1. No category

Lärande möten
Högskolepedagogisk konferens 18 november
Högskolan i Halmstad
Entreprenöriellt lärande i mötet mellan olika aktörer – vem är ”expert”?
Ingrid Svetoft (LHS)
Unga är också medborgare och har rätt att delta i planeringsprocesser i sin närmiljö. Om FN:s
Barnkonvention blir lag kommer det att behövas ett antal olika verktyg för att involvera och
kommunicera med barn o olika åldrar. Hur kan man samverka med barn kring stadsutveckling
och samtidigt arbeta med skolans pedagogiska verksamhet med ett entreprenöriellt perspektiv
enligt läroplanen?
Skolverket: ”Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut,
kommunicera och samarbeta….Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt
att utveckla och skapa värden – personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska.”
Dialogmodellen” Arkitekter i skolan” syftar till att skapa möten för dialog och kunskapsutbyte kring stadsutveckling mellan planerare och barn. Arkitekter och planerare lär känna ett
område ur barnens perspektiv och barnen lär känna sin närmiljö. De får delta i diskussionen
om framtida utvecklings-möjligheter för området och förståelse skapas för vem som har
ansvar för planering och byggande. Upplägget bygger på fyra träffar med olika tema och en
återträff där barnen arbetar med idéer kring ett verklighetsförankrat projekt. I korthet utgår
metoden från nutid, dåtid och framtid med hållbar utveckling som gemensamt tema. Metoden
ger möjlighet till lärande i samverkan mellan aktörer som inte annars arbetar tillsammans.
Metoden har sitt ursprung i Projekt DrottningH i Helsingborg där staden och det kommunala
bostadsbolaget Helsingborgshem i samverkan skall utveckla ett sk Miljonprogramsområde.
Metoden sprids nu till andra kommuner ex till Falkenberg. Där genomförs metoden i en helt
annan kontext och med mer tekniska hjälpmedel som exempelvis Ipads. Modellen för dialog
och involvering av barn i planering ”Arkitekter i skolan” genomförs med ett handledarteam
från Stadsbyggnadskontor, bostadsbolag, privat konsult eller annan aktör som är involverad i
utveckling och förändringsarbete i ett område där en skola berörs. Det är viktigt att resultatet
kan tas omhand och att effekten av arbetet också kan redovisas för barnen.
Discussion forums for “Administration of Operating Systems” course:
An attempt to combine examination and self-regulated learning
Slawomir Nowaczyk
In this presentation I share my experiences with running discussion forum as part of a course.
My main goal when introducing this idea was getting students to prepare before lectures. I
have created a Blackboard forum where students could engage in different kinds of activities:
reflecting on lecture and book content, expanding interesting topics inmore depth, asking
questions, etc.
However, it is not easy to get students to participate, and therefore this forum activity is also
part of the course grading. With enough effort students can accumulate sufficient
"points" to be able to skip the exam, however, the main purpose is to supplement it.
1
I have run the forum for two years now, and overall it was quite a success. A lot of students
participated, especially in the beginning, and some of the contents was very interesting. Many
students used the forum to describe and structure their own knowledge, and the process of
internalising information that was available in many sources was often visible. On the other
hand, I have had higher hopes for the collaborative aspect of the activity. I have explicitly
tried to encourage students to answer to and comment on posts by others, initiate discussions,
etc. Unfortunately, most students only wrote down their own thoughts, and barely interacting
with others.
However, there were also some issues, two of which I would like to mention here. First, at the
beginning a few of the more advanced students got very active, and it significantly
intimidated many others, as they found it hard to start participating. The second issue was
copying from various online sources. A number of students never reached the point of
trying to combine multiple sources and describe things in their own words.
Studenten medaktör i att skapa sin egen examination
Elenita Forsberg (HOV)
I en pressad vårdvardag behöver sjuksköterskor vara väl förberedda för att kunna fatta
adekvata kliniska beslut på väl underbyggda kliniska resonemang. Sjuksköterskan inhämtar
information om patienten genom anamnes, fysiska undersökningar, laboratorievärden etc.,
och identifierar därefter patientens problem, fattar beslut och prioriterar vilka åtgärder som
ska genomföras. Inom vårdutbildningar är det därför angeläget att sjuksköterskestudenter på
grund- och avancerad nivå utvecklar och förvärvar förmågan till kliniskt resonemang.
Examinationen är en del av lärprocessen och bör därför utformas så att den tränar och
förbereder för den kommande yrkesfunktionen samt examinerar och kvalitetssäkrar
professionell klinisk kompetens.
Virtuella patienter (VP) har använts i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, vid Högskolan i Halmstad sedan 2008. VP
definieras som interaktiva datorsimuleringar av verkliga kliniska scenarier.
Under hösten 2015 har en ny tvådelad examinationsform med VP testats med syftet att
ytterligare fördjupa barnsjuksköterskestudenters kliniska kompetens och synliggöra det
kliniska resonemanget.
Del I, har inneburit att väl förberedda studentgrupper om 2-3 studenter har fått skapa och
implementera ett VP fall under 3 timmar. Studenterna har varit ombedda att resonera högt
under tiden och lärare/ examinator har varit observatör. För bedömning har ett nyutvecklat
instrument för kliniskt resonemang använts, studenterna har även fått besvara frågor i
samband med observationstillfället som t ex. vad har ni lärt er av att skapa och implementera
ett VP fall.
I del II i examinationen har studenterna genomfört VP fall skapat av kurskamrater och
utvärderat det genom att besvara en enkät.
2
Självreglerat lärande – min start mot konceptet ”Flipped Classroom”
Eva Strandell (ETN)
Högskolan i Halmstad har under de senaste åren börjat använda sig av en webbplattform,
Blackboard, vilket har öppnat nya möjligheter för studenters lärande. Efter att ha undervisat
på ett traditionellt sätt under nästan 20 år kände jag att det var det dags att förnya metoderna
och tänka nytt. Sedan starten på min lärarkarriär har jag också haft en önskan att fungera mer
som en mentor än en allvetande lärarauktoritet – nu, med IKT som hjälp kunde det bli
verklighet.
I två kurser under vårterminen 2015 tog jag beslutet att filma mina föreläsningar och lägga ut
dem på kursens Blackboard sida. Konceptet ”Flipped classroom” ligger till grund för hur jag
vill arbeta med min undervisning och studenternas lärande. Jag valde att följa upp filmerna
med icke obligatoriska seminarier där vi i smågrupper diskuterade olika frågeställningar.
Några studenter var skeptiska vid kursstarten men utvärderingarna sa en helt annan sak.
Studenterna uppskattade möjligheten att kunna repetera föreläsningen, läsa i boken och titta
på filmen. Seminarierna visade sig vara välbesökta, 90 % av studenterna närvarade.
Studenterna var också nöjda att få arbeta med frågeställningar och möjligheten att kunna fråga
mig i lugn och ro. Nästan alla studenter hade frågor, vilket jag inte upplevt på mina ”live”
föreläsningar. Jag använde Kaltura vid mina inspelningar, filmerna är mellan 12-18 minuter
långa och jag gjorde inga redigeringar. Nu ska jag fortsätta utveckla mina kurser och börja
lägga upp frågor på blackboard där studenterna ska kunna testa sina kunskaper. Jag beräknar
att ha ett fullt utvecklat ”Flipped classroom” om ca 4 år. Jag kan bara rekommendera andra
lärare att våga testa nytt och att pröva använda de digitala verktygen som finns. Det är kul,
kreativt och sparar tid på sikt och studenterna får tillgång till alternativa metoder för sitt
lärande.
Seminariet fortsätter där hemma: IKT, rummet och lärande
Jonas Asklund (LHS)
Det finns kurser där relationen mellan innehåll och antal timmar är ganska ansträngd, och så
finns det helt omöjliga kurser. Till den senare kategorin räknar vi svensklärarnas delkurs i
modern litteratur, som visserligen bara spänner över 150 år men som ändå ska ge en god
överblick tidens genrer, epoker och författarskap − samt rikliga tillfällen till
litteraturdidaktiska övningar och reflektioner. Sådant tar tid att uppfylla, och det gäller att
göra kursen så arbetsintensiv som möjligt. Tillsammans med en kollega har jag försökt att
förbättra vår användning av Blackboard och diskussionsforumet där i syfte att låta studenterna
arbeta med kursinnehållet ”dagen efter seminariet” men också för att ge dem en chans att
påverka den kommande tentamen.
