Här - Mora Kommun
2015-04-15 Bredbandsstrategi för Mora kommun 2015-2020 1 Bredbandsvision för Mora kommun. Mora stadsnät är en självklar och drivande kraft i förverkligandet av Regionstad Mora. Stadsnätet erbjuder företag och hushåll förutsättningar samt tjänster i teknikens framkant inom den digitala agendan. Mora är en förebild för andra kommuner och stadsnät. Stadsnätet ger kommunens invånare likvärdiga förutsättningar att verka och leva i hela kommunen. Bredbandsmål för Mora kommun Det övergripande målet för Mora kommun är att bredband skall underlätta och bidra till ökad utveckling av ett hållbart samhälle samt bidra till ökad produktivitet och innovationskraft. Vidare skall bredband underlätta tillvaron för individer och företag. Målbilden är detsamma som för regeringen: • 90 % av hushållen och företagen bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Delmål för Mora kommuns stadsnät är att år 2020 skall: • 99% av all offentlig verksamhet skall vara anslutna med möjlighet till minst 100 Mbit/s. • Av kommunen kontrollerade fastighetsbolag skall 95% av hushållen vara anslutna och ha tillgång till 100Mbit/s • 90% av företagen skall ha tillgång till 100 Mbit/s. • Samtliga hushåll, företag anslutna till stadsnätet skall ha möjlighet att få tillgång till kapaciteter på över 250 Mbit/s. Utöver de konkreta målen skall Mora stadsnät arbeta för att skapa ett öppet och operatöreneutralt nät som är tillgängligt för marknadens aktörer och därmed främjar teknikutveckling och pressar priser. Stadsnätet skall verka för att ge så många som möjligt av kommunens invånare, företag och andra intressenter tillgång till nätet och dess tjänster. Mora stadsnät skall fortsätta att äga, bygga, förvalta och utveckla de passiva delarna av stadsnätet (Kanalisation, fiber, noder etc). För de aktiva delarna och tjänsteinnehållet skall stadsnätet fortsätta att samarbeta med en kommunikationsoperatör (KO). 2 Tillsammans med KO skall stadsnätet arbeta för att utveckla tjänster för både hushåll och företag. Tjänsterna skall vara konkurrenskraftiga både vad gäller teknik, pris och kvalitet. Bakgrund Utvecklingen mot mer kapacitetskrävande IT-tjänster ställer allt högre krav på dagens bredbandsinfrastruktur. Internet och bredbandstjänster blir allt viktigare för utveckling och tillväxt i samhället. För glesbygd kan det vara extra viktigt kanske till och med en existensfaktor. Regeringen lyfter i sin bredbandsstrategi just fram bredbandets betydelse för tillväxt och konkurrenskraft, men även dess betydelse för en åldrande befolkning i glesbygd samt den positiva påverkan den har på klimatet. Regeringen har i sin bredbandsstrategi satt upp målen att 90 % av befolkningen och företagen bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. I bredbandsstrategin lyfter man även fram ambitionen att Sverige skall vara världens mest uppkopplade och avancerade land när det gäller elektronisk kommunikation. 1 Bredband till alla är en viktig del av arbetet med att värna om det demokratiska samhället. Kommunens roll Kommunernas, länsstyrelsernas och regionernas engagemang och initiativ i bredbandsfrågorna är mycket viktiga för att bredbandsmålen skall kunna uppnås. Ett viktigt steg är att besluta om en bredbandsstrategi med en handlingsplan som innefattar egna mål och en plan för bredbandsinfrastruktur i kommunen. Kommunen har ingen skyldighet att själva driva och äga stadsnät, tvärtom är huvudregeln att offentliga aktörer inte ska bedriva kommersiell verksamhet i konkurrens med privata aktörer då detta riskerar att snedvrida konkurrensen. I vissa fall kan det offentliga inslaget vara berättigat, t.ex. då allmänna intressen inte kan tillgodoses av marknadens aktörer. Sveriges kommuner och landsting (SKL), vill att de drygt 160 stadsnät som idag ägs av kommuner skall fortsätta att vara kommunägda, motiveringen är bland annat att de är 1 Bredbandsstrategi för Sverige, Näringsdepartementet. 