1. No category

2015.04.28
Arenarummet
Palissad Syd
Palissad Öst
Palissad Väst
Foajé Nord
08.00
09.00
Åsa Regner, äldreminister; Henrik Fritzon, regionstyrelsens ordf.; Kent Andersson, kommunfullmäktiges ordf.
Sång av Tenore Amore
Moderator: Sölve Elmståhl och Ola Björgell
PROGRAM ONSDAG 6 MAJ
Funderingar kring ett bokslut
Mustafa Can, journalist, författare, Stockholm
Äldres funderingar över livet och döden när det är dags att göra bokslut. Betraktelser av Mustafa Can, känd som sommarpratare, debattör och författare.
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
10.15 - 10.45
10.45 - 12.15
VÅRD OCH OMSORG
REHABILITERING OCH ÄLDRE
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
DEMENS
GERIATRISK RADIOLOGI*
Moderator: Anna-Karin Edberg, professor
Moderator: Helle Wijk, docent,
leg sjuksköterska
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund
Moderator: Olle Ekberg, professor
När regnbågen grånar: Äldre
HBTQ-personer
Mats Christiansen, doktorand, leg. ssk,
specialist i sexologi, universitetsadjunkt,
Stockholm
Det är nu cirka 70 år sedan samkönade
kontakter legaliserades i Sverige. HBTQ-per-
Team en framgångsfaktor för att
palliativ vård i livets slutskede
åldras väl hemma
Kajsa Eklund, docent, leg arbetsterapeut,
(delmål B5)
Göteborg; Katarina Wilhelmson, docent,
geriatriker, Göteborg; Eva Holmgren,
universitetslektor, leg sjukgymnast, Göteborg
Under seminariet presenteras värdet
av individuell vårdplanering och
ett antal av dessa som nu börjar åldras.
resultat av en vårdkedja för sköra äldre
Presentationen kommer att diskutera
personer från akutmottagning och åter
deras situation, baserat på såväl litteratur till hemmet. Fokus är på teambaserad
som empiriska data.
rehabilitering och nyttan för den äldre
personen.
Äldres sjukdomspanorma: Spelar
etnicitet roll för vanliga symtom
och sjukdomar
Sölve Elmståhl, professor, överläkare,
Malmö
Äldre med omfattande behov av vård
och omsorg utgör idag ca 550 000 personer. Mycket vanliga symtom efter 80 års
ålder är trötthet, smärta, gångproblem,
nedstämdhet och minnesproblem. Att
vara utlandsfödd innebär risk för ökad
dödlighet, och kortare vårdtid för vissa
tillstånd.
termer och begrepp, sjukdomsprogression, livsuppehållande åtgärder,
brytpunkts-bedömning, symtomlindring, en god död.
Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) hur använder vi det?
Yngve Gustafson, professor, överläkare,
Umeå
av gamla människor kräver att man ”ser”
hela människan. En förutsättning är att
en multiprofessionell och multidimensionell utredning görs med fokus på
prevention och rehabilitering av ett
team med kunskaper i gerontologi och
geriatrik.
12.15 - 13.15
13.15 - 14.45
Axel Carlberg, doktor i etik, Lund;
Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare i palliativ medicin, Lund
Att se frisk ut men ha en demenssjukdom
Birgitta Hillarp, överläkare, Malmö; Kasim
Abul-Kasim, docent, överläkare, Malmö; Ola
Björgell, docent, regionöverläkare, Malmö;
Sassa Persson, sjuksköterska, Malmö
Även personer i yrkesverksam ålder kan Sölve Elmståhl, professor, Malmö; Inga
drabbas av demens. Det beräknas att det Redlund Johnell, docent, överläkare, Lund
Den äldre patienten blir ofta föremål
för olika radiologisk undersökningar.
med demenssjukdom i Sverige. Dessa
Hans/hennes symptom skiljer sig oftast
kräver ett annat förhållningssätt och
från yngres. Den radiologiska bilden är
omhändertagande.
ofta komplex. Denna kort-kurs ger en
Att se sjuk ut men ha gott minne
introduktion till hur denna allt större
Elisabet Londos, lektor, överläkare, Malmö patientgrupp optimalt skall undersökas
Lewy body sjukdom tillhör de sk neuoch bedömas.
rokognitiva sjukdomarna. Patienterna
10.15 Sölve Elmståhl
drabbas hårt med parkinsonliknande
Gerontologi och geriatrik
motorik, uttalad trötthet, märkliga
synupplevelser samt störd drömsömn.
11.15 Kasim Abul Kasim
Geriatrisk neuroradiologi
Föreläsningen ger mer information om
sjukdomstecknen och de olika behand- 11.45 Birgitta Hillarp
Geriatrisk thoraxradiologi
Fortsättning nedan.
LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
PREVENTIVA INSATSER
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Annika Kragh Ekstam, Geriatriker
Moderator: Maria Taranger, överläkare
Palliativ vård i kommunal omsorg Äldrevårdsmottagning på vårdLena Hjelmérus, överläkare, Stockholm
central
Läkarinsatser i kommunal omsorg.
