Parlamentens verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014
Riksdagsgruppen
Landstingsfullmäktigegruppen
Kommunullmäktigegruppen
Stiftsfullmäktige
Omslagsbild: ”Stockholms största selfie” 10 september 2014. Foto: Mattias Vepsä
INNEHÅLL
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA
RIKSDAGSGRUPPENS LÄNSBÄNK I STOCKHOLMS KOMMUN.................................... 4
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA
LANDSTINGSGRUPPEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING........................................ 9
VERKSAMHETSBERÄTTESLE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA
FULLMÄKTIGEGRUPPEN I STOCKHOLMS KOMMUN...................................................27
STIFTSFULLMÄKTIGE..............................................................................................................40
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN
SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPENS
LÄNSBÄNK I STOCKHOLMS KOMMUN
Den socialdemokratiska riksdagsgruppen länsbänk i Stockholms kommun vill
härmed avge verksamhetsberättelse för år 2014,
Inledning
År 2014 var ett valår hela året upptogs av valrörelsen där ledamöterna var fördelade
på valkampanjområdena. Så även kandidaterna ner till plats 14. Någon närmare
redovisning av vårens aktiviteter i riksdagen i form av motioner, interpellationer,
enkla frågor och anföranden avser vi inte att redovisa i denna verksamhetsberättelse.
Gruppens sammansättning
Fram till valet i september 2014 bestod riksdagsgruppen av följande ledamöter:
Anders Ygeman, Veronica Palm, Ylva Johansson, Börje Vestlund, Arhe Hamednaca samt Teres Lindberg.
Vid valet i september 2014 valdes följande ledamöter in: Stefan Löven, Carin
Jämtin, Anders Ygeman, Veronica Palm, Arhe Hamednaca, Ylva Johansson och
Emanuel Öz.
Riksdagen utsåg Stefan Löven att bilda regering. Till denna regering utsåg han
Ylva Johansson till arbetsmarknadsminister och Anders Ygeman till inrikesminister. Statsrådsersättare för dessa regeringsledamöter är Lawen Redar, Börje
Vestlund och Teres Lindberg.
|4|
Veronica Palm
Socialutskottet, vice ordförande
Krigsdelegationen
Carin JämtinPartisekreterare
Utrikesutskottet, suppleant
Arhe Hamednaca
Justitieutskottet, ledamot
OSSE delegation, ledamot
Socialutskottet, suppleant
Emanuel Öz
Konstitutionsutskottet, ledamot
Justitieutskottet, suppleant
EU-nämnden, suppleant
Lawen Redar,
Justitieutskottet, ledamot
statsrådsersättare för Konstitutionsutskottet, suppleant
Stefan Löven Skatteutskottet, suppleant
EU-nämnden, ledamot
Nordiska rådets svenska delegation, suppleant
Börje Vestlund,
EU-nämnden, vice gruppledare
statsrådsersättare för
Finansutskottet, suppleant
Anders Ygeman
Teres Lindberg,
Trafikutskottet, suppleant
statsrådsersättare för Interparlamentariska unionen, ledamot
Ylva Johansson
Gruppens interna organisation
Länsbänksansvarig
Ekonomiansvarig Gruppstyrelsen
Valberedningen
Kommunsekreterare
Valkretsombudsman
Politisk sekreterare
Börje Vestlund
Arhe Hamednaca
Veronica Palm och Carin Jämtin
Anders Ygeman efter valet Yilmaz Kerimo
Olle Burell senare Johan Sjölander
Tina Rönngren senare Annie Säll
Johan Rydstedt senare Maria Lönn
Några politiska kommentarer
Årets arbete i riksdagen har främst präglats av valet och budgetpropositionen för
år 2015.
Våren upptogs helt av valarbete det intensiva arbetet med interpellationer i riksdagen och övrigt internt riksdagsarbete fick ge vika för valarbete. Dels med arbetarekommunens egna kampanjer men också i kampanjer som initierats av riksdagsgruppen oftast i Stockholmsområdet.
I riksdagsvalet ökade gruppen med en ledamot vilket var mycket glädjande. Smolken
i glädjebägaren var att SD mer än fördubblade sitt antal platser i riksdagen. Efter
riksdagens öppnande så vidtog ett mödosamt arbete med budgeten. Respektive utskott var inblandade i budgetprocessen på olika sätt. Den 3 december togs ramarna i
budgeten. Vid voteringen valde SD att rösta med den borgerliga budgeten. Därmed
uppstod en regeringskris och Stefan Löven meddelade samma dag att extra val skulle
hållas i början av mars. Under december månad så närmade sig regeringen och den
borgerliga oppositionen varandra i form av att fastställa spelregler för riksdagsarbetet.
Bl a innebär detta att, även om det är en minoritetsregering men den är större än
det andra blocket så ska den släppas fram av de andra partierna. På samma sätt ska
också minoritetsregeringen budget också släppas fram. Därutöver gjordes även överenskommelse om tre politiska områden där man ska ha blocköverskridande överenskommelser. För bänkens ledamöter innebar därför hösten en väldig turbulens. I
debatten har mest diskuterats det politiska spelet och mindre av politikens innehåll.
Vi hoppas nu att riksdagsgruppen kan ägna sin tid åt politiska diskussioner och framför allt för att få ut så mycket som möjligt av regeringens politik.
Motioner
Inför den allmänna motionstiden beslutade bänken att lägga en bred urban motion som tog upp storstadsfrågor i allmänhet och Stockholmsfrågor i synnerhet
den rymde såväl urban tillväxt, arbetsmarknadsfrågor, bostadsfrågor, migrationsfrågor, infrastruktur, utbildningsfrågor mm.
Som vanligt översändes att antal motioner till riksdagsgruppen från arbetarekommunens årsmöte, på grund av hög arbetsbelastning fick inte riksdagsgruppen del dessa förrän vid årsskiftet förutom en. Riksdagsgruppen kommer att ta
upp dessa för behandling vid 2015 års allmänna motionstid. Vi redovisar i en
särskild bilaga om hur partiet har agerat i de frågor som tas upp i motionerna och
återkopplar till respektive motionär.
Den motion som vi fick var G 13 som krävde att nuvarande nämndemannaorganisation bibehålls, Riksdagsgruppen har lagt en motion om detta.
|5|
Redovisning av ledamöternas aktiviteter under hösten
Ledamot
Veronica Palm*
Carin Jämtin*
Arhe Hamednaca
Emanuel Öz
Lawen Redar
Börje Vestlund
Teres Lindberg
Motioner
2
1
12
6
25
14
16
Interpellationer
-
-
-
-
-
-
-
Enkla frågor
Anföranden
-
-
-
-
-
-
-
2
1
6
10
8
*) Är utskottsgruppledare eller partisekreterare och ledamöter av gruppstyrelsen
och har som uppgift att stå bakom partimotioner och bedriva politik inom sitt
eget område.
Detta är dock inte det viktigaste arbete som ledamöterna utför. Det stora arbetet
är att vara en del av riksdagsgruppen kunna delta i partiets verksamhet både lokalt
och centralt, men framförallt att träffa så många väljare och olika grupper i vårt
samhälle. Förutom i de nätverk de olika ledamöterna har, så ska kontakter hållas
med olika intressen som kan finnas vad gäller ledamöternas utskottsplacering.
Gruppens möten och träffar
Bänkgruppen träffas varje tisdag för att gå igenom dels veckans händelser, rapportera från gruppstyrelse, länsbänksansvariga träffen, partidistriktet samt nominera till de av riksdagen samt regeringen tillsatta organ (vakanta platser i utskott,
statliga utredningen, s k insynsråd i olika myndigheter mm). Förutom bänkens
sex ledamöter deltar Olle Burell, Tina Rönngren senare Annie Säll. Gruppen har
dessutom haft en tvådagars överläggning för att ta fram en verksamhetsplan, vid
denna deltog bänkgruppens medlemmar samt Olle Burell och Annie Säll.
Hela riksdagsgruppen sammanträder en gång per vecka för att diskutera det politiska läget samt behandla motioner kring olika propositioner mm.
Närvaron vid såväl bänkgruppens sammanträden samt riksdagsgruppens möten
är goda, sedan lång tid är regeln att man ska anmäla frånvaro från dessa sammanträden.
Slutord
Riksdagsgruppen kan se tillbaka på ett år av stor turbulens där hopp och glädje
mötts med dalar av tvivel och förtvivlan. Vi ser framemot ett 2015 som fylls av
politiska diskussioner och att få vara ute och kampanja runt om i vår arbetarkommun
Börje Vestlund
Länsbänksansvarig
Veronica Palm Arhe Hamednaca
Teres Lindberg
Carin Jämtin
Emanuel Öz
Lawen Redar
|6|
BILAGA TILL RIKSDAGSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Motion G13 kräver i en motion att den nuvarande nämndemannaorganisationen bibehålls.
Riksdagsgruppen har lämnat in en motion i vad motionen hävdat.
De motioner som finns nedan inkom till riksdagsgruppen först i januari 2015.
Dessvärre har därför inte dessa kunnat behandlas under året. Riksdagsgruppen
lämnar i varje motion några kommentar vad partiets uppfattning är och om det
eventuellt lagts andra motioner som stöder kraven i motionärens yrkanden helt
eller delvis
Motion B10 tar upp frågan om fungerande skydd mot trakasserier av arbetstagare.
Riksdagsgruppens kommentar är:
Frågan om att diskrimineringslagen ska utsträckas till att omfatta trakasserier
oavsett orsak har inte behandlats av Riksdagen under året. Dock har en av ledamöterna på Stockholmsbänken motionerat om behovet av en nationell strategi
för det fortsatta arbetet mot olika former av diskriminering samt att lagstiftningen mot diskriminering bör ta sin utgångspunkt i människors likheter snarare
än olikheter.
Motion B14 tar upp frågan om att utöka platser i Samhall
Denna motion är besvarad av årsmötet och föranleder normalt ingen åtgärd från
riksdagruppen.
Riksdagsgruppens kommentar är:
Samhall har under året inte behandlats explicit under riksdagsåret. Däremot har
den nya regeringen tydligt prioriterat arbetet med förbättrad arbetsmiljö och
möjligheter för alla människor att kunna jobba utifrån sina förutsättningar. Detta har stockholmsbänken understött och där också Samhall som verktyg bör bli
föremål för översyn så att syftet nås.
Motion B 15 tar upp frågan om att järnvägen står mitt i ett systemfel.
Riksdagsgruppens kommentar är:
I augusti 2014 så uttalade dåvarande partiordföranden Stefan Löfven att staten ska ta ett samlat ansvar för allt järnvägsunderhåll samt att det statliga aktiebolaget Infranord successivt bör omvandlas till en underhållsenhet inom Trafikverket. Det spelar väl i motionens linje. Dock finns bekymmer i statens budget då
regeringen föll och i den högerbudget som alliansen och SD ställde sig bakom
så saknas 1,2 miljarder till Järnvägsunderhåll. Vi får räkna med långsam leverans
på detta område.
Motion B16 tar upp frågan om att förbättra villkoren i sjukförsäkringen. Under den tidigare mandatperioden tillsattes den s.k. socialförsäkringsutredningen. Denna hade bland annat att se över ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen.
Riksdagsgruppens kommentar är:
Utredningen har nyligen lämnat sitt betänkande, där finns förslag om att de som
har den lägsta ersättningen ska få en höjning i sjukförsäkringen samt att i alla
statliga försäkringssystem ska en indexuppräkning ske av lägsta beloppen årligen.
|7|
Motion C 15 tar upp frågan om jämställdhet inom högre utbildning:
Riksdagsgruppens kommentar är:
Liksom framkommer av arbetarekommunens svar på motionen har redan landets högskolor jämställdheten högt upp på dagordningen. Det framgår bl a av
regeringens budgetproposition.
Motion C18 tar upp frågan om föreläggande om privatisering av Sveriges universitet och högskolor.
Riksdagsgruppen lämnar följande kommentarer:
Samarbetsregeringen har inte varit intresserade av att gå vidare med förslaget om
stiftelser. Vi socialdemokrater är helt emot att omvandla universiteten till stiftelser, vill att de ska vara kvar i myndighetsformen. Det kan dock vara motiverat
att diskutera hur vi stärker universitetens autonomi och förutsättningar att verka
på den internationella arenan (men då främst genom ev. mindre förändringar i
myndighetsformen – inte genom privata stiftelser).
Motion D12 tar upp frågan om skuldsättning i privata välfärdsföretag.
Riksdagsgruppen kommentar är:
Riksdagen har inte behandlat frågan om privata företag inom välfärdssektorn
särskilt. Dock har regeringen aviserat att frågor om vinster i välfärden ska utredas
och att det ska tas fram förslag på hur regleringen av användning av offentliga
medel för drift av skattefinansierad välfärd bör utformas.
Motion D20 tar upp frågor om ökade resurser till psykiatrin och forskning inom psykisk ohälsa.
Riksdagsgruppens kommentar är:
Psykisk ohälsa är prioriterat av den nya regeringen. Stockholmsbänken har på
AK-repets uppdrag sedan länge drivit frågan om ett större grepp kring frågor om
psykisk ohälsa och dess uppkomster. Detta har vi gjort bland annat genom krav
på att det ska tillsättas en Folkhälsokommission. Till vår glädje så fanns en sådan
också med i Stefan Löfvens regeringsförklaring och nu är arbetet med att tillsätta
denna igång.
|8|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 FÖR DEN
SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPPEN I
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Förslag till landstingsfullmäktigegruppens årsmöte den 12 mars 2015 (behandlas
av gruppstyrelsen den 12 februari)
Landstingsgruppens styrelse till och med 18 oktober 2014
OrdinarieErsättare
Dag Larsson, ordförande
Anita Johansson
Helene Hellmark Knutsson, v ordf Robert Johansson
Tove SanderThore Nyman
Gizela SladicAnna Kettner
Staffan Holmberg
Rolf Lindell
Adnan Can
Lowisa Andersson
Adjungerade
Erika Ullberg
Nanna Wikholm
Lars Dahlberg
Inger Ros
Nils Vikmång
Anders Lönnberg
Johan Sjölander
Olle Burell
Malin Quick Oljelund
Åsa Karlberg
Landstingsgruppens styrelse fr.o.m. 18 oktober 2014
OrdinarieErsättare
Dag Larsson, ordförande
Staffan Holmberg
Erika Ullberg, vice ordförande
Robert Johansson
Elof HansjonsChristina Enocson
Petra LarssonSusanne Lund
Hanna Stymne Bratt
Rolf Lindell
Adriana Haxhimustafa
Lowisa Andersson
Adjungerade
Jens Sjöström
Nanna Wikholm
Anders Lönnberg
Johan Sjölander
Tove Sander
Tara Twana
Victor Harju
Malin Quick Oljelund
Åsa Karlberg
Landstingsgruppens sammanträden
Landstingsgruppen har haft 7 sammanträden och en heldagsöverläggning. Innehållet på gruppens sammanträden beskrivs under rubriken gruppens arbete.
