1. No category

STUDIA FORESTALIA SUECICA
Luftfijroreningars inverkan p i
epifytfloran hos barrtrad i
Stockholmsomridet
T h e effect of air pollution on the epiphytic
Jora of conqers in the Stockholm region
SKOGSH~GSKOLAN
ROYAL COLLEGE OF FORESTRY
STOCKHOLX
Ma. mottaget fijr publicering den 29 februari 1968.
ESSELTE AB. STHLM 6 8
812211
I . Inleclnillg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I1. Iclimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
111. Luftfororeningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
IV . Faltarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
\.. Artforteclining . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
X . Lavar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
B. 3Iossor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
C . Lnftalger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Barrtradens utseencle i luftflirorenacle omrAden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I
I
Sarnlnanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Liiteraturfortecli~linff. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tabell over pitraffad epifytflora vid varje station . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Karta 1
I. Inledning
Under senare ar har ett flertal avhandlingar publicerats, dar man gor
gallande a t t lavarna ar speciellt kansliga for luftfororeningar (se t . ex. litteraturforteckning i NATHO1966: 35). E n del forskare bl. a. KLEMENTS
(1956)
och RYDZAK
(1953, 1957) forklarar emellertid lavarnas franvaro i staderna
med det speciella stadsklimatet, sarskilt fuktighetsklimatet. Flertalet
forskare tycks dock vara av den uppfattningen a t t lavarna dodas av luftfororeningar.
De epitytiska lavarna har visat sig vara mer kansliga for luftfororeningar
an de epilitiska, BESCHEL(1958: 15), KLEMENT
(1956: 87), SKYE(1958: 140).
Att peka pa nigon specie11 faktor, varfor lavarna ar s i kansliga for luftfororeningar ar svirt. RAOoch LEBLANC
(1966: 74) visar dock a t t SO, speciellt
vid hog fuktighet forstor klorofyll a i algen i lavbalen. Surhetsgraden torde
ocksa ha sin betydelse i detta sammanhang SICYE(1968).
Foreliggande undersokning, som utfordes sommaren 1965, har utarhetats i
samrid med fil. lic. ERIK SKYEoch galler epitytiska lavar pa barrtraden
gran (Picea abies) och tall (Pinus silvestris).
Undersokningsomridets lage och naturforhallanden framgir a\- stationskartan (karta nr 1). Topografisk karta over Sverige, blad 10 I Stockholm NO
har anvants vid undersokningen. Omridet ar belaget mellan Taby koping,
ca 2 mil norr om Stockholm, och Stockholm (Lill-Jansskogen). E n profil har
lagts genom omradet och darvid har longituden 18' 5' 0.1. foljts. Profilen
har silunda kommit a t t gii genom jordbruksbygd och skogsmarker, villaomriden och hoghusbebyggelse. Fyra inindre tvarprofiler mot och genom
huvudprofilen uppgjordes aven, for a t t fa e t t nagot rikhaltigare underlag.
E n stor lavinventering gallande epifytislia arter och undersokning a\7
dessa lavars kanslighet for luftfororeningar omfattande hela Stockholmsomradet publiceras i 5r SKYE(1968).
Arets medelnederbord for Stockholm ar ca 555 mm och avdunstningen
uppskattas till ca 360 mm. Augusti har den rikaste nederborden med i
medeltal 76,5 mm och mars den minsta med 21,5 mm (1937-61). Temperaturmaximum intraffar i juni och ligger p i f 17,6", minimum uppmats i
februari med - 4,6' (1940-60).
Vinddiagrammen (fig. 1) uppdelade p i de fyra irstiderna har uppgjorts
efter data frin Bromma flygplats i Stockholm for Qren1955-60. Enligt muntliga informationer fr5n SRIHI ar dessa uppgifter anvandbara for omridet.
Smarre avvikelser kan dock forekomma p. g. a. topografiska faktorer. Vinddiagrammen visar under vintern ooervagande vastlig, under sommaren
och hosten sydrastlig riktning. Det finnes allts? en viss tendens a t t vinden
for u t luftfororeningar frin Stockholins centrala delar over undersokningsomridet norr om staden. Om v5ren ar vindriktningen uaxlande. Under
hosten (okt), borjan av vintern (dec) och under viren (april) liar vindstyrlian
en benagenhet a t t vara son1 kraftigast.
111. Luftf ororeningar
Luftfororeningsundersijkningar i Stockholm startades under eldningssasongen 1962163 (utforda a v Statens institut for folkhalsan och Halsovirdsnamnden i Stockholm), betraffande resultat hanvisas till von UBISCH
och NILSSON(1967).
SO,, NO, och damm ar de luftfororeningar som i forsta hand registrerats.
Under linga perioder vintertid overskrider SO, (senast vid 0') det foreslagna riktvardet for 30 dygn, som ar satt till 5 pphm. Aven halvtimmesuardet 25 pphm, soin ej f i r overskridas oftare an 1 % a v samtliga varden per
minad, overslirides.
NO, och damm uppvisar ej s i stora sasongmassiga variationer. For NO,
och damm har det ej uppstallts nQgra riktvarden i Sverige.
Inom undersokningsomridet har vi ej a t t gora med ett stadsklimat, d i i
omridet Qkrar, skogar, berg och sjoar ligger insprangda. Daremot finnes det
anledning formoda a t t luften innehiller hoga halter av SO, och andra luftfororeningar komrnande dels f r i n Stockholm och dels fr5n bebyggelsen i
omridet SKYE(1968).
IV. Faltarbete
Insamling av materialet skedde, med smarre avbrott, under sista delen av
juni, samt under juli och forsta halften av augusti 1965.
Varje trad, som undersokts, har kallats en station (stationstrad).
Vid beskrivning av tradet har t v i termer anvants for dess nedersta del,
namligen rothals och stambas. Rothals bildas d i rotterna g5r ur stammen
delvis vid markytan. Stambasen ar zonen over rotterna och 2 dm uppit.
Lavar, mossor och luftalger p i tradstammen till en hojd av ca 2,3 m
over markytan ingir i undersokningen. Siledes har ej nigra arter frin
grenar eller kvistar medtagits. Materialet - i forsta hand lavarna - har
forst artbestamts i falt, darefter har eventuell piverkan av luftfororeningar
bedomts. Rikligt med belaggexemplar av varje art insamlades. Det
insamlade materialet forvaras nu p i Vaxtbiologiska Institutionen i Uppsala.
For a t t begransa undersokningen har endast barrtraden Picea abies och
P i n u s silvesfris undersokts.
Det visade sig ibland sv5rt a t t fa en nigot s i nar jamn fordelning av
stationerna efter de uppgjorda profilerna. Tillgingen p i Iampliga barrtrad
inom villaomr5den och hoghusbebyggelse var ofta begransad. Valet av
lage for stationerna miste darfor till stor del ske direkt i falt.
Vid undersokningen har den principen tillampats a t t det trad som hade
de flesta lavarna utsigs till stationstrad. Forekomst av mossor och alger har
ej inverkat vid val av stationstrad.
For a t t f i en allmangiltig uppfattning om de enskilda lavarternas forekomst, har foljande skala anvants vilken utarbetats i samarbete med E. Skye.
Sparsam forekomst: F r i n eft exemplar av arten till dess a t t den borjar
gora ett synligt intryck pA tradstammen.
Medelgod forekomst: Arten borjar upptrada regelbundet p5 tradstammen
och tacker smarre ytor. (Se fig. 2).
Arten ar vanlig utefter tradstammen och tacker mer
Riklig forekornst:
sammanhangande ytor. (Se fig. 3).
Detta ar en mycket grov och suhjektiv indelning, men visade sig vara den
enda anvandbara. Andra indelningar forsoktes, t. ex. a t t rakna artantalet
per ytenhet dar detta var mojligt, nigot som visade sig ogenomforbart.
Att anvanda Hult-Sernanders 5-gradiga skala skulle bli for omfattande och
tidsodande.
Hur de av luftfororeningar piverkade och skadade lavarna Hypogymnia
physodes, (syn. Parmelia physodes), Parmeliopsis arnbigua, Parmeliopsis
hyperopta och Pseudevernia furfuracea (syn. Parmelia furfuracea) uppfattats,
se kommentarer under respektive arter i artlistan.
E n utfijrlig beskrivning p5 svenska a v d e olika stationernas lage och utseende finns p i Vaxtbiologiska Institutionen i Uppsala och Skogshogskolan
Stockholm.
V. Artforteckning
A. Lavar
Alectoria implexa (Hoffm.) Nyl.
Stn nr 3, 23, sparsam forek. Stnstrad: Pinus.
Alecforia implexa och Alecforia jubafa itskildes ej i falt. D i rikligt med
material insamlades - ofta nog samtliga exemplar a v de Alectoria-arter som
fanns - ar uppskattningen a v forekomsten helt tillforlitlig. Usnea sp. Alecforia
sp. and Evernia prunastri only appear when t h e atmosphere can be regarded as
(1964: 244). A t t Alectoriacompletely free from artificial pollution, FEKTON
arterna a r kansliga for luftfororeningar stammer bra overens med undersokningen, d i inga exemplar p5traffats forran lBngt utanfor Stockholm. E t t
undantag ar station n r 49 i Djursholm. Denna station ligger skyddad for sydliga vindar, vilka medfor fororenad luft speciellt f r i n Vartahamnen i Stockholm. Anmarkningsvart ar a t t i det narmaste samtliga pitraffade exemplar a r
smivaxta.
R~AGNUSSON
(1929: 100) och SANTESSON(1962: 200) betecknar Alectoria
implexa som allman i hela landet. Alectoria jubafa ar ocks5 allman enligt o w n namnda kallor och bildar ofta massvegetation p i fattigbarkstrad sarskilt i
Norrland D u RIETZ (1945: 170). Hoeg fann denna a r t Br 1925 p 5 Tilia sp. p5
Norra Begravningsplatsen HOEG(1934: 132). Vidare ar den redovisad f r i n
(1891: 1).
Bergianska Tradgirden 1891 WITTROCK
och JUEL
))
Alectoria juhata (L.) Ach.
Karta n r 2. 2 s t medelgod forek., 19 s t sparsam forek. Stnstrad: 2 s t Picea,
19 st Pinus.
Kommentar till denna a r t se Alecforia implexa.
Bacidia chlorococca (Graewe) Lettau.
Stn n r 10, 40, 45. Stnstrad: Pinus.
Upptacktes forst vid eftergranskning a v insamlat material. Hade arten
varit vanligare borde den upptackts i falt. Enligt Santesson (muntligen) ar
denna a r t mycket tilig och g i r in i Uppsalas centrala delar.
Calicium viride Pers.
Stn n r 19, medelgod forek., 24, 126, sparsam forelr. Stnstrad: Picea.
Vanlig p i granbarlr SANTESSON
(1962: 176). DB gran endast utgjorde 33 s t
stationer, m i s t e forklaringen till a t t ej fler exemplar pgtraffades sokas i detta
forh5llande.
Enligt SANTESSON
(1962: 176) a r denna a r t vanlig i hela landet.
St o r a Vartan
IANDERYD
ALectoria j u b a t a
0
Sparsam forekomst(Spar8a)
(19 st stationer)
STOCKHOLM
Karta 2
(L.1Ach.
Cetraria chlorophylla (Wild.) Vain.
Karta n r 3. 1 s t medelgod forek., 18 s t sparsam forek. Stnstrad: 3 s t Picea,
16 s t P i n u s .
S'isar sarnma utbredning som bl. a. Alectoria-arterna och m i s t e darfor
raknas till de luftfororeningskansliga lavarna. De pitraffade exemplaren var
s m i och forekom for det mesta enstaka.
Hoeg fann Cefraria chlorophylla i r 1925 p i t v 5 stallen i Stockholm, dels p i
Norra Begravningsplatsen p i T i l i a sp., dels p i Djurgirden (knappt 100 m V
om restaurang Gotthem) p i P o p u l u s sp. H O E G(1934: 137).
Cetraria glauca (L.) Ach.
Karta n r 4. 2 s t medelgod forek., I1 s t sparsam forek. Stnstrad: 2 s t Picea,
11 s t P i n u s .
Cefraria glauca m i s t e ocks5 i likhet med foregiende a r t placeras bland luftfororeningskansliga lavar. De pitraffade forekomsterna ligger huvudsakligen i
utkanterna p i undersokningsomridets norra del och dar bedoms luftfororeningarna som ringa.
D u RIETZ (1945: 161), MAGNUSSON
(1929: 94) och SANTESSON
(1962: 198)
omtalar arten som mycket allman. D i emellertid ej fler an 1 3 s t kollekt kunde
insamlas kan den ej anses som mycket allman inom undersokningsomr5det.
Cetraria pinastri (Scop.) S. Gray.
Karta n r 5. 1 st medelgod forek., 24 s t sparsam forek. Stnstrad: 5 s t Picea,
20 s t P i n u s .
Cefraria p i n a s f r i vaxer ofta p5 rothalsen och stambasen, villiet kan forklsras med a t t den, i likhet med Parmeliopsis ambigua och P . hyperopta, ar
olianslig for en lingvarig snobetaclining D u RIETZ (1945: 158). Detta gor
ocks5 a t t arten ar mindre utsatt for luftfororeningar. Salierligen ar de mikroklimatiska forhillandena vid markytan oclisi gynnsamma. Vid de t v i stationerna (nr 75 och 115), dar arten foreliom inom omridet med luftfororeningar,
vaxte den dock ca 1,s m over marken.
D u RIETZ(1945: 158) omtalar arten som vanlig men oftast sparsamt forekommande p i fattigbarlistrad. Enligt SANTESSON
(1962: 198) a r den allman i
hela landet. I norra delen a v undersokningsomridet upptradde Cefraria
pinastri r a t t allinant; i ovriga omridet sparsamt.
TECKENFORKLARING TILL IiARTORNA
Key t o t h e maps
3
0
Picea abies
Pinus siluestris
Sparsam foreltomst
E j pBverliad
Sparse
Unaffected
hIedelgod forekomst
Freavent
~ i k i i gfdrekomst
Abundant
Sparsam forelcornst
PRverlcad
Sparce
Affected
hledelgod foreliomst
PBverlcad
Preqvent
i)
Rildig forekornst
i)
Abundant
Ej funnen
Not found
Forekomst utan bedo~nningav abundens
Abundance not registered
,berg
o
Nasbypark
DJURSHOLM o
c
b
9
Cetraria chlorophy&(Willd.)Vain
O Mzdelgod forekomst (Freqvent)
N
(1 st stationer)
A
Brunnsviken
c+
-0k
(107st s t a t i o n e r )
0
0
STOCKHOLM
Y
1
0
1
S k - 1 s 1.50000
Z km
Stora
Vartan
DJURSHOLMo
>ANDERYD
C a t r a r i a ~ l w ( L . Ach.
)
@ M e d e l ~ o dforekomst (Frequent)
(2st s t a t i o n e r )
Sparsam farekomst (Sparse)
(11s t s t a t i o n e r )
(113 st s t a t i o n e r )
STOCKHOLM
SkoLa 1 :SO000
S t o r a Vartan
DJUR5HOLMo
ANDERYD
Cetraria pinastri (Scop3 S.Gray
@ Medelqod forekomst (Frequent)
(1st s t a t i o n e r )
@
STOCKHOLM
S p o r s o m fb;rekomst(Sparse)
(24 st s t a t i o n e r )
0
Stora
Vartan
DJURSHOLMo
DANDERYD
Cladonia-fyllokladier
(Uppskattning av forekomsten)
9 Riklig fb;rekornst (Abundant)
(5 s t s t a t i o n e r )
O Medelgod forekornst (Frequent)
(43 st stationer)
0 Sparsam Parekomst (Sparse)
(20 st s t a t i o n e r )
o E j funnen (No found)
(58 st s t a t i o n e r )
STOCKHOLM
6 k a L a 'I:5OOOO
Karta G
Cladonia - fyllokladier.
Karta n r 6. 5 s t rililigt forek., 43 s t medelgod forek., 20 s t sparsam forek.
Stnstrad: 21 st Picea, 47 st Pinus.
A t t uppskatta forekomsten a v de olika Cladonia-arterna var for sig visade
sig s v i r t . Darfor har en uppskattning a v podetie- och fyllokladiforekomster
gjorts vid varje station och en karta over dessa sainmanstallts. PA speciella
kartor har sedan fynden a v de olika Cladonia-arterna redovisats. Bedomningen av lavarternas foreliomst, som anvants till ovriga arter, har i detta fall
modifierats s2 a t t tradstam utbytts mot rothals och stambas. I ovrigt bor
pLpekas den tidigare namnda svirigheten med en helt objektiv uppskattning
a v forekomsten, speciellt dL fyllokladier pitraffats efter stammen.
A t t Cladonin-arterna upptrader inom hela oinridet och ar r a t t s i jamnt
fordelade ar intressant. Forklaringen till detta bor vara densamma, som angavs
for Cefraria pinasfri. I detta fall bor de mikroklimatislia falitorerna vara a n d i
mer avgorande JONES
(1952: 112).
Cladonia coniocraoa (Flli.) Sandst.
Karta n r 7 . Stnstrad: 17 s t Picea, 39 s t Pinus.
Den rikligast foretradda a v Cladonia-arterna; gick aven l i n g t in mot Stockholm, aThe first colonizers are often Cladonia coniocraean etc. GILBERT
(1965: 38) vilket tyder p i a t t den a r hardig. Enligt D u RIETZ(1945: 1281,
MAGNUSSON
(1929: 62) och SANTESSON
(1962: 155) ar denna a r t tamligen allman
till allman, n i g o t som stammer bra med liartbilden.
Cladonia fimbriata (L.) Fr.
Karta n r 8. Stnstrad: 3 s t Picea, 9 s t Pinus.
Ej s i allman inom omradet, trots a t t D u RIETZ(1945: 128) och SANTESSON
(1962: 188) anger den som allinan. O b s e r ~ e r a sbor a t t den mest pitraffades i
omrLdets norclliga delar.
Cladonia flabelliformis (Flk.) Vain.
Stn n r 12, 106. Stnstrad: Pirzus.
Sparsammast bland pitraffade Cladonia-arter. M ~ ~ ~ (1929:
~ s 49),
s o
SANTESSON
(1962: 153) anser denna a r t tamligen allman i S. Sverige inest i SY.
Hgpoygmnia phgsodes (L.) \Ir. Wats. (syn Parmelia physodes (L.) Ach.)
Karta n r 9. 33 st rililigt forek. opiverkade, 5 s t pAverkade. 19 s t medelgod
forek. opiverliade, 21 s t piverliade. 4 s t sparsam forek. opgverkade, 15 s t
pherliade. Stnstrad: 26 s t Picea, 71 s t Pinus.
T'anligaste arten, fanns p2 97 stationer. De till utseendet ej normala laubalarna (skadade, sjuka) har kallats p&verkade,och dessa stationer h a r speciellt
~
L I U I I Y b U
@ Forekomst utan beddmnm av
obundens ( Abundance no! reQistered)(lZst stationer)
1
STOCKHOLM
5ko.La
Karta 8
1 50000
2 km
Y
STOCKHOLM
Karta 9
.
