1 - Torsby kommun
KOMMUNSTYRELSEN Kallelse/underrättelse Tid Onsdag 7 januari 2015 kl. 09 :00 Plats Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby Gruppmöten Kl. 08:00 Val av justerare Tid för justering Ärendelista Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Verksamhetsfårändring inom socialomsorgen KST 2014/973 Felicia Weinberg l 2 Maxtaxa inom barnomsorgen KST 2014/970 Felicia Weinberg 6 3 Utbyggnadsplan för stamfiber under åren 2015-2017 KST 2013/856 Cecilia Sjöden 7 4 Månadsuppföljning till och med november för Torsby kommun KST 2014/119 Angela Birnstein 17 5 Förnyelse av låne löfte 20 15 KST 2014/929 Angela B irnstein 24 6 Fölteckning över beslutsattestanter KST 2014/930 Angela Birnstein 26 7 Investeringsbudget 2015 och plan för 20162017 - tekniska avdelningen KST 2014/928 Jan Esping 29 8 Information om inomhusklimatet i kommunhuset Torsby KST 2014/575 Jan Esping 31 9 Översyn gymnasiesamverkan KST 2014/984 Peter Jonsson 33 Nr Offentl iga ärenden Diarienr Föredragande Sid 10 Utvidgat strandskydd i Värmlands län KST 2014/71 Torbjörn Almroth 52, kl. 13:00 Il Svar på medborgarförslag om byte av värmesystem vid Finnskogscentrum KST 2014/257 Jan Esping 85 12 Svar på motion om beredning av motioner KST 2014/461 Anders Björck 87 Nr Kommunstyrelsen Torsby kom mun Nya Torget 8 0560-160 66 sekr [email protected] www.torsby.se Besöksadress 685 80 Torsby Sid TORSBY KOMMUN Kommunstyrelsen Kallelse/underrättelse Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande 13 Svar på uppföljande granskning av tidigare lämnade revisionsrappotter KST 2014/314 Ann-Margreth Edberg 89 14 Begravningsombud KST 2014/748 Ann-Katrin Järåsen 92 15 Val av ledamot och ersättare till tillgänglighetsrådet KST 2014/982 Ann-Katrin Järåsen 16 Val av ledamot och ersättare till kommunala pensionsrådet KST 2014/983 Ann-Katrin Järåsen 17 Öppettider på klämdagar och lätthelgaftnar på biblioteket under 2015 KST 2014/944 Ann-Katrin Järåsen 18 Övrig infonnation och frågor KST 2014/91 Ann-Katrin Järåsen 19 Meddelanden KST 2014/122 Ann-Katrin Järåsen 97 20 Redovisning av delegeringsbeslut 2014 KST 2014/46 Ann-Katrin Järåsen 98 Ann-Katrin Järåsen ordförande Åsa Bugasdotter sekreterare Presskonferens 2015-01-08 kl. 09:00 Kontaktuppg ifter tjänstemän Nam n T ite l E-post Telefon Anders Björck bitr. kommunchef/ HR-chef ekonomichef adm. chef bredbandssamordn. bitr. socialchef teknisk chef bun:s ordf. kommunchef plan- o byggchef/ stadsarkitekt [email protected] 0560-160 86 angel a. bimstein@tors by. se ann-margreth. ed berg@tors by. se [email protected] felicia [email protected] [email protected] peter.j onsson@torsby .se [email protected] [email protected] 0560-160 28 0560-160 10 0560-160 03 0560-162 06 0560-160 69 0560-166 92 0560-160 01 0560-160 20 Angela Birnstein Ann-Margreth Edberg Cecilia Sjöden Felicia Weinberg Jan Esping Peter Jonsson Thomas Stjemdorff Torbjöm Almroth Sid 96 'ftreVLde Torsby kommun sid 13 Socialnämnden PROTOKOLL 2014-11-18 § 132 Verksamhetsförändring inom socialomsorgen Dnr SOC 2014/372 Sammanfattning av ärendet Bitr socialchef Felida Weinberg redogör för förändring av verksamhet inom socialförvaltningen, bilaga till protokollet. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från bitr socialchef Felicia Weinberg. Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar: l . De två handledartjänsterna, budgeterade på Gnistan, flyttas över till arbetsmarknadsenhetens budget, vilket innebär förändrat huvudmannaskap från och med år 2015. 2. Socialförvaltningen får i uppdrag att säga upp hyresavtalet för Gnistan. 3. Den tjänst som finns budgeterad inom handikappomsorgen men som arbetar inom arbetsmarknadsenheten flyttas över organisatoriskt och budgetmässigt till arbetsmarknadsenheten. 4. Kommunfullmäktige föreslås besluta om en ramöverföring på 610 tkr från socialnämnden till kommunstyrelsen avseende de tre tjänster som redovisats i bilagan. Justerarens signatur G ~~\{u ! 1 S' . 1 ·2 Torsby kommun sid 14 Socialnämnden PROTOKOLL 2014-11-18 forts sn § 132, verksamhetsförändring inom socialomsorgen Beslutet skickas till KOmmunscirei~<:~n: Barn- och utbildningsnämnden Arbetsmarknadsenheten Ekonomiavdelningen Thomas S*rndorff, kommunchef Ulf Johansson, socialchef Felicia Weinberg, bitr socialchef Mona Rahm, IFO-chef Justerarens signatur Utdragsbestyrkande ~ 3 Datum 2014-11-11 Förändring av verksamhet inom socialförvaltningen Bakgrund Torsby kommun har sedan hösten 1997 bedrivit verksamheten Gnistan. Verksamheten startades som ett samarbetsprojekt mellan Torsby kommun och Östmarks motor och fritid . .Gnistan drevs i projektform de första sex åren men är sedan 2003 en permanentad verksamhet under socialnämnden. Verksamhetens grundide var att använda bilar och motorer som ett pedagogiskt verktyg till att erbjuda möjlighet till praktiskt arbete för ungdomar. Projektet startades för att "fånga upp" skoltrötta och vilsna ungdomar som ännu inte hittat rätt i tillvaron. Ungdomar som exempelvis börjat missköta skolan och skolka. Under åren har verksamheten förändrats även till arbetspraktik för bland annat handikappsomsorgens omsorgstagare, arbetsförmedlingen, frivården m.fl. Under flera år har det varit ett fåtal elever från Torsby kommun på Gnistan. Det finns 1-2 person som arbetsprövar och har sin praktik från handikappomsorgen (deltid). Sammanlagt har det varit ca 5-6 deltagare på Gnistan under året plus någon från frivården och arbetsförmedlingen. Frågan har lyfts med skolans ledning om behovet av verksamheten då vi sett en kraftig minskning av elever under de senaste tre åren. Utifrån den nya skollagen som kom 2009/10:165 och som trädde i kraft juni 2010, har kraven på att bedriva "praktik" förändrats vilket gjort att skolan inte har kunnat använda sig av Gnistan i den utsträckning som tidigare gjorts. Skolan har inom sin egen regi bedrivit en "intresseskola" för elever som av olika anledningar inte kan ingå i en klass under hela studietiden och har behov av annan form av träning. Sedan 2009 har Gnistan tagit hand om en del av kommunens leasingbilar för tvätt, rekonditionering samt rekonditionering i samband med återlämning. Detta uppdrag utgör även en mindre del av verksamhetens finansiering. Detta förväntas upphöra helt vid årsskiftet på grund av en centralisering av all bilhantering i kommunen. I juli i år slutade arbetsledaren på Gnistan. Tjänsten har inte tillsatts. Det behövs en omprioritering med en närmare inriktning på de unga som idag inte klarar skolgången vars orsaker kan variera individuellt. Tillsammans med skolförvaltningen bedömer socialförvaltningen att vi kan skapa en organisation som "fångar upp" ungdomarna stöttar och möjliggör en fungerande vardag med andra arbetssätt/metoder. ~:r-. '!u Felicia Weinberg bitr Socialchef Besöksadress Vävaregatan 2, Torsby Torsby kommun 31. Socialförvaltningen 685 80 Torsby 0560-162 60 direkt 073-271 22 68 mobil 0560-160 00 växel 0560-161 35 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (3) -~ Idag kan inte Gnistan längre fylla den funktionen på ett effektivt och adekvat sätt på grund av de förändringar som beskrivits. Det finns två personer anställda med lönebidrag som arbetar med bilservice på olika sätt samt ansvarar för handledning till de elever/omsorgstagare som finns i verksamheten. Sammanfattning Gnistans verksamhet har varit och är en stolthet för Torsby kommun. I takt med att lagstiftrungar ändrats, då främst skollagen 2009/10:165, behöver socialnämnden förändra sin verksamhet för att möta framtidens krav och på så sätt möjliggöra på bästa sätt för den enskilde individen att få det stöd och de resurserna utifrån dennes behov. Grundiden med Gnistan är att använda bilar och motorer som ett pedagogiskt verktyg till att erbjuda möjlighet till praktiskt arbete för ungdomar. Projektet startades för att "fånga upp" skoltrötta och vilsna ungdomar som ännu inte hittat rätt i tillvaron och börjat missköta skolgången. Idag finns inte möjligheten med att "lyfta" ur elever ur sin skolverksamhet på det sättet utan nya metoder/arbetssätt behövs. Tillsammans med skolförvaltningen bedömer socialförvaltningen att vi bör bidra till att skapa en organisation som bättre kan "fånga upp" ungdomarna och stötta för att möjliggöra en fungerande vardag. Inom ks-kontoret planeras att centralisera all bilhantering, bilansvar och biltvätt. Detta är en meningsfull sysselsättning för Gnistan som därmed upphör vid årsskiftet. Individ- och familjeomsorgen gör en ny prioritering för att stärka det förebyggande arbetet för barn- och unga i nära samverkan med skolan. Med denna bakgrund läggs två förslag till beslut som rör Gnistan. Dessutom föreslås, vilket inte rör Gnistan, en budgetöverföring för en tjänst som i flera år varit arbetsplacerad på arbetsmarknadsenheten, men organiserad och finansierad av handikappomsorgen. Förslag till beslut 1. De två handledarljänsterna, budgeterade på Gnistan, flyttas över till arbetsmarknadsenhetens budget, vilket innebär förändrat huvudmannaskap från och med år 2015. 2. Socialförvaltningen får i uppdrag att säga upp hyresavtalet för Gnistan. 3. Den ljänst som finns budgeterad inom handikappomsorgen men som arbetar inom arbetsmarknadsenheten flyttas över organisatoriskt och budgetmässigt till arbetsmarknadsenheten. 4. Kommunfullmäktige föreslås besluta om en ramöverföring på 610 tkr från socialnämnden till kommunstyrelsen avseende de tre ljänster som redovisats ovan. 2 Felicia Weinberg Biträdande Socialchef Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kommunchef Arbetsmarknadsenheten Ekonomiavdelningen Socialchef bitr socialchef IF O-chef 3 Torsby kommun Socialnämnden PROTOKOLL 2014-11-18 § 134 Maxtaxa Dn r SOC 2014/380 Sammanfattning av ärendet Enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan barn få rätt till skolbarnomsorg även efter tolv års ålder, så kallad korttidstillsyn. Fullmäktige beslutade 2012-06-25, §55, att förtydliga kommunens beslut kring maxtaxan inom barnomsorgen så att den även innefattar den förlängda skolbarnomsorgen för de barn som beviljats den insatsen enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9 § punkt 7. Detta beslut avsåg verksamhetsåret 2012. Då besluten om maxtaxa fattas inför varje år måste detta beslut förnyas inför verksamhetsåret 2015 för att socialnämnden ska kunna fortsätta att debitera enligt maxtaxan för den förlängda skolbarnomsorgen. Barn- och utbildningsnämnden har fattat beslut om maxtaxa 2014-06-23, § 91 . Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från bitr socialchef Felida Weinberg. Socialnämndens förslag till kommunstyrelsen Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att reglerna om maxtaxa inom barnomsorgen även ska innefatta den förlängda skolbarnomsorgen för de barn som beviljats den insatsen enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9 § punkt7. Beslutet expedierat till ... ,. ,;r ommunfullrnäktige Ekonomiavdelningen Justerarens signatur P.< Utdragsbestyrkande Datum 2014-12-18 Utbyggnadsplan för stamfiber KST 2013/856 Sammanfattning Region Värmland har avsatt 50 miljoner kronor för att stödja bredbandsutbyggnaden i länet. Detta stöd ska tillsammans med de värmländska kommunernas medfinansiering med motsvarande summa växlas upp mot medel ur EU:s regionalfond. Totalt ger det 200 miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden i Värmland. För Torsby kommun motsvara det drygt 40 miljoner till utbyggnad av stamfibernät Region Värmland har nu begärt in uppgifter om respektive kommuns planerade stamfiberutbyggnad och budget för åren 2015 - 2017. Uppgifterna kommer att ligga till grund för en turordningslista som Region Värmland ska upprätta som anger i vilken ordning respektive kommun i Värmland kan lämna in ansökan om stöd till bredbandsutbyggnad. Bredbandssamordnare Cecilia Sjöden har tagit fram en utbyggnadsplan för stamfiberutbyggnad med budget och finansieringsplan för åren 2015 -2017. Handlingar i ärendet l. Utbyggnadsplan för stamfiber 2015 - 2017 2. Torsby kommuns bredbandsstrategi Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner Utbyggnadsplan för stamfiber 2015-2017. Cecilia SjödE'm Bredbandssamordnare Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. !T-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 03 direkt 073-271 21 97 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) / Planerad utbyggnad av stamnät 2015 - 2017 med budget och finansieringsplan Ar sträcka Antal km Kostnad Totalt Finansiering Torsby kommun Finansiering Region Värmland Finansiering EU 2015 Brattmon - Höljes Snårberg-Björbysätern-Nyskoga 26,0 16,0 6 578 000,00 4 048 000,00 1 644 500,00 1 012 000,00 1 644 500,00 1 012 000,00 3 289 000,00 2 024 000,00 2016 Flatåsen - Bjurberget Bjurberget - Bograngen Bograngen - Järpliden 16,0 20,0 15,0 4 048 000,00 5 060 000,00 3 795 000,00 1 012 000,00 1 265 000,00 948 750,00 1 012 000,00 1 265 000,00 948 750,00 2 024 000,00 2 530 000,00 1 897 500,00 2017 Höljes - Långflon Tjärnås - Bastuknappen Bjurberget - Röjdåfors 27,0 17,0 23,0 6 831 000,00 4 301 000,00 5 819 000,00 1 707 750,00 1 075 250,00 1 454 750,00 1 707 750,00 1 075 250,00 1 454 750,00 3 415 500,00 2 150 500,00 2 909 500,00 40 480 000 kr 10 120 000 kr Summa Total meterkostnad för anläggning av stamfiber är beräknad till 253,00 Sida 1 av 2 10 120 000 kr 20 240 000 kr Sammanfattning av behov i respektive område 2015 2016 2017 Brattmon - Höljes stamfiber från Brattmon till Höljes enligt tidigare beslut i KS 2014-01-16. Bägge dessa station är drabbade av Quadracoms avveckling av ADSL via radiolänk juni 2015. Höljes motorstadion har krav från bilsportförbundet på god internetkommunikation för media och kansli till VM . Detta håller på att lösas till VM sommaren 2015 men kräver en långsiktig lösning genom att stadion ansluts till fiber genom fiberförening. Höljes lanthandel är en av kommunens servicepunkter genom pilotprojektet "Pilotkommuner för serviceutveckling" och har därmed stora behov av god internetanslutning. Lanthandeln och även förskolan i Höljes ska också anslutas till fiber genom fiberföreningen. Telia genomförde teknikskifte i Kärrbackstrand 2014-05-08. Snårberg-Björbysätern-Nyskoga stamfiber till Nyskoga för att möjliggöra anslutning av Nyskoga fiberförening enligt tidigare beslut i KS 2014-01-16. l området finns ingen ADSL alls. Telia genomförde teknikskifte i Nyskoga 2014-05-08 och i Digerberget 2013-11-07. Flatåsen - Bjurberget Telia har genomfört teknikskifte i Bjurberget Ullberget och Bjurberget Liden 2013-11-07 samt i Kindsjön 2014-05-08 . ADSL ej utbyggt i Bjurberget. Bjurberget - Bograngen Bograngen drabbas av Quadracoms avveckling av ADSL via radiolänk i juni 2015 . Bograngens lanthandel är en av kommunens servicepunkter genom pilotprojektet "Pilotkommuner för serviceutveckling" och har därmed stora behov av god internetanslutning. Lanthandeln och äldreboendet i Bograngen ska anslutas till fiber genom fiberföreningen. Höljes - Långflon För anslutning av boende i Långflon samt Långflons köpcenter, camping och kommande bostäder i Långflon. Telia genomförde teknikskifte i Långflon 2014-09-24. Tjärnås - Bastuknappen För anslutning av boende i Aspberget och Bastuknappen Bjurberget - Röjdåfors Röjdåfors drabbas av Quadracoms avveckling av ADSL via radiolänk i juni 2015. Sida 2 av 2 ro Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge lT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. !T-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (7) l( 2 Innehåll Torsby kommuns bredbandsstrategi ................................................. l Inledning ........................... ................................................................................................ 3 Bakgrund ............................ .... .. ........ .................................. ... .. ......... ... .... .. .. ... .. ................ 3 Vision och syfte ........................................................................ .. ...................................... 3 Bredbandsrnål .... .............................................................................................................. 4 Drift och underhåll ............ .............. ................................................................................ 5 Samverkan ................. .. .... ..................................................... .. ... ... .... ................................ s Karta 1 stamfiberutbyggnad ................................. ......................................... .... .. ........ .. 6 Karta 2 förslag på områdesindelning ........................................................................... 7 11 3 Inledning Torsby kommuns bredbandsstrategi syftar till att ansluta till de övergripande nationella målen samt de kommunala bredbandsmålen (se nedan) både ur ett tekniskt såväl som ekonomiskt perspektiv. Kommunen har för avsikt att tillsammans med olika ~änsteleverantörer, och genom samverkan mellan byalag, ekonomiska föreningar och företag skapa förutsättningar för ett öppet bredbandsnät Ett utbyggt bredbandsnät kan skapa nya möjligheter för hushåll och företag att etablera sig i kommunen med samma förutsättningar som idag finns i storstadsregionerna. Bredbandnätet har också stor betydelse för utvecklingen av kommunens egen verksamhet, bl.a. för att knyta samman enheter som är geografiskt spridda. Bakgrund År 2003-2005 byggdes bredband i Värmland, den teknik som då användes var i första hand ADSL. Orsaken till att man valde den tekniken var främst för att via telenätet (koppar) nå så många hushåll som möjligt. I Torsby kommun byggdes med stöd av statliga och ED-medel tillsammans med Teracom 25 st ADSL-stationer, 3 stationer byggdes ut av Telia. Täckningsgraden uppgick till cirka 90 % av befolkningen. Som ett komplement till ADSL-tekniken byggdes ett mobiltnätverk ut som använde sig av den frekvens som det gamla NMT-systemet ny~ade. Denna teknik har dock stora begränsningar i bredbandshastigheten då det är flera samtidiga användare. Vision och syfte Bredbandsstrategin beskriver Torsby kommuns ambition avseende utbyggnad av stamfiber i kommunen. Utbyggnaden av !T-infrastruktur i kommunen inom de närmaste 8 åren skall beskrivas i en handlingsplan. Torsby kommuns fiberutbyggnad FTTH (fiber till hemmen) förutsätter att det bildas ekonomiska fiberföreningar som var och en bygger och ansluter sitt områdesnät till befintlig eller ny stamfiber. Utbyggnaden av bredband i Torsby kommun är avgörande för utvecklingen i framtiden och för att kunna hävda sig mot konkurrensen till storstadsregionerna. Parallellt med att företagen ges möjlighet att utveckla sina verksamheter så kommer medborgarna i kommunen att få möjlighet att kunna använda allt mer avancerade IT~änster . Möjligheten att nyttja de nya IT-tjänsterna styrs av tillgången till bredband. Att ha en fast förbindelse eller möjligheten till det kommer att vara självklart i många hushåll i en nära framtid. Bredband är också viktigt för utveckling av offentlig verksamhet. Kommunen kommer att kunna erbjuda medborgama bättre informationskanaler och dessutom själva eller genom tjänsteleverantörer kunna erbjuda mer avancerade tjänster. Kommunen kommer att ges möjlighet att knyta ihop sina geografiskt spridda verksamheter till en teknologisk enhet. Genom ett neutralt bredbandsnät kommer tjänsteleverantörer att kunna erbjuda samma tjänster som i storstadsregionerna. (~ 4 Bredbandsmål Torsby kommun har i sina Visioner och mål får 2020 fastställt att en god IT-infrastruktur är ett viktigt delmål inom området infrastruktur och kommunikationer. Regeringens mål för år 2020 är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan åT 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. Målet på 90% innebär att landsbygden med säkerhet kommer att bli eftersatt eftersom 90% av