Samrådsredogörelse för
Samrådsredogörelse för Fördjupad översiktsplan för Nässjö stad Antagen 2015-06-10 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Parallellt arbete med flera planer 3. Tillvägagångssätt 4. Inkomna synpunkter 4.1 Statliga myndigheter och bolag 4 5 6 7 8 4.1.1 Försvarsmakten 4.1.2 Höglandets kommunalförbund 4.1.3 Jönköpings kommun 4.1.4 Länsstyrelsen i jönköping 4.1.5 Region jönköping 4.1.6 Tekniska servicenämnden 4.1.7 Trafikverket 4.1.8 Socialförvaltningen 4.1.9 Vaggeryds kommun 4.1.10 Vetlanda kommun 8 8 8 9 14 16 16 19 19 19 4.2 Politiska partier 19 4.3 Föreningar 28 4.4 Privatpersoner 29 4.2.1 Kristdemokraterna 4.2.2 Miljöpartiet de gröna i Nässjö 4.2.3 SAFE 4.3.1 HSB brf Mården 4.3.2 Handskeryds Motionsspårförening 4.4.1 Anonym 1 4.4.2 Anonym 2 4.4.3 Anonym 3 4.4.4 Christer Andersson 4.4.5 Ruben Albertsson 4.4.6 Robert Biversten 4.4.7 Tomas Brantryd 4.4.8 Lars-Göran Ek 4.4.9 Tommy Friman 4.4.10 Veronica Grönte 4.4.11 Jonathan Hjorth 4.4.12 Ulf Magnusson 4.4.13 Ingela och Leif Sundell 4.4.14 Lars-Gunnar och Marianne Svendsén 4.4.15 Conny och Tordis Tingstedt 2 Innehåll 19 20 24 28 28 29 29 29 30 33 37 37 38 40 40 40 41 42 43 44 Innehåll 5. Medborgardialog 44 5.1.1 Biblioteket 5.1.2 Simhallen 5.1.3 Ica Kvantum 45 46 47 5.1 Drop in-samråd 45 5.2 Samråd med elever 48 6. Avslutning 7. Förslag till revideringar 8. Fortsatt arbete 54 55 55 5.2.1 Bostäder 5.2.2 Sjöarna och stadsparken 5.2.3 Stortorget 5.2.4 Köpmansgatan 5.2.5 Affärer och verksamheter 5.2.6 Sport och fritid 5.2.7 Vägar, gång- och cykelvägar 5.2.8 Stationsområdet/västra staden 5.2.9 Bussar 5.2.10 Stadskärnan 5.2.11 Övrigt Innehåll 48 49 50 50 50 50 51 52 53 53 54 3 1. Sammanfattning Ett förslag till ny fördjupad översiktsplanen har varit ute på samråd. Under samrådstiden har 29 synpunkter lämnats in som berör den fördjupade översiktsplanen. Arbetet med planen har samordnats processmässigt och tidsmässigt med tekniska serviceförvaltningens gång- och cykelvägsplan samt kommunledningskontorets stadskärnevision. Vissa synpunkter berör flera planer och har därför fördelats på de olika planerna/förvaltningarna. De synpunkter som berör någon annan plan än den fördjupade översiktsplanen har vidarebefordrats till den förvaltning som berörs av synpunkten. Under samrådstiden har planen ställts ut på Träcentrum, Stadsbiblioteket, Medborgarkontoret och Simhallen. Annonsering om att planen har varit ute på samråd har satts in i tidningen Smålands dagblad, på kommunens hemsida samt på Facebook. Två affischer har satts upp i Loketgallerian. På utställningsplatsen har man kunnat läsa den fördjupade översiktsplanen, gång- och cykelvägsplanen samt en sammanfattande broschyr. Synpunkter har kunnat läggas i en insamlingsbox. Områden/aspekter som diskuterats är bland annat området kring Handskerydssjön, Västra staden, Gamlarps industriområde, verksamhetsområdet vid Höregölen samt norr och söder om Sörängsrondellen, Kv Ärlan, Åkraberget, Södra vägen samt den diagonala väg som ska förbättra förbindelsen mellan Rv 32 och E4an, trafiklösningen och barriärerna i centrum. Vid sidan av utställningen har en medborgardialog ägt rum som har bestått av drop in-samråd samt gruppvisa worksshops med gymnasieelever samt elever från SFI. De flesta synpunkterna berör stadskärnan och gång- och cykelvägar. Flera synpunkter lyftes fram som berörde stadsparken och Ingsbergssjön samt stationsområdet och utvecklingen av västra staden. Flera av de synpunkter som har lämnats in har lett fram till förslag på revideringar av planen. 4 Sammanfattning 2. Parallellt arbete med flera planer Syftet med de tre planerna är att de ska komplettera varandra. I den här samrådsredogörelsen bemöts de yttranden som berör den fördjupade översiktsplanen. Samtliga yttranden har delats upp och fördelats till respektive plan och lämnats till ansvarig förvaltning som sedan arbetar med frågorna. Vid sidan av samrådstiden för den fördjupade översiktsplanen har en medborgardialog ägt rum. De synpunkter som kommit fram där redovisas under kapitel 5 Medborgardialog. För framtagande av den fördjupade översiktsplanen ansvarar samhällsplaneringsnämnden, för gång- och cykelvägsplanen ansvarar tekniska servicenämnden och för stadskärnevision 2.0 ansvarar kommunstyrelsen. Den fördjupade översiktsplanen och stadskärnevisionen antas ytterst av kommunfullmäktige medan gång- och cykelvägsplanen antas av tekniska serviceförvaltningen. Fördjupad översiktsplan 2013, Stadskärnevisionen 2.0, Gång- och cykelvägsplan 2014 Parallellt arbete med flera planer 5 3. Tillvägagångssätt Den fördjupade översiktsplanen är indelad i två delar, där den ena delen redogör för Nässjö stads förutsättningar medan den andra delen redogör kommunens viljeinriktning, det vill säga hur mark och vatten ska användas på bästa sätt. Planen har varit ute på samråd mellan den 8 december 2014 och den 13 februari 2015. Information om att planen har varit ute på samråd har publicerats i tidningen Smålands dagblad, på kommunens hemsida samt på Facebook. Två affischer har satts upp i Loketgallerian, i Nässjös stadskärna. Ett särskilt utskick har gjorts till berörda myndigheter, föreningar och organisationer. Planen har ställts ut på Träcentrum, Simhallen, Stadsbiblioteket, på kommunens anslagstavla (som finns i stadshuset) samt på Medborgarkontoret. Nedan visas en bild på det utställningsplankat som suttit uppe på Simhallen, i Stadsbiblioteket, på Träcentrum och på Medborgarkontoret. På utställningsplankatet har man kunnat läsa om den fördjupade översiktsplanen samt gång- och cykelvägsplanen. Vid sidan av dem har man kunnat ta del av en sammanfattande broschyr samt kunnat lämna sina synpunkter i en låda. Lådan har tömts och broschyrer har fyllts på vid jämna mellanrum under samrådstiden. Den sammanfattande broschyren har funnits och finns tillgänglig på kommunens hemsida tillsammans med samtliga planhandlingar. Synpunkter som har kommit in efter samrådstiden slut har samlats ihop och fördelat till respektive plan, stadskärnevisionen, gång- och cykelvägsplanen samt den fördjupade översiktsplanen. Inkomna synpunkter samt föreslagna revideringar av planen har diskuterats inom arbetsgrupp, styrgrupp och referensgrupp. Vid sidan av utställningen har en särskild medborgardialog hållits som ett sätt att nå ut till fler samhällsgrupper och på så sätt skapa en mer legitim plan. Medborgardialogen har bestått av drop in-samråd och samråd med gymnasieklasser samt en SFI-klass (svenska för invandrare). Hur medborgardialogen gått till redogörs i kapitel 5 Medbordardialog. De synpunkter som berör den fördjupade översiktsplanen har kommenterats i samrådsredogörelen. Bland yttrandena som bemöts i samrådsredogörelsen finns det yttranden som även berör de andra planerna. Ett par yttranden som inte berör någon av planerna har även kommenterats. 6 Utställningsmonter på Träcentrum. Tillvägagångssätt 4. Inkomna synpunkter Under samrådstiden för gång- och cykelvägsplanen, stadskärnevisionen och den fördjupade översiktsplanen så har 45 yttranden kommit in, antingen via post eller via e-mailadressen framtidastad@ nassjo.se, som användes under samrådet. 29 yttranden berör den fördjupade översiktsplanen, 12 yttranden berör enbart stadskärnevisionen och fyra yttranden berör enbart gång- och cykelvägsplanen. Några av de inkomna yttranden som berör den fördjupade översiktsplanen berör delvis även stadskärnevisionen och gång- och cykelvägsplanen. Yttranden som inte berör den fördjupade översiktsplanen har vidarebefordrats till ansvarig förvaltning, det vill säga kommunledningskontoret eller tekniska serviceförvaltningen. De yttranden som redogörs har inte ändrats till sitt innehåll men enstaka språkliga korrigeringar har gjorts. Rubriker har plockats bort och styckeindelningen har ändrats. Nedan redovisas samtliga som har lämnat ett yttrande som helt eller delvis berör den fördjupade översiktsplanen. Ett par yttranden som inte rör någon av planerna redovisas. Synpunkterna har delats in i statliga myndigheter och bolag, politiska partier, föreningar och privatpersoner. 1. Statliga myndigheter och bolag Försvarsmakten Höglandets kommunalförbund Jönköpings kommun Länsstyrelsen i Jönköpings län Region Jönköping Socialförvaltningen Tekniska servicenämnden Trafikverket Vaggeryds kommun Vetlanda kommun 2. Politiska partier Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna i Nässjö SAFE 4. Privatpersoner Anonym 1 Anonym 2 Anonym 3 Christer Andersson Conny och Tordis Tingstedt Jonathan Hjorth Lars-Gunnar och Marianne Svendsén Lars-Göran Ek Leif och Ingela Sundell Robert Biversten Ruben Albertsson Tomas Brantryd Tommy Friman Ulf Magnusson 3. Föreningar HSB brf Mården Handskeryds motionsspårsförening Inkomna synpunkter 7 4.1 Statliga myndigheter och bolag 4.1.1 Försvarsmakten Kommunens bemötande Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. 4.1.2 Höglandets kommunalförbund Höglandets kommunalförbund har inte några synpunkter på förslaget till den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad. 4.1.3 Jönköpings kommun Nässjö kommun har nu en fördjupad översiktsplan för Nässjö stad på samråd och Jönköping kommun ges möjlighet att lämna synpunkter. Planen redovisar kommunens viljeinriktning för en god framtidsplanering angående boende, handel, service, verksamhetsområden, kommunikationer, grönstruktur och en hälsosam miljö. Av planförslaget framgår att Nässjö kommun har ungefär samma syn på planering och stadens utveckling som Jönköpings kommun har. Man lägger vikt på följande frågor: att locka nya kommuninvånare, betydelsen av att kunna erbjuda olika sorters boende, en utveckling av stadskärnan, förtätning av bebyggelsen, att kunna erbjuda mark för ett brett näringsliv, utveckling av handel och service, att vidareutveckla de gröna och blå stråken, en satsning på gång, cykel och allmänna kommunikationer, trafiksäkerhet samt en trygg och säker miljö. Planförslaget tar inte särskilt upp mellankommunala frågor, men förslaget medger fortsatt samverkan mellan kommunerna i gemensamma frågor. Jönköpings kommun har inga önskemål om förändringar i Nässjös fördjupade översiktsplan. Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s barnkonvention om barns rättigheter. Motivering: Ärendet berör inte någon av artiklarna 2, 3, 6 eller 12 i barnkonventionen. Stadsbyggnadsnämndens presidium har beslutat att delegera detta ärende till förvaltningen för yttrande. 8 Noteras. Inkomna synpunkter 4.1.4 Länsstyrelsen i jönköpings län Det är en mycket väl genomarbetad och innehållsrik fördjupad översiktsplan över Nässjö stad. Planen innehåller många genomtänkta åtgärder och förslag på utvecklingsmöjligheter och är sammanlänkad med många av kommunens visioner och planer. Utifrån miljömålet God bebyggd miljö är utvecklingsförslagen av stor betydelse och om dessa förslag läggs ihop kan de gemensamt sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling av Nässjö stad. Exempelvis är en centralt belägen dagligvaruhandel positivt för att utveckla en modern långsiktigt hållbar stad både för nästkommande år och i ett långt perspektiv. Många av förslagen för bland annat boende, handel, kommunikationer, grönstruktur, miljö och klimat är i samma anda. Att lyfta fram och förtydliga detta inledningsvis i den fördjupade översiktsplanen som en strategisk målbild skulle vara en styrka för planen. Den planerade Europabanans och Götalandsbanans exakta dragning kommer att påverka den framtida funktionen för de järnvägar som idag berör Nässjö. Det påverkar även uppgraderingen av ännu ej elektrifierade sträckor. Ytterligare två stickspår kommer att elektrifieras år 2017 i området vid Höregölen, efter avslutad sanering år 2016. Trafikverket har inga planer på att avveckla spårområdet vid Höregölen och bedömer att området eventuellt kan behövas för att ersätta uppställningsspår och stickspår väster om järnvägsstationen när området utvecklas. På de platser kommunen avser att förtäta i närheten av järnvägen behöver underlag tas fram som redovisar påverkan på riksintresset. När lokaliseringsutredningen för de nya stambanorna är avslutad behöver Trafikverket tillsammans med kommunen göra en åtgärdsvalsstudie för Nässjö stationsområde med anslutande järnvägsspår. Det positiva som länsstyrelsen noterar lyfts fram tydligare vid revideringen av planen. Verksamhetsområdet är i första hand tänkt för järnvägsrelaterad verksamhet och spår. Det finns därför ingen direkt konflikt mellan Trafikverkets planer för området och kommunens utpekande. Det utpekade verksamhetsområdet vid Höregölen minskas något och dess syfte tydliggörs i planen. Det är angeläget att arbetet med åtgärdsvalsstudien kommer igång så fort som möjligt, så att arbetet med att utveckla Nässjö stad kan fortsätta. Särskilt angeläget är det med hänsyn till projektet Västra staden och möjligheten till gångväg runt Runnerydssjön. 9 4.1.4 Länsstyrelsen i jönköpings län De planerade bostads- och verksamhetsområden som ska ansluta till riksväg 31/40 måste inför planläggning prövas med hänsyn till framkomligheten på riksvägen. Nässjö stad ligger med god marginal under miljökvalitetsnormerna för luft. Det är viktigt att inte bara se luftkvalitet utifrån miljökvalitetsnormerna utan att även ställa upp mål för att uppnå bättre luftkvalitet. Se vidare under rubriken Miljömål. Kommunens bemötande Nässjö stad förutsätts kunna växa på det sätt som beskrivs i översiktsplanen, i förekommande fall med anslutning till riksväg 31/40. Översiktsplanen verkar i sin helhet för en reducering av transportarbetet och avlastning av centrum. Den fördjupade översiktsplanen informerar om de tre vattendrag som omfattas av reglerna för miljökvalitetsnormer och som riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Det redovisas flera åtgärder, särskilt kopplat till dagvattenhantering, som bidrar till att säkerställa att MKN följs. Att kommunen vill att vattnet i staden ska vara en framtida resurs ger förutsättning för att stärka vattenfrågorna. I den fördjupade översiktsplanen finns ställningstaganden om god ljudmiljö i staden. I kommande planarbete av bostäder i de centrala delarna av staden behöver det göras bullerutredningar och trafikanalyser i bullerutsatta områden. Bullerutsatta stadsmiljöer är till exempel kvarteret Segheten och bakom tågstationen. Den fördjupade översiktsplanen påtalar att kommunen ska göra en särskild riskbedömning inom ramen för planarbetet i kommande detaljplaner med 10 Noteras och sker i detaljplanearbetet. Inkomna synpunkter 4.1.4 Länsstyrelsen i jönköpings län Kommunens bemötande När det gäller räddningstjänst är det viktigt att vatten för brandsläckning dimensioneras tillräckligt. Den alternativa åtgärden som beskrivs i planen, att använda tankbilar istället för brandposter inom adekvata avstånd, är ett alternativ som ska användas restriktivt vid bedömningar av lokalisering av ny bebyggelse. Det noteras och det är något som beslutas i samråd med räddningstjänsten. bostäder eller där många människor vistas. Med tanke på att den fördjupade översiktsplanen föreslår utbyggnadsområden intill järnvägen kan det vara fördelaktigt att ta fram ett bättre underlag redan i översiktsplanen som redovisar omfattningen av farligt godstransporter och vilka ämnen det gäller. Det underlättar för kommande riskanalyser vid detaljplaneläggning att det finns ett enhetligt underlag att utgå ifrån. Det är också lämpligt att påtala att bostäder, skolor, varuhus eller lokaler där många människor uppehåller sig helst inte ska uppföras i närheten av riskobjekt. Planen kompletteras med generella uppgifter kring farligt godstransporter. Denna och andra typer av riskfaktorer kan dock ändras relativt snabbt och nytt underlag och värdering av risker måste vid behov alltid tas fram i detaljplane- och bygglovsskedet. Översvämningsrisker för dagvatten till en följd av ett förändrat klimat framställs på ett ingående sätt i planen och områden som är problematiska presenteras på en informativ karta i planen. Dagvattenanläggningar som ska göra samhället mindre sårbart finns också visualiserat på en karta. I den fördjupade översiktsplanen hänvisas till kommunens VA-plan. Det kommer att vara nödvändigt att genomföra de åtgärder som finns i VA-planen för att kunna bygga ut i enlighet med planförslaget i de översvämningskänsliga områdena. Den fördjupade översiktsplanen konstaterar att Nässjö stads geografika läge kommer att innebära högre temperaturer och fler kraftiga regn. En redovisning av geotekniska förhållanden och eventuella geotekniska riskfaktorer, helst på en karta, behöver redovisas för att kunna utesluta risk för ras, skred och erosion. Vid upprättandet av planer ska markens lämplighet bedömas med hänsyn till geotekniska säkerhetsfrågor, förväntade klimatförändringar, omgivningspåverkan samt utifrån grundläggningsförutsättningar. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras med uppgifter om geotekniska riskfaktorer. Inkomna synpunkter 11 4.1.4 Länsstyrelsen i jönköpings län Kommunens bemötande Det finns vilja att minska koldioxidutsläpp genom att planera för en stadsutveckling som prioriterar gångoch cykel, kollektivtrafik, förtätning, centralt placerad dagligvaruhandel/externhandel, centralt tillgängliga allmänna målpunkter, hänsynstagande till risker och klimatanpassning av samhället. Kommunen tar även fasta vid att Nässjö stad ska vara en stad för alla och ha god tillgänglighet och därmed skapa en långsiktigt hållbar stad socialt och miljömässigt. För att uppnå miljömålet frisk luft ställs högre krav än för miljökvalitetsnormer för luft. Planen visar på förslag att till exempel minska biltrafiken i de centrala delarna och plantera grönska utmed trafikleder. De här förslagen bidrar till en bättre luftkvalitet och bättre hälsa vilket medverkar till att uppnå miljömålet för frisk luft. Miljömålets nivåer bör också framgå av översiktsplanen. Nivåerna för miljömålet frisk luft specificeras i planen. Det är positivt att kommunen planerar med framförhållning för värmeböljor för att säkra platser med skugga på skolgårdar men det skulle vara bra om det även inkluderade andra offentliga platser. Kommunens ställningstagande när det gäller att skapa en hållbar samhällsutveckling har goda intentioner. Färdigställande av Södra vägen är en åtgärd som kan förbättra bland annat framkomligheten, säkerheten, luftkvaliteten och mängden koldioxidutsläpp. Att även ha med sig i planeringen är att färdigställande av Södra vägen troligtvis kommer att öka biltrafiken vilket kommer att påverka utsläppsnivåerna. Noteras. Den fördjupade översiktsplanen slår fast att kommunen ska arbeta med den gröna strukturen i staden och påtalar attraktivitet och kulturhistoriska värden. Det finns anledning att integrera kultur- och naturmiljöperspektiv i avsnittet om grönstruktur eftersom kulturhistoriska perspektiv kan identifiera strukturella drag i stadsbilden som kan sammanlänka grönområden i staden. Det ses över om det går att förtydliga integreringen av kultur- och naturmiljöperspektiven i avsnittet om grönstruktur. 12 Inkomna synpunkter 4.1.4 Länsstyrelsen i jönköpings län Kommunens bemötande Den fördjupade översiktsplanen lyfter kulturhistoriska värden som identitetsskapande och som tillsammans med arkitektoniska värden kan skapa attraktiva miljöer vilket är bra ur ett kulturmiljöperspektiv. Det framgår dock inte hur kulturmiljöns värden kan användas. Planen tar upp förvanskningsförbud för värdefulla byggnader enligt plan- och bygglagen men bör också beskriva varsamhetskravet enligt plan- och bygglagen som finns i samband med förändring och tillkommande bebyggelse och som behöver hanteras i kommande detaljplaneläggningar. Det bör också framgå att förvanskningsförbud och varsamhetskrav gäller oavsett om en byggnad har pekats ut tidigare i till exempel kulturmiljöprogrammet eller inte. Noteras och ses över. De planerade förändringarna och strategiskt utpekade utbyggandsområden kommer att innebära påverkan och konsekvenser på generella kulturmiljövärden. Planen behöver beskriva konsekvenserna för kulturmiljöns värden för respektive utbyggnadsområde. Detta blir en förutsättning för att tillgodose helhetsverkan och varsamhet enlig plan- och bygglagen och en grund för bedömning om hänsynskrav. Noteras och ses över på en översiktlig nivå. Ytterligare underlag kommer inte tas fram inom ramen för översiktsplanen. Närmare utredningar får ske bland annat i detaljplaneskedet. Det kan även vara bra att ha tillgång till en övergripande kulturhistorisk kategorisering av den samlade bebyggelsen i Nässjö stad. Ett sådant underlag kan vara användbart i arbetet med att ta fram fördjupade inventeringar inför detaljplaneläggning. Noteras men tas inte fram inom ramen för den fördjupade översiktsplanen. I den fördjupade översiktsplanen presenterar kommunen ett utbyggnadsområde som berörs av strandskydd och det är Handskerydsområdet. För ett eventuellt upphävande av strandskyddet kommer det att krävas särskilda skäl samt att det ska vara förenligt med strandskyddets syfte. Noteras, planen förtydligas i detta avseende. Det är positivt att kommunen tar ställning till att kompensera för värdefulla grönområden vid byggnation genom att tillskapa ett nytt område eller förbättra ett befintligt område. Noteras. Inkomna synpunkter 13 4.1.4 Länsstyrelsen i jönköpings län Kommunens bemötande Den fördjupade översiktsplanen beskriver vikten av att främja gång och cykel. Bland annat fastslås att det alltid ska byggas gång- och cykelvägar till nya bostadsområden och att viktiga förbättringsåtgärder ska göras och det är positiva åtgärder för att tydliggöra behovet. Planen informerar om att nya busslinjer kommit tillstånd i december år 2014 och tillsammans med planens tankar om att tillgängliggöra busstrafiken kan det vara lämpligt att utvärdera hur utnyttjandet av de nya busslinjerna påverkar föreslagna utbyggnadsområden och strukturen för kollektivtrafiken. Noteras. Sydvästlänken som planeras att vara i drift i september 2015 passerar Nässjö stad i stadens västra ytterområde. Den fördjupade översiktsplanen bör redovisa sydvästlänken som en eventuell planeringsfaktor som ska tas hänsyn till. Länsstyrelsen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen är väl genomarbetad. Det är positivt att miljöpåverkan beskrivs utifrån miljömålet God bebyggd miljö och att även sociala konsekvenser finns med. Utifrån denna struktur saknas preciseringen hållbar avfallshantering, som innebär att öka resurshushållningen i livsmedelskedjan och i byggsektorn. När det gäller Gamlarps industriområde kommer exploateringen innebära stora förändringar av markanvändningen. Även om förslaget delvis har funnits med i den nuvarande fördjupade översiktsplanen bör den stora strukturella förändringen belysas i miljökonsekvensbeskrivningen. Noteras. Det ses över hur större ledningar kan beskrivas bättre i planen. Busslinjerna får utvärderas och utvecklas efterhand. Kompletteras. Ses över i samband med revideringen av områdets storlek. 4.1.5 Region jönköping Region Jönköpings län anser att den fördjupade översiktsplanen är välskriven och tar upp alla väsentliga teman. Den fördjupade översiktsplanen beskriver attraktiviteten på ett mycket bra sätt. Den beskriver staden som har en stark identitet och att den upplevs som lättillgänglig och trygg. 14 Inkomna synpunkter 4.1.5 Region jönköping Kommunens bemötande Det är viktigt att den trafikanalys som nämns i planen kommer till stånd. De goda kommunikationsförhållandena är en stor konkurrensfördel gentemot andra orter för industri- handelsetableringar liksom för boende med pendlingsmöjligheter till omgivningen. Även tillgången till bredband är en kommunikationsfråga och bör behandlas vidare i kommunen. Planen redovisar endast genomförda trafikanalyser. Fiber är utbyggt i en så stor omfattning i Nässjö stad så det bedöms inte finnas behov av särskilda riktlinjer i den fördjupade översiktsplanen. Planen kompletteras med uppgifter om utbredningen av fiber. Nässjös näringsliv ska vara brett och en mångfald av företag ska finnas. Näringslivet ska vara starkt och växa samt stabilisera sig med klustertanken som grund. Särskilt ska nämnas att klusterbildningen är tydlig inom trä- och järnvägsbranschen. Noteras. De satsningar som görs inom utbildningsområdet ser Region Jönköpings län som mycket viktiga och ska enligt planen göra Nässjö till en utbildningsort. Den gemensamma organisationen som finns med olika företrädare från fastighetsägare, näringsidkare/handlare och kommunen får tjäna som en grund för att Nässjös vision kan komma till stånd vad avser centrums fysiska miljö. Noteras. Välfärdsfrågor så som kommunal och offentlig service är väl tillgodosedda i kommunen men det är viktigt att de kan bibehållas. För människor i olika åldrar har stor betydelse att servicen finns där de lever och bor. Noteras. Det är viktigt att skapa planberedskap för boenden i olika områden, i centrum så väl i ytterområden, att det är viktigt att staden innehåller grönstruktur i olika former samt skapa mötesplatser där människor möts över generationsgränser. Av planen framgår att Nässjö ska vara en kommunikativ knutpunkt för människor och gods. Nässjös järnväg har haft stor betydelse för staden och den kommer att vara en strategiskt viktig för stadens tillväxt. Möjligheten att nå flera storstadsregioner ger invånarna goda pendlingsmöjligheter till och från Nässjö. Pendlingsparkeringar saknas i Nässjö. Detta behöver åtgärdas så att de som vill samåka kan göra det. Planen redovisar förslag till flera pendlingsparkeringar (samåkning) utmed Rv 40. Det finns och har även nyligen utökats med pendlingsparkeringar i anslutning till stationen. Det vill säga för dem som vill byta mellan bil och tåg eller buss. Information kring samåkningsparkeringar och pendlingsparkeringar förtydligas i planen. Inkomna synpunkter 15 4.1.5 Region jönköping Utgångspunkten i arbetet gröna områden ska enligt planen vara att alla invånare ska ha tillgång till ett grönt stråk eller område inom 10 minuters promenad. Även skolgårdar och förskolegårdar ska enligt planen planeras med ett stort inslag av grönska. Det anser Region Jönköpings län är väl planerat. Det är lovvärt att planeringen ska ske tillsammans med personal och elever i skolområdet. När det gäller miljöfrågor ska dessa belysas tidigt i samhällsplaneringen, detta framgår av kommunens ställningstaganden. Klimatfrågor så som planeringen av gång-, cykel- och kollektivtrafik är goda, enligt Nässjö kommun. Klimatförändringar innebär att Nässjö kommun ska uppmärksamma detta i planering och bygglovsgivning. Stationsnära läge uppmärksammas genom att stadskärnan förnyas och ett nytt västra centrum växer fram bland annat genom att verksamheter med anknytning till godstransporter lokaliseras och flyttas om till godsbanegården. Den förtätning som kommunen planerar för inom stadskärnan anser Region Jönköpings län är lovvärd. 4.1.6 Tekniska servicenämnden Tekniska serviceförvaltningen föreslår att meningen på sidan två i yttrandet under rubriken Det gröna och blå Nässjö ska ändras till ”I samband med framtida utveckling av området kring Handskerydssjön kan flera platser anläggas med möjligheter till bad”. 4.1.7 Trafikverket Nässjö stad har ett kommunikationsmässigt mycket gynnat läge. Trafikverket ser det positivt att förslaget till en fördjupad översiktsplan för Nässjö stad så tydligt fokuserar på förtätning och omvandling av stadens centrala miljöer. Med bostäder i bekvämt gångavstånd till järnvägsstationen påskyndas nödvändig omställning till ett hållbaret samhälle. Trafikverket tycker att den fördjupade översiktsplanen på ett bra sätt ställer om till ett hållbart samhälle genom att förtäta Nässjös centrala miljöer samt blanda bostäder, handel, arbetsplatser och service. Trafikverket ser utmaningen i att utveckla stadskärnan i en urban riktning genom att samtidigt bevara de gröna och blå mervärdena. 16 Kommunens bemötande Revideras. Noteras. Inkomna synpunkter 4.1.7 Trafikverket Kommunens bemötande För närvarande arbetar Trafikverket med vägplaner för riksväg 40 Nässjö-Eksjö och förbi Eksjö. Byggstart för en förbättrad 2+1-väg mellan Nässjö och Eksjö planeras till 2018-2019. Den genande och diagonala förbindelse som föreslås i den översiktliga planen mellan riksväg 32 och E4 har ännu inte utretts av Trafikverket och ligger sannolikt mycket långt fram i framtiden. Den så kallade diagonalen anser kommunen vara mycket viktig för att stärka trafikinfrastrukturen. Bland annat förbindelen mellan de tre terminalerna som är en viktig pusselbit för att utveckla regionen. Den är en viktig länk för att knyta samman GGVV-regionen (Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo) med höglandet och skapa en ”rundare” region. En förbättrad förbindelse skulle även avlasta Rv 40/E4 kring Jönköping vilket är en stor fördel, och denna trafik slipper åka omvägen förbi Jönköping. Det befintliga vägnätet (länsväg 836/817/799) har idag låg standard vilket påverkar utvecklingen av regionen. För kommunen är södra vägen ett angeläget projekt som bland annat handlar om att flytta ut genomfartstrafiken genom staden som alstras av anslutande läns- och riksvägar. Kommunen vill därför föra en fortsatt dialog med Trafikverket för att framöver kunna genomföra detta projekt i samverkan. Trafikverket vill medverka i processen att skapa en hållbar och attraktivare centrummiljö och ser positivt på att förtäta och omvandla området väster om stationen. De ser vikten av att skapa förutsättningar för hållbara transportval, det vill säga att kunna nå större delen av länet genom buss och tåg ifrån Nässjö resecentrum. Nässjö med sin klassiska järnvägsstad har logistiskt sett ett av Sveriges bästa lägen när det gäller godstransporter och personresor. Att färdigställa den yttre ringleden anser Trafikverket vara en mycket angeläget kommunalt projekt men när projektet i huvudsak har en kommunal funktion har staten och regionen ett begränsat finansieringsansvar. Trafikverket har i uppgift att ta fram åtgärdsvalsstudier för de nya stambanorna med sträckorna, LinköpingBorås, Jönköping-Malmö. Europabanans och Götalandsbanans exakta dragning samt en uppgradering av ännu ej elektrifierade sträckor kommer i framtiden påverka vilken funktion, de befintliga järnvägar som angör Nässjö idag, kommer att få. Det är mycket positivt med Trafikverkets övergripande inställning att trafikinfrastruktur och stad ska kunna utvecklas tillsammans, för att säkerställa både en positiv utveckling och förtätning av staden samtidigt som stadens roll som knutpunkt för trafikinfrastruktur bibehålls och stärks. Noteras och tas fasta på i den fördjupade översiktsplanen. Bland annat i strategiska områden som i Västra staden och Gamlarp. Inkomna synpunkter 17 4.1.7 Trafikverket Kommunens bemötande I översiktplanen föreslås nya järnvägsdragningar, men som ännu inte har prövats av Trafikverket. Den nya kopplingen mellan den Södra stambanan och Jönköpingsbanan kan på lång sikt vara intressant för att kunna få till stånd en gen förbindelse till nya stamoch höghastighetsbanor. Dessa infrastrukturreservat kan på sikt bli mycket betydelsefulla för utvecklingen av både trafikinfrastrukturen i regionen och Nässjös roll i denna. Kommunen har därför valt att tillsvidare behålla dessa då det för närvarande pågår mycket utredningsarbete kring det framtida järnvägsnätet. Trafikverket planerar att genomföra en åtgärdsvalsstudie för Nässjö stationsområde med anslutande järnvägsspår som kommer att påbörjas efter avslutad lokaliseringsutredning för nya stambanor. I den fördjupade översiktplanen föreslås två nya områden i närhet till stationsområdet. Det ena är ett förtätnings- och omvandlingsområde väster om staden (västra staden) och det andra är ett verksamhetområde intill Jönköpingsbanan, Höregölen. Trafikverket ser positivt på att kommunen vill förtäta och utveckla västra staden eftersom samhällsplaneringen spelar en viktig roll för att skapa förutsättningar för hållbara transportval där det finns möjlighet till att nå större delar inom och utom länet genom både tåg och buss från Nässjö resecentrum. Bullerutredningar, riskbedömningar och trafikanalyser bör tidigt tas fram och ligga till grund för västra stadens utformning. De stickspår som ligger i på området används idag och ett av dem elektrifierades nyligen men kan förflyttas i samband med framtida exploatering. Det utpekade verksamhetsområdet intill Jönköpingsbanan, Höregölen bör strykas. Idag pågår en sanering av platsen. När den är klar ska två nya spår elektrifieras. Platsen kommer även att behövas till framtida järnvägsändamål när Jönköpingsbanan byggs om till dubbelspår. 