Årsredovisning 2014
Chris Milk, The Treachery of Sanctuary, 2012, The Creators Project, a partnership with Intel and VICE. Foto: Anna Gerdén. Tekniska museet Verksamheten 2014 Verksamhetsidé Att med lekfullhet och vetenskapligt djup stimulera intresset för teknikens förändring i samhället. Vision Tekniska museet – alla små geniers favoritställe Mission Tekniska museet gör världen mer begriplig – genom att spegla teknik i samtiden, med historien som utgångspunkt och framtiden runt hörnet. Verksamheten 2014 Styrelsen för Stiftelsen Tekniska museet, organisationsnummer 802005-9187, får härmed avge resultatredovisning och årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2014. Diarienummer: 14/15-110 www.tekniskamuseet.se Resultatredovisning Årets höjdpunkter ......................................................................................................... 1 Förord ........................................................................................................................... 2 Tekniska museets historia .............................................................................................. 3 Tekniska museets uppdrag ............................................................................................. 5 Med blicken framåt ....................................................................................................... 7 1 Resonemang kring kvalitetsbedömning ........................................................................... 9 2 Tekniska museets besökare ............................................................................................ 10 3 Tillgänglighet till samlingarna ......................................................................................... 19 4 Samlingarnas bevarande ................................................................................................ 28 5 Kunskapsuppbyggnad ..................................................................................................... 33 6 Samverkan ...................................................................................................................... 40 7 Tvärsektoriella perspektiv .............................................................................................. 45 8 Sammanfattande bedömning: kvalitet av museets resultat .......................................... 57 9 Tekniska museets medarbetare ..................................................................................... 59 10 Organisation och arbetssätt ......................................................................................... 60 11 Tekniska museets byggnader ....................................................................................... 61 12 På väg mot det gröna museet ...................................................................................... 62 Årsredovisning Förvaltningsberättelse....................................................................................................... 64 Resultaträkning.................................................................................................................. 68 Balansräkning .................................................................................................................... 69 Kassaflödesanalys .............................................................................................................. 71 Noter med redovisningsprinciper & bokslutskommentarer ............................................. 72 Styrelsens underskrifter .................................................................................................... 83 Revisionsberättelse ........................................................................................................... 84 Resultatredovisning 2014 Årets höjdpunkter Besökts av 354 758 personer, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med föregående år. 53 procent av museets besökare var barn och unga i åldersgruppen 0–19 år. Gjort publiksuccé och nått en delvis ny publik med dataspelsutställningen Game On 2.0. Inlett den internationella turnén av Digital Revolution – den största satsningen om digitalt skapande som någonsin producerats. Genomfört 2 500 allmänna visningar och 1 280 skolvisningar. Besökts av 65 636 skolelever och 9 689 lärare. Mött 4 349 fler elever i pedagogiska program jämfört med 2013. Lockat barn och vuxna att utforska forskning på ett nytt sätt i utställningarna Italia del Futuro och Forskning pågår. Beviljats forskningsmedel och startat ett forskningsprojekt kring dataspel. Tagit fram en förstudie för ny utställning på temat Dataspelens världar. Inlett flera stora forskningsprojekt däribland samarbete med Visualiseringscenter C och KTH Rymdcenter. Erhållit en riktad donation på 28 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för kommande science centersatsning, som nu fått namnet MegaMind. Genomfört flera omfattande upphandlingar, däribland upphandling av lokalanpassning för nya science centret MegaMind och teknisk produktion av flertalet av dess utställningsinstallationer. Lanserat årsboken Dædalus 2014 om industriminnet Ösjöfors handpappersbruk. Visat 786 föremål ur samlingarna på 103 olika platser över hela landet. Förvärvat nya föremål, alltifrån datorer till en av LM Ericsons första svarvar, en tidig LED-belysning, silikonpessarer och en miljövänlig menskopp. Haft över 2 miljoner visningar av museets bilder på Flickr. Arrangerat uppmärksammad programverksamhet tillsammans med en rad olika samarbetspartners, bland annat Stockholm Mini Maker Faire, Global Game Jam och Arduino-dagen. Haft fullbokade sommarkurser för barn i spelprogrammering. Stått värd för flera stora och betydelsefulla konferenser och event; VA-dagen Vetenskap & Allmänhet, Strålskyddsmyndigheten, SVT och Mosart Broadcast Summit. Besökts av 34 internationella delegationer och fyra internationella TV-bolag. Fått ett uppskattat PR-värde av inslag i svensk media motsvarande över 30 miljoner kronor. Ökat antalet följare i sociala medier, med 35 procent på Facebook och 42 procent på Twitter. Ökat andelen nöjda eller mycket nöjda besökare från 83 procent till 88 procent. 1 Resultatredovisning 2014 Förord När vi summerar 2014 kan vi konstatera ännu ett år av framgång för Tekniska museet. Besöksmässigt blev året det näst bästa efter NASA-året 2011, med 354 758 besökare inklusive Cino4, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med året innan. Glädjande är att våra besökare inte bara blir fler, utan också nöjdare. De tillbringar allt längre tid i museet. Ett snittbesök, under 2014, varade i hela 180 minuter. Särskilt stolta är vi över att 98 procent av våra besökare säger att de kommer att rekommendera museet till andra. Tekniska museets mål att vara ständigt relevanta är en viktig del av vår framgång. Med dataspelsutställningen Game On 2.0 lyckades vi fånga ett aktuellt tema och samtidigt attrahera en ung, stor och delvis ny publik. Med över 100 spelbara dataspel, varav flertalet historiska, erbjöd utställningen en unik möjlighet att ta del av ung och snabbt växande kulturform. I programverksamhet och nystartat forskningsprojekt fördjupar och problematiserar vi dataspel som fenomen och tar upp både möjligheter och farhågor. Museet har tagit ett tydligt kliv framåt gällande forskningssamverkan och internationella samarbeten. Flera nya forskningsprojekt har initierats som knyter an till museets fleråriga program för dokumentation, insamling och utställningar. Publicering av museets historiska bilder på webben har fått stor uppmärksamhet i sociala medier, även internationellt. Det mycket goda samarbetet med producenten för Game On 2.0 gav oss möjlighet att stå värd för världspremiären på turnén av Barbicans nästa storsatsning, Digital revolution – den största utställning om digitalt skapande som någonsin gjorts. I utställningen kan man ägna sig åt digital arkeologi bland tidiga animationer, dataspel, webbsidor, kompletterat med teknikhistoriska föremål ur museets rika samling, men också uppleva det allra senaste inom konst, musik, film och dataspel. De historiska perspektiven hjälper oss att förstå hur svindlande fort den digitala utvecklingen har gått. Historien är en viktig utgångspunkt för att diskutera hur digitaliseringen påverkat och kommer att påverka våra liv, samhället i stort och inte minst arbetsmarknaden framöver. Under skollov och helger har programmeringskurser för barn arrangerats som snabbt blivit fullbokade. Att över 1 000 barn hittills har deltagit, visar vilket sug det finns efter att lära mer om digital teknik. Ännu dolt för besökarna har ett mycket intensivt arbete pågått med förberedelser inför vår nya science centersatsning MegaMind, som öppnar hösten 2015. Tack vare generösa bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stora Fonden och Sveriges Ingenjörer kan projektet fullföljas enligt ursprungliga intensioner. Med projektet, som skapas i nära dialog med publiken, lyfter vi tillgänglighet till en ny nivå. Inom kort öppnas portarna till 2 000 kvadratmeter lärande laboratorium som ska stärka både små och stora geniers tekniska och kreativa självförtroende. Stockholm februari 2015 Ann Follin Museidirektör 2 Resultatredovisning 2014 Tekniska museets historia En ny yrkeskår med ingenjörer och industrialister hade vuxit fram i Sverige i början av 1900–talet. Bland dem fanns en medvetenhet om en historia väl värd att dokumentera och skildra. Efter förebild från Deutsches Museum i München kom förslaget att starta ett svenskt tekniskt museum. Idén mötte entusiasm men det kom att dröja tretton år innan Svenska Teknologföreningen, Kungl. Ingenjörsvetenskapakademien (IVA), Sveriges Industriförbund och Svenska Uppfinnareföreningen tillsammans grundade Tekniska museet vintern 1923–1924. Museets förste chef blev Torsten Althin. Han var en pionjär på många sätt och kom att leda museet fram till 1962. Museets kansli inrättades i IVA:s lokaler i Stockholm. Inledningsvis var verksamheten främst inriktad på insamling av samtida teknik- och industrihistoriska föremål, arkivalier, böcker och bilder. Först 1936 stod en ny museibyggnad, ritad i modern funkisstil, färdig på norra Djurgården. De första utställningarna, Maskinhallen och Gruvan, öppnade för allmänheten två år senare. Museet, som redan hunnit samla in mer än 20 000 föremål, kunde nu inrikta sig på utställningar och pedagogik. Målet var att bli ett levande museum och detta har verkligen präglat Tekniska museets historia. Tekniska museets utställningar och pedagogik kännetecknades av att man som besökare skulle kunna se hur tekniken fungerade och själv prova och därmed förstå. Under 1940talet byggdes permanenta utställningar om järn och stål, elektroteknik och textilindustri. Museet blev snabbt ett av barnens favoritmuseer. Under 1950- och 60-talen vann museet ryktbarhet genom det så kallade Atomariet där man gav spektakulära naturvetenskapliga shower. Under denna tid kom även Uno Miltons än i dag populära modelljärnväg till museet. 1970-talets Extravaganzadagar, som museet arrangerade på Gärdet i samarbete med en rad hobbyklubbar, utvecklades till folkfester med tiotusentals besökare. 1975 öppnade också Telemuseum i Norra Stallet som en självständig del av Tekniska museet. Huvudmän var Televerket (idag TeliaSonera) och senare Ericsson. Detta museum kom att drivas parallellt med museet i cirka 30 år innan det stängdes 2004 och delar av verksamheten gick upp i Tekniska museet. Mitten av 1980-talet var en period av intensivt utställningsbyggande då inte mindre än sju basutställningar invigdes på fem år. Bland dem fanns Sveriges första science center, Teknorama, vars motto var Upptäcka, Utforska och Uppleva. Museet publicerade då också sin första dokumentations- och insamlingspolicy, den ambitiösa rapporten Adress Evigheten, som även var något av en pionjärinsats i museisverige. År 2007 invigdes Cino4, Sveriges första 4D-biograf. 2008 inleddes ett omfattande förnyelsearbete i syfte att stärka museets fokus på barn och unga. Detta kom att sammanfattas i en ny vision för museet; Tekniska museet – Alla små geniers favoritställe. I en ny programserie - Nördcaféer - bjöds allmänheten in för att presentera sina tekniska specialintressen. Nördcafékonceptet har hunnit få efterföljare på flera håll i landet och även internationellt. 3 Resultatredovisning 2014 Museet arbetar idag mindre med basutställningar och mer med tidsbegränsade aktuella temautställningar. 2012 invigdes 100 innovationer, museets största satsning någonsin, i vilken svenska folket röstat fram de viktigaste innovationerna genom tiderna. Samma år togs ett femårigt integrerat program fram för dokumentation, insamling och utställningar. Programmet prioriterar ett antal gemensamma teman för de kommande åren och tar även fasta på områden för metodutveckling. Nästa stora steg i förnyelsen är en ny science centersatsning, vars första del öppnar 2015. Kungligt besök av prinsessan Sibylla med Hagaprinsessorna på utställningen Maxeta, 1947, på Tekniska museet. Foto: Tekniska museets bildarkiv 4 Resultatredovisning 2014 Tekniska museets uppdrag Tekniska museet har formellt uppdrag från två parter; stiftelsen i form av stadgar och staten i form av regleringsbrev och riktlinjer från Kulturdepartementet. Vi kan konstatera att dessa uppdrag sammanfaller och kompletterar varandra väl. Redovisning till regeringen Stiftelsen Tekniska museet ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till riktlinjerna. Resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på kvalitet, volym, intäkter och kostnader. De kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat ska definieras. Riktlinjer för verksamheten Statens bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska användas i enlighet med de mål för verksamheten som anges i Stiftelsen Tekniska museets stadgar. Tillgänglighet till samlingarna Stiftelsen Tekniska museet ska öka tillgängligheten till samlingarna. Samlingarnas bevarande Stiftelsen Tekniska museet ska förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande. Kunskapsuppbyggnad Stiftelsen Tekniska museet ska öka kunskapen inom sitt verksamhetsområde, bland annat genom att verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor. Samverkan Stiftelsen Tekniska museet ska samverka med andra aktörer för att utveckla verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar av det civila samhället involveras. Tvärsektoriella perspektiv Stiftelsen Tekniska museet ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Därutöver ska Stiftelsen Tekniska museet särskilt redovisa: Den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken. De åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Intäkter av sponsring. Intäkter av bidrag - vid sidan av det ordinarie årliga statliga bidraget - med fördelning mellan statliga bidrag, bidrag från mellanstatliga organ, respektive ickestatliga bidrag. 5 Resultatredovisning 2014 Kostnader för hyra, inklusive uppvärmning och elektricitet. Uppnådda resultat av samverkan med andra aktörer. Informationen om resultatet ska avse de senaste året och ska jämföras med motsvarande information från minst de två föregående åren. Väsentliga förändringar ska kommenteras. Övriga riktlinjer Publik Stiftelsen Tekniska museet ska till Myndigheten för kulturanalys lämna uppgifter om besöksutveckling på museet. Redovisning ska ske i enlighet med de anvisningar Myndigheten för kulturanalys lämnar. Regionalt utfall Stiftelsen Tekniska museet ska kartlägga, kommentera och redovisa det regionala utfallet av sin verksamhet enligt metodanvisningar från Statens kulturråd. Uppdrag Centralmuseernas samverkan Stiftelsen Tekniska museet ska tillsammans med övriga centralmuseer redovisa hur arbetet fortskrider med att förstärka samarbetet i enlighet med centralmuseernas slutrapport av uppdraget Ku2010/552/KT. En gemensam redovisning har lämnats till Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Stiftelsens stadgar Museets uppgift är att belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin. Inom detta ämnesområde skall museet såväl bedriva och främja vetenskaplig forskning och dokumentation som utöva undervisningsoch upplysningsverksamhet. Museet skall särskilt: vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika sina samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet och därigenom verka för att öka intresset och förståelsen för teknik och industriell utveckling och för att förklara teknikens och den industriella verksamhetens roll i samhällsutvecklingen samarbeta med andra museer, organisationer och enskilda verksamma inom museets område samt hålla en sådan kompetens, att museet utgör en ledande kunskapskälla inom sitt ämnesområde. 6 Resultatredovisning 2014 Med blicken framåt Vi lever i en tid då samhället är mer teknikberoende än någonsin och står inför globala utmaningar där kompetens inom teknik, naturvetenskap och innovationsförmåga kommer att vara avgörande. Den snabba teknikutvecklingen ställer också nya kunskapskrav på att förstå och vara delaktig i samhällsutvecklingen. En oroväckande tendens är att kunskapsglappet ökar mellan dem som är välutbildade, välinformerade och påverkande och de som kunskapsmässigt halkar efter och istället riskerar att stå utanför samhället och arbetsmarknaden. Kulturarvet har en viktig betydelse för att utveckla ett demokratiskt och tolerant samhälle. Som kulturinstitution har Tekniska museet utmärkta förutsättningar att bidra till att skapa begriplighet och sammanhang. Med utgångspunkt i våra samlingar kan vi fördjupa kunskapen om teknikens både positiva och negativa påverkan och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Vi kan skapa sammanhang och relevans, och som museets mission lyder ”bidra till att göra världen mer begriplig genom att spegla teknik i samtiden, med historien som utgångspunkt och framtiden runt hörnet”. Genom nyfikenhet vill Tekniska museet bidra till att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap redan från unga år. Genom att visa att teknik finns överallt kan vi avdramatisera teknikämnet och stärka barn och ungas tekniska och entreprenöriella självförtroende. Genom att vara en del av landets kompetensförsörjning och innovationskraft vill vi vara ett viktigt komplement till skolan, bidra till att överbrygga kunskapsklyftor och därmed minimera risken för utanförskap. Foto: Anna Gerdén. Tekniska museet har inlett ett förnyelsearbete som innebär att utveckla och stärka rollen som Alla små geniers favoritställe. Vi har barn, barnfamiljer och skola som våra prioriterade målgrupper och utvecklar museet till en inspirerande och självklar mötesplats mellan unga och vuxna, teknikspecialister, näringsliv, forskare, nördar samt en nyfiken allmänhet. Förändringarna påverkar hela museets verksamhet och avspeglas i ett nytt program för dokumentation, insamling och utställningar. En mer flexibel utformning av utställningar och 7 Resultatredovisning 2014 koncept ger förutsättningar att enklare knyta an till aktuella teman och samhällsfrågor. Med mer frekvent förnyelse av utställningar ges samtidigt bättre möjligheter att kunna visa större delar ur museets rika samlingar. I all verksamhet betonar vi vikten av samverkan med andra aktörer. Samverkan är formulerad som en av våra strategier och en förutsättning för att med begränsade resurser kunna realisera den omfattande verksamhet som museet bedriver. Övergripande mål Tekniska museets långsiktiga målsättning är 500 000 besökare per år. Tekniska museet ska ses som ett av de mest kreativa tekniska museerna i Europa. Fokus för 2015 är öppnandet av en ny science centerutställning, MegaMind, med temat om den skapande hjärnan. Strategier Vi ska nå fler, nya och mycket nöjda kunder genom: Kundorienterat förhållningssätt Vi ska utveckla vår verksamhet för att bättre kunna möta barn och ungas behov (Alla små geniers favoritställe). Vi ska utveckla former för att göra det i dialog med publiken (co-creation). Vi ska stärka vår roll som ett nationellt museum och i ännu högre grad vara en resurs för hela landet genom satsningar på bland annat webbutveckling, digitalisering och tillgängliggörande av samlingarna. Vi vill vara ett museum utan väggar och nå besökarna i nya digitala rum, på oväntade platser och sammanhang. Genom att vara relevanta i samtiden vill vi spela en avgörande roll för att påverka barns och ungas attityder och värderingar till teknik och naturvetenskap. Genom att ta upp angelägna frågor angående barns och ungas villkor vill vi vara en viktig arena för möten och reflektion. Effektivare processer Vi ska utveckla Tekniska museet mot ett i alla aspekter modernt museum genom effektivare resursutnyttjande. Genom att arbeta processorienterat ska vi med kunden i fokus tillsammans arbeta för ständiga förbättringar i verksamheten. Vårt arbete med JAMMT (Jämställdhet, Arbetsmiljö, Mångfald, Miljö och Tillgänglighet) har lyfts upp som övergripande strategiskt perspektiv för all verksamhet. Strategisk samverkan För att driva och utveckla verksamheten vidare och för att kunna genomföra de satsningar på förnyelse som krävs måste stora insatser göras för att finna kompletterande finansiering genom exempelvis sponsring och samproduktion. Därför ska vi bygga långsiktiga relationer till finansiärer, stiftare, uppdragsgivare, partners, volontärer och kunder med utgångspunkt i gemensam nytta. Vi ska utöka samarbetet och kunskapsutbytet med andra museer, organisationer, universitet och högskolor samt andra aktörer inom olika utbildningssektorer med flera. 