1. No category

Uppsala universitet Inst. för Informatik och media Genus och IT En studie av genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur Hanna Rutqvist & Per Wirén Kurs: Nivå: Termin: Datum: Handledare:
Examensarbete C VT­15 2015­06­14 Christopher Okhravi Sammanfattning Denna studie kartlägger systemvetenskaplig kurslitteratur som används på svenska universitet. Utifrån denna kartläggning har en ordsökning med syfte att ge en indikation på genuspartiskhet i text sedan utförts. Detta har gjorts med hjälp av programvaran Hamlet II, ordlistor med genuspartiska och genusneutrala ord samt ord för att beteckna generiska personer inom IT. Med hjälp av teorier om design science och metodologi har resultatet slutligen visat att den arbetsprocess som genomsyrat studien kan ses som en återanvändbar metod för att undersöka genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur. Abstract This paper maps information systems textbooks that is used Swedish universities. Based on this mapping, a word search with the aim of providing an indication of gender bias in texts was carried out. This has been done with the help of the software Hamlet II, lists with gender biased and gender­neutral words and words to describe generic persons eg their professions in IT. With the help of theories and frameworks of design science and the creation of methodologies, the results finally demonstrated that the work process that has permeated the study can be seen as a reusable method to examine gender bias in literature of information systems courses. Nyckelord genus, informationssystem, informationsteknologi, IT, textanalys, kurslitteratur, design science, genuspartiskhet, genusneutralitet, metod Tackord Till att börja med vill vi framföra ett stort tack till vår handledare Christopher Okhravi. Även ett varmt tack till Christoffer Johansson som hjälpt oss med ett genusvetenskapligt perspektiv. Slutligen ett stort tack till Kristina Ohlsson på Språkverkstaden samt Burch Gürler, Anton Kronosjö, Maria Hognesius och Jenny Eriksson Lundström för värdefulla kommentarer. Innehållsförteckning 1 Inledning
1.1 Begreppslista
1.2 Bakgrund
1.2.1 Genus
1.2.2 Genus och IT
1.2.3 Språkets makt över vår uppfattning av omvärlden
1.2.4 Användningen av genusspecifika pronomen för generiska personer
1.2.5 DRM­skydd
1.3 Problemformulering och kunskapsbehov
1.4 Syfte och forskningsfrågor
1.5 Avgränsningar
1.6 Kunskapsintressenter
1.7 Disposition
2 Metod
2.1 Forskningsansats
2.2 Datainsamlingsmetodik
2.2.1 Ordlista med genuspartiska och genusneutrala ord
2.2.2 Intervju
2.2.3 Generiska personer inom IT
2.2.4 Information om universitet och utbildningar
2.2.5 Information om kurslitteratur
2.2.6 Kurslitteratur
2.2.7 Statistik över genuspartiskt språkbruk
2.3 Tillvägagångssätt
3 Teori
3.1 Design science
3.2 En metod för att skapa metoder
4 Empiri
4.1 Genuspartiska och genusneutrala ord
4.2 Generiska personer inom IT
4.3 Programvara
4.4 PN­värde
1 1 2 2 2 3 3 4 4 5 6 6 7 8 8 8 8 8 9 9 9 9 9 10 11 11 12 14 14 15 15 16 4.4.1 Tolkning av PN­värde
4.5 GP­värde
4.5.1 Tolkning av GP­värde
4.6 Sökning av lärosäten och utbildningar
4.7 Insamling av information om kurslitteratur
4.8 Införskaffande av kurslitteratur
4.9 Genomsökning av genuspartiska och genusneutrala ord i litteraturen
4.10 Genomsökning av generiska personer och genusspecifika pronomen
4.11 Samanställning av datan
4.12 Sammanfattning av tillvägagångssätt
5 Analys
5.1 Analys av resultatet av sökningen
5.1.1 Utläsning med PN­värdet
5.1.2 Utläsning med GP­värdet
5.2 Evaluering av arbetsprocessen
5.2.1 Design science
5.2.2 Apple och Smith
5.2.3 Slutlig bedömning
6 Diskussion
6.1 Riddles ordlista och PN­värdet
6.2 GP­värdet
6.3 Böcker och DRM­skydd
6.4 Jämförelsepunkter
7 Sammanfattning och slutsats
8 Källförteckning
8.1 Referenser
8.1.1 Litteratur
8.1.2 Programvara
8.1.3 Hemsidor
8.2 Muntlig källa
8.3 Bilagor
8.3.1 Bilaga A
8.3.2 Bilaga B
8.3.3 Bilaga C
17 17 18 19 19 20 21 22 23 23 24 24 24 24 25 25 26 27 28 28 28 29 30 31 32 32 32 32 33 33 34 34 38 40 Bilageförteckning Bilaga A. Genuspartiska/genusneutrala ord
Bilaga B. Generiska personer inom IT
Bilaga C. Böcker
34 38 40 Figurförteckning Fig. 1. Ramverket från March & Smith
Fig. 2. Formel för uträkning av PN­värdet
Fig. 3. Exempel på kartlagd kurslitteratur
Fig. 4. Studiens positionering
11 17 20 25 Tabellförteckning Tabell 1. Exempel på genuspartiska och genusneutrala ord
Tabell 2. Exempel på ord i listan över generiska personer inom IT
Tabell 3. Lärosäten med utbildningar inom systemvetenskap på kandidatnivå
Tabell 4. Införskaffade böcker
Tabell 5. Genuspartiska och genusneutrala frekvenser i böcker
Tabell 6. He och She­frekvenser med generisk person i böcker
Tabell 7. PN­värde och GP­värde
14 15 19 21 21 22 23 1 Inledning
Forskning visar att det existerar en mängd olika genusrelaterade problem inom IT (Todd, 2005, s. 382). Med utgångspunkt i teorier om social konstruktion och det skrivna språkets makt över människors värderingar kan det hävdas att skriven text som är genuspartisk är en bidragande orsak till detta. Därför har denna studie syftat till att kartlägga och undersöka genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur som används på kandidatnivå på svenska universitet. Tillvägagångssättet för detta har sedan evaluerats genom att undersöka om det kan klassas som en återanvändbar metod. Fokuset för denna del är att presentera en kortfattad begreppslista, bakgrunden till uppsatsen, uppsatsens problemformulering, syfte, frågeställningar och vilka avgränsningar som har gjorts. Till sist presenteras för vilka detta arbete förväntas vara intressant för och slutligen dispositionen för hela uppsatsen. 1.1 Begreppslista Här presenteras och förklaras en del av de nyckelbegrepp som används genom uppsatsen. ● Generisk person: ​
En titel på en person av obestämd genustillhörighet, exempelvis ​
the boss ​
eller ​
the user​
. ● Genusspecifika pronomen: ​
Pronomen som är riktat mot ett specifikt genus, exempelvis he​
eller s​
he​
. ● PN­värde: ​
Ett mått mellan 0 och 100 som beskriver användningen av genuspartiska och genusneutrala ord i en bok. ● GP­värde: Ett mått mellan 0 och 100 som beskriver skillnaden mellan hur ofta manligt kodade genusspecifika pronomen förekommer i samma mening som ett ord för att hänvisa till en generisk person jämfört med kvinnligt kodade genusspecifika pronomen. Värdet är en indikator på hur ofta generiska personer benämns med ett genusspecifikt pronomen. ● DRM­skydd: ​
Står för ​
Digital Rights Management och är ett samlingsnamn för ett flertal olika tekniker som förhindrar och kontrollerar olovlig spridning och kopiering av upphovsrättsligt digitalt material. Vanligt att det finns i DVD­filmer, spel och e­böcker. 1 1.2 Bakgrund Följande del presenterar koncept och teorier som behövs som underlag för senare delar av uppsatsen. 1.2.1 Genus Kön och genus är två koncept som ofta definieras i relation till varandra. Ofta ses kön som den biologiska definitionen av man och kvinna medan genus handlar om vad kön innebär socialt och kulturellt. Genus handlar alltså om olika förväntningar som ställs på män och kvinnor. Kön ses ofta därför som mer statiskt och objektivt medan genus ofta ses som något mer föränderligt. Denna distinktion mellan kön och genus har dock kritiserats för att ha en alltför statisk och enkelspårig syn på kön (Wodak, 1993, s. 3). Ur ett feministiskt perspektiv genomsyrar genus hela samhället och bidrar till en hierarki mellan könen inom bland annat ekonomi, politik och familjesfär. En uppfattning är att denna hierarki till stor del bygger på idéer om vad som är manligt och kvinnligt (Gemzöe, 2008, s. 79­81). Denna uppsats kommer att fokusera på genus i förhållande till IT och de genusrelaterade problem som finns inom området. 1.2.2 Genus och IT Inom IT och teknikfokuserade arbetsfält existerar en mängd genusrelaterade problem (Todd, 2005, s. 382). I litteraturen kring detta framgår två primära problemområden: Det finns studier som visar att det på många håll existerar ett så kallat “glastak” som hindrar kvinnor från att avancera till samma hierariska nivå inom en organisation som män (Itzin, 2001, s. 43; Nicolson, 1996, s. 10). Det här kan ske även om kvinnan i fråga har bättre kompetens än mannen. Tanken är att män har lättare att avancera inom ett mansdominerat område som IT just för att de är män och därmed ses som mer lämpliga för högre poster än kvinnor (Todd 2005, s. 382). Det finns även studier som visar att kvinnor och män porträtteras olika inom IT och hur arbetsinsatser från kvinnor inte alltid tas på lika stort allvar som mäns arbetsinsatser, vilket bidrar till glastaket (Todd, 2005, s. 385). Statistik visar att IT och informationssystem som arbetsområden är mansdominerat (NCWIT, 2014), vilket kan ses som ett problem i sig. Exempelvis skriver Ahl (2004) hur en minoritet i en given kontext blir mycket synlig. Majoriteten, i detta fall män inom IT, riskerar då att se minoriteten, i detta fall kvinnor inom IT, inte som individer utan som representanter för deras kön. Det kan i sin tur ligga till grund för upprätthållandet av negativa stereotyper baserade på kön. Denna markering av en minoritet kan också leda till en särbehandling som sätter minoriteten i en ofördelaktig maktrelation i förhållande till majoriteten (Ahl, 2004, s. 18). 2 De ovan nämnda problemen är givetvis relevanta ur ett genusvetenskapligt perspektiv, men också ur ett perspektiv på informationssystem och organisationer. Exempelvis kan det ge upphov till att kompetens förbises. I en mansdominerad och manskodad bransch som IT kan män i egenskap av att vara män ibland ses som mer lämpade än kvinnor att utföra vissa arbetsuppgifter eller inneha vissa högre positioner, vilket gör att kompetens kvinnor kan bidra med kan gå förlorad (Itzin, 2001, s. 41). Dessa problem påverkar givetvis även individerna. Exempelvis kan det sänka självkänslan hos kvinnor som ser män med samma eller mindre kompetens än de själva avancera i sina karriärer medan de själva slår i glastaket (Nicholson, 1996, s. 10). Det följer logiskt att strukturer som ger medarbetare inom en organisation exempelvis dålig självkänsla är något negativt för organisationen med avseende på exempelvis företagskultur och effektivitet. I en studie där 2360 teknikrelaterade globala företag ingick visades även att de företag där kvinnor är en del av företagets ledning är mer effektiva och har större tillväxt i genomsnitt än de företag där ledningen endast består av män (Rohner m.fl., 2012). 1.2.3 Språkets makt över vår uppfattning av omvärlden Enligt teorier om social konstruktion är vår kunskap och uppfattning om världen något som skapas socialt i interaktionen mellan människor snarare än något som objektivt kan upptäckas. Det menas att kunskap är i sig inte objektivt och inte kan förmedlas objektivt, utan alltid innehåller en grad av subjektivitet (Andrews, 2012, s. 40). Med utgångspunkt från detta perspektiv blir det tydligt att vetenskapliga texter inte objektivt förmedlar kunskap om världen, utan är en producent av verkligheten. Oundvikligen förpackas värderingar och idéer från författaren in i texten i fråga och bidrar till att reproducera dessa värderingar och idéer, vilka kan gynna eller missgynna grupper i samhället (Ahl, 2004, s. 9). Ahl betonar vikten av att just vetenskapliga texter bör ses som en subjektiv producent av verkligheten. Hon menar att dessa ofta har en auktoritet och förväntas förklara och kartlägga verkligheten på ett objektivt sätt. Det här gör att de ofta ses som mer pålitliga och därmed har större potential att bygga en social verklighet än många andra faktorer som också bidrar (Ahl, 2004, s 9). 1.2.4 Användningen av genusspecifika pronomen för generiska personer Saul (2010) skriver om hur ordet ​