18 Som tidigare nämnts är arbetet med åtgärdsvalsstudien för Nässjö stationsområde tidsmässigt mycket angeläget för att kunna fortsätta arbetet med utvecklingen av staden och vi ser fram emot detta arbete. Vi ser mycket positivt på att detta genomförs i närasamråd med kommunen och övriga i regionen för att finna en helhetsbild för den framtida trafikinfrastrukturen som hela regionen kan samlas kring. Noteras och är inledande utredningar i efterföljande planarbete. Kommunen ser området vid Höregölen som strategiskt viktigt och avser i första hand järnvägsrelaterad verksamhet och spår, vilket förtydligas i planen. Området smalnas av för att förtydliga att etableringar inte får påverka utvecklingen av angränsande järnvägslinjer. Med denna inriktning anses det inte finnas någon intressekonflikt med det trafikverket avser. Området kan användas för förekommande spårbehov och även för viss bebyggelse och verksamheter samt vara ett viktigt område vid minskade spåranläggningar intill stationen. Inkomna synpunkter 4.1.7 Trafikverket Planerade bostads- och verksamhetsområden måste bullerutredningar och riskbedömningar göras för att säkerställa en god bebyggd miljö anser Trafikverket. När det kommer till anslutning till statlig väg så får det prövas i ett senare skede. Trafikanalyser behöver då göras. Nya trafikalstrade etableringar får inte försämra framkomligheten på riksväg 31/40 som är en väg av riksintresse med prioriterad nationell funktion. Det kommunala väghållningsområdet utökas när staden växer, något som får aktualiseras i samband med kommande detaljplanearbete för framtida bostadsområden så som Södra Handskeryd och Mastbacken. Kommunens bemötande Noteras och är inledande utredningar i efterföljande planarbete. Nässjö stad förutsätts kunna växa på det sätt som beskrivs i översiktsplanen, i förekommande fall med anslutning till riksväg 31/40. 4.1.8 Socialförvaltningen Socialnämnden har inget att erinra i föreliggande förslag till fördjupad översiktsplan för Nässjö stad. 4.1.9 Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun påpekar att parkeringsmöjligheter måste kunna garanteras i närheten till resecentrum. 4.1.10 Vetlanda kommun Vetlanda kommun har inte någon erinran mot planförslaget. 4.2 Politiska partier 4.2.1 Kristdemokraterna Det är viktigt att se värdet och lyfta kulturens och skapandets möjligheter till att skapa attraktivitet för Nässjö kommun och dess medborgare. Skapandet och kulturella inslag lyfter det offentliga rummet och bidrar till den dynamiska processen för innovation och tankekraft. Ett trevligt inslag är att låta blommor vara ett återkommande inslag som skapar ett välkomnande intryck bidrar till attraktiva mötesplatser samt en attraktivitet och trivsel som helhet. Blommorna främjar Kommunens bemötande Noteras. Flera synpunkter har bäring på stadskärnevisionen och behandlas till viss del genom denna. Vissa delar stöds av skrivningar i den fördjupade översiktsplanen och inga motverkas av planen. Några delar regleras inte i översiktsplanen utan hanteras löpande i förvaltningarnas och bolagens arbete. Inkomna synpunkter 19 4.2.1 Kristdemokraterna även en biologisk mångfald så som fjärilar, insekter och fågelliv. Belysningar av olika slag skapar inte bara snygga platser utan även trygga och trivsamma platser. Mycket bra att ha en genomtänkt stadsplanering med känsla av att skapa en ökad upplevd trygghet. Handel, boende, grönområden, kommunikationer, liv och rörelse, en attraktiv stadskärna är alla saker som behövs för en attraktiv stadskärna. Barns egna platser är intressant och viktigt i en kommun som vill vara attraktiv för barnfamiljer. Liv och rörelse. Lekfullhet och inspiration är något barn är bra på. Detta vill vi lyfta fram. Skapar attraktivitet. Tänk vad mycket positivt som hände vid hundraårsfirandet, 6 september på familjedagen. Vilken glädje, barn och barnfamiljer i stadskärnan. Jättefin lördag var det. Hela centrum sjöd av liv. Kvarteret Ärlan är ett spännande projekt. Jag tycker att två av förslagen är bra. Särskilt det med halvmåneformad bebyggelse. Ett spännande och attraktivt stadsnära boende. De tänkta gröna stråken är även de i positiv riktning. Varför inte försöka med takodlingar? Nässjö kommun som höghöjdsodlare. Mera och flera fasadmålningar med belysning inkluderade av gröna miljöer. Med en spännande process framöver med gemensamma dialoger kan vi ”vässa” Nässjö kommun till att bli en ännu attraktivare kommun. Det är bra att förtäta och hålla samman stadskärnan. Gillar orden liv och rörelse. Utan rörelse kommer vi inte framåt. Utan rörelse ingen process. 4.2.2 Miljöpartiet de gröna i Nässjö Miljöpartiet i Nässjö har tagit del av materialet och finner det mycket positivt att det löper en tydlig grön tråd genom presentationen av olika åtgärder. I presentationen visas en tänkbar utveckling/utbyggnad väster om spårområdet och längs med Brogatan. Området är idag eftersatt och vi tycker att skissen som presenteras i förslaget förhöjer intrycket avsevärt. En fiffighet, en liten detalj, är dagvattenanläggning som dels funktionellt tar hand om dagvattnet, dels fyller en estetisk funktion som vattenspegel i området. Angående den Västra entrén till järnvägsstationen är det av 20 Kommunens bemötande Noteras. Noteras. Inkomna synpunkter 4.2.2 Miljöpartiet de gröna i Nässjö största vikt att den görs tillgängligt för alla. Vi förordar rulltrappor och hiss (inte att förväxla med den nuvarande s.k. kissen), på samma sätt som vid den Östra entrén. Utredningen föreslår variation i grönområdena för ett attraktivare och mer varierat djurliv. Bra! - en mer varierad grönska höjer också det estetiska intrycket. Vi vill också se fler blommande träd, som till exempel rosablommande körsbärsträd, (jämför Kungsträdgården i Stockholm och A-6 området i Jönköping), som förskönar omgivningarna och lyser upp om våren. Kommunens bemötande Är inte en översiktsplanefråga men viktigt i det fortsatta arbetet med att utveckla området kring stationen. Tas med i bland annat stadskärnevisionen och efterföljande arbete. För att öka mängden grönska i staden kanske man till och med kan erbjuda ägare av bostäder och industrifastigheter hjälp och rådgivning när det gäller planering och plantering. Samhällsbyggnadsförvaltningen kan säkert bistå med förslag och kommunen kan i uppmuntrande syfte skänka några träd/buskar årligen, alternativt vara behjälplig vid plantering/anläggning av mindre grönområden på privatmark. En liten insats för att öka de gröna inslagen i kommunen. Vi ser positivt på förslagen om varierad biotop, grönare centrum och återskapande av alléer samt att träd och grönska avdelar parkeringsytor och liknande. Vi vill också se grönare skol- och förskolegårdar med fler träd och buskar för att höja luftkvaliteten, det estetiska intrycket och ge dem som vistas där möjlighet till trädskugga under soliga dagar. Precis som det står i planen tycker Miljöpartiet att skolgårdar ska planeras tillsammans med elever och medarbetare på skolan. Förslagen är förenliga med översiktsplanen och vidare hantering får i första hand ske genom tekniska serviceförvaltningen, som ansvarar för plantering och skötsel av träd och grönområden samt anläggande av gång- och cykelvägar. Delar av förslagen kan hänvisas till arbetet med Stadskärnevisionen och förvaltningsövergipande arbetsgrupper som Centrumgruppen. Upplysta promenadstråk ska finnas runt våra centralt belägna sjöar: Handskerydssjön, Runnerydssjön och Ingsbergssjön. Vid ökad genomströmning av människor får man då en automatisk tillsyn av området. Med motionsslinga i närområdet minskar biltrafiken som uppstår vid färd till och från mer avlägsna friluftsområden. Närheten till motionsspår gör det också enklare för människor att få vardagens motions/rekreationsbehov tillgodosett. Alla har inte heller bil. Synpunkterna är förenliga med översiktsplanen. Omkring Ingsbergssjön går idag ett belyst promenadstråk. Önskemål med belysta promenadstråk runt Handskerydssjön och Runnerydssjön noteras. Inkomna synpunkter 21 4.2.2 Miljöpartiet de gröna i Nässjö Kommunens bemötande För att kommunen ska bli en attraktiv boendekommun är det, precis som det står i planen, viktigt att det finns olika typer av boenden, olika upplåtelseformer. När man planerar nya områden är det viktigt att hänsyn tas till omgivningar så att buller, tung trafik och andra störande element elimineras. Se också särskilt över och planera för äldreboenden med närhet till handel och aktiva miljöer så att äldre i möjligaste mån själva kan klara av sina inköp och uträtta andra ärenden utan att vara beroende av hjälp från andra. Gröna områden behövs inte bara i bostadsområden och i stadskärnan. Gröna områden inom industriområden är också viktiga. Både ur visuellt estetiskt perspektiv och ur hälsosynpunkt, då träd och buskar renar luften samtidigt som de ger trädskugga. Olika upplåtelseformer är sådant som eftersträvas och utreds i detaljplaneskedet. Likaså säkerställs en bra boendemiljö vad gäller trafik och buller, vilket även i strukturella drag tagits hänsyn till i översiktsplanen. Förtätningsförslagen i översiktsplanen är ett sätt att tillgodose bland annat äldres behov. Det är viktigt att även beakta den gröna strukturen vid utbyggnad av industrimark. Undergången (bokstavligen!) till Handskerydssjön ska göras tillgänglig för alla. Är det Trafikverkets ansvar ska de kontaktas med en framställan om åtgärd snarast. Så här ska det inte se ut! Vi vill att hela området norr om Handskerydssjön röjes och dikas och att park anlägges där i stället för den risiga igenvuxna sankmark som är idag. Området, med bland annat badplatser inom gång- och cykelavstånd, har alla förutsättningar att förädlas till ett vackert och trivsamt rekreationsområde för Nässjöborna. Miljöpartiet finner ingen anledning att inskränka sig till bara en badplats, speciellt då det i dagsläget redan finns två, en allmän på Handskerydssidan och en mindre på Åkerssidan. I stället för att ta bort en badplats föreslår vi att kommunen rustar upp båda. Bygg en ponton/stor brygga på vattnet där Kallbadhuset en gång låg. Den kan fungera som soldäck på dagen och som scen på kvällen med möjlighet till uppträdanden av olika slag. 22 Tunneln är en angelägen fråga för utvecklingen av området kring Handskerydssjön och för tryggheten och tillgängligheten i staden. Frågan hanteras av tekniska serviceförvaltningen men måste ske i samverkan med Trafikverket. En upprustning av området kring sjön ligger i linje med översiktsplanen, men detaljerna avgörs i senare skede. I första hand är det angeläget att skapa en bra badplats med bättre social kontroll, detta kan sen alltid utvecklas. Inkomna synpunkter 4.2.2 Miljöpartiet de gröna i Nässjö Miljöpartiet ställer sig positiv till en förtätning av centrum med fler bostäder, handel service och kontor. Vi vill se en levande stadskärna där Centralskolan åter tas i bruk för högstadieelever med start hösten 2015. Vi motsätter oss bestämt att det byggs ett höghus på Centralskolans mark. Dels för att vi vill se Centralskolan i drift och dels för att vi har svårt att se ytterligare ett höghus passa in i stadsbilden. Nässjö behöver inga monument av detta slag. Det modernistiska Hotell Högland, invigt 1964, ska få trona i eget majestät som ett elegant utropstecken i Nässjö centrum. Miljöpartiet, liksom invånarna i kommunen efterfrågar en ny sim- och sporthall. Som det nu är uppsöker många barnfamiljer simhallar i andra kommuner för att Nässjös simhall är i så undermåligt skick. Miljöpartiet i Nässjö är måna om att ekologiska värden tas tillvara och utvecklas. Kommunens bemötande Med anledning av komunfullmäktiges beslut om skolstrukturutredningen och högstadieskolans flytt från Kv Ärlan föreslår översiktsplanen att kvarteret utvecklas mot bostäder och/eller centrumverksamhet. Höghus eller inte beslutas inte inom ramen för översiktsplanen. Simhallsfrågan är angelägen att jobba vidare med men översiktsplanens roll i detta sammanhang är att säkerställa att det finns fysisk plats på en eller flera platser i staden, vilket det gör. Den ekologiska mångfalden ska gynnas av åtgärder som främjar artrikedom bland både växter och djur. Att, som Nässjö kommun, hålla ett kommunalt skattefinansierat fyrverkeri invid Ingsbergssjön där det finns gott om sjöfågel, gynnar inte ekologiska värden eller djurlivet i kommunen. Vi föreslår därför att kommunala fyrverkerier avskaffas. Fyrverkerier är inte en fråga för översiktsplanen. Nässjö tätort har i dagsläget endast en dricksvattentäkt. Det gör oss ytterst sårbara om något tillbud inträffar. För ett tag sedan välte en grävare vid kanten av Spexhultasjön, med läckage av farlig hydraulolja i dricksvattentäkten som följd. Mycket allvarligt i sig, men också för att tillstånd för utförande av markarbetet saknades. Vi anser att Nässjö kommun bör driva frågan om ansvar för det inträffade i rättslig instans. Frågan om reservvattentäkt ska också utredas med högsta prioritet! I planen redovisas olika åtgärder för att ta hand om tilltagande mängder av dagvatten. Vi noterar med tillfredsställelse att några av förslagen innebär att vattnet leds till mindre dammar/vattenspeglar som förhöjer intrycket av miljön. Reservvattenfrågan har hanterats i VAplanen. Inkomna synpunkter 23 4.2.2 Miljöpartiet de gröna i Nässjö Kommunens bemötande På sidan 115 refereras till en TEMO-undersökning genomförd år 2000. Vi frågar oss om en 15 år gammal undersökning är relevant i sammanhanget? Vi har noterat en del upprepningar i materialet och rekommenderar ytterligare en genomgång för att om möjligt ”koka ner” informationen för en kortare och mer tillgänglig text. Miljöpartiet ser i huvudsak positivt på den Fördjupade översiktsplanen och vill än en gång poängtera att vi värdesätter det gröna anslaget i materialet. Det är av största vikt att gång- och cykelvägar finns med på ett tidigt stadium i samtliga kommunala byggplaner. Säkra och smarta gång - och cykelleder gagnar den miljövänliga trafiken och bidrar förhoppningsvis till minskad bilism och därmed mindre koldioxidutsläpp. När det gäller farthinder förordar vi så kallade chikaner i stället för trafikbulor. Båda har samma fartdämpande effekt men bulorna kan vara besvärande vid sjuktransport, utryckningsfordon och yrkestrafik samt att fordon med låg markfrigång riskerar att skadas. Noteras och ses över. Vi saknar information om Höglandsleden i planen. Bör kompletteras! Höglandsleden berörs inte av Nässjö stads fördjupade översiktsplan. Noteras och ses över. Noteras. Gång- och cykelvägar behandlas i första hand i gång- och cykelvägsplanen. Det är viktigt att de byggs ut i nya områden. Vilken sort av farthinder som bör användas hanteras inte i den fördjupade översiktsplanen. 4.2.3 Safe Detta är en väl genomarbetad utredning med många bra förslag – det är dock viktigt att prioritera bland dessa. En del är genomförbara på kort sikt, medan andra kan komma att ta årtionden att förverkliga. Även om det mesta är bra i planen finns det en del som SAFE har synpunkter på och dessa redovisas nedan. Kommentarerna följer rubrikerna i översiktsplanen. Det är bra att sträva efter att obebyggda tomter i stadskärnan blir bebyggda med nya bostäder. Men vi tycker dock att Kv Ärlan med Centralskolan ska vara reserverat för undervisningslokaler – SAFE menar att Centralskolan kommer att behöva öppnas igen eftersom lokalerna på Brinell inte räcker för både gymnasium och högstadieskola. I dagsläget kan lokalerna användas för t.ex. vuxenutbildning och annan studieverksamhet. 