aur2015_72 web

RAPPORT 2015:72
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Omläggning av Björnlunda
kyrkogårdsmur
Södermanlands län, Södermanland, Gnesta kommun, Björnlunda socken,
Björnlundagården 5:7, 5:8 och 7:1, Björnlunda 285:1
John Hamilton
RAPPORT 2015:72
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Omläggning av Björnlunda
kyrkogårdsmur
Södermanlands län, Södermanland, Gnesta kommun,
Björnlunda socken, Björnlundagården 5:7, 5:8 och 7:1,
Björnlunda 285:1
Dnr 5.1.1-00382-2015
John Hamilton
STATENS HISTORISKA MUSEER
Arkeologiska uppdragsverksamheten
Kontoret i Hägersten:
Instrumentvägen 19
126 53 HÄGERSTEN
Fax: 010-480 80 94
Kontoret i Uppsala:
Hållnäsgatan 11
752 28 UPPSALA
Fax: 010-480 80 47
Tel.: 010-480 80 00
www.arkeologiuv.se
e-post: [email protected]
www.shmm.se
© 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER
Arkeologiska uppdragsverksamheten
Rapport 2015:72
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744.
Kartor är godkända från ­sekretessynpunkt för spridning.
Bildredigering och layout Åsa Östlund
Tryck/utskrift Akitektkopia AB, 2015
Innehåll
Inledning 6
Antikvarisk bakgrund 6
Utförande 6
Tolkning 8
Sammanfattning 8
Referenser 9
Kartor 9
Administrativa uppgifter 9
Figurer
1. Läget för förundersökningen markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000...........................10
2. Förundersökningsområdet (blå linje) och intilliggande fornlämningar enligt FMIS,
markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:10 000........................................................................11
3. Översiktsplan med markering av ny fornlämning (Klockargården) och fornlämning med
korrigerad lägesbestämning (Kyrkebol, Björnlunda 285:1), baserade på uppgifter på
rektifierade äldre kartor. Anmälan har skickats in till FMIS. Skala 1:2 000........................................................12
4. Den i bogårdsmuren inmurade jordkällaren syns som en dörröppning på utsidan av
muren. På kyrkogårdssidan är jordkällaren övertäkt av jordmassor. Foto.......................................................13
5. Utdrag ur Geometrisk delination upprättad år 1720 (LMV C6-74:1). Två bebyggelser inom
kyrkomiljön finns utritade, i väster Kyrkebol och i söder sockenstuga/kaplanstuga...........................13
6. Utdrag ur Ägomätning upprättad år 1808 (LMV C6-9:1). Klockargården (littera 5) och
kyrkbacken (littera 6) täcks numera till stora delar av den utvidgade kyrkogården med
avgränsande bogårdsmur...............................................................................................................................................................................14
Daga församling har utfört
omläggning av bogårdsmuren
vid Björnlunda kyrkogård i
Södermanland. Arbetet har
övervakats av en arkeolog
från Statens historiska museer,
Arkeologiska uppdragsverksamheten, i syfte att upptäcka
eventuella inmurade runstenar
eller runstensfragment. Inga
runstenar påträffades i de
renoverade delarna av muren.
Däremot kunde en kartstudie påvisa äldre bebyggelse
inom kyrkomiljön som inte var
registrerad i FMIS.
Inledning
Daga församling har utfört omläggning och förhöjning av delar av bogårdsmuren vid Björnlunda kyrkogård under maj 2015 (fig. 1 och 2). Tillstånd
till renoveringen lämnades av Länsstyrelsen i Södermanlands län. I länsstyrelsens villkor ingick att arbetet skulle övervakas av en arkeolog, genom
en förundersökning i form av en schaktkontroll. Det arkeologiska uppdraget
tilldelades Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten.
Antikvarisk bakgrund
Den nu aktuella delen av muren anlades 1845 i samband med en utvidgning av kyrkogården söderut (Andersson 1942:14). Muren är snarast en
cirka två meter hög kantmur längs nedre delen av en backe, där ovansidan,
kyrkogården, fyllts ut upp till murkrönet. En runsten, SR1, har tidigare legat
som tröskel till kyrkodörren (Brate & Wessén 1924–1936). Redan vid en
besiktning 1883 noterades att runstenen var förkommen.
