1. No category

Innehållsförteckning
Introduktion till vägledningen...................................................sid 4
Våld och förtryck i hederns namn............................................sid 5
Tips vid samtal med unga..........................................................sid 7
Att samtala med unga................................................................sid 10
Kontaktnätverkslista..................................................................sid 14
Introduktion
till vägledning
Våld och förtryck
i hederns namn
Elektra är en MR-verksamhet på Fryshuset som arbetar nischat mot våld och
förtryck i hederns namn. Elektra erbjuder stöd till utsatta ungdomar och arbetar
förebyggande med utbildning och attitydpåverkande (Sharaf Hjältar Hjältinnor
konceptet) samt opinionsbildande arbete. Elektra utbildar och föreläser för yrkesverksamma, skolor, myndigheter och övriga aktörer som kommer i kontakt med
målgruppen.
Våld och förtryck i hederns namn utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck.Våld
och förtryck i hederns namn handlar i många fall om hot som begränsar en ung
persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar
eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att
straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas
som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller
andra medlemmar av gemenskapen. Kännetecknande för våldet är att det grövsta
våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas. Individer med
hbtq-identitet löper stor risk för grovt våld och förtryck.
Att bryta mot systemet ställer höga krav på individen och då krävs det att samhället
ställer upp med skydd och stöd, oavsett vem det är som väljer att bryta sig loss.
United Sisters Är en självstärkande verksamhet för unga tjejer.
Visionen är att varje ung ska kunna vara den själv vill vara och kunna göra det just
den vill. Med det menar vi att varje ung ska kunna vara sig själv och utvecklas utan att
begränsas av normer, könsroller, andras åsikter eller sig själv.Verksamheten består av
gruppverksamhet, coachverksamhet, aktör och ambassadörskap.
Information om projektet Våga Vara Jag
Våga Vara Jag var ett samverkansprojekt mellan Fryshusverksamheterna Elektra och
United Sisters under 2013-2104 som finansierades av Östergötlands Länsstyrelse.
Syftet med projektet var dels (1) att Elektra och United Sisters utvecklade en
gemensam kunskapsbas för att utbilda yrkespersoner och stärka deras kunskap och
handlingskompetens att förebygga våld och förtyck i hederns namn och dels att (2)
personer som arbetar med ensamkommande barn/unga och unga på
skyddade boenden fick verktyg att stärka självkänsla, aktiva värderingar och känslan av
sammanhang hos sin målgrupp.
Vägledningen som Du nu håller i är ett komplement till utbildningen Våga Vara Jag och
är avsedd för deltagarna som gått utbildningen.
Kännetecknade för våld och förtryck i hederns namn är:
•
•
•
•
•
•
•
4
Våldet utövas av enskilda och kollektiv som en legitim handling för att straffa
individens olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala anseende.
Hederstänkande har en avgörande roll.
Ett rykte kan vara tillräckligt för bestraffning.
Våldet är planerat och sanktionerat av kollektivet.
Förövare beskyddas av kollektivet.
Statistiskt drabbar våldet/förtrycket i huvudsak kvinnor ifrån 12-13 års ålder
och uppåt
Våldet/förtrycket drabbar även män och individer med hbtq-identitet.
5
Det kan yttra sig i form av:
•
Fysiskt våld och förtryck:
Från örfil och misshandel till ytterst mord (påtvingat självmord).
•
Psykiskt våld och förtryck:
Kränkningar, förtryck, skuld och skambeläggning, nedvärdering, förföljelse, hot,
isolering, undandragen kärlek och utfrysning.
•
Sexuellt våld och förtryck:
Våldtäkt, äktenskap och sex mot sin egen vilja.
•
Vardagsheder:
Dagligen utsätts unga runt om i Sverige för vardagsheder – ett socialt tryck som
tvingar dem att leva i normkonflikt mellan samhället och hemmet.Vardagsheder
är mer systematiska utbredda kränkningar som isolerar unga från samhället.
Tips vid samtal med den
unga som är utsatt för våld
och förtyck i hederns namn
Det kan kännetecknas som:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Att inte få klä sig som man vill.
Att inte få gå ut.
Att inte få umgås med vem man vill.
Att inte få gifta sig med vem man vill.
Att inte få bestämma över sin egen kropp, sitt liv eller sin sexualitet.
Att inte få delta i samhället på grund av krav hemifrån.
Att vara ständigt bevakad och kontrollerad.
Att inte få studera vidare, eller bli hindrad från att gå i skolan och
inte få välja yrke.
Att behöva domineras av de ovanför dig i rang.
Att riskera att bli skickad utomlands för ”bra fostran”.