Landstingsgruppens styrelses sammanträden
Gruppstyrelsen, har adjungerat landstingsstyrelsens S-grupp och har under året
haft 7 möten.
|9|
Landstingsråd och arvoderade politiker
Presidiet
Gruppledare
Helene Hellmark Knutsson, Landstingsråd i opposition med ansvar för
till oktober 2014
allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare
Erika Ullberg,
Landstingsråd i opposition med ansvar för
från oktober 2014
allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare
Dag Larsson
Landstingsråd i opposition med ansvar för
hälso- och sjukvårdsfrågor, vice gruppledare
Erika Ullberg,
Landstingsråd i opposition med ansvar för
till oktober 2014
trafikfrågor
Nanna Wikholm,
Landstingsråd i opposition med ansvar för
från oktober 2014
trafikfrågor
Jens Sjöström,
Arvoderad politiker – Sjukvårdsfrågor och
februari till oktober 2014 region och kulturfrågor
Jens Sjöström,
Landstingsråd i opposition med ansvar för tillväxt från oktober 2014
och regionplanering
Nanna Wikholm,
Arvoderad politiker – Tillväxt-, regionplanerings-,
till oktober 2014
miljö- och skärgårdsfrågor
Johan Sjölander
Arvoderad politiker – Psykiatri, missbruksvård och folkhälsa
Conny Andersson,
till oktober 2014
Mikael Sundesten,
från oktober 2014
1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige
1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige
Catarina Agrell Färdtjänst- och tillgänglighetsberedning
Majvi Andersson
Valberedningen
Hasan Dölek
Locum AB
Christina Enocson
Programberedning 1: Äldre och multisjuka
Reynoldh Furustrand
Beredning för sjötrafik
Helene Hellmark Knutsson Landstingsstyrelsen
(tom september 2014)
Landstingsstyrelsens allmänna utskott
Anita Johansson
Färdtjänstutskottet
Håkan Jonsson
Miljö- och skärgårdsberedning
Dag Larsson
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Programberedning 6: e-hälsa och öppna
jämförelser
Petra Larsson
Sjukvårdsstyrelsen, City
Anders Lönnberg
Forskningsberedning
Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje
Janet Mackegård
Programberedning 2: Akutsjukvård
Inger RosPatientnämnden
Tove Sander
Programberedning 4: Barn, unga och kvinnosjukvård
Johan Sjölander
Programberedning 3: Folkhälsa och psykiatri
Jens Sjöström
Sjukvårdsstyrelsen, Söder
Landstingsstyrelsens produktionsutskott
Gizela SladicKulturnämnden
| 10 |
Kenneth Strömberg
Revisorskollegiet
Mikael Sundesten
Sjukvårdsstyrelsen, Norr
Kristina Söderlund
Programberedning 5: Tandvård
Erika Ullberg
Trafiknämnden, AB SL och WÅAB
(from oktober 2014)
Landstingsstyrelsen
Nanna Wikholm
Landstingsstyrelsens tillväxt- och
regionplaneringsutskott
Personal på kansliet
Malin Appelgren
Niklas Domeij
Fredrik Fällman (fr februari 2014)
Kata Hansson (tom november 2014)
Gunilla Hjalmarson (januari – oktober 2014)
Axel Ingvarsson
Åsa Karlberg
Malin Quick Oljelund
Hanna Svensson
Elin Tibell (tom oktober 2014)
Eric Vänerlöv
Kathrin Österlund (tom november 2014)
Gardar Björnsson (projekt)
Lisa Hedin (projekt)
Mandatfördelning 2010-2014
S
V
MP
C
FP
KD
M
39
10
15
6
15
7
57
Mandatfördelning 2014-2018
S
V
MP
C
FP
KD
M
SD
41
12
15
7
13
9
43
9
Gruppens sammanträden
Gruppens möten har haft följande innehåll, utöver sedvanliga punkter som motioner, interpellationer och frågor samt fullmäktiges föredragningslista:
13 februari
13 mars
29 april
4 juni
18 oktober
21 oktober
6 november
Per Båtelson, Karolinska universitetsjukhuset
Framtidskontraktet
Landstingsgruppens årsmöte
Lena Hallengren
Håkan Linnarsson, Angereds närsjukhus
Landstingspolitiskt handlingsprogram
Äntringsplanering
Överläggning med den nya gruppen den nya mandatperioden, heldag
Inför det första fullmäktigemötet den nya mandatperioden
Åsa Westlund, valanalysarbetet
Budget 2015
| 11 |
13 november
11 december
Budget 2015
Budget 2015
Val
Landstingsfullmäktigegruppens arbetsformer
Landstingspolitiken under året
2014 präglades av valet den 17 september. Tillsammans med partidistriktet i
Stockholms län, Stockholms stads arbetarekommun och socialdemokraterna i
Stockholms stadshus genomförde vi en gemensam valrörelse i regionen. I januari
presenterades det Framtidskontrakt för Stockholmsregionen som vi gick till val
på. Det innehöll fyra kontraktspunkter som visade att vi vill ta Stockholmsregionen i en ny riktning där vi satsar på jobben, skolan och vården, framför fler skattesänkningar och fortsatta privatiseringar. Kontraktspunkten om vården visade
på en tydlig konfliktlinje mellan Alliansen och Socialdemokraterna. En fortsatt
privatiseringslinje stod emot en ny vårdpolitik som sätter vårdpersonalens tid
med sina patienter framför nya privatiseringar. För att uppnå detta krävs ordning och reda i vården och: långsiktig planering och ett tydligt politiskt ansvar
för vården. Vårt mål är att Stockholms sjukvård ska ge alla länets medborgare
en jämlik tillgänglighet till god vård. Målet nås i nära samarbete med experter
från både privata och offentliga vårdgivare, professionen, patientföreningar och
läkemedelsindustrin.
För att särskilt lyfta de landstingspolitiska frågorna i valrörelsen antog gruppen
ett landstingspolitiskt handlingsprogram i juni. Den utgick från Framtidskontraktet, men berörde förutom sjukvård även kollektivtrafik, regional utveckling,
skärgård och kulturfrågorna.
Den gemensamma valrörelsen innebar att vi skapade en gemensam valorganisation för kansliet och att allt kommunikations- och pressarbete skedde utifrån en
gemensam utspelsplan. Den största kampanjen i valrörelsen rörde förlossningsvården. Den innehöll såväl direktbrev till kvinnor runt om i länet som reklam
i tunnelbanan. Vi krävde en barnmorska per födande kvinna, mer personal ger
bättre arbetsmiljö, jourtelefon för gravida kvinnor och för kvinnor som nyligen
har fött barn, ny barnmorskeledd enhet på Huddinge sjukhus samt betald specialistutbildning för sjuksköterskor.
I landstingsvalet gick vi fram med två mandat medan Moderaterna gick kraftigt
tillbaka och tappade 14 mandat. Ändå blev Alliansen med knapp marginal största block i fullmäktige sedan Feministiskt initiativ hamnat strax under spärren till
landstinget. Sverigedemokraterna är med nio mandat vågmästare. Vårt mål var
att skapa ett blocköverskridande styre i SLL för att uppnå en stabil majoritet. De
borgerliga partierna valde att styra i minoritet med passivt stöd av SD. Därmed
kommer vi Socialdemokrater att tillsvidare vara ett oppositionsparti.
Socialdemokraterna har högst förtroende i sjukvårdsfrågan av alla partier, och
försprånget mot Moderaterna är betydande. Samtidigt är okunskapen om landstinget stor hos väljarna, skillnaden mellan oss och Moderaterna upplevs som
liten i sjukvårdsfrågan, och moderaterna har högre förtroende i flera andra för
väljarna viktiga frågor. En slutsats av detta är att väljarna i landstingsvalet värderar partierna bredare än de direkta ansvarsområden som landstinget har. Till
bilden hör också att S traditionella väljarbas i Stockholmsregionen är liten. För
att växa behöver vi därmed vinna väljare som inte har oss som ett naturligt förstahandsval utan som i regel röstar med andra partier. Allra viktigast för att skapa
en blockmässig förskjutning är att vinna väljare som idag röstar på Alliansen.
| 12 |
Media och kommunikation
Året präglades av valet i september och media- och kommunikationsarbetet intensifierades särskilt under perioden juni till och med september, då kansliet gick
in i kampanjorganisation. En viktig del av kommunikationsarbetet i början av
året var det fortsatta arbetet med var att ta fram en gemensam kommunikationsplattform tillsammans med Stockholms stads partidistrikt. Kommunikationsplattformen utgick från den för de båda partidistriktens gemensamma framtidsstrategi för att vinna valet. Plattformen blev ”Framtidskontraktet”, som bestod av
fyra konkreta vallöften. Det vallöfte som särskilt berörde landstingspolitiken var
”Ordning och reda i vård och omsorg går före nya privatiseringar.” med förslag
om ökade resurser till vården med 400 miljoner. Pressekreterarna flyttade i maj
med övriga kansliet in till Stockholms läns och Stockholms stads partidistrikts
lokaler på Sveavägen 68. Tillsammans med det övriga medarbetarna i partisdistriktets kommunikationsgrupp inrättades arbetsgrupper inom politikområden
som särskilt arbetade med att ta fram och utveckla mediala utspel samt kommunikationsinsatser i sociala medier och i köpta kanaler. En sådan arbetsgrupp
arbetade uteslutande med förlossningsvården som blev en symbolfråga för Socialdemokraterna i landstinget under valet.
Sammanfattningsvis så följde de kommunikativa budskapen framtidsstrategin
som antagits av de båda partidistrikten under 2013. Framtidsstrategin fastslog
att S framtoning skulle vara framtidsinriktade, samarbetsvilliga samt att visa på
hur Moderaterna trots ambitioner, inte klarat av att leverera sina löften till väljarna. Arbetssättet präglades av att proaktivt kontakta media om våra politiska
nyheter, informera om händelseutvecklingen inom vården och kollektivtrafiken
samt sälja in debattartiklar.
Sociala medier och köpt medieutrymme
Det traditionella pressarbetet gentemot tidningar, radio och TV, kompletterades
med kampanjer I sociala medier och på köpta annonsplatser. På Facebook startades
kampanjsidan ”Ingen ska behöva föda i en taxi” där politiska nyheter om förlossningsvården lades upp. Arbetet med övriga facebooksidorna ”Kom igen SL hur
svårt ska det vara”, ”Bygg lila linjen” fortsatte från 2013 med nyheter om främst
enhetstaxan. Vi hade även en så kallad ”sign up-sida” kallad ”Hej Filippa” där besökare på sidan kunde skriva under för en bättre förlossningsvård. Helene Hellmark
Knutsson kommunicerade även direkt på sin blogg fram till och med valet. Flera
landstingsråd och anställd kanslipersonal förde även en aktiv debatt på Twitter.
På grund av valrörelsen så köptes det även reklamplats vid två tillfällen under året
för att ge utrymme åt Framtidskontraktet och Helene Hellmark Knutsson i kollektivtrafiken. Vidare så skickades det även i augusti 2014, ett direktbrev om förlossningsvården undertecknad Helene Helmmark Knutsson, till kvinnor i länet.
Pressträffar
Satsning på vården i SLL
Helene Hellmark Knutsson och dåvarande ekonomisk-politiska talesperson för
Socialdemokraterna, Magdalena Andersson presenterade den nationella vårdsatsningen på 2 miljarder, varav 400 miljoner var avsatta för SLL. Pressträffen
hölls på Södersjukhuset i maj 2014.
Förlossningslöftet – ett gemensamt förslag för en tryggare förlossningsvård
Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Stockholms läns landsting lanserade ett
gemensamt vallöfte: Förlossningslöftet - för en tryggare förlossningsvård. Före| 13 |
trädare på pressträffen var Helene Hellmark Knutsson och Helene Öberg (MP).
Pressträffen hölls på Karolinska sjukhuset i Solna i augusti 2014.
100 dagar av förändring – 25 viktiga reformer
Helene Hellmark Knutsson presenterade sin plan för sjukvården och kollektivtrafiken de första 100 dagarna efter valet. Pressträffen hölls i september 2014.
50 000 nya hyresrätter i Stockholmsregionen till år 2020
Tillsammans med dåvarande oppositionsborgarråd Karin Wanngård och Stockholm arbetarekommuns ordförande, Veronica Palm, presenterades en gemensam
bostadsplan för Stockholmsregionen. Pressträffen hölls i Sundbyberg i juni 2014.
Seminarier
Forum för tunnelbana
Det sjunde seminariet i seminarieserien Forum för Tunnelbana med tema ”modeller för finansiering av tunnelbaneutbyggnader”. En helt ny rapport i ämnet
presenterades av Sten Olsson, f d. statssekreterare, och Clara von Otter på konsultbolaget Muneris. Panelsamtal ingick med Maria Börjesson, Hans Wallenstam
och Caroline Arehult. Seminariet anordnades i april 2014.
