Programmier- und Bedienhandbuch - Internet

400HFörord
SINUMERIK 802D sl Svarva
1
Beskrivning
______________
SINUMERIK 802D sl
2
Software-yta
______________
Tillkoppling,
referenspunktskörning
Svarva
Programmerings- och användarhandbok
3
______________
4
Rigga
______________
5
Handstyrd drift
______________
6
Automatikdrift
______________
7
Detaljprogrammering
______________
8
System
______________
9
Programmera
______________
10
Cykler
______________
11
Nätverksdrift
______________
12
Datasäkring
______________
13
PLC-diagnos
______________
Gäller för
Styrning
Softwareversion
SINUMERIK 802D sl T/M
1.4
04/2007
6FC5398-1CP10-3FA0
A
Bilaga
______________
Säkerhetstekniska anvisningar
Säkerhetstekniska anvisningar
Denna handbok innehåller anvisningar, som du måste iakttaga för din personliga säkerhet och för att undvika
materielskador. Anvisningarna för din personliga säkerhet framhävs av en varningstriangel, anvisningar för enbart
materielskador står utan varningstriangel. Allt efter farlighetsgrad skildras varningsanvisningarna i avtagande
ordningsföljd i följande beskrivning.
FARA
betyder att dödsfall eller svåra personskador kommer att inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages.
VARNING
betyder att dödsfall eller svåra personskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages.
SE UPP
med varningstriangel betyder att lätta personskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages.
SE UPP
utan varningstriangel betyder att materielskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages.
OBSERVERA
betyder att ett ej önskvärt resultat eller tillstånd kan inträda om den tillhörande anvisningen inte iakttages.
Vid uppträdande av flera farlighetsgrader används alltid varningsanvisningen för den högsta graden. När det i en
varningsanvisning varnas med en varningstriangel för personskador, då kan i samma varningsanvisning
dessutom finnas en varning för materielskador bifogad.
Kvalificerad personal
Det tillhörande instrumentet/systemet får installeras och drivas endast i förbindelse med denna dokumentation.
Idrifttagande och drift av ett instrument/system får endast göras av kvalificerad personal. Kvalificerad personal i
enlighet med de säkerhetstekniska anvisningarna i denna dokumentation är personer, som är auktoriserade att
enligt direktiven inom säkerhetstekniken ta instrument, system och strömkretsar i drift, att jorda och markera dem.
Bestämmelsekonform användning
Var vänlig och iakttag följande:
VARNING
Instrumentet får endast användas för de i katalogen och i den tekniska beskrivningen förutsedda
insatsområdena och endast i förbindelse med av Siemens rekommenderade resp. auktoriserade instrument och
komponenter av annat fabrikat. En oklanderlig och säker drift av produkten förutsätter sakkunnig transport,
sakkunnig lagring, uppställning och montering samt noggrann manövrering och service.
Märken
Alla med skyddsmärket ® markerade beteckningar är av Siemens AG registrerade varumärken. De övriga
beteckningarna i detta dokument kan vara märken, vars användning av tredje man för eget ändamål kan skada
innehavarens rättigheter.
Ansvarsbefrielse
Vi har kontrollerat innehållet i den tryckta skriften med avseende på överensstämmelse med den beskrivna hårdoch mjukvaran. Trots detta kan avvikelser inte uteslutas så att vi inte kan garantera en fullständig
överensstämmelse. Uppgifterna i denna skrift kontrolleras regelbundet, nödvändiga ändringar ingår i de följande
upplagorna.
Siemens AG
Automation and Drives
Postfach 48 48
90327 NÜRNBERG
TYSKLAND
Ordernumber: 6FC5398-1CP10-3FA0
Ⓟ 10/2007
Copyright © Siemens AG 2007.
Tekniska ändringar förbehålls
Förord
Indelning av dokumentationen
SINUMERIK-dokumentationen är uppdelad i 3 delar:
● Allmän dokumentation
● Användardokumentation
● Tillverkar-/Servicedokumentation
En varje månad aktualiserad översikt över tryckta skrifter med de språk som står till
förfogande finns i internet under:
http://www.siemens.com/motioncontrol
Följ menypunkterna "Support" → "Technische Dokumentation" → "Druckschriften-Übersicht".
Internetutgåvan av DOConCD, DOConWEB, finns under:
http://www.automation.siemens.com/doconweb
Informationer över trainingserbjudanden och FAQs (frequently asked questions) finns i
internet under:
http://www.siemens.com/motioncontrol och där under menypunkten "Support"
Målgrupp
Den föreliggande trycka skriften vänder sig till programmerare, projekterare,
maskinoperatörer och maskinister.
Användning
Programmerings- och manöverhandboken kvalificerar målgruppen att projektera, att skriva,
att upprätta, att testa och att åtgärda fel i program och softwareytor.
Dessutom kvalificerar den målgruppen att manövrera hård- och mjukvara till en maskin.
Standardomfattning
I den föreliggande dokumentationen beskrivs funktionaliteten för standardomfattningen.
Kompletteringar eller ändringar som görs av maskintillverkaren, dokumenteras av
maskintillverkaren.
I styrningen kan finnas ytterligare i denna dokumentation ej förklarade funktionerna som kan
köras. Det består dock inget anspråk på dessa funktioner vid ny leverans eller vid service.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
3
Förord
Likaså innehåller denna dokumentation av överskådlighetsskäl inte samtliga
detaljinformationer över alla typer av produkter och kan inte heller ta hänsyn till alla tänkbara
fall av uppställning, drift och underhåll.
Teknisk support
Vid tekniska frågor vänder du dig till följande hotline:
Europa / Afrika
Asien / Australien
Amerika
Telefon
+49 180 5050 222
+86 1064 719 990
+1 423 262 2522
Fax
+49 180 5050 223
+86 1064 747 474
+1 423 262 2289
Internet
http://www.siemens.com/automation/support-request
e-post
[email protected]
Märk
För de olika länderna specifika telefonnummer för teknisk rådgivning finns i internet:
http://www.siemens.com/automation/service&support
Frågor till dokumentationen
Vid frågor till dokumentationen (förslag, korrigeringar) sänder du ett fax eller e-post till
följande adress:
Fax
+49 9131- 98 63315
e-post
[email protected]
Det finns ett faxformulär i slutet av detta dokument.
Internetadress för SINUMERIK
http://www.siemens.com/sinumerik
EG-konformitetsdeklaration
EG-konformitetsdeklarationen till EMC-direktivet finner/erhåller du
● i internet:
http://suport.automation.siemens.com
under produkt-/beställningsnummer 15257461
● till den ansvariga filialen för affärsområdet A&D MC hos
Siemens AG
4
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Innehållsförteckning
Förord ........................................................................................................................................................ 3
1
2
3
Beskrivning .............................................................................................................................................. 11
1.1
Manöver- och indikeringselement................................................................................................11
1.2
Status- och felindikeringar ...........................................................................................................12
1.3
Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat)....................................................13
1.4
Knappdefinitioner på maskinens styrpanel ..................................................................................15
1.5
Koordinatsystem ..........................................................................................................................16
Software-yta ............................................................................................................................................ 21
2.1
Bildskärmsindelning .....................................................................................................................21
2.2
Standardsoftkeys .........................................................................................................................24
2.3
Manöverområden.........................................................................................................................24
2.4
Hjälpsystemet...............................................................................................................................26
Tillkoppling, referenspunktskörning ......................................................................................................... 29
3.1
4
5
6
Tillkoppling och referenspunktskörning .......................................................................................29
Rigga ....................................................................................................................................................... 31
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.5
4.1.6
Mata in verktyg och verktygskompenseringar .............................................................................32
Mata in verktyg och verktygskompenseringar .............................................................................32
Anlägga nytt verktyg ....................................................................................................................36
Fastställa verktygskompenseringar (manuellt) ............................................................................38
Fastställa verktygskompenseringar med ett mätfinger ................................................................41
Fastställande av verktygskompenseringarna med hjälp av mätoptik ..........................................43
Mätfingerinställningar...................................................................................................................44
4.2
4.2.1
Mata in/ändra nollpunktsförskjutning ...........................................................................................46
Fastställa nollpunktsförskjutning ..................................................................................................47
4.3
Programmera settingsdata...........................................................................................................48
4.4
Räkneparametrar R - manöverområde Offset/Parameter ...........................................................52
Handstyrd drift ......................................................................................................................................... 53
5.1
Handstyrd drift..............................................................................................................................53
5.2
5.2.1
Driftsläge JOG - manöverområde Position ..................................................................................55
Tillordna handhjul.........................................................................................................................59
5.3
5.3.1
5.3.2
Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position.................................................60
Teach In (MDA)............................................................................................................................63
Plansvarva ...................................................................................................................................66
Automatikdrift........................................................................................................................................... 69
6.1
Driftsläge AUTOMATIK................................................................................................................69
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
5
Innehållsförteckning
7
8
9
6
6.2
Välja detaljprogram, starta .......................................................................................................... 74
6.3
Blocksökning ............................................................................................................................... 76
6.4
Stoppa, avbryta detaljprogram.................................................................................................... 77
6.5
Återstart efter avbrott .................................................................................................................. 78
6.6
Åter starta efter stopp.................................................................................................................. 78
6.7
Genomarbetning av extern.......................................................................................................... 79
Detaljprogrammering ............................................................................................................................... 83
7.1
Översikt detaljprogrammering ..................................................................................................... 83
7.2
Mata in nytt program ................................................................................................................... 87
7.3
Redigera detaljprogram............................................................................................................... 88
7.4
Simulation.................................................................................................................................... 91
7.5
Anpassa konturelement .............................................................................................................. 92
7.6
7.6.1
7.6.2
7.6.3
7.6.4
7.6.5
7.6.6
7.6.7
7.6.8
7.6.9
7.6.10
Fri konturprogrammering............................................................................................................. 98
Programmera kontur ................................................................................................................... 99
Fastlägga startpunkt.................................................................................................................. 100
Softkeys och parametrar ........................................................................................................... 102
Fristick vid teknologin svarva .................................................................................................... 107
Parametrera konturelement ...................................................................................................... 110
Grafisk framställning av konturen ............................................................................................. 113
Ange konturelement i polära koordinater, stänga kontur .......................................................... 114
Parameterbeskrivning för konturelementen rät linje/cirkel........................................................ 117
Cykelstöd................................................................................................................................... 119
Programexempel svarva ........................................................................................................... 119
System................................................................................................................................................... 123
8.1
System ...................................................................................................................................... 123
8.2
System - softkeys (IBN) ............................................................................................................ 127
8.3
System - softkeys (MD)............................................................................................................. 128
8.4
System - softkeys (Service indikering)...................................................................................... 134
8.5
System - softkeys (PLC) ........................................................................................................... 143
8.6
System - softkeys (IBN-filer) ..................................................................................................... 150
8.7
Larmindikering........................................................................................................................... 154
Programmera......................................................................................................................................... 155
9.1
9.1.1
9.1.2
9.1.3
9.1.4
9.1.5
9.1.6
Grundläggande i NC-programmeringen.................................................................................... 155
Programnamn ........................................................................................................................... 155
Programuppbyggnad................................................................................................................. 155
Orduppbyggnade och adress.................................................................................................... 156
Blockuppbyggnad...................................................................................................................... 157
Teckensats ................................................................................................................................ 159
Översikt över anvisningarna - svarva........................................................................................ 160
9.2
9.2.1
9.2.2
9.2.3
Väguppgifter.............................................................................................................................. 173
Programera mätuppgifter .......................................................................................................... 173
Absolut-/ kedjemåttuppgift: G90, G91, AC, IC .......................................................................... 174
Metriska och inch-måttuppgifter: G71, G70, G710, G700 ........................................................ 176
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Innehållsförteckning
9.2.4
9.2.5
9.2.6
9.2.7
0
Radie–diameteruppgift: DIAMOF, DIAMON, DIAM90 ...............................................................177
Programmerbar nollpunktsförskjutning: TRANS, ATRANS .......................................................178
Programmerbar skalfaktor: SCALE, ASCALE ...........................................................................179
Inspänning av arbetsstycke - inställbar nollpunktsförskjutning: G54 till G59, G500, G53,
G153 ..........................................................................................................................................181
Programmerbar arbetsfältsbegränsning: G25, G26, WALIMON, WALIMOF ............................182
9.3
9.3.1
9.3.2
9.3.3
9.3.4
9.3.5
9.3.6
9.3.7
9.3.8
9.3.9
9.3.10
9.3.11
9.3.12
9.3.13
9.3.14
9.3.15
9.3.16
9.3.17
9.3.18
9.3.19
9.3.20
9.3.21
Rörelse hos axlar .......................................................................................................................184
Rätlinjig interpolering med snabbgång: G0................................................................................184
Rätlinjig interpolering med matning: G1.....................................................................................185
Cirkelinterpolering: G2, G3 ........................................................................................................186
Cirkelinterpolering via mellanpunkt: CIP....................................................................................190
Cirkel med tangential övergång: CT ..........................................................................................191
Gängskärning med konstant stigning: G33................................................................................192
Programmerbar in- och utloppsväg vid G33: DITS, DITE .........................................................196
Gängskärning med variabel stigning: G34, G35........................................................................198
Gänginterpolering: G331, G332.................................................................................................199
Fastpunktskörning: G75.............................................................................................................200
Referenspunktskörning: G74 .....................................................................................................201
Mätning med kopplande mätfinger: MEAS, MEAW ...................................................................201
Matning F ...................................................................................................................................203
Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G9, G60, G64......................................................................204
Accelerationsbeteende: BRISK, SOFT ......................................................................................207
Procentuell accelerationsövermanning: ACC ............................................................................208
Körning med förstyrning: FFWON, FFWOF...............................................................................209
3. och 4. axel..............................................................................................................................209
Fördröjningstid: G4 ....................................................................................................................211
Köra till fast anslag.....................................................................................................................212
Matningsreducering med hörnfördröjning (FENDNORM, G62, G621) ......................................215
9.4
9.4.1
9.4.2
9.4.3
9.4.4
9.4.5
Rörelser hos spindeln ................................................................................................................217
Spindelvarvtal S, rotationsriktningar ..........................................................................................217
Spindelvarvtalsbegränsning: G25, G26 .....................................................................................218
Spindelpositionering: SPOS.......................................................................................................219
Växelsteg ...................................................................................................................................220
2. Spindel ...................................................................................................................................220
9.5
9.5.1
9.5.2
9.5.3
Speciella svarvfunktioner ...........................................................................................................222
Konstant skärhastighet: G96, G97.............................................................................................222
Rundning, avfasning ..................................................................................................................224
Konturtågsprogrammering .........................................................................................................227
9.6
9.6.1
9.6.2
9.6.3
9.6.4
9.6.5
9.6.6
9.6.7
9.6.8
9.6.9
9.6.10
Verktyg och verktygskompensering...........................................................................................229
Allmänna anvisningar- svarva....................................................................................................229
Verktyg T (svarva)......................................................................................................................230
Verktygskompenseringsnummer D (svarva)..............................................................................231
Val av verktygsradiekompensering: G41, G42 ..........................................................................235
Hörnbeteende: G450, G451.......................................................................................................238
Verktygsradiekompensering FRÅN: G40...................................................................................239
Specialfall för verktygsradiekompenseringen ............................................................................240
Exempel för verktygsradiekompensering (svarva).....................................................................241
Användning av fräsverktyg.........................................................................................................242
Verktygskompensering-specialbehandlingar (svarva)...............................................................244
9.7
Extrafunktion M ..........................................................................................................................245
9.8
H-funktion...................................................................................................................................246
9.9
Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel ............................................................................247
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
7
Innehållsförteckning
10
8
9.9.1
9.9.2
9.9.3
Räkneparametrar R................................................................................................................... 247
Lokala användardata (LUD) ...................................................................................................... 250
Läsa och skriva från PLC-variabler........................................................................................... 252
9.10
9.10.1
9.10.2
9.10.3
9.10.4
Programhopp ............................................................................................................................ 253
Hoppmål för programhopp ........................................................................................................ 253
Ovillkorliga programhopp .......................................................................................................... 254
Villkorliga programhopp ............................................................................................................ 255
Programmeringsexempel för hopp............................................................................................ 257
9.11
9.11.1
9.11.2
Underprogramteknik.................................................................................................................. 258
Allmänt ...................................................................................................................................... 258
Anrop av bearbetningscykler (svarva) ...................................................................................... 261
9.12
9.12.1
9.12.2
Tidgivare och arbetsstycksräknare ........................................................................................... 262
Tidgivare för gångtiden ............................................................................................................. 262
Arbetsstycksräknare.................................................................................................................. 264
9.13
9.13.1
9.13.2
9.13.3
Språkkommandon för verktygsövervakningen.......................................................................... 265
Översikt verktygsövervakning ................................................................................................... 265
Livslängsövervakning................................................................................................................ 267
Stycktalsövervakning ................................................................................................................ 269
9.14
9.14.1
9.14.2
Fräsbearbetning på svarvmaskiner........................................................................................... 272
Fräsbearbetning av frontytor - TRANSMIT ............................................................................... 272
Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL ............................................................................... 275
Cykler .................................................................................................................................................... 281
10.1
Överblick över cyklerna............................................................................................................. 281
10.2
Programmering av cykler .......................................................................................................... 283
10.3
Grafiskt cykelstöd i programeditorn .......................................................................................... 285
10.4
10.4.1
10.4.2
10.4.3
10.4.4
10.4.5
10.4.6
10.4.7
10.4.8
10.4.9
10.4.10
10.4.11
10.4.12
10.4.13
10.4.14
Borrcykler .................................................................................................................................. 286
Allmänt ...................................................................................................................................... 286
Förutsättningar .......................................................................................................................... 287
Borra, centrera - CYCLE81 ....................................................................................................... 290
Borra, plansänka - CYCLE82.................................................................................................... 293
Djuphålsborra - CYCLE83......................................................................................................... 295
Gängborrning utan flyttande gänghållare - CYCLE84 .............................................................. 299
Gängborrning med flyttande gänghållare - CYCLE840 ............................................................ 302
Brotscha1 (arborra 1) - CYCLE85............................................................................................. 307
Ursvarva (arborra 2) - CYCLE86 .............................................................................................. 310
Arborra med stopp 1 (arborra 3) - CYCLE87 ............................................................................ 314
Borra med stopp 2 (arborra 4) - CYCLE88 ............................................................................... 316
Brotscha 2 (arborra 5) - CYCLE89............................................................................................ 318
Hålrad - HOLES1 ...................................................................................................................... 320
Hålcirkel - HOLES2 ................................................................................................................... 325
10.5
10.5.1
10.5.2
10.5.3
10.5.4
10.5.5
10.5.6
10.5.7
Svarvcykler................................................................................................................................ 328
Förutsättningar .......................................................................................................................... 328
Instick - CYCLE93..................................................................................................................... 330
Fristick (form E och F enligt DIN) - CYCLE94........................................................................... 338
Spåntagning med baksnitt - CYCLE95 ..................................................................................... 343
Gängfristick - CYCLE96 ............................................................................................................ 356
Gängskärning - CYCLE97......................................................................................................... 360
På varandra följande gängor - CYCLE98 ................................................................................. 368
10.6
Felmeddelande och felbehandling ............................................................................................ 375
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Innehållsförteckning
10.6.1
10.6.2
10.6.3
10.6.4
11
12
13
A
Allmänna anvisningar.................................................................................................................375
Felbehandlingar i cykler .............................................................................................................375
Översikt över cykellarm..............................................................................................................376
Meddelanden i cyklerna .............................................................................................................377
Nätverksdrift .......................................................................................................................................... 379
11.1
11.1.1
11.1.2
11.1.3
11.1.4
11.1.5
11.1.6
11.1.7
Nätverksdrift ...............................................................................................................................379
Nätverksdrift (tillval) ...................................................................................................................379
Konfiguration av nätverksförbindelsen.......................................................................................380
Användarförvaltning ...................................................................................................................382
Användaranmälan - RCS log in .................................................................................................383
Arbeta med en nätverksförbindelse ...........................................................................................384
Frigivande av pärmar .................................................................................................................385
Förbinda och skilja nätenheter...................................................................................................386
11.2
RCS-Tool ...................................................................................................................................388
Datasäkring ........................................................................................................................................... 391
12.1
Dataöverföring via RS232–gränssnitt ........................................................................................391
12.2
Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in .........................................................................393
12.3
Läsa in och ut PLC projekt.........................................................................................................395
12.4
Kopiera och infoga filer ..............................................................................................................396
PLC-diagnos.......................................................................................................................................... 397
13.1
Bildskärmsuppbyggnad..............................................................................................................398
13.2
Manövermöjligheter ...................................................................................................................399
Bilaga .................................................................................................................................................... 411
A.1
A.1.1
A.1.2
Övrigt..........................................................................................................................................411
Miniräknare ................................................................................................................................411
Redigera kinesiska skrifttecken .................................................................................................413
A.2
Feedback till dokumentationen ..................................................................................................413
A.3
Dokuträd 802D sl .......................................................................................................................415
Index...................................................................................................................................................... 417
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
9
Innehållsförteckning
10
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
1
Beskrivning
1.1
Manöver- och indikeringselement
Manöverelement
Anrop av definierade funktioner görs med horisontala och vertikala softkeys. Beskrivningen
därtill finner du i denna handbok.
6RIWNH\VYHUWLNDOD
6RIWNH\VKRULVRQWDOD
Bild 1-1
Manöverpanel-CNC
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
11
Beskrivning
1.2 Status- och felindikeringar
1.2
Status- och felindikeringar
Visning av LED på manöverpanelen-CNC (PCU)
På manöverpanelen-CNC finns följande LED-lampor placerade.
(55 5'< 1& &)
I den följande tabellen finns lysdioderna och deras betydelse beskrivna.
Tabell 1-1
Status- och felindikeringar
LED
Betydelse
ERR (röd)
allvarligt fel; hjälp med Power off/on
RDY (grön)
driftsberedskap
NC (gul)
övervakning av livstecken
CF (gul)
skriva/läsa på/från CF kort
Läsanvisning
Informationer till felbeskrivningen finns i
/DG/, SINUMERIK 802D sl, Diagnoshandbok
12
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Beskrivning
1.3 Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat)
1.3
Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat)
5DGHULQJVNQDSS
Q
$/$50
&$1&(/
1
2
8
9
;
,
$
0
>
)
6+,)7
(
*
:
<
'
.
675*
_
4
3
&
ಱ
6
=
?
5
+
@
%
$/7
/
7
"
#
7DEXODWRU
!
(17(5,QSXWNQDSS
%$&.63$&(
'(/
7$%
1(;7
:,1'2:
.QDSS,QIRJD
+(/3
&+$11(/
0DQ¸YHURPU§GHVNQDSS326,7,21
PDQ¸YHURPU§GHSRVLWLRQ
326,7,21
,16(57
0DQ¸YHURPU§GHVNQDSS352*5$0
PDQ¸YHURPU§GHSURJUDP
,1387
3$*(
83
0
326,7,21
2))6(7
3$5$0
2))6(7
3$5$0
352*5$0
0DQ¸YHURPU§GHVNQDSS2))6(7
3$5$0PDQ¸YHURPU§GHSDUDPHWUDU
6<67(0
(1'
3$*(
'2:1
3URJUDP
PDQDJHU
&86720
$/$50
0DQ¸YHURPU§GHVNQDSS352*5$00$1$
*(5PDQ¸YHURPU§GHSURJUDPPDQDJHU
6<67(0
0DQ¸YHURPU§GHVNQDSS6<67(0$/$50
PDQ¸YHURPU§GHV\VWHPODUP
$/$50
.QDSS(7&
,QWHEHODJG
.QDSS5HFDOO
%O¦GGUDNQDSSDU
.QDSS.YLWWHUDODUP
8WDQIXQNWLRQ
,QIRNQDSS
.QDSS6KLIW
6HOHNWLRQVNQDSS7RJJOHNQDSS
.QDSS&RQWURO
0HOODQVODJ63$&(
.QDSS$/7
/¸VFKWDVWH%DFNVSDFH
&XUVRUNQDSSDU
$
:
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
=
$OIDQXPHULVNDNQDSSDU
'XEEHOEHO¦JJQLQJL6KLIWSODQHW
6LIIHUNQDSSDU
'XEEHOEHO¦JJQLQJL6KLIWSODQHW
13
Beskrivning
1.3 Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat)
Hot keys
I detaljprogrameditorn och i inmatningsrutorna till HMI kan med hjälp av knappkombinationer
på det fullständiga CNC-tangentbordet följande funktioner utföras:
14
Knappkombination
Funktion
<CTRL> och <C>
Kopiera markerad text
<CTRL> och <B>
Markera text
<CTRL> och <X>
Klippa ut markerad text
<CTRL> och <V>
Foga in kopierad text
<ALT> och <L>
Koppla om till blandat skrivsätt
<ALT> och <H> eller knappen <HELP>
Anropa hjälpsystem
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Beskrivning
1.4 Knappdefinitioner på maskinens styrpanel
1.4
Knappdefinitioner på maskinens styrpanel
$QY¦QGDUGHILQLHUDGNQDSSPHG/('
$QY¦QGDUGHILQLHUDGNQDSSXWDQ/('
,1&5(0(17
6WHJP§WW
>@
-2*
>@
5()(5(1&(32,17
5HIHUHQVSXQNW
$8720$7,.
6,1*/(%/2&.
(QNHOEORFN
;
=
=
0$18$/'$7$
0DQXHOOLQPDWQLQJ
;
63,1'(/67$57/()7
9¦QVWHUJ§QJ
63,1'(/6723
63,1'(/67$575,*+7
+¸JHUJ§QJ
5$3,'75$9(56(29(5/$<
6QDEEJ§QJV¸YHUODJULQJ
5(6(7
;
;
;D[HO
=
=
=D[HO
1&6723
1&67$57
1˜'67233
)HHG5DWH2YHUULGH
0DWQLQJVVW\UQLQJ
6SLQGOH6SHHG2YHUULGH
6SLQGHORYHUULGH
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
15
Beskrivning
1.5 Koordinatsystem
Märk
I denna dokumentation utgår vi från en standard maskinstyrpanel MCP 802D. Anväder du en
annan MCP kan manövreringen avvika från denna beskrivning.
1.5
Koordinatsystem
Ett koordinatsystem spänns som regel upp av tre rätvinkligt mot varandra stående
koordinataxlar. Med den så kallade "trefingerregeln" för högra handen fastläggs de positiva
riktningarna för koordinataxlarna. Koordinatsystemet hänför sig till arbetsstycket och
programmeringen sker oberoende av om verktyget eller arbetsstycket förflyttas. Vid
programmeringen utgår man alltid från att verktyget förflyttar sig relativt till koordinatsystemet
för arbetsstycket som tänks stå still.
=
<
<
90°
90°
90°
;
;
=
Bild 1-2
16
Fastläggande av axelriktningen till varandra, koordinatsystem för programmeringen
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Beskrivning
1.5 Koordinatsystem
Maskinkoordinatsystem (MKS)
Hur koordinatsystemet ligger relativt till maskinen är beroende av respektive maskintyp. Det
kan vara vridet till olika lägen.
Axelriktningarna följer "trefingerregeln" för den högra handen. Står man framför maskinen
visar långfingret på den högra handen mot ansättningsriktningen för huvudspindeln.
=
;
Bild 1-3
Maskinkoordinataxlar med svarvmaskinen som exempel
Origo för detta koordinatsystem är maskinnollpunkten.
Denna punkt utgör endast en referenspunkt, som bestäms av maskintillverkaren. Man
behöver inte kunna köra till den.
Förflyttningsområdet för maskinaxlarna kan ligga i det negativa området.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
17
Beskrivning
1.5 Koordinatsystem
Arbetsstyckskoordinatsystem (WKS)
För beskrivning av ett arbetsstyckes geometri i arbetsstycksprogrammet används också ett
högervridande och rätvinkligt koordinatsystem.
Arbetsstycksnollpunkt kan väljas fritt på Z-axeln av programmeraren. På X-axeln ligger den i
rotationscentrum.
;
$UEHWVVW\FNH
$UEHWVVW\FNH
:
=
$UEHWVVW\FNH
:DUEHWVVW\FNHQROOSXQNW
Bild 1-4
Arbetsstyckskoordinatsystem
Relativt koordinatsystem (REL)
Styrningen erbjuder förutom maskin- och arbetsstyckskoordinatsystem även ett relativt
koordinatsystem. Detta koordinatsystem används för att sätta fritt valbara referenspunkter
som inte har något inflytande på det aktiva arbetsstyckskoordinatsystemet. Alla axelrörelser
visas relativt till dessa referenspunkter.
Märk
Ärvärdet i respektive koordinatsystem kan aktiveras och visas i manöverområdet Position via
den vertikala softkeyn "MKS/WKS REL".
18
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Beskrivning
1.5 Koordinatsystem
Inspänning av arbetsstycket
För bearbetningen spänns arbetsstycket in i maskinen. Arbetsstycket måste därvid riktas
upp så att axlarna i arbetsstyckskoordinatsystemet löper parallellt med de för maskinen. En
resulterande förskjutning av maskinnollpunkten till arbetsstycksnollpunkten fastställs i Zaxeln och förs in i den inställbara nollpunktsförskjutningen. I NC-programmet aktiveras
denna förskjutning vid programkörningen med till exempel ett programmerat G54 .
;
;
0DVNLQ
$UEHWVVW\FNH
$UEHWVVW\FNH
:
0
= 0DVNLQ
=
$UEHWVVW\FNH
WH[*
Bild 1-5
Arbetsstycke på maskinen
Aktuellt arbetsstyckskoordinatsystem
Med hjälp av det programmerbara nollpunktsförskjutningen TRANS kan en förskjutning
skapas gentemot arbetsstyckskoordinatsystemet. Härvid uppstår det aktuella
arbetsstyckskoordinatsystemet (se Kapitel "Programmerbar nollpunktsförskjutning:
TRANS").
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
19
Beskrivning
1.5 Koordinatsystem
20
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
2
Software-yta
2.1
Bildskärmsindelning
6WDWXVRPU§GH
7LOO¦PSQLQJVRPU§GH
$QYLVQLQJV
RFKVRIWNH\RPU§GH
Bild 2-1
Bildskärmsindelning
Bildskärmen är indelad i följande huvudområden:
● Statusområde
● Tillämpningsområde
● Anvisnings- och softkeyområde
Statusområde
Bild 2-2
Statusområde
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
21
Software-yta
2.1 Bildskärmsindelning
Tabell 2-1
Förklaring av bildelementen i statusområdet
Numrering
Indikering
①
Aktivt manöverområde
Symbol
Betydelse
Position (manöverområdesknapp
<POSITION>)
System (manöverområdesknapp <SYSTEM>)
Program (manöverområdesknapp
<PROGRAM>)
Program manager (manöverområdesknapp
<PROGRAM MANAGER>)
Parameter (manöverområdesknapp <OFFSET
PARAM>)
Larm (manöverområdesknapp <ALARM>)
②
Aktivt driftsläge
Köra till referenspunkt
JOG
JOG INC; 1 INC, 10 INC, 100 INC, 1000 INC,
VAR INC
(inkrementell värdering i JOG drift)
MDA
AUTOMATIK
③
Larm- och meddelanderader
Alternativt visas:
1. Larmnummer med larmtext
2. Meddelandetext
④
Valt detaljprogram (huvudprogram)
⑤
Programtillstånd
⑥
22
RESET
Avbryta program / grundtillstånd
RUN
Program pågår
STOP
Program stoppat
Programpåverkan i
automatikdrift
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Software-yta
2.1 Bildskärmsindelning
Anvisnings- och softkeyområde
Bild 2-3
Anvisnings- och softkeyområde
Tabell 2-2
Förklaring av bildelementen i anvisnings- och softkeyområdet
Bildelement
Indikering
Betydelse
①
Recall-symbol
Med nedtryckning av knappen Recall återvänder man till det
överordnade menyplanet.
②
Anvisningsrad
Indikering av operatörsanvisningar
③
Statusinformation HMI
ETC är möjlig (Med nedtryckning av denna knapp visar den
horisontala softkeyraden ytterligare funktioner.)
ಯ/ಯ
Blandat skrivsätt (skrivning av stor/liten bokstav) aktiv
RS232 förbindelse aktiv
Förbindelse till idrifttagande- och diagnostools (t.ex.
Programming Tool 802) aktiv
RCS nätverksförbindelse aktiv
④
Softkeyrad vertikal och horisontal
Gestaltning av softkeys i dokumentet
För att göra det lättare att hitta softkeys visas de horisontala och vertikala softkeys med olika
grundfärg.
Horisontal softkey
Vertikal softkey
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
23
Software-yta
2.2 Standardsoftkeys
2.2
Standardsoftkeys
%DFN
Masken stängs.
;
$ERUW
Inmatningen avbryts, fönstret stängs.
$FFHSW
2.
5
2.3
Inmatningen avslutas och beräkningen görs.
Inmatningen avslutas och de inmatade värdena övertas.
Funktionen kopplar om masken från diameterprogrammering till radieprogrammering.
Manöverområden
Funktionerna i styrningen kan utföras i följande manöverområden:
2))6(7
3$5$0
Position
Maskinmanövrering
Offset/parametrar
Inmatning av kompenseringsvärden och
settingdata
Program
Upprättande av detaljprogrammen
Programm-manager Detaljprogrampärm
6<67(0
System
Diagnos, idrifttagande
Larm
Larm- och meddelanderader
$/$50
6<67(0
$/$50
Växling till ett annat manöverområde görs genom nedtryckning av den motsvarande
knappen på det fullständiga CNC-tangentbordet (hard-key).
24
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Software-yta
2.3 Manöverområden
Skyddssteg
I SINUMERIK 802D sl finns det ett skyddsstegskoncept för frigivande av dataområden.
Styrningen levereras med standard-lösenord för skyddsstegen 1 till 3.
Skyddssteg 1
Expert-lösenord
Skyddssteg 2
Tillverkar-lösenord
Skyddssteg 3
Användar-lösenord
Dessa styr de olika åtkomsträttigheterna.
Inmatning resp. förändring av data i följande menyer är beroende av det inställda
skyddssteget:
● Verktygskompenseringar
● Nollpunktsförskjutningar
● Settingdata
● RS232-inställning
● Upprättande / korrigering av program
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
25
Software-yta
2.4 Hjälpsystemet
2.4
Hjälpsystemet
En omfattande online-hjälp finns lagrad i styrningen. Hjälpteman är:
● Kort beskrivning av alla viktiga manöverfunktioner
● Översikt och kort beskrivning av NC–kommandona
● Förklaring av drivparametrarna
● Förklaring av drivlarmen
Manöverföljd
Hjälpsystemet kan du anropa från varje manöverområdet genom att trycka ner Info-knappen
eller via knappkombinationen <ALT+H>.
Bild 2-4
26
Hjälpsystem: Innehållsförteckning
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Software-yta
2.4 Hjälpsystemet
Softkeys
6KRZ
Denna funktion öppnar det valda temat.
Bild 2-5
Hjälpsystem: Beskrivning av temat
*RWR
7RSLF
Denna funktion möjliggör val av korshänvisningar. En korshänvisning är markerad med
tecknen ">>....<<". Denna softkey är endast synlig när en korshänvisning visas i
tillämpningsområdet.
%DFNWR
7RSLF
Väljer du en korshänvisning, visas dessutom softkeyn "Tillbaka till tema". Med denna
funktion kommer du tillbaka till den föregående bilden.
)LQG
Funktionen möjliggör sökandet av ett begrepp i innehållsförteckningen. Mata in begreppet
och starta sökningen.
Hjälp i området Programeditor
Hjälpsystemet erbjuder en förklaring till varje NC–anvisning. Du kan komma direkt till
hjälptexten, genom att ställa markören bakom anvisningen och trycka på Info–knappen. NCanvisningen måste för detta vara skriven med stora bokstäver.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
27
Software-yta
2.4 Hjälpsystemet
28
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Tillkoppling, referenspunktskörning
3.1
3
Tillkoppling och referenspunktskörning
Märk
Ge när du kopplar till SINUMERIK 802D sl och maskinen, även akt på
maskindokumentationen eftersom tillkoppling och körning till referenspunkt är
maskinberoende funktioner.
Manöverföljd
Först kopplar du till försörjningsspänningen till CNC och maskinen. Efter start av styrningen
befinner du dig i manöverområdet Position, driftsläge Köra till referenspunkt.
Fönstret "Referenspunkt " är aktivt.
Bild 3-1
Grundbild Köra till referenspunkt
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
29
Tillkoppling, referenspunktskörning
3.1 Tillkoppling och referenspunktskörning
Aktivera Köra till referenspunkt med knappen <Referenspunkt> på maskinstyrpanelen.
I fönstret "Referenspunkt" visas om axlarna har referenskörts.
$[HOP§VWHYDUDUHIHUHQVN¸UG
$[HOKDUXSSQ§WWUHIHUHQVSXQNWHQ
;
Tryck på riktningsknapparna.
=
Om du väljer felaktig körningsriktning, sker ingen rörelse.
Kör till referenspunkten på alla axlar efter varandra.
Du avslutar funktionern genom att välja ett annat driftsläge (MDA, AUTOMATIK eller JOG).
Märk
"Köra till referenspunkt" är möjligt endast i driftsläget JOG.
30
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
4
Rigga
Föranmärkningar
Innan du kan arbeta med CNC, riggara du maskinen, verktygen osv. på följande sätt:
● Inmatning av verktygen och verktygskompenseringar
● Inmatning/ändring av nollpunktsförskjutningen
● Inmatning av setting-data
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
31
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
4.1
Mata in verktyg och verktygskompenseringar
4.1.1
Mata in verktyg och verktygskompenseringar
Funktionalitet
Verktygskompenseringarna består av en rad data, som beskriver geometrin, slitaget och
verktygstypen. Varje verktyg innehåller ett fastlagt antal parametrar beroende på
verktygstyp. Verktygen betecknas alltid med ett nummer (T-nummer).
Se även Kapitel "Verktyg och verktygskompensering"
Manöverföljder
2))6(7
3$5$0
Tryck på knappen <OFFSET PARAM>.
7RRO
OLVW
Funktionen öppnar fönstret Verktygskompenseringsdata, som innehåller en lista över de
anlagda verktygen. Du kan navigera inom denna lista med markörknapparna och knapparna
Page Up, Page Down.
Verktygslista Standard
Bild 4-1
32
Verktygslista
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
Verktygslista Användardefinierad
Bild 4-2
Verktygslista Användardefinierad
När du har aktiverat indikeringen-MD394 DISPLAY_TOOL_LIST_SISTER_TOOL med "1",
då kan du fastlägga följande ytterligare parametrar för verktyget:
● Tvillingverktyg
● Slitagegräns
● Verktygsslitage med hjälp av softkeyn "Verktygsslitage"
Bild 4-3
Verktygsslitage användardefinierat
Kompenseringarna matar du in genom att mata in det följande och bekräfta med <Input>
eller en rörelse med markören:
● placera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras,
● mata in värde(n)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
33
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
Bekräfta med <Input> eller med en rörelse med markören.
För specialverktyg står softkeyfunktionen
fullständig parameterlista att fylla i.
Advanced
till förfogande, vilken erbjuder en
Softkeys
Measurement
Tool
Fastställa verktygskompenseringsdata (verksam endast i driftsläget JOG!)
Measurement
Manual
Manuellt fastställande av verktygskompenseringsdata
Measurement
Auto
Halvautomatiskt fastställande av verktygskompenseringsdata (gäller endast i förbindelse
med ett mätfinger)
Calibrate
probe
Anpassning av mätfingret
Deleting a
tool
Verktygskompenseringsdata för alla skär till verktyget raderas.
Advanced
Funktionen visar alla parametrar till ett verktyg.
Bild 4-4
Inmatningsmask för specialverktyg
Betydelsen av parametrarna finns beskriven i Kapitel "Programmera".
Cutting
edges
34
Öppnar en underordnad menylista som erbjuder alla funktioner för att anlägga och visa
ytterligare skär.
D >>
Val av nästa högre skärnummer.
<< D
Val av nästa lägre skärnummer.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
New cutting
edge
Anlägga ett nytt skär.
Reset
cutting edge
Alla kompenseringsvärden för skäret sätts på noll.
Change
type
Funktionen möjliggör ändring av verktygstypen. Välj verktygstyp med hjälp av softkey.
Searching
for
Söka verktygsnummer:
Mata in numret för det verktyg som skall sökas och starta sökningsförloppet med softkey
"OK". Existerar det sökta verktyget ställs markören på den tillhörande raden.
New tool
Anlägga verktygskompenseringsdata för ett nytt verktyg.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
35
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
4.1.2
Anlägga nytt verktyg
Manöverföljd
New tool
36
Funktionen erbjuder tre ytterligare softkeyfunktioner för att välja verktygstypen "Svarvstål",
"Borr" och "Fräs". Efter valet för du in det önskade "Verktygsnumret" (max. 3 ställen) i
inmatningsrutan och väljer för ett svarvstål "Skärläge".
Bild 4-5
Fönster Nytt verktyg
Bild 4-6
Inmatning verktygsnummer och skärläge för ett svarvstål
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
För borr och fräs måste bearbetningsriktningen väljas.
Bild 4-7
2.
Val av bearbetningsriktning för en borr
Med "OK" bekräftar du inmatningen. Ett datablock som förbelagts med noll upptas i
verktygslistan.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
37
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
4.1.3
Fastställa verktygskompenseringar (manuellt)
Märk
Tillordningen av längd 1 eller 2 till axeln är beroende (se följande bilder) av verktygstypen
(svarvverktyg, borr).
För svarvverktyg är referenspunkten för X-axeln ett diametermått!
Märk
Som bekant maskinkoordinat kan du också använda en redan fastställd
nollpunktsförskjutning (t.ex. G54-värde). Kör i detta fall med verktygets skär till
arbetsstycksnollpunkten. Står skäret direkt i arbetsstycksnollpunkten så är referenspunkten
noll.
Funktionalitet
Denna funktion gör det möjligt för dig att fastställa den okända geometrin för ett verktyg T.
Med hjälp av ärpositionen för punkten F (maskinkoordinat) och referenspunkten kan
styrningen för den valda axeln X eller Z beräkna den var gång tillordnade kompenseringen
av längd 1 eller längd 2.
) 5HIHUHQVSXQNWYHUNW\JVVXSSRUW
0 0DVNLQQROOSXQNW
: $UEHWVVW\FNVQROOSXQNW
)
2IIVHWY¦UGHWL;D[HOQ
¦UHWWGLDPHWHUY¦UGH
;PDVNLQ
$UEHWVVW\FNH
/¦QJG "
†USRVLWLRQ;
†USRVLWLRQ=
'LDPHWHU
0
:
=PDVNLQ
/¦QJG "
WH[*
Bild 4-8
38
Fastställande av längdkompenseringen med svarvstål som exempel
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
) 5HIHUHQVSXQNW YHUNW\JVVXSSRUW
00DVNLQQROOSXQNW
:$UEHWVVW\FNVQROOSXQNW
;PDVNLQ
$UEHWVVW\FNH
0
†USRVLWLRQ=
:
)
WH[*
Bild 4-9
=PDVNLQ
/¦QJG "
Fastställande av längdkompenseringen med borr som exempel: Längd 1/Z-axel
Märk
Bilden "Fastställande av längdkompenseringen med borr som exempel: Längd 1/Z-axel"
gäller endast när settingdata SD42950 TOOL_LENGTH_TYPE och
SD42940 TOOL_LENGHT_CONST är lika med "0". Annars gäller för borren och fräsen
längden 2.
Förutsättning
Det aktuella verktyget är inväxlat. Du kör med skäret till verktyget i driftsläge JOG till en
punkt på maskinen, vars maskinkoordinatvärden är kända. Detta kan vara ett arbetsstycke
vars geometri du känner.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
39
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
Manöverföljd
Measurement
Tool
Välj softkey och urvalsfönstret för manuell eller halvautomatisk mätning öppnas.
Bild 4-10
Measurement
Manual
Bild 4-11
Val manuell eller halvautomatisk mätning
Fönstret "Mäta verktyg" öppnas.
Fönster Mäta verktyg
● Mata i rutan Ø in arbetsstycksdiametern eller i rutan Z0 arbetsstyckslängden.
Maskinkoordinater och även värden från nollpunktsförskjutningarna är giltiga.
I rutan Distance kan vid användning av ett distansstycke dess tjocklek matas in för att tas
med i beräkningarna.
● Styrningen fastställer efter det softkey "Sätta längd 1" eller "Sätta längd 2" tryckts ner,
den sökta längden 1 eller längden 2 motsvarande den förvalda axeln. Det fastställda
kompenseringsvärdet sparas.
X-positionen sparas. Sedan kan förflyttas i X-riktningen. Därmed finns t.ex. möjligheten för
bestämning av arbetsstycksdiametern. Det sparade värdet för axelpositionen används sedan
för beräkningen av längdkompenseringen.
Verkan för softkeyn bestäms av indikeringen-maskindatum
MD373 MEAS_SAVE_POS_LENGTH2.
Litteraturhänvisning
Bruksanvisning Svarva, fräsa, slipa, stansa SINUMERIK 802D sl
40
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
4.1.4
Fastställa verktygskompenseringar med ett mätfinger
Manöverföljd
Measurement
Tool
Tryck ner softkey "Mäta verktyg".
Measurement
Auto
Fönstret "Mäta verktyg" öppnas.
Bild 4-12
Fönster Mäta verktyg
Denna inmatningsmask möjliggör inmatningen av verktygs- och skärnummer. Dessutom
visas skärläget bakom symbolen
.
Efter öppningen av masken beläggs inmatningsrutorna med data för det verktyg som
befinner sig i ingrepp.
Verktyget kan vara följande:
● det aktiva verktyget för NC (inväxlat av ett detaljprogram) eller
● ett av PLC insvängt verktyg.
Växlades verktyget in av PLC, kan verktygsnumret i inmatningsmasken skilja sig från
verktygsnumret i fönstret T,F,S.
Förändrar man verktygsnumret, görs ingen automatisk verktygsväxling av funktionen.
Mätresultaten tillordnas dock det inmatade verktyget.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
41
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
Mätförlopp
Med hjälp av förflyttningsknappar eller handhjulet körs till mätfingret.
visas, skall förflyttningsknappen släppas och
Efter det att symbolen "Mätfinger utlöst"
avslutandet av mätförloppet inväntas. Under den automatiska mätningen visas en mätklocka
, som symboliserar det aktiva mätförloppet.
Märk
För upprättande av mätprogrammet används parametrarna säkerhetsavstånd från masken
"Inställningar" och matning från masken "Data mätfinger" (se Kapitel
"Mätfingerinställningar").
Flyttas flera axlar samtidigt, kan ingen beräkning av kompenseringsdata göras.
Förlopp vid "Mätfinger utlöst"
Utlösandet av mätfingret visas på bildskärmen med en fylld cirkel
.
Efter det mätfingret utlösts skall axelriktningsknappen släppas loss.
Efter det axelriktningsknappen släppts loss anläggs och startas automatiskt genom
styrningen ett internt mätprogram i programminnet.
Detta mätprogram gör att man kör maximalt tre gånger till mätfingret för att leverera
mätvärden till styrningen.
Överförs efter det man kört till mätfingret för tredje gånen inget mätvärde till styrningen, då
visas ett meddelande i displayen, som upplyser operatören om att inga mätvärden kunde
upptecknas.
Alla axlar som deltar i mätprocessen skall man köra till på detta vis.
42
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
4.1.5
Fastställande av verktygskompenseringarna med hjälp av mätoptik
Bild 4-13
Mäta med mätoptik (inmatningsrutor T och D se Mäta med mätfinger)
Mätförlopp
För mätning förflyttas verktyget tills dess spets syns i hårkorset. För en fräs skall den högsta
punkten på skäret användas för att bestämma verktygslängden.
Sedan följer beräkningen av kompenseringsvärdena genom att trycka ner softkey "Set
length".
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
43
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
4.1.6
6HWWLQJV
Probe data
Mätfingerinställningar
Tryck ner softkey "Inställningar".
Här läggs koordinaterna för mätfingret och görs inställningarna av axelmatningen för det
automatiska mätförloppet.
Alla positionsvärden hänför sig till maskinkoordinatsystemet.
Bild 4-14
44
Inmatningsmask Mätfingerdata
Parametrar
Betydelse
Absolut position P1
Absolut position för mätfingret i Z-riktningen
Absolut position P2
Absolut position för mätfingret i X+ riktning
Absolut position P3
Absolut position för mätfingret i Z+ riktning
Absolut position P4
Absolut position för mätfingret i X- riktning
Matning (Feedrate)
Matningen med vilken verktyget flyttas på mätfingret
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar
Mätfingerkalibrering
Calibrate
probe
Anpassningen av mätfingret kan göras i menyn "Inställningar" eller i menyn "Mäta verktyg".
Det skall köras till mätfingrets fyra punkter.
Till kalibreringen skall ett verktyg av typ 500 med skärläge 3 eller 4 sättas in.
De nödvändiga kompenseringsparametrarna för att fastställa de fyra fingerpositionerna skall
vid behov läggas i datablocken till två verktygsskär.
Bild 4-15
Anpassning av mätfingret
Efter det masken öppnats visas förutom de aktuella positionerna för mätfingret en animation,
som signalerar det steg som skall utföras. Man skall köra till denna punkt med den
tillhörande axeln.
visas, skall förflyttningsknappen släppas och
Efter det att symbolen "Mätfinger utlöst"
avslutandet av mätförloppet inväntas. Under den automatiska mätningen visas en
mätklocka
, som symboliserar det aktiva mätförloppet.
Den av mätprogrammet levererade positionen tjänar till att beräkna den verkliga
fingerpositionen.
Mätfunktionen kan lämnas utan att det körts till alla positioner. De redan upptagna punkterna
förblir lagrade.
Märk
För upprättande av mätprogrammet används parametrarna Säkerhetsavstånd från masken
"Inställningar" und Matning från masken "Data mätfinger".
Flyttas flera axlar samtidigt, kan ingen beräkning av kompenseringsdata göras.
Funktionen "Nästa steg" gör det möjligt att hoppa över en punkt, när denna inte behövs för
mätningen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
45
Rigga
4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning
4.2
Mata in/ändra nollpunktsförskjutning
Funktionalitet
Ärvärdesminnet och därmed även ärvärdesindikeringen är efter referenspunktskörningen
relaterade till maskinnollpunkten. Däremot hänför sig ett bearbetningsprogram till
arbetsstycksnollpunkten. Denna förskjutning skall matas in som nollpunktsförskjutning.
Manöverföljder
2))6(7
3$5$0
Work offset
Tryck på knappen <OFFSET PARAM>.
Välj nollpunktsförskjutning via <OFFSET PARAM> och "Nollpunktförskj.".
På bildskärmen visas en översikt över de inställbara nollpunktsförskjutningarna. Masken
innehåller fortfarande värdena för den programmerade nollpunktsförskjutningen, de aktiva
skalfaktorerna, statusindikeringen "Spegla aktivt" och summan av aktiva
nollpunktsförskjutningar.
Bild 4-16
Fönster Nollpunktsförskjutning
● Placera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras,
● mata in värde(n). Med en rörelse med markören eller med <Input> sker övertagandet av
värdena i nollpunktsförskjutningarna.
Kompenseringsvärdena för skären blir genast verksamma.
46
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning
4.2.1
Fastställa nollpunktsförskjutning
Förutsättning
Du har valt fönstret med den tillhörande nollpunktsförskjutningen (t.ex. G54) och axeln, för
vilken du önskar fastställa förskjutningen.
) 5HIHUHQVSXQNWYHUNW\JVVXSSRUW
0 0DVNLQQROOSXQNW
: $UEHWVVW\FNVQROOSXQNW
)
;PDVNLQ
$UEHWVVW\FNH
†USRVLWLRQ=
0
:
1ROOSXQNWVI¸UVNMXWQLQJ= "
Bild 4-17
=PDVNLQ
/¦QJG
Fastställande av nollpunktsförskjutningen axel Z
Tillvägagångssätt
Measure
workpiece
Mäta arbetsstycke Tryck ner softkey "Mäta arbetsstycke". Styrningen kopplar därefter om till
manöverområdet Position och öppnar dialogboxen för att mäta nollpunktsförskjutningarna.
Den valda axeln visas som softkey med svart bakgrund.
Sedan skrapar du med verktygsspetsen mot arbetsstycket. I rutan "Set position to:" förs nu
den position in som arbetsstyckskanten skall inta i arbetsstyckskoordinatsystemet.
Bild 4-18
Set work
offset
Fastställa nollpunktsförskjutning i X Fastställa nollpunktsförskjutning i Z
Softkeyn beräknar förskjutningen och visar resultatet i fältet Offset.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
47
Rigga
4.3 Programmera settingsdata
4.3
Programmera settingsdata
Funktionalitet
Med settingdata fastlägger du inställningarna för driftslägena. Dessa kan ändras vid behov.
Manöverföljder
2))6(7
3$5$0
Du befinner dig i manöverområdet <OFFSET PARAM>.
6HWWLQJ
GDWD
Tryck på softkey "Settingdata". Grundbilden "Settingdata" öppnas. Här står ytterligare
softkeyfunktioner till förfogande, med vilka du kan ställa in olika styrningsoptioner.
Bild 4-19
Grundbild Settingdata
● JOG matning
Matningsvärde i JOG - drift
Är matningsvärdet "Noll", använder styrningen det i maskindata bevarade värdet.
● Spindel
Spindelvarvtal
● Minimalt/maximalt
En inskränkning för spindelvarvtalet i rutorna max. (G26) /min. (G25) kan göras endast
inom de i maskindata fastlagda gränsvärdena.
● Begränsning med G96
Programmerbar övre varvtalsbegränsning (LIMS) vid konstant skärhastighet (G96).
48
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.3 Programmera settingsdata
● Provkörningsmatning för provkörningsdrift (DRY)
Den matning som här kan matas in används vid val av funktionen provkörningsmatning i
driftsläget AUTOMATIK vid genomarbetningen av programmet i stället för den
programmerade matningen.
● Startvinkel vid gänga (SF)
För gängskärning visas en startposition för spindeln som begynnelsevinkel. Genom att
ändra vinkeln kan när arbetsgången för gängskärningen upprepas, en multipelgänga
skäras.
Positionera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras och mata in värdet.
Bekräfta med <Input> eller med en rörelse med markören.
Softkeys
:RUNDUHD
OLPLW
Arbetsfältsbegränsningen verkar vid geometri och extraaxlar. Skall en
arbetsfältsbegränsning användas, kan dess värden matas in i denna dialog. Softkey "Sätt
aktiv" aktiverar / inaktiverar värdena för den av markören markerade axeln.
Bild 4-20
Arbetsfältsbegränsning
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
49
Rigga
4.3 Programmera settingsdata
7LPH
FRXQWHU
Tider räknare
Bild 4-21
Tider, räknare
Betydelse:
● Detaljer totalt: Antalet totalt tillverkade arbetsstycken (totalt-är)
● Detaljer begärda: Antal erforderliga arbetsstycken (arbetsstycke-bör)
● Antal detaljer: I denna räknare registreras antalet för alla från starttidpunkten tillverkade
arbetsstycken.
● Körtid totalt: Total körtid för NC-programmen i driftsläget AUTOMATIK
Körtiderna för alla program mellan NC-start och programslut/Reset adderas i driftsläget
AUTOMATIK. Tidgivaren nollställs vid varje styrningsstart.
● Programkörtid: Verktygingreppstid
I det valda NC-programmet mäts körtiden mellan NC-start och programslut/Reset. Med
starten av ett nytt NC-program raderas timern.
● Matning-körtid
Körtiden för banaxlarna utan aktiv snabbgång i alla NC-program mellan NC-start och
programslut/Reset vid aktivt verktyg mäts. Mätningen avbryts dessutom vid aktiv
fördröjningstid.
Timern nollställs automatiskt vid "styrningsstart med default-värden".
50
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Rigga
4.3 Programmera settingsdata
0LVF
Denna funktion gör en lista över alla i styrningen förefintliga settingdata. Settingdata är
uppdelade i allmänna, axelspecifika och kanalspecifika.
Kan väljgas med följande softkeyfunktioner:
● "Allmänna"
● "Axelspec."
● "Kanalspec."
Bild 4-22
Settingdata, allmänna
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
51
Rigga
4.4 Räkneparametrar R - manöverområde Offset/Parameter
4.4
Räkneparametrar R - manöverområde Offset/Parameter
Funktionalitet
I grundbilden "R-parametrar" finns en lista över samtliga i styrningen förefintliga Rparametrar. Dessa globala parametrar kan av programmeraren till detaljprogrammet sättas
eller avfrågas för valfria ändamål och vid behov förändras.
Bild 4-23
Grundbild "R-parametrar"
Manöverföljd
2))6(7
3$5$0
Du befinner dig i manöverområdet <OFFSET PARAM>.
5YDUL
DEOH
Över "R-parametrar" hamnar du i inmatningsområdet. Positionera markörstolpen på den
inmatningsruta som skall ändras och mata in värdena.
Bekräfta inmatningen med <Input> eller med en rörelse med markören.
)LQG
52
Söka R-parametrar
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
5
Handstyrd drift
5.1
Handstyrd drift
Den handstyrda driften är möjlig i driftsläget JOG och driftsläget MDA.
%DVLV
V¦WWD
0¦WD
DUEHWVVW\FNH
[ ] 1XOOSXQNWV
I¸UVNMXWQLQJ
0¦WD
YHUNW\J
,QVW¦OOQLQJDU
0¦WD
PDQXHOOW
'DWD
P¦WILQJHU
0¦WD
DXWR
[
([WUD
D[ODU
]
5HOV¦WWD
$QSDVVQLQJ
P¦WILQJHU
%U\WDUH
PP!LQFK
7LOOEDND
7LOOEDND
5DGHUD
EDVLV139
Bild 5-1
$OODS§
QROO
1XOOSXQNWVI
V¦WWD
7LOOEDND
7LOOEDND
Menyträd JOG - manöverområde Position
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
53
Handstyrd drift
5.1 Handstyrd drift
%DVLV
V¦WWD
7HDFK,Q
[ 7HNQ
GDWD
] 6QDEEJ§QJ
3ODQ
EHDUE
,QVW¦OO
QLQJDU
'DWD
P¦WILQJHU
/LQM¦U
([WUD
D[ODU
5HOV¦WWD
&LUNXO¦U
6OXW
%ORFN
%U\WDUH
PP!LQFK
5DGHUD
EDVLV139
$OODS§
QROO
7LOOEDND
Bild 5-2
54
$YEURWW
7HDFK,Q
)U§Q
2.
7LOOEDND
Menyträd MDA - manöverområde Position
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Handstyrd drift
5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position
5.2
Driftsläge JOG - manöverområde Position
Manöverföljder
Välja driftsläget JOG med knappen <JOG> på maskinstyrpanelen.
;
För förflyttning av axlarna trycker du på den tillhörande knappen till X- eller Z-axeln.
=
Så länge som denna knapp är nedtryckt förflyttas axlarna kontinuerligt med den i Settingdata
lagrade hastigheten. Är värdet i Settingdata "Noll", används det värde som finns lagrat i
maskindata.
Stätt vid behov in hastigheten med Override-brytaren.
Om du dessutom trycker på knappen <Snabbgångsöverlagring> förflyttas den valda axeln
med snabbgångshastighet, så länge som båda knapparna är nedtryckta.
>@
I driftsläget <Stegmått> kan du förflytta inställbara steg med samma manöverföljd. Den
inställda stegvidden visas i statusområdet. För att välja bort skall <JOG> tryckas ner än en
gång.
I grundbilden "JOG" visas positions-, matnings-, spindelvärden och det aktuella verktyget.
Bild 5-3
Grundbild "JOG"
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
55
Handstyrd drift
5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position
Parametrar
Tabell 5-1
Beskrivning av parametrarna i grundbilden "JOG"
Parametrar
Förklaring
MKS
Indikering av förefintliga axlar i maskinkoordinatsystemet (MKS) eller
arbetsstyckskoordinatsystemet (WKS).
X
Z
+X
-Z
Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ (-) riktning, visas ett plus- eller minustecken i
motsvarande ruta.
Befinner sig axeln i position visas inget förtecken.
Position
mm
I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS.
Repos.förskjut.
Förflyttas axlarna i tillståndet "Program avbrutet" i driftsläget <JOG>, visas i spalten
med den körda vägsträckan varje axel relaterad till avbrottsstället.
G-funktion
Indikering av viktiga G-funktioner
Spindel S
varv/min
Indikering av är- och börvärdet för spindelvarvtalet
Matning F
mm/min
Indikering av banmatningens är- och börvärde.
Verktyg
Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp med aktuellt skärnummer
Märk
Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek.
Fönstret visar alltid endast data för en spindel.
Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter:
masterspindeln (stor text) visas:
- i vilotillstånd,
- vid spindelstart
- när båda spindlarna är aktiva
arbetsspindeln (liten text) visas:
- vid spindelstart av arbetsspindeln
Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln. Är masterspindel och arbetsspindel aktiva,
visas effektstolpen för masterspindeln.
56
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Handstyrd drift
5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position
Softkeys
Set
base
Sätta basnollpunktsförskjutning eller en temporär referenspunkt i det relativa
koordinatsystemet. Efter att ha öppnats möjliggör denna funktion att sätta
basnollpunktsförskjutningen.
Measurement
Tool
Följande underfunktioner erbjuds:
● Direkt inmatning av den önskade axelpositionen
I Positionsfönstret skall inmatningsmarkören placeras på den önskade axeln, sedan skall
den nya positionen matas in. Inmatningen skall avslutas med "Input" eller en rörelse med
markören.
● Sätta alla axlar på noll
Softkeyfunktionen "Alla på noll" skriver över den aktuella positionen för respektive axel
med noll.
● Sätta enskilda axlar på noll
Genom att trycka ner softkey "X=0" eller "Z=0" skrivs den aktuella positionen över med
noll.
Genom att trycka ner softkey-funktionen "Sätta rel." kopplas indikeringen om till det relativa
koordinatsystemet. Följande inmatningar förändrar referenspunkten i detta koordinatsystem.
Märk
En ändrad basnollpunktsförskjutning verkar oberoende av alla andra
nollpunktsförskjutningar.
Measure
workpiece
Fastställa nollpunktsförskjutningen (jfr. Kapitel "Rigga")
Measurement
Tool
Mäta verktygskompenseringar (jfr. Kapitel "Rigga")
6HWWLQJV
Inmatningsmasken tjänar till att ställa in tillbakamatningsplanet, säkerhetsavståndet och
rotationsriktningen för spindeln för automatiskt genererade detaljprogram i driftsläget MDA.
Dessutom kan värderna för JOG-matning och det variabla inkrementalmåttet ställas in.
Bild 5-4
Inställningar
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
57
Handstyrd drift
5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position
● Tillbakamatningsplan
Funktionen "Planbearbetning" drar efter utförandet tillbaka verktyget till den angivna
positionen (Z-position).
