1. No category

 Bengt-­‐Åke Gustafsson O M V Ä R L D/KONTEXT STRUKTURELLA FAKTORER •  JURIDIK •  MÅL-­‐ OCH RESULTAT INPUT KULTURELLA FAKTORER •  BASIC ASSUMPTIONS •  VÄRDEN •  ARTEFAKTER LEDAR-­‐
SKAPET PROCESSER: MOTIVATION PERCEPTION BESLUT LÄRANDE KÄNSLOR FEEDBACK OUTPUT O M V Ä R L D/KONTEXT STRUKTUR T EX LÄROPLANER SKOLANS MÅL KULTUREN Grundläggande antagande VÄRDEN ARTEFAKTER (SPRÅK, HANDLING, OBJEKT) OUTPUT INPUT PROCESSER ”DET LIV SOM UPPSTÅR I VERKSAMHETEN PGA SAMSPELET MELLAN STRUKTUR/KULTUR OCH LEDARSKAPET
FEEDBACK PÅ SKOLAN KOM IHÅG! KVALITETEN I DEN FEEDBACK SOM DU GER OCH SOM ANVÄNDS I SKOLAN KAN VARA AVGÖRANDE FÖR…. • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
LÄRANDE UTVECKLING FÖRÄNDRING ENGAGEMANG TILLIT RESPEKT LEGITIMITET NATIONSNIVÅ (”SVENSK” KULTUR) REGIONALA KULTURER (T EX SMÅLAND SKÅNE) LOKAL NIVÅ (VÄXJÖ, MALMÖ) •  ENTREPRENÖRSKAP/SMÅFÖRETAGANDE •  TILLIT SOM BINDEMEDEL •  FRIKYRKLIGHET •  ”HÅRT ARBETE” •  SPARSAMHET BINDS SAMMAN I OCH GENOM ”BERÄTTELSER FRÅN GNOSJÖ” SKOLANS/ENHETERS KULTURER ÖVERGRIPANDE NIVÅ (T EX KOMMUNEN) ENSKILDA SKOLOR/FÖRSKOLOR OLIKA ENHETER/ÄMNEN VERKSAMHETER Små skolor -­‐ kulturellt homogena Stora skolor och ju högre nivå desto större risk för ”subkulturer” INGEN!! Kultur bara uppstår som e^ svar på behovet av överlevnad och det som visat sig vara framgångsrikt eller som kollek_vt bedöms vara ”det rä^a sä^et”. TRADERAS I OCH GENOM SOCIALISATIONSPROCESSER ALLA STÄLLER UPP FÖR VARANDRA (_llsammans över gränser) PASSION FÖR DET MAN GÖR TRO PÅ ATT DET VI GÖR ÄR DET RÄTTA OCH BÄSTA SÄTTET ATT BLI FRAMGÅNGSRIKA VI ÄR FRAMGÅNGSRIKA-­‐ DET FINNS MÅTT PÅ DET! VI ÄR ATTRAKTIVA (FOLK VILL JOBBA HOS OSS) ALLA TAR PÅ SIG ”LEDARSKAP”/ANSVAR •  ANSTÄLLDA ARBETAR ”FÖR SIG SJÄLVA” •  SVAG/INGEN PASSION FÖR ORGANISATIONEN/VERKSAMHET SOM HELHET
•  OKLARHET OM VERKSAMHETEN HAR NÅGOT GEMENSAMT MÅL •  OKLARHETER HURUVIDA MAN EGENTLIGEN ÄR FRAMGÅNGSRIK ELLER EJ (SVAGA FEED-­‐BACK-­‐SYSTEM) •  DIFFUST ”LEDARSKAP” •  FÅ VILL TA PÅ SIG ”LEDARSKAP”/ANSVAR •  GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN •  VÄRDEN •  ÖVERLEVNAD/FRAMGÅNG (EXTERN ANPASSNING/INTERN INTEGRATION) •  BEDÖMS SOM ”DET RÄTTA” SÄTTET ATT •  TÄNKA •  UPPFATTA •  KÄNNA SPRÅK HANDLINGAR OBJEKT PERSONER ARTIKULERADE VÄRDEN/ATTITYDER ANTAGANDEN SOM VI I ÄR ”BLINDA” FÖR SPRÅK HANDLINGAR OBJEKT PERSONER ARTIKULERADE VÄRDEN/ATTITYDER HÄR MÅSTE VI UTSÄTTAS FÖR EN ”SHOCK” ELLER KRIS FÖR ATT KUNNA UPPTÄCKA… ELLER ATT VI MÖTER NÅGOT ”ANNAT”/FRÄMMANDE TVÅNGSKULTUR KARRIÄRKULTUR KUNSKAPSKULTUR [ANDERS PERSSON RED] www.Skolverket.se Semir Becevic licuppsats ”Klassrumsbedömning i matema_k på gymnasieskolan”. Han har studerat hur lärare resonerar om bedömning i matema_k på gymnasiet. NU TILL DIG OCH DINA MÖJLIGHETER OCH UTMANNGAR KAN KULTUREN PÅ SKOLAN PÅVERKAS ? VAD GÖRA? •  Historia, tradi_on (Katedralskola, ”an_-­‐plugg-­‐skola”) •  Externa faktorer-­‐ det omgivande samhället (brukssamhälle på landsbygd, innerstadsskola i stad) •  Föräldrarnas utbildningsbakgrund •  Interna faktorer: Lärarnas ”kåranda”, förvaltningsledning •  Otydlig värden, bristande _llit mellan lärare/ledning •  Fackets inställning/posi_on på skolan •  Elevsammansä^ning (agtyder, ambi_oner…) [TÄNKBARA EXEMPEL] 1.  