Almedalen
Helene Hellmark Knutsson ledde ett samtal med fyra experter inom hälso- och
sjukvård utifrån frågorna: Vad måste göras för att nå ökad patientcentrering, mer
tid för patienten och större utrymme för utveckling och innovation? Utgångspunkten i samtalen är slutsatserna från den Expertgrupp som Helene Hellmark
Knutsson ledde under hösten och vintern 2013/2014. Deltog i panelen gjorde
Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet, Thomas Berglund, vd Capio,
Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet och Hans Winberg, generalsekreterare Leading Healthcare. Seminariet anordnades i juli 2014.
Pressmeddelanden
• (S): Stockholms styrande Moderater måste agera kring tågurspårningarna,
10 januari 2014
• BB-beslut idag: ”Mer personal avgörande för att trygga förlossningsvården”,
13 januari 2014
• MP och S: Arbetet med att stärka bemanningen måste börja nu!, 15 januari
2014
• Socialdemokraterna i Stockholmsregionen lanserar Framtidskontrakt, 21 januari 2014
• (S)tatligt ansvar för järnvägsunderhåll – viktigt besked för Stockholmsregionen, 22 januari 2014
• (S): Vi utmanar Filippa Reinfeldt att ta debatten om sjukvården, 23 januari
2014
• Oacceptabelt av landstingsmoderaterna, 3 februari 2014
• (S) vill starta specialistutbildning för sjuksköterskor, 4 februari 2014
• Rekordstort ras i SL:s biljettintäkter, 6 februari 2014
• (S) vill se både roslagsbana och tunnelbana i nordost, 11 februari 2014
• (S) vill satsa på fler barnmorskor, 12 februari 2014
• (S): Hög kvalitet i färdtjänsten måste gå före pressade priser, 16 feb 2014
• (S) synar moderaternas tunnelbaneutspel, 18 februari 2014
• (M) bluffar om tunnelbanan i nordost, 18 mars 2014
• Helene Hellmark Knutsson och Stefan Löfven besöker idag Flemingsberg
Science Foundation, 19 mars 2014
| 14 |
• Köerna på akuten fortsätter öka – äldre drabbas, 19 mars 2014
• SL tappar 42 miljoner i biljettintäkter, 28 mars 2014
• Pressinbjudan: Ny rapport, hur kan nya finansieringsmodeller ge mer tunnelbana i Stockholm?, 7 april 2014
• Ny rapport: Modeller för finansiering av tunnelbaneutbyggnader, 9 april 2014
• (S)atsningar för att stärka hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen, 14 april
2014
• Brist på sjuksköterskor störst i Stockholm, 24 april 2014
• Fortsatt ras i SL:s ekonomi, 30 april 2014
• (S)läpp fram bussen, 22 maj 2014
• (S): Öka tillgången till psykosocial kompetens för unga, 22 maj 2014
• Helene Hellmark Knutsson kommenterar Vårdförbundets sommarrapport,
9 jun 2014
• (S)läpp fram den moderna busstrafiken, 14 juni 2014
• Socialdemokraterna ska bygga 50 000 nya bostäder, 14 juni 2014
• (S): Inför sjukhus och vårdcentraler för mest sjuka äldre, 1 juli 2014
• Välkommen på seminarium: Hur styrs sjukvården bäst mot kvalitet och patientfokus?, 2 juli 2014
• (S): vi måste locka fler resenärer till kollektivtrafiken, 8 jul 2014
• Förlossningslöftet – ett gemensamt förslag för en tryggare förlossningsvård,
27 aug 2014
• Nytt svek i sjötrafikupphandlingen, 28 aug 2014
• (S) i Stockholms Läns Landsting: 100 dagar av förändring – 25 viktiga reformer, 3 september 2014
• Ska (M):s samarbetsprojekt i SLL haverera innan det ens börjat?, 17 okt 2014
• Ullberg är ny gruppledare i landstinget för Socialdemokraterna, 20 okt 2014
• Socialdemokraternas fyra nya oppositionslandstingsråd, 21 oktober 2014
• Ullberg(S): ”Stockholmsvänlig budget med fokus på sjukvården”, 23 okt 2014
• (S) efter Riksrevisionens kritik: ”Tillsätt omedelbar utvärdering av vårdvalen”, 11 november 2014
• (S): En kortsiktig budget som hotar kvaliteten i vården och kollektivtrafiken,
12 nov 2014
• Krisen inom barncancervården: Hur ska Landstingsalliansen uppfylla platsgarantin?, 24 nov 2014
• S-budget: Satsning på den södra länssidan - fler närsjukhus och ny barnmorskeledd förlossningsklinik, 25 nov 2014
• (S): Rosdahl(M) har tappat greppet om landstingets ekonomiska situation,
26 november 2014
• Krisen på Karolinska: (M) har inte tagit ansvar för den ökade platsbristen,
15 dec 2014
• Budgetdebatt landstinget: Alliansen måste svara på vilka besparingar som
väntar kollektivtrafiken, 16 december 2014
• Budgetdebatt i landstinget: S tar strid för vårdgaranti för cancerpatienter och
fler BB-platser, 17 december 2014
• S välkomnar möjlig kollektivtrafik på Förbifarten och mer T-bana, 21 dec 2014
| 15 |
Finans- och allmänpolitiska frågor
Landstingets ekonomiska läge
Stockholms läns landsting omsätter ungefär 80 miljarder kronor och prognostiseras 2014 göra ett positivt resultat på 136 miljoner kronor, vilket är något bättre
än det budgeterade resultatet på 54 miljoner kronor. Bakom denna till synes
positiva siffra döljer sig emellertid avvikelser i form av kraftigt ökade kostnader,
inom framför allt sjukvården.
Länets ökande befolkning och den tekniska utvecklingen innebär ett ökat investeringsbehov inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Stockholms läns
landstings upparbetade investeringar för 2014 ser enligt preliminära siffror ut att
hamna på drygt 90 procent av den budgeterade nivån på drygt 16 miljarder kronor. Det är en förbättring jämfört med närmast föregående års upparbetningsgrad, men innebär trots detta att ca 1 miljard kronor av avsatta investeringsmedel
inte användas i tid.
Den samlade kostnadsökningstakten för landstingets verksamheter uppgår till
lite mindre än 7 procent, vilket är en takt som enligt såväl förvaltningen som
den politiska ledningens bedömning behöver halveras för att det på lång sikt ska
vara möjligt att klara verksamheternas kostnader, produktion och kvalitet. Den
budget som den styrande alliansminoriteten med passivt stöd av Sverigedemokraterna röstat igenom i landstingsfullmäktige för 2015 förutsätter en samlad
kostnadsökningstakt i linje med denna långsiktigt hållbara nivå, vilket kommer
förutsätta kraftfulla effektiviseringsåtgärder.
Sjukvårdens kostnadsutveckling utgör den allvarligaste utmaningen för Stockholms läns landstings ekonomi. Kostnadsökningstakten 2014 uppgick till nära
sju procent i den egenproducerade verksamheten.
Landstingets sex akutsjukhus uppvisar tillsammans ett underskott på - 780 mnkr,
att jämföra med budgeterat resultatkrav på + 51 mnkr.
Men även i den vård som inte drivs av landstinget finns kostnadsproblem. Kostnadsökningstakten för den köpta vården 2014 uppgår enligt tillgängliga siffror
till över 7 procent. Så länge primärvården bygger på ett ersättningssystem som i
sin utformning ersätter utförd åtgärd istället för kvalitet kommer den problematiskt höga kostnadsökningstakten med stor sannolikhet att bestå.
Intäkterna för resenärsavgifter understeg budget med 152 miljoner kronor för
2014 för AB SL. Det beror på att resandet inte ökat i den takt som förväntats
och att fler biljetter säljs till reducerat pris. Detta efter att intäkterna för 2013
blev rekordlåga och understeg budget med hela 450 miljoner kronor. Samtidigt
ökade kostnaderna för trafiken med cirka 5% vilket leder till att den ekonomiska situationen är mycket svårhanterlig. Kostnaderna för större investeringar
har också börjat synas i den löpande budgeten genom högre avskrivnings- och finanskostnader. Avskrivningskostnaderna motsvaras inte av ökade biljettintäkter.
Att krånglet med SL:s biljettsystem har en klar negativ effekt på biljettintäkterna
är nu mer än uppenbart. Med en enhetstaxa i enlighet med vårt förslag skulle
systemet förenklas och locka fler resenärer, och med fler resenärer säkrar vi intäkterna. Enhetstaxa skulle därför vara en kostnadseffektiv reform.
Skatteintäkterna ser ut att för 2014 hamna drygt 50 mnkr högre än budget för
samma år. Men innevarande år talar prognosen istället om en nivå som är drygt
50 mnkr lägre än budgeten för 2015, vilket skulle innebära att hela det överskott
som Alliansens budget innehöll därmed raderas ut. I kombination med den allar| 16 |
merande höga kostnadsökningstakten skulle Stockholms läns landsting därmed
riskera att uppvisa växande underskott och inte kunna uppfylla kommunallagens
balanskrav. Något som i sin tur vore mycket anmärkningsvärt mot bakgrund
av att Stockholms län har landets högsta skattekraft – och landets klart högsta
landstingsskatt.
Framtidens hälso- och sjukvård
De kommande fem åren innebär många och stora utmaningar för Stockholms
län. Vi ser att Framtidsplanen är behäftad flera strukturella brister. Tidsglappet
mellan NKS färdigställandet och genomförandet av Framtidsplanen är av största
betydelse för ett lyckosamt genomförande. När NKS står klart 2016 - 2018 är
akutsjukhusen byggarbetsplatser som kommer att ha ytterst svårt att ta emot
ökade antal akuta patienter. Det försvåras ytterligare då akutsjukhusen ska skifta
vård med NKS och med varandra under samma tidsperiod. Vidare försvåras situationen av stora delar av specialistvården som idag bedrivs av akutsjukhusen
samtidigt ska börja bedrivas av idag ännu icke kända aktörer. Försvårande omständighet är att det inte finns några mottagare av den specialistvård som ska flyttas ut från akutsjukhusen. Det finns inte heller några lokaler färdigställda för att
bedriva denna vård i. Bristen på friställda sjukvårdslokaler gör att den rockad av
sjukvård som Framtidsplanenen innebär är ytterst svår att genomföra då det saknas ”luft i systemet”. Denna bristande planering av Moderaterna riskerar nu att
försena genomförandet av Framtidsplanen med flera år. Situationen har framför
allt stor inverkan på patienternas möjlighet att få vård och var de ska få vård, men
den för också stor inverkan på personalens arbetsmiljö. För att sjukvården ska
gå mot en mer patientcentreradvård med ökad integration mellan sjukvårdens
aktörer krävs att den offentliga vården deltar i specialistsjukvården utanför sjukhusen. En ökad integration mellan aktörer och den offentliga vårdens deltagande
är nödvändiga förutsättningar för övergången av slutenvården till öppenvård.
Den nuvarande inriktningen för Framtidsplanen tillåter inte detta vilket innebär
att den kommer att bidra till ökad fragmentering och sämre vård för patienterna
och sämre förutsättningar för forskning och utbildning. Detta är brister i Framtidsplanen hänförliga till ideologisk övertygelse snarare än vad som nyttigt för
patienterna och sjukvården.
En vårdplats är bara en säng innan den bemannas. Det är personalen som gör
sängen till en verklig vårdplats. Det är därför anmärkningsvärt att landstinget
ännu inte har en kompetensförsörjningsplan för hur sjukvården ska bemannas
både idag och för framtidens sjukvård. Stockholms läns landsting är sårbart. Det
är det därför att den moderatledda majoriteten gjort avkall på ansvaret för personal och för bemanning av sjukvården. Socialdemokraterna anser att personalen
är av strategisk betydelse. Vi behöver satsa på personalen i stort för att kunna
bedriva sjukvård. Arbetsmiljön är också avgörande för att landstinget ska kunna
behålla personal. Det är därför viktigt att arbeta med frågor som schemaläggningen, arbetstid och möjligheterna att som anställd inom sjukvården kunna
göra lönekarriär. Det är också viktigt att minska det administrativa arbetet för
vårdpersonal för att frigöra mer tid till patienterna. Detta görs genom ett ökat
stöd till vårdpersonalen med exempelvis medicinska sekreterarare och tekniker
som övertar arbete som inte behöver utföras av vårdpersonal, men det görs också
genom att långsiktigt minska administrationen med färre antal IT-system. För
att klara att hålla de befintliga vårdplatserna öppna och för att kunna bemanna
sjukvården i framtiden krävs ett politiskt ansvar och ett landstingsövergripande
| 17 |
strategiskt arbete med bemanningen av sjukvården och för personalen.
IT är en strategisk fråga för sjukvårdens utveckling. Inte minst genom att bidra
till ett nytt omhändertagande av patienter där IT kan bidra till en ny kontaktyta
mellan patient och vårdgivare, så att exempelvis kroniker som idag har många
fysiska besök i sjukvården i större utsträckning ska kunna hantera dessa med
hjälp av tekniska lösningar. Dagens IT-system inom sjukvården kan dock ha en
betungande inverkan på personalens arbete. Det finns över 1 200 olika IT-system
och applikationer för vårdpersonalen att arbeta i. Att arbeta parallellt i flera olika
system tar tid och är ineffektivt. Detta är en av de viktigaste tidstjuvarna att
komma till rätta med för att personalen ska ha mer tid med patienterna. Socialdemokraterna anser att det behövs ett strategiskt landstingsövergripande arbete
för hur IT ska kunna användas för att utveckla kontakten mellan patient och
sjukvården för hur IT ska kunna underlätta vårdpersonalens arbete. Att minska
antalet IT-system och ge personalen bättre åtkomst skulle minska den administrativa bördan och ge mer tid till patienterna.