Lotta Hylén, sjuksköterska, palliativt
ombud, Malmö
Den kommunala personalens roll i den
palliativa vården.
Birgit H Rasmussen, professor, Lund
Att vara närstående när någon ska dö.
Eva Berg Petersson, distriktsläkare,
Knislinge
Vårdcentralen i Knislinge har arbetat
aktivt med att utveckla vården för
multisjuka äldre sedan 2010. I februari
2014 invigdes Äldrevårdsmottagningen.
Föreläsningen beskriver tankarna bakom
en Äldrevårdsmottagning och hur man
har valt att arbeta i Knislinge.
Kunna genomföra brytpunktssamtal med patient och
närstående (delmål B5)
Wilhelmina Näs, ST-läkare, Göteborg;
Mariana Villegas, Specialistläkare,
Göteborg
Teori och praktisk demonstration
VÅRD OCH OMSORG
Moderator: Margareta Albinsson,
utvecklingsstrateg Region Skåne
Fall inte i farstun!
Eva Nordell, Dr medicinsk vetenskap, sjukgymnast, Malmö; Mia Svensson Burghard,
Medicinskt Ansvarig Rehab, Fallnätverket
i Malmö stad, Malmö; Jenny Bohm, leg.
sjukgymnast, Malmö stad
Hur vi undviker fallskador för våra vårdtagare i äldreomsorgen. Erfarenheter
från förebyggande arbete i Malmö.
GERIATRISK RADIOLOGI*
Moderator: Olle Ekberg, professor
Fortsättning enligt ovan.
13.45
Inga Redlund Johnell
Geriatrisk muskeloskeletal
radiologi
14.15
Ola Björgell
Ultraljudsundersökning av äldre
14.45
Olle Ekberg
Geriatrisk bukradiologi
Lipidbehandling för äldre
Anders Gottsäter, docent, överläkare,
Malmö
Kolesterolsänkande behandling i högre
åldrar, gör det nytta eller kanske t.o.m.
skada? Genomgång av tillgängliga studier och förslag till rekommendationer
baserade på dessa.
14.45 - 15.30
15.30 - 17.00
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
PREVENTIVA INSATSER
MILJÖ
Moderator: Annika Kragh Ekstam, Geriatriker
Moderator: Mia Nilsson, docent
Åldrandet och livskvalitet; en
process
Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita,
Lund
Föreläsningen kommer att avhandla
åldrandet som en process, i detta fall från
pensionering fram till livets slut, särskilt
med hänseende till vad som bidrar till ett
gott liv, hög livskvalitet och faktorer som
hindrar ett gott liv. Åldrandet inrymmer
möjligheter för individ och samhälle.
Är Morgondagens Geriatriska
Patient en “Patient”?
Att byta bostad i 80-års åldern
Marianne Granbom, Dr Med Vet, Lund;
80-års åldern och hur såg deras gamla
till annat eget boende men också till
särskilt boende. Stämmer det att många
det, vilka andra skäl, än hälsoskäl spelar
roll i beslutet? Blir tillgängligheten i nya
Vardagens ting i äldreboende
Catharina Nord, docent, Linköping
Här skildras vardagens liv i särskilt boende genom de ting som en äldre person
Börje Bjelke, professor, Oslo
minnen från ett långt liv och av personer
Äldre, Friskare, Bättre informerade, Större som betyder mycket, får plats bredvid
Krav på Funktion och Livskvalité
nya ägodelar för en ny tillvaro. Den äldre
personens tillhörigheter är en berättelse
om personen som sträcker sig långt
bortanför det särskilda boendets väggar
samtidigt som livets cirklar blir mindre
och mindre.
Möbler på särskilt boende
ning av fysiska miljöer på särskilt boende
kan ha verkan på den vård som bedrivs
där. Genom att involvera människor som
tillbringar sina vardagsliv i dessa miljöer
kan man skapa goda förutsättningar för
utformning av lämpliga miljöer. Denna
presentation handlar om en studie vars
syfte var att undersöka hur boende och
personal upplever betydelsen av möbler i
den fysiska miljön på särskilt boende.
*Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser.
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
ANHÖRIG
GERIATRISK RADIOLOGI*
Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund
Moderator: Olle Ekberg, professor
Kunna initiera och tillämpa
Stöd till anhöriga - vad betyder
grundläggande principer för
det för mig?
palliativ symtomlindring i livets Lennarth Johansson, docent, Stockholm
slutskede (delmål B5)
Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare, Lund
Helhetssyn, symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete, samt
närståendestöd.
socialtjänstlagen om att kommunen
…”ska stödja personer som vårdar eller
stödjer närstående”… Vad betyder det för
vården och omsorgen och för enskilda
människor? Vad har hänt sedan 2009 och
vad behöver göras ytterligare?