?
1
5k~Lo
f : 50000
2
krn
S t o r a Vartan
3ANDERYD
L e c a n o r a conizaeoidas
Cromt
Rikliq forekomst (Abundant)
(5st s t a t i o n e r )
0 Medelqod forekomst (Frequent)
(9st s t a t i o n e r )
Sparsom forekomst(Sparse')
( 5 st stationer)
0 Ej funnen (Not found)
(107st s i a t ~ o n e r )
STOCKHOLM
Karta 10
N
1I
markerats p i kartan. (Sainma forfaringssatt galler for ovriga lavar, som anses
p5verkade och skadade a v luftfororeningar.)
Det har varit s i ~ i r ta t t noggrant faststalla vilka forandringar i lavarnas
morfologi, som kan tankas h a fororsaliats a v luftfororeningar. Gamla exemplar,
fargskiftningar etc. 110s H y p o g y m n i a physodes, kan ofta f i lavbilar a t t se
skadade ut. Den piverkade lavbilens utseende framgir a v fig. 5. Bilen ar
mer eller mindre veckad, ibland forkrympt, ofta har den antagit en mork
stglgri ibland vit fargton. Barkskiktet kan vara borta s i a t t margen syns.
A t t s5 m h g a stationer som 41 st visar sig vara piverkade, kan dels forklaras
med a t t H y p o g y m n i a physodes ar s5 vanlig och trots allt lian hilla sig kvar i
luftfororenade omriden, dels svirigheten a t t avgora lavbilens kondition.
Betr. den ev. forklaringen till a t t stationerna 41, 115, 117 och 118 ar p5verkade,
se Pseudeuernia furfuracea. Stationer, som ligger utefter livligt trafikerade
vagar och jarnvagar som t . ex. n r 29, 38, 45, 46, 94 och 109 ar utsatta for
avgaser och vagdamin, vilket piverlrar dessa stationer. Jarnvagen (Roslagsbanan) har mer och mer overgitt till dieseldrivna t i g . De piverkade stationerna
i Stockholn~far sliyllas p i den allmanna luftfororeningen. Observeras bor a t t
station n r 53 i Stockholm ej ar piuerkad, en tankbar forklaring till detta, se
L e p r a r i a incana.
Omridets rikedom a v arten stammer val med beskrivningar f r i n litteraturen a t t H y p o g y m n i a physodes ar bland de vanligaste fattigbarlislavarna
(1962: 194). Hoeg
D u RIETZ (1945: 147), R~AGNUSSON (1929: 79), SAXTESSON
fann denna a r t p i itsliilliga platser inne i Stockholm fir 1925 HOEG(1934: 132).
Vidare ar den redovisad f r i n Bergianska Tradgirden 1891 WITTROCKoch
JUEL
(1891: 2).
Lecanora conizaeoides Cromb.
Karta n r 10. 5 s t riklig forek., 9 s t medelgod forek., 5 s t sparsam forek. Stnstrad:
6 s t Picea, 1 3 st P i n u s .
Det var svarigheter a t t i falt bestamina och uppskatta foreliomsten a v denna
art. Nar den upptrader sparsamt och vaxer t. ex. inne i barkspringor, kan den
forvaxlas med bl. a. gronalger. Vidare lian forvaxlingar med andra Lecanoraarter ske. For a t t eliminera den felbestaruningen har liollekten provats med
rod.
parafenylendiamin och givit realitionen P
Lecnnora conizaeoides tycks vara tiligast mot luftfororeningar a v alla
epifytiska lavar. Vidare lian den vara lionkurrenssvag i normal vegetation och
f i r ett tillfalle a t t vaxa u t forst, d i andra lavar forsvunnit. ))Thislichen has a n
extremely interesting distribution in Britain KERSHAW(1963) being largely
confined to areas where the level of atmospheric pollution is high (more t h a n
75 tons of soot deposited on the ground per square mile per year)) TALLIS
(1964: 250). RIII 1960 an investigation was carried out by t h e author along
a route from t h e centre of Belfast t o Ballynahinch and i t was found t h a t
Lecanora conizaeoides Croinb. ( L . pityrea Erichs.) mas t h e most pollutiontolerans lichen in t h e Belfast area and i t attained a high percentage cover
before any other crustaceous species occurred. Jones found this lichen also
to be t h e most smoke tolerant in t h e areas of Birmingham and Selby t h a t were
investigated b y him in England)) FENTON(1964: 232). Det bor anmarkas a t t
+
Lecidea s c a l a r i s Ach.
Riklig forekomst (Abundant)
(22 s t stationer)
MedeLgod farekomst(Frequent)
(50 at s t a t i o n e r )
0 S p a r s a m farekomst(Sporse)
0
0
0
STOCKHOLM
Karta 11
(243t stationer)
Ej funnen (Not found)
(30 st s t a t i o n e r )
Lecanora coinzaeoides ar en vastlig art. Den h a r t. ex. annu ej pitraffats i
Finland AHTI (1965: 91).
A t t Lecanora conizaeoides t i 1 luftfororeningar framgir tydligt a v utbredningen inom undersokningsomridet, d i nastan alla fyndplatser ligger i Stockholm. A t t station n r 51 i Djursholm hyser arten ar intressant, men s i ligger
denna station fritt exponerad mot soder och Stockholm med Vartahamnen.
Det a r n i g o t forvsnande a t t ej fler stationer i Danderyd an n r 84 har Lecanora
conizaeoides. Det kan ev. forklaras med den ovannamnda sv5righeten a t t upptacka sm5 forekomster. Lecanora conizaeoides g i r in i Stockholms centrala
delar t. ex. p i Skeppsholmen - Kastellholmen, SKYE (1964: 330, 1965: 286).
Lecanora conizaeoides ar vanlig i Goteborg, DEGELIUS(1961: 48) och Lund,
ALMBORN
(1943: 174). E n forekomst ar ocks5 beskriven fr5n ICopmanholmen i
angermanland, MOBERG(1968).
Lecanora pinastri (Schaer.) H. Magn.
Stn n r 16, 30. Stnstrad: I st Picea, 1 s t Pinus.
Se kommentar till hur denna a r t bestamts under Lepraria incana.
Lecanora subfusca koll.
Stn n r 4, 5, 10, 16, 29, 112, 122. Stnstrad: I st Picea, 6 s t Pinus.
Artgruppen observerades redan i falt och visade sig mycket svirbestambar
dels p. g. a. materialets knapphet trots a t t allt som fanns insamlades, dels
p. g. a. a t t apothecierna m i n g a ginger ej var fullt utvecklade.
Lecidea scalaria Ach.
Karta n r 11. 22 s t riklig forek., 50 s t medelgod forek., 24 s t sparsani forek.
Stnstrad: 14 s t Picea, 82 st Pinus.
Denna a r t t i 1 luftfororeningar mycket bra. Arten uthardar a ~ e nplatser
utsatta for jorddamm, stendamm etc. SKYE (1965: 286). Detta visar tydligt
utbredningen inom omridet, dar arten a r rikligast foretradd i mellersta och
sodra delarna a v undersokningsomridet med luftfijroreningar och i huvudsak
efter vagar i norra delen dar luftfororeningar ej a r a t t rakna med. Station
n r 25 i Taby ar e t t tydligt s5dant exempel. Hela stationstradet var neddammat
a v stendamm f r i n en stenliross och har fanns riklig forekomst av arten.
I Stockholm var stationerna 71 och 76 ej bevuxna med Lecidea scalaris.
DB arten foredrager tall a v barrtraden (tallstambaser) Du RIETZ (1945: 108)
och SANTESSON
(1962: 184) och dessa stationstrad utgjordes a v gran, kan
det vara forklaringen till a t t den ej fanns dar. D i oftast rothalsen och stambasen var vaxtplatsen for Lecidea scalaris, bor detta bealitas vid bedomningsskalan riklig till sparsam forekonist, s i a t t tradstam utbytes mot tradets
nedre delar.
Lecidea scalaris var en a v de vanligaste arterna (overtraffades bara a v
Hypogymnia physodes) och pitraffades vid 96 stationer. Enligt D u RIETZ
(1945: 108) och SAXTESSON
(1962: 184) a r denna a r t ocksi allman i hela landet.
Lecidea sgm~nictaAch.
Stn nr 5. Stnstrad: Pinus.
Forekomsten p i stationstradet uppskattades till sparsam.
Lepraria incana (L.) Ach.
Karta n r 12. Stnstrad: 18 s t Picea, 40 s t Pinus.
Det h a r varit s v i r t a t t i falt artbestamma de gr5vita skorplavarna.
Vid insamlandet fick de g i under arbetsnamnet sgr5tt mjolo, och n5gon uppskattning av forekomsten gick ej a t t utfora. Vid narmare artgranskning har
tre arter kunnat urskiljas, Lecanora pinastri (K
gul), Lepraria incana (syn.
Lepraria aeruginosa) och Ochrolechia microsticfoides. Denna artgranskning ar
delvis summarisk beroende p i svirigheter a t t exakt bestamma allt material.
Av kartbilden framgir a t t Lepraria incana ar rikligast foretradd i omridets
norra och mellersta delar - e t t tecken p5 a t t denna a r t ar kanslig for luftfororeningar?
Station n r 53 i Stockholm a r en mycket intressant station p i g r ~ l n da v sin
rika och opiverkade lavvegetation. (Lavvegetationen var lilia intalit p i narst5ende trad.) H a r fanns Lepraria incana (medelgod -riklig forekomst).