8 Resultatredovisning 2014 Resultatredovisning 1 Resonemang kring kvalitetsbedömning Tekniska museet ska enligt regeringens riktlinjer redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på kvalitet, volym, intäkter och kostnader. De kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat ska även definieras och följas upp utifrån årets arbete. Till stöd för arbetet har Kulturdepartementet 2013 tillhandahållit en PM ”Stöd för redovisning av kvalitativa aspekter av resultatet” (KU2013/969/2013). Vi har i tidigare årsredovisningar resonerat kring hur vi ser på kvalitetsbegreppet och lyft fram lämpliga metoder för att göra kvalitetsbedömningar i Tekniska museets verksamhet. Vår utgångspunkt är självklart vårt uppdrag enligt regeringens riktlinjer och det uppdrag som Tekniska museet har enligt stiftelsens stadgar. Inspirerade av den danske forskaren Henrik Kaare Nielsen, har vi valt att betrakta kvalitetsbegreppet utifrån ett antal olika kategorier; Excellens, Uppmärksamhet och Ekonomi samt Reflektion och påverkan. Excellens. Hur definieras kvalitetskriterier för olika delar av vår verksamhet? Vilka är våra kriterier för en god kvalitet när det rör sig om exempelvis en utställning, pedagogisk verksamhet eller tillgänglighet till samling? Hur väl återspeglas upprättade kriterier och program i den genomförda verksamheten? Till kategorin Uppmärksamhet hör uppföljning av nyckeltal som; besöksstatistik, geografisk och åldersmässig spridning, uppmärksamhet i media. Under begreppet Ekonomi utvecklas kvalitetsbedömningar utifrån finansiella värden; till exempel värdet av medial publicitet omsatt i kronor. Under rubriken Reflektion och påverkan diskuteras vilken långsiktig effekt vår verksamhet bidrar till. Om målet är att öka intresset för teknik hos barn och unga, hur vet vi om vi har lyckats? Denna kategori av kvalitetskriterier är svårare och mer komplex att utvärdera, då den ofta behöver studeras över tid och i fördjupade studier. Vi vill återigen upprepa att utvärdera kulturverksamhet och dess effekter är komplext. Myndigheten för kulturanalys pekar i sin rapport på faran om man tenderar att främst utvärdera sådant som är enkelt att utvärdera. Det är därmed viktigt att betona att kvalitet måste beskrivas utifrån en sammanvägd bedömning där flera aspekter av kvalitet ingår. Kvalitetskriterier är sannolikt olika för olika verksamheter och därmed svåra att jämföra. I årets resultatredovisning redovisas hur kvalitetskriterier definierats för olika delar av verksamheten samt sammanfattas kapitelvis och sammantaget hur väl verksamheten svarat mot uppsatta kriterier och mål. Se även avsnitt 8 Sammanfattande bedömning över kvalitet av museets resultat. 9 Resultatredovisning 2014 2 Tekniska museets besökare 2.1 Beskrivning av prestationen Tekniska museet har under året haft 354 758 besökare till museet och Cino4 vilket är en stark ökning jämfört med föregående år. Museet har också stora ökningar av användare i sina digitala kanaler. Definierade kvalitetskriterier för Tekniska museets besökare Tekniska museet genomför löpande besökarundersökningar där bland annat kundnöjdheten mäts. Undersökningarna har genomförts sedan 2005 och redovisas två gånger per år. Museet mäter också medial uppmärksamhet både i antal medieinslag och PR-värde. Press och sociala medier är strategiskt viktiga kommunikationskanaler för Tekniska museet. Museet arbetar ständigt för att öka antalet följare i de sociala medierna och mäter grad av interaktion löpande, samt prenumererar på en bevakningstjänst för att ha vetskap om i vilka sammanhang museet nämns. Besök på Tekniska museets webbplatser mäts i antal användare1. Mått på kvalitet avseende Tekniska museets besökare har utgångspunkt i: fler, nya och nöjda besökare satsningar riktade mot underrepresenterade grupper uppmärksamhet i antal medieinslag PR-värde och analys av mediegenomslag antal användare på våra webbplatser statistik och interaktion på sociala medier 2.2 Besökarstatistik Under 2014 har Tekniska museet haft totalt 354 758 besökare till museet och Cino4, vilket innebär en ökning med 54 290 besökare sedan föregående år. Museets vision att vara Alla små geniers favoritställe sätter fokus på den unga målgruppen och andelen barn och unga besökare är en viktig parameter i vår besökarstatistik. 2014 uppgår andelen besökare under 19 år till 53 procent vilket är i samma höga nivå som året innan (52 procent). Det är dessutom jämnt fördelat mellan manliga och kvinnliga besökare till museet. En långsiktig strategi är att stimulera till återbesök. Det gör vi bland annat genom att erbjuda förmånliga årskort. Under året har antalet årskortmedlemmar ökat till 1 722 stycken (1 102). Museets besökarundersökning visar dessutom att 78 procent av respondenterna tror att de kommer att besöka museet igen under en 12 månaders period, vilket är en stark ökning jämfört med tidigare år (57 procent). 1 Från och med 2014 använder Tekniska museet termen Användare istället för Unika besökare när vi mäter besök på de egna webbplatserna. Termen har samma betydelse som tidigare. Vi ändrar term för att använda samma benämning som exempelvis vårt analysverktyg Google Analytics. 10 Resultatredovisning 2014 Antal besökare till Tekniska museet och Cino4 per månad 2014 jämfört med 2013 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Jan Feb Mars April Maj Juni 2013 Juli Aug Sept Okt Nov Dec 2014 Tekniska museet har i genomsnitt haft 28 370 besök per månad under 2014 i jämförelse med 21 247 under 2013. Museet slog publikrekord under sport-, påsk- och sommarlov. Även under jullovet som sträcker sig över årsskiftet 2013/2014 noterades rekordsiffror jämfört med tidigare år. Utställningen Game On 2.0 visades septembermånad ut och ersattes i slutet av oktober av Digital Revolution. Initialt har den utställningen haft en något svagare besöksutveckling jämfört med Game On 2.0. Jämfört med tidigare år är dock antalet besökare fortsatt högt. Besöksutvecklingen på Tekniska museet 2007 – 2014 i antal besökare per år 500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 är det näst bästa året sett till antal besökare och överträffas endast av 2011 då museet visade vandringsutställningen NASA – A Human Adventure. 11 Resultatredovisning 2014 Andel 0–19 år av totalt antal besökare 2007 – 2014 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Den totala andelen barn och unga uppgår till 53 procent (52 procent). 2.2.1 Tekniska museets besökare i siffror Totalt antal besökare* Antal under 19 år Andel under 19 år (%) 2012 276 330 144 224 52 2013 300 468 157 227 52 2014 354 758 187 580 53 * Besökare till museet inklusive Cino4. Tekniska museet genomför löpande en besökarundersökning, i samarbete med ett externt analysföretag, för att mäta de demografiska faktorerna och kundnöjdhet. Se tabell nedan. 2012 2013 2014 Kön (%) * Man Kvinna 44 56 49 51 48 52 Medelålder (år) * 44 45 42 I sällskap med barn under 15 år (%) * 78 71 79 12 Resultatredovisning 2014 Boendeort (%) * Stockholms innerstad Förort till Stockholm Övriga Sverige Utomlands 16 46 32 6 17 46 31 6 15 54 25 5 Kundnöjdhet (%) – helhetsupplevelsen av besöket Nöjda eller mycket nöjda Missnöjda 78 4 83 1 88 2 *Ungdomar under 19 år ingår inte i svarsresultatet på grund av undersökningsmetoden. Tekniska museets besökare kommer främst från Stockholm med förorter. Andelen besökare bosatta utomlands ligger enligt museets egen besökarundersökning kvar på 5 procent för 2014. Museet har låg svarsfrekvens bland utländska besökare i undersökningen på grund av metodval, vilket gör den mindre tillförlitlig. Se vidareanalys avsnitt 2.7. Under 2014 har MYKAs ordinarie undersökning ersatts av en kvalitativ pilotstudie där Tekniska museet och tio andra centralmuseer i Sverige ingått och som samordnats av Riksutställningar. Resultatet av studien visar att 28 procent av respondenterna på Tekniska museet är bosatta utomlands. Pilotstudien pågick mellan 19 maj och 2 november. Den stora diskrepansen mellan de båda undersökningarnas resultat visar på behov av att vidareutveckla museets undersökningsmetod. 2.2.2 Besökare till vandringsutställningar och externa program Utställning på andra platser Vintersport Hjärnkraft Större event på andra platser Stockholms kulturfestival Samarbetspartner Visningsorter Experimentarium i Danmark, Heureka i Finland och Vilvite i Norge Sveriges Ingenjörer Köpenhamn, Danmark 7/2 – 31/12 184 000 Citykonferensen, Stockholm 1/1 – 31/12 42 000 Samarbetspartner Plats Kulturförvaltningen Stockholm Stad Speltorget, Stockholm Visningsperiod Datum 12 – 16/8 Antal besökare Antal besökare 750 000* 13 Resultatredovisning 2014 SciFest – Vetenskapsfestival för skolan Skolforum – Nordens största mässa för skolan Uppsala universitet, Uppsala kommun, Uppsala län med flera Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska läromedel med flera Uppsala 28/2 – 2/3 5 500 Stockholmsmäs san, Älvsjö 27 – 28/10 7 050 *antal besökare till hela Kulturfestivalen 12 – 17/8 2014 Skolelever som lär sig att programmera ett eget dataspel. Foto: Anna Gerdén. 2.2.3 Skolbesök Totalt antal lärare i museet 2012 9 379 2013 9 461 2014 9 689 Totalt antal elever i museet Varav elever i Cino4 61 147 12 922 61 903 11 897 65 636 10 948 Antal elever i visningar Totalt antal visningar (exkl. Cino4) Snitt antal elever per visning (exkl. Cino4) 21 093 1 033 20 21 820 1 100 21 26 169 1 280 20 Under året besökte 65 636 elever Tekniska museet och Cino4 – en ökning med 3 733 elever jämfört med 2013. Antalet pedagogledda visningar ökade med 180 stycken vilket betyder 14 Resultatredovisning 2014 att 4 349 fler elever har fått pedagogledda visningar under 2014 jämfört med 2013. Detta är ett led i vår ambition att öka kvalitet och kunskapsförmedling för elever och lärare. 2.3 Konferens och event Under året har museet haft närmare 6 800 konferensgäster genom att stå värd för ett antal större konferenser och event som arrangerats av olika företag och organisationer. Bland dem kan nämnas VA-dagen Vetenskap & Allmänhet, Strålskyddsmyndigheten, SVT och Mosart Broadcast Summit. Utställningen 100 innovationer är återkommande en bidragande orsak till valet av Tekniska museet som mötesplats liksom senare tiders temporära utställningar som Game On 2.0 och Digital Revolution. 2.4 Medieinslag Pressgenomslaget har även detta år varit starkt för Tekniska museet. Antalet artiklar är mindre än tidigare år men med en hög kvalitet som ger ett uppskattat PR-värde i svensk media, på 37 miljoner kronor, bara något mindre än föregående år (42,9 miljoner kronor). Museets insats för att få pressgenomslag motsvarar delar av en heltidstjänst. Dataspelsutställningen Game On 2.0, den nya utställningen Digital Revolution och den kommande science centersatsningen gav flest medieinslag. I övrigt har programaktiviteter kring temat dataspel stått för störst del av pressinslagen. Museet uppmärksammades även med ett längre inslag under TV-sändningen av Nobelmiddagen. Bland annat när kemipristagaren Eric Betzig besökte museet med sin familj. Tekniska museet har också tagit emot internationell press under året – bland annat Al Sharqiya TV från Dubai med 25 miljoner tittare (om Game On 2.0), sydamerikanska Resto Del Mundo med 60 miljoner tittare (om hela museet) och brittiska Tern TV (om Pirate Bay och museets samlingar). Kinesiska CCTV, med cirka 500 miljoner regelbundna tittare, gjorde ett längre inslag om innovation och rapporterade om hur Tekniska museet som museum kan inspirera en ny generation innovatörer. Mediestatistik Totalt antal artiklar (webb/print/etermedia) 2012 631 2013 718 2014 403 2.5 Webbnärvaro Trafiken till tekniskamuseet.se fortsätter att öka, liksom trafik från mobila enheter som 2014 stod för 45 procent. Största besökstoppen under året var då utställningen Digital Revolution öppnade i slutet av oktober och sökmotorn Google Sveriges startsida länkade till museet utställningssida. Den näst högsta noteringen var i november då entreprenören Amalia Eriksson uppmärksammades på Googles startsida. Sidan om henne på tekniskamuseet.se rankar högt i Googles sökmotor. 15 Resultatredovisning 2014 Webbstatistik Användare – tekniskamuseet.se Användare – 100innovationer.com* 2012 408 318 251 138 2013 514 407 223 018 2014 607 230 187 549 *Inkluderar besök från digitala skärmar i utställningen. Utställningssajten lanserades februari 2012. 2.6 Sociala medier Antalet följare i sociala medier har fortsatt öka, både på Facebook och Twitter, men framförallt har interaktionen ökat, med en högt rankad räckvidd och engagemang enligt mätverktyget Klout. Tekniska museets konto (@tekniskamuseet) är även i år rankats som det femte största svenska museet på Twitter baserat på antal följare. Även Instagram har blivit en allt viktigare kanal, där bilder ur museets samlingar blivit populära. Antalet bloggare och twittrare som skrivit om Tekniska museet har också ökat under året. Fotosamlingarna på museets Flickrsida har uppmärksammats stort under hösten efter att några mycket inflytelserika Twitterkonton lyft upp bilder på bland annat telefontornet i Stockholm. Se avsnitt 3.2 Samlingarna. Facebook Facebookföljare Besök från Facebook till tekniskamuseet.se 2012 3 011* 9 047 2013 4 958* 15 321 2014 6 697* 10 238 Källa Crowdbooster Google Analytics 2013 3 731* 9 703 2014 5 291** 1 520 Källa Crowdbooster Google Analytics *inklusive följare från Christopher Polhems Facebooksida Twitter Twitterföljare Besök från Twitter till tekniskamuseet.se 2012 2 551* 1 465 *inklusive museidirektörens Twitterkonto ** inklusive kontot @sthlmmakerfaire och museidirektörens Twitterkonto Bambuser Antal visningar 2012 5 769 2013 7 648 2014 2 904 Källa Bambuser Tekniska museets blogg Användare 2012 5 058 2013 7 906 2014 7 508 Källa Google Analytics 16 Resultatredovisning 2014 2.7 Prestationens kvalitet Tekniska museet har under året haft 354 758 besökare till museet och Cino4 vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Utställningen Game On 2.0, som visats under en större del av året, har starkt bidragit till den positiva utvecklingen. Men även ökat antal skolbesök och mer omfattande programverksamhet har påverkat utfallet. Båda dessa verksamheter har delvis kopplats tematiskt till Game On 2.0 vilket förstärkt publiksuccén. Den tematiserade programverksamheten har gjort det möjligt att återkommande kommunicera utställningen. Tekniska museet har även lyckats nå nya målgrupper med Game On 2.0. Som exempel kan nämnas målgruppen unga vuxna som traditionellt sett varit svår att nå för museet. I samarbete med Energirådgivningen har vi kunnat göra riktade satsningar med visningar i utställningen Spelet om energin för skolor i underrepresenterade områden. Sannolikt har ökningen från Stockholms förorter berott på att många som bor i närområdet gjort flera återbesök under året. Den tidigare publikmagneten 4D-biografen Cino4 har de sista åren successivt förlorat sin attraktionskraft i och med att filmutbudet och tekniken inte kunnat utvecklas i takt med utbudet i omvärlden. Attraktionen kommer på sikt att ersättas. Tekniska museets besökarundersökning genomförs på både svenska och engelska och ligger till grund för många siffror som vi redovisar. Viktigt att komma ihåg att den stora andelen barn och unga (drygt hälften av museets besökare) inte ingår i undersökning på grund av metodval, då medverkan, för barn och unga under 16 år, måste godkännas av målsman. Svarsfrekvensen på den engelska enkäten är låg, vilket ger ett otillförlitligt underlag. Museet har för avsikt att kommande år förbättra hur vi mäter antal utländska besökare och vilka nationaliteteter som besöker museet. Den kvalitetshöjningen i statistiken krävs för att vi ska kunna säkerställa att information finns på relevanta språk och för att kunna mäta om marknadsföringen mot riktade marknader ger resultat. Vi ser också att det finns potential att ytterligare öka andelen utländska besökare via mer marknadsföring, tätare samarbeten, genom att erbjuda översättningar till flera språk och visa utställningar som även attraherar den utländska målgruppen. Kundnöjdheten är en viktig parameter för att mäta kvalitet – inte minst den parameter som rör helhetsupplevelsen. 2014 visade mätningen att vi ökat ytterligare till 88 procent nöjda och mycket nöjda besökare (83 procent). Hela 98 procent av de svenska besökarna i samma undersökning säger att de kommer att rekommendera andra att besöka museet. Under året har hela museet haft fokus på kvalitetshöjande åtgärder och förbättringsarbete som går i linje med att stärka vårt varumärke. Samtliga mätningar av besökarnas upplevelse av Tekniska museet som Tillgängligt, Aktuellt, För små genier och Nyskapande har under året förbättrats. Museets besökarundersökning visar dessutom att ett snittbesök på Tekniska museet varar 180 minuter. Arbetet med press, sociala och digitala medier är strategiskt viktigt då resurserna som kan läggas på traditionell marknadsföring är begränsade. 2013 började vi mäta PR-värde via ett externt medieanalysföretag och det avser vi fortsätta med i första hand för att få ett över åren jämförbart mått kring vårt PR-arbete. Enligt årets mätning har vi tappat i antalet artiklar och PR-värdet har också sjunkit – om än inte lika mycket. Game On 2.0 skapade mycket pressklipp – framförallt i etermedia – vilket bidrog till att 2013 års PR-värde blev 17 Resultatredovisning 2014 högt medan lanseringen av Digital Revolution 2014 gav inslag med bra kvalitet men färre antal artiklar. Årets ökning i sociala medier tror vi delvis kan förklaras med att målgrupperna för Game On 2.0 och till den utställningen kopplad programverksamhet, är väldigt aktiva i digitala kanalerna. Under 2014 har trafiken från sociala medier till tekniskamuseet.se generellt återgått till mer normal nivå jämfört med 2013, då anmälan till stora program och evenemang nu görs genom externa anmälningstjänster och inte via museets egen hemsida. Antalet visningar på Bambuser har minskat på grund av att nördcaféer, som sänds via Bambuser, har varit färre i år. Vi har även börjat testa podcast-formatet för caféerna för att se hur vi når ut Antalet användare på tekniskamuseet.se har ökat med närmare 100 000 användare i år. I museets löpande besökarundersökning framgår att många planerar sitt fysiska museibesök i förväg på webbplatsen. Nästan hälften, 45 procent, av all trafik till vår webbsida kommer från mobila enheter. Enligt vår bedömning har den ökade fysiska publiktillströmningen under hösten även drivit upp trafiken till webbplatsen. Digitala kanaler blir allt viktigare. Museet har under året påbörjat ett arbete för att ta fram en långsiktig digital strategi för kommunikation. Även samarbetet med Google i utställningen Digital Revolution har genererat mycket trafik till Tekniska museets site. Årets största topp i användarstatistiken är utställningens öppningsdag när vi hade en unik annons från Googles hemsida till vår kampanjsite. Se avsnitt 6.3 Samverkan med partners. Tekniska museet avser att fortsätta fokusera på press, digitala och sociala medierna i sin kommunikation. Vår samlade bedömning är att museet mycket väl uppfyllt målen för att nå fler, nya och nöjda besökare via ett antal olika kanaler och att museet har kommit ut i media under året på ett tillfredställande sätt. Utställningen Game On 2.0 lockade många besökare till Tekniska museet. Foto: Anna Gerdén. 18 Resultatredovisning 2014 3 Tillgänglighet till samlingarna Prestation: Tekniska museet ska öka tillgängligheten till samlingarna. 3.1 Beskrivning av prestationen Tekniska museets samlingar tillgängliggörs genom museets egna och andras utställningar, för forskare, i digitala kanaler, programverksamhet, pedagogisk verksamhet, publikationer och föredrag. Digitalisering och ökad digital tillgänglighet är den mest prioriterade insatsen för att nå ut med våra samlingar. Genom uppsökande verksamhet som vandringsutställningar, webbsända aktiviteter och utlånade föremål ökar museets närvaro regionalt och internationellt. Målet är att så många som möjligt ska ta del av och använda museets samlingar, såväl digitalt som fysiskt. Under 2014 hade Tekniska museet 354 758 besökare till utställningar, program, event och Cino4. Därutöver har närmare flera hundratusen besökare tagit del av museets verksamhet på andra platser utanför museet. Antalet användare som tar del av museets samlingar via digitala kanaler och sociala medier har ökat markant, särskilt via etablerade kanaler såsom Flickr. Definierade kvalitetskriterier för tillgänglighet till samlingarna För samlingarna varierar kvalitetskriterierna beroende på vilken typ av samling som avses; föremål, bilder, böcker, arkivalier. Grundläggande kvalitetskriterier och långsiktiga mål: samlingarna ska visas i museet men även på andra platser runt om i landet samlingarna ska vara digitalt beskrivna och ordnade i databas så stor del av samlingarna som möjligt ska vara digitalt publicerade med någon form av digital avbildning samt korrekt och fyllig metadata samlingarna ska vara tillgängliga via så många digitala kanaler och olika gränssnitt som möjligt databaserna ska vara tillgängliga på internet upphovsrättsliga regler ska vara deklarerade och beaktade Även ett antal utställningskriterier har tagits fram. Museets utställningar ska: följa det femåriga programmet för dokumentation, insamling och utställningar bidra till att bredda teknikbegreppet vända sig till barn och unga i enlighet med att museet ska vara Alla små geniers favoritställe attrahera både flickor och pojkar erbjuda en hög grad av tillgänglighet och fakta på flera nivåer inbjuda till interaktivitet och medskapande 19 Resultatredovisning 2014 3.2 Samlingarna Samlingarna består av cirka 56 000 föremål, 1 100 hyllmeter arkivhandlingar, 200 000 ritningar, 400 filmer, 800 ljudband, 700 videokassetter i olika format, 800 000 fotografier (varav cirka 500 000 utgörs av en deposition från Riksarkivet) och 40 000 böcker.2 Förutom löpande tillgängliggörande av nya föremål i samlingen har museet under året fortsatt satsningen på digitalisering och tillgängliggörande av fotografier. I samarbete med Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna skannades nästan 3 000 analoga bilder. Urvalet digitaliserade bilder består av ett tvärsnitt fotografier från olika arkivbildare för att visa exempel ur samlingen. Fotografierna är tillgängliga på museets hemsida och funktionen Sök i samlingarna, i urval även på Flickr och Wikipedia. För att underlätta användning har bilderna registrerats med information om fotograf, motiv, upphovsrättsvillkor direkt i bildfilen så att informationen följer med bilden, och inte riskerar försvinna när den läggs ut på webben. Vid årets slut har urval från nästan 70 procent av de arkiv som innehåller bilder, skannats och publicerats digitalt. Under året fortsatte även tillgängliggörandet av samlingen efter Helmer Bäckström, Sveriges första professor i fotografi. Samlingen inventeras, registreras och digitaliseras, vilket innebär att unika bilder och kamerautrustning görs tillgänglig för allmänheten för första gången. Projektet bedrivs med stöd från Kulturarvslyftet. Liksom föregående år har bilder publicerats på Flickr och särskilda satsningar på tematiska samlingar, kopplade till aktuella frågor och utställningar, har varit framgångsrikt. En samling äldre fotografier med kvinnor i tekniska sammanhang publicerades i samband med internationella kvinnodagen, med svensk och engelsk text. Under hösten publicerades samlingen Före det digitala för att komplettera utställningen Digital Revolution med historiskt bildmaterial ur samlingarna. Totalt 122 nya bilder publicerades, vilket innebär att det vid årets slut finns mer än 7 000 fotografier från museets samlingar på Flickr. Sedan lanseringen 2011 har museets Flickrsida haft över 3 miljoner sidvisningar, varav över 2 miljoner skedde under 2014, vilket är en fantastisk utveckling som visar att museet verkligen når ut med bildsamlingen. Flickr är även en kanal för dialog med allmänheten, inte minst internationellt. Förfrågningar och kompletterande uppgifter om bilderna kommer många gånger från utlandet. Via Flickr bidrar publiken med mer kunskap om museets bildsamlingar. Nya publiceringar på Flickr ger omedelbar effekt i visningsstatistiken. 