Mål och budget 2015-2017 Karlskoga kommun

KS 2013.0387
Mål och budget 2015-2017
Karlskoga kommun
Reviderad utifrån KF § 148/2014
Innehåll
Kommunstyrelsens ordförande har ordet .......................................................................................... 3
God ekonomisk hushållning ................................................................................................................ 4
Kommunfullmäktiges mål och styrmått ............................................................................................. 6
Karlskoga kommuns styrmodell ....................................................................................................... 15
Uppdrag till kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen ............................................................... 18
Omvärldsanalys .................................................................................................................................. 20
Budget 2015 - 2017 ............................................................................................................................. 24
Kommunfullmäktige .......................................................................................................................... 29
Kommunstyrelsen .............................................................................................................................. 30
Socialnämnden.................................................................................................................................... 42
Barn- och utbildningsnämnden......................................................................................................... 52
Kultur- och föreningsnämnden ......................................................................................................... 67
Samhällsbyggnadsnämnden .............................................................................................................. 83
Myndighetsnämnden.......................................................................................................................... 94
Folkhälsonämnden ........................................................................................................................... 102
Gymnasienämnden ........................................................................................................................... 112
Kommunala bolag ............................................................................................................................ 119
Övriga bolag ..................................................................................................................................... 128
Övriga nämnder och förbund ......................................................................................................... 130
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Arbetet med mål och budget har pågått i stort sett under hela året, arbetet startade med en
omvärldsdag i januari med inspirationsföreläsningar och omvärldsspaning. I årets
budgetarbete har också förvaltningscheferna deltagit på ett annat sätt än i tidigare. Det har
lett till att kommunens ekonomi diskuterats med en större helhetssyn.
När vi planerade i juni räknade vi med ett resultat på 1,4 % av skatteintäkter och generella
statsbidrag. Nu har skatteintäkterna stigit och invånarantalet har ökat och det innebär att när
vi nu skall anta budgeten är resultatet 1,7 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I år
har vi dessutom budgeterat med en post för oförutsett på 10 miljoner kr under
kommunstyrelsen. Budgetförslaget är återkopplat till styrelse och nämnder så
budgetberedningen lägger ett väl förankrat förslag för 2015.
Vårt budgetförslag innebär att vi kan arbeta med en fortsatt utveckling av vår kommun - ett
viktigt arbete som jag är övertygad om kommer att attrahera fler att vilja leva och verka i
Karlskoga.
Det ser bra ut för de två sista åren i innevarande treårsbudget men vi måste vara försiktiga
och använda de pengar vi har på ett fortsatt förnuftigt sätt som är till gagn för Karlskoga och
för våra invånare.
De mål vi har är bra och vi ska utveckla arbetet med dessa. Vi politiker måste utvärdera och
analysera utfallen på ett bättre sätt än vi gör idag. Vi måste också se till att analyser och att
utfall omsätts i handling för att nå de uppställda målen.
De viktigaste målen rör barn, unga och äldre. Att växa och åldras i Karlskoga ska speglas av
trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället.
Barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för att kunna rusta sig för sin egen framtid.
Ett av våra viktigaste mål är att barn och unga ska kunna gå ut grund- och gymnasieskolan
med godkända betyg och framtidstro. Vår uppgift är också att ge de äldre en trygg omsorg
med hög livskvalitet, och vi ska ta tillvara på de erfarenheter som finns hos dem som levt
längre.
Vi måste också fortsätta att arbeta med att attrahera företagare och affärsidkare till flera
etableringar.
Vi politiker har till uppgift att skapa framtidstro, det är tillsammans och genom samverkan
som vi säkerställer en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi i majoriteten kommer
att arbeta vidare med att utveckla Karlskoga för invånarnas bästa. Ett arbete som i slutänden
ger förutsättningar för alla att vara goda ambassadörer för Karlskoga, våra företagare, våra
invånare och alla medarbetare.
Jag vill passa på att tacka alla som bidragit i arbetet med denna budget, men det är snart dags
igen. Budgetprocessen 2016 kommer att komprimeras och redan i juni 2015 ska vi besluta
om driftbudgeten och investeringsbudgeten för 2016.
Sven-Olov Axelsson
Kommunstyrelsens ordförande
3
God ekonomisk hushållning
Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning (kommunallagen 8 kap § 1). Begreppet
”god ekonomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett
verksamhetsperspektiv.
God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation
själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Med andra ord - ingen
generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.
God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv avser kommunens förmåga att
bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa
förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett samband mellan
resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och
ändamålsenlig verksamhet.
För att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en god planering, framförhållning,
handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning
som ger information om resultat och avvikelser gentemot uppställda mål.
God ekonomisk hushållning uppnås för Karlskoga kommun genom att de finansiella målen
och verksamhetsmålen (d.v.s. de av fullmäktige fastställda fullmäktige- och nämndmålen)
uppfylls.
Regler för resultatutjämningsreserv (RUR)
Allmänt
Syftet är att ge Karlskoga kommun möjlighet att under vissa angivna förutsättningar
reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR
är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa
omständigheter, kunna utnyttja denna när till exempel skatteunderlagsutvecklingen är svag.
RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln
för att skapa större stabilitet för verksamheterna.
RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av
skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter
balanskravsutredningen.
Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga
neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med
RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en
verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur
effektivitetssynpunkt.
RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen.
När får medel sättas av till RUR
Reservering till en resultatutjämningsreserv av årets resultat får göras med högst ett belopp
som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat
efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella
statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget
4
kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när
avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna.
Vid beräkningen får endast det resultat som avser finansförvaltningen inräknas. Resultat från
nämnderna hanteras över åren via treårsbudget och kan inte ligga till grund även för RUR.
Beslut om kommande års reservering fattas i samband med att budgeten fastställs. Det
slutliga beslutet om avsättning till RUR görs i samband med årsredovisningen.
Den totala storleken på reserverat belopp i RUR får högst uppgå till 1 % av detta års
skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.
När får RUR disponeras
En förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, d v s så mycket som
krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som
i årsredovisningen.
Medel från resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en
konjunkturcykel.
Om skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under
innevarande år avviker negativt från den skatteunderlagsprognos som låg till grund för
budgeten får RUR-disponeras. Detta förutsätter dock att den negativa avvikelsen påverkar
skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning med mer än 2 %.
Den slutliga beslutet om disponeringen av RUR görs i samband med årsredovisningen.
KF kan fatta beslut om att hela RUR får disponeras vid ett och samma tillfälle.
Ett beslut om att disponera RUR får inte äventyra kommunens likviditet.
5
Finansiella mål
Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och
hållbar ekonomi.
•
Förändring av eget kapital ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och
bidrag. Det innebär 31,1 mnkr 2015, 32,1 mnkr 2016 och 33,0 mnkr år 2017.
Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera pengar till
egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden
och trygga framtida pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet
successivt från år 2015 och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi.
•
Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Detta
ger följande investeringsnivå per år enligt fastställd investeringsplan:
56,1 mnkr år 2015
57,1 mnkr år 2016
57,2 mnkr år 2017
Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka
soliditeten. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark
att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens
kärnverksamheter.
Kommunfullmäktiges mål och styrmått
Kommunfullmäktiges mål ska bidra till att Karlskoga når ambitionen i Vision 2020 och att
kommunen tar ansvar för en god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv.
Fullmäktigemålen följs upp efter april och augusti samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen
bygger på en sammanvägning av resultaten av fullmäktiges styrmått. Kommunfullmäktige
har lyft fram sju fullmäktigemål som är särskilt viktiga att följa upp ur ett
kommunfullmäktigeperspektiv.
Medborgar-/brukarperspektiv
Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för
alla.
Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och
företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas – oavsett bakgrund eller kön.
Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och
erbjuder något för alla.
Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska
utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål.
Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och
arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan.
6
Mål 1 mäts genom
Styrmått 1.1: Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100)
Mätning: SCB:s medborgarundersökning
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
58
(2010)
Utfall 2012
59
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
62
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
65
Styrmått 1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent)
Mätning: Liv, hälsa - ung
Samordningsansvar: Folkhälsonämnden
Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och
föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden
Utfall 2011
88
Utfall 2012
-
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
F 85, P 95
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
-
Styrmått 1.3: Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som
uppger att de känner sig trygga (procent)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden
Berör: Folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden
Utfall 2011
Åk 5: 92
Åk 8: 88
Utfall 2012
1
94
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
97
Målnivå 2015
100
Målnivå 2016
100
Styrmått 1.4: Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga
för alla (procent)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden
Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, folkhälsonämnden
Utfall 2011
38
Utfall 2012
38
Målnivå 2013
38
Målnivå 2014
38
Målnivå 2015
40
Målnivå 2016
45
Styrmått 1.5: Anmälda våldsbrott (antal per 1 000 invånare)
Mätning: Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
10,9
1
Utfall 2012
10,9
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
10,6
Målnivå 2015
10,4
Målnivå 2016
10,2
Ovägt medel
7
Styrmått 1.6: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens
mottagande är gott (procent).
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Socialnämnden
Berör: Socialnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden,
kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden
Utfall 2011
38
Utfall 2012
49
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
56
Målnivå 2015
58
Målnivå 2016
60
Styrmått 1.7: Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (NöjdRegion-Index, 0-100)
Mätning: SCB:s medborgarundersökning
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
59
(2010)
Utfall 2012
56
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
58
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
60
Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet
och service.
Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna
ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta
för sina skattepengar.
Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga
aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder,
att vara med och påverka kommunens verksamheter.
Mål 2 mäts genom
Styrmått 2.1: Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna
(procent)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder som har brukare
Utfall 2011
-
Utfall 2012
2
68
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
3
72
Målnivå 2015
74
Målnivå 2016
76
Styrmått 2.2: Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med
kommunen per telefon (procent)
Mätning: Extern serviceundersökning
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder
Utfall 2011
72
2
3
Utfall 2012
68
Målnivå 2013
80
Målnivå 2014
80
Målnivå 2015
81
Målnivå 2016
82
Nöjd-Kund-Index, värde mellan 0-100
Från och med 2014 byts måttenheten NKI mot andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd.
8
Styrmått 2.3: Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med
kommunen (procent)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder
Utfall 2011
-
Utfall 2012
4
71
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
5
75
Målnivå 2015
85
Målnivå 2016
100
Styrmått 2.4: Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens
verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index)
Mätning: SCB:s medborgarundersökning
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
40
(2010)
Utfall 2012
37
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
40
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
42
Mål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för
ekonomiskt utsatta barn och unga.
Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett
tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och
hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt
utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar.
Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och
sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid.
Mål 3 mäts genom
Styrmått 3.1: Antal ferieplatser (antal/år)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Socialnämnden
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
231
Utfall 2012
243
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
230
Målnivå 2015
230
Målnivå 2016
230
Styrmått 3.2: Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats
(procent)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Socialnämnden
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
-
Utfall 2012
6
100
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
100
Målnivå 2015
100
Målnivå 2016
100
4
Nöjd-Kund-Index, värde mellan 0-100
Från och med 2014 byts måttenheten NKI ut mot andel (%) mycket gott/ganska gott.
6
Samtliga som sökte feriearbete och tillhörde målgruppen (åk 9) fick feriearbete 2012. Därutöver sökte
ytterligare 82 ungdomar i andra åldrar feriearbete. Bland dessa lottades platserna ut, framförallt bland
dem i årskurs 1 i gymnasiet som inte hade något feriearbete året innan.
5
9
Styrmått 3.3: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 7 är öppna efter skoltid
under verksamhetsåret (tim/vecka)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden
Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, gymnasienämnden
Utfall 2011
-
Utfall 2012
42
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
42
Målnivå 2015
42
Målnivå 2016
42
Styrmått 3.4: Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar
med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%)
Mätning: Egen undersökning
Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden
Berör: Kultur- och föreningsnämnden
Utfall 2011
0
Utfall 2012
0
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
20
Målnivå 2015
40
Målnivå 2016
60
Styrmått 3.5: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens
främjande och förebyggande insatser (%).
Mätning: Egen undersökning
Samordningsansvar: Folkhälsonämnden
Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och
föreningsnämnden
Utfall 2011
-
Utfall 2012
-
Målnivå 2013
Nollmätning
Målnivå 2014
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Medarbetarperspektiv
Mål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för
karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med
medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens
uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska
vara god och hälsofrämjande.
Mål 4 mäts genom
Styrmått 4.1: Medarbetarindex (procent)
Mätning: Medarbetarundersökningen
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder med anställd personal
Utfall 2011
66
(2010)
7
Utfall 2012
66
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
67
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
68
Stacken och Skrantagården
10
Styrmått 4.2: Ledarskapsindex (procent)
Mätning: Medarbetarundersökningen
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder med anställd personal
Utfall 2011
65
(2010)
Utfall 2012
67
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
68
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
69
Styrmått 4.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen
(procent)
Mätning: Medarbetarundersökningen
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder med anställd personal
Utfall 2011
70
(2010)
Utfall 2012
69
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
70
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
71
Styrmått 4.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100)
Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder med anställd personal
Utfall 2011
-
Utfall 2012
79
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
79
Målnivå 2015
80
Målnivå 2016
80
Styrmått 4.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100)
Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder med anställd personal
Utfall 2011
-
Utfall 2012
78
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
78
Målnivå 2015
79
Målnivå 2016
79
Styrmått 4.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen
(index 0-100)
Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder med anställd personal
Utfall 2011
-
Utfall 2012
80
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
80
Målnivå 2015
81
Målnivå 2016
81
11
Utvecklingsperspektiv
Mål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas.
Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är
känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning
och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för
företagens utveckling.
Mål 5 mäts genom
Styrmått 5.1: Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0100)
Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
66
Utfall 2012
-
Målnivå 2013
70
Målnivå 2014
-
Målnivå 2015
72
Målnivå 2016
-
Styrmått 5.2: Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga
kommun (1-6)
Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
3,1
Utfall 2012
3,1
Målnivå 2013
3,6
Målnivå 2014
3,2
Målnivå 2015
3,3
Målnivå 2016
3,5
Styrmått 5.3: Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år)
Mätning: Nyföretagarcentrums Företagarbarometer
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, gymnasienämnden och barn- och
utbildningsnämnden
Utfall 2011
3,7
Utfall 2012
3,4
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
3,4
Målnivå 2015
3,4
Målnivå 2016
3,8
12
Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar
utveckling.
Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild
genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte
förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att
genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav.
Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå.
Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle.
Mål 6 mäts genom
Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra
(procent)
Mätning: Liv, hälsa - ung
Samordningsansvar: Folkhälsonämnden
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
F 77, P 90
Utfall 2012
83
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
F 80, P 90
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
-
Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på
framtiden (procent)
Mätning: Liv, hälsa - ung
Samordningsansvar: Folkhälsonämnden
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
F 85, P 87
Utfall 2012
86
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
F 86, P 91
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
-
Styrmått 6.3: Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på
framtiden (procent)
Mätning: Egen hälsoenkät
Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
-
Utfall 2012
F 84, P 87
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
F 85, P 89
Målnivå 2015
F 86, P 90
Målnivå 2016
F 88, P 92
Styrmått 6.4: Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala
organisationen (procent i förhållande till basåret 2009)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden
Berör: Samtliga nämnder
Utfall 2011
-
Utfall 2012
-9
Målnivå 2013
-10
Målnivå 2014
-10
Målnivå 2015
-11
Målnivå 2016
-12
13
Styrmått 6.5: Kostnad för brukarnöjdheten (kr/invånare och nöjdhetspoäng)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Berör: Samtliga nämnder med brukare
Utfall 2011
-
Utfall 2012
8
657
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
9
690
Målnivå 2015
689
Målnivå 2016
687
Mål 7. Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår
läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina
förmågor som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle.
Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan
genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och
gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen
och för samhället.
Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och
förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan
med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet.
Mål 7 mäts genom
Styrmått 7.1: Andel godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9 (procent)
Mätning: Skolverket
Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden
Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden
Utfall 2011
75,7
Utfall 2012
75,2
Målnivå 2013
90
Målnivå 2014
90
Målnivå 2015
90
Målnivå 2016
90
Styrmått 7.2: Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden
Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden
Utfall 2011
201,1
Utfall 2012
197,3
Målnivå 2013
-
Målnivå 2014
202
Målnivå 2015
205
Målnivå 2016
208
Styrmått 7.3: Betygspoäng i genomsnitt efter avslutade gymnasieutbildning
(betygspoäng)
Mätning: Egen mätning
Samordningsansvar: Gymnasienämnden
Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden
Utfall 2011
Kga 13,0
Dfs 14,6
8
9
Utfall 2012
Kga 12,9
Dfs 13,8
Målnivå 2013
13,3
Målnivå 2014
13,4
Målnivå 2015
13,5
Målnivå 2016
13,5
Måttenhet för brukarnöjdhet 2012 är Nöjd-Kund-Index (NKI).
Från och med 2014 byts måttenheten NKI till andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd.
14
Karlskoga kommuns styrmodell
Vision 2020
Vision 2020 omfattar Karlskoga som ort betraktat. Den övergripande ambitionen är att vi ska
ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga med en befolkning kring 30 000 även i
perspektivet 2030. Visionen består av fem delar:
• Tradition och förnyelse
• Teknik, tjänster, kultur och upplevelser
• Stad och vatten
• Förskola till högskola
• Samverka – göra skillnad
Karlskoga kommun ansvarar för frågor som är viktiga för att människor ska trivas med att bo
och verka här. Visionen lyfter särskilt fram den kommunala verksamhetens betydelse för
Karlskogas utveckling. Visionen anger att Karlskoga år 2020 ”har en kommunal service som
möter invånarnas och näringslivets förväntningar”. Varje medarbetare kan bidra till att
utveckla verksamheten genom att arbeta för att de politiska målen och verksamhetens mål
uppnås. Varje möte och varje kontakt är viktig. Genom medarbetarnas kompetens och
engagemang påverkas upplevelsen av kommunens verksamheter.
För att vi ska nå ytterligare mål i riktning mot visionen är det nödvändigt att invånare och
näringsliv engageras. Kommunens roll är att skapa förutsättningar för att detta engagemang
tillvaratas så att det kan bli till konkreta resultat.
Målkedja och perspektiv
Visionen och de politiskt fastställda målen anger den politiska viljeinriktningen. En
förutsättning för en väl fungerande styrning och uppföljning är att ett ställningstagande i
fullmäktige ska kunna följas genom organisationen.
Fyra nivåer ingår i styrkedjan – vision, fullmäktigemål, nämndmål och
förvaltningsmål/aktiviteter. Tillsammans ska målen på de olika nivåerna bilda en helhet.
Samtliga mål på samtliga nivåer ska vara mätbara. Detta görs genom att styrmått kopplas till
respektive mål. Ett styrmått anger vad som ska mätas. Ett styrmått ska säga något om målet,
ange rimlig nivå samt vara tidsatt.
15
För att de förtroendevalda ska få en helhetsbild av kommunens verksamheter styrs, planeras
och följs kommunens verksamheter upp utifrån följande perspektiv:
• medborgar-/brukarperspektiv
• medarbetarperspektiv
• utvecklingsperspektiv.
Kommungemensam rapportering
Det ska finnas en tydlig koppling mellan planeringsprocessens ambitionsnivåer och
uppföljningen under och efter verksamhetsåret. Den kontinuerliga uppföljningens syfte är att
återkoppla ”hur det går” till den politiska nivån. Uppföljningen ska därför ge signaler som
kan komma att innebära att åtgärder måste vidtas direkt eller inför kommande års
verksamhetsplanering.
Från och med 2014 har kommunstyrelsens arbetsutskott haft uppföljningsdialoger med
representanter för nämnden/förvaltningen i samband med att nämndernas
verksamhetsberättelser är sammanställda.
Uppföljning och rapportering sker på flera olika nivåer. Rapporteringen sker enligt nedanstående modell. Utöver rapporteringen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kan
varje nämnd besluta om mer frekvent eller annan typ av rapportering.
Gemensam rapporteringsmodell
16
Ramfördelning
Tillämpade principer
I fördelningen av de ekonomiska ramarna 2015-2017 för kommunstyrelsen och nämnderna
har politiska värderingar beaktats. De demografiska förändringar (minskat/ökat elevantal,
antal äldre etc) som sedan tidigare beslutats för perioden är oförändrade. Sedan budget 2010
har beräknade löneökningar budgeterats centralt och nämndernas ramar ska sedan i
möjligaste mån korrigeras efter avtalsrörelsens utfall. För 2015 har helårsutfallet beräknats
bli 2,6 %.
Anslags- och självkostnadsstyrd verksamhet
Inom den kommunala verksamheten ingår dels enheter som är anslagsstyrda, dvs bedriver
verksamhet inom ett anvisat anslag och dels enheter vars uppgift är att mot betalning ge
intern service till övriga kommunala verksamheter.
De verksamheter som inte är anslagsfinansierade fungerar som interna serviceenheter, t ex
folkhälsoförvaltningen, vars verksamhet är anpassad till övriga förvaltningars efterfrågan.
Interndebiterade tjänster beräknas och prissätts efter självkostnadsprincipen.
Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd ett budgetanslag. Budgetanslaget är netto,
dvs nämndens beräknade kostnader minus nämndens beräknade intäkter. Budgetanslagen
benämns ofta också för kommunbidrag, dvs av kommunens totala skatte- och
statsbidragsresurs tilldelas nämnderna ett s k kommunbidrag.
17
Uppdrag till kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen
Prioriterade uppdrag
Kommunstyrelsen fastställde, vid sitt sammanträde i maj 2014 (§ 181), att ett antal
prioriterade uppdrag som framkommit under mål- och budgetprocessen skulle
genomföras. Därefter har kommunstyrelsens antagit en ändrad tidplan för de uppdrag
som kommunstyrelsens ansvarar för (§ 181).
För respektive uppdrag ska ett skriftligt direktiv arbetas fram. Syftet med det skriftliga
direktivet är att uppdragsgivare och uppdragstagare ska vara överens om
förväntningarna på vad uppdraget ska resultera i.
Uppdragen i korthet
Uppdrag
Redovisas
IT-satsning inom förskolan, skolan och
gymnasieskolan (prio 1)
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– upphandling beräknas vara klar
januari/februari 2015
– genomfört för gymnasieskolan, juni
2015
– genomförs för grundskolan och
förskolan, våren 2015-våren 2017
Ökad grundbemanning och färre delade
turer (prio 1)
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– förslag maj/september 2015
– samverkan, inarbetning i budget mm,
oktober 2015-våren 2016
– praktiskt arbete/genomförande, januari
2017
Förstudie – bättre skolresultat (prio 2)
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– faktainsamling, mars/juni 2015
– dialog med berörda, september december 2015
– förslag till upplägg av attitydprojekt,
mars 2016
Utveckla rutiner för befolkningsprognoser
och befolkningsstatistik (prio 2)
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– januari 2015
Kompensatorisk frukost/mellanmål (prio 3)
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– december 2015
Lokalförsörjningsbehovet i förskolan,
grundskolan och gymnasieskolan (prio 3)
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– december 2014
Framtida bostadsförsörjning (prio 3)
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– slutrapport december 2015
Öka andelen lokal- och närproducerade
samt ekologiska livsmedel (prio 4)
Ansvarig nämnd: Folkhälsonämnden
– utredning redovisas senast i
januari/februari 2015
18
Uppdrag utan prioritering
Utöver ovanstående politiskt prioriterade uppdrag fastställde kommunstyrelsen
ytterligare ett antal angelägna uppdrag, dock utan prioritetsordning. Dessa ska
genomföras i mån av att tid och övriga resurser finns.
Uppdrag
Redovisas
Socialt ansvarstagande – samråd mellan KS
och bolagen
Ansvarig: Karlskoga Energi & Miljö AB
respektive Karlskogahem AB
– december 2014
Organiserade aktiviteter inom särskilt
boende
Ansvarig nämnd: Socialnämnden
– december 2014
Jämlik kulturskola
Ansvarig nämnd: Kultur- och
föreningsnämnden
– april 2015
Etiska riktlinjer för det politiska arbetet
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– maj 2015
IT-guide – integration/sysselsättning/äldre
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– maj 2015
Samordnat produktionsansvar för tillagning
av mat
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
– lägesrapport januari 2015
Förebyggande åtgärder, klimatförändringar
– samråd mellan KS och KEMAB
Ansvarig: Samhällsbyggnadsnämnden
– juni 2015
19
Omvärldsanalys
Konjunkturutvecklingen
Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. 2013 avslutades starkt
samtidigt som utvecklingen under 2014 hittills varit svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned
prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat).
2015 beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent.
Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis
svag under början av året. De låga talen gör att vi tvingas skruva ner vår tidigare bedömning för
2014. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets
Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året
skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft.
Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare 2015
jämfört med i år.
Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk
efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb
takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så
snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den
omsvängning som skett i bostadsbyggandet.
Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens
reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög
nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån
på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska
ekonomin.
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011
varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den
underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en
allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i
kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläget i form av vikande arbetslöshet beräknas leda
fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent.
Skatteunderlagstillväxten
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har
sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i
arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan
på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Vi räknar dock
med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller
tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella
tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets
tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år.
Åren 2016–2017 fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den
starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i
den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och 2017. Tillväxten i
svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan – såväl konsumtionen som
investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på
viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt
svagare än tillväxten i Sverige.
20
Näringsliv och sysselsättning
Den lokala arbetsmarknaden styrs av många faktorer och endast ett fåtal kan påverkas av
kommunala initiativ och åtgärder. Den internationella ekonomiska situationen påverkar
främst den exportberoende delen av näringslivet med även de företag som har lokala och
regionala kunder. Det kommunen kan åstadkomma är vissa grundläggande förutsättningar
som kan påverka tillgången på arbetskraft samt lokaler och mark för företagande. Karlskoga
har under sommaren drabbats av några varsel men samtidigt pågår diskussioner kring flera
företagsetableringar.
Det pågår kontinuerligt ett arbete med att skapa förutsättningar för ett varierat utbud av
bostäder likväl som mark och lokaler där företag kan etablera och expandera. Tillsammans
med Trafikverket och andra aktörer pågår likaså ett kontinuerligt arbete med att förbättra och
utveckla kommunikationer och förutsättningar för transporter.
För närvarande pågår planläggnings- och utredningsarbeten för att, i enlighet med
översiktsplanen från 2011, utveckla nya verksamhetsområden i anslutning till E18 väster och
öster om Karlskoga samt utveckling av Bofors-Backaområdet. Insatser har gjorts för att öka
intresset för Botorps- och Flygfältsområdet.
Det finns klara indikationer på att Karlskoga stärker sin position som ett mellanregionalt
handelscentrum (mellan Örebro och Karlstad). Förutom redan etablerade nationella kedjor på
Skolgärdet och i Kulan har även Biltema, Mekonomen och bilbesiktningsföretaget Carspect
beslutat om nysatsningar i Karlskoga. Byggnation pågår i Storängen. Ytterligare
etableringsförfrågningar finns, både i Centrumstråket och med inriktning på Storängen. I
Centrumstråket har Willys efter många års väntan äntligen kommit igång med sin
ombyggnad och utvidgning i Kulan. Ombyggnad av den yttre miljön har också påbörjats
med avsikt att öka tillgängligheten till och i Karlskoga centrum
Besöksnäringens värde ökar från år till år och förutom redan etablerade besöksmål i
Karlskoga som Alfred Nobels Björkborn, Karlskoga Motorstadion och Boda Borg har den
helt nya satsningen med en motorsporthelg, inom ramen för ”The Heart of Racing”
genomförts för första gången och med ett mycket lyckat utfall som borgar för en fortsättning
och en blivande tradition.
Örebro Universitets ambitioner att skapa en civilingenjörsutbildning fortskrider och där är
Karlskoga Science Park en viktig partner för att knyta näringslivet och rätt företag till
utbildningen. Inom kort bildas ett bolag för ändamålet där förutom Karlskoga kommun även
Örebro kommun, Örebro universitet, Regionförbundet och näringslivet ingår.
Arbetsförmedlingen anger i ett pressmeddelande att man nu ser ljusare på framtiden.
Sysselsättningen i länet förväntas öka med 700 personer under 2013 och 900 personer under
2014. Det är främst inom den privata tjänstesektorn de nya jobben kommer att skapas medan
utvecklingen inom industrisektorn förväntas gå betydligt långsammare.
Arbetslösheten har ökat jämfört med förra året, såväl i länet som i Karlskoga. I augusti 2013
var 9,8 % öppet arbetslösa i Karlskoga (16-64 år), vilket är 146 personer flera jämfört med
2012 och något högre än genomsnittet i länet som ligger på 9,2 %. Arbetslösheten för
ungdomar är vid samma tidpunkt 14,2 %.
21
Befolkningsutveckling
Prognos
SCB har tagit fram en befolkningsprognos för Karlskoga kommun. Prognosen visar på en
befolkningsminskning. Under 2012 - 2014 har emellertid befolkningen ökat varje år.