● Säkerhetsavstånd
Säkerhetsavstånd till arbetsstyckets yta
Detta värde fastlägger det minsta avståndet mellan arbetsstyckets yta och verktyget. Det
används av funktionerna "Planbearbetning" och Automatisk verktygsmätning.
● JOG-matning
Matningsvärde i Jog-drift
● Rotationsriktning
Rotationsriktningen för spindeln för automatiskt genererade program i JOG- och MDAdrift.
Funktionen kopplar om mellan den metriska måttenheten och mätning i tum.
58
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Handstyrd drift
5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position
5.2.1
Tillordna handhjul
Manöverföljd
Välj driftsläget <JOG>.
+DQGZKHHO
Tryck på softkey "Handhjul". Fönstret "Handhjul" visas.
Efter det fönstret öppnats visas i spalten "Axlar" alla axelbeteckningar, som visas samtidigt i
softkeyraden.
Välj det önskade handhjulet med markören. Sedan görs tillordningen resp. bortvalet genom
att trycka på axel-softkeyn till den önskade axeln.
I fönstret visas symbolen ☑.
Bild 5-5
0&6
Menybild "Handhjul"
Med softkeyn "MKS" väljer du axlarna från maskin- eller arbetsstyckskoordinatsystemet för
tillordning av handhjul. Den aktuella inställningen är synlig i fönstret.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
59
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
5.3
Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
Funktionalitet
I driftsläget MDA kan du upprätta och genomarbeta ett detaljprogram.
SE UPP
Samma säkerhetsreglingar gäller som i helautomatisk drift.
Dessutom är samma förutsättningar nödvändiga som vid helautomatisk drift.
Manöverföljder
Välj driftsläget <MDA> med maskinstyrpanelen.
Bild 5-6
Grundbild "MDA"
Ett eller flera block man matas in med tangentbordet.
Genom att trycka på <NC-START> startas bearbetningen. Under bearbetningen är det inte
längre möjligt att redigera blocken.
Efter bearbetningen bibehålls innehållet, så att bearbetningen kan upprepas med en förnyad
<NC-Start>.
60
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
Parametrar
Tabell 5-2
Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret "MDA"
Parametrar
Förklaring
MKS
Indikering av förefintliga axlar i MKS eller WKS.
X
Z
+X
-Z
Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ (–) riktning, visas ett plus- eller minustecken
i motsvarande ruta.
Befinner sig axeln i position visas inget förtecken.
Position
mm
I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS.
Restväg
I detta fält visas den förblivande restvägen för axlarna i MKS eller WKS.
G-funktion
Indikering av viktiga G-funktioner
Spindel S
varv/min
Indikering av är- och börvärdet för spindelvarvtalet
Matning F
Indikering av banmatningens är- och börvärde i mm/min eller mm/varv.
Verktyg
Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp med aktuellt skärnummer
(T..., D...).
Editerfönste
r
I programtillståndet "Stop" eller "Reset" tjänar ett redigeringsfönster till inmatning av
detaljprogramsblocket.
Märk
Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek.
Fönstret visar alltid endast data för en spindel.
Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter:
masterspindeln visas:
- i vilotillstånd,
- vid spindelstart
- när båda spindlarna är aktiva
arbetsspindeln visas:
- vid spindelstart av arbetsspindeln
Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln.
Softkeys
Märk
Förklaringen till de horisonta softkeys finns i inledningen till Kapitel "Handstyrd drift".
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
61
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
*
IXQFWLRQ
G-funktionsfönstret innehåller G-funktioner, varvid varje G-funktion är tillordnad till en grupp
och intar en fast plats i fönstret.
Med knapparna <Bläddra bakåt> eller <Bläddra framåt> kan ytterligare G-funktioner visas.
Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret.
$X[LOLDU\
IXQFWLRQ
Fönstret visar de aktiva hjälp- och M-funktionerna. Genom att än en gång trycka på softkeyn
stängs fönstret.
$OO*
IXQFWLRQV
Alla G-funktioner visas.
$[LV
IHHGUDWH
Visning av fönstret "Axelmatning".
Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret.
'HOHWH
0',SURJ
Funktionen raderar blocken i programfönstret.
6DYH
0',SURJ
Mata in ett namn i inmatningsrutan, under vilket MDA-programmet skall sparas i
programpärmen. Alternativt kan du välja ett bestående program från listan.
Växlandet mellan inmatningsrutan och programlistan görs med TAB-knappen.
Bild 5-7
0.6:.6
5(/
62
Spara MDA-program
Indikeringen av ärvärdena för driftsläget MDA sker beroende av det valda
koordinatsystemet. Omkopplingen görs med denna softkey.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
5.3.1
Teach In (MDA)
Funktionalitet
Från maskingrundbilden kommer du i driftsläget MDA till underdriftsläget "Teach In" med den
horisontala softkeyn "Teach In".
Med funktionen "Teach In" kan du upprätta och ändra enkla förflyttningsblock.
Axelpositionsvärden kan du överta direkt i ett nytt detaljprogramblock som skall genereras
eller ändras.
Axelpositionerna uppnås därvid genom förflyttning med JOG-knapparna och övertas i
detaljprogrammet.
Manöverföljd
I underdriftsläget "Teach In" utgår du från följande grundbild:
Bild 5-8
Grundbild
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
63
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
Allmänt förlopp
1. Välj med pilknapparna det önskade programblocket, som du önskar redigera resp. efter
vilket du önskar infoga ett nytt förflyttningsblock.
2. Välj tillhörande softkey.
– "Teknol. data" (se följande bild)
Bild 5-9
Teknologiska data
Mata in tillhörande teknologiska data.
Med "OK" fogar du in ett nytt detaljprogramblock med de föreskrivna teknologiska data
i detaljprogrammet.
– "Snabbgång"
Du förflyttar axlarna och teachar ett snabbgångsblock med de positioner du kört till.
Med "OK" fogar du in ett nytt block i detaljprogrammet.
– "Linjär" (se följande bild)
– "Cirkulär" (se näst nästa bild)
64
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
–
Bild 5-10
Linjär
Bild 5-11
Cirkulär
Med hjälp av axelknapparna förflyttar du axlarna till den önskade positionen, som du
önskar infoga/ändra i detaljprogrammet.
Tryck på "Infoga övertagande", när du önskar infoga ett nytt detaljprogramblock. Det
nya detaljprogramblocket infogas före det block som valts med markören.
Tryck på "Ändra övertagande", när du önskar ändra det valda detaljprogramblocket.
– Med hjälp av "<<Tillbaka" kommer du till grundbilden för "Teach In".
– Med hjälp av "Teach In från" (se "Grundbild") lämnar du underdriftsläget "Teach In".
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
65
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
5.3.2
Plansvarva
Funktionalitet
Med denna funktion har du möjlighet att förbereda ett råämne för den anslutande
bearbetningen utan att behöva upprätta ett speciellt detaljprogram för detta.
Manöverföljd
Plan
bearb.
Öppna inmatningsmasken "Bearbetning av frontytan" i driftsläget <MDA> med softkey "Plan
bearb.".
Bild 5-12
2.
Bearbetning av frontytan
Efter det masken fyllts i fullständigt och "OK" tryckts ner anlägger funktionen ett
detaljprogram.
Inmatningsmasken stängs och HMI växlar tillbaka till maskinens grundbild.
Med <NC-START> kan detaljprogrammet startas.
I maskinens grundbild är det möjligt att observera programmets fortskridande.
Märk
Tillbakamatningsplanet och säkerhetsavståndet måste dessförinnan fastläggas i menyn
"Inställningar".
66
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
Tabell 5-3
Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret "Bearbetning av frontytan"
Parametrar
Förklaring
Verktyg T
Inmatning av det verktyg som skall användas
Verktyget växlas in före bearbetningen. För detta hämtar funktionen en
användarcykel, som utför alla nödvändiga steg. Denna cykel ställs i ordning av
maskintillverkaren.
Matning F
Inmatning av banmatningen i mm/min eller mm/varv.
Spindel S
Inmatning av spindelvarvtal
varv/min
Bearb.
Fastläggande av ytkvaliteten
Man kan välja mellan grovbearbeta och finbearbeta.
Diameter DM
Inmatning av rådiametern för ämnet
Z0
Inmatning av Z-positionen
Råämnesmått
Z1
Spåntagningsmått inkrementellt
Spåntagningsm
ått
DZ
Inmatning av spåntagningslängd i Z-riktningen.
Spåntagningsm
ått
Uppgiften ges i inkrement och är relaterad till arbetsstyckskanten.
UZ
Arbetsmån i Z-riktning
Max. ansättning
UX
Arbetsmån i X-riktning
Max. ansättning
Peripheral
surface
"Mantelyta"
Bild 5-13
Bearbetning av mantelytan
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
67
Handstyrd drift
5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position
Tabell 5-4
Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret "Bearbetning av mantelytan"
Parametrar
Förklaring
Verktyg T
Inmatning av det verktyg som skall användas
Verktyget växlas in före bearbetningen. För detta hämtar funktionen en
användarcykel, som utför alla nödvändiga steg. Denna cykel ställs i ordning av
maskintillverkaren.
Matning F
Inmatning av banmatningen i mm/min eller mm/varv.
Spindel S
Inmatning av spindelvarvtal
varv/min
Bearb.
Fastlägande av ytkvaliteten
Man kan välja mellan grovbearbeta och finbearbeta.
X0
Inmatning av diametern för råämnet
Råämnediameter
X1
Spåntagningslängd inkrementell i X-riktning
Spåntagningslä
ngd
Z0
Inmatning av positionen för arbetsstyckskanten i Z-riktning
Position
Z1
Spåntagningslängd inkrementell i Z-riktning
Spåntagningslä
ngd
DZ
Inmatning av ansättningsmåttet i X-riktning
Max. ansättning
68
UZ
Inmatningsruta för arbetsmån vid grovbearbetning
UX
Arbetsmån
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
6
Automatikdrift
6.1
Driftsläge AUTOMATIK
Menyträd
3URJUDP
FRQWURO
3URJUDP
WHVW
'U\UXQ
IHHGUDWH
&RQGLW
VWRS
6NLS
6%/ILQH
%ORFN
VHDUFK
7R
FRQWRXU
7R
HQGSRLQW
:LWKRXW
FDOFXODWH
,QWHUU
SRLQW
&RUUHFW
SURJU
)LQG
529
DFWLYH
%DFN
Bild 6-1
%DFN
%DFN
Menyträd "AUTOMATIK"
Förutsättningar
Maskinen är inställd enligt föreskrifterna från maskintillverkaren för Automatikdrift.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
69
Automatikdrift
6.1 Driftsläge AUTOMATIK
Manöverföljd
Välj driftsläget AUTOMATIK med knappen <AUTOMATIK> på maskinstyrpanelen.
Grundbilden "AUTOMATIK" visas i vilken positions-, matnings-, spindel-, verktygsvärden och
det aktuella blocket visas.
Bild 6-2
Grundbild "AUTOMATIK"
Tabell 6-1
Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret
Parametrar
Parametrar
Förklaring
MKS
Indikering av förefintliga axlar i MKS eller WKS.
X
Z
+X
-Z
Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ (-) riktning, visas ett plus- eller minustecken i
motsvarande ruta.
Befinner sig axeln i position visas inget förtecken.
70
Position
mm
I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS.
Restväg
I dessa fält visas den förblivande restvägen för axlarna i MKS eller WKS.
G-funktion
Indikering av viktiga G-funktioner
Spindel S
varv/min
Indikering av bör- och ärvärdet för spindelvarvtalet
Matning F
mm/min
eller
mm/varv
Indikering av banmatningens är- och börvärde
Verktyg
Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp och det aktuella skäret
(T..., D...).
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Automatikdrift
6.1 Driftsläge AUTOMATIK
Parametrar
Förklaring
Aktuellt
block
Blockindikeringen innehåller sju på varandra följande block i det aktiva
detaljprogrammet. Framställningen av ett block är begränsat till fönsterbredden.
Genomarbetas block i snabb följd bör man koppla om till fönstret "Programframsteg".
Med softkey "Program-förlopp" kan du åter koppla tillbaka till sjublocksindikeringen.
Märk
Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek.
Fönstret visar alltid endast data för en spindel.
Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter:
masterspindeln visas:
- i vilotillstånd,
- vid spindelstart
- när båda spindlarna är aktiva
arbetsspindeln visas:
- vid spindelstart av arbetsspindeln
Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln. Är masterspindel och arbetsspindel aktiva,
visas effektstolpen för masterspindeln.
Softkeys
*
IXQFWLRQ
Öppnar fönstret "G-funktioner" för indikering av alla aktiva G-funktioner.
Fönstret innehåller alla aktiva G-funktioner, varvid varje G-funktion är tillordnad till en grupp
och intar en fast plats i fönstret.
Bild 6-3
Fönster "G-funktioner"
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
71
Automatikdrift
6.1 Driftsläge AUTOMATIK
Med knapparna <Bläddra bakåt> eller <Bläddra framåt> kan ytterligare G-funktioner visas.
$X[LOLDU\
IXQFWLRQ
Fönstret visar de aktiva hjälp- och M-funktionerna.
Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret.
$OO*
IXQFWLRQV
Alla G-funktioner visas (se även Kapitel "Programmera").
$[LV
IHHGUDWH
Visning av fönstret "Axelmatning".
Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret.
3URJUDP
VHTXHQFH
Kopplar om från sjublocks- till treblocksindikering.
0.6:.6
5(/
Kopplar om indikeringen av axelvärdena mellan maskin-, arbetsstycks- eller relativt
koordinatsystem.
3URJUDP
FRQWURO
Softkeys för val av programpåverkan (t.ex. gömblock, programtest) visas.
● "Program test": Vid programtest spärras börvärdesutgivningen till axlarna och spindeln.
Börvärdesindikeringen "simulerar" förflyttningsrörelsen.
● "Provkörning matning": Förflyttningsrörelser utförs med det via settingdatum
"Provkörning- matning" föreskrivna matningsbörvärdet. Provkörning - matning verkar i
stället för de programmerade rörelsekommandona.
● "Villkorligt stopp": Vid aktiv funktion stoppas programbearbetningen alltid vid block, i vilka
extrafunktionen M01 är programmerad.
● "Gömma": Programblock som är markerade med ett snedstreck före block-nr tas det
ingen hänsyn till i programstarten (t.ex. "/N100").
● "Enkelblock fin": Vid aktiverad funktion genomarbetas detaljprogramblocken enskilt på
följande sätt: Varje block avkodas enskilt, vid varje block kommer ett stopp, undantag
utgör endast gängblock utan provkörningsmatning. Här följer ett stopp först i slutet av det
pågående gängblocket. Single Block fine kan endast väljas i RESET - tillstånd.
● "ROV verksam": Övermanningssbrytaren för matningen verkar även på
snabbgångsmatningen.
%DFN
%ORFN
VHDUFK
72
Masken stängs.
Med "Blocksökning" går du till det önskade stället i programmet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Automatikdrift
6.1 Driftsläge AUTOMATIK
7R
FRQWRXU
Blocksökning framåt med beräkning
Under blocksökningen genomförs samma beräkningar som i normal programdrift, axlarna
flyttar sig dock inte.
7R
HQGSRLQW
Blocksökning framåt med beräkning till blockslutpunkten
Under blocksökningen genomförs samma beräkningar som i normal programdrift, axlarna
flyttar sig dock inte.
:LWKRXW
FDOFXODW
Blocksökning framåt utan beräkning
Under blocksökningen utförs inga beräkningar.
,QWHUU
SRLQW
Markören sätts på huvudprogramblocket vid avbrottsstället.
)LQG
Softkeyn "Söka" erbjuder funktionerna Söka rad, Söka text.
&RUUHFW
SURJUDP
Det finns möjlighet att korrigera felaktiga programpassager. Alla ändringar sparas genast.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
73
Automatikdrift
6.2 Välja detaljprogram, starta
6.2
Välja detaljprogram, starta
Funktionalitet
Före programstarten måste styrning och maskin vara inställda. Därvid skall
säkerhetsanvisningarna från maskintillverkaren iakttagas.
Manöverföljd
Välj driftsläget AUTOMATIK med knappen <AUTOMATIK> på maskinstyrpanelen.
Programm-manager öppnas. Med softkeys "NC pärm" (standardval) eller "Kund CF-kort"
kommer du till motsvarande pärmar.
Bild 6-4
Grundbild "Program-manager"
Placera markörstolpen på det önskade programmet.
([HFXWLRQ
74
Med softkey "Genomarbeta" väljs programmet för genomarbetning (se även "Extern
genomarbeta"). Det valda programnamnet visas i bildskärmsraden "Programnamn".
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Automatikdrift
6.2 Välja detaljprogram, starta
3URJUDP
FRQWURO
Om nödvändigt kan du nu fortfarande ställa upp regler för programgenomarbetningen.
Bild 6-5
Programpåverkan
Med <NC-START> genomarbetas detaljprogrammet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
75
Automatikdrift
6.3 Blocksökning
6.3
Blocksökning
Manöverföljd
Förutsättning: Det önskade programmet har just valts och styrningen befinner sig i Reset–
tillstånd.
%ORFN
VHDUFK
Blocksökningen möjliggör att programmet går fram till det önskade stället i detaljprogrammet.
Sökningsmålet ställs in genom direkt positionering av markörstolpen på det önskade blocket
i detaljprogrammet.
Bild 6-6
Blocksökning
7R
FRQWRXU
Blocksökning till blockets början
7R
HQGSRLQW
Blocksökning till blockets slut
:LWKRXW
FDOFXODW
Blocksökning utan beräkning
,QWHUU
SRLQW
Avbrottsstället laddas
)LQG
Med denna funktion kan blocksökningen genomföras med hjälp av ett sökbegrepp.
76
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Automatikdrift
6.4 Stoppa, avbryta detaljprogram
Bild 6-7
Mata in sökbegrepp
Med togglerutan kan fastläggas från vilken position begreppet skall sökas.
Sökningsresultat
Indikering av det önskade blocket i fönstret "Aktuellt block".
Märk
Vid "Genomarbetning av extern" är ingen blocksökning möjlig.
6.4
Stoppa, avbryta detaljprogram
Manöverföljd
Med <NC-STOP> stoppas genomarbetningen av ett detaljprogram.
Den stoppade bearbetningen kan fortsättas med <NC-START>.
Med <RESET> kan du avbryta det pågående programmet.
Vid förnyad nedtryckning av <NC-START> startas det avbrutna programmet på nytt och
genomarbetas från början.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
77
Automatikdrift
6.5 Återstart efter avbrott
6.5
Återstart efter avbrott
Efter programavbrott (RESET) kan du köra bort verktyget i manuell drift (JOG) från konturen.
Manöverföljd
Välj driftsläget <AUTOMATIK>.
%ORFN
VHDUFK
Öppna blocksökningsfönstret för att ladda stoppstället.
,QWHUU
SRLQW
Stoppstället laddas.
7R
FRQWRXU
Sökningen av stoppstället startas. Det anpassas till begynnelsepositionen för det stoppade
blocket.
Fortsätt bearbetningen med <NC-START>.
6.6
Åter starta efter stopp
Efter programstopp (<NC-STOP>) kan du köra bort verktyget i manuell drift (JOG) från
konturen. Därvid sparar styrningen koordinaterna för stoppstället. De körda vägdifferenserna
för axlarna visas.
Manöverföljd
Välj driftsläget <AUTOMATIK>
Fortsätt bearbetningen med <NC-START>.
SE UPP
Vid återstart i stoppunkten flyttar sig alla axlarna samtidigt. Därvid skall du ge akt på ett fritt
förflyttningsområde.
78
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Automatikdrift
6.7 Genomarbetning av extern
6.7
Genomarbetning av extern
Funktionalitet
I driftsläget <AUTOMATIK> > manöverområde <PROGRAM MANAGER> står för extern
genomarbetning av program följande gränssnitt till förfogande:
&XVWRPHU
&)FDUG
Kund-CompactFlash Card
5&6
FRQQHFW
RCS-förbindelse till extern genomarbetning via nätverk (SINUMERIK 802D sl pro)
USB
drive
USB-FlashDrive (SINUMERIK 802D sl pro)
Du utgår från följande grundbild i Program manager:
Bild 6-8
Grundbild "Program-manager"
Det valda externa programmet överförs med en vertikala softkeyn "Ext. genomarb" till
styrningen och genomarbetas omedelbart med <NC-START>.
Under genomarbetning av innehållet i det intermediära minnet laddas automatikst om.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
79
Automatikdrift
6.7 Genomarbetning av extern
Manöverföljd vid genomarbetning av kund-CompactFlash Card
Förutsättning: Styrningen befinner sig i tillståndet "Reset".
Välj driftslägesknappen <AUTOMATIK>.
Tryck på maskinstyrpanelen på knappen <PROGRAM MANAGER>.
&XVWRPHU
&)FDUG
Tryck på "Kund CF-kort".
Du hamnar i pärmarna för Kund-CompactFlash Card.
Placera markörstolpen på det önskade programmet.
([W
H[HFXWLRQ
Tryck på "Ext. genomarb.".
Programmet överförs till det intermediära minnet och väljs och visas automatiskt i
programvalet.
Tryck på knappen <NC-START>.
Bearbetningen börjar. Programmet laddas ständigt om.
Vid programslut eller vid <RESET> avlängsnas programmet automatiskt från styrningen.
Märk
Vid "Genomarbetning av extern" är ingen blocksökning möjlig.
80
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Automatikdrift
6.7 Genomarbetning av extern
Förutsättningar för extern genomarbetning via nätverk
● Det består en ethernätförbindelse mellan styrningen och extern PG/PC.
● På PG/PC är RCS-Tool installerat.
Följande villkor är erforderliga för instrumenten:
1. Styrning: (se "Användarförvaltning")
– Anlägg en åtkomsträttighet för användning av nätverket under följande dialog:
Manöverområde <SYSTEM> > "Service indikering" > "Service styrning" > "Service
nätverk" > "Åtkomst" > "Anlägga"
2. Styrning: (se "Användaranmälan - RCS log in")
– Anmäl dig för RCS-förbindels ender följande dialog:
Manöverområde <SYSTEM> > vertikal softkey "RCS-anmälan" > "Anmälan"
3. PG/PC:
– Starta RCS-Tool.
4. PG/PC:
– Frige enhet/pärm för nätverksdriften.
5. PG/PC:
– Upprätta en ethernet-förbindelse till styrningen.
6. Styrning: (se "Förbinda och skilja nätenhet")
– Anslut dig med den på PG/PC frigivna pärmen under följande dialog:
Manöverområde <SYSTEM> > "Service indikering" > "Service styrning" > "Service
nätverk" > > "Förbinda" > "RCS nätverk" (du väljer en fri enhet i styrningen > du matar
in servernamn och den frigivna pärmen i PG/PCs t.ex.: "\\123.456.789.0\Externt
program")
Manöverföljd för extern genomarbetning via nätverk
Välj driftslägesknappen <AUTOMATIK>.
Tryck på maskinstyrpanelen på knappen <PROGRAM MANAGER>.
5&6
FRQQHFW
Tryck på "RCS förbind."".
Du hamnar i pärmarna till PG/PC:n.
Placera markörstolpen på det önskade programmet.
([W
H[HFXWLRQ
Tryck på "Ext. genomarb.".
Programmet överförs till det intermediära minnet och väljs och visas automatiskt i
programvalet.
Tryck på knappen <NC-START>.
Bearbetningen börjar. Programmet laddas ständigt om.
Vid programslut eller vid <RESET> avlängsnas programmet automatiskt från styrningen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
81
Automatikdrift
6.7 Genomarbetning av extern
82
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
7
Detaljprogrammering
7.1
Översikt detaljprogrammering
Menyträd
(QGDVW6,180(5,.
'VOSUR
1&
S¦UP
.XQG
&)NRUW
5&6
I¸UELQGHOVH
*HQRP
DUEHWD
*HQRPDU
EHWDH[W
*HQRPDU
EHWDH[W
1\WW
1\WW
1\WW
0DUNHUD
DOOW
0DUNHUD
DOOW
.RSLHUD
.RSLHUD
,QIRJD
5DGHUD
Bild 7-1
86%HQKHW
*HQRPDU
EHWDH[W
*HQRPDU
EHWDH[W
1\WW
6¦QGD
0DUNHUD
DOOW
7LOOY
HQKHW
1\WW
˜SSQD
9LGDUH
56
0DUNHUD
DOOW
0DUNHUD
DOOW
.RSLHUD
.RSLHUD
.RSLHUD
,QIRJD
,QIRJD
,QIRJD
,QIRJD
5DGHUD
5DGHUD
5DGHUD
5DGHUD
9LGDUH
9LGDUH
0RWWDJD
)HO
SURWRNROO
9LGDUH
9LGDUH
9LGDUH
Menyträd Program-manager
Funktionalitet
Manöverområdet Program-manager är förvaltningsområdet för arbetsstycksprogrammen i
styrningen. I den kan program t.ex. anläggas nytt, öppnas för bearbetning, väljas för
genomarbetning, kopieras och infogas.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
83
Detaljprogrammering
7.1 Översikt detaljprogrammering
Manöverföljd
Knappen <PROGRAM MANAGER> öppnar programpärmen.
Bild 7-2
Grundbild "Program-manager"
Med markörknapparna är det möjligt att navigera i programpärmen. För att snabbt hitta
program matar du in begynnelsebokstäverna i programnamnet. Styrningen placerar
automatiskt markören på ett program, för vilket en överensstämmelse i tecknen hittades.
Softkeys
1&
GLUHFWRU\
Funktionen visar pärmarna i NC.
([HFXWLRQ
Funktionern väljer det av markören markerade programmet att utföras. Styrningen kopplar
därvid om till positionsindikering. Med nästa <NC–START> startas detta program.
1HZ
Med "Nytt" kan ett nytt program anläggas.
2SHQ
Den av markören markerade filen öppnas för bearbetning.
0DUN
DOO
84
Funktionen markerar alla filer för följande operationer. Markeringen kan upphävas genom att
upprepade gånger trycka på softkeyn.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.1 Översikt detaljprogrammering
Märk
Markera enskilda filer:
Ställ markören på den motsvarande filen och tryck på knappen <Select>. Den markerade
raden framhävs med färg. Upprepade tryckningar på <Select> upphäver åter markeringen.
&RS\
3DVWH
'HOHWH
Funktionen för in en fil eller flera filer i en lista med filer som skall kopieras (kallat
intermediärt minne eller clipboard).
Funktionen fogar in filer eller pärmar från clipboarden till den aktuella pärmen.
Den av markören markerade filen raderas efter returfråga. Markerades flera filer, raderar
funktionen alla filer efter returfråga.
Med "OK" utförs raderingen, med "Avbrott" förkastas den.
0RUH
Med softkeyn förgrenas till ytterligare funtioner.
5HQDPLQJ
Ett fönster visas i vilket du kan byta namn på det tidigare med markören markerade
programmet.
Efter inmatning av det nya namnet, bekräftar du uppdraget med "OK" eller avbryter med
"Avbrott".
3UHYLHZ
ZLQGRZ
Funktionen öppnar ett fönster i vilket de första sju raderna i en fil visas, när markören står på
programnamnet under en viss tid.
&XVWRPHU
&)FDUG
Funktioner för ut-/inläsning av filer via kund-CompactFlash Card och funktionen
Genomarbetning av extern ställs till förfogande. När funktionen väljs visas pärmarna i kundCompactFlash Card.
([W
H[HFXWLRQ
Funktionern väljer det av markören markerade programmet att utföras. Har CF kortet valts,
utförs programmet som externt program av NC. Detta program får inte innehålla några
programanrop av detaljprogram, som inte finns lagrade i pärmen till NC.
5&6
FRQQHFW
Denna softkey behövs i sammanhang med arbetet i nätverket. Mer information finns i kapitel
Nätverksdrift.
56
Funktionerna för ut-/inläsning av filer via RS232-gränssnittet ställs till förfogande.
6HQG
Funktionen sänder filer från clipboarden till en till RS232 ansluten PC.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
85
Detaljprogrammering
7.1 Översikt detaljprogrammering
5HFHLYH
Laddning av filer via RS232-gränssnittet
Inställningen av gränssnittet framgår av manöverområdet System. Överföringen av
detaljprogrammen måste göras i textformat.
(UURU
ORJ
Fellista
Manufacturer drive
Funktioner för ut-/inläsning av filer via tillverkar-enheten och funktionen Genomarbetning av
extern ställs till förfogande. Vid val av funktionen visas pärmarna i tillverkar-enheten (endast
vid SINUMERIK 802D sl pro).
USB
drive
Funktioner för ut-/inläsning av filer via USB-FlashDrive och funktionen Genomarbetning av
extern ställs till förfogande. Vid val av funktionen visas pärmarna i USB-FlashDrive (endast
vid SINUMERIK 802D sl pro).
86
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.2 Mata in nytt program
7.2
Mata in nytt program
Manöverföljder
Du har valt Program-managern.
1&
GLUHFWRU\
Via softkeyn "NC-pärm" väljer du lagringsplats för det nya programmet.
1HZ
ILOH
Efter att ha tryckt på softkeyn "Ny fil" erhåller du ett dialogfönster, i vilket du kan föra in det
nya huvud– resp. underprogramnamnet. Tillägget för huvudprogram .MPF förs in
automatiskt. Tillägget för underprogram .SPF måste matas in med programnamnet.
Bild 7-3
Nytt program
Mata in det nya namnet.
2.
;
$ERUW
Avsluta inmatningen med "OK". Den nya detaljprogramfilen skapas och editorfönstret
öppnas automatiskt.
Med "Avbrott" kan du avbryta upprättandet av programmet, fönstret stängs.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
87
Detaljprogrammering
7.3 Redigera detaljprogram
7.3
Redigera detaljprogram
Funktionalitet
Ett detaljprogram eller avsnitt av ett detaljprogram kan endast redigeras när detta inte
befinner sig i genomarbetning.
Alla ändringar sparas genast i detaljprogrammet.
Bild 7-4
Grundbild "Program-Editor"
Menyträd
%HDUEHWQLQJ
.RQWXU
%RUUD
)U¦VD
6YDUYD
6LPXODWLRQ
*HQRP
DUEHWD
=RRP
$XWR
0DUNHUD
EORFN
7LOO
8UVSUXQJ
%ORFN
NRSLHUD
9LVD
%ORFN
IRJDLQ
=RRP
%ORFN
UDGHUD
=RRP
)LQQD
%LOG
UDGHUD
1XPUHUD
&XUVRU
JURYILQ
‡WHU¸YHU
V¦WWD
I¸UODJRU
VH.DSLWHOಱ.RQWXUW§JV
JSURJUDPPHULQJಯ
Bild 7-5
88
VH.DSLWHOಱ&\NOHUಯ
Menyträd "Program"
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.3 Redigera detaljprogram
Manöverföljd
Välj det program som skall redigeras i programmanagern.
2SHQ
och tryck på "Öppna". Programmet öppnas och visas för bearbetning. Ytterligare
softkeyfunktioner står till förfogande.
Programändringar övertas automatiskt.
Softkeys
([HFXWLRQ
Den valda filen utförs.
0DUN
EORFN
Funktionen markerar ett textavsnitt till den aktuella markörpositionen. (alternativ: <CTRL+B>)
&RS\
EORFN
Funktionen kopierar en markerad text i det intermediära minnet. (alternativ: <CTRL+C>)
'HOHWH
EORFN
Funktionern fogar in en text från det intermediära minnet till den aktuella markörpositionen.
(alternativ: <CTRL+V>)
'HOHWH
EORFN
Funktionen raderar en markerad text. (alternativ: <CTRL+X>)
)LQG
Med softkey "Söka" kan en teckenkedja sökas i det visade programfilen.
Mata in sökbegreppet i inmatningsraden och starta sökningsförloppet med softkey "OK".
Med "Avbrott"stänger du dialogfönstret utan att starta sökningsförloppet.
5HQXPEHU
Funktionen ersätter blocknumren från den aktuella markörpositionen till programslutet.
7HPSODWHV
Med denna softkeyfunktion kan programdelar, som kan infogas i andra program, lagras.
&RQWRXU
Fri konturprogrammering se Kapitel "Fri konturprogrammering"
%RUH
Se Kapitel "Cykler"
7XUQLQJ
Se Kapitel "Cykler"
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
89
Detaljprogrammering
7.3 Redigera detaljprogram
Märk
Softkey "Fräsa" se Kapitel "Cykler" (vid option Transmit och Tracyl)
6LPX
ODWLRQ
Simulationen beskrivs i Kapitel "Simulation".
5H
FRPSLOH
För återöversättning måste markören stå på cykelhämtningsraden i programmet. Funktionen
avkodar cykelnamnet och förbereder masken med de tillhörande parametrarna. Ligger
parametrar utanför giltighetsområdet, sätter funktionen automatiskt in standardvärden. Efter
det masken stängts ersätts det ursprungliga parameterblocket med det korrigerade.
Märk
Endast automatiskt genererade block kan återöversättas.
90
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.4 Simulation
7.4
Simulation
Funktionalitet
Med hjälp av streckgrafik låter sig den programmerade verktygsbanan i det valda
programmet följas.
Manöverföljd
Med manöverområdesknappen <PROGRAM> eller genom att öppna ett detaljprogram kan
det visade detaljprogrammetr simuleras.
6LPX
ODWLRQ
Grundbilden öppnas.
Med <NC-START> startas simulationen av det valda detaljprogrammet.
Softkeys
Zoom
Auto
En automatisk skaländring av den uppritade verktygsbanan görs.
To
origin
Grundinställningen för skalinställningen används.
Show all
Det kompletta arbetsstycket visas.
=RRP
Förstorar bildavsnittet
=RRP
Förminskar bildavsnittet
'HOHWH
ZLQGRZ
Den synliga bilden raderas.
Cursor
coarse/fine
Stegvidden för markören ändras.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
91
Detaljprogrammering
7.5 Anpassa konturelement
7.5
Anpassa konturelement
När miniräknaren hämtats står softkeys för redigering av konturelementen till förfogande. I
respektive inmatningsmasker matar du i värdena för konturelementet. Med "Övertagande"
sker beräkningen.
Knappkombinationen <SHIFT> och <-> aktiverar miniräknaren.
Bild 7-6
Miniräknare
Softkeys
Denna funktion tjänar till beräkning av en punkt på en cirkel. Denna resulterar ur vinkeln för
den anliggande tangenten, radien och cirkelns rotationsriktning.
Bild 7-7
Beräkna: Punkt på cirkel
Mata in cirkelns medelpunkt, vinkeln för tangenten och cirkelradien.
92
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.5 Anpassa konturelement
**
$FFHSW
Med softkey "G2 / G3" skall rotationsriktningen för cirkeln fastläggas.
Sedan följer beräkningen av abskissa- och ordinatavärdet. Därvid är abskissan den första
axeln i det aktuella bearbetningsplanet och ordinatan den andra axeln i detta plan.
Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknarfunktionen hämtades,
ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan. Hämtades funktionen från
detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet.
Exempel: Beräkna skärningspunkten mellan cirkelsektorn ① och den räta linjen ② i planet
G18.
Givet: Radie: 10
Cirkelns medelpunkt: Z 147 X 103
Anslutningsvinkel för de räta linjerna: -45°
;
5
$ r
&&
Bild 7-8
=
Inmatningsmask
Resultat: Z = 154.071
X = 190.071
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
93
Detaljprogrammering
7.5 Anpassa konturelement
Bild 7-9
Programmeringsresultat
Denna funktion beräknar de kartesiska koordinaterna för en punkt i planet, som skall
förbindas med en punkt (PP) på en rät linje. För beräkningen måste avståndet mellan
punkterna och stigningsvinkeln (A2) för den räta linje som bildas, relaterad till stigningen (A1)
för den givna räta linjen, vara känt.
Bild 7-10
Beräkna: Punkt i planet
Du matar in följande koordinater resp. vinkel:
● koordinaterna för den givna punkten (PP)
● stigningsvinkeln för den räta linjen (A1)
● avståndet för den nya punkten relaterat till PP
● stigningsvikeln för den räta förbindningslinjen (A2) relaterad till A1
$FFHSW
94
Sedan följer beräkningen av de kartesiska koordinaterna, som därefter kopieras i två på
varandra följande inmatningsrutor. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken
miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan
Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under
axelnamnet för grundplanet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.5 Anpassa konturelement
Funktionen räknar om de givna polära koordinaterna till kartesiska koordinater.
Bild 7-11
Omräkning av polära till kartesiska koordinater
Mata in referenspunkten, vektorlängden och stigningsvinkeln.
$FFHSW
Sedan följer beräkningen av de kartesiska koordinaterna, som därefter kopieras i två på
varandra följande inmatningsrutor. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken
miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan
Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under
axelnamnet för grundplanet.
Denna funktion beräknar slutpunkten som saknas till konturavsnittet rät linje-rät linje, varvid
den andra räta linjen står vinkelrätt mot den första räta linjen.
Följande värden är kända för de räta linjerna:
Rät linje 1: Startpunkt och stigningsvinkel
Rät linje 2: Längd och en slutpunkt i det kartesiska koordinatsystemet
Bild 7-12
Beräkna: Slutpunkt som saknas
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
95
Detaljprogrammering
7.5 Anpassa konturelement
Denna funktion väljer den givna koordinaten för slutpunkten.
Ordinatavärdet resp. abskissavärdet är givet.
Den andra räta linjen är vriden medurs resp.
moturs med 90 grader gentemot den första räta linjen.
$FFHSW
Beräkning av slutpunkten som saknas följer. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta,
från vilken miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan
Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under
axelnamnet för grundplanet.
Exempel
0
5
Bild 7-13
PP
PP
PP
r
3
Beräkning av M1
Den föreliggande ritningen måste kompletteras med värdet för cirkelns medelpunkt, för att
sedan kunna beräkna skärningspunkten mellan cirkelsektorn och den räta linjen.
Beräkningen av den koordinat som saknas för medelpunkten görs med miniräknarfunktionen
, eftersom radien står vinkelrätt mot den räta linjen vid den tangentiala
övergången.
96
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.5 Anpassa konturelement
0
Bild 7-14
r
5
PP
PP
PP
r
"
3
Beräkning av M1 i avsnitt 1
Radien står vriden 90° medurs på den genom vinkeln fastlagda räta linjen.
Välj med softkey
den motsvarande rotationsriktningen.
Den givna slutpunkten skall fastläggas med softkey
.
Mata in koordinaterna för pol-punkten, stigningsvinkeln för de räta linjerna, ordinatavärdet för
slutpunkten och cirkelradien som längd.
Bild 7-15
Exempel
Resultat: X = 60
Z = -44,601
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
97
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6
Fri konturprogrammering
Funktionalitet
Den fria konturprogrammeringen är ett stödverktyg för editorn. Med hjälp av
konturprogrammering kan du skapa enkla och komplexa konturer.
En integrerad konturräknare (geometriprocessor) beräknar parametrar som eventuellt
saknas, så snart som de resulterar ur andra parametrar. Du kan förbinda konturelement med
varandra. Dessutom står konturövergångselementen radie och avfasning till förfogande.
De programmerade konturerna övertas i det redigerade detaljprogrammet.
Teknologi
Konturräknaren för teknologin svarva möjliggör därvid följande funktioner:
● Omkoppling radie-/diameterprogrammering (DIAMON, DIAMOF, DIAM90)
● Avfasning / radie i början och slutet av konturen
● Fristick som övergångselement mellan två axelparallella räta linjer, varvid den ena löper
horisontellt och den andra vertikalt (form E, form F, gängfristick, fritt fristick)
Konturelement
Konturelement är:
● Startpunkt
● Rät linje i vertikal riktning (plan)
● Rät linje i horisontal riktning (längs)
● Sned rät linje
● Cirkelbåge
En pol är ett teoretiskt konturelement. Med referens till en pol kan räta linjer och cirkelbågar
också fastläggas med polära koordinater.
Ytterligare anvisningar
1. De gällande geometriaxlarna fastställs och används i detaljprogrammet.
2. För konturarbetsmånen måste dessutom den sida anges, på vilken arbetsmån måste
ligga (t.ex. "höger" eller "vänster").
98
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6.1
Programmera kontur
Manöverföljder
Du programmerar i ett detaljprogram en kontur för en svarvdetalj med följande manöversteg:
1. Tryck i manöverområdet Program-manager ner softkeyn "NC-pärm"
2. Välj med markörknapparna en pärm, t.ex. "MPF huvudprogram" (se följande bild).
Bild 7-16
Grundbild "Program-manager"
3. Tryck ner knappet "Input", för att öppna pärmen.
Du kan redigera ett förefintligt detaljprogram via softkeyn "Öppna" resp. upprätta ett nytt
detaljprogram.
1HZ
&RQWRXU
4. Du öppnar ett nytt detaljprogram med softkeyn "Nytt", matar in ett namn och bekräftar
med "OK". Du befinner dig i ASCII-Editor.
5. Tryck ner softkeyn "Kontur".
Inmatningsmasken till "Fastlägga startpunkt" visas.
Hur du fastlägger startpunkten, beskriver Kapitel "Fastlägga startpunkt".
Återöversätta
5HFRPSLOH
När du har programmerat en kontur via funktionen "Kontur", då kan du utifrån ASCII-Editor,
på nytt bearbeta denna redan bestående kontur med softkeyn "Återövers." (återöversätta).
Du befinner dig därvid i ASCII-Editor.
1. Placera markören till ASCII-Editorn inom konturen.
2. Tryck ner softkeyn "Återövers.".
Manöverytan växlar från grundbilden i ASCII-Editorn till grundbilden i den fria
konturprogrammeringen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
99
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Den programmerade konturen visas och kan bearbtas.
OBSERVERA
Vid återöversättning skapas bara de konturelement åter, som har upprättats med den
fria konturprogrammeringen. Därutöver återöversätts endast de texter, som lagts till via
inmatningsrutan "Fri textinmatning". I efterhand direkt i programtexten gjorda ändringar
går förlorade. Dock kan fria texter fortfarande infogas också i efterhand och ändras,
dessa ändringar går inte förlorade.
7.6.2
Fastlägga startpunkt
Manöverföljder
Vid inmatningen av konturer börjar du vid en känd position, som du matar in som startpunkt.
Startpunkten för en kontur fastlägger du med följande manöversteg:
● Du har öppnat ett detaljprogram och trycker för en ny konturprogrammering på softkey
"Kontur". Inmatningsmasken för inmatning av startpunkten för konturen visas (se följande
bild).
Bild 7-17
Fastlägga startpunkt
Märk
Inmatningsrutan med inmatningsfokus markeras med den mörka bakgrundsfärgen. Så
snart som du har avslutat inmatningen med "Övertagande element" eller "Avbrott", kan du
navigera i konturkedjan (vänster i inmatningsmasken) med markörknapparna ↑, ↓ . Den
aktuella positionen i kedjan markeras med färg.
100
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
1. Välj i inmatningsrutan "Planval" via softkey "Alternativ" (resp. "Select-knapp")
programmeringsplanet G18 för svarvdelen.
Den förinställda verktygsaxeln resp. programmeringsplanet (fastlagt via maskindatum)
kan ändras för maskiner med mer än två geometriaxlar. De tillhörande startpunktaxlarna
anpassas därvid automatiskt.
Märk
Tillsammans med fastläggandet av konturstartpunkten är fastställandet av en pol för
konturprogrammeringen i polära koordinater möjlig. Polen kan också fastläggas vid en
senare tidpunkt eller fastläggas på nytt. Programmeringen med polära koordinater hänför
sig alltid till den sist fastlagda polen.
2. Välj i inmatningsrutan "Måttuppgift planaxel" via softkeyn "Alternativ" (resp. "Selectknapp") t.ex. "Diameter (DIAMON)".
1
0
3. Mata in värden för startpunkten.
Måttuppgifterna för värdena måsta vara absoluta (referensmått).
4. Välj framkörningsrörelsen till startpunkten i inmatningsrutan "Köra till startpunkt" via
softkey "Alternativ" (resp. "Select-knapp").
Framkörningsrörelsen kan ändras från G0 (snabbgångsrörelse) till G1 (rätlinjig
interpolation).
Märk
Om ingen matning ännu programmerats i detaljprogrammet, kan via rutan "Fri
textinmatning" en specifik matning anges,
t.ex. F100.
$FFHSW
HOHPHQW
5. Tryck ner softkey "Överta element".
Startpunkten sparas.
Nästa element kan läggas till med softkeys (se följande Kapitel "Fastlägga
konturelement").
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
101
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6.3
Softkeys och parametrar
Funktionalitet
Efter det att du har fastlagt startpunkten, utgår du vid programmeringen av de enskilda
konturelementen från följande grundbild (se följande bild):
Bild 7-18
Fastlägga konturelement
Programmeringen av de enskilda konturelementen sker med vertikala softkeys. I respektive
inmatningsmask ställs parametrarna för konturelementet in.
Vertikala softkeys
Följande konturelement står till förfogande vid programmering av en kontur:
Rät linje i vertikal riktning (X-riktning).
Rät linje i horisontal riktning (Z-riktning).
Sned linje i X-/Z-riktning. Mata in slutpunkt för den räta linjen via koordinater eller vinkel.
Cirkelbåge med valfri rotationsriktning.
0RUH
3ROH
&ORVH
FRQWRXU
$ERUW
102
Softkey "Ytterligare" i grundplanet till konturprogrammeringen leder till undermasken "Pol"
och till softkey "Stänga kontur".
Inmatningen kan uteslutande göras i absoluta, kartesiska koordinater. I masken Startpunkt
existerar också softkey "Pol". Polen möjliggör polinmatningen redan i början av en kontur, så
att det första konturelementet i polära koordinater redan kan anges.
Konturen stängs med en rät linje mellan den sist inmatade konturpunkten och startpunkten.
Med softkey "Avbrott" kopplar du tillbaka till grundbilden, utan att överta de sist redigerade
värdena.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
$FFHSW
Med softkey "Överta" stänger du konturinmatningen och kommer tillbaka till ASCII-Editorn.
Horisontala softkeys
Med hjälp av de första fyra horisontala softkeys (t.ex. "Zoom+") kan du förstora eller
förminska bilden av grafiken.
Efter att ha tryckt på denna softkey kan du flytta det röda hårkorset med markörknapparna
och fastlägga vilket bildavsnitt som skall visas. Efter att ha inaktiverat denna softkey, står
inmatningsfokus åter i konturkedjan.
Om du trycker ner denna softkey, då visas förutom respektive parameter grafiska hjälpbilder
(se följande bild). Du lämnar hjälpmodus genom att trycka än en gång.
Bild 7-19
Hjälpmodus
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
103
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Parametrar
Från startpunkten matar du in det första konturelementet, t.ex. rät linje i vertikal riktning (se
följande bild).
Bild 7-20
$OO
SDUDPHWHUV
Rät linje vertikal riktning
Med softkey "Alla parametrar" erbjuds alla parametrar till konturelementet för inmatning.
Om parameter-inmatningsrutor inte programmerades, utgår styrningen från att dessa värden
är okända och försöker att beräkna dessa ur andra parametrar.
Konturen genomarbetas alltid i den programmerade riktningen.
Övergång till följdelementet
Ett övergångselement ("Överg. till följdelement") kan alltid användas när det finns en
skärningspunkt med de båda angränsande elementen och denna kan beräknas ur
inmatningsvärdena.
Som övergångselement mellan två godtyckliga konturelement kan du välja mellan en radie
RD, en avfasning FS och ett fristick. Övergångselementet läggs alltid till slutet av ett
konturelement. Valet av ett konturövergångselement sker i parameter-inmatningsmasken för
respektive konturelement.
Övergångselementet Fristick uppnår du genom att trycka på softkey "Alternativ" (resp.
"Selektionsknapp").
Radie eller avfasning i början eller slutet av en rotationskontur:
Vid enkla rotationskonturer måste ofta i början eller slutet en avfasning eller en radie läggas
till.
En avfasning eller en radie bildar en avslutning till det axelparallella råämnet:
104
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Bild 7-21
Kontur med radie eller avfasning
Riktningen för övergången för konturbörjan väljer du i startpunktsmasken. Du kan välja
mellan avfasning och radie. Värdet är definierat som för övergångselementen.
Dessutom kan i en urvalsruta fyra riktningar väljas. Riktningen för övergångselementet för
konturslutet väljs i slutmasken. Urvalet erbjuds alltid även om ingen övergång matades in för
det förgående elementet.
Fri textinmatning
Under "Fri textinmatning" kan du mata in ytterligare teknologiska uppgifter som t.ex. matning
eller M-/H-funktioner.
Konturarbetsmån
Under "Konturarbetsmån" kan du ange den till konturen parallella arbetsmånen och den sida
på vilken arbetsmånen ligger. Det blir synligt i grafikfönstret som arbetsmån.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
105
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Konturkedja vänster i grundbilden
Så snart som du har avslutat inmatningen med "Övertagande element" eller "Avbrott", kan
du navigera i konturkedjan (vänster i grundbilden) med markörknapparna ↑, ↓ . Den aktuella
positionen i kedjan markeras med färg.
Elementen till konturen och ev. poler visas symboliskt i den ordningsföljd som de uppstår.
Bild 7-22
Redigera konturelement
Ett redan bestående konturelement väljs med knappen "Input" och kan få parametrarna
inställda på nytt.
Ett nytt konturelement infogas bakom markören med val av ett av konturelementen på den
vertikala softkey-raden, inmatningsfokus kopplas då till parameterinmatningen till höger om
visningsgrafiken. Med "Övertagande element" eller "Avbrott" kan åter navigeras i
konturkedjan.
Programmeringen fortsätts alltid efter det element som valdes i konturkedjan.
'HOHWH
HOHPHQW
106
Med softkey "Radera element" kan det valda elementet i konturkedjan raderas.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6.4
Fristick vid teknologin svarva
Randvillkor
Funktionerna fristick form E och F och gängfristick form DIN 76 och allmänt aktiveras endast
vid tillkopplad teknologi svarva.
Fristick form E och F samt gängfristick erbjuds endast, när planet G18 är inställt. Fristick är
möjliga endast på konturkanter till rotationskroppar, som löper i längsaxelns riktning (normalt
parallellt till Z-axeln). Längsaxeln känns igen med hjälp av ett maskindatum.
I maskindatum MD 20100: DIAMETER_AX_DEF står för svarvmaskiner namnet på
planaxeln (normalt X). Den andra axeln i G18 är längsaxeln (normalt Z). Om i MD 20100:
DIAMETER_AX_DEF inget namn eller ett namn som inte passar till G18 har förts in, finns
det inga fristick.
Det finns fristick endast vid hörn mellan horisontala och vertikala räta linjer, inklusive
godtyckliga räta linjer, om deras vinkel är 0°, 90°, 180° eller 270°. Här medges en tolerans
på ± 3°, så att också koniska gängor är möjliga (dessa fristick motsvarar inte normen).
Manöverfokus
Med manöverfokus på "Överg. till följdelement" kan väljas med Select-knappen eller med
softkeyn "Alternativ": Fristick.
Med fokus på följdrutan kan formen för fristicket fastläggas. Det existerar de med Selectknappen eller softkeyn "Alternativ" valbara möjligheterna:
● Form E
● Form F
● Gänga DIN 76
● Gänga allmän
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
107
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Manöverföljder
När formen för fristicket är fastlagd, kan i rutan "RxT" (radie * djup) det önskade värdeparet
väljas med Select-knappen eller med softkeyn "Alternativ".
När diametern redan är känd vid valet av fristicket, ställer listboxen in sig på ett
förslagsvärde.
Za är enligt DIN 509 en arbetsmån vid bearbetning (sliparbetsmån).
108
Bild 7-23
Fristick E
Bild 7-24
Fristick F
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Bild 7-25
Gänga DIN
Vid norm-gängfristick är den karakteristiska storleken gängstigningen P. Härur resulterar
enligt DIN-norm djupet och längden samt övergångsradien för fristicket. De i DIN76 nämnda
(metriska) stigningarna kan användas. Inloppsvinkeln kan väljas fritt i området 30°-90°. När
diametern är känd vid valet av fristicket, föreslås en förnuftig stigning. Formerna DIN76 A
(ytterregel) och DIN76 C (innerregel) realiseras. Programmet känner igen de båda formerna
automatiskt med hjälp av geometri och topologi.
Gänga allmän
Med stöd av gängfristicket enligt DIN (bild ovan) kan med fristicket "Gänga allmän" varje
speciellt fristick t.ex. för inch-gänga skapas. Följande inmatningar kan göras:
Bild 7-26
Gänga
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
109
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6.5
Parametrera konturelement
Funktionalitet
Vid programmering av konturen med hjälp av föreskrivna parametrar står följande softkeys
till förfogande:
Tangent till föregångarsystem
Med softkeyn "Tangent till föregångare" ställs vinkeln α2 in i förväg med värdet 0.
Konturelementet har en tangential övergång till det föregående elementet. Därigenom sätts
vinkeln till det föregående elementet (α2) på 0 grader.
Visa extra parametrar
$OO
SDUDPHWHUV
Innehåller din ritning ytterligare data (mått) till ett konturelement, kan du utvidga
inmatningsmöjligheterna med softkeyn "Alla parametrar".
$OWHUQDWLYH
Softkeyn "Alternativ" visas endast när markören står på en inmatningsruta, som erbjuder
flera omkopplingsmöjligheter.
Träffa dialogval
6HOHFW
GLDORJ
6HOHFW
GLDORJ
När det finns parameterkonstellationer som tillåter flera möjligheter för konturförloppet,
uppmanas du att göra ett dialogval. Genom att trycka ner softkeyn "Dialogval" visas det
förefintliga urvalsmöjligheterna i det grafiska visningsområdet.
$FFHSW
GLDORJ
Med softkeyn " Dialogval " träffar du det riktiga valet (grön linje). Bekräfta detta med softkeyn
"Överta dialog".
Ändra träffat dialogval
&KDQJH
VHOHFWLRQ
6HOHFW
GLDORJ
När ett redan träffat dialogval ändras, måste det konturelement, vid vilket dialogen
uppträdde, väljas. Efter att ha tryckt ner softkeyn "Ändra val" visas åter båda alternativen.
$FFHSW
GLDORJ
Dialogvalet kan göras på nytt.
Tömma inmatningsruta parametrar
'HOHWH
YDOXH
110
Med DEL-knappen resp. med softkeyn "Radera värde" raderas värdet i den valda
inmatningsrutan för parametrar.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Spara konturelement
$FFHSW
HOHPHQW
Försörjdes ett konturelement med de förefintliga uppgifterna eller valdes med softkeyn
"Dialogval" den önskade konturen, sparas konturelementet med softkeyn "Överta element"
och kopplas tillbaka till gundbilden. Det nästa konturelementet kan programmeras.
Lägga till konturelement
Med hjälp av markör-knapparna selekterar du elementet före slut-markeringen.
Du väljer det önskade konturelementet med softkeys och fyller i den elementspecifika
inmatningsmasken med dina kända värden.
$FFHSW
HOHPHQW
Inmatningarna bekräftar du med softkeyn "Överta element".
Välja konturelement
Du placerar markören i konturkedjan på det önskade kontruelementet och väljer det med
knappen "Input".
Parametrarna för det valda elementet visas. Namnet på elementet visas uppe i fönstret för
inställning av parametrar.
När konturelementet redan kan gestaltas geometriskt, framhävs det det motsvarande i det
grafiska visningsområdet dvs. färgen på konturelementet växlar från vitt till svart.
Ändra konturelement
Med markör-knapparna kan du välja ett programmerat konturelement i konturkedjan. Med
knappen "Input" erhåller du inmatningsrutorna för parametrar. Parametrarna kan nu ändras.
Infoga konturelement
Konturelementet bakom vilket infogas, väljer du med markör-knapparna i konturkedjan.
Sedan väljer du det konturelement som skall infogas i softkeyraden.
$FFHSW
HOHPHQW
Efter inställning av parametrarna för det nya konturelementet bekräftar du
infogningsförloppet med softkeyn "Överta element".
De följande konturelementen aktualiseras automatiskt enligt det nya konturtillståndet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
111
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Radera konturelement
'HOHWH
HOHPHQW
Med markör-knapparna väljer du det konturelement som skall raderas. Den valda
kontursymbolen och det tillhörande konturelementet i programmeringsgrafiken markeras rött.
Sedan trycker du ner softkeyn "Radera element" och kvitterar returfrågan.
Ångra inmatning
$ERUW
Med softkey "Avbrott" kopplar du tillbaka till grundbilden, utan att överta de sist redigerade
värdena.
Kontur-symbolfärger
Symbolfärgerna i konturkedjan till vänster i grundbilden har följande betydelse:
Symbol
Betydelse
selekterat
Symbolfärg svart på röd bakgrund - > Elementet är geometriskt bestämt
ej selekterat
Symbol svart på grå bakgrund - > Elementet är geometriskt bestämt
Symbolfärg svart på ljusgul bakgrund - > Elementet är geometriskt obestämt
Symbolfärg vit på grå bakgrund - > Elementet är geometriskt obestämt
112
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6.6
Grafisk framställning av konturen
Funktionalitet
Synkront till fortlöpande parametrering av konturelementen visas i grafikfönstret
fortskridandet av uppkomsten av konturen grafiskt. Det för var gång valda elementet visas
rött i grafikfönstret. Navigationen inom konturen finns beskriven i Kapitel "Programmera
kontur".
Bild 7-27
Kontur med pil
Konturen tecknas med så långt som den vid respektive tidpunkt för parameterinmatningen är
känd. Visas konturen ännu inte i programmeringsgrafiken, måste ytterligare värden matas in.
Kontrollera ev. redan skapade konturelement. Eventuellt är inte ännu alla kända uppgifter
programmerade.
Skalinställningen av koordinatsystemet anpassar sig till förändringarna för hela konturen.
Läget för koordinatsystemet visas i grafikfönstret.
Konturarbetsmån
Den här inmatade arbetsmånen förlöper komplett konturparallellt till den valda sidan på
konturen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
113
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6.7
Ange konturelement i polära koordinater, stänga kontur
Funktionalitet
Vid fastläggandet av koordinaterna för konturelementen utgicks i de förgående avsnitten från
inmatning av positionerna i det kartesiska koordinatsystemet. Som alternativ därtill har du
möjlighet att definiera positionerna med polära koordinater.
Vid programmeringen av konturer kan vid en godtycklig tidpunkt före användningen av de
polära koordinaterna, en pol definieras. Till denna hänför sig senare programmerade polära
koordinater. Polen är modal och kan bestämmas på nytt vid godtycklig tidpunkt. Den matas
alltid in i absoluta kartesiska koordinater. Konturräknaren räknar principiellt om värden som
matats in som polära koordinater till kartesiska koordinater. Programmeringen i polära
koordinater är möjlig först efter inmatning av en pol. Polinmatningen skapar ingen code för
NC-programmet.
Pol
Polkoordinaterna gäller i det med G17 till G19 valda planet.
Polen utgör ett redigerbart konturelement, som själv inte lämnar något bidrag till konturen.
Inmatningen kan göras tillsammans med fastläggandet av startpunkten för konturen eller på
ett godtyckligt ställe inom konturen. Polen kan inte anläggas före startpunkten för konturen.
Inmatning av polära koordinater
0RUH
3ROH
&ORVH
FRQWRXU
Softkey "Ytterligare" i grundplanet till konturprogrammeringen leder till undermasken "Pol"
och till softkey "Stänga kontur".
Inmatningen kan uteslutande göras i absoluta, kartesiska koordinater. I masken Startpunkt
existerar också softkey "Pol". Den möjliggör polinmatningen redan i början av en kontur, så
att det första konturelementet i polära koordinater redan kan anges.
Konturen stängs med en rät linje mellan den sist inmatade konturpunkten och startpunkten.
Ytterligare anvisningar
Skall den räta linjen som skapas med stänga kontur, ansluta med en radie eller en avfasning
till startelement för konturen, så måste radie eller avfasning explicit anges på följande sätt:
● Stänga kontur, Input knapp, mata in radie/avfasning, övertagande element. Resultatet
motsvarar sedan exakt det som skulle uppstått om det avslutande elementet skulle ha
matats in med radie eller avfasning.
Stänga kontur vid inmatning av konturelementen i polära koordinater är endast möjligt när
startpunkten för konturen ställdes in polärt och när vid stängningstidpunkten samma pol
fortfarande gäller.
114
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Omkoppling av inmatningen: kartesiskt/polärt
Först efter det en pol ställts in, i startpunkten eller senare infogad, kan följande
konturelement matas in valfritt även polärt:
● Cirkelbåge,
● Rät linje (horisontal, vertikal, godtycklig)
För omkopplingen kartesisk / polär visas sedan både i den enkla konturinmatningsbilden och
även i bilden med "Alla parametrar" extra toggle-rutor vid "Godtycklig rät linje" och
"Cirkelbåge".
Existerar ingen pol, så ställs ingen toggle-ruta till förfogande. Inmatningsrutor och
visningsrutor erbjuds sedan endast för kartesiska värden.
Inmatning absolut/inkrementell
I fallet "polär/kartesisk" kan absoluta och inkrementella polära koordinater matas in.
Inmatnings- resp. visningsrutorna är markerade med ink resp. abs.
Absoluta polära koordinater är definierade genom ett alltid positivt absolut avstånd till polen
och en vinkel i värdeområdet 0° ... +/- 360°. Vinkelreferensen utgår vid absolut inmatning
från en vågrät axel i arbetsplanet, t.ex. X-axeln vid G17. Den positiva rotationsriktningen går
moturs.
Vid flera inmatade poler är alltid den sista polen före det inmatade resp. redigerade
elementet utslagsgivande.
Inkrementella polära koordinater hänför sig både till den utslagsgivande polen och även till
slutpunkten för det föregående elementet.
Det absoluta avståndet till polen beräknas vid inkrementell inmatning ur det absoluta
avståndet från slutpunkten för det föregående elementet till polen plus det inmatade
längdinkrementet.
Inkrementet kan anta både positiva och även negativa värden.
Den absoluta vinkeln beräknas motsvarande ur den absoluta polära vinkeln för föregångaren
plus vinkelinkrementet. Härtill är det inte nödvändigt att det föregående elementet matades
in polärt.
