Nr 2015:06A
KN-SLM14-091
arkivrapport
till.
Länsstyrelsen i Södermanlands län
att; Olof Pettersson
611 86 Nyköping
från.
datum.
ang.
Sörmlands museum, Patrik Gustafsson
2015-02-12
Tillägg angående förenklad rapport rörande arkeologisk förundersökning inom
del av fornlämning Nyköping 231:1, Slottsgatan, kvarteret Åkroken, fastigheten
Väster 1:1, Nyköpings socken, Nyköpings stad & kommun, Södermanlands län.
Inledning
I enlighet med länsstyrelsens beslut (lst dnr 431-02695-2014) enligt 2 kap 13§,
Kulturmiljölagen (1988:950 har Sörmlands museum utfört en arkeologisk
förundersökning i ovan rubricerade område (Bilaga 1-3).
I april år 2014 (2014-04-28 – 2014-04-30) genomfördes en arkeologisk
förundersökning i samband med att Nyköpings kommun hade för avsikt att
påbörja byggnation inom den västra delen av Kv Åkroken i centrala Nyköping.
Maskiningrepp krävdes för anslutning av dag- och spillvatten, fjärrvärme samt
kallvattenservis. Kvarteret ligger inom den lagskyddade fornlämningen Nyköping
231:1. Arbetet omfattade enligt ansökan tre platser varav en mer omfattande i
den södra delen av kvarteret (schakt 1). Det andra schaktet skulle förläggas
parallellt med Slottsgatan mot Stallbacksgränd (schakt 2). Det tredje schaktet
skulle korsa Slottsgatan mellan Kv Åkroken och Kv Stallbacken (schakt 3).
Markarbetena skulle genomföras i etapper med början 2014-04-28.
Schakt 1 (spillvatten) öppnades och den arkeologika förundersökningen
genomfördes under slutet av april år 2014. Kort därefter ströks det planerade
fjärrvärmeschaktet (schakt 2) ur projektet. Det planerade schaktet för
kallvattenanslutning (schakt 3) kvarstod dock fortfarande som en rest i projektet.
Det var dock oklart huruvida schaktningen för kallvattenanslutningen (schakt 3)
alls skulle komma att genomföras. Av den anledningen bestämdes det att en
rapport skulle skrivas över utfört arbete för schakt 1 (Pettersson 2014).
I slutet av november år 2014 kom det till länsstyrelsens kännedom att schakt 3
(schaktet för kallvattenanslutning) i Slottsgatan i det närmaste hade öppnats i
sin helhet. Varken länsstyrelsen eller Sörmlands museum var informerade, vilket
resulterade i att markarbetena stoppades av länsstyrelsen, varefter Sörmlands
museum genomförde en arkeologisk förundersökning. Resultatet redovisas här
som ett tillägg till den tidigare skrivna rapporten (Pettersson 2014) i form av en
arkivrapport med eget rapportnummer.
Tidigare arkeologiska undersökningar som genomförts under åren 2010 och
2011, inom denna del av Kv Åkroken, har visat på mäktiga medeltida kulturlager
med rester av bebyggelse och gator men även lämningar från förhistorisk tid
(Bäck et al. I manus).
Förundersökningen genomfördes under perioden 2014-11-27 – 2014-11-28.
Projektledare samt fält- och rapportansvarig var Patrik Gustafsson. I fält deltog
även Peter Berg. Bägge var verksamma som arkeologer vid Sörmlands
museum. Kostnadsansvarig var Nyköpings kommun, Samhällsbyggnad, Mark
och Exploatering.
Det planerade schaktet skulle uppgå till en storlek om 1,5 x 3 meter stor yta.
Området återfanns i en flack sydsluttning belägen på omkring 8,5 meter över
havet och utgjordes av gatumiljö (Slottsgatan). Schaktet återfanns mellan Kv
Åkroken och Kv Stallbacken.
Målsättning och syfte
Målsättningen med förundersökningen var att klargöra förekomst av kulturlager,
bebyggelselämningar eller andra typer av konstruktioner med anknytning till det
äldre Nyköping samt om möjligt daterade dem.
Förundersökningen skulle bedöma fornlämningens status och potential. Vidare
behövdes ett detaljerat kunskapsunderlag för att länsstyrelsen skulle kunna
bedöma om det skulle krävas ytterligare arkeologiska insatser.
