Styrelseförslag och Motioner
5 Styrelseförslag och Motioner Häfte 5 - Innehåll Innehåll Häfte 5 – Styrelseförslag och Motioner 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 3 13.5 Motion nr 5 från Korpen: Ändring av 1 kap. RF:s stadgar 25 13.6 Motion nr 6 från Bandy: Uppdelning mellan vinter- och sommar säsong för barn och ungdomsidrott 27 13.7 Motion nr 7 från Handikappidrottsförbundet: Aktivt arbete för personer med funktionsnedsättning 31 13.8 Motion nr 8 från Narva Boxningsklubb: Satsning på 65+idrott 34 13.9 Motion nr 9 från Skolidrott: Idrottsrörelsen 2.0 38 13.10 Motion nr 10 från Mångkamp: Kvalitativt LOK-stöd 43 13.11 Motion nr 11 från Linköpings IBK m.fl: Ändring i föreskrifterna för LOK-stöd 47 RF- och SISU-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 1 of 53 Häfte 5 - Innehåll RF- och SISU-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 2 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet v1.1 Förslag: RS föreslår att RF-stämman beslutar att anta Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet enligt bilaga 1; samt att anta förslaget till ändring av 14 kap 1 § RF:s stadgar enligt bilaga 2. Bakgrund Manipulation av idrottslig verksamhet (matchfixing) är ett av de största hoten mot tävlingsidrottens framtid. Fenomenet innebär att man på ett otillåtet sätt förändrar eller påverkar utgången av en idrottstävling i syfte att dra nytta eller vinning för sig själv eller andra. Det är också ett sätt att eliminera en del av den oförutsägbarhet som är förknippad med idrottstävlingar. Företeelsen strider mot svensk idrotts grundläggande värderingar som integritet, rent spel och respekt för andra. Om idrottstävlingar eller delar av idrottstävlingar är uppgjorda blir idrotten i en förlängning inte längre intressant, varken att delta i eller att titta på. I och med att matchfixing är en väldigt komplex fråga, som på många sätt avviker från den vanliga problematiken inom idrotten, har den lämpligaste ordningen funnits vara att, liksom beträffande doping, reglera dessa företeelser i ett separat av RF-stämman fastställt reglemente (med samma dignitet som RF:s stadgar). Skälet till detta är delvis detsamma som beträffande Antidopingreglementet, nämligen det idrottspolitiska behovet av att göra vissa avsteg från gängse principer vid behandlingen av bestraffningsärenden enligt 14 kap. RF:s stadgar. Ett separat reglemente om vadhållning och manipulation av idrottslig verksamhet gör det även tydligare för de aktiva inom idrotten att förstå vad som inte är tillåtet, vilket även underlättar hanteringen av de ärenden där misstankar om matchfixing föreligger. En särreglering ligger även i linje med innehållet i Europarådets ”Convention on the Manipulation of Sports Competitions”. Riksidrottsstyrelsen (RS) gav på sitt decembermöte 2013 ett uppdrag till RF:s Stadgekommitté att utarbeta och till RS, under hösten 2014, återkomma med ett förslag till matchfixingreglemente, som likt nuvarande Antidopingreglemente ska ligga vid sidan av RF:s stadgar och SF:s tävlingsregler, men som, om det antas av RF-stämman, kommer att gälla generellt för idrotten i Sverige. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 3 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet Stadgekommittén överlämnade sitt förslag, Idrottens reglemente om vadhållning och manipulation av idrottslig verksamhet, till RS i maj 2014, varefter förslaget skickades på remiss till SF. Remissbehandling Vid remisstidens utgång den 26 september hade elva SF inkommit med yttranden. Därutöver har spelarorganisationen Sport-Pro Sverige inkommit med yttrande. Sex av remissinstanserna (Brottningsförbundet, Danssportförbundet, Fotbollförbundet, Konståkningsförbundet, Tyngdlyftningsförbundet och Volleybollförbundet) är positiva till reglementet och tillstyrker reglerna utan kommentarer. Fyra remissinstanser (Akademiska Idrottsförbundet, Basketbollförbundet, Bilsportförbundet och Fäktförbundet) är också positiva till reglementet men har lämnat kommentarer, detaljanmärkningar och förslag till konkretiseringar. Golfförbundet delar den grundläggande uppfattningen att matchfixing är ett mycket stort hot mot framför allt tävlingsverksamheten på elitnivå, men har ifrågasatt behovet av att skapa ett särskilt reglemente. Golfförbundet har även framfört ett antal synpunkter på föreslagna regler och anser att en omarbetning och ny remiss bör göras. RS bemöter dessa SF:s synpunkter nedan. RS förslag med motiveringar Med utgångspunkt i Stadgekommitténs förslag och med beaktande av inkomna remissvar har RS utarbetat föreliggande förslag till Idrottens reglemente om vadhållning och manipulation av idrottslig verksamhet. I det följande redovisas och i förekommande fall motiveras förslaget till regeltext i anslutning till respektive paragraf. RS vill dock redan här, beträffande Golfförbundets ifrågasättande av behovet av ett särskilt reglemente, hänvisa till vad som angetts under Bakgrund ovan. Golfförbundet har påpekat att det bör finnas en koppling mellan reglementet och RF:s stadgar, en synpunkt som RS har tillgodosett genom ett förslag om tillägg i 14 kap. 1 § RF:s stadgar (se bilaga 2). Golfförbundet har även efterlyst en annan benämning på reglementet, som tydliggör att det handlar om företeelser som är förbjudna. RS föreslår därför att ordet ”otillåten” läggs till i namnet på reglementet. Golfförbundet har även haft synpunkter på bl.a. sådant som får betraktas vara av redaktionell art. I den utsträckning dessa synpunkter har beaktats framgår det nedan. 1 § Vadhållning samt manipulation 1.1 Allmänt Det är förbjudet att uppsåtligen eller av oaktsamhet medverka i vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet i enligt vad som närmare anges i detta reglemente. Specialidrottsförbund (SF) har rätt att i sina stadgar eller tävlingsregler föreskriva om tävlingsbestraffningar eller göra andra tillägg till detta reglemente. Det är en skyldighet för alla SF, specialidrottsdistriktsförbund (SDF), distriktsidrottsförbund (DF), föreningar eller IdrottsAB, förtroendevalda och andra ledare, idrottsutövare, domare och övriga tävlingsfunktionärer att ha vetskap om innehållet i detta reglementes vid varje tid gällande bestämmelser. SF är skyldigt att arbeta för att motverka förbjuden vadhållning och RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 4 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet manipulation inom förbundet och anslutna föreningar samt upprätta en plan för information och utbildning. Alla juridiska och fysiska personer som nämns i 14 kap. 1 § Riksidrottsförbundet (RF) stadgar omfattas av detta reglemente. Om djur använts som en del i vadhållningen eller manipulationen föranleder det inte någon påföljd mot djuret. För att kunna bli föremål för bestraffning måste en förseelse ha skett inom verksamhet som organiseras eller sanktionerats av organisation inom RF. Med begreppet tävling avses vid tillämpningen av detta reglemente även tävlingsliknande arrangemang, t.ex. men inte begränsat till träningar och uppvisningar vid vilka berörd idrotts tävlingsregler i huvudsak tillämpas. RS kommentar: Som framgår av första stycket kan inte endast den som avsiktligen begår en förseelse bli föremål för bestraffning. Reglementet riktar sig även mot förseelser som begås av oaktsamhet. Den som, utan att ha uppsåt (avsikt) att begå en förseelse, kan alltså, med anledning av sin delaktighet, bli föremål för bestraffning om hans handlande (eller underlåtenhet) medverkat till att otillåten vadhållning eller manipulation begåtts, och han borde ha förstått att det fanns en risk för ett sådant samband. Hans medverkan behöver dock inte ha varit en nödvändig förutsättning för att förseelsen skulle komma till stånd. SF har rätt att göra tillägg till vad som föreskrivs i reglementet. Sådana tillägg får dock inte innebära att det straffbara området utvidgas, t.ex. genom mera vittgående avstängningar eller förlängning av preskriptionstiden. Det finns dock inte något hinder mot att SF i sina tävlingsregler, som komplement till reglementet, föreskriver om t.ex. tillkommande tävlingsbestraffningar eller obligatoriska utbildnings- eller administrativa krav. Ett annat konkret exempel är att SF i sina tävlingsregler kan begränsa utövares och andras (som omfattas av reglementet) rätt att delta i tillåten vadhållning (t.ex. beträffande vissa serier/tävlingar i sin helhet). En absolut begränsning ligger dock i att konsekvenserna av sådana föreskrifter inte får leda till en s.k. dubbelbestraffning (jfr. Högsta domstolens avgörande i NJA 2013 s. 502). Vadhållning eller manipulation som relaterar till idrotter som inte administreras av SF (eller motsvarande), som inte är medlemmar i RF, kan inte anmälas till bestraffning enligt reglementet. Reglementet är därför inte tillämpligt om t.ex. en utövare eller funktionär, som i och för sig omfattas av 14 kap. 1 § RF:s stadgar, medverkat vid vadhållning eller manipulation som rör en icke-RF-idrott. Golfförbundet har mycket riktigt påpekat att formuleringen ”som bedrivs av” kan misstolkas. RS föreslår därför att texten i den delen omformuleras till ”som organiseras eller sanktionerats av organisation inom RF”. Däremot anser RS att det saknas förutsättningar att, som Golfförbundet föreslår, utvidga tillämpningen av bestämmelsen till att omfatta även personer och organisationer (utöver vad som framgår av 14 kap. 1 §) som formellt inte är medlemmar i RF-familjen. I den mån ett SF har behov av en sådan utvidgning är SF oförhindrat att t.ex. avtalsvägen reglera frågan. Därutöver kan vederbörande internationell organisation ha bestämmelser som reglerar saken. Det bör också påpekas att det inte finns något hinder mot att en person som bestraffats enligt reglementet, därutöver kan bli dömd för brott av allmän domstol (och vice versa). RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 5 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 1.2 Vadhållning Idrottsutövare, förtroendevalda och övriga ledare, domare och övriga tävlingsfunktionärer eller andra som kan påverka resultatet av en tävling eller delmoment under en tävling, får inte själv eller genom ombud, vare sig inom eller utom riket, ingå vadhållning gällande utgången av tävlingen eller annat förhållande rörande tävlingen av vad slag det vara må, t.ex. men inte begränsat till olika tävlingsmoment under tävlingen enligt vederbörande idrotts tävlingsregler. Bilsportförbundet anser att det är en allvarlig brist att det inte tydligt framgår i reglementet vilka ageranden som omfattas av det centrala begreppet ”vadhållning”. De menar att utan en tydlig definition i reglementet är det oklart vad som inte är tillåtet. RS kommentar: Med vadhållning avses i detta reglemente en överenskommelse mellan två eller flera parter att satsa pengar eller annan förmån av ekonomiskt värde angående utfallet av ett händelseförlopp. Det innebär alltså att även oreglerad och illegal vadhållning omfattas. Begreppet förtroendevalda tar fasta på personer som av behörigt förbunds/föreningsorgan valts eller utsetts till en viss funktion på ideell basis. Med övriga ledare avses personer med funktioner av såväl ideell karaktär (t.ex. matchsekreterare eller tidtagare) som avlönade eller arvoderade anställnings- respektive uppdragsförhållanden (t.ex. tränare, läkare eller naprapater). Med tävlingsfunktionär avses alla personer som av administrerande förbund och/eller arrangör fått ett uppdrag enligt tillämpliga tävlingsregler eller som på annat sätt direkt relaterar till tävlingens genomförande. Förbudet omfattar inte endast utgången av en match/tävling, utan omfattar alla händelser under match/tävling, såsom men inte begränsat till situationer som på ett eller annat sätt föranleder tillämpning av aktuella utövanderegler (t.ex. varning, utvisning eller straffspark enligt spelregler fotboll). 1.3 Manipulation Det är förbjudet att delta i eller på annat sätt medverka till manipulation av resultatet av en tävling eller delmoment under en tävling, som är föremål för vadhållning, oavsett om personen själv eller genom ombud ingått vadhållning. Om en idrottsutövare, förtroendevald eller annan ledare, domare, annan tävlingsfunktionär eller annan som kan påverka resultatet eller delmoment under en tävling blir kontaktad av någon för att medverka till vadhållning eller annan manipulation av angivet sätt, är personen skyldig att omgående underrätta vederbörande SF om detta. Bilsportförbundet anser att det är en allvarlig brist att det inte tydligt framgår i reglementet vilka ageranden som omfattas av det centrala begreppet ”manipulation”. De menar att utan en tydlig definition i reglementet är det oklart vad som inte är tillåtet. Bilsportförbundet har även efterfrågat ett förtydligande av hur reglementet förhåller sig i förhållande till s.k. ”stallorder”, innebärande att en tävlande instrueras att inte utmana sin lagkamrat, en företeelse som förekommit under lång tid, och även om det säkert i enskilda fall kan finnas kritiska röster mot agerandet har förbundet inte uppfattat det så att detta utgör en fara för idrottens grundläggande värderingar som skulle anses som en otillåten påverkan. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 6 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet Fäktförbundet och Golfförbundet har framfört att reglementet bör omfatta även manipulationer utan koppling till vadhållning. RS kommentar: Med manipulation avses i detta reglemente att genom handling eller underlåtenhet, i strid mot vad som är avsett med syftet med vederbörande idrotts tävlingsregler, orsaka en avvikelse från det sätt på vilket den aktuella idrottsgrenen är avsedd och förväntad att utövas. I reglementet 1.2 är detta formulerat att ”ingå vadhållning gällande utgången av tävlingen eller annat förhållande rörande tävlingen av vad slag det vara må, t.ex. men inte begränsat till olika tävlingsmoment under tävlingen enligt vederbörande idrotts tävlingsregler”. Alla former av manipulation, som är kopplade till vadhållning, av vad slag det vara må, är förbjudna. Och förbudet gäller oavsett om den som medverkar får någon form av kompensation eller inte för sin medverkan (t.ex. pengar eller annan förmån). Den som, mot eller utan betalning eller annan förmån, medverkar till manipulation utan att tävlingen är föremål för vadhållning, omfattas inte av reglementet, men kan bli föremål för bestraffning enligt 14 kap. 2 § 12 RF:s stadgar. Detta straffbud förbjuder att någon i samband med idrottslig verksamhet bereder sig eller annan otillbörlig förmån. Redan ordalydelsen av angiven paragraf i RF:s stadgar ger att det är förbjudet att ta emot pengar eller någon annan form av materiell kompensation för medverkan till manipulation. Förbudet i RF:s stadgar omfattar emellertid även otillbörliga förmåner (”för sig eller annan”) relaterat till strikt idrottsliga konsekvenser/omständigheter av manipulationen. Idrottens särart värnar om bl.a. att utgången av en tävling ska vara oförutsebar (det är en fundamental del av tävlingsidrottens idé och trovärdighet). Reglementet riktar sig alltså inte mot att någon, utan koppling till vadhållning, som t.ex. agerar i enlighet med en s.k. ”stallorder” eller medverkar till att göra en s.k. läggmatch för att ”hjälpa” en annan förening från degradering i seriesystemet eller att kvalificera sig till en högre nivå i en tävling eller ett seriesystem. Trots att ett sådant osportsligt agerande inte kan bestraffas med stöd av reglementet, kan händelsen därför bli föremål för anmälan till bestraffning enligt 14 kap. 2 § 12 RF:s stadgar. Det bör då noteras att den som gynnas av manipulationen inte kan bestraffas såvida det inte är visat att den gynnade medverkat i manipulationen. Vad gäller manipulationer utan koppling till vadhållning anser RS att respektive SF har att avgöra om sådana företeelser bör regleras i respektive SF:s tävlingsregler. 1.4 Förberedelse och försök Försök att begå en förseelse liksom förberedelse till förseelse är förbjuden enligt detta reglemente. RS kommentar: RIN har, i avsaknad av regelstöd, under många år analogt tillämpat rättegångsbalkens straffprocessuella bestämmelser liksom grundläggande straffrättsliga principer (RIN 783/13-14). För tillämpningen av förseelser som innefattar förberedelse eller försök, bör på motsvarande sätt vägledning sökas inom den allmänna straffrätten. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 7 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 1.5 Stämpling och medverkan Varje form av medhjälp till förseelse enligt detta reglemente är förbjuden liksom att erbjuda sig att begå förseelse, att ta emot eller lämna pengar eller annat som betalning för en förseelse eller för att täcka kostnader förknippade med förseelsens genomförande. Det är också förbjudet att övertala eller försöka övertala annan att begå förseelse enligt detta reglemente. RS kommentar: Den här paragrafen bygger i grunden på motsvarande bestämmelser i brottsbalken, och vid tveksamhet om tillämpningen kan vägledning sökas där. 1.6 Anmälningsplikt Idrottsutövare, tränare/ledare, domare eller annan tävlingsfunktionär samt styrelseledamot i förening och förbund som fått kännedom om vadhållning eller manipulation som är förbjuden enligt detta reglemente, är skyldig att omgående informera vederbörande SF om saken. Akademiska Idrottsförbundet ställer sig frågande till varför anmälningsplikten är begränsad till domare, tävlingsfunktionär och styrelseledamot. Basketbollförbundet anser att anmälningsplikten bör vidgas till att omfatta även spelare/utövare samt coacher. Bilsportförbundet anser att anmälningsplikten är förknippad med betydande nackdelar som inte förefaller väga upp fördelarna. Sport Pro Sverige motsätter sig att det införs en anmälningsplikt även för idrottsutövare. RS kommentar: Enligt svensk rätt (och gammal rättstradition) finns ingen allmän (för envar) skyldighet att anmäla brott, som en person fått kännedom om. Undantag finns dock beträffande personer med viss myndighetsställning (t.ex. poliser och åklagare). För idrottens del, och för att stärka idrottens trovärdighet, finns det skäl att i detta hänseende jämställa domare och andra tävlingsfunktionärer. Det är således en ”tjänsteplikt” för denna kategori att anmäla kännedom om en förseelse. Den som väljs till ledamot i förbunds- respektive föreningsstyrelse har åtagit sig ett sysslomannauppdrag (enligt 18 kap. handelsbalken). I detta uppdrag ligger att i alla avseenden och på bästa sätt tillvarata förbundets/föreningens intressen (och därmed medlemmarna). Det måste anses ostridigt att förseelser enligt reglementet är av sådan allvarlig karaktär att styrelseuppdraget innefattar en skyldighet att rapportera vetskap om sådana oegentligheter. Att hemlighålla sådan vetskap skadar allvarligt såväl den organisation man fått förtroendet att företräda som idrotten i sin helhet, och bör därför utgöra en bestraffningsbar förseelse. Akademisk Idrottsförbundet, Basketbollförbundet och Sport Pro Sverige har väckt frågan om att bestämmelsen ska omfatta även utövare. Ursprungsförslaget har vilat på den återhållsamhet som präglat svensk rätt i fråga om skyldighet att anmäla brott. Vid övervägande av Stadgekommitténs förslag och remissinstansernas synpunkter, har RS, med hänsyn till det allvarliga hot mot idrottens integritet som ifrågavarande företeelser innefattar, och oavsett den återhållsamhet som präglar svensk rätt, slutligen funnit att RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 8 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet det finns starka skäl att anmälningsplikten också ska omfatta utövare, vilket även är i linje med Europarådets ”Convention on the Manipulation of Sports Competitions”. 2 § Bevisning Det är parterna som svarar för bevisningen. Bestraffningsorganet får dock på egen hand besluta att bevisning eller annan utredning ska inhämtas. Vid prövning av ett ärende ska bestraffningsorganet beakta samtliga föreliggande omständigheter inklusive den anmäldes erkännande. Det åligger anmälaren att styrka att ett brott har begåtts. Beviskravet är högre än en sannolikhetsbedömning, men lägre än bortom rimligt tvivel. Om den anmälde inte medverkar i utredningen, t.ex. inte inställer sig till förhandling, får bestraffningsorganet beakta sådan underlåtelse till nackdel för den anmälde. Uppgifter som lämnas av domare eller annan tävlingsfunktionär ska beaktas särskilt, såvida inte övrig utredning visar annat. Omständigheter som slagits fast i lagakraftvunnen dom eller beslut, meddelat av domstol, annan myndighet eller skiljenämnd får ligga till grund för bestraffningsorganets prövning om inte den anmälde visar att avgörandet strider mot grundläggande rättsprinciper. Golfförbundet och Sport Pro Sverige anser att samma bevisregler ska gälla som enligt 14 kap. RF:s stadgar. RS kommentar: Precis som i ärenden om dopingförseelser, har beviskravet satts lägre än i traditionella bestraffningsärenden (enligt 14 kap. RF:s stadgar), enligt vilka bestämmelser förseelse är styrkt om det är ”ställt utom rimligt tvivel”. Detta lägre beviskrav är idrottspolitiskt motiverat, och är accepterat inom den internationella idrottsjuridiken. Court of Arbitration for Sport (CAS) har också uttalat att det för fällande avgörande är godtagbart att bevisningen är av ”reasonable satisfaction”. Att den anmälde inte medverkat i utredningen, innebär inte med automatik ett fällande avgörande. Underlåtenheten är dock en besvärande omständighet vid skuldbedömningen. Sedan länge har vid tillämpningen av bestraffningsärenden enligt 14 kap. RF:s stadgar, i förekommande fall, byggt på en presumtion i fråga om tillförlitligheten i domare och andra tävlingsfunktionärers uppgifter. Det får dock inte uppfattas som att funktionärers uppgifter med automatik läggs till grund för ett avgörande. RIN har vid flera tillfällen uttalat att det, med hänsyn till övrig utredning, inte kan uteslutas att funktionären kan ha misstagit sig om ett sakförhållande, liksom att i en situation där ord står mot ord det inte kan anses ställt utom rimligt tvivel att en förseelse begåtts. Genom den aktuella föreskriften är denna praxis uttryckligen fastlagd. Inte heller en fällande dom vid allmän domstol innebär med automatik att den anmälde ska dömas av idrottens disciplinorgan. Idrottens dömande organ ska självständigt bedöma saken. Omständigheterna i domstolsärendet får dock läggas till grund för disciplinorganets prövning. Med tanke på domstolens högre beviskrav torde det RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 9 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet emellertid kräva särskilda omständigheter för disciplinorganet att komma till ett annat slut; allt under förutsättning att det är samma ”gärning” och i stort samma omständigheter i båda utredningarna. 3 § Handläggning av bestraffningsärende, m.m. 3.1 Anmälan och preskription Alla får anmäla en förseelse enligt detta reglemente. Avser ett ärende annan person än som anges i 14 kap. 1 § RF:s stadgar, ska ärendet allt efter omständigheterna, snarast överlämnas till vederbörande nationella eller internationella idrottsorgan. Anmälan om förseelse ska ha inkommit inom 10 år från den dag då förseelsen begicks (preskription). Golfförbundet delar uppfattningen att preskriptionstiden ska utökas, men ifrågasätter om 10 år är rimligt. RS kommentar: Vem som helst kan anmäla en förseelse enligt reglementet. Och till skillnad mot ärenden enligt 14 kap. RF:s stadgar, finns inte begränsningen att disciplinorganet självt kan bestämma att inte ta upp ett ärende om anmälan kommer från någon ”som inte berörs av saken”. Det får anses idrottspolitiskt önskvärt att alla anmälningar ska prövas från ett trovärdighetsperspektiv. Det får aldrig komma i fråga att allmänheten uppfattar en ”icke-prövning”, som ett sätt att dölja oegentligheter. Om en förseelse begåtts av någon person som inte omfattas av de svenska reglerna (det kan t.ex. handla om en utövare eller funktionär med idrottslig hemvist i annat land), ska ärendet snarast överlämnas till vederbörande utländska idrottsorganisation. Preskriptionstiden för anmälan är 10 år enligt Idrottens antidopingreglemente. Det får anses lämpligt att samma tid ska gälla enligt förevarande reglemente. 3.2 Bestraffningsorgan Bestraffningsärende ska i första instans handläggas av SF. Riksidrottsnämnden (RIN) är andra och sista instans. RS kommentar: Det har övervägts om ärenden enligt reglementet, liksom dopingförseelser (DON), ska handläggas av ett centralt disciplinorgan som första instans. Tills vidare föreslås dock att respektive SF ska handlägga ärendena. Utfallet av denna ordning bör utvärderas om några år, och skulle det framkomma behov av en annan ordning, får saken bli föremål för förnyade överväganden. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 10 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 3.3 Handläggning Bestraffningsorganet ska ge den anmälde tillfälle att yttra sig över anmälan. Anmälan får prövas även om den anmälde inte yttrar sig. Parterna ska tillställas samtliga handlingar och annat åberopat material i ärendet. Part får anlita ombud. Ombud ska på begäran styrka sin behörighet genom fullmakt. Samtliga organisationer och enskilda personer inom RF, är skyldiga att på begäran av bestraffningsorganet avge yttrande och upplysningar. Den som anmälts för förseelse eller annan som enligt 1.1 § ovan omfattas av detta reglemente, är skyldig att på kallelse av bestraffningsorgan inställa sig till muntlig förhandling. Bestraffningsorganet får besluta om muntligt förhör. Till sådant förhör ska parterna kallas. Part svarar själv för sina egna kostnader i ärendet. Kostnader för bevisning eller annan utredning som bestraffningsorganet beslutat om på eget initiativ svarar bestraffningsorganet för. Om part, vittne eller annan, som ska höras i ett ärende, inte behärskar svenska, eller har hörselnedsättning eller talsvårigheter, får tolk anlitas. SF respektive RIN utser och bekostar lämplig person att biträda som tolk. Den som är jävig i förhållande till sak eller part får inte anlitas som tolk. Muntligt förhör ska hållas, när den anmälde begär det. Vid handläggningen ska protokoll föras. Bestraffningsärende ska handläggas med största skyndsamhet. Golfförbundet har påpekat att skyldigheten att inställa sig till muntlig förhandling kan innebära en ny form av bestraffningsbar förseelse. RS kommentar: Om anmäld part inte inställer sig till muntlig förhandling bör i första hand sådan underlåtelse beaktas enligt 2 § femte stycket, och om vederbörande fälls konsumeras denna förseelse av det utdömda straffet. Underlåtenhet att inställa sig omfattas annars generellt av straffbudet i 14 kap. 2 § 16. RF:s stadgar om skyldighet att rätta sig efter av idrottsorgan fattade beslut. I övrigt motsvarar bestämmelserna vad som föreskrivs i 14 kap. RF:s stadgar. 