Konturräknaren räknar vid konturprogrammeringen om de kartesiska koordinaterna för
föregångarens slutpunkt med hjälp av den utslagsgivande polen till polära koordinater. Detta
gäller även när det föregående elementet matades in polärt, ty detta kunde, om dessemellan
en pol ställdes in, hänföra sig till en annan pol.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
115
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Exempel polväxel
;
3RO¦UDNRRUGLQDWHUI¸UHJ§QJDUH
5HOWLOOSRO
/ ˳ 3RO
)¸UHJ§QJDUH
˳r
/
˳ r
LQN
LQN
3RO¦UDNRRUGLQDWHUUHODWHUDGHWLOO
SROLQPDWQLQJ
=
˳ r
LQN
3RO
Bild 7-28
Polväxel
Pol:
ZPol = 0.0,
XPol = 0.0
(Pol 0)
ϕabs = 30.0°
Beräknade kart. koordinater
Slutpunkt:
L1abs = 10.0
Zabs = 8,6603
Xabs =5.0
Ny pol:
ZPol1 = 5.0
XPol1 = 5.0
(Pol 1)
Beräknade polära koord. Föregångare
L1abs = 3,6603
ϕabs = 0.0°
Nästa punkt:
L1ink = -2.0
ϕink = 45.0°
Absol. pol. koord. akt. element
L1abs = 1,6603
ϕabs = 45.0°
Beräkn. kartes. koordinater
Zabs = 1,1740
116
Xabs = 1,1740
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6.8
Parameterbeskrivning för konturelementen rät linje/cirkel
Parametrar konturelement "Rät linje"
Bild 7-29
Rät linje horisontal
Parametrar
Konturelement "Rät linje"
X ink
Inkrementell slutposition i X-riktning
X abs
Absolut slutposition i X-riktning
Z ink
Inkrementell slutposition i Z-riktning
Z abs
Absolut slutposition i Z-riktning
L
Längd för den räta linjen
α1
Stigningsvinkel relaterad till X-axeln
α2
Vinkel till det föregående elementet; tangential övergång: α2=0
Övergång till
följdelementet
Övergångselement till nästa kontur är en avfasning (FS)
Övergångselement till nästa kontur är en radie (R)
FS=0 eller R=0 betyder inget övergångselement.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
117
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Parametrar konturelement "Cirkelbåge"
Bild 7-30
Cirkelbåge
Parametrar
Konturelement "Cirkel"
Rotationsriktning
Medurs eller moturs
R
Radie för cirkeln
X ink
Inkrementell slutposition i X-riktning
X abs
Absolut slutposition i X-riktning
Z ink
Inkrementell slutposition i Z-riktning
Z abs
Absolut slutposition i Z-riktning
I
Position för cirkelns medelpunkt i X-riktningen (abs. eller inkr.)
K
Position för cirkelns medelpunkt i Z-riktningen (abs. eller inkr.)
α1
Startvinkel relaterad till X-axeln
α2
Vinkel till det föregående elementet; tangential övergång: α2=0
β1
Slutvinkel relaterad till X-axeln
β2
Öppningsvinkel för cirkeln
Övergång till
följdelementet
Övergångselement till nästa kontur är en avfasning (FS)
Övergångselement till nästa kontur är en radie (R)
FS=0 eller R=0 betyder inget övergångselement.
Maskintillverkare
Namnen på beteckningarna (X eller Z ...) är fastlagda via maskindata och kan ändras
motsvarande.
118
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
7.6.9
Cykelstöd
Funktionalitet
För följande teknologier finns ytterligare hjälpmedel i form av förberedda cykler, som endast
måste fyllas i med parametrar.
● Borra
● Svarva
Litteratur: Programmerings- och manöverhandboken SINUMERIK 802D sl svarva, Kapitel
"Cykler"
7.6.10
Programexempel svarva
Exempel
5
5
5
Följande skiss föreställer ett programmeringsexempel för funktionen "Fri
konturprogrammering".
5
r
;
:
=
Bild 7-31
Programexempel svarva
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
119
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Manöverföljder
Du har i manöverområdet Program manager ett detaljprogram öppnat.
I det följande finns de enskilda manöverstegen för konturinmatningen uppförda i en tabell.
Märk
Vid konturprogrammeringen i inmatningsmaskerna är inmatningsrutan med inmatningsfokus
markerad med en mörk bakgrundsfärg. Så snart som du har avslutat inmatningen med
"Övertagande element" eller "Avbrott", kan du navigera i konturkedjan (vänster om grafiken)
med "Markörknapparna" ↑, ↓ . Den aktuella positionen i kedjan markeras med färg.
Med knappen "Input" kan du åter hämta respektive inmatningsmask och mata in parametrar
på nytt.
Tabell 7-1
Manöversteg
1
Programexempel svarva
Softkey
Parametrar
"Kontur"
Mata in startpunkt:
Programmeringsplan: G18
måttuppgift Planaxel: Radie DIAMOF
Z: 0
X: 0
"Överta element"
2
Mata in parametrar för element "Rät linje vertikal":
"Överta element"
3
X: 20 ink
FS: Längd på avfasningen = 5*1.1223 = 5.6115
Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal":
"Överta element"
Z: -25 ink
Mata in parametrar för element "Godtycklig rät linje":
4
"Överta element"
5
Z: -30 ink
X: 10 ink
Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal":
"Överta element"
Z: -8 ink
Mata in parametrar för element "Cirkelbåge":
6
"Dialogval"
Rotationsriktning: moturs
R: 20
Z: -20 ink
X: 20 ink
"Överta dialog"
"Överta element"
7
Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal":
"Överta element"
8
Mata in parametrar för element "Rät linje vertikal":
"Överta element"
120
Z: -20 ink
X: 5 ink
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
Manöversteg
Softkey
Parametrar
Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal":
9
"Överta element"
Z: -25 ink
"Ytterligare"
"Stänga kontur"
"<<tillbaka"
"Överta"
Mata in parametrar för element "Rät linje vertikal":
10
"Ytterligare"
X: -55 ink
"Stänga kontur"
"<<tillbaka"
"Överta"
Följande bild föreställer den programmerade konturen:
Bild 7-32
Programmerad kontur
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
121
Detaljprogrammering
7.6 Fri konturprogrammering
122
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
8
System
8.1
System
Funktionalitet
Manöverområdet System innehåller alla funktioner, som är erforderliga för att ställa in
parametrar och analysera NCK och PLC.
Beroende på de valda funktionerna ändrar sig den horisontala och vertikala softkeyraden. I
det följande menyträdet visas endast de horisontala softkeys.
Menyträd
,%1
1&
3/&
0DVN
GDWD
$OOP
0'
$[HO
0'
.DQDO
0'
'ULY
0'
6HUYLFH
LQGLNHULQJ
6HUYLFH
D[ODU
6HUYLFH
GULIWHU
6HUYLFH
SURILEXV
6HUYLFH
VW\UQLQJ
3/&
67(3
)¸UELQG
3/&
6WDWXV
6WDWXV
/LVWD
3/&
3URJUDP
3URJUDP
/LVWD
,QGLNHULQJ
0'
6HUYR
6HUYR
WUDFH
WUDFH
9HUVLRQ
Bild 8-1
,%1
ILOHU
'
GDWD
.XQG
&)NRUW
56
7LOOYHUNDU
HQKHW
86%
HQKHW
%HDUE3/&
/DUPW[W
Menyträd System
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
123
System
8.1 System
Manöverföljd
6<67(0
$/$50
Via det fullständiga CNC-tangentbordet växlar du till manöverområdet <SYSTEM> och
grundbilden visas.
Bild 8-2
Grundbild manöverområde System
Softkey
I det följande beskrivs de vertikala softkeys i grundbilden.
6HW
SDVVZRUG
"Bestämma lösenord"
I styrningen skiljs på tre lösenordssteg, som tillåter olika åtkomsträttigheter:
● System-lösenord
● Tillverkar-lösenord
● Användar-lösenord
Motsvarande åtkomststegen är det möjligt att förändra vissa data. Känner du inte till
lösenordet, erhåller du ingen åtkomsträttighet.
Observera: Se även SINUMERIK 802D sl "Listor".
124
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.1 System
Bild 8-3
Mata in lösenord
Efter det softkeyn "Överta" har tryckts ner har lösenordet bestämts.
Med "Avbrott" återvänds utan aktion till grundbilden "System".
&KDQJH
SDVVZRUG
"Ändra lösenord"
Bild 8-4
Ändra lösenord
Beroende på åtkomsträttigheter erbjuds i softkeyraden olika möjligheter att ändra lösenordet.
Välj lösenordssteg med hjälp av softkeys. Mata in det nya lösenordet och avsluta
inmatningen med "Överta". För kontroll frågas än en gång efter det nya lösenordet.
"Överta" avslutar lösenordsändringen.
Med "Avbrott" återvänder du utan aktion till grundbilden.
'HOHWH
SDVVZRUG
Återställa åtkomsträttigheten
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
125
System
8.1 System
5&6
ORJLQ
&KDQJH
ODQJXDJH
Användaranmälan i nätverket
Med "Change language" kan du välja språk för manöverytan.
Bild 8-5
Språk för manöverytan
Du väljer språket med markörknapparna och övertar med "OK".
Service
language
Med "Service language" väljer du alltid språket "English" för manöverytan.
Tryck på softkeyn "Service language" ännu en gång, då återupprättas det sist aktuella
språket (t.ex. "Simpl. Chinese").
Märk
En "*" markerar de språk som du har använt.
6DYH
GDWD
"Säkra data"
Funktionen säkrar innehållet i det flyktiga minnet till ett minnesområde som inte är flyktigt.
Förutsättning: Det finns inget program under genomarbetning.
Under det datasäkringen pågår, får inga manöverhandlingar göras!
126
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.2 System - softkeys (IBN)
8.2
System - softkeys (IBN)
6WDUWXS
Idrifttagande
1&
Val av startmodus för NC.
Välj önskat modus med markören.
● Normal power-up
Systemet startas på nytt
● Power-up with default data
Nystart med standardvärden (återställer grundtillståndet vid leveransen)
● Power-up with saved data
Nystart med de sist säkrade data (se Säkra data)
3/&
PLC kan startas i följande modus:
● Restart Nystart
● Overall reset Allmän radering
Dessutom är det möjligt att förbinda starten med anslutande Debug-Mode.
2.
Med "OK" följer en RESET av styrningen med anslutande nystart i valt modus.
Med "Avbrott" återvänds utan aktion till grundbilden System.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
127
System
8.3 System - softkeys (MD)
8.3
System - softkeys (MD)
Märk
En beskrivning av maskindata finns i tillverkar-dokumentationen:
SINUMERIK 802D sl "Listor"
SINUMERIK 802D sl "Funktionshandbok".
0DFKLQH
GDWD
Maskindata
Förändringen av maskindata har ett betydande inflytande på maskinen.
Bild 8-6
Uppbyggnad av en maskindatarad
Tabell 8-1
Teckenförklaring
Nr
Betydelse
1
MD-nummer
2
Namn
3
Värde
4
Enhet
5
Verkan
so
Genast verksam
cf
Med bekräftelse
re
Reset
po
Power on
SE UPP
Felaktig inställning av parametrar kan leda till att maskinen förstörs!
128
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.3 System - softkeys (MD)
Maskindata är indelade i de i det följande beskrivna grupperna.
*HQHUDO
0'
Allmänna maskindata
Öppna fönstret "Allmänna maskindata". Med Bläddra–knapparna kan du bläddra framåt och
bakåt.
Bild 8-7
D[LV
0'
Grundbild Maskindata
Axelspecifiska maskindata
Öppna fönstret "Axelspecifika maskindata". Softkeyraden kompletteras med softkeys "Axel
+" och "Axel -".
Bild 8-8
Axelspecifiska maskindata
Data för axel 1 visas.
$[LV
Med "Axel +" resp. "Axel -" kopplas i maskindataområdet om till den nästa resp. föregående
axel.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
129
System
8.3 System - softkeys (MD)
)LQG
"Söka"
För in numret resp. namnet (eller del av namnet) för önskat maskindatum och tryck på "OK".
Markören hoppar till sökt datum.
&RQWLQXH
ILQG
Nästa uppträdande av sökbegreppet söks.
6HOHFW
JURXS
Funktionen erbjuder möjligheten att välja olika visningsfilter för den aktiva
maskindatagruppen. Ytterligare softkeys står till förfogande:
● "Expert": Funktionen väljer ut alla datagrupper i expertmodus för att indikeras.
● "Filter aktivt": Funktionen aktiverar de valda datagrupperna. Efter att ha lämnat fönstret är
endast selekterade data synliga i maskindatabilden.
● "Välja alla": Funktionen väljer ut alla datagrupper för att indikeras.
● "Välja bort alla": Alla datagrupper väljs bort.
Bild 8-9
FKDQ
0'
Indikeringsfilter
Kanalspecifika maskindata
Öppna fönstret "Kanalspecifika maskindata". Med Bläddra-knapparna kan du bläddra framåt
och bakåt.
130
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.3 System - softkeys (MD)
'ULYH
0'
SINAMICS drivanordnings maskindata
Öppna dialogen drivmaskindata.
Det första dialogfönstret visar den aktuella konfigurationen samt tillstånden för styr-,
inmatningsenhet och drivenheterna.
Bild 8-10
Drivmaskindata
För att visa en lista över parametrarna ställer du markören på den önskade enheten och
trycker på "Visa parametrar". Beskrivningen över parametrarna finns i dokumentationen till
SINAMICS drivanordningar.
Bild 8-11
Parameterlista
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
131
System
8.3 System - softkeys (MD)
'LVSOD\
0'
Indikering maskindata
Öppna fönstret "Visa maskindata". Med Bläddra-knapparna kan du bläddra framåt och
bakåt.
&RORU
FKDQJLQJ
Med hjälp av funktionerna "Färg softkey" och "Färg fönster" kan användardefinierade
färginställningar göras. Den visade färgen är sammansatt av komponenterna röd, grön och
blå.
Fönstret "Ändra färg" visar de för tillfället inställda värdena i inmatningsrutorna. Genom att
förändra dessa värden kan den önskade färgen skapas. Dessutom låter sig ljusstyrkan
ändras.
Efter det en inmatning avslutats visas det nya blandningsförhållandet temporärt. Med hjälp
av markörknapparna kan växlas mellan inmatningsrutorna.
Med "OK" övertas den gjorda inställningen och dialogen stängs. "Avbrott" stänger dialogen
utan att överta de ändrade värdena.
&RORU
6RIWNH\
Funktionen möjliggör ändring av färgerna i anvisnings- och softkeyområdet.
Bild 8-12
132
Bearbeta softkeyfärg
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.3 System - softkeys (MD)
&RORU
:LQGRZ
Funktionen möjliggör förändring av ramfärgen på dialogfönstren.
Softkeyfunktionen "Aktivt fönster" tillordnar inställningen av fokusfönstret och funktionen
"Inaktivt fönster" till de ej aktiva fönstren.
Bild 8-13
Bearbeta ramfärg
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
133
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
8.4
System - softkeys (Service indikering)
6HUYLFH
GLVSOD\
Fönstret "Service axlar" visas
6HUYLFH
D[HV
I fönstret visas informationer över axeldrifterna.
Softkeys "Axel+" resp. "Axel-" visas dessutom. Med dessa kan värdena för nästa resp.
föregående axel visas.
6HUYLFH
GULYHV
Fönstret innehåller informationer över den digitala driften.
6HUYLFH
352),%86
Fönstret innehåller informationer över profibusinställningar.
6HUYLFH
FRQWURO
Softkeyfunktionen aktiverar "Färdskrivaren".
Bild 8-14
6HUYLFH
QHWZRUN
134
Grundbild Service styrning
Nätverkskonfiguration
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
$FWLRQ
ORJ
Funktionen "Färdskrivare" är avsedd för servicefall och visar en lista över alla upptecknade
händelser.
Bild 8-15
6HWWLQJV
Färdskrivare
Dialogen erbjuder möjligheten, att välja att visa bestämda händelser.
Växlingen mellan rutorna "Visa alla data" och "Visa datagrupper" görs med hjälp av TAB
knappen.
Bild 8-16
Inställningar färdskrivare
Tabell 8-2
Datagrupper
Grupp
Betydelse
Nedtryckta knappar
Inmatning med tangentbord
Tidstämpel
Tidstämpel
Felmeddelande
Windowmanager
Felmeddelanden i Window-managern (endast systemintern betydelse)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
135
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
)LQG
Grupp
Betydelse
Felmeddelande
operativsystem
Felmeddelanden i QW – operativsystemet (endast systemintern betydelse)
Felmeddelande TCS
Felmeddelande Object request broker (endast systemintern betydelse)
Driftslägesbyte
Inställt driftsläge
Kanaltillstånd
Kanalstatus
IPO Override brytare
Inställt override värde
MCP
Maskin styrpanel
Ingående
larmmeddelanden
NC / PLC larm
Raderade
larmmeddelanden
Raderade NC / PLC larm
Funktionen söker igenom händelselistan med det inmatade sökbegreppet.
Sökningen kan startas från den aktuella markörpositionen eller från listans början.
Bild 8-17
Söka i färdskrivaren
6HUYLFH
)LUHZDOO
Konfiguration av firewall
6HUYR
WUDFH
För optimering av drivanordningarn står en oscilloskopfunktion till förfogande, som gör en
grafisk framställning av
● hastighetsbörvärdet
● konturavvikelsen
● släpavståndet
● lägesärvärdet
● lägesbörvärdet
● precisionsstopp grovt / fint
möjlig.
136
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
Uppteckningstypen låter sig bindas till olika kriterier, som tillåter en uppteckning synkron till
interna styrningstillstånd. Inställningen skall göras med "Signal val".
För analysering av händelserna står följande funktioner till förfogande:
● Ändring av skalan för abskissa och ordinata,
● Mätning av ett värde med hjälp av den horisontala eller vertikala flaggan,
● Mätning av abskiss- och ordinatavärden som differens mellan två flaggpositioner.
● Spara som fil i detaljprogrampärm. Sedan finns möjligheten att läsa ut filen med RCS802
eller CF Card och bearbeta data med MS Excel.
Bild 8-18
Grundbild Servo trace
Titelraden i diagrammet innehåller den aktuella indelningen av abskissan och differensvärdet
för flaggan.
Det visade diagrammet låter sig förskjutas med markörknapparna i det synliga
bildskärmsområdet.
Bild 8-19
Rutornas betydelse
1
Tidsbas
2
Tid för flaggpositionen
3
Tidsdifferens mellan flagga 1 och aktuell flaggposition
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
137
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
6HOHFW
VLJQDO
Denna meny tjänar till inställning av parametrarna för mätkanalen.
Bild 8-20
Signal val
● Val av axel: Valet av axel görs i togglerutan "Axel".
● "Signal typ":
Släpavstånd
regleringsdifferesz
konturavvikelse
lägesärvärde
hastighetsärvärde
hastighetsbörvärde
kompenseringsvärde
parameterblock
lägesbörvärde regleringsingång
hastighetsbörvärde regleringsingång
accelerationsbörvärde regleringsingång
hastighetsförstyrningsvärde
signal precisionsstopp fint
signal precisionsstopp grovt
● "Status":
On: uppteckningen görs i denna kanal
Off: kanalen är inaktiv
I den undre bildhalvan kan parametrarna Mättid och Trigger-typ ställas in för kanal 1. Alla
andra kanaler övertar denna inställning.
● Bestämma mättiden: Mättiden matas in direkt i ms i inmatningsrutan Mättid (max. 6133
ms).
138
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
● Val av triggervillkor: Ställ markören på rutan Triggervillkor och välj villkor med hjälp av
toggelknappen.
– Ingen trigger, dvs. mätningen börjar direkt efter nedtryckning av softkeyn Start
– Positiv flank
– Negativ flank
– Precisionsstopp fint uppnått
– Precisionsstopp grovt uppnått
90DUN
RII
Med softkeyn "V-flagga till" / "V-flagga från" kopplar du till eller från den vertikala hjälplinjen.
Vilken signal som framställs på den vertikala axeln, bestämmer du med funktionen "Signal
val".
70DUN
RII
Med softkeyn "T-flagga till" / "T-flagga från" kopplar du till eller från den horisontala
hjälplinjen på tidsaxeln.
)L[
90DUN
Med hjälp av flaggan låter sig differenser i horisontal eller vertikal riktning fastställas. För
detta skall flaggan placeras på startpunkten och softkeyn "Fast V - flagga" eller "Fast Tflagga" tryckas ner. I statusraden visas nu differensen mellan begynnelsepunkten och den
aktuella flaggpositionen. Texten på softkey ändrar sig till "Fri V - flagga" eller "Fri T - flagga".
6KRZ
WUDFH
Denna funktion öppnar ett ytterligare menyplan, som erbjuder softkeys för att visa / gömma
diagrammen. Har en softkey svart bakgrund, sker indikeringen av diagrammen för den valda
Trace-kanalen.
7LPH
VFDOH
Med hjälp av denna funktion låter sig tidsbasen förstoras resp. förminskas.
9HUWLFDO
VFDOH
Med hjälp av denna funktion förstoras resp. förminskas upplösningsfinheten (amplituden).
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
139
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
0DUNHU
VWHSV
Med hjälp av denna funktion låter sig flaggans stegvidd fastläggas.
Bild 8-21
Flagga steg
Förflyttningen av flaggan görs med stegvidden för ett inkrement med hjälp av
markörknapparna. Större stegvidder kan ställas in med hjälp av inmatningsrutorna. Värdet
anger hur många rasterenheter per "SHIFT" + markörrörelse flaggan skall förskjutas. Uppnår
en flagga kanten på diagrammet, visas automatiskt nästa raster i horisontal eller vertikal
riktning.
)LOH
VHUYLFH
Denna funktion tjänar till att säkra eller ladda Tracedata.
Bild 8-22
Tracedata
I rutan Filnamn för man in det önskade filnamnet utan tillägg.
Med "Säkra" säkras data under det angivna namnet i detaljprogrampärmen. Sedan kan filen
läsas ut och data bearbetas med MS Excel.
Med "Ladda" laddas den angivna filen och data visas grafiskt.
140
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
9HUVLRQ
+0,
'HWDLOV
Detta fönster innehåller versionsnumren och produktionsdatum för de enskilda CNCkomponenterna.
Menyområdet "HMI Details" är avsett för servicefall och tillgängligt med lösenordssteget
användare. Alla programmen för manöverkomponenterna placeras i lista med sina
verionsnummer. Genom senare laddning av softwarekomponenter kan versionsnumren
skilja sig från varandra.
Bild 8-23
5HJLVWU\
'HWDLOV
Menyområde HMI-Version
Funktionen "Registry Details" gör en lista med tillordningen av hardkeys (funktionsknappar
Maskin, Offset, Program, ...) till de program som skall startas. Betydelsen för de enskilda
spalterna framgår av den följande tabellen.
Bild 8-24
Registry Details
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
141
System
8.4 System - softkeys (Service indikering)
Tabell 8-3
)RQW
'HWDLOV
Beteckning
Betydelse
Soft-Key
SK1 till SK7 hardkeytillordning 1 till 7
DLL-Name
Namn på programmet som skall utföras
Class-Name
Beteckning för att mottaga nyheter
Start-Method
Funktionsnummer, som utförs efter starten av programmet
Execute-Flag (kind
of executing)
0 - Förvaltning av programmet sker genom bassystemet
Text file name
Namn på textfilen (utan tillägg)
Softkey text-ID (SK
ID)
Reserverat
Password level
Utförandet av programmet beror på lösenordssteget.
Class SK
Reserverat
SK-File
Reserverat
1 - Bassystemet startar programmet och överlämnar det laddade programmet
till styrningen
Funktionen "Font Details" gör en lista med data i de laddade teckenblocken.
Bild 8-25
&KDQJH
VWDUW'//
Betydelse av posterna under [DLL arrangement]
Font Details
Med funktionen "Start DLL ändra" fastläggs startprogrammet.
Styrningen startar efter systemstarten automatiskt manöverområdet Maskin (SK 1). Önskas
ett annat startbeteende möjliggör denna funktion fastläggandet av ett annat startprogram.
Du måste mata in numret för programmet (spalt "Soft-Key") som skall startas efter
systemstarten.
142
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.5 System - softkeys (PLC)
8.5
System - softkeys (PLC)
3/&
Softkeyn erbjuder ytterligare funktioner för diagnos och idrifttagande av PLC.
67(3
FRQQHFW
Denna softkey öppnar konfigurationsdialogen för gränssnittsparametrarna till STEP 7
förbindelse via RS232-gränssnittet till styrningen.
Är RS232-gränssnittet redan belagt genom dataöverföringen, kan du först efter det
överföringen avslutats koppla styrningen med Programming-Tool PLC802 på PG/PC.
Med aktiveringen av förbindelsen följer en initiering av RS232-gränssnittet.
Bild 8-26
Kommunikationsinställningar
Inställningen av baudrate sker via toggelrutan. Följande värden är möjliga 9600 / 19200 /
38400 / 57600 / 115200.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
143
System
8.5 System - softkeys (PLC)
Modem
Görs dataöverföringen till RS232-gränssnittet via ett modem, då utgår du från följande
initieringsmöjlighet:
Bild 8-27
Initiera modem
Följande initieringar är möjliga via toggelrutor:
● Baudrate
9600 / 19200 / 38400 / 57600 / 115200.
● Paritet:
"utan" vid 10 bit
"ojämn" vid 11 bit
Dessutom är via softkeyn "Modeminställningar" följande inställningar möjliga vid en ännu ej
bestående förbindelse:
Bild 8-28
144
Modeminställningar
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.5 System - softkeys (PLC)
Vid en toggelruta kan följande modemtyper väljas:
● Analogt modem
● ISDN box
● Mobile Phone
Märk
Typerna för båda kommunikationspartner måste överensstämma.
Vid angivande av flera AT-kommandoblock behövs endast en gång börjas med AT, alla
andra kommandon kan helt enkelt hängas på, t.ex. AT&FS0=1E1X0&W.
Det exakta utseendet på enskilda kommandon och deras parametrar framgår av
handböckerna från tillverkaren, eftersom dessa till en del starkt skiljer sig för instrument från
en tillverkare. Standardvärdena i styrningen är därför endast ett äkta minimum och skall i
varje fall kontrolleras före första användningen.
&RQQHFW
RQ
Denna funktion aktiverar förbindelsen mellan styrningen och PG/PC. Det väntas på anropet
av Programming Tools PLC802. I detta tillstånd är inga modifikationer i inställningarna
möjliga.
Texten på softkeyn ändrar sig till "Skilja förbindelse".
Genom att trycka på "Skilja förbindelse" kan överföringen avbrytas på valfritt ställe av
styrningen. Nu kan åter ändringar i inställningarna göras.
Tillståndet aktiv resp. inaktiv bibehålls utöver Power On (utom vid start med defaultdata). En
aktiv förbindelse visas med en symbol i statusraden.
Menyn lämnas med "RECALL".
Ytterligare funktioner
3/&
VWDWXV
Med denna funktion kan de momentana tillstånden för de i följande tabell uppförda
minnesområdena visas och förändras.
Det finns möjligheten att samtidigt visa 16 operander.
Tabell 8-4
Ingångar
Minnesområden
I
Ingångsbyte (IBx), ingångsord (Iwx), ingångsdubbelord (IDx)
Utgångar
Q
Utgångsbyte (Qbx), utgångsord (Qwx), utgångsdubbelord (QDx)
Flagga
M
Flaggbyte (Mx), flaggord (Mw), flaggdubbelord (MDx)
Tider
T
Tid (Tx)
Räknare
C
Räknare (Zx)
Data
V
Databyte (Vbx), dataord (Vwx), datadubbelord (VDx)
Format
B
binärt
H
hexadecimalt
D
decimalt
Den binära framställningen är inte möjligt vid dubbelord. Räknare och tider
framställs decimalt.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
145
System
8.5 System - softkeys (PLC)
Bild 8-29
PLC statusindikering
2SHUDQG
Operandadressen visar alltid värdet höjt med 1.
2SHUDQG
Operandadressen visar alltid värdet minskat med 1.
'HOHWH
Alla operander raderas.
&KDQJH
6WDWXV
OLVW
Den cykliska aktualiseringen av värden avbryts. Sedan kan du förändra värdena för
operanderna.
Med funktionen "Statuslista" kan PLC-signaler visas och ändras.
Det erbjuds 3 listor:
● Ingångar (grundinställning) vänster lista
● Flaggor (grundinställning) mellersta lista
● Utgångar (grundinställning) höger lista
● Variabel
146
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.5 System - softkeys (PLC)
Bild 8-30
PLC statuslista
&KDQJH
Denna softkey möjliggör ändring av värdena för de markerade variablerna. Ändringen
övertas genom att trycka på "Överta".
(GLW
SDG
Den aktiva spalten tillordnas till ett nytt område. För detta erbjuder dialogmasken fyra
områden att välja mellan. För varje spalt kan en startadress givas, som skall föras in i
motsvarande inmatningsruta. När inmatningsmasken lämnas sparar styrningen dessa
inställningar.
Bild 8-31
Urvalsmask Datatyp
Till navigation i och mellan spalterna tjänar markör-knapparna och "Page up" / "Page Down"
3/&
SURJUDP
PLC diagnos i kontaktplanframställning (se Kapitel "PLC diagnos i
kompaktplanframställning").
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
147
System
8.5 System - softkeys (PLC)
3URJUDP
OLVW
Du kan välja detaljprogram via PLC och låta utföra. Därtill skriver PLC-användarprogrammet
ett programnummer i PLC-gränssnittet, som sedan med hjälp av en referenslista omvandlas
till ett programnamn. Maximalt kan 255 program förvaltas.
Bild 8-32
PLC programlista
Dialogen gör en lista över alla filer i MPF-pärmen och tillordningarna i referenslistan
(PLCPROG.LST). Med TAB-knappen är det möjligt att växla mellan de båda spalterna.
Softkeyfunktionerna kopiera, infoga och radera erbjuds beroende på sammanhanget.
Befinner sig markören på den vänstra sidan, står endast funktionen kopiera till förfogande.
På den högra sidan kan man med hjälp av funktionerna infoga och radera modifiera
referenslistan.
&RS\
Lägger det markerade filnamnet i det intermediära minnet
3DVWH
Fogar in filnamnet vid den aktuella markörmpositionen
'HOHWH
Raderar det markerade filnamnet från tillordningslistan
Uppbyggnad av referenslistan (fil PLCPROG.LST)
Den är uppdelad i 3 områden:
Nummer
Område
Skyddssteg
1 till 100
Användarområde
Användare
101 till 200
Maskintillverkare
Maskintillverkare
201 till 255
Siemens
Siemens
Notationen görs radvis för varje program. Per rad finns två spalter planerade, som skall
skiljas åt med TAB, mellanslag eller "|"-tecken från varandra. I den första spalten skall PLCreferensnumret anges och i den andra filnamnet.
Exempel:
1 | Welle.mpf
2 | Kegel.mpf
148
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.5 System - softkeys (PLC)
(GLW3/&
DODUPW[W
Funktionen möjliggör infogande resp. förändring av PLC-användarlarmtexter. Välj det
önskade larmnumret med markören. Den aktuellt giltiga texten visas samtidigt i
inmatningsraden.
Bild 8-33
Bearbetning av PLC-larmtexten
Mata in den nya texten i inmatningsraden. Inmatningen skall avslutas med "Input" och med
"Spara" för att spara.
Notationen för texterna framgår av bruksanvisningen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
149
System
8.6 System - softkeys (IBN-filer)
8.6
6WDUWXS
ILOHV
System - softkeys (IBN-filer)
Funktionen möjliggör upprättande, ut- resp. inläsning av idrifttagandearkiv och PLC projekt.
Fönstret visar innehållet för den valda enheten som en trädstruktur. De horisontala softkeys
gör en lista över de enheter som står till förfogande att väljas. De vertikala softkeys
innehåller de för enheten tillåtna styrfunktionerna.
Fast inställda tillordningar är:
● 802D data: Idrifttagande-data
● Kund CF-kort: Kunddata på CF kortet
● RS232: Seriellt gränssnitt
Hanteringen av alla data görs enligt "Copy & Paste" principen.
Bild 8-34
'
GDWD
IBN filer
De enskilda datagrupperna i området "802D data" har följande betydelse.
● Data: Machine data (maskindata):
Setting data (settingdata)
Tool data (verktygsdata)
R variables (R parametrar)
Work offset (nollpunktsförskjutning)
Compensation: Leadscrew error (SSFK)
Global user data (användardata)
Dessa data är speciella initieringsdata och transporteras som ASCII-fil.
150
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.6 System - softkeys (IBN-filer)
● Idrifttagandearkiv (NC/PLC): NC data (NC data):
NC directories (NC pärmar)
Display machine data (indikering-maskindata)
Compensation: Leadscrew error
PLC user alarm texts (PLC-användarlarmtexter)
PLC project (PLC projekt)
Drive machine data (drivanordning-maskindata)
Dessa data bildar en idrifttagandefil för NC och PLC data och transporteras binärt i HMIarkiv format.
● Idrifttagandearkiv (HMI) User cycles (användarcykler):
User directories (användarpärmar)
Language files SP1 (språkfil SP1)
Language files SP2 (språkfil SP2)
Start screen (startbildskärm)
Online help (online-hjälp)
HMI bitmaps
Dessa data bildar en idrifttagandefil för HMI data och transporteras binärt i HMI-arkiv
format.
● PLC projekt (PT802D *.PTE):
Genom stödet av hanteringen av ett PLC projekt i Programing Tool Exportformat kan ett
direktt utbyte mellan styrning och Programing Tool ske utan konvertering.
&XVWRPHU
&)FDUG
Manufacturer drive
USB
drive
Med denna funktion kan du byta data med hjälp av ett CompactFlash Card (CF-kort).
Med denna funktion kan du komma åt data i tillverkarpärmen "F" och byta data (endast
SINUMERIK 802D sl pro).
Med denna funktion kan du byta data med hjälp av en USB-FlashDrive (endast
SINUMERIK 802D sl pro).
Vid funktionerna "Kund CF-kort", "Tillv.-enhet" och USB enhet" står följande funktioner till
förfogande:
● "Byta namn": Med denna funktion kan du byta namn på en tidigare med markören vald fil.
● "Ny pärm": Anlägger en ny pärm
● "Kopiera": Kopierar en eller flera filer till det intermediära minnet.
● "Infoga": Filer eller pärmar fogas in från det intermediära minnet till den aktuella pärmen.
● "Radera": Raderar det markerade filnamnet från tillordningslistan.
● "Marker alla": Alla filer markeras för följande operationer.
● "Uppdragslista": Visar en lista med aktiva filuppdrag och erbjuder möjligheten att avsluta
resp. visa ett filuppdrag.
Med denna funktion kan du läsa in och ut data via RS232 gränssnittet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
151
System
8.6 System - softkeys (IBN-filer)
6HWWLQJV
Denna funktion möjliggör indikering och ändring av gränssnittsparametrar. Ändringar i
inställningarna blir genast verksamma.
Softkeyfunktionen "Spara" säkrar de valda inställningarna även efter
frånkopplingstidpunkten.
Softkeyn "Standardinst." kopplar tillbaka alla inställningar till grundinställningen.
Bild 8-35
Parametrar för RS232-gränssnittet
Gränssnittsparametrar
Tabell 8-5
Gränssnittsparametrar
Parametrar
Beskrivning
Protokoll
RTS/CTS
Signalen RTS (Request to Send) styr sändningsdriften för
dataöverföringsanordningen.
Aktiv: Data skall sändas.
Passiv: Lämna sändningsdriften först när alla data som överlämnats har sänts.
CTS-signalen visar som kvitteringssignal för RTS sändningsberedskapen hos
dataöverföringsanordningen
Baudrate
Inställning av gränssnittshastigheten.
300 Baud
600 Baud
1200 Baud
2400 Baud
4800 Baud
9600 Baud
19200 Baud
38400 Baud
57600 Baud
115200 Baud
152
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
System
8.6 System - softkeys (IBN-filer)
Stopp bits
Antal stopp – bits vid asynkron överföring.
Inmatning:
1 stopp–bit (förinställning)
2 stopp–bits
Paritet
Paritetsbits används till felidentifikation. Denna läggs till det kodade tecknet, för att
göra antalet av på "1" inställda ställen till ett ojämnt tal eller till ett jämnt tal.
Inmatning:
Ingen paritet (förinställning)
jämn paritet
ojämn paritet
Databits
Antal databits vid asynkron överföring.
Inmatning:
7 databits
8 databits (förinställning)
Skriva över
med
bekräftelse
Y: Vid inläsning kontrolleras om filen redan existerar i NC.
N: Filerna skrivs över utan fråga
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
153
System
8.7 Larmindikering
8.7
Larmindikering
Manöverföljd
6<67(0
$/$50
Larmfönstret öppnas. Med hjälp av softkeys kan NC-larmen sorteras. PLC-larm sorteras inte
.
Bild 8-36
Larmvisningsfönster
Softkeys
+LJKHVW
SULRULW\
Larm visas sorterade efter sin prioritet. Larmet med den högsta prioriteten står i början av
lista.
0RVWUHF
DODUP
Larm visas i tidsmässig ordningsföljd. Det yngsta larmet står i början av listan.
2OGHVW
DODUP
Larm visas i tidsmässig ordningsföljd. Det äldsta larmet står i början av listan.
154
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
9
Programmera
9.1
Grundläggande i NC-programmeringen
9.1.1
Programnamn
Varje program har ett eget programnamn. Namnet kan väljas fritt vid upprättandet av
programmet om följande bestämmelser iakttages:
● de första båda tecknen skall vara bokstäver
● endast använda bokstäver, siffror eller understreck
● inte använda några skiljetecken (se Kap. "Teckensats")
● Decimalpunkten får endast användas för markeringen av filtilläget.
● använda maximalt 25 tecken
Exempel
WELLE527
9.1.2
Programuppbyggnad
Uppbyggnad och innehåll
NC-programmet består av en följd av block (se följande tabell).
Varje block utgör ett bearbetningssteg.
I ett block skrivs anvisningar i form av ord.
Det sista blocket i genomarbetningsföljden innehåller ett speciellt ord för programslutet: M2.
Tabell 9-1
NC-programuppbyggnad
Block
Ord
Ord
Ord
...
; Kommentar
Block
N10
G0
X20
...
; 1. Block
Block
N20
G2
Z37
...
; 2. Block
Block
N30
G91
...
...
; ...
...
...
Block
N40
...
Block
N50
M2
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
; programslut
155
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
9.1.3
Orduppbyggnade och adress
Funktionalitet/uppbyggnad
Ordet är ett element i ett block och utgör i huvudsak en styrningsanvisning. Ordet består av
● Adresstecken: i allmänhet en bokstav
● Siffervärde: en sifferföljd, som för vissa adresser kan kompletteras med ett först placerat
förtecken och en decimalpunkt.
Ett positivt förtecken (+) kan utgå.
2UG
$GUHVV
Bild 9-1
9¦UGH
$GUHVV
2UG
9¦UGH
$GUHVV
9¦UGH
*
;
)
)¸UIO\WWDPHG
OLQM¦U
LQWHUSROHULQJ
9¦JHOOHUVOXW
SRVLWLRQI¸U
;D[HOQPP
0DWQLQJ
PPPLQ
([HPSHO
)¸UNODULQJ
2UG
Exempel för orduppbyggnad
Flera adresstecken
Ett ord kan också innehålla flera adressbokstäver. Här måste dock siffervärdet tillordnas
med det tecken som ligger emellan "=".
Exempel: CR=5.23
Dessutom kan även G-funktioner hämtas med ett symboliskt namn (se även Kapitel
"Översikt över anvisningarna").
Exempel: SCALE ; Koppla in skalfaktor
Utvidgad adress
Vid adresserna
R
Räkneparameter
H
H-funktion
I, J, K
Interpoleringsparameter/mellanpunkt
M
Extrafunktion M, gäller endast spindeln
S
Spindelvarvtal (spindel 1 eller 2)
kompletteras adressen med 1 till 4 siffror, för att vinna ett större antal adresser. Tillordnandet
av värdet måste härvid ske med likhetstecken "=" (se även Kapitel "Översikt över
anvisningarna").
Tabell 9-2
R10=6.234
156
Exempel:
H5=12.1
I1=32.67
M2=5
S2=400
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
9.1.4
Blockuppbyggnad
Funktionalitet
Ett block bör innehålla alla data för utförandet av ett arbetssteg.
Blocket består i allmänhet av flera ord och avslutas alltid med
blocksluttecknet " LF " (ny rad). Det skapas automatiskt vid manövrering av radomkopplingen
eller Input–knappen vid skrivning.
1
2UG
0HOODQUXP
%/$1.
2UG
0HOODQUXP
2UGQ
0HOODQUXP 0HOODQUXP
/)
NRPPHQWDU
%ORFNVOXWWHFNHQ
$QYLVQLQJDULEORFNHW
%ORFNQXPPHUVW§UI¸UHDQYLVQLQJDUQD
HQGDVWYLGEHKRYLVW¦OOHWI¸U1VW§UYLGKXYXG
EORFNHQWHFNQHWಱಯGXEEHOSXQNW
%ORFNXQGHUWU\FNQLQJ
HQGDVWYLGEHKRYVW§ULE¸UMDQ
Bild 9-2
HQGDVWYLGEHKRY
VW§ULVOXWHWPHGಱಯ
VNLOWIU§QGHW¸YULJDEORFNHW
7RWDOWDQWDOWHFNHQLHWWEORFNWHFNHQ
Schema för blockuppbyggnaden
Ordningsföljd för ord
Står det flera anvisningar i ett block, så rekommenderas följande ordningsföljd:
N... G... X... Z... F... S... T... D... M... H...
Information till blocknummer
Välj först blocknumren med hopp på 5 eller 10. Detta tillåter dig att senare kunna infoga
block och trots detta bevara den stigande ordningsföljden för blocknumren.
Blockundertryckning
Block i ett program, som inte skall utföras vid varje programkörning, kann markeras extra
med tecknet snedstreck " / " före ordet i blocknumret.
Blockundertryckning själv aktiveras via manövrering (programpåverkan: "SKP") eller med
anpassningsstyrning (signal). Ett avsnitt kan gömmas genom flera på varandra följande
block med " / ".
Är under programgenomarbetningen en blockundertryckning aktiv, utförs inget med " / "
markerat programblock. Det tas inte hänsyn till någon anvisning som ingår i de
ifrågavarande blocken. Programmet fortsätts med nästa block utan markering.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
157
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Kommentar, anmärkning
Anvisningarn i blocken i ett program kan förklaras genom kommentarer (anmärkningar). En
kommentar börjar med tecknet " ; " och slutar med blockslut.
Kommentarer visas tillsammans med innehållet i det övriga blocket i den aktuella
blockindikeringen.
Meddelanden
Meddelanden programmeras ett i block för sig. Ett meddelande visas i en speciell ruta och
bibehålls med ett ytterligare meddelande till programslut eller genomarbetningen av ett
block. Det kan visas max. 65 tecken meddelandetext.
Ett meddelande utan meddelandetext raderar ett föregående meddelande.
MSG("DETTA ÄR MEDDELANDETEXTEN")
Programmeringsexempel
N10
; Firma G&S order nr 12A71
N20
; pumpdel 17, ritningsnr: 123 677
N30
; program upprättade H. Adam, avd. TV 4
N40 MSG("ZEICHNUNGS NR.: 123677")
:50 G54 F4.7 S220 D2 M3
; huvudblock
N60 G0 G90 X100 Z200
N70 G1 Z185.6
N80 X112
/N90 X118 Z180
; block kan undertryckas
N100 X118 Z120
N110 G0 G90 X200
N120 M2
158
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
9.1.5
Teckensats
De följande tecknen kan användas för programmeringen och interpreteras i enlighet med
fastläggandena.
Bokstäver, siffror
A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N,O, P, Q, R, S, T, U, V, W X, Y, Z
0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Det skiljs inte på små och stora bokstäver.
Tryckbara specialtecken
(
rund parentes början
„
anföringstecken
)
rund parentes slut
_
understreck (hör till bokstaven)
[
rak parentes början
.
decimalpunkt
]
rak parentes slut
,
komma, skiljetecken
<
mindre än
;
kommentarbörjan
>
större än
%
reserverat, inte använda
:
huvudblock, labelavslutning
&
reserverat, inte använda
=
tillordning, del av likhet
'
reserverat, inte använda
/
division, blockundertryckning
$
systemeget variabelkännetecken
*
multiplikation
?
reserverat, inte använda
+
addition, positivt förtecken
!
reserverat, inte använda
-
subtraktion, negativt förtecken
Ej tryckbara specialtecken
LF
blocksluttecken
Blank
skiljetecken mellan ord, mellanslag
Tabulator
reserverat, inte använda
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
159
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
9.1.6
Översikt över anvisningarna - svarva
Funktioner tillgängliga vid SINUMERIK 802D sl plus och pro!
Adress
Betydelse
Värdetillordning
Information
D
Verktygskompense
ringsnummer
0 ... 9, endast hela
tal, utan förtecken
Innehåller kompenseringsdata för ett D...
visst verktyg T... ; D0>kompenseringsvärden= 0,
max. 9 D-nummer för ett verktyg
F
Matning
0.001 ... 99
999.999
Banhastighet verktyg/arbetsstycke,
skalenhet i mm/min eller mm/varv
beroende av G94 eller G95
F...
F
Fördröjningstid
(block med G4)
0.001 ... 99
999.999
Fördröjningstid i sekunder
G4 F... ;eget block
F
Gängstigningsändri 0.001 ... 99
ng (block med G34, 999.999
G35)
i mm/U2
se för G34, G35
G
G-funktion
(vägvillkor)
G-funktionerna är indelade i Ggrupper. Det kan bara skrivas en Gfunktion från en grupp i ett block.
En G-funktion kan vara modalt
verksam (tills annulering genom en
annan fuktion i samma grupp) eller
den är endast verksam för det block
i vilket den står (blockvis verksam).
G...
eller symboliskt namn,
t.ex.:
CIP
Endast heltaliga,
föreskrivna värden
Programmering
G-grupp:
G0
Linjär interpolering med snabbgång
1: Förflyttningskommandon
G0 X... Z...
G1 *
Linjär interpolering med matning
(interpoleringstyp)
G1 X...Z... F...
G2
Cirkelinterpolering medurs
G2 X... Z... I... K... F...
;medel- och slutpunkt
G2 X... Z... CR=... F...
;radie och slutpunkt
G2 AR=... I... K... F...
;öppningsvinkel och
medelpunkt
G2 AR=... X... Z... F...
;öppningsvinkel och
slutpunkt
G3
Cirkelinterpolering moturs
G3 .... ;annars som vid G2
CIP
Cirkelinterpolering via mellanpunkt
CIP X... Z... I1=... K1=...
F... ;I1, K1 är mellanpunkt
CT
Cirkelinterpolering, tangential övergång
N10 ...
N20 CT Z... X... F... ;cirkel,
tangential övergång
till det föregående
banstycket N10
160
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
Värdetillordning
Information
Programmering
G33
Gängskärning med konstant stigning
modalt verksamma
; konstant stigning
G33 Z... K... SF=... ;
cylindergänga
G33 X... I... SF=... ;
plangänga
G33 Z... X... K... SF=... ;
kongänga, i Z-axel
väg större än i X-axel
G33 Z... X... I... SF=... ;
kongänga, i X-axel
väg större än i Z-axel
G34
Gängskärning, tilltagande stigning
G33 Z... K... SF=... ;
cylindergänga, konstant
stigning
G34 Z... K... F17.123 ;
stigning tilltagande med
; 17.123 mm/U2
G35
Gängskärning, avtagande stigning
G33 Z... K... SF=... ;
cylindergänga
G35 Z... K... F7.321 ;
stigning avtagande med
; 7.321 mm/U2
G331
Gänginterpolering
N10 SPOS=... ;spindel i
lägesreglering
N20 G331 Z... K... S...
;gängborrning utan flytande
gänghållare, t.ex. i Z-axeln
;höger- eller vänstergänga
bestäms med förtecknet på
stigningen (t.ex. K+): + :
som vid M3
- : som vid M4
G332
Gänginterpolering - tillbakamatning
G332 Z... K...
;gängborrning utan flytande
gänghållare, t.ex. i Z-axeln,
Tillbakamatningsrörelse
; förtecken på stigningen
som vid G331
G4
Fördröjningstid
2: speciella rörelser, fördröjningstid
blockvis verksamt
G4 F... ;eget block, F: tid i
sekunder
eller
G4 S.... ;eget block, S: i
varv för spindeln
G74
Referenspunktskörning
G74 X1=0 Z1=0 ;eget
block,
(maskinaxelbeteckning!)
G75
Fastpunktskörning
G75 X1=0 Z1=0 ;eget block
(maskinaxelbeteckning!)
TRANS
Programmerbar förskjutning
3: skriva minne
TRANS X... Z... ;eget block
SCALE
Programmerbar skalfaktor
blockvis verksamt
SCALE X... Z... ;skalfaktor i
riktningen
för den angivna axeln,
eget block
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
161
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
ROT
Programmerbar rotation
ROT RPL=... ;rotation i
aktuellt plan
G17 till G19, eget block
MIRROR
Programmerbar spegling
MIRROR X0 ;
koordinataxel, vars riktning
byts ut,
eget block
ATRANS
Additiv programmerbar förskjutning
ATRANS X... Z... ;eget
block
ASCALE
Additiv programmerbar skalfaktor
ASCALE X... Z...
;skalfaktor i riktningen
för den angivna axeln,
eget block
AROT
Additiv programmerbar rotation
AROT RPL=... ; add.
rotation i aktuellt
plan G17 till G19,
eget block
AMIRROR
Additiv programmerbar spegling
AMIRROR X0 ;
koordinataxel, vars riktning
byts ut,
eget block
G25
Undre spindelvarvtalsbegränsning
eller
undre arbetsfältsbegränsning
G25 S... ;eget block
Övre spindelvarvtalsbegränsning
eller
övre arbetsfältsbegränsning
G26 S... ;eget block
G26
Värdetillordning
G17
X/Y-plan (vid centrerborrning,
TRANSMIT - fräsa erforderligt)
G18 *
Z/X-plan (normal svarvbearbetning)
Information
G25 X... Z... ;eget block
G26 X... Z... ;eget block
6: Planval
G19
Y/Z-plan (vidTACYL - fräsa erforderligt)
G40 *
Verktygsradiekompensering FRÅN
7: Verktygsradiekompensering
G41
Verktygsradiekompensering till vänster
om konturen
modalt verksamma
G42
Verktygsradiekompensering till höger om
konturen
G500 *
Inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN
8: inställbar nollpunktsförskjutning
G54
1. inställbar nollpunktsförskjutning
modalt verksamma
G55
2.inställbar nollpunktsförskjutning
G56
3.inställbar nollpunktsförskjutning
G57
4.inställbar nollpunktsförskjutning
G58
5.inställbar nollpunktsförskjutning
G59
6.inställbar nollpunktsförskjutning
G53
blockvis undertryckning av den
inställbara nollpunktsförskjutningen
162
Programmering
9: Undertryckning inställbar
nollpunktsförskjutning
blockvis verksam
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
Värdetillordning
Information
G153
blockvis undertryckning av den
inställbara nollpunktsförskjutningen
inklusive Basisframe
G60 *
Precisionsstopp
10: inkörningsbeteende
G64
Banstyrningsdrift
modalt verksamma
G62
Hörnfördröjning vid innerhörn vid aktiv
verktygsradiekompensering (G41, G42)
Endast tillsammans med
banstyrningsdrift.
G9
Blockvis precisionsstopp
11: Precisionsstopp - blockvis
blockvis verksamt
G601 *
Precisionsstopp-fönster fint vid G60, G9
12: Precisionsstopp-fönster
G602
Precisionsstopp-fönster grovt vid G60,
G9
modalt verksamma
G621
Hörnfördröjning vid alla hörn
Endast tillsammans med
banstyrningsdrift.
G70
Måttuppgift inch
13: Måttuppgift inch/metr.
G71 *
Måttuppgift metrisk
modalt verksamma
G700
Måttuppgift inch, även för matning F
G710
Måttuppgift metrisk, även för matning F
G90 *
Absolut måttuppgift
14: Absolut-/kedjemått
G91
Kedjemåttuppgift
modalt verksamma
G94
Matning F i mm/min
15: Matning/spindel
G95 *
Matning F i mm/varv för spindeln
modalt verksamma
G96
Konstant skärhastighet TILL
(F i mm/varv, S i m/min)
G97
Konstant skärhastighet FRÅN
G450 *
Övergångscirkel
G451
Skärningspunkt
18: hörnbeteende vid
verktygsradiekompensering
BRISK *
Hoppformig banacceleration
21: accelerationsprofil
SOFT
Ryckbegränsad banacceleration
modalt verksam
FFWOF *
Förstyrning FRÅN
24: förstyrning
FFWON
Förstyrning TILL
modalt verksam
WALIMON
*
Arbetsfältsbegränsning TILL
28: Arbetsfältsbegränsning
WALIMOF
Arbetsfältsbegränsning FRÅN
DIAMOF
Radiemåttuppgift
29: måttuppgift radie / diameter
DIAMON *
Diametermåttuppgift
modalt verksam
G290 *
SIEMENS-mode
47: externa NC-språk
G291
Externt mode (inte vid 802D-bl)
modalt verksam
Programmering
G62 Z... G1
G621 ADIS=...
G96 S... LIMS=... F...
modalt verksamma
modalt verksam
; gäller för alla axlar, som
aktiverades med
settingdatum,
värden inställda i enlighet
med G25, G26
De med * markerade funktionerna verkar vid programbörjan (i leveranstillstånd för styrningen, om inget annat har
programmerats och standardinställningen för teknologin svarva bibehållits av maskintillverkaren).
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
163
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
Värdetillordning
Information
Programmering
H
H-funktion
± 0.0000001 ...
9999 9999
(8 decimalställen)
eller med
exponentuppgift:
± (10-300 ...
10+300 )
Värdeöverföring till PLC,
fastläggande av betydelsen av
maskintillverkaren
H0=... H9999=...
H0=
till
H9999=
t.ex.: H7=23.456
I
Interpoleringspara
meter
±0.001 ... 99
999.999
gänga:
0.001 ... 2000.000
Hör till X-axeln, betydelsen
beroende av G2,G3 ->
cirkelmedelpunkt eller
G33, G34, G35 G331, G332 ->
gängstigning
se G2, G3 och G33, G34,
G35
K
Interpoleringspara
meter
±0.001 ... 99
999.999
gänga:
0.001 ... 2000.000
Hör till Z-axeln, annars som I
se G2, G3 och G33, G34,
G35
I1=
Mellanpunkt för
cirkelinterpolering
±0.001 ... 99
999.999
Hör till X-axeln, uppgift vid
cirkelinterpolering med CIP
se CIP
K1=
Mellanpunkt för
cirkelinterpolering
±0.001 ... 99
999.999
Hör till Z-axeln, uppgift vid
cirkelinterpolering med CIP
se CIP
L
Underprogram,
namn och anrop
7 Decimalställen,
endast hela tal,
utan förtecken
I stället för ett fritt namn kan också
L1 ...L9999999 väljas;
därmed hämtas underprogrammet
(UP) också i ett eget block,
Observera: L0001 är inte lika med
L1
Namn "LL6" är reserverat för WZväxel-UP!
L.... ;eget block
M
Extrafunktion
0 ... 99
endast hela tal,
utan förtecken
T.ex. för utlösning av
kopplingshandlingar,
som "Kylmedel TILL",
maximalt 5 M-funktioner i ett block,
M...
M0
Programmerat stopp
I slutet av blocket med M0 stoppas
bearbetningen, fortsättningen av
förloppet sker med ny "NC-START"
M1
Valfritt stopp
Som M0, dock sker stoppet endast
när en speciell signal
(programpåverkan: "M01") väntar
M2
Programslut
Står i sista blocket i
genomarbetningens ordningsföljd
M30
-
reserverat, inte använda
M17
-
reserverat, inte använda
M3
Spindel högergång (för masterspindel)
M4
Spindel vänstergång (för masterspindel)
M5
Spindel stopp (för masterspindel)
Mn=3
Spindel högergång (för spindel n)
n = 1 eller = 2
M2=3 ; högergång stopp
för spindel 2
Mn=4
Spindel vänstergång (för spindel n)
n = 1 eller = 2
M2=4 ; vänstergång stopp
för spindel 2
164
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
Mn=5
Värdetillordning
Information
Programmering
Spindel stopp (för spindel n)
n = 1 eller = 2
M2=5 ; spindel stopp för
spindel 2
M6
Verktygsväxel
Endast när via maskindatum
aktiverat med M6, annars växel
direkt med T-kommando
M40
Automatisk växelstegskoppling
(för masterspindel)
Mn=40
Automatisk växelstegskoppling
(för spindel n)
M41 till
M45
Växelsteg 1 till
växelsteg 5 (för masterspindel)
Mn=41 till
Mn=45
n = 1 eller = 2
M1=40 ; växelsteg
automatiskt
; för spindel 1
Växelsteg 1 till
växelsteg 5 (för spindel n)
n = 1 eller = 2
M2=41 ; 1. växelsteg för
spindel 2
M70, M19
-
reserverat, inte använda
M...
Övriga M-funktioner
Funktionalitet är inte fastlagt på
styrningssidan och kan därför fritt
disponeras av maskintillverkaren
N
Blocknummersidoblock
0 ... 9999 9999
endast hela tal,
utan förtecken
Kan användas för markering av
block med ett nummer,
står i början av ett block
:
Blocknummerhuvudblock
0 ... 9999 9999
endast hela tal,
utan förtecken
Speciell markering av block - i stället :20
för N... , detta block bör innehålla
alla anvisningar för ett komplett
följande bearbetningsavsnitt
P
Antahl
underprogramgenomgångar
1 ... 9999
endast hela tal,
utan förtecken
Står vid flera
underprogramgenomgångar i
samma block som anropet
Räkneparameter
± 0.0000001 ...
9999 9999
(8 decimalställen)
eller med
exponentuppgift:
± (10-300 ...
10+300 )
R0
till
R299
Räknefunktioner
N20
L781 P... ; eget block
N10 L871 P3 ; tre gånger
genomgång
R1=7.9431 R2=4
med exponentuppgift:
R1=-1.9876EX9 ; R1=-1
987 600 000
Vid sidan om de 4
grundräkningstyperna med
operatorerna + - * / existerar
följande räknefunktioner:
SIN( )
Sinus
Graduppgift
R1=SIN(17.35)
COS( )
Cosinus
Graduppgift
R2=COS(R3)
TAN( )
Tangens
Graduppgift
R4=TAN(R5)
ASIN( )
Arcussinus
R10=ASIN(0.35) ; R10:
20,487grader
ACOS( )
Arcuscosinus
R20=ACOS(R2) ; R20: ...
grader
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
165
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
ATAN2( , )
Arcustangens2
Värdetillordning
Information
Programmering
Ur 2 vinkelrätt mot varandra stående R40=ATAN2(30.5,80.1) ;
vektorer beräknas vinkeln för
R40: 20.8455 grader
summavektorn. Vinkelreferens är
alltid den 2:a angivna verkton.
Resultat i området: -180 till +180
grader
SQRT( )
Kvadratrot
R6=SQRT(R7)
POT( )
Kvadrat
R12=POT(R13)
ABS( )
Belopp
R8=ABS(R9)
TRUNC( )
Heltalig del
R10=TRUNC(R2)
LN( )
Naturlig logaritm
R12=LN(R9)
EXP( )
Exponentialfunktion
R13=EXP(R1)
RET
Underprogramslut
S...
Spindelvarvtal
(masterspindel)
S1=...
Användning i stället för M2 - för
upprätthållande av en
banstyrningsdrift
RET ;eget block
0.001 ... 99
999.999
Spindelvarvtal måttenhet varv/min
S...
Spindelvarvtal
för spindel 1
0.001 ... 99
999.999
Spindelvarvtal måttenhet varv/min
S1=725 ; varvtal 725
varv/min för spindel 1
S2=...
Spindelvarvtal
för spindel 2
0.001 ... 99
999.999
Spindelvarvtal måttenhet varv/min
S2=730 ; varvtal 730
varv/min för spindel 2
S
Skärhastighet
vid aktivt G96
0.001 ... 99
999.999
Skärhastighet-måttenhet m/min vid
G96,
funktion - endast för masterspindel
G96
S...
S
Fördröjningstid
i blocket med G4
0.001 ... 99
999.999
Fördröjningstid i varv för spindeln
G4 S... ;eget block
T
Verktygsnummer
1 ... 32 000
endast hela tal,
utan förtecken
Verktygsväxeln kan ske med Tkommandot direkt eller först vid M6.
Detta kan ställas in i maskindatum.
T...
X
Axel
±0.001 ... 99
999.999
Väginformation
X...
Y
Axel
±0.001 ... 99
999.999
Väginformation, t.ex. vid TRACYL,
TRANSMIT
Y...
Z
Axel
±0.001 ... 99
999.999
Väginformation
Z...
AC
Absolut koordinat
-
För en viss axel kan måttuppgiften
för slut- eller medelpunkt anges
blockvis avvikande från G91.
N10 G91 X10 Z=AC(20) ;X
-kedjemått,
Z -absolutmått
ACC[Achs]
Procentuell
1 ... 200 , heltalig
accelerationsöverm
anning
Accelerationsövermanning för en
axel eller spindel, uppgift i procent
N10 ACC[X]=80 ;för X-axel
80%
N20 ACC[S]=50 ;för
spindel 50%
ACP
Absolut koordinat,
köra till position i
positiv riktning
(för rundaxel,
spindel)
För en rundaxel kan måttuppgiften
för slutpunkten anges blockvis med
ACP(...) avvikande från G90/G91,
användbar även vid
spindelpositionering
N10 A=ACP(45.3) ;köra till
absolut position axel A i
positiv riktning
N20 SPOS=ACP(33.1)
;spindelpositionering
166
-
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
Värdetillordning
Information
Programmering
ACN
Absolut koordinat,
köra till position i
negativ riktning
(för rundaxel,
spindel)
-
För en rundaxel kan måttuppgiften
för slutpunkten anges blockvis med
ACN(...) avvikande från G90/G91,
användbar även vid
spindelpositionering
N10 A=ACN(45.3) ;köra till
absolut position axel A i
negativ riktning
N20 SPOS=ACN(33.1)
;spindelpositionering
ANG
Vinkel för
rätlinjeuppgift i
konturtåget
±0.00001 ...
359.99999
Uppgift i grader,
en möjlighet till rätlinjeuppgift vid G0
eller G1, endast en
slutpunktkoordinat för planet är känd
eller
för konturer över flera block är den
totala slutpunkten okänd
N10 G1 X... Z....
N11 X... ANG=...
eller kontur över flera
block:
N10 G1 X... Z...
N11 ANG=...
N12 X... Z... ANG=...
AR
Öppningsvinkel för
cirkelinterpolering
0.00001 ...
359.99999
Uppgift i grader, en möjlighet till
cirkelbestämning vid G2/G3
se G2, G3
CALL
Indirekt anrop cykel -
Speciell form av cykelanrop, inget
övergivande av parametrar, namn
på cykeln i variabel lagrat,
endast avsedd för cykel-intern
användning
N10 CALL VARNAME ;
variabelnamn
CHF
Avfasning,
allmänn
användning
0.001 ... 99
999.999
Fogar in en avfasning mellan två
konturblock med angiven
avfasningslängd
N10 X... Z.... CHF=...
N11 X... Z...
CHR
Avfasning,
i konturtåget
0.001 ... 99
999.999
Fogar in en avfasning mellan två
konturblock med angiven
skänkellängd
N10 X... Z.... CHR=...
N11 X... Z...
CR
Radie för
cirkelinterpolering
0.010 ... 99
999.999
negativt förtecken för cirkelval: stor
halvcirkel
En möjlighet till cirkelbestämning vid se G2, G3
G2/G3
CYCLE...
Bearbetningscykel
Endast föreskrivna
värden
Anrop av bearbetningscykler kräver
ett eget block, de föreskrivna
övergivningsparametrarna måste
vara belagde med värden
speciella cykelanrop är möjliga med
extra MCALL eller CALL
CYCLE82
Borra, plansänka
N5 RTP=110 RFP=100 ....
;belägga med värden
N10 CYCLE82(RTP, RFP,
...) ;eget block
CYCLE83
Djuphålsborra
N10 CYCLE83(110, 100,
...) ;eller överlämna
värden
direkt, eget block
CYCLE84
Gängborra utan flytande gänghållare
N10 CYCLE84(...) ;eget
block
CYCLE840
Gängborra med flytande gänghållare
N10 CYCLE840(...) ;eget
block
CYCLE85
Brotscha
N10 CYCLE85(...) ;eget
block
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
167
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
CYCLE86
Svarva ur
N10 CYCLE86(...) ;eget
block
CYCLE88
Borra med stopp
N10 CYCLE88(...) ;eget
block
CYCLE93
Instick
N10 CYCLE93(...) ;eget
block
CYCLE94
Fristick DIN76 (form E och F) ,
finbearbetning
N10 CYCLE94(...) ;eget
block
CYCLE95
Spåntagning med baksnitt
N10 CYCLE95(...) ;eget
block
CYCLE97
Gängskärning
N10 CYCLE97(...) ;eget
block
DC
Absolut koordinat,
köra till position
direkt (för rundaxel,
spindel)
För en rundaxel kan måttuppgiften
för slutpunkten anges blockvis med
DC(...) avvikande från G90/G91,
användbar även vid
spindelpositionering
N10 A=DC(45.3) ;Köra till
position axel A direkt
N20 SPOS=DC(33.1)
;spindelpositionera
DEF
Definitionsanvisnin
g
Definiera lokal användar-variabel av
typ
BOOL, CHAR, INT, REAL, definiera
direkt i programbörjan
DEF INT VARI1=24, VARI2
; 2 variabler av typ INT
; namn fastlägger
användare
DITS
Inloppsväg
vid gänga G33
-1 ... < 0,
0,
>0
Starta med projekterad
N10 G33 Z50 K5 DITS=4
axelacceleration.
Starta med hoppformig acceleration,
uppgift inloppsväg, ev. med överlast
för axeln
DITE
Utloppsväg
vid gänga G33
-1 ... < 0,
0,
>0
Bromsa med projekterad
N10 G33 Z50 K5 DITE=4
axelacceleration.
Bromsa med hoppformig
acceleration,
uppgift utloppsväg, med överslipning
FRC
Blockvis matning
för
avfasning/rundning
0, >0
Vid FRC=0 verkar matning F
Måttenhet se vid F och
G94, G95,
Avfasning/rundning se vid
CHF, CHR, RND
FRCM
Modal matning för
avfasning/rundning
0, >0
Vid FRCM=0 verkar matning F
Måttenhet se vid F och
G94, G95,
Rundning, modal
avrundning se vid RND,
RNDM
FXS
[Achse]
Köra till fast anslag
=1: välja
=0: välja bort
Achse: Använd
N20 G1 X10 Z25
FXS[Z1]=1 FXST[Z1]=12.3
FXSW[Z1]=2 F...
FXST
[Achse]
Lås-moment,
Köra till fast anslag
> 0.0 ... 100.0
i %, max. 100% av max. moment för N30 FXST[Z1]=12.3
driften,
Achse: Använd
maskinaxelbeteckning
FXSW
[Achse]
Övervakningsfönst
er, köra till fast
anslag
> 0.0
Måttenhet mm eller grader,
axelspecifik,
Achse: Använd
maskinaxelbeteckning
168
Värdetillordning
Information
maskinaxelbeteckning
Programmering
N40 FXSW[Z1]=2.4
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
Adress
Betydelse
Värdetillordning
Information
Programmering
GOTOB
Hoppanvisning
bakåt
-
I förbindelse med en label hoppas till N10 LABEL1: ...
det markerade blocket, hoppmålet
...
ligger i riktning programbörjan,
N100 GOTOB LABEL1
GOTOF
Hoppanvisning
framåt
-
I förbindelse med en label hoppas till N10 GOTOF LABEL2
det markerade blocket, hoppmålet
...
ligger i riktning programslut
N130 LABEL2: ...
IC
Koordinat i
kedjemått
-
För en viss axel kan måttuppgiften
för slutpunkten anges blockvis
avvikande från G90.
N10 G90 X10 Z=IC(20) ;Z kedjemått,
X-absolutmått
IF
Hoppvillkor
-
Vid uppfyllt hoppvillkor görs hoppet
till blocket med label: , annars nästa
anvisning,/block,
flera IF-anvisningar är möjliga i ett
block
N10 IF R1>5 GOTOF
LABEL3
...
N80 LABEL3: ...
Jämförelseoperatorer:
= = lika med, <> ej lika med
> större än, < mindre än
>= större än eller lika med
<= mindre än eller lika med
LIMS
Övre gränsvarvtal
för spindeln vid
G96, G97
0.001 ... 99
999.999
Begränsar spindelvarvtalet vid
tillkopplad funktion G96 - konstant
skärhastighet och G97
se G96
MEAS
Mäta med
restvägsradering
+1
-1
=+1: Mätingång1, stigande flank
=-1: Mätingång1, fallande flank
N10 MEAS=-1 G1 X... Z...
F...
MEAW
Mäta utan
restvägsradering
+1
-1
=+1: Mätingång1, stigande flank
=-1: Mätingång1, fallande flank
N10 MEAW=1 G1 X... Z...
F...
$A_DBB[n]
$A_DBW[n]
$A_DBD[n]
$A_DBR[n]
Databyte
dataord
datadubbelord
real-data
Läsa och skriva från PLC-variabler
N10 $A_DBR[5]=16.3 ;
skrivning av realvariablerna
; med offset-läge 5
; (läge, typ och betydelse
är överenskommet mellan
NC och PLC)
$A_MONIF
ACT
Faktor för
> 0.0
livslängdsövervakni
ng
Initieringsvärde: 1.0
N10 $A_MONIFACT=5.0 ;
5 gånger snabbare förlopp
för livslängden
$AA_FXS
[Achse]
Status,
Köra till fast anslag
-
Achse: maskinaxelbeteckning
Värden: 0 ... 5
N10 IF $AA_FXS[X1]==1
GOTOF ....
$AA_MM[
Achse]
Mätresultat för en
axel i
maskinkoordinatsy
stemet
-
Achse: Beteckning för en vid
N10 R1=$AA_MM[X]
$AA_MW[A Mätresultat för en
axel i
chse]
arbetsstyckskoordi
natsystemet
-
Achse: Beteckning för en vid
N10 R2=$AA_MW[X]
mätning förflyttad axel (X, Z)
mätning förflyttad axel (X, Z)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
169
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
$AC_MEA[
1]
$A..._..._
TIME
$AC_..._
PARTS
Mätuppdragsstatus
-
Levererat tillstånd:
0: utgångstillstånd, mätfinger har
inte kopplat
1: mätfinger har kopplat
Tidsgivare för
0.0 ... 10+300
körtid:
min (värde endast
$AN_SETUP_TIME läsbart)
$AN_POWERON_
min (värde endast
TIME
läsbart)
$AC_OPERATING s
_TIME
s
$AC_CYCLE_TIME s
$AC_CUTTING_TI
ME
Systemvariabel:
Tid sedan sista styrningsstarten
Tid sedan sista normalstarten
Total körtid för alla NC-program
Körtid NC-program (endast valt)
Verktygs-ingreppstid
Arbetsstycksräknar
e:
$AC_TOTAL_PAR
TS
$AC_REQUIRED
_PARTS
$AC_ACTUAL_PA
RTS
$AC_SPECIAL_PA
RTS
Systemvariabel:
total-är
arbetsstycks-bör
0 ... 999 999 999,
heltaligt
aktuell-är
antal arbetsstycken - specificerat av
användaren
N10 IF $AC_MEAS[1]==1
GOTOF .... ; när mätfinger
har kopplat, fortsätt
program ...
N10 IF
$AC_CYCLE_TIME==50.5
....
N10 IF
$AC_ACTUAL_PARTS==1
5 ....
$AC_
MSNUM
Nummer för den
aktiva
masterspindeln
Endast läsbar
$P_
MSNUM
Nummer för den
programmerade
masterspindeln
Endast läsbar
$P_NUM_
SPINDLES
Antal projekterade
spindlar
Endast läsbar
$AA_S[n]
Ärvarvtal för
spindel n
Spindelnummer n =1 eller =2,
endast läsbar
$P_S[n]
Sist programmerat
varvtal för spindel n
Spindelnummer n =1 eller =2,
endast läsbar
$AC_
SDIR[n]
Aktuell
rotationsriktning
spindel n
Spindelnummer n =1 eller =2,
endast läsbar
$P_
SDIR[n]
Sist programmerad
rotationsriktning för
spindel n
Spindelnummer n =1 eller =2,
endast läsbar
$P_
TOOLNO
Nummer för det
aktiva verktyget T
-
Endast läsbar
N10 IF $P_TOOLNO==12
GOTOF ....
$P_TOOL
Aktivt D-nummer
för det aktiva
verktyget
-
Endast läsbar
N10 IF $P_TOOL==1
GOTOF ....
$TC_MOP1 Förvarningsgräns
[t,d]
livslängd
0.0 ...
i minuter, skriva eller läsa värden
för verktyg t, D-nummer d
N10 IF
$TC_MOP1[13,1]<15.8
GOTOF ....
$TC_MOP2 Rest-livslängd
[t,d]
0.0 ...
i minuter, skriva eller läsa värden
för verktyg t, D-nummer d
N10 IF
$TC_MOP2[13,1]<15.8
GOTOF ....
170
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
$TC_MOP3 Förvarningsgräns
[t,d]
stycktal
0 ... 999 999 999,
heltaligt
skriva eller läsa värden
för verktyg t, D-nummer d
N10 IF
$TC_MOP3[13,1]<15
GOTOF ....
$TC_MOP4 Rest-stycktal
[t,d]
0 ... 999 999 999,
heltaligt
skriva eller läsa värden
för verktyg t, D-nummer d
N10 IF $TC_MOP4[13,1]<8
GOTOF ....
$TC_MOP1 Bör-livslängd
1[t,d]
0.0 ...
i minuter, skriva eller läsa värden
för verktyg t, D-nummer d
N10
$TC_MOP11[13,1]=247.5
$TC_MOP1 Bör-stycktal
3[t,d]
0 ... 999 999 999,
heltaligt
skriva eller läsa värden
för verktyg t, D-nummer d
N10
$TC_MOP13[13,1]=715
$TC_TP8[t] Tillstånd för
verktyget
-
Levererat tillstånd - bitvis kodning
för verktyg t, (bit 0 till bit 4)
N10 IF $TC_TP8[1]==1
GOTOF ....
$TC_TP9[t] Typ av övervakning 0 ... 2
för verktyget
Övervakningstyp för verktyg t, skriva N10 $TC_TP9[1]=2 ; välja
eller läsa
stycktalsövervakning
0: ingen övervakning, 1: livslängd, 2:
stycktal
MSG( )
Meddelande
max. 65 tecken
Meddelandetext inom
anföringstecken
MSG("MELDETEXT") ;
eget block
...
N150 MSG() ; radera
föregående meddelande
OFFN
Spårbredd vid
TRACYL,
annars
arbetsmånsuppgift
-
Endast verksam vid tillkopplad
verktygsradiekompensering G41,
G42
N10 OFFN=12.4
RND
Rundning
0.010 ... 99
999.999
Infogar en rundning tangentialt
mellan två konturblock med det
angivna radievärdet
N10 X... Z.... RND=...
N11 X... Z...
RNDM
Modal avrundning
0.010 ... 99
999.999
- fogar in rundningar tangentialt vid
alla följande
konturhörn med det angivna
radievärdet,
speciell matning FRCM= ... möjlig
- modal avrundning FRÅN
N10 X... Y.... RNDM=.7.3
;modal avrundning EIN
N11 X... Y...
....
N100 RNDM=.0 ;modal
avrundning FRÅN
Uppgift i grader, vinkel för en
programmerbar rotation i det
aktuella planet G17 till G19
se ROT, AROT
0
RPL
Rotaionsvinkel vid
ROT, AROT
SET( , , , )
Ställa in värden för
variabler-fält
REP()
±0.00001 ...
359.9999
SET: olika värden, från angivet
element
till: motsvarande antal av värden
REP: lika värde, från det angivna
elementet till
slutet av fältet
DEF REAL
VAR2[12]=REP(4.5) ; alla
element värde 4.5
N10 R10=SET(1.1,2.3,4.4)
; R10=1.1, R11=2.3,
R4=4.4
SETMS(n)
SETMS
Fastlägga spindel
som masterspindel
n= 1 eller n= 2
n: Nummer för spindeln,
med endast SETMS blir default masterspindeln verksam
N10 SETMS(2) ; eget
block, 2:a spindel = master
SF
Gänginsatspunkt
vid G33
0.001 ... 359.999
Uppgift i grader, gänginsatspunkten
vid G33 förskjuts med det angivna
värdet
se G33
SPI(n)
Konverterar
spindelnummer n
till axelbeteckning
n =1 eller =2,
axelbeteckning: t.ex. "SP1" eller "C"
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
171
Programmera
9.1 Grundläggande i NC-programmeringen
SPOS
Spindelposition
SPOS(n)
0.0000 ... 359.9999 Uppgift i grader, spindeln stannar
vid den angivna positionen (spindeln
måste vara tekniskt konstruerad för
detta: Lägesreglering)
spindelnummer n: 1 eller 2
N10 SPOS=....
N10 SPOS=ACP(...)
N10 SPOS=ACN(...)
N10 SPOS=IC(...)
N10 SPOS=DC(...)
STOPFIFO
Stoppa det snabba
bearbetningsavsnitt
et
Speciell funktion,
fylla buffertminne, tills STARTFIFO,
"Buffertminne fullt" eller
"Programslut" identifierat.
STOPFIFO ;eget block,
början fylla
N10 X...
N20 X...
STARTFIF
O
Början snabbt
bearbetningsavsnitt
Speciell funktion,
parallellt därtill sker påfyllningen av
buffertminnet.
N30 X...
STARTFIFO ;eget block,
fylla slut
STOPRE
Buffertstopp
Speciell funktion, det nästa blocket
avkodas först när blocket är avslutat
före STOPRE
STOPRE ;eget block
TRACYL(d) Fräsbearbetning av d: 1.000 ... 99
mantelytan
999.999
Kinematisk transformation
(endast disponibel vid motsvarande
projektering)
TRACYL(20.4) ; eget block
; cylinderdiameter: 20,4
mm
TRACYL(20.4,1) ; även
möjligt
TRANSMIT Fräsbearbetning av frontytan
Kinematisk transformation
(endast disponibel vid motsvarande
projektering)
TRANSMIT ; eget block
TRANSMIT(1) ; även
möjligt
TRAFOOF
Kopplar från alla kinematiska
transformationer
TRAFOOF ; eget block
172
Koppla från
TRANSMIT,
TRACYL
-
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.2 Väguppgifter
9.2
Väguppgifter
9.2.1
Programera mätuppgifter
I detta kapitel finns beskrivningarna till de kommandon, med vilka du direkt kan
programmera med måttuppgifter från en ritning. Detta har fördelen att inte behöva göra
några omfattande beräkningar för upprättande av NC-program.
Märk
De i detta kapitel beskrivna kommandona står i de flesta fall i börjaqn av ett NC-program.
Sammanställningen av dessa funktioner skall inte upphöjas till patentrecept. Till exempel kan
valet av arbetsplanet också på ett annat ställe i NC-programmet vara motiverat. Snarare
skall detta och även alla följande kapiter tjäna som vägvisare, vars röda tråd är riktad efter
den "klassiska" strukturen för ett NC-program.
Översikt typiska måttuppgifter
Bas för de flesta NC-program är en ritning med konkreta måttuppgifter.
Vid omsättningen till ett NC-program är det till hjälp, att exakt överta måttuppgifterna från en
arbetsstycksritning till bearbetningsprogrammet. Dessa kan vara:
● Absolutmåttuppgift, G90 modalt verksam gäller för alla axlar i blocket, till annulering med
G91 i ett efterföljande block.
● Absolutmåttuppgift, X=AC(värde) endast detta värde gäller bara för den angivna axeln
och påverkas inte av G90/G91. Är möjligt för alla axlar och även för
spindelpositioneringarna SPOS, SPOSA och interpoleringsparametrarna I, J, K.
● Absolutmåttuppgift, X=DC(värde) direkt framkörning till positionen på den kortaste vägen
,endast detta värde gäller bara för den angivna rundaxeln och påverkas inte av G90/G91.
Är möjligt även för spindelpositioneringar SPOS, SPOSA.
● Absolutmåttuppgift, X=ACP(värde) framkörning till positionen i positiv riktning, endast
detta värde är bara för rundaxeln, vars område i maskindatum är inställt på 0...< 360
grader.
● Absolutmåttuppgift, X=ACN(värde) framkörning till positionen i negativ riktning, endast
detta värde är bara för rundaxeln, vars område i maskindatum är inställt på 0...< 360
grader.
● Kedjemåttuppgift, G91 modalt verksam gäller för alla axlar i blocket, till annulering med
G90 i ett efterföljande block.
● Kedjemåttuppgift, X=IC(värde) endast detta värde gäller bara för den angivna axeln och
påverkas inte av G90/G91. Är möjligt för alla axlar och även för spindelpositioneringarna
SPOS, SPOSA och interpoleringsparametrarna I, J, K.
● Måttuppgift inch, G70 gäller för alla linjäraxlar i blocket, till annulering med G71 i ett
efterföljande block.
● Måttuppgift metrisk, G71 gäller för alla linjäraxlar i blocket, till annulering med G70 i ett
efterföljande block.
● Måttuppgift inch som G70, men gäller även för matning och längdbehäftade settingdata.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
173
Programmera
9.2 Väguppgifter
● Måttuppgift metrisk som G71, men gäller även för matning och längdbehäftade
settingdata.
● Diameterprogrammering, DIAMON till
● Diameterprogrammering, DIAMOF från
Diameterprogrammering, DIAM90 för förflyttningsblock med G90. Radieprogrammering för
förflyttningsblock med G91.
9.2.2
Absolut-/ kedjemåttuppgift: G90, G91, AC, IC
Funktionalitet
Med anvisningarna G90/G91 värderas de skrivna väginformationerna X, Z,.. som
koordinatslutpunkt (G90) eller axelväg (G91) som skall köras. G90/G91 gäller för alla axlar.
Avvikande från G90/G91-inställningen kan en viss väginformation angivas blockvis med
AC/IC i absolut-/kedjemått.
Dessa anvisningar bestämmer inte banan, på vilken slutpunkten uppnås. Därför existerar en
G-grupp (G0,G1,G2,G3,... se Kapitel "Rörelser hos axlar").
Programmering
G90
; Absolutmåttuppgift
G91
; Kedjemåttuppgift
Z=AC(...)
; Absolutmåttuppgift för viss axel (här: Z-axel), blockvis
Z=IC(...)
; Kedjemåttuppgift för viss axel (här: Z-axel), blockvis
*DEVROXWP§WW
;
*NHGMHP§WW
:
:
=
Bild 9-3
174
;
=
Olika måttuppgifter i ritningen
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.2 Väguppgifter
Absolutmåttuppgift G90
Vid absolutmåttuppgift hänför sig måttuppgiften till nollpunkten i det momentant verksamma
koordinatsystemet (arbetsstycks- eller aktuellt arbetsstyckskoordinatsystem eller
maskinkoordinatsystem). Detta är beroende av vilka förskjutningar som just verkar:
programmerbara, inställbara eller inga förskjutningar.
Med programstart är G90 verksam för alla axlar och förblir aktiv, tills denna väljs bort i ett
senare block av G91 (kedjemåttuppgift) (modalt verksam).
Kedjemåttuppgift G91
Vid kedjemåttuppgift motsvarar siffervärdet för väginformationen den axelväg som skall
förflyttas. Förtecknet anger förflyttningsriktningen.
G91 gäller för alla axlar och kan i ett senare block åter väljas bort av G90
(absolutmåttuppgift).
Uppgift med =AC(...), =IC(...)
Efter slutpunktskoordinaten skall ett likhetstecken skrivas. Värdet skall anges inom rund
parentes.
Även för cirkelmedelpunkter är med =AC(...) absoluta måttuppgifter möjliga. Annars är
referenspunkten för cirkelmedelpunkten cirkelbegynnelsepunkten.
Programmeringsexempel
N10 G90 X20 Z90
; Måttuppgift absolut
N20 X75 Z=IC(-32)
; X-måttuppgift fortfarande absolut, Z-kedjemått
...
N180 G91 X40 Z2
; Omkoppling till kedjemåttuppgift
N190 X-12 Z=AC(17)
; X-fortfarande kedjemåttuppgift, Z-absolut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
175
Programmera
9.2 Väguppgifter
9.2.3
Metriska och inch-måttuppgifter: G71, G70, G710, G700
Funktionalitet
Föreligger arbetsstycksmått avvikande från grundsysteminställningen i styrningen (inch resp.
mm), kan måtten matas in direkt i programmet. Styrningen övertar de för detta erforderliga
omräkningsarbetena i grundsystemet.
Programmering
G70
; Måttuppgift inch
G71
; Måttuppgift metrisk
G700
; Måttuppgift inch, även för matning F
G710
; Måttuppgift metrisk, även för matning F
Programmeringsexempel
N10 G70 X10 Z30
; inch-måttuppgift
N20 X40 Z50
; G70 verkar fortfarande
...
N80 G71 X19 Z17.3
; metrisk måttuppgift härifrån
...
Informationer
Beroende på grundinställning interpreterar styrningen alla geometriska värden som metriska
eller inch måttuppgifter. Som geometriska värden skall även verktygskompenseringar och
inställbara nollpunktsförskjutningar inklusive indikeringen förstås; likaså matningen F i
mm/min resp. inch/min.
Grundinställningen kan ställas in via ett maskindatum.
Alla i denna anvisning uppförda exemplen utgår från en metrisk grundinställning.
G70 resp. G71 värderar alla geometriska uppgifter, som hänför sig direkt till arbetsstycket, i
enlighet med inch eller metriskt, t.ex.:
● Väginformationer X, Z, ... bei G0, G1, G2, G3, G33, CIP, CT
● Interpoleringsparametrar I, K (även gängstigning)
● Cirkelradie CR
● Programmerbar nollpunktsförskjutning (TRANS, ATRANS)
Alla övriga geometriska uppgifter, som inte är några direkta arbetsstycksuppgifter, som
matningar, verktygskompenseringar, inställbara nollpunktsförskjutningar påverkas inte av
G70/G71 .
G700/G710 påverkar däremot dessutom matningen F (inch/min, inch/varv resp. mm/min,
mm/varv).
176
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.2 Väguppgifter
9.2.4
Radie–diameteruppgift: DIAMOF, DIAMON, DIAM90
Funktionalitet
För detaljbearbetningen programmeras väguppgifterna för X–axeln (planaxel) som
diametermåttuppgift. I programmet kan vid behov kopplas om till radieuppgift.
DIAMOF resp. DIAMON värderar slutpunktuppgiften för axeln X som radie- resp.
diametermåttuppgift. Motsvarande visas ärvärdet i indikeringen vid
arbetsstyckskoordinatsystem.
Vid DIAM90 visas oberoedne av förflyttningstypen (G90/G91) ärvärdet för planaxeln X alltid
som diameter. Detta gäller också för läsning av ärvärdena i arbetsstyckskoordinatsystemet
vid MEAS, MEAW, $P_EP[x] och $AA_IW[x].
Programmering
DIAMOF
; radiemåttuppgift
DIAMON
; diametermåttuppgift
DIAM90
; diametermåttuppgift för G90, radiemåttuppgift för G91
= /¦QJVD[HO
5
:
;
5DGLHP§WWXSSJLIW
',$02)
5
š
š
š
Bild 9-4
3ODQD[HO
5
;
'LDPHWHUXSSJLIW
',$021
3ODQD[HO
:
= /¦QJVD[HO
Diameter- och radiemåttuppgift för planaxeln
Programmeringsexempel
N10 G0 X0 Z0
; köra till startpunkt
N20 DIAMOF
; diameterinmatning från
N30 G1 X30 S2000 M03 F0.8
; X-axel = planaxel; radieuppgift aktiv
; köra till radie-position X30
N40 DIAMON
; diameteruppgift aktiv
N50 G1 X70 Z-20
; köra till diameterposition X70 och Z-20
N60 Z-30
N70 DIAM90
; diameter-programmering för referensmått och
; radie-programmering för kedjemått
N80 G91 X10 Z-20
; kedjemått
N90 G90 X10
; referensmått
N100 M30
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
177
Programmera
9.2 Väguppgifter
Märk
En programmerbar förskjutning med TRANS X... eller ATRANS X... värderas alltid som
radiemåttuppgift. Beskrivning av denna funktion: se följande kapitel.
9.2.5
Programmerbar nollpunktsförskjutning: TRANS, ATRANS
Funktionalitet
Den programmerbara nollpunktsförskjutningen kan användas:
● vid återkommande former/anordningar i olika positioner på arbetsstycket
● vid val av en ny referenspunkt för måttuppgiften
● som arbetsmån vid grovbearbetning
Därmed uppstår det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet. De måttuppgifter som skrivs
nytt hänför sig till detta.
Förskjutningen är möjlig i alla axlar.
Märk
I X-axeln skall arbetsstycksnollpunkten ligga i rotationsmitten på grund av funktionerna
diameterprogrammering (DIAMON) och konstant skärhastighet (G96). Därför skall ingen
eller endast en ringa förskjutning (t.ex. som arbetsmån) användas i X-axeln.
$UEHWVVW\FNHRULJLQDO
;
;
$NWXHOO
= $NWXHOO
:
=
$UEHWVVW\FNH
)¸UVNMXWQLQJ;=
$UEHWVVW\FNHಱI¸UVNMXWHWಯ
Bild 9-5
178
Verkan av den programmerbara förskjutningen
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.2 Väguppgifter
Programmering
TRANS Z...
; programmerbar förskjutning, raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation,
skalfaktor, spegling
ATRANS Z...
; programmerbar förskjutning, additiv till bestående anvisningar
TRANS
; utan värden: raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor,
spegling
Anvisningen med TRANS/ATRANS kräver alltid ett eget block var.
Programmeringsexempel
N10 ...
N20 TRANS Z5
; programmerbar förskjutning, 5mm i Z-axeln
N30 L10
; underprogramanrop, innehåller den geometri som skall förskjutas
...
N70 TRANS
; förskjutning raderad
...
Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik"
9.2.6
Programmerbar skalfaktor: SCALE, ASCALE
Funktionalitet
Med SCALE, ASCALE kan en skalfaktor programmeras för alla axlar. Med denna faktor
förstoras eller förminskas vägen i respektive angiven axel.
Som referens för skaländringen gäller det aktuellt inställda koordinatsystemet.
Programmering
SCALE X... Z...
; programmerbar skalfaktor, raderar gamla anvisningar för förskjutning,
rotation, skalfaktor, spegling
ASCALE X... Z...
; programmerbar skalfaktor, additiv till bestående anvisningar
SCALE
; utan värden: raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation,
skalfaktor, spegling
Anvisningarna med SCALE, ASCALE kräver ett eget block var.
Observera
● För cikrlar bör samma faktor användas för båda axlarna.
● Programmeras vid aktiv SCALE/ASCALE en ATRANS, ändras skalan även för dessa
förskjutningsvärden.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
179
Programmera
9.2 Väguppgifter
$UEHWVVW\FNHRULJLQDO
;
$UEHWVVW\FNH
:
=
$UEHWVVW\FNH
$UEHWVVW\FNHI¸UVWRUDWL;RFK=
Bild 9-6
Exempel för programmerbar skalfaktor
Programmeringsexempel
N20 L10
; programmerad kontur original
N30 SCALE X2 Z2
; kontur i X och Z förstorad 2 gånger
N40 L10
...
Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik"
Informationer
Vid sidan av den programmerbara förskjutningen och skalfaktorn existerar fortfarande
funktionerna:
● programmerbar rotation ROT, AROT och
● programmerbar spegling MIRROR, AMIRROR.
Dessa funktioner används företrädesvis vid fräsbearbetning. På svarvmaskiner är detta
möjligt med TRANSMIT.
Exempel på rotation och spegling: se Kapitel "Översikt över anvisningarna"
180
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.2 Väguppgifter
9.2.7
Inspänning av arbetsstycke - inställbar nollpunktsförskjutning: G54 till G59, G500,
G53, G153
Funktionalitet
Den inställbara nollpunktsförskjutningen ger läget för arbetsstycksnollpunkten på maskinen
(förskjutning av arbetsstycksnollpunkten i förhållande till maskinnollpunkten). Denna
förskjutning fastställs vid inspänningen av arbetsstycket på maskinen och skall föras in i det
förutbestämda datafältet med manövrering. Värdet aktiveras av programmet genom val
mellan sex olika grupperingar: G54 bis G59.
Manövrering se Kapitel "Mata in/ändra nollpunktsförskjutning"
Programmering
G54
; 1. inställbar nollpunktsförskjutning
G55
; 2. inställbar nollpunktsförskjutning
G56
; 3. inställbar nollpunktsförskjutning
G57
; 4. inställbar nollpunktsförskjutning
G58
; 5. inställbar nollpunktsförskjutning
G59
; 6. inställbar nollpunktsförskjutning
G500
; inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN -modal
G53
; inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN -blockvis, undertrycker även programmerbar
förskjutning
G153
; som G53, undertrycker dessutom Basisframe
; PDVNLQ
$UEHWVVW\FNH
; $UEHWVVW\FNH
0
:
= $UEHWVVW\FNH
=
PDVNLQ
WH[ *
$QJHI¸UVNMXWQLQJHQGDVWL=D[HOQ
Bild 9-7
Inställbar nollpunktsförskjutning
Programmeringsexempel
N10 G54 ...
; anrop 1:a inställbara nollpunktsförskjutning
N20 X... Z...
; bearbeta arbetsstycke
...
N90 G500 G0 X...
; frånkoppling inställbar nollpunktsförskjutning
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
181
Programmera
9.2 Väguppgifter
9.2.8
Programmerbar arbetsfältsbegränsning: G25, G26, WALIMON, WALIMOF
Funktionalitet
Med G25, G26 kan ett arbetsområdet definieras för alla axlar, i vilka får förflyttas, dock inte
utanför detta område. Vid aktiv verktygslängdskompensering är verktygsspetsen
bestämmande; annars referenspunkten för verktygsbäraren. Koordinatuppgifterna är
maskinrelaterade.
För att kunna använda arbetsfältsbegränsningen måste den aktiveras för respektive axel.
Detta sker via inmatningsmasken under "Offset Param" > "Settingdaten" > "Arbetsf.begräns."
Det finns två möjligheter för fastläggande av arbetsområdet:
● Inmatning av värdena via inmatningsmasken till styrningen under "Offset Param" >
"Settingdaten" > "Arbetsf.begräns."
Därmed är arbetsfältsbegränsningen även verksam i driftsläget JOG.
● Programmering med G25/G26
I detaljprogrammet låter sig värdena ändras för de enskilda axlarna. De i
inmatningsmaskerna inmatade värdena ("Offset Param" > "Settingdaten" >
"Arbetsf.begräns.") överskrids.
Med WALIMON/WALIMOF kopplas arbetsfältsbegränsningen i programmet till/från.
Programmering
G25 X... Z...
; undre arbetsfältsbegränsning
G26 X... Z...
; övre arbetsfältsbegränsning
WALIMON
; arbetsfältsbegränsning TILL
WALIMOF
; arbetsfältsbegränsning FRÅN
; *
) 5HIHUHQVSXQNW
;PDVNLQ
YHUNW\JVVXSSRUW
9HUNW\JVVSHWV
0
=
PDVNLQ
;
Bild 9-8
182
$UEHWVI¦OW
*
=
*
=
*
Programmerbar arbetsfältsbegränsning
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.2 Väguppgifter
Observera
● Vid G25, G26 skall kanalaxelbeteckningen från MD 20080:
AXCONF_CHANAX_NAME_TAB användas.
Vid SINUMERIK 802D sl är kinematiska transformationer (TRAANG) möjliga. Här
projekteras eventuellt olika axelbeteckningar för MD 20080 och geometriaxelbeteckning
MD20060: AXCONF_GEOAX_NAME_TAB.
● G25, G26 används i sammanhang med adressen S också för
spindelvarvtalsbegränsning.
● En arbetsfältsbegränsning kan endast aktiveras när det har körts till referenspunkten för
de planerade axlarna.
Programmeringsexempel
N10 G25 X0 Z40
; värden undre arbetsfältsbegränsning
N20 G26 X80 Z160
; värden övre arbetsfältsbegränsning
N30 T1
N40 G0 X70 Z150
N50 WALIMON
; arbetsfältsbegränsning TILL
...
; endast inom arbetsfältet
N90 WALIMOF
; arbetsfältsbegränsning FRÅN
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
183
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3
Rörelse hos axlar
9.3.1
Rätlinjig interpolering med snabbgång: G0
Funktionalitet
Snabbgångsrörelsern G0 används för snabb positionering av verktyget, dock inte till direkt
arbetsstycksbearbetning.
Alla axlar kan förflyttas samtidigt - på en rätlinjig bana.
För varje axel är den maximala hastigheten (snabbgång) fastlagd i maskindata. Förflyttas
endast en axel så förflyttas den med snabbgång. Förflyttas två axlar samtidigt, så väljs
banhastigheten (resulteradne hastighet) så att den största möjliga banhastigheten uppstår
under hänsynstagande till båda axlarna.
En programmerad matning (F-ord) är för G0 utan betydelse.
G0 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G1, G2, G3,...).
;
3
3
:
0
=
Bild 9-9
Rätlinjig interpolering med snabbgång från punkt P1 till punkt P2
Programmeringsexempel
N10 G0 X100 Z65
Märk
En ytterligare möjlighet för den rätlinjiga programmeringen uppkommer med vinkeluppgiften
ANG=. (se Kapitel "Konturtågsgprogrammering")
Informationer
För inkörningen i positionen existerar en grupp av ytterligare G-funktioner (se Kapitel
"Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G60, G64"). Vid G60 -precisionsstopp kan med en
ytterligare G-grupp ett fönster med olika precisioner väljas. För precisionsstopp finns det
alternativt en blockvis verkande anvisning: G9.
För anpassning till dina positioneringsuppgifter bör du observera dessa möjligheter!
184
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.2
Rätlinjig interpolering med matning: G1
Funktionalitet
Verktyget flyttar sig från begynnelsepunkten till slutpunkten på en rätlinjig bana. För
banhastigheten är det programmerade F–ordet bestämmande.
Alla axlar kan förflyttas samtidigt.
G1 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G2, G3, ...).
;
0
:
=
Bild 9-10
Linjär interpolering med G1
Programmeringsexempel
N05 G54 G0 G90 X40 Z200 S500 M3
; verktyg åker i snabbgång, spindelvarvtal = 500
varv/min, högergång
N10 G1 Z120 F0.15
; rätlinjig interpolering med matning 0.15 mm/varv
N15 X45 Z105
N20 Z80
N25 G0 X100
; frikörning i snabbgång
N30 M2
; programslut
Observera: En ytterligare möjlighet för den rätlinjiga programmeringen uppkommer med
vinkeluppgiften ANG=.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
185
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.3
Cirkelinterpolering: G2, G3
Funktionalitet
Verktyget flyttar sig från begynnelsepunkten till slutpunkten på en cirkelbana. Riktningen
bestäms av G-funktionen:
;
*
*
Bild 9-11
=
PRWXUV
PHGXUV
Fastläggande av cirkelrotationsriktningen G2-G3
Beskrivningen av den önskade cirkeln kan angivas på olika sätt:
**RFKXSSJLIWPHGHOSXQNWVOXWSXQNW
;
**RFKXSSJLIWUDGLHVOXWSXQNW
;
6OXWSXQNW;=
6OXWSXQNW;=
WH[*;=&5
WH[*;=,.
&LUNHOUDGLH&5
0HGHOSXQNW,.
%HJ\QQHOVHSXQNW;=
%HJ\QQHOVHSXQNW;=
=
=
**RFK¸SSQLQJVYLQNHOXSSJLIWPHGHOSXQNW
**RFK¸SSQLQJVYLQNHOXSSJLIWVOXWSXQNW
;
;
6OXWSXQNW;=
WH[*$5,.
WH[*$5;=
9LQNHO$5
9LQNHO$5
0HGHOSXQNW,.
%HJ\QQHOVHSXQNW;=
%HJ\QQHOVHSXQNW;=
=
Bild 9-12
=
Möjligheter till cirkelprogrammering med G2-G3 med G2 som exempel
G2/G3 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1, ...).
För banhastigheten är det programmrade F–ordet bestämmande.
186
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Programmering
G2/G3 X... Y... I... J...
; medel- och slutpunkt
G2/G3 CR=... X... Y...
; cirkelradie och slutpunkt
G2/G3 AR=... I... J...
; öppningsvinkel och medelpunkt
G2/G3 AR=... X... Y...
; öppningsvinkel och slutpunkt
G2/G3 AP=... RP=...
; polära koordinater, cirkel runt polen
Märk
Ytterligare möjligheter för cirkelprogrammeringen uppstår med:
CT - cirkel med tangential anslutning och
CIP - cirkel över mellanpunkt (se följande kapitel).
Inmatningstoleranser för cirkel
Cirklar accepteras endast med en viss måttolerans av styrningen. Därvid jämförs cirkelradie i
begynnelse- och slutpunkten. Ligger differensen inom toleransen, sätts medelpunkten internt
exakt. I annat fall kommer ett larmmeddelande.
Toleransvärdet kan ställas in via ett maskindatum (se "Bruksanvisning"
802D sl).
Programmeringsexempel: Uppgift över medelpunkt och slutpunkt
;
%HJ\QQHOVHSXQNW
6OXWSXQNW
0HGHOSXQNW
,
.
=
Bild 9-13
Exempel för medelpunkts- och slutpunktsuppgift
N5 G90 Z30 X40
; begynnelsepunkt cirkel för N10
N10 G2 Z50 X40 K10 I-7
; slutpunkt och medelpunkt
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
187
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Märk
Medelpunktsvärden hänför sig till begynnelsepunkten för cirkeln!
Programmeringsexempel: Uppgift över slutpunkt och radie
;
%HJ\QQHOVHSXQNW
6OXWSXQNW
5
0HGHOSXQNW"
=
Bild 9-14
Exempel för slutpunkts- och radieuppgift
N5 G90 Z30 X40
; begynnelsepunkt cirkel för N10
N10 G2 Z50 X40 CR=12.207
; slutpunkt och radie
Märk
Med ett negativt förtecken för värdet vid CR=-... väljs ett cirkelsegment större än en
halvcirkel.
188
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Programmeringsexempel: Uppgift över slutpunkt och öppningsvinkel
;
%HJ\QQHOVHSXQNW
6OXWSXQNW
r
0HGHOSXQNW"
=
Bild 9-15
Exempel för slutpunkts- och öppningsvinkeluppgift
N5 G90 Z30 X40
; begynnelsepunkt cirkel för N10
N10 G2 Z50 X40 AR=105
; slutpunkt och öppningsvinkel
Programmeringsexempel: Uppgift över medelpunkt och öppningsvinkel
;
%HJ\QQHOVHSXQNW
6OXWSXQNW"
,
r
0HGHOSXQNW
.
=
Bild 9-16
Exempel för medelpunkts- och öppningsvinkeluppgift
N5 G90 Z30 X40
; begynnelsepunkt cirkel för N10
N10 G2 K10 I-7 AR=105
; medelpunkt och öppningsvinkel
Märk
Medelpunktsvärden hänför sig till begynnelsepunkten för cirkeln!
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
189
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.4
Cirkelinterpolering via mellanpunkt: CIP
Funktionalitet
Riktningen för cirkeln resulterar härvid ur läget för mellanpunkten (mellan begynnelse- och
slutpunkt). Uppgift mellanpunkt: I1=... för X-axel, K1=... för Z-axel.
CIP verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1, ...).
Den inställda måttuppgiften G90 eller G91 är giltig för slut- och mellanpunkten!
;
0HOODQSXQNW, . 6OXWSXQNW
%HJ\QQHOVHSXQNW
=
Bild 9-17
Cirkel med slut- och mellanpunktsuppgift för G90 som exempel
Programmeringsexempel
190
N5 G90 Z30 X40
; begynnelsepunkt cirkel för N10
N10 CIP Z50 X40 K1=40
I1=45
; slut- och mellanpunkt
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.5
Cirkel med tangential övergång: CT
Funktionalitet
Med CT och den programmerade slutpunkten i det aktuella planet (G18: Z-/X-plan) skapas
en cirkel, som ansluter sig tangentialt till det förgående banstycket (cirkel eller rät linje).
Radie och medelpunkt för cirkeln är härvid bestämda ur de geometriska förhållandena från
det föregående banstycket och den programmerade cirkelslutpunkten.
1*
1&
6OXWSXQNWFLUNHO
;=
;
3URJUDPPHULQJ
1*=)U¦WOLQMH
1&7;=FLUNHOPHGWDQJHQWLDO
DQVOXWQLQJ
=
Bild 9-18
Cirkel med tangential övergång till föregående banstycke
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
191
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.6
Gängskärning med konstant stigning: G33
Funktionalitet
Med funktionen G33 kan gängor med konstant stigning av följande typ bearbetas:
● Gänga på cylindrisk kropp
● Gänga på konisk kropp
● Yttergänga
● Enkel- och multipelgänga
● Flerblocksgänga (följd av gängor)
Förutsättning är en spindel med vägmätningssystem.
G33 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1, G2, G3,...).
\WWUH
LQUH
Bild 9-19
Ytter- och innergänga med cylindrisk gänga som exempel
Höger- eller vänstergänga
Höger- eller vänstergänga ställs in med rotationsriktningen för spindeln M3-högergång, M4vänstergång. Därtill skall varvtalsuppgiften programmeras under adressen S resp. ett varvtal
ställas in.
192
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Programmering
Anmärkning: För gänglängden skall det tas hänsyn till in- och utloppsvägar!
6LGRELOG
6OXWSXQNW
;
6HGGXSSLIU§Q
*¦QJO¦QJG
PHGLQRFKXWORSS
1ROOJUDGPDUNHULQJ
I¸UVSLQGHOJLYDUHQ
%HJ\QQHOVHQSXQNW
)¸UVNMXWQLQJ
6)
=
6WLJQLQJ
6WLJQLQJ,HOOHU.
9¦UGH¦U¸YHUKHOD
J¦QJO¦QJGHQWLOO
*EORFNHWNRQVWDQW
+¸JHUHOOHUY¦QVWHUJ¦QJDPHG0HOOHU0
PHGLQRFKXWORSS
Bild 9-20
Programmerbara storlekar för gängan med G33
;
&\OLQGHUJ¦QJD
6WLJQLQJ.
*=.
=
9LQNHOYLGNRQHQ¦U
PLQGUH¦QJUDGHU
.RQJ¦QJD
;
*=;.
=
6WLJQLQJ.HIWHUVRPO¦QJUHY¦JL=D[HOQ
*=;,
6WLJQLQJ.
9LQNHOYLGNRQHQ¦U
VW¸UUH¦QJUDGHU
6WLJQLQJ
;
,
6WLJQLQJ,HIWHUVRPO¦QJUHY¦JL;D[HOQ
=
;
6WLJQLQJ
3ODQJ¦QJD
,
*;,
=
Bild 9-21
Stigningstillordning vid cylinder-, kon- och plangänga
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
193
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Kongänga
Vid kongängor (2 axeluppgifter nödvändiga) måste den erforderliga stigningsadressen I eller
K för axeln användas med den största vägen (större gänglängd). En andra stigning anges
inte.
Startpunktsförskjutning SF=
En startpunktsförskjutning för spindeln blir erforderlig, när gängan skall tillverkas i snitt
förskjutna till varandra eller multipelgänga. Startpunktsförskjutningen programmeras i
gängblocket med G33 under adressen SF (absolut position).
Skrivs ingen startpunktsförskjutning SF, är värdet från settingdatum „Startvinkel för gänga„
(SD 4200: THREAD_START_ANGLE) aktivt.
Observera: Ett programmerat värde för SF förs alltid in även i settingdatumet.
Programmeringsexempel
Cylindergänga, dubbelgängig- startpunktsförskjutning 180 grader, gänglängd (inklusive inoch utlopp) 100 mm, gängstigning 4 mm/varv.
Högergänga, cylinder redan förtillverkad:
N10 G54 G0 G90 X50 Z0 S500 M3
; köra till startpunkt, spindelgång höger
N20 G33 Z-100 K4 SF=0
; stigning: 4 mm/varv
N30 G0 X54
N40 Z0
N50 X50
N60 G33 Z-100 K4 SF=180
; 2:a gången, 180 grader förskjuten
N70 G0 X54 ...
194
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Flerblocksgänga
Programmeras flera gängblock efter varandra (multipelgänga), så är uppgift över
startpunktsförskjutning motiverad endast i 1:a gängblocket. Endast här används uppgiften.
Multipelgängor förbinds automatiskt genom G64-banstyrningsdrift.
;
%ORFNPHG*
1
%ORFNPHG*
1
1*=.6) 1=;.
1=;.
%ORFNPHG*
1
=
Bild 9-22
Exempel på multipelgänga (gängkedjning)
Hastighet för axlarna
Vid G33-gängor resulterar hastigheten för axlarna för gänglängden ur spindelvarvtalet och
gängstigningen. Matningen F är inte relevant. Men den förblir sparad. Den i maskindatum
fastlagda maximala axelhastigheten (snabbgång) kan dock inte överskridas. Detta fall leder
till utgivande av larm.
Informationer
Viktigt
● Spindelövermanningsbrytaren (Spindeloverride) bör förbli oförändrad vid
gängbearbetning.
● Matningsövermanningsbrytaren (matningsoverride) har ingen betydelse i detta block.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
195
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.7
Programmerbar in- och utloppsväg vid G33: DITS, DITE
Funktionalitet
In- och utloppsvägen skall för gänga G33 köras extra till den gänga som behövs. I dessa
områden äger start resp. bromsning av axeln rum (vid kongänga båda axlarna). Denna väg
är beroende av gängstigning, spindelvarvtal och axelns dynamik (projektering).
Är det väg som står till förfogande för inlopp och utlopp begränsad, så skall spindelvarvtalet
vid behov reduceras så att denna väg räcker.
För att i dessa fall ändå uppnå gynnsamma skärvärden och korta bearbetningstider resp.
enklare handha problematiken, kan in- och utloppsvägen i programmet anges extra. Utan
uppgift verkar värden från settindaten (SD). Uppgifterna i programmet skrivs i SD42010:
THREAD_RAMP_DISP[0] ... [1].
Räcker denna väg inte för förflyttning med den projekterade axelaccelerationen, överlastas
axeln accelerationsmässigt. För gänginloppet anmäls då larmet 22280 "Programmerat
inloppsväg för kort". Larmet är rent informativt och ingen påverkan på genomarbetningen av
detaljprogrammet.
Utloppsvägen verkar vid gängslutet som översläpningsavstånd. Därmed uppnås en stötfri
ändring av axelrörelsen vid lyftningen.
Programmering
DITS=...
; inloppsväg för gängan vid G33
DITE=...
; utloppsväg för gängan vid G33
Tabell 9-3
Värden för DITS och DITE resp. SD42010: THREAD_RAMP_DISP
-1 ... < 0:
Start/bromsning av matningsaxeln sker med projekterad acceleration.
Rycket blir enligt den aktuella programmeringen BRISK/SOFT.
0:
Start/bromsning av matningsaxeln vid gängskärning görs hoppformigt.
> 0:
Inloppsväg / utloppsväg för gängan vid G33 anges.
För att undvika larmet 22280 skall med vid mycket små inlopps- resp.
utloppsvägar ge akt på accelerationsgränserna för axeln.
Observera: Värdet från SD42010 efter Reset / programbörjan är -1.
196
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
;
8WORSSVY¦J
,QORSSVY¦J
6WDUWSXQNW
=
Bild 9-23
Inloppsväg och utloppsväg med översläpning vid gänga G33
Programmeringsexempel
...
N40 G90 G0 Z100 X10 M3 S500
N50 G33 Z50 K5 SF=180 DITS=4 DITE=2
; inlopp 4 mm, utlopp 2 mm
N60 G0 X30
...
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
197
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.8
Gängskärning med variabel stigning: G34, G35
Funktionalitet
Med G34 eller G35 kan gängor med variabel stigning i ett block tillverkas:
● G34 ; gänga med (linjärt) tilltagande stigning
● G35 ; gänga med (linjärt) avtagande stigning.
Båda funktionerna innehåller den övriga funktionalteten från G33 och kräver samma
förutsättningar.
G34 eller G35 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1,
G2, G3, G33,...).
Gängstigning:
● I eller K ; begynnelse-gängstigning i mm/varv, tillhörande till axel X eller Z
Stigningsändring:
I blocket med G34 eller G35 innehåller adressen F betydelsen för stigningsändringen:
Stigningen (mm per varv) ändrar sig per varv.
● F ; stigningsändring i mm/U2.
Observera: Adressen F har utanför G34, G35 fortfarande betydelsen av matningen resp.
fördröjningstiden vid G4. De där programmerade värdena förblir sparade.
Fastställande av F
Är begynnelse- och slutstigningen för en gänga känd, då kan den gängstigningsändring F
som skall programmera beräknas enligt följande ekvation:
F =
Ke ² − Ka ²
2 × LG
[ mm / U ² ]
Därvid betyder:
Ke gängstigning för axelslutpunktskoordinaten [mm/U]
Ka gängstigning i början (prog. under I, K) [mm/U]
LG gänglängd i [mm]
Programmering
198
G34 Z... K... F...
; cylindergänga med tilltagande stigning
G35 X... I... F...
; plangänga med avtagande stigning
G35 Z... X... K... F...
; kongänga med avtagande stigning
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Programmeringsexempel
Tabell 9-4
Cylindergänga, anslutande med avtagande stigning
N10 M3 S40
; koppla till spindel
N20 G0 G54 G90 G64 Z10
X60
N30 G33 Z-100 K5 SF=15
; köra till startpunkt
N40 G35 Z-150 K5 F0.16
; begynnelsestigning 5 mm/U,
; gänga, konstant stigning 5mm/U,
; insättningspunkt vid 15 grader
; stigningsavtagande 0,16 mm/U 2,
; gänglängd 50 mm,
; önskad stigning vid blockslut 3 mm/U
N50 G0 X80
; lyftning i X
N60 Z120
N100 M2
9.3.9
Gänginterpolering: G331, G332
Funktionalitet
Användningen av denna funktion är vid slipmaskiner i första hand avsedd för en 2:a spindel
(drivet verktyg) - se därtill Kapitel "2:a spindel".
Förutsättning är en lägesreglerad spindel med vägmätningssystem.
Med G331/G332 kan gängor borras utan flytande gänghållare, om spindelns dynamik och
axeln tillåter detta.
Änvänds trots detta en flytande gänghållare, så minskar de vägdifferenser som den flytande
gänghållaren skall ta upp. En gängslipning med högre spindelvarvtal är därmed möjlig.
Med G331 sker slipningen, med G332 i motsatt riktning.
Slipdjupet anges via axeln t.ex. Z; gängstigningen via den tillhörande
interpoleringsparametern (här: K).
Vid G332 programmeras samma stigning som för G331. Omvändningen av
spindelrotationsriktningen görs automatiskt.
Varvtalet för spindeln programmeras med S; utan M3/M4.
Före gängslipningen med G331/G332 måste spindeln ha förts i den lägesreglerade driften
med SPOS=... .
Höger- eller vänstergänga
Förtecknet för gängstigningen bestämmer spindelrotationsriktningen:
positiv: högergång (som vid M3)
negativ: vänstergång (som vid M4)
Anmärkning:
En komplett gängborrningscykel med gänginterpolering ställs till förfogande med
standardcykeln CYCLE84.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
199
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Hastighet för axlarna
Vid G331/G332 resulterar hastigheten för axeln för gänglängden ur spindelvarvtalet och
gängstigningen. Matningen F är inte relevant. Men den förblir sparad. Den i maskindatum
fastlagda maximala axelhastigheten (snabbgång) kan dock inte överskridas. Detta fall leder
till utgivande av larm.
Programmeringsexempel
Metrisk gänga 5,
stigning enligt tabell: 0,8 mm/varv, borrhål redan prefabricerat:
N5 G54 G0 G90 X10 Z5
; köra till startpunkt
N10 SPOS=0
; spindel i lägesreglering
N20 G331 Z-25 K0.8 S600
; gängslipning, K positiv = högergång för spindeln, slutpunkt -25
mm
N40 G332 Z5 K0.8
; tillbakamatning
N50 G0 X... Z...
9.3.10
Fastpunktskörning: G75
Funktionalitet
Med G75 kan köras till två fasta punkter på maskinen, t.ex. verktygsväxlingspunkt.
Positionen finns fast lagrad i maskindata för alla axlar. Ingen förskjutning verkar. Hastigheten
för varje axel är dess snabbgång.
G75 kräver ett eget block och verkar blockvis. Maskinaxelbeteckningen skall programmeras!
I blocket efter G75 är det tidigare G-kommandot i gruppen "Interpoleringstyp" (G0, G1,G2,
...) åter aktivt.
Programmeringsexempel
N10 G75 X1=0 Z1=0
Anmärkning: De programmerade positionsvärdena för X1, Z1 (här =0) ignoreras, måste dock
skrivas.
200
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.11
Referenspunktskörning: G74
Funktionalitet
Med G74 kan referenspunktkörningen i NC-programmet genomföras. Riktning och hastighet
för varje axel finns lagrade i maskindata.
G74 kräver ett eget block och verkar blockvis. Maskinens axelbeteckningar skall
programmeras!
I blocket efter G74 är det tidigare G-kommandot i gruppen "Interpoleringstyp" (G0, G1,G2,
...) åter aktivt.
Programmeringsexempel
N10 G74 X1=0 Z1=0
Anmärkning: De programmerade positionsvärdena för X1, Z1 (här =0) ignoreras, måste dock
skrivas.
9.3.12
Mätning med kopplande mätfinger: MEAS, MEAW
Funktionalitet
Funktionen är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus och pro.
Står i ett block med förflyttningsrörelser för axlarna anvisningen MEAS=... eller MEAW=...,
registreras och sparas positionerna för de förflyttade axlarna vid kopplingsflanken till ett
anslutet mätfinger. Mätresultatet är läsbart för varje axel i programmet.
Vid MEAS bromsas rörelsen hos axlarna när de kommer till den valda kopplinsflanken till
mätfingret och den förblivande restvägen raderas.
Programmering
MEAS=1
MEAS=-1
MEAW=1
MEAW=-1
G1 X... Z...
F...
G1 X... Z...
F...
G1 X... Z...
F...
; mätning med stigande flank för mätfingret, radera restväg
G1 X... Z...
F...
; mätning med fallande flank för mätfingret, utan att radera
restväg
; mätning med fallande flank för mätfingret, radera restväg
; mätning med stigande flank för mätfingret, utan att radera
restväg
SE UPP
Bei MEAW: Mätfingret åker även efter det att det utlösts till den programmerade positionen.
Risk för förstörelse!
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
201
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Mätuppdragsstatus
Har mätfingret kopplat, har variabeln $AC_MEA[1] efter mätblocket värdet =1; annars värdet
=0.
Med starten av ett märblock sätts variabeln på värdet =0.
Mätresultat
Mätresultatet står för de i mätblocket förflyttade axlarna till förfogande med följande variabler
efter mätblocket vid framgångsrik mätfingerkoppling:
i maskinkoordinatsystemet: $AA_MM[Achse]
i arbetsstyckskoordinatsystemet: $AA_MW[Achse]
Achse står för X eller Z.
Programmeringsexempel
N10 MEAS=1 G1 X300 Z-40 F4000
; Mätning med restvägsradering, stigande flank
N20 IF $AC_MEA[1]==0 GOTOF MEASERR
; mätfel?
N30 R5=$AA_MW[X] R6=$AA_MW[Z]
; bearbeta mätvärden
..
N100 MEASERR: M0
; mätfel
Observera: IF-anvisning - se Kapitel "Villkorliga programhopp"
202
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.13
Matning F
Funktionalitet
Matningen F är banhastigheten och utgör beloppet för den geometriska summan av
hastighetskomponenterna för alla delaktiga axlar. Axelhastigheterna resulterar ur axelvägens
andel i banvägen.
Matningen F verkar vid interpoleringstyperna G1, G2, G3, CIP, CT och bibehålls till ett nytt
F-ord skrivs.
Programmering
F...
Anmärkning: Vid heltaliga värden kan decimalpunktuppgiften utgå, t.ex.: F300
Måttenhet för F med G94, G95
Måttenheten för F-ordet bestäms av G-funktioner:
● G94 F som matning i mm/min
● G95 F som matning i mm/varv för spindeln (endast motiverat när spindeln går!)
Anmärkning:
Denna måttenhet gäller för metriska måttuppgifter. I enlighet med "Metriska och inch
måttuppgifter" är även en inställning med inch-mått möjlig.
Programmeringsexempel
N10 G94 F310
;matning i mm/min
...
N110 S200 M3
;spindelgång
N120 G95 F15.5
;matning i mm/varv
Anmärkning: Skriv ett nytt F-ord, när du växlar G94 - G95!
Information
G-gruppen med G94, G95 innehåller också funktionerna G96, G97 för en konstant
skärhastighet. Dessa funktioner har dessutom fortfarande inflytande på S-ordet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
203
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.14
Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G9, G60, G64
Funktionalitet
För inställning av körningsbeteendet vid blockgränserna och för vidarekoppling av block
existerar G-funktioner som möjliggör en optimal anpassning till olika krav. T.ex. du vill snabbt
positionera med axlarna eller du vill bearbeta bankonturer med flera block.
Programmering
G60
; precisionsstopp -modalt verksamt
G64
; banstyrningsdrift
G9
; precisionsstopp -blockvis verksamt
G601
; presisionsstoppfönster fint
G602
; precisionsstoppfönster grovt
Precisionsstopp G60, G9
Är funktionern precisionsstopp (G60 oder G9) verksam, bromsas hastigheten för att uppnå
den precisa målpositionen i slutet av blocket mot noll.
Härvid kan med en ytterligare modalt verkande G-grupp ställas in, när förflyttningsrörelsen
för detta block gäller som avslutat och blir kopplat till nästa block.
● G601 precisionsstoppsfönster fint
Vidarekopplingen av block sker när alla axlar har uppnått "Precisionsstoppsfönster fint"
(värde i maskindatum).
● G602 precisionsstoppsfönster grovt
Vidarekopplingen av block sker när alla axlar har uppnått "Precisionsstoppsfönster grovt"
(värde i maskindatum).
Valet av precisionsstoppfönster påverkar väsentligt den totala tiden när många
positioneringsförlopp utförs. Fina anpassningar behöver mer tid.
204
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
;
%ORFNYLGDUHNRSSOLQJ
YLGಱJURYಯYLGಱILQಯ
*JURY
*
ILQ
=
Bild 9-24
Precisionsstoppfönstret grovt eller fint, verksamt vid G60-G9, förstorar framställningen av
fönstret
Programmeringsexempel
N5 G602
; precisionsstoppfönster grovt
N10 G0 G60 Z...
; precisionsstopp modalt
N20 X... Z...
; G60 verkar fortfarande
...
N50 G1 G601 ...
; presisionsstoppfönster fint
N80 G64 Z...
; omkoppling till banstyrningsdrift
...
N100 G0 G9 Z...
; precisionsstopp verkar endast för detta block
N111 ...
; åter banstyrningsdrift
Anmärkning: Kommandot G9 skapar precisionsstopp endast för det block i vilket det står;
G60 dock tills annulering genom G64.
Banstyrningsdrift G64
Mål för banstyrningsdriften är det att undvika en nedbromsning vid blockgränserna och med
om möjligt samma banhastighet (vid tangentiala övergångar) växla till nästa block.
Funktionen arbetar med förutseende hastighetsstyrning över flera block (Look Ahead).
Vid ej tangentiala övergångar (hörn) sänks likaså hastigheten så snabbt att axlarna under
kort tid är underkastade en relativt stor hastighetsändring. Det har också ett kraftigt ryck
(accelerationsändring) till följd. Via aktiveringen av funktionen SOFT kan ryckets storlek
begränsas.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
205
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Programmeringsexempel
N10 G64 G1 Z... F...
; banstyrningsdrift
N20 X..
; fortsatt banstyrningsdrift
...
N180 G60 ...
; omkoppling till precisionsstopp
Förutseende hastighetsstyrning (Look Ahead)
I banstyrningsdrift med G64 fastställer styrningen automatiskt för flera NC-block
hastighetsstyrningen i förväg. Härigenom kan vid nästan tangentiala övergångar accelereras
eller bromsas över flera block. Vid banor, som är sammansatta av korta vägar i NC-blocken,
låter sig högre hastigheter uppnås än utan förutseende.
0DWQLQJ
*EDQVW\UQLQJVGULIWPHGORRNDKHDG
3URJUDPPHUDGPDWQLQJ)
)
*SUHFLVLRQVVWRSS
1
Bild 9-25
206
1
1
1
1
1
1
1
1
1 1
1
%ORFNY¦J
Jämförelse av hastighetsbeteendet G60 och G64 med korta vägar i blocken
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.15
Accelerationsbeteende: BRISK, SOFT
BRISK
Axlarna i maskinen ändrar sin hastighet med det maximalt tillåtna värdet för accelerationen
tills sluthastigheten har uppnåtts. BRISK möjliggör tidsoptimerat arbete. Börhastigheten
uppnås efter kort tid. Det finns dock hopp i accelerationsförloppet.
SOFT
Axlarna i maskinen accelererar med en ej linjär, kontinuerlig kurva tills sluthastigheten
uppnåtts. Genom denna ryckfria acceleration möjliggör SOFT en lägre maskinbelastning.
Samma beteende inställer sig också vid bromsförlopp.
+DVWLJKHW
EDQD
%5,6.
WLGVRSWLPDO
62)7
VNRQDQGHI¸UPHNDQLNHQ
%¸UY¦UGH
W
Bild 9-26
W
7LG
Principiellt förlopp för banhastigheten vid BRISK-SOFT
Programmering
BRISK
; hoppformig banacceleration
SOFT
; ryckbegränsad banacceleration
Programmeringsexempel
N10 SOFT G1 X30 Z84 F6.5
; ryckbegränsad banacceleration
...
N90 BRISK X87 Z104
; vidare med hoppformig banacceleration
...