Fortsättning enligt ovan. Kursen i geriatrisk
radiologi innefattar 2x1,5h radiologi samt
därtill ett valfritt kliniskt föreläsningspass
ons-fre omfattande ytterligare minst 1,5h.
Som man frågar får man svar - om
stöd till anhöriga
Martina Takter, Närståendekoordinator/
doktorand, Malmö
ter, den anhöriges frivilliga insatser och
bedömning av skälig levnadsnivå. Förenliga storheter eller strukturell paradox?
Kan IT teknik hjälpa oss att bättre
förstå personer med demens?
Stefan Sävenstedt, professor, Luleå
I stödet till personer med demens har
olika former av elektroniska sensorer
fram till nu främst använts för att öka
tryggheten, både för personen själv
och för familjen och personal. Nya rön
visar på en möjlighet att också använda
elektroniska sensorer för att bättre förstå
personen med demens som har en BPSD
problematik.
Med förbehåll för ändringar.
2015.04.28
Arenarummet
Palissad Öst
Palissad Syd
08.00
08.30 - 10.00
Palissad Väst
Foajé Nord
Loge 347 - 348
DEMENS
MIGRATION OCH DEMENS*
Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
BEHOVET AV PARADIGMSKIFTE
INOM HEMSJUKVÅRDEN
REGISTRERING
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Axel Carlberg, doktor i etik
PREVENTIVA INSATSER
MILJÖ
Moderator: Annika Kragh Ekstam, Geriatriker Moderator: Agneta Malmgren-Fänge, docent
Moderator: Ulf Kvist, regionöverläkare
PROGRAM TORSDAG 7 MAJ
Existentiella frågor och livssyn i
dödens närhet (delmål C8)
Caroline Krook, biskop emerita, Stockholm; Britt-Marie Ternestedt, professor,
sjuksköterska, Stockholm; Carl-Magnus
Edenbrandt, docent, överläkare, Lund
Vårdarens möte med en döende patient
och dennes närstående innebär inte
endast medicinska utmaningar utan
även svåra samtal, etiska dilemman och
existentiella frågor. I detta möte utmanas
också vårdaren att själv reflektera kring
sin syn på livet, sjukdom och ytterst
döden.
God munhälsa på äldre dar´
Pia Andersson, bitr professor, Kristianstad
Föreläsningen kommer att belysa
munhälsans betydelse för nutritionen,
allmänhälsan och välbefinnandet, samt
ta upp orsaker som kan ge negativa
konsekvenser för tänder och munslemhinnor hos äldre personer och åtgärder
för att bevara en god munhälsa livet ut.
Undernäring och fallrisk – ett
folkhälsoproblem?
Albert Westergren, professor i omvårdnad,
Kristianstad
Malnutrition i kombination med låg grad
av fysisk aktivitet leder till minskad muskelmassa och ökad risk för att falla. Detta
kan betraktas som ett folkhälsoproblem
och informationskampanjer behövs vad
gäller det ökade behovet av protein,
D-vitamin samt vikten av fysisk aktivitet.
Brukarmedverkan i forskning om
boende och hälsa
Susanne Iwarsson, professor, Lund
Med den forskning om åldrande och boende
som bedrivits vid Lunds universitet under
mer än två decennier som grund engagerar
forskarna inom CASE vid Lunds universitet
äldre personer och andra intressenter i
forskningsprocessen. Hur kan den samlade
kunskapen omsättas till åtgärder som
underlättar för äldre att klara sin vardag?
Hur kan kunskapen om brukarmedverkan i
forskningen systematiseras och beskrivas så
att fler forskare blir intresserade?
Utmaningar i att utföra komplexa
interventioner med sköra äldre
personer
Katarina Wilhelmson, docent, Göteborg
Vilka olika utmaningar möter man som
forskare när man bedriver komplexa
interventioner? Olika hälsofrämjande
åtgärder för att stödja ett hälsosamt
åldrande och hur vi på bästa sätt kan
genomföra komplicerade interventioner
för att stödja allas människors rätt till
god hälsa kommer att belysas.
Att se frisk ut men ha en demenssjukdom
Sassa Persson, sjuksköterska, Malmö
Även personer i yrkesverksam ålder kan
drabbas av demens. Det beräknas att det
finns ca 10 000 personer som är yngre
med demenssjukdom i Sverige. Dessa
kräver ett annat förhållningssätt och
omhändertagande.
Att se sjuk ut men ha gott minne
Elisabet Londos, lektor, överläkare, Malmö
Lewy body sjukdom tillhör de sk neurokognitiva sjukdomarna. Patienterna drabbas hårt med parkinsonliknande motorik,
uttalad trötthet, märkliga synupplevelser
samt störd drömsömn. Föreläsningen ger
mer information om sjukdomstecknen
och de olika behandlingsmöjligheter
som finns.