he ofta anses ha två olika betydelser. För det första kan ordet syfta på en person med manlig genustillhörighet, exempelvis “He drank the wine”. Men ordet används också ibland för att hänvisa till en person där genustillhörigheten är okänd, exempelvis “When a student comes into the room, he should pick up a handout”. Tanken är ofta att det sistnämnda är genusneutralt då ​
he i det här fallet i praktiken kan syfta på både män och kvinnor (Saul, 2010). 3 Det har riktats kritik från feministiskt håll om att den påstådda genusneutrala innebörden av ordet he egentligen inte är så genusneutral som den ofta anses vara. Saul (2010) identifierar tre problem användandet av ​
he som ett pronomen för att hänvisa till en okänd eller generisk person leder till. Osynliggörnade av kvinnor: Från ett feministiskt perspektiv är osynliggörande av kvinnor ett stort problem som inte enbart existerar inom skriven text. Det blir dock mycket explicit i en text då ett användande av ​
he för en generisk person bokstavligen talat gör kvinnor osynliga, vilket kan ge effekten att kvinnor inte ses som lika viktiga som män. Denna användning av ​
he gör även att människor oftare tänker på personen som benämns med ​
he som en man än en kvinna, vilket även det bidrar till ett osynliggörande av kvinnor (Saul, 2010). Denna kognitiva del stödjs även av Hamilton (1988). Manlighet som norm: Nästa problem som kan bli en följd av ett användande av ​
he för generiska personer är att manligheten som norm förstärks. Med detta menas att kvinnors närvaro i form av att vara den generiska person som beskrivs, exempelvis en doktor, försvagas. Män ses då som standard och det vanliga medan kvinnor ses som något som avviker från denna norm. (Saul, 2010) Könsmarkering: Att överhuvudtaget benämna en generisk person som ett specifikt kön är i sig både irrelevant och problematiskt enligt viss feministisk kritik. Bortsett från de tillfällen där genus­ och könsrelaterade saker diskuteras är det oftast helt irrelevant att veta vilken könstillhörighet någon har. Att då markera någon som ​
he eller ​
she förstärker en idé om könens olikhet och att det är viktigt att särskilja män och kvinnor, vilket i sin tur kan bidra till ojämlika maktrelationer mellan könen. (Saul, 2010) 1.2.5 DRM­skydd Digital litteratur innehar ofta ett skydd, vanligt ett så kallat DRM­skydd. Det skyddet ska förhindra olovlig kopiering och delning. I praktiken betyder detta att trots att en konsument på laglig väg har införskaffat en bok så kan skyddet förhindra att läsaren kan undersöka det digitalt med hjälp av en programvara för textanalys. Det beror på att en digital bok ofta behöver gå igenom konvertering för att kunna användas av en programvara, vilket DRM­skydd omöjliggör (DRM Info, 2015). Upphovsrättslagen behandlar vad som gäller för upphovsrättslagen i informationssamhället (Riksdagens öppna data, 2005). 1.3 Problemformulering och kunskapsbehov Orsakerna till de genusrelaterade problem inom IT som beskrivits ovan är rimligtvis många och komplexa. Med utgångspunkt i Sauls (2010) och Ahls (2004) teorier om det skrivna språkets makt över den sociala världen kan det utläsas att språk och skriven text som innehar någon form av genuspartiskhet kan vara en bidragande orsak till denna problematik. Om litteratur som behandlar IT innehar en genuspartiskhet i sitt språkbruk skulle det utifrån dessa teorier kunna hävdas att denna litteratur är en bidragande faktor till de genusrelaterade problemen inom IT som 4 beskrivits tidigare. Med utgångspunkt i detta blir det relevant att undersöka huruvida systemvetenskaplig kurslitteratur använder ett genuspartiskt språkbruk. Att undersöka kurslitteratur kan ses som särskilt relevant då det skulle kunna hävdas att ett syfte med kurslitteratur är att förmedla till läsaren hur världen är beskaffad. En eventuell genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur har rimligen en större potential att upprätthålla idéer om manlighet och kvinnlighet inom IT än annan litteratur. I dagsläget finns författarna veterligen ingen forskning kring genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur som används på svenska universitet. Denna studie kan därför ses som ett bidrag till att fylla denna kunskapslucka. 1.4 Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna studie är att kartlägga kurslitteratur som används på systemvetenskapliga kandidatutbildningar på svenska universitet, för att sedan undersöka huruvida delar av denna litteratur använder sig av ett genuspartiskt språkbruk. På grund av tid och resursskäl förväntas inte alla böcker som ingår i denna kartläggning kunna undersökas, utan så många som möjligt kommer behandlas. Denna undersökning av genuspartiskhet görs på två sätt: Det ena som ska undersökas är den totala frekvensen av en bestämd uppsättning genuspartiska och genusneutrala ord som återfinns i en given bok. Dessa frekvenser ska sedan jämföras. Utifrån Ahls (2004) teorier om det skrivna språkets makt är detta relevant att undersöka. Det andra som ska undersökas är hur ofta ett genusspecifikt pronomen förekommer i samma mening som en generisk person. Inom denna studie ses detta som en indikation på att den generiska personen benämns med det pronomet. Ett exempel på detta är hur ofta ​
he förekommer i samma mening som ​
the developer​
, vilket är en indikation på hur ofta ​
the developer refereras som en man, i en viss bok. Relevansen i detta har sin grund i Sauls (2010) teorier om användandet av genusspecifika pronomen för generiska personer. Efter att denna undersökning av genuspartiskhet är genomförd ska tillvägagångssättet för att göra denna undersökning analyseras för att se om det kan klassas som en metod. Om detta kan sägas vara en metod skulle denna kunna användas i framtida liknande studier och blir därför ett ytterligare kunskapsbidrag. De forskningsfrågor denna studie ämnar besvara är därmed: 1. I vilken utsträckning använder ett urval av systemvetenskaplig kurslitteratur, som används på kanidatnivå på svenska universitet, ett genuspartiskt språkbruk med avseende på bruket av genuspartiska och genusneutrala ord? 5 2. I vilken grad finns det indikationer på att denna litteratur använder genusspecifika pronomen för att hänvisa till generiska personer? 3. Kan det tillvägagångssätt som använts för att svara på första och andra frågeställningen klassas som en metod? Det finns givetvis många sätt en mätning av genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur skulle kunna utformas på. Inte minst skulle en del kvalitativa tillvägagångssätt kunna utarbetas. Det är därför viktigt att poängtera att syftet med undersökningen inte är att mäta genuspartiskhet på alla tänkbara sätt. Istället kommer studien syfta till att mäta genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur på ett sätt som är systematiskt, lättöverskådeligt och oberoende av dyra datorprogram för textanalys. 1.5 Avgränsningar Denna studie är endast avsedd för granskning av kurslitteratur på engelska. Det beror på att en stor majoritetet av de böcker som används inom systemvetenskapliga utbildningar är på engelska. Att göra en liknande undersökning av böcker på svenska eller något annat språk kräver att tillvägagångssättet anpassas för just det specifika språket. Studien kommer endast granska böcker i digitalt format. Undersökningen använder sig inte av avancerade algoritmer för att mäta genuspartiskhet, utan befattar sig endast med sökningar av specifika ord och kombinationer av specifika ord som förekommer i samma mening. Exempel på mer avancerade algoritmer kan vara sådana som baserar sitt resultat på närheten mellan vissa ord och deras följd. Att inte använda sig av avancerade algoritmer bidrar till att behålla tillvägagångssättet för att mäta genuspartiskhet lättöverskådeligt, snabbt och oberoende av avancerade och potentiellt dyra datorprogram. 1.6 Kunskapsintressenter En första kunskapsintressent av studiens resultat kan vara programansvariga för systemvetenskapliga program, som vill se hur kurslitteratur som används på sin utbildning är skrivna ur ett genusperspektiv. En annan kunskapsintressent är forskare eller studenter som vill bedriva vidare forskning eller granskning inom detta område. Dessa skulle exempelvis kunna utgå från det tillvägagångssätt denna studie använt sig av för att mäta genuspartiskhet och vidareutveckla det. Ännu en kunskapsintressent är Uppsala studentkår. Under 2015 har det startat ett projekt för litteraturgranskning. Jämlikhetsansvarige och ett speciellt utskott under denne ämnar att, tillsammans med frivilliga deltagare, undersöka kurslitteraturen på Uppsala universitet ur ett normkritiskt perspektiv. Fokus ligger på genus. De uppmanar studenter att själva undersöka sin aktuella kurslitteratur. Resultatet av studenternas litteraturundersökning samlas in av Uppsala 6 studentkår för vidare analys. Det skulle kunna vara rimligt att detta projekt har nytta av vårt arbete då vi tagit fram vilka böcker som används vid Uppsala universitets utbildning av systemvetenskap. 1.7 Disposition Kapitel 2 förklarar den forskningsansats och metod som har använts för uppsatsen. Kapitel 3 tar upp de teorier studien utgått från och återkopplar från analysen. Kapitel 4 presenterar studiens empiri. Kapitel 5 är analysen av empirin. Kapitel 6 är diskussion av studien och dess innehåll, syfte och framtid. Kapitel 7 behandlar slutsats och sammanfattning av studien. Slutligen i kapitel 8 återfinns en källförteckning, referenser och bilagor. 7 2 Metod Denna del behandlar forskningsansats och beskrivning av studiens datainsamlingsmetodik. 2.1 Forskningsansats En studie av genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur skulle kunna ha många olika utformningar. Urval av lärosäten och utbildningar som ingår i studien eller tillvägagångssätt för att mäta genuspartiskhet är något som skulle kunna se ut på flera olika sätt. De ramar denna studie rör sig inom, med sitt fokus på genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur på kandidatnivå på alla svenska universitet, kan alltså ses som en av många möjliga liknande instanser inom området som är möjliga att studera. Detta ligger i linje med hur Oates (2006, s 141­142) definierar en fallstudie, vilket är den forskningsstrategi detta arbete har antagit. Mer precist kan denna studie definieras som en explorativ fallstudie då liknande studier inte har gjorts i någon större utsträckning och våra kunskapsbidrag kan ses som en grund att stå på för vidare forskning, vilket stämmer överrens med Oates definition av en explorativ fallstudie (Oates, 2006, s 143). 2.2 Datainsamlingsmetodik Denna studie har använt sig av två primära datainsamlingsmetodiker: dokument och intervju. Oates breda tolkning av vad dokument innefattar har antagits, vilken bland annat inkluderar offentliga dokument, dokument skapade inom studien samt akademisk litteratur (Oates, 2006, s. 233­235). 2.2.1 Ordlista med genuspartiska och genusneutrala ord För att hitta en lämplig ordlista med genuspartiska ord och dess genusneutrala motsvarigheter har sökningar på internet gjorts. Målet har varit att hitta en lista som på något sätt är utarbetad inom en professionell kontext och är framtagen av en person med vetenskaplig kredibilitet. 