Samrådsunderlag Snösätra – Högdalen
ny 220 kV-ledning Snösätra– högdalen samrådsunderlag över flera ledningsalternativ Maj 2015 Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken för planerade ledningsåtgärder i Snösätra–Högdalen, Stockholms kommun, Stockholms län Projektorganisation Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Svenska kraftnät Projektledare Pär Ridderstolpe Tillstånd och MKB Dan Tiderman Markåtkomst Helene Riddarström ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig och kartor Martin Lagerkvist Utredare och texter Maja Hemph Westerfelt Kirsi Jokinen Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät – Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer 202100-4284 Tel 010-475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Bilden på framsidan visar de befintliga ledningarna framför Högdalenverket. Förord Svenska kraftnät Svenska kraftnät planerar två parallellgående 220 kV-ledningar mellan en framtida transformatorstation i Snösätra och en befintlig station i Högdalen, Stockholms kommun. Detta dokument beskriver de olika alternativen för denna förbindelse och utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken. Ledningssträckan är en del i projektet Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäkerhet, miljö och markutnyttjande som följer med en växande stad. För mer information om projektet; www.stockholmsstrom.net Ryggraden i det föreslagna nätet, City link, är en ny 400 kV-förbindelse mellan Hagby i Upplands Väsby kommun och Ekudden i Västerhaninge kommun. Den nu aktuella sträckningen Snösätra-Högdalen är en mindre anknytande del av den tredje och södra etappen av City link. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. INNEHÅLL Projektorganisation 2 Förord3 Svenska kraftnät 3 Sammanfattning5 Bakgrund5 Förordat alternativ 5 01. Inledning 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät 1.2 Syfte 1.3 Beskrivning av åtgärderna 1.4 Avgränsning 1.5 Planeringsförutsättningar 1.6 Planförhållanden och verksamheter 02.Tillståndsprocess och tidplan 2.1 Koncessionsansökan 2.2 Samråd och information 2.3 Förundersökning 2.4 Ledningsrätt 2.5 Tidplan 03.Teknik 7 7 8 8 9 9 9 12 12 12 13 13 14 15 3.1 Växelström 3.2 Aktuella stationer 3.3 Luftledning 3.4 MarkKabel 15 15 15 18 04.Generell påverkan 20 4.1 Boendemiljö och bebyggelse 4.2 Landskapsbild 4.3 Naturmiljö 4.4 Rekreation och friluftsliv 4.5 Kulturmiljö 4.6 Naturresurser 4.7 Infrastruktur 4.8 Byggskede 05.Alternativ 5.1 Lokalisering 20 20 20 21 21 21 21 21 23 23 5.2 Teknik 5.3 Avfärdade Alternativ 5.4 nollalternativ 06. förutsedda miljökonsekvenser 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder 6.2 Boendemiljö och bebyggelse 6.3 Landskapsbild 6.4 Naturmiljö 6.5 Rekreation och friluftsliv 6.6 Kulturmiljö 6.7 Naturresurser och markanvändning 6.8 Infrastruktur 6.9 Byggskedet 6.10 Skadeförebyggande åtgärder 23 23 23 24 24 24 25 25 27 28 31 32 32 33 07. Samlad bedömning 34 08.Ord- och begreppsförklaring 36 09. Referenser 39 Digitala källor 39 Skriftliga källor 39 Övrigt39 5 Sammanfattning Bakgrund Detta dokument utgör underlag för samråd inför koncessionsansökan enligt ellagen för ledningsåtgärder i Högdalens industriområde. Bakgrunden till projektet är den stora ombyggnaden av Stockholms stamnät som just nu pågår inom projekt Stockholms Ström. De två nya parallellgående 220 kV-ledningarna ska knyta ihop, klara transformering och effektöverföring mellan en framtida 400 kV-station i Snösätra och den befintliga 220 kV-stationen i Högdalen. Förordat alternativ Svenska kraftnät arbetar med alternativstudier för att finna ett alternativ som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, natur- och kulturmiljö, infrastruktur etc. De nödvändiga förstärkningarna i området kan antingen ske med luftledning eller med markkabel. Den aktuella ledningen är ca 800 m, vilket innebär att rimlig alternativa sträckningar utanför det avgränsande utredningsområdet inte har kunnat identifierats, se figur 1. Konsekvensbedömning Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Sammantaget bedöms den planerade ledningen oavsett teknik medföra i huvudsak små konsekvenser för motstående intressen. Ledningen planeras i ett område med hög grad av mänsklig på- verkan och liten andel naturmiljö. Ledningen ligger på ett sådant avstånd från närmaste boende att inga överträdelser av Svenska kraftnäts magnetsfältspolicy eller bullerstörning förväntas uppstå. Projekten inom Stockholm Ström kommer innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet. 6 Utredningsområde Riksintresse järnväg ± Riksintresse väg Utredningskorridorer Markkabel Luftledning 0 100 200 400 Meter KARTA NR/NAMN Närliggande riksintressen RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1. Utredningsområdet vid Högdalen och utredningskorridor för aktuell luftledning respektive markkabel. I närområdet finns två riksintressen för kommunikationer, Nynäsbanan (järnväg) och Örbyleden (väg). Inga övriga riksintressen eller skyddade naturområden finns i området. 7 01. Inledning 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert (figur 1.1). På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras Figur 1.1. Elens väg. också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: >> Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. >> Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. >> Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. >> Verka för en robust elförsörjning. 8 1.2 Syfte De två aktuella ledningarna anläggs i syfte att knyta ihop och klara transformering och effektöverföring mellan en framtida 400 kV-station i Snösätra och den befintliga 220 kV-stationen i Högdalen i Stockholms kommun, figur 1.2. Sträckan är en del av den stora regionala ombyggnaden som pågår i projekt Stockholms ström och i detta fall City link, etapp 3. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla framtida krav på driftsäkerhet och flexibilitet som följer med en växande stad. Syftet med detta dokument är att beskriva de planerade ledningarna samt fungera som underlag för de samråd som kommer att hållas enligt 6 kap. 4 § miljöbalken inom ramen för ledningens koncessionsansökan, se vidare stycke 2.2. 1.3 Beskrivning av åtgärderna De åtgärder som planeras är att anlägga två parallella 220 kV-ledningar. Utredningskorridoren är ca 800 m lång och kan antingen dras som en luftled- ± Utredningsområde 0 0,5 1 ning eller en markkabel. Luftledningen planeras till större delen längs befintlig ledningsgata (KL23 S3-4 och RL14 S3-4) samt med en kompletterande sträckning på ca 250 m för anslutning in till stationen i Snösätra, se figur 1.3. Ledningarna skulle i detta fall kunna utnyttja de befintliga fundament och stolpar som finns längs stäckningen (6 st) samt utökas med 4 nya fundament och stolpar i den södra delen. Ledningarna skulle eventuellt kunna förläggas som en nedgrävd markledning inom aktuellt utredningsområde och längs samma korridor som ett av alternativen för den planerade markkabeln Örby-Snösätra, se figur 1.4. Detta alternativ skulle bl.a. frigöra mark vid befintlig industrifastighet som idag berörs av luftledningen. De tre ledningar som finns längs sträckan idag kommer när utbyggnaden är klar att successivt avvecklas och ersättas av de två ledningarna. Parallellt med detta projekt pågår två ledningsutredningar för inkommande och utgående 400 kVledning till Snösätra station; Örby-Snösätra, norra 2 Km KARTA NR/NAMN Översiktskarta RITAT AV Enetjärn Natur AB/ML DATUM 150506 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.2. Översiktskarta som visar lokaliseringen av utredningsområdet i förhållande till Högdalen. 