Det är allmänt bekant att runstenar och runstensfragment är särskilt
frekvent förekommande i Mälardalens medeltida kyrkomiljöer (Wilson
1992). Många gånger har de använts som byggnadsmaterial i både medeltida
och yngre stenkonstruktioner, som t.ex. i kyrkogårdsmurar. I dessa fall kan
ristade ytor ha vänts inåt och därför blivit dolda. Vid en muromläggning
kan sådana ytor komma att friläggas.
Inför renoveringsarbetet var det osäkert om det skulle bli nödvändigt
med markingrepp i form av ny dränering och ny grundläggning i anslutning
till muren. I uppdraget ingick att i förekommande fall eftersöka övertäckta
bebyggelselämningar. Numera försvunnen gårdsbebyggelse intill kyrkogården är känd genom äldre kartor (FMIS, Björnlunda 285:1), men huruvida
det kunde finnas arkeologiska lämningar kvar efter denna bebyggelse var
inte känt.
Parallellt med den arkeologiska kontrollen har renoveringen utförts med
byggnadsantikvariskt expertstöd, i enlighet med beslutet från länsstyrelsen
(Wockatz 2015).
Utförande
Inför förundersökningen gjordes en översiktlig genomgång av äldre kartor
i lantmäteriets digitala arkiv över det aktuella området.
De som var involverade i arbetet med muromläggningen gjordes i förväg
uppmärksamma på att sandstensmaterial är av särskilt intresse att detaljgranska. Även andra stenar med spår av bearbetning eller nötning samt skivformade stenar med flata sidor skulle läggas åt sidan för att kunna besiktas.
Efterhand visade det sig att markingrepp inte var nödvändiga, eftersom
murens grundläggning var tillräckligt välbehållen. Framför ingången till en
i muren inbyggd jordkällare gjordes en mindre urgrävning, som dock inte
var så djup att den kunde nå ner till en nivå där bevarade äldre bebyggelselämningar skulle kunna förväntas (fig. 3 och 4).
Vid två skilda tillfällen gjordes besiktningar under pågående arbete.
6 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur
Den 6 maj 2015 genomfördes den första besiktningen. Rivningen av
muren samt borttagande av större träd på ovansidan, innanför muren hade
påbörjats två dagar tidigare på den östra sidan. Endast övre delen av muren
justerades till och dränerades från ovansidan med mindre stenar. Stenmaterialet i muren bestod till stor del av större spräckta block, varav flera hade
borrhål synliga längs kanterna.
Framför den inbyggda jordkällaren på den västra sidan av ingången
grävdes ett cirka 0,1–0,2 meter djupt dräneringsschakt, fram till grusplanen/
parkeringsplatsen. Vid rensning i schaktets botten påträffades rikligt med
väl fragmenterat avfall av järn, keramik, glas och djurben. Fynden bedömdes
härröra från 1800-talet, eller möjligen senare.
Den 21 maj 2015 gjordes en andra besiktning. Muren var nu ombyggd
fram till jordkällaren. Ett antal stenar hade lagts åt sidan efter föregående
besiktning. Enstaka sandstensfragment med spår av bearbetning och/eller
nötning kunde noteras, vilket tyder på att de återanvänts. Tillräckligt tydliga
former saknades dock för att kunna avgöra ursprunglig funktion
Resultat
Som ett resultat av förundersökningen har äldre bebyggelse i anslutning till
kyrkomiljön uppmärksammats. Murrenoveringen resulterade däremot inte i
att några nya runstenar eller runstensfragment kunde upptäckas. Eftersom
inga markingrepp gjordes kunde inte heller avgöras om arkeologiska lämningar efter äldre bebyggelse finns bevarade under marknivå.
Undersökningsområdet låg delvis inom området för fornlämningen
Björnlunda 285:1, en by- och gårdstomt (Kyrkebol), enligt FMIS. Som
grund för lägesbestämningen av fornlämningsområdet anges i FMIS en
karta från 1661 som förvaras på gården Ekhov, samt en muntlig uppgift
som lämnats av kyrkovaktmästaren. Den i FMIS schablonmässigt markerade
bebyggelselämningen Björnlunda 285:1 har kontrollerats genom rektifiering
av andra generationer av äldre kartor (Geometrisk delination 1720. C6-74:1,
Ägomätning 1808. C6-9:1, fig. 5 och 6). Kartanalysen har visat att det funnits två separata bebyggelser utanför kyrkogårdsmuren. I väster låg Kyrkebol,
som omnämns år 1543 och som då beboddes av prästens landbo (Källström
2014:38). Kyrkebol finns således markerat genom storskaliga kartor både
från 1600- och 1700-talet. Till bebyggelsen hörde också kringliggande
gårdsägor. Här fanns flera mindre uthusbyggnader kvar så sent som vid
sekelskiftet 1900, enligt den Häradsekonomiska kartan.