2.2.2 Intervju Inom studiens ramar har en intervju genomförts. Syftet med denna intervju har varit att få insikter och feedback från genusvetenskapligt håll på det arbete som gjorts och mer specifikt på den ordlista över genuspartiska och genusneutrala ord som använts i undersökningen. Anledningen till detta var att arbetet till stor del berör det genusvetenskapliga fältet. Då vi är systemvetare och inte genusvetare var det nödvändigt att få åsikter om arbetets utformning från en expert på det berörda området. 8 Den typ av intervju som utfördes kan klassas som en semistrukturerad intervju. Detta för att vi hade en del frågor och funderingar vi ville ha svar på, men syftet med intevjun var även att skapa en diskussion som var givande för utformningen av undersökningen. En del frågor var alltså fördefinierade, men vi planerade även att hålla samtalet öppet för utsvängningar och oplanerade följdfrågor. Denna typ av intervju passar väl in på Oates definition av en semistrukturerad intervju (Oates, 2006, s 188). Intervjun skedde över Skype 19/5 ­2015 och varade i ca en timme. 2.2.3 Generiska personer inom IT För att kunna utföra undersökningen på det planerade sättet har en lista med vanligt förekommande generiska personer inom en IT­kontext behövts skapats. Denna lista har utarbetats av författarna genom en blandning av tre olika tillvägagångssätt: Egna erfarenheter i egenskap av att ha studerat systemvetenskap i tre år, granskning av diverse systemvetenskaplig litteratur för att se vilka generiska personer som är vanligt förekommande, samt sökningar på internet efter vanligt förekommande generiska personer och roller inom en IT­kontext. 2.2.4 Information om universitet och utbildningar Information om vilka universitet som erbjuder systemvetenskapliga kandidatutbildningar samt vad dessa utbildningar heter har behövts sammanställas. Detta har gjorts genom att alla svenska universitet har kartlagts genom sökningar på internet. Därefter har varje universitets kursutbud granskats för att se om någon systemvetenskaplig kandidatutbildning erbjuds. 2.2.5 Information om kurslitteratur En central datainsamlingsmetodik har behandlat insamlingen av information om vilken kurslitteratur som används på de berörda utbildningarna. Detta har främst gjorts genom att läsa igenom kursplaner för de kurser som ingår i utbildningarna samt leta efter denna information på utbildningens eller det berörda universitetets hemsida. I de fall där denna information inte varit tillgänglig har kursansvarig eller programansvarig kontaktats för att få en litteraturlista eller mer information. 2.2.6 Kurslitteratur Ytterligare en typ av dokument som samlats in är den litteratur som undersökts. Detta har främst gjorts genom sökningar på internet efter DRM­fria utgåvor av de böcker som kartlagts genom föregående datainsamling. Främst har hemsidor för förlag, författare eller berörd kurs besökts. En inventering av egeninnehavd kurslitteratur har även gjorts av författarna. 2.2.7 Statistik över genuspartiskt språkbruk En annan typ av dokument som samlats in som empiriskt underlag för studien är dokument som innehåller statistik över frekvensen av de ord och kombinationer av ord som studien syftar till att leta efter i den berörda litteraturen. Det är alltså fråga om dokument skapade med syftet att stödja just denna studie. Dessa dokument har bestått i textbaserade output­filer från den programvara som använts för textanalys av berörd litteratur, vilka innehåller denna statistik. 9 2.3 Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet i denna studie för att mäta genuspartiskhet kan sammanfattas som följer: En kartläggning av vilken litteratur som används på systemvetenskapliga kandidatutbildningar på svenska universitet har gjorts. Denna litteratur har införskaffats i så stor utsträckning som möjligt. Därefter har den införskaffade litteraturen genomsökas efter genuspartiska och genusneutrala ord samt generiska personer och genusspecifika pronomen. Den statistik som producerades från detta har sedan sammanfattas i form av två måttvärden, PN­ och GP­värde, vilka kan ses som undersökningens resultat. Detta tillvägagångssätt beskrivs i större detalj i kapitel 4. 10 3 Teori Detta kapitel berör den teori studien utgår ifrån i senare delar. 3.1 Design science March & Smith (1995) skriver i artikeln ​
Design and natural science research on information technology om forskningsansatser inom systemvetenskap. Mycket fokus ligger på en jämförelse mellan vad de kallar naturvetenskap (​
natural science​
, egen översättning) och designforskning (​
design science, ​
egen översättning). De menar att naturvetenskap är av en klassisk karaktär där målet är att förklara hur eller varför något är på ett visst sätt och där slutprodukten är kunskap. Designforskning å andra sidan menar de är något som konsumerar kunskap för att skapa något som kan användas för att uppnå, av människor, uppsatta mål (March & Smith, 1995, s 253­ 254). Artikeln har ett stort fokus på utveckling av IT­artefakter, men dess teoretiska bidrag menar vi kan även appliceras på design­ och skapandeprocesser i mer generella termer, vilket även stödjs av Oates (Oates, 2006, s 108­111). Artikeln presenterar ett ramverk för designforskning som kan sammanfattas i följande modell: Fig. 1. Ramverket från March & Smith. (Källa: March & Smith 1995). Research outputs beskriver vad forskningen resulterar i, det vill säga vilka slutprodukter som har åstadkommits. Dessa beskrivs i artikeln som följande: Constructs: ​
Handlar om koncept och vokabulär som krävs för att kunna beskriva ett problemområde. Organiserar tänkande kring en uppgift och underlättar samarbete. 11 Model: ​
Modeller handlar om flera ​
constructs i samspel med varandra och relationerna mellan dessa. Till skillnad från teorier, som syftar till att försöka presentera en sanning, syftar modeller primärt till att vara användbara på ett praktiskt plan. Method: ​
Metoder är beskrivningar av ​
hur ​
något bör utföras och används av naturvetenskapen som tillvägagångssätt för att ta fram stöd åt teorier. Instantiations: ​
Instansiering i detta sammanhang är att sätta ​
constructs​
, modeller och metoder i en praktisk kontext och faktiskt använda dem. Research activities beskriver de olika steg i forskningen som ofta körs igenom för varje ​
research output som skapas. March & Smith anser att endast ​
build och ​
evaluate ligger inom designforskning (March & Smith, 1995, s. 258). Build: ​
Skapandet av ​
constructs​
, modeller, metoder och instantieringar. Evaluate: ​
Utvärdering av hur väl det som skapats fungerar. Theorize: ​
Skapandet av teorier som förklarar varför eller hur något av det som som tidigare skapats fungerar på det sätt det gör i interageringen med dess omgivning. Justify: ​
Samla ihop bevis för att teorin framtagen tidigare stämmer. 3.2 En metod för att skapa metoder Peter Smith & Daniel K. Apple vid St. Mary’s College har utarbetat en metod för att skapa metoder. Metoden är skriven av Smith och godkänd av Apple. Smith har referetat till litteratur med författare som har en god akademisk bakgrund (Smith & Apple, 2014). Med detta i åtanke, samt Smiths egna akademiska kredibilitet, har vi ansett det vara en god grund att utgå från denna teori om skapandet av metoder i analysen av vårt egna tillvägagångssätt. Denna metod bygger på 10 steg (egen översättning): 1) Definiera riktningen ­ Bestäm metodens omfattning, tänkta startpunkter och slutpunkter samt identifiera vilka som kan tänkas ha nytta av den. 2) Identifiera nyckelfrågor ­ Identifiera faktorer som gör att metoden utförs på ett bra sätt. Vad skiljer en expertanvändare av metoden från en nybörjare? 3) Sätt processen i kontext ­ Identifiera vilken kontext metoden kommer användas inom. 4) Bestäm kriterier ­ Sätt tydliga kvalitetskriterier för metoden och de resultat den kommer producera. 5) Inventera resurser och information ­ Se över den information och de resurser som behövs för att metoden ska fungera som planerat. 6) Ordna processen logiskt ­ Bryt upp den tänkta processen i olika steg och ordna dessa i en logisk följd. Målet är att processen ska innehålla så få steg som möjligt samtidigt som varje steg inte är så stort att det blir svårt att genomföra. 12 7) Använd metoden, det vill säga kör igenom den själv ­ Använd metoden som en användare och lägg märke till eventuella problem som uppstår. 8) Gå igenom punkt 1­7 och repetera tills du är nöjd ­ Jämför metodens resultat från föregående steg med de kriterier som sattes upp i steg 4. Om du inte är nöjd, repetera från steg 1 och förbättra metoden med åtanke på vad som upplevdes inadekvat. 9) Förenkla processen genom grupptest ­ Kör metoden med en grupp eller annan person och samla in information från testdeltagarna angående hur väl processen fungerar och hur den kan förenklas. 10) Gör förbättringar baserat på föregående steg och repetera ­ Gör förbättringar av metoden baserat på informationen som togs fram i föregående steg. Repetera steg 7­9 varenda gång metoden ändras. 13 4 Empiri Följande kapitel presenterar det resultat vi själva tagit fram genom vårt arbete. Det består av ordlistor, sökning av programvara, PN­ och GP­värde, insamling av kurslitteratur, samt den faktiska undersökningen av genuspartiskhet i den berörda litteraturen. 4.1 Genuspartiska och genusneutrala ord Listan med de ord som ska sökas efter i den utvalda litteraturen är baserad på en lista med genuspartiska ord och deras genusneutrala alternativ framtagen av Dorothy Riddle. Riddle är doktor i klinisk psykologi och lektor vid University of British Columbia Centre for Women’s and Gender studies (Riddle, 2003). Hon har arbetat med genusrelaterade frågor i över 40 år och har stor erfarenhet inom området. Bland annat har hon utvecklat Riddleskalan som används för att mäta i vilken grad en person har homofoba värderingar, vilken anses ha kredibilitet (Finkel m.fl., 2003, s. 557). På grund av denna kredibilitet har det ansetts rimligt att utgå från denna lista. Exempel på genuspartiska ord och deras genusneutrala motsvarigheter i denna lista följer nedan. Gender biased Gender neutral Foreman Supervisor Spokesman Representative Fraternal Warm, intimate Tabell 1. Exempel på genuspartiska och genusneutrala ord. För att försäkra att Riddles lista kan användas på det sätt vi tänkt har en semistrukturerad intervju med en genusvetare utförts. Vi har gjort detta för att få ett perspektiv från någon som kan det genusvetenskapliga området bättre än vi själva. Personen som intervjuades heter Christoffer Johansson och har en kandidatexamen i både genusvetenskap och i sociologi. Just nu skriver han sin masteruppsats i genusvetenskap. Baserat på det Johansson sa under intervjun (2015) kan vi dra slutsatsen att det är rimligt att vi använder denna ordlista på det sätt vi tänkt oss. Det är alltså givande ur ett vetenskapligt perspektiv att på ett kvantitativt plan ta fram frekvensen av de ord som ingår i listan. Vi kommer med andra ord använda den på ett lämpligt vis när vi söker efter orden på det sätt vi tänkt. 14 4.2 Generiska personer inom IT För att kunna undersöka hur ofta en generisk person benämns med ett genusspecifikt pronomen behöver ord för att hänvisa till en generisk person definieras. Det finns ett oerhört stort antal ord för att benämna generiska personer i det engelska språket och att utgå från alla dessa är orimligt. Då studien syftar till att undersöka genuspartiskhet i just systemvetenskaplig litteratur har en lista utarbetats med ord för att benämna generiska personer som är begränsad till en kontext av IT och informationssystem. Vanligt förekommande ord för att benämna generiska personer inom IT User Developer Stakeholder Tester Tabell 2. Exempel på ord i listan över generiska personer inom IT. Under utvecklingen av listan har orden vinklats så flexibelt och generiskt som möjligt. Inom IT och systemutvekling är det exempevis vanligt med flera olika typer av ​