E n annan art, som det fanns rikligt av, var Hypogymnia physodcs. Stationen
ligger i nordlage och nigot exponerad mot norr. Den ar darigenom skyddad
for sydliga vindar f r i n Vartahainnen. Lavvegetationen fanns pa tradets b,
N-, V-sida -; rnest p i N-sidan. E t t fenomen sorn for ovrigt ar vanligt. SANTESSON (1962: 173) betecknar denna a r t som allman p i bark i hela Sverige.
+
Oehrolecliia microstietoides Ras.
Stn n r 2, 5, 7, 22, 101, 108, 112, 121. Stnstrad: 1 s t Picea, 7 st Pirzus.
Betraffande observation a v denna a r t och insamling i falt se Lepraria incana.
Det a r anmarkningsvart hur l i n g t bort f r i n l~~ftfororeningsliallor
denna art
upptrader.
Parmelia sulcata Tagl.
Stn n r 10, sparsam forek. Stnstrad: Pirzus.
Taxer foretradesvis p 5 lovtrad, betydligt sparsammare p i barrtrad dar den
nastan helt saknas. MAGXUSSON
(1929: 89), SANTESSON
(1962: 196) omtalar
Parmelia sulcnta som vanlig i hela landet. Hoeg redovisar den fr5n itskilliga
platser i Stockholm (1934: 133).
Parmeliopsis aleurites (Ach.) S y l .
Karta n r 13. 3 s t medelgod foreli., 15 s t sparsam forek. Stnstrad: Pinus.
D i Parmeliopsis aleurites ar tamligen allman i landet SANTESSON
(1962:160),
borde den inte endast finnas i undersoliningsomridets norra del. Nigot som
bor t y d a p i a t t cleinla art ej upptrader p5 lolialer rned starka luftfororeningar.
Parmeliopsis ambigua (Wulf.) Ngl.
K a r t a nr 14. 4 s t rililig fijreli., 23 s t medelgod fijrek. o p h e r k a d e , 4 st ph-erkade.
23 s t sparsam forek. opiverkade, 5 st piverkade. Stnstrad: 11 s t Picea, 48 s t
Pinus.
Hor till de arter som uppvisar forandringar a v morfologin (fig. 6) inom de
omriden dar luftfororeningarna bedoms vara storst. Forandringarna bestir i
Fig. 2
Fig. 3
:ig. 2. .\ledelgod f i i ~ ~ l i ~ al vi lI ~~ [! ~ ~ I O ~ ~ ~ I ~ I ~ L ~ ( L I I ~ ~ / S
S r h station nr 29.
Frequent I I ~ p u ! / p m i r]~liijsoilcs
r
: ~ st:~iion
t
So. 29.
'ig. 3. Riklig fiireltomst a v I I ~ p o g y l n r ~ iphysodes
a
frBn slation nr 53.
~ ~ b u l l ( lH~[iog{]rnnic~
a~~t
ph~~oi1e.s
a t station KO.XI.
Gg. -1. Bark soin flagnar i slora stycltcn f r h tall.
(Sc pilarna.) Detta fenomen har ialittagits
pB flera stallen aven i centralare delar a v
~torstoclthoh1lsor11r~c1~1~
Fig. 4
Rnrlc of Pirlns siluertris flaking o f fin 1:lrg.e pieccs.
(See the a r r o w . ) This phenomenon has heen ohserved in several places, even in central parts of
the Stocliholm region.
Fig. 3. S r 1. Op5verltad H y p o g p m i a ~)Iqsoiiesf r h slalion n r S.
S o . 1. L7nnfi'?cted I i g p o g ! l l n i l i n p l ~ g s o d e sfrom atation No. S.
X r 2. I%\-crltncl T I g p o g y i m i n j)hgsodcs lrBn stntion 11r 81. RXen sltrynklnr ihop sig pB e t t
liarnlitaristislit s a t t och fiirgen blir morlit st:ilgra.
S o . 2. AfTccted I I f ] j m g g ~ r m i aplzqsodes from station No. 81 T h c t h 11111swrinkles in a charactcristic m m n e r am1 t h e colour t u r n s darlily steel-%re)-.
S r 2. P b ~ c r k a dl'ccrmeliopsis cirribigiicc IrAn slalion n r
11s.
BBlell hlir slulligen en 1;rusIn tlar nlan inte lian ursliilja
tlc olilia loherna.
0 0
Enaby b e r g
@
o
Nasbypark
Stora
V~rtan
DJURSHOLMo
IANDERYD
b
a
O MedeLqod forekomst.P?iverkad.
(Frequent .Affected )
(4st s t a t i o n e r )
(P
Sparsam forekomst.€jphverkod
(5parse. Unaffected)
(23 st stationer]
0 Sparsam forekomst. Pbverkad.
(Sparse. Aftected )
(5 st s t a t i o n e r )
0
STOCKHOLM
Ej funnen (Not Found)
(67 s t stationer)
a t t bilen blir upplost (lepros) och missfargad, ofta svavelgul. Den vita margen
blir ofta synlig. Det ar emellertid i vissa fall s a i r t a t t skilja opiverkade och
piverkade exemplar it. (Se ocksi under Hypogymnia physodes och Pseudeuernia
furfuracea).
Parmeliopsis ambigua ar allman i landet D u RIETZ(1945: 157), ~ I A G N U S S O N
(1962: 194), s i a t t 59 stationer med arter fBr anses
(1929: 77), SANTESSON
normalt. TvB lokaler for arten redovisar Hoeg f r i n Stockholm i r 1925, namligen f r i n Llargaretavagen i norra delen av Stockholm p i B ~ t u l asp. och f r i n
Djurgirden (lrnappt 100 m v. om restaurang Gotthem) p i Populus sp. HOEG
(1934: 133).
Parmeliopsis hgperopta (Ach.) Vain.
Stn n r 10, 17, sparsamforek. opgverkade, 117, sparsam forek. piverkad.
Stnstrad: Pinus.
Av de f i fynden kan inget utlasas om artens eventuella kanslighet for luftfororeningar. Station I17 uppvisar en paverkad forekomst, dar lavbalen iir
skorplikt ihoptorkad.
I litteraturen D u RIETZ (1945: 157), MAGNUSSON
(1929: 77), SANTESSON
(1962: 160) omtalas arten som allman, utom i de sydliga delarna a v landet.
Pseudevernia furfuracea (L.) Zopf (syn. Parmelia furfmacea (L.) Ach.)
Karta n r 15. 9 s t medelgod forek. opiverkade, 1 s t piverliad. 20 st sparsam
forelr. opiverkade, 3 s t piverkade. Stnstrad: 2 s t Picea, 31 s t Pinus.
Pseudeuernia furfuracea a r den lav som uppvisar den storsta forandringen
i inorfologin inom de omriden dar luftfororeningar kan tankas vara hoga.
S i ar forhillandet i Nasbydal i Taby med stationerna n r 115, 117, 118 dar
hoghusbebyggelse med central varmeanlaggning tillkom for 8-10 Br sedan.
Pseudevernia furfuracea saknas ocksi helt p i stationstraden i mellersta och
sodra delen a v undersokningsomrBdet. Den piverkade lavbilens utseende
framgir a v fig. 7. Den busklika bilen a r forkrympt och dess grenar starkt
forkortade.
A t t station n r 41 i Djursholm har piverkad forekomst a v arten a r forvinande, d& denna plats ej ligger i narheten a v bebyggelse. Det m i s t e skyllas
p i nigon slags besprutning el. dyl. t y stationen ligger just vid en sgreenu
p i golfbanan.
I norra delen a v undersolrilingsomridet a r Pseudevernia furfuracea en allman
art, vilket den ar i ovriga delar i landet utom i fjalltrakterna D u RIETZ
(1945: 148), LIAGNUSSON
(1929: 82), SANTESSON
(1926: 194). Hoeg pitraffade
arten t v 5 ginger i Stockholm i r 1925, dels p5 Norra Begravningsplatsen p i
Tilia sp., dels vid Rfargaretavagen i norra delen a v Stockholm p i Betula sp.
HOEG(1934: 133).
Ramalina farinacea (L.) Ach.
Stn n r 1, sparsam forek. Stnstrad: Pinus.
Lovtradsart, som normalt ej vaxer p5 barrtrad D u RIETZ (1945: 173),
MAGNUSSON
(1928: 104), SANTESSON
(1962: 202), Hoeg redovisar e t t fynd f r i n
Djurgirden (Rosendal) p i Acer sp. HOEG(1934: 133).
Usnea sp.
Karta n r 16. 2 s t medelgod forek., 22 s t sparsam forek. Stnstrad: 2 s t Picea,
22 s t Pinus.
Usnea sp. har insamlats kollektivt. A t t Usnea-arterna torde vara kansliga
for luftfororeningar framg5r a v kartan (jamfor vad sorn sagts om Alectoriaarterna). Station nr 49 i Djursholm uppvisar e t t fynd. Samma sak ined
Alectoria jubata, se denna a r t och d:o for narmare uppgifter om stationens lage.
Utbredningsbilden av de i denna undersolining alituella mossorna (karta n r
17) visar stor likhet med de lavar, som kan misstankas vara kansliga for
luftfororeningar t. ex. Alectoria jubata, Cetraria glauca, Pseudevernia furfuracea.
Eftersom inga typiska omosstradu inventerats bor lianske ej detta sammantraffande sattas sB starkt i samband med luftfororeningar. Intressant ar a t t
station n r 5 3 i Stockholm har en mossforeliomst. Angsende denna stations
topografiska Iage se Lepraria incana (s. 25). ,4v de nio pBtraffade arterna var
Ptilidium pulcherrimum vanligast med 16 kollelit (utbredningskarta n r 18).