Samtal med den unga
Ta den ungas upplevelse av situationen på allvar. Räkna med att den unga kan uppleva
sin situation kaotisk och ha svårt att redogöra för vad som har hänt. Lyssna, men
ifrågasätt inte. Samtal ska helst ske enskilt och i lugn miljö. Ställ gärna öppna frågor;
Vad är det du vill göra som du inte får? Vad är det du måste göra som du inte vill?
Hur yttrar det sig?
Fråga vad den unga är rädd för och vad personen vill ska hända nu. Om den unga är
under 18 år diskutera vad du som yrkesverksam har skyldighet och möjlighet att göra
för att den unga och dennes familj ska få hjälp.
När den unga är över 18 år och utsatt för våld eller hot om våld och har behov av
skydd och stöd, erbjud hjälp att kontakta socialtjänst, polis och läkare.
Kontrollera att den unga förstår den information hen får. Särskilt i en akut situation
kan det vara svårt att ta in allt som händer. Om den unga dessutom har någon form
av intellektuell funktionsnedsättning eller språkligt hinder måste man vara extra noga
med detta.
Om tolk behövs använd inte släkting eller bekant till familjen, använd telefontolk för
ökad anonymitet.
6
7
Anmälan till socialtjänsten
När det framkommer att en ungdom under 18 år utsätts för eller misstänks utsättas
för hot eller våld ska anmälan till socialtjänsten ske.Vid osäkerhet kan socialtjänsten
kontaktas för rådgivning utan att den unges namn behöver uppges.
Anmälan skall göras till den enhet som utreder barn i behov av stöd i det stadsområde där den unga är skriven. Föräldrarna ska inte informeras. Efter anmälan är ärendet
socialtjänstens ansvar.
Anmälningsskyldighet
Du som arbetar på en myndighet vars verksamhet berör barn och unga ska genast
anmäla till socialnämnden om du misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara
illa. Detsamma gäller dig som är anställd i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten eller kriminalvården.
Dokumentation
Vid synliga tecken på våld bör sjukvårdspersonal göra en första undersökning av den
unga och dokumentera skador och märken. Läkare kontaktas antingen av socialtjänsten eller polisen beroende på situationen. Det är till fördel om övrig personal noterar
de märken och skador de ser.
Ingen information ska ges till personer utanför enheten under utrednings- och stödjandefas, förutom i de fall den unga uttryckligen begär det. Personliga uppgifter om
den unga måste förvaras på ett säkert sätt.
Säkerhet
Stödansvaret efter omhändertagandet lämnas helt över till andra instanser. Personal
på enheten ska helst inte veta vart den unga tagit vägen.Vid förfrågan från ungas
anhöriga skall hänvisning göras till polis och socialtjänst.
När omhändertagande har skett behöver berörd personal – exempelvis enhetschef/
rektor, handläggare/mentor eller behandlingspedagog - på arbetsplatsen informeras så
att de inte ovetandes tar föräldrakontakt eller delger sådant som kan vara skadligt för
den unga till andra unga, föräldrar eller släktingar. Sammanställ en säkerhetsplan med
socialtjänsten om den unga ska fortsätta komma till er.
8
Att samtala med unga
Viktiga frågor att beröra under samtalet med den unga
• Hur begränsas den ungas livsrum?
• Vilka regler och krav gäller för den unga?
• Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Upplever den unga påtryckningar att
själv utdela bestraffningar mot exempelvis en syster eller kusin?
• Tvingas den unga bevaka till exempel ett syskon eller släkting?
• Har föräldrarna bestämt den ungas framtid vad gäller utbildning, boende
och äktenskap?
• Är den unga utsatt för bevakning?
Lyssna av den ungas krav och syn på sina rättigheter.
Medvetandegör för unga om vilka rättigheter en myndig person har enligt svensk
lagstiftning.
Hjälp den unga förstå innebörd och konsekvenser av olika
alternativ som att:
• Godta en del krav men slåss för sina rättigheter på andra områden.
• Helt ta avstånd från föräldrarnas krav och regler. Hjälp den unga att belysa olika
aspekter av förekommande alternativ och ge därefter stöd för det val den unga
gör. Det är ett ställningstagande som den unga själv måste besluta om.
Stöd den ungas medvetenhet och egen kraft genom att:
• Samtala om varför den unga vill gå sin egen väg.
• Diskutera vilka knep familjen kan komma att använda för att få den unga tillbaka?
(Till exempel sjukdom i familjen och vädjan från syskon.)
• Hjälp den unga att bli fri från skuldkänslor – det är inte den ungas ansvar!