3.4 Avstängning under utredning När anmälan gjorts får bestraffningsorgan, utan att den anmälde dessförinnan hörts, besluta att denne tills vidare och till dess bestraffningsärendet har blivit avgjort avstängs under utredningen, om det är sannolikt att förseelsen kommer att leda till avstängning. Avstängning under utredning ska gälla deltagande i tävling och uppvisning samt utövande av uppdrag inom alla idrotter. Avstängningsbeslut ska senast inom tre dagar från beslutets meddelande tillställas den avstängde, dennes förening eller IdrottsAB, SDF och SF. RS kommentar: Bestämmelserna motsvarar vad som föreskrivs i 14 kap. RF:s stadgar. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 11 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 4 § Påföljder Som framgår av kommentaren till 1.1 §, får SF göra tillägg till reglementet. Det kan handla om t.ex. tävlingsbestraffningar av olika slag enligt berört SF:s tävlingsregler (poängavdrag, uteslutning ur tävling, degradering i seriesystem osv.). Det finns också anledning att påpeka att det i vissa fall, när förening eller IdrottsAB medverkat till förseelse, kan bli fråga om prövning av medlemskapet i SF (enligt 15 kap. RF:s stadgar). Och naturligtvis kan motsvarande överväganden göras beträffande enskild persons medlemskap i förening. 4.1 Böter För förseelse enligt detta reglemente ska förening och IdrottsAB dömas till böter, lägst 10.000 kr och högst 500.000 kr. Ådömda böter ska betalas till det SF inom vars verksamhetsområde förseelsen har begåtts och senast inom fyra veckor från dagen för beslutets meddelande. Böter ska användas i arbetet med att motverka förbjuden vadhållning och manipulation inom detta SF. Akademiska Idrottsförbundet har föreslagit ett tillägg att böter ”i första hand” ska användas för arbetet att motverka otillåten vadhållning och manipulation. Syftet med förslaget är att SF som kan anses redan ha gjort vad som rimligtvis kan begäras, ska kunna använda böterna för annat ändamål. RS kommentar: Det har inte funnits skäl att ge utrymme för högre böter än vad som gäller enligt 14 kap. RF:s stadgar. Böterna kan dock kombineras med särskilt föreskriven tävlingsbestraffning (dock inte straffavgift, som anses innebära otillåten ”dubbelbestraffning”, se kommentaren till 1.1 § ovan). Det finns anledning framhålla att i synnerligen allvarliga fall, överväga förenings fortsatta medlemskap i SF. Hur förfaranden i IdrottsAB ska hanteras, får överlämnas till SF att reglera i sina stadgar eller tävlingsregler, eftersom IdrottsAB inte är medlem i SF. Vid RF-stämman 2013 gjordes ett tilläggsuttalande att och böter som dömts ut för ordningsstörningar, får användas för SF:s arbete med bl.a. säkerhetsfrämjande åtgärder. Enligt förevarande reglemente regelfästs motsvarande princip, som därmed är bindande för SF. Och samma sak gäller naturligtvis när RIN konfirmerat SF:s beslut eller RIN, med ändring av SF:s beslut, helt eller delvis, dömt ut böter. Arbetet med att, genom information och utbildning, motverka otillåten vadhållning och manipulation måste bedrivas kontinuerligt och inom samtliga organisationsled hos respektive SF. Oavsett om SF:s redan vidtagna åtgärder kan anses uppfylla kravet på rimliga insatser, kräver dock SF:s fortsatta hantering av information och utbildning ekonomiska insatser som motiverar förslaget. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 12 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 4.2 Avstängning För förseelse enligt detta reglemente ska fysisk person dömas till avstängning högst 10 år. För förseelse enligt 1.3 § ska avstängningen vara lägst 1 år. Avstängning innebär att den dömde inte får delta i någon form av organiserad idrottsverksamhet inom något SF inom RF. Avstängningen omfattar träning, tävling, uppvisning och att utöva uppdrag. Golfförbundet har ifrågasatt straffskalan, avstängnings innehåll samt hur straffmätning ska ske. RS kommentar: I syfte att markera straffvärdet (hur allvarligt idrotten ser på förseelser enligt reglementet) anses det befogat att fastställa en minimitid för avstängning, 1 år, för förseelser enligt 1.3. Dvs motsvarande vad som enligt 14 kap. RF:s stadgar föreskrivs för ”grova förseelser”, vilket i sig inte utesluter att det kan vara motiverat med en avstängning 1 år eller längre även för övriga förseelser. Den skada förseelser av angivet slag åsamkar idrotten, motiverar också att det finns utrymme att utesluta vederbörande från all idrottslig verksamhet upp till 10 år (inklusive träning organiserad av RF-anknutna föreningar). Det finns dock anledning att påpeka att maxstraffet ska förbehållas fall där omständigheterna är synnerligen graverande. Påföljdspraxis får överlämnas till rättstillämpningen, dvs. ytterst till RIN. 4.3 Nedsättning av avstängningstid Vid fastställande av avstängningstid ska den skyldiges ungdom beaktas. När den som anmälts för förseelse medverkat i utredningen genom att lämna information som varit av betydelse för bestraffningsorganets fastställande att en förseelse begåtts, får tiden för avstängning sättas ned. Tiden får även sättas ned om den anmälde visar att det föreligger synnerliga skäl, såsom att den anmälde utsatts för våld eller allvarligt hot. Avstängningstiden får sättas ned med som mest hälften. Av beslutet ska framgå den tid som annars skulle kommit i fråga. Akademiska Idrottsförbundet önskar en precisering på vilket sätt den skyldiges ungdom ska beaktas vid fastställande av avstängningstid. Förbundet önskar även en precisering av beviskrav. RS kommentar: Enligt första stycket ska, i förekommande fall, den skyldiges ungdom beaktas. RIN har under många år tillämpat en viss straffreducering beträffande ungdomar under 18 år. Det är inte görligt att i regeltext precisera grunderna för straffreducering. Varje fall ska bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det måste därför överlämnas till rättstillämpningen (idrottens dömande organ) att finna modeller för straffreducering. I andra stycket ges utrymme för nedsättning, när den anmälde medverkat i utredningen på ett sätt som förenklat och påskyndat utredningen. Det har visat sig att oviljan hos misstänkta personer att medverka till utredningens framåtskridande är det största problemet för att misstänkta förseelser ska kunna bevisas. Det är visserligen enligt allmänna straffprocessuella principer envars rätt att vägra att delta i utredningen; en RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 13 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet misstänkt person har t.o.m. rätt att ”tiga sig igenom såväl utredningen som handläggningen hos vederbörande disciplinorgan (sedan anmälan gjorts). Utan den anmäldes och andra inblandades medverkan är utredningsarbetet tidsödande och synnerligen resurskrävande. Det har därför ansetts skäligt att den som medverkar på ett sätt som underlättar och påskyndar utredningen, vid fällande avgörande, ska kunna komma i åtnjutande av straffnedsättning. Förutom den beskrivna situationen, föreskrivs en möjlighet till straffnedsättning, när det föreligger ”synnerliga skäl”. Som ett exempel nämns uttryckligen att den anmälde utsatts för våld eller allvarligt hot. Erfarenheten visar, inte minst internationellt men även i Sverige, att misstänkta personer utsätts för påtryckningar av olika slag att medverka till oegentligheter kombinerat allvarliga hot. När en sådan hotbild kan styrkas av den anmälde, finns det ofta skäl att beakta detta i straffreducerande riktning. Det bör dock noga påpekas att det inte är tillräckligt att vederbörande uppger att han hotats. Den anmälde ska lämna konkreta uppgifter, som gör att det inte finns anledning att betvivla att hot förekommit. Vad som i övrigt innefattas i ”synnerliga skäl” får överlämnas till rättstillämpningen, ytterst RIN. I syfte att skapa en öppenhet och en viss enhetlighet vid tillämpningen av bestämmelsen, innehåller sista stycket en begränsningsregel; nedsättning får ske med som mest hälften av den tid som annars skulle ha kommit i fråga. 4.4 Upprepade förseelser Om det, efter att en första förseelse har bestraffats, visar sig att den bestraffade begått en förseelse innan han eller hon underrättats om den först bestraffade förseelsen, ska en ny påföljd dömas ut med beaktande av vad påföljden hade bestämts till om förseelserna hade prövats samtidigt. Upprepad förseelse, efter det att en avstängning dömts ut, är en försvårande omständighet som ska ha straffskärpande påverkan vid påföljdsbestämningen. 4.5 Avstängningstid Beslut om avstängning ska innehålla uppgifter om första och sista dag. Tiden ska börja inom en vecka från dagen för beslutet. Har den bestraffade varit avstängd under utredningstiden enligt 3.4 §, ska tiden dock räknas från och med dagen för den avstängningen. RS kommentar: Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs i 14 kap. RF:s stadgar. 4.6 Överträdelse av avstängning Om den som är avstängd inte iakttar vad som gäller för avstängningen ska avstängningstiden förlängas med en tid motsvarande den ursprungliga avstängningstiden. Denna avstängningstid ska räknas från dagen för överträdelsen av avstängningen eller vid flera överträdelser från den senaste överträdelsen. Överträdelse enligt denna punkt ska handläggas enligt 3 § ovan. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 14 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet RS kommentar: Exempel: A döms till 2 års avstängning fr.o.m. den 1 juli 2015 t.o.m. den 30 juni 2017. Den 1 juli 2016 bryter A mot avstängningen. A döms så småningom för denna förseelse till avstängning fr.o.m. den 1 juli 2016 t.o.m. den 30 juni 2018. 4.7 Övriga konsekvenser Utöver påföljd enligt detta reglemente, har SF rätt att, med stöd i föreskrift i sina tävlingsregler, besluta om andra konsekvenser av förseelsen, såsom att avbryta utbetalning av idrottsrelaterat finansiellt stöd eller tillhandahållandet av andra idrottsrelaterade förmåner till idrottsutövaren. RS kommentar: Här hänvisas till kommentaren till 1.1 § ovan (andra stycket). 4.8 Rättsverkan av beslut om påföljd Påföljd som beslutas enligt detta reglemente har global verkan. RS kommentar: Bestämmelsen kodifierar mångårig praxis i fråga om avstängningar enligt 14 kap. RF:s stadgar. 5 § Hur beslut överklagas 5.1 Rätt att överklaga SF:s beslut får av part, eller den som av SF fått särskild rätt att föra talan, överklagas hos RIN. RIN:s beslut får inte överklagas. RS kommentar: Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs i 14 kap. RF:s stadgar. 5.2 Tid för överklagande m.m. Den som vill överklaga ett beslut ska göra det skriftligen. Överklagandet ska ha kommit in till RIN senast inom två veckor från den dag då beslutet meddelats. Överklagande av beslut att stänga av någon under utredning enligt 3.4 § ovan är dock inte begränsat till viss tid. Har överklagandet kommit in till obehörigt organ men inom rätt tid, ska överklagandet anses ha skett inom föreskriven tid trots att överklagandet kommit RIN till handa först efter utgången av den i första stycket angivna tiden. Om klaganden på sakliga grunder kan styrka att överklagandetiden inte kunnat iakttas, ska överklagandet tas upp till prövning trots att den kommit in till RIN först efter överklagandetidens utgång. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 15 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet Överklagat beslut får inte ändras utan att tillfälle beretts motpart att yttra sig över överklagandet. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 3 § ovan. Bilsportförbundet och Golfförbundet anser att överklagningstiden i enlighet med 14 kap. RF:s stadgar och Antidopingreglementet ska vara tre veckor. RS kommentar: Enligt 14 kap. 19 § RF:s stadgar är huvudregeln att överklagningstiden är tre veckor. SF har dock rätt att i sina stadgar föreskriva att överklagningstiden ska vara två veckor. Möjligheten att förkorta tiden grundar sig bland annat på att av sportsliga skäl påskynda den fortsatta handläggningen. RS anser det särskilt viktigt att handläggningen av ärenden enligt detta reglemente inte onödigt fördröjs, vilket motiverar förslaget. I förekommande fall finns inget hinder för klagande part att i samband med överklagande begära anstånd med utveckling av talan. Bestämmelsen motsvarar i övrigt vad som föreskrivs i 14 kap. RF:s stadgar. 