Födelseöverskottet är negativt men invandringsöverskottet och inrikes flyttningsöverskott är
positivt. 31 december 2013 var befolkningen 29 728 personer.
FödelseBefolkningen överskott
under
vid årsslut
året
År
Netto-
Folk-
flyttade
under
året
ökning
under
året
2013
29 535
-80
-17
-96
2014
29 454
-76
-5
-81
2015
29 385
-73
5
-69
2020
29 198
-63
42
-21
2025
29 138
-70
61
-9
2030
29 054
-87
64
-22
Karlskogas befolkningsstruktur och utveckling
Befolkningsutvecklingen i Karlskoga 2009 - 2013
År
2009
2010
2011
2012
Antal
29 742
29 668 29 616 29 631
Förändring
-74
-52
15
Förändring %
-0,2% -0,2% 0,05%
2013
29 728
97
0,3%
Även de preliminära uppgifterna för 2014 visar på en positiv utveckling med 181 personer
till och med juli.
Övriga ekonomiska förutsättningar
Skatteutjämningssystemet
Skatteutjämningssystemet består av flera delar. Genom inkomstutjämningsbidrag/avgift
garanteras samtliga kommuner 110 procent av medelskattekraften. Denna konstruktion
innebär att Karlskoga kommun år 2015 erhåller 211 mnkr.
Kostnadsutjämning-, reglering- och strukturbidrag/avgift syftar till att utjämna skillnader
mellan kommunernas behov av service och deras förutsättningar att producera densamma.
För 2015 uppgår summan av dessa bidrag till kommunen till drygt 7 mnkr.
Utjämningen för LSS-kostnadernas del i utjämningssystemet har minskat för Karlskogas del
och beräknas för år 2014 uppgå till -5 mnkr.
När fastighetsskatten avvecklades och ersattes av kommunal fastighetsavgift fördelades
denna inkomst per invånare i hela landet. Från 2008 och framåt är det den egna kommunens
fastighetsbestånds förändrade taxeringsvärden som ger förändring av fastighetsavgiften,
vilken tillfaller kommunen. För 2015 är fastighetsavgiften beräknad till 46 mnkr.
Alla ovanstående belopp baseras på SKL:s prognos från augusti 2014.
22
Pensionskostnader
Kommunens pensionskostnader exklusive ansvarsförbindelsen har i budget 2015 beräknats
till 102 mnkr inklusive löneskatt. Som underlag för beräkningen har prognos från KPA
använts som kompletterats med beräkningar för de åtaganden som förvaltas av SPP. I plan
2016 och 2017 uppgår den beräknade kostnadsökningen till ca 6 mnkr per år.
Utöver budgeterade pensionskostnader ovan har kommunen ett stort åtagande i den
ansvarsförbindelse som genom blandmodellen redovisas inom linjen under balansräkningen.
I bokslut 2013 uppgick denna ansvarsförbindelse till 946 mnkr.
Sammantaget innebär det att kommunens pensionsutbetalningar ökar framåt och dessa
kostnader bedöms i givna prognoser kulminera under perioden 2015-2025. För att möta
kommande års kostnadsökningar har kommunen inom eget kapital avsatt 165 mnkr för
ansvarsförbindelsen. En förutsättning för avsättningar inom eget kapital är att resultaten efter
balansutredningen kommande år uppgår till minst 30 mnkr. Syftet med denna åtgärd är att
kommande kostnadsökningar för pensioner inte skall tränga undan övrig kommunal
verksamhet. Lyckas denna strategi påverkas likviditeten positivt som då i enlighet med god
ekonomisk hushållning kan användas för amortering av lån.
Lönekostnadsutveckling och inflation
Lönekostnadsutvecklingen år 2015 har beräknats till 2,6 %.
I likhet med tidigare år är lönekostnadsökningarna (från och med budget 2010) budgeterats
centralt för att under budgetåret fördelas till nämnderna när avtalsförhandlingarna är klara.
23
Budget 2015 - 2017
Ramarna i driftbudgetförslaget är utformade enligt föregående års plan. Fortsatt arbete med
rationaliseringar och effektiviseringar i verksamheterna bedöms nödvändiga för att klara de
finansiella målen.
Utifrån kommunens ekonomiska och finansiella läge måste investeringsnivåerna hållas på
nivåer under avskrivningskostnaderna. För budgetåret 2015 och planeringsåren 2016-2017
ligger investeringsnivåerna i snitt på 57 mnkr per år. Eftersom avskrivningskostnaderna är
högre skapas härigenom ett positivt kassaflöde som kan användas till amorteringar.
Driftbudget (tkr)
Nämnd/styrelse
Kommunfullmäktige och
revision
Kommunstyrelsen
Bokslut
Budget
Budget
Budget
Budget
2013
2014
2015
2016
2017
2 561
2 796
6 593
6 593
6 593
109 904
106 465
114 141
114 141
114 141
Ö. Värmlands överf. nämnd
2 908
2 908
2 908
2 908
Administrativ nämnd
5 027
5 027
5 027
5 027
0
700
0
0
0
Socialnämnden
585 945
578 422
601 692
603 492
603 492
Barn- och utbildningsnämnden
414 227
399 002
420 529
420 529
420 529
Kultur- och föreningsnämnden
81 120
77 483
78 051
77 951
77 551
Samhällsbyggnadsnämnden
64 123
50 655
48 675
48 675
48 675
259
325
8 770
8 770
8 770
2 978
2 110
3 388
1 778
1 778
152 550
146 891
154 437
154 437
154 437
1 413 667
1 372 784
1 444 211
1 444 301
1 443 901
-1 461 891
-1 387 890
-1 470 029
-1 476 593
-1 476 869
-48 224
-15 106
-25 818
-32 292
-32 968
Valnämnden
Myndighetsnämnden
Folkhälsonämnden
Gymnasienämnden
Summa
verksamhetskostnader
Finansförvaltning
Resultat (OBS omvänt +/-)
24
Investeringsbudget (tkr)
Bokslut
2013
0
Budget
2014
0
Budget
2015
0
Budget
2016
0
Budget
2017
0
Kommunstyrelsen
1 493
2 000
2 000
4 000
2 000
Socialnämnden
2 675
4 270
5 330
6 680
6 300
Barn- och utbildningsnämnden
5 815
3 500
3 500
3 500
3 500
Kultur- och föreningsnämnden
920
3 220
2 500
1 850
1 000
107 604
38 228
40 660
37 500
41 000
Folkhälsonämnden
720
1 732
775
1 115
975
Gymnasienämnden
1 777
1 500
1 400
2 500
2 500
121 004
54 450
56 165
57 145
57 275
Kommunfullmäktige
Samhällsbyggnadsnämnden
Summa investeringsutgifter
Investeringsbudgeten 2015-17 beslutades av fullmäktige 2014-06-17, KF § 97 (KS 2013.0387).
I samhällsbyggnadsnämndens budget innefattas även uppdrag från socialnämnden och kulturoch föreningsnämnden. För 2015 är beloppen 2 500 tkr respektive 3 500 tkr, för 2016 är 7 500
tkr för socialnämnden och för 2017 är 2 000 tkr för kultur- och föreningsnämnden.
Resultatbudget (tkr)
Nettokostnader
Bokslut
2013
-1 393 100
Pensioner inkl motbokn
Resultatbuffert
Löneökningar
Budget
2014
-1 372 784
Budget
2015
-1 444 211
Budget
2016
-1 444 301
Budget
2017
-1 443 901
-52 482
-46 900
-52 300
-57 800
0
0
-2 600
-11 800
-51 800
-29 141
-58 041
-87 641
Oförutsett
-1 000
0
0
0
Minskning sociala avgifter,
10 800
8 100
5 500
5 500
yngre och äldre
Motbokning
67 700
63 570
62 570
61 570
kapitalkostnader
Avskrivningar
-67 321
-67 800
-68 600
-71 600
Verksamhetens
-1 393 100 -1 466 887 -1 516 382 -1 557 772 -1 605 672
nettokostnad
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat efter
finansiella poster
1 232 000
1 257 562
1 296 865
1 354 981
1 407 066
246 600
241 694
260 335
250 583
247 074
7 800
5 500
5 500
5 500
5 500
-45 100
-22 763
-20 500
-21 000
-21 000
48 200
15 106
25 818
32 292
32 968
48 200
15 106
25 818
32 292
32 968
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat
25
Kassaflödesanalys (tkr)
Bokslut
Budget
Budget
Bokslut
Bokslut
2013
2014
2015
2016
2017
Årets resultat
48 224
15 106
25 818
32 292
32 968
Justering för av- och nedskrivningar
61 991
67 321
67 800
68 600
71 600
Justering för pensionsavsättningar
8 894
1 000
1 000
1 000
1 000
Justering för realisationsvinster
Justering för övriga ej
likviditetspåverkande poster
Me de l från ve rksamhe te n före
förändring av röre lse kapital
Ökning/minskning förråd och
varulager
Ökning/minskning kortfristiga
fordringar
Ökning/minskning kortfristiga
skulder
Me de l från de n löpande
ve rksamhe te n
-20 724
83 427
94 618
101 892
105 568
116 169
83 427
94 618
101 892
105 568
-120 936
-74 450
-56 165
-57 145
-57 275
-97 442
-74 450
-56 165
-57 145
-57 275
70 000
20 000
Den löpande verksamheten
0
98 385
0
12 330
5 454
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella
anläggningstillgångar
Försäljning av materiella
anläggningstillgångar
Investeringar i finansiella
anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella
anläggningstillgångar
Me de l från
inve ste ringsve rksamhe te n
23 089
-71
476
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Investeringsbidrag
-735 000
8 683
Ökning av långfristiga fordringar
Minskning av långfristiga fordringar
736 000
Me de l från
finansie ringsve rksamhe te n
79 683
20 000
0
0
0
Åre ts kassaflöde
98 410
28 977
38 453
44 747
48 293
Likvida medel vid årets början
Likvida me de l vid åre ts slut
2 734
101 144
130 121
168 574
213 321
101 144
130 121
168 574
213 321
261 614
26
Balansräkning (tkr)
Utfall
Budget
Budget
Budget
Budget
2013
2014
2015
2016
2017
1 115 796
1 143 397
1 111 289
1 099 834
1 085 509
430 463
428 000
430 463
430 463
430 463
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella
anläggningstillgångar
Finansiella
anläggningstillgångar
Summa
anläggningstillgångar
1 546 259 1 571 397 1 541 752 1 530 297 1 515 972
Omsättningstillgångar
Förråd mm
0
0
0
0
0
Fordringar
141 188
153 000
153 000
153 000
153 000
Kassa och bank
101 144
130 121
168 574
213 321
261 614
242 332
283 121
321 574
366 321
414 614
1 788 591
1 854 518
1 863 326
1 896 618
1 930 586
936 325
984 549
999 655
1 025 473
1 057 765
48 224
15 106
25 818
32 292
32 968
Summa
omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Eget kapital vid årets
början
Årets resultat
Summa eget kapital
984 549
999 655 1 025 473 1 057 765 1 090 733
Avsättningar
Pensionsskuld
57 691
50 000
54 519
56 301
59 425
Övriga avsättningar
12 263
8 000
8 000
7 000
6 000
69 954
58 000
62 519
63 301
65 425
Långfristiga skulder
392 268
385 000
385 000
385 000
385 000
Kortfristiga skulder
341 820
411 863
390 334
390 552
389 428
734 088
796 863
775 334
775 552
774 428
1 788 591
1 854 518
1 863 326
1 896 618
1 930 586
Summa avsättningar
Skulder
Summa skulder
Summa eget kapital och
skulder
27
Kommunens och kommunkoncernens låneskuld
Låneskuldens fördelning
Augusti
2014
Förändring
2015
Utgående
balans 2015
Karlskoga kommuns lån
355
0
355
Kommunhus AB
590
-15
575
Hyresbostäder i Karlskoga AB
812
0
812
Karlskoga Energi och Miljö AB *
698
-25
673
2 455
-40
2 415
Summa
* halv låneskulden i Karlskoga Biogas AB
(totalt 98 mnkr) belastar Örebro kommun.
Kommentarer
Ködödödöddd
Karlskoga
Kommunhus AB och Karlskoga Energi och Miljö AB förväntas minska sina
låneskulder genom amorteringar.
ddd
28
Kommunfullmäktige
Andel av kommunens
kostnad 0,5 %
Ordförande
Anders Ohlsson
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
Kostnader
2 611
6 793
6 643
6 643
6 643
– varav personal
1 579
2 798
2 798
2 798
2 798
-50
0
-50
-50
-50
Nettokostnader
2 561
6 793
6 593
6 593
6 593
Nettobudget
2 596
6 793
6 593
6 593
6 593
35
0
0
0
0
Intäkter
Resultat i förhållande
till budget
Investeringsplan 2015-2017 (tkr)
Fastställd enligt KF § 97/2014
Resultat
2013
Plan
2014
Plan
2015
Plan
2016
Plan
2017
0
0
500
500
0
0
0
0
0
0
Investeringsprojekt
- Voteringsutrustning
Summa
Kommentarer till investeringsplan
Kommunfullmäktige fick föra med sig outnyttjad investeringsbudget för voteringsutrustning
från 2013 till 2014. För 3-årsperioden 2015-2017 har inte kommunfullmäktige någon
investeringsbudget.
29
Förslag till mål och budget från styrelsen och
nämnderna
Notera
Kommunfullmäktiges mål 7 ändrades i kommunfullmäktigebeslutet. Därför har
nämnderna angivet en annan formulering än den kommunfullmäktige slutligen
fastställde.
30
Kommunstyrelsen
Andel av kommunens
kostnad 7,3 %
Ordförande
Förvaltningschef
Sven-Olov Axelsson
Karin Björkman
Sammanfattning
År 2015
2015 är första året i en ny mandatperiod, vilket bland annat innebär att nya förtroendevalda
kommer att utbildas i såväl kommunallagen som i rollen som politiker samt i interna
regelverk.
Ett prioriterat områden under 2015 är bland annat att ta fram underlag för att stärka och
förtydliga kommunstyrelsens samordnande och strategiska roll. Gränssnittet mellan
kommunstyrelsens ledningskontor och förvaltningarna behöver i vissa fall tydliggöras.
Kommunstyrelsens budget har, jämfört med 2014, renodlats till att enbart omfatta de
kostnader som kommunstyrelsen rår över. Planerad verksamhet förväntas rymmas inom
angiven budgetram för 2015.
År 2016 - 2017
Fortsatt utveckling och förtydligande av kommunstyrelsens och kommunstyrelsens
ledningskontors samordnande och strategiska roll. Även ledningskontorets roll som
servicegivare, såväl internt som externt, ska vidareutvecklas.
Verksamhet och uppdrag
Ekonomiavdelning
•
•
•
•
bereda budget och övriga ekonomiska ärenden
ansvara för den dagliga ekonomiska driften och upprätta ekonomiska rapporter
stödja, serva och styra förvaltningarna i ekonomiska frågor
hantera finansiella frågor inom kommunkoncernen
IT-avdelning
• samordning, drift och service samt utveckling inom IT och telefoni för kommunens
verksamheter
• infrastrukturfrågor som rör bredbandsutvecklingen inom kommunens geografiska område
31
Kansliavdelning
• sammanträdeshantering, utredningar, sekreterarskap till kommunstyrelse,
kommunfullmäktige, valnämnd, kommunalråd samt kommundirektör
• hantera post och diarieföring
• förvaltningsinformation
• verkställa upphandlingar enligt LOU
Personalavdelning
• beredande och verkställande organ i strategiska personal-, organisations-, ledarskaps- och
lönefrågor
• konsultativ och samordnande roll mot förvaltningarna i dessa frågor
Stab för tillväxt och utveckling
•
•
•
•
•
strategisk samhällsutveckling, infrastruktur och översiktlig fysisk planering
regional utveckling och vissa tillväxt- och näringslivsfrågor
samordning av kommunens övergripande information/kommunikation
säkerhetssamordning
samordning av integrations- och mångfaldsfrågor och finskt förvaltningsområde
Övergripande kvalitetsfrågor
• utveckling av övergripande styrnings-, verksamhetsuppföljnings- och kvalitetsfrågor
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
Kostnader
203 689
187 915
190 691
190 691
190 691
– varav personal
125 770
114 202
116 439
116 439
116 439
Intäkter
-93 785
-81 821
-84 150
-84 150
-84 150
Nettokostnader
109 904
106 094
106 541
106 541
106 541
Nettobudget
114 236
106 094
106 541
106 541
106 541
4 332
0
0
0
0
Resultat i förhållande
till budget
Kommentarer till driftbudgeten
Från och med budget 2014 är bemanningsenhetens kostnader och intäkter bruttoredovisade.
Till och med 2013 inkluderades kommunfullmäktige (inkl. partistöd samt fasta årsarvoden till
partiföreträdarna), revisionen, valnämnden, Östra Värmlands överförmyndarnämnd samt den
gemensamma administrativa nämnden som verksamheter under kommunstyrelsen.
32
Analys av treårsbudget
För innevarande 3-årsperiod, 2014-2016, inklusive den positiva ingående balansen från föregående
3-årsperiod, uppskattas kommunstyrelsens verksamheter redovisa ett nollresultat eller ett positivt
resultat främst pga. viss vakans.
Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014
• 2015 är första året i en ny mandatperiod, vilket bland annat innebär utbildning av nya
ledamöter och översyn av styrdokument.
• 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman och bildar
nya Region Örebro län, vilket bland annat kommer att påverka staben för tillväxt och
utveckling.
• Gränssnittet mellan kommunen och näringslivsbolaget kommer att tydliggöras ytterligare.
• Ny ordinarie kommundirektör tillträdde sin anställning i augusti 2014 och ny
ekonomichef tillträdde i oktober.
• Genomförande av det planerade ledarskapsprogrammet påbörjas under 2015.
• Fortsatt implementering av ledar- och medarbetarpolicyn.
• 2015 påbörjas en utbildning av kommunens beställare i syfte att höja kunskapen inom
upphandlingsområdet.
• Pågående livsmedelsupphandling skapar möjlighet för små och medelstora leverantörer
att lämna anbud.
Investeringsplan 2015 - 2017 (tkr)
Fastställd enligt KF § 97/2014
Resultat
2013
Plan
2014
Plan
2015
Plan
2016
Plan
2017
1 298
106
1 900
100
1 000
1 900
100
1 900
100
1 900
100
1 404
3 000
2 000
2 000
4 000
2 000
Investeringsprojekt
- IT, datorhall, datanät
- Möbler och inredning
- Beslutstödssystem
- Ekonomi- och lönesystem
Summa
Kommentarer till investeringsplan
Investeringsprojekten för kommande 3-årsperiod följer ungefär samma struktur som tidigare,
med avvikelse för 2016 när ytterligare 2 mnkr kommer nyttjas till ett nytt ekonomi- och
lönesystem.
33
Kommunstyrelsens mål och mått
Medborgar-/brukarperspektiv
Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och
säker för alla.
Kommunstyrelsens mål
Mål 1.1 Kommuninvånarna känner sig trygga i Karlskoga
Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunstyrelsen ansvarar för samordningen av
säkerhets- och trygghetsfrågorna och arbetar förebyggande mot brott tillsammans med andra
aktörer. Kommunstyrelsen ansvarar också för att tillsammans med andra aktörer motverka
skadegörelse och klotter.
Mål 1.1 mäts genom
Styrmått 1.1.1: Antal genomförda och reviderade risk- och sårbarhetsanalyser på
förvaltningsnivå (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
7
Målnivå
2016
7
Målnivå
2017
7
Styrmått 1.1.2: Antal förvaltningsvist upprättade och reviderade krisplaner (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
2
Målnivå
2016
4
Målnivå
2017
7
Målnivå
2015
3
Målnivå
2016
4
Målnivå
2017
4
Målnivå
2015
80
Målnivå
2016
80
Målnivå
2017
80
Styrmått 1.1.3: Antal genomförda krisövningar (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Styrmått 1.1.4: Antal skaderapporter (antal per år)
Resultat
2011
147
Resultat
2012
118
Resultat
2013
90
Målnivå
2014
90
Mål 1.2 God integration för nyanlända samt för ensamkommande flyktingbarn
Kommunstyrelsen ansvarar för samordning av integrationsfrågorna samt det strategiska
utvecklingsarbetet som rör integration. Syftet är att utveckla kunskaper och medvetenhet kring
integrations- och mångfaldsfrågorna inom såväl kommunen som bland externa aktörer.
Mål 1.2 mäts genom
Styrmått 1.2.1: Antal möten i kommunens integrationsnätverk (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
4
Målnivå
2016
4
Målnivå
2017
4
34
Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala
verksamhetens kvalitet och service.
Kommunstyrelsens mål
Mål 2.1 Lättillgänglig information om den kommunala verksamhetens kvalitet
och service
En förutsättning för kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens verksamheter är att
kommuninvånarna får tydlig och korrekt information vid rätt tidpunkt. Ledord för kommunens
information och kommunikation är öppenhet och transparens. Kommunstyrelsen ansvarar för att
samordna, strukturera och strategiskt hantera kommunens information/kommunikation och
informations- och kommunikationskanaler.
Mål 2.1 mäts genom
Styrmått 2.1.1: Kommunens information via webbplatsen (procent av maxpoäng)
Resultat
2011
83
Resultat
2012
82
Resultat
2013
86
Målnivå
2014
82
Målnivå
2015
87
Målnivå
2016
88
Målnivå
2017
88
Styrmått 2.1.2: Hur nöjda invånarna är med kommunens information (index 0-100)
Resultat
2011
55 (2010)
kv 53, m 58
Resultat
2012
51
kv 54, m 49
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
54
Utfall 54
kv 55, m 52
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
58
Målnivå
2017
-
Mål 2.2 God service och tillgänglighet
Kommunstyrelsens ledningskontor ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster till
kommuninvånare, förvaltningar och förtroendevalda.
Mål 2.2 mäts genom
Styrmått 2.2.1: Styrmått 2.2.1: Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med
kommunstyrelsens ledningskontor per telefon (procent)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
60
Resultat
2013
100
Målnivå
2014
70
Målnivå
2015
100
Målnivå
2016
100
Målnivå
2017
100
Styrmått 2.2.2: Andel invånare som direkt får svar på en enkel fråga vid kontakt med
kommunstyrelsens ledningskontor per telefon (procent)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
83
Resultat
2013
33
Målnivå
2014
60
Målnivå
2015
65
Målnivå
2016
70
Målnivå
2017
75
Styrmått 2.2.3: Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors
bemötande (procent)
Resultat
2011
Resultat
2012
Resultat
2013
Målnivå
2014
Målnivå
2015
Målnivå
2016
Målnivå
2017
nollmätning
Resultat: 89
35
Styrmått 2.2.4: Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors
tillgänglighet (procent)
Resultat
2011
Resultat
2012
Resultat
2013
Målnivå
2014
Målnivå
2015
Målnivå
2016
Målnivå
2017
nollmätning
Resultat: 80
Styrmått 2.2.5: Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors
kvalitet på utförd tjänst (procent)
Resultat
2011
Resultat
2012
Resultat
2013
Målnivå
2014
Målnivå
2015
Målnivå
2016
Målnivå
2017
nollmätning
Resultat: 82
Medarbetarperspektiv
Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Kommunstyrelsens mål
Mål 4.1 Kommunstyrelsen är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter till utveckling och arbetstillfredsställelse.
Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en
förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till
kommuninvånarna. Kommunstyrelsens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande.
Mål 4.1 mäts genom
Styrmått 4.1.1: Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex (procent)
Resultat
2011
64
(2010)
Resultat
2012
71
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
72
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
73
Målnivå
2017
-
Styrmått 4.1.2: Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex (procent)
Resultat
2011
61
(2010)
Resultat
2012
70
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
72
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
74
Målnivå
2017
-
Styrmått 4.1.3: Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan
rekommendera den egna arbetsplatsen (procent)
Resultat
2011
65
(2010)
Resultat
2012
83
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
83
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
83
Målnivå
2017
-
36
Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet (index 0-100)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
81
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
81
Målnivå
2015
82
Målnivå
2016
82
Målnivå
2017
83
Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
82
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
82
Målnivå
2015
83
Målnivå
2016
83
Målnivå
2017
84
Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen
(index 0-100)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
79
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
80
Målnivå
2015
81
Målnivå
2016
82
Målnivå
2017
83
Mål 4.2 Tydlig och systematisk personalplanering
Tillgång till medarbetare med ”rätt” kompetens är en strategisk fråga för kommunen, då den på
verkar möjligheten att leva upp till de krav som ställs dels genom medborgaren, dels genom
lagstiftning.
Ett systematiskt arbete med kartläggning och analys är en förutsättning för att kunna leva upp till de
krav som ställs utifrån uppdraget.
Mål 4.2 mäts genom
Styrmått 4.2.1: Antal förvaltningsvist uppdaterade nulägesanalyser av personalförsörjningsbehovet (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
7
Målnivå
2015
3
Målnivå
2016
3
Målnivå
2017
3
Styrmått 4.2.2: Antal förvaltningsvist genomförda analyser av framtida personalförsörjningsbehov (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
3
Målnivå
2015
2
Målnivå
2016
2
Målnivå
2017
2
Styrmått 4.2.3: Antal förvaltningsvist aktuella personalförsörjningsplaner (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
3
Målnivå
2015
2
Målnivå
2016
2
Målnivå
2017
2
37
Utvecklingsperspektiv
Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas
Kommunstyrelsens mål
Mål 5.1 Goda relationer med näringslivet
Näringslivets utveckling har stor betydelse för kommunens befolkningsutveckling och ekonomi.
Kommunens relationer med företagen har stark påverkan på ett gott företagsklimat.
Från 2013 har servicen till företagen flyttats över till det nybildade Karlskoga Näringsliv & Turism
AB. Kommunstyrelsens ledningskontor kommer dock även framöver att ha en dialog med näringslivet
i olika frågor och därtill vara kontaktyta gentemot näringslivsbolaget. Formerna för samarbetet
mellan kommunen och näringslivsbolaget är under fortsatt utveckling.
Mål 5.1 mäts genom
Styrmått 5.1.1: Antal deltagande politiker/tjänstemän i möten mellan företag och kommun (antal
per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
10
40
Målnivå
2016
40
Målnivå
2017
50
Målnivå
2015
15
Målnivå
2016
20
Målnivå
2017
25
Styrmått 5.1.2: Antal UF-feriejobb (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
Utfall: 10
Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar
utveckling.
Kommunstyrelsens mål
Mål 6.1 Kommunstyrelsens verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt och
finansiellt hållbart
Eftersom kommunstyrelsen har begränsade resurser är det viktigt att resursförbrukningen optimeras
i förhållande till måluppfyllelsen, d.v.s. att kommunstyrelsen får ut så mycket verksamhet med
kvalitet som möjligt för pengarna.
Mål 6.1 mäts genom
Styrmått 6.1.1: Minsta årliga amortering via Kommunhus AB (mnkr)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
15
Målnivå
2016
15
Målnivå
2017
15
10
Antalet förutsätter att det nybildade Karlskoga Näringsliv & Turism AB uppfyller målsättningen att
genomföra avtalade 10 organiserade företagsbesök per år, där politiker och kommunala tjänstemän
förutsätts delta.
38
Styrmått 6.1.2: Antal undertecknade serviceöverenskommelser 11 med förvaltningarna inom ITområdet (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
3
Målnivå
2016
3
Målnivå
2017
-
Mål 6.2 Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande och påverkan i
kommunen
De senaste åren visar en förändring när det gäller hur demokratin fungerar i Sverige. Vi har
sjunkande valdeltagande och färre vill engagera sig politiskt. Samtidigt vill många delta i
samhällsdebatten och är intresserade av politiska frågor.
En medveten och systematisk medborgardialog är ett sätt att involvera och engagera medborgarna
som en naturlig del i styrningen och som ett sätt att öka medborgarnas möjlighet till påverkan.
Mål 6.2 mäts genom
Styrmått 6.2.1: Hur nöjda invånarna är med möjligheterna till påverkan (index 0-100)
Resultat
2011
39
kv 39, m 40
Resultat
2012
36
kv 39, m 33
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
40
Utfall: 37
kv 36, m 38
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
42
Målnivå
2017
-
Styrmått 6.2.2: Antal frågeställningar där medborgardialoger har genomförts (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
2
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
2
Målnivå
2016
2
Målnivå
2017
2
Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort
Kommunstyrelsens mål
Mål 7.1 Kommunstyrelsen säkerställer en god samverkan mellan universitet, det
lokala näringslivet och andra samhällsaktörer.
För att möta behovet av kompetensförsörjningen i kommunen och i de företag som är verksamma i
kommunen behövs olika insatser. Etablering av yrkeshögskoleutbildningar är en sådan.