Genomförande
Vid fältarbetets igångsättande var schaktet i det närmast redan öppet i sin
helhet. De kvarstående fyllnadsmassorna grävdes bort med maskin samt för
hand med skyffel. Schaktväggarna handrensades kontinuerligt av arkeolog för
hand. Insatserna syftade till att frilägga eventuella rester efter äldre kulturlager,
träkonstruktioner, stenläggningar etc, som därefter undersöktes och
dokumenterades. Lagren grävdes skiktvis ned till undergrunden. Påträffade
föremål samlades in från stratigrafiska sammanhang.
Schakt, undersökta anläggningar och kulturlager dokumenterades digitalt
alternativt skalenligt för hand på uppmätningsritning jämte sektionsritning med
lagerbeskrivning. Dokumentationen har använts vid framställning av profil- och
planbilder samt översiktskartor. Ett representativt urval av ytor samt fynd
fotodokumenterades med digital kamera.
Resultat
Det öppnade schaktet var betydligt större än vad som tidigare angivits som
schaktstorlek (se ovan). Schaktet uppgick till en storlek om 9 x 4,5 meter samt
hade ett djup på omkring 2,5 meter (bilaga 1 & 2). Det kunde konstateras att
större delen av schaktet hade utgjorts av fyllnadsmassor av sand från tidigare
schaktningsarbeten.
Det fanns dock kulturlager kvar i kanterna av schaktet. I den västra delen,
närmast Kv Stallbacken, fanns en knapp meterbred remsa med bevarade
kulturlager och bebyggelselämningar längs med schaktets kortsida (Profil 1). I
den östra delen av schaktet påträffades en meterbred bevarad balk av
kulturlager som var synlig i den norra (Profil 2), respektive den södra
långväggen (Profil 3). Eftersom större delen av schaktningsarbetena inte hade
övervakats antikvariskt, så hade denna balk av kulturlager dessvärre schaktats
bort och det som återstod var synliga i två sektioner (Bilaga 4, 5 & 8).
Profil 1.
En 3 meter lång, 1,1 meter bred och drygt 1,0 meter tjock balk av bevarade
kulturlager fanns bevarad i schaktets västra del (Bilaga 4).
Undergrunden utgjordes av ljusgrå silt. Därovan fanns ett lager av mörkgrå silt.
Därpå fanns ett mörkbrunt lager av kulturjord som innehöll träflis, gödsel och
enstaka ben. Därovan fanns två tunna leriga och kompakta lager. Mellan dessa
två lager fanns resterna av ett mycket ruttet trägolv. Ovanpå fanns ett lager av
sättsand som lagts ut för ett kullerstensgolv till en källare (hör förmodligen
samman med kullerstenen i profil 3). Till den nivån hör också en syllsten,
1,10x0,3x0,4 meter stor, med kalkbruk på. Källaren täcktes med ett kraftigt
raseringslager av sand, grus, kalkbruk, tegelkross. I raseringslagret fanns det
gott om ornerade och grönglaserade kakelugnsfragment (rumpkakel). Därtill
påträffades fragment från dels en gryta, dels en skål av yngre rödgods samt ett
fragment till ett passglas (se bilaga 5, 7 & 8) Fynden kan knytas till raseringen
av den byggnad som källarvåningen hört till. Kakelugnsfragmenten uppvisar
växtornamentik i spetsovaler samt änglaansikte. Liknande fynd har tidigare
gjorts på Nyköpingshus som dateras till ca år 1580 (Wahlöö 1976, figur 646 &
647 i katalog samt Johansson, mejl). Keramiken och fyndet av ett
passglasfragment pekar mot att dateringen är riktig.
Profil 2.
En 0,60 meter bred och drygt 1,0 meter tjock balk av bevarade kulturlager fanns
bevarad i schaktets nordöstra del.
Undergrunden utgjordes av ljusgrå silt. Därovan fanns mörkgrå silt. Vidare följde
tre bruna lager som innehöll större eller mindre mängder organiska material som
träflis. Därpå fanns ett lager av svårtolkat lager som eventuellt bestod av en
utfyllnad av omrörda massor. Därefter följde ytterligare två bruna lager som
innehöll träflis. Ovanpå fanns ett grått lager av lera följt av ett lager av brun
kulturjord (Bilaga 5).