3 omtyckta av näringslivet då de skapar konkurrens på marknaden samt att de ger kommuninvånarna lägre pris på bredbandstjänster. De olika kommunala förvaltningarna, de kommunalt ägda stadsnäten, energibolagen och bostadsbolagen är tillsammans aktörer på bredbandsmarknaden i flera avseenden. En av kommunernas nyckelroller är att de kontrollerar tillträdet till kommunal mark och ger tillstånd för operatörer att anlägga nät. Dessutom är många kommuner ägare av stadsnät, direkt eller indirekt. Bostadsbolagen anlägger fastighetsnät i allmännyttan för att kunna erbjuda bredbandstjänster, höja värdet på fastigheten samt för att kunna styra och övervaka fastigheternas driftsystem. Det kommunala stadsnätet kan omfatta både kommunala servicepunkter, företag och boende. PTS, Sveriges Kommuner och Landsting, Stadsnätsföreningen med flera arbetar för att stadsnäten ska koncentrera sig på att erbjuda grossisttjänster till andra operatörer på så låg förädlingsnivå som möjligt så att konkurrensen på marknaden stimuleras. Vidare har kommuner en betydande roll som upphandlare av IT- och datakommunikationstjänster. Post- och telestyrelsen (PTS) har tillsammans med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. Enligt dessa principer kan kommunen främja utbyggnad av bredband genom insatser på tre huvudområden; 1) Kommunen som samhällsplanerare, 2)Kommunen som markägare och 3) Kommunen som ägare av bredbandsnät. 2 Den 2 maj 2011 trädde en ny Plan- och bygglag (PBL) i kraft. I den nya PBL har det förts in en grundläggande bestämmelse om att hänsyn ska tas till elektronisk kommunikation vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. Stadsnät Stadsnäten har en roll som beskrivs som halvt kommersiellt och halvt offentligt, det ställer höga krav på konkurrensneutralitet och ägarstyrning. Konkurrensneutraliteten är viktig för att inte särbehandla någon aktör eller gynna det egna stadsnätet framför ett kommersiellt alternativ. Ägarstyrningen är nödvändig för att byggnation skall ske även i områden som av marknaden anses som mindre lönsamma. 2 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet, PTS, KKV och SKL. 4 Det finns idag stadsnät i ca 150 kommuner, 87 % av dessa är också ägda av en kommun direkt eller via ett kommunägt bolag. Mora stadsnät är ett av dem. Idag finns stadsnätet i Tekniska förvaltningens organisation. De flesta stadsnäten drivs av energibolag men det finns även flera som drivs i kommunal förvaltningsform. Fördelar man brukar lyfta fram med stadsnät som drivs av energibolag är att de har tillgång till en större personalstyrka, ett mer affärstänk och bättre ekonomiska förutsättningar. Fördelen med att driva stadsnäten i förvaltningsform är att det är enklare att motivera utbyggnad i icke kommersiella delar av kommunen tack vare att man får indirekta samhällsekonomiska effekter samt att stadsnätet ses som en del av den kommunala servicen. Det blir allt tydligare att marknadens aktörer inte kommer att förse glesbygd med den nya infrastruktur som behövs. Kommunernas engagemang i bredbandsfrågan blir allt viktigare för att nå målen i bredbandsstrategin. En annan viktig aspekt som måste beaktas i utbyggnaden av stadsnätet är när man flyttar över flera tjänster och kommunikation till stadsnätet så blir stadsnätet en samhällskritisk funktion. Det kräver att nätet byggs med redundans, robusthet och flexibilitet. Bredbandsbehoven i samhället Hushållen Privatpersoner har fram till idag främst använt bredband till att söka information på internet, betala räkningar och utföra e-ärenden. Det som händer nu är att användningen av onlinetjänster, sociala medier, videobloggar ökar. Intåget av telefoni- och TV-tjänster baserade på IP-teknik gör att behoven av bredbandskapacitet bara ökar. Nyttan med bredband