24 Med anledning av kommunfullmäktiges beslut om skolstrukturutredningen och högstadieskolans flytt från Kv Ärlan föreslår översiktsplanen att kvarteret utvecklas mot bostäder och/eller centrumverksamhet. Höghus eller inte beslutas inte inom ramen för översiktsplanen. Inkomna synpunkter 4.2.3 Safe Kommunens bemötande Det ska finnas cykelvägar till alla nya bostadsområden och centrum – inte minst viktigt är det att det finns säkra cykelvägar till alla skolor. Tunneln vid Adela udde är mycket hög tid att göra om så att det blir lätt framkomlig för cyklister, barnvagnar, rullatorer m.m. Det är viktigt att successivt beakta behovet av gröna områden vid utbyggnad och förtätning, vilket översiktsplanen anger. I det fortsatta arbetet med detaljplan så görs den närmare avvägningen mellan mark för bostäder och behovet av grönområden. Anläggandet av nya gång- och cykelvägar samt komplettering av befintliga hanteras i gång- och cykelvägsplanen som tekniska serviceförvaltningen ansvarar för. Tunneln är en angelägen fråga för utvecklingen av området kring Handskerydssjön och för tryggheten och tillgängligheten i staden. Frågan hanteras av tekniska serviceförvaltningen, bland annat inom ramen för gång- och cykelvägsplanen, men måste ske i samverkan med Trafikverket. Nässjö behöver slå vakt om de kulturmiljöer som finns kvar – alltför mycket har redan rivits. I stadskärnan finns utöver de i planen nämnda även Cityhuset, Telehuset, Folkets hus, Hotell Högland m.m. som bör uppmärksammas i ett kulturhistoriskt perspektiv. Vid Stortorget är det värt att lyfta fram Textilhuset, som är den äldsta bygganden där. Plaketter på kulturhistoriska byggnader bör sättas upp på fler hus; och de som redan finns bör bytas, då plaketterna blivit rätt slitna med åren. Nya broschyrer över de mest kulturhistoriskt intressanta husen bör tas fram. Områdena med Erik Sigfrid Persson-hus i Runneryd och Åkershäll är viktiga att bevara – tyvärr har ju en del av dessa hus rivits. Det gäller både flervåningshusen och radhusen (som Kv Slöjan i Runneryd). Exteriörerna i Åkershäll borde återställas vid kommande ombyggnation. Erik Sigfrid Persson-husen bör lyftas fram mer med t.ex. plaketter, skyltar och i broschyrer. Byggnaderna och bebyggelseområdena finns med i kommunens kulturmiljöprogram – Värdefulla byggnader och miljöer, vilket framgår på en karta i översiktsplanen. Utpekandet tas hänsyn till i samband med till exempel bygglov och detaljplaner. Det finns en sammanställd broschyr som redovisar 20 kulturhistoriskt värdefulla byggnader, varav 9 av dem är lokaliserade till stadskärnan. Broschyren heter ”Historiskt intressanta byggnader i Nässjö” och publicerades 2008. Att fram nya plaketter eller broschyrer är ingen fråga för översiktsplaneringen men kan istället arbetas med i centrumgruppen och deras arbete med utvecklingen av stadskärnan. Än en gång förslås Åkraberget bli bebyggt. Området kring detta är i stort det enda grönområdet som finns kvar i Åkershällsområdet, som numera är nästan helt omgärdat av industriområden. Det är därför viktigt att eventuell byggnation begränsas så att det även i fortsättningen finns plats för fritidsverksamhet där. Inkomna synpunkter 25 4.2.3 Safe Det behöver byggas fler seniorlägenheter i Nässjö centralort, inte minst i stadskärnan. Busslinjer och seniorboenden bör ligga i anslutning till varandra. Planen bör utformas så att den gynnar etablering och utveckling av handel i närheten av seniorlägen heterna. Stadskärnan måste prioriteras för att få den mer levande igen. Särskilt i södra delen finns det idag många tomma affärslokaler. Kommunens bemötande Översiktsplanen föreslår flera förtätningsområden i centrala Nässjö, som kan vara lämpliga för bl a seniorlägenheter. Fler bostäder i centrum innebär tillgång och underlag till kollektivtrafik och att handeln stärks. Centralskolans nedläggning påverkar handeln i stadskärnan negativt - det var en stor arbetsplats för både lärare och elever; vilka också var en del av kundkretsen i stadskärnans affärer. SAFE menar bland annat därför att Centralskolan skall vara kvar som undervisningslokaler och helst att högstadiet flyttar tillbaka dit de närmaste åren. Parkeringsplatser nära stadskärnan är viktiga för handeln - de bör ligga inom gångavstånd. Almenäsområdet har vuxit snabbt och trafikmässigt sett är det idag ett rörigt område, framför allt för fotgängare och cyklister. Handeln där bör vara av sådant slag att den inte direkt konkurrerar med stadskärnans affärsliv. Annars finns det risk för att stadskärnan utarmas än mer. Till sist kan man även diskutera vad som skall definieras om ”centrum” i Nässjö. Tidigare har ju detta gällt benämningen på stadskärnan, medan Almenäs och ICA-områdena betraktats som ”halvexterna”. Dessa bör inte vara för stora, och man bör bygga färdigt det som redan finns och är iordningställt. Kommunen jobbar kontinuerligt med parkeringsfrågan och flera nya parkeringsmöjligheter har tillkommit på senare år. Almenäsområdet söder om Brogatan är privat mark, förutom Fiskaregatan och Bäckgatan. När det gäller lokalisering av olika typer av handel så bedrivs ett arbete genom NNAB (Nässjö Näringsliv AB) tillsammans med handelsföreträdare och fastighetsägare, för att skapa en kompletterande mix, som är positiv för alla delar i centrum. ICA- och Almenäsområdena är så centralt placerade i staden att de bör ingå i begreppet centrum. På områden som inte är iordningställda bör man inte hugga ner skogen flera år i förväg – stora obebyggda kalhyggen vid infarterna till staden är inte en så trevlig miljö. Motverkas inte av översiktsplanen och måste alltid vara en ambition. Det är dock orationellt att avverka för små områden i taget. Frågan hanteras av tekniska serviceförvaltningen. 26 Inkomna synpunkter 4.2.3 Safe Kommunen bör satsa på en utbyggnad av stambanan - gärna med ett tredje spår. Detta är ett betydligt billigare och miljövänligare alternativ än Götalandsoch Europabanorna. Byggs däremot det sistnämnda riskerar Nässjö och hela småländska höglandet att hamna i bakvattnet och bli en avfolkningsregion. Det är bra att det har blivit en förbättring av busstrafiken i staden med fler turer även på helger. Stadsparken i Nässjö är viktig att utveckla, gärna ihop med sim- och sporthallsområdet. Förberedelser för en ny- eller ombyggnad av simhallen behöver finnas i planen. Området kring Åkraberget är ett viktigt grönområde som bör bevaras så mycket som möjligt. Området öster om Sörängen bör behållas som grönområde, det behövs en grön förbindelse till friluftsområdet i Lövhult. Stadsnära grönområden är viktiga runt hela staden och även inne bland bebyggelsen. Södra vägen är viktig för utryckningsfordon och annan trafik, särskilt delen som går över södra stambanan. Den behöver byggas relativt snart eftersom bron söder om Handskerydssjön är i dåligt skick. Att bebygga området strax väster om stationen är ett bra förslag - även om utbyggnaden förmodligen blir på lång sikt. Där är en besvärlig mossmark att bygga på - vilket kanske är den främsta orsaken till att området idag är lite bebyggt. I Hässleholm (som är samma typ av järnvägsstad som Nässjö) finns ett liknande område som idag är bebyggt med utbildningslokaler (Norra station) och bostäder och äldreboenden, samt parkeringsplatser för pendlare. Det behövs en tätare bebyggelse mellan Nässjös stadskärna och Åker och Almenäsområdena, vilket är ett bra skäl att bygga ut området väster om stationen. Vid en utbyggnad av detta område behöver stationens västra del förbättras, med till exempel rulltrappa - det är en viktig förutsättning för ett fullföljande av planen här. Kommunens bemötande Frågan hanteras i första hand av trafikverket som leder utredningarna om det framtida järnvägssystemet. Det pågår ett utvecklingsarbete för sport- och simhallsområdet. Kulturoch fritidsförvaltningen leder arbetet men samarbetar med kommunledningskontoret och samhällsplaneringskontoret. Simhallsfrågan är angelägen att jobba vidare med men översiktsplanens roll i detta sammanhang är att säkerställa att det finns fysisk plats på en eller flera platser i staden, vilket det gör. Förhållandet mellan grönområden och bebyggelse vid föreslaget bostadsområde vid Handskerydssjön får utredas närmare i detaljplaneskedet. Bevarande av Åkraberget som grönområde beaktas i detaljplanearbetet. Både norr och söder om föreslaget område finns gröna korridorer ut till Lövhult. Området närmast Rv 40 bedöms vara bäst utnyttjat som verksamhetsområde. Möjligheterna till motion och friluftsliv kring Lövhult bedöms inte påverkas på ett avgörande sätt. Södra vägen är ett angeläget projekt i översiktsplanen. Genomförande kräver dock stora investeringar och bedöms behöva göras i etapper. Noteras. Förslaget är i enlighet med översiktsplanen. Inkomna synpunkter 27 4.3 Föreningar 4.3.1 HSB brf Mården i Nässjö Kommunens bemötande Det kvarter som ligger norr om HSBs fastighet är utpekat som byggnationsområde. HSBs styrelse ställer sig avvisande till det eftersom de har ett servitut för de 8 parkeringsplatser som Nässjö kommun ansvarar för. I övrigt var föreningen med och delfinansierade kommunens väggmålning. Föreningen är fundersam till varför väggmålningen görs under sommaren 2015 för att sedan byggas bort igen. Det finns inget aktuellt bostadsprojekt i kvarteret utan utpekandet är strategiskt, att visa på de luckor som finns i staden och som skulle kunna bebyggas på sikt. När det gäller era och övriga parkeringar så löses den frågan i samband med byggnation. 4.3.2 Handskeryds motionsspårsförening Södra vägen kommer föregås av detaljplaneläggning. I samband med detta sker samråd med berörda. Statsnära motionsspårsanläggningar är en av flera viktiga frågor i samband med stadens expansion. En närmare utredning får ske i samband med detaljplaneläggning. Handskeryds Motionsspårsförening har bland annat av Nässjö kommun fått ekonomiska medel för att underhålla motionsspåret bakom skogskyrkogården. Detta efter de förödande stormarna Gudrun och Per. Vi har de två åren sedan Handskeryds Motionsspårsförening bildats breddat spåret, lagt på nytt grus och dränerat sträckan så att man kan gå runt utan större problem. I framtiden när Södra Leden är tänkt att byggas vill vi i Handskeryds Motionsspårsförening tidigt vara med som samtalspart. Detta eftersom vägen troligen kommer att påverka spåret i stor omfattning. Vi vill även när vägen är byggd ha fortsatt möjlighet en bra motionsslinga som dagligen besöks av många människor. Det bor idag c:a 3000 människor i Handskeryd. 28 Inkomna synpunkter 4.4 Privatpersoner Kommunens bemötande 4.4.1 Anonym 1 Absolut inga höghus i kvarteret Ärlan eller i centrum överhuvudtaget. Alternativet med det hästskoformade bostadshuset ger ett betydligt bättre och mjukare intryck. Det är viktigt med fler små butiker i centrum med ett så varierat utbud som möjligt. Det är trist med stora köpcentra i utkanten av staden. Det är bra med fler gång- och cykelvägar i strövområden. Det är viktigt med tydlig skyltning. Hellre uteservering i stadsparken än på torget. 4.4.2 Anonym 2 Hästskoformat bostadshus i kvarter Ärlan är bra men det ska inte vara något höghus på denna tomt. Stora torget utan är trottoarkanter är bra men eventuell uteservering bör ligga på motsvarande sida (Karviks) eftersom det är bättre väderstreck där. Det är mycket värdefullt om gång- och cykelvägar tydliggörs bättre genom skyltar. Det är inte bra med tre centrum. Satsa mer på en ”verklig” stadskärna om nu fler ska bo där. 4.4.3 Anonym 3 Menar ni allvar med tankarna i ”Grönstrukturen” så låt Åkraberget vara det fina grönområde det är för närboende, skola och förskolor. Bygg på motsatta sidan av vägen istället och gör stråken runt sjön ljusa och tryggare. Åkraberget behövs som pulkabacke, strövområde och till utflyktsmål under alla årstider. Bevara Åkraberget. Bygg färdigt där det är påbörjat, det vill säga på Folkets park, på Bryggeritomten och ovanför Tuvan. Låt kvarter Ärlan vara centrum för vuxenutbildning. Om inte landstinget använder gamla Rehab så kan gamla Rehab byggas om till lägenheter. Hur Kv Ärlan utformas bestäms inte i översiktsplanen eller i stadskärnevisionen utan avgörs i detaljplaneskedet. Synpunkterna om uteservering och gång- och cykelväg hänvisas till gångoch cykelvägsplanen och stadskärnevisionen. Almenäs- och ICA-området är så centrala delar av staden att de bör kunna ingå i begreppet centrum. Handeln ska enligt översiktsplanen så lång möjligt koncentreras till centrum. Det är en styrka för Nässjö att det huvudsakligen ser ut så och något som skall värnas. Av utrymmesskäl kan inte all handel hänvisas till stadskärnan. Fördelningen av handel mellan delområdena kan inte styras i översiktsplanen, men där bedriver NNAB ett aktivt arbete tillsammans med fastighetsägare och handeln för att hitta en bra mix. Synpunkten om Åkraberget noteras. Hur fördelningen mellan grönytor och bostäder fördelas får utredas under detaljplaneläggning. Närmare användning av Kv Ärlan får utredas efterhand. Rehad är inte utpekat som framtida bostäder i den kommunomfattande översiktsplanen. Inkomna synpunkter 29 4.4.4 Christer Andersson Undertecknade markägare och kommuninvånare har tagit del av kommunens förslag på ny fördjupad översiktsplan. Jag anser den i stort är en mycket väl genomarbetad plan. Planen tar upp viktiga delar som till exempel förtätning, cykelvägar och attraktivt boende med mera. Att kommunen ska verka för ett brett näringsliv kommer även det att höja Nässjös attraktionskraft. Att planen helt ograverat kopierar in det från 2009-10 så omdiskuterade planprogrammet för industrimark är märkligt. Förvisso antog KF (kommunfullmäktige) det så kallade område 4 2010, men det var med minsta parlamentariska marginal. Även de som företrädde hela område 4 sa att det endast var för fortsatt utredning under kortare tid som det var aktuellt. Många ansåg att planprogrammet var skapat för att ge legitimitet till tidigare visioner. Tyvärr så grundades visionerna på en rad felbedömningar. -Efter de lyckade etableringarna av Jysk, Rusta och Tura drogs en linje som pekade rakt upp. -En övervärdering av combiterminalen gjordes då det idag är ganska tätt med terminaler. -Den geografiska begränsningen i Gamlarp missade man i visionsplanerna. -Konkurrensläget för att få etableringar har underskattats. -Behovet av lagerbyggnader har överskattats. Konsumtionstillväxten av produkter i Norden har stagnerat. Konsekvenserna av denna felbedömning har varit kostsam för Nässjö. Förutom rena kostnader har det med största sannolikhet sänkt Nässjös attraktivitet då fokus under många år låg på att marknadsföra Nässjö med billig arbetskraft och öde moränfält. Det kändes ett tag som Nässjö mer skulle vara en stad för containers än människor. Denna hybris som några i kommunen fick för dryga tio år sen har varit påfrestande och kostsam för alla som har någon relation till området norr om Nässjös tätort. Planer för detta område har duggat tätt. Störst uppmärksamhet har den fördjupade översiktsplanen för 2006 och planprogram 2010 fått. Allt arbete och upprördhet dessa planer har varit helt i onödan då det finns gott om plats i Gamlarpsområdet, ”Eldon tomten”, Södergården med mera. 30 Kommunens bemötande Planprogrammet antogs av kommunfullmäktige och området har därefter pekats ut av kommunfullmäktige i samband med antagandet av den kommunövergripande översiktsplanen 2012. Det går att spekulera mycket i framtida behov av terminaltjänster, logistikverksamheter och andra större etableringar som är lämpliga i området. Den expansionstakt som var på 00-talet har planats ut. Hur det ser ut om 10-20 år går inte att fastställa. Gamlarpsområdet bedöms fortsatt vara strategiskt mycket viktigt för Nässjö stad. Det ligger i skärningen mellan stambanan och riksväg 31/40. Det gränsar till befintligt logistikområde med kombiterminal. Området berör förhållandevis få bostäder, fritidshus och jordbruksmark och har en relativ närhet till staden som möjliggör gång- och cykeltrafik. Att det blir ett glapp mellan befintligt industriområde och det nya som pekas ut har att göra med dåliga markförhållanden samt behov av skyddsområde för bostäder och rekreationsvärden vid Träslända. Det utpekade området är ett mycket lämpligt område för logistikverksamheter och andra etableringar som inte alltid är lämpliga eller möjliga att lokalisera inom eller i direkt anslutning till staden. Det finns i samband med översiktsplanen anledning att diskutera områdets utbredning. Även i ett positivt scenario gällande nya etableringar i området så kommer inte hela det utpekade området behövas inom en 10-15 års period. Därför föreslås den utpekade industrimarken minskas till att omfatta framförallt etapp 1 enligt planprogrammet. För att visa områdets potential