Utvärdering av Växjö kommuns verksamhet för
Dnr 2015-05-20 Utvärdering av Växjö kommuns verksamhet för mottagande av ensamkommande barn Mottagandet vid kommunens HVB-hem ARBETE OCH VÄLFÄRD Utvecklingsenheten, avdelning administration och utveckling February 27, 2015 Sofie Johansson och Mats Karlsson, utredare Sammanfattning Varje år kommer ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Växjö kommun beslutade år 2007 att teckna avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn och de första ungdomarna togs emot under 2008. Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare. Kommunen har organiserat mottagandet inom nämnden för arbete och välfärd, där verksamheten organisatoriskt tillhör avdelning barn och familj. Avtal om mottagande av ensamkommande barn tecknas av kommunstyrelsen. Överenskommelserna reglerar antal platser, inte antalet ungdomar. Utvärderingen, som är avgränsad till kommunens mottagnade av ensamkommande barn som placerats i kommunens HVB-hem, handlar om verksamhetens processer och rutiner för att säkerställa en god kvalitet, resurstilldelning och effektivitet, måluppfyllelse samt uppföljning av resultat för de ensamkommande barnen. Särskild vikt ska läggas vid ungdomarnas egna synpunkter och erfarenheter. I utvärderingen omfattas de ungdomar som anvisats till Växjö kommun och som placerats i verksamheten mellan åren 2008-2013, totalt 71 ungdomar. I utvärderingen används en målresultatmodell, vilken innebär att utvärderingen jämför mål och resultat/utfall. Det innebär att ungdomarnas situation följs upp mot verksamhetens mål. De metoder som har använts i utvärderingen är både kvantitativa och kvalitativa. Material har samlats in genom registerdata via aktmaterial, verksamhetsbesök samt genom intervjuer med personal och ungdomar. Inom verksamheten fanns till och med 2014 två boenden, ett asylboende (Bengtsgård) och ett PUT-boende (Kampagården) med stödlägenheter (utslusslägenheter) kopplade till verksamheten. Flödet genom befintliga platser i boendena styrs av frekvensen beviljade uppehållstillstånd samt åldern på de placerade ungdomarna. Tiden för ungdomen i boendena styrs av individens behov och ålder vid ankomst. Verksamheten arbetar lösningsfokuserat och utifrån KASAM (känsla av sammanhang). Socialstyrelsens vägledning för socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar utkom år 2013. Innan dess fanns inte några nationella riktlinjer utöver gällande lagar och föreskrifter. Vid uppstarten utarbetade verksamheten därför egna rutiner, som utgick från grunden i den salutogena modellen och i KASAM. Rutinerna har efter hand reviderats och anpassats till styrdokument. Verksamheten använder sedan år 2014 Hitta rätt - ett material för ensamkommande ungdomar, ett material som har tagits fram av Göteborgs Stad. Sammanfattningsvis bedöms att det finns en begriplig och välfungerande process och tillhörande rutiner. Staten ersätter de kommuner som tar emot ensamkommande barn, i enlighet med bestämmelserna i gällande förordningar. En granskning av verksamhetens ekonomi visar att verksamheten totalt sett under åren 20082013 har varit ekonomiskt gynnsam. De första åren gick verksamheten med negativt resultat men efter att verksamheten varit i gång ett par år vände det och verksamheten har sedan dess fram till 2013 haft ett överskott. Totalt 71 ungdomar har under perioden 2008-2013 varit inskrivna i verksamheten. När aktgranskningen genomfördes hade 55 ungdomar fått PUT, 14 ungdomar hade fått avslag på asylansökan, avvikit eller på annat sätt avslutats från verksamheten utan PUT och övriga två var i pågående asylprocess. Ursprungligen var tanken att, utöver att genomföra intervjuer, beställa statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för att följa upp hur det har gått för ungdomarna. Då det finns en viss eftersläpning i uppdatering av den officiella statistiken skulle vi under år 2014 vid en statistikbeställning få uppgifter för år 2012. Då flertalet av de utskrivna ungdomarna (20 av 31) skrevs ut från verksamheten under 2013 och 2014 gjordes därför en bedömning att en statistikbeställning inte skulle ge tillräckliga och aktuella uppgifter för att kunna besvara frågan om hur det gått för de ensamkommande ungdomarna. Alternativet blev att utgå från den information som verksamheten har om ungdomarna och följa upp och jämföra det med de uppgifter som samlats in genom intervjuer med utskrivna ungdomar. Då ett av de områden som utvärderingen fokuserar på är uppföljning av resultat för de ensamkommande ungdomarna som under 2008-2013 passerat mottagningssystemet, avgränsades uppföljningen av denna del till de ungdomar som lämnat verksamheten. Totalt har sju intervjuer kunnat genomföras med ungdomar som lämnat verksamheten. Därutöver har ett mailsvar inkommit av vilket personens nuvarande sysselsättning framgår. Utöver hur det har gått för de ungdomar som passerat verksamhetens mottagningssystem har personernas synpunkter och erfarenheter av hur de har upplevt tiden i verksamheten samlats in. Vad gäller Socialstyrelsens målsättningar har utredarna utgått från lagstiftning och de föreskrifter och allmänna råd som finns samt tillsynsrapporter från genomförda tillsyner. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn av HVB med syfte att kontrollera att krav och mål enligt lagar och föreskrifter följs. Inspektioner ska göras minst två gånger per år, varav åtminstone en inspektion ska vara oanmäld. För utvärderingen har utredarna haft tillgång till tillsynsbeslut från åren 2012-2014. Tillsynsmyndigheten har inte funnit några brister och i övrigt avslutat tillsynsärendena. Verksamheten får därmed anses uppfylla målsättningarna. Inga lex Sarah-rapporter är gjorda i verksamheten. Överenskommelsen med Migrationsverket har omförhandlats och justerats under åren, sedan det första avtalet ingicks. Då avtalen justeras utifrån vad verksamheten har kunnat hantera för att uppnå en god kvalitet får verksamheten anses ha levt upp till kommunens målsättning att ta emot och anordna boende för ensamkommande asylsökande barn och att hålla boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn. 3 (76) Av de 55 ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd var det vid tiden för aktgranskningen totalt 31 ungdomar som hade skrivits ut från och därmed lämnat verksamheten. Samtliga har anvisats och sedan beviljats permanent uppehållstillstånd under åren 2008 - 2012. Ungdomarna var mellan 15 och 17 år det året då de anvisades till Växjö kommun, övervägande andel var 16 år eller äldre. Ungdomarna har skrivits ut från verksamheten under åren 2010-2014. Flertalet skrevs ut under åren 2013 och 2014. Vid uppföljning i december 2014 är samtliga 31 ungdomar folkbokförda i Sverige. 19 av ungdomarna är folkbokförda i Växjö kommun, 12 av ungdomarna är skrivna i andra kommuner. Genom intervjuer och utslusspersonalens kännedom har utredarna fått information om vad 25 av de 31 utskrivna killarna har för sysselsättning idag. För resterande sex individer saknas uppgifter om nuvarande sysselsättning. Detta eftersom intervjuer inte kunnat genomföras med samtliga 31 ungdomar och att utslusspersonalens kännedom är varit begränsad till de ungdomar som avslutat sin placering i stödlägenhet. Vid uppföljningen av vad ungdomarna gör idag var 13 av de 25 killarna i pågående studier, varav 7 dessutom arbetar extra vid sidan om studierna. Av de resterande 12 killarna som inte har studier som sysselsättning har 7 arbete. Totalt är minst 80 % av de ungdomar som vi har uppgifter om i sysselsättning i form av arbete eller studier. Minst 10 av de 25 ungdomarna har körkort. Utöver inom områdena studier, arbete och körkort har utredarna under arbetets gång uppmärksammat andra områden inom vilka ungdomarna har varit framgångsrika, exempelvis inom idrott. Det är svårt att dra några långsiktiga slutsatser av resultaten. Om vi ska försöka jämföra de resultat som vi ändå kan se med tidigare genomförda uppföljningar av ensamkommande barn ligger de resultat vi har kommit fram till efter betydligt kortare tid bra till i förhållande till de få studier som finns. Övervägande har ungdomarna en positiv bild av verksamheten, tycker att det har varit bra och är tacksamma. En del av de intervjuade ungdomarna har inte kunnat komma på något som har fungerat dåligt eller något som skulle kunna förbättras i verksamheten för att det ska kunna fungera bättre i framtiden. Andra ungdomar har kommit med förslag på vad de anser skulle kunna förbättras i verksamheten för att det ska bli bättre för de ungdomar som framöver kommer till verksamheten. Kampagården uppfattas ha upplevts något bättre än Bengtsgård, vilket bland annat förklaras av att det låg centralt i Växjö och därmed nära till det mesta och att det var lättare att ta sig till skolan och andra ställen under tiden på Kampagården, jämfört med Bengtsgård. Om att flytta till stödlägenhet och tiden i stödlägenhet är de synpunkter som framförts framför allt att de som bott i lägenhet i ort utanför Växjö anser att det skulle varit bättre med en lägenhet i Växjö, att det var svårt att bo långt utanför Växjö och att det skapade problem. Generellt anses personalen ha varit trevliga och tiden i verksamheten varit bra. Övrigt som nämns under intervjuerna är att det är svårt att hitta egen lägenhet i Växjö efter utskrivning 4 (76) från verksamheten. Många synpunkter har framförts gällande skola och studier. Under tiden som utvärderingen pågått (2014) har verksamheten kommit att stå inför stora förändringar. Nationellt har antalet ensamkommande barn ökat, vilket lokalt har inneburit att avtalet med Migrationsverket har skrivits upp. Detta har i sin tur inneburit att ytterligare ett HVB-hem startat. Ett nytt asylboende kommer generera ett behov av nya boenden för ensamkommande ungdomar som har fått permanent uppehållstillstånd. Utöver PUT-boenden kommer verksamheten att ha ett ökat behov av lägenheter till de ungdomar som fyllt 18 år och har ett fortsatt behov av stöd från verksamheten. Det har under utvärderingen framgått att boendefrågan redan idag har varit svår, även under den period då avtalet var nedskrivitet och omfattade fyra platser. Ett utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar kommer även att påverka de socialsekreterare på avdelning barn och familj som genomför utredningar och övervägande av placeringar. Det kan även komma att påverka de socialsekreterare som arbetar inom familjehemsenheten, i de fall det blir aktuellt med familjehemsplaceringar. Nämnden informerades i slutet av 2014 om att det ökade inflödet och det ökade arbete som inflödet innebär medför att förvaltningen inte uppfyller lagens krav. 5 (76) Innehåll Sammanfattning .............................................................................................. 2 Innehåll ............................................................................................................. 6 Inledning .......................................................................................................... 7 Uppdraget ...................................................................................................... 7 Begreppsförklaring ........................................................................................ 8 Disposition .................................................................................................... 9 Bakgrund........................................................................................................ 10 Ensamkommande barn till Sverige ......................................................... 10 Olika myndigheters ansvar ...................................................................... 11 Socialnämndens ansvar gällande särskilt förordnad vårdnadshavare ..... 15 Andra uppföljningar av ensamkommande barn ...................................... 16 Forskningsöversikt .................................................................................. 17 Metod och genomförande ............................................................................. 19 Växjö kommuns verksamhet för mottagande av ensamkommande barn 22 Processer och rutiner för att säkerställa en god kvalitet .............................. 24 Resurstilldelning och effektivitet – kostnader och intäkter ......................... 32 Hur lever verksamheten upp till kommunens och nämndens samt Socialstyrelsens målsättningar? ................................................................... 34 Socialstyrelsens målsättningar ................................................................ 34 Kommunens målsättningar ...................................................................... 38 Nämnden för arbete och välfärds målsättningar...................................... 40 Hur har det gått för ungdomarna? ............................................................... 41 Hur har ungdomarna själva upplevt tiden i verksamheten? ........................ 51 Framtid ........................................................................................................ 56 Slutsatser och diskussion .............................................................................. 59 Referenser ...................................................................................................... 69 Tabellverk ...................................................................................................... 72 Bilaga 1 ............................................................................................................. 2 Bilaga 2 ............................................................................................................. 5 6 (76) Inledning Varje år kommer ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Under år 2013 sökte totalt 3 852 ensamkommande barn asyl i Sverige. Under 2014 var det 7 049 ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige. Växjö kommun beslutade år 2007 att ta emot ensamkommande barn och året därpå startades HVB-boende i kommunen för denna grupp av barn. Utvärderingen är avgränsad till att handla om kommunens mottagande av de ensamkommande barn som placerats i kommunens HVB-hem. Till och med år 2013 har 71 ensamkommande barn skrivits in och passerat hela eller delar av kommunens mottagningssystem sedan starten 2008. Utöver de ensamkommande barn som anvisas till kommunen och placeras på kommunens HVB-boende, kommer varje år ett antal ensamkommande barn och ungdomar till Växjö som familjehemsplaceras hos släktingar. Dessa barn ingår inte i utvärderingen. Uppdraget Förvaltningschefen för arbete och välfärd, har på avdelning barn och familjs initiativ, gett utvecklingsenheten i uppdrag att utvärdera verksamheten för ensamkommande barn vid kommunens HvB-hem. Utvärderingen ska enligt uppdragsbeskrivningen handla om: Verksamhetens innehåll; processer/rutiner för att säkerställa en god kvalité? Uppföljning av resultat för de ensamkommande ungdomarna. Hur har det gått? Uppfyller verksamheten de målsättningar som finns angivna? Resurstilldelning och effektivitet Utifrån de områden som ska utvärderas ställs följande frågeställningar: - Hur har Växjö kommun lyckats klara av sitt uppdrag till och med 2013 enligt avtal och hur påverkas Växjö kommun av lagändringen fr.o.m. 1 januari 2014? - Hur fungerar processen från första mottagandet, till utslussningen i det svenska samhället? - Hur lyckas Växjö kommun rusta och integrera ungdomarna i det svenska samhället? - Identifiera goda exempel och problemområden. - Hur lever verksamheten upp till kommunens och nämndens samt Socialstyrelsens målsättningar? - Hur används tilldelade resurser på bästa sätt för integrationsarbetet för ungdomarna? - Hur har det gått för de ungdomar som under 2008-2013 passerat mottagningssystemet? - Risker och prognoser för framtiden. 7 (76) - Finns det möjlighet att utveckla någon form av systematiskt uppföljningsverktyg? Av uppdragsbeskrivningen framgår att utvärderingen ska ske genom kvantitativa och kvalitativa studier samt genom att inhämta erfarenheter från andra kommuner. Särskild vikt ska läggas vid ungdomarnas egna synpunkter och erfarenheter, vilket bedöms kunna inhämtas genom intervjuer och/eller enkäter. Uppgifter kan även inhämtas från personal, socialsekreterare och gode män. Begreppsförklaring Asylsökande: En person som tagit sig till Sverige och sökt skydd (asyl) här, men som ännu inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Ensamkommande barn: Enligt 1 § femte stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) är ett ensamkommande barn en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Med ensamkommande barn avses således asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. God man: Enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn ska överförmyndaren, om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter (2 § första stycket Lgeb). När barnet fyllt 18 år upphör godmanskapet utan särskilt beslut. Förordnandet upphör även om någon av barnets föräldrar, eller någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, anländer till Sverige och är i stånd att utöva förmyndarskapet och vårdnaden (5 § Lgeb). Den gode mannen är i föräldrarnas ställe och i juridisk bemärkelse vårdnadshavare för barnet under asyltiden. Den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga, ekonomiska och rättsliga angelägenheter. Den gode mannen ska rätta sig efter samma allmänna riktlinjer som enligt föräldrabalken gäller för en vårdnadshavare. Ytterst är det alltså på den gode mannen som det ankommer att se till att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran (Socialstyrelsen 2013b). Om barnet får uppehållstillstånd ska istället en särskilt vårdnadshavare tillförordnas. När en särskilt förordnad vårdnadshavare tillförordnats upphör godmanskapet. Hem för vård eller boende (HVB): Ett HVB definieras enligt 3 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937) som ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. 8 (76) PUT: Permanent uppehållstillstånd; tillstånd att vistas och bosätta sig var man så önskar inom Sveriges gränser. Särskilt förordnad vårdnadshavare: Beviljas barnet uppehållstillstånd i Sverige ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas hos rätten väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken, om inte särskilda skäl talar emot det (10 § Lgeb). Enligt föräldrabalken (1949:381) ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses om barnets föräldrar är avlidna eller är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Varaktigt förhindrar innebär att han eller hon inte inom en överskådlig framtid kan fatta beslut i frågor som rör barnet. En särskilt förordnad vårdnadshavare blir med automatik också förordnad förmyndare, om inte något annat anges speciellt i beslutet från tingsrätten. Den särskilt förordnade vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenhet och ska se till att barnets behov enligt 6. kap 1 § föräldrabalken tillgodoses. Den som utses till en särskilt förordnad vårdnadshavare ska, enligt 6 kap. 10 a § första stycket FB, vara lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran (Socialstyrelsen 2013b, Föräldrabalken). Vård i familjehem (familjehemsplacering): Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (3 kap. 2 § SoF). Ett familjehem kan vara en släkting eller annan närstående person (Socialstyrelsen 2013b). Barnets bästa ska vara avgörande vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn (1 kap. 2 § SoL). När ett barn placeras ska det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas (6 kap. 5 § SoL). Socialtjänsten ska därmed i varje enskilt fall överväga om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Det tilltänkta nätverkshemmet måste utredas på motsvarande sätt som andra tilltänkta familjehem. Disposition Efter detta inledande kapitel följer ett kapitel med en övergripande beskrivning av ensamkommande barn till Sverige och olika myndigheters ansvar samt en forskningsöversikt, följt av kapitel om utvärderingens metod och genomförande, kapitel om Växjö kommuns verksamhet för mottagande av ensamkommande barn avseende verksamhetens processer och rutiner för att säkra en god kvalitet, ekonomi samt hur verksamheten lever upp till nämndens, kommunen samt Socialstyrelsens målsättningar samt hur det har gått för ungdomarna och hur ungdomarna själva upplevt tiden i verksamheten. Slutsatser och diskussion avslutar utvärderingen. 9 (76) Bakgrund Ensamkommande barn till Sverige Varje år kommer ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. De kan ha kommit helt ensamma eller i sällskap av exempelvis ett syskon eller någon anhörig. De senaste tio åren har antalet ensamkommande barn stadigt ökat. År 2004 anlände omkring 400 ensamkommande barn (SKL 2014). Under år 2013 sökte totalt 3 852 ensamkommande barn asyl i Sverige, varav 83 % pojkar och 17 % flickor. Under 2014 sökte 7 049 ensamkommande barn asyl i Sverige, vilket var en ökning med över 80 % i förhållande till föregående år. (Migrationsverket). Av dessa var cirka 81 % pojkar och 19 % flickor. Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare. De ensamkommande barnen är ingen homogen grupp. Barnen har skilda bakgrunder och kommer från olika länder. De har flytt sina länder av olika skäl. Det gemensamma är att de alla kommit utan sina föräldrar eller legal vårdnadshavare (SKL 2014). Flertalet saknar och längtar efter familjen och många känner oro för sina familjemedlemmar som de kanske har förlorat kontakten med. En stor del av barnen har i sina hemländer varit med om svåra upplevelser såsom uppskakande förluster av nära anhöriga, varierande grader av hot och våld samt avsaknad av skolgång, vilket allt är riskfaktorer för en ogynnsam utveckling i den unga personens liv. Flykten till Sverige har för många varit lång och farlig med inslag av misshandel, fängslande och övergrepp av olika slag. En del av barnen och ungdomarna reagerar på detta med allvarliga psykiska problem. Men de flesta ensamkommande barn har resurser och egenskaper som gör att de klarar av att hantera de risker de utsatts för. För att klara sig bra i det nya landet behöver de ensamkommande barnen och ungdomarna boende, utbildning eller övning i ett yrke och stöd i den egna kompetensen. Barnen och ungdomarna har under en lång tid tagit ett stort ansvar och flertalet är självständiga, handlingskraftiga och kompetenta. Många har en stark vilja och ambitionen att göra något bra av sin chans till utbildning och senare arbete i det nya landet. De ensamkommande barnen och ungdomarna är samtidigt i behov av särskilt stöd och omvårdnad. Det är framförallt socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling samt att barnen och ungdomarna får tillgång till lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård och tandvård som de behöver (Socialstyrelsen 2013b). Det genomsnittliga ensamkommande barnet som söker asyl i Sverige är en 15-årig pojke (Socialstyrelsen 2013a). Hur många barn som kommer och vilka länder de kommer ifrån varierar över tid och hänger samman med pågående krig och konflikter i andra länder eller utbrott av oroligheter och krig (Socialstyrelsen 2013b). Totalt antal inkomna asylärende i Sverige gällande ensamkommande barn för perioden 2008-2014 framgår av tabellen (tabell 1). 