managers​
, men istället för att försöka få med alla tänkbara variationer på ordet, exempelvis ​
product manager ​
eller ​
technical support manager​
, så har listan utformats så att endast ordet ​
manager är med då det täcker alla tänkbara variationer på ordet. Den fullständiga listan med ord för att benämna generiska personer finns i bilaga B. 4.3 Programvara För att kunna utföra ordsökningen i litteraturen så behövde vi ett program som kunde sköta sökningen åt oss. Vi definierade följande krav: ● Programvaran ska ha funktionalitet för att räkna ut frekvensen av flera ord samtidigt. ● Resultatet från sökningen ska visas i form av statistik som visar frekvensen av varje enskilt sökord. Resultatet ska vara möjligt att spara i en separat fil. ● Det ska vara möjligt att spara ner sökorden i en digital ordlista så att användaren slipper skriva in dessa varje gång en ny bok ska genomsökas. ● Det ska vara möjligt att se hur ofta specifika ord förekommer tillsammans i samma mening. ● Programmet ska ha funktionalitet för att lägga in synonymer för ord som eftersöks. Det innebär att om en synonym till ett ord hittas så räknas det som att grundordet hittats. Det 15 är främst relevant för att programvaran ska kunna hantera alla böjningsformer av ord som ett och samma ord. Exempelvis ska ​
manager’s ​
kunna räknas som en synonym till manager​
. ● För att programvaran ska vara rimlig att införskaffa med avseende på studiens tillgängliga resurser bestämdes det att programvaran inte ska kosta för mycket. Ett kostnadstak sattes därför på 1000 kronor. I jakten på en lämplig programvara att använda testades en mängd olika alternativ. Många var gratisprogram som finns tillgängliga på internet för allmänheten, exempelvis Fine Count och Agent Ransack. Andra, bland andra Hamlet II, var program som kostar pengar men som finns tillgängliga i en tidsbegränsad gratisversion som gjorde att de kunde testas. För att hitta dessa program gjordes sökningar på internet med sökord som ​
text analysis​
, ​
software​
, ​
quantitative​
, statistics och liknande. Listor över populära textanalysprogram med kvantitativ inriktning begrundades även, samt diskussioner om sådana program på diverse internetforum. Till sist fann vi Hamlet II version 3.0 som alltså uppfyllde alla kraven ovan. Hamlet II är en programvara som är utvecklad av Doktor Alan Brier (Brier & Hopp, 1985­2015). Han är associate member av ESRC (Economic and Social Research Centre) och NCRM (National Centre for Research Methods). Hamlet II är ett verktyg specialiserat för kvantitativa dataanalyser av stora mängder text. (c)​
The main idea of HAMLET II 3.0​
is to search text files for words or categories in a given vocabulary list, and to count their joint frequencies within any specified context unit, within sentences, or as collocations within a given span of words. ​
(Brier & Hopp, 1985­2015) 4.4 PN­värde För att kunna ge ett lättöverskådligt och tydligt resultat av undersökningen har ett måttvärde utvecklats: PN­värde. PN står för Partisk och Neutral. Ett PN­värde är ett mått som definierats inom studiens ramar som för en enskild bok uttrycker skillnaden mellan användandet av genuspartiska och genusneutrala ord. PN­värdet kan kopplas till Ahls (2004) teori om subjektivitet i text, i detta fall genom genuspartiskhet. PN­värdet hos den undersökta litteraturen ligger som grund för att svara på studiens första frågeställning. Värdet räknas ut på följande sätt för varje enskild bok: 1) I boken, räkna ut den totala sammanlagda frekvensen av alla de genusneutrala ord som finns definierade i bilaga A. 2) Gör samma sak som i steg 1, fast utgå från de genuspartiska ord som också finns definierade i bilaga A. 3) Räkna ut hur stor procentuell del av de genusneutrala och genuspartiska orden tillsammans som är genusneutrala. Det här är bokens PN­väde. PN­värdet beskriver hur stor procentandel av de ord som kan uttryckas antingen genusneutralt eller genuspartiskt som uttrycks genusneutralt, utifrån Riddles ordlista. Ett PN­värde på 16 exempelvis 70 betyder att av de genuspartiska och genusneutrala ord som finns definierade inom denna studie som hittades i en viss bok så är 70% av dem genusneutrala. Uträkningen kan även uttryckas med följande formel: Fig. 2. Formel för uträkning av PN­värdet. Motiveringen till att PN­värdet baseras på skillnaden i användningen av genuspartiska och genusneutrala ord, snarare än att endast se till den totala frekvensen av genuspartiska ord, bygger på att vi anser det vara ett mer givande mått på genuspartiskhet att se till hur ofta boken i fråga använder en genuspartisk term när det finns ett genusneutralt alternativ. 4.4.1 Tolkning av PN­värde Om värdet är >50 indikerar det att boken eller böckerna i fråga använder genusneutrala ord oftare än genuspartska ord, vilket i sig betyder att boken på ett plan använder ett språkbruk som är mer genusneutralt än genuspartiskt. Om siffran är <50 gäller det motsatta förhållandet. Ju högre PN­värdet är desto oftare används genusneutrala varianter av ord jämfört med ett genuspartiskt alternativ, vilket på ett plan bör ses som en indikation på hur mycket genusneutralitet som förekommer i boken eller böckerna. Ju lägre PN­värdet är desto mer genuspartisk i sitt språkbruk kan boken anses vara. 4.5 GP­värde Precis som PN­värdet har GP­värdet utvecklats för att kunna ge ett tydligt och lättöverskådligt resultat från undersökningen av varje bok. GP står för Generisk Person. Ett GP­värde är ett mått skapat inom studiens ramar som uttrycker skillnaden i hur ofta kvinnligt kodade genusspecifika pronomen förekommer i samma mening som ett ord för att hänvisa till en generisk person inom IT jämfört med manligt kodade genusspecifika pronomen. Relevansen av GP­värdet har alltså en stark grund i Sauls (2010) teori om användandet av genusspecifika pronomen, men även i Ahls (2004) teori och subjektivitet i text. GP­värdet hos den undersökta litteraturen ligger till grund för svaret på studiens andra frågeställning. Att räkna ut GP­värdet för en bok görs i följande steg: 1) Räkna ihop totalt hur många gånger ​
he med dess böjningsformer förekommer i samma mening som ord för att beteckna generiska personer. Räkna inte de gånger ​
he förekommer i samma mening som ​
she då det är en indikation på att termen ​
he/she eller liknande har använts. 17 2) Gör därefter samma sak med ​
she och dess synonymer. Räkna inte de gånger ​
she förekommer i samma mening som ​
he då det är en indikation på att termen ​
he/she eller liknande har använts. 3) Räkna ut hur stor procentandel av den totala frekvensen av genusspecifika pronomen, i samma mening som generiska personer, som är kvinnligt kodade. Det är bokens GP­värde. Använd samma grundformel som i 5.3. GP­värdet är alltså den procentandel av den totala frekvensen av genusspecifika pronomen, som förekommer i samma mening som generiska personer, som är kvinnligt kodade. Med andra ord, hur ofta kvinnligt kodade pronomen förekommer i samma mening som generiska personer jämfört med hur ofta manligt kodade pronomen förekommer. GP­värdet är tänkt att ses som en indikation på hur ofta generiska personer benämns med genusspecifika pronomen i en viss bok. Motiveringen för GP­värdets utformning är att vi anser det vara mest relevant att se till skillnaden i använandet av manligt kontra kvinnligt kodade pronomen istället för att exempelvis se till den totala frekvensen av manligt och kvinnligt kodade pronomen. 4.5.1 Tolkning av GP­värde Ju närmare värdet är 50 desto mer indikationer finns det på att boken eller böckerna är genusneutrala med avseende på användandet av genusspecifika pronomen för generiska personer. Ett GP­värde på 50, vilket innebär att det förekommer kvinnligt kodade pronomen i samma mening som generiska personer lika ofta som manligt kodade pronomen, kan betyda tre saker, vilka inte behöver utsluta varandra: ● Att genusspecifika pronomen inte används alls för att benämna generiska personer. ● Att generiska personer benämns med ​
he/she​
, ​
he or she eller liknande uttryck som inkluderar både manliga och kvinnliga pronomen. ● Att boken genomgående alternerar användandet av genusspecifika pronomen för generiska personer mellan kvinnliga och manliga pronomen. Ju längre bort ifrån 50 GP­värdet är desto mer genuspartisk bör boken eller böckerna anses vara med avssende på användandet av genusspecifika pronomen för generiska personer. Ett värde över 50 indikerar att kvinnliga pronomen tenderas att användas oftast, medan ett värde under 50 indikerar att manliga pronomen tenderar att oftare användas. 18 4.6 Sökning av lärosäten och utbildningar För att kunna göra en kartläggning av systemvetenskaplig kurslitteratur var vi tvungna att ta reda på vilka universitet i Sverige som erbjuder en systemvetenskaplig utbildning på kandidatnivå. Dessa fann vi: Lärosäte Utbildningens namn Uppsala universitet Kandidatprogram i systemvetenskap Lunds universitet Systemvetenskapligt kandidatprogram ­ design av informationssystem Göteborgs universitet Kandidatprogram i systemvetenskap ­ IT, människa och organisaiton Stockholms universitet Data­ och systemvetenskapligt kandidatprogram Umeå universitet Systemvetenskapliga programmet med inriktning mot design, interaktion och innovation Linköpings universitet Kandidatprogram i systemvetenskap Luleå tekniska universitet Kandidatprogram i systemvetenskap Linnéuniversitetet Systemvetarprogrammet ­ inriktning affärs­ och verksamhetsutveckling Örebo universitet Kandidatprogram i systemvetenskap Tabell 3. Lärosäten med utbildningar inom systemvetenskap på kandidatnivå. 4.7 Insamling av information om kurslitteratur För att kunna göra vår undersökning var vi tvungna att ta reda på vilka böcker som används på de utbildningar som kartlades i 4.6. All information om litteratur fanns att hitta i kursbeskrivningar och kursplaner på respektive hemsidor, förutom för utbildningarna på Linnéuniversitet och Göteborgs universitet. På dessa universitets hemsidor fanns bara information om kurslitteratur för en del av kurserna som ingår i programpaketet. Programansvariga för dessa utbildningar kontaktades därför för att få tag på denna information. Endast programansvarig vid Göteborgs universitet svarade dock, och litteraturlistan för Linnéuniversitetet är därför inte helt komplett. 19 Den information som samlades in om litteraturen var titel, ISBN, lärosäte, kurs litteraturen används vid, författare och årtal. Fig. 3. Exempel på kartlagd kurslitteratur. En lista över all kurslitteratur som vi fann tillhöra utbildningarna i tabell 3 finns i bilaga C. 4.8 Införskaffande av kurslitteratur Med listan över kurslitteratur som utarbetades i 4.7 som bakgrund försökte därefter varje bok hittas i en DRM­fri och digital utgåva. Av resursskäl räknades endast böcker som var gratis eller mycket lågt prissatta som intressanta. Litteraturen var tvungen att vara DRM­fri för att texten skulle kunna analyseras med Hamlet II. Det vi fann vara det största hindret i införskaffandet av kurslitteraturen var DRM­skyddet. De allra flesta böcker som hittades hade någon form av DRM­skydd, vilket gjorde att de inte kunde användas i denna undersökning av ovan nämnda anledning. Många böcker fanns dessutom inte tillgängliga gratis, vilket också smalnade ner antalet böcker tillgängliga för vår undersökning, även om DRM­skydd var den största orsaken till att så få böcker kunde räknas som användbara. De böcker som hittades och som var DRM­fria och gratis eller redan i författarnas ägo sammanställs i tabellen nedan. Titel Författare Lärosäte Enterprise systems for management Motiwalla & Thompsson Stockholms universitet General systems theory Skyttner Stockholms universitet Concepts in enterprise resource Monk & Wagner planning Stockholms universitet Software architecture in practice Lunds universitet Bass et al. 20 Business model generation Ostrewalder & Pigneur Professional ASP.NET MVC 5 Galloway et al. Göteborgs universitet Örebro universitet Tabell 4. Införskaffade böcker. 4.9 Genomsökning av genuspartiska och genusneutrala ord i litteraturen För att kunna analysera litteraturen med hjälp av Hamlet II var den digitala boken tvungen att konverteras till .txt format. Detta gjorde med hjälp av gratistjänsten ​
Online Convert​
(2015). Därefter lades de genuspartiska orden från Riddles ordlista in som en digital ordlista i Hamlet II, och de genusneutrala orden som en annan digital ordlista. Böjningar av dessa ord lades även in i de digitala ordlistorna i den mån det var applicerbart. Böjningarna var genitiv (exempelvis busniessman’s​
), plural (exempelvis ​
businessmen​
) samt genitiv plural (exempelvis businessmen’s​
). Dessa två digitala ordlistor definierar för Hamlet II vilka ord det ska söka efter i texten. Efter detta analyserades varje bok med hjälp av Hamlet II och de två digitala ordlistorna. Statistiken från dessa sökningar behövdes för att räkna ut böckernas PN­värde. Resultatet sammanfattas i nedanstående tabell. Bok Antal genuspartiska ord Antal genusneutrala ord Enterprise systems for management 85 701 General systems theory 150 453 Concepts in enterprise resource planning 40 358 Software architecture in practice 8 236 Business model generation 2 43 Professional ASP.NET MVC 5 19 483 Tabell 5. Frekvenser av genuspartiska och genusneutrala ord i de undersökta böckerna. 21 4.10 Genomsökning av generiska personer och genusspecifika pronomen Efter detta gjordes ungefär samma sak som i 4.9 fast med skillnaden att endast en digital ordlista skapades. Denna innhöll alla de generiska personer inom IT som finns definierade i bilaga B samt följande genusspecifika pronomen och dess böjningar: ● She ­
­
­
­
● He She’s Her Hers Herself ­
­
­
­
He’s Him His Himself Därefter genomsöktes varje bok med hjälp av Hamlet II och denna digitala ordlista. I resultatfilen räknades hur många gånger en generisk person förekommer i samma mening som ett visst genusspecifikt pronomen. Denna statistik ligger till grund för uträknandet av böckernas GP­värde. Resultatet presenterars i tabellen nedan. She​
i samma mening som en generisk person He​
i samma mening som en generisk person Enterprise systems for management 22 67 General systems theory 5 36 Concepts in enterprise resource planning 37 30 Software architecture in practice 13 27 Business model generation 2 3 Professional ASP.NET MVC 5 6 19 Bok Tabell 6. He och She­frekvenser med generisk person i böcker. 22 4.11 Samanställning av datan Efter detta sammanställdes frekvenserna från de båda ordsökningarna genom att PN­ och GP­värde räknades ut för varje bok som undersöktes. Resultatet från denna sammanställning presenteras i tabellen nedan. Bok PN­värde GP­värde Enterprise systems for management 89,185 24,719 General systems theory 75,124 12,195 Concepts in enterprise resource planning 89,949 55,223 Software architecture in practice 96,721 32,5 Business model generation 95,555 40 Professional ASP.NET MVC 5 96,215 24 Tabell 7. PN­värde och GP­värde. 4.12 Sammanfattning av tillvägagångssätt Nedan presenteras en sammanfattning av de steg som har genomgåtts för att konkret utföra denna granskning av genuspartiskhet. Steg 1:​
Identifiera för studien relevanta lärosäten och utbildningar Steg 2: ​
Kartlägg litteratur Steg 3: ​
Införskaffa böcker Steg 4: ​
Konvertera böcker till .txt­format Steg 5: ​
Lägg in de genuspartiska och genusneutrala orden i digitala ordlistor i programvaran. Steg 6: ​
Genomsök den införskaffade litteraturen med hjälp av de digitala ordlistorna som togs fram i föregående steg. Steg 7: ​
Lägg in orden för generiska personer inom IT i en digital ordlista i programvaran. Steg 8: ​
Genomsök den införskaffade litteraturen med hjälp av den digitala ordlistan som togs fram i föregående steg. Steg 9: ​
Sammanställ datan från steg 6 och 8 genom att räkna ut PN­ och GP­värde för varje bok. 23 5 Analys I denna del tolkas den data som presenterades i föregående kapitel. Dessutom analyseras vår undersökingsprocess mot teorikapitlet för att utvärdera huruvida undersökningsprocessen kan sägas vara en metod. 5.1 Analys av resultatet av sökningen Nedan följer en analys av det empiriska resultatet från kapitel 4. 5.1.1 Utläsning med PN­värdet Under stycke 4.4.1 går det att läsa hur PN­värdet ska tolkas, vilket innefattar att ifall en bok har ett PN­värde som är över 50 indikerar det att genusneutrala ord förekommer oftare än vad genuspartiska gör. Ju högre värdet är, och över 50, desto mer genusneutral kan boken anses vara. I tabell 7 kan vi därför utläsa att alla böcker har en nivå som indikerar en stor genusneutralitet i sitt ordinnehåll, även om ​
General systems theory är aningen mer partisk än övrig litteratur. Software architechture in practise​
, ​
Business model generation samt ​
Professional ASP.NET MVC 5 har de tre högsta PN­värdena, vilka alla tre indikerar att genusneutrala versioner av ord används i långt större utsträckning än genuspartiska. De PN­värden som räknats ut, även om den generellt visade stora tecken på genusneutralitet, indikerar att den undersökta litteraturen inte är fullkomligt objektiv. Det kan därför sägas att detta stämmer överrens Ahls (2004, s 9) påståenden om att vetenskapliga texter inte är helt objektiva. 5.1.2 Utläsning med GP­värdet Tolkning av GP­värdet förklaras i 4.5.1. Kortfattat är det att desto närmare ett värde är 50 desto mer indikation finns det på att boken eller böckerna är genusneutrala med avseende på användandet av genusspecifika pronomen för generiska personer. I tabell 7 ser vi att titeln Enterprise systems for management har ett GP­värde på 24,719. Boken innehåller en högre frekvens av manliga pronomen i samma mening som en generisk person jämfört med kvinnliga pronomen. Därför ger den inte mycket indikation på genusneutralitet utan snarare genuspartiskhet. Titeln ​
Concepts in enterprise resource planning har i sin tur ett värde på 55,223. Här ligger den över och så pass nära 50 att den skulle kunna anses vara genusneutral om än kanske något hög i frekvensen av kvinnligt kodade pronomen. Det är också den enda titel i tabellen som har ett värde över 50. Den titel som indikerar mest genuspartiskhet sett till dess GP­värde är ​
General systems theory​
. Med ett värde på 12.195 ger den tydliga indikationer på ett genuspartiskt språkbruk. Intressant med denna bok är att denna även har minst genusneutralt PN­värde av den undersökta litteraturen. 24 I bakgrunden, 1.2.4, tar Saul upp 3 problem som kan kopplas till hur manlig och kvinnlig pronom används: Osybliggörande av kvinnor, manligheten som norm och könsmarkering. GP­värdet kan därför ge indikation på ifall en text har ett ett sådant innehåll som kan tänkas bidra till dessa problem. 5.2 Evaluering av arbetsprocessen Denna del ställer arbetsprocessen som använts för att utföra granskningen av genuspartiskhet i den berörda litteraturen mot de teorier som presenterades i kapitel 3. Målet med detta är att utvärdera huruvida arbetsprocessen kan sägas vara en metod som isåfall kan återanvändas eller vidareutvecklas vid exempelvis framtida forskning. 5.2.1 Design science För att återkoppla till ​
design science och March & Smiths figur från kapitel 2 kan vi utläsa att det vårt arbete främst fokuserat på är byggande och evaluering. ​
Constructs, ​
i form av PN­ och GP­värde har skapats. Utifrån March & Smiths beskrivning av vad en metod är skulle det kunna hävdas att vår arbetsprocess för att göra granskningen av kurslitteraturen skulle kunna klassas som en metod då samma process skulle kunna användas för att göra en liknande studie. Processen efterliknar en metod särskilt mycket om man ser till dess beskrivning i mer generella termer i 4.12. Processen skulle kunna efterliknas och följas för att uppnå ett mål för människor, vilket är definiernade för metoder enligt March & Smith (March & Smith, 2006, s. 253­254). Denna process, eller metod, har evaluerats i den bemärkelsen att den faktiskt har använts och har bevisat att den kan producera ett resultat i form av ett mått på genuspartiskhet för den berörda litteraturen. Även diskussionen om arbetsprocessen i nästföljande kapitel kan hävdas vara en del av en evaluering. Detsamma gäller för evaluering av constructs då dessa har använts och deras användning och presetanda diskuteras i följande kapitel. Fig. 4. nedan redovisar studiens positionering i March & Smiths (1995) figur: Fig. 4. Studiens positionering. (Källa: March & Smith 1995). 25 5.2.2 Apple och Smith Vårt tillvägagångssätt för att göra denna granskning av genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur har evaluerats genom att även koppla det till Apple & Smiths metod för att skapa metoder. De flesta av de tio steg deras metodik presenterar menar vi kan sägas spegla vår arbetsprocess. 1) Definiera riktiningen ­ Startpunkt: ​
En studie planeras göras där genuspartiskhet inom systemvetenskaplig kurslitteratur ska undersökas. Ingen information om genuspartiskhet i den berörda litteraturen finns tillgänglig. ­ Slutpunkt: Ett resultat har tagits fram som kan ses som ett mått på genuspartiskhet inom den berörda litteraturen. ­ Intressenter: ​