att växa Inkomna synpunkter 4.4.4 Christer Andersson ”Eldon tomten” är ett område som jag känner mycket stor upprördhet över. Här såg jag hur man körde bort ägarna till den lilla fina gården Erkabo i början på 1970 talet. Visst var Eldon inne i en expansiv period men arealen som planades ut blev bevisligen för stor. (Men ändå liten om man jämför med föreslaget område norr om Nässjö.) Jag var då i tioårsåldern och det kändes att så här kan man inte göra mot människor. Samhället måste vara till för människor och inte tvärtom. Att sen denna relativt centrala tomt och enligt ”experter” så strategiskt läge fortfarande står öde är både märkligt och mycket sorgligt. Det enorma område planen förslår till industriområde/verksamhetsområde sträcker sig över delar av Fagertofta, Träslända, Kvistorp och Vimnarps byar. Området omringar och gränsar också till Gubbagölen, Gamlarpssjön, Fallagölen, Kringelgölen och Bäckaskogsgölen. Avrinning görs till Emån och Huskvarnaån. Östra delarna av Fagertofta har avrinning till Svartån. Till detta visar även Kulturmarksutredningarna att området är olämpligt att exploatera. Undertecknad markägare har inget som helst intresse av att sälja mark inom föreslaget industriområde till Nässjö kommun eller någon annan exploatör. Nässjö kommun envisas med att kalla området för utvidgning av Gamlarp vilket är en mycket vilseledande beskrivning. Området har ingen kontakt med Gamlarps industriområde. Till mitten på det nya området krävs 2,5 km ny väg (vilket är ungefär samma sträcka som Södravägen). Området ska ses som en egen stadsdel eller med tanke på att det inte hänger samman med tätorten för ett nytt samhälle. Området som är på över 2 500 000 kvadratmeter vilket är dubbelt så mycket mot vad som idag är utnyttjad industrimark i Nässjö. Kommunen tar bort hela området norr om Nässjö som industrimark från planförslaget. För att ge en korrektare beskrivning ge området ett arbetsnamn – varför inte Flinkebo som ligger mitt i området. Kommunens bemötande anges pilar. När det gäller terminalens expansionsmöjligheter så föreslås utpekandet i anslutning till stambanan kvarstå, eftersom det här området skulle kunna bli aktuellt inom en 10-15 års period. Inkomna synpunkter 31 4.4.4 Christer Andersson Damm för infiltration sydost om Tura borde kunna förläggas öster om gångvägen på tidigare odlad mosse. Detta för att inte förstöra lummigheten och befintlig bäckfåra. Många menar också att det är bättre att förlägga dammar vid sidan av bäckfåror. Viktigt att inte gångvägen försämras. I Gällande fördjupad översiktsplan så visas förslag på ny sträckning av väg mot Solberga öster Sofiero med planskild järnvägskorsning – var har det tagit vägen? Jag anser det är ett mycket bra förslag. Husen i den del av Hunseberg som ligger utmed Solbergavägen har ett utsatt läge. Fördelen med ny sträckning (som fördjupad översiktsplan 06 visar) är en bättre och säkrare boendemiljö, säker järnvägskorsning både för väg till Solberga och Hunsebergsby – Blankefall med mera samt är snabbare till och från Solberga. Kommunens bemötande Dammen kommer att anläggas på marken mellan Tura och gång- och cykelvägen eftersom den marken är kommunal mark och passar sig bättre att anlägga dammen på än på den odlade mossen. Gångvägen kommer inte att försämras utan syftet är att förbättra den. Genom att ta bort lite av lummigheten och anlägga en vattenspegel kommer platsen att ge både ett tryggare och mer estetiskt intryck. Denna nya väg hängde delvis samman med den industrimark som pekades ut norr om järnvägen och intill Solbergavägen. I och med industrimarksutredningen och efterföljande beslut är inte denna industrimark längre aktuell. Att bygga ny väg från Terminalgatan till Buckhult är inte troligt då Trafikverket inte ser något behov. Att ha dubbla vägar till Solberga är helt onödigt och inte bara kostsamt vid investering utan även vid underhåll. Jag är övertygad om att framtiden kommer kräva att inte ljungfrulig mark ohämmat tas i anspråk för infrastruktur utan att samläggning och kombinationsutnyttjade krävs för att inte hela landskapet ska perforeras. Vägen mellan Terminalgatan och Buckhult har flera positiva fördelar framförallt för bebyggelsen vid Hunseberg och för trafiksäkerheten. Vägen med planskild korsning av järnvägen är dock förenad med betydande investeringar som inte bedöms kunna priorteras av kommunen i närtid. Förslaget har av ovanstående anledningar tagits bort. Förslaget kan dock återupptas om Trafikverket vill prioritera trafiksäkerhetshöjande åtgärder för Solbergavägens passage över järnvägen. En separat gång- och cykelväg till bebyggelsen ut mot Hunseberg finns med i gång- och cykelvägsplanen. Pilar för grönstråk saknas mot Träsländarundan – eller har kommunen några nya planer här? Det finns inga ändrade planer för Träsländarundan. 32 Inkomna synpunkter 4.4.4 Christer Andersson För att öka tillgängligheten att tas sig med cykel till Norrboda och Gamlarpsindustriområde vill jag föreslå kommunen att titta på möjligheten att förlägga ny gång och cykelväg från Träcentrum till Avtagsvägen. Möjligen kan järnvägen passeras under bron vid Rv 40. Jag tror att en sådan väg med belysning även skulle ge en finare bild av Nässjö för de som passerar på Rv 40. Möjligen höjer det även attraktionskraften på ”Eldon tomten”. Nässjö kommun satsar hårt på Runnerydsskolan och Brinnellskolan. Det skulle vara intressant att se kreativa förslag på mer attraktivt boende i området. 4.4.5 Ruben Albertsson Det är ett vällovligt initiativ av Nässjö kommun att vända sig till allmänheten för att få in synpunkter på ett av de viktigaste dokumenten när det gäller Nässjös framtida stad. Utgångspunkten för översiktsplanen är en förtätning av centrum och att utreda området väster om järnvägen för en ”blandstad” – alltså inte bara bostäder eller handel utan en naturlig och inbjudande mix av båda, så som städer förr planerades. Efter att ha tagit del av den nya utvecklingsplanen för Nässjö centrala delar känner jag mig manad att göra några reflektioner. Jag ser flera problem i gestaltningen som stadskärnevisionen 2,0 inte har tagit hänsyn till. Jag har delat upp dem i tre problemområden. Det första är ”kvarteren söder om Brogatan”. I tidigare utvecklingsplaner för centrum har man konsekvent dragit en gräns vid Brogatan. Detta trots att området söder om Brogatan både historiskt och visuellt tillhör stadens gatunät. Kvarteren längs Södergatan och Stallgatan ner mot Ica Kvantum bildar en enklav som med tiden blivit tydligt eftersatt. Bebyggelsen har en fin skala med täta kvarter och skyddade innergårdar och borde ges en chans att utvecklas i denna nya och större stadsvision. Kommunens bemötande Förslaget blir en fråga för arbetet med en ny gång- och cykelvägsplan och som hanteras av tekniska serviceförvaltningen. Synpunkten vidarebefordras till tekniska serviceförvaltningen. Det finns ledig tillgänglig bostadsmark i Runnerydsområdet som kan bli aktuell att bebygga framöver. Se även bemötandet till Leif och Ingela Sundell samt Lars-Gunnar och Marianne Svendsén. Synpunkterna riktas huvudsakligen mot stadskärnevisionen men grunddragen berör även den fördjupade översiktsplanen. Brogatan är en tydlig barriär i staden som påverkar kopplingen till centrum för bebyggelsen söder om, inte bara de närmaste kvarteren. Det finns flera tydliga barriärer i staden, utöver järnvägarna och utöver Brogatan kan även nämnas Sörängsvägen, Mariagatan, Bangårdsgatan, Järnvägsgatan, Gamlarpsvägen, Anneforsvägen med flera. För att hitta en bra avvägning måste arbeten med att minska vägarnas barriäreffekter alltid balanseras mot deras funktioner som trafikförmedlare. Och de medel som finns tillgängliga för barriärminskande och trafiksäkerhetshöjande åtgärder måste även prioreteras utifrån nyttan. Den fördjupade översiktsplanen visar på flera åtgärder i centrumringen, bland annat på Brogatan, för att minska barriäreffekten och öka trafiksäkerheten. Södra vägen är även ett led i att minska stadens sårbarhet med hänsyn till Brogatan. Inkomna synpunkter 33 4.4.5 Ruben Albertsson Kommunens bemötande Det andra är utformningen av ”Västra staden”. Första gången som jag uppfattade tankarna om ”Västra staden” var när studenter vid Träcentrum med några enkla blyertsteckningar skissade och ömsint beskrev idén med goda, sjönära bostäder. Ansatsen om ytterligare ett bostadsområde nära centrum måste man uppskatta. Men Runnerydssjön och järnvägsanläggningarna kring Green Cargo är historiskt mycket belastade med föroreningar. Det innebär att sjön och marken måste saneras innan den blir användbar för bostadsbebyggelse. Kostnaden för denna sanering är inte obetydlig. Byggs ett stort antal bostäder på västra sidan järnvägen ökar trycket avsevärt på samhällsservicen. Ett exempel är behovet av skolor. Nu har Nässjö valt att placera huvuddelen av sina skolor i stadens nordöstra hörn och det innebär att de barn man kan förväntas bo i ”Västra staden” får mycket lång skolväg. Den kanske viktigaste frågan är hur man upprättar kontakten mellan denna västra stad och gamla centrum. Översiktsplanens huvudsyfte är ju stadsförtätning. Tanken att bygga någon form av gångbro över järnvägsspåren i höjd med stationen riskerar att göra Västra staden lika avskild som vilken annan yttre stadsdel som helst. De utbyggnadsmässiga utmaningarna med projekt Västra staden är väl beskrivet i översiktsplanen, och det är därför ett projekt som förväntas utvecklas successivt under en längre tid. Behovet av att utveckla servicen i samband med förtätningar och nybyggnationer i centrala Nässjö får utredas efterhand och är en del av projektet. En utvecklad gångbro i höjd med Resecentrum bedöms vara den mest prioriterade åtgärden för att minska järnvägens barriäreffekt kring resecentrum och bättre knyta samman staden. En bättre investering än att utveckla gångtrafiken över befintlig bro, som redan möjliggör för gång- och cykeltrafik. Med anledning av komunfullmäktiges beslut om skolstrukturutredningen och högstadieskolans flytt från Kv Ärlan föreslår översiktsplanen att kvarteret utvecklas mot bostäder och/eller centrumverksamhet. Höghus eller inte beslutas inte inom ramen för översiktsplanen. Att förlägga Brogatan under järnvägen på denna sträcka men bedöms mycket svårt att prioritera ekonomiskt, på grund av mycket höga kostnader. Säkerhetsmässigt och sårbarhetsmässigt bedöms en tunnel vara mer utsatt om skyfall eller en olycka skulle inträffa. Det tredje problemområdet är ”Södra torget och Centralskolan”. I visionen är ett av förslagen en skyskrapa. Arkitektoniskt är höghus krävande byggnader. Ett höghus mitt inne i de tätt bebyggda stadskvarteren kommer att ge mycket slagskugga över den omgivande lägre bebyggelsen. Stadens äldsta monumentalbyggnad, Centralskolan, skulle förlora sin roll och domineras av skrapan, särskilt från Södra torgsidan. 34 Inkomna synpunkter 4.4.5 Ruben Albertsson När Centralskolan lämnades för skolverksamhet i somras, dröjde det inte länge innan någon ivrig förvaltning målade parkeringsrutor på hela skolgården. Det innebär att ett och ett halvt torg, plus en hel skolgård, plus ytterligare ett stort område i norra delen av Järnvägsgatan, blivit bilparkering och dubbeldäckat parkeringshus. Motsatsen till en levande och förtätad stadskärna. Från min utgångspunkt är Brogatan den stora boven i detta stadsbyggnadsdrama. Mycket tanke och gestaltningsmöda måste läggas på Brogatans roll eftersom viadukten över spåren är den ända rimliga punkt som kan brygga över stadsdelarna öster-väster. Här är järnvägsområdet begränsat till två spår, smalare än så blir det inte i Nässjö. Det bör vara dags att låta biltrafiken passera under järnvägen medan man låter stadslandskapet flyta över i den nuvarande viaduktens position. Se skiss på nästa sida. Trafiken måste dyka ner i höjd med mitten av Rådhusgatan och dyka upp innan första rondellen vid Almenäs. Här har vi topografin med dess höjdskillnader på vår sida. Denna åtgärd skulle kunna upprätta Storgatan i sin fulla längd och möjliggöra utvecklingen av Kvantumområdet. Åtgärden skulle också eliminera den sårbara punkt som Brogateviadukten är. (En tågurspårning med ett pelarbrott skulle skära isär östra och västra Nässjö totalt.) I samband med utvecklingen av den ”Västra staden” bör Centralskolan behållas av kommunen för framtida skolbehov. Det är ett enkelt, billigt sätt att fylla det behov av skolor som genereras av den framtida nya stadsdelen. Skolor alstrar heller inte lika mycket parkeringsbehov som bostäder. En kompletterande möjlighet att minska den tunga trafikströmmen på Brogatan är att förfärdiga Nässjös södra kringfartsled. Men synsättet på kringfartsleder har förändrats under de senaste decennierna: Städer med kompletta kringfartsleder blir gärna ”glömda” städer. En översiktsplan av den här storleken, som har så stor långsiktig påverkan på staden, måste också vara hållbar över tid. Det räcker inte att hyra in ett anonymt konsultföretag för att göra jobbet. Det behövs flera olika tankar och idéer kring möjliga gestaltningar. Det behövs samtal. Öppna frågan för en rejäl arkitekttävling! Kommunens bemötande Det gäller att jobba med olika trafikslag och behov. Handeln och en levande stadskärna behöver fortfarande bilen, men det är viktigt att parallellt arbeta med utveckling av gång- och cykeltrafiken och kollektivtrafiken. För att minska problemen med genomfartstrafik genom centrum, och minska trafiksystemets sårbarhet, bedöms Södra vägen vara en viktig investering. Fördelarna bedöms klart överväga nackdelarna. Översiktsplanen har tagits fram av kommunen under ledning av samhällsplaneringskontoret. Processen har full transperens och mycket arbete har lagts ned på medborgardialog i olika skeden. Vi tror mer på detta än att förslaget utarbetas av enskilda företag. Däremot kan det vara lämpligt att ta in extern expertis gällande olika delfrågor och utredningsunderlag, vilket också gjorts. Underlag och förslag får gärna kritiseras med det bör ske utifrån sakfrågan. Inkomna synpunkter 35 Skiss tillhörande synpunkt om Brogatans utformning - R. Albertsson Skiss över stadskärnan av Ruben Albertsson. 36 Inkomna synpunkter 4.4.6 Robert Biversten Kommunens bemötande Vidare tror jag inte på fortsatt villaområde mot Koltorps gård/Isåsa. Helt enkelt att området inte kan erbjuda attraktiva tomter på grund av sluttningen som är åt fel håll med tanke på solen. Möjligen kan jag tänk mig typ boklok omkring platthusen/kyrkogården alternativt nyproduktion av Linden men ner mot Gullregns och Syrengatan tror jag inte att det blir något attraktivt. Jämfört med Sörängen kan det där skapas ett helt nytt område med extremt snabb påfart till Rv 40 för arbetspendling och attraktivt handelsområde nära vägen. Vilka delar av området som nyttjas för grönområden respektive bostäder med mera får utredas i samband med detaljplaneläggning. Området bedöms lämpligt i stort för utveckling av framför allt bostadsbebyggelse. Vidare förstår jag inte förslaget med industritomter omkring Koltorp och mot Sörängen, då tidigare utredningar visat på att marken är dyr att anlägga på. Är behovet av ringleden så stor? Är det så mycket transporter från/mot Eksjö? Ett nytt handelsområde utmed nya ringleden ser jag som ganska uteslutet med tanke på att det inte är i anslutning/synligt till Rv40. Området bedöms vara en viktig och naturlig utveckling av angränsande verksamheter med snabb koppling till Sörängsrondellen och den expansion som sker där just nu. Alla verksamheter kan inte ha skyltläge mot riksväg 40, då tillgänglig mark är begränsad. Läste även idéerna till gångstråk utmed Handskerydssjön. Jag tycker att kommunen kan titta på upprustningen som skett av Handskeryds motionsspår och förstå att det finns behov (många motionärer gång/ jogg använder spåret året runt) av denna typ av slingor och hur relativt enkelt det kunde genomföras på 1-2år. Så vill man gå till handling av slingan runt sjön ta lärdom av liknande projekt alternativt lägg det i en vision så kan man vänta och vänta. Pengarna lär knappast aldrig finnas till det. Synpunkten får hanteras inom ramen för gång- och cykelvägsplanen. Tycker det är synd att man slopat iden om bostadsområde vid Sörängsrondellen/Lövhult. Med senaste utvecklingen i form av Nybergs Bil/Atteviks/Ahlsell tror jag att vi ser ett nytt handelsområde omkring Sörängen och då finns möjligheter för attraktiva bostäder nära till Rv/ motion (Lövhult). Området bedöms inte vara lämpligt för bostadsbebyggelse eftersom området ligger nära riksvägen, på grund av den barriäreffekt som riksvägen utgör samt på grund av den allmänt rådande vindrikningen och vindhastigheten. 