10 (76) Tabell 1. Totalt antal inkomna asylärende i Sverige 2008-2014, ensamkommande barn Totalt antal inkomna asylärende i Sverige 2008-2014, ensamkommande barn År Antal 2008 1510 2009 2250 2010 2393 2011 2657 2012 3578 2013 3852 2014 7049 Källa: Migrationsverket Migrationsverkets handläggningstid för ensamkommande barn år 2014 var 143 dagar. Totalt beviljades 3 280 ensamkommande barn uppehållstillstånd i första instans, vilket var 75 % av de fattade besluten. Om enbart de barn som fick sitt asylärende prövat i Sverige inkluderas (det vill säga exkluderar barn som bland annat omfattas av Dublinförordningen eller de vars ärende avskrivs) så beviljades 87 % uppehållstillstånd. Sedan år 2009 har Afghanistan och Somalia varit de länder från vilka de flesta ensamkommande barnen som sökt asyl har kommit ifrån (Migrationsverket). Under år 2014 har antalet ensamkommande barn som kommit till Sverige, för att söka asyl, fortsatt att öka. Migrationsverkets höjde i november 2014 prognosen för ensamkommande barn och unga för år 2014 från 6 000‐7 200, till 7 100‐7 400. Enligt myndigheten blir huvudscenariot 7 300 ensamkommande barn och unga, vilket motsvarar 8,8 % av det totala antalet asylsökande. Migrationsverket höjde prognosen mot bakgrund av att fler grupper ökat under det tredje kvartalet 2014, varav ensamkommande barn från Afghanistan, Somalia och Syrien ökat mest. Under hösten 2014 kom det fler ensamkommande barn och ungdomar från Syrien, Somalia och Afghanistan än tidigare månader. Omkring en tredjedel av de barn som kommit till Sverige 2014 har anvisats till en kommun där de har någon släkting (Migrationsverket 2014c). Olika myndigheters ansvar I Sverige har flera myndigheter ansvar för ensamkommande barn. Landets kommuner ansvarar för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, vilket bland annat innebär att kommunerna ska tillhandahålla boende och omvårdnad. När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl erbjuds barnet i enlighet med socialtjänstlagen ett tillfälligt boende i den kommun där det ger sig till känna för svensk myndighet, dvs. ankomstkommunen. Migrationsverket ska omedelbart anvisa en kommun som ska ansvara för omhändertagandet under den tid som barnet är asylsökande, men även tiden därefter för de barn som beviljas uppehållstillstånd (Migrationsverket 2014b). Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande 11 (76) m.fl. ändrades den 1 januari 2014 i syfte att skapa bättre förutsättningar för mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Migrationsverket får genom lagändringen ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även om kommunen inte har en överenskommelse om mottagande med Migrationsverket. Ändringen innebär även att Migrationsverket ges möjlighet att anvisa fler barn än vad kommunerna tecknat överenskommelser om. Migrationsverket ges rätt att tvinga kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn, även sådana kommuner som inte har avtal med Migrationsverket. Några särskilda skäl för att anvisa barn till kommuner utan överenskommelse krävs inte längre. Om barnet har en släkting eller annan anhörig i en kommun anvisas barnet i första hand till denna kommun (Prop. 2012/13:162). Migrationsverket anvisar kommuner att ordna boende för ensamkommande barn enligt fyra olika steg: Steg 1, kommun till vilken det ensamkommande barnet har eller anses ha viss anknytning. Steg 2, kommun med överenskommelse om platser och som har en tillgänglig plats. Steg 3, kommun utan eller med överenskommelse om asylplatser för ensamkommande barn. Anvisningar enligt steg 3 sker utifrån turordningskriterierna a, b och c. a) kommuner utan överenskommelse om asylplatser för ensamkommande barn b) kommuner med överenskommelse om asylplatser, men där mottagandet ännu inte startat c) samtliga kommuner som inte uppnått sitt fördelningstal Steg 4, omfattar alla kommuner. Anvisning sker i första hand enligt steg 1, andra hand steg 2 och så vidare. (Migrationsverket 2014c). Migrationsverket uppger i prognos i november 2014 att det råder fortsatt brist på anvisningsplatser för steg 2-anvisningar. Migrationsverket bedömer att myndigheten i början av november 2014 kommer börja anvisa ensamkommande barn enligt steg 4. Utvecklingen under 2014 har visat på en ökning av andelen som anvisas till en kommun där barnet har en anknytning till (steg 1), vilket bedöms vara kopplat till att många ensamkommande barn har kommit från Eritrea, Syrien och Somalia. Migrationsverket uppger att de i större utsträckning har släkt i Sverige eller kommer som medföljande barn i familj som söker asyl jämfört med barn från Afghanistan, som tidigare varit den mest dominanta gruppen (Migrationsverket 2014c). Tabellen (tabell 2) visar ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i samhället. 12 (76) Tabell 2. Ansvarsfördelning ANSVARSFÖRDELNING KOMMUNERNA ansvarar för att MIGRATIONSVERKET ansvarar för att ta emot och pröva ansökan om asyl vistelsekommun vid barnets ankomst: vid behov göra åldersbedömningar tillhandahålla boende för barnet i avvaktan på att efterforska barnets familjemedlemmar under Migrationsverket kan anvisa barnet vidare till en asyltiden anvisningskommun handlägga frågor som rör ekonomiskt bistånd utreda och göra en bedömning av barnets behov av till barnen bistånd till dess Migrationsverket har anvisat barnet arbeta för att de barn som inte får till en kommun uppehållstillstånd ska kunna återvända vistelsekommun efter anvisning: göra prognoser och beräkna behovet av utreda och fatta beslut om insatser och placering i boendeplatser i kommunerna lämpligt boende (exempelvis HVVB-hem eller ett teckna överenskommelser med kommunerna familjehem). Detta innebär också att t.ex. utreda om om mottagande av både asylsökande en anhörig är lämplig och har förutsättningar att ta ensamkommande barn och barn som har fått emot barnet uppehållstillstånd utse god man (Migrationsverket eller socialnämnden anvisa barnet till en kommun som ska ansvara lämnar in en ansökan till överförmyndaren) för barnets boende och omsorg barnet får skolundervisning administrera ersättningar till kommuner ge fortsatta insatser under barnets uppväxt samt för lämna uppgifter om barnet till berört landsting barnets integration om barnet får uppehållstillstånd. för att barnet ska kallas till hälsoundersökning Kommunen ansvarar då även för att efterforska var barnets familjemedlemmar finns Om barnet beviljats uppehållstillstånd i Sverige, antingen permanent eller tidsbegränsat, ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos tingsrätten. LÄNSSTYRELSERNA ansvarar för att LANDSTINGEN ansvarar för att förhandla med kommuner, kommunalförbund och asylsökande barn får samma hälso- och andra berörda aktörer om mottagande av sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och ensamkommande barn tandvård som övriga barn bosatta i Sverige. När barnen har fyllt 18 år betraktas de som ha ett övergripande ansvar för beredskap och vuxna och kan då endast få omedelbar vård kapacitet för mottagande av skyddsbehövande med eller vård som inte kan anstå under tiden uppehållstillstånd i kommunerna, vilket inkluderar Migrationsverket prövar asylansökan mottagningsplatser för barnen utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet SOCIALSTYRELSEN ansvarar för att INSPEKTIONEN FÖR VÅRD OCH OMSORG ansvarar för att ta fram föreskrifter, allmänna råd, vägledning med mera för att stödja tillsyn över hälso-och sjukvård, socialtjänst och socialtjänsten och hälso-och sjukvården i deras verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa arbete. funktionshindrade (LSS) samt viss tillståndsprövning. Källa: Socialstyrelsen m.fl. (2012), Migrationsverket [2] Bilden (figur 1) visar ett flödesschema utifrån de nationella lagar som styr mottagandet av ensamkommande barn. Bilden kommer från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) hemsida. 13 (76) Figur 1. Flödesschema utifrån de nationella lagar som styr mottagandet av ensamkommande barn Källa: SKL 14 (76) Placering på hem för vård eller boende, HVB Enligt 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett HVB. Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne (6 kap. 6 § första stycket SoL). För barn och unga under 18 år finns tre placeringsalternativ: familjehem (inklusive privat placering), jourhem och HVB (inklusive de särskilda ungdomshemmen enligt 12 § första stycket LVU). Den vanligaste vårdformen för ensamkommande barn är vård i form av placering på HVB. Ett HVB definieras enligt 3 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937) som ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och socialtjänstförordningen (2001:937) samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende gäller för HVB. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) för hem för vård eller boende framgår att med vård avses omvårdnad, stöd eller fostran. Ett HVB kan också tillhandahålla behandling, det vill säga särskilda åtgärder för en eller flera hos individen upptäckta problem som faller inom socialtjänstens kunskapsområde. Vården ska vid ett HVB vara anpassad till den enskildes behov och dennes förutsättningar, liksom den ska upplevas som meningsfull och bygga på förtroende och samarbete med den enskilde. Den enskildes integritet ska respekteras. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn av HVB. IVO ska enligt 3 kap. 19 § socialtjänstförordningen (2001:937) regelbundet inspektera hem för HVB som tar emot barn eller unga. Inspektioner ska göras minst två gånger per år, varav åtminstone en inspektion ska vara oanmäld. Syftet med tillsynen är att kontrollera att krav och mål enligt lagar och föreskrifter följs (Socialstyrelsen 2013b). Socialnämndens ansvar gällande särskilt förordnad vårdnadshavare Beviljas barnet uppehållstillstånd i Sverige ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas hos rätten väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken, om inte särskilda skäl talar emot det (10 § Lgeb). Socialnämnden har enligt 11 kap. 1 § SoL en skyldighet att inleda utredning när nämnden får kännedom om att det behöver göras en framställas om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. I SOSFS 2006:20 framgår vad en utredning, som enligt 11 kap. 5 § SoL ska dokumenteras, bör innehålla. Utredningen bör innehålla uppgifter om bland annat barnets situation och inställning i vårdnadsfrågan samt relation till tänkbar vårdnadshavare. Hur barnets bästa tillgodoses på kort och lång sikt bör framgå. Vad gäller föräldern eller i förekommande fall föräldrarna bör det framgå vad den/deras varaktiga förhinder beror på och för hur lång tid det förväntas bestå, hur förälderns situation ser ut i övrigt samt den/deras inställning till vem vårdnaden bör flyttas över till. Vad gäller den tänkbara 15 (76) vårdnadshavaren bör bland annat dennes sociala situation (t.ex. familjeförhållande, arbete och fritidsintressen) framgå liksom dennes förmåga att ta hand om barn och att tillgodose barnets behov av omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den tänkbara vårdnadshavarens inställning till och möjlighet att tillgodose barnets behov av umgänge samt dennes inställning till att bli barnets vårdnadshavare bör också framgå (Socialstyrelsen 2013b, SOSFS 2006:20). Andra uppföljningar av ensamkommande barn Få studier har gjort uppföljningar av hur det går för de ensamkommande barnen. Marie Hessle, leg. psykolog, genomförde år 2009 en doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet år 2009. I studien följdes 100 ensamkommande ungdomar upp tio år efter att de fått PUT i Sverige. 20 av de 68 ensamkommande ungdomar som stannat kvar i Sverige intervjuades. Studien visade att mer än tre fjärdedelar efter tio år var i sysselsättning eller studier. De flesta hade sökt och fått svensk medborgarskap och hälften hade bildat egen familj (Socialstyrelsen 2013b, Hessle 2009). Dagens Nyheter publicerade 2012-09-18 en egen undersökning där de tittat på samtliga ensamkommande barn som fick uppehållstillstånd 2006. Undersökningen visade att de ensamkommande barnen hade svårt att få jobb och problem att klara skolan samt att de som vuxna hade svårt att etablera sig i Sverige. Undersökningen visade att endast i några få undantagsfall klarade de nu vuxna barnen att försörja sig själv eller att studera vidare. Ett område inom vilket de ensamkommande barnen låg bra till gällde körkort, där 36 % av de som uppnått 18 års ålder hade körkort. Det framgår av artikeln att flera kommuner har satsat på att hjälpa de ensamkommande med körkortsutbildning som ett viktigt integrationsprojekt (Dagens Nyheter). I en aktuell studie1 omkring finska krigsbarn, som under åren 1941 - 1945 placerades i svenska fosterhem, har forskare vid Stockholms universitet, Harvards universitet och Helsingfors universitet jämfört krigsbarnen med deras icke-ivägskickade syskon med avseende på psykisk ohälsa i vuxenlivet, som har varit allvarlig nog att leda till sjukhusvistelse under åren 1971 - 2011. Under andra världskriget skickades cirka 70 000 barn från Finland till Sverige. Omkring 15 000 av dessa adopterades av sina svenska fosterfamiljer, medan övriga återvände till sina finska familjer efter krigsslutet. 49 000 barn som återvände till Finland har omfattats av studien. 1 Long term mental health outcomes of Finnish children evacuated to Swedish families during the second world war and their non-evacuated siblings: cohort study (published 2015-01-05); Torsten Santavirta, professor (Stockholms universitet), Nina Santavirta, professor (Helsingfors universitet, Theresa S. Betancourt, professor och Stephen E. Gilman, professor (Harvard university). 16 (76) Omfattningen på studien, att man kunnat följa individerna i vuxen ålder samt jämföra krigsbarnen med deras icke-ivägskickade syskon, gör den särskilt intressant. Resultaten har visat att pojkar som skickades till Sverige klarade sig något bättre än sina bröder i samma familjer som blev kvar i Finland. Hos flickorna däremot fanns en förhöjd risk att drabbas av depression jämfört med systrar som stannade hemma. Forskarna argumenterar för att resultaten inte enbart kastar nytt ljus över de långsiktiga utfallen av själva krigsbarnsoperationen utan kan även vara till nytta i utvecklandet av dagens flyktingpolitik där det gäller barn och ensamkommande flyktingar. Resultaten talar för att könsspecifika strategier i behandlingen av barn som varit utsatta för beväpnade konflikter och familjer som splittrats av krig bör beaktas. Forskningsöversikt Nedanstående forskningsöversikt genomfördes februari 2012 av Mats Anderberg m.fl., forskargrupp inom nätverket barn- och ungdomsforskning vid Linnéuniversitetet, vid en projektansökan. Utredarna har till utvärderingen fått tillåtelse att använda forskningsöversikten. Antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar som kommer till Sverige har ökat kraftigt under de senaste nio åren. Antalet barn som ankommer till Sverige har ökat från 388 (år 2004) till 3 578 (år 2012) (Migrationsverket, 2013). Ensamkommande barn och ungdomar som flytt från andra länder till Sverige innebär stora utmaningar för kommuner och välfärdssystem. Detta med avseende på hur samhället tar emot dem, tryggar deras livssituation och stödjer en positiv utveckling. Dessa barn och ungdomar har specifika förutsättningar och behov, gemensamt är att de flytt från svårigheter och befinner sig både geografiskt och kulturellt på långt avstånd från såväl anhöriga som hemländer. Kunskapen om dessa barn, hur det går för dem när de etablerar sig och senare i livet är generellt svag i Sverige genom att forskningen inom området är bristfällig och outvecklad. Brunnberg och kollegor (2011) konstaterar i en forskningsöversikt att trots att Sverige tar emot förhållandevis många ensamkommande barn har ytterst få vetenskapliga studier genomförts. Den primära kunskapen om denna grupp hämtas från internationella studier. Den tillgängliga forskningen klarlägger att det handlar om en heterogen grupp med skiftande bakgrund och orsak till flykt från sina hemländer. En övervägande del har erfarenheter av konflikter, krig och förföljelse, erfarenheter som i sin tur innebär en ökad risk för framtida psykisk ohälsa (Hodes et al 2008; Kohli & Mather 2003; Sourander 1998; Thomas et al 2004; Wade 2011). I tidigare studier har hög förekomst av PTSD2 inom 2 PTSD (av engelska; posttraumatic stress disorder); vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever man den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. 17 (76) gruppen konstaterats beroende på traumatiska upplevelser i hemlandet eller under flykt (Bronstein et al., 2012). Det finns även studier som visar att ungdomar försvinner eller blir sexuellt utnyttjade (Lay & Papadopoulos 2009; Åkerman, 2012). Bland de få svenska studier som hittills presenterats har erfarenheter i enskilda boenden eller enskilda kommuner undersökts, såsom erfarenheterna från Härnösand av mottagande av ensamkommande (Kimaro, 2006) och från asylboendet Orion (Brendler Lindqvist, 2004). En utvärdering av en verksamhet för ensamkommande barn i Eskilstuna har genomförts (Brunnberg & Aytar, 2012). Man identifierade bland annat brister i verksamheten och samordningen mellan myndigheter, bristfälliga utredningar av familjehem för ensamkommande och brister i uppföljningen av placeringen. Socialstyrelsen har i nationella tillsynsrapporter av verksamheten inom HVB (Hem för vård eller boende) (2011; 2012) konstaterat att rättssäkerheten för de ensamkommande barnen inte är tillfredsställande. Vidare att ensamkommande barn är mindre delaktiga i planeringsmöten och erbjuds en sämre boendemiljö än andra barn placerade på HVB. Det finns å andra sidan forskningsresultat som pekar på att många av dessa barn och ungdomar har goda resurser och förmågor när det gäller att möta och hantera svårigheter av olika slag (Hessle 2009; Wade 2011). Verksamma insatser för ensamkommande barn och ungdomar tycks präglas av skyddande och stödjande omgivning, fungerande skolgång samt skapande av nya positiva sociala nätverk vilket i hög grad överensstämmer med forskningsresultat om interventioner för andra grupper av barn och ungdomar med sociala problem (Hodes et al 2008; Wade 2011). Den svenska forskning som hittills presenterats har främst varit i form av mindre studier med kvalitativa data. Det saknas bland annat storskaliga studier med kvantitativ data, t.ex. prospektiva longitudinella studier som syftar till att följa målgruppens utveckling över tid (Gifford et al 2007; Kohli 2011; Wade 2011). Det finns således ett behov av forskning som både breddar vår kunskap och fördjupar vår förståelse för dessa barns och ungdomars livsvillkor, vilka olika former av interventioner som kommer i fråga för dem och de olika processer som följer på insatserna, samt vilken betydelse dessa insatser kan ha för dem. Då Sverige under åren 2010 – 2011 var det största mottagarlandet för ensamkommande barn i Europa finns starka skäl att bedriva forskning om gruppen men också goda möjligheter pga. att undersökningsgruppen är större i Sverige än i något annat europeiskt land. (Mats Anderberg m.fl., forskargrupp inom nätverket barnoch ungdomsforskning vid Linnéuniversitetet, februari 2012) 18 (76) Metod och genomförande I utvärderingen används en mål-resultatmodell, vilken innebär att utvärderingen jämför mål och resultat/utfall. Fokus ligger på vad som blev, mätt vid en viss tidpunkt, snarare än hur det blev så (Karlsson 1999). Det innebär att ungdomarnas situation följs upp mot verksamhetens mål. De metoder som har använts i utvärderingen är både kvantitativa och kvalitativa. Material har samlats in genom registerdata via aktmaterial, verksamhetsbesök och genom intervjuer. Nedan beskrivs närmare hur materialet har samlats in och de avgränsningar som har gjorts. Registerdata via aktmaterial En aktgranskning genomfördes under september-oktober 2014 på samtliga 71 ungdomar som under perioden 2008-2013 skrivits in på Bengtsgård eller Kampagården. Granskningen gav en bild över de ungdomar som befunnit och befinner sig i verksamheten. Vid aktgranskningen användes en matris med frågor om individernas bakgrund och om processen i verksamheten. Bakgrundsfrågorna omfattade exempelvis födelseland, födelseår, tidigare skolbakgrund i hemlandet samt läs- och skrivkunnighet. Processen bestod av frågor som datum för ankomst till Bengtsgård, Kampagården och/eller stödlägenhet, uppgifter om datum för PUT samt uppgifter om eventuella externa placeringar. Dessutom kontrollerades om ungdomen fortfarande var aktuell i eller avslutad från verksamheten. För de ungdomar som skrivits ut ur verksamheten samlades även uppgifter in om avslutsorsak och uppnådd skolgång vid utskrivningen. Efter aktgranskningen kunde de 71 ungdomarna delas upp i tre grupper; ungdomar som fått PUT (55), ungdomar som har fått avslag på asylansökan, som avvikit eller på annat sätt avslutats från verksamheten utan PUT (14) samt ungdomar som är i pågående asylprocess (2). Statistik Ursprungligen var tanken att, utöver att genomföra intervjuer, beställa statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) över bestämda parametrar kopplade till AMPAK3 för att följa upp hur det har gått för ungdomarna. Utredarna hade därav kontakt med den utredare på kommunledningsförvaltningen som är kommunens kontaktperson mot SCB. Parametrarna som var tänkt för samkörning i SCBs databas gällde framförallt sysselsättning och aktivitet (studerande, förvärvsarbetande etc.) men även aktuell för försörjningsstöd, 3 AMPAK är ett tabellpaket som redovisar uppgifter från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, på regional nivå. Statistikpaketet belyser även grupper som står utanför arbetsmarknaden och deras kontakter med densamma. Till paketet hör även analysinriktad redovisning i form av arbetskraftsflöden. I RAMS kan man följa utvecklingen på arbetsmarknaden både på individ- och arbetsställenivå. Källa: SCB 19 (76) ersättning från Försäkringskassan, registrerad som arbetslös, folkbokförda i Växjö kommun respektive i Sverige samt uppgift om körkort. För körning i SCBs databas krävs fullständigt personnummer. De ungdomar som fått avslag på asylsökan, avvisats eller som avslutats från verksamheten och flyttats över till Migrationsverkets vuxenenhet föll därmed bort. Vid aktgranskningen upptäcktes att relativt många av de ungdomar som beviljats PUT fortfarande var inskrivna i verksamheten (24 av 55). Avgränsning gjordes utifrån fokus på att följa upp de ungdomar som skrivits ut ur verksamheten. Då det finns en viss eftersläpning i uppdatering av den officiella statistiken skulle vi under år 2014 vid en statistikbeställning få uppgifter för år 2012. Då flertalet av de utskrivna ungdomarna (20 av 31) skrevs ut från verksamheten under 2013 och 2014 gjordes därför en bedömning att en statistikbeställning inte skulle ge tillräckliga och aktuella uppgifter för att kunna besvara frågan om hur det gått för de ensamkommande ungdomarna. Alternativet blev att utgå från den information som verksamheten har om ungdomarna och följa upp och jämföra det med de uppgifter som samlats in genom intervjuer med utskrivna ungdomar. Genom förvaltningens verksamhetssystem har sökningar i folkbokföringsregistret genomförts för att få information om aktuell folkbokföringsadress och civilstånd. Verksamhetsbesök och intervjuer med personal Ett möte genomfördes under oktober månad med föreståndare för boendena (enhetschef). Verksamhetsbesök genomfördes på Bengtsgård och Kampagården under november månader. Utöver att få en bild av verksamheten och boendena träffade utredarna vid verksamhetsbesöken personal på boendena (två på respektive boende) samt tog del av verksamhetens rutiner och fick möjlighet att ställa frågor. Verksamhetens samordnare har bokat in besöken utifrån de tider som passade verksamheten, varav utredarna inte själva har påverkat vilka ur personalgrupperna som skulle intervjuas. Dessutom har ett möte genomförts med personalen i utslussverksamheten, som framför allt fokuserade på vad utslusspersonalen känner till om vad de utskrivna ungdomarna har för sysselsättning idag, baserat på senaste kontakten. Utslusspersonal hade information om de ungdomar som gått igenom verksamhetens boendekedja och som avslutat sin placering i utsluss/stödlägenhet. De ungdomar som fått avslag i asylärendet och utvisats till hemlandet samt de ungdomar som placerats på andra institutioner och i familjehem omfattades därmed inte. Utöver personal på boendena har ett gemensamt möte genomförts med de socialsekreterare som arbetar med de ensamkommande ungdomarna (för närvarande tre socialsekreterare). Därutöver har ett möte genomförts med tidigare förestående (enhetschef), som var ansvarig när verksamheten och boendena startades upp 2008 respektive 2009. 20 (76) Intervjuer med personer som har varit ensamkommande barn i verksamheten Då ett av de områden som utvärderingen fokuserar på är uppföljning av resultat för de ensamkommande ungdomarna, med frågeställningen hur det har gått för de ungdomar som under 2008-2013 passerat mottagningssystemet, avgränsades uppföljningen av denna del till de ungdomar som lämnat verksamheten. De ungdomar som fortfarande var aktuella i verksamheten när aktgranskningen gjordes under september/oktober omfattas därmed inte i denna del. Som nämnts ovan avslutades flertalet av ungdomarna under 2013 och 2014. Urvalet bestod därmed av samtliga ungdomar som varit aktuella i verksamheten och som anlänt mellan åren 2008-2013 och som skrivits ut från verksamheten fram till och med oktober 2014. Totalt har 31 av de 55 ungdomar som beviljats PUT under tiden i verksamheten skrivits ut. För att komma i kontakt med urvalsgruppen skickades i början av november ett informationsbrev. Av brevet framgick det att utredarna ville komma i kontakt med de ungdomarna som skrivits ut från verksamheten för att få deras synpunkter och erfarenheter av tiden på Bengtsgård, Kampagården och/eller i stödlägenhet samt för att få ställa frågor om nuvarande sysselsättning. Brevet skickades till 30 av de 31 ungdomarna som skrivits ut från verksamheten. En av de 31 ungdomarna föll bort i urvalet då denne ungdom aldrig bott på varken Bengtsgård, Kampagården eller i stödlägenhet genom verksamheten, utan har varit externt placerad från anvisning till kommunen. En sökning i Skatteverkets folkbokföringsregister genomfördes via förvaltningens verksamhetssystem för att få aktuell adress. Då enbart tre personer besvarade brevet skickades ett nytt brev ut i början av december till de ungdomar som vi inte fick kontakt med efter första utskicket. En ny sökning i folkbokföringsregistret gjordes för att stämma av att adresserna fortfarande var aktuella. Totalt har sju intervjuer genomförts under november och december månad, varav fem skett via telefon. Intervjuerna har varit semistrukturerade. En intervjumall med frågor har funnits men ordningsföljden har varit flexibel och de intervjuade har fått svara öppet, dvs. det har inte funnits några svarsalternativ att välja mellan. Anteckningar har gjorts under intervjuerna, inga samtal har inte spelats in. Utöver de sju intervjuerna har ett mailsvar inkommit av vilket personens nuvarande sysselsättning framgår. Utöver hur det har gått för de ungdomar som passerat verksamhetens mottagningssystem har personernas synpunkter och erfarenheter av hur de har upplevt tiden i verksamheten samlats in. Barn och ungas rätt att bli hörda och tagna på allvar är en av grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och barnets bästa lyfts fram i både socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga samt föräldrabalken. 21 (76) Växjö kommuns verksamhet för mottagande av ensamkommande barn Växjö kommun har organiserat mottagandet av ensamkommande barn inom nämnden för arbete och välfärds ansvarsområde. Avtal om mottagande av ensamkommande barn tecknas av kommunstyrelsen. Överenskommelserna reglerar antal platser, inte antalet ungdomar. Kommunstyrelsen i Växjö beslutade år 2007 (§ 212) att teckna en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige samt att teckna överenskommelse om att anordna boende för ensamkommande asylsökande barn. Av beslutet framgår att Växjö kommun förbinder sig att hålla 10 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav två utgör jourplatser samt att nämnden för arbete och välfärd ansvarar för boendet. Under 2007 påbörjades därmed arbetet med att bygga upp en verksamhet av hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn. Växjö hade vid denna tid inte någon egen erfarenhet av mottagande av ensamkommande barn. Inför uppstarten genomförde representanter från förvaltningen studiebesök i Kalmar, där det då redan fanns ett boende. Den föreståndare som sedan anställdes i Växjö hade varit med vid starten av boendet i Kalmar och hade därmed tidigare erfarenhet av att arbeta med och att starta upp ett boende för målgruppen. År 2008 öppnades Bengtsgård, året därpå öppnades Kampagården. Kommunstyrelsen beslutade därefter år 2008 (§ 69) att teckna överenskommelse med Migrationsverket att hålla 26 tillgängliga platser för ensamkommande ungdomar, varav minst 6 alltid ska vara tillgängliga för asylsökande. Överenskommelsen med Migrationsverket har omförhandlats och justerats under åren. Under år 2013 hade kommunen ett avtal med Migrationsverket om 34 platser för ensamkommande ungdomar. Detta avtal sades upp under hösten 2013 och en tillfällig överenskommelse om anordnande av boende för ensamkommande barn tecknades för perioden 6 november – 31 december 2013. Den 24 september 2014 tecknades avtal i vilket Växjö kommun förbinder sig, med stöd av 30 § förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, att hålla 40 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn med uppehållstillstånd samt att 11 boendeplatser hålls tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn, från och med 15 år till och med 17 år. Samtliga överenskommelser mellan Växjö kommun och Migrationsverket till och med 2014 framgår av bilaga 1. Växjö har fram till och med 2014 enbart tagit emot pojkar. Mottagandet i Växjö sker i tre steg; 1. Bengtsgård – ett asylboende för asylsökande ungdomar 2. Kampagården – ett PUT-boende för ungdomar som beviljas permanent uppehållstillstånd 3. Stödlägenhet – för de ungdomar med uppehållstillstånd som fyllt 18 år och som har ett behov av fortsatt stöd i sin etablering i samhället. 22 (76) Både Bengtsgård och Kampagården har sedan starten drivits som hem för vård eller boende (HVB) i kommunal regi. Stödlägenheterna är kopplade till boendena. Bengtsgård är ett asylboende i Rottne för ensamkommande pojkar i åldrarna 15-18 år. Boendet som öppnades år 2008 är det hem där ungdomen bor under tiden asylärendet prövas och avgörs. Inför att verksamheten startades fanns två olika boendealternativ. Valet föll på Bengtsgård i Rottne som bland annat hade bättre bussförbindelser. På boendet som har åtta platser arbetar nio handledare, både män och kvinnor, dygnet runt. Utöver de åtta platserna är två lägenheter kopplade till boendet, som tillhör utslussverksamheten. På Bengtsgård bor ungdomarna i eget rum, ungdomarnas rum ligger på ovanvåningen där de själva ansvarar för städning etc. enligt ett schema. Gemensamma måltider lagas i köket och i boendet finns även allrum, matsal och en datorhörna. Kontor, samtalsrum och jourrum för sovande personal finns. Husmöten sker på måndagkvällar då ungdomar och personal samlas för information om vad som händer under veckan och då ungdomarna får möjlighet att komma med synpunkter och önskemål. Kampagården är ett boende i Växjö för ensamkommande pojkar mellan 15-18 år som har beviljats permanent uppehållstillstånd. Boendet öppnades år 2009. På Kampagården finns 10 rum/lägenheter och varje ungdom har ett eget rum/lägenhet. I boendet finns även allrum, kök, matsal, kontor och samtalsrum samt ett jourrum för personalen som har sovande jour. Nio handledare arbetar i verksamheten och det finns personal dygnet runt. På Kampagården bor den unge tills denne blir myndig, det vid 18 år. Under tiden på boendet förbereds ungdomen för att leva självständigt; tanken är att ungdomen ska lära sig det som denne behöver för klara ett liv i Sverige. Ungdomen ska till exempel kunna prata och skriva svenska, laga mat, städa, planera sin ekonomi, klara sin skolgång, uträtta ärenden, kontakta olika myndigheter m.m. På söndagar äger husmöten rum där ungdomarna till exempel kan komma med förslag på aktiviteter, ge matförslag för kommande vecka och lämna synpunkter på verksamheten. Kopplat till boendena finns stödlägenheter/utslusslägenheter för de ungdomar som har fått uppehållstillstånd och som är mellan 18-20 år. I samband med att ungdomen blir myndig utreder och beslutar socialsekreterare på avdelning barn och familj om den unge ska flytta till en stödlägenhet. Utslussverksamheten tar vid när beslut om flytt har fattats. I en stödlägenhet sköter den unge sitt eget hushåll, med fortsatt stöd av verksamhetens personal, till och med det år då den unge fyller 21 år. Under 2012 startades ett bemannat utslussningsboende med sju lägenheter i Lammhult. I stödlägenhet bor ungdomen ensam, med stöd av verksamhetens personal som bemannar utslussningsboendet i Lammhult dag- och kvällstid (tre kvällar i veckan) samt varannan lördag. Stödlägenheter finns för närvarande framför allt i Lammhult men även i Växjö och Rottne. De två handledarna i utslussverksamheten utgår 23 (76) från Kampagården, vilket gör att de redan hunnit skaffat en kontakt med ungdomarna innan de flyttar till stödlägenhet. Vid tillfället för intervjun med utslusspersonalen bodde 17 ungdomar i stödlägenhet. Inom verksamheten för ensamkommande ungdomar arbetar totalt 22 personer, varav en enhetschef (föreståndare) och en samordnare. Därtill finns cirka 1015 timvikarier knutna till verksamheten. Personalen har olika utbildningsbakgrunder, som exempelvis behandlingspedagog, socionom, fritidsledare, lärare och beteendevetare. Inom personalgruppen finns en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor. Vid rekrytering har olika kompetenser medvetet eftersträvats och erfarenhet av arbete med målgruppen har varit meriterande. En del av personalstyrkan är flerspråkig. Verksamheten har sedan starten haft en låg personalomsättning. Kampagården hade dock under 2013 lite personomsättning. En del av de ur personalstyrkan som slutat finns dock inom verksamheten på andra tjänster, exempelvis enhetschef, samordnare och personal i utsluss. Därtill har en av de socialsekreterare som idag arbetar med målgruppen tidigare arbetat inom verksamheten. I Växjö kommun finns särskilda socialsekreterare som arbetar med utredningar kring ensamkommande barn och ungdomar, för närvarande tre stycken. Socialsekreterarna tillhör organisatoriskt stöd och utredningsenheten Öster, ungdom, inom avdelning barn och familj. Socialsekreterarna har hand om samtliga utredningar för ensamkommande barn och ungdomar, även till familjehem4. Utöver de ensamkommande barn som kommer till kommunens HVB-boende kommer ett antal ensamkommande barn och ungdomar till Växjö som familjehemplaceras hos släktingar. Processer och rutiner för att säkerställa en god kvalitet Insatser inom socialtjänsten ska enligt 3 kap. 3 § socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Vidare ska det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Flödet genom befintliga platser i boendena styrs av frekvensen beviljade uppehållstillstånd samt åldern på de placerade ungdomarna. Tiden för ungdomen i boendena styrs av individens behov och ålder vid ankomst. Följande bild illustrerar flödesschemat i Växjö kommun. 4 Under tiden som utvärderingen pågått har verksamheten utökats med ytterligare ett asylboende. Uppgifterna om personal inom verksamheten och socialsekreterare gällde för 2014 då verksamheten omfattade HVB-boendena Bengtsgård och Kampagården. 24 (76) Figur 2. Flödesschema över mottagandet i Växjö kommun Extern placering: * Familjehem * Annat HVB/SiS Anvisning Växjö BENGTSGÅRD HVB 8 platser PUT KAMPAGÅRDEN HVB 10 platser 18 år UTSLUSS STÖD MÅL • Möjlighet till stöd efter ungdomen fyllt 18 år • Boende i eget hushåll • Studiebidrag/ Ekonomiskt bistånd •Studier •Praktik •Myndighetskontakt •Hälsa/Vårdkontakt •Ekonomi •Socialt nätverk •etc. individuellt behov • Klara sig på egen hand • Egen ekonomi genom arbete eller studier • Egen lägenhet • Körkort Avslag i asylärendet: *Utvisning till hemlandet *Dublinärenden TIDSLINJE ca 3 år Källa: NAV/2012:45 Efter anvisning från Migrationsverket placeras den unge på Bengtsgård och vid beviljande av permanent uppehållstillstånd omplaceras ungdomen till Kampagården och därefter utslusslägenhet. Det är dock inte alla ungdomar som går den vägen. Som figuren visar kan ungdomen under tiden på Bengtsgård till exempel få ett avslag i asylärendet. Det kan även under tiden på boendena efter individuellt behov bli aktuellt med extern placering i form av familjehem, externt HVB eller SiS-institution. Bengtsgård När den unge kommer till Sverige och söker asyl hamnar ungdomen inledningsvis på ett så kallat transitboende. Oftast anvisas ungdomen redan dagen därpå till anvisningskommun. Migrationsverket skickar då ett fax till anvisningskommunen med uppgifter om ungdomens namn, födelsedatum, kön, nationalitet, språk samt uppgifter om föräldrarna finns i livet. När Bengtsgård får informationen beställer personalen en tågbiljett och meddelar bokningsnumret så att den unge själv kan hämta ut sin biljett. Personal från Bengtsgård möter sedan upp ungdomen när han anländer till tågstationen i Växjö. När de anländer till huset i Rottne sker ett första introduktionssamtal med den nya ungdomen, med hjälp av telefontolk. Enligt verksamhetens samtalsmall hälsas ungdomen välkommen till Bengtsgård och får information om personalens tystnadsplikt. De uppgifter som kommunen har fått från transitboendet stäms av så att de är korrekta och den unge får möjlighet att berätta om sig själv, exempelvis om språk, intressen eller om eventuella allergier eller medicin som personalen behöver känna till. Information om boendet och om Rottne ges till den unge, liksom riktlinjer för datoranvändning 25 (76) och brandinformation. Hur samtalet genomförs kan dock variera något utifrån ungdomens tillstånd. Dagen därpå genomförs samtal två, som är ytterligare ett informationssamtal där ungdomen får veta lite mer om rutinerna i boendet, exempelvis praktiska delar som ansvar för städning och måltider men även att verksamheten inte accepterar mobbning och att boende och personal visar varandra respekt oavsett nationalitet, hudfärg eller religion. Ungdomen får information om vilka två kontaktpersoner den har fått och om när han ska börja på Landningsbanan i Växjö. Cirka två-tre veckor efter samtal 2 hålls det tredje och sista strukturerade introduktionssamtalet. Den unge informeras nu exempelvis om Bengtsgård, om ekonomi, asylärendet, skolgång, god man, fritid men också om att ta ansvar för sig själv och bli självständig etc. Samtliga introduktionssamtal sker med tolk. Under tiden mellan introduktionssamtalen händer mycket. Det handlar bland annat om att lära känna ungdomarna, skapa tillit och trygghet. Detta kan ske till exempel genom att laga mat tillsammans. Verksamheten har som målsättningar att genomföra ett tolksamtal i veckan med ungdomen. Personalen framhåller att bemötandet är viktigt. Ungdomarnas mående är varierande men personalen berättar att alla ungdomar bär på en sorg av något slag eller en oro för familjen, samtidigt som det finns en oro för asylärendet hos Migrationsverket. Hur ungdomarna hanterar detta ser olika ut. Asylprocessen är Migrationsverkets ansvar. Det första informationssamtalet sker på Migrationsverket i Växjö. Personal från Bengtsgård närvarar oftast inte, däremot informerar de ungdomen om vad som kommer att hända så att ungdomen är förberedd. Den stora intervjun sker sedan i Malmö där det finns särskilda barnhandläggare. Varje barn ska få ett offentligt biträde och en god man, som brukar följa med till intervjun i Malmö. Normalt sker en större intervju, det har dock hänt att ungdomar har behövt åka ner till Malmö flera gånger. Personalen berättar att ungdomarnas mående pendlar beroende på var i asylprocessen de befinner sig samt innan och efter intervjun. Från och med år 2014 börjar ungdomarna på Bengtsgård ganska omgående på Landningsbanan, som är ett mottagningscenter för nyanlända familjer där bland annat barns tidigare skolgång kartläggs. Verksamheten har löpande intag var fjärde vecka. Efter fyra veckor på Landningsbanan börjar ungdomen på språkintroduktion. Tidigare år började ungdomarna direkt på språkintroduktion på individuella programmet. Personal inom verksamheten upplever att Landningsbanan har blivit en stor förbättring för ungdomarna. Genom Landningsbanen kommer ungdomarna fort i gång i en aktivitet. De ungdomar som ingår i uppföljningen har inte gått på Landningsbanan då verksamheten inte fanns när de bodde på Bengtsgård. Vad gäller att förbereda för ett självständigt liv framgår det av Bengtsgårds process för boendet att personalen ska implementera dagliga rutiner för ungdomarna. Detta innebär bland annat aktiviteter, skolgång, matlagning, 26 (76) städning, tvätta kläder, sköta hygien, ekonomihantering, sköta tider och möten. Personalen på Bengtsgård upplever att verksamhetens styrka är att det finns en god stämning i personalgruppen och att personalgruppen är lojala mot beslut som fattas. Ungdomarna ska ha framfört till personalen att de upplever att boendet är familjelikt. Det som personal inom verksamheten har lyft upp som fungerar något sämre är att de har en ganska dålig erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Detta då BUP inte startar några traumabehandlingar för asylsökande. Ungdomarna på Bengtsgård får därför inte hjälp från BUP, utan det är först när den unge har fått PUT som de vid behov kan få hjälp med traumabehandling på BUP. Inför utflytt från Bengtsgård sker ett utflyttningssamtal, som dokumenteras på samma sätt som ett vanligt samtal. Bengtsgård upplevs ha blivit en trygghet, vilket gör att personalen upplever att ungdomarna oftast inte vill flytta ut. Personal inom verksamheten upplever att det för ungdomarna innebär ett orosmoment att flytta då det innebär ett nytt uppbrott. Kampagården Inför flytt till Kampagården sker det första introduktionssamtalet på Bengtsgård, dit den nya kontaktpersonen på Kampagården åker för att träffa ungdomen och dennes god man. Enligt samtalsmallen hälsas ungdomen på detta första introduktionssamtal välkommen till Kampagården och får en presentation av kontaktpersonen och personalen på boendet. Ungdomen får möjlighet att berätta om sig själv, bland annat frågar kontaktpersonen om den unges intressen/aktiviteter, språk, kontaktuppgifter samt information om vaccinationer etc. Likheter och olikheter mellan Bengtsgård och Kampagården gås igenom och tid för flytt till Kampagården bestäms. Första dagen på Kampagården sker samtal 1. Kontaktpersonen presenterar sig, hälsar ungdomen välkommen och informerar om att personalen har tystnadsplikt. Förväntningar och överenskommelser gås igenom, exempelvis praktiska delar som ansvar för städning, tvätt och måltider men även att verksamheten inte accepterar mobbning och att boende och personal visar varandra respekt. Själva boendet presenteras och information ges om bland annat husmöte, aktiviteter och brandrutiner. Efter samtalet sker en rumsanvisning och en rundvandring i huset. När ungdomen varit på Kampagården ett par dagar genomförs samtal 2. Under detta samtal påbörjas genomförandeplanen utifrån områdena hälsa, utbildning/skola, klara sig själv och fritid. Samtal 3 sker två veckor därefter. Personalen berättar då att det är viktigt att lära sig det svenska språket och att ungdomen behöver lägga mycket tid på sina studier. Under samtalet upprättas genomförandeplanen. Samtliga introduktionssamtal sker med tolk och utifrån samtalsmallar. Även på Kampagården genomförs därmed tre introduktionssamtal, därefter övergår integrationsarbetet där materialet Hitta rätt används (se sid 30). Efter de tre introduktionssamtalen är samtalen 27 (76) inte styrda, målsättningen är ett samtal per vecka och de sker utifrån vad respektive ungdom tycker lockar i pärmen. Ungdomarna har i regel hunnit lära sig vardagssvenska när de kommer till Kampagården och här stärks integrationsbiten genom att det nu finns ett längre framtidsperspektiv, då den unge fått permanent uppehållstillstånd. Under tiden på Kampagården går ungdomarna i skola och deltar i diverse fritidsaktiviteter. Det har under intervjuer med personal inom verksamheten nämnts att det händer något när ungdomarna kommer till Kampagården. Nu när asylprocessen är klar kommer en del ungdomar efter ett tag i en kris, det kommer andra tankar och funderingar som kan påverka måendet och skolgången. Det börjar gå upp för ungdomen att vägen till ett arbete och ett självständigt liv är långt. Det kan komma förväntningar hemifrån från familjemedlemmar. Det upplevs stressande att lära sig språket och att ta igen studier, som man kanske inte haft möjlighet till under uppväxten, och klara av en del betyg innan de fyller 19 år. Både på Bengtsgård och Kampagården har ungdomen två kontaktpersoner. All personal har dock samma mandat och funktion och ungdomarna kan vända sig till annan personal än kontaktpersonerna. Vad gäller att förbereda för ett självständigt liv framgår det av Kampagårdens process för boendet att personalen ska förbereda den unge till ett liv i Sverige, stödja den unge att sköta