9 delen av etapp 3 och Snösätra-Ekudden, etapp 4, se figur 1.4. Samtidigt pågår det en mindre utredning av en 220kV luftledning (ny skarv till Nackaledningen) till Högdalenstationen. De tre projekten hanteras i separata koncessionsansökningar men bör beaktas även i denna process. Sammantaget kommer projekten innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet. 1.4 Avgränsning Samrådsunderlaget har avgränsats till de geografiska områden som åtgärderna kan påverka och till de miljöaspekter som har bedömts väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna. De aspekter som behandlas är: bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur, rekreation och friluftsliv. Samrådsunderlaget har tekniskt avgränsats så att alternativ likström valts bort, däremot kommer alternativ markkabel och luftledning att utredas. En nätkoncession för linje gäller normalt tills vidare men med en skyddstid på 40 år vartefter ledningen kan omprövas. Däremot kommer byggskedet att kunna avgränsas till ca 1 år. Högdalen och utbredningsområdet utgörs av industri och grönområde på ca 17 ha. Området avgränsas i öst och väst av Högdalstoppen och Högdalsberget samt befintlig industri. I nord och syd avgränsar transformatorstationen i Högdalen samt den planerade stationen Snösätra. Utredningskorridoren för denna sträckning är ca 100 m bred (se figur 1.3). 1.5 Pl aneringsförutsät tningar Vid planering av en ny kraftledning är en viktig del att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används bl.a. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 3.3.4. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv. Arbetsprocessen för detta samrådsunderlag har följt följande steg: >> Genomgång av befintligt underlagsmaterial. >> GIS-underlag från länsstyrelsen. >> Översiktligt fältbesök. >> Genomförande av en mindre naturvärdes- bedömning från befintligt material inom utredningsområdet. >> Genomförande av en kulturmiljö- och arkeologisk utredning från befintligt material inom utredningsområdet. >> Beskrivning av förutsättningarna för den planerade ledningen. >> Översiktlig bedömning av den miljöpåverkan ledningen medför samt de miljökonsekvenser som den planerade ledningen antas medföra. 1.6 Planförhållanden och verksamheter Den planerade kraftledningen berör översiktsplanen för Stockholms stad (Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen 15 mars 2010). Kring det aktuella området anges att sambanden mellan stadsdelar och grönområden ska stärkas och att entréerna till Högdalstopparna ska bli bättre. I kartan för pågående markanvändning anges att den planerade ledningen ligger vid; Verksamhetsområde, Större område för stadens tekniska försörjning samt Område och samband inom den gröna strukturen. Kommunen nämner även i Biologisk utveckling av Stockholm att Högdalstopparna är lämpat som ett naturutvecklingsområde i Stockholm. Utredningsområdet ligger delvis inom detaljplanerat område (Tippen 1 m.fl. Dp 2007-03732-54). Planbestämmelserna längs befintlig ledningsgata anger att; Marken skall vara tillgänglig för luftledning och vid etablering av nya verksamheter eller ändring av befintliga verksamheter i anslutning till kraftledning ska de elektromagnetiska fälten belysas. Begränsningar som råder är att marken inte får bebyggas under ledningen. Högdalsverket är en närliggande anläggning för avfallsförbränning, fjärrvärme och elproduktion som samägs av Fortum Värme och Stockholm stad. Bolaget planerar att utöka sin verksamhet bl.a. genom att uppföra en ny avfallseldad panna. Stockholm Vatten planerar även att anlägga en ny matavfallsanläggning norr om verket. Projekten är i samrådsfasen och bör beaktas vid planeringen av den aktuella ledningen. Övriga större verksamheter i området är bl.a Vantörs återvinningscentral, Stockholm Gas gasstation, SITAs avfallshantering och TBTs tågdepå. 10 Utredningsområde Utredningskorridorer ± Markkabel Luftledning 0 100 200 400 Meter KARTA NR/NAMN Utredningskorridor RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.3. Aktuellt utredningsområde vid Högdalen med alternativa utredningskorridorer för luftlednig och markkabel. 11 ± Utredningskorridorer Markkabel Luftledning, Nacka Luftledning Närliggande externa projekt Alternativ för markkabel Örby-Snösätra ! Föreslagen placering för Snösätra station Utredningsområde för Snösätra station Alternativ för luft/markledning Snösätra-Ekudden 0 200 400 800 m KARTA NR/NAMN Utredningskorridorer och närliggande projekt RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/MHW 150429 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.4. De aktuella åtgärderna som planeras vid och kring utredningsområdet i Högdalen-Snösätra. 12 02.Tillståndsprocess och tidplan 2.1 Koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB-dokumentet ska beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samråd och information Första steget i tillståndsprocessen (figur 2.1) är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera olika sträckningar som ska utredas för ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Även annonsering sker i lokalpressen. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP) sker samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller några utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen). 13 2.3 Förundersökning 2.4 Ledningsrätt För att komma fram till utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter längs sträckningsalternativen. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande till förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. De kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar. För att få börja bygga ledningen krävs aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. Figur 2.1. Tillståndsprocessen. 14 2.5 Tidplan Nedan följer en översiktlig tidsplan över aktuellt projekt. Tidsplanen är uppskattad och kan komma att ändras och detaljredovisas i senare skede av projektet. 2015, 2–3 kvartalet: 2015–2016, 4 resp. 1 Samråd om plane- kvartalet: Val av al- rade åtgärder. ternativ, forts. fördjupade utredningar. 2015, 3 kvartalet: 2016, 2–4 kvartalet: Medgivande om för- Samråd om utbyggundersökning/reso- nadsförslag, forts. lution, fördjupade ut- fördjupade utredredningar. ningar. 2016, 4 kvartalet: Ansökan om koncession. 