Kontakter mellan universitet och näringsliv är också viktiga. Genom sådana underlättas såväl
produktutveckling som kompetensförsörjning. Arbetet kan stödjas bl.a. genom insatser från en
science park.
Mål 7.1 mäts genom
Styrmått 7.1.1: Antal pågående forsknings- och utvecklingsprojekt gemensamt med universitet
och näringsliv (antal per år)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
2
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
4
Målnivå
2015
5
Målnivå
2016
5
Målnivå
2017
5
11
En serviceöverenskommelse är en överenskommelse mellan servicegivaren (IT-avdelningen) och
förvaltningen. Serviceöverenskommelsen arbetas fram i dialog mellan parterna i syfte att balansera
förväntningar mot möjliga leveranser.
39
Nyckeltal
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
Antal borgerliga vigslar
51
71
59
Antal inkomna motioner
19
44
30
Antal inkomna medborgarförslag
10
15
20
239
182
-
Antal ansökningar till lediga jobb
3 559
3 086
-
Antal vikariebeställningar via
bemanningsenheten
Antal förmedlade vikarietimmar
61 813
55 828
-
403 269
387 204
-
5
5
5
ca 1 000
-
-
1 622
2 572
1 845
46 860
45 467
45 524
187
188
104
320
308
312
Hur nöjda kommunens invånare är med
kommunikationerna (index 0-100)
60 (2014)
kv 62, m 58
61
kv 63, m 59
60 (2010)
kv 59, m 62
Kommuninvånarnas möjligheter att använda
kollektivtrafiken för resor, lokalt och regionalt
(värde 1-10)
5,4 (2014)
5,4
kv 5,6 m 5,3 kv 5,7, m 5,1
5,2 (2010)
Volymer
Antal lediga tjänster
Antal tillhandahållna fullvärdiga e-tjänster
(antal totalt)
Antal följare av kommunen i sociala medier
Kostnader
Kommunens resultat före extraordinära poster
(kr/invånare)
Nettokostnad för kommunens egentliga
verksamhet (kr/invånare)
Nettokostnad för näringslivsfrämjande
åtgärder (kr/invånare)
Nettokostnad för nämnd- och
styrelseverksamhet (kr/invånare)
Kvalitet
Webbplatsens tillgänglighet oavsett
funktionsnedsättning 12 (andel passerade tester)
99
97
-
Andel upptid för webbplatsen (procent)
99
99,5
-
57 (2014)
kv 58, 56
55
kv 56, m 54
57 (2010)
kv 56, m 58
Sommarvikariers nöjdhet med bemötande från
chefer och kollegor (%)
96
-
-
Andel sommarvikarier som kan tänka sig söka
arbete i Karlskoga igen (%)
99
-
-
Hur många kommuninvånare som kan
rekommendera någon att flytta till Karlskoga
(index 0-100)
12
Webbplatsen ska kunna användas av så många som möjligt, oavsett funktionsnedsättning och
tekniska hjälpmedel.
40
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
Andel sommarvikarier som kan tänka sig att
söka arbete på samma arbetsplats igen (%)
Feriepraktikanters nöjdhet med bemötandet
från handledare (%)
96
-
-
88
-
-
Feriepraktikanters nöjdhet med bemötandet
från kollegor (%)
94
-
-
Restid med kollektivtrafik mellan Karlskoga
och Örebro (snabbaste färdsätt), minuter
-
40
50
Antal börsnoterade företag med huvudkontor i
Karlskoga
Antal arbetsställen i Karlskoga
-
2
-
-
2 503
-
29 751
29 631
29 616
1 299
1 352
1 231
206
151
63
8
-5
-46
RUS-indikatorer
Folkmängd (antal)
Inflyttning, inrikes och utrikes (antal)
Flyttningsnettot, inrikes och utrikes (antal)
Inrikes flyttningsnetto (antal)
41
Socialnämnden
Andel av kommunens
kostnad 41,9 %
Ordförande
Förvaltningschef
Ingegerd Bennysson (S)
Patrik Jonsson
Sammanfattning
År 2015
Socialnämnden har att ta ställning till en reducering om 1 600 tkr för en budget i balans
2015. Socialnämnden bedömer att det inte finns någon verksamhet som kan tas bort inom
förvaltningen som motsvarar reduceringsbehovet. I dagsläget bedöms det inte heller vara ett
alternativ att fördela reduceringen procentuellt över hela förvaltningen. Vård och omsorg har
tidigare år burit en stor del av de genomförda reduceringarna samtidigt som vård och omsorg
och individ- och familjeomsorg redan idag har kostnader som överstiger budgeterat belopp.
Därför föreslås att reduceringen om 1 600 tkr fördelas procentuellt mellan handikappomsorg
och förvaltningsgemensamt.
Flera stora utvecklingsarbeten pågår inom nämndens verksamheter som antingen kommer att
slutföras, eller fortsätta under, 2015. Detta gäller exempelvis införande av
resursfördelningsmodell inom hemvården, införande av handläggningsmetoden äldres behov
i centrum (ÄBIC), översyn av enhetsindelningen inom hemvården, omstrukturering av
socialpsykiatrin, utveckling av handläggning och boendealternativ inom handikappomsorgen
och ny familjecentral. Utvecklingsarbetena syftar både till att förbättra för brukarna och för
att anpassa kostnader.
År 2016 - 2017
Huruvida socialnämnden måste besluta om nya reduceringar kommande år beror främst på
om de preliminära budgetramarna för 2016-2017 ligger fast eller inte, eventuell ekonomisk
effekt av förvaltningens utvecklingsarbeten samt omvärldens påverkan på verksamheterna.
Verksamhet och uppdrag
Individ- och familjeomsorg
Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att utreda, besluta och verkställa beslut,
företrädesvis enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU) samt lagen om
vård av missbrukare (LVM). Området innefattar barn, unga och vuxna samt kommunens
skyldigheter i fråga om arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder.
Handikappomsorg
Handikappomsorgen har till uppgift att utreda, besluta och verkställa beslut, företrädesvis
enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt för personer med
psykiska funktionsnedsättningar även enligt socialtjänstlagen (SoL).
42
Vård och omsorg
Vård och omsorg har till uppgift att utreda, besluta och verkställa beslut, företrädesvis enligt
socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) upp till och med
sjuksköterskenivå. Området innefattar hemvård och vårdboende (särskilt boende).
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
Kostnader
741 048
735 855
747 171
748 971
748 971
– varav personal
472 946
519 088
530 404
530 404
530 404
-155 103
-137 796
-142 079
-142 079
-142 079
Nettokostnader
585 945
598 059
605 092
606 892
606 892
Nettobudget
578 476
598 059
605 092
606 892
606 892
-7 469
0
0
0
0
Intäkter
Resultat i förhållande
till budget
Analys av treårsbudget
Socialnämnden gick in i budgetperiod 2014-2016 med ett nollresultat. Prognosen för 2014 tyder på
ett underskott om 1 600 tkr. Underskottet beror på kostnader för dubbelhyror i samband med det
nya vårdboendet och omlokaliseringen av personal från servicehuslokaler. Underskottet för 2014
kommer att neutraliseras under treårsperioden då förvaltningen får effekt på omlokaliseringarna
från servicehuslokalerna samt att kostnaderna för de lokaler som hyrts av landstinget upphör.
I nuläget beräknar förvaltningen att reduceringar om 1600 tkr behöver genomföras under 2015 samt
att ytterligare reduceringar om 2 100 tkr behöver genomföras 2016 för att klara ett nollresultat för
treårsperioden. Beräkningen är utifrån nuvarande personalbemanning och tar inte hänsyn till
eventuella krav om bemanning i särskilda boenden.
43
Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014
Socialförvaltningen står inför ett behov av att omstrukturera socialpsykiatrin, detta för att
anpassa sig till målgruppens nutida behov. Tidigare hade många brukare vistats stora delar
av sitt liv inom psykiatrin (mentalsjukhusen) och skulle flytta ut i kommunen i samband med
psykiatrireformen. Personerna hade då stora och omfattande behov då de i många fall var
institutionaliserade. De personer som i dagsläget har behov av stöd från socialförvaltningen
har inte samma omfattande behov när det gäller vård och omsorg och därmed finns inte
samma behov av gruppbostäder enligt LSS för målgruppen. De personer som i dag ansöker
om stöd är företrädesvis yngre personer som har behov av boendestöd i olika former samt
stöd med sysselsättning för att närma sig arbetsmarknaden. Förvaltningen har börjat
förbereda för en sådan omstrukturering.
Den 31 mars 2015 ska Socialstyrelsens nya föreskrift om bemanning i särskilda boenden
(SOSFS: 2012:12) träda i kraft. Föreskriften är omdebatterad och dess införande har skjutits
fram sedan tidigare. Om föreskriften träder i kraft kommer det att innebära ökade kostnader
för socialnämnden. Dessa kostnader har tidigare uppskattats till 31 200 tkr.
Investeringsplan 2015 - 2017 (tkr)
Fastställd enligt KF § 97
Resultat
Plan
Plan
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
Investeringsprojekt
Reinv inventarier möbler m m
Hjälpmedel (vårdsängar lyftar m m t o m 2014)
Vårdsängar lyftar m m fr o m 2015
Nationella IT-strategin
Reinv IT enligt plan
IT verksamhetsspec system
Låssystem m m
Handikappbuss
Inventarier nybyggnation
Kallelsesystem
Summa
1 319 1 600 1 600 2 000 2 000
800 1 020
260
300
300
0
0
760
560
650
11
100
100
100
100
224
753
450 1 550
450
239
600
200
300
300
0
0 1 000 1 000 2 500
0
0
0
700
0
82
150
400
150
0
0
700
560
20
0
2 675 4 923 5 330 6 680 6 300
Kommentarer till investeringsplan
Enligt beslut KF § 28 KS 2011.0293 (2012-02-28) ska socialförvaltningen tilldelas 3 000 tkr
till inventarier i det nya vårdboendet på Skrantahöjden, vilket innebär att budget för
nybyggnation borde varit 3 150 tkr 2014. På grund av att dessa ännu inte tillförts
socialförvaltningens investeringsbudget kommer förvaltningen att göra en avvikelse avseende
investeringsbudgeten med minus 3 000 tkr 2014.
Den fastställda investeringsplanen 2015 - 2017 är densamma som i tidigare förslag. Detta är
positivt då stora delar av socialnämndens investeringsäskanden därmed beaktats.
44
Socialnämndens mål och mått
Medborgar-/brukarperspektiv
Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och
säker för alla.
Socialnämndens mål
Mål 1.1 Brukarna känner sig säkra och trygga med den verksamhet som bedrivs
inom socialnämndens verksamhetsområde.
Målet är viktigt att nå då det borgar för hög kvalitet och säkerhet till brukarna inom
socialförvaltningen.
Mål 1.1 mäts genom
Styrmått 1.1.1: Väntetiden för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjuden plats,
(antal dagar).
Resultat
2011
63
Resultat
2012
77
Resultat
2013
103
Målnivå
2014
60
Målnivå
2015
60
Målnivå
2016
60
Målnivå
2017
60
Styrmått 1.1.2: Andel brukare som fått åtgärder insatta utifrån bedömd risk för fall, tryckskada
eller näringstillstånd, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
54
Resultat
2013
68
Målnivå
2014
95
Målnivå
2015
95
Målnivå
2016
95
Målnivå
2017
95
Styrmått 1.1.3: Andel brukare som vårdas i livets slut som har fått en dokumenterad
munvårdsbedömning, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
69
Resultat
2013
59
Målnivå
2014
80
Målnivå
2015
80
Målnivå
2016
80
Målnivå
2017
80
Styrmått 1.1.4: Andel närstående som har erbjudits eftersamtal (vid brukares bortgång),
(procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
59
Resultat
2013
66
Målnivå
2014
69
Målnivå
2015
80
Målnivå
2016
85
Målnivå
2017
90
Mål 1.2 Ensamkommande barn och ungdomar ska ges bra förutsättningar för en
god integration i det svenska samhället.
Målet är viktigt då möjligheten till en bra integration i samhället ökar om målgruppen känner sig
trygg både i samhället och i boendet.
45
Mål 1.2 mäts genom
Styrmått 1.2.1: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att deras boende är
bra (procent).
Resultat
2011
67
Resultat
2012
84
Resultat
2013
90
Målnivå
2014
75
Målnivå
2015
90
Målnivå
2016
90
Målnivå
2017
90
Styrmått 1.2.2: Andel ensamkommande barn och ungdomar som känner sig trygga i Karlskoga,
(procent).
Resultat
2011
75
Resultat
2012
78
Resultat
2013
84
Målnivå
2014
75
Målnivå
2015
85
Målnivå
2016
85
Målnivå
2017
85
Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala
verksamhetens kvalitet och service.
Socialnämndens mål
Mål 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom
socialnämndens ansvarsområde.
Målet är viktigt då nöjda brukare är ett tecken på att verksamheten svarar an mot brukarnas
förväntningar.
Mål 2.1 mäts genom
Styrmått 2.1.1: Andel brukare som är nöjda med kommunens hemtjänst som helhet, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
94
Resultat
2013
88
Målnivå
2014
90
Målnivå
2015
90
Målnivå
2016
90
Målnivå
2017
90
Styrmått 2.1.2: Andel brukare som är nöjda med kommunens vårdboenden som helhet, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
75
Resultat
2013
75
Målnivå
2014
75
Målnivå
2015
80
Målnivå
2016
82
Målnivå
2017
85
Styrmått 2.1.3: Andel brukare som är nöjda med kommunens handikappomsorg, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
(NKI=75)
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
90
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
90
Målnivå
2017
-
Styrmått 2.1.4: Andel brukare som är nöjda med kommunens individ- och familjeomsorg,
(procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
(NKI = 67)
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
90
Målnivå
2016
-
Målnivå
2017
90
46
Styrmått 2.1.5: Andel telefonsamtal till förvaltningen där uppringaren fått en gott bemötande
från personalen, (procent) 13.
Resultat
2011
69
Resultat
2012
65
Resultat
2013
93
Målnivå
2014
70
Målnivå
2015
90
Målnivå
2016
90
Målnivå
2017
90
Styrmått 2.1.6: Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens
verksamheter, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
70
Målnivå
2015
90
Målnivå
2016
90
Målnivå
2017
90
Mål 2.2 Handläggningen inom vård och omsorg ska utföras enligt den nya
handläggningsmodellen Äldre Behov I Centrum (ÄBIC) 14.
Handläggning enligt ÄBIC är viktigt då det innebär att alla utredningar genomsyras av att utreda
individens behov istället för att matcha behovet med vilka insatser förvaltningen har att erbjuda.
Mål 2.2 mäts genom
Styrmått 2.2.1: Andel nya boende på särskilt boende som har individuella beslut om insatser,
(procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
100
Målnivå
2016
100
Målnivå
2017
100
Styrmått 2.2.2: Andel beslut om särskilt boende som följts upp inom ett år, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
50
Målnivå
2016
60
Målnivå
2017
75
Styrmått 2.2.3: Andel hemvårdsbeslut som följts upp inom ett år, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
50
Målnivå
2016
60
Målnivå
2017
75
Styrmått 2.2.4: Andel (ÄBIC) utredningar där det finns tydliga och mätbara mål för insatsen/erna, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
100
Målnivå
2016
100
Målnivå
2017
100
13
Extern undersökning där bemötandet graderas som god, medelgod, dåligt.
ÄBIC är en nationell modell som är utvecklad av Socialstyrelsen. Tillsyn av användandet av
modellen kommer att inledas 2015.
14
47
Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande
insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga.
Socialnämndens mål
Mål 3.1 Socialnämnden ska verka för att förbättra förutsättningarna för
ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga kommun.
Målet är viktigt då ekonomiskt utsatta barn exempelvis ofta lever under mer otrygga förhållanden än
andra, ofta har sämre hälsa än andra samt i större utsträckning riskerar att utsättas för våld än
andra.
Mål 3.1 mäts genom
Styrmått 3.1.1: Andel hushåll med barn (0-18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd,
procent (av det totala antalet hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
Utfall
33 15 (sep)
Målnivå
2014
30
Målnivå
2015
29
Målnivå
2016
28
Målnivå
2017
27
Styrmått 3.1.2: Socialförvaltningen öppnar sina verksamheter för fler praktikplatser.
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
9
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
15
Målnivå
2016
20
Målnivå
2017
20
Medarbetarperspektiv
Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Socialnämndens mål
Mål 4.1 Socialförvaltningen är en attraktiv och jämlik arbetsplats.
Målet är viktigt då en attraktiv och jämlik arbetsplats är grunden för att kunna konkurrera om
arbetskraft med rätt kompetens.
Mål 4.1 mäts genom
Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
67
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
67
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
67
Målnivå
2017
-
15
84 hushåll med barn som långvarigt uppburit ekonomiskt bistånd. Totalt 254 hushåll som långvarigt
uppburit ekonomiskt bistånd.
48
Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
67
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
67
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
69
Målnivå
2017
-
Styrmått 4.1.3: Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid på socialförvaltningen, (procent).
Resultat
2011
Tot
6,7
Kv
7,1
M
4,7
Resultat
2012
Tot
6,6
Kv
7,2
M
3,1
Resultat
2013
Tot
7,1
Kv
7,7
M
4,0
Målnivå
2014
Tot
6,0
Kv
6,1
M
5,2
Målnivå
2015
Tot
6,0
Kv
6,1
M
5,2
Målnivå
2016
Tot
6,0
Kv
6,1
M
5,2
Målnivå
2017
Tot
6,0
Kv
6,1
M
5,2
Styrmått 4.1.4: Andel medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
69
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
69
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
70
Målnivå
2017
-
Målnivå
2016
82
Målnivå
2017
82
Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
79
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
80
Målnivå
2015
81
Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef, (index 0-100).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
78
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
80
Målnivå
2015
81
Målnivå
2016
82
Målnivå
2017
82
Styrmått 4.1.7: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen, (index
0-100).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
81
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
82
Målnivå
2015
83
Målnivå
2016
84
Målnivå
2017
84
Utvecklingsperspektiv
Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas
Socialnämndens mål
Mål 5.1 Servicenivån i socialnämndens verksamheter är god.
Målet är viktigt då god servicenivå ger möjlighet till trygghet.
Mål 5.1 mäts genom
Styrmått 5.1.1: Antal olika personal som en hemtjänsttagare möter i snitt under en 14
dagarsperiod.
Resultat
2011
16
Resultat
2012
17
Resultat
2013
19
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
16
Målnivå
2016
14
Målnivå
2017
14
49
Styrmått 5.1.2: Andel lyckade kontaktförsök med handläggare via telefon (procent).
Resultat
2011
56
Resultat
2012
81
Resultat
2013
42
Målnivå
2014
80
Målnivå
2015
80
Målnivå
2016
80
Målnivå
2017
80
Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar
utveckling.
Socialnämndens mål
Mål 6.1 Socialnämnden har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt
hållbar utveckling.
En hållbar utveckling är viktigt för att långsiktigt kunna förbättra verksamheten utan att äventyra
morgondagens verksamhet.
Mål 6.1 mäts genom
Styrmått 6.1.1: Direkt brukartid inom vård och omsorg, (procent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
50
Resultat
2013
49
Målnivå
2014
60
Målnivå
2015
60
Målnivå
2016
60
Målnivå
2017
65
Styrmått 6.1.2: Andel ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat
försörjningsstöd, (procent).
Resultat
2011
78
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
85
Målnivå
2015
85
Målnivå
2016
85
Målnivå
2017
85
Styrmått 6.1.3: Kostnad för brukarnöjdhet, särskilt boende, (kr/dygn och nöjdhetsprocent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
22,6
Resultat
2013
23,0
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
22,8
Målnivå
2016
22,5
Målnivå
2017
22,5
Styrmått 6.1.4: Kostnad för brukarnöjdhet, hemvård, (kr/utförd timme och nöjdhetsprocent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
6,6
Målnivå
2016
6,5
Målnivå
2017
6,5
Styrmått 6.1.5: Kostnad för brukarnöjdhet, LSS-boende för vuxna, gruppbostad, (kr/dygn och
nöjdhetsprocent).
Resultat
2011
-
Resultat
2012
-
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
-
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
25,8
Målnivå
2017
-
50
Nyckeltal
Antal medarbetare som besöker en
hemtjänsttagare i snitt under en
tvåveckorsperiod.
Kostnad per hemtjänsttimme, utförd tid (kr)
Kostnad per plats i särskilt boende, kr/dag
Personlig assistans med ersättning – antal
timmar/år
Kostnad/plats gruppboende, kr/dygn (personer
med utvecklingsstörning)
Kostnad/plats daglig verksamhet, kr/dygn
(personer med utvecklingsstörning)
Försörjningsstöd – antal hushåll
Försörjningsstöd – kostnad/hushåll (kr)
Vård (vuxna) institution/LVM, antal dagar
- kvinnor
- män
Kostnad per vårddag (vuxna) institution/LVM
(kr)
Vård (barn och ungdom) familjehem, antal
dagar
- flickor
- pojkar
Kostnad per vårddag (barn och ungdom),
familjehem, (kr)
Vård (barn och ungdom) institution, antal
dagar
- flickor
- pojkar
Kostnad per vårddag (barn och ungdom),
institution (kr)
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 20111
19
17
16
601
-
-
1 789
1 701
1 694
133 750
130 238
134 076
2 204
2 142
1 926
344
838
36 744
304
825
34 732
323
770
34 162
154
154
0
180
180
0
0
0
0
3 700
4 005
0
12 443
6 411
6 032
12 395
6 076
6 319
11 227
4 087
7 140
933
969
823
1 989
15
1974
2 447
882
1 565
2 521
932
1 589
5 134
3 891
3 602
51
Barn- och utbildningsnämnden
Andel av kommunens
kostnad 29,3 %
Ordförande
Förvaltningschef
Yvonne Nilsson, (S)
Per Blom
Sammanfattning
År 2015
Barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till reducering av kostnader om cirka 4
mnkr inför 2015 utifrån föreslagen driftsram. Reduceringen har sin grund i uppkomna driftskostnader 2014. Under nuvarande förhållanden kommer dessa åtaganden att finnas kvar även
under 2015. Under 2014 kompenserades de ökade kostnaderna med ersättning från kommunens centrala medel för etableringsersättning. Det ökade elevantalet ställer nya krav på verksamhet och lokaler som inte funnits med i tidigare planering. En översyn av lokalsituationen
ska genomföras. Det kan inte uteslutas att översynen kan komma att innebära utökade driftskostnader för nämnden. Det finns en förväntan från tillsynsmyndigheter att kommunen ska
bedriva förskola, fritidshem och skola med större flexibilitet utifrån enskilda barns behov än
vad som görs i dag. Den föreslagna ramtilldelningen samt de kostnadsökningar om cirka 4
mnkr som uppstod under 2014 kommer att göra det omöjligt för nämnden att skapa en
balanserad budget utan att vidta reduceringar. Samtidigt ökar efterfrågan på förskola samt
elevantalet i grundskolan. Ramtilldelningen för 2015 måste därför öka med minst 4 mnkr för
att nämnden ska nå en budget i balans.
År 2016 - 2017
Utvecklingen av antalet barn/elever i förskola och grundskola är i dagsläget mycket svårbedömd. Barnantalet är helt avgörande för fortsatt budgetplanering. Den översyn av lokalsituationen som ska genomföras kan komma att innebära att driftskostnadern för nämnden ökar.
Som en konsekvens av den ökning av antalet barn/elever som skett under 2014 kommer
nämnden att tvingas besluta om nedskärningar utifrån de preliminära budgetramarna för
2016-2017. Utan en ökad ramtilldelning från 2015 krävs åtgärder för att nå en budget i
balans efter planperiodens slut.
Uppdragen att fler elever ska sluta grundskolan med betyg i alla ämnen samt att erbjuda barn
plats i en förskola av hög kvalité är nämndens viktigaste uppgifter. Fokus måste ligga där.
Verksamhet och uppdrag
Förskola 1-5 år
Förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet.
Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och
lärorik. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska. Att
skapa trygghet är en viktig uppgift. Förskolan styrs av skollagen och läroplanen.
52
Förskoleklass 6 år
Förskoleklassen är en frivillig skolform som fungerar som en övergång mellan förskola och
skola. Förskolans och skolans arbetssätt och metodik kombineras. Varje elevs utveckling och
lärande ska stimuleras, och eleverna ska förberedas för fortsatt utbildning. Elevernas harmoniska utveckling ska främjas. Förskoleklassen styrs av skollagen och läroplanen.
Annan pedagogisk verksamhet
Annan pedagogisk verksamhet är en sammanfattande benämning för fyra verksamheter som
vänder sig till barn till och med 12 (13) år, pedagogisk omsorg (se nedan), omsorg på obekväm tid (kväll och natt) och öppen förskola. Dessa verksamheter styrs av skollagen.
Pedagogisk omsorg (familjedaghem) 1-12 (13) år
Pedagogisk omsorg erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Pedagogisk omsorg styrs av skollagen. Förskolans läroplan är vägledande för pedagogisk omsorg.
Fritidshem (skolbarnsomsorg) 6-13 år
Fritidshemmets ska komplettera skolan och möjliggöra för föräldrar att förvärvsarbeta eller
studera. Fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en
meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet har en viktig uppgift i att främja allsidiga
kontakter och social gemenskap. Fritidshemmen styrs av skollagen och läroplanen.
Grundskola årskurs 1-9 (7-16 år)
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper och
utveckla färdigheter samt att i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling. Skolan
ska dessutom överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att förbereda
dem för att leva och verka i samhället. Skolan styrs främst av skollagen och läroplanen.
Grundsärskola 1-9 (7-16 år)
Grundsärskolan har samma uppdrag som grundskolan. Skolan riktar sig till elever med utvecklingsstörning. Utbildningen ska utgå ifrån varje elevs förutsättningar. Eleven kan läsa
ämnen eller ämnesområden eller en kombination av dessa. Träningsskola är en inriktning
inom grundsärskolan. Grundsärskolan styrs främst av skollagen och läroplanen.
Fritidsgårdsverksamhet 13-18 år
I Karlskoga finns två fritidsgårdar, Skrantagården och Stacken. Under sommaren bedrivs
verksamheten under några veckor på Knappeds lägergård. Fritidsgårdsverksamhet är en förebyggande och främjande ungdomsverksamhet. Det är en frivillig och öppen verksamhet som
inte är lagstadgad.
53
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
Kostnader
453 054
452 695
454 775
454 775
454 775
– varav personal
290 773
317 388
319 468
319 468
319 468
Intäkter
-38 827
-34 850
-34 850
-34 850
-34 850
Nettokostnader
414 227
417 845
419 925
419 925
419 925
Nettobudget
410 676
417 845
419 925
419 925
419 925
-3 551
0
0
0
0
Resultat i förhållande
till budget
Analys av treårsbudget
Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett mindre underskott för 2014. Extra resurser från
medel för etableringsinsatser och återhållsamhet under 2014 har möjliggjort resultatet. Ramen har
inte justerats utifrån ett utökat uppdrag i form av att fler barn och elever som skapat större driftskostnader än beräknat. Beslut om nya reduceringar måste fattas för att få en budget i balans om
inga extra ramtillskott ges för 2015 - 2017. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter påverkas
direkt av hur många barn/elever som finns i kommunen. Omställningskostnader till följd av lokalutredningen uppgår till 2,3 mnkr. Kostnader för att kunna upprätthålla arbetet med digitala lärverktyg även efter projekttiden måste beaktas i kommande ramtilldelningar.
Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014
Lokalfrågorna är viktiga för nämndens verksamheter. Den nytillsatta lokalutredningen förväntas ge underlag för beslut om skolorganisationen inom södra området samt Rävåsskolans
framtid. De utfästelser som kommunen gjort till Skolinspektionen kring barngruppernas storlek och sammansättning i förskola måste fullföljas.
Osäkerheten kring det fortsatta behovet av undervisning för nyanlända är stor. Behovet av
förskoleplatser är svårbedömt. De senaste åren pekar på en ökad efterfrågan av såväl förskola som grundskola med tillhörande verksamheter.
54
Investeringsplan 2015 - 2017 (tkr)
Fastställd enligt KF § 97
Resultat
2013
Plan
2014
Plan
2015
Plan
2016
Plan
2017
IT-utrusting och övriga
inventarier
5 815
5 500
3 500
3 500
3 500
Summa
5 815
5 500
3 500
3 500
3 500
Investeringsprojekt
Kommentarer till investeringsplan
Omställningen till följd av lokalutredningen har påverkat nämndens övriga investeringar. I
flera avseenden har olika enheters investeringsbehov fått stå tillbaka för att nämnden ska
kunna verkställa nödvändiga investeringar med anledning av lokalutredningen. Den föreslagna minskningen av investeringsramen gör att utrymmet för återinvesteringar begränsas.
Fokus hamnar på i första hand direkta arbetsmiljöåtgärder samt återinvesteringar av eftersatt
utbyte av inventarier. Eventuell nystart av verksamheter kommer att kräva nyinvesteringar.