2 Under året har museet påbörjat en översyn av samlingarna för att kvalitetssäkra uppgifter kring mängderna vilket resulterat i avvikelser från tidigare rapporterade uppgifter. Troligt är att dessa justeras ytterligare då genomgångar görs i samband med byte av bild- och föremålhanteringssystem och arbete med digitaliseringsplan 2015. 20 Resultatredovisning 2014 Ofta får enskilda bilder från Tekniska museets samlingar stor spridning. Till exempel museets bild på telefontornet i Stockholm 1887 som under hösten 2014 gjorde segertåg och delades tusentals gånger i sociala medier. I samverkan med övriga centralmuseer samarbetar Tekniska museet med Wikimedia Sverige för att sprida kunskap om museernas samlingar till en bred publik. Wikipedia är idag det mest använda sättet att snabbt få information och utgör därför en viktig plattform för tillgängliggörande och spridande av kunskap och samlingar, inte minst bland yngre. Under hösten 2014 fokuserade museerna på områden i skolans läroplan som ofta eftersöks i Wikipedia för att förbättra kvaliteten på informationen. Museet har publicerat artiklar kring stormaktstiden och tidig industrialisering, kopplat till våra samlingar. När det gäller övriga arkivalier har flera större personarkiv förtecknats och tillgängliggjorts på webben. Bilddatabasen har integrerats med arkivdatabasen vilket innebär att det arkivmaterial som har digitaliserats kan ses direkt via webben i arkivdatabasen Klara. En plan för digitalisering av museets arkivmaterial är under utarbetande och ska vara klar under 2015. Museets bibliotekssamling är via systemet Mikromarc tillgänglig på museets och under årets gjordes drygt 27 000 sökningar i bibliotekssamlingen. 3.3 Utställningarna Tekniska museet har under året visat 21 utställningar av vilka tre är nya temporära utställningar. I de allra flesta presenteras föremål och förmedlas kunskap om Tekniska museets samlingar. 21 Resultatredovisning 2014 3.3.1 Utställningar under året Dataspelsutställningen Game On 2.0, en internationell vandringsutställning som är producerad av Barbican i London, har varit årets stora publikdragare och visades fram till slutet av september. Den utgör den första delen i Tekniska museets satsning på dataspel. Satsningen omfattar också insamling av föremål och berättelser om den spelindustri och spelkultur som på kort tid vuxit fram i Sverige. Se avsnitt 5.4 Dataspelens världar. I anslutning till Game On 2.0 arrangerades återigen Ateljé dataspel till vilken allmänheten bjöds in att presentera sina tolkningar av dataspelskulturen. Årets nya stora utställning är högaktuella Digital Revolution, även den producerad av Barbican, där besökare kan uppleva hur konst, musik, film och dataspel utvecklas med hjälp av digital teknik. Utställningen på 2 300 kvadratmeter är den största temporära utställning museet någonsin visat. Inför visningen av Digital Revolution avvecklades museets egen kommunikationsutställning Älskade telefon. I en spegling till ett av temana i Digital Revolution, Vår digitala framtid, lyfter museet fram över 130 föremål ur de egna samlingarna för att visa vad som föregått den digitala revolutionen, liksom föremål från dess tidiga början. Två nya och tillfälliga utställningar lyfte fram temat forskning och innovation. Italia del Futuro som visade italienska innovationer inom bland annat robotik, partikelfysik och medicinteknik. Forskning pågår presenterade aktuell svensk IT-forskning genom nio forskningsprojekt. I Digital Revolution får besökarna uppleva svindlande illusioner. The Year’s Midnight, 2011, Rafael Lozano Hemmer, Courtesy of bitforms and Carrol/Fletcher Galleries. Foto: Anna Gerdén. 22 Resultatredovisning 2014 Utställningar på museet Ateljé dataspel Christopher Polhem – tillbaka till framtiden Digital Revolution Ferrum Forskning pågår – nio framtidsprojekt inom IT Game On 2.0 Gruvan Italia del Futuro Kvinnors Uppfinningar LM Ericssons minnesrum Leklabbet Likt/Unikt Modelljärnvägen 100 innovationer SKØTM – amatörradiostation Slussen i Stockholm Spelet om energin Beskrivning Spelarnas tolkningar av dataspelskulturen. Polhem som ung med ledorden rörelse, tvärvetenskap, lekfullhet, konst och framtidstro. Visad del av året februari augusti helår En interaktiv totalupplevelse av den digitala revolution som pågår nu. En revolutionerande resa från 1970-talet in i framtiden om hur konst, musik, film och dataspel utvecklas med hjälp av digital teknik. Producerad av Barbican, London. Svenskt järn och stål genom tiderna. Sveriges absolut mest innovativa forskningsprojekt inom IT presenterades där man kunde uppleva hur vår vardag kommer att påverkas av morgondagens teknik. I samarbete med ICT TNG vid KTH. Världens största dataspelsutställning. Producerad av Barbican, London. Livet i en vanlig järngruva förr i tiden. oktober december Italienska innovationer i framkant inom robotik, partikelfysik och mycket mer. I samarbete med den italienska ambassaden, det italienska utrikesdepartementet och italienska Vetenskapsrådet (CNR). Drygt 80 uppfinningar av kvinnor verksamma i Sverige idag. Lars Magnus Ericssons magnifika styrelserum från 1903. En plats för de allra yngsta barnen att leka och lära om mekanik, ljud, ljus och tid. Betydelsen av patentskydd, varumärkesskydd, mönsterskydd och upphovsrätt. Uno Miltons unika modelljärnväg med 50 meter räls och ett naturtroget landskap. De viktigaste innovationerna genom tiderna enligt svenska folket. Amatörradio och demonstration av hur man genomför radiotrafik med olika trafiksätt. Historien kring Slussen, om Stockholms stads planer på en ny trafiklösning och om den alternativa plan som många motståndare samlats kring. Utställning i form av ett spel med klimatet som insats. juni - augusti januari november januari september helår januari september helår helår januari helår helår helår helår helår 23 Resultatredovisning 2014 Sport Teknorama på rymmen Upptäck mattekonsten Älskade telefon Teknik, rörelse och muskelkraft med utgångspunkt i den egna kroppen. Museets tillfälliga science centerutställning med klur och kul för små genier. En utställning där matematik och konst går hand i hand. Se avsnitt 5.6 Samverkan inom forskning. Över 200 telefoner visas ur museets världsunika samling. helår helår januari januari - juni 3.3.2 Utställningar på andra platser Vintersport I samarbete med tre nordiska parter har museet producerat en interaktiv utställning kring teknik och vetenskap i vintersporter, där vi stimulerar förståelsen av och intresset för naturvetenskapliga principer. Utställningen som uppgår till 600 kvadratmeter med 22 interaktiva stationer har visats på Experimentarium i Köpenhamn sedan februari 2014. Vintersport kommer till Tekniska museet år 2017. Se avsnitt 7.5.1 Internationell samverkan. Upptäck mattekonsten Utställningen visades till och med januari 2014 på Tekniska museet innan den turnerade vidare till Z(in)oo Science center i Lettland och Energia Science Center i Estland. Utställningen blev snabbt populär bland skolorna i Sverige. Se avsnitt 5.6 Samverkan inom forskning. Kvinnors uppfinningar Utställningen Kvinnors uppfinningar, som funnits i två turnerande versioner, har avvecklats under året. Båda har dock gett positiva spin-off effekter. Delar av den svenska versionen, Kvinnors uppfinningar Mini, skänktes till KomTek i Alingsås där föremålen blev en del av utställningen Smarta Uppfinningar på Alingsås handbollsarena Estrad i augusti 2014. Gällande den internationella versionen, Creative Women, se avsnitt 7.5.1 Internationell samverkan. Hjärnkraft på Citykonferensen I samarbete med Sveriges Ingenjörer lyfter vi fram kreativitet och innovationer i en utställning kallad Hjärnkraft. Utställningen är en hyllning till den kreativa hjärnan och flera namnkunniga svenska innovationer, som mobilen, pacemakern, kylskåpet, propellern har fått ge namn åt mötesrummen i Ingenjörshuset/Citykonferensen. I restaurangen lyfts fotografier av kluriga föremål ur Tekniska museets samlingar fram. 3.3.3 Planerade utställningar Science centersatsningen Det omfattande arbetet med Tekniska museets nya science centerutställning, som nu fått namnet MegaMind, har fortsatt under 2014. Ett urval föremål och arkivalier ur museets samlingar som historiskt belyser temat om den skapande hjärnan, kommer att visas i 24 Resultatredovisning 2014 utställningen. Museet har även upphandlat ett företag för utställningsproduktion, finslipat innehållet och formgivningen av de 45 installationerna samt arrangerat ett tjugotal cocreationmöten med målgrupperna i syfte att säkerställa besökarens upplevelse och interaktion samt tillgänglighet i installationerna. Se mer om science centerprojektet i de olika avsnitten om co-creation, tillgänglighet, barnperspektiv med mera. 3.4 Volymer inom prestationen Samlingarna på Internet Totalt antal accessionsnummer i databasen (cirka 88 % har digital avbildning) Antalet föremål tillgängliga på museets webbplats/K-samsök (cirka 75 % av totala antalet föremål) Antalet bilder tillgängliga på museets webbplats/K-samsök. (i % av totala antalet bilder) Andel arkiv där bilder (utifrån urval) digitaliserats och tillgängliggjorts på webben Antal bilder med exif-taggar* Antalet arkivposter tillgängliga på museets webbplats Antal biblioteksposter** tillgängliga på museets webbplats/Libris 2012 56 281 2013 56 644 2014 56 721 42 267 42 073 42 350 79 258 92 288 97 955 (cirka 25 %) - (cirka 29 % ) 65 % (cirka 31 %) 69 % - 3 888 50 375 9 773 56 410 27 925/11 266 25 789***/11 315 26 140/11 319 47 391 * Exif-taggar är information om bilden som läggs direkt i filen och därmed följer bilden så att informationen inte riskerar att tappas bort. ** Avser såväl monografier, årsböcker och häftesposter för tidskrifter. *** Att antalet minskat beror på ett fel som åtgärdats i o m övergång till ett nytt molnbaserat bibliotekssystem. Tidigare dubbelregistrerades vissa poster felaktigt. Besök i arkiv och bibliotek Antal besökare Antalet framplockade arkivkapslar Antal besvarade skriftliga förfrågningar till arkiv och bibliotek Utlån/depositioner Antal nya föremålsutlån under året Totalt antal utlånade/deponerade föremål 2012 212 565 367 2012 54 743 2013 114 747 275 2014 179 703 282 2013 74 828 2014 10 786 25 Resultatredovisning 2014 Museet har under året visat föremål ur samlingarna på 103 olika platser över hela landet, varav 33 inom stockholmsregionen. Föremål har även visats utanför Sverige, i Danmark, Italien och Japan (University of Electro-Communications Museum i Chofu, Tokyo). Bland utlånade föremål finns allt ifrån flygplan, bilar och musikutrustning till en unik turbinmotor utlånad till Siemens i Finspång. Sammanlagt var 786 föremål utlånade eller deponerade under 2014. Utställningen 100 innovationer har förnyats med flera föremål, bland annat en server använd av Pirate Bay, delar av en tandläkarmottagning från 1930-talet och tre bilar. Museet har även förvärvat och ställt ut två pessarmodeller som exempel på viktiga innovationer inom det medicintekniska området. 3.5 Prestationens kvalitet Föremålen i museets utställningar har under året varit sällsynt tillgängliga med möjlighet att interagera med digital teknik och spelbara dataspel. Samtidigt har de stora inlånade utställningarna inneburit att antalet utställda föremål ur museets egna samlingar temporärt minskat under 2014. Flera äldre utställningar har under året avvecklats för att utvecklas och förnyas. För att lyfta fram museets egna samlingar och visa utvecklingen i ett längre historiskt perspektiv, kompletterades Digital Revolution med över 130 föremål ur museisamlingen. När museets nya science centerutställning är klar kommer åter prioritet kunna ges åt egenproducerade utställningar där föremål ur samlingarna presenteras, men då på nya sätt. Planering av en större ny basutställning om kommunikation, med bland annat museets unika telesamling, har påbörjats. Nedgången i antalet visade föremål ur museets samling är med andra ord tillfällig då tillgängligheten planeras öka redan 2015. Under 2014 startade också planeringen av flera digitala guidespår som ska öka tillgängligheten till viktiga delar av samlingarna. Även dessa ska vara klara under 2015. Utöver utställda föremål på museet, tillgängliggörs samlingarna även via utlån och depositioner, vilket är i linje med museets ambition att vara ett museum utan väggar. Museet har under året fortsatt att planera verksamheten utifrån det museiövergripande programmet för dokumentation, insamling och utställningar (se avsnitt 5.2 Policy och program) vilket innebär att förvärv, digitaliseringssatsningar och digitalt tillgängliggörande av samlingarna i större utsträckning går hand i hand med publik verksamhet. Detta effektiviserar verksamheten, innebär bättre genomslag och resursanvändning då satsningarna sinsemellan stärker varandra, skapar mervärde och spinoff-effekter. Under året har vi fortsatt förbättra sök- och användningsmöjligheten för det digitala material vi publicerar. Genom att lägga in metadata i samtliga nyregistrerade bildfiler, så kallad exif-data, som följer information om fotograf och upphovsrätt med bilden. Vi har under året registrerat sådana data i nästan 6 000 nya bilder. Kopplingarna mellan bild- och arkivdatabaser ger användare bredare information och möjlighet att direkt ta del av arkivalier och bilder som digitaliserats ur enskilda arkiv. Via Tekniska museets hemsida kan man söka i museets samtliga samlingar (Sök i samlingarna). I år har sidan Sök i samlingarna 26 Resultatredovisning 2014 haft 9 428 sidvisningar (8 976). Via K-samsök är museets samlingar tillgängliga och sökbara även i Kringla och Europeana. Vi har under året satsat vidare på att i samverkan med övriga centralmuseer och Wikimedia tillgängliggöra samlingar och sprida kunskap på Wikipedia. Trafiken från Wikipedia ökar, i synnerhet från mobila applikationer, vilket tyder på att museet når ut denna väg. Museet har också fortsatt synliggöra samlingarna genom att berätta om förvärv och bildsamlingar på Flickr, Twitter och Facebook. Förfrågningar och statistiken från Flickr, visar att närvaron i sociala medier bidrar till att öka intresset för samlingarna. Under året har museets bildsamlingar haft otroliga 2 miljoner visningar på Flickr vilket är mer än dubbelt så många som året innan – en fantastisk utveckling värd att uppmärksamma. Närvaron i sociala medier skapar även dialog med allmänheten som bidrar till att förbättra museets kunskap om samlingarna. Den ökade andelen förfrågningar från utlandet är också ett tecken på att vi når ut och att bilderna används. Utländska förfrågningar visar på vikten av att informationen finns tillgänglig på flera språk, via egen översättning eller via översättningsverktyg. Museet har under året gjort en behovsanalys inför byte av bild- och föremålshanteringssystem. Behoven har utretts ur både förvaltningsperspektiv och krav och mål för tillgängliggörande. Parallellt pågår arbetet med digitaliseringsplan och digital strategi när det gäller strategiska prioriteringar och kanaler för att effektivt nå ut med samlingarna. För att förbättra sök- och användbarheten följer museet utvecklingen av gemensamma auktoriteter och semantisk webb. Bedömningen är att årets påbörjade samlade översyn av systemstöd, processer, planer och strategier för digitalisering och tillgängliggörande kommer att skapa förutsättningar för mer strategiskt och effektivt digitalt tillgängliggörande. När det gäller museets utställningar har omviktningen mot målgruppen barn och unga fortsatt med målsättning att vara Alla små geniers favoritställe. Årets två stora satsningar Game On 2.0 och Digital Revolution har tydligt fångat publikens intresse och erbjudit möjligheten att interagera med utställningsföremålen. Föremål som vi idag saknar i våra egna samlingar, men som vi nu påbörjat insamling av. I Game On 2.0 fanns över 100 spelbara spel och i Digital Revolution finns över 90 interaktiva installationer. Kompletterat med de över 100 egna utställda föremålen är bedömningen att vi väl möter de kvalitets, tillgänglighets- och interaktionskrav museet ställer även vid inlån av utställningar. Den samlade bedömningen är att museet gjort insatser för att öka tillgängligheten till samlingarna och kulturarvet under året och att vi väl uppfyllt uppsatta mål. 27 Resultatredovisning 2014 4 Samlingarnas bevarande Prestation: Tekniska museet ska förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande. 4.1 Beskrivning av prestationen Årets insatser för samlingarnas bevarande rör främst förbättrade fysiska förhållanden, rutiner vid föremålshantering och utveckling av digitalt långsiktigt bevarande. Arbetet med återställande av magasinslokaler efter föregående års omfattande vattenläcka har fortsatt, liksom saneringen av de sedan tidigare mögeldrabbade föremålen. Utöver detta har museet genomfört en behovsanalys inför byte av bild- och föremålshanteringssystem. Målet är ett system som bättre stödjer standardiserade arbetssätt, exempelvis förvaltningsstandarden Spectrum, och museets definierade kvalitetskriterier för bevarande och tillgängliggörande. Definierade kvalitetskriterier för samlingarnas bevarande samlingarna ska vara registrerade och i så hög grad som möjligt digitalt registrerade samlingarna ska vara förvarade i ändamålsenliga magasin (yta/klimat) rutiner för hur samlingarna tas om hand ska beskrivas i en förvaltningsplan utställda och utlånade föremål ska vara skyddsklassificerade en plan för förebyggande föremålsvård ska finnas När det gäller nyförvärv är kvalitetskriterier att dessa: följer kriterierna i museets policy för insamling, dokumentation och gallring följer prioriteringarna i programmet för dokumentation, insamling och utställningar representerar mångfald, genusperspektiv och nationell och regional spridning 4.2 Föremålssamling Under våren 2014 genomfördes de sista ombyggnaderna efter den omfattande vattenläcka som året innan drabbade ett av museets externa magasin. I samband med reparationen gjordes förbättringar i el- och vatteninstallationer och ett nytt mer driftsäkert och miljövänligt värmesystem med bergvärme installerades. Sedan 2013 finns avfuktningsutrustning i samtliga magasin där det finns risk för förhöjd relativ luftfuktighet samt ett trådlöst system för kontroll av relativ luftfuktighet och temperatur i samtliga magasin och utställningar. Under året anslöts även ett larm med dygnet-runt-assistans till klimatkontrollsystemet i det externa magasinet, vilket skapat ökad säkerhet. Arbetet med sanering av de magasin där mögelangrepp upptäcktes årsskiftet 2011/2012 har fortsatt under året. För detta ändamål anställdes en konservator och samtliga av de värst drabbade föremålen är nu åtgärdade samt en tredjedel av det totala antalet föremål och hyllor som kräver rengöring. Konservatorn har även utarbetat instruktioner för fortsatt sanering och förebyggande föremålsvård. Utvecklingen av museets förvaltningsplan och arbetssätt har fokuserat på rutiner för hantering av farliga ämnen i samband med bevarande, nyförvärv och gallring. Den miljöutredning som gjordes under 2013 resulterade i en åtgärdsplan för arbetet med 28 Resultatredovisning 2014 miljöfarliga ämnen, bland annat gick berörd personal en kurs om giftiga ämnen i samlingarna samt en utbildning om riskhantering. Båda utbildningarna genomfördes av Riksantikvarieämbetet. Rutinerna och villkoren för utlån har också setts över för att öka säkerheten för de föremål som lånas ut och visas på andra platser. Utöver mindre löpande konserveringsinsatser av enstaka föremål har museet under året satsat på en totalrenovering av det unika hakspel som museet äger och med hjälp av lokala krafter visar på Bastnäs gruvfält i Bergslagen. Upprustningen skedde med stöd från och i nära samverkan med Länsstyrelsen i Västmanland, Tekniska Museets Vänner och Sancte Örjens Gille. Bälgkamera av trä, skänkt till Tekniska museet av Helmer Bäckström i januari 1949. Foto: Ellinor Algin Under flera år har museet inventerat bilder från tidigare nämnda Helmer Bäckström och under året gjordes en särskild satsning att med hjälp av en fotohistoriker gå igenom den fotografiska utrustning som även ingår i samlingen. Samtliga föremål har förtecknats och packats om för långsiktigt god förvaring. I samband med att museet i samverkan med Digisam inlett arbetet med att utveckla en plan för prioriteringar inom de kommande årens digitala bevarande och tillgängliggörande av samlingarna, har museets samlingar setts över kvantitativt. Museet har även medverkat i två projekt om digitalt bevarande i samarbete med Digisam. Det ena var EU-projektet Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation (DCH-RP) som syftade till att skapa en infrastruktur för digitalt bevarande. Museet ingick i en arbetsgrupp som genomförde praktiska tester med exempel ur samlingarna. Det andra projektet gällde en förstudie om digitalt bevarande. Syftet var att få fram en nuläges- och behovsbeskrivning för ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv hos statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och information. 