Inledning av dagen
Rozita Torkpoor, Sjuksköterska
Challenges in cross-cultural
assessment of dementia
Rune Nielsen, Neuropsykolog, Köpenhamn
Rune Nielsen vid Nationalt Videncenter
for Demens vid Rigshospitalet i Köpenhamn kommer utifrån sin forskning att
belysa utmaningar som uppstår vid
demensutredningar för personer med
utländsk bakgrund.
09:00 - 10:00
Skånes 33 kommuner och Region
Skåne möter utmaningen i
arbetet med det nya hälso-och
sjukvårdsavtalet.
Carina Lindkvist, Kommunförbundet Skåne;
Ulf kvist, Region Skåne; Lars Stavenow,
Region Skåne
Under denna del görs en genomgång av
resonemanget bakom och utformningen
av det nya avtalet.
Hjelpemidlenes betydning for
deltakelse i dagliglivet
Terje Sund, Dr Med Vet, Oslo
De olika aspekterna av äldres användning av förflyttningshjälpmedel och
hur dessa kan underlätta respektive
försvåra i vardagen är viktiga att förstå.
I vilka avseenden är användarna nöjda
respektive missnöjda? Vad är det som
avgör hur äldre värderar kvaliteten i
hjälpmedelsförsörjningen? Vilken nytta
har användare av elektriska rullstolar och
elskotrar av sina hjälpmedel?
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
10.00 - 10.45
10.45 - 12.15
DEMENS
Lennart Minthon, professor, överläkare
Möss eller människor? Framtidens forskning kring demenssjukdomar
Lennart Minthon, professor, överläkare,
Malmö; Oskar Hansson, lektor, överläkare,
Malmö; Håkan Toresson, docent, Malmö
För att bota Alzheimers sjukdom har
man i 15 år forskat på möss. Men alla
försök har misslyckats. I vår Swedish
BioFinder Study utgår vi från människan.
Många patienter undersöks noga över
lång tid och vi forskar på patientspecifika
nervceller som omprogrammerats från
hudceller.
PREVENTIVA INSATSER
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Annika Kragh Ekstam, Geriatriker
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
Yrsel hos äldre
Patrik Midlöv, distriktsläkare, docent, Eslöv
Yrsel är vanligt och ofta väldigt handikappande för äldre personer. Äldre har
särskilt stor risk för att drabbas av yrsel
pga andra sjukdomar och läkemedelsbehandling. Här ges förslag på
utredning och behandling samt belyses
särskilt läkemedel respektive sjukdomar
som ökar risken för yrsel hos äldre.
13.15 - 14.45
Jonas Bergström, överläkare, Stockholm;
Claes Lundgren, överläkare, Skellefteå
Hur ser brytpunktsbedömningen ut,
hur skiljer sig symtom och förlopp från
cancer, särskilda farmakologiska och
icke-farmakologiska behandlingar vid
icke-cancersjukdomar?
Albert Westergren, professor i omvårdnad,
Kristianstad
En timmes Datorbaserad Utbildning i
Näring och Ätandet (DUNÄT) bidrar till
att fler patienter med risk för undernäring erhåller adekvat nutritionsbehandling och vård utan att öka överbehandlingen av personer som inte har risk för
undernäring.
MIGRATION OCH DEMENS*
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
Moderator: Sölve Elmståhl, professor, överläkare
Palliativ medicin/vård vid
Sexualitet hos äldre
demens, hjärt- och lungsjukdom Ingmar Skoog, professor, Göteborg
Föreläsningen belyser olika aspekter av
(delmål C4, C5)
Datorbaserad utbildning bidrar
till att undernärda får adekvat
nutritionsbehandling
12.15 - 13.15
SEXUALITET
SUICID
sexualitet hos äldre.
Suicid bland äldre, något vi kan
förebygga?
Margda Waern, professor, Göteborg
Äldre har höga suicidtal i Sverige och
internationellt. Psykosociala, psykiatriska
och biologiska faktorer som är kopplade
till suicidalt beteende kommer att
presenteras Förebyggande åtgärder
diskuteras.
BEHOVET AV PARADIGMSKIFTE
INOM HEMSJUKVÅRDEN
Moderator: Ulf Kvist, regionöverläkare
Kognitiv testning av personer
med utländsk bakgrund och
varierande utbildningsnivå.
Vad är viktigt att ta hänsyn till i
utredningen?
Peter Wetterberg, överläkare, Oslo
Peter ger oss en inblick i utmaningen
av demensutredning av personer med
annan etnisk bakgrund samt kunskap
om adekvata kognitiva tester.
10:45 - 11:45
Praktiska exempel
Carina Lindkvist, Kommunförbundet Skåne;
Ulf kvist, Region Skåne; Lars Stavenow,
Region Skåne
Under denna del ges praktiska exempel
på utvecklingen av hemsjukvården i
Skåne i enlighet med intentionerna i det
kommande avtalet.