Fördelen med diskussionsforumet är stor. För det första kan litteraturdiskussionerna ges större
bredd och djup, så väl textanalytiskt som didaktiskt, på så sätt att frågeställningar som väcks
under seminariet kan preciseras och riktas till samtliga kursdeltagare på forumet efter
lektionen. Samtidigt kan reflektionerna över egna och andras ställningstaganden tränas upp,
till exempel genom att deltagarna i forumet också ombeds kommentera andra inlägg. En
annan väsentlig fördel är att de återkommande uppgifterna på diskussionsforumet kan
synliggöra kursinnehåll och kursmål retroaktivt på ett enkelt sätt. På samma gång kan
3
studenterna förbereda sig framåt för den kommande hemtentamen, då riktigt ”heta”
diskussioner på Blackboard vävs in i den hemtenta som avslutar kursen.
Ljudboken i klassrummet: att mötas genom den digitala rösten
Cecilia Björkén-Nyberg (LHS)
När Pythagoras talade till sina studenter stod han bakom ett skynke för att de skulle kunna
koncentrera sig maximalt på vad han kommunicerade. Studenterna kallades för akousmatikoi
(lyssnare) vilket har gett upphov till termen akusmatiskt ljud, dvs ljud vars källa är dold. Även
om säkert de flesta lärare kämpar med att rigga miljöer som befrämjar ett gott lyssnarklimat,
skulle väl få av oss vara beredda att stå dolda för våra studenter för att uppnå detta mål. Det
antika ljudidealet har emellertid på andra sätt transponerats till dagens högteknologiska
samhälle och vi tar dagligen på oss rollen som akousmatikoi. Skynket har bytts ut mot
högtalare och annan teknik och den digitala rösten talar till oss i poddar och ljudböcker. Ofta
lyssnar vi koncentrerat men inte sällan var och en för sig.
Men vad händer då när den digitala rösten blir en av rösterna i klassrummet? I min
presentation kommer jag att dela med mig av de erfarenheter jag har gjort efter att ha ersatt
tryckt skönlitterärt kursmaterial med ljudböcker. Jag kommer att reflektera kring hur jag har
förhållit mig till det faktum att varken studenterna eller jag har haft pappersartefakten att hålla
i, bläddra i eller referera till. Frånvaron av denna artefakt kan skapa en osäkerhetskänsla men
aktualiserar också frågan om den fysiska boken som ett potentiellt maktinstrument. Jag menar
att aktörskapet i klassrummet påverkas när den akusmatiska rösten är det enda vi har att
relatera till – när den blir en påtaglig närvaro samtidigt som den påminner oss om frånvaron
av fysisk närvaro. Detta påverkar vår uppfattning om rummet och vårt sätt att röra oss där.
Studenters aktörskap i möten med digitala medier inom högre utbildning
Eva Hansson och Jeanette Sjöberg (LHS)
Tidigare forskning visar att studenters erfarenheter av digitala praktiker inte tas tillvara inom
högre utbildning. I ett försök att utröna huruvida det också är så, här hos oss på Högskolan i
Halmstad, genomför vi en enkätundersökning där vi frågar studenterna dels vilka digitala
aktiviteter de ägnar sig åt på sin fritid och dels hur de upplever att deras digitala vanor tas
tillvara i deras högskoleutbildning. Insamling och analys av material pågår just nu. Inte så
förvånande kan vi initialt se att studenterna i hög grad använder sig av Facebook, Instagram
och Snapchot. Till stor del bygger dessa forum på kommunikation via bild och foto. Utifrån
det skulle vi som lärare inom högre utbildning, till exempel kunna fråga oss hur mycket vi
använder just bild och foto för framställan, instruktioner och som grund för meningsskapande.
På vilket sätt kan bildliga uttryck användas i en lärande kontext?
En annan tendens som vi kan se i resultatet är till exempel de helt olika uppfattningar som
studenter har om på vilket sätt deras digitala kompetens utvecklas genom sin utbildning; från
att en del menar att de konkret lärt sig använda olika program, till att någon student inte alls
lärt sig något digitalt inom utbildningen. Här skulle vi lärare inom högskolan till exempel
kunna ställa oss frågan om hur vi arrangerar och medvetandegör lärsituationer där det digitala
står i centrum.