Ofta var det sv5rt a t t avgora om mossan vid rothalsen vaxte pB barken,
eller om den E g an mot den. Alla tvivelalitiga fall uteslots.
N5gon abundans for de enskilda n~ossforekomsternahar ej gjorts.
Aulacomnium androyynum (Hedw.) Schwaegr. Stn n r 6. Stnstrad: Picea.
Dicranum scoparium (L.) Hedw. Stn nr 5 , 6. Stnstrad: 1 s t Picea, 1 s t Pinus.
IIypnum cupressiforme L. Stn nr 4, 6, 7, 24, 126. Stnstrad: Picea. Lopliocolea
sp. Stn n r 6. Stnstrad: Picea. Ortliodicrannm nioiltanum (Hedw.) Loeske Stn
n r 6, 22, 53. Stnstrad: 2 s t Picea, 1 s t Pinus. Plagiothecinm denticulatuln (L.)
Br. Stn nr 6. Stnstrad: Picea. Pohlia nutans (Schreb.) Lindb. Stn n r 22.
Stnstriid: Pinus. Ptilidium ciliarr (L.) Hampe Stn n r 123. Stnstrad: Pinus.
Ptilidium pulcherrimum (Web.) Hampe Karta nr 18. Stnstrad: 8 s t Picea, 8
st Pinus.
C. Euftalger
De luftalger som p5traffats har insarnlats lilisorn mossorna. Om dessa
u p p t r a t t mycliet sparsamt och t. ex. i barkspringor, k a n de ha forbisetts,
n i g o t som m i s t e beaktas vid laming a v k a r t a n r 19. Denna k a r t a visar a t t
luftalger upptrader inom hela o m r j d e t och nigon tendens a t t avtaga inoin
luftfororenade omriden films ej. Gronalger finns p i tradstammarna i Stockholms centrala delar aven dar inga la\-ar finns. (SICYE1964: 330).
Tidpunkten for undersokning a v algforekomsten var ej lamplig. LEHTSAAK
(1963) sager t, ex. ))In der Anzahl der Algen konnen wir zwei hlaxima feststellen - ein Friihjahrs und ein Herbst maximum, von denen das letztere
starker ausgepragt isto.
Tack c a r e hjalp a v prof. H. Skuja h a r n i g r a luftalger hlivit artbestamda.
Karta 1 7
Ptilidium pulcherrimum
viken
/\ L L \ U - - - -
i w e u . 1 nunlpu
0 Ej funnon (Not Found)
(110 s t s t a t i o n e r )
0
1
STOCKHOLM
Ska1aI:SOOOO
Karta 18
2 krn
STOCKHOLM
1
S k a L a 1: 5 0 0 0 0
2 km
E t t forsok a t t utrona om nigon a r t upptrader i icke luftfororenade omriden eller foredrager luftfororenade omriden har gjorts. Se nedanstiende
sammanstallning.
Station nr 10 ( P i n u s ) . Profococcus viridis. Agardh em. N7ille (licheniserad).
Stichococcus bacillaris Naeg.
Station nr 16 ( P i n u s ) . Apatococcus lobatus (Chodat). Boye Petersen. Coccomyxa
sp. Protococcus viridis. Agardh em. Wille.
Station nr 25 ( P i n u s ) . Apatococcus lobafus (Chodat) Boye Petersen. Cystococcus
vulgaris (licheniserad), (forstadium till P. uiridis). Protococcus uiridis. Agardh.
em. Wille. Stichococcus bacillaris. Naeg. Trebouzia arboricola. Puymaly.
Station nr 58 ( P i n u s ) . Apatococcus lobatus (Chodat) Boye Petersen. Profococcus
uiridis Agardh em. l\7ille. Stichococcus bacillaris Naeg.
Station nr 62 (Picea). Apatococcr~slobatus (Chodat) Boye Petersen. Protococcus
uiridis Agardh em. Wille.
Station nr 70 ( P i n u s ) . Chlorella vulgaris Beyerind. Protococcus uiridis Aghard
em. Wille. Stichococcus bacillaris Naeg.
Utan a t t draga nigra for stora slutsatser a v detta, tyclis Protococc~rsv i r i d i s
(Pleurococcus vulgaris) vara okanslig for luftfororeningar. Detta stammer
val med Lehtsaar, som anger a t t denna a r t a r uthillig mot giftiga amnen.
VI. Barrtradens utseende i luftfororenade omriiden
Sernander ( 1 9 2 5 ) omtalar a t t barrtraden i Stockholm led mycket a v de
standigt tilltagande luftfororeningarna. Omradet vid Vartans gasverk namns
speciellt.
Granen a r liansligast SERNANDER
( 1 9 2 6 : 161) vilket beror p i a t t barren
p5 gran sitter kvar s i Iange (ca 8-10 ar). Han talar om en grandodarzon,
kampzon oc11 normalzon. Tallen var tydligen ej s i skadad, dess barr sitter
ju oclisa kvar kortare tid an granens (ca 3 ir). Larken a r minst lianslig,
eftersom den faller barren varje &r.
Nu a r tallen ocksi skadad. Trad med doda toppar a r ej sallsynta inoni
omridet. Barken tyclis ocks5 flagna a v - ofta i stora bitar (se fig. 4) betydligt lattare inom de mest luftfororenade omrBdena i Stockholm, Morbyomridet i Danderyd och Nasbydal i Taby. Den a r ofta w a r t a\. sot.
I Nasbydal ligger den centrala varmeanlaggningen intill e t t berg, s i a t t
skorstenarna f r i n denna kommer i hojd med traden. Riiken har dar p i nigra
5r dodat lavarna och barrtraden uppvisar ovannamnda skador.
De dijda talltopparna kan ibland ocksi vara sviter efter margborren.
TRLGARDH(1925: 197 o. 200) och kan betraktas som sekundarskador till
foljd a v luftfororeningarna. Det innebar a t t traden ar forsvagade och kan
ej motsti insektsangreppen.
VII. Sammanfattning
Linne uppmarksammade redan i r 1734 hur vegetationen skadades a v
l~ftfororenin~gar
))stadig rok)) vid Falu koppargruva. Att lavarna var mycket
kansliga for luftfororeningar beskrevs forst av Nylander fr5n Paris i r 1866.
Sedan dess har en ling rad av forskare studerat detta problem, och aven
sokt utreda vad en stads speciella klimat kan betyda for lavvegetationen.
ARNOLD
(1891-1901), SERNANDER
(1926), BESCHEL(1952, 1958), KLENEXT
(1956), RYDZAK
(1953, 1957), SKYE(1958, 1964, 1968), NATHO(1964), TALLIS
(1964) m. fl.
(1964), FENTON
Eftersom ingen del a v undersokningsomridet torde ha e t t kliniat som a v
viker frin omridets i sin helhet dvs. det forekommer ej nigot ))stadslilimatn,
f i r luftfororeningarna helt anses vara skuld till den piverkade och sliadade
lavvegetationen.
Det ar ej fullt klarlagt, vilka amnen i den fororenade luften, som ar mest
skadliga. B1. a. beror det p i i vilka boncentrationer de giftiga amnena forekommer. Luftens SO,-halt har, vilket redan namnts i inledningen, visat sig
forstora klorofyll a i gonidieskiktet i lavbilen RAOoch LEBLANC
(1966: 74).
Skadan visade sig bli storre ju hogre luftfuktigheten yar. Sauberer anser a t t
svavelhaltiga gaser ar de giftigaste luftfororeningarna SAURERER
(1951: 121).
D i SOzlioncentrationen i luften i Stockholm ar mycket hog under den kalla
irstiden (eldningssasongen) (von UBISCHoch NILSSON
1967) f i r SO, anses vara
ett av de starliaste gifterna i luften for lavarna dar, n5got som i allra hogsta
grad galler nar fossila branslen forbrannes. P. W. Zimmerman satter SO,
Eorst p i 3:e plats over de vanligaste luftfororeningarna som skadat vaxter
WEDIN(1960: 34). Ordningsfoljden vid samma lioncentration anger han s i
HF, HC1, SO,, XH,, H,S. ))Aven vissa andra gaser som de omattade kolvatena etylen och acetylen ar starkt giftiga for vaxter.)) WEDIN(1960: 34).
Detta galler vaxter i allmanhet. Lavarna ar dock obestridligen kansligare
an flertalet hogre vaxter. Stoftpartiklarna (bl. a. i form av sot f r i n forbranning) i luften har ocks5 en avgorande betyclelse vid luftens nedsmutsning. DB lavbilen tacks av stoftpartiklar forhindras fotosyntesen, vidare
loses stoftpartiklarna upp a v regnvatten och de losta amnena tages upp a v
laven SALOMON
(1914), SKYE (1958: 160 o. 164). Detta har mycket stor
betydelse for lavarnas metabolism aven om den ar lingsam LOUNAMAA
(1956)
SMITH(1960), SKYE(1965:287). A t t det i vissa fall kan rora sig om stora
mangder sot i luften visas f r i n England. DI en officiell rapport om luftfororeningarna i England forklaras, a t t under ett i r i genomsnitt 90 000 kg
sot deponeras per lim2 (= 90 g/in2 och ir). For de rokigaste distrikten i och
omkring storstaderna kan siffran stiga till 450 000 kg per km2 (0,s kg/m2
och i r ) medan den i avlagsna landsortsdistrilit uppgir till 30 000 kg per km2
(30 g/m2 och ir). Rapporten galler den halvminadersperiod, som slutade den
31 mars 1955))WEDIN(1960: 17).
