Ledstråk för byte av kollektiva färdmedel
Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete Ledstråk för personer med synskada. Arbetet har gjorts på initiativ av gatu- och fastighetskontoret och i samråd med representanter för de synskadade. Avsikten med examensarbetet har varit att öka kunskapen hur man kan underlätta för synskadade vid byte mellan olika kollektivtrafikmedel. Arbetet har bland annat genomförts med benäget bistånd av en grupp synskadade personer som testat olika platser där ledstråk byggts ut. Resultaten av intervjuer med testgruppen har ökat vår kunskap om hur de synskadade nyttjar kollektivtrafiken, när ledstråk bör byggas ut vid bytespunkter och hur dessa ska utformas. Resultaten kan naturligtvis också vara till nytta på andra platser än bytespunkter där ledstråk bör användas. Behovet av att få tydlig vägvisning som personer med synskada kan ta del är stort på många platser. Med hjälp av studier och intervjuer har jag försökt att ge svar på vid vilka plaster det är svårt att orientera samt hur man kan underlätta för personer med synskada att hitta mellan målpunkterna. Vid studierna har jag haft hjälp av en testpersonsgrupp vilken jag vill tacka för deras medverkan. Jag vill även tacka referensgruppen och anställda på Gatu- och fastighetskontoret för deras stöd. Stockholm 2002 Håkan Lindström Innehåll Stockholm 2002 Staffan Eriksson Trafikingenjör Gatu- och fastighetskontoret Bakgrund Syfte Metod Testpersonerna Intervjuer med testpersonerna Studier av befintligt ledstråk på Odenplan Studier av befintligt ledstråk i Fruängen Utformning av nytt ledstråk på Brommaplan Slutsats och rekommendationer 2 2 2 3 3 4 6 8 10 kan skapa ledstråk för att underlätta orienteringen för personer med synskada. Det ska även se till andra hjälpmedel som kan underlätta orienteringen Bakgrund Personer med synskada måste kunna utnyttja hela resekedjan för att det ska gå bra att använda kollektivtrafiken. Det räcker inte med att hållplatser och fordon anpassas efter resenärernas behov. Även bytet mellan kollektiva färdmedel måste vara tillfredsställande. Metod Personer med synskada intervjuades för att försöka få svar på när, var och hur ledstråk bör anläggas. Befintliga ledstråk på Odenplan och i Fruängen studerades med denna testgrupp. Med hjälp av kunskaperna från intervjuerna och studierna av befintliga ledstråk, anlades ett nytt ledstråk på Brommaplan. Det nya ledstråket utvärderades med hjälp av testpersonerna. Vid utarbetandet av innehållet i examensarbetet hade jag kontakt med Synskadades Riksförbund. Vid dessa samtal kom det fram att det inte behövs ledstråk av taktil markbeläggning längs med trottoarer och husväggar. Däremot är det mer nödvändigt att se på hur ledstråk kan anläggas på terminaler och öppna ytor. Stockholm Stad har som målsättning att i princip alla tillgänglighetsproblem skall vara avhjälpta till 2010. Ska målet bli uppfyllt behöver bland annat bytet mellan kollektiva färdmedlen vara utformat för att underlätta för personer med synskada. Syfte Examensarbetet syftar till att ge ökad kunskap om hur det går att underlätta för personer med synskada vid bytet mellan olika kommunikationsmedel, inriktat på bytet mellan buss och tunnelbana i Stockholm. Studierna ska undersöka hur man med hjälp av taktil markbeläggning 2 Med hjälp av testpersonerna söktes deras åsikter angående mina funderingar. Intervjuerna utfördes på Gatu- och Fastighetskontoret. Testpersonerna Antalet testpersoner begränsades på grund av tid och resursskäl till nio stycken. Med nio personer i testgruppen går det inte att få en bra spridning på både ålder, kön och graden av synnedsättning, vilket vore önskvärt. Viktigast var att få ett stort spektra på graden av synnedsättning hos testpersonerna. Beroende på graden av synnedsättning tar personerna hjälp av olika orienteringspunkter eller utformningar i miljön för att orientera sig, vilket behöver komma med i studierna. Ett urval av frågorna Vid vilka platser tycker du att det behövs ledstråk när man kommer ut från tunnelbaneentrén? Personerna var samstämmiga om att det behövs ledstråk vid större öppna platser där