 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 0 0 0 Investeringar Inga investeringar i bolaget Summa investeringar 120 Kassaflödesanalys Bokslut 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansnetto Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för realisationsvinster/-förluster Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortsiktiga fordringar Ökning/minskning kortsiktiga skulder Medel från den löpande verksamheten Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 -26 233 -27 150 -26 609 -26 609 -26 609 -26 233 -27 150 -26 609 -26 609 -26 609 6 200 5 286 -14 747 0 0 -27 150 0 0 -26 609 0 0 -26 609 0 0 -26 609 0 0 0 0 0 26 500 16 500 27 150 27 150 26 609 26 609 26 609 26 609 26 609 26 609 1 753 0 0 0 0 -8 356 -6 603 -6 603 -6 603 -6 603 -6 603 -6 603 -6 603 -6 603 -6 603 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar (tidigare beslut) Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Koncernbidrag Medel från finansieringsverksamhet ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -10 000 121 Karlskogahem AB Ordförande VD Rolf Lindberg Tf VD Anders Zetterblad Bolagets fastighetsbestånd omfattar 2492 lägenheter och 144 lokaler. Förvaltad bostadsyta uppgår till 169 085 kvm och lokalytan till 47 115 kvm. Uthyrningsgraden för bostäder är ca 97 % och för lokaler ca 95 %. Resultaträkning Intäkter Nettoomsättning Övriga intäkter Kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Skatt Vinst Avkastningskrav % Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 189 564 252 197 928 0 205 594 0 209 323 0 213 123 0 0 0 0 0 0 -111 807 -111 560 -113 754 -116 030 -118 349 -23 508 -24 480 -24 970 -25 469 -25 979 -29 308 -30 020 -30 999 -31 654 -32 127 25 193 31 868 35 871 36 170 36 668 390 -18 630 150 -22 154 120 -20 886 120 -24 729 120 -27 773 6 953 9 864 15 105 11 561 9 015 0 0 0 0 0 6 953 3% 9 864 3% 15 105 3% 11 561 3% 9 015 3% 122 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital - varav årets resultat Avsättningar Långfr skulder Kortfr skulder Summa skulder och eget kapital Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 945 736 974 575 987 776 1 000 322 1 012 395 2 547 3 200 3 200 3 200 3 200 14 884 11 284 6 688 5 703 2 645 963 167 989 059 997 664 1 009 225 1 018 240 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 121 695 131 559 146 664 158 225 167 240 6 953 9 864 15 105 11 561 9 015 2 989 500 500 500 500 785 000 811 500 805 000 805 000 805 000 53 483 45 500 45 500 45 500 45 500 963 167 989 059 997 664 1 009 225 1 018 240 Investeringar Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Byggnader Markanläggningar Maskiner & inventarier 101 946 3 176 750 67 831 5 495 1 622 40 000 4 000 200 40 000 4 000 200 40 000 4 000 200 Summa investeringar 105 872 74 948 44 200 44 200 44 200 123 Kassaflödesanalys Bokslut 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansnetto Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för realisationsvinster/-förluster Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortsiktiga fordringar Ökning/minskning kortsiktiga skulder Medel från den löpande verksamheten Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 6 953 29 308 -2 500 251 9 864 30 020 0 0 15 105 30 999 0 0 11 561 31 654 0 0 9 015 32 127 0 0 -41 0 0 0 0 33 720 0 622 10 023 44 365 39 884 0 -653 -10 473 28 758 46 104 0 0 0 46 104 43 215 0 0 0 43 215 41 142 0 0 0 41 142 -105 872 -74 948 -44 200 -44 200 -44 200 50 000 26 500 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar (tidigare beslut) Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamhet ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -6 500 50 000 16091 42 591 -6 500 0 0 -11 507 -3 599 -4 596 -985 -3 058 26 390 14 883 14 883 11 284 11 284 6 688 6 688 5 703 5 703 2 645 124 Karlskoga Energi och Miljö AB Ordförande VD Göran Ståhlberg Jens Isemo Kort företags-/förbundsbeskrivning Koncernen består av moderbolaget Karlskoga Energi & Miljö AB med dotterbolagen Karlskoga Elnät AB, som tillhandahåller nättjänster med stöd av leveranskoncession för område, Karlskoga Kraftvärmeverk AB, som producerar och levererar el, ånga och fjärrvärme, Karlskoga Miljö AB, som tillhandahåller vatten och avlopp samt avfalls- och deponitjänster, och Karlskoga Stadsnät AB, som tillhandahåller bredbandstjänster. Dessutom finns Karlskoga Vattenkraft AB innehållande 24 vattenkraftverk som producerar miljövänlig el. Biogasbolaget producerar fordonsgas och ägs till hälften. Resultaträkning Intäkter Nettoomsättning Övriga intäkter Kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Bokslut 2013 Budget 2014 464,8 5,9 497,7 -119,5 -107,6 -105,1 -78,6 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 -324,3 -84,2 Rörelseresultat 59,9 89,2 Ränteintäkter Räntekostnader 1,4 -22,1 -20,4 Resultat efter finansiella poster 39,2 68,8 63,5 67,7 67,7 -9,1 -15,1 -14,0 -14,9 -14,9 30,1 53,7 49,5 52,8 52,8 Skatt Vinst Avkastningskrav % 125 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital - varav årets resultat Avsättningar Långfr skulder Kortfr skulder Summa skulder och eget kapital Bokslut 2013 Budget 2014 1 365,4 123,0 0,0 1 488,4 1341,4 105,0 0,0 1 446,4 Bokslut 2013 Budget 2014 517,9 30,1 196,2 600,0 174,3 1488,4 576,7 53,7 200,1 600,0 69,6 1446,4 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Investeringar Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 488,3 95,6 95,0 95,0 95,0 - per bolag/-per slag Summa investeringar 126 Kassaflödesanalys Bokslut 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansnetto Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för realisationsvinster/-förluster Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortsiktiga fordringar Ökning/minskning kortsiktiga skulder Medel från den löpande verksamheten 39,2 78,6 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 68,8 84,2 63,5 87,0 67,7 91,0 67,7 95,0 -1,9 -0,8 115,1 2,3 -12,9 -17,3 87,2 153,0 150,5 158,7 162,7 153,0 150,5 158,7 162,7 Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar (tidigare beslut) Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar -188,8 -95,6 -95,0 -95,0 -95,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -362,8 -95,6 -95,0 -95,0 -95,0 -25,0 -25,0 -25,0 INVESTERINGSVERKSAMHET 0 2,1 61,2 -488,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag Ökning av långfristiga fordringar Koncernbidrag Medel från finansieringsverksamhet -33,0 317,0 -27,0 -27,0 -20,0 -45,0 -20,0 -45,0 -20,0 -45,0 ÅRETS KASSAFLÖDE -84,1 30,4 10,5 18,7 22,7 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 21,3 -62,8 -62,8 -32,4 -32,4 -21,9 -21,9 -3,2 -3,2 19,5 350,0 127 Övriga bolag Karlskoga Näringsliv & Turism Ordförande VD Anne Marie Alanen Jyri Jöe Kort företags-/förbundsbeskrivning Ändamålet med bolaget verksamhet är att • Stimulera, stärka och stödja näringsliv och handel samt öka tillväxt och nyetablering inom alla kategorier • Verka för ett långsiktigt engagemang tillsammans med alla utbildningar i ett flertal tillväxtprojekt • Utveckla besöksnäringen i samverkan med företag, aktiva organisationer och myndigheter. Ekonomi (tkr) Omsättning 2013 Resultat efter finansiella poster -159 Balansomslutning 1753 Soliditet (%) Investeringsplan (tkr) Per bolag/objekt 2014 2015 2016 2017 2014 2015 2016 2017 0 27,6 % 2013 Per bolag/objekt Per bolag/objekt Per bolag/objekt Inga uppgifter har inkommit från bolaget. Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv 128 Parkeringsbolaget Råkan Ordförande VD Anders Ohlsson Stig Rengman Kort företags-/förbundsbeskrivning Parkeringsaktiebolaget Råkan tillhandahåller över 300 parkeringsplatser i centrum, bland annat över 200 på takparkering av Kulanhuset. Ekonomi (tkr) Omsättning 2013 2014 2015 2016 2017 849 790 790 790 790 Resultat efter finansiella poster -45 4 4 4 4 Balansomslutning 228 220 220 220 220 37 40 40 40 40 2013 2014 2015 2016 2017 0 0 0 0 0 Soliditet (%) Investeringsplan (tkr) Inga investeringar i bolaget Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv 129 Övriga nämnder och förbund Bergslagens Räddningstjänst Ordförande VD Göran Ståhlberg Anders Nilsson Kort företags-/förbundsbeskrivning Bergslagens Räddningstjänst bildades 1997. I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättning är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra i förhållandet till risker och olyckor som de kan utsättas för samt känna förtroende för Brt som organisation. För att Brt ska kunna medverka till att skapa ett samhälle där olyckor som påverkar människor, egendom och miljö minskas, måste olycksriskerna identifieras och kommuninnevånarna medvetandegöras om dessa risker. Ekonomi (tkr) Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning 2013 2014 2015 2016 2017 15 453 13 684 13 844 14 004 14 166 3307 0 0 0 0 178 425 173 375 175 846 178 988 182 135 2013 2014 2015 2016 2017 4 786 14 576 4 550 4 550 4 550 Soliditet (%) Investeringsplan (tkr) Per bolag/objekt Per bolag/objekt Per bolag/objekt Per bolag/objekt 130 Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv Verksamheten är organiserad utifrån antaget handlingsprogram med därtill hörande ekonomisk plan för perioden 2012-2015. Under 2015 kommer nytt handlingsprogram att utarbetas för perioden 2016-2019. Verksamheten styrs även av medlemskommunerna antagen förbundsordning. 131 Administrativ nämnd - lönenämnd östra Värmland Ordförande Verksamhetschef Anne-Marie Walloch Charlotte Rolfsson Kort nämndbeskrivning Den administrativa nämnden är en gemensam nämnd för Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad och Storfors och värdkommun är Kristinehamn. Nämndens verksamhet avser idag löneadministration. Samtliga kommuner lämnar ett årligt bidrag till den gemensamma nämndens verksamhet som skall täcka nämndens kostnader. Ekonomi Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 4 849 5 027 5 027 5 027 5 027 – varav personal 0 0 0 0 0 Intäkter 0 0 0 0 0 Nettokostnader 4 849 5 027 5 027 5 027 5 027 Nettobudget 4 849 5 027 5 027 5 027 5 027 0 0 0 0 0 Kostnader Resultat i förhållande till budget Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv Budgeten för den administrativa nämnden i sin helhet är fastställd för år 2015 men fördelningsnyckeln, som styr det bidrag som varje kommun skall betala, är dock ännu inte fastställd. Detta görs innan årets slut. Budgetram för åren 2015-2017 är därför densamma som för år 2014. 132 Östra Värmlands Överförmyndarnämnd Ordförande Inga-Lill Röhr Kort nämndbeskrivning Kristinehamns kommun ansvarar för den gemensamma överförmyndarnämnden som omfattar Karlskoga, Kristinehamn, Degerfors, Filipstad och Storfors. Nämnden ska i första hand ha tillsynen över personer som är ställföreträdare till underåriga eller hjälpbehövande personer. Överförmyndarnämnden medverkar till att det finns god man, förvaltare eller förordnad förmyndare för den som har behov av detta. Nämnden beslutar också om arvode för dessa. Nämnden hanterar även frågor för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Ekonomi Bokslut 2013 Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 Kostnader 5 107 5 147 5 140 5 140 5 140 – varav personal 3 608 3 491 3 568 3 568 3 568 -2 055 -2 239 -2 232 -2 232 -2 232 Nettokostnader 3 052 2 908 2 908 2 908 2 908 Nettobudget 2 678 2 908 2 908 2 908 2 908 -374 0 0 0 0 Intäkter Resultat i förhållande till budget Ekonomi- och verksamhetsplan 133
© Copyright 2024