i glesbygd är uppenbar. Med allt mindre bank-, post- och andra servicekontor utanför större centralorter, blir IT-lösningar allt viktigare. Att kunna sköta bank-, myndighetsärenden via nätet eller att i framtiden kunna göra ett återbesök till läkaren via HD-video kommer göra det möjligt för människor och företag att utvecklas och finnas kvar i glesbygd. Idag erbjuder allt fler företag möjlighet till distansarbete. Med de nya moln- och mötestjänsterna spelar det ingen roll om du finns i Mora, Stockholm eller New York. Att kunna arbeta på distans gynnar individen, företagen och inte minst miljön. En förutsättning för detta är ett välutbyggt, välfungerande bredbandsnät. 5 Allt fler utbildningar erbjuds på distans, vilket ger ökade möjligheten till högre utbildning hos kommuninvånarna. Utbildning på distans skapar även goda förutsättningar till att kombinera utbildning med familjeliv, utan att behöva flytta eller dagligen pendla. Återigen ställs stora krav på bredbandsuppkopplingen. Den åldrande befolkningen kommer att ställa krav och kräva stora resurser från samhället, då kommer ett välutbyggt bredbandsnät med avancerade kommunikations- och videotjänster att öka servicegraden och säkerheten för de äldre och samtidigt ge kommunen en möjlighet till stora kostnadsbesparingar. Företagen Idag kräver företagen allt högre kapaciteter, behovet drivs bland annat på av nya tjänster för kommunikation och samarbete, men även att man kopplar ihop sina olika kontor med hjälp av kapacitetstjänster. De nya molntjänsterna kommer att ställa ännu högre krav på kapacitet och tillgänglighet. När servrar flyttar ut på nätet och inte finns kvar i källaren måste stadsnäten möta kraven på kapacitet, tillgänglighet och robusthet. En betydande faktor vid val av etableringsort är tillgången på modern och robust ITinfrastruktur. För de flesta företag är en fiberanslutning idag en självklarhet. Var fjärde nyregistrerat företag har startats av en ung person, under 30 år. Dagens ungdomar är uppväxta i IT-samhället där Internet, sociala medier är lika självklara som TV och tidningar har varit för tidigare generationer. Skall glesbygd kunna attrahera nya företagare måste en väl fungerande och utbyggd IT- infrastruktur finnas på plats. Kommunen Ett samhälle med mer och mer digitala tjänster ställer krav på att dessa tjänster är lättanvända, attraktiva och underlättar medborgarnas vardag. Kommunen är en viktig aktör i det samhället och måste vara med och skapa dessa tjänster. Regeringen har i sin ”Digital agenda för Sverige” lyft flera områden som man vill jobba med några av dem måste kommuner vara med och utveckla och skapa förutsättningar. Några exempel är: e-Hälsa Det nationella arbetet inom e-Hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: individen, vård- och omsorgspersonal samt 6 beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Här finns flera pågående försök i landet t.ex. återbesök via videokonferens istället för fysiska återbesök. Olika lösningar för e-Hemtjänst som till exempel nattövervakning via video istället för hembesök. Acreo3 har gjort en studie och har i sina beräkningar och kommit fram till att de årliga nettobesparingarna som genereras när enbart 10 procent av hemtjänsttagarna använder digitala tjänster beräknas till • Mellan 2,4–4 miljoner för en glesbygdskommun med 8 000 invånare Studien analyserar också ett scenario med ett mer omfattande införande av digitala tjänster (till 90 procent av antalet hemtjänsttagare år 2020). De årliga nettobesparingarna år 2020 kan i så fall bli upp till: • 34 miljoner för en glesbygdskommun med 8 000 invånare e-skola Elever och lärare ska ha tillgång till moderna verktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Även här har kommunen en betydande roll för att skapa förutsättningar. Gemensamt för ovanstående är ett välutbyggt robust