Allt för sent insåg den moderatledda landstingsmajoriteten att det fanns ett behov av en omstrukturering av sjukvården i Stockholms län. Denna omstrukturering krävde också investeringar i akutsjukhusen och i vårdplatser på en ny
vårdnivå utanför akutsjukhusen. Dessa slutsatser är dock inte nya utan presenterades under Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiets mandatperiod
2002-2006. Efter sitt maktövertagande valde majoriteten dock att inte fortsätta
detta arbete med en nödvändig omstrukturering av Stockholms läns sjukvård
utan valde att i stället fokusera på utredningar om hur offentlig sjukvård kunde
övergå i privat regi. Resultatet av denna sjukvårdspolitik resulterade i avknoppningar av vårdcentraler och etableringsfrihet för privata vårdgivare. Arbetet med
omstruktureringen och investeringar i akutsjukhusen avstannade. Som ett resultat av sitt tillkortakommande i planeringen utav framtidens sjukvård ser sig nu
majoriteten tvungna att inskränka den demokratiska beslutsprocessen. Frågor
av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslutas av fullmäktige. Beslut
om strategiska förändringar i sjukvården och investeringar i mångmiljardklassen
måste nog ändå ses som beslut av just principiell natur eller åtminstone större
vikt. Förslaget kan inte ses som något annat än ett utslag av panik och dålig planering från Moderaterna.
Utbyggnad av tunnelbanan
Socialdemokraterna har i flera år drivit frågan om utbyggd tunnelbana. Vi välkomnar därför att Moderaterna efter regeringens ingripande nu har tvingats
överge sitt mångåriga motstånd mot satsningar på tunnelbanan och presenterat
ett konkret förslag till utbyggnader. Vi ställer oss bakom samtliga av de utbyggnader som alliansregeringen föreslår. Detta är dragningar som diskuterats under
många års tid. Socialdemokraterna kommer vid en valvinst 2014 ha som högsta
prioritet att genomföra utbyggnaderna effektivt och i tid. Samtidigt är vi övertygade om att den snabba befolkningstillväxt som vi glädjande nog ser i vår region
kommer att kräva fler utbyggnader än de föreslagna. Vi Socialdemokrater driver
också frågan om en helt ny lila linje som bland annat innebär en tvärförbindelse
över Mälaren mellan Liljeholmen och Fridhemsplan. Vi förordar även en förlängning till Älvsjö och tunnelbana till Täby i närtid.
Stockholm väst kommer att bli en regionens viktigaste knutpunkter och Barkarbystaden kan med tunnelbana trafikförsörja långt fler bostäder än vad en
spårvagn kan. Socialdemokraterna som i flera år drivit frågan om utbyggd tun| 18 |
nelbana till området ser därför positivt på den politiska omsvängning som skett
och hoppas att kommunen klarar av att ytterligare vässa sitt bostadsåtagande och
sätta ett större fokus på flera hyresrätter. Tunnelbanan är ett sammanhållet trafiksystem och när olika delar utreds var för sig riskerar nämnden att inte kunna
fatta långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva beslut om tunnelbanans framtid.
Som tidigare påpekats beklagar vi därför att det saknas en strategisk tunnelbaneutredning som skulle kunnat ta helhetsgrepp på såväl nya utbyggnader som
nödvändiga förbättringar i befintlig bana. Utöver det uppdrag om utredning som
Alliansen gett förvaltningen där spårväg utgjorde huvudalternativ har 2013 års
Stockholmsförhandling bidragit till en parallell idéstudie om utbyggd tunnelbana. Dagens ärende redovisar båda men frågan är i realiteten redan avgjord då beslut om inriktning redan fattats vid föregående trafiknämndsmöte. Tydligare än
så här kan inte bristen på såväl politisk tydlighet som helhetsgrepp bli. . Många
frågor kvarstår dock fortfarande att lösa och Socialdemokraterna ser därför fram
emot att ta del av den fortsatta planeringen. Slutgiltigt beslut om dragning bör
möjliggöra en framtida sammankoppling med tunnelbanan även i Hjulsta.
Tillväxt, miljö och regionplanering
Liksom under hela den senaste mandatperioden så har frågorna om regional
planering och tillväxt under 2014 inte prioriterats av landstingsalliansen. Detta
trots att flera aktörer efterfrågar en starkare regional samverkan. Medan övriga
regioner kraftsamlar och ständigt skapar en allt starkare regional sammanshållning så har Stockholms läns landsting hamnat på efterkälken. Efter valet skedde
dock en viss förbättring då de mindre borgerliga partierna i förhandlingarna med
Moderaterna fick igenom en permanent tillväxt- och regionplanenämnd. Något
som vi krävt ända sedan samma majoritet lade ner nämnden efter valet 2002.
Det är framförallt samordningen av kommunernas bostadsförsörjningsuppdrag
som inte lever upp till regionens behov. Kombinationen av majoritetens bristande intresse och de nedskärningar som de genomfört på förvaltningen medför
att långt i från tillräckligt görs för att vända den negativa utvecklingen med en
ständigt ökande bostadbrist. Den Socialdemokratiska gruppen har genomgående stöttat en syn där utbyggd kollektivtrafik och bostadsplanering vävs starkare
samman och där tydligare krav ställs på alla länets kommuner att bidra.
Under året har den Socialdemokratiska gruppen även drivit frågan om ge den
regionala handlingsplanen för de kulturella och kreativa näringarna officiell status som ett handlingsprogram under RUFS 2010 samt behovet av en ordentlig
konsekvensanalys av miljöredovisningen, inte minst av orsakerna till varför inte
andelen kollektivtrafik av de motoriserade resorna ökar. Vi har också drivit på att
sätta igång med arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen, efter RUFS
2010. Detta förhalades tyvärr av den moderatledda alliansen.
Kulturfrågor
Kulturnämnden är framförallt ansvarig av fördelning av bidrag och verksamhetsstöd till olika kulturverksamheter i Stockholms län. I dessa frågor har vi traditionellt en samsyn med de styrande partierna. Samarbetet med Stockholms
idrottsförbund har fungerat mycket bra.
Under 2014 har vi lyft frågan om stödet till folkbildning. Folkbildningen i Stockholms län idag underfinansierad. SLL är ett av bara tre län vars ersättning, som
inte höjts sedan 2006, ligger under SKL:s rekommenderade ersättningsbelopp.
| 19 |
Det finns idag ett stort behov av fler utbildningsplatser på folkhögskolor och
övrig folkbildning i länet. En sådan satsning är angelägen då det skulle ge fler
möjlighet till utbildning, stärka folkbildningens ställning och göra den tillgänglig för alla invånare i Stockholmsregionen. För att få en bättre bild av det behov
som finns och vilka folkbildningsverksamhet som finns idag och dess profilering
har vi begärt en inventering av folkbildningen i Stockholms län.
Den socialdemokratiska gruppen har också drivit frågan om ökat stöd till Stockholmsidrotten med 2 mkr i grundanslag och 2 mkr i folkhälsosatsning på spontanidrott, kulturell allemansrätt samt att satsa på regionala kulturkluster i samverkan med kringliggande kommuner.
Hälso- och sjukvård
Vårdkris och överbeläggningskaos
Även 2014 har varit ett tufft år för hälso- och sjukvården i landstinget. Stängda
vårdplatser med överbeläggningar och långa väntetider på akutmottagningarna
som följd, till största delen beror detta på den sjuksköterskebrist som råder.
Sjukhusen lyckas helt enkelt inte rekrytera personal för att bemanna och hålla
samtliga vårdplatser öppna. Inget av länets stora akutsjukhus klarar att uppfylla
målet gällande väntetider på akutmottagningarna, det är framförallt äldre patienter över 80 år som drabbas. Socialdemokraterna har krävt att geriatriken ska
kunna ta emot fler patienter direkt från hemmet genom ett utvidgat uppdrag,
med bland annat fler vårdplatser. Vi har även fortsatt framhålla behovet av välutrustade närakuter som kan vara reella alternativ för den som är i behov av ett
akut omhändertagande men inte nödvändigtvis akutsjukhusets resurser. Detta
ser ut att bli verklighet i den plan för Framtidens hälso- och sjukvård som nu
finns. Vi har även uppmärksammat bristerna i användandet av de jourläkarbilar
som landstinget betalar dyrt för men i mycket begränsad utsträckning nyttjar.
Med ett maximerat användande av dessa skulle trycket på akutmottagningarna
lätta och många barnfamiljer och äldre skulle slippa långa väntetider på akutmottagningarna.
Förlossningskris
Diskussionen om det extremt pressade läget på länets förlossningar fortsatte från
2013 och genom ett extrainkallat sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden togs ett snabbt beslut om att öppna upp det mycket omtalade (och av vissa
efterlängtade) BB Sophia. Socialdemokraterna ställde sig positiva till öppnandet
av en ny förlossning, då behovet i länet var mycket stort. Men samtidigt var vi
mycket oroade för att ytterligare en klinik bara var ett nollsummespel när det gäller personalen. Samma personal utspridd på fler enheter innebar inte den avlastning som Alliansen hoppades. Inför öppnandet av BB Sophia fanns en stor oro
både hos de redan existerande klinikerna, som tappade mycket personal till dem.
Men också hos föräldrar som förväntades föda precis i månadsskiftet februari
mars då förlossningskapaciteten tillfälligt gick ner eftersom personal slutade på
de gamla klinikerna innan BB Sophia öppnade upp dörrarna. Vi har varit djupt
kritiska till att det inte genomfördes någon reell konsekvensanalys då exempelvis
bristen på barnmorskor i länet varit väl känd sedan länge. Nu planeras för ytterligare en ny klinik på St Göran, där landstinget bygger fastigheter med plats för
en förlossning. Men det finns än så länge ingen lösning på vem och hur driften
av verksamheten ska ordnas.
| 20 |
Vi har i budgeten fortsatt krävt en utredning kring etableringen av en ny barnmorskedriven förlossningsenhet vid Huddinge sjukhus. Även Kristdemokraternas nya landstingsråd Ella Bohlin har i media ställt sig positiv till ytterligare barnmorskedrivna enheter. Än så länge har dock inget konkret förslag presenterats.
Under 2014 fortsatte hänvisningarna mellan länets olika förlossningar att öka,
mer än 2000 kvinnor tvingades åka till en annan klinik än de själva valt. Det är
dubbelt så många som för 10 år sedan. Socialdemokraterna har fortsatt kräva en
översyn av vårdval förlossning och införandet av ett listningstak för att skapa en
mer förutsebar situation i länet.
Glädjande nog har barnmorskornas och Socialdemokraternas krav på ett barnmorskeråd inom förvaltningen förverkligats. De har i början av 2015 precis inlett
sitt arbete och kommer att vara en garant för att barnmorskorna får möjlighet att
tycka till och påverka beslut som rör förlossningsvården i framtiden.
Vårdval Stockholm – specialistvård
Under året har enbart ett nytt vårdval inom specialistvården införts. I flera vårdval har man gjort mindre justeringar och förändringar, i några fall i rätt riktning.
Men vi menar att det nu är hög tid för en ordentlig genomgång och utvärdering av samtliga införda vårdval. Dels för att stärka sambanden mellan arbetet
med framtidens hälso- och sjukvård och dels för att säkerställa länets långsiktiga
komptetensförsörjning och sammanhållna vårdkedjor. Det är också nödvändigt
att genomföra en utvärdering utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vi ser med oro
på dagens kostnadsökningstakt som är ohållbar på sikt för att den framtida finansieringen för hälso- och sjukvård i Stockholms län ska gå ihop.
Trafikfrågor
Arbetet med trafikfrågorna präglades valrörelsen av de frågor där skiljelinjerna
varit som störst mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. I den gemensamma valorganisationen mellan partidistrikten i Stockholmsregionen organiserades trafikfrågor som en del av den prioriterade frågan bostäder. Utbyggnad
av kollektivtrafiken är nära sammanlänkad med möjligheten att bygga fler bostäder. I Stockholms läns landsting arbetade kansliet därför med att använda
vår historiska starka trovärdighet i frågan om utbyggnad av tunnelbanan för att
understödja våra satsningar på bostäder. Då Moderaterna under 2013 svängt i
avseende utbyggnad av tunnelbana och vi i praktiken redan vunnit frågan vad
gäller utbyggnad till Nacka, Barkarby och Hagastaden var vårt egna förslag om
Lila linjen en viktig fråga under valrörelsen.
Enklare resande i kollektivtrafiken är en annan huvudfråga för Socialdemokraterna i landstinget. Enhetstaxan är den viktgaste åtgärden och vi arbetade målmedvetet och kontinuerligt genom debattartiklar, insälj till medier och lyfte frågan i debatter under valkampanjen. Frågan var högintressant i länskommunerna
och vi framträdde i flera lyckade artiklar i lokaltidningar med vårt förslag om
enhetstaxa. Statistiken visar att enhetstaxa i längden är en kostnadseffektiv reform och kansliet har därför arbetat med att ta fram och dela statistiskt underlag
i den offentliga debatten.
Den tredje stora frågan i valrörelsen var Moderaternas hantering av SL:s ekonomi. Avgörande för oss var att slå hål på myten att Moderaterna fört en ekonomiskt ansvarsfull politik. SL förlorade både 2013 och 2014 100-tals miljoner
kronor i biljettintäkter samtidigt som kostnaderna för trafiken ökat betydligt
mer än resandet. Bland annat tog kansliet fram två stycken rapporter. En rapport
| 21 |
som beskrev bristerna i investeringsprocessen som lett till att miljarder i investeringar uteblivit och att projekt försenats och fördyrats. Rapporten blev ett viktigt
underlag för att lyfta våra egna förslag på nya finansieringslösningar och bättre
samverkan i samband med byggnation av nya bostadsområden. Den andra rapporten visade på ett tydligt sätt statistik för resande, intäkter och kostnader i den
löpande trafiken och blev omskriven i både tryckta medier och i TV. Det blev
också ett viktigt sätt för Socialdemokraterna att presentera våra förslag på hur
produktiviteten kan öka genom åtgärder för bättre framkomlighet.
Ytterligare en fråga som fick extra uppmärksamhet och som Socialdemokraterna
i landstinget drivit sedan tidigare och kunde ta fasta på var underhållet av järnvägen. Den Moderata regeringen hade lägre anslag i budget än Socialdemokraterna
på underhåll av järnvägen vilket också ledde till en offentlig debatt i samband
med flera urspårningar. Stockholms pendeltåg påverkas i stor utsträckning tågtrafiken. Då vi tidigare har drivit att landstinget måste ställa hårdare krav på
Trafikverkets avseende stablitet i infrastrukturen hade vi goda möjligheter att
lyfta fram att en röst på Socialdemokraterna i riksdagsvalet innebar bättre förutsättningar för Stockholms pendlare.