Profil 3.
En 1,10 meter bred och drygt 0,9 meter tjock balk av bevarade kulturlager fanns
bevarad i schaktets sydöstra del.
Underbrunden utgjordes av ljusgrå silt. Därovan fanns mörkgrå silt. Nedgrävd
genom dessa två lager fanns en bevarad stör av trä samt ett möjligt stolphål
som kan knytas till lagret ovanför. Stolphålet innehöll en fyllning av brun lucker
jord. Ovanpå följde ett brunt lager av kulturjord med träflis. Därefter fanns ett
kompakt gråbrunt melerat lager som möjligen ska ses som en utfyllnad till lagret
ovan. Det bestod av ett brungrått lerigt lager med kullerstenar som utgjort
resterna av ett golv. Stenarna hör förmodligen samman med kullerstenen i profil
1. Därpå följde ett svart grått melerat raseringslager som innehöll kol, bränd lera
och tegelkross. Här påträffades även fynd i form av rumpkakel av samma typ
som påträffades vid profil 1 samt en skärva yngre rödgods från ett fat med ett
borrat hål som kan dateras till 1600-tal (se bilaga 5 & 7).
Slutsats
De äldsta lagren och trägolvet som påträffades i profilerna 1, 2 och 3 kan
eventuellt hänföras till början eller mitten av 1100-talet, vid en jämförelse med
undersökningarna i Åkroken 3 och 4 (Bilaga 4 & Bäck et al. I manus). I samband
med att man anlade källaren grävde man bort medeltida kulturlager. Källaren
har ingått i en byggnad som förmodligen uppfördes under andra hälften av
1500-talet (Bilaga 6). Eventuellt förstördes den i samband med stadsbranden år
1665.
Bilagor
Bilaga 1. Utdrag ur Terrängkartan (GSD) med den aktuella fornlämningsmiljön
markerad. Skala 1:50 000
Bilaga 2. Utdrag ur Digitala Fastighetskartan (GSD) med kvartersnamn. Skala
1:4 000.
Bilaga 3. Översikt över VA-schaktet. Skala 1:1500.
Bilaga 4 (4:1-4:3). Schaktplan med konstruktioner. Skala 1:50 & 1:100.
Bilaga 5. Profiler. Skala 1:20
Bilaga 6. Tolkning. Skala 1:500.
Bilaga 7. Fyndlista
Bilaga 8. Fotografier
Referenser
Bäck, Mathias., Gustafsson, Patrik., Hållans Stenholm, Ann-Mari., Nordström,
Annika. & Pettersson, Björn. I Manus. Åkroken i Nyköping. Från vendeltid till
tidigmodern tid. Sörmland, Nyköping stad och kommun, kvarteret Åkroken 3 och
4, RAÄ Nyköping 231:1. Arkeologisk undersökning.
Johansson, Mikael. Stockholms stadsmuseum. Mejl den 3 december år 2014.
Digitala Fastighetskartan. Geografiska Sverigedata (GSD). Fastighetskartan
med höjdkurvor, Södermanlands län, Gävle.
FMIS. Informationssystemet om fornminnen, Riksantikvarieämbetet. Datauttag
Södermanlands län (2014-09-20), Södermanlands län (www.fmis.raa.se).
Pettersson, Björn. 2014. Åkroken Väster. Fornlämning Nyköping 231:1,
fastigheten Åkroken, Väster 1:1, Nyköping socken, Nyköping stad & kommun,
Södermanlands län. Arkeologisk förundersökning. Sörmlands museum.
Arkeologiska meddelande 2014:11. Nyköping.
Stadsarkeologiskt register (SR). RAÄ231,Nikolai socken, Nyköpings stad och
kommun, Södermanlands län. Sörmlands museum. Nyköping.
Terrängkartan, Geografiska Sverigedata (GSD). Södermanlands län.
Kartförlaget, Gävle. 2013
Wahlöö, Claes. 1976. Keramik 1000-1600 i svenska fynd. Kulturhistoriska
museet Lund. Archaeologica Lundensia VI. Lund.