4.4.7 Tomas Brantryd Såg detta i Rådhusparken i Jönköping. Ett tipps på hur man kan göra med almarna i Stadsparken! Se bild på sidan 38. Inkomna synpunkter 37 4.4.8 Lars-Göran Ek Västra centrum, området väster om järnvägen borde byggas till ett nytt Campus. Här borde en framtida högstadieskola och en ny gymnasieskola placeras samtidigt som all högre utbildning, förutom Träcentrums profilutbildningar, placeras där. Kvarter som borde bebyggas med bostäder är kvarter Dalvik (nuvarande Jem & Fix) och det som återstår av kvarter Snickaren (Pinnen), Snickerifabriken (Pinnen), Centralskolan, Norråsaskolan, kvarter Vipan och f.d. Jästfabriken. De kommunala förvaltningarna kan flyttas till nuvarande Brinellgymnasiet. Nuvarande Brinellskolan skulle också kunna rymma en högstadieskola. I Stadshuset borde Medborgarkontoret finnas, övriga lokaler borde gå att hyra ut till olika tjänsteföretag. En ny högstadieskola borde övervägas i Nyhem/ Handskeryd t.ex. på Industrigatan. Lågstadieskola borde finnas i Hultet. I avvaktan på nya högstadieskolor borde Centralskolan återanvändas. En ny simhall måste planeras. En inventering och snara åtgärder borde ske av de GC-vägar som inte är kompletta. Jag kan ta några för mig närliggande exempel; GC-vägen längst Runnerydssjön på Åkersidan går på trafikerade gator, utan åtskillnad, vid kv Dalvik och kv. Emilero, vidare: vid Målenrondellen finns ett övergångsställe, men det är omöjligt (finns inte ens en trottoar) att ta sig dit utan att gå/cykla på den trafikerade Sjöbergsvägen. Ska jag cykla/gå till Runneryd via Västra vägen måste jag ta mig genom industriområden med tung trafik på Höregatan och Egnahemsgatan. Inte heller till Vallbohaga/Räfsnäs kan jag ta mig utan att passera genom stans kanske livligaste industriområde med mycket tung trafik. Liknande situationer finns på många andra ställen i staden. Det hjälper inte att enbart markera GCvägen på marken eftersom denna markering in alltid respekteras och heller inte syns på vintern när det är snö, GC-vägarna måste vara åtskilda från biltrafiken! Det är viktigare att åtgärda dessa brister innan antalet GC-vägar utökas. 38 Kommunens bemötande Synpunkten noteras men det närmare innehållet i denna nya stadsdel får framtiden utvisa. Det kan vara tillgängligt för bland annat utbildningsverksamhet efter de behov som uppstår. Att utveckla och förtäta staden med bostäder är angeläget och något som översiktsplanen verkar för. De konkreta förslag som nämns går i huvudsak att genomföra inom ramen för översiktsplanen, men kan möta hinder ur andra aspekter, exempelvis så som risker och buller och måste i de flesta fall föregås av detaljplaneändringar och politiska beslut. De förslag som är kopplade till skolstrukturen strider mot de beslut som fattats kring dessa. Simhallsfrågan är angelägen att jobba vidare med men översiktsplanens roll i detta sammanhang är att säkerställa att det finns fysisk plats på en eller flera platser i staden, vilket det gör. Synpunkterna om gång- och cykeltrafiken hanteras inom ramen för gång- och cykelvägsplanen. Inkomna synpunkter Karta tillhörande synpunkt 1 - J. Hjorth Karta tillhörande synpunkt 2 - J. Hjorth Karta över Sörängsrondellen av Jonathan Hjorth. Karta över Sörängsrondellen av Jonathan Hjorth. Bild tillhörande tips om almträd - T. Brantryd Bild över alm i Rådhusparken, Jönköping Inkomna synpunkter 39 4.4.9 Tommy Friman Bygg ut belysta löparspår i Handskeryd, Åker-Målen, Hultet och Runneryd samt vandrinsspår och löparspår i stadsdelarna. 4.4.10 Veronica Grönte Roligt att läsa om Nässjö som en framtidsstad, vilket ju är ett helt korrekt uttryck. Jag läser i tidningen om planer på att eventuellt låta Åkraberget användas till bostäder. Det låter som ett bra förslag, särskilt när en bit sparas till pulkabacke. En otroligt vacker vy blir det över sjön med glittrande morgonsol. Har en annan tanke vad gäller Handskerydssjöns stränder. Vet att de tidigare varit tankar på att använda södra delen av Handskerydssjön för att bygga en campingplats. Eftersom vår framtidsstad behöver fler övernattningsmöjligheter (närmare centrum än Lövhult) vore det inte en strålande möjlighet att försöka utveckla stranden och sjön nu när så mycket positivt kommer att ske i området? Jag vet att det sedan tidigare finns planer på att göra gångpromenaden än närmare sjön på Åkerssidan. Ja, detta var några spridda tankar för en stolt Nässjömedborgare. 4.4.11 Jonathan Hjorth Tack för utställningsunderlaget. Synpunkt 1 av 2: Jag ser positivt på att ni avser att utveckla ”Gröna stråk”. Men bär i beaktning att ert förslag till verksamhetsområdesutveckling nordöst om Sörängsrondellen är ett sådant område som redan idag flitigt används som ett ”Grönt stråk”. Se grön markering på karta nedan över ungefärliga stigar som används flitigt i anslutning till förslag på verksamhetsområdet. Flertalet cyklister och bilister parkerar vid röd prick på kartan och nyttjar detta området dagligen för joggingturer samt hundoch skogspromenader. 40 Kommunens bemötande Synpunkten är förenlig med översiktsplanen och får hanteras av berörda förvaltningar, i första hand tekniska serviceförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen samt eventuella privata markägare. Förslagen kan utredas vidare i detaljplaneskedet för ny bebyggelse. Ett mindre område för till exempel ställplatser för husbilar kan vara en del i utvecklingen av området. Både norr och söder om föreslaget område finns gröna korridorer ut till Lövhult. Området närmast Rv 40 bedöms vara bäst utnyttjat som verksamhetsområde. Möjligheterna till motion och friluftsliv kring Lövhult bedöms inte påverkas på ett avgörande sätt. Inkomna synpunkter 4.4.11 Jonathan Hjorth Synpunkt 2 av 2: I mitt närområde har vi exempelvis bakom Ekbackagården mot Hjortronstigen en gång- och cykelväg som löper mot Hultetskolan och Rågången. Denna är kantad av ett fåtal träd i höjd med HSB husen mot Hultetskolan. Vid gång- och cykelvägen bakom Ekbackagården växer en ensam björk. Det vore mycket trevligt om en befintlig gång- och cykelväg "skulle rustas upp" med exempelvis en trädallé eller rabatter. Tror både de boende på äldreboendet och de som flanerar längs den vägen skulle uppskatta det. Säkert finns det fler sådana här gång- och cykelvägar som skulle må gott av en upprustning, men jag kan bara mitt närområde. Ytterligare en idé vore att exempelvis anlägga en allé med flertalet olika träd och ha små informationsskyltar om trädets nytta för människor och djur. Exempelvis att bokträd används till att göra glasspinnar då träet från boken inte smakar något eller att sälg blommar mycket tidigt på våren och på bar kvist vilket gör den viktig för bin och humlor som samlar pollen till den som de behöver för att lägga larver. Utan sälg och andra viden skulle bin och humlor ha svårt att överleva de första vårveckorna. Bifogar nedan en liten bild där jag ritar ut ungefärligt var befintliga träd finns (i blått) och var det kanske skulle vara möjligt att plantera fler träd, buskar eller anlägga rabatter med gröna prickar. (Bilden finns på sidan 41.) 4.4.12 Ulf Magnusson Angående planer för att bygga på Centralskolans tomt. Jag undrar, om dessa planer blir verklighet kommer då lägenheterna att säljas via lotteri eller ej. Nu finns gott om tid att villkora för en framtida byggherre/ansvarig mäklare att försäljning sker med tillämpning av någon form av ”kö” för detta projekt. Detta för att undvika en ytterligare skandal i likhet med ”Bryggeritomten”. Jag vill att detta mail diarieföres och att jag får någon form av svar hur Kommunledningens inställning är i detta eventuellt nya bostadsprojekt. Kommunens bemötande Synpunkten hänvisas vidare till tekniska serviceförvaltningen som ansvarar för skötsel av grönområden och upprusning av gång- och cykelvägar. Ditt brev är diariefört. Det är ingen fråga för stadskärnevisonen eller den fördjupade översiktsplanen. Frågan avgörs inte nu utan i samband med byggnation. Förklaring till min fråga angående någon form av ”kö vid försäljning” är baserat på att den kommunalt ägda Inkomna synpunkter 41 4.4.12 Ulf Magnusson bryggeri-tomten som såldes till Hökerums Bygg. Vid försäljning av lägenheterna så lottades dessa bland intresserade köpare. Som du själv förstår så kan därför flera personer inom samma familj/släkt/vänner anmäla intresse för en specifik lägenhet och i samband med inflyttning ”sälja lägenheten inom familjen till den som har ett ursprungligt intresse”. På detta sätt kan man lätt ”öka sin andelschans” för en viss lägenhet ex 10 gånger om man har 10 vänner som ställer upp enligt vad jag nämnt. Jag har kontrollerat många bygg/säljprojekt på flera platser i Sverige och inte hittat något ställe där det har lottats ut såsom det gjordes i det vansinniga Bryggeriprojektet i Nässjö (gällande försäljningsrutiner). Jag hade möte med Bo Zander om lotteriet innan försäljning påbörjades men inte hjälpte detta. Låt oss nu hoppas att det finns någon inom kommunen som förstår vad jag sagt så att inte samma idiotiska process återupprepas, om det nu blir någon byggnation på Centralskolan. Jag uppskattar om du eller annan ansvarig återkommer med ett svar som även är diariefört vad gäller principer vid försäljning även om detta är i ett mycket tidigt skede. 4.4.13 Leif och Ingela Sundell Protesterar mot planerad vägsträckning över Kmärkta områden. Vi ser att det finns ett behov av en ny infart i Nässjö då Hunsebergs ”samhälle” är trångt och svårt att göra trafikvänligt för alla. Vi har tidigare lämnat förslag på en ny utfart bakom Hunseberg över järnvägen och över mossarna för att sedan ansluta till befintlig väg. Om man nu tänker göra något åt utfarten borde väl pengar satsas på den istället för en cykelväg till Hunseberg. Då det ju helt naturligt kan cyklas fritt och gå in till stan därefter. Med nuvarande planer på en helt ny vägsträckning nästan ända till Solberga läggs en massa pengar och vacker skogsmiljö tas till fler vägar. När det istället behövs en breddad väg med separat cykelbana till Solberga. Vi ser ingen anledning till nuvarande planer på ny vägsträckning. 42 Kommunens bemötande Den redovisade vägkorridoren, utöver anslutning till industrimarken, utgör enligt kommunen ett viktigt regionalt projekt. Ett genomförande ligger sannolikt långt fram i tiden då Trafikverket inte utrett projektet närmare. Vägen är en del av en kommunövergripande vägsträckning, den så kallade Diagonalen, mellan E4:an vid Vaggeryd och riksväg 32 vid Sunneränga. Vägsträckningen är utpekad som prioriterad för Nässjö kommun i den kommunövergripande översiktsplanen. Projektet har regional betydelse och kommunen arbetar för att det skall få högre prioritet som regionalt projekt. Särskilt delen Inkomna synpunkter 4.4.13 Leif och Ingela Sundell 4.4.14 Lars-Gunnar och Marianne Svendsén Det är med förvåning vi kan konstatera att stora delar av fastighet är upptagen som framtida industrimark. Vi undrar på vilka grunder kommunen anser att det finns behov av industrimark flera kilometer från riksvägen och tätorten? Vår fastighet ligger mitt i det gigantiska föreslagna området mellan Gamlarpssjön och Fallagölen. Vi kan inte se att det under överskådlig tid kan finnas något behov av vår mark för industrimarksändamål. Vi är ändå oroliga då kommunen tidigare börjat exploatering utan det funnits någon efterfrågan. För oss skapar det oro att vi inte vet vad som ska hända med vår mark i framtiden. Hur ska vi förvalta vår fastighet med den osäkerhet som kommunens planer skapar? Dessutom tar det bort mycket med glädjen med att förvalta fastigheten. Vi ser heller inget behov av ytterligare en väg till Solberga. Vi har inga som helst planer på att sälja mark till Nässjö kommun och kräver att vår fastighet tas bort från alla planer för framtida industrimark. Kommunens bemötande Vaggeryd-Nässjö skulle ha stor betydelse för kommunens utveckling, med helt andra förutsättningar för gods- och persontransporter i triangeln VaggerydNässjö-Jönköping. Men även ha stor betydelse för hela höglandet. Se även kommentar till synpunkter de synpunkter som Christer Andersson har lämnat. När det gäller mark i närheten av tätorter som expanderar så finns det naturligt en högre risk/möjlighet för behov av förändrad markanvändning. I dessa frågor måste kommunen försöka arbeta långsiktigt och i dessa sammanhang är det då också naturligt att osäkerheten blir större. Behovet av mark i ett 10-20 års perspektiv går i dagsläget inte att fastställa. Det är dock viktigt att kommunen har en tanke för hur staden vid behov bör expandera om efterfrågan successivt kommer att finnas. Det skapar en tydlighet och långsiktighet gentemot bland annat privata markägare i och utanför staden. När det gäller mark för det långsiktiga behovet av inte minst logistikanknutna verksamheter anses en utvidgning av Gamlarpsområdet fortsatt vara mest lämpligt. Normalt brukande bör ske även om ens privata mark är utpekad i långsiktiga planer. Det bibehåller markens värde och ger normal avkastning under tiden. Det ligger i sakens natur att kommunen har ett långsiktigt intresse av att förvärva mark i de områden som pekas ut i en översiktsplan. När mark kan införskaffas hänger samman med det faktiska behovet, möjligheten till inköp med mera. Se även kommentar till synpunkter som Christer Andersson samt Leif och Ingela Sundell har lämnat. Inkomna synpunkter 43 4.4.15 Conny och Tordis Tingstedt Kommunens bemötande Vi anser att vägen som kommunen planerar till det nya industriområdet och vidare mot Solberga inte behövs. Vi tror inte att det finns någon efterfrågan på mark för etableringar i detta område. Att då bygga vägen blir bara en onödig kostnad för kommunen. Vägens planerade dragning kommer att påverka oss mycket negativt då den är planerad mycket nära vårt hem. Då inget tyder på att behov av ytterligare industrimark norr om Nässjö finns det inget behov av en ny väg. Vi anser att både vägen och industriområdet ska bort från planen. Om vägen trots det ska vara kvar i planen måste den få en annan sträckning så att den inte förstör vår fastighet. Vägens exakta dragning får utredas i samband med detaljplaneläggning och projektering. I detta sammanhang kommer gällande riktvärden för buller att tillämpas. Vägen och eventuella skyddsåtgärder kommer då utformas så att riktvärdena inte beräknas överskridas vid er bostad Kommunens planer påverkar vår fastighet Träslända 1:4 på ett negativt sätt. Redan i mars 2002 framförde vi vår oro för byggnationen över Gamlarps industriområde. Kommunen lovade då att bevaka bullerstörningar, behålla skog och bygga bullervallar. Det diskuterades även fönsterbyte i närliggande fastigheter i Träslända och i Gamlarp. Vi känner inte att kommunen har tagit sina löften på allvar. Vad är er syn på detta idag? Löftena och diskussionen måste preciseras för att kunna bemötas. Om ni tex inte anser att gällande riktvärden följs så kontakta samhällsplaneringskontoret för rådgivning. Se även kommentarer till de synpunkter som Christer Andersson, Leif och Ingela Sundell samt Lars-Gunnar och Marianne Svendsén har lämnat. 5. Medborgardialog Medborgardialog innan samrådsskedet Mellan maj och december 2013 hölls en medborgardialog gällande Nässjös framtid. Under medborgardialogen har det getts möjlighet till att lämna in synpunkter via kommunens hemsida samt på medborgarkontoret. För att nå ut till så många som möjligt har skyltar med frågor samt QRkoder varit uppsatta, enkäter har lagts ut på restauranger och caféer, tjänstemän från kommunen har varit ute på arbetsplatser och ett möte med pensionärs- och handikappsorganisationerna har genomförts. För att nå ut till barn har en enkät skickats ut till skolorna som efterfrågade barnens platser där de vistas och hur de ser på de platserna. Medborgardialogen har legat som grund för planerna; den fördjupade översiktsplanen, stadskärnevision 2.0 samt gång- och cykelvägsplanen. Medborgardialog under samrådsskedet Under samrådstiden har en ännu en medborgardialog hållits som ett komplement för traditionella samrådsmöten där kommunen kan komma i kontakt med medborgarnas syn på planen. Kommunen har vid sidan av den utställning som skett på medborgarkontoret, Träcentrum, simhallen och Pigalle även haft tre drop in-samråd samt träffat fyra klasser. Tre av klasserna har bestått av gymnasieelever på Brinellgymnasiet medan den fjärde klassen var en SFI-klass på Centralskolan i Nässjö. 