Barn- och utbildningsnämndens mål och mått
Medborgar-/brukarperspektiv
Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och
säker för alla.
Barn- och utbildningsnämnden mål
Mål 1.1 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden
för utbildning och omsorg
Förskolan och skolan har ett tydligt uppdrag i att förankra och befästa samhällets värdegrund. Verksamheten ska bygga på grundläggande demokratiska värderingar. Respekt,
tolerans och hänsyn ska prägla vardagen i alla verksamheter. Ingen ska känna utanförskap.
Alla har samma värde och lika rätt till lärande. Skolan ska verka för mångfald och ta
tillvara människors kraft och kompetens. Trygga barn som känner sig bekräftade känner sig
mer tillfreds med tillvaron och utvecklar en god självkänsla.
I dagsläget finns barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter som inte
fullt ut känner sig trygga.
55
Mål 1.1 mäts genom
Styrmått 1.1.1: Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8, grundsärskolans årskurs 5-9 och
fritidshemmen som uppger att de känner sig trygga i verksamheten (procent)
Resultat
2011
Åk 5 92
Åk 8 88
Grsär 5-9
Nytt
16
Sbo Nytt
Resultat
2012
Åk 5 88
Åk 8 93
Grsär 5-9
100
Sbo Nytt
Resultat
2013
92
Fl 93
Po 93
Målnivå
2014
96
Målnivå
2015
96
Målnivå
2016
98
Målnivå
2017
100
Utfall grsk 91
grsär 100
Styrmått 1.1.2: Andel elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit
utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling den senaste månaden (procent)
Resultat
Resultat
2011
2012
Åk 4-6 37
Åk 4-6 43
Åk 7-9 37
Åk 7-9 36
Grsär 4-9 Nytt Grsär 4-9 Nytt
Resultat
2013
31
Fl 33
Po 28
Målnivå
2014
10
Målnivå
2015
30
Målnivå
2016
28
Målnivå
2017
25
Styrmått 1.1.3: Andel femåringar i förskolan som upplever att de har kamrater (procent)
Resultat
2011
84
Resultat
2012
88
Resultat
2013
85
Fl 87
Po 84
Målnivå
2014
90
Målnivå
2015
94
Målnivå
2016
95
Målnivå
2017
96
Utfall 92
Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala
verksamhetens kvalitet och service.
Barn- och utbildningsnämnden mål
Mål 2.1 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom
nämndens verksamhetsområde
Förskolan och skolan i Karlskoga ska hålla en god nationell standard. Barn och ungdomar
i Karlskoga kommun ska ges de bästa förutsättningar inför framtiden, och verksamheten
ska vara anpassad till brukarnas behov. Alla barn och elever har rätt till en undervisning
som utgår från vars och ens särskilda intressen, behov och förutsättningar. Därutöver ska
varje barn och elev få stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt
utifrån sina egna förutsättningar. Alla Karlskogas elever ska mötas av höga förväntningar
på att de ska utvecklas och lyckas i skolan.
I dagsläget är andelen elever och vårdnadshavare som inte känner sig fullt nöjda med
barn- och utbildningsnämndens verksamheter alltför stor.
16
Sbo = Skolbarnsomsorg (fritidshem)
56
Mål 2.1 mäts genom
Styrmått 2.1.1: Andel brukare som är nöjda
(procent)
Resultat
2011
Nytt mått
Resultat
2012
Nytt mått
Resultat
2013
Nytt mått
17
med nämndens verksamheter som helhet
Målnivå
2014
Totalt 72
Målnivå
2015
72
Målnivå
2016
74
Målnivå
2017
76
Utfall elever
66
Föräldrar
grsk 66
Föräldrar
fritidshem 92
Styrmått 2.1.2: Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med nämndens
verksamheter (procent)
Resultat
2011
Nytt mått
Resultat
2012
Nytt mått
Resultat
2013
Nytt mått
Målnivå
2014
Totalt 70
Målnivå
2015
Totalt 75
Målnivå
2016
77
Målnivå
2017
79
Utfall elever
73
Föräldrar 85
Föräldrar
fritidshem 93
Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande
insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga.
Barn- och utbildningsnämnden mål
Mål 3.1 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och
lärdomar
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att kompensera för skillnader i barns och ungdomars
bakgrund och uppväxtvillkor. Olikheter får inte utgöra ett hinder i förskola och skola, utan
är en tillgång som ska tas till vara. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt till
goda kunskaper och förmågor. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt till godkända och goda betyg i alla ämnen. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt att
utvecklas och utbilda sig utifrån sina egna intressen och förutsättningar för att skapa sig en
god framtid.
I dagsläget är andelen elever som inte lyckas i skolan alltför stor.
17
Styrmått 2.1.1 och 2.1.2: Andel som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda
57
Mål 3.1 mäts genom
Styrmått 3.1.1: Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla
18 19
ämnen (procent)
Resultat
2011
Grsk totalt
75,7
Fl 79
Po 73
Resultat
2012
Grsk totalt
75,2
Fl 79
Po 72
Resultat
2013
74,5
Fl 77
Po 72
Målnivå
2014
Grsk 90
Grsär 90
Målnivå
2015
Grsk 76
Grsär *
Styrmått 3.1.2: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna
verksamhetsåret (tim/vecka)
Resultat
2011
Nytt mått
Resultat
2012
42
Resultat
2013
42
Målnivå
2014
42
20
Målnivå
2016
Grsk 78
Grsär *
Målnivå
2017
Grsk 80
Grsär
är öppna efter skoltid under
Målnivå
2015
42
Målnivå
2016
42
Målnivå
2017
42
Medarbetarperspektiv
Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Barn- och utbildningsnämnden mål
Mål 4.1 Medarbetarna inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter har
inflytande över sin vardag och kan påverka och utveckla det dagliga arbetet
Det är viktigt att nämndens verksamheter upplevs som attraktiva arbetsplatser med goda
förutsättningar för uppdraget, både för att verksamheterna ska kunna behålla kompetenta
medarbetare och för att säkra möjligheterna till framtida rekrytering av välutbildad och
kompetent personal. Pedagogernas engagemang och kompetens är av avgörande betydelse
för barns och elevers allsidiga utveckling mot målen. Ett långsiktigt kvalitetsarbete förutsätter en hög grad av delaktighet bland dem som ansvarar för och arbetar i verksamheten.
I dagsläget visar kommunens medarbetarundersökning ett lägre resultat för
medarbetarna inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter än kommunsnittet
inom några viktiga områden.
Mål 4.1 mäts genom
Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent)
Resultat
2011
Totalt 63
Fsk 68
Grsk 63
Resultat
2012
Totalt 64
Fsk 68
Grsk 62
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
Totalt 66
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
Totalt 68
Målnivå
2017
18
Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett,
flera eller alla ämnen”.
19
Redovisas för grupper om minst 10 elever
20
Här avses Stacken och Skrantagården
58
Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent)
Resultat
2011
Totalt 62
Fsk 67
Grsk 64
Resultat
2012
Totalt 65
Fsk 65
Grsk 66
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
Totalt 67
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
Totalt 69
Målnivå
2017
Styrmått 4.1.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen
(procent)
Resultat
2011
Totalt 65
Fsk 66
Grsk 67
Resultat
2012
Totalt 65
Fsk 69
Grsk 62
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
Totalt 67
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
Totalt 69
Målnivå
2017
Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100)
Resultat
2011
Nytt mått
Resultat
2012
83
Resultat
2013
Nytt mått
Målnivå
2014
Totalt 85
Målnivå
2015
Totalt 83
Målnivå
2016
Totalt 84
Målnivå
2017
85
Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100)
Resultat
2011
Nytt mått
Resultat
2012
76
Resultat
2013
Nytt mått
Målnivå
2014
Totalt 78
Målnivå
2015
Totalt 78
Målnivå
2016
Totalt 79
Målnivå
2017
80
Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen
(index 0-100)
Resultat
2011
Nytt mått
Resultat
2012
83
Resultat
2013
Nytt mått
Målnivå
2014
Totalt 85
Målnivå
2015
Totalt 83
Målnivå
2016
Totalt 84
Målnivå
2017
84
Utvecklingsperspektiv
Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas
Barn- och utbildningsnämnden mål
Mål 5.1 Skolan ger en bra bild av Karlskogas arbetsmarknad och näringsliv
Förskolan och skolan ska ge alla barn allsidigt stöd och stimulans så att de utvecklas så
långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och intressen. Dessa verksamheter har därför
ett viktigt uppdrag i att stimulera elever att välja inriktning oavsett traditionella könsrollsmönster. Här spelar studie- och yrkesvägledningen en viktig roll i att förmedla aktuell
information och samordna kontakterna med omvärlden. Exempelvis företagslektioner,
traditionell PRAO-verksamhet och studiebesök ska ge eleverna möjlighet att skapa sig en
aktuell bild av yrkeslivet. Kontakter med närliggande universitet ska inspirera till fortsatta
studier. Förskola och skola ska träna barnens och elevernas samarbetsförmåga, initiativförmåga, kommunikativa förmåga och andra färdigheter som behövs i yrkeslivet. Vidare
ska förskola och skola stimulera till ett entreprenöriellt synsätt med inslag av kreativitet,
59
ny-fikenhet och uppfinningsrikedom, vilket lägger grunden till ett livslångt lärande.
I dagsläget är kontakten mellan skolan och närsamhället inte tillräckligt utvecklad.
Mål 5.1 mäts genom
21
Styrmått 5.1.1: Andel klasser i grundskolan och grundsärskolan som genomför studiebesök
i kommunens anläggningar och företag med verksamhet inom naturvetenskap och teknik
(procent)
Resultat
2011
F-6 24
7-9 55
Resultat
2012
F-6 24
7-9 55
Resultat
2013
100
Målnivå
2014
70
Målnivå
2015
100
Målnivå
2016
100
Målnivå
2017
100
Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar
utveckling.
Barn- och utbildningsnämnden mål
Mål 6.1 I förskolan och skolan arbetar man med den gemensamma värdegrunden
Det är centralt att hem, förskola och skola tillsammans tar ansvar för det gemensamma
upp-draget att fostra barn och ungdomar. Genom medveten fostran av barn och ungdomar
förs samhällets grundläggande värden vidare och utvecklas. Fostran sker både genom aktiv
undervisning om värdegrund och demokratiska spelregler, genom de vuxnas förhållningssätt och genom de möjligheter verksamheterna ger barn och unga att tillämpa samhällets
normer och värden i vardagen. Genom medvetenhet om det egna förhållningssättet och
genom medveten fostran av barn och ungdomar bygger vi tillsammans framtidens samhälle.
De vardagliga mötena mellan barn, elever och vuxna ska präglas av ömsesidig förståelse
och respekt. Läroplanens värdegrundsfrågor ska hanteras utifrån ett gemensamt humanistiskt förhållningssätt. Ett öppet, trivsamt och tryggt klimat i förskola och skola är en förutsättning för barns och elevers goda och allsidiga utveckling. Ett gott socialt klimat är också
avgörande för att barn och elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.
I dagsläget är andelen barn och elever som upplever ett respektfullt bemötande och ett
tillräckligt stort inflytande alltför låg.
Mål 6.1 mäts genom
Styrmått 6.1.1: Andel femåringar i förskolan som upplever att de vuxna bryr sig om vad de
tycker (procent)
Resultat
2011
85
Resultat
2012
86
Resultat
2013
61
Fl 59
Po 62
Målnivå
2014
95
Utfall 92
Fl 91
Po 88
Målnivå
2015
95
Målnivå
2016
95
Målnivå
2017
95
21
Beräknat på antalet klasser som ska genomföra studiebesök enligt handlingsplanen för studiebesök
(f.n. åk 2, 3, 4, 5, 6 och 8).
60
Styrmått 6.1.2: Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 som upplever att lärarna tar
hänsyn till deras åsikter (procent)
Resultat
2011
Åk 5 87
Åk 8 68
Resultat
2012
79
Åk 5 88
Åk 8 70
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
80
Utfall 76
Fl 76
Po 76
Målnivå
2015
78
Målnivå
2016
80
Målnivå
2017
Målnivå
2015
a) 230
b) 397
Målnivå
2016
a) 228
b) 394
Målnivå
2017
a) 226
b) 390
80
Styrmått 6.1.3: Kostnad per meritpoäng* (kronor)
Resultat
2011
a) 204,1
b) 304,9
Resultat
2012
a) 224
b) 322
Resultat
2013
a) 227
b) 392
Målnivå
2014
a) 209
b) 300
* (KKIK 22)
Styrmått 6.1.4: Kostnad i förhållande till andel elever som uppnått målen** (kronor)
Resultat
2011
a) 542,9
b) 811,1
Resultat
2012
a) 588
b) 846
Resultat
2013
a) 630
b) 1 089
Målnivå
2014
a) 491
b) 707
Målnivå
2015
a) 617
b) 1 067
Målnivå
2016
a) 601
b) 1 040
Målnivå
2017
a) 586
b) 1 014
** (KKIK 23)
Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort
Barn- och utbildningsnämnden mål
Mål 7.1 Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan
Förskola och skola ska ge förmågor och kunskaper för hela livet. Barnen och eleverna ska
förberedas för högre studier och för yrkeslivet, men också för livet som vuxna samhällsmedborgare och som individer med ansvar för sitt eget liv. Varje fas i livet kräver nytt
lärande. Ny kunskap bygger på tidigare. Här har förskolan en betydelsefull roll. I förskolan
ska barnen inspireras genom lekande lärande. Det väcker nyfikenhet, gynnar hjärnans utveckling och gör lärandet till en positiv upplevelse.
I dagsläget behöver den röda tråden mellan förskola och skola stärkas, så att det
livslånga lärandet tydliggörs.
Mål 7.1 mäts genom
Styrmått 7.1.1: Andel förskolor som aktivt använder experimentlådor i sin verksamhet
(procent)
Resultat
2011
42,3
(11/26)
Resultat
2012
69,2
(18/26)
Resultat
2013
74
(20/27)
Målnivå
2014
75
Målnivå
2015
85
Målnivå
2016
100
Målnivå
2017
100
22
Genomsnittligt meritvärde 2013 jämfört med genomsnittlig kostnad för a) pedagogisk personal 2012
b) alla kostnader 2012 utom lokaler och skolskjutsar (Skolverkets statistik). Rikets kostnad a) 219 kr, b)
422 kr år 2013.
23
Samma som 6.1.4 men ställt i relation till andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Rikets
kostnad a) 606 kr b) 1 168 kr 2013.
61
Mål 7.2 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och
lärdomar
Att lyckas i skolan är den största enskilda sociala framgångsfaktorn för barn och
ungdomar. Skolframgång är tätt förknippat med social framgång, och den enskilda elevens
slutbetyg i årskurs 9 är starkt kopplat till framtida möjligheter att etablera sig på
arbetsmarknaden och till en god privatekonomi. Att vi låter våra barn och ungdomar lyckas
i skolan är grundlägg-ande för ett demokratiskt samhälle och för den enskildes möjlighet att
delta i samhällslivet och de demokratiska processerna.
I dagsläget är andelen elever som inte når upp till kunskapskraven alltför stor och
andelen elever som når de högre betygsstegen alltför liten.
Mål 7.2 mäts genom
24
Styrmått 7.2.1: Andel elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i
25
alla ämnen (procent)
Resultat
2011
Grsk
Totalt 75,7
Fl 79
Po 73
Resultat
2012
Grsk
Totalt 75,2
Fl 79
Po 72
Resultat
2013
74,5
Fl 77
Po 72
Målnivå
2014
90
Målnivå
2015
Grsk 76
Grsär *
Målnivå
2016
Grsk 78
Grsär *
Målnivå
2017
Grsk 80
Grsär *
Styrmått 7.2.2: Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar grundskolans årskurs 9 i
26
Karlskoga (meritpoäng, max 320/340)
Resultat
2011
Totalt 201,4
Fl 218,7
Po 186,0
Resultat
2012
Totalt 197,3
Fl 211
Po 185,5
Resultat
2013
206,5
Fl 216,1
Po 196,3
Målnivå
2014
212
Målnivå
2015
204
Målnivå
2016
206
Målnivå
2017
208
Styrmått 7.2.3: Andel elever i grundskolan som är behöriga till högskoleförberedande
program respektive yrkesprogram (procent) 27
Resultat
2011
1) 82,9
2) 82,2
3) 81,9
4) 78,2
Resultat
2012
1) 83,2
2) 82,3
3) 81,6
4) 78,4
Resultat
2013
1) 83,3
Fl 82
Po 84
Målnivå
2014
1) 95
2) 95
3) 95
4) 95
Målnivå
2015
1) 84
Målnivå
2016
1) 86
Målnivå
2017
1) 88
Mål 7.3 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik
som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förskola och skola ska ge förmågor och kunskaper för hela livet. För att alla barn och
elever ska kunna tillgodogöra sig utbildningen i enlighet med läroplanernas krav krävs
tidsenliga digitala lärverktyg. Alla barn och elever ska förberedas för högre studier och för
yrkeslivet, men också för livet som vuxna samhällsmedborgare. Digital kompetens en av
framtidens nyckelkompetenser för arbets- och vardagsliv.
I dagsläget är tillgången till och användningen av modern teknik i barn- och utbildnings24
Redovisas för grupper om minst 10 elever
Ersätter indikator enligt RUS (regionala utvecklingsstrategin); ”Andel elever som inte nått målen i ett,
flera eller alla ämnen”.
26
Nivåerna fr.o.m. vt 2013 är osäkra p.g.a. övergång till nytt betygssystem.
27
Grupp 1: Yrkesprogram, grupp 2: Estetiskt program, grupp 3: Ekonomiskt, humanistiskt och
samhällsvetenskapligt program, grupp 4: Naturvetenskapligt program
25
62
nämndens verksamheter alltför liten. 28
Mål 7.3 mäts genom
Styrmått 7.3.1: Andel förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande
(procent)
Resultat
2011
46 %
(12/26)
Resultat
2012
50 %
(13/26)
Resultat
2013
74
(20/27)
Målnivå
2014
67
Styrmått 7.3.2: Antal elever per digitalt lärverktyg
Resultat
2011
7,2
Resultat
2012
4,5
Resultat
2013
3,7
29
Målnivå
2014
3,4
Målnivå
2015
90
Målnivå
2016
100
Målnivå
2017
100
inom grundskolan och grundsärskolan
Målnivå
2015
2,5
Målnivå
2016
2,0
Målnivå
2017
1,5
Mål 7.4 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har en god läsförståelse
Elevernas slutbetyg i årskurs 9 har stor påverkan på deras möjligheter till framtida studier
och yrkesval. Att varje elev når åtminstone de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla
ämnen är därför en grundförutsättning för att skolan ska kunna ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt inför framtiden och skapa framtidstro. Förmågan att läsa, skriva och
räkna är grundläggande för ett fortsatt lärande. Ett rikt språk med ett brett ordförråd och
god begreppsförståelse är en god grund för fortsatt utveckling. Det finns ett starkt samband
mellan elevernas språkliga förmåga och läsförståelse och deras möjlighet att tillgodogöra
sig undervisningen och utvecklas i övriga ämnen. God läsförståelse är en grundläggande
kompetens i arbets- och vardagsliv för kommunikation och lärande.
I dagsläget är andelen elever med god läsförståelse alltför liten.
Mål 7.4 mäts genom
Styrmått 7.4.1: Andel elever i grundskolans åk 3 som når kravnivån i läsförståelse, skönlitterär
text, i det nationella provet i svenska (procent)
Resultat
2011
95,2
Resultat
2012
93,0
Resultat
2013
92,9
Målnivå
2014
95,0
Målnivå
2015
95
Målnivå
2016
95
Målnivå
2017
95
Styrmått 7.4.2: Andelen elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i läsförståelsedelen i
det nationella provet i svenska (procent)
Resultat
2011
Lt totalt
85 % (åk 5)
Fl 91 %
Po 83 %
Resultat
2012
Totalt
95,7 %
Fl 98,7 %
Po 92,1 %
Resultat
2013
89,5
Fl 94,9
Po 84,2
Målnivå
2014
Totalt
96
Målnivå
2015
Totalt
94
Målnivå
2016
Totalt
95
Målnivå
2017
Totalt
96
Styrmått 7.4.3: Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst
14
ska uppnås i svenska (procent)
Resultat
2011
Resultat
2012
Nytt mått
Nytt mått
Resultat
2013
80
Målnivå
2014
*
30
Målnivå
2015
*
Målnivå
2016
*
Målnivå
2017
*
28
Resultatet av kommunens IKT-satsning 2014-2016 ska återrapporteras separat till nämnden.
Här avses elevdatorer och plattor. OBS! Ny definition fr.o.m. 2014!
30
Redovisas för grupper om minst 10 elever
29
63
(4/5)
Mål 7.5 Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har en god matematisk
förmåga
Elevernas slutbetyg i årskurs 9 har stor påverkan på deras möjligheter till framtida studier
och yrkesval. Att varje elev når åtminstone de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla
ämnen är därför en grundförutsättning för att skolan ska kunna ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt inför framtiden och skapa framtidstro. Förmågan att läsa, skriva och
räkna är grundläggande för ett fortsatt lärande. Goda basfärdigheter i matematik är en
grundläggande kompetens i arbets- och vardagsliv.
I dagsläget är andelen elever med god matematisk förmåga alltför liten.
Mål 7.5 mäts genom
Styrmått 7.5.1: Andel elever i grundskolans åk 3 som når kravnivån i det nationella provet i
matematik (procent)
Resultat
2011
75,8
Resultat
2012
75,3
Resultat
2013
63,3
Målnivå
2014
Nytt mått
Målnivå
2015
70
Målnivå
2016
72
Målnivå
2017
74
Styrmått 7.5.2: Andel elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i det nationella provet i
matematik (procent)
Resultat
2011
Resultat
2012
82,6
Resultat
2013
92,6
Målnivå
2014
Nytt mått
Målnivå
2015
94
Målnivå
2016
95
Målnivå
2017
95
Styrmått 7.5.3: Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst
14
ska uppnås i matematik (procent)
Resultat
2011
Nytt mått
Resultat
2012
Nytt mått
Resultat
2013
80 (4/5)
Målnivå
2014
*
Målnivå
2015
*
Målnivå
2016
*
Målnivå
2017
*
Utfall 2012
Utfall 2011
Nyckeltal
Utfall 2013
Nyckeltal som rapporteras till nämnd och
fullmäktige
Personal
707
714
712
varav kvinnor
609
617
616
varav män
98
97
96
685
687
682
varav kvinnor
588
591
587
varav män
97
96
95
Tillsvidareanställda, antal
Tillsvidareanställda, årsarbetare
64
Kvinnor i förvaltningen (procent av antal tillsv.)
Intermittent anställda, årsarbetare
Medarbetare 60-67 år (procent av antal tillsv.)
Sjukfrånvaro (andel i procent av total arbetstid)
86
86,0
86,0
31
52
48,0
41
36,0 32
31,5
14
14
14
4,8
4,5
5,1
varav kvinnor
5,4
4,6
4,5
varav män
3,2
5,9
4,1
78
75
Frisknärvaro (andel med 0-5 sjukfrånvarodagar/år).
Långtidssjukfrånvaro (Sjukfrånvaro överstigande 59
72
35,9
34,6
32,0
varav kvinnor
35,2
30,8
28,7
varav män
42,6
53,5
52,6
Kommunal förskola
1362
1377
1 306
Fristående förskola
92
91
91
1260
1 279
79
89
3016
2 968
78
71
dagar. Procent av total sjukfrånvaro.)
Verksamhetsmått
Volymer
Antal inskrivna förskolebarn 15 april
Antal inskrivna förskolebarn 15 oktober
Kommunal förskola
Fristående förskola
Antal elever i kommunal grundskola (inkl fskklass, särskola)
Antal elever i fristående skola (fsk-klass/grsk) i
Karlskoga
Kvalitetsmått
1240
91
3093
73
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
Andel förskollärare i verksamheten (procent)
Karlskoga
59
63
64
Riket
53
53
54
Karlskoga
5,8
5,8
5,9
Riket
5,3
15,0
5,3
5,3
Antal förskolebarn per pedagog
Andel förskolebarn i behov av särskilt stöd, %
varav % flickor 33
41
6,1
5,2
varav % pojkar
59
9,4
8,3
31
Timanställda och korttidsvikariat resursteamet. Korttidsvikarier i resursteamet ingår även i antal
årsarbetare ovan.
32
Enbart timanställda
33
Ny beräkningsgrund fr.o.m. 2013
65
Andel förskolebarn med åtgärdsprogram
3
2,7
31,4
0,6
0,4
68,6
1,3
1,3
Karlskoga
88
92
90
Riket
88
88
89
varav % flickor
varav % pojkar
Andel lärare i verksamheten med pedagogisk
högskoleutbildning (procent)
Antal elever per lärare (heltidstjänst)
Karlskoga
12,2
12,1
(11,6)
Riket
12,1
12,0
(12,0)
121 175
115 529
109 188
123 272
121 169
118 071
Karlskoga
82 987
82 945
77 976
Riket
98 906
97 370
95 092
Kostnader
Genomsnittskostnader per förskolebarn:
Karlskoga
Riket
Genomsnittskostnad per grundskoleelev:
66
Kultur- och föreningsnämnden
Andel av kommunens
kostnad 5,4 %
Ordförande
Förvaltningschef
Siv Björck Kjellgren (S)
Hans Lundell
Sammanfattning
År 2015
Under de 20 år som Kultur- och föreningsnämnden/ -förvaltningen har verkat har antalet
årsarbetare minskats från 110 till cirka 80. Genom effektiviseringar och ständiga
anpassningar har man trots det kunnat leverera tjänster till karlskogaborna på en nivå som
inte har sjunkit. En starkt bidragande del har varit de många olika utvecklingsprojekt som
pågått och där resultatet många gånger har blivit att man har hittat andra sätt att arbeta, med
oförändrat eller förbättrat resultat, men med färre anställda.
Under 2015 fortsätter uppföljningsarbetet av projektet Kulturskolan i framkant, bland annat
inom ramen för kommunfullmäktiges uppdrag om en Jämlik kulturskola. Blir resultatet av
detta avgiftbefrielse eller sänkta elevavgifter kommer en ramförstärkning att krävas.
Biblioteket arbetar vidare med Bibliotek 3.0, vilket har övergått i en genomförandefas som
kallas Mötesplats 24/7. Detta tar framför allt fokus på tillgänglighet samt ett vidgat uppdrag
och har ett tydligt medborgarfokus. Ett annat utvecklingsprojekt är införandet av e-arkiv; ett
samarbetsprojekt mellan sex kommuner där Karlskoga är projektägare.
Inom fritidsavdelningen sker en fördjupad analys av bidragen till civilsamhället. Vissa
föreningar uppbär bidrag från annat håll än Kultur- och föreningsnämnden och syftet är att få
en samlad bild av det offentliga stödet till Karlskogas föreningsliv.
År 2016 - 2017
Den av Kommunfullmäktige beslutade renoveringen av Nobelhallen medför en kraftig
hyresökning 2016. I enlighet med skrivningar i de kommunövergripande budgethandlingarna
ska Kultur- och föreningsnämnden kompenseras för detta.
Sedan 40 år tillbaka samutnyttjas kommunens lokaler för skola och idrott/ fritid. I samband
med Karlsbergsskolans förändrade användning har behovet av fler och större lokaler för
idrott blivit tydligt. Exempelvis spelar innebandyn på dispens från de centrala bestämmelserna om mått på hallen. En utbyggnad är nödvändig för att säkra spel även under
kommande år. Sker en utökning av lokalerna behöver Kultur- och föreningsnämnden
kompenseras för detta. Efterfrågan är stor på fotbollsplaner, speciellt i södra området Stråningstorp och Baggängen/Skogsrundan. Många av kommunens nysvenska barn och
ungdomar vill spela fotboll. Att anlägga en ej uppvärmd konstgräsplan på "Zahara"
(grusplanen på Baggängen) skulle vara ett lyft för området och skulle komma många till del.
Trycket på naturgräsplanerna börjar idag blir stort och gräsplanerna slits väldigt hårt. En
konstgräsplan skulle bli en avlastning för naturgräsplanerna och samtidigt en spontanyta som
går att använda i stort sett dygnet runt, utan att det blir något större slitage.
67
Verksamhet och uppdrag
Ledningsadministration
Gemensam förvaltningsadministration och nämndadministration. Samordning av ledningsfunktioner, information, kvalitets-, utvecklings- och verksamhetsfrågor.
Biblioteket
Biblioteket ansvarar för traditionell folkbiblioteksverksamhet samt läsfrämjande arbete riktat
till barn och vuxna. Kriminalvårdsbibliotek och stöd till skolbibliotek. Rådgivarna
innefattande konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning samt energi- och
klimatrådgivning. Förvaltningsövergripande funktioner så som kvalitetsledare och
förvaltningsinformatör. Kommunens arkivmyndighet med kommunarkiv samt folkrörelsearkiv. Viss del av kommunens museiverksamhet.