befolkningen bor i städer där den så kallade "marknaden" förväntas lösa bredbandsbehovet. Det innebär att kommunerna utanför storstadsregionerna själva måste agera för att täcka landsbygdens behov. För att nå målet på 100Mbit/s med full kapacitet är optofibernäten en förutsättning och den enda framtidsäkra tekniken. Torsby kommuns mål För Torsby kommun föreslås att 100% av befolkningen bör ha tillgång till bredband senast ål' 2020. Kommunen skall ansvara för att stamfiber byggs ut, dock skall inte parallelldragning ske i första skedet på de sträckor där det redan idag finns fiber. Utbyggnad behovsprövas och beslutas av kommunstyrelsen efter analys av behov och kostnadsförslag på sträckan. De föreningar som vill ansluta sig till kommunens stamfiber måste uppnå en täckningsgrad om minst 50% av hushållen och erbjuda samtliga inom fastlagt område att delta. Kommunen skall inte ansvara för drift, och underhåll av nätet. Finansiering skall ske genom anslutningsavgifter utifrån en kostnadsfördelningsmodell. Prioriterade områden Kommunen har identifierat ett antal prioriterade områden som bör utvecklas inom visionen för !T-infrastruktur. Dessa områden ligger som utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen inom Torsby kommun av ett fibernät som kan innehålla de tjänster och den service till företag, förvaltningar och invånare som kommer att eftersträvas med den tekniska utveckling som pågår. De områden som kommunen identifierat som de viktigaste är: • Kommunal verksamhet, ansluta alla kommunala verksamheter. • Näringsliv, möjliggöra anslutning för fortsatt näringslivsutveckling • Ortssammanbindande nät, möjliggöra anslutningar på orter med ekonomiska fiberföreningar som har en anslutningsgrad på> 50% av hushållen inom resp. område. • Kommunöverskridande nät, möjliggöra förbindelser till grannkommuner och redundans i stamnätet, för att upprätthålla hög tillförlitlighet 14 5 • Fiberansluta de telestationer som idag har ADSL-utbyggnad och som inte är fiberanslutna • Prioritera orter med nedlagda telestationer. Drift och underhåll Kommunen kommer ej att ansvara för drift och underhåll utan detta är en uppgift som löses genom en tredje part. Kommunens funktion är att man kommer att vara samordnare avseende kontakten mellan kunden och nätleverantören. Torsby kommun skall bevaka att alla föreningar, företag och fastigheter skall kunna ansluta sig till en drifts- och underhållsoperatör som är konkurrensneutral gentemot ~änsteleverantörer. Torsby kommun kommer att ha ett ansvar för stamfibem. Samverkan Utbyggnad av ortssammanbindande nät i Torsby kommun skall ses som en del av ett regionalt nät i Värmland. Det regionala nätet binds samman och bildar en del av ett nationellt nät för täcka Sverige. Det ä.T därför viktigt att tidigt i planeringen samverka med kringliggande kommuner om ett gemensamt mål att göra Värmland till ett regionalt nät. Eftersom vi idag har ett etablerat samarbete inom IT med Sunne och Hagfors kommuner bör sammanbindning med dessa kommuner prioriteras. l) 6 Bilaga l Karta 1 stamfiberutbyggnad Fibernätutredning April 2012 sträckning Ttd,t rtOtUuino;J -r-lP'"'·'·'-"" ""' " A 7 Bilaga 2 Karta 2 förslag på områdesindelning Fibernätutredning April 2012 N A (l\ \) Datum Antal sidor 2014-12-29 7 Månadsuppföljning till och med november 2014 Torsby kommun Nämnder och kommunstyrelsen Inger Thörngren ekonom Ekonomiavdelningen 0560-160 33 direkt inger. thorngren@torsby .se Till kommunstyrelsen 2015-01-07 torsby.se Innehållsförteckning 1 Driftsredovisning .............................................................................................3 2 Kommunfullmäktige ....................................................................................... 4 3 Kommunstyrelsen ................................................................ .... ........................ 4 4 Barn- och utbildningsnämnden ..................................................................... 5 5 Socialnämnden .................................................................................................5 6 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden ........................................................... 6 7 Valnämnden ................................................................................... ...................7 8 Överförmyndamämnden ................................................................................ 7 2 1 Driftsredovisning Nettobudget Nettoutfall Avvikelse Nettobudget Nämnd/Styrels Tkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunalråd Kommunledningskansliet Ekonomiavdelningen !t-avdelningen HR-avdelningen Tekniska avdelningen Fritidsavdelningen Kulturavdelningen Kost- och städavdelningen Skogsförva lt ningen Fastighetsförsäl j n i ng Barn- och utbildningsnämnden Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Kulturskola Förvaltningsövergripande BUN Socialnämnden Vård och omsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Förvaltningsövergripande omsorg Miljö-, bygg- öch räddningsnämnden Miljö- och byggförvaltn Räddningstjänst Valnämnden Överförmyndare Driftnetto 2014-11-30 -1357 -124 582 -2 099 -49 446 -4 820 -5 284 -6 888 -31966 -14 041 -9 862 280 -456 -214 536 -54 652 -99 627 -57 142 -2 532 -583 -254 490 -151 315 -55 778 -27 291 -20106 2014-11-30 -l 006 -115 571 -2 210 -45 755 -4 665 -3 327 -3 923 -31767 -14179 -9 922 59 -467 586 -216 998 -56 329 -98 620 -58 821 -2 627 -602 -260 347 -151316 -50 086 -33 762 -25 183 351 9 011 -111 3 691 155 1957 2 965 199 -138 -60 -221 -11 586 -2 462 -1677 l 007 -1679 -95 -19 -5 857 -l 5 692 -6471 -5 077 -17 470 -3 094 -14 376 -458 -1295 -17 789 -3 474 -14 315 -312 -1640 -614188 -613 663 o Prognos -1480 -135 025 -2 300 -54140 -5 300 -5 800 -7 560 -34 575 -15 150 -10 800 -1480 -135175 -2 300 -54140 -5 300 -5 800 -6 560 -36 075 -15 300 -10 800 o -150 o o o o l 000 -1500 -150 o o o o o 600 -238 050 -59 713 -113 470 -61441 -2 786 -640 -278125 -165 271 -60 834 -29 992 -22 028 600 500 -239 050 -60 213 -113 470 -61941 -2 786 -640 -278125 -165 271 -60 834 -29 992 -22 028 -319 -380 61 146 -345 -19100 -3 420 -15 680 -500 -1430 -19 600 -3 820 -15 780 -400 -1430 -500 525 -673 710 -675 260 -1550 o De överskjutande kostnaderna får utbyggnaden av Finnskogscentrum har inte tagits hänsyn till i bokslut. Nämnder och kommunstyrelsen redovisar till och med novemb er ett resultat på totalt 525 tkr. För helårprognostiserasett underskott på närmare 1,6 mnkr. D å vi nu i dagsläget inte har så tidiga månadsstängningar kan det finnas vissa avvikelser när det gäller rapporterade siffror till nämnd och mot denna rapportens redovisade siffror. Under 2015 kommer det att införas snabbare månadsstängning och då kommer det inte att vara differens mellan siffror som presenteras i nämnd och kommunstyrelsens arbetsutskott mot den totala driftredovisningen som rapporteras till kommunstyrelsen. 3 Avvikelse Helår helår 500 -l 000 -500 o -500 o o o o o o o -400 -100 100 o 1D 2 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige redovisar ett plusresultat på 350 tkr till och med november. Detta beror främst på att ett kommunfullmäktigemöte har ställts in i början av året samt att kostnader för medborgardialog blev lägre än beräknat. Det beror också på att kommunrevisionen har haft lägre kostnader än budgeterat. Kostnader för utbildning, avtackning samt viss teknisk utrustning kommer inom det närmaste. För helår bedörns prognosens utfall bli i nivå med budget. 3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat på närmare 9 mkr till och med 30 november. Som tidigare redovisat har it-avdelningens budgeterade medel för fiberutbyggnad inte använts fullt ut. Mer kostnader för detta kommer in i slutet av året och utfallet förväntas hamna i nivå med budget. En stor del av bidraget för CV-projektet på HR-avdelningen har inte brukats. Ytterligare kostnader för detta projekt kommer, men bidraget kornmer inte att användas fullt ut. Ett överskott prognostiseras till1 mnkr som är avsedd att balansera en del av tekniska avdelningens underskott. Kommunledningskansliet redovisar en positiv avvikelse mot budget. Detta beror på att AF A-medel för pågående och nystartade projekt inte använts fullt ut. Tekniska avdelningen redovisar ett resultat nära budget till och med november. En stor avvikelse finns på fastighetssidan då kapitaltjänstkostnader för det pågående EPCprojektet inte medräknats i budgetarbetet för internhyressättningen våren 2013. Dock täcks denna avvikelse till stor del genom lägre energikostnader. GVA verksamheten visar också för närvarande ett överskott på grund av säsongsbetonat arbete, men för helår väntas dessa kostnader vara i nivå med budget. Tekniska avdelningen prognostiserar för helår ett underskott Fritidsavdelningen redovisar liksom tidigare ett negativt resultat för perioden som främst beror på lägre intäkter än budgeterat. Intäktsbortfallet avser främst TorsbyBadet som på grund av den fina sommaren haft färre besökare. För helår bedöms ett underskott på 150 tkr. Kost- och städavdelningen redovisar ett underskott för perioden. Detta beror främst på extra vikarietillsättning inom kosten på grund av utbildning och uttag av kompledighet. Extra personal har dessutom tagits in på grund av ökat antal portioner specialkost städavdelningen har också under perioden behövt göra extra städinsatser på flera enheter. Intäkter kommer för detta som kommer att jämna ut underskottet. Kommunalrådets underskott avser gåvor för avtackning av personal inom kommunstyrelsen. För helår bedöms kommunstyrelsens prognos redovisa ett underskott på 150 tkr. 4 4 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett minusresultat på 2,5 mnkr till och med 30 november. Nämnden har under året fått en utökad ram på 1,65 mnkr som skulle täcka befcu:at underskott. När det nu närmar sig årets slut så bedömer nämnden att de ändå inte kommer att klara budget. Underskottet har ökat under hösten och detta beror bland annat på att gymnasieelever som sökt utbildning i annan kommun blev fler än man tidigare har bedömt. Nämndens möjligheter att täcka befarat underskott är begränsade, då stor del av kostnaderna ligger fast i strukturen. Personalkostnaden är en stor del av detta. Genom större grupper och mindre personalantal kan vissa besparingar göras, men då riskerar man att måluppfyllelsen inte nås. Ett underskott på l mnkr för helår prognostiseras. Förskola och skolbarnomsorg redovisar ett underskott på 1,7 mnkr. Avvikelsen finns främst inom skolbarnomsorgen och då vid Holmesskolan där bemanningen vid de flesta enheter varit högre än budgeterat beroende på vistelsetider och att antalet inskrivna barn varit högre. Holmesskolan har också varit högre bemannad beroende på elever som krävt extra bemanning med hänsyn till ett medicinskt behov. Grundskolan redovisar ett överskott på l mnkr. Beslutade omfördelningar och tillskott har påverkat budget och avvikelsen. Det har tidigare redovisats att det är fem tjänster utöver budget som behövs vid ytterskoloma för att stärka arbetet med måluppfyllelsen. En stor del av dessa tjänster utöver budget har nu finansierats via omfördelningar inom nämndens budget och tillskott från fullmäktige. Visst problem kvarstår då inflyttning skett av elever med omfattande behov av stöd. Gymnasieskolan redovisar ett underskott på 1,7 mnkr. Avvikelsen återfinns främst under komvux, detta underskott kommer att minska då både statsbidrag och intäkter från andra kommuner väntas in senare under hösten. Då antalet elever minskat på Stjerneskolan har det varit möjligt att minska antalet lärartjänster. Beroende på detta har det varit möjligt att omfördela medel till grundskolan. Interkommunala ersättningar var under våren lite högre för att sedan minska under hösten. För helår så bedöms budgeten för interkommunala ersättningar klaras. 5 Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett underskott på 5,9 mnkr för perioden. För helåret bedöms ett resultat i nivå med budget. Största delen av avvikelsen beror på att bidrag från Migrationsverket på 3,6 mnkr ännu ej redovisats. Av dessa bidrag avser drygt 1,6 mnkr verksamheter under individ- och familjeomsorg och 2 mnkr avser förvaltningsövergripande verksamheter. Vård och omsorg redovisar sammantaget ett resultat i nivå m ed budget. Underskott finns dock i budgeten för h emsjukvården som bland annat fått extra kostnader för insatser hos en extern utförare. Underskott redovisas också för utskrivningsklara patienter från sjukhuset. Däremot redovisar särskilda boenden ett plus på ca 2,5 mnkr mot budget. I detta ingår också den planerade förstärkningen av bemanningen. 5 Hemtjänsten redovisar ett plus beroende på att beviljad tid är fortsatt lägre än den budgeterade. En utmaning är att kwma möta en minskad efterfrågan med en minskning av den efterfrågade tiden. I år har mycket personaltid använts till fortbildning i individuella genomförandeplaner och dokumentation vilket är förklaringen till att överskottet inte är större i hemtjänsten. Handikappomsorgen redovisar ett stort överskott på 5,7 mnkr. Överskottet beror till stor del på att budgeterade tjänster inom daglig verksamhet ännu inte behövt tillsättas samt att budgeterade kostnader för det nya boendestödteamet finns budgeterad från och med januari. Verksamheten har inte startas upp förrän nu under hösten. Det finns också ett överskott för ledsagar- och avlösarservice där de budgeterade timmarna är större än vad som använts. Individ och familjeomsorg redovisar ett underskott på 6,5 mnkr som bland annat beror på höga kostnader för institutionsvård, 4,2 mnkr högre än budgeterat. Kommunen har haft h·e stycken LVM-placeringar (Lag om vård av missbrukare) hittills under året vilket är mycket dyra placeringar. Försörjningsstödet visar också ett underskott mot budget på 1,2 mnkr. Vid jämförelse med föregående år är det en ökning med närmare 11 procent. Ökningen kan inte ses på en specifik grupp utan verkar mer handla om att det utbetalas mer i försörjningsstöd, d.v .s. utbetalningarna upp till norm blir större när hushållens inkomster är låga. De bidrag som inkommer från Migrationsverket på 1,6 mkr som nämnts ovan kommer att förbättra resultatet något. Förvaltningsövergripande som består av administration och verksamheten vid Solrosen redovisare ett resultat i nivå med budget. Stor del av dessa kostnader har täckts av överförda Afa-medel. Dessutom väntas även här ett bidrag från Migrationsverket på knappt 2 mnkr som kommer att förbättra resultatet. 6 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Miljö-, bygg- och räddningsnämnden redovisar ett underskott på drygt 300 tkr gentemot budget. Nämndenprognostiserarett underskott på 500 tkr, varav 100 tkr avser räddningstjänsten och 400 tkr miljö- och byggförvaltningen. Räddningstjänstens verksamheter redovisar ett överskott på 60 tkr. Under slutet av sommaren hade nämnden flera och mer tidskrävande utryckningar. Det var bland annat ett flertal skogsbränder. Extrakostnader har i de flesta fall kompenserats av intäkter. Men det har också funnits kostnader där man inte har fått någon ersättning för, bland annat kostnad för helikopter på ca 70 tkr i samband med en skogsbrand. Det bidrag som betalas ut från MSB(Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) är 70 tkr lägre för helår än budgeterat. Räddningstjänsten bedömer att de för helår kommer att redovisa ett underskott på 100 tkr beroende på de extrakostnader som varit samt mindre bidrag från MSB. Miljö- och byggförvaltningens verksamheter visar ett underskott på 380 tkr. Avvikelsen beror bland annat på att bygglovsintäkterna för perioden är 150 tkr lägre än budgeterat. Intäkter för detaljplaner är också lägre än budgeterat. Miljö- och byggförvaltningen har också haft kostnader på 100 tkr för biologisk undersökning av Sirsjön. Ytterligare kostnader på ca 100 tkr för detta inkommer under december. Denna 6 utredning genomförs enligt beslut i KSAU 2014-05-13. Kommande föräldraledigheter bedöms ge en personalkostnadsminskning som kommer att täcka upp andra underskott som finns under personalkostnader. För helår prognostiseras miljö- och byggförvaltningen ett underskott på 400 tkr. Den prognostiserade underskottet beror främst på kostnader (200 tkr) för biologisk undersökning av Sirsjön samt att bygglovsintäkterna bedöms bli lägre än budgeterat. 7 Valnämnden Valnämnden redovisar ett plusresultat på närmare 150 tkr. Under 2014 Har två val genomförts; Allmänna val och val till Europaparlamentet Val till Europaparlamentet är avslutat och kostnader är bokförda. Någon ytterligare kostnad kan tillkomma under slutet av året. För helår har Valnämnden tidigare bedömt att de kommer att få ett överskott på 60 tkr. Nu när vi närmar oss årets slut så ser vi att överskottet åtminstone blir 100 tkr. Då har det tagits hänsyn till att ytterligare någon kostnad kan inkomma under årets sista månad. 8 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på närmare 350 tkr för perioden fram till den 30 november. Detta beror främst på att ersättning för ensamkommande flyktingbarn inte har blivit utbetalda fullt ut ännu. En del av dessa bidrag har inkommit under oktober som har gjort att underskottet har minskat något från föregående månads avstämning. Som tidigare redovisats har det också varit högre arvodeskostnader än budgeterat. Dessutom har lönekostnaderna varit högre pga. personalbyte under året. Det är svårt att påverka godemansarvoden då överförmyndarnämnden inte kan påverka antalet ärenden samt huvudmännens förmögenhet, vilket ligger till grund för vem som betalar ställföreh·ädarnas arvoden. Vid uppföljningen per sista oktober gjordes en bedömning om ett underskott på 50 tkr. Under hösten har man sett att nämndens kostnader för utbildningar har blivit billigare än planerat både för förvaltningens ~änstemän och gode män. I samband med uppföljningen till och med november görs bedömningen att resultatet för helår kommer att hamna i nivå med budget med viss reservation för eventuella arvoden. 7 Torsby kommun sid 16 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 § 189 Förnyelse av låne"löfte 2015 Dnr KST 2014/!;129 Sammanfat~ning av ärendet Kommunfullin:i:\ktige h<,lr d~h 17 febru~ri 2014 fattat beslut öm.nyuppl@ing och omsättning av 'lån-för kommunen under 2014. Sammanlagt har kommunen'haft rätt att teckna nya lån om SO 150 000 kr samt att sätta om lån som -qncier åretförfa1ier till betalning. bessutarn har fullmäktige beviljat sitt dotterbolC!.g Tdrsby Bostäder A"B ~n generell borgen om 158 000 000 kr. Sedan dettabeslut har komrmmstyrelsen beviljat ytterligare låri orn 12 ooo ooo kr <~:tt finansiera en investering av en vattenledning i Branäs. Några nya lån har inte tagits under 2014. Detta gör att den totcila lf\n~ramen kqn:uner att uppgå :till92 150 000 kr. Tillsvidare är fÖrutsättningar för Torsby Bostäder AB oför·ändrad, varför en ändring av den komrriunal~ borgen inte har b~gi:j.rts. Därför koJ.'Iliilet Tötsby k9mrn.-yn ~ven under 2.0i5 eller tills nytt beslut fattas, ingå kommunal borgen för Torsby Bostäder AB:s lånef9rplikh~lser till ett totalt högsta lånebelopp om 158 000 000 kr jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det tateilahögsta lånebeloppet är beräknad på skuldebreven.s respektive ursprungliga lånebelopp samt en marginal för kommande investering/underhållsåtgärder. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av Angela Birnstein 2014-12-09 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen l. Kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka köminunehs skulder under år 2015 med 92 150 000 kr. 2. Kommunstyrelsen har under 2015 rätt att omsätta lån., d.v.s.låna ttpp belopp motsvirrande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2015. 3. Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Totsby Bostäder AB:s iåneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 158 000 000 kr jämte dätpå löpande ränta och kostn"ader. · Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 . B~sl4tet skickas till Ekonorrtiavdehungen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 18 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 § 190 Förteckning över beslutsattestanter Dnr KST 2014/930 Sammanfattning av ärendet Förvaltningar har i uppdrag att årligen komplettera detaljbudgeten med förteckning över befattningar och ersättare för befathlingar som har rätt att besluta om och attestera kostnader inom de olika verksamheterna. En förteckning av beslutsattestanter (befattningar) och deras ersättare (befattningar) ska årligen överlämnas till kommunstyrelsen i samband med att detaljbudgeten antas. Att bemcuma befattningarna är verkställighet på förvaltningsnivå. Förteckning över beslutsattestanter ligger som bilaga till paragrafen. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av Angela Birnstein 2014-11-17 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner bifogad förteckning över beslutsattestanter. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 2014-12-09 Förteckning över kommunstyrelsensattestanter fr o m 2015-01-01 Ansvar 02100000 02110000 02111000 02111100 02111200 02111300 02111400 02112000 02112100 02112200 02115000 02120000 02130000 02210000 02310000 02311000 02311100 02311200 02311300 02311400 02311500 02311600 02314000 02314100 02314200 02314210 02314220 02314230 02314300 02500000 02501000 02510000 02600000 02610000 Befattning- Ordinarie Kommunalråd Kommunchef Näringslivs- och strategiavdelningen Besöksnäringsstrateq Arbetsmarknadsstrateg Informationsstrateg E U-strateg Administrativ chef Ansvarig poolbilar Administratör Biträdande kommunchef Ekonomichef !T-chef HR-chef Teknisk chef Fastighetschef Fastighetsir_:Jg_enjör underhåll Fast]ghetsir::!9_enjör risk Fastjf!!letsi~eniör enerqi Fastjg_hetsingen iör Syssiebäck Fastighetsit:!S_enjör drift Arbetsledare elförråd Områdeschef GVA Renhållningsingenjör GVA-ingenjör Gatuit:!S_enjör VA-it:!S_el]_ör VA-nät Mätingenjör VA-ingenjör VA-verk Kostchef Ansvarig Bergåsen städledare Fritidschef Fritidsförest Tranan Attestant Ann-Katrin Järåsen Thomas Stjemdorff Thomas Stjemdorff Mats Olsson Gös1a Kihlgren Annette Lauritzen Karlsson Elisabeth Olsson Ann-Margreth Edberg Anna Gerdin Annelie Lindberg Anders Björck Angela Simstein T f Björn Gottfridsson Anders Björck Jan Esping Hilary Högfeldt Peder Persson Mats Agren Jan Larsson Peder Loqvist PärOlsson Benny Nilsson Mikael löfvenholm Sune Eriksson Per-Ame Lövqvist Fredrik Värmsjö Vakant Lennart Pewe Tomas Olsson Ninni Boss Ulla Boden Ann Johansson Kicl<i Velander Ylva Olsson Befattning -Ersättare Kommunstyrelsens vice ordförande Biträdande kommunchef Biträdande kommunchef Turistb_i!_åföreståndare Torsby Kommunchef Kommunchef Kommunchef Kommunchef Administrativ chef Administrativ chef Kommunchef Controller Driftansvarig administration/skolan, bredbandssamordn. Rehabsamordnare Områdeschef GVA Teknisk chef Fastighetschef Fastighetschef Fastjg_hetschef Fastjg_hetschef Fastighetschef Attestant Alf Larsson Anders Björck Anders Björck Lena Henriksson Thomas Sljemdorff Thomas Stjemdorff Thomas Stjemdorff Thomas Stjemdorff Ann-Margreth Edberg Ann-Margreth Edberg Thomas Stjemdorff Mikael Wes1in Gottfridsson l Nord l Sjödem Christina Bengtsson Mikael Lövfenholm Jan Esping Hilary Högfeldt Hilary Högfeldt Hilary Högfeldt Hilary Högfeldt Hilary Högfeldt Teknisk chef Områdeschef GVA Områdeschef GVA Områdeschef GVA Områdeschef GVA Områdeschef GVA Områdeschef GVA Ansvaljg_ Bergåsen Kostchef Kostchef Platsansvarig TorsbvBadet Fritidschef Jan Esping Mikael Lövtenholm Mikael Lövfenholm Mikael Lövfenholm Mikael Lövtenholm Mikael Lövfenholm Mikael Lövfenholm Ulla Boden Nlnni Boss Ninni Boss Peter Jonsson Kicki Velander Torsby kommun Ekonomiavdelningen ·---------------···--·--·---------------·--·-- Sida 1 (2) ·----~---------·· 2014-12-09 Ansvar 02620000 02630000 02640000 02650000 02700000 03000000 99000000 Attestant Befattning - Ordinarie Fritidsförest Hole Fritidsförest Torsby Ansvarig Sysslebäcksbadet Ansvarig Torsbybadet Kulturchef skogsförvaltning Finansförvaltning Ylva Olsson Jörgen Johansson Jan Karlslam Peter Jonsson Annika Wredenberg Jan Esping Angela Simstein Befattning- Ersättare Fritidschef Fritidschef Fritidschef Fritidschef Bibliotekschef Teknisk samordnare Controller Attestant Kicki Velander Kicki Velander Kicki Velander Kicki Velander Agneta Strandberg Hilary Högfeldt Mikael Westin Sida 2 (2) Torsby kommun Ekonomiavdelningen ·---·------·~--- --- ·----··-~-------·-----·-· ·------=w-----------·--------------------------------------~·---~-·------------- Torsby kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 § 197 Investeringsprojekt 2015 Dnr KST 2014/928 Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen redovisar sina investeringsprojekt för år 2015. Av delningen har budgeterat för områdena: • fastigheter ' Björnevi och Torsby Sportcenter • kommunförrådet • gata, park och lekplats • VA-nät • Vattenverk • Gatubelysning • Torsby Flygplats I bilaga till paragrafen finns en sarrunanställning över tekniska avdelningens investeringsbudget för år 2015 samt plan för åren 2016-2017. Handlingar i ärendet Redovisning av investeringsbudget 2015 och plan 2016-2017 Arbetsutskottets beslut Tekniska avdelningens investeringsbudget för år 2015 godkänns. Beslutet skickas till Tekniska avdelningen Ekonomiavdelningen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Investeringsbudget 2015 och plan 2016-2017 2014-12-09 Objekt ' 2015 prio 2015 övr . B~d~et _ , Budget Fastigheter Björnevi & Torsby Sportcenter Förrådet Gata, park & lekplats VA-Nät Vattenverk Reningsverk Gatubelysning Torsby Flygplats SUMMA (27 892) --- - ···--····-----·----·-----·-·····-------·--·--····-·---·...- 2016 Plan 2017 Plan Hyresgrunda11-~e Exploater- Efter ingskostn planperiod 18 640,00 600,00 680,00 2 950,00 1150,00 800,00 1250,00 200,00 1 000,00 0,00 1 750,00 400,00 1100,00 2 700,00 550,00 2 350,00 0,00 0,00 1170,00 0,00 0,00 4 550,00 2 600,00 0,00 2 250,00 0,00 0,00 11 720,00 0,00 0,00 5 600,00 2 800,00 0,00 25 000,00 0,00 0,00 2 550,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 12 000,00 0,00 0,00 0,00 61 000,00 7 600,00 17 500,00 30 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 15 500,00 9 850,00 0,00 0,00 0,00 0,00 27 270,00 8 850,00 10 570,00 45120,00 14 550,00 116100,00 25 350,00 -..---·---··-------------- . -··--····-·-·-···--·--~-·-·----------··--·. A~vLOl ~ r ) . ~ \ Torsby kommun sid 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 § 195 Inomhusklimatet i kommunhuset Torsby Dnr KST 2014/575 Sammanfattning av ärendet Tekniska avdelningen har utrett de klimatproblem som skyddsombuden påpekat i skrivelser daterade 2014-08-11 och 2014-10-02. Ventilationsanläggningen i kommunhuset är installerad med vä1meväxlare för tillskottsvärme när utetemperaturen är låg. Dock salmas möjlighet att kyla tillförd rumsluft. Detta im1ebär att tilluften får samma temperatur som uteluften. Är det 25°C ute så håller tillförd rumsluft 25°C. Att då öka luftväxlingen medför en upplevd avkylning men temperaturen är fortfarande samma som uteluften. Nedanstående tabell redovisar uppmätta inomhustemperaturer. 8/7-14/7 19/7-28/7 It ~25°C ~25°C HR ~26°C ~26°C Vån.3 ~26°C ~26°C Utetemperahn·en under denna period var dagligen över 23°C. SMHI redovisar att medeltemperaturen för juli månad var 4,6 grader över ett så kallat "normalår" och det anses vara mycket. Installerad teknisk utrustning typ kopiatorer och it-utrustning avger väi'me som läggs till tillförd lufttemperahtr. H-avdelningen är särskilt utsatt för detta. En orobyggnation av den gemensamma ventilationsanläggningen för att bära kyla kräver stora insatser både ekonomiskt och i tel<niskt utförande. Frågan måste utredas vidare innan projektering. Kostnaden för kylanläggningar tillit, reception och konferensrum beräl<nas till650 000 kronor. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande )L Torsby kommun sid 26 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 Arbetsutskottets beslut Under 2015 installeras en kylanläggning för it-avdelningen samt en för växel/receptionen och konferensrum. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 25 Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLL 2014-12-18 ( § 116 Samverkansavtalet Gymnasiesamverkan Värmland Dnr BU 2014/314 Sammanfattning av ärendet ( I Värmland samverkar samtliga kommuner sedan 2009 om gymnasieskolan via ett gemensamt avtal. Samverkan leds av en styrgrupp bestående av ordförande från avtalskommunerna och Region Värmland som samordnar arbetet. Målsättningen med avtalet är at gemensamt stärka och utveckla hela området till en gemensam gyronasieregion där den enskilde eleven fritt kan välja bland ett brett utbud och utbildningar med hög kvalitet. På uppdrag av Region Värmland har en översyn av gyronasiesamverkan genomförts under perioden maj till september 2014. Arbetet med översynen har utgått från ett antal frågeställningar som styrgruppen för gyronasiesamverkan ville ha svar på. För att få en så likvärdig bedömning som möjligt har svaren har alla 16 kommuner som ingår i samverkan intervjuats på plans i hemkommunen. De funktioner/personer som intervjuats i kommunerna är kommunstyrelsens ordförande, facknämndens ordförande och förvaltningschef eller motsvarande. Syftet med översynen är bland annat att belysa och synliggöra avtalsparternas synpunkter på styrning och ledning av gyrnnasiesamarbetet i regionen. Hur samarbetet har utvecklats mellan kommunerna under avtalstiden och hur ingående parter i gyronasiesamverkan skulle vilja att samarbetet utvecklades. Vid dagens sammanträde redogör ordförande Peter Jonsson (S) för ärendet. Handlingar i ärendet Översyn gyrnnasiesamverkan, Jan-Olof Appel G(. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande ~)fl Torsby kommun Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLL 2014-12-18 § 116 forts. Samverkansavtalet Gymnasiesamverkan Värmland ( Barn- och utbildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen l. Torsby kommun ställer sig bakom fortsatt medverkan i samverkansavtalet gyronasiesamverkan Värmland. 2. Kommunen ställer sig positiv till att utreda möjligheterna att ytterligare utveckla samarbetet mellan kommunerna. ( Beslutet skickas till Kommunstyrelsen \ __ Justerarens signatur sid 26 •• OVERSYN GYM NASI ESAMVERKAN Översyn av regional samverkan i Värmland 2014-09-16 Jan-Olof Appel RYS l Karlstad AB j [email protected] 1. Inledning 1.1 Bakgrund l Värmland samverkar samtliga kommuner sedan 2009 om gymnasieskolan via ett gemensamt avtal och år 2013 anslöt även Åmåls kommun. Samverkan leds av en styrgrupp bestående av ordförande från avtalskommunerna och Region Värmland som samordnar arbetet. Målsättningen med avtalet är att gemensamt stärka och utveckla hela området till en gemensam gymnasieregion där den enskilde eleven fritt kan välja bland ett brett utbud och utbildningar med hög kvalitet På uppdrag av Region Värmland har denna översyn av gymnasiesamverkan genomförts under perioden maj till september 2014. Arbetet med översynen har utgått från ett antal frågeställningar som styrgruppen för gymnasiesamverkan ville ha svar på. För att få en så likvärdig bedömning som möjligt av svaren har alla 16 kommuner som ingår i samverkan intervjuats på plats i hemkommunen. De funktioner/personer som intervjuats i kommunerna är kommunstyrelsens ordförande, facknämndens ordförande och förvaltningschef eller motvarande. Syftet med översynen är bl.a. att belysa och synliggöra avtalsparternas synpunkter på styrning och ledning av gymnasiesamarbetet i regionen. Hur samarbetet har utvecklats mellan kommunerna under avtalstiden och hur ingående parter i gymnasiesamverkan skulle vilja att samarbetet utvecklades. 1.2 Nuläge Syftet med nuvarande samverkasavtal är ett tydligt elevfokus för att möjliggöra för sökande elever att lättare få sitt förstahandsval av program och skola tillgodosett, samt att fritt få välja mellan de program som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna i första hand. Befolkningsstrukturen i Värmland har under ett antal år tillbaka resulterar i ett kraftigt vikande elevunderlag till gymnasieskolan. Samtidigt har ett antal fristående gymnasieskolor etablerat sig i regionen, då främst i Karlstad. Det innebär att behovet av antalet gymnasieplatser inom den kommunala gymnasieskolan idag är mindre än för några år sedan. 2. Sammanfattning 2.1 Sammanfattning Gymnasieskolans betydelse för kommunerna och näringslivet är stor, det är en uppfattning som i princip alla delar. Att eleverna nu får sina förstahandsval tillgodosedda är också viktigt och ses som den främsta vinsten med samverkansavtalet, vilket också är syftet med avtalet. l den meningen kan man betrakta resultatet med samverkan genom avtalet och effekten av det som mycket lyckat och positivt. De största förtjänsterna som samverkansavtalet har gett anses vara elevernas ökade valmöjligheter, att samverkan bidrar till att hålla kostnaderna på en rimlig nivå, man har en bättre översyn, lär av varandra och kan hantera delar av administrationen gemensamt. För framtiden behöver frågan om gymnasieutvecklingen komma upp på en högre politiskt strategisk nivå för att man ska komma vidare. Det finns en förväntan om att frågan tas upp på regional nivå och att frågan om en regionalisering på något sätt ses över. Matchningen mot näringslivet lyfts som viktig, det gäller främst näringslivets behov av arbetskraft och elevernas anställningsbarhet, men även under vilka former som samarbetet ska ske ses som ett viktigt utvecklingsområde. Den kanske svåraste frågan att hantera i arbetet med samverkan är frågan om anpassningen av antalet platser och program i förhållande till antalet elever i regionen. l förlängningen följer också frågan om i vilka kommuner som program/utbildningar ska anordnas. 2.2 Rekommendationer Tydliggör färdriktningen, lyft upp frågan på en högre strategisk nivå, till KSO nivå . Utarbeta konkreta planer och uppdrag om vad som ska uppnås med samverkan mellan kommunerna. Särskilt vad gäller anpassningen av antalet platser och program i regionen. De framtida utmaningarna, matchningen mot näringslivet och attraktionskraften behöver lyftas. starta arbetet med någon form av visionsseminarier för alla. Med översynen som stöd bör en fördjupad organisationsutredning med inriktning på en samlad organisation genomföras. Ge uppdraget till Region Värmland . 3. Översyn och resultat 3.1. Metod och arbetssätt Arbetet med översynen har haft sin utgångspunkt i att försöka ha fokus på en strategisk nivå . Insamling och bearbetning av underlag har skett genom personliga intervjuer, informella samtal, faktauppgifter, besök och information på webben, etc. 3.2. Intervjuer l följande text redovisas resultatet från de intervjuer som genomförts under översynen. Personer som intervjuats har en strategisk roll i den kommunala organisationen. Det handlar om kommunstyrelsens ordförande, facknämndens ordförande och förvaltningschef eller motsvarande. Sammantaget har ca 45 personer intervjuats personligen på plats i den egna hemkommunen . Huvudfrågeställningarna har varit: • Synliggöra avtalsparternas synpunkter på styrning och ledning • Hur väl förväntningar på gemensam samverkan har uppfyllts • Hur väl förankrad gymnasiesamverkan är i den egna kommunen • Vilka förtjänster eller svårigheter avtalsparterna sett under avtalstiden • Vad avtalet har gett • Vilka utmaningar som avtalsparterna ser framför sig • Vad ser avtalsparterna som nästa steg i utvecklingsarbetet Intervjuerna redovisas nedan dels i form av diagram med eller utan kommentarer, eller i text. l diagrammen redovisas sammantaget alla svar från politiker och tjänstemän. Svaren på de öppna frågorna är en vägd sammanfattning av alla svar och uttryck under inte rvjuerna. 3.3 Frågor - svar l. sedan 2009 samverkar samtliga kommuner i Värmland via ett gemensamt avtal om gymnasieskolan . Hur väl insatt är du i den gemensamma samverkan? inte alls 0% Kommentar: En klar majoritet av det tillfrågade är väl insatta i den gemensamma samverkan. Här kan noteras att tjänstemännen i något högre grad anser sig insatta än politikerna. 2. Hur väl har dina förväntningar på den gemensamma samverkan uppfyllts? l inte alls 0% Kommentar: Hela 75 % anser att förväntningarna är väl uppfyllda. Även här anser tjänstemännen att förväntningarna i någon mån har uppfyllts mer. 3. För styrning och ledning av det regionala gymnasiesamarbetet finns en styrgrupp. Hur väl insatt är du i styrgruppens funktion? l Kommentar: En majoritet av de tillfrågade är väl insatta i styrgruppens funktion. På denna fråga är det KSO som inte i så storutstäckning är insatta i styrgruppens funktion. 4. Hur återkopplas gymnasiesamverkan i Värmland i kommunen? (nivå) Nämnd, I<S 4% Kommentar: Återkopplingen sker i huvudsak på nämnd/utskottsnivå enligt de tillfrågade, i ett par kommuner återkopplas gymnasiefrågor på KS-nivå. 5. Målsättningen med samverkan är att stärka och utveckla hela Värmlandsregionen till en attraktiv gymnasieregion. Hur väl anser du att målsättningen med samverkan uppfylls? inte alls 2% Kommentar: Drygt hälften totalt anser att målsättningen med samverkan uppfylls. Tjänstemän och ordförande anser dock detta i större utsträckning än gruppen med KSO. l 1 6. Hur väl stämmer kommunens egna mål med gymnasieskolan överens med det regionala målet? inte alls Kommentar: Gruppen politiker anser i större utsträckning än tjänstemännen att de egna målen stämmer väl överens med de regionala. 6. Vilken är din inställning till gemensam gymnasiesamverkan? ganska negativ helt negativ Kommentar: Samtliga har en positiv inställning till gymnasiesamverkan vilket naturligtvis ger mycket goda förutsättningar för en fortsatt samverkan. 3.3. Frågor - svar, del 2 l Gymnasiesamverkan gör Värmland till en attraktiv gymnasieregion. l Tar helt avstånd ifrån Vet ej 0% Kommentar: En tydlig majoritet instämmer i att gymnasiesamverkan gör Värmland till en attraktiv gymnasieregion. Gruppen KSO instämmer inte i lika hög grad men dock majoriteten av dem. Gymnasiesamverkan har en positiv effekt för kommunen. Tar helt avstånd Vet ej lt Kommentar: En majoritet instämmer i att gymnasiesamverkan gör Värmland till en attraktiv gymnasieregion. Det är relativt små skillnader mellan grupperna som svarat men tjänstemännen instämmer i lite högre grad. Kommunens ekonomi är en stor utmaningen för gymnasieskolan Tar helt avstånd ifrån Kommentar: 73 % håller med om att kommunernas ekonomi är en stor utmaning. Vad i ekonomin är dock inte klarlagt. Avtalet om gymnasiesamverkan bidrar till att kostnaderna för Gymnasiet kan hållas på en rimlig nivå Vet ej Ta Kommentar: Här finns en viss tveksamhet men totalt är majoriteten överens om att samverkan bidrar till att hålla kostnaderna på en rimlig nivå. l Antalet elever är en stor utmaningen de närmaste 5 åren Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Kommentar: Att antalet elever är en stor utmaning underförstått att de blir färre kommande år, råder det en stor samstämmighet om. Att fler elever slutför sin gymnasieutbildning är en stor utmaningen för gymnasieskolan Tar helt avstånd Kommentar: Attfler slutför sin gymnasieutbildning är viktigt, 91% instämmer. Att elever kommer in på sitt förstahandsval är viktigt Tar helt avst ånd Tar delvis avstånd ifrån Vet ej ifrån 5% 13% Kommentar: Att komma in på sitt förstahandsval är viktigt anser 93 %. Eleverna får i högre grad sina förstahandsval tillgodosedda genom regionsamverkan Vet ej Tar helt avstånd 13% Kommentar: Att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda genom regionsamverkan är de allra flesta överens om, i gruppen KSO finns de flesta av de som inte vet. l Matchn~ngen mot näringslivet är en stor utmaning för gymnasieskolan Tar helt avstånd ifrån Tar delvis avstånd ifrån Vet ej 0% Kommentar: En tydlig bild är att matchningen mot näringslivet är en stor utmaning. l Samarbetet mellan kommunernas gymnasieskolor har utvecklats . genom avtalet om gymnasiesamverkan 1 l Vet ej Kommentar: Det är ca 30% av totalen som anser att samarbetet mellan kommunernas gymnasieskolor har utvecklats genom avtalet. Grupperna tjänstemän och ordförande har en positivare syn än vad gruppen J<SO har. Det är viktigt att gymnasiesamverkan utvecklas Instämmer delvis Kommentar: Att det är viktigt gymnasiesamverkan att gymnasiesamverkan utvecklas är i princip alla överens om. 3.4 Gymnasiesamverkan på kommunernas dagordning Efter en genomgång av senaste årets dagordningar och protokoll i kommunerna visar det att det är ytterst sällan som gymnasiesamverkan formellt finns med på dagordningen för nämnd/utskott i respektive kommun. Några kommuner tar upp det som en information någon gång per år under punkten information. Någon kommun informerar från styrgruppsmöte n. Gymnasiesamverkan redovisas eller omnämns överlag inte i kommunernas årsredovisningar. l någon/några kommuner tas det upp i korta ordalag, företrädesvis då i kommun utan egen gymnasieskola. 