det inte finns några fasta referenspunkter som kan underlätta orienteringen. Andra kommentarer: ”Det är viktigt att busshållplatser och tunnelbaneingångar är tydligt markerade så de går att hitta.” ”Är gatumiljön väl utformad behövs det inga ledstråk.” Tre av testpersonerna kunde orientera med hjälp av synen, och sex orienterade med hjälp av teknikkäppen. Av de sex var tre personer blinda och tre personer kunde i en viss utsträckning utnyttja synen. Testpersonerna skulle ha vana att utnyttja stadens kollektivtrafik på egen hand. Går det att ge någon generell beskrivning av vilken väg man ska dra ledstråket? Det var svårt att uttala sig om detta. Det beror mycket på plastens utformning vilket gör det svårt att ge en generell beskrivning. Det allmänna svaret var att de vill gå den närmaste vägen vilket oftast blir den väg som de flesta personerna går. Intervjuer med personer med synskada Vid studier av litteratur inom området kom det fram en del funderingar som behövde besvaras. 3 Går det bra att följa husvägg och kantsten, vad kan göra att det inte går att följa dem? Fem av testpersonerna nämnde att de inte går nära husväggar utan en bit in på trottoaren. Skälet till detta är att de kan uppmärksamma husen med hjälp av hörseln eller kan se väggen. Därav behöver de inte känna väggen med hjälp av käppen. Flera personer påpekade att det ofta står reklamskyltar vid väggen samt andra utstickande föremål vilket gör att de inte vill gå nära huskroppen. Tunnelbaneentre n ata dsg n a pl Up Karlbergsvägen Bussh. Bussh. Ledstråk ODENPLAN 0m Bussh. n ata eng Od 100m Skiss över Odenplan Erfarenheter från studierna Riktningsmarkeringarna vara lätta att identifiera med teknikkäppen och fötterna. Färgkontrasten på ledstråket fick som väntat dålig kritik. Studier av befintligt ledstråk på Odenplan Platsbeskrivning Platsen har formen av en kil, med Odengatan och Karlbergsvägen längs dess långsidor samt Upplandsgatan på dess kortsida. Vid ombyggnationen av platsen 1999-2001 sammanfördes busshållplatserna intill ”hållplatsöns” sidor. Det har gjort att resenärerna inte behöver korsa någon körbana vid byte mellan buss och tunnelbanan. Platsen beläggning är granithällar med röd nyans. Ledstråket passerar över den öppna planen förbi tunnelbaneentrén och ansluter mot Karlbergsvägen och Odengatan. Ledstråket består av ribbplattor och kupolplattor av granit. Valpunkt- och riktningsmarkeringarna Valpunkterna var svåra att identifiera. Det gick att uppmärksamma den taktila markeringen men det var svårt för testpersonerna att känna någon skillnad 4 mellan ribbplattorna och kupolplattorna. Av den anledningen var det svårt att med hjälp av valpunkterna hitta stråken som leder till tunnelbaneentrén. Testpersonerna kunde ofta uppfatta vart andra gick samt höra rulltrapporna och på det sättet uppfatta entrén. Det gick lätt för testpersonerna att finna ledstråket när de kom från entrén. busskuren. Busskuren kunde de uppmärksamma med hjälp av hörseln när de var i jämnhöjd med den och vissa kunde se busskuren. Ett problem med ledstråkets anslutning mot kantstenen är att det slutar 70 cm före den yttre kanten på kantstenen. Det gör att personer som käppar längs med kantstenen inte upptäcker ledstråket med käppen. Taktila markbeläggningen vid busshållplatserna Under studierna kom det fram att fem personer inte skulle följa ledstråket när det är ljust. En del kunde se målpunkten och därmed gå direkt mot målet medan vissa tyckte att det var för lång omväg att följa ledstråket. Även om de inte använder ledstråket påpekade flera att det är en trygghet att ledstråket finns. Två personer påpekade att de skulle använda ledstråket även om det är en omväg då det är tryggare att följa än att gå via den öppna ytan till målpunkterna. Ledstråkets sträckning mellan Odengatan och tunnelbaneentrén Det visade sig att människorna som står och väntar på bussen samt busskuren är de tydligaste referenspunkterna för att personerna ska veta att de är vid busshållplatsen. Den taktila markeringen har en underordnad betydelse gentemot 5 Valpunkterna utformades i vita släta betongplattor vilka har en annan ytstruktur än ledstråket. Dessa betongplattor har en lite mindre area än de omgivande grå plattorna. Studier av befintligt ledstråk i Fruängen Platsbeskrivning Då plattorna på torget utanför tunnelbaneentrén skulle bytas samordnades det med att anlägga ledstråk. Ledstråket ansluter till affärsstråken, tunnelbaneentrén och bussterminalen. Från tunnelbaneentrén går två ledstråk över torget. Det ansluter sedan mot ett vinkelrätt ledstråk som leder till de båda affärsstråken på var sin sida av torget. Bussterminal Tunnelbaneentré Valpunkternas utformning Ö.G. Erfarenheter från studierna Testpersonerna kunde följa ledstråket med käppen om de koncentrerade sig. Det var problem med att käppen stötte till i springorna mellan smågatstenarna på samma sätt som i springorna mellan omgivande betongplattor vilket gjorde det svårt att känna skillnad på ledstråket och omgivande material. Ledstråket på Odenplan var lättare att följa med käppen medan flera personer hade hjälp av färgkontrasten på detta ledstråk. Av de som har kvar en del synrester ansåg flera av testpersonerna att det vara lättare att uppfatta valpunkterna med synen än med käppen. Affärsstråk Affärsstråk Ledstråk 0m 50m Skiss över Fruängen Några meter ut från tunnelbaneentrén går två vinkelrätt avstickande ledstråk åt motsatt håll. Det ena går mot bussterminalen och det andra till en trappa som leder till den övre delen av centrumet. Ledstråket består av sju rader smågatsten. Tre rader med vita stenar i mitten med två rader gråa stenar på vardera sidan. 6 Personerna som är helt hänvisade till teknikkäppen hade svårt att upptäcka dem. Det gick bra för testpersonerna att både identifiera ledstråket när de kommer från tunnelbaneentrén samt att komma rätt till dörrarna från ledstråket. lätt att komma snett och till och med missa refugen på andra sidan gatan. Stråken med Ledstråket ner till övergångsstället är anlagt efter att studierna utfördes på platsen en rad vita ribbplattor som går tvärs över refugerna hade personerna inte så stor nytta av. Det visade sig vara svåra att upptäcka med käppen. De som kunde urskilja dem med synen kunde även se busskurerna vilka är tydligare markeringar. Ledstråkets anslutning till tunnelbaneentrén Eftersom det pågick ombyggnation av busshållplatsen var det svårt att studera ledstråkets anslutning mot övergångsstället. Av de studier som kunde genomföras kom det fram att övergångsstället är en kritisk punkt huruvida det ska gå bra ta sig mellan tunnelbaneentrén och busshållplatserna. Flera personer påpekade att det går bra att ta sig till bussterminalen utan ledstråket, men då gäller det att övergångsstället är markerat och konstruerat på sådant sätt att det går bra att identifiera samt lätt ta sig över gatan. Övergångsstället saknar en riktningsgivande rak kant som kan utnyttjas för visa i vilken riktning de ska gå. Det är Platsen är tillkrånglad då det ligger flera olika typer av plattor bredvid varandra. Det gör det svårt att urskilja betydelsen av varje enskild platta. Ledstråket på torget är även det tillkrånglat, flera av testpersonerna påpekade att ledstråket är likt en labyrint. Det skulle behövt vara enklare och med färre valpunkter. 7 och det andra stråket leder till den friliggande busshållplatsen. Ledstråket byter riktning en bit innan kantstenen och går bakom busskuren tills den kommer i jämnhöjd med den främre kortsidan av busskuren. Denna utformning ger bara en punkt där ledstråket byter riktning, vilket är en fördel då det ibland är svårt att uppmärksamma riktningsändringar. Utformning av nytt ledstråk på Brommaplan Plastbeskrivning Tunnelbaneentrén leder ut mot en öppen torgyta. Denna torgyta behöver man passera för att komma till busshållplatserna, de flesta busshållplatserna är samlade på bussterminalen som ligger snett ut till vänster när man kommer från tunnelbaneentrén. En busshållplats ligger skild från de andra och ligger snett till höger. Det som gör det problematiskt att orientera sig på platsen är den öppna torgytan på cirka 40 meter. Ledstråkets anslutning till tunnelbaneentrén De båda ledstråken ansluter intill dörren som är på samma sida av vänthallen som biljettluckan. Det ena ledstråket ansluter mot hörnet av entréöppningen och det andra mot väggen någon meter bredvid den automatiska skjutdörren. En nackdel är att anslutningarna inte blir vinkelrät mot övergångsstället och tunnelbaneentrén. Den tjocka streckade linjen är ledstråkets dragning Placering av det nya ledstråket. Ledstråket går den närmaste vägen vilken är samma väg som de flesta personer går för att ta sig mellan busshållplatserna och tunnelbaneentrén. Det ena stråket ansluter mot övergångsstället vid busshållplatserna 8 Erfarenheter från studierna Testpersonerna påpekade att ledstråket är lagt den väg de vill gå. Det var ingen som kommenterade att ledstråket skulle gå någon annan väg. De hade dock synpunkter på vissa dela av ledstråkets utformning. Punkten där ledstråket byter riktning kunde lätt urskiljas av dem som kunde uppfatta ledstråket med synen. Av dem som använder teknikkäpp tyckte de flesta att det gick bra att uppfatta att ledstråket byter riktning. Det var lättare för dem då de gick emot busshållplatsen än tvärt om eftersom både det korsande ledstråkets ribbor gick att känna samt att det var en upphöjd kant på marken runt trädet. Vid studierna kunde alla följa ledstråket, de tyckte att det var mycket lätt eller lätt. Att enbart uppfatta det med teknikkäppen var lite svårare än att följa ledstråket. De testpersonerna som hade hjälp av synen för att urskilja visuella kontraster hade stor nytta det ljusa ledstråket mot de gråa plattorna. Ledstråkets anslutning till tunnelbaneentrén fick positiv kritik. En nackdel är att ena ledstråket ansluter mot glasväggen. Glasvägg kan vara svår att uppfatta för dem som bara orienterar med synen. Ledstråkets anslutning mot övergångsstället Ledstråkets anslutning till övergångsstället fick negativ kritik. Flera ansåg att det vara svårt att med käppen uppmärksamma var ledstråket slutar och var plattorna med frilagd ballast tar vid. Den sneda anslutningen mot plattorna med frilagd ballast gjorde det svårt att komma rätt vid övergångsstället. Det var även för långt avstånd mellan kantstenen vid övergångsstället och där ledstråket slutar. Punkten där ledstråket byter riktning 9 trygghet att veta att man inte går på en olämplig plats. Det finns även folk att kontakta om det skulle behövas. Slutsats och rekommendationer Vid vilka platser behövs det ledstråk vid byte mellan buss och tunnelbana? Det är inte nödvändigt med ledstråk av taktil markbeläggning längs med trottoar och husvägg. Det är på större öppna platser där det inte finns några fasta orienteringspunkter som det behövs alternativa orienteringspunkter. Det kan vara ledstråk utformade av taktil markbeläggning men även andra objekt exempelvis räcken, kanter, färgkontrast, planteringsytor med tydlig kant och belysning. Vilken väg ska man dra ledstråket? Ledstråket bör gå samma väg som de flesta personer går mellan målpunkterna, vilket även brukar vara den närmaste vägen. Den närmaste vägen får dock inte innebära att ledstråket byter riktning för många gånger. Det har visat sig att punkterna där ledstråken byter riktning är den delen av ledstråket som är svårast att uppmärksamma. Därför bör ledstråket ha en rak sträckning. Det är viktigt att ledstråket blir logiskt och enkelt att komma ihåg. Det är svårt att säga hur stor platsen ska vara för att det ska vara nödvändigt med ledstråk. Finns det något objekt som fångar upp en om man kommer fel kan det vara ett längre avstånd än om man omedvetet kan hamna i en olämplig miljö. Det är viktigt att ledstråket är väl upplyst vilket gör att det kan utnyttjas när det är mörkt ute. Belysningen i sig kan också ge vägledning om den placeras rätt. Vid val av belysningsarmatur är det viktigt att ljuskällan inte blir bländande då flera typer av synskador medför att man är särskilt känslig för bländning. Mycket folk på bytesplatsen är inte en anledning till att sträckan behöver ledstråk. Ledstråk bör placeras på platser med orienteringsproblem oavsett mängden folk. Det är snarare en fördel att det är människor i närheten. Personer med synskada kan med hjälp av hörseln och kvarvarande synrester uppfatta andra människor och på så sätt ta hjälp av dem vid orienteringen. Genom att det är människor runt omkring ger det en Anslutning av ledstråk till tunnelbaneentré Det har ingen större betydelse hur ledstråket ansluter mot tunnelbaneentrén. Personerna med synskada lär sig hur platsen ser ut och var de ska hitta ledstråket. Därför räcker det med att ansluta ledstråket till en av dörrarna 10 om det finns flera. Då det visat sig vara svårt att uppmärksamma valpunkter samt att man bör prioritera att ledstråket går den närmaste vägen, bör de här två förhållandena beaktas i högre grad än hur ledstråket ansluter mot entrén. Eftersom utformningen av ledstråk på den öppna ytan bör prioriteras kommer anslutningen av ledstråket till busshållplatsen i andra hand. Huvudsaken är att ledstråket ansluter till busskuren, därefter kan personerna bedöma vilken väg de ska ta för att komma till påstigningsplatsen. Det finns dock några andra utformningsproblem man bör beakta. Många av personerna med synskada har färdbevis som måste visas upp i den bemannade biljettluckan. Vid intervjuerna kom det fram att det ofta är svårt att hitta till biljettluckan. Därför bör man tänka på att ledstråkets anslutning till tunnelbaneentrén utformas för att underlätta att komma till biljettluckan. Det kan gälla att ansluta ledstråket till en viss dörr som gör det lättare komma till biljettkuren. Riktningsmarkeringar Det visade sig i detta test att även flera av dem som utnyttjar teknikkäpp tog hjälp av synen för att följa ledstråket. Därför bör ledstråket ha en visuell kontrast som underlättar för personerna som kan ta hjälp av synen. Tre olika taktila riktningsmarkeringar studerades. Av dem gick det bra att identifiera ribbplattan av betong och sten med hjälp av teknikkäppen. Detta gäller när det är två rader av plattor bredvid varandra. Ledstråket av betongplattor var 70 centimeter brett och stråket av stenplattorna 60 centimeter brett. Denna bredd rekommenderas på ledstråket. Vilken av de två plattorna som är lättast att uppmärksamma med hjälp av teknikkäppen gick inte att få svar på i dessa studier. Ledstråket bör ansluta vid sidan av dörrarna och inte mitt för dörren. Den taktila markbeläggningen är då inte i vägen för andra resenärer samt att ledstråket ansluter mot en fast referenspunkt. Anslutning av ledstråk till busshållplats Busskuren är lätt att uppfatta och visar att det är en busshållplats. Flera av testpersonerna kunde uppmärksamma den med hjälp av hörseln och det var många som kunde se den när de var tillräckligt nära. Ledstråket bör därför ansluta till busskuren. Där ledstråket enbart byter riktning behövs det ingen speciell valpunktsmarkering. Det räcker med att låta riktningsmarkeringarna ansluta mot varandra. 11 Inget av de testade beläggningsmaterialen på valpunkterna visade sig ha en god funktion. Det jag kan rekommendera är att: • • De svarta kupolplattorna som testades på Brommaplan bör ej användas. Den taktila markeringen på dessa plattor är för svag. Valpunkterna liksom riktningsmarkeringarna bör ha god visuell kontrast. Information på busshållplatsen All information på skyltar (ej tidtabeller) bör kompletteras med punktskrift och all elektronisk information bör både höras och synas. Andra hjälpmedel för att underlätta orienteringen Portabla taktila kartor över bussterminaler och tunnelbanestationer är till hjälp för att få översikt över en plats. Dessa kartor bör gå att beställa hem för att i lugn och ro kunna läsas. Stationära taktila kartor på stationer och terminaler är inte till någon hjälp. Ljudfyrar utöver ticksignaler vid signalreglerade övergångsställe bör man vara restriktiv med när det gäller utemiljö. Det är redan buller och mycket annat ljud i denna miljön vilket kan göra det svårt att uppfatta ljudet från ljudfyrar. 12 Examensarbetet finns i sin helhet på www.stockholm.se/gfk klicka på ”vår verksamhet” och sedan ”examensarbeten”. Examensarbetet heter precis som sammanfattningen Ledstråk för personer med synskada vid byte mellan kollektiva färdmedel. För eventuella frågor kontakta Håkan Lindström tfn 08-785 86 67, e-post: [email protected]
© Copyright 2024