kontakter med olika myndigheter, samhällskontakter, vägleda till självständighet, lära ansvarstagande, lära att verka för ett gott klimat i boende, ta hänsyn till varandra samt verka för att vara goda förebilder. Föreningslivet är viktigt ur ett integrationsperspektiv. Redan på Bengtsgård försöker verksamheten hjälpa till med att omgående hitta lämpliga fritidsaktiviteter utifrån ungdomarnas intresse. Ungdomarna kan få ett aktivitetsbidrag varje månad för att kunna ha en möjlighet att vara aktiva och delta i föreningslivet. Många ungdomar har spelat fotboll, volleyboll eller utövat kampsport, men det finns även andra idrotter eller aktiviteter som ungdomarna tidigare varit aktiva inom. Genom aktiviteterna ställa andra krav på ungdomarna och de kommer ut och träffar nya vänner och lär sig språket. Personal berättar att det är en stor del av integrationen att ungdomarna kommer ut i aktiviteter. Stödlägenhet (utsluss) Kontaktpersoner på Kampagården gör ett utlåtande om flytt baserat på genomförandeplan och utpekade behovsområden. Utifrån utlåtandet bedömer socialsekreterare om en flytt blir aktuell i samband med att ungdomen fyller 18 år. Tiden på Kampagården prövas individuellt, men verksamheten försöker hålla en 18-års gräns då det varit tufft med platserna. Socialsekreterare har nämnt att de har fått kritik från ungdomar om att förvaltningen är så fasta med att ungdomarna ska flytta till stödlägenhet när de fyller 18 år, att en del ungdomar inte känner sig mogna. Det krävs idag att en ungdom har särskilda 28 (76) behov av stöd i vardagen för att kunna bo kvar på Kampagården efter att den unge fyllt 18 år. Inför flytt genomförs två utflyttningssamtal utifrån samtalsmallar. Första samtalet med information om flytt till lägenhet äger rum cirka en månad innan flytt och det andra samtalet som syftar till att öka ungdomens kunskap kring att vara hyresgäst sker när flytten närmar sig. Flytten planeras och inköp av möbler och husgeråd görs cirka två veckor innan flytten sker. I samband med att ungdomen fyller 18 år och flyttar till stödlägenhet börjar samverkan med avdelning ekonomiskt bistånd och sysselsättning, där cirka 3-4 handläggare inom ungdomsenheten arbetar med ensamkommande ungdomar. Utslusspersonal medverkar vid det första samtalet med avdelning ekonomiskt bistånd och sysselsättning. I utslussverksamheten utgår personalen från att ungdomarna ska göra allting själva, exempelvis själva sköta kontakter och samtal med diverse myndigheter, men personalen finns till stöd om så behövs. Utslusspersonalen har efter samtycke från ungdomarna kontakt med skolorna och närvarar vid ungdomarnas utvecklingssamtal. Under tiden i utslussverksamheten förbereds ungdomarna på att de ska lämna verksamheten senast när de fyller 21 år. Personalen är delaktig inför utskrivning från verksamheten och närvarar vid utskrivningssamtalet med socialsekreterare. Intervjuad personal inom verksamheten upplever att processen från första mottagandet till utslussningen i det svenska samhället, dvs. kedjan Bengtsgård-Kampagården-utsluss, överlag fungerar bra och att det finns en poäng med att skilja asylboendet från PUT-boendet. Ungdomarna får tidigt under tiden på Bengtsgård information om processen i verksamheten. Hur de intervjuade ungdomarna upplever processen framgår av avsnittet Hur ungdomarna själva upplevt verksamheten (sid 51). Arbetsmetod Verksamheten arbetar salutogent, vilket innebär att ungdomarnas resurser samt de faktorer som bidrar till hälsa uppmärksammas. Det centrala begreppet i den salutogena modellen är känsla av sammanhäng, KASAM, med de tre delkomponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Verksamheten vilar på en humanistisk grund som innebär att alla är lika mycket värda, att alla människor har samma rättigheter och skyldigheter samt att alla människor är unika. I broschyren Boende för ensamkommande flyktingungdomar i Växjö framgår att verksamheten arbetar lösningsfokuserat och miljöterapeutiskt. Det lösningsfokuserade arbetssättet innebär att se olikheter (problem) som möjligheter och fokusera på lösningar. Stor vikt läggs vid att bygga goda relationer så att en god så kallad terapeutisk allians kan uppstå, vilket är den mest avgörande faktorn för engagemang och resultat. Det lösningsfokuserade samtalet ställer frågor som är till hjälp till utveckling. I det lösningsfokuserade lyssnandet lyssnar man efter styrka och resurser, efter egenskaper som kan vara bra att ha, vad som har åstadkommits som varit bra, efter kompetens och på vad ungdomen vill. Boendet är en viktig plats för lärande, såväl praktiskt 29 (76) med planering, städning, matlagning och tvätt som med konfliktlösning, stresshantering och relationsskapande. Rutiner – Hitta rätt Socialstyrelsens vägledning för socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar utkom år 2013. Innan dess fanns inte några nationella riktlinjer utöver gällande lagar och föreskrifter. Vid uppstarten utarbetade verksamheten därför egna rutiner, som utgick från grunden i den salutogena modellen och i KASAM. Personalgruppen arbetade med att reflektera över olika situationer som skulle kunna uppstå och hur personalen skulle hantera dessa. Personalgruppen resonerade utifrån ett gemensamt förhållningssätt. Rutinerna har efter hand reviderats och anpassats till styrdokument. Verksamheten använder sedan år 2014 Hitta rätt - ett material för ensamkommande ungdomar, ett material som har tagits fram av Göteborgs Stad. Eftersom det har funnits en nationell efterfrågan har Göteborgs stad släppt materialet tillgängligt så att det genom en inloggning kostnadsfritt kan laddas ner av socialtjänst och boende för ensamkommande barn. Hitta rätt är ett grundläggande, tematiskt upplagt material som vänder sig till unga som kommit ensamma till Sverige. Hitta rätt bidrar till kvalitetssäkring och systematisering av grundläggande lärande gällande praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling för ensamkommande ungdomar. De olika områdena utgår från BBIC (Barns Behov I Centrum), som Socialstyrelsen rekommenderar och som används nationellt för utredning, planering och uppföljning i den sociala barn- och ungdomsvården5. De olika områdena i pärmen är indelade i följande områden, som består av mellan 4 och 50 arbetsblad: hälsa utbildning socialt samspel klara sig själv familj och relationer identitet och utveckling Ungdomen i boendena och handledaren har varsin pärm. Att jobba med pärmen är ett utvecklingsområde som verksamheten vid tiden för utvärderingen arbetar mycket med. Verksamheten försöker skapa nyfikenhet kring pärmen och väver in i genomförandeplanen att de ska jobba med materialet Hitta rätt. Utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen och uppföljning Socialsekreterare vid avdelning Barn och familj (stöd- och utredningsenhet Ungdom, Öster) ansvarar för att följa upp att den unge har det bra på boendet. 5 www.grkom.se/toppmenyn/samverkansomraden/grvalfard/socialaomradet/barnungaochfamilj/ pagaendearbete/kommunsamverkankringensamkommandebarn.4.415b48a314276a8b9a7bc71. html 30 (76) En socialsekreterare träffar den unge, inom en till fyra veckor efter ankomst och då påbörjas utredning. Socialsekreteraren ställer frågor om framförallt hälsa, skola och om det fungerar på boendet. De frågar även om den unges bakgrund och informerar om att den unge kommer att få en god man. Ungdomarna är olika villiga att berätta om sig själva och sin bakgrund. De är inne i sin asylprocess och har tankarna där, eftersom det samtidigt pågår en utredning på Migrationsverket. Socialsekreteraren skickar remiss till läkare för ett hälsobesök på Barnkliniken och anmäler till Överförmyndarnämnden om behov av god man. Vid behov skickas en remiss till Barn- och ungdomspsykiatrin. Det är Migrationsverket som ska anmäla behovet av god man till överförmyndarnämnden, men då socialsekreterarna har märkt att det numera tar lång tid, anmäler även de behovet till överförmyndarnämnden. Utredningarna genomförs enligt BBIC6 som bygger på nio grundprinciper som omfattar en värdegrund, teori och metodsyn i linje med svensk barnavårdsforskning, lagstiftning och praxis. Utredningarna för de ensamkommande barnen börjar omvänt i jämförelse med övriga barnavårdsutredningar, då de påbörjas efter ett beslut om placering på Bengtsgård. Socialsekreteraren upprättar vårdplanen medan genomförandeplanen upprättas på boendena, fram tills ungdomen fyller 18 år. När ungdomen fyllt 18 år tar socialsekreteraren över genomförandeplanen. Ny vårdplan upprättas i samband med att ungdomen omplaceras. Övervägande enligt 6 kap. 8 § första stycket socialtjänstlagen sker var sjätte månad. Det händer att socialsekreteraren behöver träffa ungdomen oftare, vilket då ofta initieras av personalen på boendena. Socialsekreterarna berättar att ungdomarna signalerar till personalen på boendet när eller om det är något i vardagen som inte fungerar eller om de inte trivs, varpå personalen kontaktar respektive socialsekreterare. Inför att ungdomen ska skrivas ut från verksamheten har socialsekreterare ett avslutssamtal med ungdomen tillsammans med personal från utslussverksamheten. Dokumentation sker vid avslutssamtalen men synpunkter som framförs vid dessa samtal sammanställs inte systematiskt. Socialsekreterare berättar att det som ungdomarna säger är ofta att det är bra med stödet och att de inte alltid uppskattat det under tiden på boendena men att de när de bott i stödlägenhet har reflekterat och är nöjda. Det som är ett bekymmer är lägenheter i Växjö. Socialsekreterarna berättar att det är många ungdomar inte har någon adress när de skrivs ut och de därför vill fortsätta att vara skrivna på Kampagården. Då det är svårt att få ett boende i Växjö upplever socialsekreterarna att många ungdomar inte vill lämna verksamheten eftersom de inte har ett eget boende och att de vill bo kvar i sin lägenhet. 6 Barns Behov I Centrum 31 (76) Resurstilldelning och effektivitet – kostnader och intäkter Staten ersätter de kommuner som tar emot ensamkommande barn, i enlighet med bestämmelserna i förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl., förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar samt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (Migrationsverket). Det statliga ersättningssystemet Ersättningar för asylsökande Migrationsverket beslutar om statliga ersättningar för flyktingmottagande av asylsökande barn och ungdomar. Vissa ersättningar utbetalas direkt: Ersättning till kommuner som har barn under 18 år boende inom kommunen. Ersättningen betalas ut för stödinsatser av förebyggande karaktär enligt socialtjänstlagen. Totalt fördelas 50 miljoner kronor och utbetalas i maj månad varje år. Ersättning till kommuner som har en överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. Ersättningsbeloppet är 500 000 kronor per kalenderår. Ersättningen ska bidra till att underlätta för kommunen att ta emot barnen och hålla en god kvalitet på mottagandet. De kommuner som dessutom har en överenskommelse om boendeplatser för barn, får en ersättning på 1 600 kronor per dygn och plats. Andra ersättningar utbetalas efter ansökan från kommunen, vilket kräver administrativa redovisningsrutiner och administrativt stöd i kommunen för att följa upp kostnader och göra ansökan. De ersättningar kommunen ansöker om är: Ersättning för belagd boendeplats för ensamkommande barn enligt gällande överenskommelse mellan kommunen och Migrationsverket. Ersättningsbeloppet är 300 kronor per plats och dygn. Därutöver kan utgå ersättning för till exempel: Ersättning för skolundervisning för barn inskrivna i förskolan (per läsår och med schablonbelopp) Extraordinära kostnader (stort antal asylsökande under kort tid) Extraordinära utbildningskostnader (särskilda skollokaler, skolskjuts till särskola m.m.) God man (arvode och utgifter för god man för ensamkommande barn och ungdomar) Vissa reskostnader Utredningskostnader enligt socialtjänstlagen vid eventuell familjehems- eller HvB-placering (avseende anvisat barn) Vård av barn och ensamkommande barn enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 32 (76) Ersättningar för nyanlända och personer med uppehållstillstånd Vissa statliga ersättningar betalas ut till kommuner av Migrationsverket utan ansökan och avser alla nyanlända, både barn och vuxna. De ersättningar som avser specifikt ensamkommande barn och ungdomar i HvB är: Ersättning för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar En kommun som har tecknat en överenskommelse om att ha boendeplatser för ensamkommande barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd, får ersättning för detta. De har dessutom möjlighet att få ersättning för vissa andra kostnader som kan uppstå vid mottagandet av barnen. Ersättning för boendeplatser Beloppet är 1 600 kronor per dygn för varje plats. Kommunen kan också få 300 kronor per dygn för varje plats som är belagd. Ersättning för vissa kostnader vid mottagandet Den kommun som först tar emot barnet och har ansökt om samt beviljats ersättning för vård och boende för kommunplacerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd, har också rätt till en engångsersättning för vissa kostnader. Beloppet är 30 000 kronor och ska täcka kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten. Det ekonomiska utfallet En granskning av verksamhetens ekonomi visar att verksamheten totalt sett under åren 2008-2013 har varit ekonomiskt gynnsam. Nedanstående tabell (tabell 3) visar bruttokostnader, bruttointäkter och utfall för verksamheten för ensamkommande barn för åren 2008 till och med 2013. Tabell 3. Ekonomiskt utfall Bruttokostnad ① Bruttointäkt ② Utfall (tkr) 3 441 2008 5 000 tkr 2008 2009 14 300 tkr 2009 1 559 tkr 10 019 tkr - 2010 14 300 tkr 2010 9 528 tkr - 4 772 2011 15 000 tkr 2011 20 287 tkr + 5 287 2012 16 200 tkr 2012 22 403 tkr + 6 203 4 281 18 200 tkr 23 732 tkr + 5 532 2013 2013 Siffrorna i tabellen baseras på uppgifter från ekonom och ekonomihandläggare inom förvaltningen Arbete och välfärd. ① Med bruttokostnad avses samtliga kostnader för verksamheterna vid Bengtsgård/Kampagården/utsluss för till exempel personal, lokaler, drift m.m. ② Med bruttointäkt avses intäkter enligt grundschablon samt ersättning för platser. Särskilda kostnader enligt ansökan hos Migrationsverket ingår ej i tabellen. 33 (76) De första åren gick verksamheten med negativt resultat, vilket har förklarats med och kan bero på att verksamheten hade full verksamhetskostnad för personal, lokaler, drift etc. men ett litet antal platser. Underskottet varierade de tre första åren med mellan 3,4 och 4,7 miljoner kronor. Efter att verksamheten varit i gång ett par år vände det och verksamheten har sedan dess, fram till 2013 haft ett överskott. En förklaring till att verksamheten under de senare åren har gått med positivt resultat kan vara att Växjö kommun har haft ett förmånligt avtal med Migrationsverket. Överskottet år 2012, som är högre än föregående år och året därpå, kan förklaras vara ett resultat att det nya avtalet så då gällde. Beroende på hur inflödet har sett ut och av frekvensen av beviljade uppehållstillstånd har verksamheten under perioder haft tomma platser i utsluss som genererat statliga ersättningar trots att platserna inte varit belagda. Enligt avtalet reglerades att Växjö kommun fick 1900 kronor för belagd plats och 1600 kronor för obelagd plats. Under genomförda intervjuer har det nämnts att Växjö kommun uppfattats ha haft ett av de förmånligaste avtalen i landet innan avtalet sades upp år 2014. Hur lever verksamheten upp till kommunens och nämndens samt Socialstyrelsens målsättningar? En av frågeställningarna i uppdraget var hur verksamheten lever upp till kommunens och nämndens samt Socialstyrelsens målsättningar. I tur och ordning presenteras nedan hur verksamheten lever upp till Socialstyrelsens, kommunens och nämndens målsättningar. Socialstyrelsens målsättningar Vad gäller Socialstyrelsens målsättningar har utredarna utgått från lagstiftning och de föreskrifter och allmänna råd som finns samt tillsynsrapporter från genomförda tillsyner. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11) framgår av 2 kap. 1 § att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande (SOSFS 2011:9) Vad gäller lämplig utbildning och erfarenhet enligt 3 kap. 3 § andra stycket SoL bör utöver vad som följer av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:14) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga bör den som utför uppgifter enligt 4–8 kap. ha kunskap om de särskilda behov som barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende kan ha och 34 (76) arbetssätt och behandlingsmetoder i vården av barn och unga som är baserade på bästa tillgängliga kunskap. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (2003:20/2009:4) framgår dessutom att den som förestår verksamheten vid ett HVB ska ha en adekvat högskoleutbildning, erfarenhet av liknande verksamhet och vitsordad lämplighet. Vidare bör (SOSFS 2012:11; kap 7) barnet eller den unge informeras om vilka rättigheter han eller hon har i fråga om att vara delaktig i planeringen av vården, ta del av journalanteckningar, tala enskilt med företrädare för nämnden och framföra klagomål och synpunkter till nämnden. Socialnämnden ska verka för att ett barn eller en ung person som är placerad i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende och hans eller hennes vårdnadshavare deltar i arbetet med att upprätta, följa upp och vid behov revidera den genomförandeplan som ska upprättas enligt 11 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). Socialstyrelsen utkom år 2013 med en vägledning för socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. Vägledningen ska ses som ett komplement till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd med tillhörande handböcker och vägledningar7. Socialtjänsten ansvarar för att se till att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuell utveckling. Socialtjänsten ansvarar även för att verka för att barnen och ungdomarna får lämplig utbildning samt den hälsooch sjukvård och tandvård som de behöver (6 kap. 7 § SoL) (Socialstyrelsen, 2013b). Anvisningskommunen ansvarar för att barnet eller den unge får det stöd och hjälp som barnet behöver under placeringstiden, oavsett om barnet är placerat i den egna kommunen eller i en annan kommun. Det sammanhållande vårdansvaret ligger kvar så länge som vårdbehovet inte är uppfyllt eller till dess att ärendet överflyttats till en annan kommun (2 a kap. 4 § SoL). Socialtjänsten har ett ansvar för att planera och följa upp beslutade insatser samt att minst var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs (6 kap. 8 § SoL). För placerade barn och unga finns två slags planer som socialnämnden har huvudansvaret för att de upprättas; vårdplan och genomförandeplan. I vårdplanen redogörs bland annat kortfattat för varför barnet/den unge behöver placering och övergripande mål med vården. En genomförandeplan ska sedan upprättas som ett komplement till vårdplanen. I genomförandeplanen kommer man överens om vilka insatser barnet/den unge 7 Till exempel handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga, socialnämndens ansvar och uppgifter gällande barn och unga i familjehem och HVB samt socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. 35 (76) är i behov av, aktiviteter som behöver göras och ansvaret för detta. Barn och unga på HVB har rätt att vara delaktiga i hur vården planeras och följs upp. Socialtjänsten ska följa upp om insatserna fungerat som det var tänkt och om mål/delmål har uppnåtts. Vid ett hem för vård eller boende som tar emot barn ska det enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende finnas personal tillgänglig dygnet runt i verksamhetens lokaler. Både på Bengtsgård och Kampagården finnas personal dygnet runt. Den enskilde bör i regel ha ett eget rum, vilket ungdomarna har på båda boendena. I Socialstyrelsens vägledning för socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar lyfts följande faktorer, av erfarenhet från forskning, som viktiga för en god utveckling för barn och ungdomar: motståndskraft och stresstålighet social kompetens god fysisk hälsa skolframgång problemlösningsförmåga och humör tidig och trygg anknytning med en vårdande vuxen tidigare goda förhållanden (t.ex. god familjesammanhållning, yttre stöd) tålighet, ihärdighet, förmåga till impuls- och känslokontroll intern kontroll (uppfattningen att man har makt att påverka sin tillvaro) acceptans av exilen möjlighet att återknyta med familj eller släkt. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn av HVB med syfte att kontrollera att krav och mål enligt lagar och föreskrifter följs. Inspektioner ska göras minst två gånger per år, varav åtminstone en inspektion ska vara oanmäld. För utvärderingen har utredarna haft tillgång till tillsynsbeslut från åren 2012-2014. Nedan presenteras de tillsyner som Socialstyrelsen (som tidigare ansvarade för tillsynen) och IVO genomfört i Växjö under 2012-2014. Socialstyrelsen genomförde i juni 2012 inspektion på både Bengtsgård och på Kampagården. Tillsynen var huvudsakligen inriktad på hur verksamheten tillser att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Av Socialstyrelsens beslut gällande Bengtsgård framgår att myndigheten mot bakgrund av inhämtad information bedömer att verksamheten i övrigt uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Gällande Kampagården beslutar Socialstyrelsen att socialnämnden ska inkomma med en redogörelse för hur ungdomarnas beslut om utslussningsboende handläggs. Beslutet baseras på att flera av de intervjuade ungdomarna vid inspektionen uttryckte att de inte deltagit i planeringen inför flytten från boendet. Verksamheten har redovisat till myndigheten hur ungdomarnas beslut om utslussningsboende handläggs, varpå Socialstyrelsen bedömer att 36 (76) den handläggning som nämnden beskriver och den utveckling av verksamheten som planeras tillgodoser kravet på individuell behovsprövning, varpå Socialstyrelsen avslutat ärendet. I oktober 2012 genomförde Socialstyrelsen en inspektion på både Bengtsgård och på Kampagården. Tillsynen vid detta tillfälle var huvudsakligen inriktad på hur verksamheten tillser att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Av Socialstyrelsens beslut gällande Kampagården framgår att myndigheten mot bakgrund av inhämtad information inte funnit några brister i de delar som tillsynen avser. Av Socialstyrelsens beslut gällande Bengtsgård framgår att myndigheten mot bakgrund av inhämtad information bedömer att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. I april 2013 genomförde Socialstyrelsen en tillsyn på både Bengtsgård och Kampagården inriktat på hur verksamheten hanterar klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållande för att säkra kvaliteten i verksamheten. IVO beslutade i juni att både Bengtsgård och Kampagården skulle vidta åtgärd för att säkerställa att inkomna synpunkter och klagomål sammanställs och analyseras. Verksamheten har redovisat vidtagna åtgärder, vilka IVO bedömt vara relevanta och därmed avslutat ärendet. I oktober 2013 genomförde IVO en oanmäld inspektion på Bengtsgård och en oanmäld inspektion på Kampagården. Av IVOs beslut framgår att myndigheten gör en uppföljning av tillsynsbeslut. IVO har enligt beslutet mot bakgrund av inhämtad information inte funnit några brister i de delar som tillsynen avser. I april 2014 genomförde IVO tillsyn på både Bengtsgård och Kampagården med fokus på att barns rätt till delaktighet på HVB tillgodoses samt att kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete med avseende på delaktighet uppfylls. IVO har enligt besluten, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar som tillsynen avser. Under november 2014 genomförde IVO tillsyn på både Bengtsgård och Kampagården med samma inriktning som under våren. Vid tillsynen granskades också om verksamheten förändrats sedan föregående inspektion i fråga om föreståndare, målgrupp och lokaler. IVO har enligt besluten, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar som tillsynen avser. Övrigt som framkommit i samband med tillsynerna vad gäller Bengtsgård är att verksamheten har haft en låg personalomsättning och att det finns en bred kompetens och lång erfarenhet i personalgruppen. Bengtsgård har i en undersökning rankats som den friskaste arbetsplatsen i Växjö kommun. Det framkommer även att ungdomarna ges möjlighet att vara delaktiga i 37 (76) verksamheten under vistelsetiden samtidigt som ungdomarna uttrycker att de skulle vilja vara med och bestämma mer om mat och aktiviteter. Vad gäller Kampagården har även det boendet fram till år 2013 haft låg personalomsättning. Utskrivning från verksamheten görs efter individuella bedömningar. Tillsammans med den unge genomförs utflyttningssamtal och en utvärdering av placeringstiden. Alla ungdomar har en kontaktperson med vilken de har regelbundna samtal. Vid behov av utslussboende för sin fortsatta utveckling är ambitionen att ta hänsyn till föreningsaktiviteter och socialt kontaktnät. Nämnden konstaterar emellertid att tillgången på bostäder styr var i kommunen ungdomen erbjuds bostad. Bland de synpunkter som ungdomarna framfört vid tillsynerna under åren framkommer bland annat att verksamheten inte är familjelik då personal inte är lyhörd och till exempel inte handlar sådant som ungdomarna önskar. Oro om att flytta till utkanten av Växjö kommun när det är dags att flytta ut i eget boende har lyfts fram samt att ungdomarna tyckt det är svårt att komma till tals med enhetschefen eller samordnaren som oftast finns i boendet när ungdomarna är i skolan. De har även framfört att det alltid finns personal som har tid att hjälpa till med läxor och att lyssna om man är ledsen. De flesta ungdomarna har ingen familj så man kan ta upp med varandra vad man annars hade tagit upp med en familjemedlem. Ungdomarna trivs med boendet och personalen i stort och ungdomarna känner sig trygga. Några av ungdomarna har dock varit missnöjda med omfattningen på aktiviteter. Flera beskriver att de flyttade till Kampagården i samband med att de fick PUT men att de inte var delaktiga i planeringen inför flytt. Däremot har de varit delaktiga i upprättande av sin genomförandeplan. Kommunens målsättningar Utredarna har inte kunnat hitta några specifika målsättningar för verksamheten, utöver kommunfullmäktiges beslut om att Växjö kommun ska ta emot och anordna boende för ensamkommande asylsökande barn och att hålla boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn. I övrigt gäller kommunfullmäktiges mål i budget för Växjö kommun med verksamhetsplan för respektive år, där verksamheten (kan) omfattas av kommunövergripande mål. Överenskommelsen med Migrationsverket har omförhandlats och justerats under åren, sedan det första avtalet. Det grundavtal som slöts utgick från Växjö kommuns storlek och kapacitet att skapa ett bra mottagnade samt beräkningar på prognoser avseende ålder, utredningstid samt frekvens av beviljade uppehållstillstånd under år 2007/2008. Växjö kommun har haft ett blandavtal om ett totalt antal platser, varav ett antal platser varit tillgängliga för asylsökande ungdomar och resterande för ungdomar med beviljat permanent uppehållstillstånd (PUT). Platserna för asylsökande barn och unga har varierat, då de under perioder tillfälligt har minskats. 38 (76) År 2010 inkom en remiss till nämnden för arbete och välfärd gällande en skrivelse/motion ställd till kommunstyrelsen om ensamkommande barn. I motionen föreslogs att kommunstyrelsen upptar överläggningar med nämnden för arbete och välfärd för att snabbt kunna öka mottagandet av ensamkommande barn. Motionärerna ansåg att Växjö kommun skulle ta emot fler ensamkommande barn. Nämnden för arbete och välfärd yttrade sig i § 13/2011. Nämnden ställde sig bakom förvaltningens bedömning att det dåvarande antagandet om 26 platser stod väl i proportion med kommunens storlek och förutsättningar för att bedriva en kvalitativ verksamhet i alla led. Av yttrandet framgår att ”flödet genom befintliga platser i boendena styrs av frekvensen beviljade uppehållstillstånd samt åldern på placerade ungdomar. För att det ska vara möjligt att hålla god kvalitet i hela kedjan är nuvarande förhållande mellan antal asylplatser kontra PUT-platser rimlig. Detta är också Migrationsverkets hållning i de rekommendationer som går ut till kommuner som avser teckna avtal om mottagande av ensamkommande minderåriga. En ökning av antalet asylplatser skulle innebära motsvarande ökning på PUT-sidan med förhållandet 1:4. Verksamhetens lokaler är anpassade efter nuvarande platsavtal. En ökning skulle kräva nyanskaffning av lokaler och därmed rekrytering av personal.” Vidare framgår att ”mottagandet har som mål att bygga en stabil grund och öka ungdomarnas förutsättningar för ett självständigt liv i Sverige. Nyanlända minderåriga saknar ett naturligt socialt nätverk och ställs inför prövningen att på kort tid förhålla sig till möjligheter och skyldigheter i det nya samhället. En process som hanteras parallellt med exilproblematik, ev. psykisk ohälsa och svårigheter att själv orientera sig och knyta viktiga positiva sociala kontakter.” Kommunstyrelsen avslog i § 35/2011 skrivelsen/motionen med motiveringen att ett större åtagnade av ensamkommande flyktingbarn i nuläget inte är möjligt, för att säkerställa en kvalitativ verksamhet i alla led. I protokollsutdrag från nämnden för arbete och välfärd § 29/2012 framgår att överenskommelsen med Migrationsverket om 6 asylplatser var omöjlig att hålla under år 2011 och att Växjö tillfälligt hade ett avtal om 3 asylplatser och därav förväntades inkomma med en plan för att hantera flödet och ett förslag till nytt huvudavtal innan siste februari 2012. Av underlaget framgår att Migrationsverkets beräkningsmodell ger: 6 (asylplatser) X 3 (beräknad omsättning plats/år) X 3 (år, dvs. beräknad snittid för placering) = 54. Med avtalet om 6 asylplatser bör Växjö därmed ha en organisation som klarar att hantera 50 - 60 ensamkommande ungdomar (inräknat HVB, externa placeringar samt utsluss). Vid denna tidpunkt hade verksamheten 35 ungdomar (varav 8 på Bengtsgård, 10 på Kampagården, 11 i utsluss/stödlägenhet och 6 externa placeringar). Nästan samtliga ungdomar som anvisades till Växjö under år 2011 kom från Afghanistan och beviljades permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets handläggningstid av asylärendena var korta; periodvis 8 veckor från anvisning till PUT. De anvisade ungdomarna under 2011 hade en snittålder på 16,5 år. Det framgår av underlaget att de nämnda faktorerna sammantaget gav en flaskhalseffekt 39 (76) och att platser vikta för asylsökande ungdomar upptogs av ungdomar med PUT. Den låga snittåldern på anvisade ungdomar ledde till att flödet på HVBplatserna stannade av, då flytt från Kampagårdens HVB-hem till utslusslägenhet blir aktuell när ungdomen fyllt 18 år. Verksamheten hade stora svårigheter att få tag i lägenheter till ungdomar i utsluss/stödlägenheter. För att hålla överenskommelsen med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn och samtidigt kunna bedriva god kvalitet i alla led föreslog nämnden för arbete och välfärd att antalet asylplatser vid tecknade av nytt avtal år 2012 skulle sänkas från sex till fyra och att lägsta åldern vid anvisning skulle höjas från 15 till 16 år. I det avtal som kommunstyrelsen tecknade med Migrationsverket under 2012 sänktes antalet asylplatser till fyra och anvisningsåldern reglerades från 16 till och med 17 år. Nämnden för arbete och välfärds målsättningar Utredarna har inte kunnat hitta några specifika målsättningar för verksamheten för ensamkommande barn, utöver nämndens mål i budget och verksamhetsplan för respektive år. I förvaltningens broschyr Boende för ensamkommande flyktingungdomar i Växjö framgår verksamhetens målsättningar. Det framgår inte på vilken nivå målen fastställts. Det framgår att målet med vistelsen är att ge ungdomen redskap att hantera praktiska, sociala och psykologiska färdigheter utifrån individuellt uppsatta mål enligt den unges genomförandeplan. För personalen innebär det att vara goda vuxna förebilder och skapa en trygg miljö kring den unge ge möjlighet för den unge att behålla sitt språk och sin kulturella bakgrund verka för att den unge ska lära sig det svenska språket ge den unge en balanserad och meningsfull fritid ge den unge god vård och fostran förbereda den unge till ett självständigt liv i ett eget boende ge stöd till den unge vid ett eventuellt återvändande till hemlandet verka för en god samverkan med skola, god man och andra, för ungdomen viktiga, personer/myndigheter. Mottagandet har som mål att bygga en stabil grund och öka ungdomarnas förutsättningar för ett självständigt liv i Sverige (NAV/2010:202). Dessutom finns följande mål, mer inriktad på ungdomarna: klara sig på egen hand egen ekonomi – genom arbete eller studier egen lägenhet körkort (NAV/2012:45). Gällande körkort hjälper verksamheten till med läxläsning till körkortsteori om den unge vill få hjälp, så som verksamheten hjälper till med övrig 40 (76) läxläsning. I övrigt är det upp till varje ungdom att klara av samtliga kostnader och övningskörning, vilket verksamheten inte bidrar eller hjälper till med. Personal berättar att ungdomarna fungerat som goda exempel för andra ungdomar i verksamheten, som exempel studier eller som när den första killen i verksamheten tog sitt körkort. En av de intervjuade i verksamheten har önskat tydligare mål och mätinstrument för personalen och verksamheten. Hur har det gått för ungdomarna? Detta avsnitt inleder med en beskrivning av samtliga ungdomar som under åren 2008 – 2013 mottagits och som är eller har varit inskrivna i verksamheten. Därefter ges en kort beskrivning av de ungdomar som skrivits ut från verksamheten innan de fått permanent uppehållstillstånd, följt av en beskrivning och uppföljning av de ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd och som vid uppföljningar hade skrivits ut från verksamheten, dvs. den avgränsade målgruppen för uppföljningen av hur det har gått för de ensamkommande ungdomarna som passerat kommunens mottagningssystem. I tidigare avsnitt visades hur flödet i verksamhet ser ut. Nedanstående figur (figur 3) illustrerar hur processen sett ut för de 71 ungdomarna som varit i verksamheten. Av figuren framgår att processen sett olika ut för de 55 ungdomar som erhållit PUT, även om flertalet placerats på Kampagården och därefter flyttat till stödlägenhet. Figur 3. Processen för de ungdomar som varit i verksamheten Kampagården Bengtsgård Anvisas Växjö kommun 71 I asylprocess 2 PUT 55 Externt HVB Stödlägenhet Familjehemsplacering Utskriven från verksamheten 31 (+14) Avslag/MiV 14 HVB/SiSplacering 41 (76) Av de totalt 71 ensamkommande barnen/ungdomarna (figur 4) som mottagits i verksamheten under åren 2008 – 2013 har i september/oktober 2014, då aktgranskning genomfördes, totalt 55 ungdomar beviljats permanent uppehållstillstånd. 14 av ungdomarna har fått avslag och avvisats eller försvunnit från verksamheten av andra orsaker eller överflyttats till Migrationsverkets vuxenenhet då de hunnit fylla 18 år innan asylärendet var avgjort, och därmed skrivits ut från verksamheten. Vid tiden för aktgranskningen befinner sig två ungdomar fortfarande i asylprocessen. PUT? PUT 14 Asylprocess 2 Avslag/MiV vuxenenhet 55 Figur 4 PUT: Födelseland Bland de ungdomar som fått PUT (figur 5) har övervägande andel, 85 %, kommit från Afghanistan, 9 % har kommit från Somalia och övriga från andra länder. Länderna redovisas inte här på grund av sekretesskäl då det är få individer. 53 Afghanistan Somalia Annan 47 Figur 5 PUT: Ålder ankomst till verksamheten Bland de ungdomar som fått PUT var 40 % av ungdomarna 17 år då de anvisades och ankom till verksamheten, 51 % var 16 år och 9 % var 15 år (figur 6). 22 Av de 55 ungdomarna som beviljats permanent uppehållstillstånd var det vid tiden för aktgranskningen totalt 31 ungdomar som skrivits ut från verksamheten. 5 15 28 16 17 Figur 6 42 (76) Ungdomar som lämnat verksamheten utan PUT Aktgranskningen visade att av de totalt 71 ungdomarna som anvisats till Växjö kommun 2008-2013 och som varit aktuella för inskrivning i kommunens verksamhet för ensamkommande har 14 personer skrivits ut från verksamheten antingen genom till exempel avslag på asylansökan eller att de överförts till Migrationsverkets vuxenenhet. Flertalet av ungdomarna har kommit från Mellanöstern och Afghanistan (tabell 4). Den angivna åldern vid inskrivning på Bengtsgård har varierat från 15 till 17 år, de flesta har varit 16 år och äldre (tabell 5). Av de totalt 14 personerna, har 7 personer uppnått myndighetsålder eller fått sin ålder uppskriven under asylprocessen och därmed skrivits ut från Bengtsgård. Tiden på Bengtsgård har varierat från ett par månader (0-5) till 16-20 månader. Medelvärdet är 10, 92, dvs. 11 månader (tabell 6). Tabellen till höger (tabell 7) visar vad som hände med ungdomarna. De som överförs till Migrationsverket är dels de som fyllt 18 år, men också de som fått avvisningsbeslut och väntar på besked om mottagarland. En person har under placeringen på Bengtsgård varit föremål för placering i annat HVBhem, men senare avvikit. En person har överförts till Migrationsverket på grund av uppnådd myndighetsålder, dvs. 18 år, men senare fått permanent uppehållstillstånd och är nu bosatt i annan kommun i landet. Kommer närmast från Antal Mellanöstern 7 Afghanistan 2 Europa 2 N. Afrika 1 tabell 4 Angiven ålder vid inskrivning 15 16 17 Antal 1 6 7 tabell 5 Antal månader på BG 0-5 6-10 11-15 16-20 Antal 4 1 6 3 tabell 6 Vad hände? Avvikit från Bengtsgård Flyttat annan kommun Överförd till Migrationsverket Återvänder ursprungsland Avvisas annat land Okänt Antal 4 1 4 1 1 3 tabell 7 43 (76) De ungdomar som beviljats PUT och som hösten 2014 är utskrivna från verksamheten Av de 55 ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd var det vid tiden för aktgranskningen totalt 31 ungdomar som hade skrivits ut från och därmed lämnat verksamheten (tabell 8-11). 27 av ungdomarna härstammar från Afghanistan och resterande fyra från Somalia. Samtliga ungdomar har anvisats och sedan beviljats permanent uppehållstillstånd under åren 2008 - 2012. Ungdomarna var mellan 15 och 17 år det året då de anvisades till Växjö kommun, övervägande andel var 16 år eller äldre. Ungdomarna har skrivits ut från verksamheten under åren 20102014. Flertalet skrevs ut under åren 2013 och 2014. Anvisningsår 2008 2009 2010 2011 2012 Antal 4 14 8 4 1 Ålder anvisningsåret 15 16 17 Antal 3 15 13 tabell 9 tabell 8 PUT 2008 2009 2010 2011 2012 Antal 4 12 10 4 1 tabell 10 Utskrivningsår 2010 2011 2012 2013 2014 Antal 1 4 6 8 12 tabell 11 Av de 31 ungdomarna har totalt 29 under någon period bott på Bengtsgård, 24 har bott på Kampagården och 19 har bott i stödlägenhet. Totalt sju av ungdomarna har varit placerade externt i familjehem eller/och HVB. Ytterligare en ungdom har tillfälligt varit placerad i familjehem i avvaktan på plats på Bengtsgård efter anvisning från Migrationsverket. Genom aktgranskningen har information om tidigare skolgång i hemlandet samlats in. Granskningen visar att tidigare skolgång skiljer sig från ingen skolgång i hemlandet till undervisning upp till 10 år i hemlandet. Tabellen nedan visar uppgifter om skolgång i hemlandet för de 31 ungdomarna. Cirka en tredjedel av ungdomarna saknade tidigare skolgång. Uppgifterna kommer från utredning som genomförts efter anvisning till Växjö kommun (tabell 12). 44 (76) Skolgång i hemlandet? Ingen skolgång i hemlandet: Skola 1 år Skola 2-3 år Skola 4-5 år Skola 6-7 år Skola 8-10 år Undervisning i annan form, 1-1½ år: Antal 10 1 5 4 3 6 2 tabell 12 Även ungdomarnas läs- och skrivkunnigheter då de anvisades till Växjö kommun skiljer sig åt. Minst 20 ungdomar uppges vara läs- och skrivkunniga, av dessa framgår det att 11 är läs- och skrivkunniga på farsi. Det framgår inte om de är läs- och skrivkunniga i det latinska alfabetet. Uppgifterna kommer från utredning som genomfördes efter anvisning till Växjö kommun (tabell 13). Läs- och skrivkunnig vid anvisning till Växjö kommun? Ja, på farsi Ja Nej Uppgift saknas Antal 11 9 5 6 tabell 13 Nedanstående tabell (tabell 14) visar utbildningsnivån vid utskrivning från verksamheten. Det innebär att uppgifter är från 2010 fram till 2014. Majoriteten av ungdomarna var i pågående studier, i olika utbildningsnivåer, när de skrevs ut från verksamheten. Hälften av ungdomarna var i pågående gymnasiestudier. Skolgång vid utskrivning från verksamheten? Inskriven på gymnasium/yrkesintroduktion/introduktionsgymnasium Inskriven, antagen eller studerat på vuxenutbildning, inkl. folkhögskola Tagit studenten, antagen till högskola/universitet Tagit studenten Skrivit ut sig från gymnasiet Okänt Antal 15 12 1 1 1 1 tabell 14 Uppföljning 2014 Vid uppföljning i december 2014 är samtliga 31 ungdomar folkbokförda i Sverige. 19 av ungdomarna är folkbokförda i Växjö kommun, varav en fortfarande är skriven på Kampagården. 12 av ungdomarna är vid söktillfället 45 (76) skrivna i andra kommuner; några har flyttat till större städer/kommuner såsom kommuner i Stockholmsområdet, Malmö och Göteborg medan några är skrivna i större eller mindre kommuner i Småland och Skåne. 9 av de 31 är enligt folkbokföringsadressen inneboende, vilket visar att det är svårt att få tillgång till en bostad med eget kontrakt. Av folkbokföringsregistret framgår att två av ungdomarna idag har gift sig varav den har även fått barn, medan övriga 29 är folkbokförda som ogifta utan barn. Minst fem av de 31 killarna har fram till år 2014 återförenats med sin ursprungsfamilj eller syskon. Minst en av de övriga killarna har ansökt om återförening men fått avslag på ansökan. Genom intervjuer och utslusspersonalens kännedom har utredarna fått information om vad 25 av de 31 utskrivna killarna har för sysselsättning idag. För resterande sex individer saknas uppgifter om nuvarande sysselsättning. Detta eftersom intervjuer inte kunnat genomföras med samtliga 31 ungdomar och att utslusspersonalens kännedom är varit begränsad till de ungdomar som avslutat sin placering i stödlägenhet. Totalt har sju intervjuer genomförts. Utöver intervjuerna har ett mailsvar inkommit av vilket personens nuvarande sysselsättning framgick. Studier Som nämndes ovan var majoriteten av ungdomarna när de skrevs ut från verksamheten i pågående studier. Hälften av ungdomarna var i pågående gymnasiestudier. Inom gymnasieskolan finns nationella program och introduktionsprogram. Det finns 18 nationella program, samtliga treåriga. Av dessa är tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen ska förbereda eleverna för yrkeslivet och leda till skicklighet i yrket. Efter utbildningen ska det vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana. De högskoleförberedande programmen ska göra eleverna väl förberedda för studier på högskola och universitet. Ett högskoleförberedande program förbereder inte för några yrken direkt efter gymnasieexamen. Behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att komma in på ett nationellt program oavsett om det är ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. För yrkesprogrammen krävs dessutom godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. ”Det är inte lätt att komma hit och klara av tolv grundskoleämnen på ett år, för att bli behörig”(intervjurespondent). För elever som inte är behöriga till ett nationellt program finns fem introduktionsprogram. Inget av introduktionsprogrammen ger en gymnasieexamen utan tanken är att de ska ge eleverna möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Utbildningen är på 46 (76) heltid och eleven följer en individuell studieplan. På introduktionsprogrammen är den individuella studieplanen mycket viktig eftersom det inte finns något examensmål eller någon programstruktur. Den individuella studieplanen ska klart visa vad utbildningen ska innehålla. Det finns fem introduktionsprogram; Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ, Språkintroduktion8, Programinriktat individuellt val och Preparandutbildning. Yrkesintroduktionen vänder sig till ungdomar som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleven får en yrkesinriktad utbildning för att kunna söka till ett yrkesprogram eller få ett arbete. På yrkesintroduktion får eleverna en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Eleven ska både ska kunna läsa ämnen från grundskolan som den inte är behörig i och ämnen från nationella program i gymnasieskolan. Eleven ska få möjlighet till praktik eller arbetsplatsförlagt lärande (Skolverket). Flertalet av ungdomarna har gått på yrkesintroduktion inom gymnasieskolan, några har läst nationella program så som teknikeller samhällsvetenskapsprogrammet. Bland inriktningarna på de yrkesinriktade utbildningarna finns till exempel fordon, handel, måleri samt bygg och anläggning. Vid uppföljningen av vad ungdomarna gör idag var 13 av de 25 killarna i pågående studier. Två killar studerar på gymnasial nivå - de är inne på sitt sista gymnasieår och båda arbetar dessutom extra utöver studierna. Sju av killarna studerar inom vuxenutbildning (folkhögskola inräknat), varav två dessutom arbetar dessutom extra utöver studierna. Tre av killarna studerar (alt. är antagen och inväntar kursstart) på universitet, exempelvis till byggnadsingenjör eller tandläkarutbildning, varav samtliga dessutom arbetar extra utöver studierna. Ytterligare en kille är eller har varit i pågående studier, inom vilken nivå var oklart för utredarna men vid studieprat i en av de genomförda intervjuer nämner en av intervjurespondenterna att han känner till hur många/vilka som läst universitetsstudier och därav kan slutsatsen dras att även denna kille läst på universitetsnivå. Detta kan jämföras med Skolverkets rapport Vad gör ungdomar efter gymnasietiden – en registerstudie från 2014 som utifrån registerdata beskriver i vilken utsträckning ungdomar arbetar eller studerar ett, tre och fem år efter att de har slutat i gymnasieskolan. Rapporten visar hur ungdomarnas etableringsstatus förändras över tid och vilka skillnader som förekommer kopplat till deras studieresultat, vilket program de gått, kön och svensk eller utländsk bakgrund.9 Rapporten visar att en avgörande faktor för ungdomars 8 För ungdomar som nyss anlänt till Sverige. Utbildningen som läggs upp och anpassas efter elevens kunskaper har fokus på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program eller annan utbildning. 