Konsultativt tvärprofessionellt
demensteam – ett team i
samverkan
Aleksandra Cavic, utvecklingssekreterare,
Malmö; Hajrija Gashi, undersköterska
Silviasyster, Malmö; Christina Larsson,
undersköterska Silviasyster, Malmö
Det tvärprofessionella demensteamet
har haft en bärande roll i utvecklingen
av demensvården i stadsområdesförvaltning Öster. I samarbete med minneskliniken och primärvården har demensteamet säkerställt en sammanhängande
vårdkedja för personer med demenssjukdomar. Silviasystrarna är demensteamets ambassadörer i organisationen.
LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
REHABILITERING OCH ÄLDRE
TANDVÅRD
VÅRD OCH OMSORG
Susanne Iwarsson, professor, Lund
Moderator: Margareta Albinsson,
utvecklingsstrateg Region Skåne
Moderator: Pia Nilsson,
utvecklingssekreterare Malmö Stad
Urininkontinens hos äldre- en
utmaning att identifiera, utreda
och behandla
Ulla Molander, docent, universitetssjukhusöverläkare, Göteborg
Urininkontinens (UI) är en folksjukdom
där bara en bråkdel söker hjälp, och där
många, även i vården menar att urininkontinens är en del av åldrandet och
ingen ide att försöka behandla. Tvärtom
så är det viktigt att identifiera de med
UI för att utreda och behandla på ett
adekvat sätt.
ANHÖRIG
Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund
När munnen blir ett hinder för
ätandet
Hur ska vi tillgodose Agdas
behov?
Anhörigas roll som ställföreträdare inom äldreomsorgen
Eddie Grahn, dietist, Malmö; Jeanette
Appelqvist, Ansvarig för uppsökande
verksamhet och munhälsobedömningar,
Kristianstad; Mats Nilsson, tandläkare,
Malmö
Om munhälsans betydelse, om ett
adekvat näringsintag hos äldre samt om
att stödja tandhälsovården för äldre. Du
som arbetar med äldre får här kunskaper
som du direkt kan använda i det dagliga
arbetet.
Pia Nilsson, Samordnare för Ämmaprojektet, Malmö; Dr Lars Stavenow, Läkare,
Malmö; Lotta Tyrberg, Gunilla
Marcusson, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Hässleholm, Broby
Lärande exempel från Skåne, där kommuner, sjukhus, primärvård och Agda
själv gemensamt ser till att hon får den
vård hon behöver.
Tove Harnett, Bitr. universitetslektor, Lund
Anhöriga har i Sverige idag inte någon
rättslig beslutskompetens som ställföreträdare. Trots detta skulle nog många
av oss nästan reflexmässigt inta rollen
som företrädare om en nära anhörig till
oss blev dement och tvingades flytta till
ett äldreboende. Under föreläsningen
diskuteras utmaningar och problem som
relateras till frågan om anhöriga som
ställföreträde i äldreomsorgen.
Manligt åldrande – vilken evidens finns för androgen terapi?
MIGRATION OCH DEMENS*
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
Interkulturell kommunikation:
Kulturkompetens och möten i
vården
Bo Norlund, Kommunikationskonsult,
Malmö
”En kulturkompetens är inte bara en
moralisk och etisk tillgång eller ’något
som är bra att ha’. Kulturkompetens är
idag en skyldighet enligt lagen.” Visst,
men vilka nya kompetenser behöver
vi i möten med människor från olika
kulturella bakgrunder?
När är någon beslutsoförmögen?
Mats Johansson, Fil. Dr., universitetslektor,
Lund
När är en person att betrakta som
beslutsoförmögen? Och vem ska ta
ställning till detta? Föreläsningen berör
dessa och liknande frågor, från såväl ett
etiskt som ett praktiskt perspektiv.
Stefan Arver, professor, Stockholm
Testosteron lyfts omväxlande fram som
undergörande och inland som roten till
mäns allvarliga sjukdomar. Presentationen skall ge ordning och reda på vad vi
vet och hur vi skall tänka kring behandling med testosteron
Ställföreträdare behöver
vägledning
Linus Broström, Fil. Dr., Biträdande
forskare, Lund
Hur företräder man bäst den äldre när
denne själv inte är förmögen att fatta ett
visst beslut? Föreläsningen introducerar olika tankar om vilka slags hänsyn
en ställföreträdare bör ta, ur ett etiskt
perspektiv.
14.45 - 15.30
15.30 - 17.00
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
VÅRD OCH OMSORG
REHABILITERING OCH ÄLDRE
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
REHABILITERING OCH ÄLDRE
MIGRATION OCH DEMENS*
Moderator: Margareta Albinsson,
utvecklingsstrateg Region Skåne
Moderator: Sölve Elmståhl, professor,
överläkare
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
Moderator: Eva Nordell, Dr medicinsk
vetenskap, sjukgymnast, Malmö
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
Sarkopeni, gerasteni och kakexi
– muskler, mat och träning vid
åldrande och sjukdom
Närstående till patient i palliativ
vård (delmål C11)
Ett nytt geriatriskt kvalitetsregister presenteras. Ett verktyg för
CGA i kommun, primärvård och
slutenvård
Passion för livet
Lars Stenbäck, Seniorcoach, Sveriges
Kommuner och Landsting, Stockholm
Om hur äldre får möjlighet att påverka
sin hälsa och livskvalitet. Inspiration för
dig som arbetar med vård och omsorg
om äldre.
Tommy Cederholm, professor, överläkare,
Uppsala
Kroppens muskler bryts långsamt ner
med ökande ålder och leder till minskad
rörlighet och styrka. Sarkopeni är en
riskfaktor för gerasteni (eller skörhet).
Samtidig sjukdom gör att muskelnedbrytningen går ännu snabbare (kakexi).
Lyckligtvis finns det möjligheter att med
vår livsstil, dvs. med mat och träning
skjuta upp och motverka sarkopenin.
Att åldras i främmande land
Mustafa Can, journalist, författare,
Stockholm
Med en allt större grupp seniorer med
utländsk härkomst står vi inför nya utmaningar. Mustafa Can berättar om hur
det kan vara att åldras i ett främmande
land och om längtan att återknyta till
sina rötter.
*Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser.
Anna Milberg, docent, överläkare,
Norrköping
Trygghet och meningsfullhet är avgöran- Sölve Elmståhl, professor, överläkare,
de om närstående ska orka.
Malmö; Eva Nordell, enhetschef, sjukgymRosmari Eliasson-Lappalainen, professor,
nast, Malmö; Linnea Callegari, ST- läkare
Lund
geriatrik, Malmö; Sara Svensson, arbetsterEn närstående berättar…
apeut, Malmö
Ett nytt geriatriskt kvalitetsregister (GKR)
Kristina E Svensson, samverkansansvarig,
med spindeldiagram presenteras samt
Försäkringskassan, Lund
erfarenheter från sluten och öppen vård
Närståendepenning.
och kommun. Information kring vanliga
Martina Takter, närståendekoordinator/
tillstånd som smärta, fall, kost, förvirring,
doktorand, Malmö
läkemedel, funktionsförmåga, livskvaliNärståendestöd ur ett ideologiskt
tet, trycksår, inkontinens och anhörigperspektiv.
stöd fås i realtid som stöd för rondarbete
och guidelines redovisas.
Tolkanvändareutbildning
Pirkko T Kyllönen , VD för Språkservice AB,
auktoriserad tolk, Malmö
Pirkko kommer att föreläsa om tolkensarbete och tolkade möte och utgår från
lagar och förordningar, tolketikenshuvudregler, felkällor och fallgropar.
Med förbehåll för ändringar.
2015.04.28
Arenarummet
Palissad Syd
Palissad Öst
08.00
PROGRAM FREDAG 8 MAJ
08.30 - 10.00
Palissad Väst
Foajé Nord
REGISTRERING
MILJÖ
PREVENTIVA INSATSER
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
DEMENS
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE*
Moderator Bengt Holgersson,
fd landshövding
Moderator: Annika Kragh Ekstam, Geriatriker
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
Moderator: Ola Björgell, docent,
regionöverläkare
Brukarmedverkan i forskning om
boende och hälsa
Att förebygga fall och frakturer,
med eller utan läkemedel?
Susanne Iwarsson, professor, Lund
Med den forskning om åldrande och
boende som bedrivits vid Lunds universitet under mer än två decennier som
grund engagerar forskarna inom CASE
vid Lunds universitet äldre personer och
andra intressenter i forskningsprocessen.
Hur kan den samlade kunskapen omsättas till åtgärder som underlättar för äldre
att klara sin vardag? Hur kan kunskapen
om brukarmedverkan i forskningen
Annika Kragh Ekstam, Geriatriker, Hässleholm/Kristianstad
Tre insatser är viktiga för att förebygga
nya fall och frakturer efter en lågenergivåld fraktur; att utreda för osteoporos, att
behandla osteoporos och att förebygga
forskare blir intresserade?
Etiska dilemman i livets slutskede: Möss eller människor? Framatt behandla eller inte behandla? tidens forskning kring demens(delmål C3)
sjukdomar
Marit Karlsson, med.dr., överläkare,
Linköping; Axel Carlberg, doktor i etik,
Lund
Etik, svåra kliniska situationer, etiska
dilemman, palliativ sedering, eutanasi.
relaterade till osteoporos. Behandling
med läkemedel kan vara till nytta i vissa
fall och skadliga i andra.
Lennart Minthon, professor, överläkare,
Malmö; Oskar Hansson, lektor, överläkare,
Malmö; Håkan Toresson, docent, Malmö
För att bota Alzheimers sjukdom har
man i 15 år forskat på möss. Men alla
försök har misslyckats. I vår Swedish
BioFinder Study utgår vi från människan.
Många patienter undersöks noga över
nervceller som omprogrammerats från
hudceller.