4
Formal Learning Sequences and Progression in the Studio:
A Framework for Digital Design Education
Pontus Wärnestål (ITE)
In this presentation, we examine how to leverage the design studio learning environment
throughout long-term digital design education in order to support students to progress from
tactical, well-defined, device-centric routine design, to confidently design sustainable
solutions for strategic, “wicked”, and device-agnostic problems in the digital space (Kolko,
2010; Rittel & Webber, 1973; Stolterman, 2008). I will present a framework that (a)
implements a theory of formal learning sequences (Selander, 2008) as a user-centered design
process (Löwgren & Stolterman, 2004) in the studio, and (b) describes design challenge
progressions in the design studio environment based on seven dimensions derived from
literature on design, creativity, and theories on learning.
The framework supports reflective design practice for a digital design space (Cross, 2001;
Schön, 1983; Stolterman, 2008), and can be used as a tool for designing, evaluating, and
communicating course progressions within – and between series of – design studio courses.
The approach is exemplified with an evaluation of a studio progression sequence in an
undergraduate design-oriented Informatics program.
Acumen as a Laboratory for Learning.
Walid Taha (ITE)
The Acumen modeling language has many features that make it well suited for teaching
Science, Technology, Engineering, and Math (STEM) topics. It has been so far used primarily
for a Masters-level course on Cyber-Physical Systems, but other experiences suggest that it
can be useful for teaching undergraduate or even primarily-level classes. This talk will give a
brief introduction to Acumen as an educational tool, review experiences with using it for
teaching at the graduate level (including a flipped classroom experience), and outline current
plans for improving its educational potential and applying it to lower-level classes.
Fullskalesimulering i sjuksköterskeprogrammet
Tommy Berntsson och Carina Göransson (HOV)
Bakgrund
Simuleringsövningar är en pedagogisk metod för att träna upplevelser eller situationer, som
efterliknar verkligheten i en kontrollerad miljö (KlinSim 2014) och har använts i
sjuksköterskeprogrammet sedan 2010. Detta utmanar studenterna att tillämpa teoretisk och
praktisk kunskap tillsammans i grupp för att lösa en situation, utan en handledare.
Pedagogiken baseras på Kolbs teori om erfarenhetslärande där studenten genom en konkret
upplevelse, observation, reflektion och experimenterande, tillägnar sig ny kunskap (Illeris,
2001).
Syftet med fullskalesimulering är att stödja studenternas lärande att uppnå utvalda lärandemål
och att stärka den personliga och yrkesmässiga utvecklingen inför yrkesrollen som
sjuksköterska.
5
Nuläge
I dagsläget ingår fullskalesimuleringar i termin fyra, fem och sex vid
sjuksköterskeprogrammet och genomförs vid kliniskt träningscentrum på högskolan.
Fullskalesimulering börjar med briefing, en genomgång av de lärandemål som ligger till
grund för scenarierna, de aktuella principerna för crisis resource management (CRM) vilket är
framtagna principer för att främja teamarbete (Rall & Dieckmann, 2005) samt lokal och
material förevisas. Därefter genomförs ett scenario där några studenter tillsammans ska
hantera och lösa den situation som uppstår. Efter scenariot slut ombeds studenterna att fundera
på två handlingar de genomförde bra relaterat till lärandemålen eller CRM-principerna.
Vid debriefingen ingår en beskrivande fas där alla i gruppen får en gemensam objektiv bild av
situationen. Därefter vidtar en analysfas där både de studenter som agerade och observerade
reflekterar över scenariot. Debriefingen avslutas med att alla får lyfta en erfarenhet de kan ta
med och använda sig av i den kliniska verksamheten som student och i sin kommande
yrkesroll.
Framtidsplaner och visioner
Det finns en utvecklingspotential för fler fullskalesimuleringar i sjuksköterskeprogrammet vid
kliniskt träningscentrum. Vidare finns ambitioner att påbörja forskning kring
fullskalesimulering och forskningsfrågor diskuteras. Enkäter är insamlade och delvis
sammanställda och vilket ger möjlighet till analys. För att ytterligare belysa
fullskalesimulering kan fokusgrupper med deltagande sjuksköterskestudenter genomföras.