29 Resultatredovisning 2014 4.3 Bildsamling Museet har fortsatt satsningen på att bevara, digitalisera och tillgängliggöra fotografier ur Bäckströmsamlingen. Cirka 90 procent av de bilder som valts ut är registrerade i såväl bilddatabasen som arkivdatabasen (1 861 stycken) och 98 procent är skannade och bildbehandlade. Dessutom har 269 bilder tillgängliggjorts via Flickr tack vare stöd inom ramen för satsningen på Kulturarvslyftet. Under de senaste åren har ett tvärsnittsurval av analoga bilder ur museets arkivbildare valts ut för digitalisering. Dessa fotografier skannas av Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, i år sammanlagt 2 296 bilder. De analoga bilder som skannats ompaketeras i syrafria kartonger med syrafria mellanlägg och placeras i museets för fotografi anpassade klimatarkiv. Tillvägagångssättet innebär ett i dubbelt avseende förbättrat bevarande, digitalt och fysiskt. 4.4 Arkiv och bibliotek Årets insatser i arkiv och bibliotek har kretsat kring inventering, förtecknande, registrering och förbättrad förvaring. Alla museets enskilda arkiv och samlingar har inventerats och ett urval har förtecknats i arkivdatabasen Klara och gjorts tillgängliga på webben. Femton nya enskilda arkiv och samlingar har förtecknats, bland annat från personarkiv med handlingar kring utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet, järn- och bergsindustri och uppfinningar som tidiga räknemaskiner, separatorer, självtömmande, mekaniska brevlådor, maskiner för tillverkning av tändsticksaskar – den första i sitt slag. Sedan 2012 samarbetar museet med Sjöhistoriska museet när det gäller boksamlingen och bibliotekarietjänster, vilket även varit fallet under 2014. 4.5 Nyförvärv Under året har museet gjort ett tjugotal nyförvärv till samlingarna som relaterar till de fokusområden som identifierats i museets program för insamling, dokumentation och utställningar 2013-2017. Se avsnitt 5.2 om Policy och program. Antalet förvärv är färre jämfört med tidigare år. Detta kan förklaras med att stora insatser har gjort för att reglera äldre depositioner och förvärv, vilket är resurskrävande men inte syns i statistiken. Se vidare avsnitt 4.7 Prestationens kvalitet. Strävan är att nya förvärv ska bidra till att vidga teknikbegreppet och öka mångfalden och representativiteten i samlingarna, inte minst utifrån genus. Museet har under året utformat arbetssätt och rutiner för att ambitionerna bättre ska omsättas i insamlingsarbetet och kunna följas upp. Flera av årets nyförvärv har anknytning till projektet 100 innovationer och fokusområdet Life Science. Samlingen har bland annat kompletterats med ett flertal pessar och en digital röntgenframkallare använd på en tandläkarmottagning. I projektet 100 innovationer kan allmänheten nominera viktiga innovationer, och under året förslogs att en menskopp i silikon skulle komplettera utställningen. Menskoppen ställs nu ut och har förvärvats till museets samling som exempel på en viktig miljövänlig innovation för kvinnor. 30 Resultatredovisning 2014 Inom ramen för fokusområdet ”Dialog” fortsatte satsningen på dataspel och kommunikation. Museet förvärvade bland annat en Seven S-dator som exempel på en tidig svensk persondator, samt en spelautomat från 1969 beslagtagen av polisen när offentliga spelautomater förbjöds i Sverige på 1970-talet. Museet har även förvärvat en GSM-telefon ”Ferrari-edition” som exempel på cross-branding, och en trådlös DECT-telefon från 2005 som illustrerar steget före de helt mobila enheterna. Inom området miljöteknik förvärvades en mycket tidig LED-belysning för kontorsmiljö – ett förvärv som visat sig än mer angeläget i samband med att LED-belysningen som innovation uppmärksammades som ett av årets nobelpris. Museet har under flera år förvärvat uppfinningen från Årets uppfinnarkvinna som utses av Svenska Uppfinnareföreningen. Några exempel på andra nyförvärv under året är en av LM Ericsons första svarvar från slutet av 1800-talet, en tidig billig kamera av en modell från under första hälften av 1950-talet som gav fler möjlighet att fotografera. Museet förvärvade också en röntgenutrustning som använts för att analysera konstverk. 4.6 Volymer inom prestationen Föremål Totalt antal accessionsnummer i databasen Antal registrerade föremål/år Varav nyförvärv under året Arkiv Totalt antal arkivposter i databas Totalt antal enskilda arkiv och samlingar i databas Antal nyregistrerade arkivposter i databas Bildarkiv Totalt antal bilder registrerade i databas/exklusive föremålsbilder (i % av totala antalet bilder) Antal digitala bilder i bildarkivet Antal årligen digitaliserade fotografier Böcker Totalt antal böcker, tidskrifter och artiklar i databas 2011 56 124 2012 56 281 2013 56 644 2014 56 721 93 88 157 129 363 62 77 12 2012 63 835 267 2013 69 165 289 2014 74 068 304 2 692 5 543 6 035 2012 137 624/55 391 (cirka 43 %) 135 690 3 473 2013 150 115/58 151 2012 27 925 (cirka 48 %) 141 557 3 718 2013 25 786 2014 152 993/60 535 (cirka 50 %) 144 386 2 296 2014 26 140 31 Resultatredovisning 2014 Antal digitalt katalogiserade boktitlar (av totala bokbeståndet) Antal nyförvärv/år 12 716 (ca 30 %) 87 12 433 (ca 30 %) 53 12 480 (ca 30 %) 42 4.7 Prestationens kvalitet Målen för samlingarnas bevarande handlar om att säkerställa det långsiktiga bevarandet, fysiskt och digitalt, samt att öka den digitala sökbarheten i samlingarna. Andelen analoga samlingar som är digitalt registrerat varierar; föremålssamlingen är nästan helt digitalt registrerad men enbart hälften av bilderna och drygt 40 procent av boksamlingen. När det gäller arkivet är mer än 90 procent digitalt registrerat på en övergripande nivå, medan mindre än 5 procent är digitalt registrerat på en mer detaljerad nivå. Genom satsningen med Kulturarvslyftet har museet tillgått resurser för att gå igenom och digitalt registrera och tillgängliggöra, tidigare osorterade samlingar, såsom i fallet med Bäckström-samlingen. Den samordnade insatsen har gett mycket ny samlad kunskap om de olika delarna av samlingen. Strategin är att även fortsättningsvis skapa projekt kring grundläggande uppordning och digital registrering. Prioriteringar för oregistrerat material ska inkluderas i museets kommande digitaliseringsplan utifrån valda prioriteringskriterier. Även förutsättningarna för det fysiska bevarandet varierar. Situationen för arkiv och bibliotek är tillfredställande, både vad gäller utrymme och klimat. I samband med digitalisering flyttas bilder ur arkivet till det för bilder mer anpassade klimatarkivet vilket säkerställer såväl det fysiska bevarandet av den analoga bilden samtidigt som den bevaras digitalt. När det gäller föremålssamlingen är situationen mer problematisk. Det är trångt i magasinen och utrymmet för nya föremål begränsat. De tätpackade systemen kan orsaka skador och leder till resurskrävande ompackningar och omflyttningar i samband med föremålshantering. Successivt har dock klimatet förbättrats tack vare de senaste årens åtgärder med bättre klimatutrustning och kontroll- och larmsystem. Museets saknar ännu ändamålsenliga konservatorslokaler. Museet har sedan flera år planer på integrerade lokaler för föremålsvård, konservering och interaktiv utställning, vilka vi fortsätter att utveckla. Förbättrade konserveringslokaler är en förutsättning för att kunna återanställa en konservator. Konservatorskompetens är nödvändig för att kunna arbeta långsiktigt förebyggande. Det är vår förhoppning att det under kommande år kan tillställas resurser som möjliggör förbättringar i detta avseende. Under tiden tar museet in konservatorshjälp vid behov. En plan för fortsatt sanering och förebyggande föremålsvård upprättades också för att strukturera det fortsatta arbetet. Under året rekryterades också en erfaren föremålsintendent för att stärka föremålsvården. De kurser om farliga ämnen i samlingarna respektive utbildning i riskhantering som personalen gått under året har ökat medvetenheten. Likaså har nya arbetssätt dokumenterats i förvaltningsplanen som kompletterats med nya rutiner för hantering av farliga ämnen i samlingen vid förvärv och bevarande. Årets bevarandeinsatser har också sträckt sig utanför museets väggar i samband med renoveringen av museets gruvspel i Bergslagen, samt översynen av rutiner och säkerhetsvillkor för föremål utlånade till andra platser utanför museet. 32 Resultatredovisning 2014 Under året har antalet förvärvade föremål varit begränsat. Även antalet nyregistrerade föremål var färre än året innan. Till skillnad från 2012 och 2013, då flera ovanligt stora förvärv gjordes bland annat fotografen Lennart Nilssons utrustning, har inte några större förvärv genomförts i år. De tidigare stora förvärven har dock hanterats även under 2014 och resurserna för nyförvärv har därmed varit begränsade. De nyförvärv som prioriterats 2014 har framförallt haft koppling till pågående projekt som 100 innovationer, miljöteknik, dataspel och digital teknik. Under året gjordes även en satsning på reglering av äldre depositioner, vilket är resurskrävande men inte syns i statistik om nyförvärv och nyregistreringar. Den sammantagna bedömningen är att museet har gjort betydande insatser för samlingarnas bevarande under året, både förebyggande vård och omfattande sanering och restaurering innanför och utanför museets väggar. Ytterligare investeringar är dock nödvändiga för att nå ett tillfredställande resultat när det gäller föremålsmagasin och konservering. 5 Kunskapsuppbyggnad Prestation: Tekniska museet ska öka kunskapen inom de områden där museet verkar, bland annat genom forskning och samverkan med universitet och högskolor. 5.1 Beskrivning av prestationen Museet ökar kunskapen inom sitt verksamhetsområde genom nyförvärv, dokumentationer, undersökningar och metodutveckling liksom genom utställningar, program- och pedagogisk verksamhet. I samverkan med forskarvärlden, myndigheter, science centers, kulturinstitutioner och utbildningssektorer har större satsningar gjorts på såväl central, regional som lokal nivå, i Sverige och internationellt. Museet samverkar med externa forskare med specialkompetens i anslutning till alla stora utställningsprojekt, i programverksamhet och ofta även vid kunskapsuppbyggnad kring samlingarna. Vid sidan om projekten har museet sedan många år ett eget forskningsråd med representanter från universitet och högskolor. Se avsnitt 5.6 Samverkan inom forskning. Definierade kvalitetskriterier för kunskapsuppbyggnad Museets kunskapsuppbyggnad ska: ha stöd av och följa museets insamlingspolicy och det gemensamma programmet för dokumentation, insamling och utställningar vila på vetenskaplig grund vara kvalitetssäkrad gärna bygga på internationell och nationell samverkan bidra till regional spridning och bred delaktighet 33 Resultatredovisning 2014 5.2 Policy och program Det femåriga programmet för dokumentation, insamling och utställningar 2013 – 2017 syftar till att planera så att samlingsprojekt och publik verksamhet korresponderar med varandra. Programmet ska bidra till metodutveckling kopplat till nya medier, informantgrupper, etiska frågor och användargenererad information. Under perioden prioriteras innovationer på fem olika områden: Dialog, Life Science, Clean Tech, Rörelse och Science+. I år har insamlingsverksamheten bland annat varit nära kopplad till utställningen 100 innovationer. Sedan flera år tillbaka har Tekniska museet även en policy med allmänna riktlinjer för insamling, dokumentation och gallring, som gäller tillsvidare. 5.3 Innovationer och medicinteknik Under året har museets projekt inom området Life Science fortlöpt och utvecklats till en större satsning med dokumentation, insamling och utställning. Museet har startat ett internationellt samarbete med ett antal museer, forskningsinstitutioner och experter runt om i Europa. Tillsammans ska museerna undersöka våra föreställningar om gränserna mellan människa och maskin i en tid då vi kan ersätta i stort sett varje del i kroppen med teknik. Museet koordinerar projektet och i övrigt deltar museer från Polen, Slovenien, Tyskland och Spanien. Under våren hölls ett möte på museet för alla samverkande parter, tack vare stöd från statliga Kulturbryggan. Projektet samplaneras över avdelningsgränserna på museet för att insamling, dokumentation och kunskapsuppbyggnad ska korrespondera med den kommande utställningen. Även projektet 100 innovationer har i utställning och på webb ytterligare kompletterats med Life Science-relaterade föremål och bilder. Till exempel har valda delar av den tandläkarmottagning som förvärvades 2013, ställts ut i anslutning till innovationen tandborsten. Pessar har förvärvats och ställts ut som exempel på innovationen preventivmedel. Därutöver finns exempelvis presentationer av antibiotika, defibrillator, dialys, hjärt- och lungmaskinen, insulin, pacemaker, pastörisering, provrörsbefruktning, röntgen och ultraljud utställda i utställningen. Sedan föregående år visas även utrustningen från Lennart Nilssons fotografiska verksamhet att skildra människans inre. Tekniska museet undersöker dataspel och spelanvändning bland unga. Foto: Anna Gerdén. 34 Resultatredovisning 2014 5.4 Dataspelens världar Museet har under året fortsatt satsningen på dataspel och spelkultur (området Dialog i ovan nämnda program, se avsnitt 5.2). Projektet har tre delar: insamling av dataspelsrelaterade föremål, dokumentation av dataspelbranschen och dokumentation av dataspelsanvändning. Syftet är att belysa dataspelsfenomenet ur innovationsperspektiv, producentperspektiv och användarperspektiv. Intervjuer och fältarbete har genomförts hos en rad svenska dataspelsproducenter och under året har även användares spelupplevelser och berättelser samlats in. Under året startade också forskningsprojektet Dataspelens världar. Tre forskare från sociologiska institutionen, barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (Stockholms universitet) och medie- och kommunikationsvetenskap (Uppsala universitet), genomför varsin delstudie. Studierna belyser spelarmönster, spelkultur och spelen med särskilt fokus på ungas spelanvändning. Under hösten arrangerades flera interna och externa seminarier med inbjudna forskare från hela landet, bland annat från Statens Medieråd. Projektet möjliggörs tack var stöd från Statens Kulturråds satsning på Centralmuseernas forskning. Projektet har även presenterats och diskuterats i museets forskningsråd. Parallellt pågår även en mindre studie tillsammans med en forskare vid Umeå universitet som syftar till att dokumentera pionjärer inom spelutveckling. Projektet stöds av Magnus Bergvalls Stiftelse. Liksom projekten kring medicinteknik bedrivs satsningen på dataspel i samverkan över avdelningsgränserna. Utställningen Game On 2.0 och tillhörande programverksamhet gav flera viktiga kontakter, ökad kunskap samt relevanta och spännande tillfällen för insamling. Parallellt med utställningen Game On 2.0, dokumentation, insamling och forskningsprojekt genomfördes under året även en förstudie om möjligt innehåll i en kommande utställning om dataspel, med stöd från Statens Medieråd och Nordic Game Institute. Utöver Statens Kulturråd och Statens Medieråd har museet etablerat kontakt med andra svenska institutioner som jobbar med spelinsamling såsom Kungliga biblioteket, Dataspelsarkivet i Malmö och Dataspelsbranschen, samt kontakt och utbyte med finska kollegor i Helsingfors och Tammerfors som också satsar på insamling och bevarande av dataspelskultur. 5.5 Samverkan inom pedagogik och skolan Inom science centerprojektet har stora insatser gjorts inom pedagogik och skolan. Museet har bland annat bildat en referensgrupp för pedagogik och didaktik, bestående av lärare från såväl grund- som gymnasieskolan, samt IKT-ansvariga vid Lärarutbildningen på Linköpings Universitet. Med fysiska träffar diskuteras, utifrån skolans behov och styrdokument, övergripande teman och metoder för de pedagogiska program som är kopplat till science centerutställningen. Utbyte av idéer skedde även via digitalt forum. I år stod Tekniska museet som värd för Stockholms museers årliga mässa, ”Skola + museum = sant”, som vänder sig till yrkesverksamma inom förskola, grundskola och gymnasium. 47 museer och kulturinstitutioner i Stockholm samverkade i mässan för att inspirera med kunskap, pedagogik och aktiviteter. 35 Resultatredovisning 2014 Tekniska museets pedagoger visar upp museets verksamhet på skolmässor. Foto: Anna Gerdén I samarbete med branschorganisationen Svenska Science Center, Förbundet Unga Forskare och Vattenfall medverkar museet i det nationella projektet ”Gnistan” där skolklasser får, i form av en tävling, arbeta med visioner och lösningar kring energi och hållbar framtid. I år deltog tre skolor från Stockholmsområdet för att lösa utmaningen: ”År 2025 skapar vi alla energi själva, hur?”. För fler samverkan inom pedagogik och skolan, se avsnitt 7.4 Barnperspektiv. 5.6 Samverkan inom forskning Tekniska museet knyter externa forskare till sig i alla de större projekt som museet bedriver. Museets forskningsråd med externa forskare fungerar rådgivande och vetenskapligt kvalitetssäkrande i museets projekt. Forskningsrådet har under året fått nya medlemmar för att förstärka med ny kompetens som matchar de områden museet ska fokusera på enligt det femåriga programmet. Forskningsrådet består av disputerade forskare från Sverige, Finland och Norge med kompetens inom innovationsforskning, produktutveckling, science centerforskning, miljöteknik, IT-kultur, teknik-, medicin- och idéhistoria. Under 2014 har Tekniska museets forskningsråd diskuterat och kritiskt granskat vid museet pågående forskning, dokumentationer och utställningsprojekt. Forskningsrådets medlemmar under 2014: Namn Maths Isacson (ordf.) Anders Houltz (vice ordf.) Sofia Seifarth (sekr.) Lars Asplund Solveig Jülich Malin Sveningsson Institution/befattning Ekonomisk-historiska institutionen Fri forskare inom teknikhistoria Avdelningschef Samlingar, dokumentation och forskning Innovation, design och teknik Institutionen för idé- och lärdomshistoria Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Universitet/organisation Uppsala universitet Tekniska museet Mälardalens högskola Uppsala universitet Göteborgs universitet 36 Resultatredovisning 2014 Margareta N. Bergendahl Finn Arne Jørgensen Per-Edvin Persson Ann Follin Peter Skogh Maskinkonstruktion/Integrerad produktutveckling Institutionen för idé- och samhällsstudier Konsult inom Science Center pedagogik och didaktik Museidirektör Chef Publika avdelningen Kungliga Tekniska högskolan Umeå universitet Tekniska museet Tekniska museet Under året har museet bedrivit två forskningsprojekt inom dataspelssatsningen (Se avsnitt 5.4 Dataspelens världar) i samverkan med forskare från olika delar av landet. Utöver egen forskning är museet är delaktigt i etablerade nätverk inom forskning och sammanhang där forskning bedrivs. Vi har exempelvis en representant i Filosofiska fakultetens styrelse vid Linköpings universitet, Arbetets museums forskningsråd och nätverket för forskningsansvariga på centralmuseerna som samverkar för att stärka forskningen vid museerna. Museet är också representerat i Svenska Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria som arbetar för att främja och förmedla kunskap om teknik- och vetenskapshistorisk samt medicinhistorisk forskning i Sverige. Inom science centerprojektet har museet utvecklat kontakterna med forskningsinstitutioner, universitet och andra lärosäten. Exempelvis har samarbetet med Visualiseringscenter C i Norrköping och KTH Rymdcenter fortsatt kring samproduktion av installationer baserade på aktuell forskning. För att säkerställa vetenskaplig relevans har professor Bodil Jönsson och professor Aadu Ott gjort en genomlysning av science centrets utställningskoncept och återkopplat till museet. Under året har museet i samverkan med forskare även dokumenterat handpappersbruket i Ösjöfors. Bruket var i drift mellan 1177-1926 och hade tillhört museet sedan 1920-talet när det 2005 ödelades i en anlagd brand vilket innebar slutet för den museiverksamhet som dittills bedrivits sommartid för att visa upp konsten att för hand tillverka papper. Därmed såldes de övriga byggnaderna och fokus lades istället på att utifrån olika källor, bland annat museets egna samlingar, utveckla kunskapen om brukets historia: arbetet och livet då bruket var i drift, bruket som industriminne, besöksmål, branden samt hur platsens kulturella, historiska och miljömässiga värden tas tillvara idag. Dokumentationen tillgängliggörs i museets årsbok Daedalus och involverade flera forskare. Projektet genomfördes med stöd från Länsstyrelsen i Kalmar län, Vimmerby kommun, Tekniska museets vänner, Kungliga Patriotiska Sällskapet och Stiftelsen Riksarkivarie Åke Kromnows Jubileumsfond. Tekniska museet har fortsatt medverka i internationella forskningsprojekt, bland annat ”Discover the Art in Math”. Utställningen Upptäck mattekonsten producerades i samband med forskningsprojektet och visades på Tekniska museet fram till och med början av 2014. Tekniska museet deltog även i det stora internationella EU-projektet VOICES, ett forskningsprojekt med Responsible Research and Innovation (RRI) som utgångspunkt för att fånga upp medborgarnas förväntningar och idéer om sopor som resurs i Europa. Museet representerade Sverige i detta forskningsprojekt och genomförde fokusgrupper åtföljt av 37 Resultatredovisning 2014 en omfattande rapport till EU. Resultatet, som ska ligga till grund för prioriteringar i EUs ramprogram Horisont 2020, presenterades även på nationella konferenser under 2014. Tekniska museet har dessutom fortsatt sin medverkan i en internationell forskningsstudie ”International Science Center Impact Study”. I en rapport som presenterades i februari 2014, framgår att besök på science center har positiva effekter på en populations intresse för och kunskaper om naturvetenskap och teknik. Under året har museet även visat aktuell svensk IT-forskning genom utställningen Forskning pågår. Se avsnitt 3.3 Utställningarna. 