Att i Stockholm, med s i minga luftfororeningskallor f r i n e t t s i differentierat naringsliv och tata bilism, satta e t t amne i den fororenade luften
framfor nigot annat, som ar lavdodande, ter sig vanskligt. Foretagna undersokningar von UBISCH
och KILSSON
(1967) visar dock a t t SO2-halternaar mycket hoga i Stockholm. Man vet ocksi a t t tillskottet f r i n bilismen ar nastan
betydelselost i detta sammanhang. SO, och sot i roken frin (centrala) varmeanlaggningar inom Morbyomridets hoghusbebyggelse i Danderyd och i
alldeles speciellt hog grad Nasbydalsomr5dets hoghusbebyggelse i Taby
(stationerna nr 115, 116, 117, 118, 119) f i r tveklost anses som framsta
orsaken till den piverkade och utarmade lavfloran darstades.
Eftersom m. el. m. linjara profiler foljdes genom undersokningsomridet,
har det ej g5tt, a t t angira en narmare zonering inom de t r e mest luftfororenade oinridena. Dessa t r e omriden ar Stockholm (norra stadsgransenLill-Jansskogen), Morbyomridet i Danderyd, Nasbydal i Taby. Inom dessa
omriden uppvisade lavfloran en tydlig utarmning, och minga arter var
m. el. m. starkt piverkade. Likval har mycket tydliga tendenser till lavarnas
kanslighet gentemot luftfororeningar framkommit. Nigon lavtom zon eller
lavoken SERNANDER
(1926: 160) pgtraffades ej i undersokningsomridet.
Kampzon enligt SERNANDER
f i r norra Stocliholms-omrgdet, Morbyomridet
och Nasbydal anses vara.
Av de pitraffade lavarterna kan man ursliilja tre grupper, vilka visar ett
mer eller mindre starkt samband med den fororenade luften.
Grupp I. Lavarter som uthardar luftfororeningar (i mattliga mangder).
Lecanora conizaeoides (karta 10) och Lecidea scalaris (karta
nr 11).
G m p p I I Lavarter som ar kansliga for luftfororeningar. Det visar sjg i a t t
de uteblir inom omriden som lange utsatts for luftfororeningar
och piverkas kraftigt om de haftigt blir utsatta for dylika.
Alectora jubata (karta nr 2), Cetraria chlorophylla (karta nr 3),
C. glauca (karta nr 4), Parmeliopsis aleurites (karta nr 13),
P. hyperopta (ej karterad), Pseudeuernia furfuracea (karta nr l5),
Usnea sp. (karta nr 16).
Grupp I I I iivriga. Har kan en uppdelning i t v 5 underavclelningar goras.
A. Lavarter som vaxer deb-is marknara p i tradstammen. Dessa
skyddas under vintern av sno och de mikroklimatislia faktorerna
kan vara gynnsamma.
Cetraria pinastri (karta nr 5), Cladonia-arterna (karta nr 6),
(ibland aven Hypogymnia physodes, karta nr 9 och Parmeliopsis
ambigua, karta nr 14, se nedan).
B. Arter som lian p5verkas av luftfororeningar men and5 ej hor
hemma i grupperna I eller 11. De Br istind a t t overleva skador
inom vissa granser.
Hypogymnia physodes (karta nr 9), Lepraria incana (karta nr 12),
och Parmeliopsis ambigua (karta nr 14).
Av ovriga p5traffade lavarter var antalet stationer for f5 for a t t nigon
relation rnellan olianslig eller kanslig for luftfororeningar skulle framkomma.
E t t forsilitigt antagande, a t t luftalgen Protococcus uiridis ar mindre p5verkbar a v luftfororeningar bor goras.
Vid upplaggningen a v faltarbetet och bearbetningen a v det insamlade
materialet, har fil. lie. ERIKSKYGfoljt mitt arbete med helhjartat intresse
och stimulerande uppmuntran. Vid bestamningen av mera svArbestambara
lavarter har forutom E. Skyr, aven prof. G. E. Du Rietz och doc. R. Santesson
varit mig behjalpliga. AIossorna har doc. E. Sjogren artgranskat.
Genom min nuvarande chef prof. P. Nylinders valvilliga bist5nd har
publicering i Studia Forestalia Suecica mojliggjorts.
Ekonomiskt bidrag till faltarbetet har erliallits fr5n Statens Naturvetenskapliga forskningsrid.
Manuskriptet har kritislit granskats av E. Skye och prof. H. Sjors.
Till alla dessa och andra personer som visat verkligt intresse for min
undersokning, vill jag rikta ett varmt tack.
AHTI, T. 1965: Notes on the distribution of Lecanora conicaeoides. The Lichenologist.
3 (I), 91-92.
St Albans.
0. 1943: Lavfloran i Botaniska tradgbrden i Lund. Bot. Not. 2, 167-177.
ALMBORN,
Lund.
- 1952: A kcv t o t h e sterile corticolous crustaceous lichens occurring- in South Svieden.
Bot. Kot. 3, 239-263. Lund.
ARNELL. S. 1956: Illustrated Moss Flora of Fennoscandia. CWI< Gleerup Publ. Lund.
i\la~Ao.
ARNOLD,F. 1891-1901: Zur Lichenenflora von Rliinchen 1--6. Miinchen.
BESCHEL,R. 1952: Flechten uncl hZosse im St. Peter-Friedhof in Salzburg. Mitt, d.
Naturwiss. Arbgem. a m Haus der Natur in Salzburg. Bot. Xrbgr. 2 (1951), 44-51
Salzburg.
- 1958: Flecl~tenvcreineder Stadte, Stadtflechten und ihr \\'achstum. Ber. d. Xatur~ i s s e n s c h .bled. Ver. 52, 1-158.
I~lnsbruck.
DEGELIUS,G. 1961: The Lichen Flora of theBotanic Garden in Gothenburg (Sweden). Acta
Horti Gotoburgensis. bledd. f. Goteb. Bot. Tradgbrd. XXI\' (2), 25-60. Goteborg.
och D U RIETZ.Vilda vaxter i Norden.
D n RIETZ,G. E. 1945a: LichCnes. - NANNFELDT
Mossor, lavar, svampar och alger. Stockholm.
- 194511: Om fattigbarlc- och rilibarlisamhallen. Sv. Bot. Tidsltr. 39 (I), 147-150. Uppsala.
ERICHSEN,C. F. E . 1957: Flechtenflora von Nordwest-Deutschland. Stuttgart.
FENTOX,A. F. 1964: Atmospheric pollution of Belfast and its relationship t o the lichen
flora. Irish S a t . X I V ( l o ) , 237-215.
Belfast.
GEIGER,R . 1950: Das Klimat der bodennahen Luftscllicht. Ein Lehrbuch dcr BIikrolrlimatologie. Kap. Das Stadtklima. 369-376. Braunschweig.
GILBERT,0 . L. 1965: Lichens as inclicators of air pollution in t h e Tyne valley. Ecology
and t h e Inclustrial Society. 35-47. London and Beccles.
HOEG, 0. A. 1934: Zur Flechtenflora von Stockholm. Nyt. Mag. for Xatnrvidensliap
B 75, 129-136. Oslo.
JONES,E. \\T. 1952: Some observations on t h e Lichen Flora of the Tree Boles, with special
reference t o t h e Effect of Smoke. Rcvuc Bryl. et Lichenol. X X I (1-2), 96-115.
Paris.
London.
IIERSHAW,I<. A. 1963: Lichens. - Endeavour. X X I I (86), 65-69.
K L E ~ I E K T0, . 1956: Zur Flechtenflora des Kolner Domes. Decheniana. 109 ( I ) , 87-90.
Bonn.
~IRCSEXSTJERNA,
E . 17. 1964: Stocliholn~straktensbladmossor. Stoclil~olm.
LETHSAAR,
L. 1963: Zur Epiphytischen Algenflora Besiedelter Gebiete. Loodusuurijate
Seltsi Aastraamat 1962. 55, 54-78.
Tartu.
J. 1956: Trace elements in plants growing wild on different rocks in Finland.
LOUNAMAA,
A semiquantitative spectrographic survey. Ann. Bot. Soc. Zool. Bot. Yanamo. 29 (4),
1-196.
Helsinki.
L V N D S T R OH~.~ ,1966: Luftfororeningars inverlian p i epifytislia lavar hos barrtraden
tall och gran norr om Stockholm. Opubl. ms. Stencil. Vaxtbiol. Inst. Uppsala och
Skogshogsliolan. Stockholm.
~ I A G X ~ S S A.
O NH.
, 1929: Flora over Skandinaviens busli- och bladlavar. Stockholm.
-- 1952: Key t o t h e species of Lecidea in Scandinavia and Finland. S r . Bot. Tidskr.
46 (3-4), 313-323.
Uppsala.
1Ieteorologislia Iakttagelser 1937-1961:
ShIHI Arsboli 3Ieteorologi. Rlcteorologiska
Ialittagelser i Sverige.
NOBERG,R. 1968: Luftfororeningars inverlian p 3 epifytislta lavar i Kiipmanholmen. Sv. Bot. Tidskr. 62 (1). 169-196. Uppsala.
~ I o D ~ H.
N , & NYBERG, A. 1966: Stocltholmsomridets lilimat. Del 1. Nederborden.
SJIHI med. ser. B. Nr 19, 1-13.
SATHO,
G. 1964: Flechtenentwicklung in Stadten. Drudea. 4 (I), 33-44.
Jena.
NYHOLAI,
E . 1956. Illustrated Moss Flora of Fennoscandia. - CWK Gleerup Puhl.
Lund. Rlalmo.
\V. 1866: Les Lichens du Jardin du Luxembourg. Bull. Soc. Bot. France. 13,
NULANDER,
364-371.