bredbandsnät som når hela kommunen och alla invånarna. Samhällsnyttan Acreo i sin studie av Stokab (Stockholms stads stadsnät), visat att det är samhällsekonomiskt positivt med ett öppet stadsnät, man kan i studien se flera positiva aspekter till exempel kan man se en ökad sysselsättning, högre fastighetsvärden men även lägre bredbandspriser. Acreo har visat att nyttan med Stokab är nästan tre gånger större än investeringarna. Acreo har i studien bara titta på ett mindre antal parametrar, men ändå kommit fram till att de positiva effekterna finns och är statistiskt säkerställda. Konsultfirman Arthur D Little har försökt sammanfatta resultaten från publicerade estimeringar och har därigenom uppskattat att en ökning med 10 procentenheter i bredbandspenetration i genomsnitt skapar en ökning i samlat välstånd (BNP) med ca 1 procent. Motsvarande genomsnittsvärde i termer av arbetstillfällen är att en ökning med 1 000 bredbandsanvändare i genomsnitt skapar 80 nya arbetstillfällen. 3 Acreo är ett svenskt forskningsinstitut inom elektronik, optik och relaterad kommunikationsteknik. 7 Forskningsinstitutet Acreo har nyttjat data för Sverige och därigenom kunnat konstatera att varje krona som investeras i bredband i snitt ger 1,5 kr i avkastning över en femårsperiod tack vare lägre kommunikationskostnader och fler arbetstillfällen. Enligt Acreo kan kommunikationskostnaderna komma att sänkas med 30 till 50 procent. Tillgängligheten till bredband Av Sveriges befolkning hade år 2011, 98,6 % tillgång till Internet (ADSL) i bostaden., varav 39,4 % via fiber. 96,2 % av företagen använde Internet och 34,8 % hade bredband via fiber. 99,7 % av befolkningen i Dalarna hade tillgång till ADSL år 2011. Andelen invånare i Dalarna som hade fiber till bostaden var år 2011 endast 29,2 %. I Mora har mer än 99 % av befolkningen tillgång till någon XDSL-teknik, av dessa har ca 94 % tillgång till 10 Mbit/s men endast ca 26% till mer än 50 Mbit/s. Av Mora 20.000 invånare har idag ca 35% tillgång till fiberanslutning varav ca 30% via stadsnätet. Motsvarande siffra för Sverige är ca 49%. Mora Stadsnät Fibernätet i Mora kommun börjad byggas ut i början av 2000-talet. Syftet var i början att knyta samman kommunens olika fastigheter, som skolor, förvaltningar och fritidsanläggningar. Stadsnätets drift och förvaltning låg under IT-enheten. År 2006 togs beslutet att upphandla en kommunikationsoperatör (KO), för att på så sätt verka för ett öppet nät. I upphandlingen som gjordes året därpå slöts avtalet med kommunikationsoperatören OpenNet. I och med avtalet med OpenNet delades även nätet i en del som kan beskrivas som det interna kommunnätet, där IS-IT är tjänsteleverantör och en del som kan beskrivas som externa stadsnätet, som levererar tjänster och kapacitet till företag och kommunens invånare. Inom loppet av några år anslöts ca 2800 stycken av i huvudsak Morastrands lägenheter, omkring 250 villor samt cirka 110 företag till stadsnätet. Efter det har anslutningstakten legat 8 relativt still. Det beror till stor del på att man istället har fokuserat på att bygga ut stamnät ut till omkringliggande byar. Det har skett i ett projekt med EU:s strukturfondsprogram. Idag når stamnätet ut till nästan alla byar i Mora kommun. I och med tecknandet av KO-avtalet, antogs en utbyggnadsstrategi som bygger på att kommunens invånare aktivt meddelar sitt intresse och sedan intresset passerat 60% av hushållen i området så skulle området anslutas. Kommunen delades in i drygt 30-talet olika kommunområden. Sedan nätet började byggas har det skett en hel del förändringar, som tidigare nämnts har begränsningarna i dagens xDSL-nät blivit mer uppenbara. Många i kommunen har idag svårt att nå upp i hastigheter över 10-20 Mbit/s. Allt fler klagomål på stabiliteten har framkommit. Vi är nu inne i ett skede där kommens invånare är mer intresserade att migrera till fiber. Stadsnätet är även det utbyggt så att det når alla områden, återstår nu att bygga anslutningsnät och ansluta invånarna. I Mora Kommun finns det cirka 9.000 hushåll, av dessa är ca 6000 villor, resten är flerfamiljhus. För att klara målen så skall nästan 5500 villor, ett mindre antal hyres- och bostadsrättsfastigheter och ett hundratal företag anslutas fram till 2020. 