5.7 Publikationer Tekniska museets medarbetare har publicerat eller medverkat i följande externa publikationer/rapporter: Ösjöfors Handpappersbruk, Daedalus 2014, Årgång 82 Ösjöfors handpappersbruk, Tekniska museets Dædalus 2014. Utgiven av Tekniska museet i samarbete med Tekniska Museets Vänner, Länsstyrelsen i Kalmar län och Vimmerby kommun. Industridokumentation: Hur och varför? Medverkat som redaktör och författare till boken Industridokumentation: Hur och varför? (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie 47). Utgiven av Jernkontoret och ett antal museer i Sverige. Spana för Riksutställningar Medverkat med artikeln ”Släpp in konsten på de föremålshistoriska museerna” i Riksutställningars Spana. Tekniska museets Dædalus 2014 – Ösjöfors Handpappersbruk. Foto: Anna Gerdén 5.8 Föreläsningar och presentationer Museets medarbetare har medverkat som föreläsare vid konferenser, seminarier och kurser samt deltagit i paneldebatter vid 54 tillfällen för sammanlagt cirka 6 000 deltagare. Det är en kraftig ökning, både i antal tillfällen och antal deltagare jämfört med 2013. Sex presentationer genomfördes utomlands och de övriga i Sverige. Föreläsningarna har handlat om utställningen Digital Revolution, museets arbete med samlingarna, science centerprojektet samt generellt om museets verksamhet. 38 Resultatredovisning 2014 5.9 Handledning av studenter och praktikanter Tekniska museet har under året haft totalt 36 praktikanter och handlett tolv studenter. Museet har tagit emot flest elever från grundskolan, vilka har huvudsakligen praktiserat som värdar på Publika avdelningen. Ett antal praktikanter/studenter har även arbetat med museets science centerprojekt, arkivsysslor samt med utställningar. 5.10 Volymer inom prestationen Föreläsningar och presentationer Antal tillfällen Antal deltagare 2012 27 cirka 4 155* 2013 36 4 000 2014 54 6 000 * inklusive en presentation gjord i form av webb TV-program som visats vid upprepade tillfällen. Praktikanter/studenter 2012 2013 2014 Från grundskolan 16 15 31 Från gymnasiet 3 3 5 Från universitet/ högskolor och motsvarande 21 12 12 Från Arbetsförmedlingen 5 1 0 Museets medarbetare har under året varit representerat i 21 olika råd, styrelser, styrgrupp och utskott. Exempel på råd, stiftelser, kommittéer och utskott där museet varit representerat: Arbetsgivarverkets styrelse Branschorganisationen Svenska Science Centers Trafikverkets internstyrelse för museerna Rådet för yrkeshistorisk forskning vid Arbetets museum Filosofiska fakultetens styrelse, Linköpings universitet Vattenfalls kulturarvskommitté Svenska industriminnesföreningen (SIM) WORKLAB – International Association of Labour Museums Kungliga Djurgårdens Intressenter Juryn för Årets Uppfinnarkvinna 2014 Konsultativt råd för projekt No Norm och Unstraight Museum 5.11 Prestationens kvalitet Museet har under året tagit ett tydligt kliv framåt när det gäller forskarsamverkan. Inom samtliga delar av kärnverksamheten – samling och dokumentation respektive publik och pedagogisk verksamhet – samarbetar Tekniska museet med universitet och högskola samt medverkar i forskning. Den ökade forskarnärvaron har berikat verksamheten med vetenskapliga diskussioner om relevanta frågeställningar och metodutveckling. Museets gemensamma program för dokumentation, insamling och utställningar har bidragit till en tydligare riktning och fokus kring verksamhetens kunskapsuppbyggnad. Flera projekt inom fokusområdena har initierats och forskning har knutits till projekten. 39 Resultatredovisning 2014 Även när det gäller internationellt samarbete har museet ytterligare flyttat fram positionerna. I såväl medicinteknik-projektet som dataspelsprojektet har museet skapat nya internationella kontakter. Nyrekryteringen till forskningsrådet har också styrts av programinriktningen för att säkerställa att kompetensen i rådet ligger i linje med framtida satsningar. Museet fortsätter med strategin att ta in extern spetskompetens till de större projekt som bedrivs, exempelvis i samband med nya science centerutställningen. Museet har under året fortsatt med omfattande research, workshops och fördjupade samarbeten med forskare för att med en ny science centerutställning kunna erbjuda en museiupplevelse av internationell kvalitet – för alla. Forskningssamverkan rör både konkreta utvecklingsprojekt kring tekniska installationer och innehållsmässigt där museet samverkar med den absoluta spetsforskningen när det gäller hjärnan och visualisering. Denna forskningssamverkan har resulterat i erfarenheter, metoder och kunskaper på flera forskningsfält, som bidrar till museet som helhet. Den samlade bedömningen är att Tekniska museet väl uppfyllt målet att öka kunskapen inom de områden där museet verkar. Såväl samarbetet med universitet och högskolor som det internationella samarbetet har ytterligare ökat och fördjupats under året. 6 Samverkan Prestation: Tekniska museet ska samverka med andra aktörer för att utveckla verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar av det civila samhället involveras. 6.1 Beskrivning av prestationen Under året har Tekniska museet samverkat med såväl näringsliv, myndigheter och forskarvärlden, som med ideella organisationer och med allmänheten. Definierade kvalitetskriterier för samverkan För kvalitetsbedömning ska samverkan: leda till ömsesidig nytta för medverkande parter genom till exempel ökad kunskap, breddade kontaktytor eller ökad möjlighet att sprida kännedom leda till kostnadseffektivisering alternativt ett slutresultat som kunderna upplever har högre värde 6.2 Co-creation – samskapande med målgruppen Co-creation/samskapande med målgruppen har från start varit en viktig ingrediens i utvecklingen av en ny science centerutställning. Utställningskonceptet har därför utvecklats i samverkan med ett stort antal personer som på olika sätt representerat målgrupperna. I science centerprojektet har cirka 200 personer varit involverade i co-creationprocessen; barnfamiljer, lärare, elever och barn och unga med olika funktionsnedsättningar samt deras specialpedagoger. Målgruppernas idéer till utställningsinnehåll har analyserats tematiskt för att få fram generella kriterier för vad målgruppen vill kunna uppleva i utställningen. 40 Resultatredovisning 2014 Resultaten från co-creation med fokus på tillgänglighet visar vikten av att få uppleva på lika villkor. Av totalt 350 idéer, har cirka 150 kommit fram via samskapande med målgrupperna. I varje urvalsprocess har målgruppernas önskemål haft hög prioritet. För co-creation med den unga publiken, se avsnitt 7.4 Barnperspektiv. Samskapandeprocessen för science centerprojektet har delats in i olika faser såsom inventering av servicebehov, idé- och konceptfas och design- och formgivningsfas samt testfas. Under 2014 har projektet testat design med hjälp av modeller av flera utställningsinstallationer, testat grafisk formgivning och kommunikativt tilltal samt påbörjat användartester i produktionsfasen. Även utställningen 100 innovationer producerades i samskapande med publiken. En dialog som fortsätter genom möjligheten att rösta och nominera innovationer i utställningen eller via webben. Under året gjordes 99 914 röstningar på innovationer och 1 591 nomineringar på innovationer man tycker borde finnas med i utställningen. 100 innovationer har kompletterats efter nomineringar som har kommit in, se avsnitt 4.5 Nyförvärv. 6.3 Samverkan med partners Tekniska museet har under året initierat och genomfört ett antal företagssamarbeten. Många kontakter har etablerats inför kommande science centersatsning. Betydande samarbeten inleddes även i samband med utställningen Digital Revolution, med Google Sverige respektive Samsung Electronics Nordic. Google bidrar med extern marknadsföring av utställningen i sina digitala kanaler och Samsung sponsrar verksamheten med 1,1 miljoner kronor. Under året har museet även samarbetat med Kjell & Co kring tävlingen Sveriges Tekniknörd och inlett ett projekt med företaget Blueping som ska utveckla och testa möjligheterna till att producera bluetooth armband för museets besökare. Armbanden ska kunna användas för lokalisering men också till att aktivera och interagera med våra föremål och installationer vid förbipassering. 6.4 Samverkan inom programverksamhet Under året har Tekniska museet samarbetat med olika aktörer för att utveckla programaktiviteter som har tematiserats kring de två stora utställningssatsningarna Game On 2.0 och Digital Revolution. Båda har på olika sätt lyft den snabba digitala teknikutvecklingen i samhället. Exempel från Game On 2.0 är Barnhack, spelprogrammeringskurser för barn som anordnades tillsammans med Stiftelsen .SE, Ateljé dataspel som innehöll spelarnas tolkningar av dataspelens världar samt en föreläsningsserie i samarbete med forskare kring dataspel och hälsa, genus respektive konst. Vidare har flera samarbeten gjorts med dataspelsbranschen och spelvärlden. Exempelvis Global Game Jam som är ett globalt koordinerat event där entusiaster under 48 timmar kopplas ihop med målet att skapa nya spel. På museet hölls även finalen i Swedish Game Awards, där studerande spelutvecklare från hela Sverige visade upp sina bidrag. Museets besökare bjöds in för att testa de spännande spelen. 41 Resultatredovisning 2014 Besökarna fick testa greenscreen-tekniken och spela in en egen filmscen. Foto: Anna Gerdén. Med Digital Revolution vill Tekniska museet väcka ungas intresse för att skapa själv. Museet har bland annat samarbetat med KTH för att lyfta Sveriges bästa IT-projekt i utställningen Forskning Pågår. Vi har anordnat kreativa aktiviteter i Maker Square (en workshop-yta i anslutning till Digital Revolution) och låtit barnen testa greenscreentekniken genom samarbetet med SF. Tillsammans med Italienska ambassaden, KTH och Spanska ambassaden bjöd vi in skaparna av open-source-processorn Arduino (Massimo Banzi och David Cuartilles) för en Arduinodag på museet. Arduino anses ofta vara en av de produkter som just nu håller på att demokratisera innovationsprocessen. Med Arduino-dagen skapade vi ett möte mellan våra besökare, uppfinnarna, entusiastiska makers och organisationer som 3D-verkstan, Stockholm Maker Space, Kids Hack Day och stiftelsen .SE. 6.5 Samverkan med andra museer Tekniska museet ingår i Centralmuseernas samarbetsråd. Museets är även representerat i den arbetsgrupp som bildats kring digitaliseringsarbete. Flera personer är involverade i det pilotprojekt som inletts som ett samarbete mellan Centralmuseerna och Wikimedia Sverige. Syftet är att publicera artiklar i Wikipedia och på så sätt berika denna populära informationstjänst med kunniga skribenter och fakta. Se vidare avsnitt 3.2 Samlingarna. Museet ingår i en rad nätverk inom olika områden (personal, ekonomistyrning, forskning, föremålsvård och kulturarv, marknadsföring, sponsring). Museet företräder kultursektorn i Arbetsgivarverkets styrelse samt i ett av Medlemsråden. Under 2014 har Tekniska museet fortsatt samarbetet med Statens maritima museer kring IT-plattform. Tekniska museet har under året tillsammans med ett antal kommunala, privata och statliga museer (Statens maritima museer, Liljevalchs, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldermarsudde, Spritmuseum, Statens försvarshistoriska museer, Statens historiska museer, Statens museer för världskultur, Statens musikverk, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen) gemensamt upphandlat bevakningstjänster. 42 Resultatredovisning 2014 Museerna i Museiparken, Sjöhistoriska museet, Riksidrottsmuseet, Polismuseet, Tekniska museet och Etnografiska museet, har sedan tidigare ett kontinuerligt samarbete kring att göra Museiparken till ett attraktivt besöksmål. I gruppen ingår även representanter för Statens fastighetsverk och Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Under året har museet tillsammans med Museiparken anordnat programverksamhet för att uppmärksamma Kulturnatten och Internationella barndagen. Museet är också medlem och representerad i styrelsen och marknadsföringsgruppen för KDI, Kungliga Djurgårdens Intressenter, en medlemsorganisation som driver och arbetar med utvecklingen av hela Djurgården som besöksmål. Tekniska museet har initierat ett samarbete mellan Tekniska museet, Naturhistoriska Riksmuseet och Energimyndigheten med mål att producera en ny utställning och pedagogiskt koncept kring energi och resursfrågor som även involverar landets science centers. En första gemensam utställningsproduktion, Vintersport, har färdigställts inom ramen för det nordiska utställningskonsortium som bildats. Se avsnitt 7.5.1 Internationell samverkan. I arbete med publikationen ”Industridokumentation: Hur och varför?” har museet även samverkat med Jernkontoret, Sveriges Järnvägsmuseum, Gävleborgs länsmuseum, Arbetets museum och Centrum för Näringslivshistoria. Se avsnitt 5.7 Publikationer. 6.6 Samverkan med civila samhället och nationella organisationer Tekniska museet har under året samverkat med flera nationella organisationer som på olika sätt arbetar med att öka och sprida kunskap om, samt på andra sätt stötta bevarandet av det industriella kulturarvet runt om i landet. Sedan flera år tillbaka är museet med i styrelsen för Svenska Industriminnesföreningen (SIM). Tillsammans med SIM delar museet ut priset Årets industriminne, vilket 2014 blev Olofsfors bruk i Västerbotten. Under 2014 fortsatte museet sitt samarbete med ArbetSam, arbetslivsmuseernas samarbetsorganisation, och Arbetets museum genom bland annat medverkan i det kursutbud som erbjuds de ideella krafter vid landets alla arbetslivsmuseer som tillsammans verkar för att bevara stora delar av det industriella kulturarvet runt om i landet. Museet bidrar i kurserna med kunskap om bevarande, samtidigt som mötet med den ideella sektorn och den stora kunskap som finns där bidrar till museets kunskapsuppbyggnad. Mötet med arbetslivsmuseerna skapar värdefulla kontaktnät till personer med viktiga erfarenheter och specialkunskaper om teknik och teknikhistoria. 6.7 Volontärer på Tekniska museet Många volontärer bidrar med sitt starka engagemang till att levandegöra teknik och teknikhistoria för museets besökare och målgrupper. Under året har samarbetet med Tekniska Museets Vänner (TMV) systematiserats ytterligare. Under större lov bidrar volontärer från TMV med sina teknikkunskaper och i allmänhet bistår besökare med information. Precis som tidigare år sköter Uno Miltons Vänner museets populära modelljärnväg som visas dagligen, och radioamatörerna SKØTM bemannar radiostationen flera dagar i veckan. 43 Resultatredovisning 2014 En speciell kraftsamling utgjorde under festivalen Stockholm Mini Maker Fair där volontärer, från TMV och SKØTM, drev lödskola för barn. Foto: Anna Gerdén. Vidare har många kunniga personer medverkat i museets nördcaféer. Därutöver har vi volontärer som vårdar och tillgängliggör museets utlånade/deponerade föremål. 6.8 Volymer inom prestationen Organisation Tekniska Museets Vänner Uno Miltons Vänner SKØTM Nördcafé MälarModulMöte (MMM)* Antal volontärer/timmar under 2014 Cirka 340 timmar Cirka 200 timmar Cirka 700 timmar 12 personer 15 volontärer, cirka 1150 timmar/år *en förening för modelljärnvägare 6.9 Prestationens kvalitet Tekniska museet har de senaste åren utvecklat former och metoder för att samverka i nära dialog med olika intressenter. I konceptutvecklingen av både utställningen 100 innovationer och den kommande science centerutställningen är samskapande (co-creation) med publiken helt central och integrerad i produktionen. I science centerprojektet har hittills över 200 personer involverats som representerar olika prioriterade målgrupper och konkret påverkat innehåll, utformning och gestaltning. Dialogen med målgrupperna ägnas stor omsorg och fortsätter under hela projektets framväxt. Allt med mål att skapa ett resultat som ännu bättre möter våra målgruppers olika behov. Samverkan med andra centralmuseer har konkret resulterat i gemensam upphandling av bevakningstjänster samt köp av IT-tjänster. Höjd kvalitet och/eller lägre kostnader är gemensamma incitament för samverkan. Ett antal nya nationella och internationella samverkansprojekt har också initierats. Inventering av områden för samverkan sker kontinuerligt genom de nätverk som museets medarbetare är aktiva i. 44 Resultatredovisning 2014 Tack vare samverkan med olika företag, organisationer och sponsorer kan vi förverkliga satsningar och nå nya målgrupper genom att kommunicera via varandras kanaler. Google och Samsung vill liksom Tekniska museet öka kunskapen, intresset och tillgängligheten för läran om teknik, innovation och entreprenörskap. I och med detta samarbete tar vi ett gemensamt kliv mot målet att fler barn och unga ska få möjligheten att besöka Tekniska museet och Digital Revolution och samtidigt låta sig inspireras och lära sig mer om digital teknik. Museets nuvarande strategi är att ingå samarbeten med något färre sponsorer, men på högre nivå. Detta för att säkerställa kvalitet i motprestationer och möjlighet att ge stöd till samarbetspartner vid aktivering av sponsorskap. Lagstiftningen som reglerar upphandling (LOU) gäller även vid sponsring med varor och tjänster (så kallad barter). Detta begränsar museets möjligheter att ingå samarbeten med vissa intresserade sponsorparter. Samverkan inom programverksamheten har varit extra viktig under 2014. Med hjälp av samarbeten har Tekniska museet på ett tydligt sätt lyft fram de viktiga aktuella frågorna som dataspelsutställningen Game On 2.0 berör, och exemplifierat de fyra teman utställningen Digital Revolution fokuserar på med unika aktiviteter inom konst, musik, film och dataspel tillsammans nyckelaktörer. Det närmare samarbetet med ideella organisationer som arbetar med kulturarvsbevarande frågor är också ett viktigt strategiskt steg. Genom samverkan med nationella organisationer kan museet erbjuda mer konkret verksamhet mot denna sektor och nå ut på ett mer effektivt sätt. Samverkan innebär också en satsning på att öka det ömsesidiga kunskapsutbytet och kunskapsuppbyggnaden. Volontärverksamheten har vuxit och ger en ökad service till besökarna, framförallt under lov och större evenemang, då det brukar vara högt besökstryck. Vår samlade bedömning är att vi mycket väl uppfyllt målet med att samverka med andra aktörer för att utveckla verksamheten. 7 Tvärsektoriella perspektiv Prestation: Tekniska museet ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfaldsoch barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. 7.1 Beskrivning av prestationen Tekniska museet har under många år arbetat med frågor utifrån jämställdhets-, tillgänglighets-, mångfalds- och barnperspektiv. Många framsteg har gjorts, samtidigt som vår egen kunskap, medvetenhet och därmed ambitionsnivå successivt har höjts. Museets vision att vara Alla små geniers favoritställe är starkt vägledande och förutsätter ett integrerat barnperspektiv i hela verksamheten. Barns och kvinnors perspektiv kommer fortsatt att behöva stå i fokus för såväl insamling och dokumentationer som utställningar och programverksamhet. Ett inkluderande synsätt där 100 % för alla och 100 % tillgänglighet är ledord för Tekniska museets nya science centersatsning. 45 Resultatredovisning 2014 Museet har valt en vidare tolkning av mångfald och tagit fram en policy för inkluderande synsätt, vilken inkludera både jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Här väljer vi ändå att särredovisa enligt regeringens riktlinjer. Vi bedömer att samtliga perspektiv är starkt integrerade och endast delvis kan särredovisas. I avsnittet 7.4 Barnperspektiv redovisar vi hur vi arbetar med att integrera ett barnperspektiv i vår verksamhet samt vilka insatser som görs för att svara mot den unga publikens behov och insatser för att öka den unga publiken. Definierade kvalitetskriterier för tvärsektoriella perspektiv Verksamheten attraherar publik oavsett kön, etnicitet eller kulturell bakgrund. Verksamheten attraherar barn och unga (omvikta utbudet till 65 procent för barn/unga respektive 35 procent för vuxna – ompositioneringen mot Alla små geniers favoritställe). Referensgrupper involveras för att säkerställa att vi möter olika målgrupper och olika behov. Målgruppen involveras om möjligt i samskapande processer (co-creation). Verksamheten granskas utifrån normkritiska perspektiv. Fakta erbjuds på flera kunskapsnivåer, från lättläst till nördfakta. Vi följer tillgänglighetskrav för lokalanpassning och digitala medier enligt riktlinjer. Vi engagerar lika många kvinnliga som manliga deltagare i programverksamheten. Vi bedriver dokumentation, insamling och utställningar och programverksamhet utifrån jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv. Vårt arbete med JAMMT (se avsnitt 10) ska vara integrerat i all verksamhet. 