1. No category

Fukushimas påverkan i Sverige
NFO-konferens
2015-02-03
Om Strålsäkerhetsmyndigheten
sorterar under Miljödepartementet
GD Mats Persson
budget cirka 400 miljoner kronor
300 anställda
kontor i Solna
Kenneth Broman
2014-11-26
Händelser på kärnkraftverk
Kärnkraftsvärden har vissa unika förutsättningar
– De mest fruktade händelserna har nästan aldrig inträffat.
Tjernobyl och Fukushima är industrins fatala olyckor.
Dessa har lett till härdsmälta och utsläpp till samhället.
– Potentiella händelser måste utredas
– ”bara” 438 reaktorer i hela världen, (71 under
uppbyggnad). En del av dessa har samma principer som
svenska. Vissa principer unikt svensk/finska.
– Statistik över händelser räcker inte
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Uppmärksammade händelser med
samhällspåverkan
Three mile island, 1979
Tjernobyl, 1986
Fukushima, 2011
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Three mile island 1979
En ingenjörsmässig succé!
– Det värsta hände –Inga utsläpp
(några liter processvatten i en brunn)
– Beräkningarna för haveriförloppet stämde, trots felaktiga
beslut i CKR
Lärdommar
–
–
–
–
Det värsta kan hända!
Informationen till CKR fungerade inte
Nya metoder, såsom MTO, PSA
Organiserad/systematisk erfarenhetsåterföring
– INPO, IAEA/IRS skapas
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Tjernobyl, 1986
En ingenjörsmässigt svag konstruktion m.a.p
kärnkraftssäkerhet
– Ingen inneslutning
– Inherenta egenskaper som kan få reaktorn att ”skena”
Stora konsekvenser
–
–
–
–
–
Grafitbrand
Taket på reaktorbyggnaden rasar
Härden låg helt öppen mot atmosfären
Stora utsläpp
Stor påverkan på samhället, även i Sverige
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Fukushima
11 mars 2011
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Fukushima, 2011
En naturkraftspåkänning utanför det förväntade.
Notera dock
– Ingen har avlidit av strålskador
– De två dödsoffren drunknade i tsunamin, övrig personal
evakuerades till ett tsunamisäkert hus. Fukushima
daiichi en relativt säker plats längs kusten när vågen
slog in
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Utanför det förväntade
Flera anläggningar drabbades, fyra
anläggningar havererade samtidigt
– Samhällsfunktioner och infrastruktur borta.
Övriga anläggningar längs östkusten hade
allvarliga problem. Fukushima-Daichi 5 och 6,
Fukushima-Daini, Onagawa och Tokai Daini
– Dränkta pumpar och batterirum, brand i elsystem, en
oljetank spolades bort etc.
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Personalen på anläggningen
Direkt efter skalvet gick personalen till en
jordbävnings/tsunamisäker byggnad.
– Den stod klar 2010, det var en lärdom från ett
skalv 2007 nära Kashiwazaki-Kariwa
– Personalen följde reglerna, men storleken på
tsunamin var inte förväntad
– 2 personer omkom direkt på anläggningen, kunde
ha varit många fler.
– Personalen var isolerad, svårt med basala behov.
Mat och vatten blev snart ett problem.
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Yttre nät
Skalvet gav stora skador på infrastrukturen
Anläggningen isolerades från yttre nät. Det tog
lång tid att återfå yttre kraftmatning.
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Bild från Tokai-daini söder om
Fukushima daiichi (mittimellan Fukushima daichi och Tokyo)
Bild från JNES presenterad på IAEA september 2012
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Varför klarade sig övriga
kärnkraftverk?
Fukushima Dai-ichi 5&6
– Ligger 13 möh (3 m över reaktorerna 1-4)
– På reaktor-6 står en luftkyld diesel på marknivå
Fukushima Dai-ni 1-4
– Yttre nät fanns kvar
– Motorerna till havsvattenpumparna för reaktor1, 2 och 4
byttes ut den 14:e mars och efter det fungerade
kylfunktionerna
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Varför klarade sig övriga
kärnkraftverk?
Onagawa 1-3
– Ligger på 14.8 m höjd
Tokai Dai-ni
– Var utan yttre nät till 13:e maj
– 2 av 3 dieslar fungerade
– En nyligen installerad fördämning skyddade den ena
av 2 havsvattenpumpsinstallationer mot tsunamin
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Övergripande frågeställningar
Hur allvarliga naturfenomen ska anläggningarna
vara tåliga mot?
Är inventeringen av tänkbara händelser riktig?
Hur allvarliga kärnkraftsolyckor ska det finnas
en beredskap för att hantera?
Under vilka yttre omständigheter ska förmågan
att hantera konsekvenserna av en
kärnkraftsolycka finnas?
Hur ser vi till att tidigare erfarenheter leder till
åtgärder
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Konsekvenser för Sverige efter Fukushima
Behov av att konstruera anläggningarna mot
komplexa händelseförlopp
Händelsen visar att en havererad reaktor måste
klara längre förlopp
Anläggningarna måste ha beredskap för att
samhällsfunktioner och infrastruktur saknas
under längre perioder.
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Förbättringsåtgärder
Genomfört ”stresstester”, utökade analyser
Förstärkt de tekniska säkerhetsfunktionerna
Utveckla samarbetet vid en krissituation, både
mellan myndigheter och med drabbad
anläggning.
– SSM jobbar med att få anläggningsdata i realtid
Erfarenheter från mindre händelser måste leda till
åtgärder
– Kartläggning visar att flera mindre händelser med liknande
problem inträffat tidigare
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Åtgärder på svenska anläggningar
Oberoende härdnödkylning
– Helt oberoende från befintliga säkerhetssystem
– Det fanns utkast till beslut om införande några veckor
före Fukushima
– Nya krav på lösning har tagits fram efter Fukushima
Förberedelser för att hantera flera reaktorer
som drabbas samtidigt
Utvecklade haveriinstruktioner och övningar
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03
Kontaktinformation
Jan Hanberg
Kenneth Broman
Avd. för kärnkraftsäkerhet
Jan Hanberg och Kenneth Broman
2015-02-03