2018: Markupplå- 2019: Koncessions- telsavtal. beslut från regeringen. 2020: Byggstart 2021: Drifttagning 15 03.Teknik 3.1 Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den växelström som levereras av elverken i Europa är 50–periodig dvs. den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är 50 Hz. 3.2 Aktuella stationer De aktuella transformatorstationerna är den befintliga Högdalen och den planerade i Snösätra. Högdalen är en 220 kV-anläggning som ägs av Fortum och är lokaliserad vid Högdalsverket. Snösätra är en ny 220/400 kV transformatorstation som planeras kring Högdalen industriområde. Byggnationen är en av flera nödvändiga åtgärder som syftar till att skapa ett nytt överföringsställe för den nya högspänningslänken inom projekt Stockholms Ström samt för att transformera ned 400 kV till 220 kV i syfte att knyta ihop Snösätra-station med stationen i Högdalen. Drifttagning planeras till 2020. Utredning av lokalisering och utförande av den nya stationen i Snösätra kommer att genomföras i en separat process under 2015. kan befintliga stolpar användas, dels kommer nya stolpar anläggas. Ledningen har tre faser samt två topplinor. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna räknat från marken till stolptopp är ca 30 m. Höjden på stolparna kan vara både lägre och högre beroende på spannlängd (dvs. avståndet mellan stolparna). Avståndet mellan stolparna är ca 100300 m och varierar beroende på markförutsättningar m.m. Jordningen av stolparna sker genom att en jordlina grävs ned längs med hela ledningens längd. I undantagsfall sker punktjordning vid stolpen. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med op- 3.3 Luftledning 3.3.1 Stolptyp De stolpar som planeras är av typen julgransstolpe samt portalstolpe i stål, se figur 3.1 och 3.2. Dels Figur 3.1. Befintlig ledningsgata i Högdalen med stagad portalstolpe och julgransstolpe. Den högra ledningen på julgransstolpen kommer efter utbyggnad att kunna avvecklas. 16 tofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation. 3.3.2 Fundament Stålstolpar grundläggs antingen på fundamentbockar och slipers, på platsgjutna eller fabrikstillverkade betongfundament. Fundamentbockar kan även förankras i berg. Fundamentens träslipers är impregnerade med kreosot som är en blandning av hundratals olika ämnen. Det skyddar träet från att angripas av till exempel röta och skadedjur vilket är angeläget eftersom fundamenten måste hålla i mer än ett halvt sekel. Kreosot är ett hälsofarligt ämne som regleras i nationell och Europeisk lagstiftning. Ämnet har utvärderats av Kemikalieinspektionen (KemI) inom ramen för EU:s granskningsprogram för biocider (ämnen som kan döda levande organismer). Med KemI:s utvärdering som underlag beslutade Europeiska kommissionen 2011 att kreosot får användas i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013 (enligt bilaga 1, direktiv 98/8/EG). Kreosotimpregnerade träslipers är godkända för användning vid byggnation av kraftledningar. Betong och stålbalkar är tänkbara alternativ. Användningen av dessa är dock inte heller problemfri och sett ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv leder dessa material till större miljöpåverkan än kreosotslipers. Inget alternativ kan därför ur miljösynpunkt anses vara bättre än kreosotslipers. Statens Geotekniska Instituts rapport av hur kreosotföroreningar uppträder i olika marktyper visar på låg rörlighet i samtliga undersökta fall. Dessutom innebär Svenska kraftnäts användning av kreosot sällan något problem för växtligheten då fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtrötter. I de fall fundament behöver byggas i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar används alltid stål- eller betongslipers. 3.3.3 Ledningsgata Området intill en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika Figur 3.2. Stolpe innan anslutning till Högdalens transformatorstation. risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen löper genom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan normalt sett större p.g.a. behovet av stag. I skogsmark krävs en skogsgata (normalt 44 m för en 400 kVledning) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation (figur 3.3). I Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I det aktuella fallet är landskapet kuperat och stolparna längs den befintliga kraftledningen är placerade i dalen. 3.3.4 Elektriska och magnetiska fält Allmänt Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger 17 upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd ”årsmedelströmlasten”. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 µT och i mindre tätorter ungefär 0,05 µT. Magnetfält och hälsoeffekter Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för mag- netfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: >> Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. >> Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. >> Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker”, som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i den magnetfältspolicy som tillämpas i koncessionsärenden: ”Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 µT där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som 18 minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.” Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 µT, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 µT, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden. 3.3.6 Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett 44 m brett område under ledningen ska hållas fritt från höga träd, se figur 3.3. Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts. 3.4 MarkKabel För markkabeln krävs under anläggningstiden ett ca 17 m brett anläggningsområde med plats för kabelschakt och anläggningsväg. Under drifttiden behöver bara det 6-5 m breda området ovanför kablarna hållas fritt från större träd. När kabeldiket anläggs tillkommer överskottsmassor som kräver upplag och transporter. Magnetfält för aktuell ledning I det aktuella projektet finns inga boende inom utredningsområdet. De människor som normalt rör sig i området är personal och besökare till intilliggande värmeverk och återvinningscentral. Två alternativa tekniska lösningar utreds med luft- eller markledning. När beslut om vald teknik gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras. 3.4.1 MAGNETFÄLT Storleken på magnetfältet från kablar är relativt lågt pga. ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför centrum på kabeldiket. Tio meter från centrum på kabeldiket är nivån i stort sett obefintlig. 3.4.2 Drift och underhåll 3.3.5 ljud Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV-ledning uppgå till ca 45 dB(A) ca 20 m från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och ca 60 m från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Ledningsgatan inspekteras och röjs regelbundet. Röjning sker ca vart åttonde år för att inte riskera att större träd eller stora rotsystem skadar kablarna. 19 Figur 3.3. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan har en fastställd bredd, normalt ca 44 meter, och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd. 20 04.Generell påverkan 4.1 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Boendemiljön kan också påverkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är antalet bostadshus intill de olika alternativen en viktig bedömningsfaktor vid beslut om vilket alternativ som förordas. 4.2 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor, till exempel i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbru- tet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. 4.3 Naturmiljö Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framför allt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar etc. Ledningen kan här innebära störningar för häckande fågel. Större rovfåglar som havsörn, fiskgjuse och bivråk kan påverkas negativt om de häckar där ledningen planeras och risk finns för att fåglarna flyger in i ledningen. Röjningen i skogsgatan gynnar olika gräsarter och ljung, vilka tillsammans med trädarten en utgör typisk vegetation i befintlig skogsgata. Enen är långsamväxande och sparas normalt vid röjning. En skogsgata kan fungera som en barriär för lavar, svampar och vissa insekter och om området redan är fragmenterat kan denna barriär få betydande effekter för vissa arter. Artrikedomen i en öppen skogsgata är å andra sidan ibland högre än i omgivande skogsmark. För arter som gynnas av öppnare 21 områden, t.ex. fjärilar, kan skogsgator fungera som spridningsvägar. En skogsgata ger också uppkomst till kantzoner vilka generellt sett kan hysa många olika arter. Genom rätt skötsel kan också kraftledningsgatorna fungera som födostråk åt älg och annat vilt. På tidigare hävdade marker återupptas en slåtterliknande skötsel genom den regelbundna underhållsröjningen och på så sätt kan hävdgynnade arter bevaras. En skogsgata gör att skogen i anslutning till gatan blir mer vindutsatt och generellt sett torrare. Detta kan medföra risk för nedfallna kantträd i samband med stormar. Myrar, sankmarker och sumpskogar kan påverkas negativt om stolparnas placering påverkar hydrologin i dessa områden. Eftersom flora och fauna är beroende av de hydrologiska förhållandena kan även dessa påverkas. Vid sumpskogar kan den hydrologiska balansen påverkas även om inga stolpar är placerade i området. Påverkan på naturmiljön bör generellt bli mindre vid parallellförläggning med annan infrastruktur jämfört med om ledningen byggs genom obruten mark. 4.4 Rekreation och friluftsliv Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa. 4.5 Kulturmiljö Påverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framför allt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen kan parallellförläggas med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan går att minimera, den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av körvägar och upplagsplatser kommer att ha betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. För att minimera påverkan på fornlämningar utförs en särskild arkeologisk undersökning, till stor del i fält, för att lokalisera och dokumentera lämningarna. 4.6 Naturresurser Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en ledningsgata blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. 4.7 Infrastruktur Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet. Information om infrastruktur som kan komma att påverkas samlas in löpande. 4.8 Byggskede Svenska kraftnät utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i byggoch anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR-13). I detta dokument anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. Dessutom upprättas en särskild miljöåtgärdsplan för projektet. Denna beskriver alla de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas. Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller, utsläpp till vatten och luftföroreningar. Till kategorin fysiska intrång hör körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftföroreningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon som krävs för bygget. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma 22 temporärt innan röjningsrester tas bort. En viss påverkan på marken utmed luftledningssträckningen kommer att ske på grund av arbetsmaskinerna vilka kan medföra kompaktering av marken. Marken påverkas även av själva anläggandet av tillfartsvägarna. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upphov till betydande konsekvenser. Anläggande av markkabel påverkar naturligtvis marken, eftersom ett kabeldike grävs i vilket kabeln förläggs. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning att ske på stolpplatsen. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Svenska kraftnät ställer miljökrav med syfte att minimera risken för detta. 23 05.Alternativ 5.1 Lokalisering De åtgärder som planeras är samtliga inom det redovisade utredningsområdet i Högdalen. Den sträckning som nu utreds löper till största delen längs befintlig ledningsgata med ett antal alternativa dragningar in till Snösätra station. För alternativet markkabel kan en samlokalisering med planerade 400 kV-kabeln från Örby vara aktuell. Exakt placering av sträckningen beslutas efter en sammanvägning av eventuella inkommande synpunkter och när lokaliseringen av stationen har fastställts. 5.2 Teknik De nödvändiga förstärkningarna i området mellan Snösätra och Högdalen kan antingen ske med luftledning eller med markkabel. Det svenska stamnätet är ett luftburet växelströmsnät. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är luftledning i så stor utsträckning som möjligt det föredragna alternativet. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera. I detta fall när sträckningen inte är så lång skulle en markledning kunna vara ett fungerande alternativ framförallt i det fall att markkabel på sträckan Örby-Snösätra kommer att förläggas i utredningsområdet. 5.3 Avfärdade Alternativ Området kring Högdalen station har en tydlig avgränsning i öst och väst, med befintliga industrier och de två höjderna som finns i området. Svenska kraftnät har tittat på alternativa sträckningar öster och väster om den aktuella sträckningen samt på de båda höjderna. Alla dessa alternativ resluterar i längre sträckning och ogynnsamma driftsförhållanden, delvis i tidigare opåverkat grönområde och har därför avfärdas som hållbara lokaliseringsalternativ. 5.4 nollalternativ Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att en verksamhet eller åtgärd inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om det planerade projektet inte blir av. Om de planerade åtgärderna inte blir av kommer transformering och överföring mellan stationerna inte att klaras av, vilket innebär att elnätet inte har möjlighet att överföra den mängd el som krävs. Området är idag påverkat av tre befintliga ledningar som i nollalternativet kommer att stå kvar. 24 06. förutsedda miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området. Även skadeförebyggande åtgärder beskrivs. Inom utredningsområdet har två alternativ med olika tekniska lösningar bedömts. Detta dokument är ett samrådsunderlag med syfte att informera samt inhämta synpunkter på de planerade åtgärderna. Konsekvenserna av verksamheten kommer därav att kunna kompletteras eller ändras i den slutgiltiga bedömningen. 