44 Medborgardialog 5.1 Drop in-samråd De tre drop in-samråd som har anordnats ägde rum på Stadsbiblioteket den 13 januari 2015 mellan kl 13-15, på Simhallen den 17 januari 2015 mellan kl 18-19 och på Ica Kvantum den 22 januari 2015 mellan kl 16-18. Generellt sett så har synpunkterna som kom fram vid de här tillfällen berört både gång- och cykelvägsplanen, stadskärnevisionen samt den fördjupade översiktsplanen eftersom planerna har samkörts både tidsmässigt och processmässigt. Under mötena har även andra synpunkter och synpunkter och frågor dykt upp som inte berör någon av dessa planer. Nedan sammanfattas de synpunkter som lyftes under respektive samråd. Både politiker och tjänstemän har medverkat under drop in-samråden. 5.1.1 Biblioteket Kommunens bemötande Julbelysningen borde börja lysa tidigare. Det vore bra med en återvinningscentral som ligger centralt. Öka antalet girlanger på Rådhusgatan önskas. Se till att belysningen fungerar. Köpmansgatan behöver bli av med biltrafiken eftersom det är mycket trafik där idag, trots att man inte får köra in på gatan. Det finns en massa tomma tomter som ser tråkiga ut. Storgatan upplevs som för bred och borde delas av och göras mysigare på ena sidan med träd och gång- och cykelstråk. De här synpunkterna berör stadskärnevisionen men har viderabefordrats till kommunledningskontoret. Det finns en massa tomter som ser tråkiga ut. Den planerade Södra vägen kommer att gå över motionsspåret vid Koltorp och därmed kommer det att behövas två vägtunnlar. Spåret är idag ideellt drivet. Det är svårt att ta sig till Pigalle, bland annat från brandstationen och Åker med mera. Förbättra gångoch cykelvägsstråk på Storgatan. Det är viktigt att bygga samman gång- och cykelvägar. Den nya placeringen av badplatsen kan komma att bli bra ifall det anläggs en god gång- och cykelväg till badplatsen. Önskemål finns om att de målade gång- och cykelstråken längs med järnvägsgatan ska utvecklas och förbättras. Det önskas cykelskola för invandrarkvinnor. Det saknas en bit av gång- och cykelvägen på Fiskaregatan, detta visas fel på kartan och behöver kompletteras med gång- och cykelväg där det saknas. Det är även undermåligt sandat på Fiskaregatan. Storgatan upplevs som för bred och borde delas av och göras mysigare på ena sidan med träd och gång- och cykelstråk. Den fördjupade översiktsplanen har pekat ut tomter som kan förtätas och bebyggas med exempelvis bostäder eller handelsverksamheter. Oftast äger inte kommunen marken och har svårt att driva utvecklingen aktivt. Kommunen är positiv till att medverka i olika förbättringar och samarbetar bland annat med handeln och fastighetsägarna i stadskärnan. Det finns ännu inte några närliggande planer på att bygga ut Södra vägen men när det blir aktuellt så kommer ett detaljplanearbete att upprättas som i sig tar hänsyn till de förutsättningar som platsen har. De här synpunkterna berör gång- och cykelvägsplanen och är därmed vidarebefordrade till tekniska serviceförvaltningen. Medborgardialog 45 Det saknas, en centralt placerad skatepark, på minst 1500 kvadratmeter. Skateparken behöver även sticka ut ur mängden och tillföra något som blir särskilt för Nässjö ifall den ska locka tillräckligt med folk. Det vore positivt för Handskeryd om en pulkabacke anordnas och möjliggöra för närheten till det gröna. Trafiken från utfarten på Ryttarvägen kommer på för fort på 60-väg. Det finns önskemål om att anordna farthinder på Mellangatan, alternativt anlägga om gatan till att bli en bussgata. 5.1.2 Simhallen Kommunens bemötande Synpunkten om att anlägga en skatepark samt anläggandet av en pulkabacke förmedlas till kultur- och fritidsförvaltningen samt tekniska serviceförvaltningen. De trafiklösningar som önskas vidarebefordras till tekniska serviceförvaltningen. Det saknas en förståelse kring anläggandet av nya bostäder på Åkraberget. De gröna stråken är bra. Önskemål finns om att asfaltera hela Gamla Eksjövägen. Det är enbart asfalterat en bit där idag och det är många som cyklar där. Underhållet blir inte bra när grusvägen sträcker sig en så pass kort sträcka. Det finns en önskan om att belysningen längs med gång- och cykelvägen vid Ingsbergsgården ska förbättras. Det finns en önskan om att belysningen längs med gång- och cykelvägen, vid Brogatans förlängning mot Åkerskolan, ska förbättras. Det efterfrågas tillgänglighetsanpassade marklägenheter i den centrala stadskärnan. De förslag till förändringar som har lagts fram på Köpmansgatan är positiva, idag är det mörkt och tråkigt där. En ny busshållplats önskas i anslutning till Sjöbacken (Hornsgatan, Åkershäll). Anslutningen till Resecentrums baksida är idag dålig och önskas förbättras. Noteras. En ny busshållplats önskas i anslutning till Pigalle, vid gamla bokbussen. En rundbana krävs för att staden ska kunna vara en logistikstad. Det är farligt att åka permobil eller att gå över bron vid Spexhultavägen. Östgötapendeln fungerar dåligt när det kommer till att ta sig till Tranås. Dagens tidtabell stämmer dåligt överrens med arbetstider och bättre kommunikationer önskas. En undran finns kring utgången av motionsspåret som ligger vid Handskeryd och mot Södra vägen, hur det kommer att gå med den? Vidarebefordras till tekniska serviceförvaltningen. Södra vägen är en angelägenhet för kommunen ur flera perspektiv. Synpunkterna noteras och vidarebefordras till tekniska serviceförvaltningen. Att Östgötapendeln fungerar dåligt vad gäller arbetstider är en fråga för Länstrafiken. Motionsspåret vid Handskeryd kommer att utredas i detaljplanearbetet för södra vägen. Det är en viktig fråga att möjligheten till motion får finnas kvar. 46 De här synpunkterna berör gång- och cykelvägsplanen och är därmed vidarebefordrade till tekniska serviceförvaltnignen. Många gånger är det svårt att skapa tillgänglighetsanpassade marklägenheter i centrum på grund av utrymmesbrist. Ett flertal har byggts i kvarter Bryggmästaren. De här synpunkterna berör främst stadskärnevisionen men har vidarebefordrats till kommunledningskontoret. Medborgardialog 5.1.3 Ica Kvantum Kommunens bemötande Det planlagda Gamlarpsområdet är ett storhetsvansinne, och ligger för långt bort från nuvarande Gamlarpsområdet för att det ska kunna kallas för Gamlarp. Anser att det är olyckligt med tre olika centrum, det vill säga Almenäs, stadskärnan och ICA. Tycker att det är viktigt att passager finns över den framtida planerade Södra vägen så att vägen inte blir till en barriär. (Det är en allmän reflektion utan att peka på något specifikt område eller plats.) Det finns önskemål om att en pulkabacke ska anläggas vid Rättarebacken, där det är koloniområde idag. Tycker att föreslagna grönområden är bra. Gamlarps indsutriområde har utretts i en industrimarksutredning och där har fördelar och nackdelar jämförts med varandra och Gamlarp har på så sätt valts ut. Storleken på området föreslås minskas. När det gäller lokalisering av olika typer av handel så bedrivs ett arbete genom NNAB tillsammans med handelsföreträdare och fastighetsägare, för att skapa en kompletterande mix, som är positiv för alla delar i centrum. ICA- och Almenäsområdena är så centralt placerade i staden att de bör ingå i begreppet centrum. Önskemålen kring utformningen av Södra vägen och att en pulkabacke ska anläggas vid Rättarebacken noteras. Det finns en undran om varför det bara finns en badplats i Handskerydssjön och önskar att det är två stycken där. Önskar röjning vid Handskerydssjön. Tycker det är bra att dagvattnet tas om hand. Vill ha en ponton där det gamla badhuset låg, vid Handskerydsjön, med musik och poesi. Har en känsla av att det bara finns oxel och vill se mer av en annan grönska, exempelvis blommande träd och buskar. Hänvisar till de rosablommande körsbärsträden vid Kungsträdgården. Vill absolut inte ha något höghus i kvarter Ärlan. Tycker det är viktigt att värna om handeln i stadskärnan så att den inte dör ut. Angående förslaget som presenterats för Köpmansgatan: tycker att det måste finnas övergångar så att man inte behöver gå i trapporna. Dessutom blir trapporna svåra att hantera vid snöskottning. Förtätning är bra och viktigt. Önskemål om att öppna Karlagatan in mot Rådhusgatan. Önskemål om att dubbelrikta trafiken på Rådhusgatan, på delen mellan stortorget och Bangårdsgatan. Vill öppna upp centrum för biltrafik och tycker att Nässjö är en för liten stad för att den ska bli gång- och cykelvänlig. Tycker att bilen ska kunna komma ända in till entréerna, överallt. Träden på södra torget måste bevaras. De är nu (och framöver) i sin bästa form. Västra entrén till järnvägsområdet fungerar dåligt idag. Det är en fråga om att kunna underhålla och sköta platsen. Önskningen om att ha flera badplatser, röjning av platsen och även anläggandet av en ponton noteras. Synpunkterna vidarebefordras till kultur- och fritidsförvaltningen och tekniska serviceförvaltningen. De här synpunkterna hänvisas till arbetet med stadskärnevisionen och viderabefordrats till kommunledningskontoret samt tekniska serviceförvaltningen. De här synpunkterna berör gång- och cykelvägsplanen och är därmed vidarebefordrade till tekniska serviceförvaltningen. Det här är inga frågor för den fördjupade översiktsplanen. Medborgardialog 47 Viktigt att förbättra/anlägga en cykelväg längs med lv 834 från Kvarntorpsrondellen och söderut. Hänvisar till cykelolycka med dödsfall som utfall och som har skett längs med lv 834. Det är viktigt med gångvägar. Tycker att natriumbelysningen på gångvägar ska tas bort. Lövhult fungerar dåligt, det är ont om bord och bänkar. De är borttagna och trasiga. Nässjö står inte med på kartan när de visar vädret. Kommunens bemötande Komplettering och anläggande av gång- och cykelvägar är en fråga för gång- och cykelvägsplanen och därmed tekniska serviceförvaltningen. Natriumbelysningen byts succesivt ut mot LED-belysning. Synpunkter kring Lövhult vidarebefordras till kultur- och fritidsförvaltningen. 5.2 Samråd med elever Samråd har hållits med tre gymnasieklasser samt en SFI-klass under januari och februari 2015. Eleverna delades in i tre grupper och fick varsitt tema att diskutera kring, grönstruktur och boende, stadskärnan och gång- och cykelvägar. Under varje tema fick de tre uppgifter, där den första bestod av att diskutera kring hur det ser ut idag, vad som är bra och vad som är dåligt. Den andra handlade om de förslag som kommunen presenterat som förbättringsåtgärder, om det är bra förslag som presenterats eller om eleverna skulle vilja att det blev något annat. Slutligen, i uppgift tre, fick eleverna tänka sig in i ett framtidsscenario på tio år. Vad gör dem då och hur skulle de vilja att det såg ut i Nässjö då? Som hjälpmedel fick eleverna gruppvis använda sig av en karta som belyste sitt tema. Exempelvis så fick eleverna som diskuterade kring gång- och cykelvägar ta del av en karta över nuvarande och planerade gång- och cykelvägar. Eftersom samråden med eleverna har samkörts med gång- och cykelvägsplanen samt stadskärnevisionen så går flera av åsikterna in i varandra. Därmed redovisas alla synpunkter efter ämnesområden eller platser. Tjänstemän från tekniska serviceförvaltningen, samhällsplaneringskontoret och kommunledningskontororet har medverkat under samråden med elever. 5.2.1 Bostäder När det kommer till bostäder så tycker eleverna att kvarteret innanför Gamlarpsvägen har en bra och lugn miljö. De tycker att man skulle kunna anlägga fler bostäder i anslutning till Brinellskolan eftersom det finns mycket skog där. Fler bostadsområden kan även lokaliseras till de skogsområden som finns utanför tätorten eller i dess närhet. De bostadsområden som ansluter till Willys saknar idag lekplats. Att man ska anlägga bostäder vid Mastbacken tycker eleverna är bra. Det saknas belysning i Räfsnäs och de har uppmärksammat att gamla vill bo centralt. Definitionen av ett bra boende tycker de är att ha nära till köpcentra, fotbollsplaner, skola, gym, minilivs, att det har bra internet och att det är tyst. 48 Kommunens bemötande Åsikterna angående bostäder noteras. Nya bostäder är inte lämpliga i närheten av Rv 40, bland annat på grund av bullernivåerna som är där. Bostäder längre norr om Nässjö hamnar lite långt ifrån staden. Grönstrukturen kring Brinellskolan är värdefull för skolan och angränsande bostäder. Att belysning saknas i Räfsnäs vidarebefordrats till tekniska serviceförvaltningen. Medborgardialog 5.2.2 Sjöarna inklusive stadsparken Rent generellt så önskar eleverna att samtliga sjöar i stadskärnan görs i ordning så att det går att bada i dem. Badplatsen i Adele udde är väldigt skräpig och det förekommer mycket andbajs där. Tågrälsen stör och därför är flytten av badplatsen till den andra sidan av sjön bra. Förslag om att anlägga en fin sandstrand, omklädningsrum och toaletter i anslutning till badplatsen presenterades. Flera elever önskade en bro över Runnerydssjön och järnvägsspåren. Dels för att knyta samman stadsdelen Målen med stadskärnan. Förslag om ett inglasat köpcentrum på Runnerydssjön lyftes fram. Väldigt många av eleverna vill bygga en bro över Ingsbergsjön och väldigt många elever vill även att en restaurang ska byggas i anslutning till sjön. Exempelvis att man man bygger ut den befintliga bryggan och låter restaurangen ansluta till den. Några elever återkopplade till platsen som ett föredetta zoo och vill involvera djur i området. De vill anlägga en strand vid Ingsbergssjön. Ett staket behövs runt sjön så att barnen inte trillar i, särskilt i de områden där barnen leker. Stigen runt sjön behöver göras i ordning men den bör inte asfalterars. På den östra sidan kan fruktträd placeras ut och gräsytan som ligger mitt emot stadsparken kan göras om till grönområde eller lekpark med lekredskap. Fruktträd skulle kunna planteras intill Stadsbiblioteket. Det borde finnas två stycken toaletter, som är handikapsanpassade och som har skötbord och de bör ligga på varsin sida om Ingsbergssjön. Det behövs fler öppna och offentliga toaletter. Det är otryggt runt sjön. Eleverna vill även ha en skylt som visar vart man ska cykla eller gå vid och runt Ingsbergssjön. Stadsparken är för liten. De skulle vilja ha freesbeegolf i stadsparken samt fler grillplatser. Den nuvarande scenen behöver byggas större och målas. Det behövs fler parkeringsplatser i anslutning. Det skulle behövas en vattenkran i stadsparken. Bryggan i stadsparken är väldigt uppskattad. Eleverna tycker att det är dålig belysning i stadsparken men de hade inte varit i parken sedan de nya lamporna har satts upp. Kommunens bemötande Det är kostsamma åtgärder för att göra Ingsbergssjön och Runnerydssjön baddugliga. Därför satsar kommunen i första hand på Handskerydssjön. Synpunkterna om en sandstrand, omklädningsrum och toaletter i anslutning till badplatsen hänvisas till kultur- och fritidsförvaltningen och tekniska serviceförvaltningen. Det pågår ett arbete med att utveckla och förbättra den södra delen av Runnerydssjön. Anläggandet av en bro och ett köpcentrum noteras. I dagsläget tittar kultur- och fritidsförvaltningen på om det på längre sikt går att anlägga en restaurang i stadsparken. Staket kring våra sjöar bedöms inte vara lämpligt. Att stigen behöver göras i ordning och förslagen om plantering av fruktträd vidarebefodras till tekniska serviceförvaltningen. Det finns idag en toalett i stadsparken. Synpunkterna nedan noteras och vidarebefordras till tekniska serviceförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen och kommunledningskontoret. Medborgardialog 49 Kommunens bemötande 5.2.3 Stortorget De nya förslagen av stadskärnan är bra. Eleverna vill ha en glasskiosk på torget och de föreslår en stor fontän på torget. De tycker att de föreslagna uteserveringarna på stortorget är en bra idé, även flytten av bussarna från stortorget till stationsområdet. De tycker att flytten av bussarna hjälper till att binda samman trafiken till, från och inom Nässjö. När det gäller förslaget om att flytta bussarna från stortorget till stationsområdet så påpekades det att det är viktigt med övergångsställen på stortorget. Torget behöver fina blommor på marken. De här synpunkterna berör främst stadskärnevisionen och viderabefordras till kommunledningskontoret. 