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
207
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.16
Procentuell accelerationsövermanning: ACC
Funktionalitet
I programavsnitt kan det vara erforderligt att förändra den vid programmeringen av
maskindata inställda axel- eller spindelaccelerationen. Denna programmerbara acceleration
är en procentuell accelerationsövermanning.
För varje axel (t.ex. X) eller spindel (S) kan ett procentvärde > 0% och ≤ 200%
programmeras. Axelinterpoleringen görs då med denna proportionella acceleration.
Referensvärdet (100%) är det giltiga maskindatavärdet för accelerationen för axel eller
spindel. Vid spindeln är referensvärdet dessutom beroende av:
● växelsteget
● valt modus (positioneringsmodus eller varvtalsmodus).
Programmering
ACC[Achsname]= Prozentwert
; för axel
ACC[S]= Prozentwert
; för spindel
Programmeringsexempel
N10 ACC[X]=80
; 80% acceleration för X-axeln
N20 ACC[S]=50
; 50% acceleration för spindeln
...
N100 ACC[X]=100
; frånkoppling av övermanningen för X-axeln
Verkan
Begränsningen verkar i alla interpoleringstyper till driftslägena AUTOMATIK och MDA men
inte i JOG-drift och vid referenspunktskörning.
Med värdetillordningen ACC[...] = 100 kopplas övermanningen från; likaså med RESET och
programslut.
Det programmerade övermanningsvärdet är också aktivt vid provkörningsmatning.
SE UPP
Ett värde större än 100% får endast programmeras när denna belastning är tillåten för
maskintekniken och drifterna har motsvarande reserver. Om detta ej respekteras kan det
leda till skador på mekaniken och/eller till felmeddelanden.
208
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.17
Körning med förstyrning: FFWON, FFWOF
Funktionalitet
Genom förstyrningen reduceras släpavståndet i den körda banan mot noll.
Körningen med förstyrning möjliggör högre banprecision och därmed bättre
tillverkningsresultat.
Programmering
FFWON
; förstyrning TILL
FFWOF
; förstyrning FRÅN
Programmeringsexempel
N10 FFWON
; förstyrning TILL
N20 G1 X... Z... F9
...
N80 FFWOF
9.3.18
; förstyrning FRÅN
3. och 4. axel
Förutsättning
Styrningsutbyggnad för 3 eller 4 axlar
Funktionalitet
Beroende på maskinutförande kan en 3:e och 4:e axel vara nödvändig. Dessa axlar kan
utföras som linjär- eller rundaxel. Beteckningen för dessa axlar fastlägger maskintillverkaren
(t.ex. U, C eller A).
Vid rundaxlar kan förflyttningsområdet projekteras mellan 0 ...<360 grader (modulobeteende).
En 3:e eller 4:e axel kan vid motsvarande maskinkonstruktion förflyttas linjärt samtidigt med
de övriga axlarna. Förflyttas axeln i ett block med G1 eller G2/G3 med de övriga axlarna (X,
Z), så erhåller den ingen komponent av matningen F. Dess hastighet riktar sig efter bantiden
för axlarna X, Z. Dess rörelse börjar och slutar med de övriga banaxlarna. Hastigheten kan
dock inte vara högre än det fastlagda gränsvärdet.
Programmeras i ett block endast dessa 3:e eller 4:e axlar, flyttar sig axeln vid G1 med den
aktiva matningen F. Rör det sig om en rundaxel, är måttenheten för F motsvarande
grader/min vid G94 eller grader/varv för spindeln vid G95.
För dessa axlar kan förskjutningar ställas in (G54 ... G59) och programmeras (TRANS,
ATRANS).
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
209
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Programmeringsexempel
Den 4:e axeln är en rundaxel och med axelbeteckningen A
N5 G94
; F i mm/min eller grader/min
N10 G0 X10 Z30 A45
; köra X-Z-bana med snabbgång, A-tidsekvivalent därtill
N20 G1 X12 Z33 A60 F400 ; köra X-Z-bana med 400 mm/min, A-tidsekvivalent därtill
N30 G1 A90 F3000
; axeln A flyttar sig ensam till position 90 grader med hastigheten
3000 grader/min
Speciella anvisningar för rundaxlar: DC, ACP, ACN
t.ex. för rundaxel A
A=DC(...)
; absolutmåttuppgift, köra direkt till position (på den kortaste vägen)
A=ACP(...)
; absolutmåttuppgift, köra till position i positiv riktning
A=ACN(...)
; absolutmåttuppgift, köra till position i negativ riktning
Exempel:
N10 A=ACP(55.7)
210
; köra till absolut position 55,7 grader i positiv riktning
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.19
Fördröjningstid: G4
Funktionalitet
Du kan för en definierad tid stoppa bearbetningen mellan två NC-block, genom att infoga ett
eget block med G4; t.ex. för friskärning.
Orden med F... eller S... används endast i detta block för tidsuppgifterna. En dessförinnan
programmerad matning F eller ett spindelvarvtal bibehålls.
Programmering
G4 F...
; fördröjningstid i sekunder
G4 S...
; fördröjningstid i varv för spindeln
Programmeringsexempel
N5 G1 F3.8 Z-50 S300 M3
; matning F, spindelvarvtal S
N10 G4 F2.5
; fördröjningstid 2,5 s
N20 Z70
N30 G4 S30
; fördröja 30 varv för spindeln, motsvarar vid
S=300 varv/min och 100 %, varvtalsoverride: t=0,1 min
N40 X...
; matning och spindelvarvtal fortfarande verksamma
Anmärkning
G4 S.. är möjlig endast när en styrd spindel finns (när varvtalsuppgifter likaså programmeras
över S... ).
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
211
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
9.3.20
Köra till fast anslag
Funktionalitet
Funktionen är tillgänglig vid 802D sl plus und 802D sl pro.
Med hjälp av funktionen "Köra till fast anslag" (FXS = Fixed Stop) är det möjligt, att bygga
upp definierade krafter för låsning av arbetsstycken, som det är nödvändigt t.ex. för pinoler
och gripare. Dessutom kan det köras till mekaniska referenspunkter med funktionen. Vid
tillräckligt reducerat moment är också enkla mätförlopp möjliga, utan att ett mätfinger måste
anslutas.
Programmering
FXS[Achse]=1
; välja köra till fast anslag
FXS[Achse]=0
; välja bort köra till fast anslag
FXST[Achse]=...
; låsmoment, uppgift i % av max. moment för driften
FXSW[Achse]=...
; fönsterbredd för övervakning av fast anslag i mm/grader
Anmärkning: Som axelbeteckning skrivs företrädesvis maskinaxelbeteckningen, t.ex.: X1).
Kanalaxelbeteckningen (t.ex.: X) är endast tillåten, när ingen koordinatritation är aktiv och
denna axel är direkt tillordnad till en maskinaxel.
Kommandona är modalt verksamma. Förflyttningsvägen och valet av funktionen
FXS[Achse]=1 måste programmeras i ett block.
Programmeringsexempel Val
N10 G1 G94 ...
N100 X250 Z100 F100 FXS[Z1]=1
FXST[Z1]=12.3
FXSW[Z1]=2
212
; för maskinaxel Z1 FXS-funktion vald,
; låsmoment 12,3%,
; fönsterbredd 2 mm
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Observera
● Det fasta anslaget måste vid valet ligga mellan start- och målposition.
● Uppgifterna för moment FXST[ ]= och fönsterbredd FXSW[ ]= är optioner. Skrivs inte
dessa, verkar värdena från de förefintliga settingdata (SD). Programmerade värden
övertas i settingdata. I början laddas settingdata med värden från maskindata. FXST[ ]=...
resp. FXSW[ ]=... kan ändras vid godtycklig tidpunkt i programmet. Ändringarna blir
verksamma före förflyttningsrörelser i blocket.
†USRVLWLRQIDVWDQVODJXSSQ§WW
==
6WDUWSRVLWLRQ
0§OSRVLWLRQ
SURJUDPPHUDGVOXWSRVLWLRQ
Bild 9-27
)DVWDQVODJ¸YHUYDNQLQJVI¸QVWHU
);6:>=@
Exempel för körning till fast ansla, pinol trycks mot arbetsstycket
Ytterligare programmeringsexempel
N10 G1 G94 ...
N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1
; för maskinaxel X1 FXS vald,
; låsmoment och fönsterbredd från SDs
N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1
FXST[X1]=12.3
; för maskinaxel X1 FXS vald,
; låsmoment 12,3%, fönsterbredd från SD
N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1
FXST[X1]=12.3 FXSW[X1]=2
; för maskinaxel X1 FXS vald,
; låsmoment 12,3%, fönsterbredd 2 mm
N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1
FXSW[X1]=2
; för maskinaxel X1 FXS vald,
; låsmoment från SD, fönsterbredd 2 mm
Fast anslag uppnått
Efter det att det fasta anslaget har uppnåtts,
● raderas restvägen och lägesbörvärdet följdstyrs,
● stiger drivmomentet till det programmerade gränsvärdet FXST[ ]=... resp. värde från SD
och förblir sedan konstant,
● blir övervakningen av det fasta anslaget inom den angivna fönsterbredden aktiv
(FXSW[ ]=... resp. värde från SD).
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
213
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Välja bort funktion
Bortvalet av funktionen utlöser ett stopp av rörelsen framåt. I blocket med FXS[X1]=0 skall
förflyttningsrörelser stå.
Exempel:
N200 G1 G94 X200 Y400 F200
FXS[X1] = 0
axel X1 dras tillbaka från det fasta anslaget till
position X= 200 mm.
SE UPP
Förflyttningsrörelsen till tillbakamatningspositionen måste föra bort från det fasta anslaget,
annars är skador på anslag eller maskin möjliga.
Blockväxel sker efter det tillbakamatningspositionen uppnåtts. Anges ingen
tillbakamatningsposition, äger blockväxlingen rum genast efter frånkopplingen av
momentbegränsningen.
Ytterligare anvisningar
● "Mätning med restvägsradering" (kommando MEAS) och "Köra till fast anslag" kan inte
programmeras samtidigt i ett block.
● Under det "Köra till fast anslag" är aktiv, sker ingen konturövervakning.
● Sänks momentgränsen för mycket, kan axeln inte längre följa börvärdesuppgiften,
lägesregleringen går in i begränsningen och konturavvikelsen stiger. I detta driftsläge kan
det vid förhöjning av momentgränsen leda till ryckiga rörelser. Det skall garanteras att
axeln fortfarande kan följa. Därför skall kontrolleras att konturavvikelsen inte är större än
vid obegränsat moment.
● Via maskindatum kan en anstigsramp för den nya momentgränsen definieras, för att
förhindra en språngartad inställning av momentgränsen (t.ex. vid intryckning av en pinol).
Systemvariabel för status: $AA_FXS[Achse]
Denna systemvariabel levererar status för "Köra till fast anslag" för den angivna axeln:
Värde
=
0:
Axeln är inte vid anslaget
1:
Körningen till anslaget var framgångsrik (axeln är i övervakningsfönstret för det fasta
anslaget)
2:
Körningen till anslaget misslyckades (axeln är inte vid anslaget)
3:
Köra till fast anslag aktiverad
4:
Anslag identifierades
5:
Köra till fast anslag väljs bort. Bortvalet är ännu inte verkställt.
Avfrågningen av systemvariablerna i detaljprogrammet utlöser ett stopp av rörelsen framåt.
Vid SINUMERIK 802D sl kan endast de statiska tillstånden före och efter till-/bortval
registreras.
214
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Larmundertryckning
Med ett maskindatum kan utgivandet av följande larm undertryckas:
● 20091 "Fast anslag inte uppnått"
● 20094 "Fast anslag avbrott"
Litteratur: "Funktionsbeskrivning", Kapitel "Köra till fast anslag"
9.3.21
Matningsreducering med hörnfördröjning (FENDNORM, G62, G621)
Funktion
Vid den automatiska hörnfördröjningen sänks matningen klockformigt kort före det aktuella
hörnet. Dessutom kan arbetsmåttet för det för bearbetningen relevanta verktygsbeteendet
ställas in med parametrar via settingdata. Dessa är:
● Början och slut på matningsreduceringen
● Override, med vilken matningen reduceras
● Identifikation av det relevanta hörnet
Som relevanta hörn tas det hänsyn till de hörn, vars innervinkel är mindre än det via
settingdatum parameterinställda hörnet.
Med defaultvärdet FENDNORM kopplas funktionen för den automatiska hörnoverriden från.
Litteraturhänvisning
Funktionsbeskrivning ISO-dialekt för SINUMERIK
Programmering
FENDNORM
G62 G41
eller
G621
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
215
Programmera
9.3 Rörelse hos axlar
Parametrar
FENDNORM
Automatisk hörnfördröjning från
G62
Hörnfördröjning vid innerhörn vid aktiv verktygsradiekompensering
G621
Hörnfördröjning vid alla hörn vid aktiv verktygsradiekompensering
G62 verkar endat vid innerhörn med
● aktiv verktygsradiekompensering G41, G42 och
● aktiv banstyrningsdrift G64, G641
Med nedsänkt matning körs fram till det motsvarande hörnet som resulterar ur:
F * (override till matningsreducering) * matningsoverride
Den maximalt möjliga marningsnedsänkningen uppnås precis när verktyget, relaterat till
medelpunktsbanan, skall göra riktningsväxel vid det motsvarande hörnet.
G621 verkar analogt till G62 vid varje hörn, för de av FGROUP fastlagda axlarna.
216
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.4 Rörelser hos spindeln
9.4
Rörelser hos spindeln
9.4.1
Spindelvarvtal S, rotationsriktningar
Funktionalitet
Varvtalet för spindeln programmeras under adressen S i varv per minut, när maskinen
förfogar över en styrd spindel.
Rotationsriktningen och början resp. slutet på rörelsen anges med M-kommandon.
M3
; spindel högergång
M4
; spindel vänstergång
M5
; spindel stopp
Anmärkning: Vid heltaliga S-värden kan decimalpunktuppgiften utgå, t.ex. S270
Informationer
När du skriver M3 eller M4 i ett block med axelrörelser, blir M-kommandona verksamma före
axelrörelserna.
Standardinställning: Axelrörelserna börjar först när spindeln har startats (M3, M4). M5 utges
också före axelrörelsen. Dock vänstas inte på spindelstillestånd. Axelrörelserna börjar redan
före spindkelstillestånd.
Med programslut eller RESET stoppas spindeln.
Vid programbörjan är spindelvarvtal noll (S0) verksamt.
Anmärkning: Via maskindata kan andra inställningar projekteras.
Programmeringsexempel
N10 G1 X70 Z20 F3 S270 M3
; före axelförflyttningen X, Z går spindeln upp i varv till 270
varv/min i högergång
...
N80 S450 ...
; varvtalsväxling
...
N170 G0 Z180 M5
; Z-rörelser, spindeln går till stopp
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
217
Programmera
9.4 Rörelser hos spindeln
9.4.2
Spindelvarvtalsbegränsning: G25, G26
Funktionalitet
Via programmet kan du genom skrivning av G25 eller G26 och spindeladressen S med
gränsvärdet för varvtalet inskränka de annars gällande gränsvärdena. Därmed skrivs
samtidigt de i settingdata införda värdena över.
G25 eller G26 kräver båda ett eget block. Ett tidigare programmerat varvtal S bibehålls.
Programmering
G25 S...
; undre spindelvarvtalsbegränsning
G26 S...
; övre spindelvarvtalsbegränsning
Informationer
De yttersta gränserna för spindelvarvtalet sätts i maskindatum. Genom inmatning via
manöverpanelen kan settingdata bli aktiva för ytterligare begränsning.
Vid funktionen G96 -konstant skärhastighet kan en extra övre gräns (LIMS)
programmeras/matas in.
Programmeringsexempel
218
N10 G25 S12
; undre spindelgränsvarvtal: 12 varv/min
N20 G26 S700
; övre spindelgränsvarvtal: 700 varv/min
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.4 Rörelser hos spindeln
9.4.3
Spindelpositionering: SPOS
Förutsättning
Spindeln måste vara tekniskt konstruerad för lägesregleringsdrift
Funktionalitet
Med funktionen SPOS= kan du positionera spindeln i en bestämd vinkelställning. Spindeln
hålls i positionen med lägesreglering.
Hastigheten för positioneringsförloppet är fastlagt i maskindatum.
Med SPOS=värde utifrån M3/M4-rörelsen bibehålls respektive rotationsriktning till
positioneringsslut. Vid positionering från stillestånd körs till positionern på den kortaste
vägen. Riktningen resulterar härvid ur de respektive begynnelse- och slutpositionerna.
Undantag: Första rörelsen hos spindeln, dvs. när mätsystemet ännu inte är synkroniserat.
För detta fall föreskrivs riktningen i maskindatum.
Andra rörelseföreskrifter för spindeln med SPOS=ACP(...), SPOS=ACN(...), ... är liksom för
rundaxlar möjliga.
Rörelsen sker parallellt till eventuella axelrörelser i samma block. Detta block är avslutat, när
båda rörelserna har avslutats.
Programmering
SPOS=...
; absolut position: 0 ... <360 grader
SPOS=ACP(...)
; absolutmåttuppgift, köra till position i positiv riktning
SPOS=ACN(...)
; absolutmåttuppgift, köra till position i negativ riktning
SPOS=IC(...)
; inkrementell måttuppgift, förtecken fastlägger förflyttningsriktning
SPOS=DC(...)
; absolutmåttuppgift, köra direkt till position (på den kortaste vägen)
Programmeringsexempel
N10 SPOS=14.3
; spindelposition 14,3 grader
...
N80 G0 X89 Z300
SPOS=25.6
; positionering spindel med axelrörelser. Blocket är avslutat, när alla
rörelserna har avslutats.
N81 X200 Z300
; N81-block börjar först när också spindelpositionen från N80 har
uppnåtts.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
219
Programmera
9.4 Rörelser hos spindeln
9.4.4
Växelsteg
Funktionalitet
För en spindel kan upp till 5 växelsteg för varvtals-/vridmomentanpassning projekteras. Valet
av ett växelsteg görs i programmet via M-kommandon:
● M40 ; automatiskt växelstegsval
● M41 till M45 ; växelsteg 1 till 5
9.4.5
2. Spindel
Funktion
Vid SINUMERIK 802D sl plus och 802D sl pro finns en 2:a spindel disponibel.
Vid dessa styrningar är de kinematiska transformations-funktionerna TRANSMIT och
TRACYL för fräsbearbetning på svarvmaskiner möjliga. Dessa funktioner kräver en 2:a
spindel för det drivna fräsverktyget.
Huvudspindeln drivs i dessa funktioner som rundaxel.
Masterspindel
Med masterspindeln är en rad funktioner förbundna, som endast är möjliga vid denna
spindel:
G95
; varvmatning
G96, G97
; konstant skärhastighet
LIMS
; övre gränsvarvtal vid G96, G97
G33, G34, G35,
G331, G332
M3, M4, M5, S...
; gängskärning, gänginterpolering
; enkla uppgifter för rotationsriktning, stopp och varvtal
Masterspindeln är fastlagd via projektering (maskindatum). Som regel är det huvudspindeln
(spindel 1). I programmet kan en annan spindel bestämmas som masterspindel:
SETMS(n)
; spindel n (= 1 eller 2) är masterspindel från och med nu.
En tillbakakoppling kan också göras över:
SETMS
; projekterad masterspindel är från och med nu åter
masterspindel
SETMS(1)
; spindel 1 är från och med nu åter masterspindel.
Den i programmet ändrade fastläggandet av masterspindeln gäller endast till programslut /
program-avbrott. Därefter är den projekterad masterspindeln åter verksam.
220
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.4 Rörelser hos spindeln
Programmering via spindelnummer
Några spindelfunktioner kan också väljas via spindelnumret:
S1=..., S2=...
; spindelvarvtal för spindel 1 resp. 2
M1=3, M1=4, M1=5
; uppgifter för rotationsriktning, stopp för spindel 1
M2=3, M2=4, M2=5
; uppgifter för rotationsriktning, stopp för spindel 2
M1=40, ..., M1=45
; växelsteg för spindel 1 (om den finns)
M2=40, ..., M2=45
; växelsteg för spindel 2 (om den finns)
SPOS[ n ]
; positionera spindel n
SPI (n)
; konverterar spindelnummer n till axelbeteckning,
; t.ex. "SP1" eller "CC"
; n måste vara ett giltigt spindelnummer (1 eller 2)
; Spindelbeteckningarna SPI(n) och Sn är funktionellt identiska.
$P_S[ n ]
; sist programmerat varvtal för spindel n
$AA_S[ n ]
; ärvarvtal för spindel n
$P_SDIR[ n ]
; sist programmerad rotationsriktning för spindel n
$AC_SDIR[ n ]
; aktuell rotationsriktning spindel n
2 spindlar finns
Via systemvariabel kan frågas i programmet:
$P_NUM_SPINDLES
; antal projekterade spindlar (i kanalen)
$P_MSNUM
; nummer för den programmerade masterspindeln
$AC_MSNUM
; nummer för den aktiva masterspindeln
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
221
Programmera
9.5 Speciella svarvfunktioner
9.5
Speciella svarvfunktioner
9.5.1
Konstant skärhastighet: G96, G97
Funktionalitet
Förutsättning: Det måste finnas en styrd spindel.
Vid tillkopplas G96-funktion anpassas spindelvarvtalet till den för ögonblicket bearbetade
arbetsstycksdiametern (planaxel) så att en programmerad skärhastighet S förblir konstant
vid verktygsskäret:
Spindelvarvtal gånger diameter = konstant.
S-ordet värderas från blocket med G96 som skärhastighet. G96 är modalt verksam tills
annulering av en annan G-funktion i gruppen (G94, G95, G97).
Programmering
G96 S... LIMS=... F...
; konstant skärhastighet TILL
G97
; konstant skärhastighet FRÅN
S
;skärhastighet, måttenhet m/min
LIMS=
; övre gränsvarvtal för spindeln, verksamt vid G96, G97
F
;matning i måttenheten mm/varv –som vid G95
Anmärkning:
Var tidigare G94 i stället för G95 aktiv, måste ett passande F-värde skrivas på nytt!
; SODQD[HO
0
'
'
:
6' VSLQGHOYDUYWDO
'' GLDPHWHU
'[6' '[6' 'Q[6'Q NRQVWDQW
Bild 9-28
222
Konstant skärhastighet G96
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.5 Speciella svarvfunktioner
Förflyttning med snabbgång
Vid körning med snabbgång G0 görs inga varvtalsändringar.
Undantag: Körs fram till konturen i snabbgång och det nästa blocket innehåller en
interpoleringstyp G1 eller G2, G3, CIP, CT (konturblock), då ställs varvtalet för konturblocket
in redan i startblocket med G0.
Övre gränsvarvtal LIMS=
Vid bearbetningen av stora mot små diametrar kan spindelvarvtalet öka starkt. Här
rekommenderas att ange den övre spindelvarvtalsbegränsningen LIMS=... . LIMS verkar
endast vid G96 och G97.
Med programmeringen av LIMS=... skrivs det i settingdatum (SD 43230:
SPIND_MAX_VELO_LIMS) införda värdet över. Detta SD verkar, när LIMS inte skrivs.
Det med G26 programmerade resp vid maskindatum fastlagda övre gränsvarvtalet kan inte
överskridas med LIMS=.
Koppla från konstant skärhastighet: G97
Funktionen „Konstant skärhastighet„ kopplas från med G97. Är G97 verksam, värderas ett
skrivet S–ord åter i varv per minut som spindelvarvtal .
Skrivs inget nytt S-ord, så roterar spindeln vidare med det varvtal, som sist registrerades vid
aktiv G96-funktion.
Programmeringsexempel
N10 ... M3
; rotationsriktning för spindeln
N20 G96 S120 LIMS=2500
; koppla till konstant skärhastighet, 120 m/min, gränsvarvtal 2500
varv/min
N30 G0 X150
; ingen varvtalsändring, då block N31 med G0
N31 X50 Z...
; ingen varvtalsändring, då block N32 med G0
N32 X40
; framkörning till kontur, nytt varvtal ställs automatiskt in så, som
erforderligt för början av blocket N40
N40 G1 F0.2 X32 Z...
; matning 0,2 mm/varv
...
N180 G97 X... Z...
; koppla från konstant skärhastighet
N190 S...
; nytt spindelvarvtal, varv/min
Informationer
Funktionen G96 kan också kopplas från med G94 eller G95 (samma G-grupp). I detta fall
verkar det sist programmerade spindelvarvtalet S för den fortsatta bearbetningen, såvida
inget nytt S-ord skrivs.
Den programmerbara förskjutningen TRANS eller ATRANS (se kapitel med samma namn)
bör inte eller endast med små värden användas för planaxel X. Arbetsstycksnollpunkten bör
ligga i rotationsmitten. Endast då är den exakta funktionern av G96 garanterad.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
223
Programmera
9.5 Speciella svarvfunktioner
9.5.2
Rundning, avfasning
Funktionalitet
I ett konturhörn kan du foga in elementen avfasning (CHF resp. CHR) eller rundning (RND).
Vill du avrunda fler konturhörn efter varandra på samma sätt, så uppnår du detta med
"Modal avrundning" (RNDM).
Matningen för avfasningen/rundningen kan du programmera med FRC (blockvis) eller FRCM
(modalt). Är FRC/FRCM inte programmerade, gäller den normala matningen F.
Programmering
CHF=...
; infoga avfasning, värde: längd på avfasningen
CHR=...
; infoga avfasning, värde: skänkellängd för avfasningen
RND=...
; infoga rundning, värde: radie för rundningen
RNDM=...
; modal avrundning:
värde >0: radie för avrungningen, modal avrundning TILL
I alla följande konturhörn infogas denna rundning.
värde =0: modal avrundning FRÅN
FRC=...
; blockvis matning för avfasning/rundning,
värde >0, matning i mm/min vid G94 resp. mm/varv vid G95
FRCM=...
; modal matning för avfasning/rundning:
värde >0: matning i mm/min (G94) resp. mm/varv (G95),
modal matning för avfasning/rundning TILL
värde =0: modal matning för avfasning/rundning FRÅN
För avfasningen/rundningen gäller matningen F.
Informationer
Funktionerna avfasning/rundning utförs i det aktuella planet G17 till G19.
Den respektive anvisningen CHF= ... eller CHR=... eller RND=... eller RNDM=... skrivs i det
block med axelrörelser, som för till hörnet.
En reducering av det programmerade värdet för avfasning och rundning görs vid ej tillräcklig
konturlängd för ett delaktigt block automatiskt.
Ingen avfasning/rundning infogas när:
● mer än tre block programmeras i anslutning, som inte innehåller några informationer till
förflyttning i planet,
● en växel av planet görs.
F, FRC,FRCM verkar inte när en avfasning förflyttas med G0.
Verkar vid avfasning/rundning matningen F, så är det standardmässigt värdet från det block
som för bort från hörnet. Andra inställningar kan projekteras via maskindatum.
224
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.5 Speciella svarvfunktioner
Avfasning CHF resp. CHR
Mellan linjär- och cirkelkonturer i valfri kombination byggs ett linjärt konturelement in. Kanten
bryts.
&+
1*&+) )
$YIDVQLQJ
1*
<
9LQNHOKDOYHUDUH
WH[*
Bild 9-29
;
Infogande av en avfasning med CHF som exempel: Mellan två räta linjer
1*&+5 &+5 $YIDVQLQJ
1*
<
9LQNHOKDOYHUDUH
WH[*
Bild 9-30
;
Infogande av en avfasning med CHR som exempel: Mellan två räta linjer
Programmeringsexempel avfasning
N5 G17 G94 F300 ...
N10 G1 X... CHF=5
; infoga avfasning med faslängd 5 mm
N20 X... Y...
...
N100 G1 X... CHR=7
; infoga avfasning med skänkellängd 7 mm
N110 X... Y...
...
N200 G1 FRC=200 X... CHR=4
; infoga avfasning med matning FRC
N210 X... Y...
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
225
Programmera
9.5 Speciella svarvfunktioner
Rundning RND resp. RNDM
Mellan linjär- och cirkelkonturer i valfria kombinationer infogas ett cirkelkonturelement med
tangential anslutning.
5¦WOLQMHU¦WOLQMH
1*51' 51' 5¦WOLQMHFLUNHO
5XQGQLQJ
1*51' 51' 1*
WH[*
1*
WH[*
<
<
;
;
Bild 9-31
5XQGQLQJ
Infogning av rundning i exempel
Programmeringsexempel rundning
N5 G17 G94 F300 ...
N10 G1 X... RND=8
; infoga 1 rundning med radie 8 mm, matning F
N20 X... Y...
...
N50 G1 X... FRCM= 200
RNDM=7.3
; modal avrundning, radie 7,3 mm med speciell matning FRCM
(modal)
N60 G3 X... Y...
; infoga denna rundning i fortsättningen - till N70
N70 G1 X... Y... RNDM=0
; modal avrundning FRÅN
...
226
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.5 Speciella svarvfunktioner
9.5.3
Konturtågsprogrammering
Funktionalitet
Är i en bearbetningsritning inte direkta slutpunktsuppgifter för konturen synliga, så kan också
vinkeluppgifter användas för bestämning av rät linje. I ett konturhörn kan du foga in
elementen avfasning eller rundning. Respektive anvisning CHR= ... eller RND=... skrivs i det
block, som för till hörnet.
Konturtågsprogrammeringen är användbar i block med G0 eller G1.
Teoretiskt låter sig godtyckligt många linjära block förbindas och en rundning eller en
avfasning inforgas däremellan. Varje rät linje måste därvid vara entydigt bestämd genom
punktuppgifter och/eller vinkeluppgifter.
Programmering
ANG=...
; vinkeluppgift för fastläggande av en rät linje
RND=...
; infoga rundning, värde: radie för rundningen
CHR=...
; infoga avfasning, värde: skänkellängd för
avfasningen
Information
Programmeras radie och avfasning i ett block, fogas endast radien in oberoende av
ordningsföljden för programmeringen.
Vinkel ANG=
Är för en rät linje endast en slutpunktskoordinat för planet känd eller för konturer över flera
block också den totala slutpunkten, så kan en vinkeluppgift användas för entydig bestämning
av det rätlinjiga banstycket. Vinkeln hänför sig alltid till Z-axeln (normalfall: G18 aktiv).
Positiva vinklar är riktade moturs.
.RQWXU
;
3URJUDPPHULQJ
6OXWSXQNWL1LQWHIXOO
VW¦QGLJWN¦QG
1*;=
1;$1* HOOHU
1*;=
1=$1* ;"
HOOHU
"=
$1* 1
+
1
;=
9¦UGHQD¦UHQGDVWV\PEROLVND
=
Bild 9-32
Vinkeluppgift för fastläggande av en rät linje
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
227
Programmera
9.5 Speciella svarvfunktioner
3URJUDPPHULQJ
.RQWXU
;
;=
6OXWSXQNWL1RN¦QG
1*;=
1$1* 1;=$1* $1* 1
""
$1* 1
1
;=
9¦UGHQD¦UHQGDVWV\PEROLVND
=
;
$1* ;=
1
1'
58
6OXWSXQNWL1RN¦QG
)RJDLQUXQGQLQJDU
1*;=
1$1* 51' $QDORJ
)RJDLQDYIDVQLQJ
1*;=
1$1* &+5 1;=$1* $1* 1
""
1
;=
=
;=
;
1
1'
58
1
;=
1
;=
=
;
;=
$1* 58
;=
1'
1
1
'
81
5
$1* 1
""
1
;=
=
Bild 9-33
228
6OXWSXQNWL1N¦QG
)RJDLQUXQGQLQJDU
1*;=
1;=51' 1;=
$QDORJ
)RJDLQDYIDVQLQJ
1*;=
1;=&+5 1;=
1;=$1* 6OXWSXQNWL1RN¦QG
)RJDLQUXQGQLQJDU
1*;=
1$1* 51' 1;=$1* 51' 1;=
$QDORJ
)RJDLQDYIDVQLQJ
1*;=
1$1* &+5 1;=$1* &+5 1;=
Exempel för fler-block-konturer
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6
Verktyg och verktygskompensering
9.6.1
Allmänna anvisningar- svarva
Funktionalitet
Vid upprättandet av programmet för arbetsstycksbearbetningen måste du inte ta hänsyn till
verktygslängder eller skärradie. Du programmerar arbetsstycksmåtten direkt, t.ex. enligt
ritningen.
Verktygsdata matar du in separat i ett speciellt dataområde.
I programmet anropar du bara det verktyg som behövs med sina kompenseringsdata.
Styrningen utför med hjälp av dessa data de erforderliga bankorrigeringarna för att framställa
det beskrivna arbetsstycket.
)YHUNW\JVVXSSRUWUHIHUHQVSXQNW
0PDVNLQQROOSXQNW
:DUEHWVVW\FNHQROOSXQNW
)
7
)
7
0
Bild 9-34
:
Bearbetning av ett arbetsstycke med olika verktygsdimensioner
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
229
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6.2
Verktyg T (svarva)
Funktionalitet
Med programmeringen av T-ordet görs valet av verktyg. Om det härvid rör sig om en
vertygsväxling eller endast om ett förval, är fastlagt i maskindatum:
● Verktygsväxling (verktygsanrop) görs direkt med T-ord (t.ex. vid verktygsrevolver på
svarvmaskiner vanligt) eller
● väslingen görs efter förval med T-ordet genom den extra anvisningen M6.
Observera:
Aktiverades ett visst verktyg, så förblir detta också utöver programslutet och från/tillkopplingen av styrningen sparat som aktivt verktyg.
Växlar du ett verktyg för hand, så mata in växlingen också i styrningen, så att styrningen
känner det riktiga verktyget. Till exempel kan du starta ett block med det nya T-ordet i
driftsläget MDA.
Programmering
T...
; verktygsnummer: 1 ... 32 000
Observera
Maximalt kan i styrningen sparas samtidigt:
● SINUMERIK 802D sl value: 32 verktyg
● SINUMERIK 802D sl plus: 64 verktyg
● SINUMERIK 802D sl pro: 128 verktyg.
Programmeringsexempel
Verktygsväxling utan
M6:
N10 T1
; verktyg 1
...
N70 T588
230
; verktyg 588
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6.3
Verktygskompenseringsnummer D (svarva)
Funktionalitet
Ett visst verktyg kan tillordnas 1 till 9 datafält med olika verktygskompenseringsblock (för
flera skär). Är ett speciellt skär erforderligt, kan det programmeras med D och tillhörande
nummer.
Skrivs inget D-ord, är automatiskt D1 verksamt.
Vid programmering av D0 är kompenseringarna för verktyget ej verksamma.
Programmering
D...
; verktygskompenseringsnummer: 1 ... 9, D0: inga kompenseringar verksamma!
Observera
Maximalt kan i styrningen följande verktygskompenseringsblock sparas samtidigt:
● SINUMERIK 802D sl value: 32 datafält (D-nummer)
● SINUMERIK 802D sl plus: 64 datafält (D-nummer)
● SINUMERIK 802D sl pro:128 datafält (D-nummer) .
7 '
'
'
7 '
'
'
7 '
'
'
7 '
7 '
9DUMHYHUNW\JKDUHJQDNRPSHQVHULQJVEORFNPD[LPDOW
Bild 9-35
Exempel för tillordning av verktygskompenseringsnummer-verktyg
Informationer
Verktygslängdskompenseringar verkar genast, när verktyget är aktivt; om inget D-nummer
programmerades, med värdena från D1.
Kompenseringen körs ut med den första programmerade förflyttningen av den tillhörande
längdkompenseringsaxeln.
En verktygsradiekompensering måste dessutom kopplas till med G41/G42.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
231
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
Programmeringsexempel
Verktygsväxel :
N10 T1
; verktyg 1 aktiveras med tillhörande D1
N11 G0 X...
Z...
N50 T4 D2
;längdkompenseringsanpassningen blir här överlagrad
;växla in verktyg 4, D2 från T4 aktiv
...
N70 G0 Z...
D1
; D1 för verktyg 4 aktiv, endast växlat skär
Innehåll i ett kompenseringsminne
● Geometriska storheter: Längd, radie
Dessa består av flera komponenter (geometri, slitage). Styrningen räknar om
komponenterna till en resulterande storlek (t.ex. total längd 1, total radie). Respektive
totalmått blir verksamt vid aktivering av kompenseringsminnet.
Hur dessa värden inberäknas i axlarna, bestämmer verktygstypen och kommandona
G17, G18, G19 (se följande bilder).
● Verktygstyp
Verktygstypen bestämmer, vilka geometriska uppgifter som är erforderliga och hur dessa
tas med i beräkningarna (borr eller svarvverktyg eller fräs).
● Skärläge
Vid verktygstypen "svarvverktyg" matar du dessutom in skärläget.
De efterföljande bilderna upplyser om de nödvändiga verktygsparametrarna för respektive
verktygstyp.
;
6YDUYVW§O
=
)YHUNW\JVVXSSRUW
UHIHUHQVSXQNW
/¦QJG
;
9HUNDQ
*/¦QJGL;
/¦QJGL=
Bild 9-36
232
9HUNW\JVVSHWV3
VN¦U
/¦QJG
=
Längdkompenseringsvärden för svarvverktyg
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
;
)YHUNW\JVVXSSRUW
UHIHUHQVSXQNW
,QVWLFNVVW§O
=
7Y§NRPSHQVHULQJVEORFNHUIRUGHUOLJD
WH['VN¦U
'VN¦U
'/¦QJG
;
'/¦QJG
;
9HUNDQ
*/¦QJGL;
/¦QJGL=
Bild 9-37
'
/¦QJG
=
9HUNW\JVVSHWV3
VN¦U '
9HUNW\JVVSHWV3
VN¦U '
'
/¦QJG
Svarvverktyg med två skär D1 och D2-längdkompensering
6YDUYVW§O
;
)
=
6
5
/¦QJG
;
3
9HUNW\JVVSHWV3
VN¦U
/¦QJG
=
9HUNDQ
5UDGLHI¸UVN¦UHWYHUNW\JVUDGLH
*/¦QJGL;
/¦QJGL=
6O¦JHI¸UVN¦UHWVPHGHOSXQNW
)YHUNW\JVVXSSRUWUHIHUHQVSXQNW
6N¦UO¦JHO¦JHVY¦UGHWLOO¦UP¸MOLJW
;
S
S
S
S
S
S
=
;
2EVHUYHUD
3 6
8SSJLIWHUQDO¦QJGO¦QJGK¦QI¸U
VLJWLOOSXQNWHQ3YLGVN¦UO¦JH
PHQYLGS§66 3
S
S
Bild 9-38
=
Kompenseringar för svarvverktyg med verktygsradiekompensering
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
233
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
%RUU
9HUNDQ
)YHUNW\JVVXSSRUWUHIHUHQVSXQNW
*/¦QJGL=
*6YDUYYHUNW\J
)
/¦QJG
Bild 9-39
Verkan av kompensering vid borr
Centrerhål
Koppla vid införande av ett centrerhål om till G17. Därmed verkar längdkompenseringen för
borren i Z-axeln. Efter borrningen skall med G18 kopplas tillbaka till normale kompensering
för svarvverktyg.
Exempel:
N10 T...
; borr
N20 G17 G1 F... Z...
; längdkompensering verkar i Z-axeln
N30 Z...
N40 G18 ....
; borrning avslutad
;
0
)
=
Bild 9-40
234
Införande av ett centrerhål
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6.4
Val av verktygsradiekompensering: G41, G42
Funktionalitet
Ett verktyg med motsvarande D-nummer måste vara aktivt. Verktygsradiekompenseringen
(skärradiekompensering) kopplas till genom G41/G42. Därmed beräknar styrningen
automatiskt för respektive aktuella verktygsradie de erforderliga ekvidistanta
verktygsbanorna till den programmerade konturen.
G18 måste vara aktiv.
6N¦UUDGLH
0
Bild 9-41
Verktygsradiekompensering (skärradiekompensering)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
235
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
Programmering
G41 X... Z...
; verktygsradiekompensering till vänster om konturen
G42 X... Z...
; verktygsradiekompensering till höger om konturen
Anmärkning: Valet kan endast göras vid linjär interpolering (G0, G1).
Programmera båda axlarna. Om du anger endast en axel, kompletteras den andra axeln
med det sist programmerade värdet.
*
*
*
Bild 9-42
Kompensering till höger-vänster om konturen
Börja kompensering
Verktyget åker fram till konturen på en rät linje och ställer sig vinkelrätt mot bantangenten i
begynnelsepunkten för konturen.
Välj startpunkten så att en kollisionsfri körning är garanterad!
%HJ\QQHOVHNRQWXU5¦WOLQMH
%HJ\QQHOVHNRQWXU&LUNHO
3VWDUWSXQNW
5
5
.RPSHQVHUDG
YHUNW\JVY¦J
*
3VWDUWSXQNW
&LUNHOUDGLH
5VN¦UUDGLH
Bild 9-43
236
*
.RPSHQVHUDG
YHUNW\JVY¦J
03
3
3EHJ\QQHOVHSXQNWI¸UNRQWXUHQ
3
7DQJHQW
Början av verktygsradiekompensering med G42 som exempel, skärläge =3
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
Informationer
Som regel följer blocket med G41/G42 efter det första blocket med arbetsstyckskontur.
Konturbeskrivningen får dock stoppas av ett däremellan liggande block, som inte innhåller
några uppgifter för konturvägen, t.ex. endast M-kommando.
Programmeringsexempel
N10 T... F...
N15 X... Z...
; P0- startpunkt
N20 G1 G42 X... Z...
; val till höger om konturen, P1
N30 X... Z... ;
; begynnelsekontur, cirkel eller rät linje
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
237
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6.5
Hörnbeteende: G450, G451
Funktionalitet
Med funktionerna G450 och G451 kan du ställa in beteendet vid kontinuerlig övergång från
ett konturelement till ett annat konturelement (hörnbeteende) vid aktiv G41/G42.
Inner- och ytterhörn identifieras av styrningen själv. Vid innerhörn körs alltid till
skärningspunkten för de ekvidistanta banorna.
Programmering
G450
; övergångscirkel
G451
; skärningspunkt
<WWHUK¸UQ
*
<WWHUK¸UQ
˜YHUJ§QJVFLUNHO
UDGLH YHUNW\JVUDGLH
Hörnbeteende vid ytterhörn
,QQHUK¸UQ
6N¦UQLQJVSXQNW
S
S
Bild 9-45
6N¦UQLQJVSXQNW
S
S
Bild 9-44
*
Hörnbeteende vid innerhörn
Övergångscirkel G450
Verktygsmedelpunkten far runt ytterhörnet på arbetsstycket längs en cirkelbåge med
verktygsradien. Övergångscirkeln hör datatekniskt till nästa block med förflyttningsrörelser;
t.ex. beträffande matningsvärdet.
238
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
Skärningspunkt G451
Vid G451 - skärningspunkt för ekvidistanterna körs till den punkt (skärningspunkt), som
resulterar ur medelpunktsbanorna för verktyget (cirkel eller rät linje).
9.6.6
Verktygsradiekompensering FRÅN: G40
Funktionalitet
Bortval av kompenseringsdriften (G41/G42) sker med G40. G40 är också tillkopplingsläge
vid programmets början.
Verktyget avslutar blocket före G40 i normalt slutläge (kompenseringsvektor vinkelrätt mot
tangenten i slutpunkten); oberoende av bortkörningsvinkel.
Är G40 aktiv, är verktygsspetsen referenspunkt. Därmed åker vid bortval verktygsspetsen till
den programmerade punkten.
Välj slutpunkten till G40-blocket alltid så, att en kollisionsfri körning är garanterad!
Programmering
G40 X... Z...
; verktygsradiekompensering FRÅN
Anmärkning: Bortvalet av kompenseringsdriften kan endast göras vid linjär interpolering
(G0, G1).
Programmera båda axlarna. Om du anger endast en axel, kompletteras den andra axeln
med det sist programmerade värdet.
6OXWNRQWXU5¦WOLQMH
6OXWNRQWXU&LUNHO
S
7DQJHQW
3
3
03
3
&LUNHOUDGLH
3VOXWSXQNWVLVWDEORFNHWPHGWH[*
3VOXWSXQNWEORFNPHG*
5VN¦UUDGLH
Bild 9-46
*
3
5
S
*
5
Avsluta verktygsradiekompensering med G40 med G42 som exempel, skärläge =3
Programmeringsexempel
...
N100 X... Z...
; sista blocket vid konturen, cirkeln eller räta linjen, P1
N110 G40 G1 X... Z...
; koppla från verktygsradiekompensering,P2
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
239
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6.7
Specialfall för verktygsradiekompenseringen
Växling av kompenseringsriktning
Kompenseringsriktningen G41 ⇄ G42 kan växlas, utan att skriva G40 däremellan.
Det sista blocket med den gamla kompenseringsriktningen slutar med normalslutläge för
kompenseringsvektorn i slutpunkten. Den nya kompenseringsriktningen utförs som en
kompenseringsbörjan (normalläge i begynnelserpunkten).
Upprepning G41, G41 eller G42, G42
Samma kompensering kan programmeras på nytt, utan att skriva G40 däremellan.
Det sista blocket före det nyta kompenseringsanropet slutar med normalslutläge för
kompenseringsvektorns i slutpunkten. Den nya kompenseringen utförs som
kompenseringsbörjan (beteende enligt beskrivning av växling av kompenseringsriktning).
Växling av kompenseringsnummer D
Kompenseringsnummer D kan kan växlas i kompenseringsdrift. En förändrad verktygsradie
börjar därvid alltid att verka i början av det block, i vilket det nya D-numret står. Dess fulla
ändring uppnås först i slutet av blocket. Ändringen körs alltså ut kontinuerligt över hela
blocket; även vid cirkelinterpolering.
Avbrott av kompenseringen genom M2
Avbryts kompenseringsdriften genom M2 (programslut) utan att skriva kommandot G40, så
slutar det sista blocket med koordinater i normalslutläge för kompenseringsvektorn. Det följer
ingen utjämningsrörelse. Programmet slutar med denna verktygsposition.
Kritiska bearbetningsfall
Ge vid programmeringen speciellt akt på fall i vilka konturvägen vid innerhörn är mindre än
verktygsradien; vid två på varandra följande innerhörn mindre än diametern.
Undvik dessa fall!
Kontrollera också över flera block, att inga "flaskhalsar" ingår i konturen.
När du gör en test/provkörning, använd därtill den största verktygsradien som kan väljas.
Spetsig konturvinkel
Uppträder i konturen vid aktiv G451-skärningspunkt mycket spetsiga ytterhörn, kopplas
automatiskt om till övergångscirkel. Detta undviker långa onödiga vägar.
240
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6.8
Exempel för verktygsradiekompensering (svarva)
S
S
5
S
S
5
S
S
5
S
5
r
;
:
=
Bild 9-47
Exempel verktygsradiekompensering, skärradien visad förstorad
Programmeringsexempel
N1
; kontursnitt
N2 T1
; verktyg 1 med kompensering D1
N10 DIAMON F... S... M..
; radiemåttuppgift, teknologiska värden
N15 G54 G0 G90 X100 Z15
N20 X0 Z6
N30 G1 G42 G451 X0 Z0
; börja kompenseringsdrift
N40 G91 X20 CHF=(5* 1.1223 )
; infoga avfasning, 30 grader
N50 Z-25
N60 X10 Z-30
N70 Z-8
N80 G3 X20 Z-20 CR=20
N90 G1 Z-20
N95 X5
N100 Z-25
N110 G40 G0 G90 X100
; avsluta kompenseringsdrift
N120 M2
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
241
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6.9
Användning av fräsverktyg
Funktion
Användningen av fräsverktyg på svarvmaskiner är förbunden med de kinematiska
transformations-funktionerna TRANSMIT och TRACYL.
Verktygskompenseringarna för fräsverktyg verkar annorlunda mot för svarvverktygen.
)YHUNW\JVVXSSRUWUHIHUHQVSXQNW
9HUNDQ
*/¦QJGL=
5DGLHL;<
*/¦QJGL<
5DGLHL=;
*/¦QJGL;
5DGLHL<=
5DGLH
)
/¦QJG
Bild 9-48
Verkan av kompenseringar vid verktygstyp fräs
9HUNDQ
*/¦QJGL=
/¦QJGL<
/¦QJGL;
5DGLHL;<
*/¦QJGL<
/¦QJGL;
/¦QJGL<
5DGLHL=;
*/¦QJGL;
/¦QJGL=
/¦QJGL<
5DGLHL<=
/¦QJG
=
;
/¦QJG
<
)
<
=
;
;
<
=
9LGW\SERUUWDVLQJHQK¦QV\QWLOOUDGLHQ
)YHUNW\JVVXSSRUWUHIHUHQVSXQNW
/¦QJG
Bild 9-49
242
Verkan av tredimensionell verktygslängdskompensering (specialfall)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
Fräs-radiekompensering G41, G42
*
*
$UEHWVVW\FNVNRQWXU
Bild 9-50
Fräs-radiekompensering till höger-vänster om konturen
Börja kompensering
Verktyget åker fram till konturen på en rät linje och ställer sig vinkelrätt mot bantangenten i
begynnelsepunkten för konturen.
Välj startpunkten så att en kollisionsfri körning är garanterad!
3EHJ\QQHOVHSXQNWI¸UNRQWXUHQ
.RQWXU5¦WOLQMH
.RQWXU&LUNHO
03
7DQJHQW
3
&LUNHOUDGLH
3
9HUNW\JVUDGLH
2NRPSHQVHUDG
2NRPSHQVHUDG
*
.RPSHQVHUDG
YHUNW\JVY¦J
3VWDUWSXQNW
Bild 9-51
*
.RPSHQVHUDG
YHUNW\JVY¦J
3VWDUWSXQNW
Början av fräs-radiekompensering med G42 som exempel
Information
Fräs-radiekompenseringen förhåller sig annars som radiekompenseringen för svarvverktyg.
Utförliga uppgifter finns i
Litteratur: "Manövrera och programmera - fräsa" SINUMERIK 802D
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
243
Programmera
9.6 Verktyg och verktygskompensering
9.6.10
Verktygskompensering-specialbehandlingar (svarva)
För SINUMERIK 802D sl plus och 802D sl pro finns följande specialbehandlingar för
verktygskompensering disponibla.
Inflytande av settingdata
Med användningen av följande settingdata kan operatören / programmeraren ha inflytande
på beräkningarna av längdkompenseringarna för det använda verktyget:
● SD 42940: TOOL_LENGTH_CONST
(tillordning av verktygslängdskomponenterna till geometriaxlarna)
● SD 42950: TOOL_LENGTH_TYPE
(tillordning av verktygslängdskomponenterna oberoende av verktygstyp)
Observera: Ändrade settingdata blir verksamma vid nästa val av skär.
Exempel
Med SD 42950: TOOL_LENGTH_TYPE =2
blir ett isatt fräsverktygs längdkompensering beräknad som för ett svarvverktyg:
● G17: Längd 1 i Y-axeln, längd 2 i X-axeln
● G18: Längd 1 i X-axeln, längd 2 i Z-axeln
● G19: Längd 1 i Z-axeln, längd 2 i Y-axeln
Med SD 42940: TOOL_LENGTH_CONST =18
sker längdtillorningen i alla planen G17 till G19 som för G18:
● Längd 1 i X-axeln, längd 2 i Z-axeln
Settingdata i programmet
Förutom inställning av settingdata via manövrering kan dessa också skrivas i programmet.
Exempel:
N10 $MC_TOOL_LENGTH_TYPE=2
N20 $MC_TOOL_LENGTH_CONST=18
Information
Utförliga uppgifter över verktygskompensering-specialbehandlingar finns i
Litteratur: Funktionsbeskrivning, Kap. "Verktygskompensering-specialbehandlingar"
244
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.7 Extrafunktion M
9.7
Extrafunktion M
Funktionalitet
Med extrafunktionen M kan t.ex. kopplingshandlingar, som "Kylmedel TILL /FRÅN" och
andra funktioner utlösas.
En liten del av M-funktionerna beläggs med fast funktionalitet av styrningstillverkaren. Den
övriga delen står maskintillverkaren till fritt förfogande.
Märk
En översikt över de i styrningen använda och reserverade M-extrafunktionerna finns i Kapitel
"Översikt över anvisningarna".
Programmering
M...
; maximalt 5 M-funktioner i ett block
Verkan
Verkan i block med axelrörelser:
Står funktionerna M0, M1, M2 i ett block med förflyttningsröreler för axlarna, så blir dessa Mfunktioner verksamma efter förflyttningsrörelserna.
Funktionerna M3, M4, M5 matas före förflyttningsrörelserna ut till den interna
anpassningsstyrningen (PLC). Axelrörelserna börjar först när den styrda spindeln vid M3, M4
har startats. Vid M5 väntas dock inte på spindelstillestånd. Axelrörelserna börjar redan före
spindelstillestånd (standardinställning).
För de övriga M-funktionerna sker en utgivning till PLC med förflyttningsrörelserna.
Önskar du målinriktat programmera en M-funktion före eller efter en axelrörelser, då fogar du
in ett eget block me denna M-funktion. Märk: Detta block stoppar en G64-banstyrningsdrift
och skapar precisionsstopp!
Programmeringsexempel
N10 S...
N20 X... M3
; M-funktion i blocket med axelrörelse, spindeln startar före Xaxelrörelsern
N180 M78 M67 M10 M12 M37
; max. 5 M-funktioner i blocket
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
245
Programmera
9.8 H-funktion
Märk
Förutom M- och H-funktioner kan också T-, D-, S-funktioner överföras till PLC
(minnesprogrammerbar styrning). Totalt är maximalt 10 dylika funktionsuppgifter möjliga i ett
block.
9.8
H-funktion
Funktionalitet
Med H-funktionerna kan från programmet till PLC data med flytande komma (datatyp REAL som vid räkneparametrar, se Kapitel "Räkneparametrar R").
Betydelsen av värdena för en viss H-funktion fastläggs av maskintillverkaren.
Programmering
H0=... bis
H9999=...
; maximalt 3 H-funktioner per block
Programmeringsexempel
N10 H1=1.987 H2=978.123 H3=4 ; 3 H-funktioner i blocket
N20 G0 X71.3 H99=-8978.234
; med axelrörelser i blocket
N30 H5
; motsvarar: H0=5.0
Märk
Förutom M- och H-funktioner kan också T-, D-, S-funktioner överföras till PLC
(minnesprogrammerbar styrning). Totalt är maximalt 10 dylika funktionsuppgifter möjliga i ett
block.
246
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel
9.9
Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel
9.9.1
Räkneparametrar R
Funktionalitet
Skall ett NC-program inte gälla bara för värden som fastlagts en gång för alla, eller måste du
beräkna värden, då använder du räkneparametrar för detta. Erforderliga värden kan du
beräkna eller låta ställa in av styrningen vid programkörningen.
En annan möjlighet består i inställning av räkneparametrarna genom manövrering. Är
räkneparametrarna belagda med värden, kan de i programmet tillordnas andra NC-adresser,
som skall vara flexibla i värdet.
Programmering
R0=... bis
R299=...
R[R0]=...
; tillordna räkneparametrarna värden
X=R0
; tillordna räkneparametrar till NC-adresserna, t.ex. axeln X
; indirekt programmering: räkneparametern R, vars nummer står t.ex. i
R0, tillordnas ett värde
Värdetillordning
Du kan tillordna räkneparametrarna värden inom följande områden:
±(0.000 0001 ... 9999 9999)
(8 decimalställen och förtecken och decimalpunkt).
För heltaliga värden kan decimalpunkten utgå. Ett positivt förtecken kan alltid utgå.
Exempel:
R0=3.5678 R1=-37.3 R2=2 R3=-7 R4=-45678.123
Med exponentialskrivsätt kan du tilldela ett utvidgat talområde:
± (10-300 ... 10+300)
Värdet för exponenten skrivs efter tekcnet EX; maximalt totalt teckenantal: 10 (inklusive
förtecken och decimalpunkt)
Värdeområde för EX: -300 till +300
Exempel:
R0=-0.1EX-5
; betydelse: R0 = -0,000 001
R1=1.874EX8
; betydelse: R1 = 187 400 000
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
247
Programmera
9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel
Märk
I ett block kan flera tillordningar göras; även tillordning av räkneuttryck.
Tillordning till andra adresser
Flexibiliteten hos ett NC-program uppstår därigenom att du tillordnar dessa räkneparametrar
eller räkneuttryck med räkneparametrar till andra NC-adresser. Värden, räkneuttryck eller
räkneparametrar kan tillordnas till alla adresser; undantag: adress N, G och L.
Vid tillordningen skriver du tecknet "=" efter adresstecknet. En tillordning med negativt
förtecken är möjlig.
Görs tillordningar till axeladresser (förflyttningsanvisningar), då är ett eget block nödvändigt
för detta.
Exempel:
N10 G0 X=R2
; tillordning till X-axeln
Räkneoperationer/räknefunktioner
Vid användning av operatorer/räknefunktioner skall det vanliga matematiska skrivsättet
respekteras. Prioriteter vid genomarbetningen sätts med runda parenteser. Annars gäller
punkt- före streckräkning.
För de trigonometriska funktionerna gäller graduppgiften.
Tillåtna räknefunktioner: se Kapitel "Översikt över anvisningarna"
Programmeringsexempel: Räkna med R-parametrar
N10 R1= R1+1
; det nya R1 resulterar ur det gamla R1 plus 1
N20 R1=R2+R3 R4=R5-R6 R7=R8* R9 R10=R11/R12
N30 R13=SIN(25.3)
; R13 ger sinus för 25,3 grader
N40 R14=R1*R2+R3
; punkt- går före streckräkning R14=(R1*R2)+R3
N50 R14=R3+R2*R1
N60 R15=SQRT(R1*R1+R2*R2)
N70 R1= -R1
248
; resultat som block N40
; betydelse: 5 55
; det nya R1 är det negativa gamla R1
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel
Programmeringsexempel: Tillordna R-parametrar till axlarna
N10 G1 G91 X=R1 Z=R2 F300
; egna block (förflyttningsblock)
N20 Z=R3
N30 X= -R4
N40 Z= SIN(25.3)-R5
; med räkneoperationer
...
Programmeringsexempel: Indirekt programmering
N10 R1=5
; direkt tillordna R1 värdet 5 (heltaligt)
...
N100 R[R1]=27.123
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
; indirekt tillordna R5 värdet 27,123
249
Programmera
9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel
9.9.2
Lokala användardata (LUD)
Funktionalitet
Användare/programmerare (nyttjare) kan i ett program definiera egna variabler av olika
datatyper (LUD = Local User Data). Dessa variabler finns endast i det program, i vilket dessa
är definierade. Definitionen görs omedelbart i början av programmet och kan samtidigt vara
förbunden med en värdetilldelning. Annars är begynnelsevärdet noll.
Namnet för en varabel kan programmeraren själv bestämma. Namnbildningen är
underkastad följande regler:
● Maximalt 32 tecken långt
● De första båda tecknen måste vara bokstäver; annars bokstäver, understreck eller siffror.
● Använd inga namn, som redan används i styrningen (NC-adresser, lösenord, namn på
program, underprogram, etc.)
Programmering/datatyper
DEF BOOL varname1
; typ Bool, värden: TRUE (=1), FALSE (=0)
DEF CHAR varname2
; typ Char, 1 tecken i ASCII-Code: "a", "b", ...
; code-siffervärde: 0 ... 255
DEF INT varname3
; typ Integer, heltaliga värden, 32-bit-värdeområde:
; -2 147 483 648 till +2 147 483 647 (decimal)
DEF REAL varname4
; typ Real, naturliga tal (som räkneparametrar R),
; värdeområde: ±(0.000 0001 ... 9999 9999)
; (8 decimalställen och förtecken och decimalpunkt)
eller
; exponentialskrivsätt: ± (10-300 ... 10+300)
; typ STRING, [stringlänge]: max. teckenantal
DEF STRING[stringlänge]
varname41
Varje datatyp kräver en egen programrad. Dock kan flera variabler av samma typ definieras i
en rad.
Exempel:
DEF INT PVAR1, PVAR2, PVAR3=12,
PVAR4
; 4 variabler av typ INT
Exempel för typ STRING med tillordning:
DEF STRING[12] PVAR="Hallo"
250
; definiera variabel PVAR med maximal
teckenlängd 12 och tillordna teckenföljden Hallo
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel
Fält
Förutom enskilda variabler kan också en- eller tvådimensionella fält med variabler av dessa
datatyper definieras:
DEF INT PVAR5[n]
; endimensionellt fält av typ INT, n: heltaligt
DEF INT PVAR6[n,m]
; tvådimensionellt fält av typ INT, n. m: heltaligt
Exempel:
DEF INT PVAR7[3]
; fält med 3 element av typ INT
I programmet kan de enskilda fältelementen nås via fältindex och kan behandlas som
enskilda variabler. Fältindex går från 0 till litet antal av elementen.
Exempel:
N10 PVAR7[2]=24
; det tredje fältelementet (med index 2) erhåller värdet 24.
Värdetillordning för fält med SET-anvisning:
N20 PVAR5[2]=SET(1,2,3)
; från det 3:e fältelementet tillordnas olika värden.
Värdetillordning för fält med REP-anvisning:
N20 PVAR7[4]=REP(2)
; från fältelement [4] - erhåller alla samma värde, här 2.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
251
Programmera
9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel
9.9.3
Läsa och skriva från PLC-variabler
Funktionalitet
För att möjligöra ett snabbare datautbyte mellan NC och PLC, existerar ett speciellt
dataområde i PLC-användargränssnittet med en längd på 512 bytes. I detta område är PLCdata överenskomna i datatyp och positionsoffset. I NC-programmet kan dessa
överenskomna PLC-variabler läsas eller skrivas.
Dessutom existerar speciella systemvariabler:
$A_DBB[n]
; databyte (8-bit-värde)
$A_DBW[n]
; dataord (16-bit-värde)
$A_DBD[n]
; datadubbelord (32-bit-värde)
$A_DBR[n]
; REAL-data (32-bit-värde)
n står här för positionsoffset (början dataområde till början variabel) i byte
Exempel:
R1=$A_DBR[5]
; läsning av ett REAL-värde, offset 5 (börjar på byte 5 i området)
Märk
• Läsning av variabler skapar ett buffertstopp (intern STOPRE).
• Samtidigt (i ett block) kan maximalt 3 variabler skrivas.
252
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.10 Programhopp
9.10
Programhopp
9.10.1
Hoppmål för programhopp
Funktionalitet
Label eller ett blocknummer tjänar till markering av block som hoppmål vid programhopp.
Med programhopp blir förgrening av programförloppet möjlig.
Labels kan väljas fritt, men omfattar minimalt 2 - maximalt 8 bokstäver eller siffror, varvid de
båda förstatecknenmåste vara bokstäver eller understreck.
Label blir med en dubbelpunkt avslutadei det block, som tjänar som hoppmål. De står alltid i
början av blocket. Finns dessutom ett blocknummer, står labeln efter blocknumret.
Labels måste vara entydiga inom ett program.
Programmeringsexempel
N10 LABEL1: G1 X20
; LABEL1 är label, hoppmål
...
TR789: G0 X10 Z20
; TR789 är label, hoppmål
N100 ...
; blocknummer kan vara hoppmål
- inget blocknummer finns
...
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
253
Programmera
9.10 Programhopp
9.10.2
Ovillkorliga programhopp
Funktionalitet
NC-programmen arbetar igenom sina block i den ordningsföljd, i vilken de placerades vid
skrivandet.
Ordningsföljden för genomarbetningen kan ändras genom införande av programhopp.
Hoppmål kan vara ett block med label eller med ett blocknummer. Detta block måste ligga
inom programmet.
Den ovillkorliga hoppanvisningen kräver ett eget block.
Programmering
GOTOF Label
; hopp framåt (i riktning mot det sista blocket i programmet)
GOTOB Label
; hopp bakåt (i riktning mot det första blocket i programmet)
Label
; vald teckenföljd för label (hoppmärke) eller blocknummer
3URJUDPI¸UORSS
Bild 9-52
254
1*;=
1*272)/$%(/KRSSWLOOODEHO/$%(/
1/$%(/5 55
1*272)/$%(/KRSSWLOOODEHO/$%(/
/$%(/;=
10SURJUDPVOXW
/$%(/;=
1*272%/$%(/KRSSWLOOODEHO/$%(/
Ovillkorliga hopp som exempel
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.10 Programhopp
9.10.3
Villkorliga programhopp
Funktionalitet
Efter IF-anvisningen formuleras hoppvillkor . Är hoppvilkoret uppfyllt (värde ej noll), då görs
hoppet.
Hoppmål kan vara ett block med label eller med ett blocknummer. Detta block måste ligga
inom programmet.
Villkorliga hoppanvisningar kräver ett eget block. Flera villkorliga hoppanvisningar kan stå i
ett block.
Vid användning av villkorliga programhopp kan också uppnå en betydande förkortning av
programmet.
Programmering
IF Bedingung GOTOF
Label
IF Bedingung GOTOB
Label
GOTOF
; hopp framåt
GOTOB
; hoppriktning bakåt (i riktning mot det första blocket i
programmet)
Label
; vald teckenföljd för label (hoppmärke) eller
blocknummer
IF
; inledning av hoppvillkor
Bedingung
; räkneparametrar, räkneuttryck för formuleringen av
villkor
; hopp bakåt
; hoppriktning framåt (i riktning mot det sista blocket i
programmet)
Jämförelseoperationer
Operatorer
Betydelse
==
lika
<>
skilt från
>
större än
<
mindre än
>=
större än eller lika med
<=
mindre än eller lika med
Jämförelseoperationerna stödet formuleringen av ett hoppvillkor. Jämförbara är därvid också
räkneuttryck.
Resultatet av jämförande operationer är "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". "Ej uppfyllt" kan jämföras
med värdet noll.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
255
Programmera
9.10 Programhopp
Programmeringsexempler för jämförande operatorer
R1>1
; R1 större än 1
1 < R1
; 1 mindre än R1
R1<R2+R3
; R1 mindre än R2 plus R3
R6>=SIN( R7*R7)
; R6 större än eller lika med SIN (R7)2
Programmeringsexempel
N10 IF R1 GOTOF LABEL1
; om R1 inte är noll, hoppa till block med LABEL1
...
N90 LABEL1: ...
N100 IF R1>1 GOTOF LABEL2
; om R1 större än 1, hoppa till block med LABEL2
...
N150 LABEL2: ...
...
N800 LABEL3: ...
...
N1000 IF R45==R7+1 GOTOB LABEL3
; om R45 lika med R7, hoppa till block med LABEL3
...
flera villkorliga hopp i blocket:
N10 MA1: ...
...
N20 IF R1==1 GOTOB MA1 IF R1==2 GOTOF MA2 ...
...
N50 MA2: ...
Märk
Det hoppas till det första uppfyllda villkoret.
256
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.10 Programhopp
9.10.4
Programmeringsexempel för hopp
Uppgift
Framkörning till punkter på ett cirkelavsnitt:
Givet:
Begynnelsevinkel: 30° i R1
Cirkelradie: 32 mm i R2
Avstånd för positionerna: 10° i R3
Antal punkter: 11 i R4
Läge cirkelmedelpunkt i Z: 50 mm i R5
Läge cirkelmedelpunkt i X: 20 mm i R6
5 DQWDOSXQNWHU
;
3NW
3NW
3NW
3NW
5
5
5
3NW
5
5
5
=
Bild 9-53
Köra linjärt till punkter på ett cirkelavsnitt
Programmeringsexempel
N10 R1=30 R2=32 R3=10 R4=11 R5=50
R6=20
N20 MA1: G0 Z=R2 *COS (R1)+R5
X=R2*SIN(R1)+R6
N30 R1=R1+R3 R4= R4-1
; tillordning av begynnelsevärden
; räkning och tilldelning till axeladresser
N40 IF R4 > 0 GOTOB MA1
N50 M2
Förklaring
I blocket N10 tillordnas begynnelsevillkoren för de motsvarande räkneparametrarna. I N20
görs beräkningen av koordinaterna i X och Z och genomarbetningen.
I blocket N30 höjs R1 med avståndsvinkeln R3, R4 minskas med 1.
Är R4 > 0, genomarbetas N20 på nytt, annars N50 med programslut.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
257
Programmera
9.11 Underprogramteknik
9.11
Underprogramteknik
9.11.1
Allmänt
Användning
Principiellt finns mellan ett huvud- och ett underprogram ingen skillnad.
I underprogrammen läggs ofta återkommande bearbetningsföljder, t.ex. vissa konturformer. I
huvudprogrammet anropas detta underprogram vid erforderliga ställen och genomarbetas
därmed.
En form av underprogram är bearbetningscykeln. Bearbetningscykler innehåller allmänt
giltiga bearbetningsfall. Genom försörjning med värden via planerade
övergivningsparametrar kan du uppnå en anpassning till ditt konkreta användningsfall.
Uppbyggnad
Uppbyggnaden av ett underprogram är identisk med den för ett huvudprogram (se Kapitel
"Programuppbyggnad"). Underprogram förses liksom huvudprogram i sista blocket i
programförloppet med M2 (programslut). Detta betyder här att återvända till det anropande
programplanet.
Programslut
Som ersättning för M2-programslutet kan i underprogrammet också användas
slutanvisningen RET.
RET kräver ett eget block.
RET-anvisningen skall användas när en G64-banstyrningsdrift inte skall avbrytas genom
återvändandet. Vid M2 avbryts G64 och skapar precisionsstopp.
258
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.11 Underprogramteknik
+XYXGSURJUDP
)¸UORSS
0$,1
1/DQURS
1
$QURS
8QGHUSURJUDP
‡WHUY¦QGDQGH
URS
$Q
/
15 1;=
1/DQURS
‡WHUY¦QGDQGH
0
0
Bild 9-54
Exempel för förlopp vid tvåkanaligt anrop av ett underprogram
Underprogramnamn
För att kunna välja ett visst underprogram från flera, får programmet ett eget namn. Namnet
kan väljas fritt vid upprättandet av programmet under iakttagande av regler.
Samma regler som för huvudprogramnamn gäller.
Exempel: BUCHSE7
Dessutom finns vid underprogrammen möjligheten att använda adressordet L... . För värdet
är 7 decimalställen (endast heltaliga) möjliga.
Beakta: Nollor i början har vid adressen L betydelse för åtskiljandet.
Exempel: L128 är inte L0128 eller L00128!
Detta är 3 olika underprogram.
Observera: Underprogramnamnet LL6 är reserverat för verktygsväxlingen.
Underprogramanrop
Underprogram anropas i ett program (huvud- eller underprogram) med sitt namn. För detta
är ett eget block nödvändigt.
Exempel:
N10 L785
; anrop av underprogram L785
N20 WELLE7
; anrop av underprogram WELLE7
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
259
Programmera
9.11 Underprogramteknik
Programupprepning P...
Skall ett underprogram genomarbetas flera gånger efter varandra, skriver du i blocket för
anropet efter underprogramnamnet under adressen P antalet genomgångar. Maximalt är
9999 genomgångar möjliga (P1 ... P9999).
Exempel:
N10 L785 P3
; anrop av underprogram L785, 3 genomgångar
Kapslingsdjup
Underprogram kan inte anropas bara i huvudprogrammet, utan också i ett underprogram.
Totalt står för ett sådant kapslat anrop 8 programplan till förfogande; inklusive
huvudprogramplanet.
DSODQHW
DSODQHW
HSODQHW
HSODQHW
+XYXGSURJUDP
8QGHUSURJUDP
8QGHUSURJUDP
8QGHUSURJUDP
Bild 9-55
Förlopp vid 8 programplan
Informationer
I underprogrammet kan modalt verkande G-funktioner förändras, t.ex. G90 --> G91. Ge vid
återvändandet till det anropande programmet akt på att alla modalt verkande funktioner är så
inställda, som du behöver dem.
Samma gäller för räkneparametern R. Ge akt på att din i övre programplan använda
räkneparameter inte ändras oavsiktligt i värdena i djupare programplan.
Vid arbetande med SIEMENS-cykler behövs upp till 7 programplan för detta.
260
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.11 Underprogramteknik
9.11.2
Anrop av bearbetningscykler (svarva)
Funktionalitet
Cykler är teknologiunderprogram, som allmängiltigt realiserar ett visst bearbetningsförlopp;
till exempel borra eller gängskära. Anpassningen till det konkreta problemet sker via
försörjningsparametrar/värden direkt vid anrop av respektive cykel.
Programmeringsexempel
N10 CYCLE83(110, 90, ...)
; anrop av cykel 83, överlämna värden direkt,
eget block
…
N40 RTP=100 RFP= 95.5 ...
; ställa in övergivandeparametrar för cykel 82
N50 CYCLE82(RTP, RFP, ...)
; anrop av cykel 82, eget block
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
261
Programmera
9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare
9.12
Tidgivare och arbetsstycksräknare
9.12.1
Tidgivare för gångtiden
Funktionalitet
Tidgivare (timer) ställs till förfogande som systemvariabler ($A...), vilka kan användas till
övervakning av teknologiska processer i programmet eller endast i indikeringen.
För dessa tidgivare existerar endast läs-åtkomst. Det finns tidgivare som alltid är aktiva.
Andra kan inaktiveras via maskindata.
Tidgivare - alltid aktiv
● $AN_SETUP_TIME
- tid sedan den sista "Styrningsstarten med default-värden" (i minuter)
Den nollställs automatiskt vid "Styrningsstart med default-värden".
● $AN_POWERON_TIME
- tid sedan den sista starten av styrningen (i minuter)
Den nollställs automatiskt vid varje start av styrningen.
Tidgivare - inaktiverbar
De följande tidgivarna är aktiverade via maskindatum (standardinställning).
Starten är tidgivarspecifik. Varje aktiv gångtidsmätning stoppas automatiskt vid stoppat
programtillstånd eller vid matning-override-noll.
Beteendet för de aktiverade tidsmätningarna vid aktiv provkörningsmatning och programtest
kan fastläggas med hjälp av maskindata.
● $AC_OPERATING_TIME
- total gångtid för NC-programmen i driftsläget AUTOMATIK (i sekunder)
I driftsläget AUTOMATIK summeras gångtiderna för alla program mellan NC-Start och
programslut/Reset. Tidgivaren nollställs vid varje styrningsstart.
● $AC_CYCLE_TIME
- gångtid för det valda NC-programmet (i sekunder)
I det valda NC-programmet mäts gångtiden mellan NC-Start och programslut/Reset. Med
starten av ett nytt NC-program raderas timern.
● $AC_CUTTING_TIME
- verktyg-ingreppstid (i sekunder)
Gångtiden för banaxlarna utan aktiv snabbgång i alla NC-programmen mellan NC-Start
och programslut/Reset vid aktivt verktyg (standardinställning) mäts.
Mätningen stoppas dessutom vid aktiv fördröjningstid.
Timern nollställs automatiskt vid en "Styrningsstart med default-värden".
262
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare
Programmeringsexempel
N10 IF $AC_CUTTING_TIME>=R10 GOTOF
WZZEIT
...
; verktyg-ingreppstid gränsvärde
N80 WZZEIT:
N90 MSG("Werkzeug-Eingriffszeit:
Grenzwert erreicht")
N100 M0
Indikering
Innehållet i de aktiva systemvariablerna blir synligt på bildskärmen under
<OFFSET PARAM> "Settingdaten" "Tider/räknare":
Körtid totalt
= $AC_OPERATING_TIME
Programkörtid
= $AC_CYCLE_TIME
Matning-körtid
= $AC_CUTTING_TIME
Tid sedan kallstart
= $AN_SETUP_TIME
Tid sedan varmstart
= $AN_POWERON_TIME
"Gångtid för program" är dessutom synlig i driftsläget AUTOMATIK i manöverområdet
Position i anvisningsraden.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
263
Programmera
9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare
9.12.2
Arbetsstycksräknare
Funktionalitet
Under funktionen "Arbetsstycksräknare" ställs räknare till förfogande, som kan användas för
räkningen av arbetsstycken.
Dessa räknare existerar som systemvariabel med skriv- och läs-åtkomst från programmet
eller med manövrering (observera skyddssteg för att skriva!).
Via maskindata kan inflytande utövas på räknaraktiveringen, tidpunkten för nollställningen
och räknealgoritmen.
Räknare
● $AC_REQUIRED_PARTS - antal erforderliga arbetsstycken (arbetsstycke-bör)
I denna räknare kan det antal verkstycken definieras, som när det uppnås gör att antalet
aktuella arbetsstycken $AC_ACTUAL_PARTS nollställs.
Via maskindatum kan genereringen av indikeringslarm 21800 "Arbetsstycke-bör uppnått"
aktiveras.
● $AC_TOTAL_PARTS - antal totalt tillverkade arbetsstycken (totalt-är)
Räknaren anger antalet av alla från starttidpunkten tillverkade arbetsstycken.
Räknaren nollställs automatiskt vid styrningsstart.
● $AC_ACTUAL_PARTS - antal aktuella arbetsstycken (aktuellt-är)
I denna räknare anges antalet av alla från starttidpunkten tillverkade arbetsstycken. När
arbetsstycke-bör uppnåtts ($AC_REQUIRED_PARTS, värde större än noll) nollställs
räknaren automatiskt.
● $AC_SPECIAL_PARTS - antal av användaren specificerade arbetsstycken
Denna räknare tillåter användaren en räkning av arbetsstycken enligt egen definition. Ett
utgivande av larm kan definieras vid identitet med $AC_REQUIRED_PARTS
(arbetsstycke-bör). En nollställning av räknaren måste användaren göra själv.
Programmeringsexempel
N10 IF $AC_TOTAL_PARTS==R15 GOTOF
SIST
...
; stycktal uppnått?
N80 SIST:
N90 MSG("Werkstück-Soll erreicht")
N100 M0
Indikering
Innehållet i de aktiva systemvariablerna blir synligt på bildskärmen under
<OFFSET PARAM> "Settingdaten" "Tider/räknare":
Detaljer totalt
= $AC_TOTAL_PARTS
Detaljer begärda
= $AC_REQUIRED_PARTS
Antal detaljer
= $AC_ACTUAL_PARTS
$AC_SPECIAL_PARTS inte disponibel i indikeringen
"Antal detaljer" är dessutom synlig i driftsläget AUTOMATIK i manöverområdet Position i
anvisningsraden.
264
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen
9.13
Språkkommandon för verktygsövervakningen
9.13.1
Översikt verktygsövervakning
Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro.
Funktionalitet
Verktygsövervakningen aktiveras via maskindata.
Följande övervakningstyper för det aktiva skäret till det aktiva verktyget är möjliga:
● Övervakning av livslängden
● Övervakning av stycktalet
För ett verktyg (WZ) kan de nämnda övervakningarna aktiveras samtidigt.
Styrningen/datainmatningen för verktygsövervakningen sker med fördel via manövreringen.
Vid sidan därav kan funktioner också programmeras.
Övervakningsräknare
För varje övervakningstyp existerar övervakningsräknare. Övervakningsräknarna går från ett
inställt värde > 0 mot noll. Uppnår en övervakningsräknare värdet ≤ 0, så gäller gränsvärdet
som uppnått. Ett motsvarande larmmeddelande ges ur.
Systemvariabel för typ och tillstånd för övervakningen
$TC_TP8[t]
; tillstånd för verktyget med numret t:
Bit 0 = 1: WZ är aktivt
= 0: WZ inte aktivt
Bit 1 = 1: WZ är frigivet
= 0: inte frigivet
Bit 2 = 1: WZ är spärrat
= 0: inte spärrat
Bit 3 : reserverat
Bit 4 = 1: Förvarningsgräns uppnådd
= 0: inte uppnådd
$TC_TP9[t]
; typ av övervakningsfunktion för verktyget med numret t:
= 0: ingen överfakning
= 1: (livslängds-) tidsövervakat WZ
= 2: stycktalövervakat WZ
Dessa systemvariabler kan läsas/skrivas i NC-programmet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
265
Programmera
9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen
Systemvariabel för verktygsövervakningsdata
Tabell 9-5
Verktygsövervakningsdata
Beteckning
$TC_MOP1[t,d]
Beskrivning
Förvarningsgräns livslängd i minuter
Datatyp
REAL
Förbeläggning
0.0
$TC_MOP2[t,d]
Rest-livslängd i minuter
REAL
0.0
$TC_MOP3[t,d]
Förvarningsgräns stycktal
INT
0
$TC_MOP4[t,d]
Rest-stycktal
INT
0
…
…
$TC_MOP11[t,d]
Bör-livslängd
REAL
0.0
$TC_MOP13[t,d]
Bör-stycktal
INT
0
t för verktygsnummer T, d för D-nummer
Systemvariabel för aktivt verktyg
I NC-programmet kan läsas via systemvariabel:
266
$P_TOOLNO
; nummer för det aktiva verktyget T
$P_TOOL
; aktivt D-nummer för det aktiva verktyget
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen
9.13.2
Livslängsövervakning
Övervakningen av livslängden görs för det verktygsskär, som just används (aktivt skär D för
det aktiva verktyget T).
Så snart som banaxlarna förflyttas (G1, G2. G3, ... men inte vid G0), aktualiseras restlivslängen ($TC_MOP2[t,d]) för detta verktygsskär. Går under en bearbetning restlivslängden för ett skär till ett verktyg till värdet för "Förvarningsgräns livslängd"
($TC_MOP1[t,d]), så anmäls detta via en gränssittssignal " till PLC.
Är rest-livslängden ≤ 0, så kommer ett larm och en ytterligare gränssnittssignal sätts.
Verktyget antar sedan tillståndet "spärrat" och kan nu inte längre programmeras på nytt så
länge som tillståndet "spärrat" står. Operatören måste ingripa: Byta verktyget eller sörja för
att han åter har ett verktyg färdigt att användas till bearbetningen.
Systemvariabel $A_MONIFACT
Systemvariabeln $A_MONIFACT (datatyp REAL) tillåter att låta klockan för övervakningen
gå långsammare eller snabbare. Denna faktor kan ställas in före användningen av verktyget,
för att t.ex. ta hänsyn till det olika slitaget för det använda arbetsstycksmaterialet.
Efter styrningsstarten, Reset/programslut har faktorn $A_MONIFACT värdet 1.0 . Det är
realtid som gäller.
Exempel för beräkningen:
$A_MONIFACT=1 1 minut realtid = 1 minut livslängd, som dekrementeras
$A_MONIFACT=0.1 1 minut realtid = 0.1 minut livslängd, som dekrementeras
$A_MONIFACT=5 1 minut realtid = 5 minuter livslängd, som dekrementeras
Börvärdesaktualisering med RESETMON( )
Funktionen RESETMON(state, t, d, mon) sätter ärvärdet på börvärdet:
● för alla eller endast för ett visst skär till ett visst verktyg
● för alla eller endast för en viss övervakningstyp.
Övergivningsparametrar:
INT
INT
INT
state
status för kommandoutförandet:
=0
framgångsrikt utförande
= -1
skäret med det nämnd D-numret d existerar inte.
= -2
verktyget med det nämnda T-numret t existerar inte.
= -3
det nämnda verktyget t har ingen definierad övervakningsfunktion.
= -4
övervakningsfunktionen är inte aktiverad, dvs. kommandot utförs inte.
t
internt T-nummer:
=0
för alla verktyg
<> 0
för detta verktyg (t < 0: beloppsbildande |t|)
d
option: D-numret för verktyget med numret t:
>0
för detta D-nummer
utan d
resp.
=0
alla skär till verktyget t
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
267
Programmera
9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen
INT
mon
option: bitkodad parameter för övervakningstypen (värden analoga
$TC_TP9):
=1
livslängd
=2
stycktal
utan d
resp.
=0
Alla ärvärden från den aktiva övervakningen av verktyget t sätts på
börvärdena.
Observera:
● RESETMON( ) verkar inte vid aktiv "Programtest".
● Variabeln för status-svaret state skall definieras i början på programmet med hjälp av
DEF-anvisning: DEF INT state
Ett annat namn kan också definieras för variabeln (i stället för state, dock max. 15 tecken,
2 bokstäver i början). Variabeln står nu till förfogande i det program, i vilket den
definierades.
Samma gäller för övervakningstyps-variabeln mon. Om för detta över huvud taget en
uppgift är erforderlig, kan denna också överlämnas direkt som siffra (1 eller 2).
268
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen
9.13.3
Stycktalsövervakning
Stycktalsövervakat blir det aktiva skäret i det aktiva verktyget.
Övervakningen av stycktalet registrerar alla verktygsskär, som används för tillverkningen av
ett arbetsstycke. Ändrar sig stycktalet genom nya uppgifter, så anpassas övervakningsdata
för alla verktygsskär som varit aktiva sedan den sista styckräkningen.
Aktualisera stycktalet med manövrering eller SETPIECE( )
Aktualiseringen av stycktalet kan göras med manövrering (HMI) resp. i NC-programmet med
språkkommando SETPIECE( ).
Med SETPIECE-funktionen kan programmeraren aktualisera stycktalsövervakningsdata för
de i bearbetningsprocessen deltagande verktygen.
Har SETPIECE(n) programmerats, genomsöks det interna Setpiece-minnet (arbetsminne).
Har detta "arbetsminne" ställts in för ett skär till ett verktyg, räknas stycktalet (rest-stycktal $TC_MOP4) för respektive skär ner med det angivna värdet och respektive "arbetsminne"
(Setpiece-minne) raderas.
SETPIECE(n, s) ;
n: = 0... 32000 Antalet arbetsstycken, som producerats sedan det sista genomförandet av
SETPIECE-funktionen. Räknar-läget för rest-stycktal ($TC_MOP4[t,d]) förminskas med detta
värde.
s : = 1 eller 2 spindel 1 eller 2 (verktygshållare), endast erforderlig, när 2 spindlar finns
Programmeringsexempel
N10 G0 X100
N20 ...
N30 T1
: verktygsväxling med T-kommando
N50 D1
...
; bearbetning med T1, D1
N90 SETPIECE(2)
; $TC_MOP4[1,1 ] (T1,D1) dekrementeras med 2
N100 T2
N110 D2
...
; bearbetning med T2, D2
N200 SETPIECE(1)
; $TC_MOP4[2,2 ] (T2,D2) dekrementeras med 1
...
N300 M2
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
269
Programmera
9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen
Observera:
Märk
Kommandot SETPIECE( ) verkar inte i blocksökning.
Direkt skriva $TC_MOP4[t,d] rekommenderas endast i enkla fall. Det krävs för detta ett
följande block med STOPRE-kommandot.
Kommandot SETPIECE ( ) verkar också på det före programstart valda verktyget resp.
skäret. Växlar du verktyget i driftsläget "MDA", då verkar kommandot SETPIECE ( ) på
verktygen efter programstarten.
Börvärdesaktualisering
Börvärdesaktualiseringen, inställningen av rest-stycktalsräknaren ($TC_MOP4[t,d]) på börstycktalet ($TC_MOP13[t,d]), görs vanligen med manövrering (HMI). Men den kan också,
som redan beskrivits för livslängdsövervakningen, göras via funktionen RESETMON (state,
t, d, mon).
Exempel:
DEF INT state
; i programbörjan definiera variabel för status-svar
...
N100 RESETMON(state,12,1,2)
Börvärdesaktualisering för stycktalsräknaren för T12,
D1, börvärde 2
...
270
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen
Programmeringsexempel
DEF INT state
; definiera variabel för status-svar från RESETMON()
…
G0 X...
; friköra
T7
; växla in nytt verktyg, ev. med M6
$TC_MOP3[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=100
; förvarningsgräns 100 styck
$TC_MOP4[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=700
; rest-stycktal
$TC_MOP13[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=700
; börvärde stycktal
; aktivering efter inställningen:
$TC_TP9[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=2
; aktivering stycktalsövervakning, aktivt WZ
STOPRE
ANF:
BEARBEIT
; underprogram för arbetsstycksbearbetning
SETPIECE(1)
; aktualisera räknare
M0
; nästa arbetsstycke, vidare med NC-start
IF ($TC_MOP4[$P_TOOLNO,$P_TOOL]]>1) GOTOB ANF
MSG("Werkzeug T7 verschlissen - Bitte wechseln")
M0
; efter verktygsväxling, vidare med NC-start
RESETMON(state,7,1,2)
; börvärdesaktualisering styckräknare
IF (state<>0) GOTOF ALARM
GOTOB ANF
ALARM:
; Fehler zur Anzeige bringen:
MSG("Fehler RESETMON: " <<state)
M0
M2
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
271
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
9.14
Fräsbearbetning på svarvmaskiner
9.14.1
Fräsbearbetning av frontytor - TRANSMIT
Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro.
Funktionalitet
● Den kinematiska transformations-funktionen TRANSMIT möjliggör en fräs-/ borrbearbetning av en frontsida på svarvdelar i svarvuppspänning.
● För programmeringen av denna bearbetning används ett kartesiskt koordinatsystem.
● Styrningen transformerar de programmerade förflyttningsrörelserna i det kartesiska
koordinatsystemet till rörelser för de reala maskinaxlarna. Huvudspindeln fungerar härvid
som maskin-rundaxel.
● TRANSMIT måste projekteras med speciella maskindata. En mittförskjutning av verktyget
relativt till svarvmitten är tillåten och projekteras också via dessa maskindata.
● Förutom verktygslängdskompenseringen kan också arbetas med
verktygsradiekompensering (G41, G42).
● Hastighetsstyrningen tar hänsyn till de för svarvrörelserna definierade begränsningarna.
Bild 9-56
272
Fräsbearbetning på frontytan
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
Programmering
TRANSMIT
; koppla till TRANSMIT (eget block)
Med TRAFOOF
; koppla från (eget block)
Med TRAFOOF kopplas varje aktiv transformationsfunktion från.
Programmeringsexempel
\
[
Z
]
Bild 9-57
Kartesiskt koordinatsystem X, Y, Z med origo i svarvmitten vid programmering av
TRANSMIT
; fräsa fyrkant, utanför mitten och roterad
N10 T1 F400 G94 G54
; verktyg fräs, matning, matningstyp
N20 G0 X50 Z60 SPOS=0
; framkörning till begynnelsepositionen
N25 SETMS(2)
; masterspindel är nu fräs-spindel
N30 TRANSMIT
; aktivera TRANSMIT-funktion
N35 G55 G17
; nollpunktsförskjutning, aktivera X/Y-plan
N40 ROT RPL=-45
; programmerbar rotation i X/Y-planet
N50 ATRANS X-2 Y3
; programmerbar förskjutning
N55 S600 M3
; koppla till fräs-spindel
N60 G1 X12 Y-10 G41
; koppla till WZ-radiekompensering
N65 Z-5
; ansätta fräs
N70 X-10
N80 Y10
N90 X10
N100 Y-12
N110 G0 Z40
; lyfta fräs
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
273
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
N120 X15 Y-15 G40
; koppla från WZ-radiekompensering
N130 TRANS
; koppla från programmerbar förskjutning och rotation
N140 M5
; koppla från fräs-spindel
N150 TRAFOOF
; koppla från TRANSMIT
N160 SETMS
; masterspindel är nu åter huvudspindel
N170 G54 G18 G0 X50 Z60 ; framkörning till begynnelsepositionen
SPOS=0
N200 M2
Informationer
Rotationsmitt med X0/Y0 betecknas som pol. En arbetsstycksbearbetning i närheten av
polen är inte att rekommendera, eftersom ev. stora matningsreduceringar kan vara
nödvändig, för att inte överbelasta rundaxeln. Undvik valet av TRANSMIT när verktygets
läge är exakt i polen. Undvik att köra genom polen X0/Y0 med verktygsmedelpunkten.
274
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
9.14.2
Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL
Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro.
Funktionalitet
● Den kinematiska transformationsfunktionen TRACYL används för fräsbearbetning av
mantelytan till cylindriska kroppar och möjliggör tillverkning av valfritt löpande spår.
● Förloppet av spåren programmeras i den plana mantelytan, som tankemässigt lindades
av från en bestämd bearbetnings-cylinderdiameter.
;
\
=
Bild 9-58
Kartesiskt koordinatsystem X, Y, Z vid programmering av TRACYL
● Styrningen transformerar de programmerade förflyttningsrörelserna i det kartesiska
koordinatsystemet X, Y, Z till rörelser för de reala maskinaxlarna. Huvudspindeln fungerar
härvid som maskin-rundaxel.
● TRACYL måste projekteras med speciella maskindata. Här fastläggs också, vid vilken
rundaxelposition värdet Y=0 ligger.
● Förfogar maskinen över en real maskin-Y-axel (YM), så kan en utvidgad
TRACYL-variant projekteras. Denna tillåter tillverkning av spår med
spårväggskompensering: Spårvägg och botten är här vinkelräta mot varanda - även om
fräsdiametern är mindre än spårbredden. Detta är annars endast möjligt med fräs som
passar exakt.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
275
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
<E]Z&0
=E]Z=0
<0
$60
;0
Bild 9-59
/¦QJVVS§U
Speciell maskinkinematik med extra maskin-Y-axel (YM)
7Y¦UVS§U
XWDQVS§UY¦JJVNRPSHQVHULQJ
Bild 9-60
3DUDOOHOOWEHJU¦QVDW
O¦QJVVS§U
PHGVS§UY¦JJV
NRPSHQVHULQJ
Olika spår i tvärsnitt
Programmering
TRACYL(d)
; koppla till TRACYL (eget block)
TRAFOOF
; koppla från (eget block)
d - bearbetnings-diameter för cylindern i mm
Med TRAFOOF kopplas varje aktiv transformationsfunktion från.
276
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
Adress OFFN
Avstånd från spårsidoväggen till den programmerade banan
Som regel programmeras spårmittlinjen. OFFN fastlägger (halva) spårbredden vid tillkopplad
fräsradiekompensering (G41, G42).
Programmering: OFFN=... ; avstånd i mm
Observera:
Sätt OFFN = 0 efter spårtillverkningen. OFFN används också utanför TRACYL - för
arbetsmånsprogrammering i förbindelse med G41, G42.
2))1
2))1
Bild 9-61
Användning av OFFN för spårbredden
Programmeringsanvisning
För att fräsa spår med TRACYL, programmeras i detaljprogrammet med
koordinatuppgifterna spårmittlinjen och via OFFN den (halva) spårbredden.
OFFN blir verksam först med vald verktygsradiekompensering. Dessutom måste OFFN vara
>= verktygsrdien, för att undvika en skada på spårväggen som ligger mittemot.
Ett detaljprogram för att fräsa ett spår består som regel av följande steg:
1. Välja verktyg
2. Välja TRACYL
3. Välja passande nollpunktsförskjutning
4. Positionera
5. Programmera OFFN
6. Välja WRK
7. Framkörningsblock (inkörning av WRK och framkörning till spårväggen)
8. Programmera spårförlopp via spårmittlinjen
9. Välja bort WRK
10. Bortkörningsblock (urkörning av WRK och bortkörning från spårväggen)
11. Positionera
12. Radera OFFN
13.TRAFOOF (välja bort TRACYL)
14. Åter välja ursprunglig nollpunktsförskjutning
(se även följande progremmeringsexempel)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
277
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
Informationer
● Ledningsspår:
Med en verktygsdiameter, som exakt motsvarar spårbredden, är en exakt spårtillverkning
möjlig. Verktygsradiekompenseringen kopplas härvid inte till.
Med TRACYL kan också spår tillverkas, för vilka verktygsdiametern är mindre än
spårbredden. Här är det motiverat att använda verktygsradiekompensering (G41, GG42)
och OFFN.
För att undvika precisionsproblem, bör verktygsdiametern vara endast lite mindre än
spårbredden.
● Vid TRACYL med spårväggskompensering bör den för kompenseringen använda axeln
(YM) stå i rotationscentrum. Därmed tillverkas spåret i mitten på den programmerade
spårmittlinjen.
● Val av verktygsradiekompensering (WRK):
WRK verkar till den programmerade spårmittlinjen. Härur resulterar spårväggen. För att
verktyget skall köra till vänster om spårväggen (till höger om spårmittlinjen), matas G42
in. Motsvarande skall för höger om spårväggen (vänster om spårmittlinjen) skrivas G41.
Alternativt till byte av G41<->G42 kan du i OFFN föra in spårbredden med negativt
förtecken.
● Eftersom OFFN även utan TRACYL räknas in vid aktiv WRK, bör OFFN efter TRAFOOF
åter ställas in på noll. OFFN med TRACYL verkar på ett annat sätt än utan TRACYL.
● En ändring av OFFN inom detaljprogrammet är möjlig. Därmed kan den verkliga
spårmittlinjen förskjutas från mitten.
Litteratur: Funktionsbeskrivning, Kap. "Kinematiska transformationer"
Programmeringsexempel
Tillverkning av ett hakformigt spår
;
<
=
Bild 9-62
278
Exempel för spårtillverkning
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
=
'[3L
[PP
1
1
1
2))1
1
1
1
<
2))1
1
Bild 9-63
Programmering av spåret, värden i spårbotten
; Bearbetningsdiameter för cylindern i spårbotten: 35,0 mm
; önskad total spårbredd: 24,8 mm, använd fräs har radien: 10,123 mm
N10 T1 F400 G94 G54
; verktyg fräs, matning, matningstyp, NV-kompensering
N30 G0 X25 Z50 SPOS=200 ; framkörning till begynnelsepositionen
N35 SETMS(2)
; masterspindel är nu fräs-spindel
N40 TRACYL (35.0)
; koppla till TRACYL, bearbetningsdiameter 35,0 mm
N50 G55 G19
; NV-kompensering, planval: Y/Z-plan
N60 S800 M3
; koppla till fräs-spindel
N70 G0 Y70 Z10
; begynnelseposition Y / Z
N80 G1 X17.5
; ansätta fräsen på spårbotten
N70 OFFN=12.4
; spårväggsavstånd 12,4 mm till spårmittlinjen
N90 G1 Y70 Z1 G42
; koppla till WRK, framkörning till spårväggen
N100 Z-30
; spårskärning parallellt med cylinderaxeln
N110 Y20
; spårskärning parallellt med omkretsen
N120 G42 G1 Y20 Z-30
; börja WRK på nytt, framkörning till den andra spårväggen,
; spårväggsavstånd fortfarande12,4 mm till spårmittlinjen
N130 Y70 F600
; spårskärning parallellt med omkretsen
N140 Z1
; spårskärning parallellt med cylinderaxeln
N150 Y70 Z10 G40
; koppla från WRK
N160 G0 X25
; lyfta fräs
N170 M5 OFFN=0
; koppla från fräs-spindel, radera spårväggsavstånd
N180 TRAFOOF
; koppla från TRACYL
N190 SETMS
; masterspindel är nu åter huvudspindel
N200 G54 G18 G0 X25 Z50 ; framkörning till begynnelsepositionen
SPOS=200
N210 M2
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
279
Programmera
9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner
280
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
10
Cykler
10.1
Överblick över cyklerna
Cykler är teknologiunderprogram med vilka bestämda bearbetningsförlopp, som till exempel
borrning av en gänga, kan realiseras allmängiltigt. Anpassningen av cykerlna till en konkret
problemställning sker via försörjningsparametrarna.
De här beskrivna cyklerna är samma som levereras för SINUMERIK 840D sl.
Borrcykler och svarvcykler
Med styrningen SINUMERIK 802D sl kan följande standardcykler utföras:
● Borrcykler
CYCLE81: Borra, centrera
CYCLE82: Borra, plansänka
CYCLE83: Djuphålsborra
CYCLE84: Gängborra utan flytande gänghållare
CYCLE840: Gängborra med flytande gänghållare
CYCLE85: Brotscha 1 (arborra 1)
CYCLE86: Ursvarva (arborra 2)
CYCLE87: Borra med stopp 1 (arborra 3)
CYCLE88: Borra med stopp 2 (arborra 4)
CYCLE89: Brotscha 2 (arborra 5)
HOLES1: Hålrad
HOLES2: Hålcirkel
Arborrcyklerna CYCLE85 ... CYCLE89 kallas för SINUMERIK 840D arborra 1 ... arborra 5,
men är trots detta identiska till sin funktion.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
281
Cykler
10.1 Överblick över cyklerna
● Svarvcykler
CYCLE93: Instick
CYCLE94: Fristick (form E och F enligt DIN)
CYCLE95: Spåntagning med baksnitt
CYCLE96: Gängfristick
CYCLE97: Gängskärning
CYCLE98: Gängkedja
Cyklerna levereras med toolbox och måste vid behov laddas via RS232-gränssnittet till
detaljprogramminnet.
Cykelhjälpunderprogram
Till cykelpaketet hör följande hjälpunderprogram:
● cyclest.spf
● steigung.spf och
● meldung.spf.
Dessa måste alltid vara laddade i styrningen.
282
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.2 Programmering av cykler
10.2
Programmering av cykler
En standardcykel är definierad som underprogram med namn och parameterlista.
Villkor för anrop och återvändande
De före cykelanropet verksamma G-funktionerna och de programmerbara förskjutningarna
bibehålls under cykeln.
Bearbetningsplanet G17 vid borrcykler resp. G18 vid svarvcykler definierar du före
cykelanrop.
Vid borrcyklerna utförs borrningen i den axel, som står vinkelrätt mot det aktuella planet.
Meddelanden under genomarbetningen av en cykel
För några cykler visas under genomarbetningen meddelanden på styrningens bildskärm,
som ger anvisningar över bearbetningens situation.
Dessa meddelanden avbryter inte programgenomarbetningen och står kvar tills nästa
meddelande kommer.
Meddelandetexterna och deras betydelse finns beskrivna vid respektive cykler.
En sammanfattning av alla relevanta meddelanden finns i Kapitel 9.4.
Blockindikering under genomarbetningen av en cykel
Under cykelns totala gångtid förblir cykelanropet stående i den aktuella blockindikeringen.
Cykelanrop och parameterlista
Försörjningsparametrarna för cyklerna kan du överlämna via parameterlistan vid cykelanrop.
Märk
Ett cykelanrop kräver alltid ett block för sig.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
283
Cykler
10.2 Programmering av cykler
Grundläggande anvisningar för parameterförsörjning av standardcyklerna
Programmeringshandboken beskriver parameterlistan för varje cykel med:
● ordningsföljd och
● typ.
Ordningsföljden för försörjningsparametrarna måste ovillkorligen respekteras.
Varje försörjningsparameter till en cykel har en bestämd datatyp. Vid cykelanrop skall dessa
typer iakttagas för de parametrar som används aktuellt. Följande kan överlämnas till
parameterlistan:
● R-parametrar (endast för siffervärden)
● Konstanter
Används R-parametrar i parameterlistan, måste dessa dessförinnan beläggas med värden i
programmet. Cyklerna kan därvid anropas på följande sätt:
● med en ofullständig parameterlista
eller
● under utelämnande av parametrar
Utelämnas övergivningsparametrar i slutet av parameterlistan, måste parameterlistan
avslutas i förtid med ")". Skall under mellantiden parametrar utelämnas, då skall ett komma
"..., ,..." skrivas om platshållare för detta.
Plausibilitetskontroller för värden på parametrar med ett inskränkt värdeområde görs inte,
om inte en felreaktion uttryckligen beskrivs för en cykel.
Innehåller parameterlistan vid cykelanrop fler noteringar än det finns parametrar definierade i
cykeln, visas det allmänna NC-larmet 12340 "Parametertal för stort", och cykeln utförs inte.
Cykelanrop
De olika möjligheterna att skriva ett cykelanrop framställs i programmeringsexemplen till de
enskilda cyklerna.
Simulation av cykler
Program med cykelanrop kan till att börja med testas i simulation.
Vid simulation visualiseras förflyttningsvägarna för cykeln på bildskärmen.
284
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.3 Grafiskt cykelstöd i programeditorn
10.3
Grafiskt cykelstöd i programeditorn
Programeditorn i styrningen erbjuder ett programmeringsstöd för infogande av cykelanrop i
programmet och för inmatning av parametrar.
Funktion
Cykelstödet består av tre komponenter:
1. Cykelval
2. Inmatningsmasker för parameterförsörjning
3. Hjälpbild per cykel.
Översikt över nödvändiga filer
Bas för cykelstödet är följande filer:
● sc.com
● cov.com
Märk
Dessa filer laddas vid idrifttagandet av styrningen och måste alltid förbli laddade.
Manövrering av cykelstödet
För infogande av ett cykelanrop i ett program skall följande steg utföras efter varandra:
● I den horisontala softkeyraden kan förgrenas via de förefintliga softkeys "Drilling",
"Turning" till urvalsrader för de enskilda cyklerna.
● Valet av cykel sker via den vertikala softkeyraden tills den motsvarande
inmatningsmasken med hjälpbild visas.
● Värden kan matas in direkt (siffervärden) eller indirekt (R-parametrar, t.ex. R27, eller
uttryck från R-parametrarna, t.ex. R27+10).
Vid inmatning av siffervärden sker en kontroll, om värdet ligger inom det tillåtna området.
● Några parametrar, som endast kan anta få värden, väljs med hjälp av toggle-knappen.
● Vid borrcykler finns också möjligheten att med den vertikala softkeyn "Modal Call" modalt
anropa en cykel.
Bortvalet av det modala anropet sker via "Deselect modal" i urvalslistan för borrcyklerna.
● Avslutning med "OK" (resp. vid felinmatning med "Abort").
Återöversättning
Återöversättningen av programkoder tjänar till att med hjälp av cykelstödet företa ändringar i
ett bestående program.
Markören placeras på den rad som skall ändras och softkeyn "Recompile" trycks ner.
Därmed öppnas åter den tillhörande inmatningsmasken ur vilken programstycket skapades
och värden kan ändras och övertas.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
285
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4
Borrcykler
10.4.1
Allmänt
Borrcykler är enligt DIN 66025 fastlagda rörelserförlopp för borrning, arborrning,
gängborrning osv.
Ditt anrop sker med underprogram med ett fastlagt namn och en parameterlista.
De skiljer sig i det teknologiska förloppet och därmed i sina parameterinställningar.
Borrcyklerna kan vara modalt verksamma, dvs. de utförs i slutet av varje block som
innehåller rörelsekommandon (se Kapitel "Översikt över anvisningarna" resp. "Grafiskt
cykelstöd i programeditorn").
Det finns två typer av parametrar:
● Geometriparameter och
● Bearbetningsparameter
Geometriparametrarna är identiska för alla borrcykler. De definierar referens- och
tillbakamatningsplanet, säkerhetsavståndet samt det absoluta resp. relativa slutborrdjupet.
Geometriparametrarna beskrivs en gång vid den första borrcykeln CYCLE82.
Bearbetningsparametrarna har för de olika cyklerna olika betydelse och verkan. De beskrivs
därför separat för varje cykel.
;
*HRPHWULSDUDPHWHU
=
7LOOEDND
PDWQLQJVSODQ
6¦NHUKHWVDYVW§QG
5HIHUHQVSODQ
6OXWERUUGMXS
286
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.2
Förutsättningar
Villkor för anrop och återvändande
Borrcyklerna är programmerade oberoende av de konkreta axelnamnen. Före cykelanrop
skall köras till borrpositionen i det överordnade programmet.
De passande värdena för matning, spindelvarvtal och spindelrotationsriktning skall
programmeras i detaljprogrammet, om det inte finns några försörjningsparametrar för detta i
borrcykeln.
De före cykelanropet aktiva G-funktionerna och det aktuella datablocket bibehålls under
cykeln.
Plandefinition
Vid borrcyklerna förutsätts i allmänhet att det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet, i vilket
skall bearbetas, är definierat genom val av planet G17och aktivering av en
programmeringsbar förskjutning. Borraxeln är alltid den axel i detta koordinatsytem som står
vinkelrätt mot det aktuella planet.
Före anropet måste en längdkompensering vara vald. Denna verkar alltid vinkelrätt mot det
valda planet och förblir aktiv även efter cykelslut.
Vid svarvnng är på det viset borraxeln Z-axeln. Det borras på arbetsstyckets frontsida.
;
%RUUD[HO
=
/¦QJGNRPSHQVHULQJ
Fördröjningstidsprogrammering
Parametrarna för fördröjningstiderna i borrcyklerna tillordnas alltid F-ordet och skall försörjas
motsvarande med värden i sekunder. Avvikelser därifrån beskrivs uttryckligen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
287
Cykler
10.4 Borrcykler
Speciella egenskaper för användning av borrcykler på en svarvmaskin
På enkla svarvmaskiner, som inte har något drivet verktyg, kan borrcykler endast användas
till att borra på frontsidan (med Z-axeln) i rotationsmitten. De måste då alltid anropas i G17planet.
;
=
Bild 10-1
Borra i rotationsmitten utan drivet verktyg
På svarvmaskiner med drivna verktyg kan också borras utanför mitten på frontsidan eller på
mantelyten, om maskinens uppbyggnad gör det möjligt.
Vid borrning utanför mitten på frontsidan skall följande iakttagas:
● Arbetsplanet är G17 - därmed är Z verktygsaxeln.
● Spindeln för det drivna verktyget måste förklaras till masterspindel (kommando SETMS).
● Borrpositionen kan antingen programmeras med X och C-axel eller vid aktiv TRANSMIT
med X och Y.
288
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
;
=
Bild 10-2
Borra på frontyta med drivet verktyg
Vid borrning på mantelytan skall följande iakttagas:
● Arbetsplanet är G19 - därmed är X verktygsaxeln.
● Spindeln för det drivna verktyget måste förklaras till masterspindel (kommando SETMS).
● Borrpositionen kan antingen programmeras med Z och C-axel eller vid aktiv TRACYL
med X och Z.
;
<
=
Bild 10-3
Borra på mantelyta med drivet verktyg
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
289
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.3
Borra, centrera - CYCLE81
Programmering
CYCLE81(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR)
Tabell 10-1
Parametrar CYCLE81
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
Funktion
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade slutborrdjupet.
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Körning till slutborrdjup med den i det anropande programmet programmerade matningen
(G1)
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
Förklaring av parametrarna: RFP och RTP (referensplan och tillbakamatningsplan)
Som regel har referens- (RFP) och tillbakamatningsplanet (RTP) olika värden. I cykeln utgås
från att tillbakamatningsplanet ligger framför referensplanet. Avståndet för
tillbakamatningsplanet till slutborrdjup är alltså större än avståndet för referensplanet till
slutborrdjup.
SDIS (säkerhetsavstånd)
Säkerhetsavståndet (SDIS) verkar i förhållande till referensplanet. Detta läggs ytterligare
framåt med säkerhetsavståndet.
Riktningen i vilken säkerhetsavståndet verkar, bestäms automatiskt av cykeln.
290
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
DP och DPR (slutborrdjup)
Slutborrdjupet kan valfritt anges absolut (DP) eller relativt (DPR) till referensplanet.
Vid relativ uppgift beräknar cykeln självständigt djupet som resulterar med hjälp av läget för
referens- och tillbakamatningsplan.
;
=
573
5)36',6
5)3
'3 5)3'35
* *
Märk
Matas ett värde in både för DP och för DPR, så härleds slutborrdjupet från DPR. Om detta
skiljer sig från det via DP programmerade absoluta djupet, kommer meddelandet "Djup:
Enligt värde för relativt djup" i meddelanderaden.
Vid identiska värden för referens- och tillbakamatningsplanet är en relativ djupuppgift inte
tillåten. Felmeddelandet 61101 "Referensplan felaktigt definierat" kommer och cykeln utförs
inte. Detta felmeddelande kommer också när tillbakamatningsplanet ligger efter
referensplanet, dess avstånd till slutborrdjupet är alltså mindre.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
291
Cykler
10.4 Borrcykler
Programmeringsexempel: Bohren_Zentrieren
Med detta program tillverkas ett hål på frontsidan under användning av borrcykel CYCLE81.
Borraxeln är alltid Z-axeln.
;
=
N10 G0 G17 G90 F200 S300 M3
; bestämning av teknologivärden
N20 T3 D1
; växla in verktyg
N30 M6
292
N40 Z10
; framkörning till tillbakamatningsplanet
N50 X0
; framkörning till borrpositionen
N60 CYCLE81(10, 0, 2, --35,)
; cykelanrop
N70 G0 Z100
; tillbakamatning i Z
N100 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.4
Borra, plansänka - CYCLE82
Programmering
CYCLE82(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB)
Parametrar
Tabell 10-2
Parametrar CYCLE82
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning)
Funktion
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade slutborrdjupet. När slutborrdjupet har uppnåtts, kan en fördröjningstid bli verksam.
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Körning till slutborrdjup med den före cykelanrop programmerade matningen (G1)
● Hålla fördröjningstid på slutborrdjup
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
293
Cykler
10.4 Borrcykler
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
;
=
573
5)36',6
5)3
'3 5)3'35
* * *
DTB (fördröjningstid)
Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder.
Märk
Matas ett värde in både för DP och för DPR, så härleds slutborrdjupet från DPR. Om detta
skiljer sig från det via DP programmerade absoluta djupet, kommer meddelandet "Djup:
Enligt värde för relativt djup" i meddelanderaden.
Vid identiska värden för referens- och tillbakamatningsplanet är en relativ djupuppgift inte
tillåten. Felmeddelandet 61101 "Referensplan felaktigt definierat" kommer och cykeln utförs
inte. Detta felmeddelande kommer också när tillbakamatningsplanet ligger efter
referensplanet, dess avstånd till slutborrdjupet är alltså mindre.
Programmeringsexempel: Bohren_Plansenken
Programmet utför på positionen X0 en gång ett hål med djupet 20 mm under användning av
cykeln CYCLE82.
Fördröjningstiden är angiven med 3 s, säkerhetsavståndet i borraxeln Z med 2,4 mm.
N10 G0 G90 G54 F2 S300 M3
; bestämning av teknologivärden
N20 D1 T6 Z50
; framkörning till tillbakamatningsplanet
N30 G17 X0
; framkörning till borrpositionen
N40 CYCLE82(3, 1.1, 2.4, -20, ; cykelanrop med absolut slutborrdjup och
, 3)
säkerhetsavstånd
N50 M2
; programslut
294
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.5
Djuphålsborra - CYCLE83
Programmering
CYCLE83(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, FDEP, FDPR, DAM, DTB, DTS, FRF, VARI)
Parametrar
Tabell 10-3
Parametrar CYCLE83
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
FDEP
real
första borrdjup (absolut)
FDPR
real
första borrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
DAM
real
degressionsbelopp (skall matas in utan förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning)
DTS
real
fördröjningstid i begynnelsepunkten och vid spåntömningen
FRF
real
matningsfaktor för första borrdjup (skall matas in utan förtecken)
värdeområde: 0.001 ... 1
VARI
int
Bearbetningstyp: spånbrytning=0, spåntömning=1
Funktion
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade slutborrdjupet.
Djupborrningshålet tillverkas därvid genom flera gånger stegvis djupansättning, vars
maximala belopp kan angivas, till slutborrdjupet.
Valfritt kan borren efter varje ansättningsdjup dras tillbaka till referensplanet +
säkerhetsavstånd för spåntömning eller med var gång 1 mm för spånbrytning.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
295
Cykler
10.4 Borrcykler
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande förlopp:
Djuphålsborra med spåntömning (VARI=1):
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Köra till första borrdjup med G1, varvid matningen resulterar ur den vid cykelanrop
programmerade matningen, som räknas ihop med parametern FRF (matningsfaktor)
● Hålla fördröjningstid på slutborrdjup (parameter DTB)
● Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 för
spåntömning
● Hålla fördröjningstid i begynnelsepunkten (parameter DTS)
● Köra fram till det sist uppnådda borrdjupet, minskat med det cykelinternt beräknade
förhållningsavståndet med G0
● Köra till nästa borrdjup med G1 (rörelseförloppet fortsätts tills slutborrdjupet har uppnåtts)
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
;
=
)'(3
)'(3
573
5)36',6 * * *
5)3
'3 5)3'35
Bild 10-4
Djuphålsborra med spåntömning
Djuphålsborra med spånbrytning (VARI=0):
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Köra till första borrdjup med G1, varvid matningen resulterar ur den vid cykelanrop
programmerade matningen, som räknas ihop med parametern FRF (matningsfaktor)
● Hålla fördröjningstid på slutborrdjup (parameter DTB)
● Tillbakamatning med 1 mm från det aktuella borrdjupet med G1 och den i det anropande
programmet programmerade matningen (för spånbrytning)
296
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
● Köra till nästa borrdjup med G1 (rörelseförloppet fortsätts tills slutborrdjupet har uppnåtts)
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
;
=
573
5)36',6
5)3
)'(3
* * *
'3 5)3'35
Bild 10-5
Djuphålsborra med spånbrytning
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
Sammanhang mellan parametrarna DP (resp. DPR), FDEP (resp. FDPR) och DMA
Mellanborrdjupen beräknas i cykeln från slutborrdjup, första borrdjup och degressionsbelopp
på följande sätt:
● I första steget körs till det via det första borrdjupet parameterinställda djupet, om detta
inte överskrider det totala borrdjupet.
● Från och med det andra borrdjupet resulterar borrslaget ur slaget för det första borrdjupet
minus degressionsbelopp, såvida borrslaget är större än det programmerade
degressionsbeloppet.
● De följande borrslagen motsvarar degressionsbeloppet, så länge som restdjupet förblir
större än det dubbla degressionsbeloppet.
● De sista båda borrslagen delas upp och körs likformigt och är på så vis alltid större än det
halva degressionsbeloppet.
● Ligger värdet för det första borrdjupet i motsatt riktning mot det totala djupet, kommer
felmeddelandet 61107 "Första borrdjupet felaktigt definierat" och cykeln utförs inte.
Parameter FDPR verkar i cykeln som parameter DPR. Vid identiska värden för referens- och
tillbakamatningsplan är den relativa uppgiften för det första borrdjupet möjlig.
Programmeras det första borrdjupet större än slutborrdjupet, överskrids aldrig slutborrdjupet.
Cykeln förminskar det första borrdjupet automatiskt så mycket att slutborrdjupet uppnås vid
borrningen och borrar endast en gång.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
297
Cykler
10.4 Borrcykler
DTB (fördröjningstid)
Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder.
DTS (fördröjningstid)
Fördröjningstiden i begynnelsepunkten hålls endast vid VARI=1 (spåntömning).
FRF (matningsfaktor)
Via denna parameter kan en reduceringsfaktor anges för den aktiva matningen, som det tas
hänsyn till endast vid körningen till det första borrdjupet i cykeln.
VARI (bearbetningstyp)
Sätts parametern VARI=0, frikörs borren efter det varje borrdjup uppnåtts 1 mm för
spånbrytning. Vid VARI=1 (för spåntömning) körs borren alltid till det med
säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet.
Märk
Framflyttningsavståndet beräknas cykelinternt på följande sätt:
• För ett borrdjup upp till 30 mm är värdet för framflyttningsavståndet alltid lika med 0.6
mm.
• Vid borrdjup därutöver gäller beräkningsformeln borrdjup/50 (därvid är värdet begränsat
till maximalt 7 mm).
Programmeringsexempel: Djuphålsborra
Detta program utför cykeln CYCLE83 på positionen X0. Det första hålet utförs med
fördröjningstiden noll och bearbetningstypen spånbrytning. Slutborrdjupet liksom det första
borrdjupet har angivits absolut. Borraxeln är Z-axeln.
298
N10 G0 G54 G90 F5 S500 M4
; bestämning av teknologivärden
N20 D1 T6 Z50
; framkörning till tillbakamatningsplanet
N30 G17 X0
; framkörning till borrpositionen
N40 CYCLE83(3.3, 0, 0, -80, 0, -10, 0, 0,
0, 0, 1, 0)
; anrop av cykeln, djupparametrar med
absolutvärden
N50 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.6
Gängborrning utan flyttande gänghållare - CYCLE84
Programmering
CYCLE84(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDAC, MPIT, PIT, POSS, SST, SST1)
Parametrar
Tabell 10-4
Parametrar CYCLE84
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på gängdjup (spånbrytning)
SDAC
int
rotationsriktning efter cykelslut
MPIT
real
gängstigning som gängstorlek (med förtecken)
värden: 3, 4 eller 5 (för M3, M4 eller M5)
värdeområde 3 (för M3) ... 48 (för M48), förtecknet bestämmer
rotationsriktningen i gängan
PIT
real
gängstigning som värde (med förtecken)
värdeområde: 0.001 ... 2000.000 mm), förtecknet bestämmer
rotationsriktningen i gängan
POSS
real
spindelposition för orienterat spindelstopp i cykeln (i grader)
SST
real
varvtal för gängborrning
SST1
real
varvtal för tillbakamatning
Funktion
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade gängdjupet.
Med cykeln CYCLE84 kan du tillverka gänghål utan flytande gänghållare.
Märk
Cykeln CYCLE84 kan endast användas, när den för borrningen avsedda spindeln är i stånd
tekniskt, att gå i lägesreglerad spindeldrift.
För gängborrning med flytande gänghållare finns det en egen cykel CYCLE840.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
299
Cykler
10.4 Borrcykler
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Orienterat spindelstopp (värde i parametern POSS) och överförande av spindeln till
axeldrift
● Gängborrning till slutborrdjup och varvtal SST
● Hålla fördröjningstid på gängdjup (parameter DTB)
● Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet, varvtal SST1
och omvändning av rotationsriktning
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0, med återskrivning av de före
cykelanrop sist programmerade spindelvarvtalet och den under SDAC programmerade
rotationsriktningen inleds åter spindeldriften
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
;
=
6'$&
573
5)36',6
5)3
'3 5)3'35
* * * *
DTB (fördröjningstid)
Fördröjningstiden skall programmeras i sekunder. Vid borrning i blindhål rekommenderas att
utelämna fördröjningstiden.
SDAC (rotationsriktning efter cykelslut)
Under SDAC skall rotationsriktningen för spindeln efter cykelslut programmeras.
Omvändningen av riktningen vid gängborrning sker cykelinternt automatiskt.
300
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
MPIT och PIT (gängstigning som gängstorlek och som värde)
Värdet för gängstigningen kan valfritt angivas som gängstorlek (endast för metriska gängor
mellan M3 och M48) eller som värde (avstånd från en gänga till nästa som siffervärde).
Respektive parameter som inte behövs utelämnas i anropet resp. erhåller värdet noll.
Höger- eller vänstergänga fastläggs via förtecknet på stigningsparametern:
● positivt värde → höger (som M3)
● negativt värde → vänster (som M4)
Har båda stigningsparametrarna värden som motsäger varandra, skapas av cykeln larmet
61001 "Gängstigning felaktig" och bearbetningen av cykeln avbryts.
POSS (spindelposition)
I cykeln stoppas spindeln orienterat före gängborrningen med kommandot SPOS och förs till
lägesreglering.
Under POSS programmerar du spindelpositionen för detta spindelstopp.
SST (varvtal)
Parametern SST innehåller spindelvarvtalet för gängborrningsblocket.
SST1 (varvtal tillbakamatning)
Under SST1 programmerar du varvtalet för tillbakamatningen ur gänghålet i blocket med
G332. Har denna parameter värdet noll, så sker tillbakamatningen med det under SST
programmerade varvtalet.
Märk
Rotationsriktningen omvänds vid gängborrning i cykeln alltid automatiskt.
Programmeringsexempel: Gänga utan flytande gänghållare
På positionen X0 borras en gänga utan flytande gänghållare, borraxeln är Z-axeln. Ingen
fördröjningstid är programmerad, djupuppgiften görs relativt. Parametrarna för
rotationsriktningen och stigningen måste vara belagda med värden. En metriska gänga M5
borras.
N10 G0 G90 G54 T6 D1
; bestämning av teknologivärden
N20 G17 X0 Z40
; framkörning till borrpositionen
N30 CYCLE84(4, 0, 2, , 30, , 3, 5, ,
90, 200, 500)
; cykelanrop, parametern PIT utelämnades,
ingen uppgift för det absoluta djupet, ingen
fördröjningstid, spindelstopp vid 90 grader,
varvtal vid gängborrningen är 200, varvtal för
tillbakamatningen är 500
N40 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
301
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.7
Gängborrning med flyttande gänghållare - CYCLE840
Programmering
CYCLE840(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDR, SDAC, ENC, MPIT, PIT, AXN)
Parametrar
Tabell 10-5
Parametrar CYCLE840
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på gängdjup (spånbrytning)
SDR
int
rotationsriktning för tillbakamatning
värden: 0 (automatisk omvändning av rotationsriktningen), 3 eller
4 (för M3 eller M4)
SDAC
int
rotationsriktning efter cykelslut
värden: 3, 4 eller 5 (för M3, M4 eller M5)
ENC
int
gängborrning med/utan givare
MPIT
real
gängstigning som gängstorlek (med förtecken)
PIT
real
gängstigning som värde (med förtecken)
AXN
integer
värden: 0 = med givare, 1 = utan givare
värdeområde 3 (för M3) ... 48 (för M48)
värdeområde: 0.001 ... 2000.000 mm
verktygsaxel
värden:
1 = 1. axeln i planet
2 = 2. axeln i planet
annars 3. axeln i planet
Funktion
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade gängdjupet.
Med denna cykel kan gängborrningar tillverkas med flytande gänghållare:
● utan givare och
● med givare.
302
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Förlopp gängborrning med flytande gänghållare utan givare
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Gängborrning till slutborrdjup
● Hålla fördröjningstid på gängborrdjup (parameter DTB)
● Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttande referensplanet
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
;
=
6'$&
6'5
573
5)36',6
5)3
'3 5)3'35
* * *
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
303
Cykler
10.4 Borrcykler
Förlopp gängborrning med flytande gänghållare med givare
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Gängborrning till slutborrdjup
● Hålla fördröjningstid på gängdjup (parameter DTB)
● Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttande referensplanet
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
;
=
6'$&
6'5
573
5)36',6
5)3
'3 5)3'35
* * *
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
DTB (fördröjningstid)
Fördröjningstiden skall programmeras i sekunder. Den verkar endast vid gängborrning utan
givare.