3.5 Förändring av antalet platser l sex av kommunerna finns planer på att minska antalet platser, det är däremot inte fastlagt med hur många platser och när i de aktuella kommunerna . 3.6 Avtalet De huvusakliga förändringarna i avtalet som gjorts under avtalstiden är att styrgruppen funktion stärkts genom fler möten, ytterligare en kommun har anslutit och en breddning för eleverna som nu även kan söka nationellt godkända utbildningar(NIU) inom samverkansområdet. 3. 7 Tid till samverkan Den tid som kommunerna lägger på den gemensamma samverkan varierar stort. Spannet ligger mellan ca 2 till 20 timmar per månad . Tilläggas kan att det är uppskattning av tiden, ingen har bokfört tiden under åren som samverkan pågått. 3.8 Resurser De resurser förutom tid som kommunerna lägger till samverkan är: • en gemensam ekonomisk "pott" där samtliga samverkanskommuner lagt in pengar. Pengarna administrerats genom en av samverkanskommunerna. • pengar för ett gemensamt administrativt system gällande antagning och fakturering. 3.9 Förtjänster med samarbetet Alla elever får hela utbudet med ökade valmöjligheter På frågan om vilka förtjänster berörda kommuner ser med samarbetet är elevernas ökade valmöjligheter det de flesta är ense om som den absolut största förtjänsten. Alla elever får hela utbudet, mindre kommuner kan inte hålla hela utbudet. Eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda . Håller kostnaderna på en rimlig nivå Att samverkan bidrar till en bättre hushållning av de ekonomiska resurserna är en syn som många delar. Kostnaderna hålls på en rimlig nivå med en gemensam prislista. Gemensam administration Det gemensamma fakturahanteringssystemet för interkommunala ersättningar anses som en viktig och bra förtjänst. Likaså den gemensamma antagningen. Bättre översyn Antalet platser och programutbud blir tydligt när man samverkar vilket bidrar till förväntningar om anpassningar och effektiviseringar. Bättre möjligheter att ha en översyn vad gäller vilka utbildningar Värmland har ett behov av. Lär av varandra Kommunernas gemensamma möten bidrar till att man lär av varandra och utbyter kunskap. De kommuner som inte har egen gymnasieskola delar i stort sett synen på vilka förtjänster samverkan ger. 3.1 O Svårigheter i samarbetet Anpassning av antalet platser Frågan om vem som ska ha vilka program/utbildningar är känslig vil ket gör att anpassningen av antalet platser och program inte är enkel att hantera. Industriprogrammet kommer upp som ett exempel där det under många år pågått en diskussion om utbudet, vem/vilka som ska anordna programmet. Överhuvudtaget är det svårt att komma överens om volym och utbud. Helhetsperspektivet i förhållande till kommunperspektivet Det är svåra politiska avvägningar när regionen och det egna kommunperspektivet ska vävas samman för ett helhetstä nk. Det finns en antydan om att ett visst revirtänk fortfarande finns kvar. Alla kommuner inte med i diskussionerna Kommuner utan egen gymnasieskola upplevs inte vara med i gymnasiediskussionerna och får därmed mindre insyn än övriga, vilket ses som en brist. Prissättningen Den gemensamma prissättningen kan vara svår. De olika kommunerna har olika ambitionsnivåer vad gäller t.ex. personaltäthet och lokaler vilket påverkar priset och kan därned vara svårt att hantera gemensamt. Den ökade rörligheten bland elever i några kommuner har gjort att fler också återvänder vilket påverkar dimensioneringen i vissa delar. 3.11 Utmaningar Följande utmaningar ses som de största för gymnasieskolan på kort och lång sikt; redovisas kortfattat. )> Anpassningen av programutbud och antalet platser i förhållande till antalet elever )> strukturförändringar som måste genomföras o Hur ska utbudet se ut, vilka skolor och program ska vara kvar )> Att vara attraktiva för eleverna )> Organisationen, huvudmannaskapet )> Ekonomin. o l förhållande till kvaliteten. sv o Bedriva en ekonomiskt försvarbar verksamhet med krav på fyllnadsgrad inom programmen. o )> )> )> Klara organisera mindre skolor till en rimlig ekonomi Matchningen mot näringslivet. o Näringslivets behov. o Att eleverna blir anställningsbara. Öka andelen elever som slutför gymnasiet och andelen som gör det på tre år. o Minska avhoppen o Utveckla och förbättra vägledningsfunktionen Ha hög kvalitet på utbildningarna o Behålla en bra kvalitet som motsvarar näringslivets behov o Hålla en viss fyllnadsgrad (volym) i utbildningarna o Höja attraktionsgraden i utbildningar som samhället har stort behov av, exempelvis Industriprogram och Vård-och omsorgsprogram )> Framtida försörjningen av behöriga lärare 3.12 Vilken samverkan mellan kommunerna har utvecklats genom gyronasiesamverkan Ca 30% instämmer i att samverkan har utvecklats mellan kommunerna genom avtalet. På frågan om på vilket sätt detta har skett är det svårt att få fram så många konkreta områden, men det som utvecklats är den gemensamma förståelsen och dialogen mellan kommunerna samt en gemensamma prislista och ett gemensamt administrativt system för antagning. 3.13 Vad behöver utvecklas inom Gymnasieskolan En sammanhållande organisation Det finns en förväntan hos ett flertal inom de kommunala gymnasieanordnarna som intervjuats om att utveckla samverkan ytterligare och ta det ett steg till. Det som nämns är att på något sätt få en mer sammanhållande organisation. Med det menar många en regiona lisering i någon form. Det kanske också kan ses som ett uttryck för att förstärka styrningen och genom det hantera anpassningen av platser på ett effektivare sätt. Samarbete mellan kommunerna Med tanke på att så få anser att samarbetet mellan kommunerna har utvecklats genom samverkansavtalet och att det samtidigt anses som mycket viktigt att utveckla samverkan blir uppgiften att öppna upp samarbetet mellan kommunerna ett viktigt utvecklingsarbete. Profileringjnischningar av program För att höja attraktionskraften och möta elevernas intressen kan profileringar inom olika program vara en väg att gå. l huvudsak förekommer det inom de yrkesförberedande programmen, kan det gå att tänka på liknande sätt även på de studieförberedande programmen. Samarbete med näringslivet Förväntningar på ett större samarbete med näringslivet finns och betonas framförallt från politiken. De samverkansformer som idag finns med branschråd eller annat kan utvecklas ytterligare och här finns ett område att lära av varandra . Näringslivet bör generellt involveras mer och på ett tydligare sätt. Här finns också en viss frustration över kraven på skolorna och samtidigt svårigheten att engagera näringslivet. Attraktionskraften Arbetet med att vara attraktiv som gymnasieskola handlar inte så mycket om konkurrensen från friskolor utan mer om att göra utbildningarna attraktiva och rättvisa så att fler elever söker rätt utbildning från start och är nöjda med den. Det handlar även om att vara en attraktiv arbetsplats för de som arbetar där. Att kunna behålla viktig kompetens och rekrytera nya kompetenta lärare eller annan personal är en viktig faktor för att bibehålla en bra kvalitet i utbildningarna. 4. Rekommendationer och det fortsatta arbetet 4.1 Rekommendationer • Översynen har visat att det finns en stark vilja om att utveckla samverkan ytterligare i regionen. Det viktiga i nuläget är att tydliggöra färdriktningen vartåt gymnasieskolan och samverkan ska gå. För att göra det behöver frågan lyftas upp på en högre strategisk nivå, till KSO nivå. • För att utveckla den direkta samverkan mellan kommunerna behöver konkreta planer och uppdrag utarbetas om vad som ska uppnås med samverkan. Ett tydligt prioriterat område är enligt översynen anpassningen av antalet platser och program i regionen. • Områden som gäller framtida utmaningar, matchning mot näringslivet och hur attraktionskraften ska kunna höjas behöver lyftas. En ide kan vara att starta med någon form av visionsseminarier för alla och på den vägen få igång ett gemensamt utvecklingsarbete i regionen. • Med översynen som stöd bör en fördjupad organisationsutredning med inriktning på en samlad organisation genomföras. Ge uppdraget till Region Värmland. Datum Diarienummer 2014-12-19 KST 2014/71.40 Kommunstyrelsen Länsstyrelsen i Värmlands beslut 2014-12-16, 511-8002-2014, om utvidgat strandskydd i Torsby kommun Ärendet Länsstyrelsen i Värmland har den 16 december 2014 tagit beslut om utvidgning av strandskyddet i de värmländska kommunerna. Sista dag för överklagande den 7 januari 2015. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen i Torsby kommun yrkar att länsstyrelsen beslut om utvidgade strandskyddsområden i Torsby kommun, den 16 december 2014 med undantag från det utvidgade strandskyddet om 200 meter vid Rattsjön, Rattån och Manglidsälven upphävs så att i övrigt det generella 100-metersskyddet inträder. Diarienummer 511-8002-2014. 2. Torsby kommun hävdar att en strandskyddszon om 100meter är tillräcklig för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdena och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet och kommunen anser att länsstyrelsen inte redovisat underlag på tillräcklig detaljeringsnivå som skulle motivera utökat strandskydd utöver grundläggande 100 meter. Torbjörn Almroth stadsarkitekt Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret 685 80 Torsby 0560-160 20 direkt 070-602 04 45 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (9) Bakgrund Länsstyrelsens uppdrag Den 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i kraft och efter den 31 december 2014 gäller utvidgat strandskydd endast inom områden som beslutats enligt den nya lagstiftningen, 7 kap 14 § rniljöbalken. Enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen förutsattes att Länsstyrelserna skulle se över områden med utvidgat sh·andskydd. Torsby kommun har i sina kontakter med länsstyrelsen varit konsekvent i sin åsikt att strandskydd om 100 i de allra flesta fall är tillräckligt skydd enligt strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Kommunen förväntade sig ett förslag till strandskydd där detta var utgångspunkten och detta särskilt som propositionen 2008 poängterade skärpning av kravet på att få utvidga det område som omfattas av strandskydd Strandskyddsfrågan i Torsby kommun 1999 - 2014 1999-2003 Torsby kommun ville tidigare 1999-09-17 i en framställning tilllänsstyrelsen se över det utökade strandskyddet för ett antal sjöar. På begäran av länsstyrelsen, som menade att naturvärdena beskrivits alltför översiktligt, kompletterade kommunen sin analys av friluftslivet och beskrev utförligare de strandnära områdenas topografi samt kompletterade uppgifterna om vattenvegetation. Kommunens utredning omfattade 40 sjöar och tre vattendrag av kommunens totala antal, 144 vattenförekomster. Ansökan kom till slut att handla om fem sjöar med önskemål om reducering av de till l 50 meter utvidgade strandskydden för Rattsjön, Vägsjön, Mellantjärn, Ladtjärn och StorHässlingen. Vid ett möte med länsstyrelsen i juni 2000 krävde länsstyrelsen ytterligare kompletteringar om varför området skulle salrna betydelse för allmänhetens friluftsliv. Kommunen svarade i september 2000 att det utökade strandskyddet till150meter ursprungligen fastställdes utan några utredningar över huvud taget. Kommunen gjorde bedömningen att de olika inh·essen som strandskyddsbestämmelserna ska skydda kan skyddas väl även med100meters strandskydd och begärde i oktober 2001 beslut i frågan. Länsstyrelsen skriver i sitt beslut 2003-12-05, (dm 511-7304-99), att de i en egen utredning 1997 (System Strand) funnit att den zon som har särskild betydelse för det vattenanl<nutna växt- och djurlivet är ca 30 meter. Sammantaget fann länsstyrelsen att det utvidgade strandskyddet därför var obehövligt i de aktuella fallen. Ändring gjordes därefter på det sätt som kommunen föreslagit. Det innebar för ett område i södra ändan av Rattsjön liksom runt Vägsjön behölls det utvidgade strandskyddet till150meter men i övrigt minskades strandskyddszonen till 100 meter. För Mellantjärn behölls den150meter strandskyddszonen liksom för en del av Ladtjärn i anslutning till Lembergsälven. Runt Stor-Hässlingen minskades strandskyddet tilllOD meter. 2 )1-( 2010 Länsstyrelsen i Värmland inbjöd i september 2010 Torsby kommun (m.fl.) att inlämna önskemål och åsikter om lämpliga områden för ett utvidgat strandskydd. Den 21 mars 2011 besvarades önskemålet med att Torsby kommun inte utöver det obligatoriska strandskyddet inom100meter från strandlinjen vill att utökat strandskydd ska gälla för någon vattenförekomst i kommunen. Vidare ansåg Torsby kommun att Länsstyrelsen i sin uh·edning skulle ta hänsyn till de speciella förhållanden som råder vid flera sjöar som är mycket hårt reglerade (t.ex. Höljessjön och Letten). Här borde strandskyddet100meter gälla från en sh·andlinje som baseras på ett rimligt bedömt medelvattenstånd. 2014 Länsstyrelsens ru:bete m ed det utökade strandskyddet påbö1jat 2010 resulterade i att ett förslag till utökat strandskydd presenterades i en remiss 2014-01-24. "Förslag till beslut om utvidgade strandskyddsområden i Värmlands län". Yttranden lämnades av värmlandskommunerna och Region Värmland. Torsby kommun yttrade sig i fem punkter. l. De synpunkter som lämnats i Region Värmlands skrivelse 2014-05-22 delas till fullo av Torsby kommun. 2. Torsby kommun anseratt som grundläggande utgångspunkt att strandskyddet inte utvidgas för någon vattenförekomst i kommunen. Utvidgat strandskyddsområde ska förekomma endast där av Länsstyrelsen noggrant genomförda utredningar visar att det är nödvändigt för att säkerställa strandskyddets syften. 3. Torsby kommun delar inte Länsstyrelsens bedömning att Naturvårdsverkets anvisningar om att områden med riksintressen är relevanta för utvidgat strandskydd ska tolkas som att dessa i sin helhet ska få utvidgat strandskydd. Det är just inom riksintresseområdet relevant att finna delsträckor med sådana förhållanden att ett utvidgat strandskydd kan motiveras. Kommunen förutsätter att Länsstyrelsen inbjuder till dialog och srunråd för att diskutera rimligt antal delsträckor längs Klarälven och Fryken där Länsstyrelsen efter noggrant utförda utredningar kan påvisa behov finns av utvidgat strandskydd för att säkerställa strandskyddets syften. Utvidgning ska inte vara fastlåst till n ågot generellt jämt antal meter utöver d e 100 utan 1-200 meter utvidgning ska motiveras av resultatet från utredningar och individuellt anpassas i varje delsträcka. 4. De sjöar som föreslås få utvidgat strandskydd utöver Klarälven och Fryken förutsätts genomgå samråd och dialog med kommun och markägare innan beslut fattas av Länsstyrelsen. Där sådant srunråd och dialog förekommit innan 31 december 2014 och konsensus råder bör utvidgat sh·andskydd kunna beslutas före årsskiftet 2014/2015. 3 5. I de fall samsyn om utvidgat strandskydd enligt Länsstyrelsens förslag inte råder mellan Torsby kommun och Länsstyrelsen i Värmland förutsätter Torsby kommun att samråd och dialog fortsätter också efter att årsskiftet 2014/2015. Därmed upphör i dessa fall det utvidgade strandskyddet den l januari 2015. Då exploateringstrycket i Torsby kommun är mycket lågt bedöms införandet av det generella strandskyddet på 100meter inte innebära problem att senare, om det visar sig motiverat, säkerställa strandskyddets syften med beslut som fattas också efter den l januari 2015. Länsstyrelsen inbjöd kommunernas handläggare till ~änstemannaberedning den 16 september 2014. Vid detta tillfälle framfördes synpunkter från kommunen som togs väl emot av länsstyrelsen. I det underlag för beslut som av länsstyrelsen presenterades för kommunledningarna 26 november 2014 hade bl. a. sträckor längs Fryksdalen reducerats och områden med bebyggelse inom utvidgade strandskyddszoner undantagits. Vidare hade avskärande vägar och järnväg reducerat tidigare föreslagna områden längs Klar älven. Kommunen presenterade vid detta tillfälle den utredning och det beslut som omfattade fem sjöar med beslut i länsstyrelsen i december 2003. Den 16 december kungjordes i tidningarna VF och NWT länsstyrelsens beslut om det utvidgade strandskyddet i Värmlands kommuner. Beslutet träder i kraft den l januari 2015. Beslutets redovisning av omfattningen av strandskydd i Torsby kommun I det beslut som nu fattats av länsstyrelsen ingår att många sjöar och vattendrag med utökat strandskydd i stället ges det generella strandskyddet om 100 meter. Antalet sjöar och vattendrag med utökat sh·andskydd minskas från 143 tilll7. Torsby kommun har 4 270 ha med utökat strandskydd vill<et med länsstyrelsens beslut nu minskas till l 960 ha. Detta är positivt för Torsby kommun men samtidigt noteras att minskningen av utökat strandskydd i första hand görs vid vattenförekomster utanför bebyggda områden medan utvidgning särskilt förekommer i Klarälvdalen i nästan hela sin längd från Höljes i norr till gränsen mot Hagfors kommun och vidare söderut ända ner till Vänern. Detta är mmåden där bebyggelse och verksamheter finns koncentrerade. I länsstyrelsens beslut nya beslut konstateras att två beslut om strandskydd 1975 respektive 1999 upphör att gälla. Beslutet om de fem sjöarna taget i dec 2003 omnämns inte. I kommunens yttrande tilllänsstyrelsen i maj 2014 redovisades att detta ärende fanns hos länsstyrelsen men vid länsstyrelsens presentati,on av förslaget för kommunledningen i november 2014 föreföll ärendets existens vara en överraskning för länsstyrelsens handläggare. Rattsjöns strandskyddsområde utökas nu i länsstyrelsens nya beslut till200 meter. Av de tre sammanhängande sjöarna Vägsjön, Mellan~ärnen och Lad~ärnen får i beslutet Vägsjön och Mellan~ärnen strandskydd med 100 meter. Lad~ärnen och stor-Hässlingen behåller de 100meter som gällde enligt beslutet 2003. 4 Klarälvdalen I Torsby kommun omfattas främst Klarälvdalens dalgång med utvidgning av det generella strandskyddet från 100meter till att bli i grunden 200 meter. Länsstyrelsen har lagt ner ett gediget arbete på att undanta bebyggda fastigheter och att "rensa bort" områden med avskärande väg. Här har länsstyrelsen tagit hänsyn till kommunens synpunkter att också väg väster om Klarälven ska betral<tas som avskärande. Noteras att med utgångspunkten 150 meter strandskydd vore denna arbetsinsats onödig och kunnat sättas in där utökat strandskydd verkligen kunde behövas. Exempel på områden att närmare undersöka är låga strandängar som frekvent översvämmas där de speciella värdena nog kan sh·äcka sig längre än 100 meter från · strandlinjen. Övriga dalgångar Övriga dalgångar i kommunen som berörs är dalgångarna längs vattendragen Manglidsälven och Rattån från Vitsand och norrut till Mangsjönsamt allra längst söderut ett mindre område vid Rottnan. Strandskyddet längs Rottnan längre söderut berör sedan i större omfattning Sunne kommun. Fryksdalen berörs efter justeringar i länsstyrelsens ursprungliga förslag för Torsby kommuns del i mindre omfattning. Här har kommunens synpunkter tillåtits väga tungt. Utvidgningen av strandskyddet är till 300 meter gäller för udden "Edet" i Oleby och området vid Bada bruk och söderut till gränsen mot Sunne. Annars gäller utvidgningen bara i mindre områden kraftigt reducerade på grund av avskärande järnväg och E 45. Sjöar med rikt fågelliv För Örsjön i nordost nära dalagränsen har strandskyddet utökats till300 meter. Också i ett område med flera sjöar i sydväst mot norska gränsen har Nyckelvattnet, Hällsj ön, Ryggsjön, Backsjön, Gåstjärnen, Gransjön, Hotlamm och Fagervattnet fått utökat strandskydd till200 meter. Områden utanför denna gräns, mellan sjöarna, berörs inte. Värdebeskrivningar Till grund för förslaget att inom vissa områden utvidga strandskyddet ligger de värdebeskrivningar som bilagts beslutet. I Naturvårdsverket anvisningar, Handbok 2010:4", tilllänsstyrelserna anges i avsnittet 3.1 "När får strandskycider utvidgas?" att enligt prop. 2008/09:119 är det aktuellt med en skärpning av kravet på att få utvidga det område som omfattas av strandskydd. "För att kunna motivera att strandskydd ska utökas eller bibehålla sitt skydd vid en revidering inom ett område, krävs underlag." Underlagsmaterialet från länsstyrelsen är begränsat om än något utökat i förhållande till samrådsmaterialet En viktig utgångspunkt för Torsby kommuns överklagande av länsstyrelsens beslut är just att värdebeskrivningarna inte är tillräckligt underlag för utvidgningen av strandskydd i Torsby kommun. 5 ){ De noggranna undersökningar som av länsstyrelsen avkrävdes Torsby kommun inför ett ändringsbeslut i december 2003 har varit den nivå Torsby kommun förväntat sig från länsstyrelsens sida för ett begränsat antal områden som kan behöva ett utvidgat strandskydd. Torsby kommun har åtminstone sedan sekelskiftet konsekvent hävdat att ett strandskydd på 100meter i de allra flesta fall borde vara tillräckligt för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdena och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. I samband med de utredningar som gjordes av kommunen 1999-2003 konstaterade länsstyrelsen att i de områden som undersöktes en zon på 30 meter för det mesta räcker att uppfylla syftet med strandskyddet. Det är inte orimligt att väl genomförda utredningar också i dag skulle ge samma resultat. Då borde100meter i de allra flesta fall vara med god marginal tillräddig strandskyddszon. I de fall en särskild utredning på givna platser visar att sh·andskyddszonen inom begränsade områden borde utvidgas ligger det också i kommunens intresse att så sker. I länsstyrelsens generella motiv för utvidgning anges riksinh·esseområden enligt rniljöbalken, välbesökta friluftsområden och ödemarkssjöar i södra delen av länet. Enligt prop. 2008/09:119 kan beslutet om utvidgat strandskydd komma att avse just sådana områden. Understrykningen görs i Naturvårdsverkets handledning 2014:4. Länsstyrelsen i Värmland kan ha övertolkat skrivningen och Torsby kommun hävdar att kan betyder inte ska. I kommunens översil<tsplan ÖP 2010 anges att riksintressena ska beal<tas. Kommunens åsikt är att riksintressen är tillräcldigt skydd utan att också strandskyddet ska behöva utvidgas. Torsby kommun har i remissförfarande och i andra kontakter med länsstyrelsen hävdat att en strandskyddszon om 100meter är tillräcklig för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdena och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet och kommunen anser att länsstyrelsen inte i något fall redovisat ett underlag på tillräcldig detaljeringsnivå som skulle motivera utökat strandskydd utöver grundläggande 100 meter. Klarälvdalen I värdebeskrivningen konstateras att älvens karaktär skiftar genom länet från snabbt strömmande forsar till väl utbildade meanderbågar där vattnet stilla flyter fram. Strandmiljöerna beskrivs som varierande med branter, strandrevlar, sandstränder, strandängar etc. Enligt beskrivningen finns det anledning att tolka det som att dessa miljöer ligger inom100meter från strandlinjen. Kanotfärder och flottfärder nämns som exempel på viktiga friluftsaktiviteter. De bedrivs på vattnet och det motiverar inte utvidgat strandskydd. Länsstyrelsen påpekar att kommunen av säkerhetsskäl och av naturvårdsskäl ska planera så att bebyggelse kring Klarälven ha tillräckliga säkerhetsmarginaler för att inte hotas av älvens erosion och sedimentation. Det framgår inte vad detta har med utvidgat strandskydd att göra. För övrigt utreder kommunen sedan flera år i sin myndighetsutövning vatje etablering, detaljplanering eller nybyggnad först efter att översvämnings-, skred och rasrisker utretts och bedömts. Många av de områden som pekas ut med utvidgat strandskydd är ur dessa aspekter inte möjliga att bebygga. 6 Värdebeskrivningen för Klarälven har utöver mer generella uppgifter enligt ovan delats upp i två delsträckor vilka vardera skulle motsvara ca % av älvens hela lopp genom Värmland. Norra Klarälven, Höljesdarnmen-Strängforsen-Vingängdeltat kartorna 8-16 är en av dessa delsträckor. De uppgifter som redovisas beskriver Strängforsen och hur stenig den är, fiskets betydelse, stränder med klappersten, sandblottor och översvämningspåverkad lövskog. Det verkar som att det mesta handlar om miljöer och företeelser inom 100 meter från vattenlinjen. I de fall detta inte är korrekt hade en mer detaljerad utredning möjligen på ett eller annat ställe kunnat ge en annan bild, kanske översvämningspåverkad lövskog. Det finns inte i beskrivningen några detaljuppgifter som underlag att motivera utvidgat strandskydd. Meanderloppet Vingäng-Edebäck kartorna 16-28 är den andra delsträckan med en längd på åtta mil. Denna del av älven kännetecknas av meanderlopp och översvämningspåverkad lövskog och älvnäs som är i hög grad uppodlade. De insekter och andra djur och växter som omnämns är såvitt framgår av beskrivningen koncentrerade nära strandlinjen. Nipor och sandrevlar är viktiga inslag men de är ju utanför sh·andlinjen och förmodar Torsby kommun inte påverkar behovet av utvidgat strandskydd. Argument för varför inte 100meter strandskydd skulle vara tillräckligt skydd framförs inte. Värdebeskrivningen tar upp vattenregleringen som ett stort problem. Det framgår inte på vilket sätt detta skulle påverka behovet av utökat strandskydd. Landskapsbilden, Natura 2000-områden, nyckelbiotoper, riksintresse för friluftslivet och naturvård och geografiska bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap. tas upp men någon förklaring varför alla dessa etablerade skydd för olika intressen skulle behöva förstärkas med utvidgat strandskydd anges inte. Klarälven har tidigare haft strandskydd om 150 meter men i andra delar saknat utvidgat strandskydd. I dalgången finns många bostadshus obebodda och i olika stadier av förfall. Byggtryck saknas helt i en kommun som på ca 50 år tappat halva sin befolkning. Dessutom finns inom kommunen en omflyttning av landsbygdens invånare in mot centralorten. Det finns alltså inget hot i form av exploateringssträvanden i dagsläget och inte heller inom överskådlig framtid. Torsby kommun bedömer att motiv för utvidgat strandskydd saknas inom området. övriga dalgångar Manglidsälven och Rattån från Vitsand och norrut till Mangsjön beskrivs kortfattat. Ä ven om beskrivningen inte är så detaljerad som kommunen skulle önskat ger den intryck av att här kan utvidgat strandskydd accepteras. Genom den bearbetning av det ursprungliga förslaget med hänsyn till fastigheter som är bebyggda som gjorts har fastighetsägamas intressen tillgodosetts. 7 Utvidgningen av strandskyddet för Rottnan karta nr 34 är av liten omfattning i Torsby kommun och omfattar förutom ett par grustäkter enbart skog. Bebyggelsetryck och intresse för annan exploatering i området har varit noll och förmodas inte öka. Strandskyddet omfattar skogsmark utan bebyggelse och motiven är inte så tydliga att utvidgat strandskydd utöver de 100meter bedöms motiverat. Fryksdalen berörs inom Torsby endast i liten omfattning men i söderut belägna kommuner desto mer. Principen att utgå ifrån att sh·andskyddet ska vara300meter och att bevisbördan läggs på kommunerna att visa att det räcker med100meter är en bakvänd princip som använts av länsstyrelsen vid upprättandet av utvidgade strandskydd. Var finns de skyddsvärda arterna och hur påverkas de om inte strandskyddet utvidgas? Flyttande fåglar tycks inte ha påverkats hittills och borde skrämmas mer av tågtrafik än den sparsamma bebyggelse som kan komma ifråga. Sjöar med rikt fågelliv Örsjön i nordost har fått utökat strandskydd till300 meter. Vildmarkskänslan är påtaglig men ur kommunens synpunkt påverkas denna känsla betydligt av att sjön är konstgjord och reglerad och att flytande våtmarker runt om i sjön förankras med stockar och vajrar mot land. Syftet med utvidgat strandskydd är att skydda fågellivet. Torsby kommun anser att strandskyddet inte är en lämplig metod för skydd av fågellivet eftersom strandskyddet också ska garantera allmänhetens rätt att röra sig fritt i strandskyddat område vill<et snarare borde störa fågellivet. Vidare förhindras inte normalt skogsbruk av strandskyddsregler. skogsavverkning torde vara ett hot mot fågellivet. Områden mellan de runt sjöar angivna strandskyddszonerna omfattas inte av motsvarande regler. Slutsatsen är att strandskyddet inte gagnar fågellivet och att andra former av skydd finns som bättre och effektivare ger lämpligt skydd men kanske också ger bättre möjligheter för markägare att få rimlig ersättning för inskränkningar i deras bruk av sina fastigheter. Ett område med flera sjöar i sydväst mot norska gränsen Nyckelvattnet, Hällsjön, Ryggsjön, Backsjön, Gås~ärnen, Gransjön, Hotlamm och Fagervattnet ges också utvidgat strandskydd för att skydda fågellivet men också för att området är riksintresseområde. Här tycks utvidgningen göras till200meter för att det skulle finnas ett administrativt värde i att endast använda sig av jämna 100 tal metrar. Detta har Torsby kommun tidigare anmfu:kt på och anser att det utvidgade strandskyddet om 150meter kunde fått vara kvar om värdebeskrivningarna kan motivera detta. Kommunen har inget intresse i att tillåta exploatering som hotar riksintresset eller på något sätt påverkar naturen negativt. Det borde räcka med 100meter strandskydd. Se ovan hur kommunen ser på strandskydd som skydd för fågellivet. Länsstyrelsen konstaterar i sitt beslut att "vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap 25 § miljöbalken finner Länsstyrelsen att förordnandena inte går längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses". 8 00 Länsstyrelsen konstaterar också att "detta innebär vissa inskränkningar av mark- och vattenanvändningen" vilket av respekt för markägare, boende skogs- och jordbrukare borde lett till större fokus på att endast i undantagsfall utvidga strandskyddet utöver lOOmeter. Handlingar l. Länsstyrelsens beslut dnr 511-8002-2014, den 16 december 2014 2. Karbilagor nr l - 35, den 16 december 2014 3. Värdebeskrivning den 16 december 2014 4. Torsby kommuns yttrande i samråd KST 2014/71, 115 §, 2 juni 2014 Torbjörn Almroth miljö- och byggchef/stadsarkitekt 9 rorii/ by •l MEDDELANDE ~\.o m mun ~(ommu'nsty re l se n . 2m4 -12- 17 Datum 2014-12-16 Dnr/JJ7tf..'t..Jl..~{.§ Lansstyrelsen Värmland Samhällsbyggnad Naturvård Översänder Länsstyrelsen Värmlands beslut gällande det utvidgade strandskyddet i er kommun. Beslutet träder ilaaft den l januari 2015. Med vänlig hälsning Postadress: Länsstyrelsen Värmland, 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Växnäsgatan 5 Telefon : 010-224 70 00 (växel) Fax: 010-224 7110 E-post: [email protected] www.lansstyrelsen.se/varmland ~( 8 •l To r§ by kommun Kommunstyrelsen 2011• -12- 1 7 Sida BESLUT 1(9) Datum Ref 2014-12-16 511-8002-2014 bJ.7.&..'1/f/f.~ Dnr.. Län!jstyrelsen Vännland Torsby kommun 685 80 TORSBY Samhällsbyggnad Naturvård Beslut om utvidgade strandskyddsområden i Torsby kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 7 kap 14 § miljöbalken (1998:808) att utvidga strandskyddsområdet vid foljande sjöar och vattendrag inom T orsby kommun: Backsjön till 200 meter Fagervattnet till 200 meter Gransjön till 200 meter Gåstjärnen till 200 meter Hotlamm till 200 meter Hällsjön till 200 meter Klarälven inklusive Vingängssjön till 200 meter Mangslidsälven till 200 meter Nyckelvattnet till 200 meter Rattsjön till 200 meter Rattån till 200 meter Rottnarr till 200 meter Ryggsjön till 200 meter Örsjön till 300 meter Övre Brocken till 200 meter Postadress: Länsstyrelsen Värmland, 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Växnäsgatan 5 Telefon: 010-224 70 00 (växel) E-post: [email protected] www.lansslyrelsen.se/varmland Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Övre Fryken 2(9) BESLUT Datum Ref 2014-12-16 511-8002-2014 till 300 meter Strandskyddet vid ovan nämnda sjöar och vattendrag utökas med 100 eller 200 meter utöver det generella strandskyddet om l 00 meter och de områden som utvidgningen avser får maximalt 200 eller 300 meter strandskydd. Motiven får Länsstyrelsens överväganden framgår nedan, samt av detta besluts bilaga l som omfattar värdebeslaivningar får respektive sjö. Länsstyrelsen tar i sitt beslut hänsyn till yttre fårhållanden i form av t. ex. avskiljande vägar, järnvägar och bebyggelse samt redan ianspråktagna områden. Det utökade strandskyddsområdets omfattning kommer därmed att variera som framgår av beslutskartorna i bilaga 2. Beslutet omfattar endast utvidgningar på land. I vattenområden råder det generella strandskyddet om l 00 meter. Vid planlagda områden återinträder strandskydd, i omfattning får respektive sjö enligt detta beslut, då planen upphävs eller ersätts av en ny plan. Enligt 7 kap 14 § miljöbalken (1998:808) gäller ett beslut om strandskydd omedelbart även om det överklagas. Beslutet innebär samtidigt att följande äldre beslut, i den del som rör utvidgningar av strandskyddsområden, inom Torsby kommun upphör att gälla: -Beslut om strandskydd inom Torsby kommun, Lst nr 11.123-1536-75. Beslutet daterat 1975-06-11. -Beslut gällande strandskydd med anledning av miljöballeens införande, Lst nr 231-5359-99. Beslutet daterat 1999-06-28. Följande sjöar och vattendrag inom Torsby kommun återgår genom detta beslut till att endast omfattas av generellt strandskydd om l 00 meter: Arnsjön, Aspsjön, Avundsåssjön, Bollsjön, Bograngstjärnet, Bredsjön vid Dalagränsen, Bredsjön vid Granån, Bredsjön vid Torsbysjöarna, Busjön, Dypen, Eggsjön, Fageråssjön, Flaten, Gresjön, Grundsjön, Gräsviggen, Gårehån, Gäddtjärn, Gärsjön, Halgån, Holmtjärnen, Holmtjärnet, Hundsjön, Hån vid Kläggen, Hån vid Värsjön, Hänsjön, Härasjön, Höljessjön, Hötjärn vid Rottnan, Hötjärn vid Lomsen, Igeltjärn, Jappinen, Järnäsviken, Karttorpstjäm, Kindsjön, Kittmolugnan, K.lapperudstjärnen, LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sida 3(9) BESLUT Datum Ref 2014-12-16 511-8002-2014 Kläggen, Koskilamp, Kraven, Kroksjön, Kvarntjärn, Kvällsjön, Kyrksjön, Kårebolssjön, Kälksjön, Lekvattensjön, Lillbergsgårdssjön, Lill-Sandsjön, Lirstjärn, Ljusnan, Lomsen, Lomtjärn, Lysen, Långmyrtjärn, Långsjön, Majoalamp, Mangen, Matlöpen, Mellan-Badasjön, Mellan-Hässlingen, Mellantjärn, Mellan-Ömlingen, Mjögsjön vid Stor-Sandsjön, Mjögsjön vid Röjdan, Mjögtjärnen, Mossvattensjön, Multtjärnen, Mörttjärnet, Nedre Badasjön, Nedre Brocken, Nedre Ingevadsjön, Nedre Myrgubbsjön, Norra Abborrtjärnen, Norra Hässlingen, Norra Ömlingen, Norskbrosjön, Näcksjön, Näverbodsjön, Persilamp, Prästgårdstjärn, Prästtjärnen, Rangsjön, Rasptjärnen, Runnsjön, Råinjärv, Röjdan, Röjden, Sarklamp, Sarvtjärn, Sirsjön, Skamnomtjärnarna, Storforssjön, Stor-Sandsjön, Stöllsjön, Stöpsjön, Svarttjärnen, Södra Abbonijärnen, Södra Entjärnen, Sörsjön, Tiholatjärn, Torphån, Torsbysjöama, Tåsjön, Uggenäsdypen, Ulvsjöarna, Velen, Vittjärnsjön, Våtsjön, Vägsjön, Värsjön, Västra Grysjön, Västra Gårdsjön, Västra Kilen, Yttern, Åmmesjön, Å vrån, Älgsjön, Ämtsjön, Örbingtjärn, Örtjämen, Österbergstjärn, Östra Grysjön, Östra Gårdsjön, Östra Kilen, Översjön, Övre Badasjön, Övre Ingevadsjön och Övre Myrgubbsjön. Ikraftträdande Detta beslut träder ilG'aft den l januari 2015. Övergångsbestämmelser Bestämmelserna om utökat strandskydd ska inte tillämpas får område inom vilket nybyggnad/ändrad användning eller uppfårande av annan bygglovpliktig anläggning får ske enligt gällande bygglov eller fårhandsbesked som beviljats före den l janumi 2015 och åtgärden inte påbötjats eller slutforts eller bygglov sökts med stöd av sådant förhandsbesked. Om bygglov upphör att gälla eller förhandsbesked inte längre är bindande, samt vid ändrad användning, flyttning eller uppfårande av ny byggnad/ anläggning, ska bestämmelserna om utökat strandskydd tillämpas även inom angivna områden. Ärendets handläggning Den l juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i lG'aft och efter den 31 december 2014 gäller utvidgat strandskydd endast inom områden som beslutats enligt den nya lagstiftningen, 7 kap 14 § miljöbalken. Avsikten är enligt rege1ingens proposition 2008/09: 119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen att Länsstyrelserna ska se över områden med utvidgat strandskydd. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sida 4(9) BESLUT Datum Ref 2014-12-16 511-8002-2014 Länsstyrelsen Värmland initierade därfår ett projekt får översynen av det utvidgade strandskyddet. Ett mycket omfattande arbete har lagts ner får att identifiera de värden får djur- och växtliv samt får friluftsliv, som bör bevaras får att säkerställa strandskyddets syften och som motiverar ett utökat strandskydd. Länsstyrelsens fårslag har varit på remiss och synpunkter från kommuner, intresseorganisationer och markägare har mottagits. I januari 2014 presenterade Länsstyrelsen ett remissfårslag omfattande alla länets kommuner. Ägare och innehavare av särskild rätt till mark fårelades att yttra sig över fårslaget senast den 19 juni 2014 i enlighet med 24 § fårordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Föreläggandet har delgivits genom kungörelse, i enlighet med 49 § delgivningslagen (2010:1932). Under remisstiden har Länsstyrelsen dessutom genomfort kommunbesök där värdefull kunskap kunde inhämtas får det fortsatta arbetet. De l Ol inlmmna remissvaren från bl.a. länets samtliga kommuner och Region Värmland gav ytterligare infmmation och synpunlder. Många synpunkter innefattade även frågor av principiell karaktär, bl.a. med avseende på lagstiftningens tillämpning kopplat tilllandsbygdsutveclding. Efter en fårsta revidering av remissfårslaget genomfårdes arbetsmöten med länets samtliga kommuner. Därefter vidtog ytterligare en revideringsomgång innefattande möten med kommunema innan ett slutfårslag presenterades. Skälen för Länsstyrelsens bes l ut Strandskyddets syfte och utformning Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga fårutsättningama får allmänhetens friJuftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten får djur- och växtlivet (7 kap 13 § miljöbalken). Strandskyddet omfattar generellt land- och vattenområden intill l 00 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs får att säkerställa något av strandskyddets syften. Vid sjöar och vattendrag där strandskyddet inte är utvidgat gäller det generella strandskyddet om l 00 meter. Länsstyrelsen har möjlighet att utvidga strandskyddet både på land och i vattnet upptill300m från strandlinjen, men bedömer inte att någon utvidgning i vattenområden är nödvändig. Exploateringstryck saknas får byggnationer i vattnet utanfår l 00 meterszonen och eventuella åtgärder är enligt Länsstyrelsens bedömning och erfarenhet fåremål får prövning enligt annan lagstiftning. Länsstyrelsen har i tidigare beslut upphävt det generella strandskyddet vid mindre vattendrag som är enlcelstreckade på den topografiska kartan. Strandskyddslagstiftningen har därefter fårändrats och syftet med strandskyddet utökats till att även omfatta växt- och djurlivet. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sida 5(9) BESLUT Datum Re f 2014-12-16 511-8002-2014 Vid flera mindre, på kattan enkelstreckade, vattendrag där naturvärdena har bedömts som höga har det generella strandskyddet om l 00 m återinfarts genom särskilda beslut av Länsstyrelsen. Både beslutet om upphävande vid enkelstreckade vattendrag och besluten om återinfart generellt strandskydd vid vissa enkelstreckade vattendrag fortsätter att gälla efter detta besluts ikraftträdande. I vissa fall kan det vara motiverat att anpassa gränsen får strandskyddat område efter befintlig bebyggelse eller vägar och järnvägar som har en avskiljande verkan på strandrelaterade värden. Områden som avskiljs av stöne infrastruktur (europavägar, riksvägar, stötTe länsvägar samtjärnvägar med kontinuerlig trafik) eller är ianspråktagna genom omfattande bebyggelse bedöms salrna värde får strandskyddets syften. Områden där strandskyddet upphävts i samband med detaljplan eller som salmar strandskydd till fåljd av att området var planlagt 1975, och där planen fortfarande gäller, berörs inte av detta beslut. Vid ny planläggning inom redan detaljplanelagda områden och vid upphävande av detaljplan inträder strandskydd i omfattning enligt detta beslut. Redovisningen av strandskyddet i detta besluts kartbilaga gmndar sig på den strandlinje som redovisas i fastighetskartan. Vissa justeringar av strandlinjen i svårbedömda områden har genomfåtts efter analys av bl.a. flygfoton och vegetationskartan. I de fall strandlinjen fårändras med tiden gäller strandskyddet från den nya strandlinjen och i oklara fall kan det vara nödvändigt med en inmätning av gränsen får strandskyddsområdet. Allmänna motiv för utvidgning av strandskyddsområden Enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen innebär de nya bestämmelserna i miljöbalken en skärpning av kravet får att utvidga det område som omfattas av strandskydd. En utvidgning får endast ske om det behövs får att säkerställa något av strandskyddets syften. Avsikten är att det ska finnas ett tydligt och långsiktigt behov av ett utvidgat strandskydd. Ett beslut om utvidgat strandskydd behöver grundas på hänsyn till berörda områdens värden samt till nuvarande och fårväntade behov av tillgängliga strandområden. Enligt propositionen kan beslut om utvidgade strandskyddsområden komma att avse: l. Områden som omfattas av annat områdesskydd, till exempel natuneservat, som inte innebär samma skydd får strandområden som bestämmelserna om strandskydd. 2. Riksintresseområden enligt 3 kap. 6 §andra stycket och 4 kap. 2-8 §§ Milj öbalken, som är relevanta för strandskyddet. 3. Kust- och skärgårdsområden som inte redan har få riorat i betydelse på grund av exploatering. 4. Gnmda havsbottnar av betydelse får flora och fauna. Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 6(9) BESLUT Datum Ref 2014-12-16 511-8002-2014 5. Välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud. 6. Tätortsnära strövområden. 7. Ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat ormådesskydd. Länsstyrelsens motiv för utvidgning av strandskyddsområden Länsstyrelsen har tolkat och anpassat propositionens lista över tänkbara områden där utvidgningar av strandskyddet kan vara lämpliga till förhållanden i Värmland och anser att följande områden bör ligga till grund för en utvidgning av strandskyddet: l. 2. 3. 4. 5. 6. Riksintresseområden enligt 3 kap. 6 § andra stycket och 4. kap 2-8 §§ Miljöbalken, som är relevanta för strandskyddet. Välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud. Strand- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering. Tätortsnära strövområden. Ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd, d. v. s. lövskog ldass l och 2, äng och bete, våtmarksinventeringen ldass l och 2, övriga våtmarker, sumpskogar, skogliga nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, arter i art- och habitatdirektivet, rödlistade arter. Ödemarkssjöar i södra delen av länet med potential för framtida friluftsliv. I översynen har Länsstyrelsen identifierat de strandområden som har särskilt höga värden för friluftslivet samt djur- och växtlivet kring sjöar och vattendrag. Dessa områden bör omfattas av ett utvidgat strandskydd för att förhindra att de exploateras och förlorar de värden strandskyddet syftar till att bevara. Tillkommande exploatering, även om den sker utanför l 00 meterszonen, lisleerar att skada ett områdes orördhet och dänned dess upplevelsevärde eller områdets biologiska värden, vilket kan medföra negativa konsekvenser för både djur- och växtlivet och friluftslivet. Ett av strandskyddets syften är att sälaa strandområden så att de hålls tillgängliga för alla i enlighet med allemansrätten. Skyddet baseras på att stränderna är mycket värdefulla för friluftslivet i alla dess former, både i ett regionalt och i ett nationellt perspektiv. Strandskyddet är en väsentlig del av säkerstållandet av riksintresseområden för fiiluftsliv enligt 3 kap. 6 § Miljöbalken samt områden med geografiska bestämmelser enligt 4 kap. 2 § Miljöbalken. Inom dessa mmåden ska friluftslivets och turismens värden särskilt beaktas vid ingrepp i miljön och de värden som pekats .ut för dessa områden stämmer väl överens med strandskyddets syften. Samtliga sjöar inom dessa områden anses hysa så höga värden för friluftslivet att en utvidgning av strandskyddet är nödvändig för att säkerställa dem. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sida 7(9) BESLUT Datum Re f 2014-12-16 511-8002-2014 Med syfte att möta ett ökat behov av ostörda miljöer och områden får rekreation i framtiden anser Länsstyrelsen att sjöar med mycket liten grad av bebyggelse, och därmed stor framtida potential får friluftsliv och vildmarksturism i vissa fall, och då främst i länets södra delar, hyser så höga potentiella värden att en utvidgning av strandskyddet är nödvändig. I närheten av tätorter är exploateringstrycket högre än i landsbygdsområden samtidigt som behovet av tätortsnära rekreationsområden är stort. Önskan att bygga på oexploaterad mark nära tätorterna är i många fall stor och i synnerhet om marken ligger strandnära. Eftersom människor i tätt bebyggda områden efterfrågar områden får rekreation i närområdet bör obebyggda strandnära områden vid tätorter tillmätas särskilt högt värde utifrån strandskyddets syften. Länsstyrelsens bedömning är att vid sjöar som hyser särskilda värden får friluftslivet är det av stor vikt att strandskyddsområdet utvidgas i närheten av tätorter, i synnerhet vid sjöar och strandområden som utgör väl frekventerade besöksmåL Strandskyddet syftar även till att bevara goda livsvillkor får djm- och växtlivet på land och i vatten. Det är Länsstyrelsens uppfattning att områden som är utpekade som riksintresse får naturvården enligt 3 kap. 6 §Miljöbalken i allmänhet hyser värden som är fårenliga med strandskyddets syften. Många av dessa områden inom Värmlands län innefattar sjöar och andra vattendrag och en utvidgning av strandskyddet är i många fall nödvändig för att säkerställa syftet med riksintresseområdena. I Länsstyrelsens underlagsmaterial får beslutet ingår olika inventeringar och klassningar av värdefull natur. Inventeringarna omfattar områden med värdefulla lövskogar, värdefulla vattendrag och våtmarker, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt, skyddsvärda träd, ängs- och betesmarker, samt värdefulla odlingslandskap. Vidare innehåller underlagsmaterialet en stor mängd uppgifter om hotade atier som finns listade i den svenska rödlistan och/eller är listade i BU-lagstiftningen (Fågeldirektivet 2009/147/EG och Art- och Habitat-direktivet 92/43/EEG). Förekomsten av habitat och arter har granskats av Länsstyrelsen och en bedömning har gj mis från fall till fall av dessa natmvärdens omfattning och betydelse får strandskyddets syften. De biotoper som är typiska får strandmiljöer och ligger i anslutning till stränder, samt arter som genom sin ekologi är kopplade till strandnära miljöer, inklusive de fågelarter som är särskilt känsliga får närhet till bebyggelse under häckningstiden, har utgjort grund får ett utvidgat strandskydd. De fågelatier som framfårallt har bedömts som relevanta att beakta är berguv, pilgrimsfalk, fiskgjuse, storlom, smålom, kungsfiskare, havsöm och kungsörn. Inom alla ekologiskt känsliga områden finns olika biotoper som ser ut på olika sätt beroende på berggrund, jordarter och en rad andra ekologiska förutsättningar. Olika faktorer spelar in och vatje biotop är unik. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sida 8(9) BESLUT Datum Re f 2014-12-16 511-8002-2014 Utvalda biotoper som ofta förekommer i närheten av vatten, eller på ett eller annat sätt har koppling till vatten kan vara tidvis översvämmade skogar, stränder eller våtmarker som är beroende av fluktuationer i vattenståndet, påverkan av vågor eller närheten till vatten som bidrar till en hög luftfuktighet. Inom biotoperna finns en mängd arter som på olika sätt är beroende av dessa habitat och sammansättningen av arter är olika beroende av miljön. Områden som är skyddade i form av naturreservat och/eller Natura 2000områden innehåller värden som är av stor betydelse för strandskyddets syften, men Länsstyrelsen anser att dessa områden redan idag åtnjuter ett tillräcldigt skydd och att en utvidgning av strandskyddet inte tillför något för bevarandet av de aktuella värdena. Därmed bedömer Länsstyrelsen att en utvidgning av strandskyddet inom dessa skyddade områden inte är nödvändig. Motiven för utvidgning redovisas närmare för vatje sjö i bilaga l. Intresseprövning De utvidgningar av strandskyddsområden som föreslås omfattar områden som har, eller inom en överskådlig framtid förväntas få, mycket höga värden för allmänhetens friluftsliv och/eller för djur- och växtlivet. Utvidgningarna behövs för att säkerställa strandskyddets syften i dessa områden. Detta innebär vissa inshänlmingar av mark- och vattenanvändningen, men totalt sett medför fårslaget en kraftig minsirning i både antal objekt och ytor med utvidgade strandskyddsområden i jämförelse med dagens läge. Vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap 25 § miljöbalken flnner Länsstyrelsen att förordnandena inte går längre än vad som hävs får att syftet med strandskyddet ska tillgodoses. Delgivning Länsstyrelsen beslutar med stöd av 49§ delgivningslagen (2010:1932) att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos regelingen (se bilaga 3). LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sida 9(9) BESLUT Datum Ref 2014-12-16 511-8002-2014 Landshövding Kenneth Johansson har fattat beslut i detta ärende. Plan- och bostadssamordnare Magnus Ahlstrand har varit föredragande. I den slutliga handläggningen deltog också länsråd Robert Andren, verksamhetschef Torben Ericson, enhetschef Bengt Falemo, naturvårdshandläggare Anja Edekrans och GIS · genjör Håkan Kjörsträd. Bilagor: l. Värdebeskrivningar 2. Kartor 3. Hur man överldagar Sänd lista: Naturvårdsverket Torsby kommun Lantmäteriet Kungörelse införs i: Post- och Inrikes Tidningar Nya Wermlands-Tidningen Värmlands Folkblad Frylesdalsbygden Säffle-Tidningen Arvika Nyheter Nya Kristineharnns-Posten Karlskoga Tidning Filipstads Tidning •l Ton~by ~m m m u n K.ommunsty relsen 2014 -n- 11 Dni./.:f./..2.?!11,/lJ.lf~ ({~ Länsstyrelsen BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Datum 2014-12-16 Värniland Samhällsbyggnad Naturvård Torsby kommun Klarälven inklusive Vingängsjön Värdebeskrivning Klarälven är Sveriges sydligaste stora älv som har sitt ursprung i :fjälltraktema. Den rinner genom hela Vätmland, från non till söder, och mynnar i Vänem. Älvens karaktär skiftar genom länet, från snabbt strömmande forsar till väl utbildade meanderbågar där vattnet stilla flyter fi·am. Utbyggnaden av haftverk i älven har dock reducerat antalet större forsar till en sträcka, Strängsforsen, samtidigt som den reglerade vattenregimen negativt fårändrat fcirutsättningama får naturtyper och arter längs älven. Norra Klarälven och meanderloppet rinner genom en långsmal sprickdal med höga geovetenskapliga värden som är intemationellt uppmärksammade. I och vid Klarälven ftnns ännu också höga biologiska värden i form av unika fiskstammar och arter som är anpassade till speciella älvstrandmiljöer. Särskilt värdefulla strandmiljöer är högre sandrevlar, vegetationsfattiga erosionsbranter (nipor), glest ört- och videbevuxna sandstränder, fuktiga strandängar, avsnörda restvatten samt översvämningspåverkade lövskogar. Miljöema har bildats och upprätthållits av naturligt säsongsregelbundna vattennivåfluktuationer under årtusenden och under senare århundraden även präglats av mänskligt nyttjande. Många arter är anpassade till nämnda tniljöer med naturligt säsongsregelbundna vattennivåfluktuationer och eftersom miljöema är ovanliga och har minskat under senare decennier, är flera av artema idag rödlistade. Av de omkring 40 rödlistade strandarter som påträffats längs Klarälven har några sin huvudsakliga svenska förekomst här. Minst fem arter av strandlevande skalbaggar bedöms ha fårsvunnit efter att älven reglerades, och gtundorsaken är sannolikt de med tiden alltmer onaturliga flödena, som tninskat och försämratartemas livsmiljöer och gjort dem sårbara får diverse olika störningar. Även delar av näsens sandiga ängsoch betesmarker samt dalsidomas sandavlagringar med barr- och blandskogar, som är belägna ett stycke från själva älvstranden, rymmer åtskilliga rödlistade arter. Vidare har Klarälven stor betydelse får både vardaglig rela-eation och friluftsliv, samt får den mer intemationellt inriktade turismnäringen. Turismen omfattar även organiserade turer med flottar och kanoter. Sportfisket är omfattande i stora delar av älven. Av stort intresse är de unika Sida 1(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 fårekernstema av K.larälvsö1ing och K.larälvslax. Fiskfaunan är också i övrigt artrik och Klarälven är i delar ldassificerad som nationellt särskilt värdefullt vatten av både Naturvårdsverket och Fiskeriverket Klarälvens övre del från Höljesdammen ner till Edebäck är dessutom utpekad inom EV-nätverket Natura 2000 som naturtypen "Stöne vattendrag" (3210), vilket innebär ett åtagande att uppnå gynnsam bevarandestatus, bl.a. att upprätthålla vattendragets stmkturer och funktioner inldusive naturliga processer. Vidare ingår ett flertal arter i EU:s Art- och habitatdirektiv bilaga 2 ochfeller 4, vilket bl. a. innebär att arternas fortplantningsområden eller vilaplatser inte får skadas eller fårstöras. Flera fågelarter ingår också i EU:s Fågeldirektiv. Kommunerna kan göra viktiga insatser genom att planera så att känsliga strandpartier får fårbli oexploaterade och inte iordningsställs får olika aktiviteter. Kommunerna har också ett viktigt ansvar får att, både av säkerhetsskäl och av naturvårdsskäl, planera så att bebyggelse kring Klarälven har tillräckliga säkerhetsmarginaler (både beträffande avstånd och nivåskillnad till vattendraget) får att inte hotas av tillfålliga högvatten eller av älvens erosion och sedimentation. Vidare kan kommuner och turismfåretag i samråd med länsstyrelsen upplysa turister och allmänhet om känsliga strandpartier via vädjandeskyltar och informationsbroschyrer. Nona Klarälven, Höljesdammen-Strängsforsen-Vingängdeltat Karta 8-16 Denna sträcka överensstämmer i hög grad med en Nonlandsälv, med sel och forssträckor med grusiga-steniga bottnar och stränder. Här och var finns flätade flodfåror och skogbevuxna öar, främst i söder ner till Vingängdeltat Ovanfår Höljesdammen finns det dämda regleringsmagasinet Höljessjön. Nedströms dammen är älvfåran mestadels tmTlagd drygt 3 km. Den ca 3,5 millånga outbyggda älv sträckan söder härom och ner till Vingängdeltat har en fallhöjd på ca 80 meter. Den outbyggda Strängsforsen är blockrik och har en brant lutning. Denna del av Klarälven är mycket viktig får sportfisket efter han och öring samt erbjuder, tillsammans med några biflöden, lekområden får den vilda Klarälvslaxen och IUarälvsöringen. Här finns också utter, som ingår i EU:s Ati- och habitatdirektiv bilaga 4. Längs delar av sträckan häckar de rödlistade fåglarna drillsnäppa och, ett stycke från själva stranden, rosenfinlc Under vintern är sträckan av avsevärd betydelse som övervintringsmiljö får strömstare. Vid mynningar av biflöden häckar forsärla. 2(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Vidare är delar av stränderna med inslag av klappersten och sand av stort intresse genom fynd av specialiserade, rödlistade ochfeller ovanliga arter såsom bl. a. växterna klådris, daggvide (sällsynt)och fjällnejlika samt insektema dvärgstrandlöpare, klapperstrandlöpare, älvlöpare, gråmyra och guldsandbi. Den senare är beroende av en kombination av sandblottor for bobyggnad och inslag av värdväxten ängsvädd får näringssök, och har en stor andel av sin svenska forekomst längs Klarälven. Vissa partier av strandnära skog, bl.a. den översvämningspåverkade lövskogen i Vingängdeltat, bedöms ha höga naturvärden med inslag av grövre, döda och döende träd och forekomst av rödlistade och ovanliga arter såsom t.ex. svamparna fi:ansig ocla-aporing och videporing. På gamla ängsmarker har här också noterats höstlåsbräken. Nära deltat har även påträffats bombmurkla i äldre, strandnära granskog på västra sidan av älven. På strandnära marker med ängsvegetation har också påträffats rödlistade och ovanliga fjärilsarter, bl.a. ängsmetallvinge och svävfluglik dagsvärmare. Älven är i denna del foremål for betydande onaturliga vattennivåfluktuationer som en foljd av både års- och korttidsreglering vid bl.a. Höljesdammen, vilket varit och är negativt for fisk, fiske och strandlevande arter. Det innebär också att artema är känsliga for ytterligare stömingar och forlust av livsmiljö. Meanderloppet Vingäng-Edebäck Karta 16-28 Sträckan innesluts av en nästan rakt NNV-SSO-orienterad sprickdal som är ca 8 mil lång, l km bred och med upptill350meter höga dalsidor. Dalen är fylld med sandiga fjordsediment och vid mynningsområden av flera biflöden finns glacifluviala deltan. Längs dalsidoma uppträder bl.a. sandiga terrasser, fossila flygsanddyner och raviner. Fallhöjden längs den ca lO millånga vattenvägen från Vingängdeltat till Edsforsen är bara tio meter, m. a. o. i snitt en meter per miL Älven flyter här fram i sandig jord, utan forsar eller fall, i sitt världsberömda, bundna meanderlopp, och sträckan har stort värde ur geologisk synvinlcel. Älvnäsen är i hög grad uppodlade och med mer eller mindre stort inslag av översvämningspåverkad lövskog i låglänta delar, med ofta yngre lövskog på igenväxningsmarker högre upp. Näsen begränsas åt norr i typiska fall av vegetationsfattiga sandnipor och åt söder av flacka avlagringsstränder. På flera av näsen finns eller har funnits högre sandrevlar (älvvallar) med naken eller glest bevuxen sand som byggts upp av högre vårfloder på sydsidan av nässpetsama. Särskilt värdefulla delsträckor med ännu forhållandevis hög erosions- och sedimentationsaktivitet, är belägna söder om Ekshärad, söder om Stöllet respektive söder om Ambjörby. 3(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 De högre sandrevlama med inslag av videbuskar utgör livsmiljö för några av Klarälvens mest unika arter, såsom de rödlistade arterna daggvide och skalbaggama silverlöpare och brokstrandlöpare, vilka har sin huvudsakliga förekomst i Sverige här. Andra rödlistade ochfeller ovanliga insekter som konstaterats i denna miljö är bl. a. skalbaggama strandsandjägare, brokig spegellöpare, större snabbagge och sandborre, liksom den normalt på havsdyner förekommande rovflugan Philonicus albiceps. Även fåglarna drillsnäppaoch mindre strandpipare häckar i denna miljö. Även öppna sandnipor är mycket värdefulla ur naturvårdssynpunkt, dels eftersom de utgör en förutsättning för nybildning av högre sandrevlar, dels utgör livsmiljö för bl.a. backsvala och kungsfiskare. Under senare decennier har konstaterats en halvering av antalet häckande backsvala, vilket sannolikt hänger samman med att vattenregleringen lett till en accelererande igenväxning av niporna. I anslutning till fi·ämst nipor och sandrevlar flyger också den rödlistade storfläckiga kungsnattsländan. På stränder med finkornigare material som regelbundet blottläggs under sommaren växer bl.a. ävjepilört, som ingår Art- och habitatdirektivet bilaga 2 och 4. Ytterligare rödlistade och ovanliga strandväxter i denna sträcka är bl.a. fyrling, mandelpil, bågsäv och den form av lundelm som kallas Klarälvsvete. På stränder och hävdade marker med ängsvegetation, inldusive längs näsens sandiga åkervägar, uppträder också flera rödlistade och ovanliga arter. Hit hör bl. a. höstlåsbräken och insekterna ängsmetallvinge, svävfluglik dagsvärmare, kärrantennrnal, storfibblebi, småfibblebi, väddsandbi, guldsandbi och rovstekeln Mellinus crabroneus, varav de två sistnämnda har en stor andel av sin svenska förekomst längs denna del av IUarälven. Även på övergivna åkermarker som utvecklat en ängsvegetation flyger flera ovanliga insekter, inldusive brun gräsfjätil, som konstaterats i södra delen av sträckan och som ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 4. Flera av svärnlövskogama har höga naturvärden med ett mer eller mindre stort inslag av grova träd och död och döende ved, vissa lokalt förekommande örter samt s.k. bärande träd och buskar (bl.a. hägg, rönn och röda vinbär), som i sin tur är viktiga för åtskilliga Iaävande arter. Här förekommer rödlistade och ovanliga fåglar så som mindre hackspett, entita, stellirnäck och (sällsynt) mindre flugsnappare. Stjärtmes kan anses vara en karaktärsfågeL Andra rödlistade och ovanliga arter som påträffats är bl.a. svamparna sydlig anisticka, gräddticka och tandlmotterskinn, lavarna skorpgelelav och gråblå skinnlav, skalbaggen svartfläckad rödrock, och fjätilarna roststreckad älvmätare och rotstreckjordfly. 4(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 I mosaikmiljöer med omväxlande skogsbryn och ängsmarker på älvnäsen förekommer förhållandevis ofta de rödlistade fåglarna rosenfink och bivråk. I avsnörda restvatten (bl.a. korvsjöar) av älven har konstaterats bl.a. större vattensalamander, åkergroda, citronfläckad kärrtrollslända respektive bred käJT trollslända, som alla ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 2 och/eller 4. Denna sträcka av Klarälven utgör vandringsled för Klarälvslax och Klarälvsöting. Flera av de större bitlödena utgör även lekvatten för dessa arter. Vidare förekommer längs sträckan minst sex arter av fladdetmöss, som alla ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 4. På grund av vattenreglering har de naturligt säsongsregelbundna vattennivåfluktuationerna blivit i snitt mindre, med följd att den tidigare breda öppna strandzonen vuxit igen alltmer, och utan att motsvarande nya sandrevlar bildats. En successiv ökning av antalet konstruerade erosionsskydd, som medfört minskad erosion och sedimentation av sand, har ytterligare bidragit till igenväxning och habitatförlust Förr bidrog också strandbete av tamdjur till att hålla stränderna mera öppna. Vidare har slitaget under senare år tilltagit på det minskande antalet öppna sandrevlar, i takt med den ökade fuluftsturismen. Alla dessa faktorer har bidragit till att flera strandarter har minskat successivt längs Klarälven, liksom i andra vattendrag. Den enskilt viktigaste faktorn bedöms dock vara den nuvarande formen av vattenreglering. Särskilt konsekvenserna av långa perioder med höga sommarflöden är mycket negativa för hotade strandarter i dagens läge, med en smal öppen strandzon, jämfört med vad som skulle varit fallet under forna naturliga förhållanden då det fanns reträttmöjligheter högre upp. En annan bieffekt av höga sommarflöden är att de ger upphov till rildigt med temporära, varma småvatten i strandmilj öer, vilket i sin gynnar utvecldingen av stora mängder myggor inklusive översvämningsmyggoL Landskapsbilden inom T orsby kommun påverkas mycket av IUarälvdalen och älven bidrar till mycket höga estetiska värden. Älvens stränder utgörs både av jordbruksmark och skogsområden, och i de senare finns ett större antal värdekärnor utpekade som nyckelbiotoper av skogsstyrelsen. Främst handlar det om skogar med högt lövinslag som är rika på rödlistade arter, i synnerhet lavar. Det finns även gott om rödlistade kärlväxter, insekter och :faglar som är mer eller mindre hårt knutna till älven och dess stränder. Älven utgör Natura 2000-område inom kommunen och dess omgivningar är dessutom riksintresseområde för naturvård, friluftsliv samt område med geografiska bestämmelser enligt miljöballeens 4 kap. 5(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Klarälven har tidigare haft ett strandskydd om 150meter inom f.d. Finnskoga-Dalby kommun medan de södra delmua inom Torsby kommun tidigare salmat utvidgat strandskydd. Länsstyrelsens bedömning Klarälven med omgivningar ligger inom ett riksintresse för naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken). Det fmns mycket höga värden för friluftsliv, rekreation och naturvård längs Klarälven inom Torsby kommun och det är angeläget att det skapas förutsättningar för bevarande av dessa värden. Oexploaterade delar av älvens stränder bör inte bebyggas eftersom detta 1iskerar att försämra möjligheterna att bevara både naturvärden och fliluftsvärden. Tillgängligheten för allmänheten bör inte minska och sammantaget är en utvidgning av strandskyddet motiverad. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs älvens oexploaterade stränder behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Mangs lidsälven Kmia 3-4, 6 Värdebeskrivning Mangslidsälven har ett meanderlopp genom skogslandskapet, från Mangen passerar den genom Aspsjön och mynnar ut i Övre Brocken. Inom området finns en mängd land-formationer som skapats under istiden och älven rinner genom ett landskap med mycket höga estetiska värden. Vid Kristinefors skär älven genom sediment fi-ån ett gammalt isranddelta och mellan Aspsjön och Övre Brocken skapar en rullstensås möjlighet för vaclaa utblickar i den uppodlade dalgången. Rödlistade insekter har påträffats i anslutning till älven som är utpekad som nationellt värdefullt vatten enligt Havs- och Vattenmyndighetens ldassificeting. Utter finns i älven vilken ingår i EU:s Art-och habitatsdirektiv bilaga 2 och 4, vilket bl.a. innebär att man inte får skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Mangslidsälven har sedan tidigare inget utvidgat strandskydd inom Torsby kommun. 6(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Länsstyrelsens bedömning De landskapsestetiska värdena i de nedre delarna av Mangslidsälvens lopp är mycket höga och riskerar att påverkas vid exploateringar i älvens närhet. Eftersom de utgör en av förutsättningarna för riksintresseområdet för friluftsliv är en utvidgning av strandskyddet motiverad. Ä ven de höga naturvärdena i form av insektsförekomst och ett bestånd av utter motiverar ett utökat strandskydd. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs älvens stränder på sträckan från Mangen till Övre Brocken behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Nyckelvattnet, Backsjön, Fagervattnet, Gransjön, Gåstjärnen, Hotlamm, Hällsjön och Ryggsjön Karta 1-2 Värdebeskrivning Nyckelvattnet är namnet på ett riksintresseområde för naturvård som innefattar ett flertal sjöar med likartade värden för naturvården. Sjöarna ligger i ett område med hyperit i berggrunden vilket innebär en dramatisk topografi med rasbranter och ldippstup. Tillsammans med sjörikedomen skapas ett mycket tilltalande landskap. Finnskogsleden passerar Nyckelvattnet och Hällsjön. Hyperitberggrunden och den kraftigt kuperade topografin har resulterat i en artrik och bevarandevärd flora, samtidigt som skogen varit svårbrukad och i delar uppnått hög ålder. Det finns gott om skogliga värdekärnor inom området, huvudsakligen barrblandskogar med stort lövinslag. Fågelfaunan inlduderar relativt få, men störningskänsliga och skyddsvärda arter. Samtliga fåglar i Nyckelvattenområdet omfattas av EU:s Fågeldirektiv bilaga l vilket omfattas av Sveriges åtagande inom BU-nätverket Natura 2000, vilket bl.a. innebär att man inte får skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Hyperiten medför också att sjöarna har ett naturligt högt pH och ett skydd mot försurning. I flera av sj öarna finns reproducerande bestånd av röding och öring. Sjöarna inom riksintresseområdet Nyckelvattnet har tidigare haft ett strandskydd om 150 meter, med undantag för Fagervattnet som tidigare saknat utvidgat strandskydd inom Torsby kommun. 7(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Länsstyrelsens bedömning Alla ovan nämnda sjöar med omgivningar ligger inom ett riksintresse for naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöballcen). En exploateting nära stränderna inom riksintresseområdet Nyckelvattnet riskerar att allvarligt påverka både upplevelsevärden i form av den känsla av vildmark som finns inom området, samt de naturvärden som finns knutna till de strandnära miljöerna. Det rörliga friluftslivet är ännu av liten omfattning men potentialen bedöms som god for att det ska öka i omfattning. Sammantaget är en utvidgning av strandskyddet motiverad. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs samtliga upprälmade sjöars stränder behövs for att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften inom riksintresseområdet Rattsjön Karta 5 Värdebeskrivning Rattsjön är ett långsträckt och näringsfattig klarvatten sjö som ligger i det närmaste helt innesluten i skogslandskapet. Den ligger inom ett stöne riksintresseområde for fiiluftslivet, vars värden är en stor mångfalTnighet i landskapet samt goda fårutsättningarna for ett rikt friluftsliv. Vid Rattsjön är friluftslivet omfattande och det finns både vandringsleder och en shtgby. Omgivande berggrund innehåller hyperit och sjön har därmed ett naturligt högt pH-värde. Rattsjön är dessutom en av få helt oreglerade sjöar i länet. Fiskfaunan i sjön är rik och det förekommer även ishavsrelikta laäftdjur. Sjön är utpekad som nationellt värdefullt vatten av både Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten samt utgör riksintresse for naturvården. Rattsjön har sedan tidigare ett strandskydd om 150meter längs de östra och södra stränderna medan övriga delar har tidigare salmat utvidgat strandskydd inom Torsby kommun. 8(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Länsstyrelsens bedönming Rattsjön med omgivningar ligger inom ett riksintresse får naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken). Rattsjön har höga värden for både friluftslivet och naturvården och det finns risk att exploateringar eller ny bebyggelse nära sjön kommer att påverka dessa värden. En utvidgning av strandskyddet är därfor motiverad. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs sjöns oexploaterade stränder behövs for att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Rattån Karta 4 Värdebeskrivning Rattån rinner från Rattsjön, genom ett kuperat skogslandskap och mynnar ut i Mangslids-älven. Berggrunden i omgivningen består av hyperit som skapar en buffert mot forsurning och i älven finns ett reproducerande bestånd av flodpärlmussla. Längs åns stränder finns även värdefulla sumpskogar. Rattån ligger inom ett större riksintresseområde for fiiluftslivet, samt ingår i riksintresse for naturvård. Ån utgör dessutom ett Nahrra 2000-område samt är utpekad som nationellt värdefullt vatten av både Natmvårdsverket och Havs- och V attenmyndigheten. Den anses allmänt som ett av Värmlands läns mest värdefulla vattendrag. Rattån salmar sedan tidigare utvidgat strandskydd inom Torsby kommun. Länsstyrelsens bedönming Rattån med omgivningar ligger inom ett riksintresse for naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken). Exploatelingar i anslutning till Rattån riskerar att allvarligt påverka de höga naturvärden som finns i och i närheten av ån, vilket motiverar en utvidgning av strandskyddet. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs åns stränder behövs for att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. 9(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Rottnan Karta34 Värdebeskrivning Rottnarr rinner från skallbergssjön i norr och mynnar i Rottnen vid det stora Gräsmarksdeltat Den fortsätter sedan från Rottnen och mynnar ut i MellanFryken vid Rottneros. I den del av Rottnarrs dalgång som ligger mellan skallbergssjön och Gräsmarksdeltat har älven skurit sig ner i äldre deltaavlagringar med huvudsakligen mager tallskog. Längs älven fitms dock även granskog med en dellövinslag, i synnerhet al. En artfattig men intressant fågelfauna forekernmer i dalgången. En stam av storvuxen ursprunglig öting vandrar upp i Rottnarr under våren. Denna öring stam är mycket värdefull framforallt for det bestånd av flodpärlmussla som finns i Rottnarr då dessa är helt beroende av öling for sin fortplantning. I älven återfllills även ål. Den del av Rottnarrs dalgång som ligger mellan skallbergssjön och Rottnen ingår i ett riksintresseområde for natmvården och även i riksintresse enligt miljöballeens 4 kap, där tutism och friluftslivet särskilt ska beaktas. Älven är utpekad som nationellt värdefullt vatten av både Naturvårdsverket och Havsoch Vattenmyndigheten. Rottnarr salenar sedan tidigare utvidgat strandskydd inom Torsby kommun. Länsstyrelsens bedömning Rottnan med omgivningar ligger inom ett riksintresse for naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken). Den unika miljön som finns vid Rottnarrs ravin löper stor risk att påverkas negativt vid nybebyggelse eller andra exploateringar nära vattendragen. Detta medfor att en utvidgning av strandskyddet är motiverad. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs älvens stränder behövs for att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. 10(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Örsjön Karta 32-33 Värdebeskrivning Örsjön är en mycket flikig och långsträckt sjö som ligger insprängd i ett skogs- och myrlandskap nära gränsen till Dalarna. Områdets karaktär med en stor mängd uddar, öar och mindre tjärnar har bildats av en så kallad Rogenmorän, som i området är mycket väl utvecklad och underlag för att delar av sj ön pekats ut som riksintressanta för naturvården. Ett fåtal stugor ligger runt sjön men tack vare att siktlinjerna är korta är vildmarkskänslan påtaglig. Sicagarna runt sjön innehåller en mängd mindre mmåden med sumpskog och en del större nyckelbiotoper, framför allt skog på myrmarker. Fågelfaunan i sjön och dess närhet har visat sig innehålla ett flertal rödlistade och · störningskänsliga arter, och är mer artrik än vad som kan förväntas vid en sjö i nordligaste Värmland. De fågelarter som häckar i sjön omfattas av EU:s Fågeldirektiv bilaga l vilket omfattas av Sveriges åtagande inom BUnätverket Natura 2000, vilket bl.a. innebär att man inte får skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. I sjön återfinns fiskarterna lake och ål. Örsjön salmar sedan tidigare utvidgat strandskydd inom Torsby kommun. Länsstyrelsens bedömning största delen av Örsjön med omgivningar ligger inom ett riksintresse för naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken). Det unika landskapet och upplevelsen av ostördhet riskerar att påverkas påtagligt av exploateringar runt sjön och det gäller även häckfågelfaunan. En utvidgning av strandskyddet är därmed motiverad. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt300meter längs sj öns stränder behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. 11(13) ~( Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Övre Brocken Karta 6-7 Värdebeskrivning Övre Brocken är en mindre sjö som omges av en variation av skog och odlingsmark. Stora delar av den östra sidan består av Ljusnans deltabildning. Hela sjön ligger inom ett riksintresseområde får friluftslivet där värdet ligger i det omväxlande landskapet med höga estetiska värden och goda möjligheter till olika friluftsaktiviteter. Ljusnans delta är särskilt utpekat som ett viktigt omTåde inom riksintresset och här finns redan en del turismverksamhet. Övre Brocken har tidigare haft ett strandskydd om 150meter inom Torsby kommun. Länsstyrelsens bedömning Fömtsättningarna får ett rikt friluftsliv vid sjön är höga och består delvis av den attraktiva landskapsbilden samt sjöns läge nära väg E 45. Tillkommande exploateringar eller ny bebyggelse nära sjön lisleerar att påverka värden får fliluftslivet och en utvidgning av strandskyddet är motiverad. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs sjöns oexpl~aterade stränder behövs får att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Övre Fryken Katia 29-31 Värdebeskrivning Övre Fryken är den norra av de tre större, långsmala Frykensjöarna i mellersta Värmland. Sjöarna ligger i en sprickdal med stora höjdskillnader, vilket medfört att sjöatna är djupa och ställvis omges av dramatiska branter. Stränderna mnt Övre Fryken inom Torsby kornmun utgörs dels av jordbmksmark på låglänt mark som får många fågelarter utgör viktiga miljöer som rast-och födasöksområden samt av skog i branterna. Landskapet är mycket tilltalande och landskapsbilden är skyddad längs stora delar av stränderna i sjöns södTa delar. Övre Fryken ingår även i Fryksdalen, ett område som är riksintresse enligt miljöbalkens 4 kap, där friluftslivets och turismens intressen särskilt ska beaktas. Miljön mnt sjön påverkas dock av att väg E 45 löper nära den västra stranden medanjärnvägen Frylesdalsbanan är dragen utmed den östra stranden. 12(13) Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 511-8002-2014 Floran runt Övre Fryken omfattar ett större antal rödlistade arter och dessa är dels sådana som är direkt bundna till sjön, men även de som trivs i de ängsoch betesmarker som finns i sjöns närhet. Längs de brantare stränderna finns ett mindre antal skogliga värdekärnor som hyser sällsynta arter. Insektsfaunan innehåller också några rödlistade och skyddsvärda arter. Frykensjöarna utgör en nord-sydlig ledlinje for flyttande fåglar som forekommer i stor mängd under vår och höst. Sjöarna är även viktiga rastplatser. Häckfågelfaunan är mångformig och innefattar ett antal rödlistade arter. Sjöns fatrna inlduderar även en del ishavsrelikta kräftdjur, glacialrelikt hornsimpa, lake, ål, sik, siklöja och öring. Flodpärlmussla återfinns i tillflödet Värån vill<a är helt beroende av öring for sin fortplantning som finns i Övre Ftyken. Detta har lett till att Havs- och Vattenmyndigheten har klassificerat Övre Fryken som nationellt värdefullt vatten. Övre Fryken har tidigare haft ett strandskydd om 200 meter inom Torsby kommun. Länsstyrelsens bedömning Övre Fryken hyser redan höga värden for friluftslivet och den tätortsnära rekreationen men Länsstyrelsen bedömer att detta har potential att utvecldas ytterligare. Sjön ligger nära både Sunne och Torsby, samt är lätt att nå med allmänna kommlmikationer. Övre Fryken hyser också höga värden for naturvården, både i sjöns omedelbara närhet och i det omgivande landskapet. En utvidgning av strandskyddet är därmed motiverad, men denna begränsas av väg E 45 och Fryksdalsbanan. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 300 meter längs oexploaterade delar av sjöns stränder inom Torsby kommun behövs for att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. 13(13) • rwJ Länsstyrelsen Bilaga : 3 Formulär Ii r 1 ~Värmland HUR MAN ÖVERKLAGAR LÄNSSTYRELSENS BESLUT VAR SKALL BESLUTET ÖVERKLAGAs Länsstyrelsens beslut kan skriftligen överklagas hos regeringen, Miljödepartementet VAR INLÄMNAS ÖVERKLAGANDET Er skrivelse skall inlämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte till regeringen. TID FÖR ÖVERKLAGANDE Skrivelsen måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, annars kan E1i överklagande inte tas upp till prövning. HUR MAN UTFORMAR SITT ÖVERKLAGANDE M M I skrivelsen skall Ni - tala om vilket beslut Ni överklagar, t ex genom att ange ärendets nummer (diarienumret) - redogöra för hur Ni anser att beslutet skall ändras Ni bör också redogöra för varfor Ni anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Ni kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt Er.. Behöver Ni veta mer om hur Ni skall gå till väga, så ring eller skriv till Länsstyrelsen. ÖVRIGA HANDLINGAR Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er ståndpunkt, så bör Ni skicka med det. UNDERTECKNA ÖVERKLAGANDET Er skrivelse skall undertecknas och namnteckningen fö1iydligas . Uppge också postadress samt telefonnummer där Ni kan nås dagtid. Utgåva 8/07 Torsby kommun sid 27 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 § 196 Svar på medborgarförslag om byte av värmesystem vid Finnskogscentrum Dnr KST 2014/257 Sammanfattning av ärendet Torbjöm West har lämnat ett medborgarförslag som lyder: "Med anledning av ombyggnaden av Lekvattnets Skola till Torsby Finnkulturcentrum tycker jag och flera med mig att nuvarande uppvärmningssystem SKALL bytas ut till ett modernt system t. ex. värmepump. Jag hörde att förslaget .är att byta ut nuvm:ande oljepanna till en ny. Tycker inte att detta ligger i tiden år 2014 när Kommunen har som mål att få bort oljeberoendet. Lägg in detta under EPC projektet som Kommunen håller på att genomföra. Det finns en stor yta norr om skolan som går att plöja ner en jordvärmeslang på flera hundra meter om så krävs fin mark är det också. Hoppas att mitt förslag blir genomfört." Svar Befintlig oljepanna är i gott skick och det har inte planerats något utbyte i smnband med ombyggnationen. Ett utbyte till en fastbränsleanläggning, typ pellets/flis, har vi planerat att utföra senast år 2020. Nödvändig markyta för förläggning av ytjordvärmeslang till en ny värmepumpsanläggning kräver större markyta än vad som är tillgänglig inom fastigheten. Grusplanen norr om byggnaden är totalt sett för liten och den behövs parkeringsplats smnt att halva planen är reserverad för sportaktiviteter. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av Jan Esping 2014-11-26 Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen Medborgarförslaget anses besvarat. Beslutet skickas till Jan Esping, Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 2014 -03- 2 8 Lekvattnet 14-03- 8 Dnr........................ , Medborgarförslag Med anledning av ombyggnaden av Lekvattnets Skola till Torsby Finnkulturcentrum tycker jag och flera med mej att nuvarande uppvärmningssystem SI<ALL bytas ut till ett modernt system t. ex. värmepump. Jag hörde att förslaget är att byta ut huvarande oljepanna till en ny. Tycker inte att detta ligger i tiden år 2014 när Kommunen har som mål att få bort oljeberoendet. Lägg in detta under EPC projektet som Kommunen håller på att genomföra . Det finns en stor yta norr om skolan som går att plöja ner en jordvärmeslang på flera hundra meter om så krävs fin mark är det också. Hoppas att mitt förslag blir genomfört. Med vänlig hälsning. Torbjörn Westh Lekvattnet 225 68591 Torsby l .. ,.,,,,,,,.,, Torsby kommun sid 19 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 § 191 Svar på motion om beredning av motioner Dnr KST 2014/461 Sammanfattning av ärendet Det har till Korrununfullmäktige i Torsby kommun överlämnats en motion från Miljöpartiet, Karl-Erik Keck. Kommunfulhnäktige har beslutat överlämna ärendet för handläggning till kommunstyrelsen. Motionen lyder enligt följande; "Är önskvärt att det, i samband med besvarandet av motioner, redovisas hur de har handlagts, utretts och av vem med kontaktuppgifter." Hantering av motionen Av motionfu·ens förslag så framgår att det behöver finnas en tydligare struktur i kommunens motionssvar, d .v.s. metod för handläggning och utredning ska redovisas samt vem utredaren fu· och dennes kontaktuppgifter. Vad det gäller redovisning av metod för handläggning och utredning bör vmje handläggare i sitt förslag till yttrande kort redogöra för tillvägagångssättet. Vem ansvm·ig utredare är och kontaktuppgifter till denne bör detta på ett tydligt sätt framgå av protokoll från de instanser som behandlar ärendet, det bör vara en rutin i protokollskrivandet Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av Anders Björck 2014-11-24 Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen l. Handläggningen av motionssvar ska förtydligas i form av redovisning av utredningsmetod samt vem som varit ansvm·ig handläggare och dennes kontaktuppgifter. 2. Motionen anses bifallen. Beslutet skickas till Kommtmstyrelsen, Anders Björck Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Motion om beredning av motioner i Torsby Kommun från Miljöpartiet De Gröna i Torsby. Är önskvärt att att det , i samband med besvarandet av motioner, redovisas hur de har handlagt~, utredds och av vem med kontaktuppgifter. Torsby kommun Kommunstyrelsen 2014 -06- o2 Mårbacken 20140528 Dnr.................................... Karl-Erik Keck, Miljöpartiet De Gröna i Torsby Torsby kommun sid 20 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 § 192 Uppföljande granskning av tidigare lämnade revisionsrapporter Dnr KST 2014/314 Sammanfattning av ärendet Deloitte hal' på uppdrag av revisorerna i Torsby kommun genomfört en uppföljande granskning av tidigrue avlämnade revisionsrapporter, där syftet varit att få konstaterat i vilken mån rekommendationerna i rapporterna fått tillämpning i kommtmen. Den uppföljande granskningen visar på att åtgärder vidtagits, men att det i vissa fall tagit ganska lång tid. Bl. a. nämns att nytt reglemente för intern kontroll och för dokument- och ärendehantering uppdaterades långt efter det att rekommendationerna lämnades. Granskningen visaT också på att målen avseende arbetet med kvinnofrid samt barn som bevith1at våld antogs först 2013, h·ots att rekommendationerna lämnades 2010. Ä ven när det gäller granskningen avseende kommunens hantering av personbilar samt förekomsten av kötjournaler, konstateras att förbättringar skett, men att det fortfruande finns punkter att arbeta med. Torsby kommun har noterat synpunkterna från revisorerna och kan instämma i några påpekanden: • Kommunen behöver förkorta tiden mellan kritik från revisorerna och genomförande av de rekommendationer som revisorerna ger. • I de fall det är externa intressenter är involverade i förändringrukan kommunen intensifiera arbetet med att påverka berörda intressenter till genomförande av föreslagen förändring. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av Ann-Mrugreth Edberg 2014-11-24 Revisionsrapport uppföljande granskning 2014-10-06 Arbetsutskottets förslag tiiii<Ommunstyrelsen Kommunstyrelsen tackar för synpunkterna och kommer att beal<ta dessa fortsättningsvis. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 21 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2014-12-09 Beslutet skickas till Ann-Margreth Edberg Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande C)/ Torsby kommun Kommunstyrelsen 2014 -10- 1o Torsby lmmmun Kommunrevisionen 2014-10-06 Dnr.................................. .. Till kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, Miljö- och bygg-, och räddningsnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport På uppdrag av de faJtroendevalda revisorerna i Torsby kommun har Deloitte genomfört en uppfoljande granskning av tidigare avlämnade revisionsrapporter. Syftet har varit att få konstaterat i vilken mån lämnade rekommendationer i rapp01terna fått tillämpning i kommunen. Efter slutfort granskningsl)ppdrag kan kori.stateras att nämnderna med några få undantag kunnat eller kommer att tillämpa de rekommendationer. Vi noterar dock att vissa åtgärder tagit lång tid att genomfåra, där ibland kan nämnas att uppdateringen av handläggningsrutinen får diarieföring som rekommenderades Miljö- och byggnämnden under 2009 forst uppdaterades 2012. Vidare avseende samma granskning har noterats att tilllämpningsanvisningar för nytt reglemente får intern kontroll, får dokument- och ärendehantering uppdaterades forst i april2014. Vi noterade också att målen avseende arbetet får kvinnofrid samt barn som bevittnat våld antogs av socialnämnden först 2013, trots att revisorernas rekommendationer lämnades 2010. Gällande övriga rekommendationer från granskningen avseende socialnämndens stöd till våldsutsatta har vi noterat att nämnden har inlett en fårändringsprocess men vi noterar att arbetet går långsamt. Vi noterade också, när det gäller kommunens hantering av personbilar och fårekomsten av kö1journaler, att en del förändringar och fårbättringar skett. Det finns dock fOJtfarande punkter att arbeta med vilket framgår av den uppföljande granskning avseende köljournaler som genomfördes av revisionen under 2013. När det gäller registerkontroll inom förskola och skola har kommunen framarbetat en rutin får utdrag från belastningsregistret Rutinen är dock framtagen först under 2014. För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten. För revisorerna i Torsby kommun 5/t)5bA-~ v~·Yon-Bilaga: Revisionsrapport Sida l av l Frän: Haag Inger [mailto:[email protected]] Skickat: den 14 oktober 2014 14:13 Till: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; Torsby Kommun; [email protected] Ämne: skrivelse kommuner Länsstyrelsen söker nya begravningsombud Länsstyrelsen ska förordna nya begravningsombud för perioden 2015-2018. Vi ber er att, i enlighet med vad som anges i annonsen, senast den 7 november 2014, skicka in ett skriftligt motiverat förslag på begravningsombud till länsstyrelsen. Ange kortfattat ombudets kvalifikationer, såsom kunskaper i ekonomi och religion. Ange även om ombudet har koppling till något trossamfund och i så fall på vilket sätt. Länsstyrelsen vill att ni motiverar förslaget även om kommunen eller ombudet tidigare kommit in med uppgifter om ombudet till länsstyrelsen. Annons Länsstyrelserna har tillsammans gjort en annons som kommer att publiceras på samtliga länsstyrelsers hemsidor. Vi vill att den annonsen om möjligt publiceras på er kommuns hemsida. Detta för att såväl kommuner som andra trossamfund än Svenska kyrkan samt livsåskådningsorganisationer som är verksamma i respektive kommun ska ges möjlighet att komma med förslag på begravningsombud (50§ begravningsförordningen). sedan den 1 januari 2013 har man infört regler för att säkerställa begravningsombudets lämplighet och kompetens (se 10 kap. 2 § andra stycket begravnings/agen). l bedömningen ingår även, liksom tidigare, en jävsprövning. Det är inte möjligt att förordnas som begravningsombud om man har sådana kopplingar till Svenska kyrkan eller annat trossamfund som gör att ombudets opartiskhet kan ifrågasättas. Medlemskap är inget hinder, men däremot anställning eller innehav av förtroendeuppdrag. Vänliga hälsningar Karin Kjellin KARIN KJELLIN l länsjurist Länsstyrelsen Dalarna Telefon direkt: 01 O 225 04 06 1 Telefon växel: 01 O 225 00 00 1 Postadress: 791 84 Falun l E-post: karin [email protected] l Webbsidor: www.lansstyrelsen .se/dalarna l www.dalarna.se https://varmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF= l... 2014-12-29 Begravningsombud - Länsstyrelsen i Dalama Sida l av 3 q) startsida > Människa & samhälle > Begravningar > Begravningsombud Begravningsombud När en församling är huvudman för begravningsverksamheten ska Länsstyrelsen förordna ett eller flera begravningsombud att granska hur församlingen tar till vara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Sedan den 1 maj 2012 gäller att Länsstyrelsen förutom kommunen även ska ge andra trossamfund än Svenska kyrkan samt livsåskådningsorganisationer som är verksamma inom kommunen tillfålle att föreslå lämpliga personer. Vad krävs för att bli begravningsombud Till begravningsombud ska förordnas en för uppdraget lämplig och kvalificerad person. Vid bedömningen ska hänsyn särskilt tas till kunskap inom ekonomi samt till kunskap om och förståelse för olika religioner, livsåskådningar och begravningsseder (10 kap. 2 § begravningslagen). I lämplighetsbedömningen ingår också enjävsbedömning. Den som förordnas får till exempel inte ha sådana kopplingar till Svenska kyrkan eller annat trossamfund att opartiskheten kan ifrågasättas, exempelvis anställning eller innehav av förtroendeuppdrag. Däremot är medlemskap inget hinder. Begravningsombudets uppgifter Begravningsombudet ska ta till vara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan (10 kap. 2 § begravningslagen). Följande uppgifter anges i 10 kap. begravningslagen (1990:1144) samt 49 § · begravningsförordningen (1990:1147): • Granska hur församlingarna tar tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan • Kontrollera att samråd sker med företrädare för andra trossamfund och övriga berörda pa1ter vid anläggning, utvidgning eller väsentlig ändring av en allmän begravningsplats; verka för att församlingen även i övrigt samråder med och informerar företrädare för dem som inte tillhör Svenska kyrkan • Skaffa sig kännedom om hur begravningsverksamheten är organiserad • Informera dem som inte tillhör Svenska kyrkan om sin verksamhet och hålla kontakt med andra trossamfund och andra berörda patter • Föreslå de åtgärder som behövs för att tillgodose beaktansvärda önskemål som begravningsombudet får kännedom om • skriftligen meddela Kammarkollegiet om huvudmannens förslag till begravningsavgift tillstyrks eller avstyrks; om förslaget avstyrks ska det skriftligen motiveras och eget förslag till begravningsavgift lämnas http ://www.lansstyrelsen. se/dalama/Sv/manniska -och-samhalle/begravningar/Pages/b... 2014-12-29 Begravningsombud - Länsstyrelsen i Dalarna Sida 2 av 3 • Samråda senast den 15 maj med revisorn i frågor om huvudmannens årsredovisning och kravet på särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader • Underrätta länsstyrelsen om det finns anledning att rikta någon anmärkning mot församlingens sätt att sköta begravningsverksamheten • Ge in årsberättelse tilllänsstyrelsen senast den 31 maj valje år; särskilt ska framgå hur kravet på särredovisning har uppfyllts Ersättning till begravningsombud Begravningsombudet har rätt till skälig ersättning för sitt arbete och sina kostnader. Ersättningen betalas av församlingen (10 kap. 7 § begravningslagen). Ersättningen består av ett årligt grundarvode och ett belopp per sammanträde som begravningsombudet är närvarande vid. Det årliga grundarvodet betalas i förhållande till folkmängden den 1januari i den kommun eller annat verksamhetsområde som begravningsombudet utsetts i. För närvarande är beloppen fastställda till8 soo kronor, 11 soo kronor eller 17 ooo kronor. Sammanträdesarvodet är 450 kronor per sammanträde (54§ begravnirigsförordningen). Ersättning utgår även för löneavdrag eller annan inkomstförlust på grund av sammanträden eller på grund av utbildning (55 § begravningsförordningen). Ersättning betalas också för sådana kostnader som varit nödvändiga för fullgörande av uppdraget (56 § begravningsförordningen). Utbildning av begravningsombud Ett begravningsombud ska medverka i sådan utbildning som krävs för fullgörandet av uppdraget (52 a § begravningsförordningen). Länsstyrelsen ska stödja begravningsombuden med råd i deras verksamhet samt främja meningsutbyte mellan ombuden. Behörig länsstyrelse skriftligt motiverade förslag på begravningsombud skickas till: 1. 2. 3· 4. s. 6. Länsstyrelsen i Stockholms län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands eller Västmanlands län, Kontakt: 010-223 10 oo, [email protected] Länsstyrelsen i Östergötlands län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Östergötlands, Jönköpings eller Kalmar län, Kontakt: 010-223 50 o o, [email protected] Länsstyrelsen i Skåne län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Skåne, Kronobergs eller Blekinge län, Kontakt: 010-224 10 oo, [email protected] Länsstyrelsen i Västra Götalands län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Västra Götalands eller Hallands län, Kontakt: 010-224 40 oo, [email protected] Länsstyrelsen i Dalarnas län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Dalarnas, Värmlands, Örebro eller Gävleborgs län, Kontakt: 010-225 oo oo [email protected] Länsstyrelsen i Västernorrlands län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Västernorrlands eller Jämtlands län, och Kontakt: 0611-34 go oo, [email protected] http ://www .lansstyrelsen.se/dalarna/s v /manniska -och-samhalle/begravningar/Pages/b... 2014-12-29 Begravningsombud - Länsstyrelsen i Dalarna Sida 3 av 3 7. Länsstyrelsen i Norrbottens län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Norrbottens eller Västerbottens län. Kontakt: 010- 225 so o o, [email protected] Kontakta oss Länsstyrelsen Dalarna [email protected] 010 225 00 00 Skicka meddelande http ://www.lansstyrelsen. se/dalarna/Sv/manniska-och-samhalle/begravningar/Pages/b... 2014-12-29 Datum 2014-12-10 Öppettider på klämdagar och lätthelgaftnar på biblioteket under 2015 Bibliotekens öppettider under klämdagar och lätthelgaftnar under 2015 följer övriga kommunstyrelsens avdelningar. Lätthelgdagar som infaller under skoltid har dock Torsby bibliotek öppet till kl16.00. Avvikande öppettider annonseras i Torsby Bladet. Kulturavdelningen Siw Olsson Siw Olsson förvaltningssekreterare Besöksadress Fabriksgatan 2, Torsby Torsby kommun 25. Kulturavdelningen 685 80 Torsby 0560-161 01 direkt 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) Datum Diarienummer 2014-12-03 KST 2014/122 Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 december Kommunstyrelsen 7 januari Meddelanden l. BUN protokoll2014-11-13 § 91 Uppföljning av internkontroll2014 2. Meddelande från Migrationsverket 3. Kallelse till FINSAM 4. SKL -vitbok "Ren fakta" 5. SKL -politiskt ledarskap för regional utveckling 6. Slutrapport från Rädda Barnen 7. Minnesanteckningar från FINSAM:s möte den 24 oktober 8. Inbjudan till fondenhetens informationsseminarium om Asyl, migrations-, och integrationsfonden (AMIF) Kommunkansliet Besöksa dress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560 - 160 00 växel 0560 - 160 25 fax [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) Datum Antal sidor 2014-12-29 Redovisning av delegeringsbeslut Konununstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och ~änstemän enligt en av konununstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till konununstyrelsen. Redovisningen innebär inte att konununstyrelsen får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det konununstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegering. Datum Delegat Ärende D nr 2014-12-16 Ninni Boss Personalärenden KST 2014/59 2014-12-17 Anne Johansson Personalärenden KST 2014/60 2014-12-08 Kicki Velander Personalärenden KST 2014/62 2014-12-29 Anders Björk Personalärenden KST 2014/57 2014-12-04 Ann-Margreth Edberg Personalbefrämjande KST 2014/88 2014-12-03 Lennart Pewe Bidrag, enskilda vägar
© Copyright 2024