Har presenterats i 1.6. 2) Identifiera nyckelfrågor De faktorer som varit av särskilt stor vikt vid undersökningen har identifierats som: ­ Noggrannhet i kartläggning av berörd litteratur, främst gällande vilken upplaga som används på berörd kurs. ­ Noggrannhet gällande DRM­skydd. 3) Sätt processen i en kontext Processen användes för att undersöka genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur. Våra resultat skulle kunna användas som underlag för framtida forskning inom området. 4) Bestäm kriterier Få explicita kriterier sattes upp för arbetsprocessen, men implicit kan följande kriterier identifieras: ­ Inga komplicerade matematiska kalkylationer ska behöva utföras av användaren. Därav PN­ och GP­värdets relativt enkla utformning. ­ Ingen onödig information om utbildningar eller böcker ska samlas in. ­ Sammanställningen av datan från en genomsökt bok ska vara tydlig och lättförståelig. Därav sammaställningen av datan i form av PN­ och GP­värde. 5) Inventera resurser och information ­ Inventering av information är i detta fall en intervju med en genusvetare. Det har därför ingått i arbetsprocessen att intervjua en genusvetare för att säkerställa att vår arbetsprocess är rimligt utformad med avseende på detektion av genuspartiskhet i kurslitteraturen, vilket har gjorts i 4.1. ­ Definiera de verktyg som krävs för att kunna använda fullfölja tillvägagångssättet. I det här innefattas att skapa mätvärden vilket har gjorts med PN­ och GP­värdena. 6) Ordna processen logiskt ­ Detta kan sägas vara den konkreta undersökningsprocessen som presenteras i 4.6 och framåt. Uttryckt på en generell nivå kan de steg denna process innefattade vara de steg som finns definierade i 4.12. 26 7) Använd metoden ­ Har gjorts i kapitel 4 när undersökningen av litteraturen gjordes. 8) Gå igenom punkt 1­7 och repetera tills du är nöjd ­ Punkterna har itererats flera gånger under studien och det nuvarande tillvägagångssättet för att mäta genuspartiskhet i litteraturen är ett tillvägagångssätt vi upplever fungerar som planerat. 9) Förenkla processen genom grupptest ­ Av resursskäl har detta inte kunnat utföras. 10) Gör förbättringar baserat på föregående steg och repetera ­ Då föregående steg inte kan sägas ha utförts inom studien så har inte detta steg heller kunnat utföras. 5.2.3 Slutlig bedömning Enligt vår analys av den egna arbetsprocessen för att mäta genuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur i förhållande till de teorier som behandlades i kapitel 3 vill vi hävda att denna kan påstås vara en metod. Utifrån March & Smiths teori om design science kan det hävdas att studiens arbetsprocess kan tolkas som skapandet en metod med tillhörande verktyg i form av constructs. Smith & Apples metodik för att skapa metoder vill vi hävda går i stor utsträckning att applicera på vår arbetsprocess för att mäta geuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur. Detta indikerar att vi i efterhand skulle kunna säga att en metod har skapats. Påståendet att vår arbetsprocess kan anses vara en metod baseras dock endast på en analys utifrån just dessa teorier. En analys utifrån andra teorier skulle kunna stärka eller försvaga påståendet att arbetsprocessen kan ses som en metod. 27 6 Diskussion Här följer diskussion allmänt om uppsatsen och om dess specifika delar. 6.1 Riddles ordlista och PN­värdet Riddles ordlista är inte en uttömmande ordlista som tar upp alla tänkbara genuspartiska och genusneutrala ord. Detta påverkar studiens resultat direkt då en annan ordlista antagligen hade gett ett annat resultat. Det hade därför varit intressant att se resultatet från en studie som använder sig av en annan ordlista men i övrigt följer vårt metodliknande tillvägagångssätt. Exempelvis fann vi under arbetet en liknande lista utvecklad av Shaun Fawcett som mycket väl hade varit möjlig att använda, antingen som enskild lista eller i kombination med Riddles. En sådan studie är därför något som skulle kunna vara en öppning för framtida forskning. Ett annat alternativ är att genusvetenskaplig forskning bidrar med en mer omfattande ordlista som sedan används i denna kontext. Förutom att Riddles ordlista inte är utömmande har de ord den innehåller en del problem. Några av orden kan tappa en del av sin mening när de tas ur sin kontext (Johansson, intervju, 2015). Det skulle kunna ses som ett problem för oss då det vi gjort är att se till frekvensen av vissa ord totalt sett i en stor mängd text, vilket per definition är att ta orden ur sin kontext. Att rent kvantitativt söka efter genuspartiska och genusneutrala ord på detta sätt är därför inte ett helt felsäkert tillvägagångssätt då kontexten för ett ord kan vara viktig för ordets betydelse. Ett identifierat exempel på detta är ordet ​
server ​
som i Riddles ordlista benämns som ett genusneutralt alternativ till ​
waitress​
. I systemvetenskaplig kurslitteratur förekommer ordet ​
server ofta, men då i betydelsen av en datorserver. Detta är något som kan påverka undersökningens resultat. Johansson belyste även att en del av de genusneutrala versionerna av ord är visserligen genusneutrala, men inte fria från normer. Ett exempel på detta är ​
ladylike kontra ​
cultured​
. Det gör att dessa genusneutrala versioner kan vara problematiska att se som alternativ till de genuspartiska versionerna (Johansson, intervju, 2015). De här problemen gör att resultaten i form av PN­värde bör ses som en indikation på genuspartiskhet i språkbruket snarare än en absolut sanning om bokens genuspartiskhet. 6.2 GP­värdet GP­måttet har även det en del potentiella problem som bottnar i dess kvantitativa karaktär. Det har identifierats två primära brister med GP­värdet: Den första bristen är att det är sannolikt att ett genusspecifikt pronomen kan förekomma i samma mening som en generisk person utan att pronomet refererar till den generiska personen. Ett 28 exempel skulle kunna vara “In Smith’s book, he talks about the importance of a good programmer in a team”. Den andra bristen är att ibland är det rimligt att benämna generiska personer med ett genusspecifikt pronomen. Exempelvis om en verklig person beskrivs och denne kan refereras med en generisk person så är det rimligt att denne benämns med ett genusspecifikt pronomen. Dessa brister blir extra relevanta om en bok har exempelvis många manliga författare som det refereras till i texten. Det kan då förekomma många ​
he i texten helt enkelt för att dessa manliga författare kan refereras med manligt kodade pronomen. En ökad förekomst av ​
he ​
generellt sett riskerar i sin tur att höja GP­värdet då en del av dessa ​
he torde förekomma i samma mening som en generisk person. Problemet är att många av dessa ​
he ofta kan referera till författaren och inte den generiska personen, vilket gör att GP­värdet påverkas utan att generiska personer med nödvändighet benämns med genusspecifika pronomen. GP­måttets precision riskerar alltså i ett sådant fall att försvagas. Problemen med precisionen hos GP­måttet bottnar i att en relativt simpel algoritm har används för att räkna ut det. Det har varit en balansgång mellan att skapa ett mått med hög precision och avancerade tillvägagångssätt och ett mått med lägre precision men mindre beroende av avancerade uträkningar, algoritmer och datorprogram. Det skulle dessutom kunna hävdas att den felmarginal som finns hos GP­måttet gäller lika för alla böcker som får det uträknat. I och med att det ligger nära till hands att göra jämförelser mellan böckers GP­värde blir felmarginalen mindre relevant då skillnader mellan böckerna ställs i fokus och alla böcker har samma förutsättningar för felmarginal. Precis som med Riddles ordlista är ordlistan med generiska personer är inte uttömande, vilket kan ge felmarginaler. Fler generiska personer skulle därför kunna läggas till, eller så skulle en annan ordlista kunna användas. Denna eventuella felmarginal är något som bör tas i beaktning genom att återigen se GP­värdet som en indikation på genuspartiskhet snarare än en absolut sanning. 6.3 Böcker och DRM­skydd Av alla böcker som används på de berörda utbildningarna var det, främst på grund av DRM­skydd, enbart sex stycken av dessa vi kunde använda. För en fullkomlig undersökning hade det varit bra att få göra en sökning med alla böcker som kartlades. Ifall det hade funnits tillgängliga resurser hade det kunnat vara möjligt att köpa all litteratur och sedan gå förbi eventuella skydd. Lagligt sett finns det en viss möjlighet att kunna få åtkomst till litteratur som är DRM­skyddad. En person som lagligt införskaffat en bok som har DRM­skydd skulle de kunna ta bort skyddet, trots att detta bryter mot Upphovsrättslagen. Det finns dock som sagt möjligheter att lösa detta. Upphovsrättsslagen tar upp vad som gäller och det skulle kunna 29 vara möjligt att tolka lagen på ett sätt som möjliggör borttagning av DRM­skydd. En av dessa möjligheter är att kontakta litteraturens författare eller förlag och få deras godkännande att ta bort skyddet. Ifall det funnits mer tid skulle det ha varit möjligt att göra detta, men det lämnas vidare till framtida forskning där vår studies arbetsprocess appliceras på fler böcker. I ett sådant scenario skulle även riksdagens proposition 2004/05:110 som behandlar upphovsrätten i informationssamhället kunna ses över, särskilt sida 113 och framåt (Riksdagens öppna data, 2005). Det finns dessutom goda informationskällor av bland annat Mathias Klang, fil.dr i informatik som forskar på olika former av digitala rättigheter. 6.4 Jämförelsepunkter Om vårt tillvägagångssätt, eller metod som det skulle kunna kallas, skulle följas och fler böcker skulle undersökas skulle det finnas intressanta saker att undersöka. En av dessa är att göra jämförelser mellan vissa faktorer hos varje bok. Exemepelvis skulle det kunna göras jämförelser i genuspartiskhet baserat på böckers utgivningsår, ämnesområde eller vilket universitet de används vid. Huruvida systemvetenskaplig kurslitteratur som är skriven efter 2005 generellt är mindre genuspartisk än litteratur skriven innan 2005 är ett exempel på något som skulle kunna undersökas. Liknande jämförelsepunkter hade varit intressant att undersöka och är därmed en öppning för framtida forskning. 30 7 Sammanfattning och slutsats De frågeställningar denna studie ämnat besvara är följande: 1. I vilken utsträckning använder ett urval av systemvetenskaplig kurslitteratur, som används på kanidatnivå på svenska universitet, ett genuspartiskt språkbruk med avseende på bruket av genuspartiska och genusneutrala ord? 2. I vilken grad finns det indikationer på att denna litteratur använder genusspecifika pronomen för att hänvisa till generiska personer? 3. Kan det tillvägagångssätt som använts för att svara på första och andra frågeställningen klassas som en metod? Efter att ha undersökt den litteratur vi kunnat få tag i och använda har vi kommit fram till att den, mätt med ett PN­värde, är relativt genusneutral. Genusneutrala ord används generellt i långt större utsträckning än genuspartiska ord. Detta resultat är dock helt beroende av den ordlista med genuspartiska och genusneutrala ord som använts. Som diskuterades i föregående kapitel har denna ordlista, men också det kvantitativa tillvägagångssättet den används på, problem som kan påverka resultatet. Men ordlistan och vårt användande av den har trots allt validerats av en genusvetare, vilket gör att resultatet bör anses ha vetenskaplig relevans. Detta besvarar studiens första frågeställning. Den mängd böcker som undersöktes var långt färre än vad vi hade hoppats på. DRM­skydd var det som i första hand satte stopp för att undersöka fler böcker då detta skydd gjorde att Hamlet II inte kunde hantera filerna. En del litteratur kunde dock undersökas, vilket är ett tydligt kunskapsbidrag. Gällande studiens andra frågeställning så är resultatet blandat. En del av den undersökta litteraturen har ett GP­värde som indikerar ett relativt genusneutralt språkbruk med avseende på användandet av genusspecifika pronomen för att hänvisa till genersika personer, medan exempelvis ​
General systems theory har starka indikationer på ett mer genuspartiskt språkbruk. En intressant anmärkning är att just denna bok även har minst genusneutralt PN­värde. Som nämndes i föregående kapitel har GP­värdet en del problem med precision både sett till hur det räknas ut och vad det faktiskt mäter. GP­värdets problem till trots anser vi att det bör ge en indikation på genuspartiskhet i systemvetenskaplig litteratur, vilket gör att vi anser studiens andra frågeställning vara besvarad. Studiens tredje och sista frågeställning har besvarats genom att applicera teorier om design science och metodskapande på vår arbetsprocess. Vi har kommit fram till att denna skulle kunna klassas som en metod utifrån dessa teorier. En sådan metod kan då användas för liknande studier i framtiden. 31 8 Källförteckning Nedan följer de referenser som förekommit i vår studie samt tillhörande bilagor. 8.1 Referenser Dessa referenser består av litteratur, hemsidor samt programvara och en muntlig källa. 8.1.1 Litteratur Ahl, H. (2004). ​