9 Nätskiss 2015 Utbyggnad Utbyggnaden av bredband till kommunens hushåll och företag kan ske på flera olika sätt. Det finns möjligheter för kommunens invånare att vara med att påverka både genomförande och tidplan. Kommunen ser dock tre (3) huvudmodeller för hur utbyggnaden kommer att genomföras. Nedan beskrivs dessa modeller i korthet och dess för- respektive nackdelar beskrivs. 1. Stadsnätsmodellen – Mora kommun bygger ut områden/byar själv enligt prioritering redovisad i denna plan. 2. Dalamodellen – Områden/byar byggs ut av byföreningarna själva med delfinansiering av bidrag. 10 3. Moramodellen – Områden/byar byggs ut av byföreningarna i samarbete med Mora kommuns stadsnätsorganisation. 1. Stadsnätsmodellen: Mora kommun bygger i egen regi och med egen finansiering. Kan främst tillämpas i tätbebyggda delar av kommunen såsom centrum och större byar. De största fördelen med att stadsnätet bygger ut är, att man kan skapa ett robust, driftsäkert nät som når minst 90 % av hushållen och företagen. Stadsnätet har kontroll på kvalitet samt kan säkerställa att nätet förblir ”öppet”. Stadsnätet kan även styra hur utbyggnaden sker t.ex. så att man inte hoppar över delområden p.g.a. dåligt intresse vid utbyggnadstillfället. 2. Dalamodellen: Byföreningar söker bidrag och ansvarar själva för utbyggnationen. Dalamodellen bygger i grund och botten på Jordbruksverket LBP-program, men är anpassat för Dalarna. Den sökande kan få medfinansiering upp till 50% av kostnaden. För att erhålla bidrag krävs bland annat att upphandling av entreprenörer, material och kommunikationsoperatör sker enligt LOU. Endast kommundelar som av SCB inte definieras som tätort kan söka bidragen. 3. Moramodellen: Byföreningar genomför utbyggnationen i samarbete med Mora kommuns stadsnät utan bidrag. Byalaget står för kanalisationsförläggning(grävning) fram till stadsnätets överlämningspunkt i respektive by. Stadsnätet ansvara och bekostar fibreringen/installation och sedan betalar respektive fastighetsägare en reducerad anslutningsavgift. Denna modell är inte bidragsberättigad, men den kan ändå vara intressant för byar genom att man kan tidigarelägga utbyggnationen och få en billigare anslutning. Prioritering Mora kommuns stadsnät prioriterar i första hand en utbyggnation av de områden/byar som inte har möjlighet att söka de bidrag som finns inom landsbygdsprogrammet (LBP) för stadsnät. Dessa områden/byar prioriteras därefter av resultat från intresseundersökningar och låg byggkostnad. På detta sätt skapar Mora kommuns stadsnät en ekonomisk långsiktighet som ökar möjligheten till en bredare utbyggnad. 11 Samtidigt som Mora kommuns stadsnät bygger ut vissa områden initialt skapas också möjlighet för områden/byar att själva styra sin utbyggnation genom de två modellerna, Dalamodellen och Moramodellen. Mora kommun har också möjlighet att besluta om ytterligare utbyggnation av något område på grund av andra aspekter. Som exempel kan nämnas där hemtjänst, sjukvård eller skola har speciella behov av bredband. Ett annat exempel skulle kunna vara att området saknar ADSL eller 4G. Mora kommun kommer också att prioritera områden/byar där man får bindande intresseanmälningar som motsvarar omkring 60% av hushållen och företagen. En förutsättning är att ekonomiska och praktiska förutsättningar finns. Generellt gäller att ett område som uppnår rätt nivå på intresseanmälningarna tidigast kan byggas året efter. Finansiering Stadsnätet anses i