Adaptiv Älgförvaltning:
ekologi, födoval, rovdjur
Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv älgförvaltning
Kunskap om systemet
• Älgens ekologi
• Forskningsexempel
• Foder – behov,
tillgång och skadebild
• Viltvård
• Att tänka på vid
beskattning
• Interaktioner med
stora rovdjur
Historik
Utvecklades i Eurasien 100 000 - 300 000 BP.
Kom till Skandinavien efter senaste istiden.
1200-talet: Västgötalagen - älgjakt tillåten på
samma sätt som efter rovdjur
1351 Älgjakt förbjöds, ”Kronans vilt”.
1789 Jakten släpptes fri till ”jordägande män”.
1800 Nästan utrotad, några hundra kvar i mellersta Sverige/Norge.
1825 Fridlyst helt i 10 år, följt av reglerad jakt.
1938 Modern jaktlagsstiftning.
1960-1980- talet ”Älgexplosionen”. Dramatisk ökning av älgstammen.
Mitten av 80-talet: ca 315 000 älgar i vinterstam (avskjutning ca 176 000).
2013 Avskjutning ca 95 000 älgar.
Älgforskning – en del av basen till kunskap
.
Älgforskning i Sverige
- har
pågått länge
- hög kvalitet
- mycket väl ansedd i världen
Metoder, råd och kunskap finns på
SLUs hemsida!
- vandringsmönster
- val av habitat
- föda och födoval
- variationer i storlek
Märkning
& pejling
- fertilitet
- överlevnad /
dödlighet
- släktskap
- arv
- sjukdomar
Påverkan av klimat
- temperatur, snödjup, regn, mm
Vad vet vi då?
Betesval: om älgen själv
får välja…
•
•
• vårtbjörk före tall & glasbjörk.
• betade träd framför obetade.
• träd på goda marker framför träd på dåliga marker.
• toppar av äldre träd framför toppar av unga träd.
• toppar med stora årsskott före toppar med små skott.
Födoval vinter och sommar
• Sommar
löv, örter, kvist
vattenväxter viktiga (Na)
12-25 kg/dag.
Rönn
Gran
Vide
Asp
Contorta
• Vinter
kvist, samt, bark, tallskott
3-6 kg/dag.
Varför då så mycket skador
på skog?
Hur är tillgången på annat
foder?
Ek
Al
Glasbjörk
En
Tall
Vårtbjörk
Åtgärder
Jakt
Viltvård
Varför viltvård för älg?
Ökad tillgång på alternativ och mer populär föda
- betet styrs till vissa områden
- minskad skada på produktiv skog
Ökade jaktmöjligheter
- mer föda och mindre skador => utrymme för större populationer
Ökade möjligheter att observera älg och andra viltarter
Ökar kunskapen om skog, älg och andra viltarter
Exempel på foderproducerande åtgärder
Foderstråk
- längs skogsbryn, diken, vattendrag
- ej nära tallungskog
Toppning av tall
- styr betningen till vissa träd/områden
Toppning av lövträd
• Gammal metod som fått nytt liv.
• Ökar fodermängden jämfört med vanlig röjning.
• Över 70 procent av träden självdör inom 7 år.
Halvfällning av lövträd
• Stammarna kapas ej helt
• Ökar fodermängden
Exempel på foderproducerande åtgärder
Slåtter på inägor
- ger nytt bete under försommaren
Viltåkrar
- klöver, kål mm.
- kostsamt
- lokalt värde
Saltstenar
- ger tillgång till salt och mineraler hela året
- enkelt och billigt
Hur många älgar kan vi ha?
För att beräkna detta måste vi bland annat veta:
 skadebild på tallungskog:
- vinterns längd och älgens födointag per dygn
- mängd foder på en ungtall och hur stor andel av denna som utnyttjas
- andel av vinterfödan som utgörs av tall
- andel av de betade tallarna som skadas
- andel ungskog i landskapet och antal tall per hektar i denna
- utnyttjande av ungskog jfm övrig mark
 övrig fodertillgång - viktigt med tanke på skogsskador!
 förekomst av rovdjur?
 olycksdrabbade vägavsnitt?
 övriga viltarter: kron-dovhjort, rådjur, vildsvin?
Ska vi räkna ut allt detta??
Hur många älgar kan vi ha?
För att beräkna detta måste vi bland annat veta:
 - skadebild på tallungskog:
- vinterns längd och födointag per dygn
- mängd foder på en ungtall och hur stor andel av denna som utnyttjas
- andel av vinterfödan som utgörs av tall
- andel av de betade tallarna som skadas
- andel ungskog i landskapet och antal tall per hektar
- utnyttjande av ungskog jfm övrig mark
 övrig fodertillgång (viktigt med tanke på skogsskador!)
 förekomst av rovdjur?
Alternativ: justera älgtätheten i förhållande till skadebild, fodertillgång
och förändringar i älgstammen
Inventeringsresultat viktiga!
Åtgärder
Jakt
Viltvård
Älgjakt: en kompromiss
Vi vill ha hög effektivitet, högt köttuttag, många skottillfällen,
kapitala tjurar….