Muntlig gestaltande examination som lärtillfälle
Marie-Helene Zimmerman Nilsson (LHS)
Många examinationsformer inom högskolan präglas av kunskapsredovisning och akademiskt
skrivande. Mot bakgrund av lärarstudenternas missnöje med en sådan examinationsform i
kursen estetiska lärprocesser påbörjades 2008 processen att förändra densamma. Idag ges
kursen Estetiska lärprocesser och samspel där planeringen inför den avslutande muntliga,
gestaltande examinationen börjar redan vid kursintroduktionen. Under kursens gång har
studenterna flera handledningstillfällen inför examinationen samt ett litteraturseminarium där
de presenterar kunskapsinnehållet praktiskt genom estetiska uttrycksformer samtidigt som de
problematiserar litteraturen. För att studenterna ska befinna sig i sin utvecklingszon är
instruktionerna till examinationen att de själva lägger upp genomförandet. Under
examinationen redovisar sedan varje student individuellt sin lärprocess i kursen. Studenten
ska beskriva den egna lärprocessen i relation till teoretiska perspektiv med hjälp av estetiska
uttrycksformer som gestaltar det egna lärandet. Det egna kunskapandet står i centrum och
studenten reflekterar ofta kring vad hon/han har lärt sig i processen och under genomförandet
av examinationen. Efter examinationen får studenterna reflektera över sin
kunskapsutveckling. Den fortsatta utvecklingen av examinationen pågår kontinuerligt
tillsammans med studenterna. En aspekt är avvägningen mellan omfånget på det skriftliga
underlaget till examinationen och den praktiska redovisningen. Under presentationen kommer
examinationens utformning och genomförande att beskrivas närmare tillsammans med en
problematisering av såväl process som produkt.
6
Grupphandledning av uppsatsarbeten: handledningsstrukturen inom
lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad och möjlig utveckling av
verksamheten
Göran Karlsson
Grupphandledning som en metod för att höja kvalitén på uppsatsarbeten har bedrivits
sedan 15 år tillbaka inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. Orsaken till
införandet av grupphandledningen var att högskolans ledning ville satsa på
lärarutbildningen. En åtgärd för att höja och stärka kvalitén var att arbeta med
grupphandledning enligt en modell utarbetad av professor Anders Persson vid
Sociologiska institutionen i Lund och som med mycket lyckat resultat använts där.
Modellen innebär att handledningen sker i grupper där en coach organiserar
handledningsarbetet och examinationsprocessen samt har regelbundna träffar med
handledarna. Modellen infördes inom lärarutbildningen men med den skillnaden att
handledarna arbetade i par. Skälet till det dubbla handledarskapet var att man ville att
alla uppsatsarbeten skulle handledas av någon med forskarutbildning men eftersom inte
alla handledare hade det organiserade man det så att åtminstone en av handledarna var
disputerad. Detta innebär att två lärare tillsammans ansvarar för handledningen av ca sju
studentuppsatser.
Grupphandledningsstrukturen medför fördelar som t.ex. positiva gruppdynamiska
effekter, att handledarna kan komplettera varandra med olika specialistkunskaper och en
likvärdighet vid bedömning. Grupphandledningsstrukturen kan även leda till problem
som t.ex. att konfliktsituationer uppstår i grupperna eller att det blir svårare att utnyttja
lärarnas specialistkompetenser. En annan konsekvens av grupphandledning är att tiden
för individuell handledning, vilket efterfrågas av studenterna, blir begränsad.
Efter att ha bedrivit grupphandledning under 15 år borde det finnas flera skäl att
diskutera en utveckling av verksamheten. Ett av de främsta skälen torde vara att när nu
resurstilldelningen för handledningen minskar så blir det viktigt att resursen används på
bästa sätt för att bibehålla en hög kvalité på uppsatsarbetena. För fortsatt utveckling av
handledningsorganisationen bör man diskutera frågor om: dubbelt handledarskap,
coachfunktionen, handledarträffar, utnyttjandet av handledarnas specialkompetenser,
examinationsstrukturen och vilken kunskapssyn som skall prägla handledningen.
Lärande examination genom kontinuerlig bedömning
– utmaningar, möjligheter och fallgropar
KG Hammarlund (LHS)
Högskolevärldens kunskapsbegrepp, implicit uttryckt i högskoleförordningens examensmål,
är en komplex helhet byggd av (fakta-)kunskap och förståelse, färdighet och förmåga. Att
avläsa och bedöma studenternas tillägnande av kunskap blir i motsvarande mån en komplex
process.