Paris.
PETERSEN,J. B. 1915: Studier over Danslte aerofile alger. Kopenhamn.
PERSSON,H. 1962: 410ssor. - URSING:Svenska vaxter i t e x t och bild. Kryptogamer.
47-129.
Stocltholm.
POELT,J. 1963: Bestimmungsschliissel der hoheren Flechten von Europa. Sonderabdruclt
aus: ilfitteilungen der Botanischen Staatssamlung Miinchen. Band IV 1962. 301572. Weinheim.
R a o , D. \Y. & LEBLANC,
B. F. 1966: Effects of sulphur dioxideonlichen algae with special
Alabama.
reference t o chlorophyll. The Bryologist 69 (I), 69-75.
RYD~AK
J., 1953: Rozmieszczenie i ekologia porosthw nliasta Lublina. Ann. Univ. Zfariae
Curie - Sklodo~vskaLublin - Polonia. Sec. C. V I I I (9), 233-356. Zusammenfassung.
348-356.
Lublin.
- 1957: Wplyw malych miast n a flore porost6w. CzeSC 111. Tatry. Zaltopane. -Ann.
Summary 172-175.
Univ. Mariae Curie - Sklodowska. Sec. C. X ( i ) , 157-175.
Lublin.
SALONON,
H. 1914: Uber das Vorliommen und die Aufnahme einiger vichtiger Nahrsalze
bei den Flechten. Jahrb. f. Wiss. Bot. Leipzig.
SAXTESSOK,
R . 1962: Lavar. - URSIXG.Svenslia vaxter i t e x t och bild. Kryptogamer.
131-205. Stocltholm.
SAUBERER,A. 1951: Die Verteilung rindenbewohnender Flechten in W e n , ein bioklimatisches Gro~stadtproblem.Wetter und Leben. 3 (5-i), 116-121. W e n .
R. 1912: Studier ofver lafvarnas biologi. I. Nitrofila lafvar. Sv. Bot. Tidslir.
SERNASDER,
6 (3), 803-883. Stocltholm.
- 1926: Stockhohns natur. Uppsala.
SKYE, E. 1958: Luftfororeningarnas inverlcan pA busk- oc11 bladlavfloran liring sliifferoljeverket i Narltes Kvarntorp. Sv. Bot. Tidskr. 52 (I), 133-190. Uppsala.
- 1961: Epifytfloran och luftfororeningarna. Sv. Xaturvet. 1964. 327-332. Stockholm.
- 1965: Botanical Indications of Air Pollution. Acta Phytogeogr. Suec. 50, 285-287.
Uppsala.
- 1968: Lichens and air pollution. A study in cryptogamic epiphytes and environment
in t h e Stocltholm region. Acta Phytogeogr. Suec. 53. Uppsala.
SJIITH,D. C. 1960: Studies in t h e Physiology of Lichens. 2. Absorption and utilization
of some simple organic nitrogen compounds by Peltigera polydactyla. Ann. of Bot.
N. S. 2 1 (94), 172-185. Oxford.
TALLIS,J. H. 1964: Lichen and Atmospheric Pollution. Advancement of Science. Sept.
1964. 250-252.
TRLGIRDH,J. 1925: Biologislta sliisser. Iiap. Staden och tallen. 196-204. Stocltholm.
UBISCH.,H . v. & SILSSOX,
T. 1967: Luftfororeningsuildersokningarila i Stocltholm 1963164
och 1964/65. Nordisk Hygienisli Tidskrift. XLVIII, 13-16. Stocltholm.
U G G L . ~A.
, 1953: Linniis Dalaresa. Iter Dalecarlicum jamte Utlandsresan. Iter ed Exteros
och Bergslagsresan Iter a d Fodinas. Svenska LinnBsallsltapet och Nordislta hluseet.
S toclcholm.
~ V E D I SB.
, 1960: Luftens fororeningar. Sv. Naturv. 1960. 154-207. Stockholm.
\\'ITTROCK,
V. B. & JUEL, H. 0. 1891: Catalogus Plantarum Perennium Bienniurnque in
Horto Botanico Bergiano. 1 (3), 1-5. Stockholm.
Summary
The effect of air pollution on the epiphytic flora of conifer6 in the
Stockholm region
Epiphytic flora (especially lichens) have been investigated in order t o see
how they respond t o air pollution. The study was restricted t o those occurring
up t o a height of 2.3 m from t h e ground, on trunks of t h e conifers Picea
abies and Pinus siluestries. The area of investigation lies north of Stockholm
(between Taby and Stockholm).
For t h e investigation, a main profile was laid out alongthelongitude IS0 5'E.
with four shorter cross profiles (see map 1).
The mind diagrams (Fig. 1) show a slight predominance of winds from
Stockholm. This means t h a t polluted air is spread out over t h e area of investigation.
All epiphytic vegetation on t h e "station-trees" for which t h e species were
determined are listed. The distribution of lichen species is discussed especially
how air pollution has affected t h e distributions of t h e three lichens, H y p o g y m n i a physodes (L.) Zopf (syn. Parmelia physodes (L.) Ach.) Fig. 5, Parmeliopsis ambigua (Wulf) Nyl. Fig. 6, Pserzdevernia furfuracea (L.) Zopf (syn.
Parmelia furfuracea (L.) Ach.) Fig. 7.
Maps of distributions have been made for t h e most common epiphytes.
The following abundance classes for t h e different species of lichens have
been used.
Abundance class
Description
Sparse
(sparsam forekomst)
Frequent
(medelgod forekomst)
Abundant
(rililig forekomst)
One individual of t h e species to a n area on t h e trunk
visible naked eye.
The species begins to occur regularly on t h e trunk and
covers small areas. (See Fig. 2.)
The species is common along t h e trunk and covers
continuous areas. (See Fig. 3.)
Of t h e lichens found, three groups may be discerned t h a t a more or less close
relation to t h e polluted air.
Group I
Species enduring air pollution in moderate quantities. Lecanora
conizaeoides (map lo), Lecidea scalaris (map. 11).
Group I 1
Species sensitive t o air pollution. They are not found in areas
long exposed t o air pollution and they are heavily affected if
intensity exposed to it.
Alecforia jubaia (map 2 ) , Cefraria chlorophylla (map 3), C . glaucu
(map 4 ) , Parmeliopsis aleurites (map 13), P . hyperopta (not mapped), Psezrdevernia fzrrfuracea (map I s ) , C s n e a sp. (map 16).
Group 111 The remainder. A subdivision into two groups m a g be made.
A . Species growing partly close to the ground. In the winter they are
sheltered b y snow, and the microclirnatic factors may be favourahle. Cefraria pinastri (map 5), t h e Cladonia species (map 6),
sometimes also H y p o g y m n i a physodes (map 9 ) and Parmeliopsii
ambigua (map 1-2). See belovi.
B. Species t h a t may be affected by air pollution but never t h e less
do not belong to groups I or 11. They can survive injures within
certain limits. H y p o g y m n i a physodes ( n ~ a p9), Lepraria irzcarza
(map 12), Parnmeliopsis ambigua (map 14).
For t h e rest of t h e species found, the number of stations n-as too low t o
generalize about sensitivity to air pollution.
I t should be noted t h a t the atmospheric algae Protococcr~sviridis is only
slightly affected by air pollution.
TABELL
over pktraffade epifytflora
vid varje station
Station
1
8
P.S.
P.s.
AT
S t a t ior.str2.d
9
?.a.
10
P.S.
(Station-trees)
1
1
1
"
pinastri
Cladonia f y l l o k l a d i e r
1
Sb.
Sb.
2
Sb.
+
+
1
1
1
Rh.
1
1
Sn.
+
1 b:
Sb.
3
0-1.3
t
t
\I
3
Lecmora conizaeoides
'I
pinastri
'I
subfusca ko11
Leaidea s c a i a r i s
2
C-3.8
Leprzia
incana
+
t
Cckolechia
microstictoides
Parnelia sulcata
Zarniliopsis aleurites
1 'J
1.5
2
Pseudevernii f w f u r a c e a
1
2
0-0.8
"nm1ii-a
farinacea
1V
1.0
Usnea sp.
1
hftalger
(Mnns2heric algae)
t
:loss?
(Mosses)
Teckenforklaringar till tabellen
Stationstrad
Forsta raden
P.a.: Picen abies. P.s.: Pinus siluestris.
1: Sparsam forekomst; 2: Medelgod foreliomst; 3: Riklig forekomst. oPBverliada: utm5rlces med en parentes r u n t siffervardet pfi foreliomsten. DB
laven vuxit A t n5got speciellt vaderstrecli pB tradet, a r det angivet; N:
Nord; 0:aster; S: Soder; V: Taster.
Andra raden
Rh: Rothaken. Sb: Stambasen. H a r l a w n vuxit hogre upp ar det angivet
i meter. Bs: Barkspringor. + : Forekoinst utan bedomning a v abundansen;
galler aven luftalger och mossor.
2
Rh.Sb.
+
S t a t i o n ilr
StationstrSd
(Station-trees)
K i l e c t o ~ i a*exa
''
j.~3a~z
Sacidia chlcmcocca
C a l i c h virile
C e t r a r k chlcropFglla
Cladonia f y l l o k l a d i e r
"
"
"
Xypg.,Tmia
2
5b.
t
fhriata
+
2
Sb.
2
Sb.
2
2
Sb.
Rh.
t
flatellifcrmis
~hyscdes
3
3
Lear.cra c c n i z a e a i d e s
I!
Fkls&
"
2
Sb.
mnzocraea
3
2
2
2
t
subfusca k o l l
Lecidea s c i l a r l s
z
t
2
3
2
2
Sb.