The scientific reproduction of gender inequality: A discourse analysis of research texts on women's entrepreneurship​
, Liber, Malmö Andrews, T. (2012). ​
What is social constructionism?​
Grounded theory review, 11:e utgåvan. Finkel, M. J., Storaasli, R. D., Bandele, A., and Schaefer, V., (2003). ​
Diversity training in graduate school: An exploratory evaluation of the safe zone project​
. Professional Psychology: Research and Practice, 34:e utgåvan Gemzöe, L. (2008) ​
Feminism​
. Bilda förlag & Idé, Stockholm Itzin, Catherine & Newman, Janet, 1995 (2001). ​
Gender, culture and organizational change: Putting theory into practice.​
Oxon: Routledge March, S. T., & Smith, G. F. (1995). Design and natural science research on information technology. ​
Decision support systems, 15​
(4), 251­266. Doi: 10.1016/0167­9236(94)00041­2 Nicolson, P., & NetLibrary, I. (1996). ​
Gender, power, and organisation: A psychological perspective​
/ [elektronisk resurs]. New York; London: Routledge. Oates, B. J. (2006). ​
Researching information systems and computing​
. London: SAGE. Rohner, U., & Dougan, B. (2012). ​
Gender diversity and corporate performance​
. Credit Suisse Research Institute, Zurich. Todd, K., Mardis, L., & Wyatt, P. (2005). ​
We've come a long way, baby! But where women and technology are concerned, have we really?​
Doi: 10.1145/1099435.1099521 Wodak, R. (1993). ​
Gender and Discourse​
, London: SAGE 32 8.1.2 Programvara Brier, A., & Hopp, B. (1998­2015). HAMLET II 3.0, Software for computer­assisted text analysis. Southampton/Cologne. Hämtat från http://apb.newmdsx.com/hamlet2.html 8.1.3 Hemsidor DRM Info. (2015). Hämtad 2 juni, 2015 från http://drm.info/what­is­drm.en.html NCWIT (National Center for Women & Information Technology). (2015). ​
Scorecard: A report on the status of women in information technology​
. Hämtad 23 februari, 2015 från http://www.ncwit.org/resources/ncwit­scorecard­report­status­women­information­techno
logy. Online Convert. (2015). Använt under april 2015. http://document.online­convert.com/convert­to­txt Riddle, Dorothy (2003). Service Growth. Hämtad 11 maj, 2015 från http://www.servicegrowth.net/documents/Examples%20of%20Gender­Sensitive%20Lan
guage.net.pdf Riksdagens öppna data. (2005). Proposition 2004/05:110. ​
Upphovsrätten i informationssamhället. ​
Hämtad 7 maj, 2015 från http://data.riksdagen.se/dokument/GS03110#page_113 Saul, J. (15 juni 2010). ​
Feminist Philosophy of Language​
. Hämtad 18 maj, 2015 från http://plato.stanford.edu/entries/feminism­language/ Smith, P., & Apple, D.,K. (2015). ​
2.4.16 Methodology for Creating Methodologies​
. Hämtad 28 april, 2015 från http://www.pcrest3.com/fgb/efgb4/2/2_4_16.htm Uppsala studentkår. (2015). Litteraturgranskningen. Läst 24 februari 2015, http://www.uppsalastudentkar.se/litteraturgranskningen 8.2 Muntlig källa Christoffer Johansson, genusvetare, 19 mars 2015. Intervju över Skypesamtal. Finns som ljudfil. Kontakta författarna för att få ta del av den. 33 8.3 Bilagor Här följer uppsatsens tillhörande bilagor. 8.3.1 Bilaga A ­ Genuspartiska/genusneutrala ord Gender bias Gender neutral businessman business executive, entrepreneur career girl, career woman professional, manager, executive cleaning lady cleaner delivery boy courier, messenger foreman supervisor girl Friday clerk, office assistant, receptionist insurance man insurance agent landlady, landlord proprietor, building manager mailman mail carrier, letter carrier newsman journalist, reporter policeman police officer repairman repairer, technician saleslady, salesman sales clerk, sales rep, sales agent serviceman service representative steward, stewardess flight attendant waitress waiter, server workman worker alumni spokesman chairman, chairwoman chair, chairperson committee man, committee woman committee member corporate wife corporate spouse 34 faculty wife faculty spouse freshman first­year student front man front, figurehead hostess host housewife, househusband homemaker middleman go­between man and wife husband and wife ombudsman troubleshooter self­made man self­made person, entrepreneur spokesman spokesperson, representative brotherhood kinship, community common man common person, average person countryman compatriot fatherland native land fellowship camaraderie forefathers ancestors, forebears fraternal warm, intimate Frenchmen the French man, mankind humankind, humanity, humans mother tongue native language rise of man rise of civilization thinking man thinking person, thinker, intellectual working man, working woman wage earner, taxpayer king­size jumbo, gigantic kingmaker power behind the throne lady woman 35 ladylike courteous, cultured like a man resolutely, bravely maiden name birth name maiden voyage first voyage man (verb) staff, run man enough strong enough manhood adulthood manly strong, mature manpower human resources master (noun) owner, expert, chief, superior master (verb) learn, succeed at, overcome master (adj) expert, gifted, accomplished master of ceremonies host, emcee, moderator, convenor masterful skilled, authoritative, commanding mastermind (noun) genius, creator, instigator mastermind (verb) oversee, launch, originate masterpiece work of genius, chef d’oeuvre masterplan comprehensive plan, vision masterstroke trump card, stroke of genius man made artificial, synthetic, machine­made man of action dynamo man of letters scholar, writer, literary figure man of the world sophisticate man­hour staff hours, hours of work motherly loving, warm, nurturing one­up­manship upstaging, competitiveness 36 statesman diplomat, public servant, political leader workmanship quality construction, expertise All men are created equal We are all created equal be his own boss be one’s own person best man for the job best person for the job Boys will be boys Kids will be kids everybody and his brother everybody and their cousins Every man for himself Everyone for themselves A man’s home is his castle Your home is your castle John Q. Public the average citizen Every schoolboy knows Every school child knows gentleman’s agreement honourable/informal agreement no­man’s­land limbo, unclaimed territory to a man to a person, without exception 37 8.3.2 Bilaga B ­ Generiska personer inom IT 1. User 2. Manager 3. Customer 4. Developer 5. Engineer 6. Consultant 7. Actor 8. Person 9. Analyst 10. Chief 11. Boss 12. Owner 13. Officer 14. Administrator 15. Admin 16. Specialist 17. Professional 18. Director 19. Technician 20. Coordinator 21. Architect 22. Webmaster 23. Assistant 24. Chairman 25. Head (of the department) 26. Stakeholder 27. Employee 28. Worker 29. Staff 30. Sponsor 31. Tester 32. Acquirer 33. Assessor 34. Communicator 35. Maintainer 36. Supplier 37. Leader 38. Programmer 39. Master 40. Team leader 38 41. Designer 42. Artist 43. Writer 44. Marketeer 45. Cybrarian 46. Maven 47. Metricant 48. Amanuensis 49. Coder 50. Toolsmith 51. Coach 52. Facilitator 53. Expert 54. Human resources / HR 55. Lead 56. Quality assurance 57. Modeler 58. Representative 59. Integrator 60. Sales 61. Creator 62. Lawyer 63. Supervisor 64. Operative 39 8.3.3 Bilaga C ­ Kurslitteratur Lärosät
e Kurs Titel ISBN Business information systems 978113
726580
7 UU Författare År Informationssystem och systemutveckling Beynon­Davies, Paul 2013 978128
Microsoft visual 509635
C# 2012 3 UU OOP1 Farrell, Joyce 2012 Business database systems Databaser Conolly, Begg, Holowczak 2008 Data structures 978047
and algorithms 039880
in Java 7 UU Algoritmer och datastrukturer Goodrich, Michael 2010 Designing interactive systems: A comprehensive guide to HCI 978032
and interaction 143533
design 0 UU Grundläggnde MDI Benyon, David 2013 Principles of interactive multimedia 0­07­7
09610­
X UU Multimedia Elsom­Cook, Mark 2000 The semantic turn: A new foundation for design 0­415­
32220­
0 UU Verksamhetsinriktad systemutveckling Krippendorff, Klaus 2005 OOP2 Michaelis, Mark 2010 978­1­
4058­7
437­3 UU 978032
169469
Essenial C# 4.0 0 UU 40 0­321­
Introduction to 32136­
data mining 7 UU Data mining and data warehousing Computer networks and internets 978013
504583
1 UU Internetbaserade system Comer, Douglas E. 2008 Researching information systems and computing 978144
620362
0 UU Forskningsmetod Oates, Briony 2005 The work system method: Connecting people, processes and IT for business 977849
results 708 Lund Introduktion Alter, S 2006 978023
030456
7 Lund Introduktion Beynon­Davies, P 2012 978007
Schaum's 710741
outline of UML 3 Lund Systemanalys och Modellering Bennet, S., Skelton, J. och Lunn, K. 2004 Bpmn pocket reference: A practical guide to the international business model and notation 978147
standard bpmn 006783
Version 2.0 0 Lund Systemanalys och Modellering Sherry, K.J. 2012 Eck, D.J 2006­20
10 E­Business Introduction to 978­14
programming 414197
using Java 67 Lund Mjukvaruutveckling 41 Tan, Steinbach, Kumar 2005 Managing information and systems, The 978­0­
business 415­35
perspective 587­2 Lund Organisation, verksamhet och IS Curry, A., Flett, P & Hollingsworth, I. 2006 Project management ­ 978­00
The managerial 7­1289
process 29­0 Lund Projektledning Larson, E.W., Clifford, F.G 2011 Designing the user interface: Strategies for effective 1­292­
human­comput 02390­
er interaction 2 Lund Interaktionsdesign Shneiderman, B., Plaisant, C., Cohen, M. & Jacobs, S. 2014 Process management: A guide for the design of 978354
business 043499
processes 3 Lund IS­ och verksamhetsutveckling Becker, J., Kugeler, M., Rosemann, M. 2013 Database solutions: a step­by­step guide to building data­bases 321173
503 Lund IS­ och verksamhetsutveckling Conolly, T.M. & Begg, C.E 2004 Enterprise Architecture for integration: Rapid delivery 978174
methods and 284095
technologies 6, Lund IS­ och verksamhetsutveckling Finkelstein, C. 2011 Business process change 978012
­ a guide for 374152
business 3, Lund IS­ och verksamhetsutveckling Harmon, P. 2007 42 managers and BPM and six sigma professionals Concepts in enterprise resource planning 978111
182041
1, Lund IS­ och verksamhetsutveckling Monk, E. & Wagner, B. 2012 Software 0­321­
architechture in 15495­
practice 9 Lund IT­arkitektur och mjukvaruystem Bass, L., Kazman, R. & Clements, P. 2003 Visual C# 2008 How to 013605
program 322X, Lund IT­arkitektur och mjukvaruystem Deitel, H.m, Deitel, P.J 2008 Foundations of IT service management 978­90
based on ITIL ­8753­
V3 057­0 Lund IT­arkitektur och mjukvaruystem van Bon, J. & ITSMF international 2008 2007 Problem­solvin
g in organizations. A methodological handbook for business students 978 0 521 86976 8 Lund Projektarbete Van Aken, J.E, Berends, H., van der Bij, H. Fluency with Informatoin technology ­ 978013
Skills, concepts 512564 Stockh
& capabilities 9 olm IT för personligt arbete Snyder, L 2012 Design of 978­1­
enterprise 4398­1 Stockh
systems:Theory 823­7 olm IT i organisationer Giachetti, R.E: Giachetti, R.E 2010 43 architechture, and methods Applying UML and patterns: An introduction to object­oiented analusis and design and 0­13­1
interative 48906­ Stockh Objektorienterad development 2 olm analysis Larman, Craig 2004 Java software solutions 129201 Stockh Object­oriented 8232 olm programming Lewis & Loftus 2015 Designing interactive systems 978­1­
4479­2 Stockh