Den traditionella examinationsformen, särskilt på inledande kurser, är den delkursavslutande
skriftliga tentamen – salstenta eller hemtenta. En svaghet med den förra är att den främst
fångar upp memorerad (fakta-)kunskap och bara i begränsad utsträckning den förståelse, de
färdigheter och förmågor som är en del av ämnets vetenskapliga praktik. Den senare formen
kan mer troget simulera hur en historiker, statsvetare eller nationalekonom löser ett problem
eller besvarar en fråga och fångar därmed upp en ’djupare’ kunskap, men enbart inom ett
7
begränsat område. Förståelsen av kunskapsfältet som sammanhängande helhet riskerar
därmed att gå förlorad. Båda formerna är av ’high stake-karaktär’ vilket öppnar för den eviga
frågan ’Kommer det på tentan?’ och kan leda till att studenter prioriterar tentamensläsning
framför schemalagda föreläsningar och gruppdiskussioner.
Vid en kontinuerlig bedömning, där en delkursavslutande tentamen ersätts av flera, mindre
omfattande uppgifter som ges löpande under delkursen, kan uppgifterna utformas så att de
tillsammans täcker en större del av faktainnehållet samtidigt som de tillsammans ger
studenterna möjligheter att öva och visa flera olika färdigheter och förmågor. Studenternas
redovisningar fungerar också som en tidig återkoppling till läraren – vad har de förstått och
vad har skapat problem? Omvänt kan studenterna tidigt under delkursen få en formativ
bedömning som tydliggör kursens lärandemål och bidrar till en förståelse av ämnets
kunskapsstruktur.
I min presentation redovisar jag erfarenheter från en gradvis förskjutning mot kontinuerlig
examination i ämneslärarutbildningens kurser i historia och sammanfattar några av de
erfarenheter som dokumenterats i vetenskaplig litteratur. Avslutningsvis summerar jag
kvarstående utmaningar och möjliga lösningar.
Hur blir examinationen Salstentamen 2.0 ett lärtillfälle för studenter och lärare?
Kristina Holmberg (LHS)
Examinationer inom högre utbildning har av tradition ofta haft ett kunskapssummerande syfte
där studenter som isolerade individer förväntas uttrycka kunskaper inom ett specifikt
kunskapsområde. Utifrån denna prestation erhåller studenten ett betyg som ska stå i relation
till de kunskaper studenten besitter. En sådan examination innebär också en del
förgivettaganden om kunskapens beskaffenhet, att kunskap ägs av enskilda personer och att
det också är möjligt att mäta grader av kunskaper hos individer.
Om perspektivet på lärande istället är att kunskapande ständigt sker och att det är en social
aktivitet måste också utformningen av examinationen förändras. I en kurs om lärandeteorier är
det speciellt viktigt att designen av olika kursmoment och även examinationsformer följer
reflekterade förhållningssätt till lärande. Detta är en av anledningarna till att jag tillsammans
med mina kollegor utvecklade Salstentamen 2.0 i kursen Didaktik och bedömning.
Salstentamen 2.0
1) Produktion av fusklapp, individuellt eller i grupp, där det mest centrala kursinnehållet
skrivs ner.
2) Genomförandet av tentamen där studenter individuellt svarar och diskuterar kring ett antal
frågor. Den egna fusklappen används som stöd.
3) Gemensam diskussion kring tentamensfrågornas relevans i förhållande till kursmål.
4) Kriterier för olika betygsgrader arbetas fram i gruppen.
5) Studenten gör en bedömning av sin egen tentamen utifrån de framarbetade
betygskriterierna, sätter betyg och motiverar detta.
6) Examinator sätter slutgiltigt betyg.
Studenterna menar i stor överensstämmelse att de utvecklat kunskaper om både didaktik och
bedömning genom att delta i denna examination. Som lärare ser jag framför allt fyra punkter
som kan diskuteras i förhållande till kvaliteten i lärandet. De utgår från comfort-zone,
8
koncentration, känslor och tillit till studenters produktion av kunskap. I presentationen
kommer jag att beskriva Salstentamen 2.0 mer i detalj samt diskutera och problematisera de
kvaliteter denna examinationsform ger uttryck för.