2
2
SJ,
1
hj~eropta
2
Pseudevernia f u r f w a c e a
1
R m l i ~ af a l i n a c e a
Usnea sp.
1
1N B V
Luftalge
(Atmos?heric a l g a e )
llcssa
(Ycsses)
Key t o abbreviations
Station-trees P.a.: Pieea abies. P A : P i n u s siluestris
First line
1: Sparse; 2: Frequent; 3: .lbundant. itlffectedr: parentheses around value for occurrence. When t h e lichen has grown in any special quarter this is noted; N: North;
E: East; S: South; \V: West.
Second line Rh: Root collar. Sb: Base of the trunk. The height to which t h e lichen has grown above
Abundance not registered; is
this level is marked in metres. Bs: Bark-fissures.
valid also for atmospheric algae and mosses.
+:
S t a t i o n nr
Stationstrxd
(Station-trees)
27
28
30
31
32
33
34
35
36
P.a.
P.S.
P.a.
P.s.
P.S.
P.s.
P.S.
P.a.
P.s.
1N
1N
A l e c t o r i a implexa
jubata
"
1N
1.4
1S
0.3
E a c i d i a chlorccccca
Calicism viride
Cetraria chlorophylla
Clazlmia f y l l o u a d i e r
"
coniocraea
"
fhriata
"
flabellifomis
K b p g p ~ i aphyscdes
1N
1N
1.5
3
Sb.
1
Sb.
t
t
2 N
Sb.
2
SD
+
.
1S
1.6
1S
1.4
1
Sb.
2
Sb.
t
+
1N
Sb.
2 N
Sb.
t
t
t
(3)
2 N
3
2
3
(3)
( 2 ) 11
(2)
Lecmora conizaecoides
'I
2i~astri
"
subfusca k a l l
t
3
0-1
Lecidea s c a l a r i s
"
3 S
Sb.
1 N
2 S
Sb.
Sb.
symxicta
Lepraria i w m a
t
+
+
t
t
O+wolechia
micrastictoides
P ~ m e l i as u l c a t a
Pmelicpsis alewites
1
1 li
2 N
N
1h
2
1N
2 1.:
1N
2
hyperopta
P s e ~ C e v e r n i af u r f u r a c e a
2
1
11'
2
?malina farinacea
Lknea sp.
1M
1.8
1I.I
t
t
+
+
+
t
3
Station nr
40
Stationstrad
(Station-trees)
P.s.
Alectoria inplexa
jubata
"
Bacidia chlorccccca
1 8
t
Calicium v i r i d e
Cetracia chlorophylla
'I
glauca
"
pinastri
Cladonia fyllokladier
"
coniocraea
"
fimbriata
"
flabellifomis
H y p g p n i a physcdes
2 N 6
Sb.
2
Sb.
3 N
Sb.
t
+
2
Sb.
3
1
Sb.
2 s
Sb.
t
3
L e c m r a conizaeoides
"
pinastri
"
subfcsca koll
Lecidea s c a l a r i s
"
3
synnnicta
Leprwia incana
t
Ochmlechia
mimostictoides
P m e l i a sulcata
Pameliopsis a l e w i t e s
ambigua
(1)
6
Ranalila farinacea
Usnea sp.
1
Luftalger
(Atnospheric algae)
Mossa
(mosses)
+
a
2
2
2
O-i
1 W
Sb.
2!J
1
Bs.
2
? S
Es .
Station n r
53
54
Stationstrad
(station-txes)
55
56
57
5a
64
65
P.s.
P.s.
P.S.
Y.S.
P.S.
P.S.
1s
21;
1IJ
X.
Sb.
Sb.
2
Rk.
+
t
Aiectoxia iqplexa
jhata
'I
aacidia ctlorococci
Calicim viride
Ce-traria chl>ro$yl:a
glacca
"
"
pirastri
Cladxia fylloUadier
"
conlocraea
"
"
f%ri~ta
2
m.
t
flabelliformis
3 N 8 V
Hy-xg)rmnla physode:
(1) S
Sb.
k c a n o r a cor.izaeoides
2 5
m.Sb.
"
pinastri
"
subfusca k o l l
' ~ c i d e as c a l a r i s
2 S
1
2 S
SS
sydcta
'I
k p x a r i a 'ncana
Cchmleshia
microstictoides
+
Parmelia s u l c a t a
Parneliopsis a l e m i t e s
amhigua
'I
hyperupta
Pseudwernia f u r f w a c e a
Uspea sp.
Lftalger
(Atm.osgeric algae)
t
Hssa
(Ilcsses)
t
.
1
1s
6s.
2
Bs.
Station nr
Stationstr&3
(Station-trees)
Alectoria h l e x a
"
jubat-a
Eacidia chloracocca
Calicim viride
Cetrapii chlorophylla
It
glacca
'I
pirastri
2
Sb.
Cladonia fyllokladier
'I
eoniocraea
"
fimbriata
'I
flabellifods
t
I i m y r m i a physodes
2
Sb.
k c m o r e cor.izaeoides
'I
piPastTi
'I
subfusca k o l l
h c i d e a scalaris
"
symicta
Lepraria i?ca?a
Octrclectia
microst Fatoides
Pamelia s ~ l c a t a
Pameliopsis a l e u r i t e s
ahig~a
hype-ta
Pseudever~iafwfuracea
Rmalina farinacea
Usnea sp.
Luftalger
(hn3spheric algae)
Kossa
(Masses)
1 S
Sb.
I S
Sb.
3
1S
2 5
1 S
2 M
Es.
Bs.
Es.
2
Sb.
1
3
Bs
.
2 6
Bs.
Station nr
79
Stationstpad
(Station-trees)
80
81
?.'.
P'S'
82
83
84
85
P.s.
P.S.
P.S.
P.S.
Alectoria implexa
"
jubata
Szcidia chlorocbcca
Callcium v i r i d e
C e t r a i a chlarophylla
"
glauca
"
pbastri
2 N
Rh.Sb.
Cla3onia f y l l ~ k l a d i ~
'I
.
"
fi.briata
flatellifdmis
Iiypgynnia physcdes
(2)
6
(1)
lecanora conizaeoides
"
pinastri
"
subfusca kol?
Lecidea s c a l a r i s
"
symicta
Lepriria 5 . c m a
Cch-olechia
nicrostictoides
? m e l i z s,dcata
Pamelippsis a l e u r i t e s
ambigua
Rarnalina Farhacea
Usr.ea s p .
Luftalger
(Atmospheric algae)
Ncisa
(?lcsses)
3
Bs.
2 N
.%.Sb.
1
Ph.Sb.
+
+
coniocraea
'I
1S
Rh.Sb.
3
3
1
2
Sb.
+
53
S t a t i o n nr
100
iO1
1G2
103
Stationstr&'i
(Station -trees)
P.a.
P.s.
?.S.
P.S.
A l e c t o r i a implexa
2
jubata
x
2
N
Bacidia chlorococca
Calicium v i r i d e
Cetraria chlorophylla
I. N
1.7
2N
1S
glauca
pinastri
"
"
1N
0.8
Cladonia f y l l o k l a d i e r
"
1
Sb.
2N
Sb.
+
+
2
Rh.Sb.
+
2
Sb.
i-
1I1
Rh.Sb.
2
Sb.
2
Sh.
2
Rh.Sb.
+
t
+
1
3
3
flahellifoxmis
Hypgqmnia physcdes
(2) N
LecanOFa cor.izaeoides
"
piiustri
subfusca k o l l
'I
Lecidea s c a l a r i s
1
Sb.
"
Lepmia
2
3
2
N
1 N
3
Sb.
0-1
symicra
incana
0-0.5
+
+
1 8
1
khralechia
microstictoides
P m e l i a suicata
Pmeliopsis aleurites
1.7
1
Sb.
hpempta
P s e u d e v e n i a furfur'acea
2
3
$1
1N
I N
1
Iuftalger
(htmos@teric + a d
Xossa
(Mosses)
+
+
1 N
1.6
Cladonii f;.:lokli?ier
'I
cmiocraea
'
fikrkta
'
flabellifanris
Hpcg,mia pPyscdts
113
114
?.a.
P.s
'
2
Sb.
Sb.
t
t
3 ;:
2 1.r 6 ;' ( 3 )
3 :J
t
C7
1
Station n r
118
Statiomtra
(Station-trees)
P.S.
P.a.
P.s.
P.s.
P.s.
P.s.
P.s.
P..
P.a.
Alectcria inplexa
"
jubata
Eacidia chlormocca
1S
Calicim viride
1N6
C e t r a r i a chlorophylla
1N
glauca
"
1V
1.2
2N
1 6
1.6
0.5
1V
2
Cladonia fyllokladier
2
Sb.
Rh.Sb.
"
coniocraea
'I
f&riata
'I
flabellifomis
Hypgymia physcdes
Leoar.ora conizieoides
"
"
1
t
t
1N
1N
1.6
Sb.
2
Sb.
t
t
V
2
1
2
1 1I
1.L:
1
Sb.
Sb.
Sb.
t
t
+
t
t
2
t
(1)
p5xastri
subfusca k o l l
Lecidea s c a l a r i s
1S'
Sb.
1
Rh.Sb.
11
hypempta
Pseudevernia f>wfuracea (1)
1.2-
Rarelira f ~ r i n a c e a
Usnea s l .
Luftalger
(Atmospheric algae)
+
bssa
(Mosses)
Electronic version
0 Studia Forestalia Suecica 2002
Edited by J.G.K.Flower-Ellis
1
Sb.
+
1
3
2v
1
Sb.
Sb.
Sb.
Sb.
2
0-1