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder Bedömningen av konsekvenser har gjorts med utgångspunkt från Svenska kraftnäts bedömningsgrunder som används för att ge en så objektiv konsekvensbedömning av utredningsalternativen som möjligt. Svenska kraftnät använder sig av en trestegsmodell i vilken värdet på det berörda området bedöms (steg 1) och hur stor påverkan bedöms bli på området (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor), se matris t.h. I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas. Konsekvenserna är klassade i en 6-gradig skala (obetydliga, små, små–måttliga, måttliga, stora och mycket stora). Litet värde (1) Måttligt värde (2) Högt värde (3) Mycket högt värde (4) Ingen/obetydlig påverkan (0) 0 0 0 0 Liten negativ påverkan (1) 1 2 3 4 Måttlig negativ påverkan (2) 2 4 6 8 Stor negativ påverkan (3) 3 6 9 12 Val av nivåindelning på konsekvens: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser 6.2 Boendemiljö och bebyggelse De planerade ledningarnas huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö uppkommer av magnetfält, men också av ljudstörningar från ledningen, speciellt vid fuktig väderlek och visuellt av en förändrad landskapsbild (se även avsnitt 6.3 Landskapsbild). Påverkan av elektriska och magnetiska fält samt magnetfältets utbredning beskrivs i kapitel 3.3.4. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy vid nybyggnation av kraftledningar ska inga byggnader för varaktigt vistande utsättas för magnetfält som överstiger 0,4 µT. 25 Förutsättningar Närmaste enskilda bostäder (2 st) ligger ca 150 m syd-väst om den planerade ledningen och utredningsområdet. I övrigt ligger Fagersjö, en sammanhållen bebyggelse, ca 400 m syd-ost om utredningsområdet, se figur 6.1. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Inga överträdelser av gränsvärdet för Svenska kraftnäts magnetfältspolicy eller störande ljud vid bostäder bedöms uppstå på det aktuella avståndet. Enstaka bostadshus kan visuellt komma att påverkas av ledningen, däremot tillkommer det inga nya ledningar vid befintlig ledningsgata. Byggnader för varaktigt vistande kommer att utsättas för en betydande påverkan. När beslut om vald sträckning gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras med avseende på personal som arbetar i området för att säkerställa att magnetfältspolicyn innehålls. Konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse av en luftledning bedöms bli små. Markkabel: Inga bostäder eller byggnader för varaktigt vistande förväntas påverkas av magnetfält vid etablering av en markkabel. Visuellt kommer området påverkas positivt om dagens luftledningar avvecklas. Konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse av en markledning bedöms därmed bli obetydliga. 6.3 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Högdalstopparna började anläggas som deponi på 60-talet. En av de tre topparna, Högdalsberget, räknas som Stockholms högsta (konstgjorda) punkt på 102 m ö.h. och har vidsträckt utsikt över Stockholm. Förutsättningar Det omgivande landskapet är starkt kuperat och präglas av pågående industriverksamhet. Högdalsverket, återvinningscentralen, kraftledningar och järnvägen omger utredningsområdet för den nya ledningen. Det kuperade landskapet begränsar sik- ten men längre utblickar finns uppe från Högdaltoppen, figur 6.2 och 6.3. Påverkan och konsekvenser Luftledning: De planerade kraftledningsstolparna är ca 30 m och den nya ledningen kommer att bli synlig i närområdet. Landskapsbilden vid Högdalen bedöms ha måttligt värde med tydlig industriell påverkan även om utblickarna från höjderna är av högre betydelse. Eftersom det redan finns kraftledningar vid den planerade luftledningen bedöms förändringen av landskapsbilden bli liten då den totala mängden kraftledningar inte kommer att öka. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli små. Markkabel: Landskapsbilden kommer att påverkas positivt av att anlägga en markkabel då dagens luftledningar kommer att nedmonteras. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli obetydliga. 6.4 Naturmiljö Någon naturvärdesinventering har inte genomförts inom det berörda utredningsområdet. Kunskap om området har inhämtats från observerande fältbesök, Skogsdataportalen, Länsstyrelsen i Stockholms län och Artportalen. Inga områden med tidigare kända högre naturvärden som sammanfaller med det berörda området har identifieras utifrån dessa källor. Två arter som ingår i Artskyddsförordningens bilaga 2, huggorm och kopparödla, har observerats i en skogsdunge intill befintlig kraftledningsgata. Inför planeringen av närliggande 400-kV ledning Snösätra-Ekudden utfördes en utredning och bedömning av fågellivet bl.a. i området kring Högdalstopparna. Där anges att värdena för fågellivet bedöms vara relativt låga och att inga rekommendationer eller vidare inventering för Högdalstoppen anses nödvändig (Enetjärn Natur 2015). Förutsättningar En stor del av området är påverkat av mänsklig verksamhet och har låg grad av naturkaraktär. Området omges av kraftledningsgator, järnväg, väg och industri. Naturmiljön kring den planerade ledningen består av kuperad stadsnära blandskog med skogspartier, busk- och gräsmarker. Området domineras av de två angränsande höjderna Högdalstoppen och Högdalsberget, se figur 6.8. När- 26 Utredningsområde Riksintresse järnväg ± Riksintresse väg Utredningskorridorer Markkabel Luftledning 0 100 200 400 Meter KARTA NR/NAMN Närliggande riksintressen RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.1. Utredningsområdet vid Högdalen och utredningskorridor för aktuell luftledning och markkabel. I närområdet finns två riksintressen för kommunikationer, Nynäsbanan (järnväg) och Örbyleden (väg). Inga övriga riksintressen eller skyddade naturområden finns i området. 27 mast ställverket i Högdalen finns ett mindre område med hällmarksskog, se figur 6.3. naturmiljön vid en ny markledning efter etablering bli obetydliga. Påverkan och konsekvenser 6.5 Rekreation och friluftsliv Luftledning: Beroende av vald sträckning in till stationen kommer ett antal träd i den nya kabelgatan intill järnvägen att behöva avverkas, se figur 6.1. Värdet på den naturmiljö som berörs vid ny och befintlig ledningsgata bedöms vara litet och påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna av en ny luftledning bedöms därmed bli obetydliga. Allt sedan topparna anlades har området nyttjats för friluftsliv. Här fanns fram till 90-talet en slalombacke med liftar, en rodelbana (resterna av denna syns än idag) och toppen har varit populärt för snowboardåkning. Stockholm stad har ambitioner att förstärka stråket mellan Högdalen-Farsta genom bl.a. sammankoppling med infrastruktur, aktivering och tillgängliggörande av grönområden och att bygga ihop miljöer. Enligt gällande översiktsplan ingår utredningsområdet i område inom den regionala grönstrukturen, se vidare stycke 1.6. Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet, där rekreation och fri- Markkabel: Vid anläggande av en markkabel kommer ett betydande markarbete att krävas i byggfasen. Efter ett antal år återfår området sin ursprungliga karaktär och påverkan kring dragningen anses måttlig. Sammantaget bedöms konsekvenserna för Figur 6.2. Sydvästlig utblick ifrån Högdalstoppen över Högdalsberget, befintlig kraftledning och järnvägen. Figur 6.3. Södergående befintlig kraftledning vid Högdalens transformatorstation och Högdalsverket t.v. 28 luftsliv främst påverkas visuellt av en luftledning. 6.6 Kulturmiljö Förutsättningar En utredning med avseende på kulturhistoriska lämningar och kulturmiljö inom utredningsområdet vid Högdalen utfördes i mars 2015. Rekreationsområdet utgörs av naturmark och domineras av de två höjderna som omgärdas av anlagda och naturliga gång- och cykelvägar, se figur 6.4 och 6.8. På och kring Högdalstoppen finns sedan 2005 en discgolf-bana (frisbee), se bild 6.5. Aktiviteten vid banan har de senaste åren varit låg men ambitionen finns att hålla banan öppen i framtiden. Området upplevs idag som vildvuxet med nedmonterade gatlyktor, buller, tågtrafik och barriärer där stråket ner mot Fagersjö och Fagersjöskogen inte är tydligt. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Området bedöms idag ha måttliga värden för rekreation och friluftslivet. Graden av intrång och påverkan av den planerade ledningen i befintlig ledningsgata samt ändringarna bedöms vara liten. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms därmed bli små. Markkabel: Vid anläggande av en markabel kommer luftledningarna successivt att monteras med. Under byggfasen kommer möjligheterna att utöva friluftsliv i området att påverkas, men därefter blir påverkan positiv. Konsekvenserna efter byggfasen, med ett markkabelalternativ, bedöms för rekreation och friluftsliv bli obetydliga. Figur 6.4. Cykel- och gångväg längs järnvägen. Förutsättningar Den föreslagna ledningssträckningen ligger i närheten av två kända fornlämningar, figur 6.6. Fångstgrop, RAÄ nr Stockholm 297, består av en rund fångstgrop för varg. Lämningen har inte undersökts men bedöms vara en välbevarad fornlämning. Gropen är delvis igenfylld med grus, sten och cement. Fångstgropen anses av Stockholms stadsmuseum höra till en nyetablering i området under 1600-talet. Enligt Riksantikvarieämbetets bedömning kan den vara äldre. Torpmiljön, RAÄ Stockholm 366, består av en husgrund omgiven av kulturpräglade markytor. Miljön upptar en yta på 35x35 meter. Torpet är i det historiska kartmaterialet omnämnt som ”Gökdalen” som var en egen enhet från 1677 till 1850. Inom det aktuella utredningsområdet finns tre bebyggelsemiljöer som är utpekade av Stockholms stadsmuseum som bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistorisk värde. Här återfinns tre byggnader registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BeBR) som är kulturhistoriskt värderade/ klassificerade/karaktäriserade. I den nordvästra delen av utredningsområdet finns två byggnader uppförda 1956 som har fungerat som spårvagnshallar (STOCKHOLMS BLIXTLJUSET 18 – husnr 1 Figur 6.5. Kring Högdalstoppen har det spelats Discgolf. 29 och 2). I den nordöstra delen av utredningsområdet finns det en värmeverksbyggnad (STOCKHOLM TIPPEN 1 – husnr 1), uppförd under olika skeden, men med början 1966, se figur 6.3. Enligt den historiska kartanalysen har delar av landskapet använts för jordbruksverksamhet och delar av åkermark kan ses kring sekelskiftet 1900. Sannolikt är åkrarna kopplade till de historiska torpen som finns i området. Oavsett lagskydd är det ur kulturmiljöperspektiv positivt om spår efter åkermarken kan bevaras intakta. I övrigt förefaller den historiska markanvändningen ha varit utmark, dvs. sannolikt betespräglat skogsområde kring sekelskiftet 18/1900. Figur 6.7. Högdalen transformatorstation. Fångstgrop Utredningsområde Utredningskorridorer Torpmiljö ± Markkabel Luftledning Fornminnen, punkt ! Fornminnen, yta 0 75 150 300 Meter KARTA NR/NAMN Kulturmiljö RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.6. Kartan visar utredningsområdet med kända forn- eller kulturhistoriska lämningar (röda polygoner) som finns registrerade i FMIS. Två lämningar, fångstgrop och torpmiljö återfinns inom södra delen av utredningsområdet. 30 Utredningsområde Utredningskorridorer ± Markkabel Luftledning 0 100 200 400 Meter KARTA NR/NAMN Utredningskorridor RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.8. Ortofoto över Högdalen industriområde med Högdalen transformatorstation i norr, Högdalsverket i sydost, tågdepån i väst och återvinningcentral under aktuellt utredningsområde och utredningskorridor. 31 Påverkan och konsekvenser Luftledning: Två kända lagskyddade fornlämningar (fångstgrop och torpmiljö) berörs av den föreslagna ledningssträckan, vilket kan komma kräva en särskild arkeologisk undersökning. Intrånget kan undvikas om byggnaden (torpmiljön) flyttas men upplevelsevärdet kan då påverkas negativt. Borttagning av dessa lämningar kommer att kräva tillstånd av Länsstyrelsen. Den föreslagna ledningen skär igenom område som Stadsmuseet har identifierat som värdefullt. Utredningsområdet är idag redan påverkat av kraftledningar och har en tydlig industriell karaktär med fokus på energiförsörjning och återvinning och sammantaget bedöms en luftledning inte påverka några kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer negativt. Påverkan blir sammantaget liten och konsekvenserna för kulturmiljö förväntas därmed bli små. Markkabel: Två kända lagskyddade fornlämningar (fångstgrop och torpmiljö) och byggnader av kulturhistorisk värde kan komma att beröras av den föreslagna ledningssträckan, se bedömning ovan. Om den befintliga kraftledningen tas ner och ersätts av markledning påverkas de kulturhistoriska värdena positivt. Konsekvenserna av en markledning bedöms bli obetydliga. Figur 6.9. Pendeltåget på Nynäsbanan nedanför Högdalstoppen. 6.7 Naturresurser och markanvändning Nya ledningar medför ofta att brukbar mark tas i anspråk för ledningsgator och sidoområden. Förutsättningar Den planerade kraftledningen är ca 800 lång, varav ca 250 m behöver anläggas i ny kraftledningsgata, vilket betyder att endast små arealer av ny mark behöver tas i anspråk. Marken brukas inte utan används som grönområde och korsas av en järnväg, se figur 6.9. I befintlig ledningsgata finns idag bil- och promenadvägar, stationen, parkering, uppställningsplats för återvinning, järnväg samt naturmark, se figur 6.7, 6.8 och 6.10. I grönområdet finns idag, tillfälligt uppställt, husvagnar och skjul. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Området har ett litet värde med avseende på naturresurser. Marken är till stor del redan exploaterad och det finns en befintlig ledningsgata i området. Påverkan av den planerade ledningen på områdets naturresurser bedöms därmed bli liten och konsekvenserna blir obetydliga. Markkabel: Vid anläggande av en markabel kommer luftledningarna successivt att nedmonteras och mark kan komma att frigöras. Naturområdet nedanför industriområdet kan användas som idag. Figur 6.10. Återvinningscentral under befintlig ledning. 32 Påverkan av den planerade markkabeln blir liten och konsekvenserna för naturresurser bedöms bli obetydliga. 6.8 Infrastruktur I miljöbalken 3 kap. 8 § anges grunderna för riksintressen för kommunikationer. Sådana ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av denna typ av anläggningar. Förutsättningar Både befintliga (KL23 S3-4, RL55 och RL14 S3-4) och planerade ledningar kommer att korsa Nynäsbanan mellan Älvsjö-Nynäshamn, en järnväg av riksintresse för kommunikationer, se figur 6.1 och 6.9. Nynäsbanan är tätt trafikerad av pendeltåg, men även av godstrafik. Trafikintensiteten är mellan 2-4 tåg i timmen (REF Trafikverket och SL). I norr löper Örbyleden som är utpekad som riksintresse för väg. Under kraftledningen in till industriområdet löper Kvicksundsvägen med gods- och personaltrafik och en stor andel tunga transporter till bl.a. Högdalsverket med en kapacitet att ta emot 700 000 ton avfall per år. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Ett riksintresse för järnväg, som har ett högt värde för infrastruktur, kommer att beröras av utredningsområdet med korsande ledningar. Under driftsfasen bedöms påverkan på tågtrafiken som liten (ev. service samt viss risk för ledningsbrott föreligger). Påverkan under byggtiden redogörs för i avsnitt 6.9. Någon störning av trafiken på Kvicksundsvägen eller Örbyleden i driftsfasen bedöms inte uppstå. Ledningen bedöms därmed få en liten påverkan på infrastrukturen och konsekvenserna kommer därmed att bli små. Markkabel: Under driftsfasen av en markkabel bedöms påverkan som obetydlig, däremot kommer det att innebära ett viss intrång under byggtiden som närmare redogörs för i avsnitt 6.11. Noggrann planering och samordning krävs för att minimera ev. störning. Konsekvenserna bedöms som obetydliga 6.9 Byggskedet Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggti- den är främst störningar genom fysiskt intrång bl.a. körvägar och uppställningsplatser för maskiner och material samt genom buller och luftföroreningar. Vid anläggande av en markkabel påverkas marken i anslutning till aktuell sträckning, då det i de flesta fall grävs ett kabeldike i vilket kabeln förläggs. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skulle skador uppstå sker återställning till ursprungligt skick, läs mer om byggskedet i avsnitt 4.8. Förutsättningar Luftledning: Byggtiden planeras till ett år. Byggnadsarbetena innefattar bl.a. avverkning av enstaka träd för den nya ledningsgatan, anläggning av fundament, resning av stolpar och montering av ledningen. Under byggnationen kommer byggtrafik att förekomma på omkringliggande vägar i området. Under kraftledningen in till industriområdet går Kvicksundsvägen. Byggnationen förväntas inte begränsa tågtrafiken längs Nynäsbanan. Markkabel: Byggtiden planeras till ett år. Byggnadsarbetena innefattar bl.a. avverkning av enstaka träd, grävning av kabeldike, tillfällig uppläggning av jordmassor samt nedläggning av kabeln. Under byggnationen kommer byggtrafik att förekomma på omkringliggande vägar i området. Avspärrningar av det område som berörs av byggnadsarbeten kan komma att bli nödvändigt. Under Nynäsbanan förläggs markabeln i en kabeltrumma. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Värdet i området som påverkas av störning i byggskedet bedöms som högt. Påverkan under byggtiden uppstår främst på närliggande industri, närboende och förbipasserande och utgörs av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden och ökad trängsel på allmän väg, fram för allt in till Högdalsverket tillföljd av ökade transporter. Påverkan blir dock kortvarig och konsekvenserna bedöms bli måttliga. Markkabel: Under byggtiden bedöms närliggande industri, närboende och förbipasserande påverkas av främst maskinbuller, begränsad tillgänglighet 33 till vissa delar av grön- och industriområdet samt ökad trängsel på allmän väg, framför allt till Högdalsverket, till följd av transporter. Vid anläggande av kabeltrumma under Nynäsbanan krävs noggrann planering och samordning med berörda för att undvika störning på tågtrafiken under byggskedet. Då Högdalstopparna till största delen utgörs av äldre deponi förordas att jordmassorna kontrolleras och provtas med avseende på markföroreningar under arbetet med grävning av kabeldike. Påverkan blir stor men kortvarig och konsekvenserna bedöms temporärt kunna bli stora framför allt för tågtrafiken och framkomligheten på Kvicksundsvägen. 6.10 Skadeförebyggande åtgärder Här följer Svenska kraftnäts förslag på planerade åtgärder för att minimera den negativa påverkan som den planerade etableringen kan orsaka. I det slutgiltiga MKB-dokumentet, efter samrådet och när exakt placering av den nya ledningen är föreslagen, kan fler åtgärder presenteras. >> Anpassa tidpunkt av byggandet för att minimera störning. >> Inför entreprenaden kommer naturområde med höga naturvärden samt kulturvärden att markeras ut i fält. >> Noggrann planering med berörd industri för att undvika driftstörning. >> Jordmassor från kabeldike bör provtas med avseende på markföroreningar. >> Fältinventering av det utpekade området och dess omedelbara närområde för att säkerställa att inga okända fornlämningar kan komma att beröras. >> Naturvärdesinventering för att identifiera områden med högre naturvärden samt artförekomst. >> Noggrann planering med Trafikverket för att undvika driftstörning på Nynäsbanan. Innan avverkningarna och anläggningsarbetet för den nya ledningen påbörjas kommer en åtgärdsplan för mark att upprättas. I denna kommer alla krav och villkor att presenteras. Planen kommer även att precisera placeringarna av etableringsplatser för fordon, bodar liksom upplagsplatser m.m. Planen kommer även tydligt att, för alla planerade åtgärder, visa på kartor var särskild hänsyn ska tas och vilka skadeförebyggande åtgärder som ska vidtas på vilken plats. Planen ska följas av alla entreprenörer som arbetar inom och i anslutning till ledningsarbetet. 34 07. Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning. Bedömningen görs för respektive intresseområde och i kommentarsspalten lämnas en kort motivering till bedömningen. Bedömningarna är gjorda med utgångspunkt från det material som finns i denna inledande fas av tillståndsprocessen. Med ökad kunskap, som erhålls genom synpunkter och information som framkommer i samrådet tillsammans med fortsatta utredningar, kan bedömningarna komma att ändras i den fortsatta processen. Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. För de tre områdena längst ned i tabellen (anläggningskostnad o.s.v.) finns inga specifika bedömningsgrunder. Storleken på konsekvenserna redovisas här i stället i relation till teknikalternativ. konsekvenser Mycket stora Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga Sammantaget bedöms den planerade ledningen oavsett teknik medföra i huvudsak obetydliga till små konsekvenser för motstående intressen. Ledningen planeras i ett område med hög grad av mänsklig påverkan och låg andel naturmiljö. Ledningen ligger på ett sådant avstånd från närmaste boende att inga överträdelser av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy eller bullerstörning kommer att uppstå. 35 Intresse Konsekvenser av Luftledning Konsekvenser av markkabel Kommentar till bedömning Boendemiljö och bebyggelse Små Obetydliga Inga bostadshus men byggnader för varaktigt vistande kan komma att utsättas för magnetfält överstigande 0,4 µT. Enstaka bostadshus kan påverkas visuellt av en luftledning. Landskapsbild Små Obetydliga Ledningarna planeras i ett område som redan är påverkade av industri och kraftledningar. Naturmiljö Obetydliga Obetydliga Inga naturvårdsintressen eller känsliga biotoper berörs. Rekreation och friluftsliv Små Obetydliga Utredningsområdet bedöms ha låga värden för rekreation men högre för friluftsliv. Kulturmiljö Små Obetydliga Två kända fornlämningar återfinns i området. De planerade ledningarna anses inte påverka några kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer negativt. Naturresurser Obetydliga Obetydliga Den planerade ledningen tar lite ny mark i anspråk.. Infrastruktur Små Obetydliga Området sammanfaller delvis med ett riksintresse för järnväg, Påverkas i driftsfas av service och underhåll. Byggskedet Måttliga Stora Påverkan under denna fas utgörs främst av begränsad framkomlighet längs väg och järnväg och begränsad tillgänglighet till området. Anläggningskostnad Små Mycket stora Driftsäkerhet Obetydliga Mycket stora Reparationstid Obetydliga Mycket stora 36 08.Ord- och begreppsförklaring Betydande miljöpåverkan Fysisk miljö För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka process- ich innehållskrav som ska ställas, det vill säga skilja på vad man slarvigt kan kalla ”stor” respektive ”liten” MKB. ”Stor” MKB innebär bl.a. krav på mer omfattande samråd. Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat samt upplevelser i den fysiska miljön. Detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Generell biotopskydd Ett generellt skydd för vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet. GIS Elektriska fält Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Indirekta effekter och konsekvenser Energimarknadsinspektionen (EI) Myndighet som beslutar om koncession. Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av ledningsprojektets intrång eller störningar. Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter. Fasledare Fasledare kallas inom elektronik en spänningsdrivande ledare. Ett vanligt vägguttag är kopplat till en av fasledarna och neutralledaren. Infrastruktur Kraftledningslina som är strömförande. Anläggningar som representerar stora inventeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. FMIS Isolator Digitalt fornminnesregister i form av ett geografiskt informationssystem som innehåller information om Sveriges kända fasta fornlämningar. Ett material som inte leder elektrisk ström, t.ex. glas. Isolatorer används i kraftledningar för att stolparna inte ska vara strömförande. Faslina 37 Kantträd Markupplåtelseavtal (MUA) Betecknar de farliga träd, som växer utanför det engångsersatta området och för vilka ersättning ska betalas när de avverkas. Jordlina Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten. Jordning av ledningsstolparna genom en längsgående lina som vanligen grävs ner i ledningsgatan. Medgivande till förundersökning (MFÖ) Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökar sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Landskapsbild En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen. Ledningsgata Avser det område längs en ledning inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Ledningsrätt Ledningsrättslagen ger kraftbolag, kommuner, telekommunikationsbolag med flera möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra nödvändiga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga för all framtid. När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöker vi markförhållandena mer ingående. För att göra det behöver vi få tillträde till berörda fastigheter och kontaktar alla fastighetsägare för att få skriftliga medgivanden till en förundersökning. Förundersökningen innebär att vi bland annat inventerar markförhållanden och artbestånd, utför mätningsarbeten, stakar ut var ledningen ska gå och samlar in värderingsunderlag. Att fastighetsägare lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Miljöbalken En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari 1999. Miljökonsekvens Följden av vissa miljöeffekter (förändrad miljökvalitet) för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs. Portalstolpe Vanlig stolptyp där ledningen hänger vid luftledning. Resolution Ansökan om förundersökningstillstånd hos länsstyrelsen. 38 Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 § miljöbalken. Samlad bedömning En viktning (inbördes värdering av faktorer) där beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar. Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Sliper En balk som omfördelar last. Stag De linor eller vajrar som stöttar en mast i längsled. Strömlast Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten. 39 09. Referenser Digitala källor Stockholm–förslag till åtgärder. Miljöförvaltningen. Artportalen. https://www.artportalen.se Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladdning. http://www.gis.lst.se SL. http://sl.se Skogsdataportalen. http://skogsdataportalen. skogsstyrelsen.se Stockholms Ström. http://www.stockholmsstrom. net Stockholm stad 2010: Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010 Stockholms stadsbyggnadskontor 2009. Detaljplan för Fastigheten Tippen mfl. Dp 2007-03732-54 Sweco Environment 2011. Underlag för samråd, utveckling av Högdalenverket. Uppdragsnummer 1331234-200 Svenska kraftnät, Bedömningsgrunder luftledning Svenska kraftnät. http://www.svk.se Trafikverket riksintressen. http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Samhallsplanering/Riksintressen/ Skriftliga källor Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, Nyréns Arkitektkontor 2011. Strukturförslag för sambandet Högdalen – Farsta. 2011-06-30 Enetjärn Natur 2015. Utredning och bedömning av fågellivet Snösätra –Ekudden Stockholms stad 2003. Biologisk utveckling av WSP 2015. Snösätra station, samrådsunderlag – Arkeologi och kulturmiljö. Uppdragsnr: 102110085 Övrigt Stockholm Discgolf Arenas (SDGA) http://www. sdga.se Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se
© Copyright 2024