9 Registerstudien omfattar ungdomar som fullföljt sina gymnasiestudier med slutbetyg fem, tre och ett år bakåt i tiden från verksamhetsåret 2012, dvs. läsåren 2006/07, 2008/09 och 47 (76) möjligheter på arbetsmarknaden de fem närmaste åren efter gymnasieskolan förefaller vara om de gått i årskurs 3 eller inte. Ju kortare tid ungdomarna gått i gymnasieskolan, desto större andel befinner sig utanför såväl arbete som studier. De ungdomar som gått i årskurs 3 har en betydligt bättre ställning än de som inte har nått gymnasieskolans sista årskurs. Bland ungdomar som har gått i högst årskurs 1 eller 2 är andelen med etablerad ställning på arbetsmarknaden omkring hälften så stor jämfört med övriga grupper ett år efter att deras jämnåriga gått ut gymnasieskolan. Viktigt att ha i åtanke är att en större andel av dem som har gått kort tid i gymnasieskolan enbart har gått individuella program än bland dem som har gått tre år. Den sammanlagda andelen som antingen är etablerade eller studerar på högskola är störst bland dem som har fått slutbetyg med grundläggande behörighet. Den gruppen har också i lägre grad en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden jämfört med dem med slutbetyg utan grundläggande behörighet. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns många andra faktorer än gymnasieutbildningen som har betydelse för vad ungdomar kommer att ägna sig åt åren efter skoltiden. Det är dessutom en stor tidsfördröjning mellan den utbildning som en gymnasieskola gett tills det finns registerinformation om vad de tidigare eleverna ägnar sig åt inom arbetsliv och vidare studier. Det är inte bara gymnasieutbildningens längd som har betydelse för ungdomars etableringsstatus, utan också innehållet. Dessutom finns någon orsak till att en del ungdomar enbart har gått individuella program. Rapporten visar att det är betydligt vanligare att ungdomar som gått yrkesförberedande program har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter att ha slutat i gymnasieskolan, jämfört med dem som har gått studieförberedande program. Störst är andelen etablerade bland dem som läst fordonsprogrammet, byggprogrammet och energiprogrammet, där omkring hälften av de som fått slutbetyg med grundläggande behörighet hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan. Bland ungdomarna som läst studieförberedande program varierar andelen etablerade efter ett år från mellan 4 till 17 %. Det är betydligt vanligare att elever som har gått studieförberedande program studerar på högskola jämfört med dem som har gått yrkesförberedande program. Bland de ungdomar som har gått i högst årskurs 1 eller 2 bedriver var tredje andra studier än högskolestudier ett år efter att deras jämnåriga har gått ut gymnasieskolan. Därefter minskar denna andel. Det framgår inte av de data som Skolverket har tillgång till i vilken utsträckning den här gruppen bedrev andra studier medan deras jämnåriga avslutade sina gymnasiestudier. Den sammanlagda andelen ungdomar som antingen har en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller studerar på högskolan fem år efter gymnasieskolan är störst bland dem som fått slutbetyg med grundläggande behörighet, 75 % är antingen etablerade eller högskolestuderande efter fem år, jämfört med 50 % bland dem som gått i 2010/11. Som jämförelsegrupper ingår också ungdomar som gått i årskurs 3 men inte fullföljt med slutbetyg och ungdomar som högst gått i årskurs 1 eller 2 och är jämnåriga med de ungdomar som fått slutbetyg. 48 (76) årskurs 3 men inte fått grundläggande behörighet och 28 % av dem som högst gått i årskurs 1 eller 2. Skolverket ska enlig regeringsuppdraget redovisa skillnader i etablering för ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund. I beskrivningen görs inte någon åtskillnad mellan ungdomar i olika grupper, dvs. med olika studieresultat, kön eller program, utan redovisningen omfattar samtliga ungdomar i respektive kull. Detta ger en generaliserad bild vilket kräver att man har i åtanke att sammansättningen av grupperna är olika när det gäller bl.a. studieresultat och programtyp. Det är till exempel bland ungdomar födda utomlands vanligare att läsa individuella program, vanligare att gå högst årskurs 1 samt att det är en mindre andel som har fått slutbetyg med grundläggande behörighet i denna grupp jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. Resultaten visar att ungdomar med svensk bakgrund i högre grad har en etablerad ställning på arbetsmarknaden jämfört med ungdomar som har utlandsfödda föräldrar eller som själva är utlandsfödda. Andelen som varken arbetar eller studerar är mer än dubbelt så stor bland utlandsfödda ungdomar som bland övriga (Skolverket 2014). I juni 2014 presenterades i Växjö kommun, en förstudie VÄXA, avseende ungdomar i åldern 16-24 år, som varken arbetar, studerar eller som saknar aktivitet (UVAS). Även om denna förstudie inte direkt haft fokus på t.ex. ensamkommande barn i Växjö, så har det framkommit i kontakt med personal vid Navigator i Växjö och som arbetar med målgruppen UVAS, att gruppen ensamkommande barn inte är någon utmärkande grupp som man särskilt kommer i kontakt med och att man gör bedömningen att ensamkommande barn får ett bra stöd av personal inom socialtjänsten, HVB-boende och skolan i sin studieplanering och pågående studier. Arbete Ovan redovisades att 13 av de 25 killarna är i pågående studier, varav 7 dessutom arbetar extra vid sidan om studierna. Killarna arbetar extra som till exempel bilmekaniker, inom omsorgen, snabbmatskedja, etc. Av de resterande 12 killarna som inte har studier som sysselsättning har 7 arbete. Som exempel på inom vilka område killarna arbetar finns transport, handel, industri samt på bemanningsföretag. Totalt är minst 80 % av de ungdomar som vi har uppgifter om i sysselsättning i form av arbete eller studier. Fem killar är för tillfället arbetssökande, varav minst en har ett extra jobb och minst en har haft ett arbete efter utskrivningen men inte just för tillfället. SCB beskriver i rapporten Integration – etablering på arbetsmarknaden från 2014 utvecklingen av andelen förvärvsarbetande utrikes födda kvinnor och män efter invandringen till Sverige. I rapporten studeras utrikes födda kvinnor och män som invandrat under åren 1997–1999, i åldern 20–49 år, och som fanns folkbokförda i Sverige under 13 sammanhängande år. Målgruppen är därmed inte densamma, då rapporten baseras på vuxna personer som invandrat 49 (76) till Sverige och inte på personer som kommit som ensamkommande barn. Resultat från rapporten har trots det valts att redogöras för då den visar hur etbaleringen på arbetsmarknaden ser ut för utrikes födda personer. Datamaterialet i SCBs rapport är hämtat från SCB:s databas för integrationsstudier, STATIV, och i viss utsträckning har även så kallade RAKS-uppgifter använts. Redovisningen baseras på arbetsmarknadsstatistik som mäter arbete under november månad. Den visar inte hur väletablerad man är på arbetsmarknaden och hur detta förändras över tid från invandringen. I rapporten poängteras att resultaten inte kan betraktas som allmängiltiga för alla utrikes födda i Sverige. Personer som invandrat under senare år kan komma att ha en annan utveckling av etableringen på arbetsmarknaden. Resultaten i rapporten visar att förvärvsfrekvensen är relativt låg kort tid efter invandringen, framförallt för kvinnor och män som kommit för att de flytt från krig och oroligheter, vilket beror på att majoriteten av de som invandrat då studerar. Detta är viktigt att ha i åtanke när utrikes föddas förvärvsarbete analyseras för ett specifikt år. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda redovisas ofta utan att ta hänsyn till hur länge man bott i Sverige. Om andelen förvärvsarbetande utrikes födda studeras ett visst år så beror nivån på förvärvsfrekvensen bland annat på hur många i denna grupp som nyligen invandrat till Sverige. Om det är många som nyligen invandrat och därmed är i pågående språkstudier påverkar det förvärvsfrekvensen i negativ bemärkelse. De flesta ägnar sig under den första tiden i Sverige åt språkstudier. För de som inte räknas som förvärvsarbetande är det vanligt att studera under början av perioden. Det gäller alla invandringsgrupper men är framförallt vanligt bland kvinnor och män som invandrat som flyktingar eller med familjeband som grund för bosättning. Drygt 70 procent av kvinnorna och 80 procent av männen som invandrat som flyktingar och som i början av perioden inte förvärvsarbetar ägnar sig åt studier. Till studier räknas både SFI och andra skolformer. Med tiden har förvärvsfrekvensen ökat för alla grupper oavsett invandringsorsak. Vidare visar resultaten i rapporten att det finns stora skillnader i förvärvsfrekvens mellan grupper som invandrat till Sverige även efter att man bott en lång tid i landet. Till exempel har medborgare från Norden och EU:s medlemsländer betydligt högre förvärvsfrekvens än vad medborgare som kommit som flyktingar har. Förvärvsfrekvensen är starkt sammankopplad med utbildningsnivå. Fokus ligger i rapporten på beskrivningen av förvärvsfrekvensen för grupper med olika utbildningsnivå i slutet av den studerade perioden. Då har man hunnit bo i Sverige en längre tid och de flesta har hunnit avsluta sina studier. I rapporten studeras etableringen genom att följa hur förvärvsfrekvensen utvecklas över tid efter invandringen till Sverige. Det kan ta tid att skaffa jobb efter att ha flyttat från ett land till ett annat. Under den första perioden studeras språket och eventuellt behöver utbildningen från hemlandet kompletteras för att passa den svenska arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvensen under den första tiden i Sverige är av anledningar som dessa relativt låg för de personer som ingår i SCBs studie, men förvärvsfrekvensen har ökat över tid för alla grupper. Av rapporten 50 (76) framgår att det kan tänkas att åldern vid invandringen har påverkan på nivån på den framtida förvärvsfrekvensen. Yngre och äldre invandrare kan ha olika förutsättningar för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Den generella trenden för män är att ju yngre man var då invandringen skedde desto högre är förvärvsfrekvensen. Utbildningsnivån har betydelse för förvärvsfrekvensen. Grupper med hög utbildningsnivå har generellt sett högre förvärvsfrekvens än grupper med låg utbildningsnivå. Generellt gäller att förvärvsfrekvensen är högre ju tidigare i livet man invandrat, oavsett utbildningsnivå (SCB). Körkort Minst 10 av de 25 ungdomarna har idag körkort. Utöver B-körkort för personbil har minst tre ungdomar dessutom körkort för lastbil eller buss. Därutöver är minst en utav killarna i pågående körkortsutbildning och närmar sig kökortet. En av intervjupersonerna nämner i intervjun att då han för tillfället studerar finns ingen ekonomi till att ta körkort just nu. Övrigt Utöver inom områdena studier, arbete och körkort har utredarna under arbetets gång uppmärksammat andra områden inom vilka ungdomarna har varit framgångsrika. Exempelvis inom föreningsliv och idrott. En av killarna har varit svensk mästare för juniorer i kampsport och utslusspersonal berättar att det bland killarna finns de som till exempel har spelat fotboll i division fyra, att en av killarna fått utmärkelse som bästa praktikant på praktikplatsen inom sin utbildning samt att en kille fick stipendium på gymnasiet. Hur har ungdomarna själva upplevt tiden i verksamheten? Intervjuer har kunnat genomföras med sju av de 31 ungdomarna som har skrivits ut från verksamheten. Ungdomarna har fått frågor om hur de har upplevt boendena och tiden i verksamheten, hur de upplevt att processen kring boendekedjan fungerar och vad de upplevt har varit positivt och fungerat bra respektive vad som fungerat mindre bra. Då inga intervjuer har spelats in är nedanstående kursiverade citat de uttryck som framförts så som utredare uppfattat de och skrivit ner de i de anteckningar som gjordes under intervjuerna. Övervägande har ungdomarna en positiv bild av verksamheten, tycker att det har varit bra och är tacksamma. En av ungdomarna svarar att han som ensamkommande har upplevt det väldigt bra på alla de platser som han fick bo på med hjälp av kommunen och att han är väldigt tacksam för all hjälp som han har fått. Följande citat kommer från intervjuade ungdomar; 51 (76) ”Jag upplever att verksamheten var bra, är väldigt nöjd. Det hade varit svårt att komma ut i samhället utan verksamheten, det är en bra hjälp i början tills man kan språket och kan komma ut i samhället”. ”Jag är helt nöjd med allt, personal och allt”. ”Det funkar väldigt bra. Men det är klart att alla tänker sitt eget bästa. För mig har det fungerat bra. Jag är nöjd”. På frågan vad det är som har varit bra har det till exempel nämnts att det fanns snäll personal och att ungdomen till exempel fick hjälp med läxor. En av de intervjuade ungdomarna har tydligt framfört med Växjö kommun. Omständigheter gjorde att den intervjuade enbart var boende på ett av HVBhemmen i Växjö under en kort period. Den intervjuade kände sig orättvist behandlad och har inte haft någon kontakt med verksamheten efter att han lämnade boendet, vilket han är missnöjd med. Tvärt däremot upplever en annan intervjurespondent, som idag bor i en annan kommun, att ”Växjö kommun är den bästa kommunen. Växjö kommun hjälper folk”. En del av de intervjuade ungdomarna har inte kunnat komma på något som har fungerat dåligt eller något som skulle kunna förbättras i verksamheten för att det ska kunna fungera bättre i framtiden. ”Allt var bra, jättebra. Inget dåligt. … Bara bra, det var jättebra, inget dåligt att säga.” Andra ungdomar har kommit med förslag på vad de anser skulle kunna förbättras i verksamheten för att det ska bli bättre för de ungdomar som framöver kommer till verksamheten. Om boendet och tiden på Bengtsgård säger en intervjurespondent att det var lugnt och nästan lite tråkigt i Rottne, då han kom från en stor stad med mycket bilar. ”Men det kändes lugnt och normalt”. En annan säger att ”Bengtsgård var den tråkigaste perioden i mitt liv. Jag kom mitt i sommaren. Kom till Rottne från en stor stad. Det kändes isolerat. När skolan började var det bättre. ... Har hört att det blivit sämre, från andra. Vi hade aktiviteter 1-2 gånger i veckan. Nu får de inte aktiviter, hör vi ” och att ”Det är inte så kul att bo i Rottne när det inte finns så många bussar”. En annan intervjurespondent säger däremot att ”det var jättebra, jag trivdes. Fungerade bra. Personalen hjälpte mig bra, med till exempel läxor” och ytterligare en annan säger att ”det var fint… Det var bra för mig på Bengtsgård”, en tredje svarar att ”jag personligen är väldigt nöjd… Jag är väldigt nöjd och tacksam.” Gällande vad de intervjuade upplever ha fungerat mindre bra eller vad som skulle kunna bli bättre på Bengtsgård har bland annat följande nämnts: kanske lite mer praktiska saker som att försöka hjälpa killarna mer att komma i kontakt mer med samhället och föreningar. under tiden på Bengtsgård fanns inte mycket att göra på fritiden. För lite aktiviteter, inte ofta vi hittade på något på helgen. 52 (76) Om boendet och tiden på Kampagården säger en intervjurespondent att det var ”bättre än på Bengtsgård. Mer aktiviter, bra mat, bra lägenhet, möjlighet att gå ut på stan och stöd med läxor.” En kille säger att boendet var bra, att inget behöver ändras, att han hade mycket trevligt under tiden på boendet och att det var aktiviteter på Kampagården. En annan säger att ”på Kampagården hade vi onsdagskvällar med fotboll i en hyrd lokal. Vi samlades alla och spelade fotboll. De lade ner det sedan. Tror det var för att killarna på Kampagården inte var engagerade att spela fotboll. … På helgerna hade vi också aktiviteter, på lördagar. Det var bra, killar från Kampagården och från utsluss”. Kampagården uppfattas ha upplevts något bättre, vilket bland annat förklaras av att det låg centralt i Växjö och därmed nära till det mesta och att det var lättare att ta sig till skolan och andra ställen under tiden på Kampagården, jämfört med Bengtsgård. Gällande vad de intervjuade upplever ha fungerat mindre bra eller vad som skulle kunna bli bättre på Kampagården har bland annat följande nämnts: De kunde fixat studiebesök, eller till exempel någon som kom till Kampagården och berättade om studievägledning och man kunde få det översatt. Det har saknats studievägledning. Det skulle vara en bra grej för att få folk att bli ambitiösa. Bjuda in folk från olika yrken som berättar om vägen dit. Man kunde fått mer hjälp med praktik. Genom praktik kan man få referenser och sen kunna få andra jobb. Det är extra svårt för ensamkommande, man har inga referenser. Aktiviteter nämns av en av intervjurespondenterna, på frågan om vad som upplevs ha varit positivt; att de både under tiden på Bengtsgård och Kamapgården kunde spela fotboll i en lokal varje vecka och de kunde gå på bio. En gång om året kunde de dessutom åka någonstans, till exempel till Liseberg vilket var kul och något nytt för ungdomarna. Om att flytta till stödlägenhet och tiden i stödlägenhet är de synpunkter som framförts framför allt att de som bott i lägenhet i ort utanför Växjö anser att det skulle varit bättre med en lägenhet i Växjö, att det var svårt att bo långt utanför Växjö och att det skapade problem. De som bott i stödlägenhet utanför Växjö upplever att det var mindre bra att det låg utanför stan. En av intervjurespondenterna säger att ”det var jobbigt för mig i [ortsnamn]. Jag hade inte klarat allt; komma till skolan, jobba, i [ortsnamn]. Ibland jobbade jag på helgen till klockan 01.00 och då gick det ingen buss hem när jag slutade. Det var därför jag sökte egen lägenhet, jag var tvungen, för att kunna gå i skolan och jobba”. En annan kille säger om tiden i stödlägenhet att ”Det var bra. Men det var långt borta från Växjö. Inget att göra… Från början var det jobbigt. Sen blev det bättre efter 3-4 månader”. En annan kille säger att det är ”många som absolut inte tycker om att bo i Lammhult.” Den intervjuade som har bott i stödlägenhet inne i Växjö anser att det har varit en fördel och att han hade tur som fick en lägenhet i Växjö. 53 (76) En av intervjurespondenterna säger att han inte fick så mycket hjälp när han flyttade till stödlägenheten, men att han inte heller behövde så mycket hjälp. Det som har framförts som negativt med stödlägenheterna är att lägenheterna ligger utanför stan och de problem som uppstår med stödlägenheter utanför centrum där det inte går kollektivtrafik ofta och sent på kvällar och helger. Det är därmed också det som de intervjuade upplever ha fungerat mindre bra eller vad som skulle kunna bli bättre i/med stödlägenhet: Om de flesta killarna får en lägenhet i Växjö… de flesta vill jobba istället för att söka socialbidrag, jag är 100 % säker. När man studerar kan man inte jobba, under helg och kvällar är det svårt med busstider. Bor de i Växjö kan de jobba. Jag tror de flesta skulle komma ut i samhället lättare. De kan anpassa sig lättare med cykel. Angående hur processen fungerar (Bengtsgård – Kampagården – stödlägenhet fram till utskrivning) svarar en intervjurespondent att det var jättespännande och kul att komma till Kampagården. Under tiden på Bengtsgård hoppades han på att få permanent uppehållstillstånd och sedan när han kom till Kampagården kändes det jättebra och var jättekul. En annan säger att ”det enda som jag skulle… om killarna kunde få lägenhet i Växjö, det är bättre. Det är många som söker. Det är den enda. Det är svårt utanför, bo i ett annat samhälle. Det är det enda som var lite så för mig... De flesta t.ex. jag själv har sökt praktik, spelat fotboll… de flesta får sluta med det när de flyttat utanför. De flesta slutar med det när de flyttar. På Kampagården spelar nästan alla fotboll, volleyboll eller något – när de flyttar slutar de flesta för det är svårt att hinna med bussar.” Gällande om verksamheten har underlättat integrationsprocessen svarar en av de intervjuade att ”Det hade underlättat om man bott här med sin familj... Man hade haft sällskap. Och det är inte alla man kan berätta allt till, som inte är ens familj”. Om ungdomarna har haft nytta av varandra säger en av de intervjuade att ”man har bara vänner här, inga familjer. Vänner blir därför nästan som en familj. Man saknar sin familj. Med en familj har man någon som pushar en”. Något som hade kunnat fungera bättre vore ”om man haft familjekontakter, det skulle vara lättare att komma in i samhället och lära sig svenska. Som kontaktfamilj. Det hade inte vi”. Generellt anses personalen ha varit trevliga och tiden i verksamheten varit bra. En av de intervjuade nämner att de inte gick igenom journalanteckningar och att det inte var alla ungdomar som visste om att det skrevs anteckningar om dem. Övrigt som nämns under intervjuerna är att det är svårt att hitta egen lägenhet i Växjö efter utskrivning från verksamheten. ”Det var svårt att få lägenhet och jobb i Växjö. Flyttade till [annan stad]” 54 (76) ”Det är svårt att få lägenhet, det är ett helvete.” ”Svårt att hitta lägenhet i Växjö.” ”Försökte få lägenhet i Växjö, men det var svårt. Flyttade till [annan stad], där var det lättare.” Många synpunkter har framförts gällande skola och studier. Bland annat att planeringen är dålig. Den intervjuade anser att den viktigaste planeringen vad gäller studier bör ske när killarna är nytillkomna, eftersom det är viktigt att snabbt börja planera skolagången. ”Om ni vill förbättra, är skolan det viktigaste att satsa på. Att man får bättre hjälp, bättre handledning. Planera skolgången bättre”. En av de intervjuade fick inte läsa alla tolv ämnena för att bli behörig utan fick tjata på rektorn för att få tenta av ämnena. Han upplever att han inte fick någon hjälp från boendet med detta. Den intervjuade säger att han har fått kämpa mycket och tjata på rektorn för att komma fortare framåt med studier, för att få läsa inte enbart svenska utan även andra ämnen parallellt. ”Problemet i skolan är att det är ingen som bryr sig om grabbarna som läser IV. Efter sfi-kurserna är det många som läser IV… Problemet ligger i början, när man början skolan. Man måste ge de som vill gå i skolan möjlighet till det, det är vi lite besvikna på. Alla har inte lite mycket tur som [namn] och jag, är inte lika ambitiösa. Man ska inte behöva gå till rektorn tusen gånger. Det skulle ha varit lättare”. En av intervjurespondenterna nämner att ungdomarna har olika individuella förutsättningar och att det är viktigt att få en individuell plan och man får hjälp om man har ambitionen att läsa. Därutöver finns synpunkter på att studievägledningen inte har varit bra samt att ingen på Kamapgården heller har kunnat hjälpa till med det. Synpunkter har framförts på att personalen inte har kunnat hjälpa till med studier, då vissa kurser varit för avancerade. ”Man fick lära sig svenska och det är man glad för, men har inte fått riktigt stöd, inte fått hjälp med läxhjälp”. Intervjurespondenten anser att personalen inte har kunnat hjälpa till med naturvetenskapliga ämnen och att det inte funnits någon hemspråkshjälp för att kunna få förklarat begrepp i till exempel biologi, det har inte funnits någon som har kunnat handleda på hemspråket. Från några anteckningar vid avslutningssamtal framgår att ungdomar nämnt att de nästan blir utslängda när man fyller 21 år och att den unge skulle velat att han tillsammans med handledare ägnade mer tid åt att söka bostad, samt att den unge tycker att det mesta fungerat bra men hade önskat mer information/att Kampagården informerade mer om samhället, om fritidsaktiviteter som finns och hade anordnat studiebesök på olika företag. 