SDR (rotationsriktning för tillbakamatning)
Skall omvändningen av spindelriktningen ske automatiskt så skall SDR=0 ställas in.
Är per maskindatum fastlagt att ingen givare kommer att användas (då har maskindatum
MD30200 NUM_ENCS värdet 0), måste parametern beläggas med värdet 3 eller 4 för
rotationsriktningen, annars visas larmet 61202 "Ingen spindelriktning programmerad" och
cykeln avbryts.
304
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
SDAC (rotationsriktning)
Eftersom cykeln också kan anropas modalt (se Kapitel "Grafiskt cykelstöd i
programeditorn"), behöver den för utförandet av de ytterligare gänghålen en
rotationsriktning. Denna programmeras i parametern SDAC och motsvarar den före första
anrop i det överordnade programmet skrivna rotationsriktningen. Är SDR=0, så har det under
SDAC skrivna värdet i cykeln ingen betydelse och kan utelämnas vid parameterinställningen.
ENC (gängborrning)
Skall gängborrningen göras utan givare, fastän en givare finns, måste parametern ENC
beläggas med 1.
Finns däremot ingen givare och parametern har värdet 0, tas det hänsyn till den i cykeln.
MPIT och PIT (gängstigning som gängstorlek och som värde)
Parametern för stigningen är av betydelse endast i sammanhang med gängborrning med
givare. Ur spindelvarvtalet och stigningen beräknar cykeln matningsvärdet.
Värdet för gängstigningen kan valfritt angivas som gängstorlek (endast för metriska gängor
mellan M3 och M48) eller som värde (avstånd från en gänga till nästa som siffervärde).
Respektive parameter som inte behövs utelämnas i anropet resp. erhåller värdet noll.
Har båda stigningsparametrarna värden som motsäger varandra, skapas av cykeln larmet
61001 "Gängstigning felaktig" och bearbetningen av cykeln avbryts.
Märk
Cykeln väljer beroende av maskindatum MD30200 NUM_ENCS, om gängan skall borras
med eller utan givare.
Före cykelanrop skall rotationsriktningen för spindeln programmeras med M3 resp. M4.
Under gängblocken med G63 fryses värdena för matnings- och
spindelvarvtalsövermanningsbrytaren på 100%.
Gängborrning utan givare kräver som regel en längre flytande gänghållare.
AXN (verktygsaxel)
Följande bild visar möjligheterna för de borraxlar som skall väljas.
Vid G18 beryder:
● AXN=1 ;motsvarar Z
● AXN=2 ;motsvarar X
● AXN=3 ;motsvarar Y (om Y-axeln finns)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
305
Cykler
10.4 Borrcykler
Genom programmering av borraxeln via AXN (nummer på borraxeln) kan borraxeln
programmeras direkt.
AXN=1
1. axeln i planet
AXN=2
2. axeln i planet
AXN=3
3. axeln i planet
För att till exempel bearbeta ett centrerhål (i Z) i G18-planet, programmerar du:
G18
AXN=1
Programmeringsexempel: Gänga utan givare
Med detta program borras en gänga utan givare på positionen X0, borraxeln är Z-axeln.
Rotaionsriktningsparametrarna SDR och SDAC måste angivas, parametern ENC förbeläggs
med 1, djupuppgiften görs absolut. Stigningsparametern PIT kan utelämnas. Till
bearbetningen används en flytande gänghållare.
N10 G90 G0 G54 D1 T6 S500 M3
; bestämning av teknologivärden
N20 G17 X0 Z60
; framkörning till borrpositionen
N30 G1 F200
; bestämning av banmatningen
N40 CYCLE840(3, 0, , -15, 0, 1, 4, 3, 1, ,
,3)
; cykelanrop, fördröjningstid 1 s,
rotationsriktning för tillbakamatning M4,
rotationsriktning efter cykel M3, inget
säkerhetsavstånd
Parametrar MPIT och PIT har
utelämnats
N50 M2
; programslut
Programmeringsexempel: Gänga med givare
Med detta program tillverkas en gänga med givare på positionen X0. Borraxeln är Z-axeln.
Stigungsparametern måste angivas, en automatisk omvändning av rotationsriktningen är
programmerad. Till bearbetningen används en flytande gänghållare.
306
N10 G90 G0 G54 D1 T6 S500 M3
; bestämning av teknologivärden
N20 G17 X0 Z60
; framkörning till borrpositionen
N30 G1 F200
; bestämning av banmatningen
N40 CYCLE840(3, 0, , -15, 0, 0, , ,0, 3.5,
,3)
N50 M2
; cykelanrop, utan säkerhetsavstånd
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.8
Brotscha1 (arborra 1) - CYCLE85
Programmering
CYCLE85 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, FFR, RFF)
Parametrar
Tabell 10-6
Parametrar CYCLE85
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning)
FFR
real
Matning
RFF
real
matning för tillbakamatning
Funktion
Verktyget borrar med det föreskrivna spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade slutborrdjupet.
Den inåtgående och utåtgående rörelsen sker med matningen, som alltid skall angivas under
de motsvarande parametrarna FFR och RFF.
Cykeln kan användas till brotschning av hål.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
307
Cykler
10.4 Borrcykler
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
;
=
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Köra till slutborrdjupet med G1 och den under parametern FFR programmerade
matningen
● Hålla fördröjningstid på slutborrdjup
● Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G1 och
den under parametern RFF förskrivna matningen för tillbakamatningen
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
308
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
;
=
573
5)36',6
'3 5)3'35
5)3
* * *
DTB (fördröjningstid)
Under DTB programmerar du fördröjningstiden på slutborrdjup i sekunder.
FFR (matning)
Det under FFR föreskrivna matningsvärdet verkar vid borrning.
RFF (matning för tillbakamatning)
Det under RFF programmerade matningsvärdet verkar vid tillbakamatning ur hålet fram till
referensplan + säkerhetsavstånd.
Programmeringsexempel: Första arborrning
Cykeln CYCLE85 anropas till Z70 X0. Borraxeln är Z-axeln. Slutborrdjupet i cykelanropet är
relativt angivet, ingen fördröjningstid är programmerad. Ovankanten till arbetsstycket ligger
vid Z0.
N10 G90 G0 S300 M3
N20 T3 G17 G54 Z70 X0
; framkörning till borrpositionen
N30 CYCLE85(10, 2, 2, , 25, , 300, 450)
; cykelanrop, ingen fördröjningstid
programmerad
N40 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
309
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.9
Ursvarva (arborra 2) - CYCLE86
Programmering
CYCLE86 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDIR, RPA, RPO, RPAP, POSS)
Parametrar
Tabell 10-7
Parametrar CYCLE86
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning)
SDIR
int
rotationsriktning
RPA
real
tillbakamatningsväg i 1:a axeln i planet (inkrementell, skall matas
in med förtecken)
RPO
real
tillbakamatningsväg i 2:a axeln i planet (inkrementell, skall matas
in med förtecken)
RPAP
real
tillbakamatningsväg i borraxeln (inkrementell, skall matas in med
förtecken)
POSS
real
spindelposition för orienterat spindelstopp i cykeln (i grader)
värden: 3 (för M3), 4 (för M4)
Funktion
Cykeln understöder ursvarvning av hål med en arborrstång.
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade borrdjupet.
Vid arborra 2 görs efter det borrdjupet uppnåtts ett orienterat spindelstopp. Sedan körs med
snabbgång till de programmerade tillbakamatningspositionerna och därifrån till
tillbakamatningsplanet.
Cykeln CYCLE86 kan användas på en svarvmaskin endast med TRANSMIT i G17 planet
och med drivet verktyg (se Kapitel "Fräsbearbetning av frontyta - TRANSMIT")
Därvid är Z verktygsaxeln. Borrpositionerna programmeras cykelinternt i X-Y-planet.
310
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen
● Fördröjningstid hålls på slutborrdjup
● Orienterat spindelstopp på den under POSS programmerade spindelpositionen
● Köra tillbakamatningsväg i upp till 3 axlar med G0
● Tillbakamatning i borraxeln till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet
med G0
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 (ursprunglig borrposition i båda
axlarna i planet)
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
=
6326 ** *
;
532
53$
53$3
'3 5)3'35
Bild 10-6
573
5)36',6
5)3
Parametrar CYCLE86
DTB (fördröjningstid)
Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder.
SDIR (rotationsriktning)
Med denna parameter bestäms den rotationsriktning, med vilken hålet tillverkas i cykeln. Vid
andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet 61102 "Ingen spindelriktning
programmeras" och cykeln blir inte utförd.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
311
Cykler
10.4 Borrcykler
RPA (tillbakamatningsväg, i 1:a axeln)
Under denna parameter definieras en tillbakamatningsrörelse i 1:a axeln (abskissa), som
utförs efter det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs.
RPO (tillbakamatningsväg, i 2:a axeln)
Under denna parameter definieras en tillbakamatningsrörelse i 2:a axeln (ordinata), som
utförs efter det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs.
RPAP (tillbakamatningsväg, i borraxeln)
Under denna parameter definierar du en tillbakamatningsrörelse i borraxeln, som utförs efter
det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs.
POSS (spindelposition)
Under POSS skall spindelpositionen för det orienterade spindelstoppet programmeras i
grader efter det slutborrdjupet uppnåtts.
Märk
Det är möjligt att stoppa den aktiva spindeln orienterat. Programmeringen av det tillhörande
vinkelvärdet görs med en övergivandeparameter.
Cykeln CYCLE86 kan då användas, när den för borrningen avsedda spindeln är i stånd
tekniskt, att gå i lägesreglerad spindeldrift.
312
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Programmeringsexempel: Andra arborrning
Det skall borras på frontsidan i XY-planet på positionen X20 Y20 med cykeln CYCLE86.
Borraxeln är Z-axeln. Slutborrdjupet är absolut programmerat, ett säkerhetsavstånd är inte
föreskrivet. Fördröjningstiden på slutborrdjupet uppgår till 2 s. Ovankanten på arbetsstycket
ligger vid Z10. I cykeln skall spindeln rotera med M3 och stoppa vid 45 grader.
;
=
N10 G0 G90 X0 Z100 SPOS=0
; köra till utgångsposition
N15 SETMS(2)
; masterspindel är nu fräs-spindel
N20 TRANSMIT
; aktivera TRANSMIT-funktion
N35 T10 D1
; växla in verktyg
N40 M6
N50 G17 G0 G90 X20 Y20
; borrposition
N60 S800 M3 F500
N70 CYCLE86(112, 110, , 77, 0, 2, 3, -1, 1, 1, 45)
N80 G0 Z100
; cykelanrop med absolut borrdjup
N90 TRAFOOF
; koppla från TRANSMIT
N95 SETMS
; masterspindel är nu åter huvudspindeln
N200 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
313
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.10
Arborra med stopp 1 (arborra 3) - CYCLE87
Programmering
CYCLE87 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, SDIR)
Parametrar
Tabell 10-8
Parametrar CYCLE87
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
SDIR
int
rotationsriktning
värden: 3 (för M3), 4 (för M4)
Funktion
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade slutborrdjupet.
Vid arborra 3 skapas efter det slutborrdjupet uppnåtts ett spindelstopp utan orientering M5
och sedan ett programmerat stopp M0. Med knappen NC-START fortsätts den utgående
rörelsen fram till tillbakamatningsplanet i snabbgång.
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen
● Spindelstopp med M5
● Tryck på knappen NC-START
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
314
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
;
=
573
5)36',6
5)3
'3 5)3'35
00 *
*
SDIR (rotationsriktning)
Parametern bestämmer den rotationsriktning, med vilken hålet tillverkas i cykeln.
Vid andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet 61102 "Ingen spindelriktning
programmeras" och cykeln avbryts.
Programmeringsexempel: Tredje arborrning
Cykeln CYCLE87 anropas till X0 i XY-planet. Borraxeln är Z-axeln. Slutborrdjupet är absolut
angivet. Säkerhetsavståndet uppgår till 2 mm.
N20 G0 G17 G90 F200 S300 X0
; bestämning av teknologivärden och
borrposition
N30 D3 T3 Z13
; framkörning till tillbakamatningsplanet
N50 CYCLE87(13, 10, 2, -7, , 3)
; cykelanrop med programmerad
spindelrotationsriktning M3
N60 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
315
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.11
Borra med stopp 2 (arborra 4) - CYCLE88
Programmering
CYCLE88 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDIR)
Parametrar
Tabell 10-9
Parametrar CYCLE88
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning)
SDIR
int
rotationsriktning
värden: 3 (för M3), 4 (för M4)
Funktion
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
programmerade slutborrdjupet. Vid arborra 4 skapas efter det slutborrdjupet uppnåtts en
fördröjningstid och ett spindelstopp utan orientering M5 samt ett programmerat stopp M0.
Genom att trycka på knappen NC-START körs den utgående rörelsen fram till
tillbakamatningsplanet i snabbgång.
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen
● Fördröjningstid på slutborrdjup
● Spindel- och programstopp med M5 M0. Efter programstopp tryck på knappen NCSTART.
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
316
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
;
=
573
5)36',6
5)3
'3 5)3'35
00 * * *
DTB (fördröjningstid)
Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder.
SDIR (rotationsriktning)
Den programmerade rotationsriktningen verkar för förflyttningsvägen till slutborrdjup.
Vid andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet 61102 "Ingen spindelriktning
programmeras" och cykeln avbryts.
Programmeringsexempel: Fjärde arborrning
Cykeln CYCLE88 anropas till X0. Borraxeln är Z-axeln. Säkerhetsavståndet är
programmerat med 3 mm, slutborrdjupet är angivet relativt till referensplanet. I cykeln verkar
M4.
N10 G17 G54 G90 F1 S450 M3 T1
; bestämning av teknologivärden
N20 G0 X0 Z10
; köra till borrposition
N30 CYCLE88 (5, 2, 3, , 72, 3, 4)
; cykelanrop med programmerad
spindelrotationsriktning M4
N40 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
317
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.12
Brotscha 2 (arborra 5) - CYCLE89
Programmering
CYCLE89 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB)
Parametrar
Tabell 10-10 Parametrar CYCLE89
RTP
real
tillbakamatningsplan (absolut)
RFP
real
referensplan (absolut)
SDIS
real
säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken)
DP
real
slutborrdjup (absolut)
DPR
real
slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan
förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning)
Funktion
Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det
inmatade slutborrdjupet. När slutborrdjupet har uppnåtts, kan en fördröjningstid
programmeras.
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0
● Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen
● Fördröjningstid hålls på slutborrdjup
● Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G1 och
samma matningsvärde
● Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0
318
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Förklaring av parametrarna
Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81
;
=
573
5)36',6
5)3
'3 5)3'35
* * *
DTB (fördröjningstid)
Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder.
Programmeringsexempel: Femta arborrning
Till X0 anropas borrcykeln CYCLE89 med ett säkerhetsavstånd på 5 mm och uppgift över
slutborrdjupet som absolut värde. Borraxeln är Z-axeln.
N10 G90 G17 F100 S450 M4
; bestämning av teknologivärden
N20 G0 X0 Z107
; köra till borrposition
N30 CYCLE89(107, 102, 5, 72, ,3)
; cykelanrop
N40 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
319
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.13
Hålrad - HOLES1
Programmering
HOLES1 (SPCA, SPCO, STA1, FDIS, DBH, NUM)
Parametrar
Tabell 10-11 Parametrar HOLES1
SPCA
real
1. axeln i planet (abskissa) för en referenspunkt på den räta linjen
(absolut)
SPCO
real
2. axeln i planet (ordinata) för denna referenspunkt (absolut)
STA1
real
Vinkel till 1:a axeln i planet (abskissa)
värdeområde: -180<STA1<=180 grader
FDIS
real
avstånd till första hålet från referenspunkten (skall matas in utan
förtecken)
DBH
real
avstånd mellan hålen (skall matas in utan förtecken)
NUM
int
antal hål
Funktion
Med denna cykel kan en hålrad tillverkas, dvs. ett antal hål, som ligger på en rät linje resp.
ett hålgaller. Typen av hål bestäms av den tidigare modalt valda borrcykeln.
planet och med drivet verktyg (se Kapitel "Fräsbearbetning av frontytan - TRANSMIT")
Därvid är Z verktygsaxeln. Borrpositionerna programmeras cykelinternt i X-Y-planet.
320
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Förlopp
Cykelinternt bestäms för undvikande av onödiga vägar med hjälp av ärpositionen för
planaxlarna och hålradsgeometrin, om hålraden genomarbetas med början med det första
eller det sista hålet. Därefter körs till borrpositionerna efter varandra i snabbgång.
<
*
;
=
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
321
Cykler
10.4 Borrcykler
Förklaring av parametrarna
;
63&$
'%+
)',6
67$
63&2
<
SPCA och SPCO (referenspunkt 1:a axeln i planet och 2:a axeln i planet)
Det anges en punkt på hålradens räta linje, som betraktas som referenspunkt för
bestämmande av avstånden mellan hålen. Från denna punkt anges avståndet till det första
hålet FDIS.
STA1 (vinkel)
Den räta linjen kan inta ett godtyckligt läge i planet. Detta bestäms förutom av den genom
SPCA och SPCO definierade punkten genom den vinkel, som den räta linjen med den 1:a
axeln i planet till det vid anrop aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet innesluter. Vinkeln
skall matas in under STA1 i grader.
FDIS och DBH (avstånd)
Under FDIS anges avståndet från det första hålet till den under SPCA och SPCO definierade
referenspunkten. Parametern DBH innehåller avståndet mellan två hål.
NUM (antal)
Med parametern NUM bestäms antalet hål.
322
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
Programmeringsexempel: Hålrad
Med detta program kan du bearbeta en hålrad med 4 gängborrningar på frontsidan av en
svarvdel. Hålen ligger under en vinkel på 45 grader till X-axeln, referenspunkten befinner sig
i rotationsmitten. Det första hålet har ett avstånd på 15mm, avståndet mellan hålen uppgår
till 10 mm.
Geometrin för hålraden beskrivs med cykeln HOLES1. Först borras med cykeln CYCLE82,
därefter borras gänga med CYCLE84 (utan flytande gänghållare). Hålen har djupet 22 mm
(differens mellan referensplan och slutborrdjup).
r
<
;
N10 G0 G90 X0 Z10 SPOS=0
; köra till utgångsposition
N15 SETMS(2)
; masterspindel är nu fräs-spindel
N20 TRANSMIT
; aktivera TRANSMIT-funktion
N25 G17 G90 X0 Y0
N30 F30 S500 M3
; bestämning av teknologivärden
N35 T10 D1
; växla in borr
N40 M6
N45 MCALL CYCLE82(10, 0, 2, --22, 0, 1)
; modalt anrop av cykeln för att borra
N50 HOLES1(0, 0, 45, 15, 10, 4)
; anrop hålradscykel
N55 MCALL
; välja modalt anrop
N60 T11 D1
N65 M6
; växla in gängborr
N70 G90 G0 X0 Z10 Y0
; köra till utgångsposition
N75 MCALL CYCLE84(10, 0, 2, --22, 0, , 3, , ; modalt anrop av cykeln för
4.2, ,300,)
gängborrning
N80 HOLES1(0, 0, 45, 15, 10, 4)
; förnyat anrop hålradscykel
N85 MCALL
; välja modalt anrop
N90 TRAFOOF
; koppla från TRANSMIT
N95 SETMS
; masterspindel är nu åter huvudspindeln
N100 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
323
Cykler
10.4 Borrcykler
Programmeringsexempel: Hålgaller
Med detta program kan ett hålgaller, bestående av 3 rader med var och en 5 hål, som ligger
på frontsidan av en svarvdel och har ett avstånd på 10 mm till varandra, bearbetas.
Utgångspunkten för hålgallret ligger vid X-20 Y-10.
<
;
$XVJDQJVSXQNW
[\
N10 G0 G90 X0 Z10 SPOS=0
; köra till utgångsposition
N15 SETMS(2)
; masterspindel är nu fräs-spindel
N20 TRANSMIT
; aktivera TRANSMIT-funktion
N25 G17 G90 X-20 Y-10
N30 F30 S500 M3
; bestämning av teknologivärden
N35 T10 D1
; växla in borr
N40 M6
324
N45 MCALL CYCLE82(10, 0, 2, --22, 0, 1)
; modalt anrop av cykeln för att borra
N50 HOLES1(--20, --10, 0, 0, 10, 5)
; anrop cykel för 1:a raden
N60 HOLES1(--20, 0, 0, 0, 10, 5)
; anrop cykel för 2:a raden
N70 HOLES1(--20, 10, 0, 0, 10, 5)
; anrop cykel för 3:e raden
N80 MCALL
; välja modalt anrop
N90 TRAFOOF
; koppla från TRANSMIT
N95 SETMS
; masterspindel är nu åter huvudspindeln
N100 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
10.4.14
Hålcirkel - HOLES2
Programmering
HOLES2 (CPA, CPO, RAD, STA1, INDA, NUM)
Parametrar
Tabell 10-12 Parametrar HOLES2
CPA
real
medelpunkt för hålcirkeln (absolut), 1:a axeln i planet
CPO
real
medelpunkt för hålcirkeln (absolut), 2:a axeln i planet
RAD
real
radie för hålcirkeln (skall matas in utan förtecken)
STA1
real
begynnelsevinkel
värdeområde: -180<STA1<=180 grader
INDA
real
framkopplingsvinkel
NUM
int
antal hål
Funktion
Med hjälp av denna cykel kan en hålcirkel bearbetas. Bearbetningsplanet skall fastläggas
före anrop av cykeln.
Typen av hål bestäms av den tidigare modalt valda borrcykeln.
Borrbildscykeln HOLES2 kan användas på en svarvmaskin endast med TRANSMIT i G17
planet och med drivet verktyg (se Kapitel "Fräsbearbetning av frontyta - TRANSMIT")
Därvid är Z verktygsaxeln. Borrpositionerna programmeras cykelinternt i X-Y-planet.
<
*
;
=
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
325
Cykler
10.4 Borrcykler
Förlopp
I cykeln körs i planet till borrpositionerna på hålcirkeln efter varandra med G0.
Förklaring av parametrarna
<
,1'$
67$
5$
;
'
&3$&32
LP0LWWHOSXQNW
CPA, CPO och RAD (medelpunktsposition och radie)
Läget för hålcirkeln i bearbetningsplanet är definierad via medelpunkt (parametrar CPA och
CPO) och radie (parameter RAD). För radien är endast positiva värden tillåtna.
326
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.4 Borrcykler
STA1 och INDA (begynnelse- och framkopplingsvinkel)
Genom dessa parametrar bestäms placeringen av hålen på hålcirkeln.
Parametern STA1 anger vridvinkeln mellan den positiva riktningen för 1:a axeln (abskissa) i
det före cykelanrop aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet och det första hålet. Parametern
INDA innehåller vridvinkeln från ett hål till nästa.
Har parametern INDA värdet noll, så beräknas framkopplingsvinkeln cykelinternt ur antalet
hål, så att dessa fördelas likformigt över cirkeln.
NUM (antal)
Parametern NUM bestämmer antalet hål.
Programmeringsexempel: Hålcirkel
Med programmet tillverkas under användning av cykeln CYCLE82 fyra hål på frontsidan av
en svarvdel.
Slutborrdjupet på 30 mm skall angivas relativt till referensplanet. Säkerhetsavståndet i
borraxeln Z uppgår till 2 mm. Cirkeln har en radie på 42 mm. Begynnelsevinkeln uppgår till
33 grader.
<
r
;
N10 G0 G90 X0 Z10 SPOS=0
; köra till utgångsposition
N15 SETMS(2)
; masterspindel är nu fräs-spindel
N20 TRANSMIT
; aktivera TRANSMIT-funktion
N25 G17 G90 X-20 Y-10
N30 F30 S500 M3
; bestämning av teknologivärden
N35 T10 D1
; växla in borr
N40 M6
N45 MCALL CYCLE82(10, 0, 2, 0, 30, 1)
; modalt anrop av cykeln för att borra
N50 HOLES2(0, 0, 42, 33, 0, 4)
; anrop cykel hålcirkel
N85 MCALL
; välja modalt anrop
N90 TRAFOOF
; koppla från TRANSMIT
N95 SETMS
; masterspindel är nu åter huvudspindeln
N60 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
327
Cykler
10.5 Svarvcykler
10.5
Svarvcykler
10.5.1
Förutsättningar
Svarvcyklerna är beståndsdel i konfigurationsfilen setup_T.cnf, som laddas i användarminnet
i styrningen.
Villkor för anrop och återvändande
De före cykelanropet verksamma G-funktionerna bibehålls under cykeln.
Plandefinition
Bearbetningsplanet skall definieras före cykelanrop. Som regel handlar det vid svarvning om
G18 (ZX-plan). De båda axlarna i det aktuella planet för svarvning betecknas i det följande
som längsaxel (första axel i detta plan) och planaxel (andra axel i detta plan).
I svarvcyklerna räknas vid aktiv diameterprogrammering alltid den andra axeln i planet som
planaxel (se Programmeringshandbok).
3ODQD[HO
;
*
/¦QJVD[HO
328
=
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Konturövervakning relaterad till friskärningsvinkeln hos verktyget
Vissa svarvcykler, i vilka förflyttningsrörelser med baksnitt skapas, övervakar
friskärningsvinkeln för det aktiva verktyget med avseende på en möjlig konturkränkning.
Denna vinkel förs in som värde i verktygskompenseringen (under parametern DP24 i Dkompenseringen). Som vinkel skall ett värde mellan 1 och 90 grader (0=ingen övervakning)
matas in utan förtecken.
,QJHQNRQWXUNU¦QNQLQJ
.RQWXUNU¦QNQLQJ
Vid inmatningen av friskärningsvinkeln skall iakttagas att denna är beroende av
bearbetningstypen längs eller plan. Skall ett verktyg användas för längs- och
planbearbetning, måste vid olika friskärningsvinklar två verktygskompenseringar användas.
I cykeln kontrolleras om den programmerade konturen kan bearbetas med det valda
verktyget.
Är bearbetningen med detta verktyg inte möjligt så
● avbryter cykeln med felmeddelande (vid spåntagning) eller
● fortsätter bearbetningen av konturen med utgivande av ett meddelande (vid
fristickscykler). Skär-geometrin bestämmer sedan konturen.
Är friskärningsvinkeln angiven med noll i verktygskompenseringen, görs inte denna
övervakning. De exakta reaktionerna finns beskrivna för de enskilda cyklerna.
,QJHQ.RQWXUNU¦QNQLQJ
.RQWXUNU¦QNQLQJ
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
329
Cykler
10.5 Svarvcykler
10.5.2
Instick - CYCLE93
Programmering
CYCLE93(SPD, SPL, WIDG, DIAG, STA1, ANG1, ANG2, RCO1, RCO2, RCI1, RCI2, FAL1,
FAL2, IDEP, DTB, VARI, VRT)
Parametrar
Tabell 10-13 Parametrar CYCLE93
SPD
real
begynnelsepunkt i planaxeln
SPL
real
begynnelsepunkt i längsaxeln
WIDG
real
insticksbredd (skall matas in utan förtecken)
DIAG
real
insticksdjup (skall matas in utan förtecken)
STA1
real
vinkel mellan kontur och längsaxel
värdeområde: 0<=STA1<=180 grader
ANG1
real
flankvinkel 1: på den av startpunkten bestämda sidan av insticket
(skall matas in utan förtecken)
värdeområde: 0<=ANG1<89.999 grader
ANG2
real
flankvinkel 2: på den andra sidan (skall matas in utan förtecken)
värdeområde: 0<=ANG2<89.999
RCO1
real
radie/avfasning 1, ytter: på den av startpunkten bestämda sidan
RCO2
real
radie/avfasning 2, ytter
RCI1
real
radie/avfasning 1, inner: på startpunktssidan
RCI2
real
radie/avfasning 2, inner
FAL1
real
arbetsmån för finbearbetning på insticksbotten
FAL2
real
arbetsmån för finbearbetning på flankerna
IDEP
real
ansättningsdjup (skall matas in utan förtecken)
DTB
real
fördröjningstid på insticksbotten
VARI
int
bearbetningstyp
värdeområde: 1...8 och 11...18
VRT
real
variabel tillbakamatningsväg från konturen, inkrementell (skall
matas in utan förtecken)
Funktion
Instickscykeln möjliggör tillverkning av symmetriska och asymmetriska instick för längs- och
planbearbetning på godtyckliga raka konturelement. Ytter- och innerinstick kan tillverkas.
330
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Förlopp
Ansättningen i djupet (mot insticksbotten) och i bredden (från instick till instick) beräknas
cykelinternt och fördelas likformigt med största möjliga värde.
Vid instick i sneda delar förflyttas på den kortaste vägen från ett instick till nästa, alltså
parallellt till den kon, på vilken insticket bearbetas. Därvid beräknas ett säkerhetsavstånd till
konturen cykelinternt.
1. steget
Skrubbearbetning axelparallellt till botten i enskilda ansättningssteg
Efter varje ansättningen frikörs för spånbrytning.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
331
Cykler
10.5 Svarvcykler
2. steget
Insticket bearbetas viklerätt mot ansättningsriktningen i ett eller flera snitt. Varje snitt
uppdelas därvid åter i enlighet med ansättningsdjupet. Från och med det andra snittet längs
insticksbredden frikörs före tillbakamatningen alltid med 1 mm.
3. steget
Spåntagning på flankerna i ett steg, när vinkel är programmerad under ANG1 resp. ANG2.
Ansättningen lägs insticksbredden görs i flera steg, när flankbredden är större.
332
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
4. steget
Spåntagning av arbetsmån för finbearbetning konturparallellt från kanten till insicksmitten.
Därvid väljs verktygsradiekompenseringen automatiskt till och åter bort av cykeln.
Förklaring av parametrarna: SPD och SPL (begynnelsepunkt)
Med dessa koordinater definieras begynnelsepunkten för ett instick, utågende från vilket
formen beräknas i cykeln. Cykeln bestämmer själv sin startpunkt, till vilken körs vid början.
Vid ett ytterinstick körs först i längaxelns riktning, vid ett innerinstick först i planaxelns
riktning.
Instick på böjda konturelement kan realiseras på olika sätt. Beroende på form och radie på
böjningen kan antingen en axelparallell linje läggas över maximum på böjningen eller en
tangential avfasning anläggas i en punkt av randpunkterna till insticket.
Radier och avfasningar vid insticksranden är endast motiverade vid böjda konturer, när den
tillhörande randpunkten ligger på de av cykeln föreskrivna räta linjerna.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
333
Cykler
10.5 Svarvcykler
;
63/
67$
5&
$1*
63'
$1*
5&
5&
',$*
5&
:,'*
=
WIDG och DIAG (insticksbredd och insticksdjup)
Med parametrarna insticksbredd (WIDG) och insticksdjup (DIAG) bestäms formen på
insticket. Cykeln utgår i sin beräkning alltid från den under SPD och SPL programmerade
punkten.
Är insticket bredare än det aktiva verktyget, så spåntages bredden i flera steg. Den totala
bredden delas därvid upp likformigt av cykeln. Die maximala ansättningen uppgår till 95% av
verktygsbredden efter avdrag för skärradierna. Därigenom garanteras en snittöverlaggning.
Är den programmerade insticksbredden mindre än den verkliga verktygsbredden visas
felmeddelandet 61602 "Verktygsbredd fel definierad" och bearbetningen avbryts. Larmet
visas också när cykelinternt skärbredden identifieras med värdet noll.
;
$1*
:,'*
,'(3
',$*
$1*
63'
67$
=
334
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
STA1 (vinkel)
Med parametern STA1 programmerar du vinkeln för den avfasning, vid vilken insticket skall
tillverkas. Vinkeln kan anta värden mellan 0 och 180 grader och hänför sig alltid till
längsaxeln.
ANG1 och ANG2 (flankvinklar)
Genom flankvinklar som anges separat kan asymmetriska instick beskrivas. Vinklarna kan
anta värden mellan 0 och 89.999 grader.
RCO1, RCO2 och RCI1, RCI2 (radie/avfasning)
Formen på insticket modifieras genom inmatning av radier/avfasningar på randen resp.
botten. Ge akt på att radier matas in med positivt förtecken, avfasningar med negativt.
Beroende på tiotalet för parametern VARI bestäms typen av beräkning för programmerade
avfasningar.
● Vid VARI<10 (tiotal=0) avfasning med CHF=...
● Vid VARI>10 avfasning med CHR-programmering
(CHF/CHR, se Kapitel "Översikt över anvisningarna")
FAL1 och FAL2 (arbetsmån för finbearbetning)
För insticksbotten och flankerna kan separat arbetsmån för finbearbetningen programmeras.
Vid skrubbearbetning spåntages till dessa mått för arbetsmån för finbearbetning. Sedan
följer ett konturparallellt snitt längs slutkonturen med samma verktyg.
$UEHWVP§QI¸UILQEHDUEHWQLQJ
DYIODQNHUQD)$/
$UEHWVP§QI¸UILQEHDUEHWQLQJ
S§ERWWHQ)$/
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
335
Cykler
10.5 Svarvcykler
IDEP (ansättningsdjup)
Genom programmering av ett ansättningsdjup kan den axelparallella instickningen delas upp
i flera djupansättningar. Efter varje ansättning matas verktyget tillbaka 1 mm för
spånbrytning.
Parametern IDEP skall i alla händelser programmeras.
DTB (fördröjningstid)
Fördröjningstiden på insticksbotten skall väljas så att spindeln gör minst ett varv. Den
programmeras i sekunder.
VARI (bearbetningstyp)
Med entalet för parametern VARI kan bearbetningstypen för insticket bestämmas. Den kan
anta de i bilden visade värdena.
Med tiotalet för parametern VARI bestäms typen av beräkning för avfasningarna.
VARI 1...8: Avfasningar beräknas som CHF
VARI 11...18: Avfasningar beräknas som CHR
;
;
;
;
;
9$5, =
9$5, =
;
;
9$5, =
9$5, =
9$5, =
9$5, =
;
9$5, =
9$5, =
Har parametern ett annat värde, så avbryter cykeln med larmet 61002 "Bearbetningstyp fel
definierad".
Från cykeln görs en konturövervakning med den innebörden, att det görs en förnuftig
instickskontur. Detta är inte fallet, när radierna/avfasningarna på insticksbotten vidrör eller
skär varandra eller vid försök av plan instickning på ett konturavsnitt som löper parallellt till
längsaxeln. Cykeln avbryter i dessa fall med larmet 61603 "Insticksform fel definierad".
336
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
_VRT (variabel tillbakamatningsväg)
Under parametern _VRT kan tillbakamatningsvägen via ytter- eller innerdiametern på
insticket programmeras.
Vid _VRT = 0 (parameter ej programmerad) lyfts med 1 mm. Tillbakamatningsvägen verkar
alltid i relation till det programmerade måttsystemet inch eller metriskt.
Samtidigt verkar denna tillbakamatningsväg vid spånbrytning efter varje djupansättning i
insticket.
Märk
Före anop av instickscykeln måste ett tvåskärigt verktyg vara aktiverat. Kompenseringarna
för de båda skären måste ha lagts i två på varandra följande D-nummer för verktyget, varav
det första måste vara aktiverat före cykelanrop. Cykeln bestämmer själv för vilket
bearbetningssteg den måste använda vilken av de båda verktygskompenseringarna och
aktiverar också denna självständigt. Efter avslutning av cykeln är åter det före cykelanrop
programmerade kompenseringsnumret aktivt. Är inget D-nummer programmerat för en
verktygskompensering vid cykelanrop, så avbryts utförandet av cykeln med larmet 61000
"Ingen verktygskompensering aktiv".
Programmeringsexempel: Instickning
Med detta program tillverkas ett instick på en avfasning längs med på utsidan.
Startpunkten ligger till höger vid X35 Z60.
Cykeln använder verktygskompenseringarna D1 och D2 för verktyget T5. Insticksstålet skall
definieras i enlighet härmed.
;
r
r
r
$YIDVQLQJDU
PP
=
N10 G0 G90 Z65 X50 T5 D1 S400 M3
; begynnelsepunkt före cykelbörjan
N20 G95 F0.2
; bestämning av teknologivärden
N30 CYCLE93(35, 60, 30, 25, 5, 10, 20, 0,
0, -2, -2, 1, 1, 10, 1, 5,0.2)
; cykelanrop
lyftningsväg på 0.2 mm programmerad
N40 G0 G90 X50 Z65
; nästa position
N50 M02
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
337
Cykler
10.5 Svarvcykler
10.5.3
Fristick (form E och F enligt DIN) - CYCLE94
Programmering
CYCLE94(SPD, SPL, FORM, VARI)
Parametrar
Tabell 10-14 Parametrar CYCLE94
SPD
real
begynnelsepunkt i planaxeln (skall matas in utan förtecken)
SPL
real
begynnelsepunkt för kompenseringen i längsaxeln (skall matas in
utan förtecken)
FORM
char
definition av formen
värden: E (för form E), F (för form F)
VARI
integer
bestämning av läget för fristicket
värden:
0 (motsvarande skärläget för verktyget),
1...4 (definiera läge)
Funktion
Med denna cykel kan fristick enligt DIN509 med form E och F med vanligt påfrestning för en
färdigdetaljdiameter >3 mm tillverkas.
)RUP)
)RUP(
338
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till
fristicket.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till den cykelinternt fastlagda startpunkten med G0
● Val av skärradiekompensering i enlighet med det aktiva skärläget och körning av
fristickskonturen med den före cykelanrop programmerade matningen.
● Tillbakamatning till startpunkten med G0 och bortval av skärradiekompenseringen med
G40
Förklaring av parametrarna: SPD och SPL (begynnelsepunkt)
Under parametern SPD föreskrivs färdigdetaljdiametern för fristicket. Parametern SPL
bestämmer färdigdetaljmåttet i längsaxeln.
Resulterar i enlighet med det för SPD programmerade värdet en slutdiameter <3 mm, så
avbryter cykeln med larmet 61601 "Färdigdetaljdiameter för liten".
;
63/
63'
=
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
339
Cykler
10.5 Svarvcykler
FORM (definition)
Form E och form F är fastlagda i DIN509 och att bestämma över denna parameter.
Har parametern ett annat värde än E eller F, så avbryter cykeln och skapar larmet 61609
"Form fel definierad".
)250(
6/
)¸UDUEHWVVW\FNHQPHG
HQEHDUEHWQLQJV\WD
=
)250)
)¸UDUEHWVVW\FNHQPHG
WY§U¦WYLQNOLJWPRW
YDUDQGUDVW§HQGH
EHDUEHWQLQJV\WRU
6/
_VARI (läge fristick)
Med parametern _VARI kan läget för fristicket antingen bestämmas direkt eller det resulterar
ur skärläget för verktyget.
_VARI=0: motsvarande skärläget för verktyget
Skärläget (SL) för verktyget fastställer cykeln självständigt ur den aktiva
verktygskompenseringen. Cykeln kan arbeta med skärlägena 1 ... 4.
Identifierar cykeln ett skärläge 5 ... 9, så visas larmet 61608 "Fel skärläge programmerat"
och cykeln avbryts.
;
6/
6/
=
6/
Bild 10-7
340
6/
_VARI=0
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
_VARI=1...4: definition av läget för fristicket
Bild 10-8
_VARI=1...4
Vid _VARI<>0 gäller följande:
● det verkliga skärläget för verktyget kontrolleras inte, dvs. alla skärlägen kan användas,
om det är teknologiskt lämpligt.
I cykeln görs en övervakning av friskärningsvinkeln för det aktiva verktyget, när ett värde har
föreskrivits därför i den tillhörande parametern i verktygskompenseringen. Fastställs att
formen på fristicket inte kan bearbetas med det valda verktyget, eftersom dess
friskärningsvinkel är för liten, så visas meddelandet "Förändrad form av fristicket" i
styrningen. Men bearbetningen fortsätts.
Cykeln fastställer sin startpunkt automatiskt. Denna ligger på 2 mm avstånd från
slutdiametern och 10 mm från slutmåttet i längsaxeln. Läget för denna startpunkt till de
programmerade koordinatvärdena bestäms av skärläget för det aktiva verktyget.
Märk
Före anrop av cykeln måste en verktygskompensering aktiveras. Annars avbryts cykeln efter
utgivande av larm 61000 "Ingen verktygskompensering aktiv".
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
341
Cykler
10.5 Svarvcykler
Programmeringsexempel: Freistich_Form_E
Med detta program kan ett fristick av formen E bearbetas.
;
)250(
342
=
N10 T1 D1 S300 M3 G95 F0.3
; bestämning av teknologivärden
N20 G0 G90 Z100 X50
; val av startposition
N30 CYCLE94(20, 60, "E")
; cykelanrop
N40 G90 G0 Z100 X50
; köra till nästa position
N50 M02
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
10.5.4
Spåntagning med baksnitt - CYCLE95
Programmering
CYCLE95(NPP, MID, FALZ, FALX, FAL, FF1, FF2, FF3, VARI, DT, DAM, _VRT)
Parametrar
Tabell 10-15 Parametrar CYCLE95
NPP
string
namn på konturunderprogrammet
MID
real
ansättningsdjup (skall matas in utan förtecken)
FALZ
real
arbetsmån för finbearbetning i längsaxeln (skall matas in utan
förtecken)
FALX
real
arbetsmån för finbearbetning i planaxeln (skall matas in utan
förtecken)
FAL
real
konturriktig arbetsmån för finbearbetning (skall matas in utan
förtecken)
FF1
real
matning för skrubbearbetning utan baksnitt
FF2
real
Matning för nergång i baksnittselement
FF3
real
matning för finbearbetning
VARI
real
bearbetningstyp
värdeområde: 1 ... 12
DT
real
fördröjningstid för spånbrytning vid skrubbearbetning
DAM
real
väglängd, efter vilken varje skrubbearbetningssnitt stoppas för
spånbrytning
_VRT
real
lyftningsväg från konturen vid skrubbearbetning, inkrementell
(skall matas in utan förtecken)
Funktion
Med spåntagningscykeln kan en i ett underprogram programmerad kontur tillverkas av ett
råämne genom axelparallell spåntagning. I konturen kan baksnittselement ingå. Med cykeln
kan konturer bearbetas i längs- och i planbearbetning, ytter och inner. Technologn kan väljas
fritt (skrubbearbetning, finbearbetning, komplettbearbetning). Vid skrubbearbetning av
konturen skapas axelparallella snitt av det maximalt programmerade ansättningsdjupet och
efter det en snittpunkt med konturen uppnåtts spåntas uppkomna resthörn genast
konturparallellt. Det skrubbearbetas till den programmerade arbetsmån för finbearbetning.
Finbearbetningen görs i samma riktning som skrubbearbetningen.
Verktygsradiekompenseringen väljs automatiskt till och åter bort av cykeln.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
343
Cykler
10.5 Svarvcykler
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Begynnelseposition är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till
konturbegynnelsepunkten.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
Cykelstartpunkt beräknas internt och körs till med G0 i båda axlarna samtidigt
Skrubbearbetning utan baksnittselement:
● Axelparallell ansättning till det aktuella djupet beräknas internt och framkörning med G0.
● Framkörning till skrubbskärningspunkt axelparallellt med G1 och matning FF1.
● Dra konturparallellt längs konturen+ arbetsmån för finbearbetning med G1/G2/G3 och
FF1.
● Lyftning med det under _VRT programmerade beloppet i varje axel och tillbakamatning
med G0.
● Detta förlopp upprepas tills det totala djupet för bearbetningsavsnittet har uppnåtts.
● Vid skrubbearbetning utan baksnittselement görs tillbakamatningen till cykelstartpunkten
axelvis.
344
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
;
=
Skrubbearbetning av baksnittselementen:
● Framkörning till startpunkten för nästa baksnitt axelvis med G0. Därvid iakttas ett extra
cykelinternt säkerhetsavstånd.
● Ansätta konturparallellt längs konturen + arbetsmån för finbearbetning med G1/G2/G3
och FF2.
● Framkörning till skrubbskärningspunkt axelparallellt med G1 och matning FF1.
● Dragning längs konturen, lyftning och tillbakamatning görs som för det första
bearbetningsavsnittet.
● Finns ytterligare baksnittselement, upprepar sig detta förlopp för varje baksnitt.
;
=
6NUXEEHDUEHWQLQJXWDQEDNVQLWW
6NUXEEHDUEHWQLQJDYGHWI¸UVWDEDNVQLWWHW
6NUXEEHDUEHWQLQJDYGHWDQGUDEDNVQLWWHW
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
345
Cykler
10.5 Svarvcykler
Finbearbetning:
● Framkörning till cyklestartpunkten axelvis med G0.
● Framkörning till konturbegynnelsepunkten sker samtidigt i båda axlarna med G0.
● Finbearbetning längs konturen med G1/G2/G3 och FF3
● Tillbakamatning till startpunkten med båda axlarna och G0
Förklaring av parametrarna: NPP (namn)
Under denna parameter matas namnet för konturen in.
1. Konturen kan definieras som underprogram:
NPP=namn på underprogrammet
För namnet på konturunderprogrammet gäller alla i programmeringshandboken beskrivna
namnkonventioner.
Inmatning:
– Underprogrammet finns redan --> mata in namnet, vidare
– Underprogrammet finns ännu inte --> mata in namnet och tryck på softkey "new file".
Det anläggs ett program (huvudprogram) med det inmatade namnet och hoppas till
kontureditorn.
Inmatningen avslutas med softkey "Teknol. mask" och det återgås till cykelstödsmasken.
2. Konturen kan också vara ett avsnitt av det anropande programmet:
NPP=namn på begynnelselabel: namn på slutlabel
Inmatning:
– Konturen är redan beskriven --> namn på begynnelselabel : mata in namn på slutlabel
– Konturen är ännu inte beskriven --> mata in namn på begynnelselabel och tryck på
softkey "contour append".
Begynnelse- och slutlabel skapas automatiskt ur det inmatade namnet och det hoppas
till kontureditorn.
Inmatningen avslutas med softkey "Teknol. mask" och det återgås till cykelstödsmasken.
346
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
;
)$/;
133
)$/=
=
Exempel:
NPP=KONTUR_1
; fräskonturen är det fullständiga
programmet Kontur_1.
NPP=ANFANG:ENDE
; fräskonturen är definierat som avsnitt i
blocket med label ANFANG till blocket
med label ENDE i det anropande
programmet.
MID (ansättningsdjup)
Under parametern MID definieras det maximalt möjliga ansättningsdjupet för
skrubbearbetningen.
Cykeln beräknar självständigt det aktuella ansättningsdjupet, med vilket det arbetas vid
skrubbearbetningen.
Skrubbearbetningen blir för konturer med baksnittselement uppdelad av cykeln i enskilda
skribbearbetningsavsnitt. För varje skrubbearbetningsavsnitt beräknar cykeln det aktuella
ansättningsdjupet på nytt. Detta ligger alltid mellan det programmerade ansättningsdjupet
och hälften av dess värde. Med hjälp av det totala djupet för ett skrubbearbetningsavsnitt
och det programmerade maximala ansättningsdjupet fastställs antalet nödvändiga
skrubbearbetningssnitt och det totala djupet som skall bearbetas delas likformigt mellan
dessa. Därmed skapas optimala snittvillkor. För skrubbearbetningen av denna kontur
resulterar de i bilden visade bearbetningsstegen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
347
Cykler
10.5 Svarvcykler
[PP
[PP
[PP
;
=
Exempel för beräkning av de aktuella ansättningsdjupen:
Bearbetningssnitt 1 har ett totalt djup på 39 mm. Vid ett maximalt ansättningsdjup på 5 mm
är enligt detta 8 skrubbearbetningssnitt nödvändiga. Dessa utförs med en ansättning på
4,875 mm.
I bearbetningsavsnitt 2 utförs också 8 skrubbearbetningssnitt med en ansättning på för var
och en 4,5 mm (total differens 36 mm).
I bearbetningssnitt 3 skrubbearbetas två gånger vid en aktuell ansättning på 3,5 (total
differens 7 mm).
FAL, FALZ och FALX (arbetsmån för finbearbetning)
Uppgift av en arbetsmån för finbearbetning för skrubbearbetningen ges antingen av
parametrarna FALZ och FALX, när du önskar ange axelspecifikt olika arbetsmån för
finbearbetning, eller via parametern FAL för en för konturen passande arbetsmån för
finbearbetning. Sedan inberäknas detta värde i båda axlarna som arbetsmån för
finbearbetning.
Det görs ingen plausibilitetskontroll av de programmerade värdena. Är alltså alla tre
parametrarna belagda med värden, så beräknas alla dessa arbetsmåner för finbearbetning
av cykeln. Det är dock förnuftigt att bestämma sig för den ena eller den andra typen och
sättet för definitionen av en arbetsmån för finbearbetning.
Skrubbearbetningen görs alltid fran till denna arbetsmån för finbearbetning. Därvid spåntas
efter varje axelparallell skrubbearbetning de uppkomna resthörnen också genast, så att efter
avslutandet av skrubbearbetningen inget extra resthörnsnitt är nödvändigt. Är inga
finbearbetningsmått programmerade, så spåntas vid skrubbearbetningen fram till
slutkonturen.
348
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
FF1, FF2 och FF3 (matning)
För de olika bearbetningsstegen kan, som visa i bilden NO TAG, olika matningar anges.
***
*
;
6NUXEEHDUEHWQLQJ
))
))
))
=
)LQEHDUEHWQLQJ
;
))
=
VARI (bearbetningstyp)
Tabell 10-16 Typ av bearbetning
Värde
Längs/plan
Ytter/inner
Skrubbearbetning/finbearbetning/komplett
1
L
A
skrubbearbetning
2
P
A
skrubbearbetning
3
L
I
skrubbearbetning
4
P
I
skrubbearbetning
5
L
A
finbearbetning
6
P
A
finbearbetning
7
L
I
finbearbetning
8
P
I
finbearbetning
9
L
A
komplettbearbetning
10
P
A
komplettbearbetning
11
L
I
komplettbearbetning
12
P
I
komplettbearbetning
Vid längsbearbetningen görs ansättningen alltid i planaxeln, vid planbearbetning i
längsaxeln.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
349
Cykler
10.5 Svarvcykler
Ytterbearbetning betyder att det ansätts i riktningen för den negativa axeln. Vid
innerbearbetning görs ansättningen i riktningen för den positiva axeln.
För parameterna VARI görs en plausibilitetskontroll. Ligger dess värde vid cykelanrop inte i
området från 1 ... 12, så avbryts cykeln med larm 61002 "Bearbetningstyp del definierad".
;
/¦QJV\WWHU
9$5, /¦QJVLQQHU
9$5, =
;
HOOHUHIWHU
RPVS¦QQLQJ
/¦QJVLQQHU
9$5, ;
=
3ODQLQQHU
9$5, 3ODQ\WWHU
9$5, =
;
HOOHUHIWHU
RPVS¦QQLQJ
3ODQLQQHU
9$5, =
DT och DAM (fördröjningstid och väglängd)
Med hjälp av de båda prametrarna kan ett stopp i de enskilda skrubbearbetningssnitten
enligt bestämda vägsträckor uppnås för spånbrytningsändamål. Dessa parametrar är av
betydelse endast vid skrubbearbetning. I parametern DAM definieras den maximala
vägsträcka, efter vilken en spånbrytning skall göras. I DT kan för detta en fördröjningstid (i
sekunder) programmeras, som utförs vid varje snittstoppunkt. Är ingen vägsträcka för
snittstopp föreskriven (DAM=0), skapas oavbrutna skrubbearbetningssnitt utan
fördröjningstider.
350
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
$YEUXWHWD[HOSDUDOOHOOWVQLWW
;
*
'$0
$QV¦WWQLQJVU¸UHOVH
*
*
*
*
=
_VRT (lyftningsväg)
Under parametern _VRT kan det belopp, med vilket vid skrubbearbetning skall lyftas i båda
axlarna, programmeras.
Vid _VRT=0 (parameter ej programmerad) lyfts med 1 mm.
Konturdefinition
Konturen måste innehålla minst 3 block med rörelser i båda axlarna till bearbetningsplanet.
Är konturen kortare, så avbryts cykeln efter utgivandet av larm 10933
"Konturunderprogrammet innehåller för få konturblock" och 61606 "Fel vid
konturbearbetningen".
Baksnittselement kan ordnas direkt efter varandra. Block utan rörelser i planet kan skrivas
utan inskränkningar.
Cykelinternt bearbetas alla förflyttningsblock för de första båda axlarna i det aktuella planet,
eftersom endast dessa deltar i spånavskiljningen. Rörelser för andra axlar kan finnas i
konturunderprogrammet, dess förflyttningsvägar blir dock inte verksamma under förloppet av
cykeln.
Som geometri i konturen är endast programmering med räta linjer och cirklar med G0, G1,
G2 och G3 tillåten. Dessutom kan också kommandona för rundning och avfasning
programmeras. Programmeras andra rörelsekommandon i konturen, så avbryter cykeln med
larm 10930 "Ej tillåten interpoleringstyp i spånavskiljningskonturen".
I första blocket med förflyttningsrörelse i det aktuella bearbetningsplanet måste ett
rörelsekommando G0, G1, G2 eller G3 finnas, annars avbryter cykeln med larm 15800 "Fel
utgångsvillkor för CONTPRON". Detta larm visas dessutom vid aktiv G41/42.
Begynnelsepunkten för konturen är den första programmerade positionen i
bearbetningsplanet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
351
Cykler
10.5 Svarvcykler
För genomarbetning av den programmerade konturen förbereds ett cykelinternt minne, som
kan uppta ett maximalt antal konturelement. Hur många beror på konturen. Innehåller en
kontur för många konturelement, avbryter cykeln med larm 10934 "Spill konturtabell".
Konturen måste sedan delas upp på flera konturavsnitt och cykeln för varje avsnitt anropas.
Ligger den maximala diametern inte i den programmerade slut- resp. begynnelsepunkten för
konturen, så kompletterar cykeln automatiskt vid bearbetningsslut en axelparallell rät linje
fram till maximun för konturen och denna del av konturen spåntagen som baksnitt.
;
.RPSOHWWHUDG
5¦WOLQMH
6OXWSXQNW
%HJ\Q
QHOVH
SXQNW
=
Programmeringen av en verktygsradiekompensering med G41/G42 i
konturunderprogrammet leder med larm 10931 "Felaktig spåntagningskontur" till
cykelavbrott.
Konturriktning
Den riktning i vilken spåntagningskonturen programmeras kan väljas fritt. Cykelinternt
bestäms bearbetningsriktningen automatiskt. Vid komplettbearbetning finbearbetas konturen
i samma riktning, som den bearbetades vid skrubbearbetningen.
För beslutandet av bearbetningsriktningen betraktas den första och den sista
programmerade konturpunkten. Det är därför nödvändigt, att i första blocket till
konturunderprogrammet alltid ange båda koordinaterna.
Konturövervakning
Cykeln innehåller en konturövervakning beträffande följande punkter:
● Friskärningsvinkel för det aktiva verktyget
● Cirkelprogrammering av cirkelbågar med en öppningsvinkel > 180 grader
Vid baksnittselement kontrolleras i cykeln om bearbetningen med det aktiva verktyget är
möjlig. Identifierar cykeln att denna bearbetning leder till en konturkränkning, avbryter den
efter utgivandet av larm 61604 "Aktivt verktyg kränker programmerad kontur".
352
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Är friskärningsvinkeln angiven med noll i verktygskompenseringen, så görs inte denna
övervakning.
Hittas för stora cirkelbågar i kompenseringen, så visas larm 10931 "Felaktig
spåntagningskontur".
Startpunkt
Cykeln fastställer själv startpunkten för bearbetningen. Startpunkten ligger i den axel, i vilken
djupansättningen utförs, med beloppet för arbetsmånen för finbearbetningen + lyftningsväg
(parameter _VRT) bort från konturen. I den andra axeln ligger den med arbetsmånen för
finbearbetningen + _VRT före konturbegynnelsepunkten.
Vid framkörning till startpunkten väljs cykelinternt skärradiekompenseringen.
Den sista punkten före anrop av cykeln måste därför väljas så att detta är möjligt utan
kollision och att tillräckligt med plats finns för motsvarande utjämningsrörelse.
;
6XPPDDUEHWVP§Q
ILQEHDUEHWQLQJL
;B957
67$57381.7
I¸UF\NHOQ
6XPPDDUEHWVP§QILQEHDUEHWQLQJL
=B957
=
Framkörningsstrategi i cykeln
Det körs alltid till den av cykeln fastställda startpunkten med båda axlarna samtidigt vid
skrubbearbetning, axelvis vid finbearbetning. Vid finbearbetning åker därvid
ansättningsaxeln först.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
353
Cykler
10.5 Svarvcykler
Programmeringsexempel 1: Spåntagningscykel
Den i bilderna till förklaring av försörjningsparametrarna visade konturen skall bearbetas
komplett längs ytter. Axelspecifika arbetsmåner för finbearbetning är föreskrivna. Ett
snittstopp görs inte vid skrubbearbetning. Den maximala ansättningen uppgår till 5 mm.
Konturen är lagrad i ett separat program.
;
3
3
3
5
3
3
3
=
N10 T1 D1 G0 G95 S500 M3 Z125 X81
; framkörningsposition före anrop
N20 CYCLE95("KONTUR_1", 5, 1.2, 0.6, , 0.2, ; cykelanrop
0.1, 0.2, 9, , , 0.5)
N30 G0 G90 X81
; åter framkörning till startposition
N40 Z125
; köra axelvis
354
N50 M2
; programslut
%_N_KONTUR_1_SPF
; början konturunderprogram
N100 Z120 X37
N110 Z117 X40
N120 Z112 RND=5
; köra axelvis
N130
N140
N150
N160
N170
N180
N190
N200
N210
N220
; köra axelvis
Z95
Z87
Z77
Z62
Z58
Z52
Z41
Z35
X76
M02
X65
; rundning med radie 5
X29
X44
X37
;programslut underprogram
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Programmeringsexempel 2: Spåntagningscykel
Spåntagningskonturen är definierad i det anropande programmet och det körs direkt till den
efter cykelanrop för finbearbetning.
;
3
3
3
3
3
=
N110 G18 DIAMOF G90 G96 F0.8
N120 S500 M3
N130 T1 D1
N140 G0 X70
N150 Z160
N160 CYCLE95("ANFANG:ENDE",2.5,0.8,
0.8,0,0.8,0.75,0.6,1, , , )
N170 G0 X70 Z160
; cykelanrop
N175 M02
ANFANG:
N180 G1 X10 Z100 F0.6
N190 Z90
N200 Z70 ANG=150
N210 Z50 ANG=135
N220 Z50 X50
ENDE:
N230 M02
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
355
Cykler
10.5 Svarvcykler
10.5.5
Gängfristick - CYCLE96
Programmering
CYCLE96(DIATH, SPL, FORM, VARI)
Parametrar
Tabell 10-17 Parametrar CYCLE94
DIATH
real
märkdiameter för gängan
SPL
real
begynnelsepunkt för kompenseringen i längsaxeln
FORM
char
definition av formen
värden: A (för form A), B (för form B), C (för form C), D (för form D)
VARI
integer
bestämning av läget för fristicket
värden:
0: motsvarande skärläget för verktyget
1...4: definiera läge
Funktion
Med denna cykel kan gängfristick enligt DIN76 för delar med metrisk ISO-gänga tillverkas.
356
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till varje
gängfristick.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till den cykelinternt fastlagda startpunkten med G0
● Val av verktygsradiekompenseringen i enlighet med det aktiva skärläget. Körning av
fristickkonturen med den före cykelanrop programmerade matningen
● Tillbakamatning till startpunkten med G0 och bortval av verktygsradiekompenseringen
med G40
Förklaring av parametrarna: DIATH (märkdiameter)
Med denna cykel kan gängfristick för metriska ISO-gängor från M3 till M68 tillverkas.
Resulterar enligt det för DIATH programmerade värdet en slutdiameter <3 mm, så avbryter
cykeln och skapar larmet:
61601 "Färdigdetaljdiameter för liten".
Har parametern ett annat värde än föreskrivet enligt DIN76 del 1, så avbryter också här
cykeln och skapar larmet:
61001 "Gängstigning fel definierad".
SPL (begynnelsepunkt)
Med parametern SPL bestämmer du färdigmåttet i längsaxeln.
;
',$7+
63/
=
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
357
Cykler
10.5 Svarvcykler
FORM (definition)
Gängfristick av formerna A och B är definierade för yttergängor, form A för normala
gängsläppningar, form B för korta gängsläppningar.
Gängfristick av formerna C och D används för innergängor, form C för en normal
gängsläppning, form D för en kort gängsläppning.
)250$RFK%
63/
5
r
',$7+
)250&RFK'
63/
',$7+
5
5
r
Har parametern ett annat värde än A ... D, avbryter cykeln och skapar larmet 61609 "Form
fel definierad".
Cykelinternt väljs verktygsradiekompenseringen automatiskt.
Cykeln arbetar endast med skärläget 1 ... 4. Identifierar cykeln ett skärläge 5 ... 9 eller kan
fristicksformen inte bearbetas med det valda skärläget, visas larmet 61608 "Fel skärläge
programmerat" och cykeln avbryts.
358
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
VARI (läge fristick)
Med parametern _VARI kan läget för fristicket antingen bestämmas direkt eller det resulterar
ur skärläget för verktyget. Se _VARI vid CYCLE94.
Cykeln fastställer den startpunkt, som bestäms genom skärläget för det aktiva verktyget och
gängdiametern, automatiskt. Läget för denna startpunkt till de programmerade
koordinatvärdena bestäms av skärläget för det aktiva verktyget.
För formerna A och B görs i cykeln en övervakning av friskärningsvinkeln för det aktiva
verktyget. Fastställs att formen på fristicket inte kan bearbetas med det valda verktyget,
visas meddelandet "Förändrad form på fristicket" i styrningen, men bearbetningen fortsätts.
Märk
Före anrop av cykeln måste en verktygskompensering aktiveras. Annars avbryts cykeln efter
utgivande av felmeddelandet 61000 "Ingen verktygskompensering aktiv".
Programmeringsexempel: Gewindefreistich_Form_A
Med detta program kan du bearbeta ett gängfristick av formen A.