011­3 olm MDI Benyon, David 2014 978046
Design of 505065 Stockh
everyday things 9 olm MDI Norman, Donald 2013 The essentials of computer organization 978128
and 404673 Stockh
achitechture 1 olm Datorsystem Null, Linda & Lobur, Julia 2014 Database systems: A practical approach to design, implementation 0­321­
and 52306­ Stockh
management 7 olm Databasmetodik Conolly, Begg 2009 Institutions and Organizations: Ideas and 141295 Stockh Informationssäkerhet ­ Interests 0902 olm modeller och synsätt Scott, W. Richard 2007 44 General 981024 Stockh Informationssäkerhet ­ systems theory 1763 olm modeller och synsätt Skyttner, Lars 2001 978­91
Logic ­ Basics ­97845 Stockh
and beyond 0­4­5 olm Logik Davies, G., Ekebnberg, L. & Thorbjörnsson, J. 2010 Concepts in enterprise resource planning 978­1­
Affärssystem och 111­82 Stockh tjänsteorienterade 041­1 olm arkitekturer Monk, Ellen & Wagner, Bret 2013 Enterprise systems for management 978129
Affärssystem och 202348 Stockh tjänsteorienterade 9 olm arkitekturer Motiwalla, L.F. & Thompsson, J. 2013 Decision support and business intelligence systems 978­0­
Business intelligence 13­245 Stockh inom data­ och 323­3 olm systemvetenskap Turban, E., Sharda, R., Delen, D. 2011 978­2­
Business Model 8399­0 Stockh Globala Generation 580­0 olm informationssystem Ostrewalder, A., Pigneur, Y. 2009 A Design 147759 Stockh
Science Primer 3942 olm Vetenskapligt skrivande Johannesson, P., Perjons, E. 2012 The craft of research 978­02
260656 Stockh
Booth, W.C., Colomb, G.G., 63 olm Vetenskapligt skrivande Williams, J.M Ship It! A Practical Guide to Successful 0­9745
Software 140­4­ Stockh Projektarbete med Projects 7 olm programvaruteknik Computer security 978­0­
470­74 Stockh Information­ and 115­3 olm Data­security 45 2008 Richardson, J. & Gwaltney Jr, W. 2006 Gollmann, Dieter 2011 Data structures 0­273­
and Algorithm 75211­ Stockh Algoritmer och analysis in Java 1 olm datastrukturer Allen Weiss, Mark 2012 Rational Decision Making Eisenfür, F., Weber, M. & Langer, T. 2010 The Good Research Guide: For small­scale social research 335241 Stockh Vetenskaplig metodik projects 387 olm och kommunikation Denscombe, Martyn 2010 978­3­
642­02 Stockh
850­2 olm Beslutstödmetoder The manager's guide to systems practice: making sense 978­1­
of complex 118­34
problems 563­4 Umeå Introduktion till informatik Stowell, F., Welch, C.E 2012 Interaction design: beyond 978­0­
human­comput 470­66
er interaction 576­3 Umeå Design och utvärdering Preece, J., Rogers, Y., Sharp, H. 2011 Information systems development Fitzgerald, B., Russo, N.L., Stolterman, E. 0­07­7
09836­
Systemutveckling och 6 Umeå organisationsförändring Business modeling with UML : business 0­471­
patterns at 29551­
work 5 Umeå Verksamhetsmodellering Eriksson, H., Penker, M. Discrete mathematics 978129
202261
Diskret matematik för 1 Umeå samhällsvetare 46 Johnsonbaugh, R. 2009 2000 2012 The practice of statistics for 978­1­
business and 4292­9
economics 014­2 Umeå Statistik A1 Moore, D.S. 2010 Introduction to Java programming : 978­0­
comprehensive 273­77
Programmeringes version 138­8 Umeå grunder Liang, Y. Daniel 2012 Modern database management Hoffer, J.A., Ramesh, V., Heikki, T. 2012 Badgett, T., Glenford, M., Sandler, C., Thomas, T.M. 2011 Tahchiev, P. 2010 Computers in context : the philosophy and 1­5578
Kvalitetsarbete och practice of 6­405­
standardisering inom systems design 5 Umeå IT­området Dahlbom, B., Mathiassen, L. 1993 Zen and the art 0­553­
Kvalitetsarbete och of motorcycle 14852­
standardisering inom maintenance 4 Umeå IT­området Pirsig, R.M 2006 978­0­
273­77
928­5 Umeå Databasdesign 0­471­
The art of 46912­
software testing 2 Umeå Programvarukvalitet JUnit in action 978193
518202
3 Umeå Programvarukvalitet UML 2 and the unified process: Practical object oriented 978­03 Linnéu
analysis and 213212 niversi
design 75 tetet Verksamhetsmodellering Arlow, J & Neustadt, I. 2005 Managing databases with MySQL 5.5 2012 Linnéu
niversi
tetet Design av databaser 47 Kroenke, D.M & Auer, D.J Priniples of information systems security: text and cases Linnéu
471450 niversi Verksamhetens 561 tetet it­säkerhet Dhillon, G. 2006 Information systems development 978007 Linnéu
711417 niversi
6 tetet Systemanalys Avison, D. & Fitzgerald, G. 2006 C# 4.0 How­to, Real solutions for C# 4.0 programmers 978​
0​
67 Linnéu
2​
33063​
niversi Systemutveckling och 6 tetet programkonstruktion Watson, B. 2010 Haav, H.M, Kalja, A. 2002 Information 978­01 Linnéu
systems and 992634 niversi Webbapplikationer och global diversity 24 tetet distribuerad datalagring Avegerou, C. 2002 Business Information Systems Göteb
978­0­ orgs Informationsteknologi 273­71 univer och informationssystem, Bocij, P., Greasley A., and 662­4 sitet 15 hp (TIG015) Hickie, S. Databases and information systems ISBN­1
0: 047066
5769 | Interaction ISBN­1
Design: Beyond 3: Human ­ 978­04
Computer 706657
Interaction 63 Designing Interfaces ISBN­1
0: 144937
9702 | Linnéu
niversi Webbapplikationer och tetet distribuerad datalagring 2008 Göteb
orgs univer Interaktionsdesign, 15 hp Yvonne Rogers , Helen Sharp sitet (TIG164) , Jenny Preece 2011 Göteb
orgs univer Interaktionsdesign, 15 hp sitet (TIG164) Jenifer Tidwell 48 2011 ISBN­1
3: 978­14
493797
04 Göteb
978013 orgs TIG059 Applying UML 148906 univer Systemutvecklingsprojek
and Patterns 6 sitet t Craig Larman 2005. 3e upplaga
n Business Intelligence and Analytics: ISBN: Systems for 1-292Decision 00920Support 9 10th Ed., 2014 e­Business Göteb
orgs univer TIG163 V15 R. Sharda, D. Delen, E. sitet Beslutstödssystem 15hp Turban, Göteb
978023 orgs 030456 univer eBusiness&eGovernmen
7 sitet t Paul Beynon­Davies Göteb
978047 orgs Business Model 087641 univer eBusiness&eGovernmen Alexander Osterwalder & Generation 1 sitet t Yves Pigneur, Management Research Writing the Successful Thesis and Dissertation. Entering the Conversation Database Systems Göteb
orgs univer Informatik som sitet vetenskap 2013 2009 M. Easterby­Smith et al 2011 Göteb
orgs 131735 univer IT­ledning, styrning och 330 sitet strategi Clark, Irene L 2007 Luleå Databaser I & Databaser teknisk II Connoly, T & Begg, C 49 4:e eller 5:e a univer
sitet ISBN1
3: Java How to 978013
Program (Early 257566
Objects) 9 upplaga
n Luleå teknisk
a univer Programutveckling med Paul J. Deitel, Harvey M. sitet Java Deitel Luleå Object­Oriented teknisk
Systems 978007 a Analysis and 712536 univer
Design 3 sitet Utveckling av informationssystem /// Objektorienterad analys Bennet, S, McRobb, S. & och design Farmer, R. Designing for the digital age ­ Luleå How to create teknisk
human­centere
a d products and 470229 univer
services 101 sitet Design av IT Applying UML and Patterns. An Introduction to Object­Oriented Analysis and Design and Iterative 131489
Development 062 Java How To program Goodwin, Kim Luleå teknisk
a univer Objektorienterad analys sitet och design Larman, C Luleå teknisk
a 132575 univer Objektorienterad 663 sitet programutveckling ISBN Systems 978­1­ Luleå Approaches to 84882­ teknisk IT­design från ett Managing 808­7 a systemperspektiv 50 9th Edition Senaste utgåvan 2009 2007 Deitel & Deitel Senaste utgåvan Reynolds, M & Holwell, S. 2010 Change: A practical guide univer
sitet Enterprise Architecture at Work: ISBN: Modelling, 978­3­
Communication 642­01
and Analysis 309­6 Luleå teknisk
a univer Enterprise Architecture sitet och SOA Lankhorst, Marc 2nd edition, 2009. Service­Oriente
d Architecture: Luleå A Field Guide teknisk
to Integrating ISBN: a XML and Web 013142 univer Enterprise Architecture Services 8985 sitet och SOA Thomas, Erl 2004 ISBN­1
0: 007178
9227, CompTIA ISBN­1
Network+ 3: All­In­One 978­00
Exam Guide: 717892
Exam N10­005 26 Mike Meyers 2012 Luleå Strategic ISBN: teknisk
Management of 978­1­ a Information 118­32 univer Verksamhetsutveckling Systems 254­3 sitet med hjälp av IT* Pearlson, K.E. & Saunders, C.S. 2012 Business Information Systems Linköp
978­87 ings ­7681­ univer Informatik, teknik och 463­2 sitet lärande Beynon­Davies, P 2009 Niederst Robbins, J. 2012 Luleå teknisk
a univer Datakommunikation i sitet informationssystem* 978144
Learning Web 931927 Linköp
Design 4 ings Webbprogrammering 51 univer
sitet Computer Organization and Design ­ Linköp
The 978012 ings Hardware/Soft 374750 univer Datorarkitektur och ware Interface 1 sitet operativsystem David A. Patterson and John 4th L. Hennessy Edition Thinking in Java Linköp
ings 131872 univer Fortsättningskurs i 486 sitet programmering* Bruce Eckel 2015 Foundational Java ­ key elements and practical programming Linköp
978­1­ ings 4471­2 univer Fortsättningskurs i 479­5 sitet programmering* David Parsons 2012 Classic readings in organization theory Linköp
978049 ings 583325 univer
3 sitet Organisation Theory Ott, S. J., J. M. Shafritz and Y. S. Jang 2011 Entrepreneursh
ip in theory and Linköp
practice: 978085 ings Entrepreneurship and Paradoxes in 793531 univer New Business Play 1 sitet Development Software Engineering: Theory and Practice ISBN1
0: 013814
1819. ISBN1
3: 978013
814181
3 Linköp
ings univer
sitet Software Engineering 52 Løwe Nielsen S, Klyver K, Evald M, and T Bager 2012 4th edition, Pfleeger, S. L. and Atlee, J. M. 2009 iOS Programming:T
he Big Nerd Ranch Guide Linköp
ings univer Applikationsutveckling sitet för iPhone och iPad Christian Keur, Aaron Hillegass & Joe Conway 4th edition Objects First with Java ­ A Practical Introduction using BlueJ ISBN 978­01
3­2492
66­9 (US) ISBN 978­01
Introduktion till 3­2835 Örebro objektorienterad 54­1 univer programmering och (UK) sitet problemlösning Barnes, David J. & Michael Kölling 2012/5t
h ed. ISBN: 978184 Örebro NetBeans IDE 951251 univer Systemutvecklingsprojek
7 Cookbook 0 sitet t Dantas, Rhawi 2011 ISBN/I
SSN: Murach's SQL 18­90­ Örebro Server 2012 for 77469­ univer Databashantering med Developers 3 sitet SQL Server Syverson, Bryan & Joel Murach 2012 Preece, Jennifer m. fl 2007/2n
d ed. Interaction design : Beyond Human­Comput
er Interaction ISBN: 978­0­ Örebro 470­01 univer
866­8 sitet Interaktionsdesign Learning jQuery ISBN/I
SSN: 978­1­ Örebro 78216­ univer Klientprogrammering för Chaffer, Jonathan & Karl 314­5 sitet webbsystem Swedberg 53 2013 (4th. ed) Eloquent JavaScript: A Modern Introduction to Programming ISBN/I
SSN: 978­1­ Örebro 59327­ univer Klientprogrammering för 282­1 sitet webbsystem Haverbeke, Marijn Murach's C# 2012 ISBN/I
SSN: 978­1­ Örebro 890774 univer Objektorienterad ­72­1 sitet programmering med C# Murach, Joel & Anne Boehm 2013 Extreme Programming explained: embrace change ISBN/I
SSN: 0­321­ Örebro Systemutvecklingsprojek
27865­ univer t med Scrum och Beck, Kent och Cynthia 8 sitet Extreme Programming Andres 2011 2004 ISBN/I
SSN: Agile Software 0­130­ Örebro Systemutvecklingsprojek
Development 67634­ univer t med Scrum och Schwaber, Ken och Mike with Scrum 9 sitet Extreme Programming Beedle 2001 ISBN/I
SSN: Professional 978­1­ Örebro ASP.NET MVC 118­79 univer
5 475­3 sitet Webbsystem med .NET Galloway, Jon et al. 2014 Researching Information Systems and Computing 978144 Örebro Kunskapsutveckling 620362 univer inom informatik /// 0 sitet Uppsatsarbete Oates, Briony J. 2005 Information Systems Development: Methods in Action ISBN/I
SSN: 0­07­7 Örebro 09836­ univer
6 sitet Systemutvecklingsteori Fitzgerald Brian, Russo Nancy & Eric Stolterman 2002 54 ISBN/I
SSN: Clean code ­ A 978­0­ Örebro B, handbook of 13235­ univer Systemutvecklingsprojek
agile software 088­4 sitet t*** Martin, Robert C. 55 2008