Administrativa uppgifter
Södermanlands museums dnr: KN-KUS14-091
Länsstyrelsens dnr: 431-02695-2014
Tid för undersökningen: 27 -28 november år 2014
Personal: Peter Berg och Patrik Gustafsson
Belägenhet: Ekonomisk karta över Sverige 9H 2d. Upprättad av Rikets allmänna
kartverk. Skala 1:10 000.
x6514112 y616256
Koordinatsystem: SWEREF99TM
Höjdsystem: RH 2000
2
Undersökt yta: 40,5 m
Dokumentationsmaterialet förvaras i Sörmlands museums topografiska arkiv.
Fynd med nr 1-9 förvaras vid Sörmlands museum i väntan på fyndfördelning.
Bilagor
Bilaga 1
N
Bilaga 1. Utdrag ur Terrängkartan (GSD) med den aktuella fornlämningsmiljön markerad. Skala 1:50 000.
Bilaga 2.
N
Bilaga 2. Utdrag ur Digitala Fastighetskartan (GSD) med kvartersnamn. Fornlämningarna Nyköping 231 (stadsområde), Nyköping 64
(Nyköpingshus) och Nyköping 718 (Nyköpingsbruk) har markerats ut med röd linje och förundersökningsschaktet i blått. Skala 1:4 000.
Bilaga 3.
N
Bilaga 3. Översikt med förundersökningsschaktet utmarkerad i blått på Digitala Fastighetskartan (GSD) med fastighetsgränser. Tidigare
undersökta ytor har markerats ut i grått (SR). Skala 1:1500.
Bilaga 4. Schaktplaner med konstruktioner.
N
Profil 2
Möjlig utbredning
för kulturlager som
schaktades bort.
Profil 3
Profil 1
Bilaga 4:1. Schaktplan med kulturlager och konstruktioner samt upprättade profiler. Mellan profil 2 och 3 finns två streckade linjer som
markerar var det kan ha funnits kulturlager som schaktades bort utan arkeologisk medverkan. Skala 1:50.
N
Bilaga 4:2. Dokumenterade stenläggningar i schaktet som är samtida. Stenarna har ingått i en mur och ett kullerstensgolv i en källare som
ingått i en byggnad som kan dateras till sent 1500-tal. Skala 1:100.
N
Bilaga 4:3. Dokumenterad träläggning i schaktet som utgjort ett golv som ingått i en byggnad som eventuellt kan dateras till tidig medeltid.
Skala 1:100.
Bilaga 5. Profiler.
+8,58 möh
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11. Ljusgrå siltig lera, undergrund.
Mörkgrå finsand/silt.
Mörkbrun siltig kulturjord med gödsel, träflis och enstaka ben.
Grå lera med inblandning av kolbitar och grus.
Mörkbrun kulturjordmed inslag av grå lera, kolbitar och grus.
Mörkbrun fet kulturjord med näver. Direkt ovanpå fanns rödbrunt ruttet trä. Rester efter ett trägolv.
Gulbrun sand med kullerstenar. Golv till källare.
Kalkbruk på sten.
Gråbrun rasering av grus, sand, tegelkross och kalkbruksfragment. Fynd av rumpkakel (F1-F4), fragment av yngre rödgodsgryta (F5 & F6) samt ett fragment från passglas (F7).
Gulbrun sand och grus
Grå sandörkbrun kulturjord med gödsel och enstaka kolbitar.
Profil 1 mot sydväst. Skala 1:20.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Profil 2 mot nordväst. Skala 1:20.
Ljusgrå siltig lera, undergrund.
Mörkgrå finsand/silt.
Mörkbrun fet kulturjord med gödsel, träflis och andra orga-
niska material.
Brun fet kulturjord med gödsel, rikligt med träflis och bark.
Beigefärgat sandigt lager av aska med inslag av kolbitar.
Mörkbrun fet kulturjord med gödsel, räflis och enstaka ben.
Orange-brun-svart kulturjord med bränd lera, lerfläckar och kolbitar.
Brun kulturjord med gödsel.
Grå lera.
Mörkbrun kulturjord med gödsel och enstaka kolbitar.
+8,50 möh
1.
2.
3. 4.
5.
6.
7.
8.