Kulturskolan
Kulturskolan är navet i kommunens kulturliv. Avdelningen bedriver utbildning inom musik,
dans, teater och bild. Kulturskolan samverkar med andra skolformer och med kommunens
kulturföreningar. Totalt innefattas: pedagogisk verksamhet, uppdragsverksamhet, amatörstöd, kulturföreningsbidrag, konsthall samt barnkultur i skolan.
Fritid
Föreningsstöd i form av föreningsbidrag och subventionering av lokaler, lokalbokning –
bokning av idrottsanläggningar såsom Nobelanläggningarna, bollplaner, isbanor, mötes- och
festlokaler i Nya Folkets hus. Friluftsanläggningen Lunedet och Knappfors, friluftsverksamhet med spår och leder, lovverksamhet, Strandbadet, Näset och badplatser.
Lotterimyndighet med ansvar för lotteritillstånd.
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
Kostnader
95 649
90 468
91 583
91 483
91 083
– varav personal
40 860
39 329
40 444
40 444
40 444
-14 529
-13 532
-13 532
-13 532
-13 532
Nettokostnader
81 120
76 936
78 051
77 951
77 551
Nettobudget
80 102
76 936
78 051
77 951
77 551
Resultat i förhållande
till budget
-1 018
0
0
0
0
Intäkter
68
Analys av treårsbudget
2016 sänks driftramen för hyran på Strandbadet med 500 tkr som avser underhållskostnader och ett
driftbidrag för E-arkiv tillkommer med 400 tkr för 2016. Helårseffekt för 2014 års löneökningar är
medräknade 2015-2017.
Renoveringen av Nobelhallen kommer att medföra kraftigt ökad hyra och här är det av största vikt
att nämnden blir kompenserad för denna hyresökning. Även ombyggnation av Karlbergshallen till
bland annat ny föreningslokal innebär troligen högre hyreskostnader.
Budgeten för Fritids verksamheter påverkas av alltifrån maskinhaverier till väder och vind. Att
tillämpa treårsbudget gör det möjligt att planera på längre sikt och hålla budgeten i balans.
Ett omfattande utvecklingsarbete kommer att pågå på biblioteket under pågående treårsbudget.
Man arbetar med tre utvecklingsprocesser; Barn och ungas läsning, Det digitala biblioteket och
Den rumsliga biblioteksmiljön/mötesplatsen.
I medborgardialogen som genomfördes under hösten 2013 framkom en tydlig önskan om att se
biblioteket ännu mer som en mötesplats, där bland annat ett café och en ny entré betonades.
En ny webbplats för biblioteket lanseras i slutet av oktober 2014. Arena kommer att tillgängliggöra
utbud av såväl evenemang som mediabestånd på ett mer användarvänligt sätt samt skapar en
interaktion mellan bibliotek och besökare. Arena är en viktig del av Mötesplats 24/7 och det
digitala/nätbaserade biblioteket. Det kommer sannolikt också att medföra att e-boknedladdningarna
ökar, då man marknadsför den här typen av digital tjänst på ett mer kraftfullt sätt. Ökningen kan
också bli stor om elever i skolan laddar ner böcker till sina läsplattor som de kommer börja
använda i undervisningen under höstterminen 2014. Varje nedladdning kostar f n 20 kr/st och
antalet ökar explosionsartat.
Kulturskolan förväntas göra ett nollresultat vid utgången av 2016. Detta kan förändras då det gäller
uppdragsverksamheten, det vill säga försäljning till i huvudsak grundskolan. En minskad
beställning innebär omställningskostnader som inte alltid följer treårsperioden.
Kultur- och föreningsnämnden har arbetat med treårsbudget sedan 1992. Erfarenheten ger vid
handen att det finns en god vana att arbeta med ett treårsperspektiv och hittills har nämnden aldrig
visat på ett negativt resultat vid periodens slut. Även denna treårsbudget ska vara i balans vid
utgången av 2016.
69
Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014
Renovering av Nobelhallen pågår. Nuvarande verksamhet klarar inte en hyreshöjning utan
ramförstärkning. En efterlängtad mediakub kommer att sättas upp i Nobelhallen, troligtvis i
början av 2015. Positivt för både ishockeyverksamheten och kommunens information till
besökare.
Under 2014 reviderades bidragsreglerna efter en översyn av föreningsbidragen.
Ett omfattande utvecklingsarbete kommer att pågå på Biblioteket som kommer arbeta med
tre utvecklingsprocesser; Barn och ungas läsning, det digitala biblioteket och den rumsliga
biblioteksmiljön/mötesplatsen.
I medborgardialogen som genomfördes under hösten 2013 framkom en tydlig önskan om att
se biblioteket ännu mer som en mötesplats, där bland annat ett café och en ny entré
betonades.
En ny webbplats för biblioteket lanseras i slutet av oktober 2014. Den kommer att
tillgängliggöra utbud av såväl evenemang som mediabestånd på ett mer användarvänligt sätt
samt att det öppnar upp för interaktion mellan bibliotek och besökare. Men det kan också
medföra att e-boknedladdningarna ökar då man marknadsför den här typen av digital tjänst.
Ökningen kan också bli stor om elever i skolan laddar ner böcker till sina läsplattor som de
börjar använda i undervisningen under höstterminen 2014.
Under hösten 2014 kommer nämnden att ta ställning till om biblioteket ska bli ett så kallat
meröppetbibliotek. Det innebär att låntagarna har möjlighet att besöka biblioteket under
vissa tider, kvällar och helger, då biblioteket är obemannat. Genom det självinstruerande
biblioteket sköter låntagarna själva sina ärenden.
Gymnasieskolans estetiska program med musikinriktning är nerlagt från och med hösten
2014. Detta innebär både en ekonomisk förlust för kulturskolan men också ett område som
inte längre är sökbart för våra elever i Karlskoga.
Kulturskolan har genom Dansa pausa projektet och Kördelux-kören ökat tillgängligheten för
de elever som sannolikt annars inte kommit till kulturskolan. Kulturskolan har på det sättet
ökat sitt samhällsansvar bland annat utifrån de nya uppdrag som Kulturskolan fick i samband
med ”Kulturskolan i framkant”.
Kulturskolan har också ökat sitt elevantal och minskat på väntelistorna vilket förklaras av en
ökad gruppundervisning i framförallt konstområdena dans, bild och teater.
70
Investeringsplan år 2015 - 2017 (tkr)
Fastställd enligt KF § 97
Resultat
2013
Plan
2014
Plan
2015
Plan
2016
Plan
2017
1 000
1 000
1 000
1 000
Investeringsprojekt
Inventarier allmänt
RFID Bibliotek
Kulturskolan
Bildkonst
Strandbadet Kloranläggning
Bowlinghall Arbetsmiljöåtgärder
Informationstavlor
Skateboardanläggning
Belysning Bråtens
motionsspår
Fritidsavdelningen
Mediakub Nobelhallen
Axiell Arena
Ismaskin
Klimat- och kartskåp
Självbetjäningsstationer
Instrument
Summa
98
147
83
645
200
241
35
66
185
4 171
1 134
2 000
220
1 200
450
400
1 700
8 525
300
2 500
Resultat
Plan
Plan
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
1 850
1 000
KFN's uppdrag till SBN
Vinterpark Rävåsen
Byte av sarg och glas
Nobelhallen
Ombyggnation och hyllor
arkivet
2 000
1 500
2 000
71
Kommentarer till investeringsplan
På grund av förseningar under 2013-2014 kommer skateanläggningen att färdigställas under
2015 och kvarvarande investeringsanslag 2014 kommer att föras över till 2015.
Ismaskinen i Nobelhallen börjar bli ”gammal” och eftersom hockeyn spelar på den näst
högsta nivån, allsvenskan, måste driftsäkerheten vara hög. Maskinen närmar sig 15 år.
Säkerhetsmässigt så är nuvarande glas inte att rekommendera för spelare. Det härdade glas
som sitter uppe idag i Nobelhallen kan medföra, ex vid tacklingar, huvudskador för spelare.
Svenska hockeyförbundet rekommenderar att man ska sätta upp plastglas som sviktar vid
tacklingar. Sargen i övrigt har varit med i ca 15 år och börjar på att spricka i svetsfogar och
infästningar. Skulle BIK Karlskoga avancera till SHL så är det ett krav att ha plastglas.
Enligt beslut i Kommunfullmäktige (KF § 105/14) har investeringsanslaget för E-arkiv 2014,
2 mnkr, omprioriterats till investering av en mediakub till Nobelhallen.
Många barn är intresserade av skidåkning. En vinterpark på Rävåskullen skulle bli en bra
och central näridrottsplats. Statistik visar också att det är många flickor som håller på med
alpin skidåkning.
Investeringar av lärarinstrument påverkar undervisningens kvalité positivt och att investera i
elevinstrument ger möjlighet att hyra instrument från Kulturskolan utan stora ekonomiska
påfrestningar för eleverna.
Kultur- och föreningsnämndens mål och mått
Medborgar-/brukarperspektiv
Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och
säker för alla.
Kultur- och föreningsnämndens mål
Mål 1.1 Karlskogas föreningar är certifierade som en trygg och säker förening.
Målet är viktigt för att medborgarna ska ha kännedom om att föreningarna är både trygga och
säkra. Certifieringen innebär en bekräftelse på föreningarnas kunskaper och arbetssätt.
Mål 1.1 mäts genom
Styrmått 1.1.1 Antal certifierade trygg och säker förening (antal)
Utfall 2012
2
Utfall 2013
5
Målnivå 2014
7
Målnivå 2015
10
Målnivå 2016
13
Målnivå 2017
15
Mål 1.2 Utbudet av kultur- och föreningsverksamhet är känt och tillgängligt för
såväl nyinflyttade som för kommuninvånarna. Rapporteras till KF
Målet är viktigt för att visa upp och marknadsföra utbudet som nämndens verksamheter erbjuder.
Mål 1.2 mäts genom
Styrmått 1.2.1 Öppethållande på huvudbiblioteket utöver tiden 08-17 på vardagar (antal timmar)
Utfall 2012
17
Utfall 2013
17
Målnivå 2014
17
Målnivå 2015
18
Målnivå 2016
49
Målnivå 2017
49
72
Styrmått 1.2.2 Öppethållande för allmänheten i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar (antal
timmar)
Utfall 2012
23
Utfall 2013
23
Målnivå 2014
23
Målnivå 2015
26
Målnivå 2016
26
Målnivå 2017
26
Styrmått 1.2.3 Andel pojkar (0-25 år 34) i Kulturskolans frivilliga verksamhet (procent)
Utfall 2012
Snitt: 27
Utfall 2013
Snitt: 27
Målnivå 2014
Dans: 10
Bild: 12
Teater: 25
Musik: 41
Målnivå 2015
Dans: 11
Bild: 13
Teater: 26
Musik: 45
Målnivå 2016
Dans: 12
Bild: 14
Teater: 27
Musik: 47
Målnivå 2017
Dans: 13
Bild: 15
Teater: 28
Musik: 49
Styrmått 1.2.4 Andel flickor (0-25 35 år) i föreningsverksamheten (procent)
Utfall 2012
41
Utfall 2013
42
Målnivå 2014
42
Målnivå 2015
42
Målnivå 2016
42
Målnivå 2017
42
Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala
verksamhetens kvalitet och service.
Kultur- och föreningsnämndens mål
Mål 2.1 Brukarna skall känna sig nöjda med det utbud och de
verksamheter/tjänster som Kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller.
Målet är viktigt för att för att nämndens verksamheter ska erbjuda brukarna hög kvalité på det utbud
och de aktiviteter som tillhandahålls till lägsta möjliga kostnad.
Mål 2.1 mäts genom
Styrmått 2.1.1 Hur nöjda brukarna är med de verksamheter/tjänster som Kultur- och
föreningsförvaltningen tillhandahåller (procent) 36 Totalt resultat rapporteras till KF
Utfall 2012
-
Utfall 2013
Strandbadet:
61
Kulturskolan:
85
Biblioteket: 86
Lokalbokning
en: 80
Nobelhallen/st
adion: 80
Konsthallen:
74
Totalt: 81
Målnivå 2014
Strandbadet:
92
Kulturskolan:
95
Biblioteket: 93
Lokalbokning
en: 92
Nobelhallen/st
adion: 92
Konsthallen:
92
Totalt: 92
Målnivå 2015
Strandbadet:
93
Kulturskolan:
95
Biblioteket: 94
Lokalbokning
en: 93
Nobelhallen/st
adion: 93
Konsthallen:
93
Totalt: 93
Målnivå 2016
Strandbadet:
94
Kulturskolan:
95
Biblioteket: 94
Lokalbokning
en: 94
Nobelhallen/st
adion: 94
Konsthallen:
94
Totalt: 94
Målnivå 2017
Strandbadet:
95
Kulturskolan:
95
Biblioteket: 95
Lokalbokning
en: 95
Nobelhallen/st
adion: 95
Konsthallen:
95
Totalt: 95
34
2012-2013 mättes åldrarna 0-20 år
2012-2014 mättes åldrarna 0-20 år
36
Brukarundersökningar
35
73
Styrmått 2.1.2: Andel brukare som upplever att nämnden når nivåerna i kvalitetsåtagandena
(procent) Tidigare mätt i NKI 37
Utfall 2012
Kulturskolan:
82
Biblioteket: 87
Lokalbokning
en: 70
Konsthallen: -
Utfall 2013
Kulturskolan:
78
Biblioteket: 73
Lokalbokning
en: 77
Konsthallen:
74
Målnivå 2014
Kulturskolan:
85
Biblioteket: 87
Lokalbokning
en: 80
Konsthallen:
79
Målnivå 2015
Kulturskolan:
85
Biblioteket: 88
Lokalbokning
en: 82
Konsthallen:
80
Målnivå 2016
Kulturskolan:
86
Biblioteket: 89
Lokalbokning
en: 83
Konsthallen:
82
Målnivå 2017
Kulturskolan:
86
Biblioteket: 89
Lokalbokning
en: 83
Konsthallen:
82
Styrmått 2.1.3: Andel deltagare som upplever att de får gehör för önskemål och förväntningar på
innehållet i kulturskolans kurser (procent) 38
Utfall 2012
77
Utfall 2013
77
Målnivå 2014
90
Målnivå 2015
82
Målnivå 2016
84
Målnivå 2017
86
Styrmått 2.1.4 Andelen brukare som är nöjda med bibliotekspersonalens serviceförmåga och
kunnighet (procent) 39
Utfall 2012
97
Utfall 2013
99
Målnivå 2014
95
Målnivå 2015
98
Målnivå 2016
98
Målnivå 2017
98
Mål 2.2 Medborgarna ska uppleva ett gott bemötande i kontakt med Kultur- och
föreningsförvaltningens personal
Målet är viktigt för att personalens bemötande är den bild av nämndens verksamheter som ges ut mot
medborgarna. Bemötandet är en central del av medborgarnas totala upplevelse och ett gott
bemötande skapar mervärde för såväl personal som medborgare.
Mål 2.2 mäts genom
Styrmått 2.2.1: Andel brukare som upplever ett gott bemötandet i kontakten med Kultur- och
föreningsförvaltningens personal (procent) 40 Rapporteras till KF
Utfall 2013
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Bibliotek: 75
Konsthall: 75
Kulturskolan:
75
Lokalbokning
en: 75
Nobelhallen/N
obelstadion:
75
Strandbadet:
75
Målnivå 2015
Bibliotek: 80
Konsthall: 80
Kulturskolan:
80
Lokalbokning
en: 80
Nobelhallen/N
obelstadion:
80
Strandbadet:
80
Målnivå 2016
Bibliotek: 85
Konsthall: 85
Kulturskolan:
85
Lokalbokning
en: 85
Nobelhallen/N
obelstadion:
85
Strandbadet:
85
Målnivå 2017
Bibliotek: 90
Konsthall: 90
Kulturskolan:
90
Lokalbokning
en: 90
Nobelhallen/N
obelstadion:
90
Strandbadet:
90
Styrmått 2.2.2: Andel av medborgarna som upplever ett gott bemötandet när de via telefon ställt
en enkel fråga till Kultur- och föreningsförvaltningen (procent) 41
Utfall 2012
78
Utfall 2013
100
Målnivå 2014
85
Målnivå 2015
95
Målnivå 2016
95
Målnivå 2017
100
37
Brukarundersökningar – Från och med 2014 byts måttenheten NKI mot andel (%) mycket
nöjd/ganska nöjd.
38
Brukarundersökningar
39
Brukarundersökningar
40
Brukarundersökningar
41
Extern servicemätning
74
Styrmått 2.2.3: Andel av medborgarna som får svar på en enkel fråga via e-post till Kultur- och
föreningsförvaltningen inom två arbetsdagar (procent) 42
Utfall 2012
67
Utfall 2013
66
Målnivå 2014
100
Målnivå 2015
88
Målnivå 2016
89
Målnivå 2017
90
Styrmått 2.2.4: Andel av medborgarna som tar kontakt med Kultur- och föreningsförvaltningen
via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga (procent) 43
Utfall 2012
75
Utfall 2013
42
Målnivå 2014
80
Målnivå 2015
80
Målnivå 2016
80
Målnivå 2017
82
Styrmått 2.2.5: Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare inom Kultur- och
föreningsförvaltningen via telefon (procent) 44
Utfall 2012
75
Utfall 2013
42
Målnivå 2014
95
Målnivå 2015
75
Målnivå 2016
75
Målnivå 2017
80
Styrmått 2.2.6: Andel besvarade frågor av en handläggare inom Kultur- och
föreningsförvaltningen med god kvalité via e-post (procent) 45
Utfall 2012
83
Utfall 2013
60
Målnivå 2014
95
Målnivå 2015
80
Målnivå 2016
80
Målnivå 2017
85
Mål 2.3 Medborgarna upplever att de har inflytande över Kultur- och
föreningsnämndens verksamheter
Målet är viktigt för att medborgarnas möjlighet att påverka skapar ett demokratiskt samhälle och är
en nödvändighet som en del i kommunens verksamhetsutveckling.
Mål 2.3 mäts genom
Styrmått 2.3.1: Ungdomar mellan 15 och 24 år stimuleras till att driva egna arrangemang genom
”Ung peng” (antal)
Utfall 2012
4
Utfall 2013
2
Målnivå 2014
12
Målnivå 2015
8
Målnivå 2016
12
Målnivå 2017
20
Styrmått 2.3.2: Antal medborgare som via ”tyck om” ger förslag som leder till
verksamhetsutveckling och förbättringar (antal)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
-
Målnivå 2017
-
42
Extern servicemätning
Extern servicemätning - Utfallet har ändrats från 42 % år 2011 och 2012 då resultatet av mätningen
2013 baserar sig på ”bra eller acceptabla svar” på frågorna som ställts.
44
Extern servicemätning
45
Extern servicemätning
43
75
Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande
insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga.
Kultur- och föreningsnämndens mål
Mål 3.1 Kultur- och föreningsnämnden prioriterar främjande och förebyggande
insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga.
Målet är viktigt för att motverka utanförskap hos barn och unga.
Mål 3.1 mäts genom
Styrmått 3.1.1: Antal ferieplatser (antal/år)
Utfall 2012
7
Utfall 2013
9
Målnivå 2014
8
Målnivå 2015
8
Målnivå 2016
8
Målnivå 2017
9
Styrmått 3.1.2: Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att
nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (procent)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
20
Målnivå 2015
40
Målnivå 2016
60
Målnivå 2017
80
Medarbetarperspektiv
Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Kultur- och föreningsnämndens mål
Mål 4.1 Anställda inom Kultur- och föreningsnämnden upplever
arbetstillfredsställelse med arbetet.
Målet är viktigt för att anställda inom Kultur- och föreningsnämndens verksamheter ska känna
motivation och engagemang i sitt arbete och på så sätt ge bästa möjliga service och kvalité till
medborgarna.
Mål 4.1 mäts genom
Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent) 46
Utfall 2012
64
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
68
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
70
Målnivå 2017
-
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
70
Målnivå 2017
-
Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent) 47
Utfall 2012
63
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
68
Styrmått 4.1.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen
(procent) 48
Utfall 2012
72
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
75
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
76
Målnivå 2017
-
46
Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år
Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år
48
Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år
47
76
Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 49
Utfall 2012
76
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
77
Målnivå 2015
78
Målnivå 2016
79
Målnivå 2017
80
Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 50
Utfall 2012
77
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
78
Målnivå 2015
79
Målnivå 2016
80
Målnivå 2017
81
Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0100) 51
Utfall 2012
73
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
74
Målnivå 2015
75
Målnivå 2016
76
Målnivå 2017
77
Målnivå 2015
77
Målnivå 2016
79
Målnivå 2017
80
Styrmått 4.1.7: Frisknärvaro (procent)
Utfall 2012
71
Utfall 2013
75
Målnivå 2014
75
Mål 4.2 Kultur- och föreningsnämnden ska verka för ökat kunskapsutbyte och
goda relationer mellan de olika nämnderna.
Målet är viktigt för att skapa en helhetssyn inom kommunens verksamheter och framförallt gentemot
medborgare i enlighet med kommunens värdegrundsarbete. Ett ökat kunskapsutbyte mellan
kommunens nämnder och verksamheter medför en kompetensutveckling som kommer medborgarna
till nytta.
Mål 4.2 mäts genom
Styrmått 4.2.1: Dialogträffar med övriga nämnders presidier omkring gemensamma frågor och
utvecklingsprojekt (antal/år)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
2
Målnivå 2015
4
Målnivå 2016
6
Målnivå 2017
6
Utvecklingsperspektiv
Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas
Kultur- och föreningsnämndens mål
Mål 5.1 Utbudet av Kultur- och föreningsverksamheten är känt och tillgängligt
för företagare
Målet är viktigt för att Karlskogas näringsliv ska se nämndens verksamheter som en resurs. Ett rikt
kultur- och fritidsutbud är viktigt för företagens utveckling och rekrytering av kompetent personal.
Mål 5.1 mäts genom
Styrmått 5.1.1: Marknadsföra kultur- och föreningsverksamheten till företagare inom kommunen
i årliga träffar (antal träffar)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
4
Målnivå 2015
4
Målnivå 2016
4
Målnivå 2017
4
49
Medarbetarundersökningen/HME undersökningen
Medarbetarundersökningen/HME undersökningen
51
Medarbetarundersökningen/HME undersökningen
50
77
Fullmäktigemål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt
hållbar utveckling.
Kultur- och föreningsnämndens mål
Mål 6.1 Kultur- och föreningsnämnden ska verka för att den kulturella och den
föreningsdrivna kompetensen långsiktigt bidrar till att utveckla trivsel och
gemenskap som blir värdeskapande för människor i Karlskoga och som ger
staden liv och puls.
Målet är viktigt för att medverka och skapa förutsättningar för större arrangemang i kommunen som
gör staden Karlskoga attraktiv och känd nationellt.
Mål 6.1 mäts genom
Styrmått 6.1.1: Elevplatser (0-25 år 52) i kulturskolan skall uppgå till minst (antal)
Utfall 2012
1478
Utfall 2013
1 198
Målnivå 2014
1350
Målnivå 2015
1350
Målnivå 2016
1400
Målnivå 2017
1 400
Styrmått 6.1.2: Elever (0-25 år) som har stått i kö längre än 12 månader ska minska (antal/år)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
66
Målnivå 2015
60
Målnivå 2016
55
Målnivå 2017
50
Styrmått 6.1.3: Kultur- eller idrottsevenemang med minst 300 personer i publik (antal)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
59
Målnivå 2014
Kulturskolan:5
Fritid: 32
Bibliotek: 3
Totalt: 40
Målnivå 2015
Kulturskolan:5
Fritid: 35
Bibliotek: 3
Totalt: 43
Målnivå 2016
Kulturskolan:5
Fritid: 37
Bibliotek: 3
Totalt: 45
Målnivå 2017
Kulturskolan:5
Fritid: 37
Bibliotek: 3
Totalt: 45
Mål 6.2 Kultur- och föreningsnämndens verksamheter bedrivs ansvarsfullt och
kostnadseffektivt
Målet är viktigt för att medborgarna ska få hög kvalité på utbudet med en ekonomi i balans och
långsiktiga investeringar för att inte belasta kommande generationer.
Mål 6.2 mäts genom
Styrmått 6.2.1: Kostnad för brukarnöjdhet (kr/invånare och nöjdhetspoäng) 53
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
Strandbadet:
Kulturskolan:
Biblioteket:
Lokalbokning
en:
Nobelhallen/st
adion:
Konsthallen:
Snitt:
Målnivå 2016
Strandbadet:
Kulturskolan:
Biblioteket:
Lokalbokning
en:
Nobelhallen/st
adion:
Konsthallen:
Snitt:
Målnivå 2017
Strandbadet:
Kulturskolan:
Biblioteket:
Lokalbokning
en:
Nobelhallen/st
adion:
Konsthallen:
Snitt:
52
2011-2013 mättes åldrarna 0-20 år
Måttet består av två måttenheter som sätts i relation till varandra – brukarnöjdhet och nettokostnad
per invånare. Måttet kostnad per invånare redovisas med viss eftersläpning. Från och med 2014 byts
måttenheten NKI till andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd)
53
78
Styrmått 6.2.2: Strandbadets snittkostnader/öppettimma 54, beräknat på årsbasis för
- Bokningsbar tid (kronor/timme)
- Öppethållande tid för allmänheten (kronor/timme)
Utfall 2012
2 007
4 514
Utfall 2013
3 687
5 182
Målnivå 2014
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Målnivå 2017
55
Styrmått 6.2.3: Bibliotekets snittkostnader/öppettimma, beräknat på årsbasis (kronor/timme) 56
Utfall 2012
5 093
Utfall 2013
5 044
Målnivå 2014
5 190
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Målnivå 2017
57
Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort
Kultur- och föreningsnämndens mål
Mål 7.1 Kulturskolan är en självklar del av utbildningen i Karlskoga
Målet är viktigt för att erbjuda estetiska miljöer som stimulerar, tillvaratar och utvecklar kreativa
och estetiska kompetenser hos barn och ungdomar för att stärka och underlätta övrig inlärning och
skapa meningsfullhet.
Mål 7.1 mäts genom
Styrmått 7.1.1: Andel elever som fortsätter år 2 på Kulturskolan (procent)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
100
Målnivå 2015
100
Målnivå 2016
100
Målnivå 2017
100
Mål 7.2 Kultur-och föreningsnämnden ger tillsammans med civilsamhället stora
möjligheter till bildning inom kultur- och fritidsområdet.
Målet är viktigt för att främja många olika vägar till det livslånga lärandet.
Mål 7.2 mäts genom
Styrmått 7.2.1: Antal samarbets-/samverkansprojekt med andra aktörer (antal)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
-
Målnivå 2017
-
54
Ej Träningspasset.
Målnivån ej satt för åren 2014-2016.
56
Externa uppdrag ingår ej i beräkningen
57
Målnivån kommer att sättas senare på grund av Bibliotekets omorganisation under 2014.
55
79
Nyckeltal
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 20111
220 540
243 695
277 946
4 977
-
-
162 263
-
-
Lån/invånare (antal)
7,4
8,2
9,4
Mediaenheter (antal)
214 325
213 557
230 661
Fysiska besök totalt (antal)
170 999
221 573
283 288
Fysiska besök/öppendag (antal)
534
699
886
Fysiska besök/invånare och år (antal)
5,7
7,5
9,6
53/57
53/57
53/57
647
552
130
608
585
123
681
634
135
Förfrågningar (antal)
288
220
151
Besök (antal)
146
80
99
Inleveranser till arkiven (antal)
Museer
114
117
119
10 487 58
21 984
19 100
5 829
5 241
4 600
721
800
700
Idrottshallar, nyttjandegraden av bokningsbar
tid (procent)
84
84
87
Strandbadet, antal
nyttjandetimmar/vintervecka (antal)
88
88
99
Is: 90
Inlines: 75
75
74
86
-
-
141 000
104 251
77 441
Volymer
Biblioteket
Lån (antal)
E-lån (antal)
Virituella besök på Bibliotekets olika
webbsidor (antal)
Bibliotekets öppettimmar per vecka
sommartid/vintertid (antal)
Kundkontakter till:
- Energi- och klimatrådgivaren (antal)
- Konsumentrådgivare (antal)
- Budget-skuld rådgivare (antal)
Arkiv
Besökare Alfred Nobels Björkborn (antal)
Besökare Arbetarmuseet Gråbo –
Kulturområdet Rosendal (antal)
Fritid
Deltagande i lovverksamhet (antal)
Nobelhallen, nyttjandegraden av bokningsbar
tid (procent)
KEMAB arena, nyttjandegraden av
bokningsbar tid (procent)
Badgäster i Strandbadet (antal per år)
58
Från 2013 mäts antal betalande besökare.