7.2 Jämställdhetsperspektiv Tekniska museet ser som sin uppgift att inom jämställdhetsområdet belysa hur kvinnor i traditionellt manliga miljöer banat väg för nytänkande och innovation i teknikutvecklingen. Att lyfta fram kvinnors kompetens och stimulera att unga kvinnor söker till traditionellt manliga tekniska och naturvetenskapliga utbildningar ser vi som ett viktigt uppdrag. I museets insamlingsprogram är uppfinningar gjorda av kvinnor ett prioriterat område. Museet har sedan flera år förvärvat de uppfinningar som uppmärksammats med utmärkelsen Årets Uppfinnarkvinna. Ett jämställdhetsperspektiv handlar också om att öka medvetenheten om vems berättelser, vems verklighet samlingen belyser. Kvinnors teknikanvändning är underrepresenterat i museets samlingar har därmed i stort sett osynliggjorts. I nya insamlingar och dokumentationer ska ett genusperspektiv anläggas samt föremål som berör kvinnors teknikanvändning ska aktivt samlas in. Som en del av denna ambition har museet under året bland annat förvärvat ett antal pessar och en återanvändningsbar menskopp. 46 Resultatredovisning 2014 Menskoppen – en miljövänlig innovation för kvinnor, nu i museets samling tack vare nominering från allmänheten. Foto: Anna Gerdén Under året har ett jämställdhetstänk fortsatt även i museets programverksamhet. En jämn fördelning mellan kvinnligt och manligt deltagande har eftersträvats i samband med aktiviteten Barnhack, genom att aktivt uppmuntra såväl flickor som pojkar i jämt blandade grupper att programmera egna spel på museet. I år uppmärksammade museet Internationella barndagen och barns rättigheter med aktiviteter där barnen fick skapa egna lösningar på vardagsproblem tillsammans med Finn Upp och Kalle Anka & C:o. Vi erbjöd även fri entré för alla barn och unga under den dagen. Tekniska museet har också lyft aktiviteter speciellt för tjejer, ett exempel är Geek Girls Meetup Stockholm, en tvådagarskonferens av och för tjejer som syftar till att lyfta fram nördiga tjejer inom de traditionellt mansdominerade tekniska ämnena. Under 2014 var temat Maker med fokus på det digitala. Tekniska museet har under året fortsatt vara en strategisk partner för de kommunala teknikskolorna, KomTek. Uppdraget innebär, som tidigare, att öka intresset för teknik från förskola upp till gymnasiet med särskilt krav att hälften av deltagarna ska vara flickor. 7.3 Mångfaldsperspektiv Besökare ska kunna ta del av Tekniska museets verksamhet oberoende av funktionsnedsättning, sexuell läggning eller etnisk och kulturell bakgrund. Insatser för tillgänglighet redovisas särskilt under detta avsnitt. Tekniska museet eftersträvar en jämn fördelning bland medarbetarna avseende etnisk och kulturell bakgrund. Under året har museet i samband med rekrytering av värdar fortsatt tagit hänsyn till behovet av att öka mångfalden avseende etnisk och kulturell bakgrund inom museets publika verksamhet. I programutbudet strävar vi efter att visa att museet är till för alla. Museet har också vid ett antal tillfällen valt att markera vårt ställningstagande för allas lika värde, för mänskliga rättigheter och vårt engagemang i HBTQ-frågor. Museets 47 Resultatredovisning 2014 arbete med mångfaldsfrågor och JAMMT har väckt uppmärksamhet och varit tema för medverkan vid konferenser både nationellt och internationellt. Tillsammans med 83 andra museer deltog Tekniska museet i ett projekt med Alzheimerfonden under namnet ”Möten med minnen” där deltagarna får hjälp att minnas och berätta genom föremål i museets samlingar. Projektet finansierades av Postkodlotteriet. Insatser för tillgänglighet för personer med olika funktionsförutsättningar I arbetet med museets nya science centerutställning, MegaMind, har viktiga insatser fortsatt att genomföras utifrån målsättningar som staten har formulerat inom funktionshinders- och kulturpolitiken. Ett centralt fokus har varit på barn och unga med olika funktionsförutsättningar (synnedsättning, hörselnedsättning, motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar) med stöd från specialpedagoger från särskolan. Genom en medskapande process (co-creation) har museet samlat in idéer och synpunkter från olika målgrupper som lärare, elever och barnfamiljer. Tekniska museet har behandlat frågor inom innehåll, service och omsorg samt formgivning, lokalanpassning och tilltal i utställningen. Ny teknik används till att möjliggöra upplevelser som fungerar för alla. I science center-projektet analyserades målgruppens idéer som kom fram i arbetet för att ta fram generella kriterier för vad de vill uppleva i utställningen. Analysen av tillgänglighetsperspektivet visade att det viktigaste var att få uppleva utställningen på lika villkor. Vidare framgick att anpassade särlösningar, där normen är en besökare utan funktionsnedsättning, ska undvikas. Istället bör attraktiva, tillgängliga, mångfunktionella och flexibla lösningar tas fram där alla kan delta på lika villkor. Som stöd och för att kvalitetssäkra tillgänglighetsarbetet har museet sedan 2013 arbetat med en referensgrupp, bestående av representanter från Synskadades Riksförbund (SRF), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för barn unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Center för kommunikativt och kognitivt stöd (Habilitering och hälsa), STIL, personlig assistans och politisk påverkan, Centrum för Forskning om Funktionshinder, Uppsala Universitet och Peritos Ungdomsrekrytering AB. Projektet har också anlitat olika tillgänglighetskonsulter. Arbetet innefattar utöver utställningsinstallationer även lokalanpassningar och utveckling av ett nytt informationssystem samt utbildningsinsatser om tillgänglighet och service för museets personal. Samskapande i science centerprojektet, vid fullskaleprototyp av installationen Musik med hela kroppen. Foto: Anna Gerdén 48 Resultatredovisning 2014 7.4 Barnperspektiv 7.4.1 Hur integreras barn- och ungdomsperspektiv i verksamheten? Ett antal långsiktiga strategier och delmål har formulerats för att öka barn- och ungdomsperspektivet i verksamheten. Omviktning av den publika verksamheten för att i än högre grad attrahera en ung publik (utbudet till 65 procent för barn/unga respektive 35 procent för vuxna). Utveckla och förstärka museet som ett lärande utflyktsmål för barn, ungdomar, deras familjer och skolan. Anpassa museets verksamhet utifrån barns och ungas villkor. Bjuda in barn och unga till ökad delaktighet till exempel i egenskap av medproducenter. Bedriva insamling och dokumentation med barn- och ungdomsperspektiv. Tillgängliggöra museets verksamhet och samlingar på sätt som också tilltalar barn och unga. Medproducenter och co-creation I science centerprojektet har Tekniska museet mött många barn i olika åldrar med syftet att samla in idéer och synpunkter i samskapande processer. Ett viktigt fokus har varit på barn och unga med särskilda funktionsförutsättningar samt specialpedagoger från särskolan. Barnfamiljer har bjudits in vid flera tillfällen där de har fått träffat formgivarna och bidragit med idéer kring service och omsorg, tema och upplevelser samt formgivning och lokalanpassning. Målgruppernas idéer har sammanställts och påverkat förslag till, och därefter urvalet av, installationerna i utställningen. Under året har science centerutställningens tema om den skapande hjärnan utvecklats och paketerats om. Tekniska museet har en målgruppsanpassad berättelse som handlar om var alla bra idéer kommer ifrån och hur du kan gymma din hjärna för att bli ännu påhittigare. Berättelsen finns i hela upplevelsen och kanske tydligast i utställningstexterna. Dessa är skrivna direkt för MegaMinds primära målgrupp, barn 8-12 år, och med förhoppningen att engagera även dem som inte redan är teknikintresserade. För att alla, oavsett funktionsförutsättningar, ska kunna ta del av utställningsinformationen presenteras den i format som underlättar för personer med nedsatt syn, hörsel och kognitiv förmåga. Tack vare ett digitalt skyltsystem kan varje besökare själv välja det format som passar bäst. Informationssystemet är utvecklat med finansiellt stöd från Post- och Telestyrelsen. Unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken Årets två stora utställningssatsningar Game On 2.0 och Digital Revolution är båda primärt riktade mot den unga publiken för att väcka deras intresse för tekniken bakom dataspel, men även musik, film, digital konst och design. De är också utmärkta exempel på teman där barn kan vägleda sina föräldrar och mor/farföräldrar in i en värld där de unga ibland har försprånget. Det digitala temat har genomsyrat årets programverksamhet med programmering för barn, event som Global Game Jam och utställningen Ateljé dataspel där unga amatörer ställer ut alster inspirerade av dataspelens världar. Se 6.4 Samverkan inom programverksamhet. 49 Resultatredovisning 2014 Museets pedagogledda sommarkurser i Studion där barn lär sig göra TV, utökades under 2014 med veckokurser i spelprogrammering och kodning i museets populära Barnhack. Sammanlagt deltog cirka 650 barn under fem veckor under sommarlovet. Totalt har cirka 1 000 barn lärt sig programmering hos oss. Spelprogrammering för barn blev väldigt populär. Foto: Anna Gerdén. För att attrahera och öka den unga publiken, har innovation och robotik också varit tydliga teman under året. I anslutning till utställningen Italienska innovationer i framkant (Italia del Futuro), fanns ett robotlabb där de yngsta barnen kunde göra sin egen konstrobot och de lite äldre kunde testa på att programmera en robot. Utställningen innehöll i sig många olika möjligheter att testa robotar och nya uppfinningar. Populärt under hösten var också Stockholm Robot Championship med robottävlingar i olika klasser och grenar. I museets Studio får barn och ungdomar möjlighet att göra sina röster hörda genom att göra egna tidningar, TV- och radioprogram som också sänds i offentliga TV- och radiokanaler. Varje år samlas över 2 000 barn för att ställa ut sina idéer till uppfinningar inom ramen för konceptet Snilleblixtarna. Viktigaste enskilda åtgärden för att svara mot den unga publiken är att erbjuda en verksamhet som är relevant och angelägen för denna målgrupp. Genom uppsökande verksamhet (till exempel vandringsutställningar, externa programaktiviteter och pedagogiska koncept) kan vi vara en tillgång för barn och unga i hela landet. Tekniska museet är medarrangör/medverkande i flera projekt och nätverk för barn och unga. Dessa svarar mot målgruppens behov att få utveckla sina egna idéer, lösa problem i vardagen och att få förståelse för teknik och naturvetenskap på ett roligt och lärorikt sätt. 50 Resultatredovisning 2014 Projekt/nätverk Utställningen Unga forskare Snilleblixtarna Gnistan Rays for Excellence Samarbetspartner Förbundet Unga Forskare, KTH, Stockholms universitet, Karolinska institutet med flera Snilleblixtarna Sverige Branschorganisationen Svenska Science Centers, Förbundet Unga Forskare, Vattenfall, Innovatum och Teknikens Hus KTH, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet med flera Kulturfestivalen Stockholms Stad KomTek – kommunala teknikskolor Tekniska museet är strategisk partner. Finansiering via Skolverket. Beskrivning En nationell final, i form av utställning, för elever som har gjort ett projekt inom naturvetenskap eller teknik. Målgrupp Gymnasiet Museet har uppdraget att sprida konceptet Snilleblixtar i Stockholmsregionen, genom utbildningar och den nationella Snilleblixtutställningen. Ett nationellt pedagogiskt projekt där eleverna arbetar utifrån utmaningen ”År 2025 skapar vi all energi vi behöver själva, hur?” Årskurs F-5 Tekniska museet stod, under 2014, för tredje året i rad som arena för sommarforskarskolan Rays. För första året fick spelkulturen en helt egen plats på festivalen. Tillsammans med Sverok – spelhobbyförbundet bjöd museet på olika aktiviteter. En verksamhet som omfattar 24 skolor med uppdraget att öka intresset för teknik från förskola upp till gymnasiet. Gymnasiet Årskurs 8-9 Barn, unga och vuxna Årskurs F – gymnasiet Maker The Maker Movement är ett relativt nytt fenomen (sprunget ur en amerikansk subkultur), som tar fasta på att just främja utforskande i gränslandet mellan teknik, konst och hantverk. Den genomsyras av en social gemenskap och viljan att praktiskt förstå hur saker fungerar och uppmuntrar till lekfullt meckande och innovation genom interdisciplinärt samarbete. Tekniska museet fortsatte under året satsningen på maker, med fokus på barn och unga, genom att både öppna en Maker Square (workshopsyta) på museet och genomföra i maj 2014 festivalen Stockholm Mini Maker Faire för första gången i Sverige. Det är en festival där teknik, lek, vetenskap, konst och experimenterande möts. Barn och vuxna fick prova, upptäcka och skapa i olika maker-projekt som lödning, programmering och robotbyggen. 51 Resultatredovisning 2014 3D-printad robot som dammsuger och tar selfie – ett av flera kreativa makerprojekt på Stockholm Mini Maker Faire. Foto: Anna Gerdén. Pedagogisk verksamhet Genom en omfattande pedagogisk verksamhet och medverkan på externa platser fortsätter Tekniska museet att utveckla och förstärka museet som ett lärande utflyktsmål för barn och ungdomar via skolan. Inför museets nya utställning Digital revolution utvecklades fyra nya skolprogram inom ljudskapande, spelprogrammering, robotik och 3D-film. Här får eleverna själva skapa, utveckla sin kreativitet och utforska tekniken bakom utställningens teman; musik, dataspel, design och film. De tre mest bokade skolprogrammen är kopplade till museets mer permanenta utställningar och frågor om energianvändning, innovationer och media. Mest positiv utveckling har program om matematik och spelprogrammering haft. Museet har med uppsökande verksamhet erbjudit workshops och aktiviteter för tusentals lärare och elever på skolmässor som SciFest och Skolforum. Se 2.2.2 Besökare till vandringsutställningar och externa program. Inom ramen för Skapande skola åkte museets pedagoger till en skola, söder om Stockholm och höll i två heldagar på temat teknik för över 500 elever. Museet har tagit emot totalt 105 klasser inom projektet Skapande skola. Inom science centerprojektet har museet utvecklat olika koncept för den pedagogiska verksamheten och kreativa labb. Projektet har även bildat en referensgrupp med lärare och annan skolpersonal samt representanter från utvalda företag i syfte att stärka samverkan mellan skolan och den kompetens som finns i innovativa företag. Insamling och dokumentation I Tekniska museets program för dokumentation, insamling och utställningar finns det ett särskilt fokus att dokumentera barns och ungas perspektiv. I museets dataspelsprojekt har insamling av spelares berättelser påbörjats, däribland barns spelupplevelser, och det under 52 Resultatredovisning 2014 året påbörjade forskningsprojektet Dataspelens världar studerar särskilt dataspelskultur hos unga. Även i år har museet samlat in barns förslag på innovativa lösningar i samband med uppfinnartävlingen Snilleblixtar. Föremål insamlat från Snilleblixtar – en hjälm för personer med hjärntumör, som gör att man inte får ont i huvudet och hjälmen håller koll på om tumören växer eller minskar. Fortsatt låga entrépriser för barn Entrépriserna för barn och unga 7–19 år ligger, även i år, oförändrat kvar på samma nivå sedan 2009. Årskortsförsäljningen med två varianter för familjer har ökat med 56 procent jämfört med föregående år. Med det fördelaktiga priset vill vi stimulera till och underlätta återbesök för barnfamiljer. Utöver nyhetsbrev och erbjudanden, har vi under 2014 erbjudit våra årskortsmedlemmar speciella aktiviteter, så som tävlingar och förhandsvisningar. 7.5 Internationella perspektiv Museet deltar löpande i internationella nätverk och konferenser samt g genomför internationella samproduktioner. 7.5.1 Internationell samverkan Under året har museet samverkat med olika internationella aktörer. Flera samarbeten har skett i samband med forskningsprojekt. Se avsnitt 5.6 Samverkan inom forskning. I dessa forskningsprojekt har museets arbetat med organisationer i länder över hela världen, bland annat Energia Science center i Estland, Cescis Science Center i Lettland, Oregon State University i USA och inom forskningsprojekt VOICES samverkades 27 länder i Europa. Tekniska museet har även utarbetat en ansökan till EU:s kulturprogram Creative Europe. Projektet handlar om att i co-creation gestalta föreställningar kring gränserna mellan människa och maskin i en tid då vi kan ersätta i stort sett varje del i kroppen med teknik. Museet koordinerar projektet och i övrigt deltar museer från Polen, Slovenien, Tyskland och Spanien som partners, bland dessa Parque de la Sciencias i Grenada och DASA i Dortmund. 53 Resultatredovisning 2014 Gällande utställningsprojekt, har museet under året fortsatt samarbetet med VilVite i Bergen, Heureka i Helsingfors och Experimentarium i Köpenhamn kring vandringsutställningen Vintersport. Den internationella versionen av Kvinnors uppfinningar, Creative Women, som under 2013 bland annat visades i Ryssland blev föremål för en intressant diskussion om kvinnors jämställdhet och villkor. En rysk utställning planeras på samma tema. Museet och Social & Economic Institute i S:t Petersburg har under året undersökt förutsättningarna för en sådan produktion med stöd av Svenska institutet inom ramen för Creative Force. Tekniska museet har sedan 2006 ett samarbetsavtal med The National Science Museum of Korea. Kontakterna bibehålls och utvecklas. Under året har kontakter även knutits med Daegu National Science Museum. 7.5.2 Vandringsutställningar Under 2014 har vi medverkat i utställningsprojekt som har turnerat internationellt. Se avsnitt 3.3.2 Utställningar på andra platser. 7.5.3 Internationella konferenser och studieresor Museets medarbetare har medverkat i workshops och som föredragshållare på internationella konferenser samt evenemang; ASTCs årliga konferens i Raleigh, USA, konferensen International Women Forum i S:t Petersburg och medverkan som jury i matematisk tävling på Daejeon National Science Museum i Sydkorea. Flera medarbetare har varit på studieresor till museer och science center i bland annat USA, Finland, Sydkorea, Österrike och Danmark. Internationella studieresor har även gjorts till London inför öppning av utställningen Digital Revolution. 7.5.4 Internationella besök till museet Tekniska museet har 2014 tagit emot 34 olika internationella besök och delegationer, vilket är betydligt fler än föregående år. Av dessa kan nämnas besök av Litauens kulturministerium vid utbyte mellan respektive lands kulturdepartement, besök av amerikanska ambassadören på Stockholm Mini Maker Faire samt besök av astronauterna James Voss, NASA, och Christer Fuglesang, ESA, för ett publikt evenemang på museet med temat rymden. Museet besöktes dessutom av ordförande för the National Research Council of Italy vid invigning av Italia del Futuro samt konstnärerna Chris Milk och Mar Canet vid öppning av Digital Revolution. Under året har museet även anordnat en Arduino-dag i samarbete med italienska och spanska ambassaden, med medverkan av skaparna av open-source-processorn Arduino, Massimo Banzi och David Cuartilles. Se avsnitt 6.7 Samverkan inom programverksamhet. 