6 § Expediering och kungörelse av beslut, m.m. Beslut ska, även om det meddelats på annat sätt, senast inom tre dagar avsändas till parterna och den anmäldes förening eller IdrottsAB, berört SDF och SF. Beslut ska genom bestraffningsorganets försorg genast kungöras i RF:s officiella kungörelseorgan och på www.idrottenskungorelser.se. Detsamma gäller om RIN ändrat SF:s beslut. SF och RIN ska registrera alla bestraffningsärenden enligt detta reglemente. RS kommentar: Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs i 14 kap. RF:s stadgar. 7 § Efterskänkande av avstängning Har någon bestraffats med avstängning minst fyra år, får RIN om det föreligger särskilda skäl, sedan minst tre fjärdedelar av strafftiden har förflutit, på begäran av den bestraffade helt eller delvis efterskänka återstående tid av avstängningen. Beslut expedieras och kungörs på sätt som anges i 6 § ovan. RS kommentar: Motsvarande bestämmelse om ”nåd” finns i 14 kap. 21 § RF:s stadgar. Det har befunnits skäligt att även i förevarande sammanhang ge visst utrymme för RIN att i särskilt ömmande fall (när det föreligger särskilda skäl) efterskänka återstående tid av avstängningen. Praxis enligt 14 kap. har präglats av betydande restriktivitet. 8 § Tips om förseelser Den som vill lämna tips om förbjuden vadhållning eller förbjudna manipulationer enligt detta reglemente har möjlighet att göra det via telefon, webbformulär eller e-post. Tips får lämnas anonymt. RS utfärdar föreskrifter om hanteringen av sådan information. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 16 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet RS kommentar: Med hänsyn till vikten av att lämnad information hanteras med iakttagande av allmänna rättssäkerhetsprinciper, föreslås att RS ges uppdraget att utfärda föreskrifter för hanteringen av informationen. 9 § Personuppgifter Behandling av personuppgifter som insamlas, lagras och behandlas för ändamål enligt detta reglemente ska ske i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). 10 § Övrigt om tillämpliga regler Utöver vad som föreskrivs i detta reglemente gäller i tillämpliga delar 14 kap. RF:s stadgar. RS kommentar: I alla delar som det inte går att finna vägledning vid tolkning och tillämpning av reglementet gäller i första hand vad som, i förekommande fall, föreskrivits i 14 kap. RF:s stadgar. Och i enlighet med mångårig praxis hos RIN, ska i förekommande fall vägledning hämtas genom en analogisk tillämpning av allmänna straffrättsliga och straffprocessuella principer. 11 § Ikraftträdande Detta reglemente har fastställts av RF-stämman den 29-31 maj 2015 och träder i kraft den 1 juni 2015. En anmäld förseelse ska bedömas och påföljd bestämmas enligt de bestämmelser som gällde när förseelsen begicks. -------------------------Bilaga 1: Förslag till Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet (regeltexten bifogas). --------------------------Bilaga 2: Ändring i 14 kap. 1 § sista stycket RF:s stadgar (enligt nedan): Nuvarande lydelse RS:s förslag 14 kap Bestraffningsärenden 14 kap Bestraffningsärenden 1 § Bestämmelsernas omfattning 1 § Bestämmelsernas omfattning ----För brott mot RF:s regler mot doping gäller vad som föreskrivs i Idrottens antidopingreglemente. ----Särskilda regler om bestraffning finns i Idrottens antidopingreglemente och Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 17 of 53 18 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet Bilaga 1 Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet v2.0 1 § Vadhållning samt manipulation 1.1 Allmänt Det är förbjudet att uppsåtligen eller av oaktsamhet medverka i vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet i enligt vad som närmare anges i detta reglemente. Specialidrottsförbund (SF) har rätt att i sina stadgar eller tävlingsregler föreskriva om tävlingsbestraffningar eller göra andra tillägg till detta reglemente. Det är en skyldighet för alla SF, specialidrottsdistriktsförbund (SDF), distriktsidrottsförbund (DF), föreningar eller IdrottsAB, förtroendevalda och andra ledare, idrottsutövare, domare och övriga tävlingsfunktionärer att ha vetskap om innehållet i detta reglementes vid varje tid gällande bestämmelser. SF är skyldigt att arbeta för att motverka förbjuden vadhållning och manipulation inom förbundet och anslutna föreningar samt upprätta en plan för information och utbildning. Alla juridiska och fysiska personer som nämns i 14 kap. 1 § Riksidrottsförbundet (RF) stadgar omfattas av detta reglemente. Om djur använts som en del i vadhållningen eller manipulationen föranleder det inte någon påföljd mot djuret. För att kunna bli föremål för bestraffning måste en förseelse ha skett inom verksamhet som organiseras eller sanktionerats av organisation inom RF. Med begreppet tävling avses vid tillämpningen av detta reglemente även tävlingsliknande arrangemang, t.ex. men inte begränsat till träningar och uppvisningar vid vilka berörd idrotts tävlingsregler i huvudsak tillämpas. 1.2 Vadhållning Idrottsutövare, förtroendevalda och övriga ledare, domare och övriga tävlingsfunktionärer eller andra som kan påverka resultatet av en tävling eller delmoment under en tävling, får inte själv eller genom ombud, vare sig inom eller utom riket, ingå vadhållning gällande utgången av tävlingen eller annat förhållande rörande tävlingen av vad slag det vara må, t.ex. men inte begränsat till olika tävlingsmoment under tävlingen enligt vederbörande idrotts tävlingsregler. 1.3 Manipulation Det är förbjudet att delta i eller på annat sätt medverka till manipulation av resultatet av en tävling eller delmoment under en tävling, som är föremål för vadhållning, oavsett om personen själv eller genom ombud ingått vadhållning. Om en idrottsutövare, förtroendevald eller annan ledare, domare, annan tävlingsfunktionär eller annan som kan påverka resultatet eller delmoment under en tävling blir kontaktad av någon för att medverka till vadhållning eller annan manipulation av angivet sätt, är personen skyldig att omgående underrätta vederbörande SF om detta. 1.4 Förberedelse och försök Försök att begå en förseelse liksom förberedelse till förseelse är förbjuden enligt detta reglemente. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 19 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 1.5 Stämpling och medverkan Varje form av medhjälp till förseelse enligt detta reglemente är förbjuden liksom att erbjuda sig att begå förseelse, att ta emot eller lämna pengar eller annat som betalning för en förseelse eller för att täcka kostnader förknippade med förseelsens genomförande. Det är också förbjudet att övertala eller försöka övertala annan att begå förseelse enligt detta reglemente. 1.6 Anmälningsplikt Idrottsutövare, tränare/ledare, domare eller annan tävlingsfunktionär samt styrelseledamot i förening och förbund som fått kännedom om vadhållning eller manipulation som är förbjuden enligt detta reglemente, är skyldig att omgående informera vederbörande SF om saken. 2 § Bevisning Det är parterna som svarar för bevisningen. Bestraffningsorganet får dock på egen hand besluta att bevisning eller annan utredning ska inhämtas. Vid prövning av ett ärende ska bestraffningsorganet beakta samtliga föreliggande omständigheter inklusive den anmäldes erkännande. Det åligger anmälaren att styrka att ett brott har begåtts. Beviskravet är högre än en sannolikhetsbedömning, men lägre än bortom rimligt tvivel. Om den anmälde inte medverkar i utredningen, t.ex. inte inställer sig till förhandling, får bestraffningsorganet beakta sådan underlåtelse till nackdel för den anmälde. Uppgifter som lämnas av domare eller annan tävlingsfunktionär ska beaktas särskilt, såvida inte övrig utredning visar annat. Omständigheter som slagits fast i lagakraftvunnen dom eller beslut, meddelat av domstol, annan myndighet eller skiljenämnd får ligga till grund för bestraffningsorganets prövning om inte den anmälde visar att avgörandet strider mot grundläggande rättsprinciper. 3 § Handläggning av bestraffningsärende, m.m. 3.1 Anmälan och preskription Alla får anmäla en förseelse enligt detta reglemente. Avser ett ärende annan person än som anges i 14 kap. 1 § RF:s stadgar, ska ärendet allt efter omständigheterna, snarast överlämnas till vederbörande nationella eller internationella idrottsorgan. Anmälan om förseelse ska ha inkommit inom 10 år från den dag då förseelsen begicks (preskription). 3.2 Bestraffningsorgan Bestraffningsärende ska i första instans handläggas av SF. Riksidrottsnämnden (RIN) är andra och sista instans. 3.3 Handläggning Bestraffningsorganet ska ge den anmälde tillfälle att yttra sig över anmälan. Anmälan får prövas även om den anmälde inte yttrar sig. Parterna ska tillställas samtliga handlingar och annat åberopat material i ärendet. Part får anlita ombud. Ombud ska på begäran styrka sin behörighet genom fullmakt. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 20 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet Samtliga organisationer och enskilda personer inom RF, är skyldiga att på begäran av bestraffningsorganet avge yttrande och upplysningar. Den som anmälts för förseelse eller annan som enligt 1.1 § ovan omfattas av detta reglemente, är skyldig att på kallelse av bestraffningsorgan inställa sig till muntlig förhandling. Bestraffningsorganet får besluta om muntligt förhör. Till sådant förhör ska parterna kallas. Part svarar själv för sina egna kostnader i ärendet. Kostnader för bevisning eller annan utredning som bestraffningsorganet beslutat om på eget initiativ svarar bestraffningsorganet för. Om part, vittne eller annan, som ska höras i ett ärende, inte behärskar svenska, eller har hörselnedsättning eller talsvårigheter, får tolk anlitas. SF respektive RIN utser och bekostar lämplig person att biträda som tolk. Den som är jävig i förhållande till sak eller part får inte anlitas som tolk. Muntligt förhör ska hållas, när den anmälde begär det. Vid handläggningen ska protokoll föras. Bestraffningsärende ska handläggas med största skyndsamhet. 3.4 Avstängning under utredning När anmälan gjorts får bestraffningsorgan, utan att den anmälde dessförinnan hörts, besluta att denne tills vidare och till dess bestraffningsärendet har blivit avgjort avstängs under utredningen, om det är sannolikt att förseelsen kommer att leda till avstängning. Avstängning under utredning ska gälla deltagande i tävling och uppvisning samt utövande av uppdrag inom alla idrotter. Avstängningsbeslut ska senast inom tre dagar från beslutets meddelande tillställas den avstängde, dennes förening eller IdrottsAB, SDF och SF. 4 § Påföljder 4.1 Böter För förseelse enligt detta reglemente ska förening och IdrottsAB dömas till böter, lägst 10.000 kr och högst 500.000 kr. Ådömda böter ska betalas till det SF inom vars verksamhetsområde förseelsen har begåtts och senast inom fyra veckor från dagen för beslutets meddelande. Böter ska användas i arbetet med att motverka förbjuden vadhållning och manipulation inom detta SF. 4.2 Avstängning För förseelse enligt detta reglemente ska fysisk person dömas till avstängning högst 10 år. För förseelse enligt 1.3 § ska avstängningen vara lägst 1 år. Avstängning innebär att den dömde inte får delta i någon form av organiserad idrottsverksamhet inom något SF inom RF. Avstängningen omfattar träning, tävling, uppvisning och att utöva uppdrag. 4.3 Nedsättning av avstängningstid Vid fastställande av avstängningstid ska den skyldiges ungdom beaktas. När den som anmälts för förseelse medverkat i utredningen genom att lämna information som varit av betydelse för bestraffningsorganets fastställande att en förseelse begåtts, får tiden för avstängning sättas ned. Tiden får även sättas ned om den anmälde visar att det föreligger synnerliga skäl, såsom att den anmälde utsatts för våld eller allvarligt hot. Avstängningstiden får sättas ned med som mest hälften. Av beslutet ska framgå den tid som annars skulle kommit i fråga. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 21 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 4.4 Upprepade förseelser Om det, efter att en första förseelse har bestraffats, visar sig att den bestraffade begått en förseelse innan han eller hon underrättats om den först bestraffade förseelsen, ska en ny påföljd dömas ut med beaktande av vad påföljden hade bestämts till om förseelserna hade prövats samtidigt. Upprepad förseelse, efter det att en avstängning dömts ut, är en försvårande omständighet som ska ha straffskärpande påverkan vid påföljdsbestämningen. 4.5 Avstängningstid Beslut om avstängning ska innehålla uppgifter om första och sista dag. Tiden ska börja inom en vecka från dagen för beslutet. Har den bestraffade varit avstängd under utredningstiden enligt 3.4 §, ska tiden dock räknas från och med dagen för den avstängningen. 