Läkemedelsgenomgångar för äldre
Åsa Bondesson, Dr med vet, leg apotekare,
Malmö
Under de senaste 25 åren har läkemeGeneraliseringen kring äldre människors delsanvändningen bland äldre blivit allt
behov har visat sig vara alltför begränsa- mer omfattande och komplex. Samtidigt
de för att möta deras krav och önskemål. använder en hel del äldre potentiellt
Presentationen handlar om ett projekt
olämpliga läkemedel för äldre.
vars syfte var att öka kunskaper och
medvetenhet om hur äldre människor
Läkemedelsbehandling av äldre –
ny webbutbildning som del i AT
Pass 1: Psykiatri och allmän teori
Frida Nobel, Sakkunnig läkare Socialstyrelsen, Specialistläkare i geriatrik; Angelica
Butura, ST-läkare i geriatrik, Nyköping
Vid detta pass får du lära dig mer om
läkemedelsbehandling av äldre med
psykisk sjukdom med betoning på
depression och demens. Vi berör bland
annat val av behandling vid agitation,
konfusion och tvångsåtgärder.
Utöver detta går vi översiktligt igenom
webbutbildningens teoretiska delar.
Fortsättning nedan...
Möbler på äldre dar
och värdesätter möbler i deras hem.
Målet var att förbättra förutsättningarna
för design av möbler avsedda för äldre
människor och deras boendemiljöer
med deras egna erfarenheter som
utgångspunkt.
Hitta bostaden i Appen. Hur kunskap omsätts till innovation som
underlättar äldres boende
Torbjörn Svensson, docent, Lund
I EU-projektet INNOVAGE bidrar CASE,
Centre for Ageing and Environment, vid
Lund universitet, med att utveckla en
App för att koppla individens funktionsförmåga till barriärer i bostaden. Appen
skall hjälpa äldre att anpassa sin bostad
som passar deras behov.
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
10.00 - 10.45
10.45 - 12.15
VÅRD OCH OMSORG
REHABILITERING OCH ÄLDRE
Moderator: Pia Nilsson,
utvecklingssekreterare Malmö Stad
Moderator: Sölve Elmståhl, professor,
överläkare
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
ANHÖRIG
Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund
Hur ska vi tillgodose Agdas
behov?
Strategier för att förebygga fall
och fallskador bland äldre
Icke-farmakologiska behandlings- Delaktighet och utanförskap Familjens perspektiv
metoder (delmål C6)
Pia Nilsson, Utvecklingssekreterare, Malmö;
Dr Lars Stavenow, Läkare, Malmö; Lotta
Tyrberg, Gunilla Marcusson, Medicinskt
ansvariga sjuksköterskor, Hässleholm,
Broby
Lärande exempel från Skåne, där kommuner, sjukhus, primärvård och Agda
själv gemensamt ser till att hon får den
vård hon behöver.
Eva Nordell, enhetschef, leg. sjukgymnast,
Malmö
Ett systematiskt arbetssätt, inte bara
för att förebygga nya fall utan även för
att utreda och åtgärda bakomliggande
orsaker till fall, behöver stärkas i vården.
Samarbete mellan olika myndigheter bör
stärkas och nationella riktlinjer införas.
Torkel Falkenberg, docent, Stockholm
Komplementär och alternativ medicin –
ett EU perspektiv.
Kajsa Landgren, dr med. vet., universitetsadjunkt, Lund
Öronakupunktur.
Berit Seiger-Cronfalk, med.dr., Stockholm
Mjuk massage i palliativ vård.
Trycksår – prevention och
behandling
Birgitta Andershed, professor, Stockholm
och Gjövik
Vårdens fokus har alltmer förskjuts till
det egna hemmet. Många vårdinsatser
utförs nu av den som är sjuk och anhöriga. Ändå säger man ofta att patienten/
anhöriga ska göras delaktiga i vården.
Vad menar vi då med delaktighet och
med vården? Under föreläsningen kommer detta att problematiseras.
Att inse att man till slut måste
släppa taget
Katarina Frick, leg sjuksköterska, Malmö
Föreläsning innehållande förslag på preventiva åtgärder för att undvika trycksår
samt förslag på behandling då trycksår
redan uppstått. Vikten av att hela
teamet arbetar med dess olika uppgifter
runt patienten med trycksår.
Annica Forsgren, Verksamhetsledare, FoU
Skåne
Min berättelse handlar om att leva med
en man som har Alzheimer och till slut
inse att man måste släppa taget. Att inte
se det som ett nederlag när man måste
fatta beslutet om ett annat boende utan
en kärlekshandling.
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE*
Moderator: Ola Björgell, docent,
regionöverläkare
Fortsättning enligt ovan...