AVSKEDA/OMPLACERA PERSONAL SOM BIDRAR TILL ATT SKAPA EN ”TOXIC” KULTUR 2.  BELÖNA DE SOM DRIVER KULTUREN OCH VERKSAMHETEN I ”RÄTT” RIKTNING 3.  RÄTT RIKTNING? BLI TYDLIG VAD DET ÄR NI VILL UPPNÅ MED VERKSAMHETEN. TYDLIGA OCH ”MÄTBARA” MÅL. 4.  FEED-­‐BACKPROCESSENS KVALITET. LÅT ALLA FÅ EN KLAR UPPFATTNING OM HUR LÄGET SER UT, VILKA PROBLEM NI HAR ETC 5. KLARGÖR DE VÄRDEN SOM NI ABSOLUT INTE KAN KOMPROMISSA KRING Kulturförändring (Alvesson-­‐Sveningsson 2014) •  Nya rekryterings-­‐ och urvalsprocedurer så a^ människor som stöder den önskade kulturen anställs. Vissa måste kanske sluta. •  Nya former av socialisa_ons-­‐ och utbildningsprogram som synliggör nya värden och värderingar •  System för presta_onsbedömning-­‐belöning där kulturellt ”korrekta” beteenden belönas och felak_ghet ”bestraffas”. •  Befordra ”rä^” människor (”rä^ värderingar”) •  Värdeanalysens betydelse. Vilka värden är det som verkligen dominerar i vår verksamhet. * Berä^elsernas betydelse. Vilka berä^elser dominerar? •  Ledarskap som förstår kulturens betydelse och som klarar av a^ ”iscensä^a” (Mise en scène) 1. TYDLIGT OCH MODIGT LEDARSKAP (ATT DU VÅGAR OCH KAN [TILLÅTS] TA ”MAKTEN” 2. UTHÅLLIGHET (”IGELSTRATEGI”) 3. KONTINUITET (ATT BYTA REKTORER OFTA ÄR DÖDSSTÖTEN) DEN STORA PLANEN KULTUR FRAMTRÄDER PÅ TRE SCENER/ARENOR [JFR ARTEFAKTERNA] SPRÅKET -­‐RETORIKEN -­‐ BERÄTTELSERNA HANDLINGAR •  VARDAGENS RUTINER •  DRAMATISERADE ”KRITISKA” OBJEKT •  ARKITEKTUR •  DESIGN •  ESTETIK •  PER-­‐ALBIN HANSSON UTVECKLADE IDÉN OM FOLKHEMMET.. INGVAR KAMPRAD MÖBLERADE DETTA HEM BÖRJA MED ARTIFAKTERNA DVS DET SOM SYNS OCH LIGGER OVANFÖR ”YTAN” • SPRÅKET!
• HANDLINGAR!
!
• MATERIALITET!
HANDLINGARNA – •  DET NI GÖR •  DET NI VÄLJER ATT INTE GÖRA •  DET NI BORDE GÖRA OBJEKT-­‐ DET MATERIELLA DE KULTURELLA VÄRDENA ”FRUSNA” KULTURANALYS!
SPRÅKLIGA UTTRYCK: -­‐  METAFORER -­‐  RETORIK -­‐  BERÄTTELSER MATERIELLA UTTRYCK UTTRYCK I HANDLINGAR: -­‐  VARDAGENS HANDLINGAR -­‐ ARKITEKTUR -­‐  ”RITUALER” -­‐  UTRUSTNINGSNIVÅ -­‐  DRAMATISERINGAR -­‐  KLÄDSEL DISKUSSIONSUPPGIFT – ETT LITET ANALYSFÖRSÖK 1.  GE EXEMPEL PÅ NÅGRA BERÄTTELSER SOM KAN HA BETYDELSE FÖR SKOLANS KULTUR (STÄMNING) BERÄTTA FÖR VARANDRA I GRUPPEN. 2. VÄLJ SEDAN UT EN BERÄTTELSE I GRUPPEN OCH DISKUTERA VILKA VÄRDEN OCH ANTAGANDEN SOM FINNS INBAKADE I DENNA BERÄTTELSE. ÄR DET VÄRDEN OCH ANTAGANDEN SOM GER STÖD ÅT SKOLANS UTVECKLING? UNDERLÄTTAR ELLER FÖRSVÅRAR FÖR DIG ATT UTÖVA LEDARSKAP? 3.  FINNS ”HELIGA” HANDLINGAR PÅ DIN SKOLA. ”DETTA MÅSTE VI ALLTID BARA GÖRA ANNARS SÅ … BERÄTTA FÖR VARANDRA OCH VÄLJ UT ¨ EN BERÄTTELSE SOM NI TYCKER ÄR TYDLIG VAD GÄLLER VÄRDEN OCH ANTAGANDE SOM SÄGER NÅGOT OM SKOLANS KULTUR 4.  HAR NI NÅGRA FÖREMÅL, OBJEKT PÅ SKOLAN SOM KAN ANSES VIKTIGA SOM ”KULTURBÄRANDE” ELEMENT. GE EXEMPEL FÖR VARANDRA.