Under valrörelsen använde vi särskilt de kanaler vi byggt upp i Sociala medier.
Sedan tidigare har kansliet skapat Facebook-grupper för särskilda frågor i kollektivtrafiken, t.ex. pendeltågstrafiken och skärgårdstrafiken. Grupperna har ett
mellan 3000 och 5000 följare med vilka vi direkt kunde kommunicera debattartiklar och nyhetsartiklar som också kan visas för deras kontakter. Vi märkte
också en ökad aktivitet från gruppernas medlemmar då frågorna aktualiserades
i valrörelsen.
Fortsatt i centrum av tunnelbaneutbyggnaden
Utbyggnad av tunnelbanan är fortsatt en fråga som väljarna är intresserade av,
även efter att Stockholmsförhandlingen avslutats. Dels den starka kopplingen
till ökat bostadsbyggande trängseln i tunnelbanan är något som Stockholmarna
pratar om och som bara utbyggd tunnelbana kan råda bot på. Samtidigt har
skillnaderna mellan Socialdemokraternas och Moderaternas politik flyttats sedan landstingsmoderaterna ställts sig bakom tunnelbanans utbyggnad till Nacka,
Barkarby och Arenastaden. Socialdemokraterna har mer långtgående ambitioner
och framförallt en start på Lila linjen mellan Hagsätra och Älvsjö och en förlängning till Täby. Moderaternas misslyckanden, bland annat med signalsystemet på
tvärbanan Solnagren visar också på en bristande förmåga att genomföra investeringar. Socialdemokraterna har en viktig roll att spela och har genom stark opposition fortsatt drivit förslag om förbättrade investeringsprocesser. Vi har inte råd
att riskera att tunnelbaneutbyggnaden skjuts på framtiden eller att kostnaderna
skenar.
Eftersom fortsatt utbyggnad behövs har vi under 2014 arbetat för att fortsätta
vara en central spelare i frågan om tunnelbanans utbyggnad. Bland annat har
kansliet fortsatt vår seminarieserie Forum för tunnelbana. Med hjälp av två erfarna utredare tog vi fram en rapport om finansiering av ny tunnelbana genom
ökade fastighetsvärden. Rapporten utgjorde underlag för ett seminarium tillsammans med flera fastighetsbolag och experter.
| 22 |
Facklig samverkan
Valåret aktualiserade också viktiga frågor rörande arbetsvillkor och trygghet för
personalen. Upphandlingen av det omfattande pendeltågsavtalet har varit viktig
för SEKO:s medlemmar där har vi kunnat ha ett nära samarbete för att dela
information innan upphandlingen. Även inför upphandlingen av färdtjänsten
har vi under året utökat vår samverkan med fackförbundet Transport. Informationsutbytet har gett oss en förbättrad kunskap om verksamheten och har
Transport bättre möjligheter att föra fram synpunkter till tjänstemännen inför
upphandlingen.
Färdtjänsten
Upphandlingen av färdtjänsten skulle ha slutförts under 2014 men Moderaterna
sköt frågan framåt och inget beslut har ännu fattats. Vi har fortsatt arbetet utifrån den motion där vi lade fast vår politik för en bättre färdtjänst och har debatterat frågan i fullmäktige och i färdtjänstberedningen. Men framförallt har vi
gjort ett förberedande arbete inför upphandlingen där vi samtalat med brukarorganisationer, fackliga representanter, företag och trafikförvaltningen för att skapa
oss en bra bild av hur problemen kan lösas. Detta blir en viktig beslutsfråga tidigt
under 2015 där vi hoppas på genomslag för våra krav på en färdtjänst med högre
kvalitet.
Sjötrafikupphandlingen
Efter den avbrutna sjötrafikupphandlingen har det funnits misstro och en stor
oro att den nya upphandlingen skulle hanteras lika vårdslöst från Moderaternas sida. För Socialdemokraterna var det därför viktigt att bevaka den fortsatta
processen och tillse att våra krav på turlista, fortsatt angöring vid strömkajen
och nyttjande av det historiska tonnaget faktiskt blir verklighet. Kansliet har
varit i under årets gång varit i kontakt med skärgårdens intresseorganisationer
och efterfrågat information kontinuerligt för förvaltningen. Processen har också
fungerat bättre denna gång och precis som vi krävt har skärgårdsorganisationerna
bjudits in att vara delaktiga i utformningen av den nya upphandlingen. Frågan
är inte avgjord ännu men under året har Trafikförvaltningen beslutat att gå vårt
krav till mötes att det slutgiltiga förfrågningsunderlaget ska godkännas av Trafiknämnden.
Redovisning av inlämnade motioner, interpellationer och frågor
Inlämnade motioner
• Curre Hansson, Erika Ullberg, Rolf Lindell – om att komplettera pendeltågsoch tunnelbanestationer med nya uppgångar
• Dag Larsson, Susanne Lund, Petra Larsson, Adriana Haxhimustafa, Lowisa
Anderzon, Tara Twana – om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter
• Tara Twana – om användandet av begreppet andragenerationsinvandrare
inom Stockholms läns landsting
• Nanna Wikholm – om en BRT-modell för Stockholm
Inlämnade interpellationer
• Helene Hellmark Knutsson – om revisorskritiken av bristande kontroll av antalet vårdplatser
| 23 |
• Robert Johansson – om psykoterapi i landstinget som inte överensstämmer
med vetenskap och beprövad erfarenhet
• Dag Larsson – om utveckling av förlossningsvården i Stockholms län
• Dag Larsson – om sommarbemanningen på länets sjukhus
• Erika Ullberg – Om SL:s biljettsystem och de jämfört med budget 450 miljoner i lägre biljettintäkter
• Erika Ullberg – om tunnelbanans utbyggnad
• Nanna Wikholm – om SL:s dystra ekonomi och aviserade besparingar
Ställda frågor
• Conny Fogelström – är du nöjd med den ordning för hur nedskärningarna
nästa år i busstrafiken i Nordost har beslutats?
• Curre Hansson – anser trafiklandstingsrådet att lokal samverkan genomförs
på ett betryggande sätt idag inför trafikförändringar?
• Helene Hellmark Knutsson – med anledning av revisorernas kritik av att vårdplatserna minskar undrar jag om du anser att det finns brister i landstingets
styrning av vårdplatsutbudet vid akutsjukhusen?
• Helene Hellmark Knutsson – tänker du, utifrån landstingsstyrelsens uppsiktsplikt, vidta åtgärder med anledning av att AB SL återigen riskerar att hamna
hundratals miljoner under budget vad avser biljettintäkterna?
• Helene Hellmark Knutsson – kan moderaterna på eget bevåg godkänna sjukhusbyggen utan någon som helst förankring i landstinget?
• Dag Larsson – hade du vetskap om det öppna brev som din kanslichef skickade ut till personal i Stockholms läns landsting, bland annat via SLL:s webbplats, där personalen varnades för att rösta på en vänsterregering om de ville
behålla sina jobb?
• Dag Larsson – kommer mastocytospatienternas rätt till specialistbehandling
att säkerställas?
• Dag Larsson – är du nöjd med att endast drygt varannan kvinna mellan 16
och 26 är vaccinerad mot HPV i Stockholms läns landsting, trots en massiv
informationskampanj?
• Dag Larsson – finns det någon risk- och konsekvensanalys för patientsäkerheten med anledning av att elva ambulanser kommer att ställas av i sommar?
• Dag Larsson – enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har Vårdval
Stockholms lett till ökade sjukskrivningar. Anser landstingsrådet att vidta
åtgärder med anledning av ISF:s uppgifter?
• Johan Sjölander – är du nöjd med att Stockholms län är sämst i landet på att
ta del av de borgerliga regieringens kvalitetspengar till hälso- och sjukvården?
• Johan Sjölander – har du vidtagit åtgärder för att köstatistiken för barn- och
ungdomspsykiatrin ska vara rättvisande?
• Erika Ullberg – tror du att resenärerna är nöjda med hur systemet med reskassa fungerar?
• Erika Ullberg – vill du att 4:ans busslinje konverteras till spårväg i närtid?
• Erika Ullberg – mot bakgrund av de alarmerande uppgifterna om att Trafikverket räknat fel på flera miljarder i tågunderhållet i den nyligen antagna
nationella planen undrar jag om du kommer uppvakta infrastrukturministern och kräva de resurser som krävs för en pålitlig pendeltågstrafik?
• Nanna Wikholm – kommer den nuvarande majoriteten tillskjuta de medel
som behövs så att Skärgårdsstiftelsen får möjlighet att fullgöra sitt viktiga
uppdrag för att bevara Stockholms skärgård öppen och tillgänglig för alla?
| 24 |
• Nanna Wikholm – anser du att hanteringen av ärendet om nya pendelbåtslinjer varit fullgod och gett exempelvis sjötrafikberedningens ledamöter möjligheter att bereda ärendet?
• Nanna Wikholm – har du en plan för hur SL ska genomföra nedskärningar
för 250 miljoner kr i enlighet med Alliansens budget?
Stockholm den 12 februari 2015
Dag LarssonErika UllbergElof Hansjons
Petra Larsson
Hanna Stymne Bratt
Rolf Lindell
Adriana Haxhimustafa
Lowisa Andersson
Staffan Holmberg
Robert Johansson
Christina Enocson
Susanne Lund
| 25 |
MOTIONER – STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN
Motion D20 – Ökade resurser till psykiatrin och forskningen om psykisk ohälsa
Under året har Socialdemokraterna diskuterat frågan gällande New Public Management och hur det påverkar vården, vi har föreslagit att nya värdebaserade
styrsystem ska arbetas fram. I Socialdemokraternas förslag till budget avsätts mer
pengar till hälso- och sjukvården, det innebär även förutsättningar för utökade
satsningar på psykiatrin. Vi har idogt krävt att den psykosociala kompetensen
på länets vårdcentraler måste stärkas, i syfte att stärka första linjens psykiatri och
skapa förutsättningar att förebygga psykisk sjukdom i större utsträckning. Det är
en grundförutsättning att vården ges efter behov, patientens individuella behov
måste alltid gå först och att sätta upp exakt antal besök per patient blir därför
kontraproduktivt. Vi har också lyft behovet av att organisera psykiatrin utifrån
sammanhållna vårdkedjor och ser med stor oro på den fragmentisering av vården
som ogenomtänkta privatiseringar inom psykiatrin innebär.
| 26 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN
SOCIALDEMOKRATISKA FULLMÄKTIGEGRUPPEN I
STOCKHOLMS KOMMUN 2014
Inledning
Efter åtta år med borgerligt styre i Stockholm innebar 2014 en ny majoritet med
en ny politik för Stockholm. Verksamhetsåret har präglats av valrörelsen – men
också av möjligheten att nu på riktigt förändra och förbättra staden. Vårens arbete präglades mycket av en ambition att tydliggöra och föra fram den socialdemokratiska politiken. Höstens arbete efter valet handlade om att etablera en ny
majoritet och genom en ny budget skapa förutsättningar för en sammanhållen
stad.
Kommunfullmäktigegruppen avger härmed sin berättelse för år 2014.
KF-gruppens möten
KF-gruppen har hållit 18 möten inklusive årsmöten under 2014.
Stora frågor som har diskuterats under året 2014 har varit:
• Budgetförhandlingar
• Sociala frågor
• Organisationsfrågor efter valet
• Slussen
• Förbifarten
• Jobbfrågor
• Stadsbyggnads- och bostadsfrågor
Många ledamöter har mycket god närvaro, medan några av ledamöterna har
deltagit på 5 möten eller färre.
Valet 2014
Kommunfullmäktigegruppen bidrog till valrörelsen på flera olika sätt. Under
våren och valrörelsens slutspurt jobbade fullmäktigegrupp, borgarråd och kansli
aktivt med att initiera mediagenomslag i för socialdemokratin viktiga frågor.
Samtidigt som väljarna tydligt signalerade att de tyckte skolan och jobben var
de viktigaste frågorna kom mycket av den mediala debatten och den köpta opinionsbildningen att handla om förenklade debatter om infrastruktursatsningar.
Inte minst Moderaterna ägnade sig åt negativ kampanj med syfte att skrämma
väljarna för vad en ny majoritet skulle innebära. Valresultatet visade att den strategin var allt annat än framgångsrik. Kraven på en bättre skola, fler jobb, ökat
bostadsbyggande samt ordning och reda i välfärden var starkare och kom att styra
valresultatet.
Kommunfullmäktigegruppen bidrog aktivt till arbetarekommunens valrörelse.
Genom en närmare samordning mellan fullmäktigegruppens kansli, partiexpedition, LO-distriktet och landstingskansliet förstärktes samordningen och det
gemensamma budskapet.
| 27 |
Fullmäktigegruppens huvudsakliga insats i valrörelsen handlade om att företräda
socialdemokratin utåt i publika och mediala sammanhang. Deltagande i allt från
mängder av dörrknackningar, till utfrågningar och den traditionsenliga Vasaparksduellen är exempel på det.
På olika sätt försökte fullmäktigegruppen föra fram arbetarekommunens valprogram, och de problemformuleringar som låg till grund för detta, medialt. Ett
exempel som fick stort genomslag var det så kallade 100-dagarsprogrammet som
visade på åtgärder som en ny socialdemokratiskt ledd majoritet skulle genomföra
de första hundra dagarna av sin ämbetsperiod.
Valresultatet innebar förutsättningar för en ny majoritet i stadshuset. Trots ökad
politisk konkurrens klarade socialdemokratin i huvudsak att hävda sitt valresultat samtidigt som de borgerliga partierna tappade stort. Samtidigt som valet
innebar förutsättningar för maktskifte förmörkades bilden av att extremhögern
nu tog plats i Stockholms fullmäktige.
Ny majoritet i stadshuset
Efter valet gavs förutsättningar för en ny majoritet. Det nyvalda fullmäktige består av nio partier.
Direkt efter valet tog gruppledningen initiativ till förhandlingar med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ för att skapa en gemensam majoritet. Diskussionerna ledde fram till en gemensam plattform, för en jämlik och
hållbar stad, för politiken under de kommande fyra åren och en överenskommelse om fördelningen av politiska uppdrag.
Överenskommelsen innebär att det nya styret har en stabil majoritet i kommunfullmäktige, 53 av 101 mandat.
Budget 2015
Direkt efter majoritetsöverenskommelsen inleddes arbetet med att arbeta fram en
ny budget för verksamheten i Stockholms stad under 2015. Efter åtta år av borgerligt styre blev det snabbt uppenbart att nödvändiga kostnader och investeringar
skjutits på framtiden. Utmaningar som den nya majoriteten snabbt fick ta tag i.
Exempel på sådana åtgärder var att finansiera de höjda lärarlöner som alliansen utlovat, men inte finansierat, att ta itu med ökade investeringskostnader för Slussen
och en rad investeringsprojekt samt att hantera ökande kostnader för en skatteutjämning som i ökad utsträckning innebar ökade kostnader för Stockholm.
För att klara höjda ambitioner för skolan, jobben och bostadsbyggandet enades
den nya majoriteten om en skattehöjning om 35 öre. Det gav förutsättningar för
att höja elevschablonen i lågstadiet på ett sätt som ger möjlighet till mindre elevgrupper, att kraftigt höja ambitionerna för stadens jobbpolitik samt att fördubbla
ambitionerna för bostadsbyggandet. Utbildning pekades ut som den centrala
vägen till fler jobb och utöver satsningarna på grundskolan höjdes stadens ambition för vuxenutbildningen kraftigt.
Bostadsbyggandet kan höjas kraftigt då budgeten ökade plankapaciteten på de
ansvariga kontoren samtidigt som stadens organisation samordnas bättre och allmännyttan ges i uppdrag att fördubbla sin produktion. Samtidigt ska planeringen för övriga samhällsnyttiga funktioner som skolor och äldreboende förbättras
och integreras tidigare i processen.
| 28 |
I budgeten beslutades också om åtgärder som bidrar till en mer jämlik och sammanhållen stad. Socioekonomiska stödet till skolan och förskolan höjdes samtidigt som socialtjänstens resurser för barn- och ungdomsvården förstärktes.
Kulturen fick förstärkningar som syftade till att både förstärka kulturutbudet i
ytterstaden och att fler barn och ungdomar i hela staden ska kunna delta i kulturskolans verksamhet. Arbetet för att fler barn och ungdomar ska kunna idrotta
stärktes i och med en ökad investeringsvolym, höjt föreningsstöd och en utökad
simsatsning. SL-kort fördes in i försörjningsstödsnormen. En låglönesatsning beslutades.
I och med budgeten initierades samtidigt en rad processer för att långsiktigt ge
förutsättningar för en mer jämlik och hållbar stad. En ny upphandlingspolicy ska
arbetas fram under året med sikte på exempelvis ökad kvalitet, bra arbetsvillkor
och höjda miljöambitioner. Redan har staden börjat tillämpa krav på kollektivavtal där så är lagligt och en modell för vita jobb arbetas fram i samverkan med
de fackliga organisationerna. Arbetet för att ställa om staden i mer klimatanpassad riktning ska stärkas genom ett nytt ambitiöst miljöprogram och en central
klimatfunktion. Stadens arbete för mänskliga rättigheter ska stärkas genom en
central funktion och stärkta ombudsmän.
Kommunikation
Prioriteringen för det kommunikativa arbetet under året har av naturliga skäl
legat på 2014 års valrörelse. Under valrörelsen fokuserade det kommunikativa
arbetet på jobb, skola och bostäder. Samordningen och samarbetet mellan Socialdemokraterna i Stad och Län i press- och kommunikationsfrågor har under
året fortsatt för att minimera riskerna för kommunikativa krockar budskapssplittring.
Finansrotelns pressavdelning har även ett samordningsansvar gentemot våra
samarbetspartier i den styrande majoriteten. Kansliet bistår fortsatt borgarråden
med kommunikativt stöd i deras arbete med sociala medie-plattformar som Facebook.
En sökning i mediearkivet visar att borgarråden har synts eller nämnts i media
vid 2 293 tillfällen under 2014, vilket är en fördubbling gentemot föregående
år. Tidningen Dagens Samhälles årliga genomgång av landets styrande kommunalråds mediegenomslag visade att Karin Wanngård syntes mest av ”nykomlingarna”.
Fullmäktigegruppens arbete
Under 2014 har 6 interpellationer lämnats in till fullmäktige från ledamöter i
socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen.
Interpellationer som lämnats in under 2014 är följande:
Februari:
Tomas Rudin (2014:2) Om harmonisering av kultur- och fastighetspolitik
Mars:
Jan Valeskog (2014:3) Hur staden ser på rektorernas roll och funktion
på stadens skolor
Jan Valeskog (2014:4) Framtiden för Volvo IT – GS-IT
Rana Carlstedt (2014:5) Storleken på barngrupperna i förskolan
April: Jan Valeskog (2014:9) Skolinspektionens och Stadsrevisionens
omfattande kritik av förhållanden år 2013
på Stockholms skolor
Maj:
Abebe Hailu (2014:13) om busshållplats vid Järva närsjukhus
| 29 |
Inlämnade skrivelser:
Februari:
Till KS 2014-02-19
Roger Mogert
Skrivelse om familjehemsplacerade barn
Till KS 2014-02-19
Roger Mogert
Skrivelse om barnfamiljer på vandrarhem
Mars:
Till KS 2014-03-26
Skrivelse om uppdrag åt kommunstyrelsen att Emilia Bjuggren
analysera hur hyresutvecklingen harmoniserar med bidragssystemet i staden, särskilt i den
kulturella sektorn samt skyndsamt föreslå åt- gärder för att rädda konkurshotade verksamheter
Maj:
Till KS 2014-05-21
Skrivelse om de narkotikarelaterade dödsfallen i Stockholm
Till detta har skrivelser lämnats till facknämnder, stadsdelsnämnder och till revisionen i aktuella frågor.
Därutöver har gruppen inför varje fullmäktige planerat hur de ska ta tillvara
möjligheten att ställa enkla frågor till ansvariga borgarråd.
En skola för alla
I början av året gjorde kansliet en rapport om skolklassernas storlek över tiden
i Stockholm. Rapporten som visade på tydligt större klasser mellan 2006 och
2013 fick uppmärksamhet såväl i skolkretsar som i media. Rapporten kom att
vara en del av vårt fortsatta arbete under året och användes i senare förslag som
syftade till att dels öka produktionen av skollokaler och dels klara den långsiktiga
lärarförsörjningen. Arbetet i båda dessa delar fortsätter nu i majoritetsställning
och har resulterat i konkreta uppdrag i budgeten.
Under året genomfördes också ytterligare samråd med de lärare som ingår i vår
lärarpanel – denna gång i samverkan med partiet centralt. Nu med särskilt fokus
på kompetensutveckling.
Viktigare bygg- och infrastrukturprojekt
Centralt för gruppens arbete under året har varit att öka bostadsbyggandet. Löpande under året har frågan diskuterats och direkt efter valet genomfördes flera
åtgärder för att öka bostadsbyggandet.
Under året har fullmäktigegruppen behandlat och diskuterat resultatet av Stockholmsförhandlingen och andra viktiga infrastrukturprojekt. Stockholm behöver
en bättre infrastruktur och därför har fullmäktigegruppen, en sluten process till
trots, valt att jobba konstruktivt med att förstärka kollektivtrafiken och infrastrukturen i Stockholm. Utöver resultatet i Stockholmsförhandlingen har fullmäktigegruppen verkat för ytterligare tunnelbaneutbyggnad – i samverkan med
den socialdemokratiska landstingsgruppen. Därtill har den nya majoriteten i
stadshuset begärt att få till stånd förhandlingar med regeringen om att en större
del av trängselskatteintäkterna ska gå till kollektivtrafik. Detta var regeringen
öppen för, men det stoppades av det moderatstyrda landstinget som trots stora
besparingskrav på kollektivtrafiken hävdade att de hade alla nödvändiga resurser
till kollektivtrafiken.
Under året har den nya stadshusmajoriteten satt till en expertgrupp för att syna
Slussen-projektet. Resultatet av kartläggningen, som publicerades i januari 2015,
| 30 |
visar på betydande kostnadsökningar men också att det inte finns någon väg tillbaka. Den tekniska statusen är sådan att projektet ska föras vidare.
Stockholms stad har begärt av regeringen att få förhandla om att, när detta inte
hotar jobb och tillväxt, omvandla Bromma flygplats till en ny stadsdel med ett
betydande tillskott av bostäder.
Under året har också fullmäktigegruppen diskuterat exempelvis Slakthusområdets omvandling, Nobelcentrum, Samverkanscentralen och Gasklockan.
Fattiga EU-medborgare
Problematiken med fattiga EU-medborgare växte under året och den nya majoriteten fick hantera frågan. Efter en kortare period av kunskapsinhämtning där,
framgångsrika projekt från andra städer studerades, arbetades en handlingsplan
fram som kunde antas av kommunstyrelsen i början av 2015. Förslaget innebar
såväl ökade insatser för att värna ett humanitärt nödhjälpsstöd – med exempelvis utökat antal boendeplatser - som mandat för stadens verksamheter att jobba
enligt lagstiftningens regler och vid behov kunna avveckla olagliga bosättningar.
Arbetet fortsätter under 2015 för att i samverkan med andra aktörer skapa en
situation där problematiken kan mötas mer förebyggande.
Äntringsförberedelser
Inför valet ägnade fullmäktigegruppens ledning betydande tid och resurser för
att förbereda ett maktövertagande. Arbetet bestod såväl i att förbereda politiska
förslag som att initiera lednings- och styrningsprocesser. Inför förhandlingar med
andra partier togs förhandlingsunderlag fram som visade på skillnader och likheter mellan de nya majoritetspartierna.
Samarbete om politikutveckling och kommunikation
Tillsammans med landstingskansliet, arbetarekommunen, LO-distriktet och
Stockholms läns partidistrikt arbetade kansliet för att utveckla och samordna
politiska förslag och politisk kommunikation i Stockholmsregionen.
Arbetet som pågått sedan 2012 intensifierades under valrörelsen med huvudsakligt fokus på kommunikation och medborgarkontakter där de olika organisationerna och kansliresurserna samverkade för att minska mängden dubbelarbete
och öka nyttan för de förtroendevalda.
Samarbetsprojektet mellan organisationerna avvecklades efter valet och hur samarbetet ska intensifieras framöver kommer bli en fortsatt diskussion under 2015.
Ett parti av mångfald
Fram till valet har arbetet med att öka valdeltagandet i områden med lågt valdeltagande fortsatt. Det har skett genom ett systematiskt arbete med att skapa
kontaktytor och möten mellan förtroendevalda och grupper som tidigare inte
haft kontakt med politiken.
Några övriga insatser i urval
Kommunfullmäktigegruppen har samrått med valberedningen inför valen av
borgarråd.
Kommunfullmäktigegruppen har genomfört utbildningsinsatser för den nyvalda
fullmäktigegruppen och nyvalda nämndsgruppsledare.
| 31 |
Behandlingen av motioner från arbetarekommunens årsmöte 2014
Årsmötesmotionernas behandling beslutades samlat av kommunfullmäktigegruppen, se nedan. Motioner från representantskapet behandlas beroende på
frågans art genom skrivelser, motioner eller i budgetdokumentet. I vissa fall finns
representantskapets synpunkter redan tillgodosedda i budgetdokument eller tidigare beslut.
B2 - Sommarjobb till alla gymnasieungdomar
Beslut:
Åtgärd:
Att kravet på sommarjobb för alla gymnasieungdomar som vill jobba skrivs in i valprogrammet. Att staden undersöker möjligheten att skriva ihop sig med resten av kommunerna i Stockholmsområdet för att få till stånd ett gemensamt erbjudande över hela länet.
I Stockholms stads budget för 2015 har den nya majoriteten tagit initiativ till en ökning
av antalet sommarjobb i stadens regi. Utgångspunkten är att alla unga Stockholmare
som vill skall kunna sommarjobba och arbetsmarknadsnämnden fick därför uppdraget i
budget att ”sträva efter att kunna erbjuda alla unga i åldern 16-19 sommarjobb”. Vidare
har arbetsmarknadsnämnden getts ett utökat samverkansuppdrag med övriga nämnder,
stadens bolag samt det privata näringslivet för att få fram fler sommarjobb. Även om vi
i år inte når upp till en sommarjobbsgaranti är vi på god väg och kommer under mandatperioden att arbeta vidare med detta. Frågan om kommunöverskridande samverkan
arbetar vi också vidare med under mandatperioden.
B9 - Bort med varannan helg
Beslut:
Åtgärd:
Att arbetarkommunen verkar för att Stockholm Stad som arbetsgivare slutar lägga arbetstidsscheman som innebär att de anställda är tvungna att arbeta på helgen så ofta som
varannan helg. (kommentar: gäller äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta).
Det behövs mer personal i äldreomsorgen och för att klara framtida rekrytering har
majoriteten i Stadshuset i budget för 2015 anslagit om att staden ska förbättra arbetsvillkoren genom bland annat rätt till kollektivavtal, heltid, rimliga scheman och en bra
löneutveckling för de anställda. Vidare anslås att ett alltför omfattande helgarbete bör
undvikas. Det är viktigt att staden ska kunna erbjuda en god arbetsmiljö och rimliga
arbetstider. I budgeten anvisas även att stadens personalpolicy ska revideras i syfte att
skapa ett jämställt och hållbart arbetsliv som ger medarbetarna goda förutsättningar
att upprätthålla en hög kvalitet i verksamheterna. Välfärdsprofessionens kunnande och
yrkesetik ska vägleda stadens styrmodell. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska stärkas
inom alla delar av staden. Den nya personalpolicyn ska tas fram i nära samarbete med
stadens medarbetare och fackliga organisationer, för att säkerställa att alla medarbetare
får möjlighet till stärkt delaktighet och ökat inflytande över sitt eget arbete.
B12 - Sociala krav vid offentlig upphandling
Beslut:
Åtgärd:
att vid kommunala upphandlingar, där det är möjligt och lämpligt, uppställa krav på att
minst 5 % av den totala lönesumman i upphandlingen avsättas till att anställa personer
som står långt ifrån arbetsmarknaden
Den nya majoriteten har gett uppdrag på att ta fram en ny upphandlingspolicy. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att skyndsamt genomföra en revidering så att den kan
börja tillämpas så snart som möjligt under 2015. En ny upphandlingspolicy ska ta tydligt avstamp i perspektivet på offentlig upphandling som ett medel att driva utvecklingen i hållbar riktning och innehålla krav på sociala hänsyn. Det kan exempelvis vara att
villkora upphandlingen med ett visst antal praktikplatser till personer som är arbetslösa.
B13 - Upphandlingspolicy
Beslut:
| 32 |
att Stockholms Arbetarekommun skall verka för att Stockholms stad utreder en upphandlingspolicy som gör det möjligt för non-profit-företag att vinna anbud i större utsträckning än som sker nu. Att denna upphandlingspolicy innehåller att det ställs sociala
krav på anbudsgivarna
Åtgärd:
Den nya majoriteten har gett uppdrag på att ta fram en ny upphandlingspolicy och
konkurrenspolicy. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att skyndsamt genomföra en
revidering av policydokumenten så att de kan börja tillämpas så snart som möjligt under
2015. En ny upphandlingspolicy ska ta tydligt avstamp i perspektivet på offentlig upphandling som ett medel att driva utvecklingen i hållbar riktning och innehålla krav på
sociala hänsyn. Det finns även ett tydligt uppdrag att implementera vita jobb-modellen
i Stockholm stad så skyndsamt som möjligt.
C11 och C12 - En kulturgaranti i Stockholms skolor - en metod att arbeta med ett kulturperspektiv i klass
0 tom 9, förslagsvis med finansieringsstöd från Statens kulturråds Skapande skola-satsning
Beslut:
Åtgärd:
att införa en kulturgaranti i Stockholms skolor, förslagsvis med finansieringsstöd från
Statens kulturråds Skapande skola-satsning
En av stadens viktigaste uppgifter inom kulturpolitiken är att sprida kulturupplevelser
och kulturutövande till fler barn och unga. Alla förskolebarn och elever i stadens skolor
ska komma i kontakt med professionell kultur. Målet i 2015 års budget är minst en professionell kulturupplevelse per termin i förskolan och skolan. Kulturnämnden, Stockholms stadsteater, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt
ansvar för att samarbeta så att målet uppnås.
C14 - Förskolans bemanning och kvalité
Beslut:
Åtgärd:
att arbetarkommunen verkar för att Stockholm Stad sätter upp som mål att samtliga
tillsvidareanställda pedagoger inom de privata och kommunala förskolorna minst ska ha
grundläggande barnskötarutbildning
att arbetarkommunen verkar för att när målet att samtliga tillsvidareanställda pedagoger
inom de privata och kommunala förskolorna Stockholm minst ska ha grundläggande
barnskötarutbildning ska uppnås tidsbestäms.
Med anledning av den tilltagande bristen på förskollärare och barnskötare har kommunstyrelsen i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna sett över och
utvecklat stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal. Vidare har stadsdelsnämnderna ålagts att
erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller
förskollärare med lön under fortbildningstiden. Utbildningsnämnden har också tillskjutit medel i syfte att fortsätta satsningen på kompetensutveckling för barnskötare och förskollärare inom såväl kommunala som fristående förskolor. Dessa satsningar ska löpande
följas upp och utvärderas och inom ramen för detta bör även en bortre tidsgräns för när
målet att samtliga tillsvidareanställda pedagoger inom de privata och kommunala förskolorna i Stockholm minst ska ha grundläggande barnskötarutbildning diskuteras.
C16 Medie- och informationskunnighet är en mänsklig rättighet för barn och ungdomar
Beslut:
Åtgärd:
att vi tar fram förslag för en skola som i sitt demokratiska samhällsuppdrag utbildar
mediekunniga medborgare, där det främsta syftet är att stärka barns och ungdomars
medie- och informationskompetens.
Staden satsar stort på digitaliseringen inom skolan, bland annat 1:1-satsningen, en egen
dator till varje elev och god tillgång till olika pedagogiska programvaror inom gymnasieskolan har genomförts. Ett verktyg som ska hjälpa skolorna att genom självskattning
hitta nästa steg mot en fungerande digital lärmiljö har tagits fram. Utifrån självskattningen tas handlingsplaner fram för att öka den digitala mognaden och det digitala
användandet.
C19 - Skolgårdar
Beslut:
Åtgärd:
att se till att skolgård obligatoriskt införs vid samtliga skolor i Stockholms kommun.
En inventering av grundskolornas skolgårdar i staden avslutades under sommaren 2014
och ett mål-dokument med en inspirationskatalog togs fram under hösten 2014. Avsikten är att måldokumentet ska beskriva de funktioner som en god skolgård bör innehålla
| 33 |
och att dokumentet ska vara vägledande vid ny- och ombyggnad. Med måldokumentet som utgångspunkt genomförs pilotprojekt under våren 2015. I kommunfullmäktiges
budget ges utbildningsnämnden i uppdrag att kartlägga stadens skolgårdar och ta fram
ett verktyg av typen lekvärdesfaktor. Den genomförda inventeringen är en utveckling av
lekvärdesfaktorer. Inventeringen kompletteras under 2015 med inventering av gymnasieskolornas skolgårdar. En bra skolgård ska vara en självklarhet för alla elever i stadens skolor.
D4 + D5 - Inför kultur i vården inom den kommunala äldreomsorgen
Beslut:
Åtgärd:
ett kontinuerligt kulturperspektiv med fler kulturaktiviteter införs i den kommunala
äldreomsorgen
I stadens budget för 2015 fastställs att de äldre ska ha stort inflytande över innehållet i
hemtjänsttimmarna och övrig äldreomsorg. Staden ska därför utvärdera riktlinjer för biståndsbedömning och ersättningssystem. Äldres möjlighet att tillsammans med anställda
själv disponera hemtjänstinsatsen och ha ”egna timmar” i vård- och omsorgboenden ingår
i översynen. Regelbundna utevistelser, vällagad mat och möjlighet till social gemenskap
och kultur är viktiga utgångspunkter. Exempelvis spelar Liljevalchs tillsammans med MICASA in en guidad visning av vårsalongen som sedan visas på äldreboenden. Sedan många
år har äldre eller andra som inte kan ta sig till biblioteket också möjlighet att få böcker
hemskickade, en mängd äldreboende har även avtal med Stockholms stadsbibliotek som
även garanterar dem olika former av läsinspirerande verksamhet. Sedan 2014 pågår också
ett metodutvecklande projekt under namnet Salut. Projektet drivs av Stockholms stadsbibliotek i samverkan med Södermalms stadsdelsförvaltning och förra året genomfördes
en rad aktiviteter kopplade till temat ”livsberättelser”. Målet är att metoderna ska spridas
till fler stadsdelar i syfte är att ge stadens äldre en ökad livskvalité.
D8 - Ansvarsfördelning mellan kommuner vid överflyttning av ärenden inom socialtjänstlagen
Beslut:
Åtgärd:
Motionens att-sats att den kommun/stadsdel där medborgaren först är skriven innan flytt
bibehåller ärendeansvar tills den mottagande kommunen/stadsdelen fattat ett beslut kring
ärendetillhörighet anses besvarad. Dock skall Kommunfullmäktigegruppen tillse att en
genomlysning i enlighet med motionen genomförs för vidare ställningstagande
Stockholms stad har arbetat fram egna riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan stadsdelarna. Riktlinjerna processades under lång tid och var sedan ute på remiss. De antogs
av kommunfullmäktige i mars 2014. Bilden är att riktlinjerna fungerar och är välförankrade. Det finns i nuläget inget behov av revidering, däremot eventuella tillägg som
hänger ihop med ensamkommande flyktingbarn.
D11 - Fristående personliga ombud
Beslut:
Åtgärd:
att en översyn av regelverket runt personliga ombud bör göras i syfte att stärka ombudens självständiga roll i enlighet med motionens intentioner
I budgeten finns en satsning på personliga ombud för psykiskt funktionsnedsatta. Medlem har kommit stadsdelsförvaltningarna till del.
D15 – Kontinuitet i äldreomsorgen
Beslut:
| 34 |
Att arbetarkommun verkar för att kontinuitet blir ett av de viktigaste målen och kännetecknen för äldreomsorgen i Stockholm Stad,
att Arbetarkommun verkar för att hög kontinuitet blir en av de viktigaste metoderna för
att uppnå hög trygghet och kvalité i äldreomsorgen i Stockholm Stad,
att Arbetarkommun verkar för att Stockholm Stad börjar mäta och jämföra personalkontinuiteten bland Stockholms Stads utförare (privata som kommunala) av äldreomsorg,
att Arbetarkommun verkar för att Stockholm Stad sätter mätbara mål för personalkontinuiteten för utförarna av äldreomsorg,
att Arbetarkommun verkar för att Stockholm Stad aktivt arbetar så att målen och indikatorerna för personalkontinuitet kontinuerligt skärps så att personalkontinuiteten med
tiden ökar,
att Arbetarkommun verkar för att Stockholm Stad ökar personalkontinuiteten i äldreomsorgen i samverkan med de fackliga organisationerna inom äldreomsorgen.
Åtgärd:
Kontinuitet är avgörande för en god äldreomsorg och i Stockholms stads budget för 2015
fastställs att hårda krav på kontinuitet, bemanning, utbildningsnivå och goda arbetsvillkor för personalen ska ställas. Staden kommer därför att under året göra en omfattande
översyn av äldreomsorgens olika delar i syfte att öka kvalitén. Äldrenämnden kommer
därutöver, tillsammans med kommunstyrelsen, att ta fram en indikator som mäter antal
personal som varje äldre möter i äldreomsorgen (kvalitetsfaktor: kontinuitet).
D17 – Låt de äldre smaka på maten
Beslut:
Åtgärd:
Stockholms arbetarekommuns styrelse tar ett principiellt uttalande där man tydligt markerar att äldre ska beredas möjligheten att smaka på maten i samband med upphandling
av maten. Detta oavsett utförare.
Den nya majoriteten har i budget för 2015 gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram
en ny upphandlingspolicy. Policyn ska tas fram skyndsamt så att den kan börja tillämpas så snart som möjligt under året. Den nya upphandlingspolicyn ska ha som tydlig
utgångspunkt att upphandla god kvalitet och inte lägsta pris. I förberedelserna för nya
upphandlingar ska också brukarnas önskemål tas tillvara i så stor utsträckning som möjligt. Exakt vilka riktlinjer kring inflytande som ska gälla och hur det ska utövas är dock
för tidigt att säga.
D21 och D22 - Internet en del av ett modernt försörjningsstöd
Beslut:
Åtgärd:
Att Internetuppkoppling inkluderas i försörjningsstödet.
Att Socialdemokraterna i Stockholm verkar för att summorna i riksnormen för försörjningsstöd åter specificeras.
Att Socialdemokraterna i Stockholm verkar för att riksnormen för försörjningsstöd även
inkluderar kostnaden för internetuppkoppling.
Att Socialdemokraterna i Stockholm, så länge som riksnormen inte inkluderar kostnaden för internetuppkoppling, verkar för att försörjningsstödet i Stockholm ska inkludera kostnaden för internetuppkoppling.
Delvis genomfört. Stockholms arbete med ekonomiskt bistånd utgår från ett tydligt
barnperspektiv. I stadshusmajoritetens budget ges barnfamiljer tillgång till internet inom
ramen för Stockholms stads försörjningsstöd. Det handlar om att alla barn ska ha lika
möjligheter att klara skolarbetet. Kostnaderna för utbetalning av försörjningsstöd skiljer
sig åt mellan kommuner. Liksom kostnaden att leva också varierar stort över landet. En
specificering av summorna i riksnormen skulle inte gagna människor som bor och lever
i Stockholm. I budgeten prioriteras att inkludera SL-kort framför internetuppkoppling.
E10 Bostadsmarknaden
Beslut:
Åtgärd:
att den kommunägda mark som finns används till att bygga nya bostäder på, främst
hyresrätter. Att vinsten ur allmännyttan används i bostadsmarknaden. Att neutralitet
införs mellan boendeformerna.
I den S-ledda majoritetens budget för Stockholms stad slås ökade ambitioner för bostadsbyggandet fast. Fram till 2020 ska 40 000 bostäder byggas varav minst hälften hyresrätter.
Av dessa ska en betydande del vara bostäder anpassade för unga och studenter. Detta är
i linje med det bostadspolitiska program som AK har fattat beslut om. Då Stockholms
stad äger stora mängder mark och därmed har en stor möjlighet till självbestämmande om
markens användning är detta ett viktigt verktyg för att nå målsättningarna.
Under det borgerliga styret i Stockholm har allmännyttan sålts ut i snabb takt. Den Sledda majoriteten har avbrutit alla utförsäljningar. Samtidigt har vi ökat ambitionerna
för allmännyttans nyproduktion vilket kommer att innebära stora investeringar i framtiden. För att nå en nyproduktionstakt på 2 500 lägenheter per år behöver de allmännyttiga bolagen fokusera sina ekonomiska och personella resurser för att nå målen.
Vi anser det som viktigt att det skapas en neutralitet mellan upplåtelseformerna. Dock
är det en nationell fråga. Detta har påpekats av våra företrädare från Stockholm i kontakter med rikspolitiken.
| 35 |
Gruppstyrelsen
Gruppstyrelsen har haft följande sammansättning under år 2014:
Gruppordförande
Karin Wanngård
Vice gruppordförande
Roger Mogert
Fem ordinarie ledamöter
Emilia Bjuggren t.o.m. 141015
Malte Sigemalm t.o.m. 141015
Elisabeth Brandt Ygeman t.o.m. 141015
Jan Valeskog
Mirja Räihä
Karin Gustafsson fr.o.m. 141015
Bawer Kevir fr.o.m. 141015
Anders Österberg fr.o.m. 141015
Två ersättare i gruppstyrelsen
Abdo Goriya t.o.m. 141015
Eva-Louise Erlandsson Slorach t.o.m. 141015
Rana Carlstedt fr.o.m. 141015
Stefan Hansson fr.o.m. 141015
Adjungerad till gruppstyrelsen
Olle Burell
Gruppstyrelsens arbete
Under 2014 har Gruppstyrelsen haft 13 sammanträden. Mötena har som regel
legat på onsdag eftermiddag före onsdagens KF-grupp.