55 (76) Framtid Nationellt 7 049 ensamkommande barn sökte asyl i Sverige år 2014. Det är en ökning med över 80 procent i förhållande till samma period 2013. Vid årsskiftet fanns det 5 055 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Den genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn under 2014 var 143 dagar. 3 280 ensamkommande barn har beviljats uppehållstillstånd i första instans, vilket är 75 % av de fattade besluten. Nedanstående tabell (tabell 15) från Migrationsverket visar att antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl ökat kraftigt10. Tabell 15. Inkomna asylärenden, ensamkommande barn 2004-2014 Källa:Migrationsverket Migrationsverket prognos i november 2014 visar att prognosen för år 2015 uppgår till 6 800 ‐ 9 200 ensamkommande barn. Myndighetens planeringsantagande är 8 000. Migrationsverket bedömer att Sveriges roll som primärt mottagarland i Europa för ensamkommande barn och ungdomar kommer att fortsätta att stärkas. I jämförelse med prognos i juli 2014 har antalet asylsökande ensamkommande barn och ungdomar från Somalia och Syrien ökat samtidigt som antalet från Eritrea och Afghanistan kvarstår på höga nivåer. Då den totala asylmigrationen från Syrien och Eritrea förväntas öka bedömer Migrationsverket att antalet ensamkommande barn fortsätter att öka under 2015 (Migrationsverket 2014c). Som en direkt följd av den kraftigt 10 http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a34607721145c/1421678328558/A ktuellt_om_januari_2015.pdf 56 (76) ökade prognosen överlämnade Migrationsverket i november en ny beräkning av behovet av antal asylplatser till länsstyrelserna. Behovet uppskattas för 2015 till 4 850 asylplatser, vilket omfattar en buffert på cirka 20 procent. Länsstyrelsen fastställer i december 2014 de slutliga fördelningstalen för 2015 som grundas på ett platsbehov på 4 850 asylplatser. De 4 850 asylplatsernas specificering omfattas av cirka 5 % för barn till och med 12 år cirka 40 % för barn 13 – 15 år, varav cirka 5 % för flickor, med eller utan egna barn cirka 55 % för barn 16 – 17 år, varav cirka 5 % för flickor, med eller utan egna barn. Som framgått ovan prognosticerade Migrationsverket november 2014 att det under 2015 uppskattas komma mellan 6 800 ‐ 9 200 asylsökande ensamkommande barn till Sverige, för att under 2016 sjunka något till mellan 6000 - 7900 asylsökande ensamkommande barn. För 2015 uppskattar Migrationsverket huvudscenariot till att cirka 8 000 ensamkommande barn söker asyl i Sverige varav uppskattningsvis 6 120 kommer att beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket uppskattar av cirka 40 % av de asylsökande ensamkommande barnen under 2015 kommer att anvisas enligt steg 1, dvs. till kommuner som de uppger sig ha viss anknytning till. Detta innebär att uppskattningsvis 4 800 asylsökande ensamkommande barn under 2015 kommer att behöva anvisas till en asylplats varav uppskattningsvis 3 670 kommer att beviljas PUT. Det genomsnittliga barnet som beviljas PUT uppskattas vara cirka 16 år och den genomsnittliga ungdomen som lämnar sitt omhändertagande uppskattas vara minst 19 år. Migrationsverkets beräkning baseras på att Migrationsverket handlägger de ensamkommande barnens asylärenden på cirka sex månader, Migrationsdomstolarna handlägger de ensamkommande barnens överklagandeärenden på cirka fyra månader samt Migrationsverkets verkställighetsarbete för ensamkommande barn efter lagakraftvunna av- eller utvisningsbeslut på cirka tio månader. Genomströmning på asylplatser innebär att ett barn belägger en asylplats till och med en månad efter att barnet beviljats uppehållstillstånd, eller till dess barnet lämnat landet efter ett avslag på asylansökan. En handläggningstid för ett ensamkommande barns asylärende på sex månader innebär att asylplatsen omsätts 1,7 gånger per år, baserat på - sex månader för prövning - en månad för utskrivning enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Cirka 2 160 asylplatser behövs för att anvisa cirka 3 670 barn som uppskattas beviljas uppehållstillstånd (2 670/1,7 platsomsättningen på en asylplats = 2160). 1 130 barn som årligen anvisas till en asylplats uppskattas få avslag på sin asylansökan. En asylplats som beläggs av ett ensamkommande barn som 57 (76) får ett avslag och vars avslagsbeslut vinner laga kraft innebär att asylplatsen omsätts 0,6 gånger per år, baserat på - sex månader för verkets prövning - fyra månader för handläggning och beslut i överinstans - tio månader för verkställighet/avslutande handläggning (Migrationsverket [3], [4] ). Växjö Verksamheten har under tiden som utvärderingen pågått stått inför en stor utmaning och en förändring i och med det ökade inflödet av ensamkommande barn till Sverige. Växjö kommun tecknade i september 2014 avtal med Migrationsverket om mottagande och anordnade av boende för ensamkommande barn där Växjö kommun förband sig att tillhandahålla 11 asylplatser för pojkar 15-17 år (en ökning från 4 platser), samt 40 boendeplatser för ungdomar med permanent uppehållstillstånd (en ökning från 30 platser). Växjö kommun tecknade därefter i december 2014 ett nytt avtal med Migrationsverket om ensamkommande flyktingbarn från och med 2015. Det nya avtalet omfattar 32 asylplatser, i enlighet med Länsstyrelsens fördelningstal för Växjö kommun. De 32 asylplatserna, fördelade på 22 pojkar och 10 flickor, är en stor ökning i förhållande till de tidigare avtalen. Utökningen har resulterat i att verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar i början av januari 2015 öppnade ett nytt HVB-hem för asylsökande ensamkommande barn. Boendet Sjövillan har fem platser samt två akutplatser. Rekrytering av personal och enhetschef pågick under utvärderingens tid. Ett nytt asylboende kommer generera ett behov av nya boenden för ensamkommande ungdomar som har fått permanent uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket beräkningsmodell omsätts asylplatsen 1,7 gånger per år vilket genererar cirka 54 barn per år. Kommunens ansvar sträcker sig till dess att ungdomarna fyller 21 år, vilket innebär att antalet PUT-platser ackumulerar varje år. Utöver PUT-boenden kommer verksamheten att ha ett ökat behov av lägenheter till de ungdomar som fyllt 18 år och har ett fortsatt behov av stöd från verksamheten. Det har under utvärderingen framgått att boendefrågan redan idag har varit svår, även under den period då avtalet var nedskrivitet och omfattade fyra platser. Ett utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar kommer även att påverka de socialsekreterare på avdelning barn och familj som genomför utredningar och övervägande av placeringar. Det kan även komma att påverka de socialsekreterare som arbetar inom familjehemsenheten, i de fall det blir aktuellt med familjehemsplaceringar. Av underlag till nämnden för arbete och välfärd bedömde förvaltningen i november 2014 att det akuta och framtida lokalbehovet för asylboende från och med 2015 omfattar två nya HVB-hem med totalt 20 nya platser samt för PUT-boende under perioden 2015-2018 omfattar cirka 10-15 HVB-hem med 58 (76) plats för 10-12 barn per hem, dvs. totalt 100-180 nya platser (NAV/201400199). Till samma nämndssammanträde informerades nämnden om att det dessutom kommer många barn och ungdomar till Växjö kommun på särskilda skäl, dvs. som har anknytning till någon som bor i kommunen. Dessa barn omfattas inte av avtalet utan kommer vid sidan om avtalet. 30 barn hade fram till och med november tagits emot under 2014. Nämnden informerades om att det ökade inflödet och det ökade arbete som inflödet innebär medför att förvaltningen inte uppfyller lagens krav och inte heller de krav som Socialstyrelsen ställer utifrån kommunens BBIC-licens. Som exempel nämns att förvaltningen har svårt att hålla den lagstadgade utredningstiden på fyra månader samt att antalet utredningar som utan de skäl lagen anger överstiger fyra månader ökar. Dessutom nämns att det i flera insatser inte upprättas genomförandeplan eller att den upprättas försent samt den lagstadgade tiden för överväganden vid placeringar är svår att hålla. Slutsatser och diskussion I detta avslutande avsnitt följer slutsatser och diskussion utifrån de övergripande områdena som utvärderingen enligt uppdraget ska handla om. I uppdraget ingår att granska verksamhetens processer och rutiner för att säkerställa en god kvalitet en uppföljning av hur det har gått för de ensamkommande ungdomarna om verksamheten uppfyller angivna målsättningar resurstilldelning och effektivitet. Ett antal frågeställningar ställdes i uppdragsbeskrivningen. Resultaten har i huvudsak redogjorts för i tidigare avsnitt. Frågeställningarna besvaras inte var för sig utan har fungerat som delfrågor för att kunna ge ett svar på de övergripande områdena. Växjö kommun tar sedan år 2008, då Bengtsgårds HVB-hem öppnade, emot ensamkommande barn. Under år 2009 öppnade HVB-hemmet Kampagården. Verksamheten för mottagande av ensamkommande barn har därmed varit i gång i sex år. Under denna tid har totalt 31 ungdomar passerat genom hela processen. Det är dessa ungdomar som omfattas av uppföljningen av hur det har gått för ungdomarna. 20 av de 31 ungdomarna har skrivits ut under de två sista åren (2013-2014). Målsättningar Verksamheten är lagreglerad, dvs. den regleras till stor del av lagstiftning, förordningar och föreskrifter. För placering på ett HVB-hem krävs ett beslut om placering. Socialtjänsten ska därefter regelbundet följa upp placeringen. Verksamheten är dessutom föremål för statlig kontroll genom tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt omfattas av bestämmelser enligt lex Sarah. Inga lex Sarah-rapporter är gjorda i verksamheten. 59 (76) På sidan 36 redogjordes för målsättningar och resultat av de tillsyner som Socialstyrelsen och IVO genomfört under 2012-2014. Med anledning av att tillsynsmyndigheten inte funnit några brister och i övrigt avslutat tillsynsärendena bedöms att verksamheten anses uppfylla Socialstyrelsens målsättningar. Ett observandum är dock att följa utvecklingen av det arbete som det ökade inflödet medför, vilket avdelningschef under slutet av 2014 fört fram till nämnden, så att det inte leder till att verksamheten inte uppfyller lagkraven. En aspekt värt att nämna är dessutom att det i en genomförd intervju framkommit att journalanteckningar inte gåtts igenom och att det inte var alla ungdomar som kände till att det skrev journalanteckningar om dem. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2012:11, framgår att barnet eller den unge bör informeras om vilka rättigheter han har i fråga om att ta del av journalanteckningar. Av Bengtsgårds samtalsmall framgår att ungdomarna ska få information om att personal på boendet skriver journaler om ungdomarna och att journalen inte är hemlig för den enskilde individen som har rätt att läsa journalen om den vill. Då det under den första tiden på Bengtsgård är mycket information som ska tas in kan verksamheten behöva fundera på hur de säkerställer att ungdomarna har förstått detta. Detsamma gäller för Kampagården. Detta för att vara tydliga med att journalanteckningar skrivs och att individerna har rätt att läsa de anteckningarna som skrivs om dem. De kommunövergripande målsättningarna handlar om att ta emot och anordna boende för ensamkommande barn, vilket har utformats i särskilda avtal med Migrationsverket. Avtalen har förändrats över tid från år 2008 till idag. Då avtalen med Migrationsverket har justerats under åren utifrån vad verksamheten har kunnat hantera för att uppnå en god kvalitet får verksamheten anses ha levt upp till kommunens målsättningar. Lindgren (2014), fil dr i statsvetenskap och docent i offentlig förvaltning, nämner att mål i politik och förvaltning ofta uttrycks som önskvärda inriktningar och i många fall är tänkta att fungera som vision för arbetet och organiseringen av en viss verksamhet. Målen i den offentliga sektorn är ofta vaga och vittfamnande och därtill väldigt många och existerar på flera nivåer. Det är inte heller helt ovanligt att formuleringar som kallas mål inte alls är mål, de beskriver inte ett önskat tillstånd hos ett objekt. Många mål är dessutom en mix av olika slags mål. Vissa delar i en målformulering kanske tar sikte på vilka egenskaper en aktivitet ska ha, andra handlar om prestationer och ytterligare om effekter (Lindgren 2014). Vad gäller nämndens målsättningar är det oklart om nämnden har specifika målsättningar för verksamheten, utöver de övergripande målen i nämndens budgetdokument som verksamheten kan omfattas av. Mål för verksamheten 60 (76) har hittats i olika dokument. Det finns dels mål som rör verksamheten och dels mål som rör ungdomarna. Verksamhetens mål som finns presenterade i broschyren om verksamheten för ensamkommande barn fungerar snarare som riktmärken för ett förhållningssätt. Därutöver finns mål nämnda i handlingar som har behandlats av nämnden. Det kan därmed finnas en otydlighet gällande vilka mål verksamheten har. Hur väl förankrade målen är av nämnden är tveksamt, de har dock passerat nämnden i olika sammanhang. Det verkar som att personal i verksamheten i stor utsträckning själva har formulerat målen. Verksamhetens mål är inte kvantifierade och är generellt inte mätbara utan måste kännetecknas som något slags inriktningsmål. Ett exempel på ett otydligt mål är målet om körkort. Det är osäkert vad det målet egentligen innebär. Är det ett kvantitativt mål om att samtliga ungdomar som går igenom verksamheten ska ha körkort innan ungdomen skrivs ut från verksamheten, dvs. att 100 % av ungdomarna ha körkort innan utskrivning? Om det är målsättningen kan man ställa sig frågan vilka resurser förvaltningen ställer till detta mål och vad det innebär att sätta detta mål då nämnden exempelvis inte beviljar ekonomiskt medel för körkort. För att mål ska kunna ligga till grund för ett kvalitetsmätningssystem bör de vara konkreta och mätbara. Lindgren (2014) nämner att en ledstjärna som ofta anges är att de så kallade SMART-kriterierna som innebär att ett mål är; - specifikt, dvs. tydligt och konkret, - mätbärt, så att det går att avgöra i vilken utsträckning målet är uppnått, - accepterat, dvs. att berörda accepterar det som ett mål att sträva efter, - realistiskt, dvs. att målet är möjligt att uppnå och inte bara anger ett idealtillstånd, - tidssatt, dvs. att det anges när ett visst resultat ska vara uppnått (Lindgren, 2014). Processer och rutiner Det finns en tydlig processbeskrivning av hur nämnden tänker sig gången i boendekedjan. Ju äldre de unga blir desto mer förväntas de klara sig själva och flytta till eget boende. Inledningsskedet i verksamhetens process omfattas av en asylprocess som styrs av Migrationsverkets handläggningstid. Tiden i verksamheten kan för de olika individerna vara olika lång beroende på den unges ålder vid ankomst till verksamheten. Därutöver har socialtjänsten att förhålla sig till de ungas individuella behov. En del yttre faktorer påverkar därmed processen. Som längst kan processen vara upp till sex år, om den unge skrivs in vid 15 års ålder11 och skrivs ut vid 21 års ålder, och som kortast fyra år, om den unge skrivs in vid 17 års ålder och under förutsättning att den unge skrivs ut vid 21 års ålder. Skrivs den unge ut innan 21 års ålder kan processen bli ännu kortare. Under den tiden bor den unge i tre olika boenden; 11 Baserat på överenskommelser under 2008-214 där åldersgränsen som lägst varit 15 år. 61 (76) Bengtsgård, Kampagården och utslusslägenhet (här har vi räknat bort eventuella externa placeringar). Till detta kan tilläggas att det är en kort tidsperiod i livet där ungdomarna ställs inför möjligheter och skyldigheter i det nya samhället. De ska på en kort tid lära sig det svenska språket, läsa in grundämnen och klara av skolan. Vid sidan om detta kan det finnas en oro för anhöriga. Även om det blir en del flyttningar så bedömer personalen i verksamheten att det av olika anledningar är bra att skilja asylboendet från PUT-boendet, bland annat på grund av de att de är i olika steg i asylprocessen och därmed har olika behov. De intervjuade ungdomarna har inte haft några synpunkter på själva processen. Utredarna har fått uppfattningen av att verksamheten vid uppstarten gjorde en bra rekrytering vilket har varit strategiskt för verksamhetens fortsatta utveckling. Det fanns bland personalen en tidigare erfarenhet av arbete med ensamkommande barn, från tiden då det tillhörde Migrationsverkets regi. Verksamheten har strategiskt valt att anställda personal med diverse olika kompetenser för att få en blandning av erfarenheter i personalstyrkan. Skälet till att de ensamkommande ungdomarna placeras i HVB-hem beror i första hand inte på social problematik, utan på att de är minderåriga och saknar legal vårdnadshavare i Sverige. På det sättet kanske det blir också så att personalen bemöter ungdomarna på ett annat sätt, eftersom skälet till att de är placerade på HVB-hem är för att de är ensamkommande barn, inte på grund av en social problematik. Det kan dock finnas eller uppstå sociala problem som eventuellt kan komma att leda till andra placeringsbehov. Socialstyrelsens vägledning för socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar utkom år 2013. Innan dess fanns inte några nationella riktlinjer för arbetet utöver gällande lagar och föreskrifter. Vid uppstarten utarbetade verksamheten därför egna rutiner, som utgick från grunden i den salutogena modellen och i KASAM. Rutinerna har efter hand reviderats och anpassats till styrdokument. Verksamheten har genom att skaffat sig tillgång till materialet Hitta rätt fått ett välstrukturerat program vilket tycks ha gett en bra struktur i verksamheten. Sammanfattningsvis bedöms att det finns en begriplig och välfungerande process och tillhörande rutiner. Den tid som den här utvärderingen omfattar har mottagandet av ensamkommande barn i stort sett reglerats utifrån vad verksamheten har kunnat hantera för att uppnå en god kvalitet. Däremot har det under utvärderingens gång uppmärksammats problem i och med det ökade inflödet vilket bland annat belastar socialsekreterare som följer upp insatserna och exempelvis att ungdom i asylprocessen har bott på Kampagården istället för på Bengtsgård på grund av platsbrist. Dagens verklighet kan komma att påverka processerna i en annan riktning. 62 (76) Resurstilldelning och effektivitet I utvärderingen har vad gäller resurstilldelning bruttokostnader jämförts med bruttointäkter. Vi kan konstatera att kostnaderna under de tre första åren var högre än intäkterna, medan verksamheten under de tre sista åren gick med ett överskott. Sammantaget under åren 2008-2013 har verksamheten redovisat ett överskott12. Vad gäller effektivitet är frågan hur vi kan mäta det i verksamheten och vad som syftas med effektivitet? Vi har tittat på effektivitet på två olika sätt, dels utifrån platser och logistik och dels utifrån att integrera ungdomarna och att rusta dem för framtiden. Antalet tomma platser är en typ av effektivitetsmätare, som dock påverkas av utomstående faktorer så som Migrationsverkets handläggningsprocess. Verksamheten upplevs följa flödesschemat/boendekedjan strikt, vilket innebär att verksamheten (med eventuellt undantag av något enstaka fall) följer processen och inte har tillåtit att någon ungdom har bott kvar längre på Kampagården efter 18 års ålder och sedan flyttar ut från stödlägenheten vid 21 års ålder. Socialsekreterare har nämnt att de fått kritik från ungdomar om att förvaltningen är så fasta med att ungdomarna ska flytta ut från Kampagården när de fyller 18 år. Det som kan störa processen och bli ett bekymmer är att verksamheten inte får tillgång till utslusslägenheter i tillräcklig utsträckning. Bostäder upplevs redan idag vara svårt. Fler lägenheter kommer att behövas i och med att verksamheten utökas. Effektivitet innebär också att integrera ungdomarna och att rusta dem för framtiden. För att rusta och integrera ungdomarna i det svenska samhället jobbar verksamheten utifrån de individuella genomförandeplanerna och individuella mål. På det individuella planet handlar därmed effektivet om att följa upp genomförandeplanerna och hur verksamheten lyckas med de inriktningsmål som finns nationellt och lokalt. För den enskilde är genomförandeplanen och målen där i viktiga. Att genomförandeplanerna följs upp är därmed av vikt, liksom att verksamheten skriver meningsfulla genomförandeplaner, att den enskilde får komma till tals och att korrigeringar görs om så bedöms nödvändigt. En farhåga är vad som händer när mottagandet av antalet ensamkommande barn ökar och om förvaltningen inte upprättar genomförandeplaner eller upprättar de för sent, eller om den lagstadgade tiden för överväganden vid placeringar inte hålls. 12 Uppgifterna gäller enbart HVB-verksamheten inkl. utsluss 63 (76) Hur har det gått för ungdomarna? Det finns nationellt få studier om hur det gått för ensamkommande barn och få uppföljningar och utvärderingar av verksamhet för ensamkommande barn i Sverige. De problem som vi har stött på under arbetets gång har förmodligen flera andra som försökt följa upp ensamkommande barn mött. Ett av dessa upplevs vara att ungdomarna inte har varit utskrivna från verksamheten så länge för att man ska kunna göra en uppföljning av hur det har gått för dem. Individerna är fortfarande relativt unga, de är fortfarande i studier och flera av dem har ganska nyligen lämnat verksamheten. Det är därför svårt att dra några riktiga slutsatser av hur det har gått för dem. Uppföljningen av hur det har gått för ungdomarna som handlar om de 31 ungdomar som har gått igenom hela processen och avslutats från verksamheten under åren från 2010, då den första ungdomen skrevs ut, till och med hösten 2014. 