Från skriftlig till muntlig examination
Anna Ida Säfström och Frida Wirén (LHS)
Som lärarutbildare i matematik för framtida grundlärare ville vi skapa en examinationsform
som i högre utsträckning testar de kunskaper och färdigheter som de blivande lärarna faktiskt
behöver i sitt yrke. Tidigare har alla delar med matematiskt innehåll och vissa med didaktiskt
innehåll examinerats genom enskilda, skriftliga salstentamina. Vår målsättning var att utforma
en examination som bättre speglade vår mångfacetterade bild av matematik, fungerade som
ett lärtillfälle för studenterna, kopplade samman matematik och matematikdidaktik, samt
testade de kunskaper och färdigheter i matematik som grundskolelärare faktiskt behöver.
Istället för att enskilt lösa och redovisa uppgifter på papper ville vi att studenterna skulle
förbereda lösningar och redovisa dem på tavlan i mindre grupper. Tanken var att få till
diskussion om uppgifterna och lösningarnas kvaliteter, och lyfta fram såväl användning av
matematiska representationer, som muntlig och skriftlig kommunikation.
För att nå våra mål behövde vi gå från en skriftlig till en muntlig/skriftlig examination.
Samtidigt behövde vi hålla oss till de resurser kursen var tilldelad och naturligtvis uppfylla
krav på rättssäkerhet och likvärdig bedömning. Resursfrågan förde med sig att tiden för varje
student begränsades, samtidigt som vi behövde kunna bedöma att varje student verkligen
tillägnat sig innehållet examinationen rör. Studenterna delades in i tre grupper om 7-8
studenter per grupp, och varje grupp hade 4 timmar till sitt förfogande. Hela examinationen
videofilmades och bedömdes av två lärare.
Då vi hade alla studenternas redovisningar på film insåg vi också att vi hade en gyllene
möjlighet för kompletteringsuppgiften: att låta studenterna se sina egna filmer och reflektera
över vad de kunde gjort annorlunda eller bättre, utifrån vår återkoppling och egna
observationer.
Presentationen kommer att beskriva våra och studenternas
examinationsformen, och fördelar och problem vi stött på diskuteras.
erfarenheter
av
Samlärande via Facebook för att knäcka akademiska koder i högre utbildning –
kommunikation i medierat rum
Marta Cuesta (HOV) och Monica Eklund (LHS)
Utgångspunkten för vårt projekt är de alltmer heterogena studentgrupperna, vilka är ett
resultat av den breddade rekryteringen. Kunskap om kraven i det akademiska systemet skiljer
sig därmed kraftigt mellan studenter med och utan akademisk bakgrund och mellan studenter
med olika språklig och kulturell bakgrund. Studenter med icke-akademisk bakgrund och/eller
annan språklig eller kulturell bakgrund har svagare positioner och ibland känner de sig osäkra
om hur man ska tolka de akademiska koderna, vilket ofta leder till negativa studieresultat.
Kort sagt så spelar kulturellt kapital en viktig roll för framgång i högre utbildning (Bourdieu,
1995)
9
Vårt projekt, som är ett samverkansprojekt mellan forskare i sociologi och media och
kommunikationsvetenskap samt utbildningsvetenskap verksamma inom dåvarande HOS och
LUT, har som främsta mål att skapa bättre förutsättningar för lika villkor i högre utbildning.
Hittills har vi genomfört en pilotstudie med syftet:
•
att genom samlärande utveckla studenternas kunskap och förståelse för akademiska
koder och ämneskulturella diskurser, förbättra individuella studieresultat samt öka
välbefinnande och minska stress hos studenterna så att de fullföljer utbildningen.
Pilotstudien genomfördes i en studentgrupp som studerade sociologi. Studenterna gick andra
delkursen på första terminen. Genom att använda sociala medier, Facebook, tillsammans med
handledning, försökte vi underlätta studenternas integration i den akademiska kulturen.
Konkret innebar detta att vi hade en sluten grupp, med regler för deltagande (netikett), på
Facebook till vilken deltagarna i kursen bjöds in. Ungefär hälften av studenterna valde att
delta. En av projektledarna fungerade som tutor/coach. Studenterna fungerade som stöd och
resurser för varandra och kommunikationen mellan coach och studenter anpassades efter
studentgruppens behov. Själva upplägget kan ses som Guided participation (Rogoff, 1995) i
ett virtuellt rum.
Vi fann att upplägget hjälpte studenterna att såväl knäcka akademiska koder som att utvidga
sitt akademiska habitus. Detta skedde genom samlärande, dels mellan studenter, dels mellan
coach och studenter (Cuesta m.fl., 2015).
Does a captioned audiovisual context enhance students'
comprehension and retention of L2 idioms?
Monica Karlsson (LHS)
The positive effect of a supportive written context on comprehension and retention when
faced with a previously unknown idiomatic expression is today an indisputable fact,
especially if relevant clues are given in close proximity of the item in question. Research has
also shown that giving learners a chance of visualizing the meaning of an idiom, i.e. providing
a mental picture in addition to the written form (referred to as dual coding), may strengthen
comprehension and retention even further.
The present paper aims to discuss whether a) a captioned audiovisual context, b) still pictures,
and/or c) etymological elaboration could help increase students’ understanding and
memorization of L2 idioms.
While half of the learners in each of the three test groups were presented with the same 21
idioms in either a) scenes from the American sitcom The Big Bang Theory, b) illustrations
taken from children’s books, or c) historical explanations, all giving supportive clues to the
meaning of the idiom at hand, the other students in each of the three test groups were offered
a written context only, also containing equally supportive clues as to the meaning of the tested
idioms.
Immediately after these sessions, all student groups were given the same idioms in a
decontextualized form and asked to give their meaning. After four weeks, finally, the students
were subjected to yet another decontextualized test. Preliminary results clearly show that an
audiovisual context, still pictures and etymological elaboration all have positive effects on
learners’ retention, especially long-term memorization. However, as for comprehension, the
10
students presented with a written context did just as well as the learners that were prompted to
visualize the meanings of the idioms. In addition, preliminary results also show that those
learners’ who were able to recall most meanings were those who had a propensity for idiom
comprehension in their L1.
Entreprenöriellt lärande i mötet mellan vilka-gör-vad-för-vem-och-hur: En systematisk
litteraturöversikt av forskning om entreprenörskapsutbildning
Jonas Gabrielsson (ETN)
Entreprenörskap har sedan 80-talet fått en gradvis ökande akademisk legitimitet och idag
erbjuder flera universitet och högskolor kurser i entreprenörskap för studenter inom en rad
olika utbildningsprogram och ämnesinriktningar. Denna utveckling har även lett till ett ökat
antal forskningsartiklar som intresserar sig för frågor kring pedagogik och lärande i
entreprenörskapsutbildningar. Uppfattningen om vad det är som skall läras ut och vilka
angreppsätt och metoder som stimulerar till entreprenöriellt lärande är dock i hög grad
skiftande i olika studier samtidigt som forskningen är utspridd i olika typer av
forskningstidskrifter. Således är det svårt att få en systematisk överblick av hur pedagogiken
och synen på lärande har utvecklats inom området.
Vi syftar till att bidra till denna diskussion genom att syntetisera och analysera forskning om
pedagogik och lärande i entreprenörskapsutbildning. Vi genomför en systematisk
litteraturöversikt av forskning med fokus på entreprenörskapsutbildning där vi identifierar och
granskar 224 vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste 35 åren. Vi använder oss
av Murphys (2008: 35) definition av pedagogik som "samspelet mellan lärare, studenter,
inlärningsmiljön och lärandeuppgifter". Med denna definition som utgångspunkt, och med
bas i Johannisson (1991) och Fayolle & Gailly (2008), analyserar vi
entreprenörskapsutbildningens utveckling genom att se på vilka som är instruktörer, vad
innehållet i utbildningarna är, för vem utbildningarna organiseras, och hur undervisningen
organiseras och genomförs.
Vår analys spårar och illustrerar huvuddragen i följande perioder: 1980-talet, med sin
betoning på lärarledd instruktion och kursplaner; 1990-talet, där studenten som individ sätts i
fokus; 2000-talet, där handling och erfarenhet ses som grunden för entreprenöriellt lärande;
samt 2010 och framåt där konstruktionistisk handling och reflexivt lärande lyfts fram som
centrala element. Sammantaget ger vår vilka-gör-vad-för-vem-och-hur-ansats ett analytiskt
ramverk som illustrerar utvecklingen inom området och bidrar till ökad förståelse om hur
pedagogiken och synen på lärande har utvecklats från 1980-talet och fram till dagens
entreprenörskapsutbildningar.
11