80
Varv/vecka i Nobelspåret (antal)
1 400
-
1 140
Barn- och ungdomar i föreningsverksamhet
(antal)
5 542
5 446
5 053
57
-
-
Idrottsevenemang på regional, nationell eller
internationell nivå (antal)
7
-
-
Idrottslag i högsta eller näst högsta
divisionerna (antal)
4
-
-
Lag i högsta divisionen i de fem största
publika arenaidrotterna (fotboll, innebandy,
ishockey, handboll, bandy enligt
Riksidrottsförbundet) på dam och herrsidan
(antal)
0
-
-
183
298
442
Återanmälningsfrekvens (%)
58
71
73
Andel sökande barn/ungdomar till
kulturskolan i åldersgruppen 6-15 år (procent)
10
13
12
Andel aktiva barn/ungdomar till kulturskolan i
åldersgruppen 6-15 år (procent)
20
22
22
7 762
7 761
7 504
58
59
57
58
9
10
0
1
8
60
9
10
0
1
8
59
8
9
0
8
-
-
-
Deltagare i idrottsfritids
Kulturskolan
Kölista till Kulturskolan (antal)
Besökare Konsthallen (antal)
Andel elever i grundskolan och gymnasiet
som har fått information om kulturskolans
utbud för att utveckla kreativa och estetiska
kompetenser hos barn och ungdomar (procent)
Antal ”prova på dagar”
Kvalitet
Möte mellan föreningar, politiker och
tjänstemän inför överenskommelser om
ekonomiskt stöd (antal)
Föreningar som uppbär ekonomiskt stöd
(antal)
- Barn- och ungdomsföreningar
- Sociala föreningar
- Kulturföreningar
- Etniska föreningar
- Samlingsföreningar
- Uppdragsföreningar
- Studieförbund
Nyttjandegrad av erbjudanden/biljetter till
nyinflyttade (procent)
81
Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid, totalt
(procent)
4,5
4,7
4,8
Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid,
kvinnor (procent)
7,1
7,4
7,2
Andel sjukfrånvaro av total arbetad tid, män
(procent)
1,5
1,3
1,7
82
Samhällsbyggnadsnämnden
Andel av kommunens
kostnad 3,4 %
Ordförande
Förvaltningschef
Liselotte Eriksson
Stefan Larsson
Sammanfattning
År 2015
Under 2015 kommer arbetet med att slutföra den tidigare beslutade lokalutredningen att ske
genom förändringen av Karlsbergsskolan, där en del kommer att byggas om och en del
kommer att rivas.
Vidare kommer nybyggnationen av ett nytt korttidsboende slutföras och nybyggnationen av
ett nytt gruppboende att påbörjas. Ett fortsatt arbete med lokalförsörjningsfrågor inom främst
skolans område kommer att fortlöpa under året.
Ett återtagande av vägunderhållet i kommen kommer att ske under 2015 med särskilt riktade
insatser samt att samverkan med andra aktörer för att utveckla genomfarten genom
Karlskoga kommer att prioriteras.
Det finns många frågor kring vattenförsörjning, dagvatten med mera som kommer att kräva
stora arbetsinsatser inför de framtida utmaningar som vi står inför. Utvecklingen av
kommunens naturreservat samt områden för rekreation och friluftsliv fortsätter. Bland annat
genom att medverka i framtagandet av en grönstrukturplan samt revideringen av
översiktsplanen.
Kommunens fordonspark kommer att förändras och innehålla en större andel av biogas- och
elbilar. På sikt kommer sannolikt även vätgasbilar att introduceras i fordonsparken.
År 2016 - 2017
Lokalförsörjningsfrågan kommer fortsatt att vara av intresse och återtagandet gällande
vägunderhåll fortsätter. Ett fortsatt arbete med attraktiva boenden och möjligheter till
expansion för näringslivet kommer fortsatt vara prioriterat och kommer att ske genom en
hållbar exploatering.
83
Verksamhet och uppdrag
Stadsbyggnadskontoret
Stödjer och skapar förutsättningar för effektiv, lättillgänglig, strategisk planering och
genomförande av projekt och andra åtgärder. Ansvarar för kommunens mät- och
kartverksamhet samt tillhandahåller grundläggande geografiska data. Producerar olika typer
av kartor för planerings-/projekteringsändamål samt ansvarar för kommunens adresser.
Planerar fysiska livsmiljön och beskriver samhällsbyggnadsprojekt, stadsbilds- och
gestaltningsfrågor för att utveckla en attraktiv kommun och att på ett effektivt sätt
möjliggöra för bostadsbyggande, etablering av handel/service och andra arbetsplatser.
Lantmäterimyndigheten är en integrerad del av Stadsbyggnadskontoret. Myndigheten
ansvarar för fastighetsbildningsfrågor inom hela Karlskoga kommun.
Teknik- och fastighetsavdelningen
Sköter och utvecklar kommunens gator, parker och naturområden. Samordnar den
kommunala fordonsparken samt parkeringsövervakning.
Vidare ansvarar avdelningen för drift och skötsel av kommunens fastigheter. Driver projekt
för att på ett effektivt sätt möjliggöra för moderna, säkra och ändamålsenliga lokaler och
anläggningar för kommunens verksamheter.
Trafikenheten ansvarar för nämndens myndighetsutövning gällande lokala trafikföreskrifter i
Karlskoga kommun.
Miljökontoret
Avdelningen svarar för rådgivning avseende miljö- och hälsoskydd samt
förvaltningsövergripande uppdrag med koppling till natur- och miljöfrågor. Agerar även som
beredningsfunktion i miljöstrategiska frågor för kommunen som helhet.
Plan- och exploateringsavdelningen
Avdelningen ansvarar för mark- och exploateringsfrågor, GIS-frågor samt fysisk planering
på en icke övergripande nivå.
Inom avdelningen hanteras allt som berör kommunens fastigheter på det fastighetsrättsliga
området (förutom hyror). Avdelningen hanterar kommunens kartor och geodata ihop med
stadsbyggnadskontoret. Inom fysisk planering studerar, analyserar och föreslår avdelningen
lämplig markanvändning och gestaltning utifrån markens lämplighet samt människors hälsa
och säkerhet.
84
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
239 963
233 779
234 470
234 470
234 470
44 805
47 415
34 217
34 217
34 217
-175 840
-180 843
-185 795
-185 795
-185 795
Nettokostnader
64 123
52 936
48 675
48 675
48 675
Nettobudget
65 084
52 936
48 675
48 675
48 675
961
0
0
0
0
Kostnader
– varav personal
Intäkter
Resultat i förhållande
till budget
Inför 2015 bildas en gemensam myndighetsnämnd tillsammans med Storfors kommun. Det
innebär att verksamheter och budgetmedel flyttas från SBN, SN och KUF till
Myndighetsnämnden.
Från Samhällsbyggnadsnämnden flyttas 5 mnkr till den nya nämnden.
Förslag på omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar
2013
2014
2015
2016
2017
-11 151
2 300
-700
300
500
Kommentarer tillomsättningstillgångar
Tidigare års beslut avseende omsättningstillgångar för åren 2013-2016 fortlöper. Nyinlagt är
planeringen för 2017.
Analys av treårsbudget
Genom bildandet av en gemensam myndighetsnämnd minskar samhällsbyggnadsnämndens
driftram medan de totala kostnaderna bedöms ligga kvar kring en kvarts miljard kronor per
år
Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014
Införandet av en gemensam myndighetsnämnd samt lokalförsörjnings frågor kommer att
vara prioriterat under 2015.
85
Investeringsplan 2015 - 2017 (tkr)
Investeringsplan fastställd av kommunfullmäktige 17 juni 2014. (KF § 97 – 2014)
Resultat
2013
Plan
2014
Plan
2015
Plan
2016
Plan
2017
33 508
6 067
5 063
844
0
0
0
0
39 525
85 007
25 000
4 000
6 228
1 000
2 000
0
0
0
37 948
76 176
0
16 660
15 000
1 000
2 000
0
0
0
0
34 660
0
14 000
15 000
1 000
0
0
0
0
0
30 000
0
16 000
16 000
1 000
0
1 500
2 500
2 000
0
39 000
0
0
2500
7500
0
0
0
0
85 007
0
0
0
76 176
1500
0
2000
40 660
0
0
0
37 500
0
2 000
0
41 000
Investeringsprojekt
Riktade KS projekt
Reinvestering lokaler
Reinv. Gator/maskiner
Teknik och arbetsmiljö
Investeringsreserv
Strandpromenad
mstra infarten E 18
bobelhallen m.m.
Överförda investeringar
Summa
SN:s uppdrag till SBN
bytt gruppboende
KFb:s uppdrag till S.b
.yte av sarg och glas
Vinterpark - Rävåsen
hmbyggnation - Arkiv
Totalt alla investeringar
Kommentarer till investeringsplan
Utöver ovanstående anslag kommer de investeringsmedel som inte har upparbetats under
2014 att läggas till.
86
Samhällsbyggnadsnämndens mål och mått
Medborgar-/brukarperspektiv
Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och
säker för alla.
Samhällsbyggnadsnämndens mål
Mål 1.1 Karlskoga kommuns egna gator, vägar, gång- och cykelvägar samt
skolgårdar, parker och lekplatser är trygga och säkra med god framkomlighet
för alla.
Målet är avgörande för både gäster och medborgarnas framkomlighet i Karlskoga och därmed
kritisk för hur kommunen upplevs.
Mål 1.1 mäts genom
Styrmått 1.1.1: Antal rapporterade allvarliga olyckor som är förorsakade av brister på
kommunens egna gator, vägar och gcm-vägar.
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
0
Målnivå 2015
0
Målnivå 2016
0
Målnivå 2017
0
Målnivå 2016
83,2
Målnivå 2017
84,2
Målnivå 2016
5%
Målnivå 2017
6%
Styrmått 1.1.2: Antal kilometer separerad gcm-väg.
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
81,2
Målnivå 2015
82,2
Styrmått 1.1.3: Andel tillgänglighetsanpassade lekplatser.
Utfall 2012
3%
Utfall 2013
3%
Målnivå 2014
4%
Målnivå 2015
4%
Mål 1.2 Karlskoga kommuns egna publika lokaler är tillgängliga för alla.
Kommunens egna lokaler ska naturligtvis vara tillgängliga för alla oavsett om du har ett
funktionshinder eller ej.
Mål 1.2 mäts genom
Styrmått 1.2.1: Andel publika lokaler som är tillgängliga för rörelsehindrade.
Utfall 2012
60 %
Utfall 2013
60 %
Målnivå 2014
65 %
Målnivå 2015
70 %
Målnivå 2016
75 %
Målnivå 2017
80 %
Styrmått 1.2.2: Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn.
Utfall 2012
30 %
Utfall 2013
30 %
Målnivå 2014
35 %
Målnivå 2015
40 %
Målnivå 2016
45 %
Målnivå 2017
50 %
Styrmått 1.2.3: Andel publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt hörsel.
Utfall 2012
50 %
Utfall 2013
50 %
Målnivå 2014
55 %
Målnivå 2015
60 %
Målnivå 2016
65 %
Målnivå 2017
70 %
87
Mål 1.3 Karlskoga kommun är ett rent och estetiskt tilltalande samhälle.
Målet är en grundförutsättning för att locka nya invånare och näringsliv till kommunen, men även att
bibehålla desamma.
Mål 1.3 mäts genom
Styrmått 1.3.1: Antal blommor i växthuset Dalen för plantering i Karlskoga kommun.
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
51 000
Målnivå 2015
51 000
Målnivå 2016
51 000
Målnivå 2017
51 000
Styrmått 1.3.2: Antal klotterinspektionsronder inklusive eventuell åtgärd per år.
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
26
Målnivå 2015
26
Målnivå 2016
26
Målnivå 2017
26
Mål 1.4 Karlskoga kommun ska erbjuda goda möjligheter till rekreation i skog,
mark och vattenmiljö.
För att nå höga trivselvärden är rekreation i grönområden och tillgång till vatten mycket viktigt.
Mål 1.4 mäts genom
Styrmått 1.4.1: Andel av kommunen förvaltade naturreservat som innehar en god standard på
vandringsleder, besöksanordningar och informationsskyltning.
Utfall 2012
50 %
Utfall 2013
50 %
Målnivå 2014
60 %
Målnivå 2015
70 %
Målnivå 2016
80 %
Målnivå 2017
90 %
Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala
verksamhetens kvalitet och service.
Samhällsbyggnadsnämndens mål
Mål 2.1 Det ska vara enkelt att komma i kontakt med
samhällsbyggnadsnämndens verksamheter och man ska mötas av god service och
trevligt bemötande.
Enkelhet, god service och trevligt bemötande är oftast grundprinciperna för att människor man
kommunicerar med ska bli nöjda.
Mål 2.1 mäts genom
Styrmått 2.1.1: Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet.
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
70 %
Målnivå 2015
72 %
Målnivå 2016
75 %
Målnivå 2017
80 %
Styrmått 2.1.2: Hur nöjda medborgarna är med miljöarbetet i kommunen.
Utfall 2012
55
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
58
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
60
Målnivå 2017
-
Styrmått 2.1.3: Andel brukare som är nöjda med plan- och exploateringsavdelningens
verksamhet.
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
70 %
Målnivå 2015
72 %
Målnivå 2016
75 %
Målnivå 2017
80 %
88
Styrmått 2.1.4: Andel brukare som är nöjda med teknik- och fastighetsavdelningens verksamhet.
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
55 %
Målnivå 2015
60 %
Målnivå 2016
65 %
Målnivå 2017
70 %
Styrmått 2.1.5: Andel frågor i SKL:s webbgranskning som kan få sitt svar via hemsidan.
Utfall 2012
82 %
Utfall 2013
89 %
Målnivå 2014
90 %
Målnivå 2015
95 %
Målnivå 2016
100 %
Målnivå 2017
100 %
Mål 2.2 Genomförande av projekt och handläggning av ärenden karakteriseras
av god kvalitet genom att kvalitetssäkrade rutiner och normer följs.
Systematiserade arbetssätt med kvalitetssäkrade och fastställda rutiner skapar ordning och reda,
vilket i sin tur ger högre kvalitet.
Mål 2.2 mäts genom
Styrmått 2.2.1: Andel avslutade ärenden i KAISA per år (%)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
70 %
Målnivå 2016
75 %
Målnivå 2017
80 %
Styrmått 2.2.2: Andel avslutade projektkoder i DevisX per år (%)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
70 %
Målnivå 2016
75 %
Målnivå 2017
80 %
Styrmått 2.2.3: Andel avslutade projekt med kvalitetsuppföljning (%)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
80 %
Målnivå 2016
85 %
Målnivå 2017
90 %
Mål 2.3 Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter utvecklas kontinuerligt
genom ständiga förbättringar enligt LEAN-principen.
Kvalitetsutveckling enligt LEAN har varit ett framgångsrikt koncept för verksamheten och det är
viktigt att säkerställa att arbetet fortskrider och vidmakthålls.
Mål 2.3 mäts genom
Styrmått 2.3.1: Antal förbättringsförslag (MUDA)
Utfall 2012
865
Utfall 2013
562
Målnivå 2014
850
Målnivå 2015
850
Målnivå 2016
850
Målnivå 2017
850
Styrmått 2.3.2: Antal avslutade verksamhetsutvecklingsprojekt (Kaizen)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
18
Målnivå 2015
20
Målnivå 2016
22
Målnivå 2017
25
89
Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande
insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga.
Samhällsbyggnadsnämndens mål
Mål 3.1 Samhällsbyggnadsnämnden skapar fria platser för aktiviteter riktade
mot barn och unga.
Obokningsbara samt avgiftsfria platser för aktiviteter är grundläggande för spontanidrott och för
barn och unga som är ekonomiskt utsatta.
Mål 3.1 mäts genom
Styrmått 3.1.1: Antal ej bokningsbara aktivitetsplatser (is, snöbacke, basketplan, boulebanor,
skatepark, öppna ytor) inom tätorten riktade mot barn och ungdomar.
Utfall 2012
26
Utfall 2013
26
Målnivå 2014
26
Målnivå 2015
26
Målnivå 2016
26
Målnivå 2017
26
Medarbetarperspektiv
Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Samhällsbyggnadsnämndens mål
Mål 4.1 Samhällsbyggnadsnämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har
samma möjligheter.
Medarbetarna är kärnan för en god verksamhet gentemot brukarna. För att säkerställa en hög
kompetensnivå samt lojal personal är det avgörande att trivseln är hög och att det finns möjlighet att
påverka sin arbetssituation.
Mål 4.1 mäts genom
Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex
Utfall 2012
70
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
73
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
75
Målnivå 2017
-
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
76
Målnivå 2017
-
Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex
Utfall 2012
72
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
75
Styrmått 4.1.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%)
Utfall 2012
84
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
88
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
90
Målnivå 2017
-
Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index)
Utfall 2012
82
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
83
Målnivå 2015
84
Målnivå 2016
85
Målnivå 2017
86
Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index)
Utfall 2012
83
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
84
Målnivå 2015
85
Målnivå 2016
86
Målnivå 2017
87
90
Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index)
Utfall 2012
73
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
75
Målnivå 2015
80
Målnivå 2016
80
Målnivå 2017
82
Målnivå 2015
90
Målnivå 2016
92
Målnivå 2017
93
Målnivå 2015
3,0
Målnivå 2016
3,0
Målnivå 2017
3,0
Styrmått 4.1.7: Frisknärvaro (%)
Utfall 2012
80
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
85
Styrmått 4.1.8: Sjukfrånvaro (%)
Utfall 2012
3,0
Utfall 2013
4,4
Målnivå 2014
3,5
Mål 4.2 Samhällsbyggnadsnämnden är en trygg och säker arbetsplats
En grundförutsättning för att man ska känna glädje av att gå till jobbet är en trygg och säker
arbetsplats.
Mål 4.2 mäts genom
Styrmått 4.2.1: Antal arbetsplatsolyckor
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
0
Målnivå 2015
0
Målnivå 2016
0
Målnivå 2017
0
Utvecklingsperspektiv
Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas
Samhällsbyggnadsnämndens mål
Mål 5.1 Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark att tillgå för
näringslivsetableringar.
Att det finns attraktiv mark för etableringar är avgörande för att nya företag ska vara intresserade.
Mål 5.1 mäts genom
Styrmått 5.1.1: Antal hektar planlagd mark för handel och industri
Utfall 2012
350
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
200
Målnivå 2015
200
Målnivå 2016
200
Målnivå 2017
200
Styrmått 5.1.2: Antal hektar byggklar mark för handel och industri
Utfall 2012
175
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
100
Målnivå 2015
100
Målnivå 2016
100
Målnivå 2017
100
91
Mål 5.2 Näringslivet är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet.
En del av ett företags vilja att stanna kvar och utveckla sin verksamhet är kommunens vilja till
samarbete samt hanteringen av behov och önskemål.
Mål 5.2 mäts genom
Styrmått 5.2.1: Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse
Utfall 2012
-
Utfall 2013
62
Målnivå 2014
-
Målnivå 2015
72
Målnivå 2016
-
Målnivå 2017
75
Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar
utveckling.
Samhällsbyggnadsnämndens mål
Mål 6.1 I planering och utförande av nämndens uppdrag är social/kulturell,
ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling ett ledord
Målet syftar till att främja en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras ett gott socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt tillstånd.
Mål 6.1 mäts genom
Styrmått 6.1.1: Procentuell minskning av inköpt energi (el, värme, pellets och olja) i den
kommunala organisationen (basår 2009)
Utfall 2012
9
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
10
Målnivå 2015
11
Målnivå 2016
12
Målnivå 2017
13
Styrmått 6.1.2: Andel fossila fordonsbränslen i kommunens personbilar
Utfall 2012
97,6 %
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
95 %
Målnivå 2015
90 %
Målnivå 2016
80 %
Målnivå 2017
70 %
Styrmått 6.1.3: Andel personal som har genomfört jämställdhetsutbildning
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
30 %
Målnivå 2015
35 %
Målnivå 2016
40 %
Målnivå 2017
45 %
Styrmått 6.1.4: Antal nya planer vars syfte är att ta ställning till kulturhistoriska miljöer.
(stycken/år)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
1
Målnivå 2015
1
Målnivå 2016
1
Målnivå 2017
1
Målnivå 2016
40 %
Målnivå 2017
55 %
Styrmått 6.1.5: Andel anställda som har gått Eco-driving
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
10 %
Målnivå 2015
25 %
Styrmått 6.1.6: Andel leasingbilar som är miljöbilar i Karlskoga kommun
Utfall 2012
44 %
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
50 %
Målnivå 2015
55 %
Målnivå 2016
60 %
Målnivå 2017
65 %
Målnivå 2016
650
Målnivå 2017
650
Styrmått 6.1.7: Driftkostnad per belysningspunkt (kr/punkt)
Utfall 2012
725
Utfall 2013
611
Målnivå 2014
700
Målnivå 2015
675
92
Nyckeltal
Nyttjandegraden av kommunens lokaler
(kvm/inv)
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
8,16
8,19
7,63
93
Myndighetsnämnden
Andel av kommunens
kostnad 0,6 %
Ordförande
Förvaltningschef
Matz Ericson
Stefan Larsson
Sammanfattning
År 2015
Karlskoga och Storfors kommuner har beslutat att från och med årsskiftet 2015 bilda en
gemensam nämnd att sköta myndighetsutövningen i de båda kommunerna. Det kommer att
bli en stor utmaning för såväl politiker som tjänstemän att möta denna förändring med ett
väsentligt utökat ansvar och budget.
Då denna förändring dessutom sammanfaller med en ny mandatperiod kommer det även att
behövas omfattande utbildningsinsatser av både politiker och personal under 2015.
År 2016 - 2017
För åren 2016 och 2017 kommer konsolidering av den nybildade nämnden att vara högsta
prioritet.
Verksamhet och uppdrag
Från och med den 1 januari 2015 bildas en gemensam myndighetsnämnd mellan Karlskoga
och Storfors kommun. Nämnden har att handlägga frågor enligt nedanstående förteckning i de
båda kommunerna. Myndighetsnämnden har en egen budget men ingen anställd personal,
tjänsterna införskaffas från samhällsbyggnadsnämnden där personalen också är anställd.
Miljö- och livsmedelstillsyn
Större delen av miljökontoret omfattas av myndighetsutövning i form av tillsyn av
miljöfarliga verksamheter, livsmedelsanläggningar mfl.
Bygglovhandläggning
Bygglovshantering är en del av stadsbyggnadskontoret. Bygglov, andra anmälningsärenden
som är förknippat med plan- och byggfrågor är myndighetsutövning.
Bostadsanpassningsbidrag
Handlägger bidrag för individer i behov av anpassningar i hemmet vid
funktionsnedsättningar. Ärendena handläggs i huvudsak av personal på
stadsbyggnadskontoret.
Lotteri
Sköter den kommunala tillsynen av lotteriverksamheter. En begränsad verksamhet som sköts
inom ramen för befintlig myndighetsutövning.
94
Alkohol
Tillsyn samt handläggning av utskänkningstillstånd. Ansvaret för tillsynen kommer att ligga
hos miljökontoret.
Receptfria läkemedel
Tillsyn av försäljning av receptfria läkemedel i handeln.
Parkeringstillstånd
Trafikfrågor är en del av teknik- och fastighetsavdelningen. Myndigheten ska ansvara för
handikapp och parkeringstillstånd samt transporttillstånd.
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
Kostnader
263
325
15 212
15 212
15 212
– varav personal
255
304
10 442
10 442
10 442
-4
0
-6 296
-6 296
-6 296
Nettokostnader
259
325
8 916
8 916
8 916
Nettobudget
325
325
8 916
8 916
8 916
66
0
0
0
0
Intäkter
Resultat i förhållande
till budget
2015 är första året för gemensam myndighetsnämnd mellan Karlskoga och Storfors kommun.
De verksamheter som kommer att ingå i nämnden är miljötillsyn, bygglov, bostadsanpassning,
alkoholtillstånd, lotteritillstånd och trafikföreskrifter.
Budget för verksamheterna är flyttade från SBN, SN och KUF till myndighetsnämnden.
Från SBN 5 045
Från SN 3 450
Från KUF
96
Från MHN 325
Intäkterna består av avgifter men även kommunbidrag från Storfors kommun.
Analys av treårsbudget
Då det är en ny nämnd som bildas från årsskiftet 2015 och det inte finns erfarenhetsvärden för alla
verksamheter kommer det att krävas en mer utökad uppföljning under 2015. Vidare berörs två
kommuner av detta nya samarbete och det kommer att ta viss tid innan alla rapportvägar fungerar.
95
Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014
Införandet av en gemensam nämnd och utbildning av de nya ledamöterna kommer att vara
prioriterade åtgärder under 2015.
96
Investeringsplan år 2015 - 2017 (tkr)
Resultat
2013
Plan
2014
Plan
2015
Plan
2016
Plan
2017
Nämnd
0
0
0
0
0
Summa
0
0
0
0
0
Investeringsprojekt
Kommentarer till investeringsplan
Nämnden har ingen investeringsbudget.
Myndighetsnämndens mål och mått
Medborgar-/brukarperspektiv
Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och
säker för alla.
Myndighetsnämndens mål
Mål 1.1 Myndighetsnämndens ärenden beslutas på ett rättssäkert sätt och utifrån
likartade bedömningskriterier.
Mål 1.1 mäts genom
Styrmått 1.1.1: Antal fastställda handläggningsrutiner inom miljöbalkens område
Utfall 2012
68
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
68
Målnivå 2015
68
Målnivå 2016
68
Målnivå 2017
68
Styrmått 1.1.2: Antal fastställda handläggningsrutiner inom livsmedelslagens område
Utfall 2012
11
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
11
Målnivå 2015
11
Målnivå 2016
11
Målnivå 2017
11
Styrmått 1.1.3: Antal fastställda handläggningsrutiner inom plan- och bygglagens område
Utfall 2012
13
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
20
Målnivå 2015
20
Målnivå 2016
20
Målnivå 2017
20
97
Styrmått 1.1.4: Antal fastställda handläggningsrutiner på trafikenheten
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
5
Målnivå 2015
7
Målnivå 2016
7
Målnivå 2017
7
Styrmått 1.1.5: Antal överklagade beslut som vinner i högre instans (ej beslut där syftet är att få
prejudikat)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
0
Målnivå 2015
0
Målnivå 2016
0
Målnivå 2017
0
Mål 1.2 Karlskoga kommun har en effektiv myndighetsutövning.
Återkommande resultat i undersökningar visar att en effektiv handläggning är vad brukare värderar
högst tillsammans med trevligt bemötande.
Mål 1.2 mäts genom
Styrmått 1.2.1: Antal tillsynsbesök inom livsmedelslagstiftningens område
Utfall 2012
235
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
240
Målnivå 2015
240
Målnivå 2016
240
Målnivå 2017
240
Målnivå 2016
400
Målnivå 2017
400
Styrmått 1.2.2: Antal tillsynsbesök inom miljöbalkens område
Utfall 2012
242
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
400
Målnivå 2015
400
Styrmått 1.2.3: Antal dagar från anmälan till bedömning av ovårdad tomt
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
14
Målnivå 2015
14
Målnivå 2016
14
Målnivå 2017
14
Styrmått 1.2.4: Handläggningstid för bygglov utan avvikelser från detaljplan och utan tekniskt
samråd.
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
5
Målnivå 2015
4
Målnivå 2016
4
Målnivå 2017
4
Styrmått 1.2.5: Andel anmälningar av värmepump där handläggningstiden är 5 dagar eller
mindre (ej luftvärmepump)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
-
Målnivå 2015
80
Målnivå 2016
82
Målnivå 2017
85
Styrmått 1.2.6: Handläggningstid för parkeringstillstånd för rörelsehindrad
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
14
Målnivå 2015
14
Målnivå 2016
14
Målnivå 2017
14
Mål 1.3 Karlskoga kommun är ett rent och estetiskt tilltalande samhälle.
Att snabbt ta bort nedskräpningar och fordonsvrak är väldigt viktigt för hur medborgarna uppfattar
sin stad.
Mål 1.3 mäts genom
Styrmått 1.3.1: Antal dagar från anmälan av nedskräpning till åtgärd (ej åtalsanmälan)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
5
Målnivå 2015
5
Målnivå 2016
5
Målnivå 2017
5
Styrmått 1.3.2: Antal dagar från anmälningstillfälle till fordonsvrak flyttas
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
10
Målnivå 2015
10
Målnivå 2016
10
Målnivå 2017
10
98
Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala
verksamhetens kvalitet och service.
Myndighetsnämndens mål
Mål 2.1 Det ska vara enkelt att komma i kontakt med myndighetsnämndens
verksamheter och man ska mötas av ett korrekt och trevligt bemötande
Verksamheterna finns till för brukarnas skull, därför är det av yttersta vikt att de också bemöts på
bästa möjliga sätt.
Mål 2.1 mäts genom
Styrmått 2.1.1: Hur nöjda brukarna är med service och tillgänglighet via telefon. (miljökontoret)
Utfall 2012
79
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
85
Målnivå 2015
87
Målnivå 2016
90
Målnivå 2017
91
Styrmått 2.1.2: Hur nöjda brukarna är med service och tillgänglighet via telefon.
(stadsbyggnadskontoret)
Utfall 2012
28
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
60
Målnivå 2015
70
Målnivå 2016
75
Målnivå 2017
80
Styrmått 2.1.3: Andel brukare som får svar på e-post inom 2 dygn. (miljökontoret)
Utfall 2012
100
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
100
Målnivå 2015
100
Målnivå 2016
100
Målnivå 2017
100
Styrmått 2.1.4: Andel brukare som får svar på e-post inom 2 dygn. (stadsbyggnadskontoret)
Utfall 2012
67
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
80
Målnivå 2015
85
Målnivå 2016
90
Målnivå 2017
95
Styrmått 2.1.5: Andel brukare som är nöjda med miljökontorets verksamhet
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
70
Målnivå 2015
72
Målnivå 2016
75
Målnivå 2017
90
Styrmått 2.1.6: Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
70
Målnivå 2015
72
Målnivå 2016
75
Målnivå 2017
90
Styrmått 2.1.7: Andel brukare som är nöjda med trafikenhetens verksamhet
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
70
Målnivå 2015
72
Målnivå 2016
75
Målnivå 2017
90
Styrmått 2.1.8: Öppettider i kundtjänst miljökontoret (antal timmar/vecka)
Utfall 2012
29
Utfall 2013
29
Målnivå 2014
29
Målnivå 2015
29
Målnivå 2016
29
Målnivå 2017
29
Styrmått 2.1.9: Öppettider i kundtjänst stadsbyggnadskontoret (antal timmar/vecka)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
26
Målnivå 2014
26
Målnivå 2015
26
Målnivå 2016
26
Målnivå 2017
26
Styrmått 2.1.10: Andel frågor i SKL:s webbgranskning som kan få sitt svar via hemsidan
Utfall 2012
82
Utfall 2013
89
Målnivå 2014
90
Målnivå 2015
95
Målnivå 2016
100
Målnivå 2017
100
99
Mål 2.2 Genomförande av projekt och handläggning av ärenden karakteriseras
av god kvalitet genom att kvalitetssäkrade rutiner och normer följs.
Systematiserade arbetssätt med kvalitetssäkrade och fastställda rutiner skapar ordning och reda,
vilket i sin tur ger högre kvalitet.
Mål 2.2 mäts genom
Styrmått 2.2.1: Andel avslutade ärenden i diarieföringssystemen (KAISA, ECOS och ByggR)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
80
Målnivå 2016
85
Målnivå 2017
85
Styrmått 2.2.2: Andel projekt som avslutas med kvalitetsuppföljning
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
80
Målnivå 2016
85
Målnivå 2017
90
Mål 2.3 Myndighetsnämndens verksamheter utvecklas kontinuerligt genom
ständiga förbättringar.
Kvalitetsutveckling enligt LEAN har varit ett framgångsrikt koncept för verksamheten och det är
viktigt att säkerställa att arbetet fortskrider och vidmakthålls.
Mål 2.3 mäts genom
Styrmått 2.3.1: Antal förbättringsförslag (MUDA)
Utfall 2012
865
Utfall 2013
562
Målnivå 2014
850
Målnivå 2015
850
Målnivå 2016
850
Målnivå 2017
850
Styrmått 2.3.2: Antal avslutade verksamhetsutvecklingsprojekt (Kaizen)
Utfall 2012
-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
10
Målnivå 2015
20
Målnivå 2016
22
Målnivå 2017
25
Utvecklingsperspektiv
Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas
Myndighetsnämndens mål
Mål 5.1 Näringslivet är nöjda med myndighetsnämndens verksamhet.
En effektiv, korrekt och rättssäker handläggning i myndighetsutövning är viktig för ett företags
allmänna inställning mot kommunen.
Mål 5.1 mäts genom
Styrmått 5.1.1: Hur nöjda företagare är med handläggningen av bygglov
Utfall 2012
-
Utfall 2013
50
Målnivå 2014
-
Målnivå 2015
60
Målnivå 2016
-
Målnivå 2017
62
Styrmått 5.1.2: Hur nöjda företagare är med handläggningen av miljöärenden
Utfall 2012
Utfall 2013
68
Målnivå 2014
-
Målnivå 2015
70
Målnivå 2016
-
Målnivå 2017
72
100
Nyckeltal
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
Antal inkomna lovärenden (bygg)
230
268
225
Antal inkomna ansökan/anmälan (miljö)
353
191
245
2840
2316
-
940
1008
995
1900
1308
-
Kundtjänst – inkomna samtal totalt
– miljökontoret
– stadsbyggnadskontoret*
*kundtjänst infördes i maj 2012 på stadsbyggnadskontoret
101
Folkhälsonämnden
Andel av kommunens
kostnad 0,2 %
Ordförande
Förvaltningschef
Christina Gustavsson (S)
Ulrika Lundgren
Sammanfattning
År 2015
Folkhälsonämnden har beslutat genomföra en plan för social hållbarhet – jämlik och
jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors, där mångfald, nytänkande och handling
bejakas. Målet är en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vägen dit går
via samverkan och gemensamt agerade mellan berörda aktörer i samhället och en mer
samhällsekonomisk effektiv användning av gemensamma resurser. Fler hälsofrämjande och
förebyggande insatser krävs. En bra start i livet för alla barn och ungdomar är nödvändig.
Därför lyfter folkhälsonämnden hur barnkonventionen ska synliggöras och utvecklas.
2015 har nämnden fått höja priset med löneökning (2,6 %) samt råvarukostnad (2 %).
Detta möjliggör bibehållen kvalitets- och servicenivå inom båda verksamheterna.
Folkhälsonämnden satsar på maten och på en god inomhus- och arbetsmiljö. Goda matvanor,
rent, snyggt och tryggt, leder till bättre hälsa och ökat välbefinnande vilket ger en positiv
hälsoutveckling i befolkningen. Miljöhänsyn genomsyrar alla inköp i val av råvaror och
övriga produkter.
Att skapa förutsättningar för egen försörjning och ökad jämställdhet drivs genom
heltidsprojektet.
År 2016 - 2017
Folkhälsnämndens arbete för att förebygga en utveckling mot ökad social oro och
utanförskap fortsätter. Skillnaden i hälsa mellan olika sociala befolkningsgrupper har ökat
varför arbetet är prioriterat. Arbetet för ökad jämlik hälsa och social hållbarhet fokuserar på
att integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning. Att mäta och
analysera problemet samt bedöma effekterna av olika åtgärder är nödvändigt. Att ge alla
barn och unga en bra start i livet. Ge förutsättningar till egen försörjning och även utveckla
samverkan kring barnets bästa. Att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen
har påverkan på samhällsekonomi, trygghet och social sammanhållning. Folkhälsonämndens
uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för att varje invånare ska kunna ta ansvar för
sin hälsa och utveckling. Alla samhällsaktörer är viktiga och nödvändiga för att minska
skillnader i hälsa.
Budgeterade intäkter och kostnader 2016-2017 är ytterst preliminära då dessa styrs av
beställningarna från de övriga nämnderna. Fortsatt kvalitetsarbete inom verksamheterna
krävs för att behålla goda resultat och samtidigt vara kostnadseffektiva. Strävan att öka
andelen lokala och närproducerade samt ekologiska livsmedel fortsätter. Andelen av
personalen som har heltidstjänst har ökat inom förvaltningen.
102
Verksamhet och uppdrag
Ledning och stab
Verksamheten omfattar förvaltningsledning och chefsstöd. Uppdraget är att leda, styra,
samordna och utveckla förvaltningen. Högkvalitativ och kostnadseffektiv samordning och
service från förvaltningen uppnås och därmed nås politiska mål.
Folkhälso- och barnkonventionsenhet
Enheten sorterar direkt under förvaltningschefen. Huvudansvaret är att samverka och
strukturera övergripande strategier och utveckla förebyggande och främjande metoder.
Delaktighet och inflytande är fokus. Visionen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för
social hållbarhet – jämlik och jämställd hälsa för alla i Karlskoga och Degerfors.
Kostverksamhet
Kostverksamheten lagar mat till förskolor, skolor och äldreomsorg inom Karlskoga och
Degerfors kommuner. I kommunerna är maten medel att nå god och jämlik hälsa. Måltiderna
skall utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt.
Den positiva matupplevelsen för varje gäst, är fokus.
Städverksamhet
Städverksamheten svarar för städservice till kommunernas kärnverksamheter som utbildning,
vård och omsorg samt andra kommunala verksamheter. Städverksamheten ska ge alla som
vistas i lokalerna en god inomhus- och arbetsmiljö.
Rent, snyggt och tryggt för de som vistas i lokalerna, är fokus.
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
135 451
135 799
139 607
137 517
138 577
79 688
79 401
81 245
81 245
81 245
-132 473
-133 689
-136 219
-135 739
-136 799
Nettokostnader
2 978
2 110
3 388
1 778
1 778
Nettobudget
2 394
2 110
3 388
1 778
1 778
-584
0
0
0
0
Kostnader
– varav personal
Intäkter
Resultat i förhållande
till budget
103
Analys av treårsbudget
Folkhälsonämnden gjorde ett överskott om totalt 1,1 mnkr för perioden 2011-2013, varav 480
tkr avsåg heltidsprojektet. Dessa har lyfts ur det totala resultatet för treårsbudgeten och flyttats
till 2015 års driftram. Kvarvarande resultat har förts med in i den nya treårsbudgeten enligt
gällande bestämmelser, totalt 320 tkr.
Från och med 2015 har driftbidrag för Drogfri skolavslutning, 75 tkr, tillkommit i den totala
driftramen för Folkhälsonämnden. Helårseffekt för 2014 års löneökningar är medräknade
2015-2017.
Prognosen för treårsperioden 2014-2016 är att Folkhälsonämnden gör ett nollresultat.
Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014
Ökad samverkan är nödvändigt för att klara kommunernas uppdrag i framtiden då
kommunernas resurser minskar. Att genomföra en plan för social hållbarhet – jämlik och
jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors är nödvändigt. Mångfald, nytänkande och
handling är ledord i arbetet.
Heltidsprojektet fortsätter under 2015. För att lyckas med heltider krävs dialog, kompromisser
och framför allt en vilja till förändring.
Kost- och städverksamheternas kvalitet och kostnadseffektivitet ska säkerställas genom att
utveckla jämförelser med andra.
Ett konstruktivt åtgärdspaket krävs för att minska kostnaderna för främst sjuklöner och
vikariekostnader i förhållande till budget 2015-2017 då sjukskrivningarna har ökat
oroväckande. Ett genomlysningsprojekt med anledning av ökade sjukskrivningar inom
städverksamheten har påbörjats och pågår till oktober 2014. Utifrån resultaten kommer åtgärder
vidtas under 2015.
Investeringsplan år 2015 - 2017 (tkr)
Fastställd enligt KF § 97
Resultat
2013
Plan
2014
Plan
2015
Plan
2016
Plan
2017
594
77
50
721
1 262
450
20
1 732
275
450
50
775
615
450
50
1 115
475
450
50
975
Investeringsprojekt
Köksutrustning
Städutrustning
Övriga investeringar
Summa
Kommentarer till investeringsplan
Under 2014 prioriterades fortsatt IT-uppbyggnad inom kost- och städverksamheterna samt
transportvagnar till kostverksamheten. För 2015-2017 kommer investeringar att genomföras
enligt upprättad investeringsplan, vilken är en sammanställning utifrån de investeringsbehov
förvaltningen analyserat i dagsläget. Förändringar mellan de olika projekten kan komma att
ske vid ändrade behov.
104
Folkhälsonämndens mål och mått
Medborgar-/brukarperspektiv
Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och
säker för alla.
Folkhälsonämndens mål
Mål 1.1 Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i
syfte att skapa trygghet och säkerhet.
Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa är inte bara hälsa på så
hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Folkhälsonämnden tar ur ett
folkhälsoperspektiv ansvar för att skapa ett tryggare och mer jämlikt och jämställt samhälle.
Att satsa på barn, unga och äldre leder till goda förutsättningar för folkhälsan och minskar
samhällskostnaderna på sikt. Folkhälsonämndens uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar
för att varje invånare ska kunna ta ansvar för sin hälsa och utveckling.
Mål 1.1 mäts genom
Styrmått 1.1.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga/Degerfors
(procent).
Utfall 2012
KGA
DFS-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
F 85, P 95
F 88, P 98
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
-
Målnivå 2017
F 83, P 96
F 79, P 96
Styrmått 1.1.2: Andel barn och unga i Karlskoga/Degerfors (skolår 8) som aldrig druckit alkohol.
Utfall 2012
KGA
F 65, P 60
DFS
F 80, P 69
Utfall 2013
F 66, P 62
Målnivå 2014
F 67, P 64
Målnivå 2015
F 86, P 93
Målnivå 2016
F 87, P 94
Målnivå 2017
F 88, P 95
F 80, P 70
F 80, P 71
F 87, P 81
F 88, P 82
F 89, P 83
Styrmått 1.1.3: Hur nöjda föräldrar är som deltar i tematiska föräldramöten (procent).
Utfall 2012
-
Utfall 2013
60 (NKI)
Målnivå 2014
80
Målnivå 2015
82
Målnivå 2016
84
Målnivå 2017
85
Styrmått 1.1.4: Andel nöjda ungdomar som deltagit i arrangemanget drogfri skolavslutning
(procent).
Utfall 2012
-
Utfall 2013
Målnivå 2014
Målnivå 2015
Nollmätning
F/P
Målnivå 2016
Målnivå 2017
105
Styrmått 1.1.5: Andel nöjda äldre som deltagit i aktiviteter med utgångspunkt i de fyra
hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande 59 (procent).
Utfall 2012
Utfall 2013
Målnivå 2014
Målnivå 2015
Nollmätning
Målnivå 2016
Målnivå 2017
Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala
verksamhetens kvalitet och service.
Folkhälsonämndens mål
Mål 2.1 Medborgarna/brukarna är sig nöjda med Folkhälsonämndens
verksamheters kvalitet och service.
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för
folkhälsan. Möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa.
Goda matvanor och bra inomhusmiljö är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning
för en positiv hälsoutveckling. Med utgångpunkt från behov säkerställs den enskildes möjligheter att
få stöd för hälsosamma val oavsett ålder och kön.
Mål 2.1 mäts genom
Styrmått 2.1.1: Andel elever som är nöjda med städningen av skoltoaletter i Karlskoga/Degerfors.
(procent) (andel mycket nöjda/ganska nöjda)
Utfall 2012
58 NKI
Utfall 2013
60 NKI
Målnivå 2014
75
Målnivå 2015
60
35
Målnivå 2016
40
Målnivå 2017
45
Styrmått 2.1.2: Andel förskolor som är nöjda med städningen i Karlskoga/Degerfors. (procent)
Utfall 2012
69 NKI
Utfall 2013
75 NKI
Målnivå 2014
95
Målnivå 2015
96
Målnivå 2016
96
Målnivå 2017
Styrmått 2.1.3: Andel nöjda matgäster (5 åringar) i förskolan i Karlskoga/Degerfors. (procent)
Utfall 2012
KGA
DFS
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
Nollmätning
Nollmätning
Målnivå 2015
75
75
Målnivå 2016
76
76
Målnivå 2017
77
77
Styrmått 2.1.4: Andel föräldrar som är nöjda med maten i förskolan i Karlskoga/Degerfors.
(procent)
Utfall 2012
KGA
72 NKI
DFS
72 NKI
Utfall 2013
76 NKI
Målnivå 2014
75
Målnivå 2015
75
Målnivå 2016
76
Målnivå 2017
77
76 NKI
75
75
76
77
59
De fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande:
• social gemenskap
• delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd
• fysisk aktivitet
• bra matvanor
60
Målnivå utifrån utfall 2014.
106
Styrmått 2.1.5: Andel nöjda matgäster (5 och 8) i skolan i Karlskoga/Degerfors. (procent)
Utfall 2012
KGA
39 NKI
DFS
39 NKI
Utfall 2013
54 NKI
Målnivå 2014
75
Målnivå 2015
61
45
Målnivå 2016
50
Målnivå 2017
55
54 NKI
75
45
50
55
Styrmått 2.1.6: Andel nöjda matgäster inom vård och omsorg i Karlskoga/Degerfors. (procent)
Utfall 2012
KGA
90 NKI
DFS
90 NKI
Utfall 2013
75 NKI
Målnivå 2014
95
Målnivå 2015
96
Målnivå 2016
97
Målnivå 2017
98
75 NKI
94
96
97
98
Styrmått 2.1.7: Andel unga medborgare (högstadie- och gymnasieålder) i Karlskoga/Degerfors
som är nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog. (procent)
Utfall 2012
KGA
36 (NKI)
DFS
36 (NKI)
Utfall 2013
74 NKI
Målnivå 2014
75
Målnivå 2015
76
Målnivå 2016
77
Målnivå 2017
78
74
75
76
77
78
Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande
insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga.
Folkhälsonämndens mål
Mål 3.1 Barn och unga i Karlskoga/Degerfors har jämlika och jämställda
uppväxtvillkor med skälig levnadsstandard.
Barns och ungas uppväxtvillkor och levnadsvanor präglas i tidig ålder. Att arbeta förebyggande är
ett sätt att minska framtida kostnader. Barn och ungas rättigheter är en viktig kommunal
angelägenhet. Detta gör att Barnkonventionen har en viktig roll i folkhälso- och barnrättsarbetet och
integreras i all verksamhet som berör barn och unga.
Folkhälsonämnden verkar för ökad jämlikhet och jämställdhet i hälsa och beaktar särskilt
minoriteters utsatthet samt arbetar för ökad jämställdhet mellan könen inom alla samhällsområden.
Mål 3.1 mäts genom
Styrmått 3.1.1: Antal feriepraktikanter med praktik inom folkhälsonämndens verksamheter.
(antal/år)
Utfall 2012
14
Utfall 2013
62
22
Målnivå 2014
14
Målnivå 2015
14
Målnivå 2016
14
Målnivå 2017
14
Styrmått 3.1.2: Andel feriepraktikanter som är nöjda med sin praktik inom folkhälsonämndens
verksamheter. (procent)
Utfall 2012
61
62
Utfall 2013
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Målnivå 2017
Målnivå utifrån utfall 2014.
Extra satsning ungdomsråd.
107
Styrmått 3.1.3: Andel ungdomar i Dansa Pausa som uppger att de mår bättre efter avslutat
deltagande i kommunens främjande och förebyggande insats. (procent) 63
Utfall 2012
Utfall 2013
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
75
Målnivå 2016
76
Målnivå 2017
77
Styrmått 3.1.4: Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom ramen för Rymden.
(procent)
Utfall 2012
Utfall 2013
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
95
Målnivå 2016
95
Målnivå 2017
95
Styrmått 3.1.5: Andel barn/unga som anger att de förbättrat sin emotionella hälsa efter avslutat
deltagande i Pinocchio inom Degerforsmodellen (riktat stöd ur förebyggande perspektiv. )
(procent) 64
Utfall 2012
100
Utfall 2013
100
Målnivå 2014
90
Målnivå 2015
90
Målnivå 2016
90
Målnivå 2017
90
Medarbetarperspektiv
Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Folkhälsonämndens mål
Mål 4.1 Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Ett hälsofrämjande arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor kan bidra till att minska
arbetsrelaterad ohälsa och sociala skillnader i hälsa. Folkhälsonämnden bidrar genom att främja en
god och hälsofrämjande arbetsmiljö med möjligheter till kompetensutveckling. Därmed gynnas
möjligheter till rekrytering av personal inom nämndens verksamhetsområden. Att skapa
förutsättningar för egen försörjning och ökad jämställdhet drivs genom heltidsprojektet. Därigenom
skapas förutsättningar för goda och tilltalande arbeten där man vågar, vill och kan arbeta heltid
under hela sin karriär i yrket.
Mål 4.1 mäts genom
Mål 4.1 mäts genom
Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent).
Utfall 2012
74
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
75
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
76
Målnivå 2017
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
79
Målnivå 2017
Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent).
Utfall 2012
78
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
78
63
Frågan ställs till deltagarna vid start och slut på terminen med frågan ”Hur mår du rent allmänt?”
Mäts genom SDQ-formulär som visar barnets upplevelse av huvud- och magvärk, oro, nedstämdhet,
nervositet, rädsla samt klängighet och ledsnad. Mätning görs kontinuerligt, men måttet bygger på de
barn som har avslutat sitt deltagande under mätåret. Det kan innebära att barnen har deltagit olika länge
i Pinocchio, barnets behov i hem och skola styr. Om inget barn är ”färdigt” att avsluta Pinocchio finns
ingen mätning. Mätning i november 2014
64
108
Styrmått 4.1.3: Andel medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent).
Utfall 2012
74
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
75
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
76
Målnivå 2017
Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100)
Utfall 2012
79
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
82
Målnivå 2015
83
Målnivå 2016
84
Målnivå 2017
Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100)
Utfall 2012
85
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
86
Målnivå 2015
87
Målnivå 2016
88
Målnivå 2017
Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0100)
Utfall 2012
85
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
86
Målnivå 2015
87
Målnivå 2016
88
Målnivå 2017
Styrmått 4.1.7: Andel medarbetare som arbetar heltid. (procent).
Utfall 2012
Tot 45
K 44, M 70
Utfall 2013
Tot 51
K 50, M 70
Målnivå 2014
Tot 65
K 65, M 65
Målnivå 2015
Tot 70
K 70, M 70
Målnivå 2016
Tot 72
K 72, M 72
Målnivå 2017
Tot 75
K 75, M 75
Utvecklingsperspektiv
Fullmäktigemål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt
hållbar utveckling.
Folkhälsonämndens mål
Mål 6.1 Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett
socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.
Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social
trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Hälsa uppmärksammas allt mer som
medel för ekonomisk tillväxt. Barnkonventionen ger en viktig plattform för att kunna ge alla barn och
unga en bra start i livet och utveckla samverkan kring barnets bästa. Folkhälsonämnden har därför
beslutat genomföra plan för social hållbarhet – jämlik och jämställd hälsa för Karlskoga och
Degerfors, där mångfald, nytänkande och handling bejakas.
Det ekologiska perspektivet är ramen för ett hållbart samhälle, ekonomin är medlet och det socialt
hållbara samhället är målet. Socialt hållbar utveckling handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt
och dynamiskt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
Mål 6.1 mäts genom
Styrmått 6.1.1: Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga/Degerfors, som anger att de mår mycket
bra/bra. (procent)
Utfall 2012
KGADFS-
Utfall 2013
-
Målnivå 2014
F 80, P 90
F 80, P 90
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
-
Målnivå 2017
F 75, P 87
F 76, P 82
109
Styrmått 6.1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga/Degerfors, som ser mycket ljust/ljust på
framtiden. (procent)
Utfall 2012
KGA
Utfall 2013
DFS
Målnivå 2014
F 85, P 89
Målnivå 2015
-
Målnivå 2016
-
Målnivå 2017
F 79, P 83
F 85, P 89
-
-
F 71, P 86
Styrmått 6.1.3: Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Karlskoga/Degerfors.
(kr/invånare och nöjdhetspoäng)
Utfall 2012
Utfall 2013
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Målnivå 2017
Styrmått 6.1.4: Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i
Karlskoga/Degerfors. (kr/invånare och nöjdhetspoäng)
Utfall 2012
Utfall 2013
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Målnivå 2017
Styrmått 6.1.5: Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Karlskogas/Degerfors verksamheter.
(kr/invånare och nöjdhetspoäng)
Utfall 2012
Utfall 2013
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Målnivå 2017
Målnivå 2016
20
Målnivå 2017
25
Styrmått 6.1.6: Andel inköpta ekologiska livsmedel (procent).
Utfall 2012
7,07
Utfall 2013
8,7
(1:a kvartalet)
Målnivå 2014
10
Målnivå 2015
15
Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort
Folkhälsonämndens mål
Mål 7.1 Folkhälsonämnden utvecklar och stärker arbetet med barnkonventionen
för att stödja barn och ungas lärande.
God hälsa är en viktig förutsättning för lärande. Satsningen på utbildning är ett av de främsta sätten
att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för alla barn. Att ge alla barn
och unga en bra start i livet är utgångspunkten för barnkonventionen. Att utveckla samverkan kring
barnets bästa stödjer lärandet. Att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen har
påverkan på samhällsekonomi, trygghet och social sammanhållning. Goda matvanor förebygger en
rad hälsoproblem. En kvalitetssäkrad lokalvård ger en hälsofrämjande och säker inre miljö.
Mål 7.1 mäts genom
Styrmått 7.1.1: Andel ungdomar i årskurs 8 i Karlskoga som trivs bra i skolan. (mycket bra/bra)
(procent) 65
Utfall 2012
KGA
F 96
P 99
DFS
Tot 88
F 83
P 89
65
Utfall 2013
F 96
P 99
Målnivå 2014
F 98
P 99
Målnivå 2015
F 98
P 99
Målnivå 2016
F 99
P 99
F 85
P 92
F 88
P 95
F 89
P 96
F 91
P 98
Målnivå 2017
Mäts via statistik från hälsosamtalen i årskurs 8.
110
Styrmått 7.1.2: Andel elever årskurs 7-9 som äter skollunch. (procent)
(antal ätande/inskrivna elever, höst- och vårtermin)
Utfall 2012
Utfall 2013
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Målnivå 2017
Styrmått 7.1.3: Andel elever i gymnasiet som äter skollunch. (procent)
(antal ätande/inskrivna elever, höst- och vårtermin)
Utfall 2012
Utfall 2013
Målnivå 2014
Nollmätning
Målnivå 2015
Målnivå 2016
Målnivå 2017
Nyckeltal
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 20111
148 496
109 282
39 214
149 255
109 383
39 872
148 300
108 000
40 300
2 528 904
1 969 299
559 605
2 581 732
2 009 339
572 393
2 523 682
1 925 159
598 523
Städkostnad (tkr)
varav Karlskoga
varav Degerfors
42 852
32 139
10 713
38 452
28 472
9 980
35 806
26 561
9 245
Kostkostnad (tkr)
varav Karlskoga
varav Degerfors
81 814
59 533
21 360
81 191
59 751
21 440
79 375
58 595
20 780
1,72
1,70
2,78
11,6 (2011)
13,9 (2011)
11,3 (2010)
13,3 (2010)
Volymer
Antal städtimmar per år
varav Karlskoga
varav Degerfors
Antal portioner
varav Karlskoga
varav Degerfors
Kostnader
Kvalitet
Svinn i kökens servering
(kg/100 portioner).
Barnfattigdomsindex 66
Karlskoga
Degerfors
66
Statistiken av barnfattigdomindex har en eftersläpning med två år. Det innebär att statistik som
publiceras 2013 speglar verkligheten 2011. Statistiken förnyas årligen och under hösten 2014 publiceras
statistik som speglar 2012.
111
Gymnasienämnden
Andel av kommunens
kostnad 10,8 %
Ordförande
Helena Frisk (S)
Förvaltningschef
Jan Strid
Sammanfattning
År 2015
Sett till helheten skattar Möckelngymnasiets elever sin skola högt. De trivs och känner sig
trygga samt upplever att de blir väl bemötta. Verksamheten behöver arbeta med elevers
upplevelse av att ha blivit diskriminerade, trakasserade eller kränkta. Varje elev som
upplever sig blivit utsatt är ett misslyckande för skolan. Ett utvecklingsarbete är igångsatt
och kommer att följas upp kontinuerligt. Gymnasieskolornas resultat ligger lågt i förhållande
till riket. Utvecklingsarbetet behöver fortsätta och bedrivas långsiktigt utifrån vetenskap och
beprövad erfarenhet. Gymnasiesärskolan kommer att ha flyttat all sin verksamhet hösten
2015. Gymnasiesärskolan kan då fördjupa sitt kvalitetsarbete. Vuxnas lärande är under
förnyande och ska tillsammans med andra förvaltningar genomföra de förändringar som
kommunledningarna beslutar om. Tillsammans med näringslivet ansöks det om nya
yrkeshögskoleutbildningar.
År 2016 - 2017
Utvecklingsarbetet med att säkerställa alla elevers lika rätt till god utbildning och
kunskapsutveckling i en trygg miljö fortsätter. För regionen är det viktigt att ha en
välfungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan av utbildning och
arbetskraft.
Verksamhet och uppdrag
Gymnasieskola
Möckelngymnasiet är ett samlingsnamn för fyra rektorsområden i Karlskoga och Degerfors.
Möckelngymnasiet erbjuder 14 nationella program samt fem introduktionsprogram.