54 Resultatredovisning 2014 7.5.5 Internationella nätverk Tekniska museet är medlem i flera internationella nätverk: Math and Art Project (Östersjösamverkan) International Science & Technology Survey IATM (International Association of Transport and Communication Museums) ECSITE (The European Collaboration for Science, Industry & Technology Exhibitions) TICCIH (The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage) ICOM (International Council of Museums) WORKLAB (International Association of Labour Museums) 7.6 Volymer inom prestationen Allmänna visningar och programaktiviteter för barn och unga Under 2014 har museet haft cirka 2 500 allmänna visningar (observera att program och visningar för skola är inte inkluderade). Samtliga visningar har varit utformade att passa för barn och unga. Tekniska museet har under 2014 haft 34 programaktiviteter. Av dessa var 24 inriktade mot den unga målgruppen. Utöver dessa 34 programaktiviteter har vi även haft 12 Nördcaféer och flera föredrag anordnade av Kungliga Svenska Aeroklubben och Tekniska Museets Vänner. Antal lärare på fortbildningar och event Totalt 12 lärarfortbildningar har anordnats för förskola och grundskola med närmare 150 deltagande lärare. Dessutom deltog cirka 500 lärare i årets mässa ”Skola + museum = sant”. Se avsnitt 5.5 Samverkan inom pedagogik och skolan. Tekniska museet har även anordnat en lärarinspirationskväll under året för cirka 50 lärare, med visualisering som tema. 7.7 Prestationens kvalitet Museets tydliga fokus på barn och unga omfattar hela verksamheten. Omviktningen inom den publika verksamheten har fortsatt under året, för att i än högre grad attrahera en ung publik oavsett kön, etnicitet eller kulturell bakgrund. Utställningar på temat dataspel och profilerad programverksamhet har lockat både barn och gruppen tonåringar/unga vuxna. Att temat attraherar visar det faktum att museet slagit besöksrekord under jul-, sport-, påsk- och sommarlov. Cirka 1 000 barn har frivilligt valt att lära sig att programmera ett spel på sin fritid. Vi har aktivt strävat efter jämn fördelning mellan flickor och pojkar och också uppnått det. I pedagogiska projekt som Gnistan, Snilleblixtarna, Unga forskare och Rays for Excellence stärker museet barn och ungas tekniska innovationskraft och entreprenöriella självförtroende. I samband med utställningen Game On 2.0 har vi erbjudit skolan att boka program på temat genus och dataspel. Museets utbud för barn och unga är som helhet mycket omfattande. I de olika lärarfortbildningar och vid medverkan på externa mässor lägger vi grunden för att fler lärare ser Tekniska museet som ett viktigt komplement till skolan i framtiden samtidigt 55 Resultatredovisning 2014 som vi lär mer om den unga målgruppens behov och utvecklar museet som ett lärande utflyktsmål. I arbetet med museet nya science centersatsning har vi involverat vuxna och barn i en samskapande process. Särskilt fokus har lagts på tillgänglighetsfrågor. Både expert- och målgruppsreferensgrupper har bildats och barnfamiljer har bjudits in för att samla in idéer och förslag kring utställningsinstallationer, lokalanpassning, formgivning och service. Detta stämmer väl mot kvalitetskriteriet att ”Referensgrupper involveras för att säkerställa att vi möter olika målgrupper och olika behov.” Med science centerutställningen MegaMind arbetar vi även mot kvalitetskriteriet att fakta ska erbjudas på flera nivåer, genom ett digitalt skyltsystem där utställningsinformationen kan presenteras i olika format. Jämställdhets-, tillgänglighets- och mångfaldsfrågor har museet fortsatt beröra dessa både vid arbete med insamling, programverksamhet och extern kommunikation. Tekniska museet har lyft ett nytt perspektiv inom dokumentation och insamling, genom att uppmärksamma kvinnors teknikanvändning. I programaktiviteten med Barnhack uppmuntrar museet att programmering är något för alla, även för barn, oavsett ålder, kön, kunskap och bakgrund. Genom att agera kring aktuella frågor i samhället har Tekniska museet under året tydligare markerat museet ställningstagande för allas lika värde och för mänskliga rättigheter. De långsiktiga effekterna av vårt arbete med att integrera tvärsektoriella perspektiv och ett inkluderande synsätt i verksamheten är förhoppningsvis att vi når en ny och bredare publik, att våra samlingar i framtiden får en annan och mer representativ sammansättning, att barn och unga får ett ökat intresse för teknik och naturvetenskap samt att vi påverkar attityder till kvinnors och mäns användning av teknik. Flera internationella samarbetsprojekt och internationellt sammansatta team knutna till museet bidrar till att bevaka internationella perspektiv i verksamheten. Vi kan se ett ökat intresse för samarbeten från både internationella partners och internationell media. Vår samlade bedömning är att vi mycket väl uppfyllt målet med att integrera tvärsektoriella perspektiv i verksamheten. 56 Resultatredovisning 2014 8 Sammanfattande bedömning: kvalitet av museets resultat Tekniska museet har definierat kvalitet utifrån tre kategorier – kriterier för vad man i verksamheten uppfattar som god kvalitet, Excellens, kriterier för mått och värde av den spridning verksamheten får under Uppmärksamhet samt vilken långsiktig effekt verksamheten bedöms ha under Reflektion och påverkan. Samtliga kategorier bedömer kvalitet kopplat till resultat. Kvalitetsbedömningen är integrerad i övrig resultatredovisning och kommenterad mer detaljerat med jämförelser över tid (om möjligt) under respektive mål för återrapportering. I den samlade kvalitetsbedömningen av den Uppmärksamhet som Tekniska museet haft 2014, kan vi konstatera vi har uppfyllt kriteriet att museet ska ha fler, nya och nöjda besökare. Museet har, enligt resultat, ökat totala besöksantalet, bibehållit en mycket hög andel barn och unga (53 procent) samt ökat antal besökare från Stockholmsförortsområden. Kundnöjdheten har även ökat från 83 till 88 procent, vilket är mycket glädjande. Gällande antalet utländska besökare, ser vi brister i mätmetoden, sannolikt språkliga, som påverkar statistikens tillförlitlighet. Antalet följare på sociala medier samt antalet användare till museets webbsida har ökat. Uppmärksamhet omsatt i finansiellt värde, i det här fallet PR-värde, ligger nästan i nivå med föregående år, trots att antalet artiklar är färre. Med detta sammantaget ser vi en god kvalitet på insatser under kategorin Uppmärksamhet, med möjlighet till förbättringar gällande mätningen av antalet utländska besökare. Museet har i olika delar av verksamheten definierat kriterier för önskvärd kvalitet – Excellens. Vårt femåriga program för dokumentation, insamling och utställningar innehåller strategiskt viktiga teman, perspektiv och prioriteringar utifrån centrala samhällsutmaningar och behov av breddningar i samlingar och utställningar. Vi kan konstatera att samtliga nya utställningar, både egna och andras, har haft en stark koppling till programmet. Vi har, i enlighet med programmet, uppmärksammat aktuella teman som medicinteknik och digital teknik bakom bland annat dataspel. I år har insamlingsverksamheten bland annat varit nära kopplad till utställningen 100 innovationer. När det gäller vårt mål att göra samlingarna digitalt tillgängliga har positivt resultat uppnåtts. Föremålssamlingen är nästan helt digitalt registrerad, hälften av bildsamlingen och drygt 40 procent av boksamlingen. Vad gäller arkivsamlingen är det svårare att göra en riktig uppskattning. På en övergripande nivå är mer än 90 procent digitalt registrerat, på en mer detaljerad nivå mindre än 5 procent. Samlingarna har även tillgängliggjorts nationellt och internationellt via K-samsök och Europeana samt via sociala medier. Värt att nämna är det oerhört stora intresse som visats för museet bildsamlingar på Flickr. Gällande samlingarnas bevarande har museet genomfört flera insatser för att förbättra klimat och rutiner för förebyggande vård, även om ytterligare behov återstår. Successivt har klimatet förbättrats tack vare de senaste årens åtgärder med bättre klimatutrustning och kontroll- och larmsystem. Nya arbetssätt inom föremålsvård har dokumenterats i förvaltningsplanen och kompletterats med nya rutiner för hantering av farliga ämnen i samlingen vid förvärv och bevarande. 57 Resultatredovisning 2014 Det fleråriga programmet säkerställer integrerad kunskapsuppbyggnad och metodutveckling i både utställningsprocess och insamling. Samtliga nyförvärv följer policy och program. Museet har arbetat med en bred nationell och internationell samverkan med forskare, lärosäten, science center, experter med flera. Museet har under året fått en ny sammansättning i forskningsrådet, tagit ett tydligt kliv framåt inom forskarsamverkan och den ökade forskarnärvaron har berikat verksamheten med vetenskapliga diskussioner. Museet har även i år samarbetat med olika intressenter. Det omfattande arbetet har fortsatt kring co-creation inför vår nya science centersatsning MegaMind, vilket bäddar för ett mer kvalitetssäkrat slutresultat. Tekniska museet har utvecklat volontärverksamheten, haft fler internationella samarbeten och har ordentligt kopplat ihop programverksamhet till det femåriga programmet. Museet har även bidragit i kurser med kunskap om bevarande och samtidigt utvecklat mötet med den ideella sektorn och arbetslivsmuseerna, vilka skapar värdefulla kontaktnät inom teknik och teknikhistoria. Gällande de tvärsektoriella perspektiven har museet sedan tidigare etablerat ett tydligt barn- och ungdomsfokus, vilket genomsyrat all verksamhet. Samtliga nya utställningar har varit inriktade mot de unga målgrupperna. Museet har tagit fram en ny policy för ett nytt inkluderande synsätt, vilken inkluderar mångfalds-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnoch ungdomsperspektiv. Med det nya science centret lyfter Tekniska museet tillgänglighetsfrågor till en ny nivå. I kategorin Reflektion och påverkan är kvalitetskriterierna svårare och mer komplexa att utvärdera. Tekniska museet har en viktig roll i att ge perspektiv på hur teknikutvecklingen har påverkat samhällsförändringar. Hur ny teknik förhåller sig till, och ofta är, beroende av tidigare tekniska framsteg och teknikanvändning. Under året har museet, som tidigare nämnt, lagt stort fokus på temat dataspel och digital teknikutveckling. Genom utställningarna Game On 2.0 och Digital Revolution har vi erbjudit barn och unga att upptäcka digital teknik med både historisk utgångspunkt och blick in mot framtiden. Med exempelvis programmeringskurser för barn (Barnhack) och Maker-aktiviteter har vi bidragit till att barn redan i tidig ålder får lära sig datorslöjd och programmering som ett nytt språk, vilket det kanske med självklarhet kommer att vara i framtiden. Under året har Tekniska museet deltagit i ett antal större internationella forskningsprojekt vars syfte är att undersöka vilken långsiktig effekt verksamheten har. En av studierna rör science centerpedagogikens påverkan på intresset för teknik och naturvetenskap och har under året presenterat resultatet att besök på science center har signifikant påverkan på en populations intresse för och kunskaper om teknik och naturvetenskap. Avslutningsvis kan vi konstatera att Tekniska museets verksamhet i allra högsta grad är relevant och har förmåga att fånga upp aktuella teman som väcker intresse och uppmärksamhet hos såväl besökare som media. Tekniska museet har en viktig roll att spela i en tid där den snabba teknikutvecklingen ställer nya kunskapskrav för att förstå och vara delaktig i samhällsutvecklingen. 58 Resultatredovisning 2014 9 Tekniska museets medarbetare 2014 var medelantalet anställda 75 på Tekniska museet. Medelåldern bland museets medarbetare var 45 år (exklusive timanställda). Museet har haft totalt 28 anställda på visstidsanställningar motsvarande 14 årsarbetskrafter. I museet finns också ett 40-tal timanställda som arbetar som museivärdar och pedagoger (motsvarande cirka 15 årsarbetskrafter). Personalrörligheten har under 2014 varit ca 6 procent. Den genomsnittliga anställningstiden för tillsvidareanställda är cirka 15 år (för män cirka 20 år, kvinnor cirka 11 år). Tekniska museet har under 2014 rekryterat fyra personer, varav tre till science centerprojektet och en ny pedagogisk chef. Till Tekniska museets pool av timanställda (värdar/pedagoger) rekryteras ny personal kontinuerligt. Under 2014 har museets krav på språkkunskaper skärpts i samband med nyrekryteringar till poolen för timanställda. Jämställdhet och mångfald Tekniska museet arbetar för en jämn könsfördelning och ser gärna en spridning i etnisk och kulturell bakgrund. Även 2014 genomfördes löneanalyser enligt jämställdhetslagen i samband med lönerevisionerna. Könsfördelning Ledning Kärnverksamhet Stödfunktioner Män (%) Kvinnor (%) 43 57 43 50 57 50 Tekniska museets arbetsmiljöarbete Tekniska museet har en hälsovision som skall prägla verksamheten: ”Tekniska museet – Vi arbetar tillsammans. Med lust och glädje, respekt och omsorg – en hållbar arbetsplats för hela människan.” Under 2014 har flera av museets medarbetare deltagit i en kör som museets sponsrat. Museet ger friskvårdsbidrag och bidrar även till anmälningsavgifter till motionslopp där enskilda eller grupper av medarbetare deltar. Vi har ett aktivt rehabiliteringsarbete som bygger på att upptäcka och åtgärda tidiga signaler. Museet anlitar Feelgood som företagshälsoleverantör. Konsulter från Feelgood anlitas som stöd i förebyggande hälsoarbete samt rehabiliterings- och omställningsarbete. Under 2014 har museet genomfört en arbetsmiljöenkät med stöd av Sturebadet Health Strategy. Arbetsmiljöenkätens resultat visade på att medarbetarnas engagemang i verksamheten är stort samtidigt som vi har utmaningar med stress och bättre samordning av aktiviteterna i verksamheten. Ett arbete pågår med att skapa tydligare strukturer och bättre samverkan mellan museets avdelningar i kärnverksamheten. 59 Resultatredovisning 2014 10 Organisation och arbetssätt Tekniska museet arbetar kontinuerligt för att effektivisera processerna i verksamheten. Museets organisation är enkel och tydlig. Dess struktur kan förändras över tiden och anpassas till omvärldens växlande krav. Verksamheten organiseras i kärnverksamhet respektive stödfunktioner och leds av en ledningsgrupp som består av samtliga avdelningschefer och enhetsledare. Kärnverksamheten delas upp i två avdelningar; Samling, Dokumentation och Forskning samt Publika avdelningen. Under 2014 har museet genomfört två partiella omorganisationer av Publika avdelningen som ett led att förtydliga strukturer och roller. Stödfunktionerna är Enheterna Administrativt och tekniskt stöd, Personal samt Kommunikation. Museets löneadministration är utlagd på Statens Servicecenter. Processorienterat arbetssätt Tekniska museet arbetar med processorienterat arbetssätt. Vår målsättning för processarbetet är att Tekniska museet ska sätta kunden i fokus genom att tillsammans arbeta för enkelhet, tydlighet och ständiga förbättringar av verksamheten. JAMMT – att tänka på jämt! JAMMT står för jämställdhet, arbetsmiljö, miljö, mångfald och tillgänglighet. Medvetenheten om frågor som rör kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder skall hela tiden vägas in i museets hela verksamhet. Under 2014 har Tekniska museet tagit fram en policy för inkluderande synsätt som innefattar jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Museets ledningsgrupp har tillsammans med fackliga representanter genomfört ett mångfaldsseminarium. JAMMT är ett övergripande perspektiv i museets verksamhetsplan och skall både ge utslag i den interna verksamheten som den utåtriktade och finnas som en aktiv del i personalens medvetande i det dagliga arbetet. Ansvaret för dessa frågor är delegerat på museets chefsgrupp att driva på museets avdelningar och enheter. Ledarskap – medarbetarskap Museets organisation och arbetssätt bygger på självgående medarbetare med stark initiativkraft. Tekniska museets mission, vision, gemensamma mål gör att vi går mot samma mål. De skapar tydliga ramar, men ger frihet inom ramarna. Alla har ansvar för att bidra till att utveckla verksamheten. Avdelningschefer/enhetsledare som har personal-, resultat- och arbetsmiljöansvar skall utöva ett coachande och lösningsorienterat ledarskap, vilket innebär att de stödjer och uppmuntrar sina medarbetare att i hög utsträckning ta egna initiativ och finna lösningar på problem. Samtliga medarbetare har ett ansvar att utveckla och förbättra verksamheten utifrån ett kundperspektiv inom sitt ansvarsområde, i gränsöverstigande projekt och/eller i samverkan 60 Resultatredovisning 2014 med externa parter. Vi håller regelbundna personalmöten där enheternas verksamheter lyfts fram. I samband med verksamhetsplaneringen involveras all personal. Museet involverar också de lokala fackliga representanterna i samband med större förändringar i verksamheten med syfte att skapa en god dialog och ett breddat underlag för beslut. Under 2014 har museet haft som tema på verksamhetsdagarna verksamhetsplanering, den nya science centersatsningen och museets arbetsmiljöenkät. Museet genomförde också en personalutflykt till Norrköping där vi besökte Visualiseringscenter C, Arbetets Museum och gjorde en stadsvandring i Norrköpings unika industrilandskap under ledning av guider från Norrköpings Stadsmuseum. 11 Tekniska museets byggnader Tekniska museet är, sett till utställningsyta, ett av de största museerna i Sverige. Den totala utställningsytan uppgår till cirka 12 000 kvadratmeter, varav drygt 8 700 kvadratmeter för egna utställningar. Stiftelsen Tekniska museet disponerar ett helt museikvarter med sex byggnader vid Museivägen på Gärdet i Stockholm och äger dessutom ett föremålsmagasin i Upplands–Bro. Stiftelsen äger huvudbyggnaden och Wallenberghallen. Tre flygelbyggnader; Norra och Södra Stallet samt Norra och Södra Ridhuset (Teknoramabyggnaden) ägs av staten. Delar av Norra Stallet hyrs ut till Polismuseet och Riksidrottsmuseet. Total yta är 24 000 kvadratmeter i Stockholm och 1 600 kvadratmeter i Upplands–Bro. Därutöver hyr museet 1 000 kvadratmeter magasinsyta i Ålbrunna, Upplands–Bro. Tekniska museet har sedan 2008 egen förvaltning av samtliga byggnader. Molnet är en välvd, projicerbar glasfiberkonstruktion som utgör en avgörande del av det nya science centrets utställningsdesign. Foto: Anna Gerdén 61 Resultatredovisning 2014 Förbättringsinsatser på fastigheterna 2014 Upphandling och byggarbete för lokalanpassning för nya science centerutställningen MegaMind. Detta har omfattat energieffektivisering, klimatisering, ventilation, förbättrad akustik, ny hiss samt ny infrastruktur såsom eloch datanät och ny belysning. Byggnation av nya toaletter, familjerum, samlingsrum samt informations- och cafédel. Lokalanpassning för Digital Revolution Fasadrenoveringar i Norra Stallet Utbyte av hissar i Wallenberghallen, Maskinhallen och huvudentrén. Värmeförbättring och takmålning i Eventrummet. Nya radiatorer installerade. Ventilationsförbättring i restaurangen. Ny frånluft i köket installerad Befuktningsaggregat installerad i magasin 9 i Norra stallet Kostnader för hyra, uppvärmning och elektricitet Redovisas under not 4 i Årsredovisningen. 12 På väg mot det gröna museet Tekniska museet arbetar aktivt med att se över alla aspekter av miljöpåverkan i den interna och utåtriktade verksamheten. Museet har en policy för miljöledning och rapporterar årligen in resultatet av arbetet till Naturvårdsverket. Museet uppfyller, med undantag för IC-certifiering, idag de kriterier som Naturvårdsverket satt upp. Här följer en sammanställning av några viktiga insatser inom miljöområdet under 2014: Fastighet Under året har ett förnyat abonnemang på förnyelsebar grön el tecknats. På så sätt bidrar museet till att minska utsläppen av växthusgaser. I förfrågningsunderlag för det nya science centerutställning har stor vikt lagts vid miljökrav. Detta är ett led i museets ambition att utveckla former och rutiner för miljöupphandlingar. Installation av bergvärme i Bro har lett till minskat koldioxidutsläpp Under året har vi slutfört arbetet med att installera LED-belysning i museets utställningar. Därmed minskat energiförbrukningen i utställningslokalerna. Skolverksamhet Utställningen Spelet om energin, som tar upp sambandet mellan energianvändning och klimatförändringar, har under året besökts av 329 inbokade skolklasser. Sedan utställningen öppnade i november 2009 har den besökts av sammanlagt 1 718 skolklasser som fått en genomgång med museets pedagoger. I samarbete med branschorganisationen Svenska Science Center, Förbundet Unga Forskare och Vattenfall utvecklat ett pedagogiskt koncept ”Gnistan” där skolklasser får arbeta med visioner kring energi och hållbar framtid. 62 Resultatredovisning 2014 Publik- och programverksamhet Utställningarna 100 innovationer och Green room har under året tillförts nya föremål på miljötemat. I Green room har delar av en experimentanläggning, framtagen av KTH inom ramen för projektet ”Odla hemma”, byggts upp. I många av de publika aktiviteter som museet anordnar är miljöaspekten en självklar och integrerad del. Utställningen Italia del Futuro, som visade aktuell forskning, innehöll många inslag på framtida hållbar teknikanvändning. På Stockholm Mini Maker Faire kunde besökare ta del av flera miljörelaterade projekt som exempelvis solfångare och växtodling. I utställningarna Unga forskare och Finn upp, fanns många bidrag som visade miljöteknik på innovativa sätt. I samarbete med Retoy har en leksaksbytarhelg anordnats där barn har fått byta leksaker och på så sätt få inspiration till att hushålla med världens resurser. Inlett samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet och Energimyndigheten kring ny utställning och pedagogiskt program på temat energi och resurser. Forskning och internationella utbyten I april stod museet tillsammans med Etnografiska museet som värd för konferensen ”Ecocide, naturens rättigheter – en idé vars tid har kommit” där klimat och naturfrågor diskuterades med inbjudna gäster Genomfört aktiviteter på tema städer och hållbarhetsutveckling tillsammans med studenter och lärare från Darden School of Business, University of Virginia, USA. Museet har under året inlett ett samarbete med KTH-Sustainability kring att kunna presentera resultat av miljörelaterad forskning. I projektet Gnistan löser ungdomar framtidens energiutmaningar utifrån frågan "År 2025 skapar vi all energi vi behöver själva... men hur?". Foto: Ellinor Algin 63 Årsredovisning 2014 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Stiftelsen Tekniska museet Tekniska museet är en stiftelse som har sitt ursprung i en ideell förening, som bildades 1923 av Sveriges Industriförbund (idag Svenskt Näringsliv), Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska Teknologföreningen (idag Sveriges Ingenjörer) och Svenska Uppfinnareföreningen. Verksamheten inleddes 1924 och nuvarande huvudbyggnad öppnade för publik 1936. Stiftelsen bildades 1948. Stiftelsens ändamål och uppdrag Tekniska museets uppgift enligt stiftelsens stadgar är att belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin. Inom detta ämnesområde skall museet bedriva och främja vetenskaplig forskning och dokumentation samt utöva undervisnings- och upplysningsverksamhet. Tekniska museets uppdrag från Kulturdepartementet formuleras i regleringsbrev och årliga riktlinjer. Enligt riktlinjer för verksamheten ska Tekniska museet öka tillgängligheten till samlingarna, förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande samt öka kunskapen om det område museet verkar inom, bland annat genom forskning och samverkan med universitet och högskolor. Tekniska museet ska också integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv i sin verksamhet. Dessutom ska internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan öka och integreras i museets verksamhet. Finansiella förutsättningar Museet finansieras dels av staten genom anslag från Kulturdepartementet, dels av bidrag från olika stiftelser, fonder, näringslivet, myndigheter och organisationer samt av egna intäkter från bland annat entrébiljetter, visningar, undervisning och lokaluthyrning. En betydande bidragsgivare är Stora Fonden, som instiftades år 1990 med medel från näringsliv, organisationer och privatpersoner. Stora Fondens ändamål är att främja Tekniska museets verksamhet. Under senare år har detta skett främst med inriktning på utveckling av museets utställningar och basverksamhet. Av den årliga utdelningen från fonden brukar hälften gå till basverksamheten och hälften till olika projekt, efter särskilt äskande från museiledningen. Stora Fonden hade 2014 delat ut sammanlagt 115 miljoner till Tekniska museet sedan fonden startades. Vänföreningen Tekniska Museets Vänner stöder museet i form av ideellt arbete och ekonomiska bidrag. 