• Göra den unga medveten om vad som krävs för att vederbörande ska vara så
säker som möjligt.Vilka skyddsåtgärder finns och vilket skydd behöver den unga?
• Samtala ingående om hur den nya, fria situationen kan gestalta sig.Vem kan den
unga vända sig till när vederbörande känner sig ensam och längtar hem?
• Hur kan man bygga upp ett nytt nätverk på en ny bostadsort?
• Poängtera vikten av att kunna klara sig själv.
• Samtala om hur föräldrarnas inställning till den ungas frihet kan förändras.
Diskutera taktik för detta förändringsarbete:Vilka argument är bra att använda?
Vilken tidpunkt är lämplig? Hur ska det läggas upp? Vilka är viktiga att påverka
först? Vilka kan hjälpa den unga med att påverka föräldrarna?
10
Att tänka på vid samtal:
Var och en är expert på sig själv och är den som bäst kan finna sina utvecklingsvägar.
Vi har inom oss de resurser och kunskaper som krävs för att en personlig livsutveckling ska ske.
Fokusera på det som är positivt i den ungas liv istället för problem. Ringa in olika mål,
på kort och lång sikt.
Olika frågetekniker:
Resurs- och strategi frågor
Hur löste du den situationen?
Undantagsfrågor
Finns det tillfällen då du känner dig mer säker?
Framtidsfrågor
Om tre år har du ditt drömjobb- vad hände så
att du fick det?
Relationsfrågor
Om din bästa kompis var här- vad skulle
vederbörande säga?
Skalfrågor
På en skala från 1-10, hur bra går det?
Är du nära ditt mål?
Framgångsfrågor
När kände du att du gjorde något riktigt bra senast?
Tvärtomfrågor
Hur skulle du kunna öka stressen för dig själv?
Tips på frågor:
Vad fungerar?
I vilka situationer är det bättre?
När är det som den unga vill att det ska vara?
På vilket sätt löser den unga problem?
När tar den unga initiativ och hittar lösningar?
11
Samtalsmetodik:
Inramning Var har ni ert samtal? Hör och ser ni varandra? Tid?
Samtalets syfte
Är det uttalat? Vilken förväntan finns?
Grundtekniker
Lyssna, fråga, spegla och sammanfatta.
Värme
Viktigt att vara nyfiken, empatisk och icke dömande.
Närvaro
Fokus på den unga.
Ordval
Använd ord som den unga förstår och gärna ord som
hen använder själv.
Konkreta tips!
Våga fråga!
Lyssna
Lyft fram kroppsspråket, ex. ”vad betyder det när du lägger armarna i kors?”
Fokusera på den unga– anta inte att du vet svaret eller hur den unga känner!
Ställ frågor som får den unga att reflektera kring sig själv, sin situation, sina
värderingar, vad vederbörande mår bra av.
Skapa förtroende och relation
Det är också viktigt att ta hänsyn till individens sexuella läggning, eftersom hbtq-identitet kan innebära att hedersproblematiken förstärks ytterligare. För sådana samtal
krävs att det först skapas ett förtroendefullt förhållande med den unga.
Om individen plötsligt tar tillbaka uppgifter om hot eller våld som hon/han tidigare
uppgivit betyder det inte att hen fabulerat eller ljugit.
Det kan vara ett tecken på att individen blivit utsatt för hedersrelaterat hot från
familjen/släkten eller att hon/han inte känner sig trygg i sina kontakter med myndigheterna. För att kunna värdera risker och möjligheter i olika alternativ är det till hjälp
att göra en analys och bedömning av individens kontaktnät samt dennes förmåga att
på ett realistiskt sätt bedöma konsekvenserna av olika alternativ.
12
Fyll i din egen
kontaktnätverkslista
Socialtjänstens Ungdomsenhet - dagtid Jourtelefon:__________________________________
Mottagningsfunktionen:__________________________________________________________
Socialjouren – kvällstid:__________________________________________________________
114 14
Närpolisen:_____________________________________________________________________
Skolkurator:____________________________________________________________________
Elevhälsoteam:__________________________________________________________________
Ungdomsmottagningen:__________________________________________________________
Kvinnohälsan/gynmottagningen:___________________________________________________
Kvinnojour/tjejjour:______________________________________________________________
Barn- och ungdomspsykiatri:______________________________________________________
Kommunens Våld i Nära Relationers samordnare:____________________________________
Länsstyrelsen Östergötlands
Kompetensteam för råd och konsultation:__________________________________________
Fryshusets växel för kontakt
08- 691 76 00
med Elektra och United Sisters:___________________________________________________
14
Finansierad av: