Demografiska utmaningar och nordiskt
erfarenhetsutbyte
Nettverkssamling for regional planlegging
Hamar 17-19 juni 2015
Lisa Hörnström
Senior Research Fellow
Nordregio
1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling i Norden
2. Analysera konsekvenser av den demografiska
utvecklingen
3. Belysa och lyfta fram exempel på hur demografiska
utmaningar hanteras och kan hanteras
Några ord om Nordregio
 Inrättades av Nordiska ministerrådet 1997
 Forskning och utredning om regional utveckling och
samhällsplanering
 Nordregio ska fungera som en ”bro mellan forskning och policy”
 En rad olika uppdragsgivare och finansiärer: Nordiska
ministerrådet, ESPON, EU-kommissionen, nationella
forskningsfinansiärer, INTERREG, nationella myndigheter,
regioner och kommuner i de nordiska länderna.
www.nordregio.se
Nordiska arbetsgruppen för demografi och välfärd
2013-2016
Etablerad av Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för regionalpolitik
(ÄK-R):
Arbetsgruppens uppdrag är att vara en gemensam nordisk plattform för att
producera kunskap och utbyta erfarenheter kring de utmaningar och möjligheter
som den demografiska utvecklingen ger.
Arbetsgruppen består av representanter för ministerier och nationella
myndigheter
Regioner med
befolkningstillväxt 2003-2013
Befolkningstillväxt > 10% i de
mörkblå regionerna
80% av den totala
befolkningsökningen sker i de
rödmarkerade regionerna
0,63 % per år (40 % snabbare än
genomsnittet för EU)
Befolkning och
urbanisering 2008-2013
 Befolkningen i huvudstäderna
och de större stadsregionerna
ökade både på grund av naturlig
befolkningsökning och positiv
migration
 Små och medelstora städer med
befolkningsökning ökade enbart
på grund av positiv migration,
framförallt utländsk migration
 Negativ inrikes migration är den
främsta förklaringen till
befolkningsnedgång i små och
medelstora städer
Åldrande befolkning 20082013
 Den genomsnittliga andelen
personer över 65 år i Norden var
18,1% 2013
 Andelen har ökat med 2,8% i
genomsnitt under perioden
2008-2013
 Största ökningen i
huvudstadsområdena och andra
större städer
 Kommunkartan visar att andelen
äldre är högre i landsbygds- och
glesbygdsområden än i urbana
områden
Inhemsk och internationell
migration 2011 (lokala
arbetsmarknader)
 Generellt sett negativ migration i
landsbyds- och
glesbygdsområden och positiv
migration i urbana områden
 Samtliga områden i Danmark,
Finland, Norge och Sverige har
positiv internationell migration
Demografisk sårbarhet
 Index baserat på 10
demografiska indikatorer
(sårbarheter). För var och en av
dessa indikatorer så har ett
tröskelvärde räknats ut. Om
värdet är över/under
tröskelvärdet så räknas
kommunen/regionen som sårbar
på den indikatorn.
 Kartan visar antalet sårbarheter
för varje kommun och region
 De områden som är mest
sårbara är de mörkröda
Nordmap
www.nordmap.se
 Ett helt nytt online-verktyg som bygger vidare på Nordregios
existerande kartproduktion
 Fokus på demografi, arbetsmarknad och tillgänglighet
 Gör det möjligt för användaren att skapa kartor och tabeller som
är anpassade till ett specifikt användningsområde
 Finansieras av Nordiska arbetsgruppen för demografi och välfärd
Lokala och regionala exempel
på hur demografiska
utmaningar kan hanteras
Slutsatser från studien:
 Nödvändigheten av att koordinera
olika politikområden
 Samordning och samarbete mellan
nivåer
 Medborgarengagemang och
gräsrotsinitiativ
 Privata aktörers engagemang
www.nordregio.se/demograph
yexamples
Nordiska
demografiprogrammet
 Syfte:
- Sätta fokus på demografiska
utmaningar i Norden
- Stödja lokala och regionala initiativ
- Skapa arenor för erfarenhetsutbyten
mellan de nordiska länderna
 En första omgång av programmet
lanserades 2013: - 4 projekt
finansierades
 En andra omgång 2014 – 6 projekt
finansierades
Projekten
 Ungas möjligheter på landsbygd och i glesbygd:
• Mitt hem är där mitt ö-hjärta bor - Unga utflyttade som fortsatt resurs tack
vare starka band till uppväxtorten (Bornholm, Östra Island, Vesterålen,
Färöarna)
• Egna pengar – Att skapa egen försörjning som ung i skärgård och glesbygd
(Nordiska skärgårdssamarbetet, Åland, Östergötland)
 Lokalt entreprenörskap och finansiering
• Lokalt deltagagande och innovation i perifera områden – stödsystem för
lokala entreprenörer (Färöarna, Island)
 Lokal attraktivitet
• Demografiska utmaningar i Hedmark och Dalarna: Attraktivitetsmodellen som
strategiskt verktyg för att bryta avfolkningstrenden (Hedmark, Dalarna)
• Regional samverkan kring inflyttning och demografi för bibehållen
sysselsättning och skattekraft (Jämtland, Kainuu, västra Island)
• Nästa stopp – de små öarna: Utveckla strategier för att småöarna ska bli
starka lokalsamhällen (Ö- och skärgårdsorganisationer i Sverige, Danmark och
Finland)
Lärdomar och rekommendationer
 Att arbeta tillsammans i ett nordiskt sammanhang gör det möjligt
att se den egna problematiken med nya ögon och ger nya idéer
 Att göra regioner och kommuner mer attraktiva är en lokal fråga.
Från nationell nivå behövs stöd t.ex. i form av bredband,
infrastruktur, utbildning och bostäder
 Göra det möjligt att leva och verka både på landsbygden, i
glesbygd och i stadsområden
 Både på nationell nivå och EU-nivå behövs en ökad medvetenhet
om demografiska utmaningar med strategier, program och
finansiering som stöttar kommuner och regioner när det gäller att
möta utvecklingen
Nationell policyöversikt
 Översikt och jämförelse av nationella policies och
instrument för att hantera demografiska utmaningar
 Kartläggning av politikområden med territoriellt fokus:
Regionalpolitik och landsbygdspolitik
 Kartläggning av sektorsområden: bostäder, utbildning,
arbetsmarknad och serviceförsörjning
 Nordisk jämförelse: anpassning till eller förebyggande
åtgärder (adaptation – mitigation)
För mer information och kontakt:
www.nordregio.se
[email protected]