Söder om kyrkan låg under 1700-talet en sockenstuga och en kaplanstuga. Sockenstugan låg närmast den dåvarande södra kyrkogårdsmuren
med dess stiglucka, medan kaplanstugan låg längre ner mot landsvägen.
Under 1800-talet kallas området för klockargården, och består av en handfull
byggnader enligt kartan.
Anmälan om ny lägesbestämning för Björnlunda 285:1 samt anmälan om
ny bebyggelselämning avseende klockargården/sockenstugan har skickats
in till FMIS. Nytt FMIS-nummer har inte inväntats innan föreliggande
rapport slutförts.
Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur 7
Tolkning
En samlad analys av flera äldre kartgenerationer visar att Kyrkebols lägesbestämning i FMIS sannolikt är felaktig och bör korrigeras. Kartan från
år 1661 har inte återfunnits i original. Den är antagligen svår att rektifiera
med precision, men troligen är läget för Kyrkebol detsamma som på den
mer preciserade kartan från år 1720. Bebyggelsen Kyrkebol låg då väster om
kyrkobyggnaden. Den korrigerade lägesbestämningen av Kyrkebol medför
att denna bebyggelse haft en belägenhet helt utanför det nu aktuella förundersökningsområdet.
Däremot visar kartstudierna att den förundersökta bogårdsmurens östra
del ligger inom området för klockargården och sockenstugan enligt kartor
från år 1720 och 1808. Denna senare bebyggelse finns inte registrerad i
FMIS. Den jordkällare som fortfarande finns kvar och som numera är
inbyggd i bogårdsmuren, kan möjligen från början ha varit en fristående
byggnad tillhörande klockargården. På kartan från 1720 låg klockarstugan
och sockenstugan mellan landsvägen och bogårdsmuren. De utgjorde då två
separata byggnader, men bör förmodligen uppfattas som ett mer eller mindre gemensamt bebyggelseområde, där även uthus kan ha ingått. På andra
håll förekommer även att klockaren eller kaplanen haft sin bostad inrymd
i sockenstugan, t.ex. i Botkyrka socken också i Södermanland. Troligen
revs merparten av bebyggelsen i samband med att kyrkogården utvidgades
söderut år 1845 (jfr Andersson 1942:14). Endast jordkällaren kunde bevaras,
genom att den integrerades med den nya bogårdsmuren.
Åldern på etableringen av de båda bebyggelserna är okänd, men ett
medeltida ursprung är fullt möjligt. Kyrkebol kan ha fungerat som prästgård
under medeltid, vilket får stöd i dess storlek och namnskick (jfr Källström
2014:31). Att klockargården/stugan inte syns på kartan från 1661 behöver
inte betyda att den inte fanns då. Klockarstugor finns ibland omnämnda
från medeltid i skriftligt källmaterial, t.ex. i Grödinge socken också i Södermanland.
Sammanfattning
Daga församling har utfört omläggning av bogårdsmuren vid Björnlunda
kyrkogård i Södermanland. Arbetet har övervakats av en arkeolog från
Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, i syfte
att upptäcka eventuella inmurade runstenar eller runstensfragment. Inga
runstenar påträffades i de renoverade delarna av muren. Däremot kunde en
kartstudie påvisa äldre bebyggelse inom kyrkomiljön som inte var registrerad
i FMIS.
8 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur
Referenser
Andersson, A. 1942. Björnlunda kyrka. Nyköping.
Brate, E. & Wessén, E. 1924–1936. Södermanlands runinskrifter granskade och tolkade. Stockholm.
Källström, H. 2014. Det medeltida Sverige. Södermanland. Daga härad,
Villåttingen. 2:4. Riksarkivet.
Wilson, L. 1992. Runstenar, tingsplatser och kyrkobyggande. Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 23.