4.6 Överträdelse av avstängning Om den som är avstängd inte iakttar vad som gäller för avstängningen ska avstängningstiden förlängas med en tid motsvarande den ursprungliga avstängningstiden. Denna avstängningstid ska räknas från dagen för överträdelsen av avstängningen eller vid flera överträdelser från den senaste överträdelsen. Överträdelse enligt denna punkt ska handläggas enligt 3 § ovan. 4.7 Övriga konsekvenser Utöver påföljd enligt detta reglemente, har SF rätt att, med stöd i föreskrift i sina tävlingsregler, besluta om andra konsekvenser av förseelsen, såsom att avbryta utbetalning av idrottsrelaterat finansiellt stöd eller tillhandahållandet av andra idrottsrelaterade förmåner till idrottsutövaren. 4.8 Rättsverkan av beslut om påföljd Påföljd som beslutas enligt detta reglemente har global verkan. 5 § Hur beslut överklagas 5.1 Rätt att överklaga SF:s beslut får av part, eller den som av SF fått särskild rätt att föra talan, överklagas hos RIN. RIN:s beslut får inte överklagas. 5.2 Tid för överklagande m.m. Den som vill överklaga ett beslut ska göra det skriftligen. Överklagandet ska ha kommit in till RIN senast inom två veckor från den dag då beslutet meddelats. Överklagande av beslut att stänga av någon under utredning enligt 3.4 § ovan är dock inte begränsat till viss tid. Har överklagandet kommit in till obehörigt organ men inom rätt tid, ska överklagandet anses ha skett inom föreskriven tid trots att överklagandet kommit RIN till handa först efter utgången av den i första stycket angivna tiden. Om klaganden på sakliga grunder kan styrka att överklagandetiden inte kunnat iakttas, ska överklagandet tas upp till prövning trots att den kommit in till RIN först efter överklagandetidens utgång. Överklagat beslut får inte ändras utan att tillfälle beretts motpart att yttra sig över överklagandet. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 3 § ovan. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 22 of 53 13.4 RS förslag: Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet 6 § Expediering och kungörelse av beslut, m.m. Beslut ska, även om det meddelats på annat sätt, senast inom tre dagar avsändas till parterna och den anmäldes förening eller IdrottsAB, berört SDF och SF. Beslut ska genom bestraffningsorganets försorg genast kungöras i RF:s officiella kungörelseorgan och på www.idrottenskungorelser.se. Detsamma gäller om RIN ändrat SF:s beslut. SF och RIN ska registrera alla bestraffningsärenden enligt detta reglemente. 7 § Efterskänkande av avstängning Har någon bestraffats med avstängning minst fyra år, får RIN om det föreligger särskilda skäl, sedan minst tre fjärdedelar av strafftiden har förflutit, på begäran av den bestraffade helt eller delvis efterskänka återstående tid av avstängningen. Beslut expedieras och kungörs på sätt som anges i 6 § ovan. 8 § Tips om förseelser Den som vill lämna tips om förbjuden vadhållning eller förbjudna manipulationer enligt detta reglemente har möjlighet att göra det via telefon, webbformulär eller e-post. Tips får lämnas anonymt. RS utfärdar föreskrifter om hanteringen av sådan information. 9 § Personuppgifter Behandling av personuppgifter som insamlas, lagras och behandlas för ändamål enligt detta reglemente ska ske i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). 10 § Övrigt om tillämpliga regler Utöver vad som föreskrivs i detta reglemente gäller i tillämpliga delar 14 kap. RF:s stadgar. 11 § Ikraftträdande Detta reglemente har fastställts av RF-stämman den 29-31 maj 2015 och träder i kraft den 1 juni 2015. En anmäld förseelse ska bedömas och påföljd bestämmas enligt de bestämmelser som gällde när förseelsen begicks. …./.. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 23 of 53 24 of 53 13.5 Motion nr 5 – Ändring av 1 kap. RF:s stadgar 13.5 Motion nr 5 Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet: Ändring av 1 kap. RF:s stadgar Idrottens verksamhetsidé Motionärens förslag: att RF-stämman beslutar att stadgarna ändras enligt följande: ”Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott upp till och med 12 års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar och unga vuxna 13-25 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 25 år.” RS föreslår att RF-stämman bifaller motion nr 5. Riksidrottsstyrelsens utlåtande: I RF:s stadgar i lydelse efter RF-stämman 2013 anges i 1 kap. Idrottens verksamhetsidé: ”Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar 13-20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.” RS konstaterar dock att såväl Idrottslyftet, som numera också LOK-stödet sträcker sig mellan åldrarna 7 till 25. Också i ungdomspolitiken gäller 25 års ålder som övre gräns. RS noterar samtidigt att åldersindelningen skiljer sig mellan olika SF, och kanske också mellan SF:s olika idrotter, där övergången från junior till senior inträffar vid olika åldrar. För RF:s mästerskapstävlingar, gäller regleringen enligt 12 kap.1 § RF:s stadgar, där den som under det kalenderår tävlingen äger rum fyller högst 20 år räknas som junior. Övergången mellan junior- och seniorålder ska därför inte förväxlas med den föreslagna ändringen av RF:s stadgar avseende hur vi delar in vår idrott. Mot bakgrund av ovanstående föreslår RS att RF-stämman bifaller motionen. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 25 of 53 Stockholm, 2014-12-04 Riksidrottsförbundet Idrottens hus 114 73 Stockholm Motion till RF-stämman 2015 Angående ändring i RF:s stadgar, 1 kap Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund. Femte rubriken, första stycket. Förslag Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet föreslår att RF-stämman beslutar att ändra texten i RF:s stadgar 1 kap Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund. Femte rubriken, första stycket, enligt nedan. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med 12 års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar och unga vuxna 13-25 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 25 år. Bakgrund På Riksidrottsmötet 2013 beslutades att åldersintervallet för LOK-stöd förändras enligt RS förslag: RF-stämman beslutade, att efter försöksvotering bifalla 1:a att-satsen i RS förslag innebärande, att åldersintervallet förändras till 7–25 år; I med att åldersgränsen för LOK-stöd och Idrottslyft nu är 25 år, anser Korpen att åldersintervallet i RF:s verksamhetsidé också ska ändras. Mot den bakgrunden föreslår vi ovanstående förändring i RF:s stadgar. Hans G Svensson Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Besöks- och leveransadress: Fiskartorpsvägen 15A, 114 73 Stockholm Telefon växel: 08-699 60 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.korpen.se 26 of 53 13.6 Motion nr 6 – Uppdelning mellan vinter- och sommarsäsong för barn och ungdomsidrott 13.6 Motion nr 6 Svenska Bandyförbundet: Tvingande uppdelning mellan vinter- och sommarsäsong för barn- och ungdomsidrott Motionärens förslag: att RF-stämman beslutar att en utredning görs om ett tvingande till två säsonger för barn- och ungdomsidrott i enlighet med motionen. RS föreslår att RF-stämman med anledning av motion nr 6 uppdrar till RS att, i enlighet med RS utlåtande, genomföra en utredning avseende hur svensk idrott på bästa sätt kan möjliggöra för barn- och ungdomar att vara aktiva i flera olika idrotter och att motionen därmed får anses besvarad. Riksidrottsstyrelsens utlåtande: I Anvisningarna för barn- och ungdomsidrott som RS beslutade om i maj 2014 slås fast att ”Träning för barn och ungdomar ska vara allsidig. De aktiva ska ges möjlighet att utöva flera olika idrotter och ges möjlighet att göra detta i olika föreningar.” Det innebär att idrott för barn ska organiseras så att den möjliggör aktivt deltagande i flera idrotter. Det är viktigt, speciellt för växande barn och ungdomar, att träna hela kroppen, men också att utveckla mentala och sociala egenskaper. Ju flera idrotter man får möjlighet att prova på desto större är chansen att hitta något som passar och engagerar. En hel del forskning tyder på att barn och ungdomar som tränar med variation och/eller håller på med flera idrotter upp till 15-16 års ålder, har större chans att nå seniorelit. Många av Sveriges nuvarande och tidigare världsstjärnor kan också vittna om att detta stämmer med deras bakgrund. Med andra ord finns det mycket som tyder på att tidigt och enkelspårigt idrottsval i de flesta fall inte är en bra väg till senare framgång. Att hålla på med flera idrotter utvecklar en mängd färdigheter som inte tränas på de grenspecifika passen men som är bra för den fysiska och motoriska ”verktygslådan”. Dessutom finns belägg för att barn som tidigt specialiserat sig på en enda idrott i högre grad blir fysiskt inaktiva som vuxna. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 27 of 53 13.6 Motion nr 6 – Uppdelning mellan vinter- och sommarsäsong för barn och ungdomsidrott RS uppskattar motionärens initiativ att sätta ljus på frågan om hur svensk idrott kan möjliggöra för barn och ungdomar att hålla på med flera idrotter. Det här är en fråga som uppmärksammades redan 1982 i boken Barn - Ungdom - Idrott (en rapport från Idrottens forskningsråds konferens på Bosön i februari 1982). Där står att läsa i förordet: ”Specialisering på en enda idrott blir allt oftare ett kännetecken även inom barnidrotten. Specialiseringen inträder numer i tidigare åldrar än förr. Specialidrotterna sägs konkurrera om barnen. Det förekommer till och med konkurrens om barnen vad gäller så kallad vinter- och sommaridrott, till exempel fotboll och ishockey eftersom säsongerna överlappar varandra. Det har blivit svårare för barn att ägna sig åt flera idrotter samtidigt.” RS är också medveten om de regionala initiativ som görs runt om i landet med till exempel Samsyn Gästrikland som ett gott exempel. Samsyn Gästrikland syftar till att undvika att ungdomar i Gästrikland i för tidig ålder måste välja idrott. Det är bandy-, innebandy-, ishockey- och fotbollförbunden i Gästrikland som samarbetar genom att i största möjliga mån undvika att organisera sina aktiviteter så att barn och ungdomar ”tvingas att” välja aktivitet. Därigenom tar man gemensamt ansvar för att barn och ungdomar tom 16 år ska kunna hålla på med flera idrotter. Motionären yrkar i motionen om att en utredning ska göras om ”ett tvingande till två säsonger” för barn och ungdomsidrott. Snarare än ett tvingande föreslår RS att en utredning får friare förutsättningar. RS anser att alla idrotter påverkar och har möjlighet att påverka barns- och ungdomars aktivitet. Det finns exempelvis också individuella idrotter med omfattande mer eller mindre helårsprogram redan i unga år. RS är heller inte övertygad om att ett förbud mot traditionell vinteridrott på sommaren skulle lösa problemet med tidig specialisering och enkelspårig träning. Därför föreslår RS att RFstämman uppdrar till RS att tillsätta en utredning kring hur svensk idrott på bästa sätt kan möjliggöra för barn- och ungdomar att vara aktiva i flera olika idrotter. Utredningen bör ha bred SF-representation från såväl individuell- som lag- samt sommaroch vinteridrott. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 28 of 53 Motion till Riksidrottsmötet 2015 Den svenska idrottsmodellen bygger på en folkrörelsetanke om ideell medverkan, i syfte att så många som möjligt ska få prova på så många idrotter som möjligt, och sedermera skaffa sig ett livslångt intresse för idrott. Ur ett elitperspektiv bygger den svenska modellen på att en bred bas ger en hög topp. Detta har fungerat i över 100 år och det nuvarande strategiarbetet pekar i riktningen att vi ska fortsätta så. Resonemangen återspeglas i Idrotten vill. Allt fler undersökningar och rapporter tyder på att*; - ungas intresse för idrott avtar allt tidigare - unga tidigare och tidigare specialiserar sig till en enskild idrott - det inte är förrän en bit in i tonåren det kan avgöras vem som har potential att blir stjärna eller inte - för att utvecklas till en komplett idrottsman eller kvinna bör idrottandet ske så allsidigt som möjligt, så länge som möjligt - unga som valt en gren tidigt är skadebenägna och riskerar men pga ensidig träning I intervjuer, debattartiklar och dialoger framhäver även våra största nuvarande och f.d. stjärnor i flertalet sporter behovet av variation. Många har inte specialiserat sig förrän 15-17 årsåldern, och de anger ofta det som en nyckel till framtida framgång. Pressen och stressen att specialisera sig tidigt för att inte tappa mark mot konkurrenter upplever vi som störst inom lagidrotter. ”Är du inte med nu, är du inte med sen” är en vanlig retorik, dock inte alltid uttalad. Här har vi SF och SDF ett ansvar att leda utvecklingen, så att barn och ungdomar kan kombinera både två och tre idrotter. Det är dags att vi återgår till vinter- och sommaridrott. Vi tror att det skulle få åtminstone fyra positiva effekter; - barn kan vara aktiva i fler idrotter vilket skulle öka det totala idrottandet - unga skulle få ett mer positivt förhållande till idrott och idrotta längre - vi skulle få högre internationell konkurrenskraft, i juniorelit och seniorelit, genom att idrottarna då står bättre rustade för den belastning en elitsatsning kräver - enklare att attrahera ideella ledare. SF och SDF för vinterlagidrotter ska endast arrangera och ge sanktion till tävling, cup och läger för ungdomar upp till 14 år mellan november och mars. Sommarlagidrotternas dito mellan maj och september. April och oktober nyttjas till försäsongsträning eller säsongsvila. Vi ser 14 år som en rimlig ålder, året innan de ofta vattendelande statusmarkörerna TV-pucken, Halmstadlägren i fotboll och P15-landslaget i bandy och två år innan idrottsgymnasierna. Svenska Bandyförbundet Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Telefon 08-699 60 00, Telefax 08-699 63 40 29 of 53 Bankgiro 713-2061, Plusgiro 15 33 69-4, Org. nr. 818500-2733 [email protected], www.svenskbandy.se Svenska Bandyförbundet föreslår att Riksidrottsmötet tillsätter en utredning om ett tvingande till två säsonger för barn- och ungdomsidrott i enlighet med motionen. Stig Bertilsson Förbundsordförande Marcus Norman Generalsekreterare *Undersökningar och rapporter Om sen specialisering; http://iof4.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_54098/cf_394/V-gen_fr-n_landslaget.PDF Bl.a. sidan 45. http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_33787/cf_394/Finna_och_utveckla_talang.PDF Bl.a. sidan 38. http://www.coachescorner.nu/Pages/pdf/ABC_Gron_flik_del2.pdf Bl.a. sidan 4 Om skador; http://karlstad.se/filer/Uppleva/Idrott/Tidig%20specialiseringFrukostm%C3%B6te%20Karlstads%20Kommun%202014-04-11.pdf Bl.a. sidan 11 Om ungas minskade idrottande; http://www.svt.se/nyheter/sverige/allt-fler-unga-nobbar-foreningslivet Blir det tidigare och tidigare? http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Specialisering-barnidrottungdomsidrott.pdf Selektering inom svensk ungdomsfotboll; http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson.html Svenska Bandyförbundet Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Telefon 08-699 60 00, Telefax 08-699 63 40 30 of 53 Bankgiro 713-2061, Plusgiro 15 33 69-4, Org. nr. 818500-2733 [email protected], www.svenskbandy.se 13.7 Motion nr 7 – Aktivt arbete för personer med funktionsnedsättning 13.7 Motion nr 7 Svenska Handikappidrottsförbundet: Aktivt arbete för idrott för personer med funktionsnedsättning Motionärens förslag: att RF-stämman uppdrar till RS att i nära samverkan med SHIF/SPK och andra be- rörda SF ta fram en samlad handlingsplan för idrott för personer med funktionsnedsättning RS föreslår att RF-stämman med anledning av motion nr 7 uppdrar till RS att, i enlighet med RS utlåtande, stödja SHIF och berörda SF med att ta fram en handlingsplan för inkludering av idrott för personer med funktionsnedsättning, och att motionen därmed får anses besvarad. Riksidrottsstyrelsens utlåtande: I Förenta Nationernas standardregler om jämlikhet och möjligheter för personer med funktionshinder, regel nr 11 uttrycks som grundförutsättning att: “Medlemsstaterna bör säkerställa att personer med funktionshinder ska ha samma möjligheter till idrott som andra.” 1969 valdes Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) in i RF som 50:e medlemsförbund. SHIF beskriver på sin hemsida sig som ett förbund med fyra roller vilka inkluderar att: vara ett specialidrottsförbund med ansvar för den dagliga verksamheten inom SHIF/SPK:s ram. vara ett "riksidrottsförbund" med arton egna idrotter och samarbete med ytterligare arton specialidrottsförbund som har idrott för personer med funktionsnedsättning integrerad i det egna förbundets verksamhet. vara Sveriges paralympiska kommitté med ansvar för den paralympiska idrotten, som även inkluderar idrott organiserad inom åtta andra specialidrottsförbund. ansvara för och leda Special Olympics-verksamheten i Sverige. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 31 of 53 13.7 Motion nr 7 – Aktivt arbete för personer med funktionsnedsättning Vid SHIF:s och SPK:s förbundsmöte 2013 antogs en resolution med rubriken Sluta med särlösningar – inkludera handikappidrotten! RS sympatiserar med denna resolution och konstaterar att SHIF har tilldelats stimulansstöd för att aktivt jobba med integreringen i SF där idrotten ”bor”. RF bistår också i dagsläget SHIF med utredningshjälp kring hur idrottsverksamhet ska kunna implementeras i respektive SF och vilka ekonomiska konsekvenser det medför. Dessa behöver naturligtvis noga övervägas, tillsammans med förutsättningarna för idrottsutövningen, för att en inkludering ska bli lyckad. Här blir det särskilt viktigt, vilket motionären påpekar, att kunskap om förutsättningarna för att utföra aktuell idrott med funktionsnedsättning finns tillgänglig. RS avser fortsätta stödja SHIF och andra SF i ambitionen att ta fram en handlingsplan för att inkludera idrott för personer med funktionsnedsättning, på motsvarande sätt som idag. Samtidigt anser RS att det i nuvarande struktur är SHIF och andra SF med idrott för personer med funktionsnedsättning inom sin verksamhet som ansvarar för idrotten och dess utveckling. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 32 of 53 Motion till Riksidrottsmötet 2015 Aktivt arbete för idrott för personer med funktionsnedsättning Den svenska idrottsrörelsen betonar i sitt uppdrag att tillhandahålla idrott för alla. I våra grundläggande styrdokument framgår tydligt att vi vill och önskar att alla grupper i vårt samhälle ska erbjudas möjlighet att få idrotta. Detta ansvar faller på oss alla – på RF och på samtliga SF. För att lyckas i denna ambition behöver idrottsrörelsen handlingsplaner riktade till vissa enskilda målgrupper – till exempel personer med funktionsnedsättning. Detta saknas idag då idrottsrörelsen till stor del är beroende av ett enskilt SFs arbete – 58 % av anmälda lokstödstillfällen för personer med funktionsnedsättning finns inom SHIF/SPKs idrotter. Vi kan konstatera att intresset att börja driva idrott för personer med funktionsnedsättning bland SFn växer. SHIF/SPK märker detta intresse såväl från SF där SHIF/SPK delar idrott (t.ex. simning, fotboll, bordtennis) som från SF som antingen driver verksamhet för personer med funktionsnedsättning (t.ex. curling, handboll, basket) eller vill starta det (t.ex. rodd, kanot, motorsport). Förväntningarna är stora på att SHIF/SPK medverkar i utbildning och andra kompetensöverförande insatser i denna utveckling. Vi ser alltså en positiv utveckling. Vi ser också risken för motsatsen då den samlade kunskapen kring idrott för personer med funktionsnedsättning kan komma att minska. Detta främst beroende på vad som kan hända om några eller flera av SHIF/SPKs idrotter går över till sina ”hemförbund”. Den upparbetade kompetensen inom SHIF/SPK riskerar att krympa avsevärt till följd av ett minskande SFstöd. Vi vet också att det inte finns någon samlad kompetens inom Riksidrottsförbundet för idrott för personer med funktionsnedsättning. Idrotten behöver därför en samlad handlingsplan, riktade medel inom bidragssystemet och ett kompetenscenter för idrott för personer med funktionsnedsättning inom svensk idrott. Mot bakgrund av ovanstående yrkar SHIF/SPK Att uppdra åt riksidrottsstyrelsen att i nära samverkan med SHIF/SPK och andra berörda SF ta fram en samlad handlingsplan för idrott för personer med funktionsnedsättning. Enligt uppdrag från förbundsstyrelsen, Margareta Israelsson, ordförande Johan Strid, generalsekreterare Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté 33 of 53 13.8 Motion nr 8 – Satsning på 65+idrott 13.8 Motion nr 8 Narva Boxningsklubb Satsning på 65+idrott Motionärens förslag: att RF-stämman beslutar att uppmärksamma RS på att landets demografiska utveckling är under kraftig förändring och att detta bör resultera i utökade satsningar på gruppen 65+idrott, att i RF:s stadgar Kap 1 femte stycket göra tillägget Med 65+idrott avser vi idrott för åldersgruppen 65 år och äldre. Efter sjunde stycket skriva in tillägget I 65+idrott lägger vi vikten vid hälsofrämjande träning och social gemenskap. Liknande tillägg görs i ”Idrotten Vill”, att LOK-stöd skall, förutom vad som idag gäller, även omfatta föreningsmedlemmar 65 år och äldre, att idrottslyftet skall, förutom nuvarande inriktning mot barn och ungdom, även omfatta föreningsmedlemmar 65 år och äldre, att RS ges i uppdrag att i sin organisation inrätta/utveckla insatser som i sin tur initierar medlemsföreningar att utveckla/öka utbudet av idrott för 65+are, att RS tar kraftfulla initiativ att utveckla ett fördjupat samarbete med landets pensionärsorganisationer; PRO, SPF, SKPF, SPRF och RPG med syfte att få fler 65+are att idrotta inom RFfamiljens föreningar, att RF i sina anslagsäskanden uppmärksammar Sveriges riksdag/regering/landsting/kommuner på ovan anpassning av förbundet till landets demografiska utveckling. RS föreslår att RF-stämman avslår motion nr 8. Riksidrottsstyrelsens utlåtande: RS föreslår att motionen avslås, dels mot bakgrund av att mycket av det som föreslås redan har tagits i beaktande, dels att det inte finns behov av ytterligare indelning i ålderskategorier än barn, ungdom och vuxna enligt 1 kap. RF:s stadgar. Motionärens intention rimmar dock helt med strategiarbetets inriktning där det bland annat talas om att arbeta för ett livslångt idrottande, engagemang och delaktighet. Ambitionen är att Svensk idrott ska ha en attraktiv verksamhet där barn, unga och vuxna (som inkluderar +65), kan och vill träna och tävla under hela livet. För att åstadkomma detta behöver många idrottsföreningar bli öppnare och flexiblare så att de kan attrahera en mångfald av människor, utifrån deras egna villkor. RS menar att den intentionen ska uppmuntras, men menar samtidigt att medelstilldelningen främst syftar till att stärka och möjliggöra barns och ungas idrottsutövande vilket därigenom skapar det livslånga intresset för idrott. Det ankommer på varje SF och deras föreRF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 34 of 53 13.8 Motion nr 8 – Satsning på 65+idrott ningar att likt Boxningsklubben Narvas önskemål bredda utbudet och öppna dörrarna för åldersgruppen 65 år och äldre. Därtill vet vi att många föreningar för pensionärer redan är anslutna till SF inom RF, men fler kan självfallet tillkomma. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 35 of 53 36 of 53 37 of 53 13.9 Motion nr 9 – Idrottsrörelsen 2.0 13.9 Motion nr 9 Svenska Skolidrottsförbundet: Idrottsrörelsen 2.0 – se över ekonomiska styrmedel för att gå från ord till handling Motionärens förslag: att RF-stämman uppdrar åt Riksidrottsstyrelsen att utforma kriterier för högre LOK-stöd till föreningar som bedriver flera idrotter och/eller samverkar med andra idrotter i mening att behålla fler och skapa möjligheter att börja med en (ny) idrott även i tonåren. att samverkan mellan idrotter och föreningar som bedriver flera idrotter under samma paraply blir ett prioriterat område i Idrottslyftet. RS föreslår att RF-stämman avslår motionens första att-sats; och att RF-stämman beslutar att motion nr 9 i övrig får anses besvarad med hänvisning till vad som anförs i RS utlåtande över motionen. Riksidrottsstyrelsens utlåtande: Också i RS utlåtande till motion nr 10 hänvisas till den senaste utredningen av LOKstödet som presenterades vid RF-stämman 2013. Utredningen skriver: LOK-stödet och Idrottslyftet är de två absolut största bidragsystemen för barn och ungdomsidrott. Sammanlagt finns det 1 160 MSEK (ca 68 % av statens totala bidrag till idrotten) i dessa bägge system. Det är därmed väsentligt att dessa bidragssystem samverkar för att nå största möjliga effekt hos den enskilda idrottsföreningen. RS har tidigare, bland annat under Riksidrottsmötet 2007, menat att LOK-stödet ska stå för ett kvantitativt grundstöd till idrotten och att Handslaget/Idrottslyftet ska stå för det kvalitativa stödet som förändrar och utvecklar idrotten. Detta märks även i det direktiv som RS gett utredningen eftersom det poängteras att: • Utredningen ska vid utformningen av regelverket beakta att LOK-stödet ska vara rimligt att kontrollera utan att kontrollsystemet kostar för mycket. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 38 of 53 13.9 Motion nr 9 – Idrottsrörelsen 2.0 Samtidigt konstaterar RS att motionärens intention – att ge föreningar som bedriver flera idrotter och/eller samverkar med andra idrotter i mening att behålla fler och skapa möjligheter att börja med en (ny) idrott även i tonåren ytterligare incitament är något som återkommer dels i andra motioner till denna RF-stämma och dels i RS proposition om en Strategi för svensk idrotts framtid. Tanken med strategipropositionen är ju också att först göra några centrala vägval och att sedan, till RF-stämman 2017, återkomma med konsekvenser för såväl organisation som ekonomi. I detta, menar RS, ligger också att se över de olika ekonomiska stödens utformning så att de på bästa sätt stimulerar den utveckling idrottsrörelsen vill genomgå. Vad gäller Idrottslyftet menar RS att en omarbetning redan är i full gång. Huvudinriktningen där är att Idrottslyftet ska stödja strategiarbetets inriktning med ambitionen att stimulera till utvecklad och attraktiv verksamhet för barn och unga i åldrarna 7-25. Även om inte samverkan mellan idrotter och föreningar som bedriver flera idrotter under samma paraply blir ett prioriterat område menar RS att utformningen av nya Idrottslyftet med största säkerhet kommer att belöna den typen av verksamhet. Med anledning av ovanstående föreslår RS att RF-stämman beslutar att motionen avslås i den del den innebär ett särskilt uppdrag till RS, och att den i övrigt får anses besvarad med hänvisning till det arbete som pågår och som beskrivs i utlåtandet. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 39 of 53 Stockholm 2014–12–18 Motion till RF-stämman gällande: Idrottsrörelsen 2.0 – se över ekonomiska styrmedel för att gå från ord till handling Bakgrund Vi har under hösten deltagit i Svensk idrotts strategiarbete, 2.0, senast i Gävle under Riksidrottsforum. Ett forum präglat av många kreativa diskussioner om Svensk idrotts framtid. I arbetsunderlaget hittar vi mängder med vackra skrivningar om hur idrottsrörelsen ska möta framtiden. Vi känner igen många av dessa sen förut, bland annat från idrottens värdegrund, Idrotten Vill, som togs fram första gången 1995. Vad är det som gör att vi inte redan är i den värld som till stor del beskrevs redan för 20 år sedan? Vad är det som bromsar den utveckling som många ger uttryck för att vilja se? För att skapa en idrott för alla tror vi att idrottens styrmodell och styrmedel behöver ses över. Vi behöver sätta barnen och ungdomarna i centrum istället för att arbeta för att upprätthålla en organisationsstruktur som främjar stuprörstänkande och konkurrens om resurser mellan Specialidrottsförbunden. Det är hög tid att gå från ord till handling. Vill vi skapa en tillåtande miljö där barnen får möjlighet att prova flera olika idrotter från tidig ålder? Vill vi att ungdomarna ska stanna kvar (och kunna komma in som nybörjare) i idrottsrörelsen efter 15 års ålder? Menar vi i Svensk idrott allvar med skrivningar och intentioner i Idrottsrörelsen 2.0? Om ja, då yrkar Svenska Skolidrottsförbundet på: att RF-stämman uppdrar åt Riksidrottstyrelsen att utforma kriterier för högre LOK-stöd till föreningar som bedriver flera idrotter och/eller samverkar med andra idrotter i mening att behålla fler och skapa möjligheter att börja med en (ny) idrott även i tonåren. att samverkan mellan idrotter och föreningar som bedriver flera idrotter under samma paraply blir ett prioriterat område i Idrottslyftet. Så skapas förutsättningar för framtidens idrottsföreningar Traditioner, specialisering och regler skapar inte framtidens idrottsrörelse. Om idrotten ska lyckas fånga in och behålla barn- och ungdomar i högre utsträckning behöver vi möjliggöra förändringar i den traditionella SF-strukturen inom föreningen, som framförallt främjar revirtänkande och fokus på egennytta. På grund av denna utveckling har idrotten de senaste åren i många fall fått se sig frånsprungen av kommersiella aktörer som erbjuder idrott på det vis som barnet, ungdomen och föräldern vill ha det. Enligt skriften Framtidens Idrottsförening sägs kommersiella aktörer bland annat: Ha ett uppriktigt intresse för ”de som inte platsar” Vara obundna av traditioner, specialisering och regler Utveckla nya motionsformer som inte kräver stora förkunskaper 40 of 53 Ett exempel bland de kommersiella aktörerna är Knatteskutt, där barn 3–7 år erbjuds att prova olika aktiviteter tio gånger under 10 veckor för 600–975 kr. Många av ledarna rekryteras givetvis från idrottsrörelsen. I dagsläget är det med hänsyn till RF:s stadgar (2§ 4 p) inte möjligt att bedriva/administrera idrott som är nära besläktad med verksamhet som redan bedrivs av annat SF inom RF. Men för den enskilda föreningen är det fullt möjligt att bedriva flera idrotter om det står i stadgarna. Ett gott exempel på detta lyftes på Riksidrottsforum i Gävle med IK Sätra Bollsport (Gävle) där det tränas handboll, fotboll, innebandy, basket och volleyboll i ett och samma lag. Men det skulle lika gärna kunna vara kampsport och racketsport, eller varför inte olika idrotter som utövas på is? Redan idag är detta naturligt i fleridrottsförbunden. Men detta är inte tillräckligt, denna verksamhetsidé behöver spridas och stimuleras i hela idrottsrörelsen, om vi vill uppfylla de fina ord som beskrivs i idrottsrörelsen 2.0. Ha ett uppriktigt intresse för de som inte platsar. Alltför ofta ser vi fortfarande rubriker om barn som på olika sätt behandlas illa inom idrotten. Att hamna i B-laget vid 10 års ålder skapar inte framtidens idrotts- och samhällsmedborgare. Tror vi fortfarande på att allsidighet, lekfullhet och tålamod är vägen till att bli en framtida idrottsstjärna? Då kan vi inte längre fortsätta som vi gör, där de olika idrotterna slåss om barnen. Vi måste i första hand se till barn och ungas bästa och i andra hand till hela idrottsrörelsens bästa. I tredje hand kommer det egna Specialidrottsförbundets bästa. Det finns många exempel på att den som blir bäst både har sysslat med flera idrotter upp i ålder och kanske inte var bäst från början. Ett axplock från forskningsrapporterna: Knappt var femte elitidrottare koncenterar sig direkt på sin specialidrott. Hälften håller på med 2-3 olika sporter. En fjärdedel av landslagsidrottarna har lyckats ta sig till toppen trots att de bara var en medelmåtta eller kanske var bland de sämre från början1. Det är svårt att se vilka utövare som har förutsättningar att bli bra och ännu svårare att veta vilka som faktiskt kommer att ha den långsiktiga uthålligheten att träna så mycket som krävs2. Idrott hela livet tror vi skapas genom att se över befintliga ekonomiska styrmedel till våra föreningar. Föreningar som bedriver flera idrotter ska premieras. Ekonomi är ett starkt styrmedel och vi tror att det är nödvändigt att stärka förutsättningarna för föreningar att kunna bedriva flera olika idrotter. Detta kan till exempel göras genom att ge ett högre LOK-stöd till dessa föreningar och genom att sådana satsningar prioriteras inom idrottslyftet. Exakt hur de ekonomiska styrmedlen ska omformas och utformas överlåter vi till RS att utreda. Svenska Skolidrottsförbundet yrkar: att RF-stämman uppdrar åt Riksidrottstyrelsen att utforma kriterier för högre LOK-stöd till föreningar som bedriver flera idrotter och/eller samverkar med andra idrotter i mening att behålla fler och skapa möjligheter att börja med en (ny) idrott även i tonåren. att 1 2 samverkan mellan idrotter och föreningar som bedriver flera idrotter under samma paraply blir ett prioriterat område i Idrottslyftet. Ur ”Vägen till landslaget” (Sten Eriksson m fl, 2001) Ur ”Att finna och utveckla talang” (FoU-rapport från RF 2011, PG Fahlström) 41 of 53 Stockholm den 18 december 2014 Erik Söderberg Ordförande Svenska Skolidrottsförbundet 42 of 53 13.10 Motion nr 10 – Kvalitativt LOK-stöd 13.10 Motion nr 10 Svenska Mångkampförbundet: Framtidens idrottsförening – ”kvalitativt LOK-stöd”: Motionärens förslag: att RF-stämman uppdrar till RS att ta fram ett förslag till kvalitativ värdering av idrottsföreningarnas verksamhet och som ska ingå som en faktor i LOK-stödet eller ersätta detta. Förslag: RS föreslår Att RF-stämman avslår motion nr 10. Riksidrottsstyrelsens utlåtande: RS delar motionärens syn att det är angeläget att finna och kartlägga de framgångsrika föreningarna i varje idrott. På samma gång uppskattas motionärens angelägenhet om att få föreningar att jobba med kvalitativa uppföljningar av sin egen verksamhet. I framförallt barn och ungdomsidrotten är det centralt att utkristallisera hur de aktiva ser på verksamheten. Inte minst för att skapa delaktighet hos individen. Det var bland annat med utgångspunkt i detta resonemang som SISU Idrottsutbildarna gavs ett särskilt uppdrag att inom ramen för Idrottslyftet att jobba specifikt med området Idrotten Vill. RS anser inte att LOK-stödet är det rätta verktyget för att genomdriva detta. Under årens lopp har LOK-stödet diskuterats åtskilliga gånger under RIM. Framförallt har diskussionerna gällt åldersgränser och villkoren för sammankomster och deltagartillfällen. Stundom har även diskussion om att införa andra parametrar än ren kvantitativ data förts på RIM. Senast 2013 konstaterade den senaste utredningen om LOK-stödet, utredning om framtida LOK-stöd, följande: LOK-stödet och Idrottslyftet är de två absolut största bidragsystemen för barn och ungdomsidrott. Sammanlagt finns det 1 160 MSEK (ca 68 % av statens totala bidrag till idrotten) i dessa bägge system. Det är därmed väsentligt att dessa bidragssystem samverkar för att nå största möjliga effekt hos den enskilda idrottsföreningen. RS har tidigare, bland annat under Riksidrottsmötet 2007, menat att LOK-stödet ska stå för ett kvantitativt grundstöd till idrotten och att Handslaget/Idrottslyftet ska stå för det kvalitativa stödet som förändrar och utvecklar idrotten. Detta märks även i det direktiv som RS gett utredningen eftersom det poängteras att: RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 43 of 53 13.10 Motion nr 10 – Kvalitativt LOK-stöd • Utredningen ska vid utformningen av regelverket beakta att LOK-stödet ska vara rimligt att kontrollera utan att kontrollsystemet kostar för mycket. Därvidlag anser utredningen att det är svårt att föreslå att LOK-stödet ska ha en annan funktion än att i huvudsak prioritera den verksamhet som med lätthet kan räknas. Därmed framstår det än tydligare att LOK-stödet är grundstödet och Idrottslyftet utvecklingsstödet. Detta är en grundsyn som fortsatt delas av RS och genomgående har speglat diskussionerna i tidigare utredningar och RIM-beslut. Som exempel genomfördes 2005 utredningen ”streck för miljoner” som ställde ett antal frågor till hur föreningarna uppfattar LOK-stödet och där var sammanfattningen enligt nedan Vissa föreningar anser att det finns brister i utformningen av LOK-stödet. Förslagen på hur man ska förändra stödet varierar kraftigt. Vissa vill sänka den nedre åldersgränsen, vissa vill höja de nedre åldersgränsen. Vissa tycker att kvalitet tar stryk av kvantitet då antalet deltagare är en stark variabel i LOK-stödet. Detta system gynnar lagidrotter som inte kräver samma ledartäthet menar vissa. Ytterligare andra tycker att stödet borde omformas till ett kostnadstäckningsbidrag, som tar hänsyn till att olika idrotter kostar olika mycket att utöva. Sammantaget kan man konstatera att LOK-stödet har en stor betydelse för barn- och ungdomsidrotten och att en överväldigande majoritet är nöjda med stödets utformning. En viss form av kvalitetsaspekt fanns således också med i den utredningen, men på efterföljande RIM 2007 konstaterades återigen att LOK-stödet i första hand ska vara ett stimulansbidrag som bygger på aktivitet. Det är idrottsföreningarna som gör idrottsrörelsen. Därför ska föreningar, utan alltför styrande direktiv, stimuleras till att anordna idrottsverksamhet för barn- och ungdomar. Stödet måste, med tanke på dess omfattning, vara enkelt att fördela och lätt att följa upp och kontrollera. I och med den barn- och ungdomssatsning som startade med Handslaget och fortsatte med Idrottslyftet, finns en stor utvecklingsresurs. Som sådan kan den användas i syfte att åstadkomma mer kvalitativa förändringar av barn- och ungdomsidrotten. Således är RS uppfattning att nya LOK-stödet som började gälla 2014 bör hållas intakt och fortsatt vara ett bidrag som är enkelt att överblicka, enkelt att administrera och är förutsägbart. Däremot ska medel via Idrottslyftet nyttjas för att uppmuntra föreningarna att arbeta med att höja kvalitén på sin barn och ungdomsverksamhet. RF-stämman i Helsingborg 29-31 maj 2015 44 of 53 Svenska Mångkampsförbundet Segeltorpsvägen 197 2014-12-23 269 92 Båstad Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 Stockholm Framtidens idrottsförening – ”kvalitativt LOK-stöd” Efter årets träffar angående Idrottslyftet/strategier/framtidens idrottsförening så lämnar Svenska Mångkampsförbundet följande tankar. För oss går allt detta ihop i en fråga som behöver svaras på samtidigt. Alla möten handlar om att titta tillbaka och repetera men vi tar aldrig nästa steg framåt. SMKF tycker att det är viktigt att vi nu slutar med att titta tillbaka och repetera, vi måste bestämma oss för vad vi vill och sen fokusera på det och gå framåt. I vår värld så finns där några saker som borde göras omgående för att komma vidare. Vi vet att vi vill fokusera på att behålla, då måste vi titta på de som lyckats. Det finns massor av föreningar som behåller sina ungdomar, vad gör de? vilka kärnvärden finns i dessa föreningar, vilken kultur gäller? Genom att kartlägga dessa föreningar så vet vi vad som behövs för att lyckas, det handlar om ledarskap men också att bygga upp en föreningskultur, en vi-känsla som den aktive inte vill lämna. Ta bort målet Världens bästa och ersätta det med världens gladaste, det handlar om att må bra! Med denna kunskap blir det sen att utvärdera föreningarna med något liknande SISUs skattningsverktyg men gärna också via en enkät som medlemmarna skall svara på. De kommersiella ”föreningarna” arbetar hela tiden med att undersöka vad kunden tycker, vi kallar det för klimatundersökning, här mäter man hur den aktiva upplever föreningen och deras ledare. SMKF skulle vilja se att denna enkät tillsammans med skattningsverktyget är underlag för pengarna som idag delas ut via LOK. Kan vi få alla medlemmar i en förening en gång om året betygsätta sin förening så har vi fått ett otroligt bra underlag för att lägga in resurserna där det behövs och säkra upp att medlemmarna stannar i vår organisation. Dvs betyget plus antalet som fyllt i enkäten är basen för pengafördelningen. 45 of 53 Detta innebär att de resurser som vi idag lägger på LOK systemet istället används för att skapa framtidens idrottsföreningar där inte ungdomarna slutar när de fyller 15 år. SMKF ser vissa problem med att de aktiva ner i åldern 6 år skall fylla i detta dokument men det hade varit mycket värt. Ett annat problem är att vissa barn får fylla i flera undersökningar eftersom detta bör göras för varje idrott man sysslar med. Tävlar man tex både i friidrott och modern femkamp så behöver man fylla i ett för varje idrott för att det skall bli rätt hela vägen. Men barn i dag använder datorn så pass mycket så det borde inte vara några problem, de kan även göra det tillsammans med sina föräldrar de första åren. Kan vi få föreningarna att lyssna på sina medlemmar, få dem att skapa det som medlemmarna vill ha för att stanna kvar så kommer vi också vända trenden. De privata aktörerna på marknaden vet vad det innebär att lyssna och rätta sig efter det behov som finns, vi behöver göra samma sak. Om vi lägger pengarna på att ersätta LOK med ett nytt verktyg så kommer vi också få ett annat fokus i klubbarna. Fler av SISUs utbildningar skall handla om att bygga föreningskultur, stärka den sociala förmågan istället för att lägga energi på det som inte genererar något i behålla perspektivet. Svenska Mångkampsförbundet föreslår Att RF-stämman ger RS i uppdrag att ta fram ett förslag till kvalitativ värdering av idrottsföreningarnas verksamhet och som ska ingå som en faktor i LOK-stödet eller ersätta detta. Svenska Mångkampsförbundet Båstad 2014-12-23 Ordförande Generalsekreterare Lennarth Pettersson Sven Lindeberg 46 of 53 13.11 Motion nr 11 – Ändring i föreskrifter om statligt LOK-stöd 13.11 Motion nr 11 Linköpings Innebandyklubb m.fl: Ändring i föreskrifterna om statligt LOK-stöd: Motionärens förslag: att RF-stämman uppdrar till RS att ändra nuvarande lydelse i föreskrifterna om statligt lokalt aktivitetsstöd från ”När aktiviteten leds av två eller flera ledare, och föreningen närvaroregistrerar aktiviteten i idrottens verksamhetsredovisningssystem, erhåller föreningen ytterligare ett ledarstöd om 6 kr/gruppaktivitet.” till ”När aktiviteten leds av två eller flera ledare erhåller föreningen ytterligare ett ledarstöd om 6 kr/gruppaktivitet.” Förslag: RS föreslår att RF-stämman avslår motion nr 11. Riksidrottsstyrelsens utlåtande: Över 10 500 föreningar ansöker 2 gånger per år om statligt lokalt aktivitetsstöd för barn och ungdomsidrotten till RF. Föreningen behöver bara ansöka i ett enkelt formulär med en sammanställning över antal deltagartillfällen och sammankomster. För det på RF-stämman 2013 beslutade dubbla ledarstödet, så krävs att man dessutom har dessa aktiviteter närvaroregistrerade i idrottens verksamhetssystem. . RF har regeringens uppdrag att utifrån de av idrotten antagna regelverket göra fördelningen av det sammanlagda stödet (LOK-stöd). RF har således en viktig kontrollfunktion för att kunna bedöma, kontrollera och hantera det statliga stödet. Då merparten idag endast använder ansökan vilket bara på aggregerad nivå visar föreningens aktiviteter och jämförs mot tidigare år, så händer det att föreningar får felaktigt stöd vilket gör att föreningar som har rätt underlag ibland kan missgynnas. Därför anser RF att det är viktigt att ansvaret för inrapporterad data lagras och hanteras av RF. Dessutom har kontrollfunktionen ökat sedan beslutet på RF-stämman 2013 om att ledare inte behöver vara medlem i föreningen, utan det räcker med att man är medlem i en förening oavsett SF. RF-stämman i Luleå Helsingborg 29-31 maj 2015 47 of 53 13.11 Motion nr 11 – Ändring i föreskrifter om statligt LOK-stöd För att kunna kontrollera detta måste samtliga ledare finnas registrerade i idrottens verksamhetssystem. Idrottsrörelsen har ett gemensamt ansvar för att underlag för LOK-stöd sköts på ett korrekt sätt, men RF har myndighetsuppdraget och där med det yttersta ansvaret i enlighet med förordningen att kontrollera och sköta utbetalningar av stöd till föreningarna. RF anser därför att underlag för ansökan om statligt stöd ska skötas i idrottens egna verksamhetssystem där kontrollerna görs, och inte i system och av leverantörer som är utanför RF:s kontroll och ansvar. RF-stämman i Luleå Helsingborg 29-31 maj 2015 48 of 53 Motion om ändring i ”Föreskrifter om statligt lokalt aktivitetsstöd” Fastställda av RS 20131011 och 20131204 v1.0 Från 1 januari 2014 har nya LOKstödsregler börjat gälla. För att främja fler ledare på idrottsföreningars gruppaktiviteter har ett extra ledarstöd införts i syfte att öka säkerheten för våra barn och ungdomar vilket alla vi föreningar också uppmuntrar. Däremot ingår också ett tekniskt och administrativt krav i form av att den löpande närvarorapporteringen ska ske i idrottens verksamhetsredovisningssystem (IdrottOnline) för att föreningen ska få ta del av det extra ledarstödet. Vi föreslår att detta tekniska och administrativa krav bör hävas enligt vårt förslag nedan. Nuvarande formulering i 6 § Ledar och deltagarstöd ”När aktiviteten leds av två eller flera ledare, och föreningen närvaroregistrerar aktiviteten i idrottens verksamhetsredovisningssystem, erhåller föreningen ytterligare ett ledarstöd om 6 kr/gruppaktivitet.” Förslag på ny formulering ”När aktiviteten leds av två eller flera ledare erhåller föreningen ytterligare ett ledarstöd om 6 kr/gruppaktivitet.” Förtydligande Själva LOKstödsansökan, som görs av en person i föreningen två gånger per år, ska precis som idag fortsättningsvis ske i IdrottOnline. Det som krävs i LOKstödsansökan är ett fält där föreningen manuellt kan ange hur många gruppaktiviteter som letts av minst två ledare. Uppgifterna, ska liksom andra uppgifter i föreningens ansökan, kunna styrkas av föreningen vid eventuell kontroll från RF enligt 10 § i gällande LOKstödsföreskrifter. Motiv: Det finns många motiveringar till att denna ändring bör införas. Nedan följer några. 1. LOKstödet baseras inte på verksamheten Med dagens regler baseras inte LOKstödet på verksamhetskvalitet utan val av närvarohanteringssystem. Alla de föreningar som ej använder IdrottOnline går 49 of 53 2. 3. 4. 5. miste om pengar och har således inget incitament för att ha minst två ledare på sina aktiviteter. Detta resulterar i ökad risk för barnen. Konkurrensverket föreslår ändrade LOKstödsregler Under våren 2013 föreslår Konkurrensverket: ”Konkurrensverket föreslår att regeringen genomför en ändring av förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet, eller på annat sätt, bör vägleda RF i utformningen av LOKstödet så att de föreningar som använder andra administrationssystem än IdrottOnline inte missgynnas och så att möjligheterna för andra administrationssystem att konkurrera med IdrottOnline inte begränsas”. Föreningars valfrihet begränsas Det finns idag en mängd andra föreningssystem som i många år tillhandahållit närvarohantering, medlemsregister, kommunikationsmöjligheter samt hemsida. De föreningar som valt att arbeta med något av dessa måste antingen byta system eller arbeta i dubbla system för att få det extra ledarstödet. Olika system passar olika föreningar och med dagens regler ifrågasätts föreningens valfrihet. Mer administrativ tid = Svårare ledarrekrytering Varje förenings ledarrekrytering försvåras då dagens regler innebär mer administrativt arbete. Det blir mindre tid för idrott. Utbrett missnöje På IdrottOnlines idésajt är det många föreningar som visar sitt missnöje och de förespråkar integration mellan IdrottOnline och andra närvarosystem, så att alla föreningar kan få det extra ledarstödet oavsett system. Genom att rösta för denna motion krävs ingen tidsödande integration, utan föreningen kan själv direkt i IdrottOnline ange hur många gruppaktiviteter som leddes av minst två ledare. 6. Miljontals kronor brinner inne Omkring 2 miljoner gruppaktiviteter per år närvaroförs idag i andra föreningssystem av ideella ledare. Dessa aktiviteter kan ge upp till 12 miljoner kr i extra ledarstöd. Men de brinner in pga dagens regler. 7. Mer pengar till Specialförbunden I IdrottOnline kan man som förening idag importera sina medlemmar. Om denna funktion förenklades något skulle allt fler föreningar välja att importera de medlemmar som är “aktiva i idrott”, till IdrottOnline. Detta skulle resultera i högre bidrag till respektive specialförbund, med tanke på den bidragsmodell för SFstödet som träder i kraft 1 jan 2015. Det måste anses enklare för föreningen att importera sitt register en gång per år än att hela föreningen och alla dess ideella ledare måste ändra sina dagliga rutiner och jobba i ett system de själva valt bort. Avslutning: Med denna regeländring kan alla inom idrotten spara mycket tid och pengar och istället fokusera på idrottsverksamhet. Med ovanstående grund menar vi att det vore bäst för Svensk Idrott att rösta för denna motion. 50 of 53 Undertecknad agerar ombud för listade avsändare nedan: Christer Kindwall Ordförande, Linköping Innebandy 20141219 Avsändare Frölunda Indians Mats Grauers, Ordförande Hammarby IF FF Peter Kleve, Klubbchef Linköping Innebandy Christer Kindwall, Ordförande LUGI Handboll Emme Adebo, Klubbchef Segeltorps IF Mikael Johansson, Ordförande Södertälje Simsällskap Conny Andersson, Ordförande Örebro SK Ungdom Jenny Emerén, Ordförande Med stöd av Arvika IBF Titti Westberg, Ordförande Assyriska FF Ninous Toma, Ungdomsansvarig Boo FF Liv Sahlberg, Klubbchef Brommagymnasterna Maria Ling, Verksamhetschef Bäcken HC Susanne Edvardsson, Vice ordförande Degerfors IF Ungdom Peter Jansson, Ordförande & kassör Djurgårdens IF Innebandy Stefan Johansson, Ordförande Enighet Leif Almö, Ordförande FBC Drag Kristoffer Blomberg, Ordförande FBC Engelholm Ungdom Jörgen Magnusson, Ordförande FC Djursholm Patrik Eriksson, Kanslichef Frosta Budo Anders Antman, Föreningskonsulent Föreningen Cheer Future Emma Westman, Kassör Gefle IF Fotboll Eva von Schéele, Föreningskonsulent GF Ling Marlene Christenson, Föreningskonsulent GF Nikegymnasterna Kent Jönsson, Ordförande Gårdarike IBK Agneta Persson, Ordförande H43 Lund Pernilla Bjerseth, Föreningskonsulent Helsingborgs IF Hans Carell, Sportchef Hovshaga AIF PerAnders Sköldberg, Representant innebandy Hyllie IK Lennart Karlsson, Föreningskonsulent Hässelby SK Innebandy Sammi Assfahany, Kansliet 51 of 53 Höganäs Budo Anders Antman, Föreningskonsulent Höllviken BK Stefan Karlsson, Klubbchef Höllviken IBK Stefan Nilsson, Föreningskonsulent IBF Dalen Urban Karlsson, Föreningskonsulent IBK Dalen Urban Karlsson, Föreningskonsulent IF Brommapojkarna Ola Danhard, Klubbdirektör IFK Arboga IBK Anders Sohlén, Vice ordförande IFK Lidingö Torbjörn Olsson, Klubbchef IFK Waxholm Jesper Broqvist, Ordförande Korpen Göteborg Kent Meijer, Förbunds & verksamhetschef Korpen Umeå Malin Sjöstedt, Föreningskonsulent Limhamns Brottarklubb Barbro Lindberg, Föreningskonsulent Lindö FF Ewa Andersson, LOKstödsansvarig Linköping HC Bo Ekmark, Sport & utvecklingsansvarig Linköping Kenty Jonas Andersson, Sportchef Lira BK Anders Öhlund, Sekreterare & webbansvarig MAI Frida Grimborg, Föreningskonsulent Malmköpings IBF Tomas Ericsson, Ordförande Malmö Floorball Club Johan Eriksson, Klubbcehf MotusSalto Pelle Malmborg, Ordförande Mölndals AIK Stefan Rönnäs, LOKansavarig Nacka Karate Patric Sporrong, Ordförande Rosersbergs IK Jörgen Lundqvist, Ordförande Röbäcks Idrottsförening Nils Sandberg, Kassör Saltängens BK Per Sewne, Ordförande Sandåkerns Sportklubb Alexander Lindgren, Föreningskonsulent Segelsällskapet Kaparen Henric Gillerberg, Ordförande Sigtuna Märsta GK Kristofer Magnusson, Ordförande Skoftebyns IF Hans Andreasson, Kanslist Skärblacka IF Siv Malmström, Kanslist Smedby AIS Niclas Fredriksson, Klubbchef & ungdomsansvarig Svarteborgs FK Magnus Sörensson, Suppleant Sävedalens IF Per Hylander, Ordförande Söderhamns IBF Annica Rengman Bergh, Ordförande Söderskogs IF Anders Antman, Föreningskonsulent Torslanda Handbollsklubb Magnus Janemyr, Styrelseledamot Trollhättans FK Ronny Karlsson, Kanslist & LOKstödsansvarig Trosa TKD Lars Wiberg, Ordförande Täby Badmintonförening Kent Kotte, Klubbdirektör Täby FK Fredrik Fahnér, Kanslichef 52 of 53 Töjnan IBK Peter Nilsson, Klubbchef Velinge IF Ville Peltomäki, Verksamhetsansvarig Vellinge Budo Anders Antman, Föreningskonsulent Vänersborgs FK Caroline Lundberg, Sekreterare & ITansvarig Vänersborgs IF Henrick Läckberg, Kanslichef Värmdö IF Niklas Mattsson, Kanslichef Vätterstadens TruppGymnaster Anette Lijla, Ordförande Åby IF Håkan Fridén, Föreningskonsulent Årsta FF Jan Bärlund, Ordförande Älta IF Marie Hellberg, Kanslist Ängby IF Fredrik Englund, Ordförande GF Örnarna Sara Thurell, Ordförande 53 of 53
© Copyright 2024