;
=
N10 D3 T1 S300 M3 G95 F0.3
; bestämning av teknologivärden
N20 G0 G90 Z100 X50
; val av startposition
N30 CYCLE96 (42, 60, "A")
; cykelanrop
N40 G90 G0 X30 Z100
; köra till nästa position
N50 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
359
Cykler
10.5 Svarvcykler
10.5.6
Gängskärning - CYCLE97
Programmering
CYCLE97(PIT, MPIT, SPL, FPL, DM1, DM2, APP, ROP, TDEP, FAL, IANG, NSP, NRC,
NID, VARI, NUMT, VRT)
Parametrar
Tabell 10-18 Parametrar CYCLE97
PIT
real
gängstigning som värde (matas in utan förtecken)
MPIT
real
gängstigning som gängstorlek
SPL
real
FPL
real
slutpunkt för gängan i längsaxeln
DM1
real
diameter för gängan i begynnelsepunkten
DM2
real
diameter för gängan i slutpunkten
värdeområde: 3 (för M3) ... 60 (för M60)
begynnelsepunkt för gängan i längsaxeln
APP
real
inloppsväg (skall matas in utan förtecken)
ROP
real
utloppsväg (skall matas in utan förtecken)
TDEP
real
gängdjup (skall matas in utan förtecken)
FAL
real
arbetsmån för finbearbetning (skall matas in utan förtecken)
IANG
real
ansättningsvinkel
värdeområde: "+" (för flankansättning vid flanken), "-" (för
alternerande flankansättning)
NSP
real
startpunktsförskjutning för den första gängan (skall matas in utan
förtecken)
NRC
int
antal skrubbearbetningssnitt (skall matas in utan förtecken)
NID
int
antal rensningspassager (skall matas in utan förtecken)
VARI
int
bestämning av bearbetningstypen för gängan
värdeområde: 1 ... 4
360
NUMT
int
antal gängor (skall matas in utan förtecken)
VRT
real
variabel tillbakamatningsväg via begynnelsekonturen,
inkrementell (skall matas in utan förtecken)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Funktion
Med cykeln gängskärning kan cylindriska och konformiga ytter- och innergängor med
konstant stigning tillverkas i längs- och planbearbetning. Gängorna kan vara både enkla och
multipla. Vid multipelgängor bearbetas de enskilda gängorna efter varandra.
Ansättningen görs automatiskt, det kan väljas mellan varianterna konstant ansättning per
snitt eller konstant spåntvärsnitt.
En höger- eller vänstergänga bestäms av rotationsriktningen för spindeln, som skall
programmeras före cykelanrop.
Matnings- och spindeloverride är alltid overksamma i förflyttningsblock med gänga.
OBSERVERA
Förutsättning för användning av denna cykel är en varvtalsreglerad spindel med
vägmätningssystem.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
361
Cykler
10.5 Svarvcykler
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till den
programmerade gängbegynnelsepunkten + inloppsväg.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till den cykelinternt fastställda startpunkten i början av inloppsvägen för den
första gängan med G0
● Ansättning för skrubbearbetning i enlighet med den under VARI fastlagda
ansättningstypen.
● Gängskärning upprepas enligt det programmerade antalet skrubbearbetningssnitt.
● I det följande snittet med G33 spåntas arbetsmån för finbearbetning.
● I enlighet med antalet rensningspassager upprepas detta snitt.
● För varje ytterligare gänga upprepas det totala rörelseförloppet.
Förklaring av parametrarna
;
3,7
63/
523
$33
'0 '0
)$/
7'(3
)3/
=
PIT och MPIT (värde och gängstorlek)
Gängstigningen är ett axelparallellt värde och anges utan förtecken. För tillverkningen av
metrisk cylindrisk gänga är det också möjligt, att ange gängstigningen via parameterna MPIT
som gängstorlek (M3 till M60). De båda parametrarna skall anvädas valfritt. Innehåller de
värden som motsäger varandra, så skapar cykeln larmet 61001 "Gängstigning fel" och
avbryter.
DM1 och DM2 (diameter)
Med denna parameter kan gängdiametern för begynnelse- och slutpunkten på gängan
bestämmas. Vid innergänga är detta kärnhålsdiametern.
362
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Sammanhang SPL, FPL, APP och ROP (begynnelse-, slutpunkt, inlopps- och utloppsväg)
Den programmerade begynnelsepunkten (SPL) resp. slutpunkten (FPL) utgör
originalutgångspunkten för gängan. Den i cykeln använda startpunkten är dock den med
inloppsvägen APP framflyttade begynnelsepunkten och slutpunkten är på samma sätt den
med utloppsvägen ROP tillbakaflyttade programmerade slutpunkten. I planaxeln ligger den
av cykeln bestämda startpunkten alltid 1 mm över den programmerade gängdiametern.
Detta lyftplan bildas styrningsinternt automatiskt.
Sammanhang TDEP, FAL, NRC och NID (gängdjup, arbetsmån för finbearbetning, antal snitt)
Den programmerade arbetsmån för finbearbetning verkar axelparallellt och subtraheras från
det föreskrivna gängdjupet TDEP och den överblivande resten delad i
skrubbearbetningssnitt.
Cykeln beräknar själv de enskilda aktuella ansättningsdjupen i beroende av parametern
VARI.
Vid uppdelningen av det gängdjup som skall bearbetas i ansättningar med konstant
spåntvärsnitt förblir snittrycket konstant över alla skrubbearbetningssnitt. Ansättningen sker
sedan med olika värden för ansättningsdjupet.
En andra variant är fördelningen av det totala gängdjupet på konstanta ansättningsdjup.
Spåntvärsnittet blir därvid från snitt till snitt större, dock kan för små värden för gängdjupet
denna teknologi leda till bättre snittvillkor.
Arbetsmånen för finbearbetningen FAL tas efter skrubbearbetningen bort i ett snitt. Sedan
utförs de under parametern NID programmerade rensningspassagerna.
IANG (ansättningsvinkel)
Med parametern IANG bestäms den vinkel, under vilken ansättningen i gängan görs. Skall
det ansättas rätvinkligt till snittriktningen i gängan, så skall värdet för denna parameter sättas
på noll. Skall det ansättas längs flankerna, får absoluvärdet för denna parameter maximalt
uppgå till halva flankvinkeln för verktyget.
Œ
$QV¦WWQLQJ
O¦QJVHQIODQN
$QV¦WWQLQJPHG
Y¦[ODQGHIODQNHU
,$1*
Œ
,$1*ูŒ
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
363
Cykler
10.5 Svarvcykler
Förtecknet för denna parameter bestämmer utförandet av denna ansättning. Vid positivt
värde ansätts alltid mot samma flank, vid negativt värde omväxlande mot båda flankerna.
Ansättningstypen med växlande flanker är möjlig endast för cylindriska gängor. Är värdet för
IANG vid konisk gänga ändå negativt, så utförs en flankansättning längs en flank av cykeln.
NSP (startpunktsförskjutning) och NUMT (antal)
Under denna parameter kan vinkelvärdet programmeras, som bestämmer
inskärningspunkten för den första gängan på svarvdelens omkrets. Härvid handlar det om en
startpunktsförskjutning. Parametern kan anta värden mellan 0 och +359.9999 grader. Är
ingen startpunktsförskjutning angiven resp. parametern har utelämnats i parameterlistan,
börjar den första gängan automatiskt vid noll-grad-markeringen.
JUDGPDUNHULQJ
6WDUW
6NUXYJ¦QJD
6WDUW
6NUXYJ¦QJD
163
6WDUW
6NUXYJ¦QJD
6WDUW
6NUXYJ¦QJD
1807 Med parametern NUMT fastläggs antalet gängor för en multipelgänga. För en enkel gänga
skall parametern sättas på noll eller kan helt utgå i parameterlistan.
Gängorna fördelas likformigt på svarvdelens omkrets, den första gängan bestäms av
parametern NSP.
Skall en multipelgänga med en ej likformig placering av gängorna på omkretsen tillverkas, så
skall cykeln anropas för varje gänga vid programmering av den tillhörande
startpunktsförskjutningen.
364
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
VARI (bearbetningstyp)
Med parametern VARI fastställs, om det är yttre eller inre bearbetning och med vilken
teknologi beträffande ansättningen vid skrubbearbetningen arbetas. Parametern VARI kan
anta värdena mellan 1 och 4 med följande betydelse:
$QV¦WWQLQJPHGNRQVWDQW
DQV¦WWQLQJVGMXS
$QV¦WWQLQJPHGNRQVWDQW
VS§QWY¦UVQLWW
Tabell 10-19 Typ av bearbetning
Värde
Ytter/inner
Konst. ansättning/konst. spåntvärsnitt
1
A
Konstant ansättning
2
I
Konstant ansättning
3
A
Konstant spåntvärsnitt
4
I
Konstant spåntvärsnitt
Har ett annat värde programmerats för parametern VARI, så avbryter cykeln efter det larmet
61002 "Bearbetningstyp felaktigt definierad" skapats.
_VRT (variabel tillbakamatningsväg)
Under parametern _VRT kan tillbakamatningsvägen via gängutgångsdiametern
programmeras. Vid _VRT = 0 (parameter ej programmerad) verkar 1 mm som
tillbakamatningsväg. Tillbakamatningsvägen hänför sig alltid till det programmerade
måttsystemet inch eller metriskt.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
365
Cykler
10.5 Svarvcykler
Betämmande om längs- eller plangänga
Beslutet om en längs- eller plangänga skall bearbetas, träffas av cykeln själv. Detta är
beroende av vinkeln för konen, på vilken gängor skärs. Är vinkeln för konen ≤45 grader, så
bearbetas längsaxelns gänga, annars plangängan.
;
;
9LQNHOr
9LQNHOืr
/¦QJVJ¦QJD
366
=
3ODQJ¦QJD
=
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Programmeringsexempel: Gängskärning
Med detta program kan en metrisk yttergänga M42x2 med flankansättning tillverkas.
Ansättningen görs med konstant spåntvärsnitt. Det utförs 5 skrubbearbetningssnitt vid ett
gängdjup på 1,23 mm utan arbetsmån för finbearbetning. Efter avslutandet planeras 2
rensningspassager.
;
0[
=
N10 G0 G90 Z100 X60
; val av startposition
N20 G95 D1 T1 S1000 M4
; bestämning av teknologivärden
N30 CYCLE97( , 42, 0, -35, 42, 42, 10, 3,
1.23, 0, 30, 0, 5, 2, 3, 1)
N40 G90 G0 X100 Z100
; cykelanrop
N50 M2
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
; köra till nästa position
367
Cykler
10.5 Svarvcykler
10.5.7
På varandra följande gängor - CYCLE98
Programmering
CYCLE98(PO1, DM1, PO2, DM2, PO3, DM3, PO4, DM4, APP, ROP, TDEP, FAL, IANG,
NSP, NRC, NID, PP1, PP2, PP3, VARI, NUMT, _VRT)
Parametrar
Tabell 10-20 Parametrar CYCLE98
PO1
real
begynnelsepunkt för gängan i längsaxeln
DM1
real
diameter för gängan i begynnelsepunkten
PO2
real
första mellanpunkt i längsaxeln
DM2
real
diameter i första mellanpunkten
PO3
real
andra mellanpunkt
DM3
real
diameter i andra mellanpunkten
PO4
real
slutpunkt för gängan i längsaxeln
DM4
real
diameter i slutpunkten
APP
real
inloppsväg (skall matas in utan förtecken)
ROP
real
utloppsväg (skall matas in utan förtecken)
TDEP
real
gängdjup (skall matas in utan förtecken)
FAL
real
arbetsmån för finbearbetning (skall matas in utan förtecken)
IANG
real
ansättningsvinkel
värdeområde: "+" (för flankansättning vid flanken), "-" (för
alternerande flankansättning)
NSP
real
startpunktsförskjutning för den första gängan (skall matas in utan
förtecken)
NRC
int
antal skrubbearbetningssnitt (skall matas in utan förtecken)
NID
int
antal rensningspassager (skall matas in utan förtecken)
PP1
real
gängstigning 1 som värde (matas in utan förtecken)
PP2
real
gängstigning 2 som värde (matas in utan förtecken)
PP3
real
gängstigning 3 som värde (matas in utan förtecken)
VARI
int
bestämning av bearbetningstypen för gängan
NUMT
int
antal gängor (skall matas in utan förtecken)
VRT
real
variabel tillbakamatningsväg via begynnelsekonturen,
inkrementell (skall matas in utan förtecken)
värdeområde: 1 ... 4
368
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Funktion
Cykeln möjliggör tillverkning av flera på varandra följande cylinder- eller kongängor. De
enskilda gängavsnitten kan ha olika stigning, varvid stigningen inom ett gängavsnitt måste
vara konstant.
Förlopp
Uppnådd position före cykelbörjan:
Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till den
programmerade gängbegynnelsepunkten + inloppsväg.
Cykeln skapar följande rörelseförlopp:
● Framkörning till den cykelinternt fastställda startpunkten i början av inloppsvägen för den
första gängan med G0
● Ansättning för skrubbearbetning i enlighet med den under VARI fastlagda
ansättningstypen
● Gängskärning upprepas enligt det programmerade antalet skrubbearbetningssnitt.
● I det följande snittet spåntas arbetsmån för finbearbetning med G33.
● I enlighet med antalet rensningspassager upprepas detta snitt.
● För varje ytterligare gänga upprepas det totala rörelseförloppet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
369
Cykler
10.5 Svarvcykler
Förklaring av parametrarna
;
3 3
3
523
33
3
33 33
'0 '0
'0
'0
$33
=
PO1 och DM1 (begynnelsepunkt och diameter)
Med dessa parametrar bestäms originalstartpunkten för gängraden. Den av cykeln själv
fastställda startpunkten, till vilken körs i början med G0, ligger med inloppsvägen före den
programmerade startpunkten (startpunkt A i bilden på föregående sida).
PO2, DM2 och PO3, DM3 (mellanpunkt och diameter)
Med dessa parametrar bestäms två mellanpunkter i gängan.
PO4 och DM4 (slutpunkt och diameter)
Originalslutpunkten för gängan programmeras under parametrarna PO4 och DM4.
Vid innergänga är DM1...DM4 kärnhålsdiametern.
Sammanhang APP och ROP (in-, utloppsväg)
Den i cykeln använda startpunkten är den med inloppsvägen APP framflyttade
begynnelsepunkten och slutpunkten är på samma sätt den med utloppsvägen ROP
tillbakaflyttade programmerade slutpunkten.
I planaxeln ligger den av cykeln bestämda startpunkten alltid 1 mm över den programmerade
gängdiametern. Detta lyftplan bildas styrningsinternt automatiskt.
370
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
Sammanhang TDEP, FAL, NRC och NID (gängdjup, arbetsmån för finbearbetning, antal
skrubbearbetningsnitt och rensningspassager)
Den programmerade arbetsmån för finbearbetning subtraheras från det föreskrivna
gängdjupet TDEP och den överblivande resten delad i skrubbearbetningssnitt. Cykeln
beräknar själv de enskilda aktuella ansättningsdjupen i beroende av parametern VARI. Vid
uppdelningen av det gängdjup som skall bearbetas i ansättningar med konstant spåntvärsnitt
förblir snittrycket konstant över alla skrubbearbetningssnitt. Ansättningen sker sedan med
olika värden för ansättningsdjupet.
En andra variant är fördelningen av det totala gängdjupet på konstanta ansättningsdjup.
Spåntvärsnittet blir därvid från snitt till snitt större, dock kan för små värden för gängdjupet
denna teknologi leda till bättre snittvillkor.
Arbetsmånen för finbearbetningen FAL tas efter skrubbearbetningen bort i ett snitt. Sedan
utförs de under parametern NID programmerade rensningspassagerna.
IANG (ansättningsvinkel)
Œ
$QV¦WWQLQJ
O¦QJVHQIODQN
$QV¦WWQLQJPHG
Y¦[ODQGHIODQNHU
,$1*
Œ
,$1*ู
Med parametern IANG bestäms den vinkel, under vilken ansättningen i gängan görs. Skall
det ansättas rätvinkligt mot snittriktningen i gängan, så skall värdet för denna parameter
sättas lika med noll. Dvs. parametern kan också utelämnas i parameterlistan, eftersom i
detta fall en automatisk förinställning med noll görs. Skall det ansättas längs flankerna, får
absoluvärdet för denna parameter maximalt uppgå till halva flankvinkeln för verktyget.
Förtecknet för denna parameter bestämmer utförandet av denna ansättning. Vid positivt
värde ansätts alltid mot samma flank, vid negativt värde omväxlande mot båda flankerna.
Ansättningstypen med växlande flanker är möjlig endast för cylindriska gängor. Är värdet för
IANG vid konisk gänga ändå negativt, så utförs en flankansättning längs en flank av cykeln.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
371
Cykler
10.5 Svarvcykler
NSP (startpunktsförskjutning)
Under denna parameter kan vinkelvärdet programmeras, som bestämmer
inskärningspunkten för den första gängan på svarvdelens omkrets. Härvid handlar det om en
startpunktsförskjutning. Parametern kan anta värden mellan 0,0001 och +359.9999 grader.
Är ingen startpunktsförskjutning angiven resp. parametern har utelämnats i parameterlistan,
börjar den första gängan automatiskt vid noll-grad-markeringen.
PP1, PP2 och PP3 (gängstigning)
Med dessa parametrar bestäms värdet för gängstigningen ur de tre avsnitten i gängraden.
Stigningsvärdet skall därvid matas in som axelparallellt värde utan förtecken.
VARI (bearbetningstyp)
Med parametern VARI fastställs, om det är yttre eller inre bearbetning och med vilken
teknologi beträffande ansättningen vid skrubbearbetningen arbetas. Parametern VARI kan
anta värdena mellan 1 och 4 med följande betydelse:
$QV¦WWQLQJPHGNRQVWDQW
DQV¦WWQLQJVGMXS
$QV¦WWQLQJPHGNRQVWDQW
VS§QWY¦UVQLWW
Värde
Ytter/inner
Konst. ansättning/konst. spåntvärsnitt
1
yttre
Konstant ansättning
2
inre
Konstant ansättning
3
yttre
Konstant spåntvärsnitt
4
inre
Konstant spåntvärsnitt
Har ett annat värde programmerats för parametern VARI, så avbryter cykeln efter det larmet
61002 "Bearbetningstyp felaktigt definierad" skapats.
372
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.5 Svarvcykler
NUMT (antal gängor)
Med parametern NUMT fastläggs antalet gängor för en multipelgänga. För en enkel gänga
skall parametern sättas på noll eller kan helt utgå i parameterlistan.
Gängorna fördelas likformigt på svarvdelens omkrets, den första gängan bestäms av
parametern NSP.
Skall en multipelgänga med en ej likformig placering av gängorna på omkretsen tillverkas, så
skall cykeln anropas för varje gänga vid programmering av den tillhörande
startpunktsförskjutningen.
JUDGPDUNHULQJ
6WDUW
6NUXYJ¦QJD
6WDUW
6NUXYJ¦QJD
163
6WDUW
6NUXYJ¦QJD
6WDUW
6NUXYJ¦QJD
1807+ _VRT (variabel tillbakamatningsväg)
Under parametern _VRT kan tillbakamatningsvägen via gängutgångsdiametern
programmeras. Vid _VRT = 0 (parameter ej programmerad) verkar 1 mm som
tillbakamatningsväg. Tillbakamatningsvägen hänför sig alltid till det programmerade
måttsystemet inch eller metriskt.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
373
Cykler
10.5 Svarvcykler
Programmeringsexempel: Gängkedja
Med detta program kan en gängkedja som börjar med en cylindergänga tillverkas.
Ansättningen görs vinkeltätt mot gängan, varken arbetsmån för finbearbetning eller
startpunktsförskjutning är programmerade. Det utförs 5 skrubbearbetningssnitt och en
rensningspassage. Som bearbetningstyp skall längs, ytter med konstant spåntvärsnitt anges.
;
=
N10 G95 T5 D1 S1000 M4
; bestämning av teknologivärden
N20 G0 X40 Z10
N30
50,
1)
N40
N50
N60
N70
374
; framkörning till utgångspositionen
CYCLE98 (0, 30, -30, 30, -60, 36, -80,
; cykelanrop
10, 10, 0.92, , , , 5, 1, 1.5, 2, 2, 3,
G0 X55
Z10
X40
M2
; köra axelvis
; programslut
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.6 Felmeddelande och felbehandling
10.6
Felmeddelande och felbehandling
10.6.1
Allmänna anvisningar
Identifieras i cyklerna felaktiga tillstånd, så skapas ett larm och genomarbetningen av cykeln
avbryts.
Dessutom matar cyklerna ut meddelanden i meddelanderaden till styrningen. Dessa
meddelande avbryter inte bearbetningen.
Felen med erforderliga reaktioner samt meddelandena i meddelanderaden till styrningen
finns beskrivna vid de enskilda cyklerna.
10.6.2
Felbehandlingar i cykler
I cyklerna gerereras larm med nummer mellan 61000 och 62999. Detta nummerområde är
också indelat beträffande larmreaktioner och raderingskriterier.
Feltexten, som visas samtidigt med larmnumret, ger en närmare upplysning över felorsaken.
Larmnummer
Raderingskriterium
Larmreaktion
61000 ... 61999
NC_RESET
Blockförberedelsen i NC avbryts
62000 ... 62999
Raderingsknapp
Blockförberedelsen avbryts,
efter radering av larmet kan
cykeln fortsättas med NC-start.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
375
Cykler
10.6 Felmeddelande och felbehandling
10.6.3
Översikt över cykellarm
Felnumren har följande klassificering:
6
_
X
_
_
● X=0 allmänt cykellarm
● X=1 larm för borr-, borrbilds- och fräscykler
● X=6 larm för svarvcykler
I den nedanstående tabellen finner du de i cyklerna förekommande felen, den plats där de
uppträder samt anvisningar för felåtgärdande.
Larm-nr
Larmtext
Källa
61000
"Ingen
CYCLE93 till
verktygskompenserin CYCLE96
g aktiv"
D-kompensering måste programmeras före
cykelanrop
61001
"Gängstigning
felaktig"
CYCLE84
CYCLE840
CYCLE96
CYCLE97
Kontrollera parameter för gängstigning resp.
uppgift över stigningen (motsäger varandra)
61002
"Bearbetningstyp
felaktigt definierad"
CYCLE93
CYCLE95
CYCLE97
Värdet för parameterna VARI för
bearbetningstypen är felaktigt angiven och måste
ändras
61101
"Referensplan
felaktigt definierat"
CYCLE81 till
CYCLE89
CYCLE840
Antingen skall vid relativ angivning av djupet
värdena för referens- och tillbakamatningsplan
väljas olika eller för djupet måste ett absolutvärde
angivas
61102
"Ingen spindelriktning CYCLE88
programmerad"
CYCLE840
Parametern SDIR (resp. SDR i CYCLE840) måste
programmeras
61107
"Första borrdjupet
felaktigt definierat"
Första borrdjupet ligger i motsatt riktning till det
totala borrdjupet
61601
"Färdigdetaljdiameter CYCLE94
för liten"
CYCLE96
En för liten färdigdetaljdiameter programmerades.
61602
"Verktygsbredd
felaktigt definierad"
CYCLE93
Insticksstål är större än programmerad
insticksbredd
61603
"Insticksform felaktigt
definierad"
CYCLE93
•
CYCLE83
Förklaring, åtgärd
•
376
Radier/avfasningar på insticksbotten passar
inte till insticksbredden
Planinstick på ett parallellt till längsaxeln
löpande konturelement är inte möjligt.
61604
"Aktivt verktyg
kränker
programmerad
kontur"
CYCLE95
Konturkränkning i baksnittselement orsakat av
friskärningsvinkeln för det använda verktyget, dvs.
använd annat verktyg resp. kontrollera
konturunderprogram
61605
"Kontur felaktigt
programmerad"
CYCLE95
Ej tillåtet baksnittselement identifierat
61606
"Fel vid
CYCLE95
konturbearbetningen"
Vid bearbetningen av konturen upptäcktes ett fel,
detta larm står alltid i sammanhang med ett NCKlarm 10930 ... 10934, 15800 eller 15810
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Cykler
10.6 Felmeddelande och felbehandling
10.6.4
Larm-nr
Larmtext
Källa
Förklaring, åtgärd
61607
"Startpunkt felaktigt
programmerad"
CYCLE95
Dne före cykelanrop uppnådda startpunkten ligger
inte utanför den av konturunderprogrammet
beskrivna rektangeln
61608
"Felaktigt skärläge
programmerat"
CYCLE94
CYCLE96
Det måste programmeras ett skärläge 1...4,
passande till fristicksformen
61609
"Form felaktigt
definierad"
CYCLE94
CYCLE96
Kontrollera parametern för fristicksformen
61611
"Ingen snittpunkt
hittad"
CYCLE95
Ingen snittpunkt kunde beräknas med konturen.
Kontrollera konturprogrammering eller ändra
ansättningsdjupet.
Meddelanden i cyklerna
Cyklerna matar ut meddelanden i meddelanderaden till styrningen. Dessa meddelande
avbryter inte bearbetningen.
Meddelanden ger anvisningar tlll bestämda beteendesätt hos cyklerna och till framskridandet
av bearbetningen och bibehålls som regel över ett bearbetningsavsnitt eller till cykelslut.
Följande meddelanden är möjliga:
Medelandetext
Källa
"Djup: motsvarande värde för relativt djup"
CYCLE82...CYCLE88, CYCLE840
"1. borrdjupet: motsvarande värde för relativt djup"
CYCLE83
"Gänga <nr> - bearberning som längsgänga"
CYCLE97
"Gänga <nr> - bearberning som plangänga"
CYCLE97
För <nr> står alltid numret för den figur som just bearbetas i meddelandetexten.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
377
Cykler
10.6 Felmeddelande och felbehandling
378
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Nätverksdrift
11.1
Nätverksdrift
11.1.1
Nätverksdrift (tillval)
11
Märk
Funktionen nätverksdrift står endast i SINUMERIK 802D sl pro till förfogande.
Genom den integrerade nätverksadaptern är styrningen nätverksduglig. Följande
förbindelser är möjliga:
● Peer-to-Peer: Direktförbindelse mellan styrning och PC under användning av en
crossoverkabel
● Twisted-Pair: Infogande av styrningen i ett förefintligt, lokalt nätverk under användning av
en patchkabel.
Ett 802D specifikt överföringsprotokoll möjliggör en skyddad nätverksdrift med
lösenordsskyddad dataöverföring. Detta protokoll används bland annat till överföring resp.
genomarbetning av detaljprogram i förbindelse med RCS-Tool.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
379
Nätverksdrift
11.1 Nätverksdrift
11.1.2
Konfiguration av nätverksförbindelsen
Förutsättning
Styrningen är förbunden via gränssnittet X5 med PC:n eller det lokala nätet.
Mata in nätverksparametrar
6<67(0
Växla till manöverområdet System.
$/$50
6HUYLFH
GLVSOD\
6HUYLFH
FRQWURO
Tryck på softkeyn "Service indikering" "Service styrning".
6HUYLFH
QHWZRUN
Via softkeyn "Service nätverk" kommer du till fönstret för nätverkskonfiguration.
Bild 11-1
Grundbild "Nätverk-konfiguration"
Tabell 11-1
Erforderlig nätverkskonfiguration
Parametrar
Förklaring
DHCP
DHCP-protokoll: I nätverket är en DHCP-server nödvändig, som dynamiskt
fördelar IP-adresserna.
Vid nej görs en fast tillordning av nätadresserna.
Vid ja görs en dynamisk fördelning av nätadresserna. Inmatningsrutor som ej
behövs göms.
380
Datornamn
Namn på styrningen i nätet
IP adress
Adress för styrningen i nätet t.ex. 192.168.1.1)
Subnet mask
Nätverksidentifikation (t.ex. 255.255.252.0)
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Nätverksdrift
11.1 Nätverksdrift
Frige kommunikationsportar
6HUYLFH
)LUHZDOO
Via softkeyn "Service firewall" kan du spärra eller frige kommunikationsportarna.
För att garantera högsta möjliga säkerhet, bör alla portar som inte behövs förbli stängda.
Bild 11-2
Firewall konfiguration
RCS-nätverket behöver portarna 80 och 1597 för kommunikationen.
För att ändra portstatus, väljer du den motsvarande porten med markören. Vid nedtryckning
av Input–knappen ändrar sig portstatusen.
Öppnade portar visas med en hake i kontrollrutan.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
381
Nätverksdrift
11.1 Nätverksdrift
11.1.3
Användarförvaltning
6<67(0
Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner "Service indikering" "Service styrning".
$/$50
6HUYLFH
GLVSOD\
6HUYLFH
FRQWURO
6HUYLFH
QHWZRUN
$XWKRU
L]DWLRQ
Via softkeyn "Service nätverk" "Åtkomst" kommer du till inmatningsmasken för
användarkonton.
Bild 11-3
Användarkonton
Användarkontona tjänar till att spara användarens personliga inställningar. För att anlägga
ett nytt konto matar du in användarnamn och anmälningslösenordet i inmatningsrutorna.
Ett användarkonto är förutsättning för kommunikation HMI med RCS-Tool på PG/PC.
Därtill måste användaren mata in detta lösenord på HMI vid RCS-anmälan via nätverket.
Detta lösenord behövs också, när användaren vill kommunicera utifrån RCS-Tool med
styrningen.
Softkeyfunktionen "Anlägga" infogar en ny användare i användarförvaltningen.
Softkeyfunktionen "Radera" raderar den markerade användaren från förvaltningen.
382
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Nätverksdrift
11.1 Nätverksdrift
11.1.4
Användaranmälan - RCS log in
6<67(0
$/$50
Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner softkeyn "RCS anmälan". Inmatningsmasken för
användaranmälan öppnas.
Bild 11-4
Användaranmälan
Anmäla
Mata in användarnamn och lösenord i de motsvarande inmatningsrutorna och bekräfta
inmatningen med softkeyn "Anmäla".
Efter framgångsrik anmälan visas användarnamnet i raden Aktuell användare.
Softkeyfunktionen "Tillbaka" stänger dialogboxen.
Märk
Denna anmälan tjänar samtidigt som användaridentifikation för Remote-förbindelser.
Avanmäla
Tryck på softkeyn "Avanmäla". Den aktuella användaren avanmäls, användarspecifika
inställningar sparas och alla utdelade frigivningar raderas.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
383
Nätverksdrift
11.1 Nätverksdrift
11.1.5
Arbeta med en nätverksförbindelse
I leveranstillståndet är Remote-åtkomsten (åtkomst till styrningen från en PC eller ett
nätverk) spärrad på styrningen.
Efter anmälan av en lokal användare står följande funktioner RCS-Tool till förfogande:
● Idrifttagande funktioner
● Dataöverföring (överförande av detaljprogram)
● Fjärrmanövrering av styrningen
Skall åtkomsten till en del i filsystemet beviljas, måste motsvarande pärmar dessförinnan
frigivas.
Observera:
Med frigivandet av pärmar är det möjligt för en nätverksdeltagare att komma åt filerna i
styrningen. Beroende på frigivningsoption kan användaren förändra eller radera data.
384
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Nätverksdrift
11.1 Nätverksdrift
11.1.6
Frigivande av pärmar
Med denna funktion fastlägger du åtkomsträttigherna till filsystemet i styrningen för Remote–
användaren.
Välj i Program-manager den pärm som skall frigivas.
Via softkeys "Fortsätt..." > "Frigiva" öppnas inmatningsmasken för frigivandet av den valda
pärmen.
Bild 11-5
Frigivningsstatus
● Välj frigivningsstatus för den selekterade pärmen:
– Inte frige denna pärm pärm friges inte
– Frige denna pärm pärm friges, ett frigivningsnamn måste föras in.
● I rutan Frigivningsnamn skall en beteckning matas in, över vilken den berättigade
användaren kan komma åt filerna i pärmen.
● Vid softkeyn "Lägga till" hamnar du i användarlistan. Välj användare. Med "Add" görs
införandet i rutan Frigiven för.
● Fastlägg användarrättigheterna (Åtkomst).
– Fullständig åtkomst användaren har fullständig åtkomst
– Ändra användaren får ändra
– Läsa användaren får läsa
– Radera användaren får radera
Softkeyn "OK" sätter de inställda egenskaperna. Frigivna pärmar markeras som vid
Windows med "Hand".
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
385
Nätverksdrift
11.1 Nätverksdrift
11.1.7
Förbinda och skilja nätenheter
6<67(0
$/$50
Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner "Service indikering" "Service styrning" "Service
nätverk".
6HUYLFH
GLVSOD\
6HUYLFH
FRQWURO
6HUYLFH
QHWZRUN
&RQQHFW
'LVFRQQ
Via "Förbinda/skilja" kommer du till området med nätenhet-konfigurationen.
Bild 11-6
386
Nätverk-förbindelser
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Nätverksdrift
11.1 Nätverksdrift
Förbinda nätenhet
&RQQHFW
Funktionen "Förbinda" tillordnar en lokal enhet i styrningen till en nätenhet.
Märk
På en PG/PC har du frigivet en pärm för en nätenhet-förbindelse för en viss användare.
Bild 11-7
Förbinda nätenhet
Manöverföljd förbinda nätenhet
1. Placera markören på en fri enhet.
2. Växla med TAB-knappen till inmatningsrutan "Sökväg".
För in IP-adressen för servern och frigivningsnamnet.
Exempel: \\192.4.5.23\TEST\
Tryck på "Förbinda".
Serverförbindelsen förbinds med enheten till styrningen.
Skilja nätenhet
'LV
FRQQHFW
Via softkeyn "<<Tillbaka" kan du med funktionen "Skilja" upphäva en bestående
nätverksförbindelse.
1. Placera markören på den motsvarande enheten.
2. Tryck på softkeyn "Skilja".
Den valda nätenheten skiljs från styrningen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
387
Nätverksdrift
11.2 RCS-Tool
11.2
RCS-Tool
Med RCS-Tool (Remote Control System) står en Explorer-Tool till förfogande för din PC/PG,
som stödjer dig vid det dagliga arbetet med SINUMERIK 802D sl.
Förbindelsen mellan styrningen och PC/PG kan antingen göras via en RS232-kabel, Peer to
Peer-kabel eller ett lokal nätverk (option).
OBSERVERA
Den fulla funktionaliteten hos RCS-Tools erhåller du först efter att ha spelat in licenskoden
RCS 802.
Med denna kod kan förbindelsen till styrningen via ett lokalt nätverk (endast vid
SINUMERIK 802D sl pro) upprättas. Fjärrmanövreringsfunktionen kan användas.
Utan licenskod är endast frigivning av lokala pärmar (på PC/PG) för åtkomst av styrningen
(SINUMERIK 802D sl pro) och arbete via V24 eller Peer to Peer möjlig (se även följande
tabell).
Nätverksförbindelse
Följande tabell beskriver för respektive styrningsvariant möjligheterna för en
nätverksförbindelse till RCS-Tool på en PG/PC för styrning (giltig fr o m SW 1.4):
Tabell 11-2
Nätverksförbindelse styrning -> PG/PC med RCS-Tool
SINUMERIK 802D sl
RCS-Tool utan licens
RCS-Tool med licens
pro
Genomarbetning av nätverkshare
möjlig
Full funktionalitet inkl.
fjärrmanövreringsfunktion
plus
Peer to Peer
Peer to Peer inkl.
fjärrmanövreringsfunktion
value
Peer to Peer
Peer to Peer inkl.
fjärrmanövreringsfunktion
På styrningen aktiverar du en nätverks- eller Peer to Peer-förbindelse via manöverområdet
<SYSTEM> "Service indikering" "Service styrning".
● Nätverksförbindelse -> Softkey "Service nätverk"
● Peer to Peer förbindelse -> Softkey "Direktförb."
388
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Nätverksdrift
11.2 RCS-Tool
RCS-Tool
Bild 11-8
Explorer-fönster till RCS-Tools
Efter start av RCS-Tools, befinner du dig i OFFLINE-modus. Det betyder, du kan bara
förvata filer på din PC. I ONLINE-modus står dessutom pärmen Control 802 till ditt
förfogande, vilket möjliggör filutbyte med styrningen. Dessutom tjänar en
fjärrmanövreringsfunktion till observation av processen.
Märk
I RCS-Tool ställs en utförlig Online-hjälp till ditt förfogande. Det ytterligare
tillvägagångssättet, som t.ex. förbindelseuppbyggnad, projektförvaltning osv. framgår av
denna hjälp.
Användbarhet via ytterligare gränssnitt (denna tabell är en komplettering till den föregående)
Tabell 11-3
Nätverksförbindelse styrning -> PG/PC med RCS-Tool
SINUMERIK 802D sl
RCS-Tool utan licens
RCS-Tool med licens
pro
RS232
RS232
Peer to Peer
Peer to Peer
Genomarbetning av nätverkshare
möjlig
Ethernet-nätverk
Genomarbetning av
nätverkshare möjlig
Fjärrmanövreringsfunktion
plus
value
RS232
RS232
Peer to Peer
Peer to Peer
Fjärrmanövreringsfunktion
RS232
RS232
Peer to Peer
Peer to Peer
Fjärrmanövreringsfunktion
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
389
Nätverksdrift
11.2 RCS-Tool
390
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
12
Datasäkring
12.1
Dataöverföring via RS232–gränssnitt
Funktionalitet
Via RS232-gränssnittet till styrningen kan du ge ut data (t.ex. detaljprogram) till ett externt
datasäkringsinstrument eller läsa in därifrån. RS232-gränssnittet och ditt
datasäkringsinstrument måste vara anpassade till varandra.
Manöverföljd
Du har valt manöverområdet <PROGRAM MANAGER> och befinner dig i översikten över de
redan anlagda NC-programmen.
Välj de data som skall överföras med markören eller "markera alla",
&RS\
och kopiera dessa i det intermediära minnet.
56
Tryck på softkeyn "RS232" och välj önskat överföringsmodus.
Bild 12-1
Läsa ut program
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
391
Datasäkring
12.1 Dataöverföring via RS232–gränssnitt
6HQG
Med "Sända" startas dataöverföringen. Alla till det intermediära minnet kopierade filerna
överförs.
Ytterligare softkeys
5HFHLYH
(UURU
ORJ
Laddning av filer via RS232-gränssnittet
Överföringsprotokoll
Alla överförda filer med statusinformation förs in i en lista.
● för filer som skall ges ut
– filnamnet
– en felkvittering
● för filer som skall matas in
– filnamnet och sökvägsuppgiften
– en felkvittering
Tabell 12-1
Överföringsmeddelanden
OK
Överföring vedebörligen avslutad
ERR EOF
Textsluttecken mottaget, med arkivfil är inte fullständig
Time Out
Tidsövervakning meddelar att stopp i överföringen
User Abort
Överföringen avslutad med softkeyn <Stop>
Error Com
Fel vid porten COM 1
NC / PLC Error
Felmeddelande i NC
Error Data
Datafel
1. Filer med/utan inledning inlästa
eller
2. Filer sända i hålremseformat utan filnamn.
Error File Name
392
Filnamnet motsvarar inte namnkonventionerna i NC.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Datasäkring
12.2 Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in
12.2
Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in
Märk
/BA/ SINUMERIK 802D sl "Bruksanvisning", Kapitel "Datasäkring och serie-idrifttagande"
Manöverföljd
6<67(0
$/$50
6WDUWXS
ILOHV
I manöverområdet System väljs softkeyn "IBN filer".
Upprätta idrifttagandearkiv
Ett idrifttagandearkiv kan upprättas komplett med alla komponenter eller selektivt.
Följande manöverhandlingar skall utföras för den selektiva sammanställningen:
'
GDWD
Tryck på "802D data". Välj med riktningsknapparna raden "Idrifttagandearkiv (NC/PLC)".
Öppna pärmen med knappen <Input> och markera de önskade raderna med knappen
<Select>.
&RS\
Tryck på softkeyn "Kopiera". Filerna kopieras till det intermediära minnet.
Bild 12-2
Kopiera idrifttagandearkiv, komplett
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
393
Datasäkring
12.2 Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in
Bild 12-3
Sammanställning av idrifttagandearkivet
Skriva idrifttagandearkiv på kund-CompactFlash Card
Förutsättning: CompactFlash Card är isatt och idrifttagandearkivet kopierades till det
intermediära minnet.
Manöverföljd:
&XVWRPHU
&)FDUG
Tryck på softkeyn "Kund CF-kort". I pärmen väljer du lagringsplatsen (pärm).
3DVWH
Med softkeyn "Infoga" startas skrivandet av idrifttagandearkivet.
I den följande dialogen bekräftar du det föreslagna namnet eller matar in ett nytt namn.
Genom att trycka på "OK" avslutas dialogen.
Bild 12-4
394
Infoga filer
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Datasäkring
12.3 Läsa in och ut PLC projekt
Läsa in idrifttagandearkiv på kund-CompactFlash Card
För inläsning av ett idrifttagandearkiv måste följande manöverhandlingar utföras:
1. Sätt i CompactFlash Card
2. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välj raden med den önskade arkivfilen
3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet.
4. Tryck på softkeyn "802D data" och placera markören på raden Idrifttagandearkiv
(NC/PLC).
5. Tryck på softkeyn "Infoga"; idrifttagandet startar.
6. Kvittera startdialogen på styrningen.
12.3
Läsa in och ut PLC projekt
Vid inläsning av ett projekt överförs detta till filsystemet i PLC och därefter aktiverat. För
avslutning av aktiveringen följer en varmstart av styrningen.
Läsa in projekt från CF-kort
För inläsning av ett PLC projekt måste följande manöverhandlingar utföras:
1. Sätta i CF-kort
2. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välj raden med den önskade projektfilen i PTE
format
3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet.
4. Tryck på softkeyn "802D data" och placera markören på raden PLC Projekt (PT802D
*.PTE.
5. Tryck på softkeyn "Infoga"; inläsning och aktivering startar.
Skriva projekt på CF-kort
Följande manöverhandlingar måste utföras:
1. Sätta i CF-kort
2. Tryck på softkeyn "802D data" och välj med riktningsknapparna raden PLC Projekt
(PT802D *.PTE.
3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet.
4. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välja lagringsplats för filen
5. Tryck på softkeyn "Infoga"; skrivningsförloppet startar.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
395
Datasäkring
12.4 Kopiera och infoga filer
12.4
Kopiera och infoga filer
I området Program–manager och i funktionen IBN filer kan filer eller pärmar med
softkeyfunktionerna "Kopiera" och "Infoga" kopieras till en annan pärm eller på en annan
enhet. Därvid för funktionen "Kopiera" in anvisningarna på filerna eller i pärmarna i en lista,
som sedan genomarbetas av funktionen "Infoga". Denna funktion övertar det egentliga
kopieringsförloppet.
Listan bibehålls tills en förnyad kopiering skriver över denna lista.
Speciell egenskap:
Valdes RS232 gränssnittet som datamål, ersätter softkeyfunktionen "Sända" funktionen
"Infoga". Vid inläsning av filer (softkey "Mottaga") är en destinationsuppgift inte nödvändig,
eftersom namnet på målpärmen finns i dataströmmen.
396
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
PLC-diagnos
13
Funktionalitet
Ett PLC-användarprogram består till stor del av digitala grundfunktioner för realisering av
säkerhetsfunktioner och stöd för processförlopp. Därvid förbinds ett stort antal olika
kontakter och reläer. Fel i en enda kontakt eller ett enda relä leder som regel till störning i
anläggningen.
För att hitta störningsorsakerna eller ett programfel står i manöverområdet System
diagnosfunktioner till förfogande.
Manöverföljd
6<67(0
$/$50
3/&
Tryck i manöverområdet System ner softkeyn "PLC".
3/&
SURJUDP
Tryck på "PLC-program".
Det projekt som finns i det permanenta minnet öppnas.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
397
PLC-diagnos
13.1 Bildskärmsuppbyggnad
13.1
Bildskärmsuppbyggnad
Indelningen av bildskärmen i huvudområdena motsvarar de som redan beskrivits i Kapitel
"Software-yta"; "Bildskärmsindelning".
Avvikelser och kompletteringar för PLC-diagnosen finns framställda i den följande bilden.
Bild 13-1
Bildskärmsuppbyggnad
Tabell 13-1
Teckenförklaring till bildskärmsuppbyggnad
Bildelement
Indikering
Betydelse
①
Tillämpningsområde
②
Understödda PLC-programspråk
③
Namn på den aktiva programkomponenten
Framställning: symboliskt namn (absolut namn)
④
Programstatus
RUN
Program pågår
STOP
Program stoppat
Status för tillämpningsområdet
Sym
abs
⑤
⑥
Symbolisk framställning
Absolut framställning
Indikering av aktiva knappar
Fokus
övertar markörens uppgifter
⑦
Anvisningsrad
Indikering av anvisningar vid "Söka"
398
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
13.2
Manövermöjligheter
Förutom softkeys och navigeringsknappar står i detta område ytterligare
knappkombinationer till förfogande.
Knappkombinationer
Markörknapparna flyttar focus över PLC-användarprogrammet. Vid uppnående av
fönstergränserna skrollas automatiskt.
Tabell 13-2
Knappkombinationer
Knappkombination
Aktion
till första spalten i raden
eller
till sista spalten i raden
eller
en bildskärm uppåt
en bildskärm nedåt
en ruta åt vänster
en ruta åt höger
en ruta uppåt
en ruta nedåt
eller
eller
till första rutan i första nätverket
till sista rutan i första nätverket
öppna nästa programblock i samma fönster
öppna föregående programblock i samma fönster
Funktionen till Select-knappen är beroende av positionen för
inmatningsfokus.
• Tabellrad: Indikering av den fullständiga textraden
• Nätverkstitel: Indikering av nätverkskommentaren
• Kommando: Fullständig indikering av operanderna
Befinner sig inmatningsfokus på ett kommando, indikeras alla
operander inklusive kommentarerna.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
399
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
Softkeys
3/&
LQIR
Med denna softkey indikeras följande PLC-egenskaper:
● Driftsläge
● Namn på PLC-projektet
● PLC-systemversion
● Cykeltid
● Bearbetningstid för PLC-användarprogrammet
Bild 13-2
PLC-Info
Med softkeyn "Återställa bearb. tid" återställs data för bearbetningstiden.
3/&
VWDWXV
I fönstret "PLC-status-indikering" kan värdena för operatorerna observeras och förändras
under programbearbetningen.
Bild 13-3
400
PLC-statusindikering
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
6WDWXV
OLVW
Med softkeyn "Statuslista" visas PLC-signaler och kan ändras.
Bild 13-4
:LQGRZ
2%
Statuslista
Med hjälp av softkeys "Fönster 1 ..." och "Fönster 2 ..." framställs alla logiska och grafiska
infomationer i en programkomponent. Programkomponenten är en beståndsdel i PLCanvändarprogrammet.
Programkomponenten kan väljas i "Programlistan" med hjälp av softkeyn "Öppna". Namnet
på programkomponenten kompletteras sedan på softkeyn (för "..." t.ex. "Fönster 1 SBR16").
Logiken i kontaktplanframställningen (KOP) framställer följande:
● Nätverk med programdelar och strömbanor
● Elektriskt strömflöde via en rad av digitala grundfunktioner
Bild 13-5
Fönster 1, OB1
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
401
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
3URJUDP
EORFN
Med denna softkey kan listan med PLC-programkomponenter väljas.
Bild 13-6
3URSHU
WLHV
Val av programkomponent
Med denna softkey indikeras följande egenskaper för den valda programkomponenten:
● Symboliskt namn
● Författare
● Kommentar
Bild 13-7
402
Egenskaper för den valda PLC-programkomponenten
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
/RFDO
YDULDEOHV
Med denna softkey indikeras den lokala variabeltabellen för den valda
programkomponenten.
Det existerar två typer av programkomponenter
● OB1 endast temporär lokal variabel
● SBRxx temporär lokal variabel
Bild 13-8
Lokal variabeltabell för den valda PLC-komponenten
Texten på den aktuell markörpositionen visas dessutom ovanför tabellen i en textruta.
För längre texter kan den kompletta texten visas i denna ruta med SELECT-knappen.
&RYHU
När en programkomponent är skyddad med ett lösenord, kan indikeringen i
kontaktplanframställningen kopplas fri med denna softkey.
För detta är ett lösenord nödvändigt. Lösenorden kan delas ut vid upprättande av
programkomponenten i Programming Tool PLC802.
2SHQ
Den valda programkomponenten öppnas.
Namnet (absolut) på programkomponenten kompletteras sedan på softkeyn "Fönster 1..."
(för "..." t.ex. "Fönster 1 OB1").
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
403
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
3URJUDP
VWDW2))
Med denna softkey aktiveras resp. inaktiveras indikeringen av programstatus.
De aktuella tillstånden för nätverken över PLC-cykelslut kan observeras.
I KOP (Ladder) Program status (uppe till höger i fönstret) visas tillståndet för alla operander.
Statusen registrerar värdena för statusindikeringen i flera PLC-cykler och aktualiserar dessa
sedan i statusindikeringen.
6\PEROLF
DGGUHVV
Bild 13-9
Program status ON - symbolisk framställning
Bild 13-10
Program status ON - absolut framställning
Med denna softkey görs omkopplingen mellan absolut eller symbolik framställning av
operanderna. Texten på softkeyn ändrar sig motsvarande.
Beroende på den valda framställningstypen visas operanderna med absoluta eller
symboliska beteckningar.
Existerar för en variabel ingen symbol, visas denna automatiskt absolut.
404
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
=RRP
Framställningen i tillämpningsområdet kan stegvis förstoras eller förminskas. Följande
zoomsteg står till förfogande:
=RRP
20% (standardindikering), 60%, 100% och 300%
)LQG
Sökning av operander i symbolisk eller absolut framställning (se följande bild).
Det visas en dialogbox, i vilken olika sökkriterier kan väljas. Med hjälp av softkeyn
"Absolut/symbol. adress" kan sökas efter detta kriterium för den bestämda operanden i de
båda PLC fönstren (se följande bilder). Vid sökningen ignoreras om det är stora eller små
bokstäver.
Urval i övre Toggle-rutan:
● Sök absoluta resp. symboliska operander
● Gå till nätverksnummer
● Sök SBR- kommando
Ytterligare sökkriterier:
● Sökriktning neråt (från den aktuella markörpositionen)
● Totalt (från början)
● I en programkomponent
● Över alla programkomponenter
Operanderna och konstanterna kan sökas som helt ord (beteckning).
Det kan, beroende på inställning av indikeringen, sökas efter symboliska eller absoluta
operander.
"OK" startar sökningen. Det hittade sökelementet markeras av fokus. Hittas ingenting,
kommer ett motsvarande felmeddelande i anvisningsraden.
Med "Avbrott" lämnas dialogboxen. Det följer ingen sökning.
Bild 13-11
Sökning efter symboliska operander
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
405
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
Bild 13-12
Sökning efter absoluta operander
Hittas sökobjektet, kan sökningen fortsättas med "Fortsätt söka".
6\PERO
LQIR
Med denna softkey indikeras alla använda symboliska beteckningar i det markerade
nätverket.
Bild 13-13
406
Nätverk Symbol Informationstabell
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
&URVV
UHIV
Med denna softkey väljs listan med korshänvisningar. Alla i PLC-projektet använda
operander indikeras.
Av denna lista framgår, i vilket nätverk en ingång, utgång, flagga etc. används.
Bild 13-14
Huvudmeny Korshänvisning (absolut)
Bild 13-15
Huvudmeny Korshänvisning (symbolisk)
2SHQLQ
ZLQGRZ
Det motsvarande programstället kan öppnas direkt med funktionen "Öppna i fönster 1" eller
"Öppna i fönster 2" i fönster 1/2.
6\PEROLF
DGGUHVV
Med denna softkey görs omkopplingen mellan absolut eller symbolisk framställning av
elementen. Texten på softkeyn ändrar sig motsvarande.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
407
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
Beroende på den valda framställningstypen visas elementen med absoluta eller symboliska
beteckningar.
Existerar för en beteckning ingen symbol, är beskrivningen automatiskt absolut.
Framställningsformen visas i statusraden uppe till höger i fönstret (t.ex. "Abs").
Grundinställning är den absoluta framställningen.
Exempel:
Det logiska sammanhanget för den absoluta operanden M251.0 i nätverk 2 i
programkomponenten OB1 skall indikeras.
Efter det operanden har valts i listan över korshänvisningar och softkeyn "Öppna i fönster 1"
har tryckts ner, indikeras det motsvarande programavsnittet i fönster 1.
408
Bild 13-16
Markör M251.0 i OB1 nätverk 2
Bild 13-17
M251.0 i OB1 nätverk 2 i fönster1
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
)LQG
Sökning av operander i listan över korshänvisningar (se följande bild).
Operanderna kan sökas som helt ord (beteckning). Vid sökningen ignoreras om det är stora
eller små bokstäver.
Sökmöjligheter:
● Sök absoluta resp. symboliska operander
● Går till rad
Sökkriterier:
● Neråt (från den aktuella markörpositionen)
● Totalt (från början)
Bild 13-18
Sökning efter operander i korshänvisningar
Texten som skall sökas indikeras i hänvisningsraden. Hittas inte texten, kommer ett
motsvarande felmeddelande, som måste bekräftas med "OK".
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
409
PLC-diagnos
13.2 Manövermöjligheter
410
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
A
Bilaga
A.1
A.1.1
Övrigt
Miniräknare
Miniräknarfunktionen låter sig aktiveras från varje manöverområde med hjälp av <SHIFT>
och <=>.
För beräkningen står de fyra grundräknesätten, samt funktionerna sinus, kosinus, kvadrera
och kvadratrot till förfogande. En parentesfunktion möjliggör beräkning av inskjutna uttryck.
Antalet parenteser är obegränsat.
Är inmatningsrutan redan belagd med ett värde, överför funktionen detta till inmatningsraden
på miniräknaren.
<Input> startar beräkningen. Resultatet visas i miniräknaren.
Softkeyn "Överta" för in resultatet i inmatningsrutan resp. i den aktuella markörpositionen i
detaljprogrammet och stänger själv av miniräknaren.
Märk
Befinner sig en inmatningsruta i redigeringsmodus, kan det ursprungliga tillståndet
återupprättas med Toggle-knappen.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
411
Bilaga
A.1 Övrigt
Bild A-1
Miniräknare
Tillåtna tecken vid inmatningen
+, -, *, /
Grundräknesätten
S
Sinus - funktion
Värdet (i grader) X före inmatningsmarkören ersätts av värdet sin(X).
O
Kosinus - funktion
Värdet (i grader) X före inmatningsmarkören ersätts av värdet cos(X).
Q
Kvadrat - funktion
Värdet X före inmatningsmarkören ersätta av värdet X2.
R
Kvadratrot - funktion
Värdet X före inmatningsmarkören ersätta av värdet √X .
()
Parentesfunktion (X+Y)*Z
Räkneexempel
Uppgift
Inmatning -> resultat
100 + (67*3)
100+67*3 -> 301
sin(45_)
45 S -> 0.707107
cos(45_)
45 C -> 0.707107
42
4 Q -> 16
√4
4 R -> 2
(34+3*2)*10
(34+3*2)*10 -> 400
För beräkningen av hjälppunkter på en kontur erbjuder miniräknaren följande funktioner:
● beräkna tangential övergång mellan en cirkelsektor och en rät linje
● förskjuta en punkt i planet
● omräkning av polära koordinater till kartesiska koordinater
412
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Bilaga
A.2 Feedback till dokumentationen
● komplettering av den andra slutpunkten för ett med vinkelrelation givet konturavsnitt rät
linje - rät linje
A.1.2
Redigera kinesiska skrifttecken
Denna funktion är disponibel endast i den kinesiska språkversionen.
Styrningen erbjuder en funktion för redigering av kinesiska skrifttecken i programeditorn och i
PLC-larmtexteditorn. Efter aktiveringen matar man in ljudskriften (fonetiskt alfabet) för det
sökta tecknet i inmatningsrutan. Editorn erbjuder för detta ljud olika skrifttecken, från vilka ett
tecken kan väljas genom inmatning av den motsvarande siffran (1 ... 9).
Bild A-2
Editor för kinesiska skrifttecken
Med <Alt+S> görs till- resp. frånkopplingen av editorn.
A.2
Feedback till dokumentationen
Det föreliggande dokumentet vidareutvecklas ständigt beträffande kvalitet och
användarvänlighet. Var snäll och hjälp oss med detta, genom att skicka dina anmärkningar
och förslag till förbättringar per e-post eller fax:
e-post:
mailto:[email protected]
Fax:
+49 (0) 9131 / 98 - 63315
Använd faxblanketten på baksidan av bladet.
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
413
Bilaga
A.2 Feedback till dokumentationen
7LOO
6,(0(16$*
$'0&06
3RVWIDFK
'(UODQJHQ
$YV¦QGDUH
1DPQ
'LQILUPDVDGUHVVDYGHOQLQJ
*DWD
3RVWQXPPHU
2UW
7HOHIRQ
)D['RNXPHQWDWLRQ
7HOHID[
)¸UVODJRFKHOOHUNRUULJHULQJDU
414
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Bilaga
A.3 Dokuträd 802D sl
A.3
Dokuträd 802D sl
'RNXPHQWDWLRQV¸YHUVLNW6,180(5,.'VO
$OOP¦QGRNXPHQWDWLRQNDWDORJ
6,180(5,.
6,180(5,.
'VO
6,1$0,&6
6
5HNODPVNULIW
.DWDORJ1&
.DWDORJ
'2PIRUPDUH
LQE\JJQDGVLQVWUXPHQW
$QY¦QGDUGRNXPHQWDWLRQ
6,180(5,.
6,180(5,.
'VO
'VO
3URJUDPPHULQJVRFK
DQY¦QGDUKDQGERN
ದ6YDUYD
ದ)U¦VD
ದ6OLSD
ದ6WDQVD
'LDJQRVKDQGERN
7LOOYHUNDU6HUYLFHGRNXPHQWDWLRQ
6,180(5,.
6,180(5,.
6,180(5,.
6,180(5,.
'VO
'VO
'VO
'VO
'VO
%UXNVDQYLVQLQJ
)XQNWLRQVKDQGERN
)XQNWLRQVKDQGERN
,62GLDOHNWHU
+DQGERNPHGOLVWRU
6,180(5,.
(0&GLUHNWLY
(OHNWURQLVNGRNXPHQWDWLRQ
6,180(5,.
6,1$0,&6
0RWRUHU
'2&21&'
'2&21:(%
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
415
Bilaga
A.3 Dokuträd 802D sl
416
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Index
1
196lp, 216
197lp, 216
6
606lp, 216
A
absolut borrdjup, 291
absolut/inkrementell, 115
Adress, 156
Anrop, 287
Anropsvillkor, 283
Användaranmälan, 383
Användarförvaltning, 382
Arborra 1, 307
Arborra 2, 310
Arborra 3, 314
Arborra 4, 316
Arborra 5, 318
Arborrning, 286
Å
Återöversätta, 99
Återstart efter avbrott, 78
Återstart efter stopp, 78
Åtkomsrättighet, 25
A
Avfasning, 104
B
Bearbetningsparameter, 286
Bearbetningsplan, 283
Bildskärmsindelning, 21
Blocksökning, 76
Blockuppbyggnad, 157
Borra, 290
Borra, plansänka, 293
Borrcykler, 281
C
Centrera, 290
CONTPRON, 351
CYCLE81, 290
CYCLE82, 293
CYCLE83, 295
CYCLE84, 299
CYCLE840, 302
CYCLE85, 307
CYCLE86, 310
CYCLE87, 314
CYCLE88, 316
CYCLE89, 318
CYCLE93, 330
CYCLE94, 338
CYCLE95, 343
CYCLE96, 356
CYCLE97, 360
CYCLE98, 368
Cykelanrop, 283
Cykellarm, 376
Cykelstöd i programeditorn, 285
D
Dataöverföring, 391
Detaljprogram, 99
välja:starta, 74
Detaljprogram
stoppa:avbryta, 77
Djuphålsborra, 295
Djuphålsborra med spånbrytning, 296
Djuphålsborra med spåntömning, 296
Driftsläge JOG, 55
Driftsläge MDA, 60
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
417
Index
E
I
Ej tryckbara specialtecken, 159
Instickscykel - CYCLE93, 330
F
J
Fastställa verktygskompenseringar, 39
Felindikeringar, 12
FENDNORM, 216
Filer
Infoga, 396
Kopiera, 396
Förbinda nätenheter, 386
Fri konturprogrammering, 98
Frige kommunikationsportar, 381
Frigivande av pärmar, 385
Friskärningsvinkel, 329
Fristick, 107
Fristickscykel - CYCLE94, 338
JOG, 55
G
G62, 163, 216
G621, 163, 216
Gängborra med flytande gänghållare, 302
Gängborra utan flytande gänghållare, 299
Gängborrning med flytande gänghållare med
givare, 304
Gängborrning med flytande gänghållare utan
givare, 303
Gängfristick, 107
Gängfristick - CYCLE96, 356
Gängskärning - CYCLE97, 360
Geometriparameter, 286
Geometriprocessor, 98
Gränssnittsparametrar, 152
H
Hålcirkel, 325
Hålrad, 320
Handhjul, 59
Hjälpmodus, 103
Hjälpsystem, 26
HOLES1, 320
HOLES2, 325
Hörnfördröjning vid alla hörn, 216
Hörnfördröjning vid innnerhörn, 216
Hot keys, 14
418
K
kartesiskt/polärt, 115
Kedjor av gängor - CYCLE98, 368
Konturarbetsmån, 105, 113
Konturdefinition, 351
Konturelement, 98, 110
Konturövergångselement, 104
Konturövervakning, 329, 352
Koordinatsystem, 16
Arbetsstyckskoordinatsystem (WKS), 18
Maskinkoordinatsystem (MKS), 17
Relativt koordinatsystem, 18
L
Längsgänga, 366
M
Manöver- och indikeringselement, 11
Manöverområde Maskin, 55
Manöverområde Parametrar, 32
Manöverområde Program, 99
Manöverområden, 24
Manövrering av cykelstödet, 285
Manuell inmatning, 60
Maskinnollpunkt, 46
Mata in verktyg och verktygskompenseringar, 32
Meddelanden, 377
Modem, 144
N
Nätverksdrift, 379
Nätverksförbindelse, 380
Nätverksförbindelse RCS-Tool, 388
Nätverksparametrar, 380
Nollpunktsförskjutning, 46
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
Index
O
Online-hjälp, 26
Orduppbyggnad, 156
Överföringsmeddelanden, 392
Överföringsprotokoll, 392
Översikt cykelfiler, 285
Översikt cykelnamn, 376
P
Tryckbara specialtecken, 159
V
Verktygslista, 32
Verktygsnollpunkt, 46
Verktygsradiekompensering
Hörnfördröjning, 215
Villkor för återvändande, 283
Parametrar konturelement Cirkelbåge, 118
Parametrar konturelement Rät linje, 117
Peer to Peer, 388
Plandefinition, 283
Plangänga, 366
Pol, 98, 114
Polära koordinater, 114
Polväxel, 116
Program-manager, 83
Projektering inmatningsmasker, 285
R
Radie, 104
Räkneparameter, 52
RCS log in, 383
RCS-Tool, 388
Referensplan, 290
Referenspunktskörning, 29
relativt borrdjup, 291
RS232-gränssnitt, 391
S
Säkerhetsavstånd, 290
Settingdata, 48
Simulation av cykler, 284
Skilja nätenheter, 386
Skyddssteg, 25
Spåntagningscykel - CYCLE95, 343
SPOS, 300, 301
Startpunkt, 100, 106, 353
Statusindikeringar, 12
Svarvcykler, 282
T
Tangent till föregångare, 110
Teckensats, 159
Tillbakamatningsplan, 290
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0
419
Index
420
Svarva
Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0