20 av dessa har avslutats under de två sista åren, 2013/2014. Vi har i denna utvärdering, genom ett mycket begränsat antal intervjuer (totalt sju) och i samtal med personal försökt följa upp de ungdomar som har avslutats från verksamheten. Genom intervjuer och utslusspersonalens kännedom har vi fått information om vad 25 av de 31 utskrivna killarna har för sysselsättning idag. För resterande sex individer saknas uppgifter om nuvarande sysselsättning. Detta eftersom intervjuer inte kunnat genomföras med samtliga 31 ungdomar och att utslusspersonalens kännedom har varit begränsad till de ungdomar som avslutat sin placering i stödlägenhet. Det vi har sett är att flertalet har kommit in i studier och eller arbete. En del både studerar och arbetar samtidigt eller har gjort det. Vi upplever och har fått indikationer på att ungdomarna har varit högt motiverade. Vi har upptäckt att en del av ungdomarna har stora ambitioner och vill utbilda sig vidare inom universitet/högskola. Övervägande antal är i någon form av sysselsättning. 13 av de 25 killarna befann sig vid uppföljningen i pågående studier, varav 7 dessutom arbetade extra vid sidan om studierna. 7 hade arbete. Resterande 5 hade för tillfället inte något arbete. Totalt är minst 80 % av de ungdomar som vi har uppgifter om i sysselsättning i form av arbete eller studier. Vid uppföljningen hade minst 10 av 25 körkort. Utöver inom områdena studier, arbete och körkort har vi under arbetets gång uppmärksammat andra områden inom vilka ungdomarna har varit framgångsrika, exempelvis inom föreningsliv och idrott. Av de 31 ungdomarna har nio enligt folkbokföringsregistret en så kallad c/oadress, vilket kan innebära att de antingen är inneboende eller har ett andrahands kontakt. 19 är folkbokförda i Växjö kommun, 12 är idag skrivna i andra kommuner. 64 (76) Det är svårt att dra några långsiktiga slutsatser om resultaten. Det är en kort tid att följa upp ungdomarna på. De har varit i Sverige olika länge och de har varit utskrivna från verksamheten olika länge. Vi har dessutom nått en liten grupp för att dra slutsatser. Det vore en nationell angelägenhet att följa upp ensamkommande flyktingbarn som varit placerade på HVB-hem för att se deras utveckling. Risken med en lokal studie med en begränsad grupp efter så kort tid är att man inte kan dra några större slutsatser av ur det gått. Till och med 2014 har Växjö kommun enbart tagit emot pojkar, vilka till största delen har härstammat från Afghanistan. Det kan bidra till att det är svårt att dra slutsatser generellt, då resultaten för denna grupp kan skilja sig från andra grupper. Vi har i denna utvärdering som sagt enbart lyckats nå sju av ungdomarna för en intervju. I övrigt har vi fått information från utslusspersonal. Om vi ska försöka jämföra de resultat som vi ändå kan se med tidigare genomförda uppföljningar av ensamkommande barn kan vi se följande. De resultat vi har kommit fram till efter betydligt kortare tid, ligger bra till i förhållande till de få studier som finns (se sid 16). Totalt är minst 80 % i sysselsättning i form av arbete eller studier och 40 % har körkort. Övervägande upplevs de intervjuade ungdomarna ha en positiv bild av verksamheten. En del av de intervjuade ungdomarna har inte kunnat komma på något som har fungerat dåligt eller något som skulle kunna förbättras i verksamheten, medan andra ungdomar har kommit med förslag på vad de anser skulle kunna förbättras i verksamheten för att det ska bli bättre för de ungdomar som framöver kommer till verksamheten. Generellt anses personalen ha varit trevliga och tiden i verksamheten varit bra. Boendena upplevs ha varit bra. Det som det framför allt framkommit negativa synpunkter på är att stödlägenheterna är placerade i orter utanför Växjö, vilket ungdomarna upplever ha skapat problem. Synpunkter och förbättringsförslag har framförts gällande hur det har fungerat med skolgång och studier. I intervjuerna har några ungdomar uttryckt att de önskat mer hjälp i sin studieplanering och läxhjälp samt att de också kanske skulle haft behov av sådan hjälp på sitt modersmål. Det är en kritik som kan vara berättigad då en elev, enligt 9 kap. 9 § Gymnasieförordning (2010:2039), ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet. Verksamheten skulle kunna försöka hitta andra former och samarbeten för att försöka hjälpa de ungdomar som har avancerade studier. En aspekt som vi inte har behandlat i utvärderingen är traumatiska upplevelser. Personalen har dock nämnt att de upplevt att ungdomarna kan ha sömnproblem, oro etc. Personalen har inte tagit upp det som något problem, 65 (76) annat än att ungdomarna på Bengtsgård inte får tillgång till traumabehandling förrän de har fått permanent uppehållstillstånd. Området har inte varit i fokus i utvärderingen, varvid detta inte nämnts vid intervjuer. Vi har dock vid någon intervju fått indikation på att ungdom inte vill prata om tidigare upplevelser. Det borde vara av ett nationellt intresse att följa upp ungdomarna efter en längre tid, för att bland annat kunna se vilka effekter som eventuella traumatiska upplevelser har fått. Ett forskningsprojekt pågår för närvarande som syftar till att undersöka utfall och levnadsvillkor för ensamkommande asylsökande barn med fokus på hälsa, bostadsmönster, utbildning (typ och varaktighet, språkutbildning), arbetsmöjligheter, familjebildningsmönster och emigrationsmönster. Projektet syftar till att besvara hur villkoren och utfallet för ensamkommande asylsökande barn påverkas av förbättringar av skyddet i såväl internationell lagstiftning som i nationell lagstiftning. En första rapport som släpptes 2015, ger en allmän bakgrund till utvecklingen och sammansättningen av migrationen av ensamkommande barn till Sverige till 2012 och av hur de har gått för dem efter att de har kommit till Sverige, fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda under perioden från 2003 till 2012. I kommande rapporter kommer forskarna att specialstudera olika frågor rörande ensamkommande barn som deras arbete och utbildning i Sverige och frågor om hälsa och boende (Celikaksoy & Wadensjö 2015). Framtid Från januari 2015 har Växjö kommun utökat verksamheten för mottagnade av ensamkommande barn. Avtalet om mottagande har utökats till 32 asylplatser, vilket är en mycket kraftig ökning mot tidigare antal. Ett ökat antal asylplatser kommer att generera ett större behov av fler PUT-platser och möjlighet till utslusslägenheter. De farhågor vi kan se är att det i verksamheten kommer att handla mer om kvantitet och logistik och att hålla processen strikt. Risken med detta är att det kan komma att påverka kvaliteten och innehållet i verksamheten och framförallt för den enskilde ungdomen. Migrationsverket uppskattar att 6 800- 9 200 ensamkommande barn söker asyl i Sverige under 2015 och 6 000-7 900 under 2016. Ett fortsatt högt inflöde kommer att kräva fler antal asyl- och PUT-platser vilket innebär ett ökat antal utslusslägenheter och i förlängningen bostäder till de som skrivs ut ur verksamheten. Det har under arbetets gång framgått att boendefrågan redan idag har varit svår, även under den period då avtalet var nedskrivitet och omfattade fyra platser. Boende är en något som måste lösas för framtiden. Det har för en del av ungdomarna varit svårt att hitta egen lägenhet i Växjö efter utskrivning från verksamheten och några har därför flyttat från kommunen. Bostäder kan därför komma att bli en allt viktigare fråga i framtiden. 66 (76) En utökad verksamhet och ett ökat inflöde kommer också att innebära behov av att rekrytera kompetent personal för att säkerställa god kvalitet i vården. Både inom HVB-verksamheten för men också personal som ansvarar för utredning och uppföljning av insatser. Under 2015 har ett nytt asylboende startat upp vid sidan om det tidigare asylboendet. Boendekedjan/processen ser därmed under 2015 inte helt ut som den som vi beskrivit i utvärderingen som gällde fram till och med 2014. En risk när verksamheten växer är om boendena och verksamheten blir opersonlig och tappar det familjära, att det kan bli en känsla av en institution. Det som framkommit är att boendena hittills, och framfört allt Bengtsgård, upplevs som familjärt. En fråga som kommit upp, också under intervju med personal, är att verksamheten blir så stor så att den kan komma att påverka organisationen på avdelning barn och familj. Det är viktigt att verksamheten behåller individfokus även när det blir mycket fokus på kvantitet och platser. Det är viktigt att verksamheten behåller och bedriver god kvalitet även när antalet ökar, med tanke på att verksamheten tidigare bedömt att den inte haft kapacitet att ta emot så många ungdomar. De unga har olika förutsättningar individuellt och det är viktigt att vården är individuell. För framtiden blir det viktigt att planera långsiktigt och samverka med andra aktörer och verksamheter både vad gäller utbildning och boende samt med föreningsliv ur integrationsperspektivet. Om verksamheten och förvaltningen önskar en mer systematisk uppföljning av individerna krävs det att någon form av uppföljningssystem/verktyg utarbetas. Det genomförs idag en hel del samtal, både av handläggare och boendepersonal, men det struktureras inte och lyfts inte upp på en aggregerad nivå. Exempelvis dokumenteras avslutningssamtal men de genomförs inte strukturerat och synpunkter som framförts vid dessa samtal sammanställs inte systematiskt. Genom att systematisera kan verksamheten exempelvis få samlade synpunkter som förs fram vid avslutssamtal och på så sätt få ungdomarnas upplever och erfarenheten. Diskussion För att få veta mer om hur det lokalt går för de ensamkommande barnen bedöms att uppföljningar behöver göras på ett större urval samt efter en längre tid än vad som varit möjligt för den grupp som vi i denna utvärdering har tittat på. Vid en eventuell framtida utvärdering kunde det vara intressant att genomföra studier på registeruttag, vilket fanns i tankarna inför denna utvärdering. Ytterligare metoder för att följa upp målgruppen kunde vara att genomföra en dokumentstudie genom att följa upp överväganden etc. Det finns två olika grupper av ensamkommande barn i Växjö kommun, dels de barn som placeras på HVB-hem och dels de barn som placeras i familjehem. Utredarna har reflekterat över att situationen för de barn som 67 (76) familjehemsplaceras hos släktingar förmodligen ser annorlunda ut än för de ungdomar som ingått i denna utvärdering. Denna utvärdering har enbart tittat på den ena gruppen. Det vore intressant att titta närmare på den grupp ensamkommande barn som placeras i familjehem, och följa upp hur det går för den gruppen. Något som framöver kan komma att påverka verksamheten är ett förslag om en ny placeringsform lämnades i SOU 2014:3. Den dåvarande alliansregeringen beslutade 2012 att tillsätta en särskild utredning med uppdraget att se över den särskilda lagstiftningen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I juni 2013 gavs utredningen tilläggsdirektiv att även se över placeringsalternativ för barn och ungas boende, vård och forstran, enligt SoL och LVU. I februari 2014 presenterades ett delbetänkande där man bl.a. föreslår möjligheten till en ny typ av placeringsform – stödboende – enligt SoL och som innebär en mindre ingripande placeringsform för ungdomar från 16 år, vad avser lokalernas utformning och personalbemanning (ej dygnet runt) och att det istället bättre ska kunna anpassas efter målgruppens behov och verksamhetens innehåll. I övrigt omfattas även denna form av boende av samma förutsättningar som ett HvB-boende, vad gäller tillståndsplikt, föreståndare med in- och utskrivningsrätt, kompetens och socialnämndens ansvar, liksom tillsynsplikt genom IVO. Förslaget om stödboende är inte framtaget specifikt för ensamkommande barn, men bedöms kunna utgöra ett alternativ vid en individuell prövning. Förslaget ska enligt uppgift för närvarande vara under behandling i regeringskansliet och beslut väntas under 2015. 68 (76) Referenser Anderberg, Mats m.fl., forskargrupp inom nätverket barn- och ungdomsforskning vid Linnéuniversitetet, februari 2012 Celikaksoy & Wadensjö (2015) Ensamkommande barn i Sverige. Stockholms universitet Dagens Nyheter (2012) Så gick det för flyktingbarnen. Publicerad 2012-09-18 Hessle, Marie (2009) Ensamkommande men inte ensamma. Tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige Karlsson, Ove (1999) Utvärdering – mer än en metod Lindgren, Lena (2014) Nya utvärderingsmonstret. Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. Migrationsverket (2014b) Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar, april 2014 www.migrationsverket.se/download/18.220d99db144da03853b4a62/ 1396959210564/Aktuellt+om+april+2014.pdf Migrationsverket (2014c) Verksamhets- och kostnadsprognos, november 2014 http://www.migrationsverket.se/download/18.20cfdbe014887632b911514/14150961 51765/Migrationsverkets+novemberprognos+2014.pdf Migrationsverket [1] www.migrationsverket.se/OmMigrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-ar.html Migrationsverket [2] www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Omensamkommande-barn-och-ungdomar/Olika-myndigheters-ansvar.html Migrationsverket [3] www.migrationsverket.se/download/18.20cfdbe014887632b911631/1415366889024/ Aktuellt+om+november+2014.pdf Migrationsverket [4] Skrivelse dnr 7.1-2014-47393 Regeringens proposition 2012/13:162 – Kommunalt mottagande av ensamkommande barn Regeringskansliet, hämtad 2014-04-22 från webbplats www.regeringen.se/sb/d/9688/a/167610 SCB (2014) Integration – etablering på arbetsmarknaden 69 (76) SKL (2014) Utvecklingsarbete för ensamkommande barn. Ett projekt med samverkansperspektiv. SKL http://ensamkommandebarn.skl.se/rapporterensamkom/lagarforordningar Skolverket (2014) Vad gör ungdomar efter gymnasietiden – en registerstudie (Rapport 411:2014) Skolverket, hämtad 2014-12-18 från webbplats http://www.skolverket.se/ Socialstyrelsen (2013a) Ensamkommande barn och ungas behov. En kartläggning. Socialstyrelsen (2013b) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar – en vägledning Socialstyrelsen m.fl. (2012) Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/Documents/ensamkommandebarn-2012.pdf Lagar och förordningar Föräldrabalken (1949:381) Gymnasieförordning (2010:2039) Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstförordningen (2001:937) Föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (SOSFS 2003:20) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare (SOSFS 2006:20) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11) Tillsynsbeslut IVO Dnr 8.4.2-5746/2014 IVO Dnr 8.4.2-5748/2014 IVO Dnrv 8.4.2-15258/2013 IVO Dnr 8.4.2-34009/2013 70 (76) IVO Dnr 8.4.2-34007/2013 IVO Dnr 8.4.2-15260/2013 Socialstyrelsen Dnr 9.1-48672/2012 Socialstyrelsen Dnr 9.1-30256 /2012 Socialstyrelsen Dnr 9.1-48674/2012 Socialstyrelsen Dnr 9.1-30258 /2012 Material Arbete och välfärd Broschyr – Boende för ensamkommande flyktingungdomar i Växjö 71 (76) Tabellverk Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Totalt antal inkomna asylärenden i Sverige 2008-2014, ensamkommande barn Ansvarsfördelning Ekonomiskt utfall Ej PUT - … kommer närmast från (land) Ej PUT – angiven ålder vid inskrivning Ej PUT – antal månader på Bengtsgård Ej PUT – utskrivningsorsak PUT – Anvisningsår PUT – Ålder vid anvisningsår PUT – Antal PUT 2008-2012 PUT – Utskrivningsår PUT – Skolgång i hemlandet PUT – Läs- och skrivkunnighet vid anvisning Växjö kommun PUT – Skolgång vid utskrivning från verksamheten Inkomna asylärenden, ensamkommande barn 2004-2014 Sid. 11 Flödesschema utifrån de nationella lagar som styr mottagandet av ensamkommande barn Flödesschema över mottagandet i Växjö kommun Processen för ungdomar som varit i verksamheten PUT? PUT: Födelseland PUT: Ålder vid ankomst till verksamheten Sid. 14 Sid. 13 Sid. 33 Sid. 43 Sid. 43 Sid. 43 Sid. 43 Sid. 44 Sid. 44 Sid. 44 Sid. 44 Sid. 45 Sid. 45 Sid. 45 Sid. 56 Sid. 25 Sid. 41 Sid. 42 Sid. 42 Sid. 42 72 (76) Bilaga 1 Växjö kommuns överenskommelser med Migrationsverket om mottagnade av och anordnande av boende för ensamkommande barn, t.o.m. 2014 1) Överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn Växjö kommun tecknar 2007-08-28 överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn 070901tillsvidare 2) Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn 10 boendeplatser tillgängliga, varav 2 utgör jourplatser, för ensamkommande barn över 14 år 080101tillsvidare 3) Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn 6 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande pojkar över 15 år. Under perioden 1 aug 2008 - 30 nov 2009: 8 platser tillgängliga för ensamkommande barn. 080801tillsvidare 4) Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, med uppehållstillstånd 20 boendeplatser tillgängliga för EKB 5 platser är tillgängliga 1 dec 2008 10 platser är tillgängliga 1 april 2009 15 platser är tillgängliga 1 aug 2009 Samtliga 20 platser är tillgängliga 1 dec 2009. 081201tillsvidare 5) Överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige s.k. ensamkommande barn. 26 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 6 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn. Den 1 mars 2011 är 3 platser tillgängliga för asylsökande barn. 110301tillsvidare Ersätter (2) Ersätter (3) samt (4) Den 1 juli 2011 är 6 platser tillgängliga för asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande pojkar från 15 år. 6) Överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn. Avser såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd. 26 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 3 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn Migrationsverket får anvisa asylsökande pojkar från 16 år. 111219120229 Ersätter (5) vilken från och med den 1 mars 2012 åter träder i kraft. 7) Överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, sk EKB - avser såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd. 26 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 4 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande pojkar from 16 år tom 17 år. 120301120401 Ersätter (5) vilken från och med 1 april 2012 åter träder i kraft 8) Överenskommelse om blandade platser – tillfällig Överenskommelse om anordnande av boende för såväl asylsökande EKB som barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare i Sverige, sk ensamkommande barn 26 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 4 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande pojkar from 16 år tom 17 år. 120601120701 Ersätter (5), vilken från och med den 1 juli 2012 åter träder i kraft. 120701tillsvidare Ersätter (1) 9) 10) Övergripande ÖK Överenskommelse om mottagnade av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, sk ensamkommande barn Överenskommelse om platser för barn med uppehållstillstånd Överenskommelse om anordnande av 30 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn med uppehållstillstånd. 3 (76) 120701tillsvidare boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige sk ensamkommande barn. 11) Överenskommelse om asylplatser Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, sk ensamkommande barn 4 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande pojkar from 15 år tom 17 år. 120701tillsvidare Ersätter (5) 12) Överenskommelse om asylplaster – tillfällig Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige sk ensamkommande barn. 2 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande pojkar from 15 år tom 17 år. 131106131231 Ersätter (11) vilken from 1 jan 2014 åter träder i kraft. 13) Överenskommelse om platser för barn med uppehållstillstånd Överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige s.k. ensamkommande barn, med uppehållstillstånd 40 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Tillsvidare från och med 24 september 2014 14) Överenskommelse om asylplatser Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige s.k. ensamkommande barn 11 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande pojkar från och med 15 år till och med 17 år. Tillsvidare från och med 24 september 2014 4 (76) Dnr 2015-05-20 Bilaga 2 Uppdragsbeskrivning Bakgrund Växjö kommun har sedan år 2008 varit mottagningskommun av ensamkommande flyktingungdomar i åldern 15-21 år och har under den tiden byggt upp och utvecklat Bengtsgårds och Kampagårdens HvB. Under perioden 2008-2013 har totalt har cirka 70 ungdomar anvisats till kommunen. Sedan den 1 januari 2014 kan Migrationsverket anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även om det inte finns någon överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. Beställare Avdelning barn och familj har initierat en utvärdering av verksamheten. Vad ska utvärderas? Verksamhetens innehåll; processer/rutiner för att säkerställa en god kvalité? Uppföljning av resultat för de ensamkommande ungdomarna. Hur har det gått? Uppfyller verksamheten de målsättningar som finns angivna? Resurstilldelning och effektivitet? Frågeställningar Utifrån de områden som ska utvärderas ställs följande frågeställningar: Hur har Växjö kommun lyckats klara av sitt uppdrag till och med 2013 enligt avtal och hur påverkas Växjö kommun av lagändringen fr.o.m. 1 januari 2014? Hur fungerar processen från första mottagandet, till utslussningen i det svenska samhället? Hur lyckas Växjö kommun rusta och integrera ungdomarna i det svenska samhället? Identifiera goda exempel och problemområden. Hur lever verksamheten upp till kommunens och nämndens samt Socialstyrelsens målsättningar? FÖRVALTNINGSKONTORET Arbete och välfärd Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17 b Tel. 0470-79 68 12 Mobil 0766-21 65 06 Fax 0470-79 69 33 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 5 (76) Dnr 2015-05-20 Hur används tilldelade resurser på bästa sätt för integrationsarbetet för ungdomarna? Hur har det gått för de ungdomar som under 2008-2013 passerat mottagningssystemet? Risker och prognoser för framtiden? Finns det möjlighet att utveckla någon form av systematiskt uppföljningsverktyg? Hur ska det utvärderas? Genom kvantitativa- och kvalitativa studier samt genom att inhämta erfarenheter från andra kommuner. Särskild vikt ska läggas vid ungdomarnas egna synpunkter och erfarenheter, vilket bedöms kunna inhämtas genom intervjuer och/eller enkäter. Uppgifter kan även inhämtas från personal, socialsekreterare och gode män. Vem ska utvärdera det? Utredare Sofie Johansson och Mats Karlsson vid Utvecklingsenheten på Förvaltningskontoret. När ska det vara klart och till vem/vilka ska det redovisas? Utvärderingen ska redovisas i en rapport, som bedöms vara klar i november/december 2014. Uppdraget redovisas för ledningsgruppen. Förvaltningschef beslutar om utvärderingen ska redovisas för nämnden. Per Sandberg förvaltningschef Lotta Brag Forsling avdelningschef 6 (76)
© Copyright 2025