Vuxnas lärande
Vuxnas lärande omfattar kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå,
Svenskundervisning för invandrare, högskoleutbildningar på distans, projekt inom
kompetensutveckling och Yrkeshögskoleutbildningar.
Gymnasiesärskola
Gymnasiesärskola finns i både Karlskoga och Degerfors och ingår i Möckelngymnasiet.
Gymnasiesärskolan erbjuder 5 nationella program samt individuellt program.
Även särvux och korttidstillsyn ingår i verksamheten.
112
Driftbudget 2015 - 2017 (tkr)
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
233 124
225 087
233 000
233 000
233 000
97 968
99 503
101 845
101 845
101 845
Intäkter
-80 574
-78 118
-78 563
-78 563
-78 563
Nettokostnader
152 550
146 969
154 437
154 437
154 437
Nettobudget
145 270
146 969
154 437
154 437
154 437
-7 280
0
0
0
0
Kostnader
– varav personal
Resultat i förhållande
till budget
Den preliminära ramen i planeringsförutsättningarna uppgick till 152 680 tkr. Denna ram har
justerats med Karlskogas del av 2014 års löneöversyn (1 757 tkr). Degerfors del av 2014 års
löneöversyn redovisas som en intäkt.
Ramen för 2015 och framåt anses vara tillräcklig för ett resultat i balans.
Analys av treårsbudget
För treårsperioden 2014-2016 förväntas gymnasienämnden, med hjälp av den höjda ramen från och
med 2015 samt överskottet från föregående treårsperiod, generera ett nollresultat.
Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014
Nämnden fortsätter arbetet med budgetprocessen i samrådet för gymnasiesamverkan för
Karlskoga och Degerfors kommuner. För nämnden är det viktigt att samrådet blir inblandat
tidigt i processen för att budgeten ska påverkas av de uppdrag nämnden får från stat och
kommuner. Det görs också en översyn över fördelning av internbudgeten, där elevantal
tydligare ska påverka den interna fördelningen i nämndens verksamheter. En komplettering av
den tidigare lokalutredningen ska göras tillsammans med Samhällsbyggnads- och Barn- och
utbildningsförvaltningen.
113
Investeringsplan år 2015 - 2017 (tkr)
Fastställd enligt KF § 97/2014
Resultat
2013
Plan
2014
Plan
2015
Plan
2016
Plan
2017
304
418
183
873
1 778
0
0
0
1 500
1 500
700
200
500
0
1 400
1 800
200
300
200
2 500
1 800
200
300
200
2 500
Investeringsprojekt
- IT-utrustning
- Möbler/inredning
- Pedagogisk utrustning
- Övriga inventarier
Summa
Kommentarer till investeringsplan
Den preliminära investeringsramen anses vara tillräcklig för att uppfylla de
investeringsbehov gymnasieförvaltningen har framgent.
Gymnasienämndens mål och mått
Medborgar-/brukarperspektiv
Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och
säker för alla.
Gymnasienämndens mål
Mål 1.1 Eleverna i gymnasienämndens verksamheter känner sig trygga i sin
utbildningsvardag
En trygg vardag är en förutsättning för elevens lärande. Skolan ska vara ett föredöme för hur man
arbetar så att ingen upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. All personal och alla elever
ska vara delaktiga i detta arbete. Andelen elever som upplever sig ha blivit utsatta för någon form av
kränkande behandling behöver minska.
Mål 1.1 mäts genom
Styrmått 1.1.1: Andel elever som känner sig trygga i Möckelngymnasiet (%) 67
Resultat
2011
-
Resultat
2012
93
Resultat
2013
92
Resultat
2014
94
Målnivå
2015
95
Målnivå
2016
97
Målnivå
2017
100
Styrmått 1.1.2: Andel elever som uppger att de aldrig har utsatts för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling i Möckelngymnasiet innevarande läsår (%)1
Resultat
2011
67
Resultat
2012
Av elever 70
Av personal
78
Resultat
2013
Av elever 70
Av personal
80
Resultat
2014
Av elever 71
Av personal
73
Målnivå
2015
Av elever 75
Av personal
80
Målnivå
2016
Av elever 80
Av personal
90
Målnivå
2017
Av elever 85
Av personal
100
Uppgiften hämtas ur den årliga brukarenkäten för Möckelngymnasiet
114
Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala
verksamhetens kvalitet och service.
Gymnasienämndens mål
Mål 2.1 Eleverna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom
gymnasienämndens verksamhetsområde
Eleverna är utgångspunkten för gymnasienämndens uppdrag. När eleverna är nöjda med
verksamhetens kvalitet och service är de våra bästa ambassadörer för verksamheten. I dagsläget är
andelen elever som inte är fullt nöjda med Möckelngymnasiets kvalitet alltför stor.
Mål 2.1 mäts genom
Styrmått 2.1.1: Andel 68 elever som är nöjda med Möckelngymnasiet som helhet (%)1
Resultat
2011
-
Resultat
2012
Nytt mått
Resultat
2013
Nytt mått
Resultat
2014
72
Målnivå
2015
75
Målnivå
2016
76
Målnivå
2017
77
Styrmått 2.1.2: Andel elever som är nöjda med bemötandet i gymnasienämndens verksamheter1
Resultat
2011
-
Resultat
2012
Nytt mått
Resultat
2013
Nytt mått
Resultat
2014
77
Målnivå
2015
80
Målnivå
2016
81
Målnivå
2017
82
Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande
insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga.
Gymnasienämndens mål
Mål 3.1 Alla elever i Möckelngymnasiet fullföljer sin utbildning
Framgång i skolarbetet är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och unga. Arbetslivet ställer
också högre formella krav på utbildning för att anställa. Andelen elever som får slutbetyg från
Möckelngymnasiet behöver öka.
Mål 3.1 mäts genom
Styrmått 3.1.1: Andel nybörjare i Möckelngymnasiet som får slutbetyg inom 4 år, totalt 69 (%)
Resultat
2011
K 71
D 81
Resultat
2012
K 74
D 76
Resultat
2013
K 74
D 72
Målnivå
2014
K 77
D 78
Målnivå
2015
K 79
D 79
Målnivå
2016
K 80
D 80
Målnivå
2017
K 81
D 81
68
Andel som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda
Hämtas ur Skolverkets databas ”Jämförelsetal”, ”Fullföljt program inom 4 år, totalt, andel (%) av
nybörjare i huvudmannens skolor”
69
115
Medarbetarperspektiv
Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma
möjligheter.
Gymnasienämndens mål
Mål 4.1 Medarbetarna i gymnasienämndens verksamheter känner stolthet och
har inflytande över sin vardag
Gymnasienämnden värnar om medarbetarnas arbetsmiljö. Att känna stolthet över sin arbetsplats är
viktigt för medarbetarnas arbetsmiljö och främjar verksamhetens kvalitet och konkurrenskraft.
Andelen medarbetare som är nöjda med sin arbetsplats behöver öka.
Mål 4.1 mäts genom
Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
59
Resultat
2013
-
Målnivå
2014
61
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
63
Målnivå
2017
-
Målnivå
2014
65
Målnivå
2015
-
Målnivå
2016
67
Målnivå
2017
-
Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
63
Resultat
2013
-
Utvecklingsperspektiv
Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas
Gymnasienämndens mål
Mål 5.1 Tillsammans med näringslivet bedriver gymnasienämnden utbildningar
inom Yrkeshögskolan som är viktiga för regionens kompetensförsörjning
En väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan av utbildning och
arbetskraft är viktig för sysselsättning och tillväxt. Antalet utbildningar som bedrivs på initiativ av
eller i samarbete med näringslivet bör öka.
Mål 5.1 mäts genom
Styrmått 5.1.1: Antalet utbildningar som bedrivs inom Yrkeshögskolan
Resultat
2011
1
Resultat
2012
1
Resultat
2013
1
Resultat
2014
2
Målnivå
2015
3
Målnivå
2016
3
Målnivå
2017
4
116
Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar
utveckling.
Gymnasienämndens mål
Mål 6.1 Gymnasienämnden bedriver sin verksamhet ansvarsfullt och
kostnadseffektivt
Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt, och resultatet ska kunna ses i relation till satsade
resurser. Många elever slutför inte sin gymnasieutbildning eller behöver fyra till sex år för att göra
detta. Att minska antalet felval och avhopp är ett prioriterat område.
Mål 6.1 mäts genom
Styrmått 6.1.1 Nämndens verksamhet bedrivs inom budgetramarna
Resultat
2011
0,0 %
Resultat
2012
+ 6,63 %
Resultat
2013
- 5,0 %
Målnivå
2014
0,0 %
Målnivå
2015
0,0 %
Målnivå
2016
0,0 %
Målnivå
2017
0,0 %
Målnivå
2016
K 4 434
D 4 500
Målnivå
2017
K 4 402
D 4 402
Styrmått 6.1.2: Undervisningskostnad per elev per betygspoäng 70
Resultat
2011
-
Resultat
2012
K 4 325
D 4 043
Resultat
2013
K 4 580
D 4 874
Målnivå
2014
K 4500
D 4 639
Målnivå
2015
K 4 467
D 4 568
Styrmått 6.1.3: Andel nybörjare i Möckelngymnasiet som får slutbetyg inom fyra år, totalt (%) 71
Resultat
2011
K 71
D 81
Resultat
2012
K 74
D76
Resultat
2013
K 74
D 72
Målnivå
2014
K 77
D 78
Målnivå
2015
K 78
D 79
Målnivå
2016
K 79
D 80
Målnivå
2017
K 80
D 81
Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort
Gymnasienämndens mål
Mål 7.1 Alla elever som studerar i gymnasienämndens verksamheter fullföljer sin
utbildning med goda resultat
Alla elevers lika rätt till god utbildning och kunskapsutveckling i en trygg miljö är vårt uppdrag.
Andelen elever som lämnar Möckelngymnasiet med goda kunskaper och förmågor och är väl rustade
för yrkeslivet eller högre studier behöver öka.
Mål 7.1 mäts genom
Styrmått 7.1.1: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter
avslutad utbildning i Möckelngymnasiet (%) 72
Resultat
2011
K 83
D 90
Resultat
2012
K 78
D 88
Resultat
2013
K 87
D 81
Målnivå
2014
K 88
D 83
Målnivå
2015
K 88
D 84
Målnivå
2016
K 88
D 85
Målnivå
2017
K 88
D 88
70
Kostnad för undervisning dividerat med genomsnittlig betygspoäng. Kostnaden avser kalenderåret
närmast före den termin slutbetygen sätts och hämtas från Kolada, N17010. Avser lägeskommun.
71
Hämtas ur Skolverkets databas ”Jämförelsetal”, ”Fullföljt program inom 4 år, totalt, andel (%) av
nybörjare i huvudmannens skolor”
72
Hämtas ur Skolverkets databas ”Jämförelsetal”, ”Grundläggande behörighet till universitet och
högskola, andel (%) av elever i huvudmannens skolor”
117
Styrmått 7.1.2: Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 73
Resultat
2011
K 13,0
D 14,6
Resultat
2012
K 12,9
D 13,8
Resultat
2013
K 13,3
D 12,5
Målnivå
2014
K 13,4
D 13,0
Målnivå
2015
K 13,5
D 13,2
Målnivå
2016
K 13,6
D 13,4
Målnivå
2017
K 13,7
D 13,7
Mål 7.2 Eleverna i gymnasienämndens verksamheter upplever ett reellt
inflytande över sitt lärande
Inflytande och delaktighet främjar lärande och måluppfyllelse. Andelen elever på Möckelngymnasiet
som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter behöver öka.
Mål 7.2 mäts genom
Styrmått 7.2.1: Andel elever i Möckelngymnasiet som upplever att lärarna tar hänsyn till deras
åsikter (%) 74
Resultat
2011
-
Resultat
2012
73
Resultat
2013
78
Resultat
2014
77
Målnivå
2015
78
Målnivå
2016
79
Målnivå
2017
80
Styrmått 7.2.2: Andel elever inom Vuxnas lärande som i kursutvärderingar uttrycker att de har
kunnat påverka sitt lärande 75 (%)
Resultat
2011
-
Resultat
2012
70
Resultat
2013
94
Resultat
2014
93
Målnivå
2015
94
Målnivå
2016
95
Målnivå
2017
95
Nyckeltal
Andel Karlskoga- och Degerforselever som
väljer Möckelngymnasiet för sin utbildning i
första hand 76 (%)
Andel Karlskoga- och Degerforselever som
söker teknisk eller naturvetenskaplig
gymnasieutbildning i första hand1 (%)
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
72,8
79
-
31
22
15
-
72
-
-
78
-
-
75
-
-
77
-
Hur många medarbetare som kan
rekommendera den egna arbetsplatsen
(procent)
Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet
(index 0-100)
Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste
chef (index 0-100)
Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i
styrningen på arbetsplatsen (index 0-100)
73
Hämtas ur Skolverkets databas ”Jämförelsetal”, ”Betygspoäng totalt i genomsnitt”. Avser
lägeskommun.
74
Uppgiften hämtas ur Möckelngymnasiets årliga brukarenkät
75
Hämtas ur kursutvärdering för Vuxnas lärande, andel som instämmer helt eller delvis.
76
Andel förstahandssökande från Karlskogas och Degerfors grundskolor vid den slutgiltiga
antagningen. Baseras på siffror från Gymnasieantagningen i Örebro.
118
Kommunala bolag
Karlskoga kommunhus AB
Ordförande
VD
Sven-Olov Axelsson
Christian Westas
Kort företags-/förbundsbeskrivning
Karlskoga Kommunhus AB är moderbolag till Karlskogahem AB och Karlskoga Energi och
Miljö AB. Bolaget har i övrigt ingen verksamhet.
Resultaträkning
Intäkter
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Kostnader
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Rörelseresultat
Ränteintäkter
Räntekostnader
Resultat efter finansiella poster
Skatt
Vinst
Avkastningskrav %
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-82
0
-1 562
0
0
0
-1 609
0
0
0
-1 609
0
0
0
-1 609
0
0
-82
-1 562
-1 609
-1 609
-1 609
18
-26 169
0
-25 588
0
-25 000
0
-25 000
0
-25 000
-26 233
-27 150
-26 609
-26 609
-26 609
5 830
0
0
0
0
-20 403
-27 150
-26 609
-26 609
-26 609
Balansräkning
119
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Eget kapital
- varav årets resultat
Avsättningar
Långfr skulder
Kortfr skulder
Summa skulder och eget kapital
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000
26 500
27 100
26 600
26 600
26 600
0
0
0
0
0
1 026 500 1 027 100 1 026 000 1 026 600 1 026 600
Bokslut
2013
423 446
-20 403
0
590 000
13 054
1 026 500 1
Budget
2014
Budget
2015
420 000
-27 150
0
590 000
17 100
027 100 1
420 000
-26 609
0
590 000
16 600
026 000 1
Bokslut
2013
Budget
2014
0
0
Budget
2016
Budget
2017
420 000
-26 609
0
590 000
16 600
026 000 1
420 000
-26 609
0
590 000
16 600
026 000
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
0
0
0
Investeringar
Inga investeringar i bolaget
Summa investeringar
120
Kassaflödesanalys
Bokslut
2013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansnetto
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för avsättningar
Justering för realisationsvinster/-förluster
Justering för övriga ej likviditetspåverkande
poster
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning förråd och varulager
Ökning/minskning kortsiktiga fordringar
Ökning/minskning kortsiktiga skulder
Medel från den löpande verksamheten
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
-26 233
-27 150
-26 609
-26 609
-26 609
-26 233
-27 150
-26 609
-26 609
-26 609
6 200
5 286
-14 747
0
0
-27 150
0
0
-26 609
0
0
-26 609
0
0
-26 609
0
0
0
0
0
26 500
16 500
27 150
27 150
26 609
26 609
26 609
26 609
26 609
26 609
1 753
0
0
0
0
-8 356
-6 603
-6 603
-6 603
-6 603
-6 603
-6 603
-6 603
-6 603
-6 603
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investering i materiella anläggningstillgångar
Investering i materiella anläggningstillgångar
(tidigare beslut)
Försäljning av materiella
anläggningstillgångar
Investering i immateriella
anläggningstillgångar
Försäljning av immateriella
anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella
anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Investeringsbidrag
Ökning av långfristiga fordringar
Minskning av långfristiga fordringar
Koncernbidrag
Medel från finansieringsverksamhet
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
-10 000
121
Karlskogahem AB
Ordförande
VD
Rolf Lindberg
Tf VD Anders Zetterblad
Bolagets fastighetsbestånd omfattar 2492 lägenheter och 144 lokaler. Förvaltad bostadsyta
uppgår till 169 085 kvm och lokalytan till 47 115 kvm. Uthyrningsgraden för bostäder är ca
97 % och för lokaler ca 95 %.
Resultaträkning
Intäkter
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Kostnader
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Rörelseresultat
Ränteintäkter
Räntekostnader
Resultat efter finansiella poster
Skatt
Vinst
Avkastningskrav %
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
189 564
252
197 928
0
205 594
0
209 323
0
213 123
0
0
0
0
0
0
-111 807 -111 560 -113 754 -116 030 -118 349
-23 508 -24 480 -24 970 -25 469 -25 979
-29 308 -30 020 -30 999 -31 654 -32 127
25 193
31 868
35 871
36 170
36 668
390
-18 630
150
-22 154
120
-20 886
120
-24 729
120
-27 773
6 953
9 864
15 105
11 561
9 015
0
0
0
0
0
6 953
3%
9 864
3%
15 105
3%
11 561
3%
9 015
3%
122
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Eget kapital
- varav årets resultat
Avsättningar
Långfr skulder
Kortfr skulder
Summa skulder och eget kapital
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
945 736 974 575 987 776 1 000 322 1 012 395
2 547
3 200
3 200
3 200
3 200
14 884
11 284
6 688
5 703
2 645
963 167 989 059 997 664 1 009 225 1 018 240
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
121 695 131 559 146 664
158 225
167 240
6 953
9 864
15 105
11 561
9 015
2 989
500
500
500
500
785 000 811 500 805 000
805 000
805 000
53 483
45 500
45 500
45 500
45 500
963 167 989 059 997 664 1 009 225 1 018 240
Investeringar
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Byggnader
Markanläggningar
Maskiner & inventarier
101 946
3 176
750
67 831
5 495
1 622
40 000
4 000
200
40 000
4 000
200
40 000
4 000
200
Summa investeringar
105 872
74 948
44 200
44 200
44 200
123
Kassaflödesanalys
Bokslut
2013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansnetto
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för avsättningar
Justering för realisationsvinster/-förluster
Justering för övriga ej likviditetspåverkande
poster
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning förråd och varulager
Ökning/minskning kortsiktiga fordringar
Ökning/minskning kortsiktiga skulder
Medel från den löpande verksamheten
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
6 953
29 308
-2 500
251
9 864
30 020
0
0
15 105
30 999
0
0
11 561
31 654
0
0
9 015
32 127
0
0
-41
0
0
0
0
33 720
0
622
10 023
44 365
39 884
0
-653
-10 473
28 758
46 104
0
0
0
46 104
43 215
0
0
0
43 215
41 142
0
0
0
41 142
-105 872
-74 948
-44 200
-44 200
-44 200
50 000
26 500
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investering i materiella anläggningstillgångar
Investering i materiella anläggningstillgångar
(tidigare beslut)
Försäljning av materiella
anläggningstillgångar
Investering i immateriella
anläggningstillgångar
Försäljning av immateriella
anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella
anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Investeringsbidrag
Ökning av långfristiga fordringar
Minskning av långfristiga fordringar
Medel från finansieringsverksamhet
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
-6 500
50 000
16091
42 591
-6 500
0
0
-11 507
-3 599
-4 596
-985
-3 058
26 390
14 883
14 883
11 284
11 284
6 688
6 688
5 703
5 703
2 645
124
Karlskoga Energi och Miljö AB
Ordförande
VD
Göran Ståhlberg
Jens Isemo
Kort företags-/förbundsbeskrivning
Koncernen består av moderbolaget Karlskoga Energi & Miljö AB med dotterbolagen
Karlskoga Elnät AB, som tillhandahåller nättjänster med stöd av leveranskoncession för
område, Karlskoga Kraftvärmeverk AB, som producerar och levererar el, ånga och
fjärrvärme, Karlskoga Miljö AB, som tillhandahåller vatten och avlopp samt avfalls- och
deponitjänster, och Karlskoga Stadsnät AB, som tillhandahåller bredbandstjänster.
Dessutom finns Karlskoga Vattenkraft AB innehållande 24 vattenkraftverk som producerar
miljövänlig el. Biogasbolaget producerar fordonsgas och ägs till hälften.
Resultaträkning
Intäkter
Nettoomsättning
Övriga intäkter
Kostnader
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Bokslut
2013
Budget
2014
464,8
5,9
497,7
-119,5
-107,6
-105,1
-78,6
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
-324,3
-84,2
Rörelseresultat
59,9
89,2
Ränteintäkter
Räntekostnader
1,4
-22,1
-20,4
Resultat efter finansiella poster
39,2
68,8
63,5
67,7
67,7
-9,1
-15,1
-14,0
-14,9
-14,9
30,1
53,7
49,5
52,8
52,8
Skatt
Vinst
Avkastningskrav %
125
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Eget kapital
- varav årets resultat
Avsättningar
Långfr skulder
Kortfr skulder
Summa skulder och eget kapital
Bokslut
2013
Budget
2014
1 365,4
123,0
0,0
1 488,4
1341,4
105,0
0,0
1 446,4
Bokslut
2013
Budget
2014
517,9
30,1
196,2
600,0
174,3
1488,4
576,7
53,7
200,1
600,0
69,6
1446,4
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Investeringar
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
488,3
95,6
95,0
95,0
95,0
- per bolag/-per slag
Summa investeringar
126
Kassaflödesanalys
Bokslut
2013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansnetto
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för avsättningar
Justering för realisationsvinster/-förluster
Justering för övriga ej likviditetspåverkande
poster
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning förråd och varulager
Ökning/minskning kortsiktiga fordringar
Ökning/minskning kortsiktiga skulder
Medel från den löpande verksamheten
39,2
78,6
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
68,8
84,2
63,5
87,0
67,7
91,0
67,7
95,0
-1,9
-0,8
115,1
2,3
-12,9
-17,3
87,2
153,0
150,5
158,7
162,7
153,0
150,5
158,7
162,7
Investering i materiella anläggningstillgångar
Investering i materiella anläggningstillgångar
(tidigare beslut)
Försäljning av materiella
anläggningstillgångar
Investering i immateriella
anläggningstillgångar
Försäljning av immateriella
anläggningstillgångar
-188,8
-95,6
-95,0
-95,0
-95,0
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella
anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
-362,8
-95,6
-95,0
-95,0
-95,0
-25,0
-25,0
-25,0
INVESTERINGSVERKSAMHET
0
2,1
61,2
-488,3
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Investeringsbidrag
Ökning av långfristiga fordringar
Koncernbidrag
Medel från finansieringsverksamhet
-33,0
317,0
-27,0
-27,0
-20,0
-45,0
-20,0
-45,0
-20,0
-45,0
ÅRETS KASSAFLÖDE
-84,1
30,4
10,5
18,7
22,7
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
21,3
-62,8
-62,8
-32,4
-32,4
-21,9
-21,9
-3,2
-3,2
19,5
350,0
127
Övriga bolag
Karlskoga Näringsliv & Turism
Ordförande
VD
Anne Marie Alanen
Jyri Jöe
Kort företags-/förbundsbeskrivning
Ändamålet med bolaget verksamhet är att
• Stimulera, stärka och stödja näringsliv och handel samt öka tillväxt och nyetablering
inom alla kategorier
• Verka för ett långsiktigt engagemang tillsammans med alla utbildningar i ett flertal
tillväxtprojekt
• Utveckla besöksnäringen i samverkan med företag, aktiva organisationer och
myndigheter.
Ekonomi
(tkr)
Omsättning
2013
Resultat efter finansiella poster
-159
Balansomslutning
1753
Soliditet (%)
Investeringsplan
(tkr)
Per bolag/objekt
2014
2015
2016
2017
2014
2015
2016
2017
0
27,6 %
2013
Per bolag/objekt
Per bolag/objekt
Per bolag/objekt
Inga uppgifter har inkommit från bolaget.
Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv
128
Parkeringsbolaget Råkan
Ordförande
VD
Anders Ohlsson
Stig Rengman
Kort företags-/förbundsbeskrivning
Parkeringsaktiebolaget Råkan tillhandahåller över 300 parkeringsplatser i centrum, bland
annat över 200 på takparkering av Kulanhuset.
Ekonomi
(tkr)
Omsättning
2013
2014
2015
2016
2017
849
790
790
790
790
Resultat efter finansiella poster
-45
4
4
4
4
Balansomslutning
228
220
220
220
220
37
40
40
40
40
2013
2014
2015
2016
2017
0
0
0
0
0
Soliditet (%)
Investeringsplan
(tkr)
Inga investeringar i bolaget
Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv
129
Övriga nämnder och förbund
Bergslagens Räddningstjänst
Ordförande
VD
Göran Ståhlberg
Anders Nilsson
Kort företags-/förbundsbeskrivning
Bergslagens Räddningstjänst bildades 1997. I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna
Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska
utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och
tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden,
jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder
från och till de närliggande Dalafjällen.
Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en
sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta
målsättning är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att
konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt.
Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra i
förhållandet till risker och olyckor som de kan utsättas för samt känna förtroende för
Brt som organisation. För att Brt ska kunna medverka till att skapa ett samhälle där
olyckor som påverkar människor, egendom och miljö minskas, måste olycksriskerna
identifieras och kommuninnevånarna medvetandegöras om dessa risker.
Ekonomi
(tkr)
Omsättning
Resultat efter finansiella poster
Balansomslutning
2013
2014
2015
2016
2017
15 453
13 684
13 844
14 004
14 166
3307
0
0
0
0
178 425
173 375
175 846
178 988
182 135
2013
2014
2015
2016
2017
4 786
14 576
4 550
4 550
4 550
Soliditet (%)
Investeringsplan
(tkr)
Per bolag/objekt
Per bolag/objekt
Per bolag/objekt
Per bolag/objekt
130
Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv
Verksamheten är organiserad utifrån antaget handlingsprogram med därtill hörande
ekonomisk plan för perioden 2012-2015. Under 2015 kommer nytt handlingsprogram att
utarbetas för perioden 2016-2019. Verksamheten styrs även av medlemskommunerna
antagen förbundsordning.
131
Administrativ nämnd - lönenämnd östra Värmland
Ordförande
Verksamhetschef
Anne-Marie Walloch
Charlotte Rolfsson
Kort nämndbeskrivning
Den administrativa nämnden är en gemensam nämnd för Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad
och Storfors och värdkommun är Kristinehamn. Nämndens verksamhet avser idag
löneadministration. Samtliga kommuner lämnar ett årligt bidrag till den gemensamma
nämndens verksamhet som skall täcka nämndens kostnader.
Ekonomi
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
4 849
5 027
5 027
5 027
5 027
– varav personal
0
0
0
0
0
Intäkter
0
0
0
0
0
Nettokostnader
4 849
5 027
5 027
5 027
5 027
Nettobudget
4 849
5 027
5 027
5 027
5 027
0
0
0
0
0
Kostnader
Resultat i förhållande
till budget
Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv
Budgeten för den administrativa nämnden i sin helhet är fastställd för år 2015 men
fördelningsnyckeln, som styr det bidrag som varje kommun skall betala, är dock ännu inte
fastställd. Detta görs innan årets slut. Budgetram för åren 2015-2017 är därför densamma
som för år 2014.
132
Östra Värmlands Överförmyndarnämnd
Ordförande Inga-Lill Röhr
Kort nämndbeskrivning
Kristinehamns kommun ansvarar för den gemensamma överförmyndarnämnden som
omfattar Karlskoga, Kristinehamn, Degerfors, Filipstad och Storfors. Nämnden ska i första
hand ha tillsynen över personer som är ställföreträdare till underåriga eller hjälpbehövande
personer. Överförmyndarnämnden medverkar till att det finns god man, förvaltare eller
förordnad förmyndare för den som har behov av detta. Nämnden beslutar också om arvode
för dessa. Nämnden hanterar även frågor för ensamkommande asylsökande barn och
ungdomar.
Ekonomi
Bokslut
2013
Budget
Budget
Budget
Budget
2014
2015
2016
2017
Kostnader
5 107
5 147
5 140
5 140
5 140
– varav personal
3 608
3 491
3 568
3 568
3 568
-2 055
-2 239
-2 232
-2 232
-2 232
Nettokostnader
3 052
2 908
2 908
2 908
2 908
Nettobudget
2 678
2 908
2 908
2 908
2 908
-374
0
0
0
0
Intäkter
Resultat i förhållande
till budget
Ekonomi- och verksamhetsplan
133