Wockatz, E. 2015. Björnlunda kyrka – renovering av kyrkogårdsmur
2015. Antikvarisk slutrapport. Tyréns AB.
Kartor
Geometrisk delination 1720. C6-74:1. Ånhammar eller Ekhov nr 1–3.
Björnlunda socken, Södermanlands län
Ägomätning 1808. C6-9:1. Björnlundagården nr 1. Björnlunda socken.
Södermanlands län.
Häradsekonomisk karta, Björnlunda 1897–1901, J112-66-10.
Uppsala län.
Geografisk delination 1661. Kopia i excerptpärm. Original ej återfunnet.
Administrativa uppgifter
SHMM:s dnr: 5.1.1-00382-2015.
Länsstyrelsens dnr: 431-6816-2014.
SHMM:s projektnr: A13028.
Intrasisprojekt: SHMM2015:007.
Undersökningstid: 6–21 maj 2015.
Projektgrupp: John Hamilton.
Underkonsulter: -.
Exploateringsyta: 51 löpmeter.
Undersökt yta: 51 löpmeter.
Läge: Fastighetskartan, blad 10H 0f.
Koordinatsystem: Sweref 99 TM.
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:
x 623055 y 6550112.
Höjdsystem: Rikets, RH 00.
Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska
arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras
tillsammans med Intrasis-databasen.
Fynd: Inga fynd.
Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur 9
10 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur
Figur 1. Läget för förundersökningen markerat på utdrag ur Terrängkartan, blad 594 Gnesta. Skala 1:50 000.
#
P
P
Pärlunda
P
#
P
#
#
P
P
Nygärdet
X6551000
#
##
Fredriksberg
P
P
P
P
#
Y623000
#
P
P
P
P
P
P
#
# #
P
P
P
P
#
Kyrksjön
Björnlunda
kyrka
Ryborg
# Lurstenen
#
#
Björnlunda
285:1
Undersökt
område
#
Måshäll
P
P
P
P
##
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
#
#
P
P
!
!
!
!
!
!
P
!
!
!
!
!
!
P
!
!
!
!
!
!
P
!
!
!
!
!
!
P
P
P
!
!
!
!
!
!
P
!
!
!
!
!
!
P
!
!
!
!
!
!
P
!
!
!
!
!
!
P
P
P
P
P
#
P
P
#
P
P
P
Eriksgatan
P
P
P
P
##
P
P
###
#
#
P
#
## ###
##
##
#
#
#
P
#
#
P
#
P
P
P
50 m
P
0
Figur 2. Förundersökningsområdet (blå linje) och intilliggande fornlämningar enligt FMIS, markerade på
utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 65G5CS Gåsinge. Skala 1:10 000.
Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur 11
#
Lurstenen
Y623200
#
Ny lägesbestämning
för Björnlunda 285:1,#
Kyrkebol
X6550200
Björnlunda
kyrka
Björnlunda 285:1
enligt FMIS
(uppgift om
bytomt/
gårdstomt)
Inbyggd jordkällare
Ny fornlämning:
Bebyggelselämning
Klockaregården
0
50 m
Y623000
X6550000
Figur 3. Översiktsplan med markering av ny fornlämning (Klockargården) och fornlämning med korrigerad lägesbestämning (Kyrkebol, Björnlunda 285:1), baserade på uppgifter på rektifierade äldre kartor.
Anmälan har skickats in till FMIS. Nytt FMIS-nummer för klockargården har dock inte inväntats innan
föreliggande rapport slutförts. Skala 1:2 000.
12 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur
Figur 4. Den i bogårdsmuren inmurade jordkällaren syns som en dörröppning på utsidan av muren.
På kyrkogårdssidan är jordkällaren övertäkt av jordmassor. Foto från söder: John Hamilton.
Figur 5. Utdrag ur Geometrisk
delination upprättad år 1720
(LMV C6-74:1). Två bebyggelser
inom kyrkomiljön finns utritade,
i väster Kyrkebol och i söder
sockenstuga/kaplanstuga.
Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur 13
Figur 6. Utdrag ur Ägomätning upprättad år 1808 (LMV C6-9:1). Klockargården (littera
5) och kyrkbacken (littera 6) täcks numera till stora delar av den utvidgade kyrkogården med
avgränsande bogårdsmur.
14 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur