Årsredovisning Närhälsan beställd primärvård 2014 1
Sida 1(33) Årsredovisning Närhälsan beställd primärvård 2014 1. Sammanfattning Närhälsan har i år liksom förra året fem ettåriga Överenskommelser (ÖK). De största verksamheterna inom beställd primärvård och som finns representerade inom alla nämndområden är Mödrahälsovård, Ungdomsmottagningar, 1177 Vårdguiden på telefon, Centrala barnhälsovårdsteam, Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård och FoU. Trots försök att utjämna olikheterna i beställningarna mellan nämndområdena kvarstår dessa i 2014 års överenskommelse, exempelvis inom barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet och tillgång till dietister och gynekologer. Rehabverksamheten finns efter den 1 september 2014 under primärvårdsstyrelsens ansvar och redovisas därmed i den Årsrapporten, förutom besöksstatistik som redovisas i denna rapport under kapitel 2.6. Arbetet med att internt implementera varumärkesplattformen har fortsatt under året, i syfte att bygga förtroende hos västragötalänningarna. Exempel på insatser som genomförts under 2014 är serviceutbildningar för receptionister och sjuksköterskor i telefonrådgivning samt serviceutbildningar för nyanställda. Målet har varit att leverera ännu bättre service och bemötande i mötet med kunder. Via chefsseminarier och intranät sprider vi goda exempel från verksamheterna för att inspirera chefer och medarbetare till förbättringar. Vi har tagit fram ett koncept för Närhälsans väntrum så att alla våra besökare ska känna sig välkomna och att väntetiden ska kännas bekväm när man kommer till oss. Närhälsan driver sedan halvårsskiftet primärvårdens centrala hjälpmedelsenhet efter uppdrag av regiondirektören. Beslut fattades i regionfullmäktige juni och enheten är i funktion nu när vårdval Rehab startat. Enheten har ett konkurrensneutralt uppdrag och ska administrera kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Enheten är sakkunnig och ger råd och stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och chefer. Enheten omfattar för närvarande tio medarbetare placerade på fyra ställen i VGR. Mödrahälsovården fick i HSN 6 och 8 en reducerade beställning för 2014. Antalet utbudspunkter är oförändrat vilket medfört att personalresurser fått omfördelas och öppethållande minskats på de mindre utbudspunkterna. Det innebär också svårigheter att klara av den etablerade samverkan vid Familjecentralerna och att föräldraförberedelse i grupp minskar till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen. Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 och 5 beslutade under senvåren att all mödrahälsovård och gynekologi och eventuellt ungdomsmottagningar skulle upphandlas inför 2015. Närhälsan gick in med anbud till både HSN 4 och HSN 5. I HSN 4 blev upphandlingen avbruten och överklagad. I HSN 5 fick Nötkärnan mödravård och gynekologi uppdraget inklusive barnmorskemottagningen på Öckerö, dock blev ungdomsmottagningen Öckerö kvar i Närhälsans regi. I Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 är beställningen av barnmorskemottagningarna i Kungälv och Ale förlängd till 31/5 2015. Nytt beslut om Sida 2(33) fortsättningen av driften tas i början av året. Upprättande av samverkansavtal med kommunerna gällande arbetssätt och ekonomisk ersättning till ungdomsmottagningarna görs olika inom Regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1,2,3,6,8,9, och 10 har i tidigare överenskommelser lagt över ansvaret på Närhälsan att teckna överenskommelser som definierar kommunernas åtagande. Detta är ett tidskrävande arbete samt att Närhälsan ensam blir bärare av den ekonomiska risk, då kommunerna mitt i terminen i vissa fall har sagt upp sina avtal för omförhandling. Under året har så varit fallet i område M 7 och hälso- och sjukvårdsnämnd 6 har full insyn om att vi inte har kunnat leverera den förväntade vården för ungdomsmottagningarna eftersom både Lerum, Alingsås, Vårgårda och Herrljunga har sagt upp sina avtal under pågående överenskommelse. Ungdomsmottagningarna i Fyrbodal och Hälso-och sjukvårdskansliet i Uddevalla har på ett föredömligt sätt arbetat för jämställda ungdomsmottagningar. För detta fick de Västra Götalands jämställdhetspris. Barn- och ungdomsmedicin har som specialistinstans i primärvården en viktig uppgift att ligga nära vårdcentraler och elevhälsa, förutom att vara remissinstans för dessa bedrivs också specialist BVC och skolhälsovård. En ny mottagning för Unga Vuxna startade under hösten och är belägen i Haga. Verksamheten riktar sig till åldersgruppen 18-29 år och är finansierad av HSN 5. Målgruppen är lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vårdnivån mellan primärvård och specialistpsykiatri. Vid våra FoU-enheter har en översyn gjorts av organisationsstrukturen och en gemensam grundstruktur upprättats vid enheterna. Arbetet med att påtala olikheterna i de ekonomiska förut-sättningarna i beställningen från HSN av FoU, som inneburit ojämlikhet för personal och invånare har lett till ett beslut i regionstyrelsen att FoU skall finansieras direkt från Regionstyrelsen. Det nya journalsystemet Asynja Visph har efter att två piloter genomförts övergått i breddinförandefasen. Införandet går allt bättre med minskande problem allteftersom finjusteringar görs. Genomförandet av GIT-ning på alla datorer är med undantag av ett dussin datorer genomfört. Inom 1177 Vårdguiden på telefon har vi haft problem med telefoni och teknik under ett antal månader men med insatser från VGR IT, SLL och leverantörerna har situationen börjat stabiliserats. Detta visar på behovet av att kvalitetssäkra alla förändringar och IT-system innan de läggs ut i drift. Det ökade antalet inkomna samtal på 1177 Vårdguiden på telefon och mycket teknikstrul har samtidigt som personalbudgeten varit oförändrad inneburit en försämrad tillgänglighet. En handlingsplan finns för att ytterligare utveckla tillgängligheten på 1177 Vårdguiden på telefon. Prestationerna är något högre än prognos 2014 och utfall 2013 främst på grund av den ökade produktionen inom rehab som till och med i år redovisas i denna statistik. Årets resultat uppgår till -9,2 mnkr, vilket är 0,9 mnkr bättre än lagd budget på -10,1 mnkr. Sida 3(33) Resultatet 2013 var -8,2 mnkr. Den 1 september övergick rehabverksamheten till Primärvårdsstyrelsen och Närhälsan hade från och med detta datum inte heller längre kostnadsansvar för hjälpmedel. Närhälsan hade för 2014 rätt att nyttja eget kapital med 10,1 mnkr, (6,9 Asynja, 1,6 FoU samt 1,6 skyltar). 2. Verksamheten Närhälsans beställda primärvård vill vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Vi skall vara välkomnande, lätt tillgängliga, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. Förvaltningens affärsplan har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli kundens första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för Närhälsan. Vi förbereder oss på att kunna möta de nya krav som den nya patientlagen, som träder i kraft 1 januari 2015 innebär. Syftet med den nya patientlagen är att stärka och främja patientens ställning, patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innebär bl.a. att patienten får möjlighet att välja offentligt finansierad öppen hälso- och sjukvård i hela landet. Patienten ska också ha möjlighet att välja fast läkarkontakt inom primärvården. Den nya lagen vill driva på utvecklingen att arbeta med bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Det ställs tydligare krav på hälsooch sjukvårdspersonalen att ge patienten en anpassad information. Barn har samma rätt till information som andra. Arbetet med att internt implementera varumärkesplattformen har fortsatt under året, i syfte att bygga förtroende hos västragötalänningarna. Exempel på insatser som genomförts under 2014 är serviceutbildningar för receptionister och sjuksköterskor i telefonrådgivning samt serviceutbildningar för nyanställda. Målet har varit att leverera ännu bättre service och bemötande i mötet med kunder. Via chefsseminarier och intranät sprider vi goda exempel från verksamheterna för att inspirera chefer och medarbetare till förbättringar. Vi har tagit fram ett koncept för Närhälsans väntrum så att alla våra besökare ska känna sig välkomna och att väntetiden ska kännas bekväm när man kommer till oss. Följande avsnitt redovisar rättighetsfrågor och jämlik vård. Jämlik vård Närhälsans intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets- och mångfaldsperspektivet samt barnrättighetsfrågor i vårt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. Principen är att bemöta och behandla alla utifrån individuella behov oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. I den av Närhälsan framtagna serviceguiden tas även mångfald upp. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna; före, under och efter ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en Sida 4(33) fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och för att säkerställa att mottagningens tillgänglighet och funktion passar alla invånare. Sexual medicinskt centrum (SMC) och Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH) Alla vårdenheter har möjlighet till att öka sina medarbetares kompetens inom HBT-området via Närhälsans kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH). HBT-kunskap samt medvetenhet kring heteronormativitet är en förutsättning för ett professionellt och gott bemötande. På KSH fortsätter arbetet med att erbjuda utbildning för att hbt-diplomera mottagningar inom Närhälsan. De allra flesta av Närhälsans Mödrahälsovårds-mottagningar är diplomerade och i maj diplomerades den hundrade mottagningen i Göta Älvdalen. På KSH bedrivs över 50 olika projekt som på olika sätt främjar en jämlik vård. Ungdomsmottagningarna i Fyrbodal och Hälso-och sjukvårdskansliet i Uddevalla har på ett föredömligt sätt arbetat för jämställda ungdomsmottagningar. För detta fick de Västra Götalands jämställdhetspris. Ett samarbete mellan Kunskapscentrum för Jämlik vård och centrala Barnhälsovården har inletts och utmynnat i att ett jämlikhetsprojekt har startats i Skaraborg som innebär utveckling inom följande fem områden; ”Förälder i första hand” (hur involverar vi pappa/ partner mer på BVC), ”Stjärnfamiljen” ex. ensamstående, homosexuella par.” Kultur kompetens ”. ”Psykisk Hälsa” (hur fångar vi upp pappor som inte mår bra efter förlossningen och ”Ord och bild”( hur kommunicerar vi utåt). VGR bedriver ett arbete för att öka ungas inflytande och delaktighet gällande de frågor som regionen beslutar i. För 2014-2015 har VGR även tagit fram en handlingsplan för att implementera FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter. Det grundläggande målet är att barns och ungas mänskliga rättigheter ska beaktas. De ska bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. I VGR pågår ett projekt, Barn som anhöriga, som har till syfte att göra lagen om sjukvårdens skyldighet att informera, rådgöra och ge stöd till barn känd. Under 2014 har bland annat ett stödmaterial i form av vägledning för personal och en föräldrabroschyr utarbetats. Hälsoäventyret Oasen Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter är en pedagogisk utvecklingsenhet med uppdrag att utveckla, stärka och sprida arbetet för barnets rättigheter inom hela Västra Götalandsregionen. Sedan 1 januari 2014 gäller Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015, och verksamheten finns som resurs för genomförandet av handlingsplanen. Under 2014 har verksamheten bytt namn från Hälsoäventyret Oasen till Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter. Verksamheten är en del av FoU Primärvård i Närhälsan. Efter årsskiftet lämnar verksamheten Närhälsans förvaltning och flyttar till Kommittén för rättighetsfrågor. Flyktingmedicinsk mottagning Sida 5(33) Denna mottagning är en resursenhet för flyktingar som befinner sig under etablering. De gör medicinska bedömningar, behandling på allmänmedicinsk nivå och ger basalt psykosocialt stöd. Under året har de uppmärksammats för sitt utvecklingsarbete genom att utveckla sina rutiner och på så sätt nå betydligt fler flyktingar än tidigare och än motsvarande mottagningar i landet. Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) VKV är regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Efter IVO:s tillsyn av denna verksamhet har tre nya medicinska riktlinjer tagits fram under året; barn under 18 år som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat/upplevt våld, akut handläggning av sexuella övergrepp, barn och vuxen samt våld i nära relationer. Flera utvecklingsprojekt pågår bl.a. Christina projektet, som är ett samverkansprojekt om barn som far illa/riskerar fara illa, mellan Barnhälsovården, Folktandvården och socialtjänsten. Bland de små verksamheterna märks Utväg i Borås och Skövde som gör stora insatser för personer som på olika sätt utsätts för våld. 2.1 Regionfullmäktiges mål Redovisas delvis separat enligt ny uppföljningsprocess. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Närhälsans ledningsgrupp antog under 2014 en handlingsplan för Närhälsans övergripande miljöarbete under perioden 2014-2016. Där listas de aktiviteter som Närhälsan tänker genomföra för att förverkliga regionens miljöhandlingsplan för denna period. Texten i detta avsnitt avser miljöarbetet för hela Närhälsans verksamhet. För att minska användningen av fossil energi är Närhälsans arbete mestadels inriktat på resor i tjänsten. Med utgångspunkt i regionens resepolicy strävar Närhälsan i första hand mot ett minskat resande över huvud taget. När resan är nödvändig är strävan att resandet sker med kollektiva färdmedel i första hand och att nödvändiga bilresor sker med fordon med förnyelsebara drivmedel i andra hand. Under 2014 minskade antalet resta mil i tjänsten med bil jämfört med 2013 med 3 974 mil det vill säga med 1 %. Det motsvara ett var kring jorden vid ekvatorn. Flygresorna minskade med 37 867 mil det vill säga med 37 %. Närhälsan har under året lyckats med att helt eliminera användningen av lustgas. Närhälsan använde under 2014 inga av de utfasningsämnen som ingår i regionens uppföljning. Arbetet under året har därför inriktas mot övriga utfasningsämnen som kan finnas inom olika delar av verksamheten. På initiativ av Närhälsan har ett projekt kring ”Giftfritt väntrum” startat under 2014. Miljösekretariatet kommer att leda arbetet och i samverkan med flera förvaltningar och även kommuner skall materialval ses över; både byggnadsmaterial, inredning och t ex leksaker. Närhälsan deltar också i regionprojektet "TAGE" för att minimera kassation av möbler. Sida 6(33) Under 2014 har 970 medarbetare inom Närhälsan genomgått grundläggande miljöutbildning. Detta följs upp lokalt på alla enheter som en del av miljödiplomeringen. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Samtliga verksamheter inom Närhälsan har inventerat sina verksamheter i regionens Tillgänglighetsdatabas för att säkerställa att alla våra kunder har möjlighet att nå oss utifrån sina unika förutsättningar. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Närhälsan ingår sedan 2012 liksom övriga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen i det nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård (HSF). Vi är representerade i den regionala styrgruppen och har tillsatt en processledare, som ingår i det regionala processledarnätverket och som bevakar det nationella arbetet. Under 2013 togs en handlingsplan för Närhälsans hälsofrämjande insatser tagits fram. Handlingsplanen belyser de fyra HFSperspektiven patient, befolkning, medarbetare och ledning och har en nära koppling till affärsplanen. Det övergripande målet är att Närhälsan ska utveckla miljöer, förhållningssätt, arbetssätt och metoder som stärker patienternas, medarbetarnas och befolkningens hälsa. Syftet är att inspirera och leda Västra Götaland att bli den friskaste regionen i världen. I handlingsplanen formuleras följande mål: Patientperspektivet hälsofrämjande vårdmiljö och bemötande samt hälsofrämjande möten. Patienter erbjuds systematiskt, jämlikt och på ett respektfullt sätt att samtala kring sina levnadsvanor. I samband med samtalet erbjuds evidensbaserade sjukdomsförebyggande enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. Varje enhet/område har en intern rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, sömn och stress. Samverkan och samordning sker inom och mellan områden.I befolkningsperspektivet lyfts Närhälsans medverkan i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, till exempel i form av utbildningsinsatser. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna 1177 Vårdguiden på telefon Enligt det nationellt satta målet för 1177 ska minst 90 % av de som ringt få svar inom 3 minuter. Med nuvarande resurser och tekniklösning besvaras 40 % av samtalen inom 3 minuter. 1177 Vårdguiden på telefon arbetar aktivt för att genomföra åtgärder för att korta väntetiderna och förbättra tillgängligheten. Närhälsans specialistmottagningar, gynmottagning, barn- och ungdomsmedicinsk Sida 7(33) mottagning och ätstörningsenheten ska erbjuda tid inom 90 dagar. Ätstörningsenheten erbjuder tid inom 60 dagar till 100 %. Övriga mottagningar når 99 % inom 90 dagar. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland En chefläkaravdelning finns sedan våren 2012 där vi har samlat medicinsk kompetens för att säkerställa att vår vård är kvalitativt hög och säker. Denna avdelning samordnar arbetet och stödjer verksamheterna i att göra utredningar och därtill kopplade åtgärdsplaner. Ledningssystemet utvecklas fortlöpande med nya/uppdaterade riktlinjer för Närhälsan. Förankring sker i Medicinska rådet och i Läkemedelsrådet inför fastställande i förvaltningsledningen. Nu finns också ett Årshjul knutet till vårt ledningssystem för att underlätta planering och samordning av verksamheternas olika aktiviteter. Stor vikt läggs vid att arbeta för en så korrekt läkemedelsförskrivning som möjligt. Förutom sedvanliga chefläkarfrågor så finns kompetens knuten hit för att utveckla arbetet med avvikelsehantering. Patientsäkerhetsarbetet fortgår utifrån dess utarbetade handlingsplan. Utgångspunkten i denna plan är de tre prioriterade områden som identifierades vid 2011 års patientsäkerhetskultur-mätning, nämligen benägenhet att rapportera avvikelser, överföring av information och patienter samt högsta ledningens stöd. Aktiviteter såsom utbildning i avvikelsehantering och Medcontrol Pro riktat till chefer och medarbetare har fortsatt under 2014. Under 2013 genomfördes den första patientsäkerhetskulturmätningen i den nya förvaltningen med en svarsfrekvens på 81,6% vilket ger ett gott underlag för slutsatser. Våra största förbättringsområden är fort-farande benägenhet att rapportera avvikelser (43/40 för 2011/2013) och högsta ledningens stöd (42/42). På tredje plats kommer arbetsbelastning och personaltäthet (47/46) medan överlämning och överföring av patienter och information glädjande nog har förbättrats (40/47). Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän ska bedrivas så att patient och närstående upplever vården som en helhet. Utveckling av processerna i vårdkedjan sker bland annat genom samverkan inom respektive Närvårdsområde. I detta samverkansarbete följs handlingsplanen för de mest sjuka äldre. Flera utvecklingsprojekt pågår för att standardiseravåra vårdprocesser, till exempel processen inom mödrahälsovården, telefonprocessen till 1177 inklusive vård- och jourcentral. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel Inom beställd primärvård finns inga specialiteter som har fått regiongemensamma medel. Kostnaden för bemanningsläkare Dessa kostnader följs kontinuerligt. Totalt sett har kostnaderna minskat för bemanningsläkare. Sida 8(33) Stora delar av kostnaderna är köp av läkartjänster är för den beställda nattjouren i Bäckefors. Kostnaden för bemanningssjuksköterskor Dessa kostnader följs kontinuerligt. Kostnaderna för bemanningssjuksköterskor har ökat, ökningen består i köp av barnmorskor till mödravård och ungdomsmottagningar. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Andel anställda med erbjuden heltidsanställning Förvaltningen arbetar med denna frågan kontinuerligt. 75% har erbjudits heltid av de som anställts 2014. Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap Målet är att samtliga chefer ska ha genomgått utbildningen. Information och stöd finns på förvaltningens intranät. 2014 hade 35% av cheferna har gått utbildningen. Under 2015 kommer utbildningen att ingå i förvaltningens introduktion för nya chefer vilket kommer att säkerställa att andelen chefer som genomgått utbildningen ökar. Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten I medarbetarenkäten mäts elva olika förbättringsområden vars summerade värden anger en nulägesanalys av verksamhetens prestationsnivå. Denna prestationsnivå kan ses som ett mått på arbetsmiljön. Riktvärdet är 70 och vi har ett värde strax över, 72.1. Västra Götalandsregionens medelvärde är 67,7. Närhälsans värden är de nästa högsta i VGR. Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten Delaktighet har ett värde (80,8) strax över riktvärdet (80). Medarbetarna signalerar att de har tillräckligt inflytande på arbetsplatsen och att man har kunskap kring vad de kan och inte kan påverka. Möjligheten att påverka beslut som tas på arbetsplatsen och befogenheterna i förhållande till arbetsuppgifterna är goda. Medarbetarna anser att de har möjligheter att ha synpunkter på informationen som medarbetarna får från sin närmaste chef. Västra Götalandsregionens medelvärde är 73,9. Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan Närhälsans mål är att samtliga anställda ska ha en kompetensutvecklingsplan med mål som stödjer affärsplanen. 2014 hade 88% av de anställda en kompetensutvecklingsplan. Andelen tillfälliga anställningar Andelen tillfälliga anställningar följs kontinuerligt. 2014 var 13,7% tillfälligt anställda av samtliga anställda och 2013 var 12,2% tillfälligt anställda av samtliga anställda. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Närhälsans ekonomiskt långsiktiga mål är att ha en ekonomi som medger utveckling. De ekonomiska förutsättningarna regleras i de överenskommelser som tecknas med beställarnämnderna. Det innebär att uppdrag och verksamhet måste vara i balans vad gäller intäkter och kostnader. Alla verksamheter är väl införstådda med förutsättningarna och arbetar aktivt med att ha kostnadskontroll och för att uppnå en ekonomisk balans. Sida 9(33) Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Vi arbetar ständigt för att nå en så hög tillgänglighet som möjligt till de olika yrkeskategorierna inom Närhälsan utifrån våra kunders efterfrågan. Detta kan innebära besök öga mot öga, telefonsamtal, teambesök eller gruppbesök mm beroende på hur respektive enhet valt att skapa effektiva processer utifrån deras förutsättningar. I vårt utvecklingsstöd ges hjälp med metodik för att identifiera icke värdeskapande aktiviteter, förenkla och att göra rätt från början är viktiga faktorer i effektiviseringsarbetet. Metodik har även utvecklats för att kunna göra produktions- och kapacitetsplaneringar vilket används i stor utsträckning för alla yrkeskategorier inom både mottagningsverksamheten och för telefontillgänglighetsprocesserna för att ytterligare kunna effektivisera arbetet med målet att kunna möta kundernas efterfrågan och behov. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Vi har i år liksom förra året fem ettåriga Överenskommelser (ÖK). Gemensamt för de 12 nämnderna är att alla beställer mödrahälsovård, ungdomsmottagning, 1177 Vårdguiden på telefon, FoU, barnhälsovårdsteam och Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård. Rehabilitering beställdes också för 2014 men övergick i Vårdval Rehab från och med 1 september. I övrigt skiljer det sig åt men sammantaget finns följande verksamheter representerade inom beställd primärvård: Barn- och ungdomsmedicin, dietister, Vårdcentral för hemlösa, Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik, Sexualmedicinskt centrum, Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Kris- och traumaenhet, Resursenhet för flyktingar, Utväg, Ätstörningsenhet, Närsjukvårdskoordinatorer, Vårdkedjearbete, Ljusbehandlingsenheter, Spädbarnsgrupp, Kompetenscentrum för våld i nära relationer. Närhälsan fick i april 2014 i uppdrag av regiondirektören att driva Primärvårdens centrala hjälpmedelsenhet organiserad under Styrelsen för beställd primärvård. Beslut fattades regionfullmäktige i juni och enheten var i funktion då vårdval Rehab startade. Enheten har ett konkurrensneutralt uppdrag och ska administrera kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Enheten är sakkunnig och ger råd och stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och chefer. Enheten omfattar för närvarande tio medarbetare placerade på fyra ställen i VGR. Mödrahälsovård Mödrahälsovården fick i HSN 6 och 8 en reducerade beställning för 2014. Antalet utbudspunkter är oförändrat vilket medfört att personalresurser fått omfördelas och öppethållande minskats på de mindre utbudspunkterna. Det innebär också svårigheter att klara av den etablerade samverkan vid Familjecentralerna och att föräldraförberedelse i grupp minskar till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen. Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 och 5 beslutade under senvåren att all mödrahälsovård och gynekologi och eventuellt ungdomsmottagningar skulle upphandlas inför 2015. Närhälsan gick in med anbud till både HSN 4 och HSN 5. I HSN 4 blev upphandlingen avbruten och överklagad. I HSN 5 fick Nötkärnan mödravård och gynekologi uppdraget inklusive barnmorskemottagningen på Öckerö, dock blev ungdomsmottagningen Öckerö kvar i Närhälsans regi. I Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 är beställningen av Sida 10(33) barnmorskemottagningarna i Kungälv och Ale förlängd till 31/5 2015. Nytt beslut om fortsättningen av driften tas i början av året. Under 2015 kommer det att starta ett utvecklingsarbete inom Närhälsan tillsammans med Hälso-och sjukvårdskanslierna avseende vår medverkan i Familjecentraler. Som tidigare möter barnmorskemottagningarna i ökande omfattning många patienter med psykiska och/eller sociala problem vilket ökar vårdtyngden. Vi fortsätter att följa det psykologiska basprogrammet med syfte att underlätta bedömning/diagnos samt omhändertagande på rätt nivå. Barnmorskorna samarbetar med Mödrabarnhälsovårdspsykologerna inom Närhälsan. Inom hela Närhälsans område avseende mödrahälsovård pågår ett gemensamt kvalitetsarbete avseende ISO vilket bl.a. innebär lättåtkomligt, dokumenterade rutiner för de olika vårdprocesserna. Närhälsans mödrahälsovård är med i ett pilotprojekt gällande objektifiering av Obstetrix. Cellprovsveckan återkom i vår efter positiva erfarenheter från förra året. En cellprovsbuss återfanns på flera hållplatser i samarbete med Halland och Skåne. Vätskebaserad cytologi förbättrar möjligheten till diagnostik av grava cellförändringar och denna metod används nu på alla våra mottagningar. Alla barnmorskemottagningar erbjuder webbtidbokning för cellprovskontroller. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Huvudområden för verksamheten är levnadsvanor och livsvillkor, samlevnad och relationer, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter samt psykisk hälsa. Upprättande av samverkansavtal med kommunerna gällande arbetssätt och ökonomisk ersättning till ungdomsmottagningarna görs olika inom Regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1,2,3,6,8,9, och 10 har i tidigare överenskommelser lagt över ansvaret på Närhälsan att teckna överenskommelser som definierar kommunernas åtagande. Detta är ett tidskrävande arbete samt att Närhälsan ensam blir bärare av den ekonomiska risk då kommunerna mitt i terminen i vissa fall har sagt upp sina avtal för omförhandling. Under året har så varit fallet i område M 7 och hälso- och sjukvårdsnämnd 6 har full insyn om att vi inte har kunnat leverera den förväntade vården för ungdomsmottagningarna eftersom både Lerum, Alingsås, Vårgårda och Herrljunga har sagt upp sina avtal under pågående överenskommelse. Överenskommelserna mellan HSN 6 och kommunerna i Mittenälvsborg för 2015 är klara avseende ungdomsmottagningarna. Den exakta ersättningen till Närhälsan från beställarna diskuteras då ersättningen från kommunerna är mindre än tidigare överenskommelser. Ungdomsmottagningarna i Fyrbodal och Hälso-och sjukvårdskansliet i Uddevalla har på ett föredömligt sätt arbetat för jämställda ungdomsmottagningar. För detta fick de Västra Sida 11(33) Götalands jämställdhetspris. Ett flertal av mottagningarna har deltagit i den nationella ungdomsmottagningskonferensen. Regionstyrelsen har gett uppdraget att utreda hur ungdomsmottagningarna kan ges bättre förutsättningar att erbjuda stöd på lika villkor, innefattande en gemensam standard om vilka kompetenser och resurser som skall finnas vid en ungdomsmottagning i Västra Götaland. Projektet pågår och Närhälsan har representanter med från ungdomsmottagningarna. Sexualmedicinskt centrum (SMC) är en mottagning som arbetar med klinisk behandlingsverksamhet med fokus på sexuella frågeställningar. Antalet patienter som söker till mottagningen ökar för varje år. Ätstörningsenheten Vågen, som funnits i vår regi, beställs och drivs från och med den 1 januari 2015 av SÄS. Gynekologmottagning Närhälsan har fem utbudspunkter med gynekologmottagning. Möjligheten att rekrytera gynekologer har sedan flera år varit väldigt svår. Som tidigare samarbetar gynekolog och barnmorska i team vilket ökar tillgängligheten för nybesök och ger optimal vårdnivå vid varje besök. Efterfrågan på vård är stor, dels genom direkt kontakt från patienter men också genom remisser från allmänläkare och SU. Vi har ett stort antal kvinnor med prioriterade diagnoser, främst olika grader av cellförändringar med behandlings- och uppföljningsbehov. Program och prioriteringsrådet har godkänt ett dokument som är förankrat i sektorsråden för gynekologi och allmänmedicin gällande ansvarsfördelningen av basgynekologi. Detta leder till ökad möjlighet för gravida att få hjälp på vårdcentralen med besvär som inte kräver specialistkompetens. Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Närhälsan har elva utbudspunkter för barn- och ungdomsmedicinsk mottagning belägna i Göteborg och Södra Bohuslän. Barn- och ungdomsmedicin har som specialistinstans i primärvården en viktig uppgift att ligga nära vårdcentraler och elevhälsa, förutom att vara remissinstans för dessa bedrivs också specialist BVC och skolhälsovård. Barn- och ungdomsmedicin är representerade i både regionala och lokala samverkansgrupper liksom nu också i den delregionala styrgruppen västbus, som lanserats i år. Alla arbetar mycket aktivt på olika sätt för samverkan i de många patientfall med sammansatt problematik som kräver samarbete över organisatoriska gränser. En viktig samarbetspartner är barn- och ungdomspsykiatrin. Nya riktlinjer inom till exempel barn med autism och ADHD ställer nya krav på sjukvården. Arbetet har fortgått som tidigare men nya regionala riktlinjer, RMR, (HSD-A 28-2014: Sida 12(33) ”Ansvarsfördelning och samverkan BUM, BUP och BUH…”) kan innebära en förändring i BUMs unika uppdrag i nämndområdet. Enligt dessa RMR skall hela gruppen med neuropsykiatriska problem förskjutas till BUP och BUH varför vi står med ett motstridigt uppdrag. En interimslösning med BUP och habiliteringen gör gällande att vi arbetar på som tidigare under 2015 med en aktiv utvärdering av arbetet mot slutet av året. Vi menar att BUM har en naturlig del i att hantera dessa barn och unga och att vi har en fungerande modell i HSN7 som vi inte vill förstöra. Frågan är lyft av förvaltningschef till koncernledning. Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa NUPH har i uppdrag att bedriva forskning, metodutveckling och implementering motsvarande det geografiska området för HSN 5, 11 och viss mån 12. Enheten arbetar med utbildning, handledning, utveckling och kvalitetssäkring av evidensbaserade metoder som kan förebygga och tidigt möta psykisk ohälsa hos barn och unga. Under 2014 har fokus legat på utvecklandet av Family check up som är ett föräldrastödsprogram som barn- och ungdomsmottagningarna driver i samverkan med stadsdelarna i Göteborg. Vi har nu färdigutbildat 50 stycken föräldrautbildare i olika kommuner och planerar för en vidare implementering av denna metod och andra sätt som bidrar till omhändertagandet av psykisk ohälsa och hjälper barn med utsatthet och behov av föräldrastödjande insatser. Mottagning unga vuxna är en ny vårdöverenskommelse mellan HSN 5 och Styrelsen för beställd primärvård, VÖK gäller under perioden 140501 till 161231. Styrelsen har placerat uppdraget inom Barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet. Uppdraget består i att förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga vuxna i åldersgruppen 18 – 29 år i centrala och västra Göteborg. Alla mottagningar har inrättade team för patientgruppen med övervikt och fetma och är anslutna till det nationella kvalitetsregistret Boris. Teamen arbetar i enlighet med det beslutsstöd som tagits fram i VGR. Information på de olika språk som finns representerade hos våra patienter finns tillgängligt på alla våra mottagningar. Centrala barnhälsovårdsteam De centrala barnhälsovårdsteamen arbetar för att stödja barnavårdscentralerna i deras uppdrag att bidra till bästa möjliga fysisk, psykiska och sociala hälsa för barn genom att; främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Under året har det nya barnhälsovårdsprogrammet börjat implementeras. Det innebär bl.a. ett tydligare familjeperspektiv och inkluderar även föräldrar. Ett riktat föräldrastöd ska erbjudas där så behövs. Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård (MBHV) Sida 13(33) Denna enhet är en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform, såvida inte annat regleras genom avtal. Verksamheten är organiserad i fem psykologenheter för MBHV i Västra Götaland. Psykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom MBHV. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet med barnet i fokus. Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa. Det sker dels genom kunskapsspridning dels genom förebyggande insatser, till övervägande del korttidsinsatser. Utgångspunkt är ett hälsofrämjande förhållningssätt, hög tillgänglighet, tidiga och i huvudsak korta insatser. Psykologerna verkar i en sammanhållen vårdkedja från graviditet fram till barnet börjar i förskoleklass, och har ett nära samarbete med övrig personal inom MBHV. Verksamheten har under året fokuserat på att; - öka kunskapen inom konsultationsuppdraget med en 1 årig utbildning. Något som dels höjer kompetensen inom psykologgruppen dels inom övrig mödra- och barnhälsovård. - utveckla riktat föräldrastöd i grupp - fortsatt regiongemensamt arbete utifrån affärsplan bl a informationsmaterial, rekrytering, organisation och struktur ( kartlagt verksamheten i regionen) samt tagit fram gemensamma lönekriterier. 1177 Vårdguiden på telefon Syftet med 1177 Vårdguiden på telefon är att erbjuda en rådgivningstjänst som upplevs lättillgänglig och av god kvalitet, att ge medborgarna trygghet, att erbjuda medborgarna råd utifrån ett gemensamt beslutsstöd, att informera medborgarna vart man ska vända sig när man behöver söka vård och att vid behov lotsa invånarna rätt. Under perioden april till december 2014 har inkomna samtal ökat med 65 170 och antal besvarade samtal med 4425 jämfört med samma period 2013. Verksamheten ska anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras. Målet är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Med nuvarande resurser och tekniska lösningar har 41 % av samtalen besvarats inom tre minuter. Mer tillgänglighetsstatistik redovisas under kapitlet Tillgänglighet 2.4. 1177 Vårdguiden på telefon har haft fortsatta teknikproblem i 1177-systemet. Analys/åtgärdsprogram pågår mellan SLL, Softtronic, VGRit och Vårdguiden 1177 på telefon för att hitta och åtgärda frekventa teknikproblem i verksamheten. Under november månad har datorer på 1177 vårdguiden på telefon ominstallerats. Objektifiering av 1177 systemet pågår och skall vara klar under 2014. För att öka telefontillgängligheten har en gemensam kö införts för att ge telefonsjuksköterskor en mer sann bild av hur många samtal som väntar och en mer korrekt tidsangivelse för de inringande. Då kösituation uppstår med längre väntetid än 10-15 minuter Sida 14(33) ska "call back" finnas, vilket innebär att vårdsökande kan välja att bli uppringd utifrån sin plats i kön. Den nya call backfunktionen har tyvärr fått stängas av på grund av teknikproblem. De många teknikproblem som drabbar 1177-systemet innebär en försämrad möjlighet till en god tillgänglighet. Antal totalt inkommande samtal i VGR/år: 2010 2011 914 837 844 070 2012 972 079 2013 2014 984 945 958 096 Andel besvarade samtal i VGR/år: 2010 2011 2012 683 718 719 266 808 367 2013 2014 791 281 783 933 IT-området Genomförandet av GIT-ning på alla datorer är med undantag av ett dussin datorer genomfört och arbete pågår med att stabilisera situationen för våra äldre journalsystem Profdoc Journal 3 och Medidoc, samt en del skrivarbekymmer till dem. Ett antal besök på vårdcentraler från VGR ITs ledning tillsammans med ISIT-avdelningen har genomförts som resulterat i ett antal åtgärder. Införandet av Asynja Visph pågår och går allt bättre med minskande problem allteftersom finjusteringar görs. Planering pågår för att införandet ska vara genomfört på alla enheter under 2015. Hittills är det installerat på barnmorskemottagningar i Alingsås och Tranemo samt logoped, dietist mottagningar och ungdomsmottagningarna i Borås och Mittenälvsborg. Vi förbereder oss även för att vårt telefonsvarssystem Tele-Q kommer att bytas i början av 2015. Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och migreringar kvalitetssäkras innan de läggs ut i drift. Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Nyckeltal 2014 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal *kvalitetsvärde 95. Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 100. Sida 15(33) Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90. Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98. * Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ. Närhälsans kundenkät är genomförd för fjärde gången för verksamheterna inom beställd vård (barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har deltagit tre gånger). Varje enhet samlar in c:a 50 enkätsvar och registrerar dessa på en webbsida. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Mölnlycke genomförde enkäten genom att barn/föräldrar besvarade enkäten på läsplatta. Ytterligare mottagningar hade planerat att genomföra enkäten på detta sätt men det saknades tillgång till Wi-Fi när enkäten genomfördes. Höstens enkät besvarades av knappt 7500 patienter. I fritextkommentarerna framgår att många är mycket nöjda med bemötande och professionellt omhändertagande i Närhälsans verksamheter. Det finns önskemål om förbättrad tillgänglighet, ex utökad telefontid. Flera uttrycker att de är nöjda med att kunna boka tid via webben. Resultat från Närhälsans kundenkät hösten 2014: Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Rekommendera BMM 80 99 98 97 BUM 74 98 93 95 GYN 72 99 95 97 UM 78 99 98 98 Utveckling av värdet för frågan om man skulle rekommendera mottagningen till andra: BMM BUM Gyn UM Rehab 2013 vår 2013 höst 2014 vår 2014 höst 97 98 98 97 95 96 95 97 96 97 97 97 97 98 98 97 98 97 98 MBHV-psykologerna genomförde under våren en något modifierad enkät och fick där en rekommendationsgrad på 99. Som stöd till enheternas arbete med förbättring av telefontillgängligheten är ”Närhälsans guide för god telefontillgänglighet” framtagen. Guiden är tänkt som ett självskattningsinstrument och bygger på fakta och erfarenheter från patienter och personal. Under året har ny upphandling av samtalsbokningssystem genomförts. Leverantören TDC vann upphandlingen med sitt system CallMe, vilket kommer att ersätta TeleQ under våren 2015. Inför byte av system pågår arbete för att genomföra Närhälsans standard för menyval och meddelanden. Oavsett vilken av Närhälsans verksamheter man kontaktar så ska man Sida 16(33) mötas av likartade meddelanden och knappval. Serviceguiden som praktiskt beskriver och sätter norm för service inom Närhälsan har reviderats. Smärre justeringar är gjorda och våra kärnvärden är belysta i guiden. Utbildning i form av en interaktiv inspirationsdag om Service genomförs vår och höst 2014 för nyanställd personal. För att kunna ge patienterna skriftlig information med sig hem efter besök på mottagningen och även för att de alltid ska veta vem de träffat och stärka känslan av att de varit på ”sin mottagning” har enhetliga visitkort, kort för återbesök och provsvar m.m. tagits fram. Vi försöker även att skicka med skriftlig information om aktuell sjukdom där så är möjligt. Hur väl vi lever upp till rekommendationerna i Serviceguiden kommer bland annat att följas upp på ett systematiskt sätt med hjälp av en kundvårdsanalys. Metoden är ny för Närhälsan men förekommer i många andra servicebranscher. Metoden planeras att först testas av några verksamheter. En kvalitetsmätning har genomförts på 1177 Vårdguiden på telefon över hela landet för att mäta Nöjd kundindex (NKI) hos de patienter som ringer till 1177. Resultatet visar ett NKI på 83 (skala 0-100) vilket är ett mycket bra resultat. Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är att: Utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård, utveckla ett gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar, vara del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass samt utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte. Nyckeltal och resultat: Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar. Det pågår arbete för att ta fram relevanta mätetal för den beställda primärvården. Till exempel registrering kvalitetsregister för barnfetma och mödrahälsovårdsregistret. Uppföljning av lärande organisation görs i den medarbetarenkät som genomfördes för första gången i alla förvaltningar under hösten 2013. Värdet lärande i arbetet hämtas ur medarbetarundersökningen och är ett av de elva förbättringsområden som finns i medarbetarenkäten. Lärande i arbetet är ett mått på om kunskapen hos medarbetaren används och tas tillvara på ett bra sätt, om den yrkesmässiga utvecklingen är god och om arbetet är utvecklande samt om det finns möjlighet till kompetensutveckling. Målvärde är 70, vilket indikerar att lärande i arbetet är högt. Värde mindre än 65 indikerar att lärandet befinner sig i en kritisk zon. Närhälsans genomsnittliga värde är 80,5. Affärsplanenen för 2013-2015 lyfter fram fyra fokusområden; kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Lokala affärsplaner upprättas på alla enheter. För att tydligt kunna följa Sida 17(33) affärsplanens nyckeltal och övriga mätetal vi särskilt vill följa har ett utvecklingsarbete för att ta fram ett IT-stöd, Näranalys, nu påbörjats även för den beställda vården i Närhälsan. En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. En modell för att genom visualiseringstavlor, följa måluppfyllnad och omhändertagande av avvikelser, är framtaget och kommer att tillämpas på alla nivåer i linjen för att öka delaktigheten i styrning och utveckling av Närhälsan. Insatser görs för att öka effektiviteten genom bland annat stöd för produktionsplanering utifrån behov och resurser. Vårt processarbete handlar mycket om att öka vår tillgänglighet och att utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Vi följer de öppna jämförelser som finns för primärvård och har ett ständigt pågående arbete med lärande och erfarenhetsutbyte internt och externt. Seminarier för alla chefer, med syfte att ge en teoretisk fördjupning inom förbättringskunskap samt att få ta del av varandras goda exempel, anordnas en till två gånger/år. Tema i vår var kvalitet i vården. Primärvårdens kvalitetsregister som innehåller data från > 323 000 patienter med kroniska sjukdomar presenterades. På seminariet presenterades flera pågående forskningsarbeten för att stärka vårdkvaliteten i Närhälsans. Exempelvis när tar vi infektionsprovet CRP och till vilken nytta, hur når vi fler kvinnor för gynekologisk cellprovskontroll, behandlingsanvisningar inom rehabområdet och KBT på nätet. Ett av dagens inslag var hygienfrågorna där vi ytterligare skärper uppmärksamheten om god hygien. Under året införs arbete med egenkontroll av följsamhet till hygienriktlinjerna samt inrättande av hygienombud på alla enheter. 2.3.1 Verksamhetens miljöarbete Se avsnitt 2.1 Regionfullmäktiges mål - Västra Götalandsregionens verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet. 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Merparten av verksamheterna inom beställd primärvård omfattas inte av nationell eller regional vårdgaranti. Utgångspunkten är dock att vården ska vara köfri och erbjudas inom rimlig tid utifrån kundens medicinska behov och önskemål. Telefontillgänglighet 1177 Vårdguiden på telefon Minst 90 % av de som ringt 1177 Vårdguiden på telefon ska få svar inom 3 minuter. Detta tillgänglighetsmål är nationellt och förutsättningen var nationell samverkan för 1177 i hela Sverige för att med rimlig kostnad klara den höga ambitionen Inget landsting når målet. Resultat i VGR visar på en svarsfrekvens inom 3 minuter som varierar mellan 19-52% till och med november 2014. Motsvarande siffror i riket är 34-53%. Resultatet i VGR för samma period 2013 är 28-68% En förklaring till den låga svarsfrekvensen under året är betydande teknikproblem över hela landet i 1177:s telefonisystem. Sida 18(33) 2013 2014 *S1 VGR 49 40 S1 Nationellt 48 43 **S2 VGR 76 71 S2 Nationellt 74 69 *S1= servicenivå 1, andel besvarade samtal inom 3 minuter **S2= servicenivå 2, andel besvarade samtal inom 9 minuter Besökstillgänglighet Specialistmottagningar inom Närhälsan Enligt den nationella, lagstadgade vårdgarantin ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök inom 90 dagar. Kvalificeringskravet för att VGR ska få del av den så kallade kömiljarden, enligt en särskild överenskommelse med regeringen, är att minst 70 % av patienterna erbjuds tid inom 60 dagar till ett förstabesök. Svarsfrekvensen vid den månatliga rapporteringen till Sveriges kommuner och Landsting (SKL) från regionen måste uppgå till 95 % som helhet. Primärvården ingår som en del i den rapporteringen men får inte del av eventuell utdelning av pengar från kömiljarden. De mottagningar inom Närhälsan som är skyldiga att månatligen rapportera väntetider är barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, gynekologiska mottagningar och under del av 2014 en ätstörningsenhet som organisatoriskt tillhörde barnmorskemottagningen i Borås. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar inom Närhälsan har under perioden januarinovember erbjudit 68 % av patienterna tid till första besök inom 60 dagar. Tillgängligheten varierar mellan 40-83 % och den lägsta tillgängligheten redovisas under perioden maj-augusti. 99 %* av patienterna erbjuds tid inom 90 dagar. Verksamhet Närhälsan BUM tid till 1:a besök inom 60 dagar tid till 1:a besök inom 90 dagar 2014 68 % 99 %* 2013 72 % 98 % *sammanlagt värde för BUM och Gyn i november månads rapport från HSA Gynekologiska mottagningar inom Närhälsan i VGR erbjuder 92% av patienterna tid till 1:a besök inom 60 dagar. Tillgängligheten inom 60 dagar varierar mellan 78-99 % och den lägsta tillgängligheten redovisas under perioden juni-juli. 99 %* av patienterna erbjuds tid nom 90 dagar. Verksamhet 2014 2013 Sida 19(33) Närhälsan Gynekologisk mottagning tid till 1:a besök inom 60 dagar tid till 1:a besök inom 90 dagar 92 % 99 %* 90 % 100 % *sammanlagt värde för BUM och gyn i november månads rapport från HSA. Ätstörningsenheten i Borås ingick som en del i den gynekologiska verksamheten och rapporterade 100 % tillgänglighet inom 60 dagar under den period av året som mottagningen ingick i Närhälsans rapportering. Källor: Sveriges kommuner och Landsting/vantetider.se, HSA; Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2014:22 2.6 Prestationer Periodutfall 2014 Periodutfall 2013 Förändring i procent Nyckeltal prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Besök hos Närhälsan vårdvalsverksamhet Närhälsan beställd primärvård 877 387 262 222 1 139 609 868 531 251 271 1 119 802 1 4,4 1,8 Summa besök Närhälsan I ovanstående siffror ingår rehabmottagningarna för hela året. Under perioden 140101-140831 hade rehabmottagningarna 354 763 besök. Under perioden 140901-141231 hade rehabmottagningarna 240 216 besök. Detta innebär en markant ökad produktion jämfört med prognos vilket troligtvis är en följd av dessa mottagningars intensiva rustning för att tillgodose en mycket god tillgänglighet i samband med vårdvalets införande. Produktion Producentneutral verksamhet Allmänläkarvård Läkarbesök MVC Läkarbesök i spec vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC Sjukgymnastik Övriga besök i primärvården Övriga besök i spec vård Summa Utfall Budget Utfall Budget Prognos 2013 2013 2014 2014 2014 6 223 6 600 6 206 6 000 6 000 15 686 15 100 14 880 14 600 15 300 37 428 36 500 34 362 36 600 33 000 96 800 86 800 93 961 96 700 93 000 328 283 335 900 318 945 306 200 303 000 457 549 438 000 489 473 447 700 450 000 128 190 111 500 132 684 125 900 118 000 49 643 48 800 49 098 50 600 47 003 1 119 802 1 079 200 1 139 609 1 084 300 1 065 300 Besök på rehabmottagningar ingår i ovanstående siffror för hela året. 2.7 Patientsäkerhetsarbetet Närhälsan har fortsatt att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur 2013. Fokusområdena är Sida 20(33) benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och personalbemanning samt överföring av information och patienter. Vi har byggt en struktur för samordnad vårdplanering utifrån våra förvaltare av KLARASVPL och samlar gemensamma frågor i en styrgrupp för vårdplanering. Vi har fortsatt att utveckla vårt ledningssystem med en rad nya riktlinjer. Intranätet har omstrukturerats för att förbättra sökbarheten. Positiva effekter av STRAMA-konceptet i form av minskat antal förskrivna antibiotikarecept i VGR har konstaterats. När det gäller ärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) iakttar vi ett fortsatt högt inflöde. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser är också stort, sannolikt en effekt av ökad rapportering. I den beställda vården noterar vi med tillfredställelse ett ökande intresse för detta område. 3. Personal Medarbetarna är Närhälsans främsta resurs. Verksamheternas framgång är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Att göra varje medarbetare medveten om att man som enskild kan påverka verksamhetens framgång är en utmaning för närmaste chef men kan också skapa ett stort engagemang. Strategier för att uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga medspelare för att uppnå målen i affärsplanen. Närhälsans långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. 3.1.1. Organisationskultur Närhälsan ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill ska prägla det bemötande våra patienter får när de kommer till våra verksamheter. Värderingarna ska bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Arbetet på varje arbetsplats kring den gemensamma plattformen är en naturlig fortsättning på den utveckling som påbörjats genom Serviceguiden. Under våren kommer Serviceguiden 2.0 att genomföras för nyanställda medarbetare. Ytterligare utbildningsinsatser på detta tema är breddutbildningen i bemötande och service för receptionister. 3.1.2. Ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och Sida 21(33) befogenheter finns beskrivna i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande. Nya chefer i Närhälsan ska få en god introduktion, både kring förvaltningsgemensamma frågor och i verksamhetsspecifika delar. Introduktionen ska alltid följas upp av närmaste chef. Med en väl genomförd introduktion ökar chefens möjligheter att bedriva en bra verksamhet. Förvaltningen har ett introduktionsprogram för nya chefer som omfattar fem heldagar. Introduktionen är obligatorisk. För att förstärka stödet till chefer samt att erbjuda utvecklingsmöjligheter för chefer med längre erfarenhet har förvaltningen startat upp ett mentorprogram. Programmet genomförs i samarbete med Tandvården och Habilitering och Hälsa. Under våren har även möjlighet till handledning för chefer i grupp påbörjats. Under 2014 har tre grupper med handledning för chefer genomförts. Ytterligare ett exempel på utvecklingsarbete som syftar till att underlätta i chefskapet är utvecklingen av ett digitalt årshjul. Årshjulet finns på intranätet och i detta finns samlat processer och aktiviteter under aktuell månad då dessa ska påbörjas och avslutas. I oktober startade tredje omgången av Närhälsans chefsutvecklingsprogram - Ny Chef. Programmet genomförs tillsammans med Tandvården och fokuserar specifikt på de särskilda förutsättningar som våra chefer inom konkurrensutsatta offentliga verksamheter verkar under. Under 2015 planerar vi att utveckla ett mindre omfattande program för biträdande chefer. Att arbeta som biträdande chef kan vara första steget på en karriärväg och det är angeläget att fånga upp och identifiera medarbetare som vill utvecklas och i längden ta på sig ett fullt chefskap. Närhälsan är en stor förvaltning med möjlighet till en god intern chefsförsörjning. En ökad rörlighet bland chefer inom förvaltningen är positivt. Då finns möjligheter till nya utmaningar för chefer och förvaltningen kan ta vara på chefer som vill utvecklas. Vi ska förstärka och tydliggöra våra interna processer kring att identifiera och ta om hand medarbetare med intresse för chefskap och kring chefer som vill utvecklas vidare. 3.1.3. Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Vi ska utveckla ett relevant och attraktivt erbjudande för Närhälsan som arbetsgivare. När vi rekryterar nya medarbetare ska vi försäkra oss om att omtanke, pålitlighet och nytänkande finns med i kravspecifikationen för rekryteringen. Under året har vi påbörjat arbetet med att tydliggöra Närhälsan som en attratktiv arbetsgivare genom att utveckla arbetsgivarvarumärket. Söka jobbsidan på externa hemsidan har fått en ny utformning och vi finns på Facebook och Linkedin. Arbetet fortsätter med att se över texter i platsannonser och med att utforma mässmaterial och brochyrer så att Närhälsan syns tydligare. Samtliga medarbetare inom vår verksamhet ska ha en individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska fokusera på hur varje medarbetare individuellt ska bidra till att uppnå målen i affärsplanen. Sida 22(33) Under hösten 2013 genomförs en omfattande regional medarbetarenkät. Resultatet av denna har hanterats på arbetsplatsnivå och varje chef har tillsammans med sina medarbetare tagit fram en handlingsplan för arbetsmiljön. Detta arbete kommer förhoppningsvis att stärka medarbetarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Planerna har följts upp under senare delen av hösten. Ett mål i affärsplanen är att medarbetarna ska vara goda ambassadörer och kunna rekommendera sin egen arbetsplats. Vi mäter varje arbetsplats rekommendationsgrad och denna kommer att bli ett tydligt mål när det gäller att öka andelen stolta och nöjda medarbetare. Vid årskiftet tecknades ett flextidsavtal med Vårdförbundet vilket har medfört att samtliga medarbetare i Närhälsan nu har tillgång till flexibel arbetstid. 3.1.4. Bra arbetsmiljö och god hälsa Närhälsan antog under hösten 2013 en strategi för Hälsofrämjande arbetsplatser. Att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor i Närhälsan. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten genom att: Lägga en god grund för hälsa, välbefinnande och arbetsglädje och att både medarbetare och chefer stödjer affärsplanen, serviceguiden och den gemensamma plattformen. Genom att utveckla Närhälsan till en hälsofrämjande arbetsplats läggs en grund för det hälsofrämjande arbete som ligger i Närhälsans uppdrag. Sjukfrånvaron har ökat inom regionen, så även i Närhälsan. Sjukfrånvaron är 0,9 % högre jämfört med samma tid 2013.Vi kommer att förstärka våra insatser för att höja kompetensen hos våra chefer i frågan genom att kontinuerligt erbjuda grundläggande utbildning i arbetsmiljöfrågor. Under året kommer vi också att erbjuda en påbyggnadsutbildning för chefer där vi kommer att fokusera på fördjupat systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering, beställningskompetens för företagshälsovård, riskbruk samt mänskliga reaktioner vid förändring. Under 2013 utarbetades en ny avtalskonstruktion mellan regionens förvaltningar och företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet. Den nya avtalskonstruktionen medför höjda kostnader för förvaltningen. Vi har även beställt mer företagshälsovård under 2014 jämfört med 2013. Denna kostnadsökning följs noggrant även på regionnivå då flera andra förvaltningar har konstaterat samma fenomen. 3.1.5. Strategisk kompetensförsörjning Målet med Närhälsans kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om Sida 23(33) yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. Förvaltningens ambition är att utveckla och förstärka samarbetet med yrkeshögskolor och övriga lärosäten. För övrigt har vi stora möjligheter att identifiera nya medarbetare genom det stora antal studenter som vi varje år tar emot inom våra verksamheter. Det gäller i stort sett alla våra yrkeskategorier som har verksamhetsförlagd utbildning. Det är angeläget om att stimulera våra verksamheter att utbilda handledare och verka för att vi tar emot studenter. Möjligheter till kompetensförsörjning har stora regionala skillnader inom vår förvaltning. Vi kan se att det finns en problematik att rekrytera barnmorskor och psykologer i flera av de delar av Närhälsan som präglas av landsbygd. Arbete pågår med att se över kompetensförsörjningen av dessa yrkeskategorier långsiktigt. Enligt fortbildningsrådets plan genomfördes under 2014 fortbildning för i princip samtliga målgrupper och verksamhetsområden. Exempel på större satsningar är ”Samtalskonst” på olika nivåer. För sjuksköterskor "Vårdråd i samklang" (god service och bemötande vid telefonrådgivning, en dag) samt fördjupning i form av en "Konsultationsträning" på fyra dagar. För alla målgrupper erbjöds också Motiverande Samtal (fem dagar). Dessa utbildningar är stående och återkommer varje termin. Som en fördjupning av Serviceguiden och implementering av den gemensamma plattformen genomfördes sex kurser "Från ord till handling - kunskap och inspiration på vägen till en Närhälsa med service i världsklass" för samtliga receptionister inom Barn och ungdomsmedicin och Rehab. Denna satsning fortsätter under 2015 för resterande områden. Under året har vi planerat och bjudit in till breddutbildning i Suicidprevention, genomförandet startar 2015. Våra undersköterskor har erhållit en särskild satsning från personalutskottet, varför vi fortsatt utbildningarna som startade 2013, handledarutbildning och högskoleutbildningen Hälsofrämjande och förebyggande metodik, 5 hp." Vid årsskiftet upphörde den intraprenad som tidigare kallats KursDoktorn i den form den tidigare bedrivits. Från och med 2015 så kommer KursDoktorn att ingå i Närhälsan och erbjuder särskilda kurser som är obligatoriska för ST-läkare i allmänmedicin att genomgå. Här vänder vi oss till alla ST-A i Västra götalandsregionen. Inom ramen för KursDoktorn så kommer förvaltningen även att fokusera ökad kompetensutveckling för Närhälsans specialister i allmänmedicin. Beslut om utbildningsinsatser sker i fortbildningsrådet. KursDoktorn är organiserad under HR-avdelningen och tillhör beställd primärvård. 3.1.6 Studierektorsenheten Från och med den 1 januari 2013 har Närhälsan i uppdrag att organisera, utveckla, administrera och bemanna en samlad studierektorsenhet för alla godkända vårdenheter inom VG Primärvård oavsett driftsform och geografisk lokalisering. Utbildningsuppdraget definieras i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och omfattar grund- och specialistutbildning för de professioner som är verksamma vid vårdenheterna – även för Sida 24(33) vårdenheter inom beställd primärvård. Beställningen av uppdraget lämnas av HSA, Vårdvalsenheten, för avtalsperioden 2015-2016. Studierektorsenheten tillhör definitionsmässigt beställd primärvård och uppdraget ska genomföras konkurrensneutralt. Primärvårdsdirektören har organiserat studierektorsenheten inom HR-avdelningen, till vilken uppenbara kopplingar finns i frågor som förvaltningens arbete med kompetensförsörjning, utbildning och fortbildning. I dagsläget finns ett trettiotal personer och en enhetschef direkt knutna till utbildningsuppdraget med studierektorer för AT-läkare, ST-läkare och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt administrativa assistenter. Därutöver finansieras ca 30 huvudhandledare på deltid inom uppdraget. Studierektorer har i något fall sin grundanställning vid privat vårdcentral. 3.2 Personalstruktur Inom beställd vård är den största förändringen i personalstrukturen rehabiliteringens övergång till Vårdval Rehab som skedde den 1 september. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, övrig rehabpersonal, kanslister och medicinska sekreterare gick då över till primärvårdsstyrelsen. För övrigt har inga betydande förändringar i personalstrukturen genomförts.§§ För barnmorskor är det i vissa delar av regionen svårt att täcka sitt behov. Gynekologer är som tidigare en bristgrupp detta problem delar Närhälsan med övrig sjukvård. För medicinska sekreterare och psykologer är det olika svårt att rekrytera beroende på var man finns geografiskt. Sjukvårdsrådgivningen har vissa svårigheter att rekrytera sjuksköterskor för nattjänstgöring. 3.4 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. Närhälsans sjukfrånvaro är 5,6% jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 6,3%. Sjukfrånvaron har ökat med 0,9% jämfört med samma period 2013. Andelen långtidssjukskrivna har ökat jämfört med samma period 2013. Sjukfrånvaron ökar i övriga regionen samt i hela riket. Det är svårt att dra några enkla slutsatser till varför sjukfrånvaron ökar. De grupper som vi ser har en ökad sjukfrånvaro är bl a sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. De åtgärder som vi kommer att fokusera på för att bryta de trenden kortsiktigt är ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkandialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att försöka arbeta så strukturerat som möjligt enligt Närhälsans rutiner för rehabilitering utbildningsinsatser för chefer i rehabprocessen, förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete, tidiga signaler på ohälsa hos medarbetare samt mänskliga reaktioner Sida 25(33) vid förändring Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: ett utvecklingsarbete pågår inom HR-avdelningen för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Sjuksköterskor, barnmorskor 7,3 11,7 Undersköterskor m.fl. 6,1 0 Läkare 6,9 0,5 Admininstratör, vård 5,1 1,1 Rehabilitering och förebyggande 5,8 1,7 Teknik, hantverkare 8,9 3,6 Kök, städ, tvätt 0,5 Administration 2,7 1,5 Summa 5,9 2,4 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid december 2014 Kvinnor 5,9 Män 2,4 5,6 Totalt december 2013 5,0 2,5 4,7 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) December 2014 Kvinnor 61,0 Män 44,0 60,4 Totalt December 2013 54,2 39,8 53,3 Totalt 7,3 6,1 4,8 5,0 5,5 4,4 0,5 2,5 5,6 3.6 Jämställdhet och mångfald Jämix nio nyckeltal 1 Andelen yrkesgrupper där könsfördelningen är mellan 40-60% Av de sex stora yrkeskategorierna är det ingen yrkesgrupp som är jämt könsfördelad. 2. Andel kvinnor i förvaltningsledningen Sida 26(33) Andelen kvinnor i förvaltningsledningen är 62 %. 3. Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor. Andelen chefer som är kvinnor är 85% och andelen anställda som är kvinnor är 91 %. 4. Skillnad mellan kvinnor och mäns löner Kvinnors löner är 72 % av männens 5. Skillnad i långtidsfrånvaro mellan kvinnor och män. Kvinnors långstidssjukfrånvaro är 61% och männens är 44%. Kvinnors långtidssjukfrånvaro är 17% högre än männens. 6. Genomsnittligt uttag av föräldradagar av män och kvinnor samt skillnad mellan kvinnor och män i uttag av föräldradagar av de som tagit ut. 20 män har tagit ut 672 dagar och 227 kvinnor har tagit ut 17 767 dagar. Vilket gör ett genomsnittligt uttag av dagar för män med 33,6 dagar och för kvinnor med 78,2 dagar. Skillnaden mellan män och kvinnor är 44,6 dagar. 7. Skillnaden i sysselsättningsgrad (andel kvinnor - män) samt skillnaden i andelen med reducerad heltid. Av kvinnor arbetar 66% heltid jämfört med männen där 84% arbetar heltid. Andelen deltidsarbetande män är 11% och andelen deltidsarbetande kvinnor är 17%, skillnaden är 6%. 8. Skillnad i andel tillsvidareanställda Av kvinnorna är 92% tillsvidare anställda och av männen är 79% skillnaden är 13%. 9. Jämställdhetsarbete Vi har utarbetat en plan för Jämställdhet och mångfald för Närhälsan. Denna är dock inte formellt antagen detta kommer att ske 2015. Jämställdhetsarbetet i Närhälsan ska leda till en miljö där jämställdhetsaspekten är integrerad inom all verksamhet. Alla anställda ska arbeta på lika villkor. Det är önskvärt med en jämn könsfördelning i samtliga befattningar. Kvinnor och män ska ha lika lön för lika och likvärdigt arbete. Ingen diskriminering får förekomma. Jämställdhet och mångfald handlar om attityder och värderingar. Det är viktigt att frågorna belyses i utvecklingssamtal och vid arbetsplatsträffar. Chefer och medarbetare har tillsammans ett ansvar för att planens mål uppnås. Cheferna ansvar för att frågorna tas upp på arbetsplatsträff och att planens aktiviteter genomförs. Jämställdhet och mångfald främjar en god arbetsmiljö. Det är viktigt att attrahera och behålla personal med hög kompetens, vilket innebär att vi inte kan diskriminera någon grupp eller individ. Genom att personalsammansättningen speglar befolkningens sammansättning kan vi ännu bättre möta våra kunders krav och behov. Jämställdhet och mångfald skapar mervärde för både medarbetare, verksamhet och de som utnyttjar våra tjänster samt ökar vår konkurrenskraft. Sida 27(33) Genuskompetent ledarskap Ökad kunskap om jämställdhet och genusfrågor hos chefer och medarbetare kan påverka att vi blir en attraktiv arbetsgivare. Under 2013 genomfördes regionens webbaserad utbildning för primärvårdens chefer. Under 2014 har många nya chefer anställts, dessa har inte i lika hög grad gått utbildningen. Under 2015 kommer denna utbildning att ingå i introduktionen för nya chefer inom Närhälsan. Inom den beställda vården har vi 75 chefer av dessa har 26 gått utbildningen vilket motsvarar 35 %. 3.7 Personalvolym Anställda per personalgrupp Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Administratör, vård Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Summa 2014 Antal 673 57 80 91 286 0 1 1 2 284 1475 Andel 45,6 3,9 5,4 6,2 19,4 0 0,07 0,07 0,1 19,3 2013 Antal 688 77 89 122 905 1 2 0 3 291 2178 Andel 31,6 3,5 4,1 5,6 41,6 0,05 0,09 0 0,1 13,4 Personalvolymen har totalt minskat mellan 2013 och 2014. Förklaringen till den stora minskningen är Vårdval Rehab. Rehabverksamheten finns från den 1 september 2014 under primärvårdsstyrelsen. Ofrivillig deltidsanställning Förvaltningen har 7 anställda kvinnor med ofrivillig deltidsanställning i personalgrupperna. Dessa återfinns i grupperna barnmorskor och undersköterskor. Föregående år var det 28 kvinnor med ofrivillig deltidsanställning, detta är en minskning med 21 anställda. En anledning till minskningen är Vårdval Rehab, flera med ofrivillig deltid fanns inom detta område. De ekonomiska ramarna avgör om heltid kan erbjudas men möjligheten till heltids anställning prövas alltid. Sida 28(33) 3.8 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Utfall 2014 3 801 454 6 112 10 367 Utfall 2013 4 316 270 1 581 6 167 Bemanningsföretag har ökat med 4,1 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen mellan åren består framförallt av köp kopplat till sjukskrivningsmiljarden samt Centrala barnhälsovården. Köp av bemanningsläkare har minskat. Köp av sjuksköterskor har ökat, ökningen består i köp av barnmorskor till mödravård och ungdomsmottagningar. Köp av övrig personal har ökat, här är den största ökningen inom sjukskrivningsmiljarden där utredningsteam med specialistkompetens köpts in samt psykologer till Centrala barnhälsovården. 3.9 Personalkostnadsanalys För den beställda vården har det skett en volymminskning av personalen, 2013 var det 2 178 anställda och 2014 är antalet anställda 1 475 en minskning med 703 anställda. Anledningen till volymförändringen är rehabiliteringens övergång till Vårdval Rehab och primärvårdsstyrelsen. För den verksamhet som är kvar i beställd vård har följande förändring av volymen skett: Mödrahälsovården, Ungdomsmottagningarna och Gynekologin har ökat antal anställda med 16. De yrkeskategorier som ökat är barnmorskor, och det är antalet timanställda som ökat. Inom gruppen administration har utvecklingsledare/planerare ökat med 8 inom Gyn projekt. Barn och Ungdomsmedicin har minskat antalet anställda med 15. De största minskningarna har skett inom grupperna, läkare eftersom fem ST-läkare blivit klara och inte återbesatts. Grupperna läkarsekreterare och kanslister har också minskat. Unika verksamheter har en sammanlagd ökning skett med sju anställda. 1177 Vårdguiden har minskat antalet sjuksköterskor med 17 som en anpassning till budget. En ny enhet för hjälpmedel har inrättats enheten har 10 medarbetare. Gemensam verksamhet har en ökning med 12 anställda. Dessa 12 är anställda i projektet sjukskrivningsmiljarden, där en ettårig överenskommelse har träffats om att införa funktionen rehabkoordinator för samordning av insatser runt sjukskrivna. Personalkostnader. Den kraftiga minskningen av personalkostnader mellan åren och mot budget förklaras av övergången av rehabverksamhet beställd vård till vårdval. Det har skett en extrasatsning för jämställda löner avseende kategorin medellånga utbildningar. För 2014 höjdes sociala avgifter med drygt 1 %. Sida 29(33) Mertid och övertid, används vid hög arbetsbelastning, oplanerad frånvaro och för att täcka tillfälligt för vakanser. Mertid och övertidstimmarna har minskat 2014 jämfört med 2013. OB tillägg, det bara viss verksamhet som regelbundet arbetar obekväm arbetstid. 1177 vårdguiden har tjänstgöring dygnet runt. Övriga verksamheter har öppet måndag till fredag och inom viss verksamhet kvällsöppen mottagning. 4. Övrigt Vid våra FoU-enheter har en översyn gjorts av organisationsstrukturen och en gemensam grundstruktur upprättats vid enheterna. Fortsatt arbete har gjorts och vissa uppgifter inom FoU samordnats mellan lokalkontoren. Arbetet med att påtala olikheterna i de ekonomiska förutsättningarna i beställningen från HSN av FoU, som inneburit ojämlikhet för personal och invånare har lett till ett beslut i regionstyrelsen att FoU skall finansieras direkt från Regionstyrelsen. För-söken att påverka att uppdraget i Krav- och kvalitetsboken så att FoU skulle få uppföljnings-mått har tyvärr inte lyckats. Uppdraget står oförändrat till KoK 2015. 5. Ekonomi Resultatet 2014 för Närhälsan beställd vård uppgår till -9,2 mnkr, vilket är 0,9 mnkr bättre än lagd budget på -10,1 mnkr. Närhälsans ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2014 baserades på de överenskommelser som är tecknade med de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna. Generellt erhöll Närhälsan en uppräkning av ersättningsnivån med 2,4 procent med ett effektiviseringskrav på 0,6 procent vilket innebar ett nettopåslag med 1,8 procent. Utöver det gjordes ett avdrag med knappt 2,8 mnkr som avsåg förvaltningens besparingskrav när det gäller konsulter, kurs- och konferenser samt information. Förändrade uppdrag, ekonomiska neddragningar men också utökade beställningar inom några verksamheter gör att jämförelser mellan åren är vansklig. Förvaltningen fick för 2014 följande förändringar av uppdragen vilket innebär att utfall av kostnader och intäkter inte är helt jämförbara med 2013. Neddragningar inom FoU-verksamheten nämnderna 1, 2, 3, 6 och 8 med totalt 1,6 mnkr inom mödrahälsovården i nämnderna 6 och 8 med totalt 1,2 mnkr inom dietistverksamheten i nämnderna 6 och 8 med totalt 1,5 mnkr regionens nya internhyresmodell innebar ökade lokalkostnader för 2014 med 2,8 mnkr (inklusive ägarstöd) Satsningar utökning inom barn- och ungdomsmedicin inom nämndområdena 4, 5, 7, 11 och 12 med totalt 1,0 mnkr 1 mödra- och barnpsykologtjänst i nämndområde 7 med totalt 0,7 mnkr 1 gynekologtjänst inom nämndsområde 5 med totalt 1,5 mnkr Sida 30(33) 1 socionomtjänst till Hagamottagningen inom nämndsområde 5 med totalt 0,6 mnkr Kompensation för merkostnader ersättning för kostnadsökningar inom mödrahälsovården för vätskebaserad cytologi samtliga nämnder, samt kostnadsökningar för medicinsk service inom nämnderna 5, 7, 11, 12 totalt 16,7 mnkr ersättning för tolkkostnader inom nämnderna 1, 2, 3, 5, 11, 12 med 7,8 mnkr (för övriga nämnder ingår dessa sedan tidigare i ersättningen) ersättning för patientströmmar mellan nämnderna med 5,1 mnkr gäller samtliga nämnder. Regionfullmäktige fattade den 11 februari 2014 beslut om att införa vårdval inom rehabverksamheten med startdatum den 1 september 2014. Beslutet innebar att Närhälsans rehabverksamhet konkurrensutsattes. Den del av verksamheten som ingick i vårdvalet lyftes ur beställd primärvård och övergick både organisatoriskt och redovisningsmässigt till Primärvårdsstyrelsens ansvarsområde. Närhälsans kostnadsansvar för handikapphjälpmedel upphörde i och med att vårdval rehab infördes. Fram till den 31 augusti gällde dock oförändrat uppdrag samt ersättning för både rehabverksamheten och hjälpmedel. Detta innebar att kostnader och intäkter redovisades enligt samma principer som för övriga verksamheter inom beställd primärvård. Eftersom beslutet om att konkurrensutsätta rehabverksamheten inom Närhälsan fattades först under våren har Närhälsan inrapporterat en helårsbudget för denna verksamhet. Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Långsiktigt mål: En ekonomi som medger utveckling Nyckeltal Eget kapital uppgå till 2 procent av regionintäkterna Andel enheter med nollresultat - 100 procent Strategier Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer respektive inte väljer oss Öka förståelsen bland alla anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter från enheter som lyckats vända negativa resultat till positiva Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvaliteten Aktiviteter Controllergenomgångar med förvaltnings- och områdesledning för genomlysning och Sida 31(33) uppföljning av verksamheten Kontinuerlig genomgång och uppföljning av resultat och prognos med berörda chefer samt på verksamheternas ledningsmöten Som ett led i förberedelserna inför uppstarten av vårdval rehab bedrevs ett arbete med produktionsplanering. Utbildning och förberedelse av chefer och medarbetare inför vårdval rehab. Arbete med att implementera Näranalys har fortsatt under året Närhälsan hade för 2014 rätt att nyttja eget kapital med 10,1 mnkr, (6,9 Asynja, 1,6 FoU samt 1,6 skyltar). 5.1 Ekonomiskt resultat Årets resultat uppgår till -9,2 mnkr, vilket är 0,9 mnkr bättre än lagd budget på -10,1 mnkr. Resultatet 2013 var -8,2 mnkr. Den 1 september övergick rehabverksamheten till Primärvårdsstyrelsen och Närhälsan hade från och med detta datum inte heller längre kostnadsansvar för hjälpmedel. Närhälsan hade för 2014 rätt att nyttja eget kapital med 10,1 mnkr, (6,9 Asynja, 1,6 FoU samt 1,6 skyltar). Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall utfall/utfall budget/ 1412 1412 1312 % utfall Statsbidrag 3,0 1,6 2,4 Patientavgifter 26,8 30,8 33,1 Såld vård internt 1 246,4 1 318,9 1 412,7 Såld vård externt 6,0 112,8 5,4 Försäljning av material, varor och tjänster 170,9 162,7 170,7 Övriga intäkter 160,8 139,1 128,7 Verksamhetens intäkter 1 614,0 1 765,9 1 753,1 Personalkostnader Inhyrd personal, bemanningsföretag Läkemedel Lokalkostnader Material, varor och tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Finansiella intäkter/kostnader m.m. -1 036,7 -1 080,5 -1 092,6 -10,4 0,0 -6,2 -18,2 -20,7 -20,4 -130,8 -131,7 -150,6 -349,2 -465,7 -430,0 -53,8 -54,1 -38,1 -4,4 -4,9 -5,3 -1 603,6 -1 757,6 -1 743,3 -19,6 -18,3 -18,0 1,4 -3,9 -72,5 -106,8 8,2 21,7 -151,9 22,7% -19,1% -11,8% 11,4% 0,1% 25,0% -7,9% 43,7 -10,4 2,5 0,9 116,5 0,3 0,5 154,0 -5,1% 68,1% -10,7% -13,1% -18,8% 41,1% -17,3% -8,0% -1,3 Sida 32(33) Resultat -9,2 -10,1 -8,2 0,8 Förändringen att Styrelsen för beställd vård från 1 september inte har kostnadsansvaret för rehab (vårdvalsdelen) och inte heller för personliga hjälpmedel har fått som konsekvens att alla jämförelser med budget eller föregående års utfall är svåra att göra. Bruttokostnaderna för rehab för perioden september-december 2014 bedöms till 130 mnkr. Motsvarande bedömning för personliga hjälpmedel är 70 mnkr. De flesta resultatraderna har påverkats i olika grad, undantaget läkemedel. Förändringen har även inneburit att en Hjälpmedelsenhet har inrättats med uppdraget att arbeta med övergripande administration och uppföljning. Den har fått sin organisatoriska tillhörighet hos Närhälsan (beställd vård). Nedan kommenteras några kostnadsposter i särskild ordning: Personalkostnaderna har minskat mellan åren och mot budget vilket förklaras av övergången av rehabverksamhet till Primärvårdsstyrelsen. Det har skett en extrasatsning för jämställda löner avseende kategorin medellånga utbildningar. För 2014 höjdes sociala avgifter med drygt 1 %. Bemanningsföretag har ökat med 4,1 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen mellan åren består framförallt av köp kopplat till sjukskrivningsmiljarden samt Centrala barnhälsovården. Material, varor och tjänster har sjunkit rejält. Här syns bland annat effekten av förändringen 1 september avseende personliga hjälpmedel då vi inte längre har kostnadsansvaret. Fram till augusti såg vi dock en kostnadsökning avseende dessa till följd av ökad förskrivning. Utfall Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 11 991 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 21 566 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 7 875 Kostnaderna för externa konsulter uppgick till 12 mnkr och därmed klarade inte Närhälsan att nå 2014 år målnivå på 9,5 mnkr. Den främsta anledningen till att målet inte uppnåddes var att IT-konsulter nyttjades vid införandet av vårdinformationssystemet AsynjaVisph. Närhälsan har för detta ändamål rätt att nyttja eget kapital med 6,9 mnkr. Kostnaderna för externa konsulter 2014 var 5,6 mnkr lägre än för 2013. Kostnaderna för kurs- och konferenser uppgick till 21,6 mnkr och det hade krävts ytterligare kostnadsänkningar på 3,6 mnkr för att nå målnivån på 18 mnkr. Kostnaderna 2014 var dock 1,6 mnkr lägre än föregående år. Under året genomfördes flera central utbildningar. PR och info har 2014 inneburit kostnader på 7,9 mnkr vilket var 5,4 mnkr mer än satt måltal på 2,5 mnkr. Sida 33(33) 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Närhälsan, beställd primärvård, har en ekonomi i balans per 31 december 2014 och har därför inte uppdraget att inrapportera lokal åtgärdsplan för att uppnå ekonomisk balans. För verksamhetsåret 2014 har Närhälsan fått godkännande att använda eget kapital med 8,5 mnkr samt ta i anspråk ytterligare 1,6 mnkr som är överförda från 2013, (se under punkten 5.3 eget kapital). 5.3 Eget kapital Närhälsan, beställd primärvård har för verksamhetsåret 2014 fått beslut om att använda eget kapital med 8,5 mnkr enligt fördelning nedan - 6,9 mnkr för införandet av ett nytt vårdinformationssystem (VISPH) under 2014 - 1,6 mnkr för att under 2014 kunna bibehålla nuvarande nivå inom förvaltningens forskningsoch utvecklingsverksamhet Dessutom har Närhälsan i bokslutsdisposition fått överföra 1,6 mnkr från 2013 för ej ianspråktaget eget kapital för byte av skyltar i samband med namnbytet till Närhälsan. Eget kapital (mkr) Beställd vård IB 1/1 2014 36,1 disp. Region -1,2 beslut* -10,1 Resultat -9,2 UB 31/12 2014 15,6 * beslut att överföra rehabs andel av EK, 10,1 mnkr till Primärvårdsstyrelsen. Den ingående balansen för EK 2014 för beställd vård var 36,1 mnkr. Avgår disposition till Regionen på -1,2 mnkr kopplat till 2 procentaren av Regionbidraget. En överföring av rehabs andel av det egna kapitalet med 10,1 mnkr har gjorts till Primärvårdsstyrelsen. Resultatet för 2014 på 9,2 mnkr läggs till det egna kapitalet som i utgående balans summeras till 15,6 mnkr. 5.4 Investeringar För budgetåret 2014 uppgick Närhälsans, beställd primärvård, investeringsutrymme till 16,7 mnkr. Utrymmet var uppdelat på fastighetsinvesteringar och utrustning. Under 2014 användes 2,7 mnkr till investeringar i medicinsk utrustning och inventarier. 6. Bokslutsdokument och noter Se bilaga Analyslänkar Årsredovisning 2014 ../../userfiles/1/documents/2000_2253_A0750.xlsx
© Copyright 2024