5.2.4 Köpmansgatan Angående förslaget på Köpmansgatan är det viktigt att ha övergångsställe och gångbana men annars är det snyggt. Vid förslaget av trappan på Köpmansgatan föreslog de att anlägga ett rullband med viloplan där man kan gå av och på rullbandet. Exemplet kom upp som ett sätt att underlätta för grupper som har lite svårare att ta sig fram. De tyckte även att den föreslagna trappan kan anpassas så att även rörelsehindrade kan ta sig upp där, alternativt att de kan gå längs med sidan av trappan. De nya förslagen av stadskärnan är bra. De här synpunkterna berör främst stadskärnevisionen och viderabefordras till kommunledningskontoret. 5.2.5 Affärer och verksamheter Eleverna vill ha äventyrsminigolf, en klubb och ett internetcafé och fler affärer samt ett större utbud av affärer i centrum. De vill ha en stor galleria med många affärer i. Butiker som de saknar är: Biltema, Elektronik, Skopunkten, Djurbutik. Fler snabbmatställen efterfrågas, som ej är pizzerior. Eleverna vill ha McDonalds, bland annat som en plats att kunna mötas kring. McDonalds får även gärna ha ett bollhav för alla åldrar. Området vid ICA är schabbigt, mörkt och behöver förbättras. De här synpunkterna berör främst stadskärnevisionen och viderabefordras till kommunledningskontoret. 5.2.6 Sport och fritid Runneryd har bra fotbollsplaner och aktiviteter som ligger nära till hands. Eleverna tycker att det är bra att Lövhult finns. Det finns saker som man kan göra i Lövhult. Hinderbanan är sönder. Det är inga brister i 50 De här synpunkterna vidarebefordras till kultur- och fritidsförvaltningen. Medborgardialog Hultet, låt det vara som det är. De tycker att Lövhult fungerar bra idag men att de saknar slalombacken och vill ha tillbaka den. De vill att sim- och sporthallen renoveras. De vill ha bättre och fler sporthallar och de önskar ett större och bättre badhus. Djurpark i skogen. De vill fräscha upp Hultet och återuppta rugbymålen. Runneryd har bra fotbollsplaner och aktiviteter som ligger nära till hands. Träsländarundan saknar idag belysning. Önskar tivoli/nöjespark i Nässjö samt äventyrsminigolf. 5.2.7 Vägar, gång- och cykelvägar Den planerade södra vägen är bra eftersom den avlastar centrum från trafik och gör att man inte behöver köra onödigt långt eller på komplicerade sträckor. Det blir också enklare för trafiken inne i staden. Södra vägen känns mest viktig. Eleverna tycker att övergångsställen är viktiga men att det finns platser där de saknas och det vill de ändra på. Det behövs ett övergångsställe vid Hemmakväll. Det är dålig sikt vid övergångsställen där Karlagatan möter Rådhusgatan. Ett övergångsställe från södra torget till Hemmakväll behövs samt vid Elias livs. Det är många elever som ska över till busshållplatsen där. Angående förslaget om att bussarna flyttas från stortorget till stationsområdet så är det viktigt med övergångsställen på stortorget. Tunneln mellan Handskeryd och Handskerydssjön är för dålig och det är bra att den planeras att rustas upp, även med bra belysning. Gång- och cykelförbindelsen mellan Åker och Brinellgymnasiet fungerar helt okej. De större vägarna upplevs inte som några större barriärer. Vissa vägar är bättre plogade än andra vid vissa tillfällen och bilvägarna plogas alltid före gång- och cykelvägarna, vilket eleverna tycker är fel. Cykelvägen, vid västra vägen, är inte skottad under vintern. Vid Koltorpsbacken kommer cyklister i full fart nedför backen med dålig sikt. Svår korsning mellan Kapvägen och Höregatan. Sträckan vid sjön och tennishallen har blivit bättre belyst och det är bra där nu. Om fler kan ta cykeln istället för bilen så blir föräldrarna lugnare men det Kommunens bemötande Simhallsfrågan är angelägen att jobba vidare med men översiktsplanens roll i detta sammanhang är att säkerställa att det finns fysisk plats på en eller flera platser i staden, vilket det gör. Kulturoch fritidsförvaltningen leder arbetet med att förbättra sim- och sporthallsområdet. Att Träsländarundan saknar belysning är en fråga för tekniska serviceförvaltningen. Att bygga Södra vägen är en angelägen fråga men även en stor kostnad för kommunen. Trafikverket har tillsammans med NTF utvärderat trafiksäkerheten vid övergångsställen. De har kommit fram till att olyckorna vid övergångsställen har ökat sedan zebralagens inträde. Olyckor vid obevakade övergångsställen har ökat med 10-15 %. Övergångsställen där det är mindre än 20 passager/timme plockas därmed bort. Att övergångsställen plockas bort är något som sker över hela landet. Ifall ett övergångsställe behövs vid Elias livs och Hemmakväll får utredas av tekniska serviceförvaltningen. Att tunneln rustas upp är en angelägen fråga för kommunen men samverkan måste ske med Trafikverket. Arbetet med att förbättra och komplettera cykelvägar pågår och flera cykelvägar förses med förbättringar av linjer och skyltar. Arbetet utförs succesivt genom gång- och cykelvägsplanen som utförs av tekniska serviceförvaltningen. De här synpunkterna vidarebefordras till tekniska serviceförvaltningen. Medborgardialog 51 kräver att gång- och cykelvägarna görs i ordning. Planerade gång- och cykelvägar som eleverna tycker är bra är: den över järnvägen vid Badhusvägen, vid Kapgatan och Höregatan, längs med Anneforsvägen, vid Norråsagatan, vid Gjutaregatan bakom stationen. Det är bra med en ny gång- och cykelväg till Brinellgatan. Den planerade gång- och cykelvägsplanen är bra. Att gång- och cykelvägarna är upplysta, prioriterade vid plogning och bra plogade. Det är viktigt med bra gång- och cykelvägar ut till omgivande natur för promenader och motion. Det behövs en cykelbana mellan Solberga och Anneberg. Vi vill ha ny gång- och cykelväg i framtiden bakom hotell Högland eller utanför familjecentralen. Vill ha en gång- och cykelväg som sträcker sig längs med hela Norråsavägen och som sammanlänkas med gång- och cykelväg på Höregatan och Kapvägen. Det är viktigt att gång- och cykelbanor är avskilda från biltrafiken. Vill att trottoaren på Erkabovägen skottas. Rådhusgatan borde vara gågata. Korsningen mellan Köpmansgatan och Mariagatan fungerar dåligt. Trafikljusen fungerar inte som de ska. Eleverna vill ha tunnel till busshållplatsen vid Västra vägen samt en busshållplats utanför Bryggeritomten. Gör farthinder för bilister, för att minska risken för att barn ska bli påkörda. (Kryss är markerat på kartan som eleverna hade som underlag på Långgatan mellan Hembygdsgatan och Brinellgatan samt på Långgatan, mitt i mellan Trädgårdsgatan och Brinellgatan.) Cykelparkering behövs vid Pigalle. Önskemål om fler allmänna cykelpumpar i centrum. Det är dåligt med parkeringsplatser på Centralskolan. Eleverna tycker att det är bra med parkeringsplatser. 5.2.8 Stationsområdet/västra staden Stationsområdet är en osäker plats under kvällar och nätter när det är få som rör sig i området.Området är inte så fräscht och eleverna upplever att det är många alkoholister i området som kissar på stationen. Det gör att platsen luktar illa. Eleverna tycker att SJs långtidsparkering, på baksidan av stationen, varken är 52 Kommunens bemötande Rådhusgatan hanteras i stadskärnevisionen. Att korsningen mellan Mariagatan och Köpmansgatan fungerar dåligt noteras och viderarebefordras till tekniska serviceförvaltningen. Busshållsplats utanför Bryggeritomten, placering av farthinder samt behovet av fler cykelparkringar vid Pigalle hanteras även de av tekniska serviceförvaltningen. Synpunkterna vidarebefordras till tekniska serviceförvaltnignen. Önskemål om fler allmänna cykelpumpar diskuteras inom stadskärnevisionen, synpunkten vidarebefordras till kommunledningskontoret. Stationsområdet behöver ses över för att kunna göra det till en mer trevlig plats att vistas på. Förslagen är förenliga med översiktsplanen och är i linje med de tankar som finns för västra staden. Synpunkterna berör även Medborgardialog bra för cyklister eller bilister. Det behöver byggas ett nytt cykelparkeringshus och en enklare övergång över spåren. Flera elever hade inte en aning om att de kan gå via stationsområdet och bron över järnvägen för att komma till Åker och den västra sidan av stationsområdet. De vill förbättra området över järnvägsspåren och runt Runnerydssjön och de verkade vilja förbättra passagen kring sjön för att lättare kunna ta sig till Åker men också för att kunna uppleva och använda naturområdet kring Runnerydssjön. Att kunna bada och samlas där var en av idéerna som kom upp. Det är bra att bussarna är på resecentrum istället för på stortorget. Eleverna vill att vi ska nyttja området bakom järnvägen bättre, det vill säga västra staden, genom att anlägga mer affärer där. De föreslår att området vid stationen ska vara mer av en parkkaraktär, involvera parkmiljö/grönstruktur inom området. Trafikljus behövs in till stationen. 5.2.9 Bussar Bussarna är inte i tid. De tycker att tiderna för busstrafiken inom tätorten är bättre men att tidtabellerna är svåra att tyda. Några tycker att bussarna matchar varandra bra vid byten och några tycker att bussarna inte matchar varandra bra. Busstiderna mellan stan och Brinellgymnasiet har blivit bättre. Det är för dåliga bussar till och från Äng. Det är dåliga busstider till landsbygden. Vill ha busshållplats utanför Bryggertitomten. Det är dåliga busstider till landsbygden. De vill att buss 321 ska gå förbi Brinellgymnasiet. Eleverna vill ha en tunnel till busshållplatsen vid Västra vägen. 5.2.10 Stadskärnan Stadskärnan är en bra plats, den ska bara byggas upp. Alla områden i stadskärnan markerades ut som bra. Förutom stadsparken som är en för liten plats. Det saknas öppna ytor inne i stadskärnan. De upplever det som att det är mycket husväggar. Det är för få mötesplatser i stadskärnan och det skulle behövas fler. Det saknas aktiviteter/punkter att stanna upp och samlas kring. Eleverna känner att alkoholisternas Kommunens bemötande stadskärnevisionen och gång- och cykelvägsplanen. De vidarebefordras därmed till kommunledningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen samt tekniska serviceförvaltningen. Idéerna noteras och tas med i det fortsatta arbetet med att utveckla stationsområdet och västra staden. De här synpunkterna är en fråga för främst Länstrafiken i Jönköping och synpunkterna vidarebefodras till dem. De här synpunkterna berör främst stadskärnevisionen och har viderabefordrats till kommunledningskontoret. Medborgardialog 53 närvaro gör stadskärnan otrygg att vistas i. De vill att staden är ren och fräsch. Mer sittplatser behövs och de vill ha varma bänkar. Önskemål om fler lejongungor. Sittpuffar föreslogs till att kunna samlas kring inom stadskärnan, tillsammans med fler och enklare aktiviteter som är integrerade i stadsstrukturen och som kan få en att stanna upp. Eleverna föreslog fler enklare aktiviteter att samlas kring. (Inte just målade schackrutor men något i den stilen.) En önskan kom upp om att kunna se skyltfönster ifrån bilen eller bussen. Generellt vill de ha fler lekplatser i innerstaden och saknar exempelvis Leos lekland. Gärna inne i centrum och inte enbart vid stadsparken, där det ligger en lekplats i dag. De föreslog att öppna upp för offentliga toaletter i stadskärnan. Önskemål om fler allmänna cykelpumpar i centrum. Eleverna anser att staden ska ha mer användbara saker istället för fula statyer. De vill ha mer konstverk på stan. 5.2.11 Övrigt De ser att första intrycket av staden är viktigt och att man bör göra ”entréerna” till staden fina och välkomnande. Eleverna upplever inte några direkta belysningsproblem men tycker att det är viktigt med belysning. Sjukhus fattas i Nässjö. Det är dåligt att behöva åka till Eksjö eller Jönköping. Brinellskolan ligger alldeles för långt ifrån centrum och förlorar närheten till stadens innehåll och utbud vilket leder till att eleverna rör sig mindre i stadskärnan än vad de tidigare har gjort. Kommunens bemötande De här synpunkterna berör främst stadskärnevisionen och har viderabefordrats till kommunledningskontoret. Det finns offentliga toaletter i stadskärnan. Att verka för trevliga entréer till staden är viktigt. Synpunkterna noteras. Offentliga toaletter finns i Fenixgallerian, Pigallebiblioteket, Medborgarkontoret, Resecentrum samt i Stadsparken. Beslut om framtida skolstrukturer har nyligen tagits av kommunfullmäktige och styrs inte i den fördjupade översiktsplanen. 6. Avslutning Många engagerade synpunkter har kommit in som berör allt från stora strukturella förändringar till detaljerade lösningar så som förbättringar av belysning eller att utöka stadskärnan med mer sittplatser. Många konkreta förslag lyftes fram i de gruppvisa workshopen med eleverna men även i mailboxen för vår framtida stad. Det är roligt att det är så många som har delat med sig av sina synpunkter. Det är synpunkter som är värdefulla i utvecklingen av tätorten och de har dokumenterats i den här samrådsredogörelsen. Ett stort tack till er som varit med och diskuterat hur utvecklingen av staden kan se ut! 54 Medborgardialog 7. Förslag till revideringar Flera av synpunkterna som har lämnats in föreslås leda till förändringar och förtydliganden av den fördjupade översiktsplanen. Nedanstående föreslås utgöra grunden för den revidering av planen som sker inför utställningsskedet. - Gamlarps industriområde minskas ner till den omfattning som bedöms kunna bli aktuell inom en 10-15 års period. - Förtydligande gällande transporter av farligt gods i relation till bland annat föreslagna utbyggnadsområden. - Kraven för miljömålen för frisk luft redovisas i planen. - Förekomsten av större ledningar, t ex sydvästlänken, tydliggörs i planen. - Det utpekade verksamhetsområdet vid Höregölen minskas och det tydliggörs att området är tänkt för järnvägsrelaterad verksamhet som inte får påverka angränsande järnvägslinjer. - Uppgifter om geotekniska riskfaktorer kompletteras i planen. - Informationen om pendlings- och samåkningsparkeringar förtydligas och uppdateras. Exempelvis så har parkeringshuset Oxen byggts sedan planen uppdaterades. - Beskrivningen kring kulturhistoriska värden ses över enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns synpunkt. - Folkets park bör inte längre pekas ut som ett framtida utbyggnadsområde då byggnation pågår och tas därför bort som planerat utbyggnadsområde. - Strandskyddsfrågan och tillhörande skäl vid föreslagen exploatering intill Handskeryds sjön förtydligas. - Preciseringen för hållbar avfallshantering skrivs in i Miljökonsekvensbeskrivningen. - Planen tar upp flera goda strategier som bidrar till en hållbar stad. Dessa strategier lyfts fram bättre i planen. - Utbredningen av fiber redovisas i planen. - Det görs en redaktionell översyn av planen, bland annat gällande upprepningar. - Komplettera miljökonskevensbeskrivningen med Gamlarps industriområde. - Redovisa busslinjers förhållande till nya utbyggnadsområden. - Plocka bort TEMO-undersökningen som finns på sidan 115 i den fördjupade översikts- planen. - Redogöra för fornlämningar inom respektive utbyggnadsområde. - Förtydliga i planen att bostäder, skolor, varuhus och lokaler där många vistas inte ska lokaliseras i närheten av ett riskobjekt. - Tillägga en beskrivning av varsamhetskravet enligt Plan- och bygglagen som hanteras i detaljplaneskedet. Förslag till revideringar 55 8. FORTSATT ARBETE Efter godkännandet av samrådsredogörelsen påbörjas arbetet med revidering av planen. När detta är klart kommer planen tas upp för beslut om utställning. Under utställningen ges ett nytt tillfälle kommer att lämna synpunkter på planen. Utställning planeras ske under hösten 2015. Samhällsplaneringskontoret, 20150610 ___________________________________________________________________ Sofie Frankzén 56 Fortsatt arbete
© Copyright 2024