Oppositionsborgarråd, borgarråd och arvoderade
Karin Wanngård, Roger Mogert, Tomas Rudin (till maj) och Emilia Bjuggren (från
och med maj) har varit oppositionsborgarråd under året. Arvoderade förtroendevalda
var Kaj Nordquist, Emilia Bjuggren fram till maj, Abdo Goriya (2014-02-01 – 201410-20), Maria Östberg Svanelind (2014-03-01 – 2014-09-30), Jan Valeskog (från och
med mars) och Karin Gustafsson (från och med augusti).
Som borgarråd utsågs den 20 oktober Karin Wanngård, Roger Mogert, Emilia Bjuggren
och Olle Burell.
Gruppledare i nämnder och bolag 2014
Arbetsmarknadsnämnden
Karin Gustafsson
Emilia Bjuggren
Storstockholms brandförsvarsförbundKarin Hanqvist
Exploateringsnämnden
Maria Östberg Svanelind
Jan Valeskog
IdrottsnämndenEmilia Bjuggren
KulturnämndenTomas Rudin
Emilia Bjuggren
Roger Mogert
KyrkogårdsnämndenMirja Räihä
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Mikael Magnusson
| 36 |
FastighetsnämndenBengt Sandberg
Jan Valeskog
SocialnämndenRoger Mogert
Rana Carlstedt
Stadsbyggnadsnämnden
Tomas Rudin
Maria Östberg Svanelind
Roger Mogert
Trafik- och
renhållningsnämndenMalte Sigemalm
UtbildningsnämndenJan Valeskog
Olle Burell
ÄldrenämndenMirja Räihä
Överförmyndarnämnden
Kaj Nordquist
Karin Gustafsson
Bostadsförmedlingen Emma Lindqvist
FamiljebostäderEmilia Bjuggren
Fortum Värme
Jan Valeskog
GlobenLena Dahlström
Micasa ABBerit Kruse
MässfastigheterKarin Wanngård
SISABAbebe Hailu
SIWIEva-Louise Erlandsson Slorach
StadsteaternRoger Mogert
Stockholmshem
Leif Rönngren/Karin Gustafsson
Stockholm Business Region
Mats Hulth
Maria Östberg Svanelind
Stockholms Hamn
Stefan Hansson
Stockholms Vatten
Jari Visshed
Stockholm Parkering
Monika Lindh
Stockholms Stadshus AB
Karin Wanngård
StokabGunnar Sandell
Stiftelsen Hotellhem
Lena Josefsson
Svenska Bostäder
Karin Hanqvist
Bromma SDN
Anders Löwdin
Enskede-Årsta-Vantör SDN
Magnus Dannqvist
Kristina Öberg
Farsta SDNGunnar Sandell
Hässelby-Vällingby SDN Bengt Roxne
Kungsholmen
SDNCatarina Agrell
Hägersten-Liljeholmen SDN
Ewa Fagerhem
Norrmalm SDN
Anita Lindskog
Rinkeby-KistaSDN
Mia Päärni
Skarpnäck SDN
Claes Elmgren
Skärholmen SDN
Robert Lagergren
Birgitte Isberg
| 37 |
Spånga-Tensta SDNOrnina Younan
Södermalm SDN
Anders Göransson
Älvsjö SDNMajvi Andersson
Östermalm SDN
Birgit Marklund Beijer
S-kansliet
Personalen på s-kansliet har under 2014 bestått av följande personer.
Martin Nilsson, kanslichef
Catharina Piazzolla (biträdande kanslichef )
Elin Nordmark (biträdande kanslichef )
Borgarrådssekreterare Carina Röjdemark
Oscar Lavelid
Lina Glans
Erik Hallonstén
Viktoria Tryggvadottir
Karin Kolk
Magnus Ljungkvist
Josefin Pasanen
Louise Callenberg
David Jonsson
Borgarrådssekreterare med kommunikationsansvar:
Tomas Gustavsson
Ömer Oguz
Biträdande borgarrådssekreterare:
Pia-Marie Wichmann
Björn Häll Kellerman
Sarah Heidenborg
Jennie Hansson Åkerlind
Sdn-gruppledarträffar
Under året har sdn-gruppledarna träffats innan KF-gruppens möten och gruppledarna har även varit adjungerade till KF-gruppen. Under träffarna med sdngruppledarna har gemensamma frågor diskuterats såsom fattiga EU-medborgare,
sommarjobb, resursfördelningsfrågor, upphandlingsfrågor, socialtjänstens förutsättningar, kompetensfrågor mm.
Dessa möten har lett till ett ökat samarbete mellan ledamöterna från de olika
stadsdelsnämnderna, gemensamma skrivningar i frågor som berör flera stadsdelar och att man tillsammans kommit fram till hur man ska hantera olika sakfrågor som berör en eller flera stadsdelar.
Utöver de fysiska träffarna har också idéer/synpunkter och erfarenheter utbytts
via en mailgrupp.
Efter valet förtydligades arbetsordningen så att Karin Gustafsson blev ansvarig
från gruppstyrelsens sida för samordningen.
| 38 |
STYRELSENS SLUTORD
Valåret innebar en möjlighet att mer än på många år möta medborgarna i en
seriös diskussion om vilken väg Stockholm och Sverige ska ta under kommande
år. Resultatet av den dialogen blev till ett tydligt resultat i valet i september 2014.
Stockholmarna ville se en förändring. Stockholm ska åter bli en stad som präglas
av sammanhållning och att alla invånare, oavsett bakgrund, ska få en chans att
växa.
Det fanns naturligtvis en trötthet på det borgerliga styret. År av ideologiskt drivna privatiseringar och skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i välfärden
och skolan har skapat ett förändringstryck. Likaså har en alltför passiv jobbpolitik skapat växande klyftor där arbetslösheten och utanförskapet permanentats
i stora grupper i stora delar av staden. Att det blivit allt svårare att finna en
hyresrätt när fortsatta utförsäljningar prioriterades framför tillräcklig utbyggnad
av allmännyttan bidrog också till en stark önskan om en nystart för Stockholm.
Socialdemokratin, och den nya majoriteten, vann dock inte valet bara på ett
missnöje. Lika stark som missnöjet med den förda politiken är, lika stark måste
tilltron till en kommande politik vara.
När vi nu utgör den ledande kraften i en ny politisk majoritet kommer det vara
vårt ansvar att visa att vi kan leverera en annan politik för Stockholm. Successivt,
och reformistiskt, ska vi styra staden i en riktning som håller ihop - där alla barn
får en chans till en bra utbildning, där varje ung människa kan känna att hen
behövs på arbetsmarknaden, där bostad inte är en handelsvara utan en rättighet
och där varje äldre stockholmare kan känna trygghet i vardagen. Samtidigt ska
vi styra staden långsiktigt hållbart ur såväl ekologiskt, ekonomiskt och socialt
perspektiv.
Vi vill tacka alla gruppens medlemmar, kanslipersonal och engagerade partimedlemmar som genom en stark valrörelse gett möjlighet till en ny riktning för
Stockholm. Nu är det allas vår uppgift att fortsätta arbete tillsammans med, och
för, alla stockholmare.
Karin Wanngård
Bawer Kevir
Roger Mogert
Mirja Räihä
Karin Gustafsson Jan Valeskog
Anders Österberg
| 39 |
STIFTSFULLMÄKTIGE
Stiftsorganisationen
Stockholms stift består av 13 kontrakt, 56 pastorat och 61 församlingar. Stiftsorganisationens uppdrag är att stärka och fördjupa församlingarnas förmåga att
fullgöra Svenska kyrkans grundläggande uppgift: fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
Stiftsorganisationen finns primärt till för församlingarna i Stockholms stift och
för deras behov av stöd, inspiration och utveckling. Med utgångspunkt i den
kristna tron ska stiftsorganisationen också ha en aktivt samhällspåverkande roll.
Till stiftet betalar varje kyrkotillhörig en stiftsavgift som 2014 var 3 öre per skattekrona. Stiftsorganisationens totala omslutning är ca 88 mnkr. Därutöver förvaltar stiftet de s.k. prästlönetillgångarna (jord, skog och värdepapper) omfattande totalt ca 500 mnkr.
Stiftsorganisationen har ett främjande och förvaltande uppdrag och ska även
utöva tillsyn över församlingslivet.
Stiftsfullmäktige
Stiftsfullmäktige är Stockholms stifts högsta beslutande organ med 91 valda ledamöter som mandatperiod 2014–2017 representerar 11 nomineringsgrupper. Val
till stiftsfullmäktige sker genom direkta val av de kyrkotillhöriga. Av dessa ledamöter representerar 26 socialdemokraterna, 13 från Stockholms partidistrikt och 13
från Stockholms läns partidistrikt. Därutöver finns 13 socialdemokratiska ersättare.
Stiftsfullmäktiges ordförande: Jösta Claeson.
A-gruppen i stiftsfullmäktige ha en gruppstyrelse bestående av Irene Pierazzi,
ordförande, Jan Forsell, vice ordförande samt ledamöterna Daniel Larson, Linnea Jensdotter och Jösta Claeson är knuten till s-gruppen i stiftsfullmäktige.
Gruppstyrelsen inbjuder ledamöterna till samlingar kring gemensamma frågor
kopplade till stiftets främjandearbete.
Stiftsfullmäktige har haft två ordinarie sammanträden under året, i maj för fastställande av bokslutet för 2013 samt i november för fastställande av budget för
2015. I anslutning till dessa sammanträden, samt till sammanträdena med stiftsstyrelsen, domkapitlet och stiftsstyrelsens utskott har gruppmöten hållits inom
gruppen i respektive organ. Därutöver har stiftsfullmäktigegruppens medlemmar inbjudits till de möten arrangerade av Stockholms Arbetarekommuns och
Stockholms läns partidistrikts gemensamma kyrkopolitiska råd inbjuder till. Ett
viktigt arbete för det kyrkopolitiska rådet är att fördjupa det kyrkopolitiska programmet.
Våra representanter i av stiftsfullmäktige valda organ
Stiftsstyrelsen: Domkapitlet: Valberedningen: Revisor: | 40 |
Iréne Pierazzi (2:e vice ordförande), Jan Forsell, Daniel Larson,
Linnea Jensdotter, Jösta Claeson, (ersättare), Ann-Sofie Mattsson (ersättare) och Carl Johan Karlsson (ersättare)
Kerstin Kyhlberg Engvall, Kristina Lejdström (ersättare)
Eva Dazley
Göran Dahlstrand
Viktigare frågor under året
Stiftsstyrelsens arbete
Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen som därutöver har 12 valda ledamöter.
Genom valteknisk samverkan har Borgerligt Alternativ BA (4) tillsammans med
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK (2) och Fria liberaler i Svenska
kyrka FISK (1) en ledande ställning i styrelsen med totalt 7 mandat som ska ställas mot våra (4) och Miljöpartister i Svenska kyrkan MPSK (1) sammanlagt 5
mandat. Det har gjort de ideologiska skiljelinjerna tydliga vilket har resulterat i
ett antal voteringar vid stiftsstyrelsens sammanträden. I de ärenden där enskilda
ledamöter i den borgerliga alliansen haft en egen och gentemot den egna gruppen avvikande mening har vi socialdemokrater tillsammans med MPSK och med
stöd av biskopen nått framgång vid voteringen.
Samverkan
Tillsammans med nationell nivå fortsätter stiftets arbete med samverkan inom IT,
telefoni och annan administrativ samverkan. Alla församlingar som vill ska få del av
gemensamma administrativa system som ger möjlighet till effektivare och flexiblare
lösningar än nuläget. Intresset från församlingarna för de olika projeten är stort.
Mötesplats Stockholm
I samband med försäljning av Graninge stiftsgård inleddes ett arbete med att
hitta en eller flera mötesplatser inom stiftet för att ersätta stiftsgården som plats
för bland annat kurser och konferenser. Det arbetet fortsätter. Stiftsfullmäktige
nu har ställt sig bakom en fortsatt utredning för en stiftsgemensam Mötesplats
Stockholm. En lokalutredning ska under 2015 ta fram program, inkluderande
definition av plats, omfattning, tidsaspekt och planläggning för en mötesplats
som ska ligga centralt, i eller i nära anslutning till en kyrka samt att stiftskansliet
ska vara en integrerad del i denna mötesplats.
Internationellt bistånd
Stiftsstyrelsen har beslutat avsätta 800 000 kronor till Svenska kyrkans internationella arbete för 2015. Det är en ökning med 300 000 kronor och innebär att
stiftet avsätter en procent av sin totala budget till det internationella arbetet.
Barnkonsekvensanalys
Sedan den första januari 2014 ska alla nivåer inom Svenska kyrkan göra en
barnkonsekvens-analys inför varje beslut av strategisk karaktär. Stiftet erbjuder
utbildning som syftar till att församlingarnas styrande organ och medarbetare
i Stockholms stift ska få kunskap och fördjupning i barnkonventionen och hur
man genomför en barnkonsekvensanalys.
Övrigt
Stiftet präglas av många spännande ”Stockholmsutmaningar”. Stockholms stift
har förhållandevis god ekonomi, inflyttningen är stor men tillhörigheten minskar för varje år. Det finns en stor obalans inom stiftet både vad gäller tillhörighet
och religiositet. Det finns ett ökat intresse för existentiella frågor i samhället och
hur vi tar hand om vår kultur och våra församlingar. Hur vi tydliggör den kristna
identiteten och det kyrkliga kulturarvet hör till de stora utmaningarna.
| 41 |