Ljusgrå siltig lera, undergrund.
Mörkgrå finsand/silt.
Rödbrun trästör.
Brun lucker humös jord i fyllning till stolphål.
Brun fet kulturjord med gödsel och träflis.
Gråbrunt melerat kompakt lerigt lager.
Brungrå lerig kulturjord med kullerstenar. Golv till källare.
Svart-grå melerad rasering med kol, tegelkross. Fynd av en skärva yngre rödgods (F8) och rumpkakel (F9). Bägge fynden påträffades på samma ställe, markerat med F1 på ritningen ovan.
Profil 3 mot sydöst. Skala 1:20.
+8,34 möh
Bilaga 6. Tolkning.
N
Bilaga 6. Identifierade senmedeltida byggnader i den sydvästra delen av det före detta Rådhustorget med anslutande gator. Förundersökningsschaktet med en uppskattad utbredning av den nypåträffade stenkällaren har markerats ut med en grön streckad linje. Skala 1:500.
1
1
1
1
1
1
1
3
3
1
2
3
4
5
6
7
8
9
9
9
9
9
9
9
9
8
8
Profil Lager
Fnr
Typ
Kakel
Rumpkakel
Kakel
Rumpkakel
Kakel
Rumpkakel
Kakel
Rumpkakel
Gryta
Trefotsgryta
Skål
Trefotsgryta?
Glas
Passglas
Fat
Kakel
Rumpkakel
Sakord
Bilaga 7. Fyndlista.
Beskrivning
Keramik
Rumpa och blad
Keramik
Blad
Keramik
Blad
Keramik
Blad
Keramik
Buk med fot
Keramik
Glas
Vulster
Keramik
Standard, gul och grön glasyr på vit engob
Keramik
Rumpa och blad
Material
7
4
1
1
4
3
1
1
1
Antal frag
285,48
90,58
29,08
30,02
80,06
10,7
2,22
43,38
90,78
Vikt (g)
Änglaansikte och växtornamentik. Grönglaserad
Växtornamentik i spetsoval. Ljusgrön glasyr på vit engob
Listbit med växtornamenti med gröngul glasyr
Listbit med fyrkanter i relieff (Gutta-liknande) med gulgrön glasyr
Drejfåror på utsidan. Oljeglänsande gulaktig glasyr. Glasyrspill på utsidan
Gröngul knottrig glasyr
Glaspest, har troligen varit grönaktigt
Borrat hål intill fatets kant
Kort rumpa (35 mm). Bladet har vulstlister och är mörkt grönglaserad
Anmärkning
Bilaga 8. Fotografier
Figur 1. Profil 1. Underst ser man den ljusgråa undergrunden av lera. På den ser man
olika kulturlager och konstruktioner. Bilden
är tagen mot sydväst. Foto: Patrik Gustafsson
2014, Sörmlands museum.
Figur 2. Bevarad kulturlagerbalk i schaktet
med profil 1. Kullerstensgolvet syns tydligt
i ytan av kulturlagerbalken. Bilden är tagen
mot nordväst. Foto: Patrik Gustafsson 2014,
Sörmlands museum.
Figur 3. Trägolvet under stenkällaren som
framkom vid undersökningen av kulturlagerbalken vid profil 1. Bilden är tagen mot söder.
Foto: Patrik Gustafsson 2014, Sörmlands
museum.
Figur 4. Den bevarade kulturlagerbalken
vid profil 3 återfanns i den sydöstra delen av
schaktet. Mot botten ser man en trästör och
ett stolphål som skär ned i undergrunden.
Stenarna i den övre delen markerar rester av
ett källargolv av kulllersten. Bilden är tagen
mot söder. Foto: Patrik Gustafsson 2014,
Sörmlands museum.
Figur 5. Fragmentariskt rumpkakel med
växtornamentik och ett änglaansikte som
påträffades i anslutning till profil 1. Kaklet kan
daterat till sent 1500-tal. Foto: Patrik Gustafsson 2015, Sörmlands museum.
Figur 6. Fragmentariskt rumpkakel med
växtornamentik i spetsovaler som påträffades
i anslutning till profil 1. Kaklet kan daterat till
sent 1500-tal. Foto: Patrik Gustafsson 2015,
Sörmlands museum.