64 Årsredovisning 2014 Verksamheten under året Tekniska museet har 2014: Besökts av 354 758 personer, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med föregående år. 53 procent av museets besökare var barn och unga i åldersgruppen 0–19 år. Gjort publiksuccé och nått en delvis ny publik med dataspelsutställningen Game On 2.0. Inlett den internationella turnén av Digital Revolution – den största satsningen om digitalt skapande som någonsin producerats. Genomfört 2 500 allmänna visningar och 1 280 skolvisningar. Besökts av 65 636 skolelever och 9 689 lärare. Mött 4 349 fler elever i pedagogiska program jämfört med 2013. Lockat barn och vuxna att utforska forskning på ett nytt sätt i utställningarna Italia del Futuro och Forskning pågår. Beviljats forskningsmedel och startat ett forskningsprojekt kring dataspel. Tagit fram en förstudie för ny utställning på temat Dataspelens världar. Inlett flera stora forskningsprojekt däribland samarbete med Visualiseringscenter C och KTH Rymdcenter. Erhållit en riktad donation på 28 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för kommande science centersatsning, som nu fått namnet MegaMind. Genomfört flera omfattande upphandlingar, däribland upphandling av lokalanpassning för nya science centret MegaMind och teknisk produktion av flertalet av dess utställningsinstallationer. Lanserat årsboken Dædalus 2014 om industriminnet Ösjöfors handpappersbruk. Visat 786 föremål ur samlingarna på 103 olika platser över hela landet. Förvärvat nya föremål, alltifrån datorer till en av LM Ericsons första svarvar, en tidig LED-belysning, silikonpessarer och en miljövänlig menskopp. Haft över 2 miljoner visningar av museets bilder på Flickr. Arrangerat uppmärksammad programverksamhet tillsammans med en rad olika samarbetspartners, bland annat Stockholm Mini Maker Faire, Global Game Jam och Arduino-dagen. Haft fullbokade sommarkurser för barn i spelprogrammering. Stått värd för flera stora och betydelsefulla konferenser och event; VA-dagen Vetenskap & Allmänhet, Strålskyddsmyndigheten, SVT och Mosart Broadcast Summit. Besökts av 34 internationella delegationer och fyra internationella TV-bolag. Fått ett uppskattat PR-värde av inslag i svensk media motsvarande över 30 miljoner kronor. Ökat antalet följare i sociala medier, med 35 procent på Facebook och 42 procent på Twitter. Ökat andelen nöjda eller mycket nöjda besökare från 83 procent till 88 procent. 65 Årsredovisning 2014 Stiftelsens ekonomiska resultat och ställning Ekonomisk översikt Statsanslag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Årets resultat Balansomslutning Antal besökare 2014 46 634 000 50 337 485 -97 841 534 -1 715 634 81 969 534 354 758 2013 45 694 000 40 598 597 -84 194 172 1 165 433 67 766 236 300 468 2012 45 339 000 36 503 606 -76 764 003 4 016 654 67 344 785 276 330 2011 44 836 000 46 221 735 -89 391 481 1 269 437 73 723 929 379 500 Definitioner: se not 22 Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Det innebär att redovisningen av reserverade medel för projekt ändras fr o m 2014 och att jämförelsetalen föregående år justerats på motsvarande sätt. Tidigare intäktsfördes bidrag i sin helhet när de erhölls och vid bokslut skuldfördes den del av bidraget som motsvarade ännu inte uppfyllda villkor. De omvända gällde för medel som reserverats under ett tidigare år. Förändringen redovisades via resultatposten "förändring reserverade medel" som en avgående eller tillkommande nettopost efter finansiella poster i resultaträkningen. Enligt den nya principen skuldförs bidragen när de erhålls och intäktsförs sedan successivt i takt med att kostnader som bidraget är avsett att täcka uppkommer. Av de bidrag som redovisats som intäkt under året dominerar medel från Stora Fonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Sveriges Ingenjörer, Allmänna arvsfonden samt Postoch Telestyrelsen. Utöver medel till basverksamheten från Stora Fonden, har bidragen använts till det fortsatta utvecklingsarbetet i science center-projektet. I avvaktan på att projektet slutförs och utställningen kan öppna 2015, har därutöver ytterligare bidrag reserverats som erhållna ej nyttjade. Museet har också erhållit 700 tkr från Kulturrådet till ett forskningsprojekt benämnt Dataspelens världar. Ett stort att antal samarbetsavtal har tidigare tecknats i projektet 100 innovationer. I slutet av året tecknades nya samarbetsavtal med koppling till den nya utställningen Digital Revolution. Avtalen löper i allmänhet på tre år och för 2014 redovisas sponsorsamarbeten till ett sammanlagt värde av 3,4 mkr, varav drygt 1,2 mkr avser så kallade barteröverenskommelser. 66 Årsredovisning 2014 Besöksfrekvensen har legat över motsvarande siffror föregående år under hela perioden som vandringsutställningen Game On 2.0 visats. Ökningen under 2014 jämfört med föregående år blev 54 290 besökare, vilket motsvarar 18 procent. Samtidigt har intäkten ökat med drygt 30 procent, vilket framförallt beror på att Game On 2.0 lockade fler fullbetalande unga vuxna till museet. Kostnaden för material och tjänster i samband med utställningsproduktion har ökat jämfört med föregående år, vilket främst beror på ombyggnationer, installation, hyreskostnader och marknadsföring i växlingen mellan Game On 2.0 och Digital Revolution. Därtill kommer det fortsatta arbetet med formgivningen, teknisk beskrivning och upphandling av utställningsproduktionen i den nya science centerutställningen. Personalkostnadernas ökning speglar också en högre bemanning i science centerprojektet, som under hösten förstärktes med tre delprojektledare för att koordinera utställningsproduktion, utveckling av ett nytt informationssystem och pedagogiska program. Därtill kommer att de interaktiva vandringsutställningarna ställer krav på särskild bemanning när utställningen är öppen för allmänheten. Framtida utveckling Arbetet i science center-projektet har övergått till produktion i nära samarbete med upphandlad producent. Parallellt fortgår lokalanpassningen inför installationerna av ett 40tal beställda interaktiva stationer, ett informationssystem för alla o s v. Fram till dess att produktionen avslutas och installationerna är slutbesiktigade, redovisas både lokalanpassning och utställningsproduktion som pågående nyanläggning. Lokalanpassningen delfinansieras med lån i bank, där den sista tredjedelen av beviljat lån på 15 miljoner kronor lyfts i början av 2015. Efter slutbesiktning i mars kommer investeringen i lokalerna skrivas av enligt plan. Utställningsproduktionen däremot, inklusive påbörjade utvecklingsprojekt inom tillgänglighet med särskild finansiering från Post- och Telestyrelsen samt Allmänna arvsfonden, beräknas kunna finansieras med bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Anskaffningsvärdet för denna del av investeringen kommer därför att reduceras direkt mot erhållna bidrag. De två senaste åren har besökarna till Tekniska museet ökat från drygt 300 000 till nästan 355 000. Den nya science centerutställningen ger oss möjlighet att möta den ytterligare efterfrågan vi bedömer finns på meningsfulla, roliga och lärorika upplevelser, liksom skolans behov av kompletterande pedagogik för att uppfylla läroplanens mål. Med den nya science centersatsningen är målet att på sikt nå 500 000 besökare per år. För att säkra antalet besökare så är museets strategi en ompositionering från en mycket stark ställning i museisegmentet till en tydlig position i edutainmentsegmentet på den betydligt större upplevelsemarknaden samt att systematiskt sluta samarbetsavtal med skolan. 67 Årsredovisning 2014 Resultaträkning Belopp i kr Not 2014 2013 14 466 369 46 634 000 35 871 116 8 775 276 45 694 000 31 823 321 96 971 485 86 292 597 4 5 -43 190 459 -42 910 992 -33 761 693 -38 838 978 9, 11 -11 740 083 -11 593 501 -97 841 534 -84 194 172 -870 049 2 098 425 7 127 717 88 753 8 -973 302 -1 021 745 Resultat efter finansiella poster -1 715 634 1 165 433 Årets resultat -1 715 634 1 165 433 Verksamhetsintäkter Bidrag Statsanslag Nettoomsättning Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 2 3 Summa verksamhetskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 68 Årsredovisning 2014 Balansräkning Belopp i kr Not 2014-12-31 2013-12-31 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Samlingar Inventarier, verktyg och installationer 9 10 11 26 862 237 2 000 000 2 162 291 28 909 369 2 000 000 8 905 430 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 28 998 980 3 060 710 60 023 508 42 875 509 60 023 508 42 875 509 342 614 337 162 342 614 337 162 721 693 149 196 5 162 818 2 255 804 178 377 1 893 318 6 033 707 4 327 499 15 569 705 20 226 066 15 569 705 20 226 066 Summa omsättningstillgångar 21 946 026 24 890 727 SUMMA TILLGÅNGAR 81 969 534 67 766 236 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager mm Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Kassa och bank 13 14 20 69 Årsredovisning 2014 Belopp i kr Not 2014-12-31 2013-12-31 16 2 000 000 2 000 000 2 000 000 2 000 000 15 205 104 -1 715 634 14 039 671 1 165 433 13 489 470 15 205 104 15 489 470 17 205 104 30 187 500 22 500 000 30 187 500 22 500 000 Skulder till kreditinstitut 2 250 000 1 750 000 Leverantörsskulder 6 601 351 4 131 536 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital/donationskapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat 16 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 17 Kortfristiga skulder Skuld erhållna ej nyttjade bidrag Övriga skulder 18 15 676 490 1 819 832 9 851 207 3 322 131 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 9 944 891 9 006 258 36 292 564 28 061 132 81 969 534 67 766 236 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i kr 2014-12-31 2013-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 70 Årsredovisning 2014 Kassaflödesanalys Belopp i kr 2014 2013 -1 715 634 1 165 433 11 740 083 11 593 501 10 024 449 12 758 934 10 024 449 12 758 934 -5 452 -44 553 -1 706 208 -1 675 187 7 731 432 1 006 018 16 044 221 12 045 212 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -28 888 082 -3 490 894 Kassaflöde från investeringsverksamheten -28 888 082 -3 490 894 Upptagna lån 10 000 000 – Amortering av lån -1 812 500 -1 750 000 8 187 500 -1 750 000 -4 656 361 20 226 066 6 804 318 13 421 748 15 569 705 20 226 066 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 21 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 20 71 Årsredovisning 2014 Noter med redovisningsprinciper & bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annat anges Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Det innebär att redovisningen av reserverade medel för projekt ändras fr o m 2014 och att jämförelsetalen föregående år justerats på motsvarande sätt. Tidigare intäktsfördes bidrag i sin helhet när de erhölls och vid bokslut skuldfördes den del av bidraget som motsvarade ännu inte uppfyllda villkor. De omvända gällde för medel som reserverats under ett tidigare år. Förändringen redovisades via resultatposten "förändring reserverade medel" som en avgående eller tillkommande nettopost efter finansiella poster i resultaträkningen. Enligt den nya principen skuldförs bidragen när de erhålls och intäktsförs sedan successivt i takt med att kostnader som bidraget är avsett att täcka uppkommer. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Tillgångar med ett anskaffningsvärde som överstiger 20 000 kr aktiveras. Följande avskrivningstider tillämpas: Ombyggnad av kontorsdel i huvudbyggnad Externt magasin i Upplands Bro Ombyggnad Norra Stallet Inventarier, verktyg och installationer Datorer Utställningsinstallationer 20 år 20 år 10 år 5 år 3 år Utställningsperioden (oftast 3 år) 72 Årsredovisning 2014 Leasing Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Utländsk valuta Poster i utländsk valuta Monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknas inte om utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället. Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering eller omräkning av monetära poster redovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de uppkommer. Varulager Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först utprincipen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Värdering av finansiella tillgångar Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Ersättningar till anställda Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen. Intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som museet erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. Bidrag Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls. Bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet. Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som museet fått eller kommer att få. Statsanslag utbetalas per månad och intäktsförs löpande. Intäkter från entréavgifter och försäljning av varor redovisas normalt vid försäljningstillfället. 73 Årsredovisning 2014 Not 2 Bidrag 2014 2013 14 466 369 – 14 466 369 10 875 276 -2 100 000 8 775 276 2014 2013 Insamlade medel: Stiftelser/fonder Företag/föreningar Summa insamlade medel 5 097 477 4 340 467 9 437 945 4 775 672 590 683 5 366 355 Offentliga bidrag: Staten Arbetsmarknadsstöd Kommunala Summa offentliga bidrag 4 034 564 713 860 280 000 5 028 424 2 324 903 987 786 96 232 3 408 921 14 466 369 8 775 276 Erhållna bidrag Vidareförmedlade bidrag Bidrag Bidrag som redovisats som intäkt Summa bidrag Not 3 Nettoomsättning per verksamhetsgren Nettoomsättning per verksamhetsgren Entréavgifter Publik verksamhet Hyror Försäljning Sponsringsbidrag Barter Not 4 Hyreskostnader El och bränsle Städning Underhåll Upprustning Övriga lokalkostnader Delsumma lokalkostnader 2014 2013 16 366 751 5 203 631 7 431 259 3 445 628 2 167 847 1 256 000 35 871 116 12 549 627 5 954 870 7 395 146 2 745 678 2 045 000 1 133 000 31 823 321 Övriga externa kostnader 2014 2013 410 437 4 000 287 2 731 869 1 858 865 1 011 804 1 724 651 11 737 912 278 017 4 222 094 2 517 322 1 460 487 1 020 852 1 161 130 10 659 902 74 Årsredovisning 2014 Material och tjänster Övrigt 11 261 497 20 191 050 6 192 964 16 908 827 Delsumma Totalt 31 452 547 43 190 459 23 101 791 33 761 693 Not 5 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer Medelantalet anställda Totalt 2014 varav män 2013 varav män 76 44 % 67 46 % Redovisning av könsfördelning i företagsledningar Styrelsen Övriga ledande befattningshavare 2014-12-31 2013-12-31 Andel kvinnor Andel kvinnor 50 % 50 % 57 % 57 % 2014 2013 29 477 921 12 136 735 (3 197 969) 25 724 008 11 317 254 (2 903 720) Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnad) Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda 2014 Löner och andra ersättningar 2013 Styrelse och museidirektör Övriga anställda Styrelse och museidirektör Övriga anställda 1 097 112 28 380 810 1 052 388 24 671 620 75 Årsredovisning 2014 Av stiftelsens pensionskostnader avser 292 974 kr (365 211 kr f.å.) gruppen styrelse och museidirektör. Den 1 april 2008 anställdes Ann Follin som museidirektör och anställningen gäller tillsvidare enligt särskilt avtal mellan styrelse och Follin. Avtalet innebär att Follin har en uppsägningstid på tolv månader och pension enligt statliga avtal. Pension inträder vid 65 år. Ideellt arbete Under året har 94 personer arbetat ideellt för museet i den publika verksamheten. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2014 2013 KPMG AB, Magnus Prööm Revisionsuppdrag Andra uppdrag 201 000 108 001 200 000 – PWC AB, Birgitta Bjelkberg Revisionsuppdrag Skatterådgivning 100 637 167 876 100 000 – Kommentar Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och museidirektörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Not 6 Operationell leasing Leasingavtal där museet är leasetagare Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter 2014-12-31 2013-12-31 401 152 726 737 – 1 127 889 431 041 1 157 778 – 1 588 819 2014 431 041 2013 409 557 Avgifter gällande externt magasin samt kontorsinventarier. Avtalen löper på mellan 12 och 36 månader. 76 Årsredovisning 2014 Not 7 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2014 2013 124 005 80 306 3 712 127 717 8 446 88 753 2014 2013 -816 267 -157 035 -973 302 -954 465 -67 280 -1 021 745 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Vid årets slut 60 236 977 2 498 648 62 735 625 59 858 602 378 375 60 236 977 Netto anskaffningsvärde 62 735 625 60 236 977 -31 327 609 -26 983 366 -4 545 780 -4 344 242 -35 873 388 -31 327 608 26 862 237 28 909 369 Ränteintäkter, övriga Valutakursvinst Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader, övriga Valutakursförlust Not 9 Byggnader och mark Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Not 10 Samlingar Redovisat värde vid årets slut 2014-12-31 2013-12-31 2 000 000 2 000 000 Det bokförda värdet är 2 000 000 kronor, vilket varit oförändrat sedan stiftelsens bildande. Försäkringsvärdet är dock avsevärt högre. 77 Årsredovisning 2014 Not 11 Inventarier, verktyg och installationer 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Vid årets slut 37 006 852 451 165 37 458 017 36 750 173 256 679 37 006 852 Netto anskaffningsvärde 37 458 017 37 006 852 -28 101 422 -7 194 304 -35 295 726 -20 852 163 -7 249 259 -28 101 422 2 162 291 8 905 430 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning på anskaffningsvärden Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Not 12 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Vid årets början Investeringar Redovisat värde vid årets slut Not 13 Färdiga varor och handelsvaror 2014-12-31 2013-1231 3 060 710 25 938 270 28 998 980 204 870 2 855 840 3 060 710 Varulager mm 2014-12-31 2013-12-31 342 614 337 162 342 614 337 162 78 Årsredovisning 2014 Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda_hyror Förutbetalda försäkringspremier Upplupna intäkter Övriga poster 2014-12-31 2013-12-31 2 522 589 308 233 1 583 768 748 228 5 162 818 656 800 232 440 126 062 878 016 1 893 318 I förutbetalda hyror ingår vandringsutställningen Digital Revolution och i upplupna intäkter bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Not 15 Eget kapital i ingångsbalansräkningen Enligt fastställd balansräkning Effekter av byte av redovisningsprincip (BR) Justerad balans efter byte av redovisningsprincip Stiftelsekapital/ Donationsfond Balanserat resultat inkl årets resultat 2012-12-31 2 000 000 14 039 671 2013-01-01 2 000 000 14 039 671 Årets resultat enligt fastställd resultaträkning 1 165 433 Effekter av byte av redovisningsprincip (RR) Intäkt av bidrag Förändring reserverade medel Summa effekter av byte av redovisningsprincip (RR) Eget kapital 2013-12-31 – – 1 722 021 -1 722 021 – – 2 000 000 15 205 104 79 Årsredovisning 2014 Not 16 Eget kapital Stiftelse-kapital/ Donations-fond Bundet eget kapital Ingående balans 2014-01-01 2 000 000 Eget kapital 2014-12-31 2 000 000 Balanserat resultat inkl årets resultat Fritt eget kapital Ingående balans 2014-01-01 Årets resultat -1 715 634 Eget kapital Not 17 15 205 104 2014-12-31 13 489 470 Långfristiga skulder 2014-12-31 2013-12-31 Skulder som förfaller senare än ett år från balansdagen Övriga skulder till kreditinstitut 30 187 500 22 500 000 Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen Övriga skulder till kreditinstitut 21 187 500 15 500 000 Väsentliga förutsättningar för SEB:s kreditgivning till Stiftelsen Tekniska museet är att staten utser minst hälften av antalet styrelseledamöter samt ordföranden i stiftelsens styrelse samt att stiftelsen framgent erhåller statliga bidrag till verksamheten. 80 Årsredovisning 2014 Not 18 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag I posten ingår skulder avseende offentliga bidrag med 5 127 191 kr. Bidrag från stiftelser, företag och föreningar uppgår till sammanlagt 10 549 299 och avser främst bidrag från Stora Fonden till science centerutställningen. De villkor som inte är uppfyllda avseende erhållna offentliga bidrag avser framför allt bidrag från Allmänna arvsfonden för tillgänglighetsanpassning inom ramen för Science center projektet. Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade upplupna kostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda hyror Övriga poster Not 20 2014-12-31 2013-12-31 6 392 049 973 268 1 695 692 883 882 9 944 891 6 146 510 1 063 277 1 696 471 100 000 9 006 258 2014-12-31 2013-12-31 47 444 42 054 15 522 261 20 184 012 15 569 705 20 226 066 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassamedel Banktillgodohavanden Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten. 81 Årsredovisning 2014 Not 21 Övriga upplysningar till kassaflödesanalysen Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm Avskrivningar 2014 2013 11 740 083 11 740 083 11 593 501 11 593 501 Not 22 Nyckeltalsdefinitioner Statsanslag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Årets resultat Balansomslutning Antal besökare Statsbidrag via Kulturdepartementet Summa intäkter exkl. statsbidrag Totala kostnader exkl. finansiella poster Enligt resultaträkning Totala tillgångar Samtliga besökare till museet och Cino4 82
© Copyright 2024