Läkemedelsbehandling av äldre –
ny webbutbildning som del i AT
Pass 2, Allmänmedicin
Frida Nobel, Sakkunnig läkare Socialstyrelsen, Specialistläkare i geriatrik; Bo
Karlsson, Specialistläkare i allmänmedicin,
Gimo
Vid detta pass får du lära dig mer
om läkemedelsbehandling av äldre
komplexa vårdbehov. Vi berör bland
annat vad i det normala åldrandet som
påverkar val av behandling, hur man kan
behöva planera den individanpassade
behandlingen, beslut om att skicka in
till akuten eller ej, beslut om att inleda
palliativ behandling och exempel på
brytpunkts-samtal hos den svårt sjuka
äldre patienten.
Fortsättning nedan...
Att vara närstående till en äldre
person
Magdalena Andersson, Med Dr, FoU-koordinator, Malmö
Föreläsningen baseras på studier med
sig i den allra sista delen av livet. Det
kommer att presenteras anhörigas syn på
vården för de äldre svårt sjuka och hur de
upplever att vara anhöriga.
12.15 - 13.15
13.15 - 14.45
LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
ANHÖRIG
REHABILITERING OCH ÄLDRE
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Anna-Karin Edberg, professor
Moderator: Sölve Elmståhl, professor,
överläkare
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
Sorg får man väl klara själv?
Monica Nanni, ordförande Riksförbundet
för änkor och änkemän, Stockholm
Riksförbundet för änkor och änkemän
berättar om erfarenheter av att vara
efterlevande och om sina erfarenheter av
att möta efterlevande.
Vilket efterlevandestöd behöver
anhöriga?
Lennart Björklund, socionom, diakon och
leg psykoterapeut, Göteborg
När tomheten och ensamhetskänslan
kommer behövs ett speciellt stöd. Ett
stöd från vänner och släkt är viktigt, men
i vissa lägen behövs ett professionellt
stöd. Ett stöd från äldreomsorg och
Vanliga senkomplikationer till
stroke
Sölve Elmståhl, professor, överläkare, Malmö
Mer än 3500/100 000 personer > 85 år
vårdas årligen för stroke och senkomplikationer såsom smärta, spasticitet,
sarkopeni, hemiosteoporos, dysfagi,
nedstämdhet, personlighetsförändringar,
balansstörningar och kranialnervssymtom är vanligt. Checklista för uppföljning
presenteras.
Ortopedtekniska lösningar vid
neurologiska tillstånd
Hanna Skoglar, leg ortopedingenjör,
Malmö; Jenny Adelros, leg ortopedingenjör,
Malmö
Hur kan en ankel-fot ortos påverka
stabiliteten i knä och höft. Biomekaniska
aspekter kring olika ortopedtekniska
lösningar i nedre extremiteterna. Genomgång av ortopedtekniska hjälpmedel
som bevarar eller förbättrar mobiliteten.
Agnete Kinman, överläkare em., präst,
själavårdare, författare, Kimstad;
Pia Dellson, överläkare, psykoterapeut,
författare, Lund
Att ha kunskap om egna personliga
värde- och trossystem, attityder till
döden, samt betydelsen av att kontinuerligt utsättas för sorg och förluster, hur
personliga förluster och sorg påverkar
arbetet, värdet av handledning samt veta
när och var man kan få hjälp.
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE*
Moderator: Ola Björgell, docent,
regionöverläkare
När munnen blir ett hinder för
ätandet
Eddie Grahn, dietist, Malmö; Jeanette
Appelqvist, Ansvarig för uppsökande
verksamhet och munhälsobedömningar,
Kristianstad; Mats Nilsson, tandläkare,
Malmö
Om munhälsans betydelse, om ett
adekvat näringsintag hos äldre samt om
att stödja tandhälsovården för äldre. Du
som arbetar med äldre får här kunskaper
som du direkt kan använda i det dagliga
arbetet.
Fortsättning enligt ovan...
Läkemedelsbehandling av äldre –
ny webbutbildning som del i AT
Pass 3, Kirurgi och medicin
Frida Nobel, Sakkunnig läkare Socialstyrelsen, Specialistläkare i geriatrik; Lydia
Holmdahl, Specialistläkare i geriatrik,
allmänmedicin och internmedicin, Lund;
Emma Bergfelt, ST-läkare i internmedicin
och hematologi, Uppsala
Vid detta pass får du lära dig mer om
läkemedelsbehandling av äldre utifrån
två patientfall vid kirurgisk respektive
internmedicinsk klinik. I det kirurgiska
fallet ingår bland annat smärtbehandling, koagulation och att särskilja
sjukdoms-symptom från läkemedelsbiverkningar. I det medicinska fallet
berör vi hjärt-svikt, smärtbehandling,
läkemedelsgenomgångar och läkemedelsrelaterade problem.
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
14.45 - 15.30
15.30 - 16.30
Den palliativa medicinens
möjligheter och begränsningar
(delmål C12)
TANDVÅRD
Moderator: Margareta Albinsson,
utvecklingsstrateg Region Skåneö
State of the art föreläsning: Att vända en verksamhet. Från ett patogent till ett salutogent arbetssätt
16.30 - 16.40
AVSLUTNING
Moderator: Sölve Elmståhl
*Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser.
Med förbehåll för ändringar.