princip vara avgiftsfinansierat. De stora kostnadskomponenterna är investeringar i kanalisation och noder, men även drift och förvaltning är betydande. På intäktssidan är det anslutningsavgifter, hyror för svartfiber samt intäkter från KO, som skall ge kostnadstäckning. Anslutningsavgifter tas ut av privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar som vill ansluta sig till stadsnätet. Anslutningsavgifterna är en engångsavgift, men kan debiteras som en månadsavgift för privatpersoner. Svartfiberhyror är avgift som företag betalar om de vill hyra egna fiberpar i stadsnätet kostnader för dessa styrs av marknadsvillkor. Intäkter från kommunikationsoperatören (KO), är den ersättning stadsnätet får för att anslutna hushåll, företag och bostadsföreningar. Ersättningen är avtalad. För bynät som byggs enligt ”Dalamodellen” med bidrag från Länsstyrelsen och som upphandlar egen kommunikationsoperatör (KO), enligt länsstyrelsens villkor erbjuds att ansluta sig till stadsnätets stamnät för en marknadsanpassad kostnad. Anslutningskostnaden för ”Moramodellen” beräknas och överenskoms ”by för by” eftersom förutsättningarna varierar. (Kostnaden motsvarar kommunens självkostnad för fiberarbetet). 12 Varför fiber ADSL Överföringshastigheter i dagens befintliga kopparnät kommer allt närmare gränsen för vad som är möjligt. Kvalitén på kopparkabeln är många gånger dålig, tekniken är föråldrad. Det gör att det varken är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att erbjuda bra lösningar. Avvecklingen av ADSL har redan påbörjats. Under 2015 kommer ADSL-stationer i Läde, Gävunda och Venjan att avvecklas på grund av dålig lönsamhet. Ägaren, Telia anser att stationerna måste uppgraderas, men att det blir för dyrt. Totalt drabbas ca 2000 hushåll i Dalarna av denna första våg av nedläggning. Det troliga är att avvecklingen kommer att fortsätta det kommande åren, takten kommer med stor sannolikhet att öka i och med att fler får tillgång till fiber och lämnar ADSL. Byar som blir av med sin ADSL-station, får i väntan på att bli anslutna till stadsnätet förlita sig på mobiloperatörernas 3-4G nät. För de som helt saknar 3-4G täckning finns som sista utväg satellitlösning. 3G och 4 G Det går att leverera 100 Mbit/s nerlänk och 50 Mbit/s upplänk i dagens 4G-nät. Värdena är teoretiska och försämras snabbt när avståndet till basstationen ökar och då antalet användare blir fler. Lägg till den negativa effekten som våra byggnader har på radiovågorna vilket gör att verkligheten ser helt annorlunda ut när man befinner sig inomhus. Dock finns det lösningar som kan förbättra inomhustäckning. Mobilnäten kommer att vara utmärkta komplement men knappast ett alternativ för majoriteten av hushållen4. Mobilnäten och andra trådlösa tekniker kan vara lösningen för vissa områden i kommunen. Värt att notera är att dagens 4G basstationer måste anslutas med fiber som ofta levereras av stadsnäten. 4 ”Det är optimistiskt att tro att exempelvis en barnfamilj kommer kunna klara sig med enbart mobilt bredband i framtiden. Vi streamar filmer, spelar nätverksspel och tittar på tv via nätet.” ”Även de äldre ser fördelar – som billigare telefoni och möjlighet att ha trygghetslarm hemma.” Källa: Fiberrapporten, en inblick i fiberutvecklingen i Sveriges kommuner * 2013 TeliaSonera AB 13 Den enda kända lösning är optofibern, det är en framtidssäker infrastruktur som har en mycket hög överföringskapacitet. Som exempel, kan man i en enda optofiber idag leverera 20-40 Gbit/s per våglängdskanal och då det går att leverera minst 80 kanaler per fiber, vilket gör att kapaciteten nästa är oändlig. Tillväxten i bredband Undersökningar visar att bredbandstrafiken i princip följer ”Moores lag” d.v.s. fördubblas var 18:e månad. Behovsanalyser som görs idag visar att vi 2020 kommer att passera behovet på 100 Mbit/s. 14
© Copyright 2024