- men även minskade skador och färre trafikolyckor
För det behövs information och
kunskap:
• Biologiska och ekologiska förutsättningar
för älgen
• Avskjutningsstatistik
• Älgobs
• Spillningsinventering
• Betesinventering
• Kalvvikter, mm mm
Beräkning av avskjutning:
Kön och ålder viktigt
Fertiliteten varierar med åldern hos både kor & tjurar
Antal kalvar & födelsevikt förändras med kons ålder
Födelsevikten varierar med antalet kalvar
Dessutom: reproduktion och dödlighet skiljer sig mellan områden och år
Älgjakt: vad är vi ute efter?
Mål:
1.
2.
3.
 kompromiss ett måste!
Möjliga avskjutningsstrategier:
Mål 1. Avskjutning 90% kalv. Hållbart uttag: 3.1 av 10/1000 ha
Ger fler kapitala tjurar och fler äldre kor på sikt, minskande stam?
Mål 2 & 3. Avskjutning 90% vuxna. Hållbart uttag: 2.4 av 10 /1000 ha
Ger ca 30% kapitala tjurar på sikt, ung medelålder, få äldre.
Vad vi jagar påverkar medelåldern &
sammansättningen i älgstammen
Ålder
Andel kalv, effekt på åldersfördelning
Ökad andel kalv:
6
5
4
3
2
1
0
=> ökande ålder på vuxna
Tjur
=> mindre uttag av kött
Ko
30
50
70
Andel kalv
Andel tjur, effekt på åldersfördelning
8
Ökad andel tjur:
=> långsamt ökande ålder på kor
=> mer kött i baljan
Ålder
=> sänkt ålder på tjurar
6
Tjur (kg)
Ko (kg)
4
2
0
50
60
Andel tjur
70
Ytterligare spelare på planen: varg
• I ett vargrevir dödas ca 120 älgar / år
(100 kalvar, 20 vuxna).
• Familjegruppens storlek har ingen
betydelse för antal älgar slagna per år.
Jaktuttag i vargrevir
Stora vargrevir = större jaktuttag
Ex. älgtäthet 10/1000 ha
Revirstorlek 1000 km2 (100 000 ha)
- möjligt jaktuttag 1.8 älg /1000 ha
Revirstorlek 500 km2
- möjligt jaktuttag 1.2 älg /1000 ha
Jaktuttag i vargrevir vid olika älgtäthet
4
3,2
3
Grundförutsättningar:
2
1
Revirstorlek:100 000 ha
1,8
Avskjutning: 50 % kalv,
50:50 könskvot vuxna.
0,5
0
Älgtäthet
5
10
15
Kan jaktstrategi kompensera för rovdjur?
50% tjur av vuxna
50 % tjur av vuxna. Älgtäthet 5/1000 ha
4,0
Ger på sikt
54% kor
46% tjur
varg & björn
Uttag / 1000ha
Möjligt uttag: 0.5 /1000 ha
varg
3,2
3,0
2,5
1,8
2,0
1,2
1,0
0,5
0
0,0
5
10
15
73% tjur av vuxna
73 % tjur av vuxna. Älgtäthet 5/1000 ha
5,0
Möjligt uttag: 1.5 /1000 ha.
4,2
Ger på sikt
80% kor
20% tjur
Uttag älg / 1000 ha
4,0
2,8
3,0
2,0
1,5
2,5
1,1
1,0
0,0
5
10
15
4
Möjliga jaktstrategier vid närvaro av rovdjur
A. Minska andelen kalv i avskjutningen, något minskat av vuxna
Ej att rekommendera, ger låg tillväxt av älgstammen
B. Minska andelen kalv och vuxna lika mycket.
Bibehåller sammansättningen i stammen
C. Minska andelen kor, något minskat uttag av kalv.
Kor ger störst effekt på populationen.
Ger högre tillväxt av stammen, men färre kapitala tjurar.
Andra effekter av rovdjurens predation:
• Fler ensamma kor => ökad avskjutning av ”gallkor”
=> färre kalvar
• Minskad löshundsjakt
=> lägre effektivitet
=> skjuter de älgar vi ser
inklusive fler fertila kor
=> färre kalvar
Lite hjälp: Avskjutningsmodeller:
SLUs hemsida
www.algforvaltning.se/algmodell/
Mallar för förvaltningsplaner och skötselplaner
Älgfrode
Mycket att tänka på och diskutera……
•
Avskjutningsmål?
Avskjutning
ÄFO
•
•
•
Älgstammens sammansättning?
Björnar &
Vargar
Skogsskador
Trafik
Ska avskjutningen fördelas
mellan delområden?
Besluta om inventeringar
Arealgränser
Kalvvikter
Spillning Älgobs
Kor &
kalvar
Är planerna realistiska? Stämmer populationens ursprungliga täthet med
mål och förslag på avskjutning? Inkluderas inventeringsresultat, stämmer
skötselplaner och förvaltningsplaner överens?
•
Älgförvaltningsgrupperna har ett
ansvarsfullt och viktigt arbete med att bedöma, utvärdera och, följa upp
skötselplaner och förvaltningsplaner.
RÅDA och SAMRÅDA!