salen.s - Torsby kommun
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 18 augusti 2015 kl. 09:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby Val av justerare Tid för justering Ärendelista Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid Verksamhetsredovisning fritidsavdelningen KST 2015/51 Kicki Velander Kl9 2 Föreningstaxa för hyra av badanläggning KST 2015/614 Kicki Velander 3 Månadsuppföljning för kommunstyrelsen KST 2015/46 Angela Birnstein Nr handlingarfinns på sammanträdet 4 Nybyggnation i kvmieret Enen KST 2015/596 Angela Birnstein 2 5 Svar på motion om etiska regler i kommunens finanspolicy KST 2015/539 Angela Birnstein Il 6 Kommunens inköpsfunktion KST 2014/77 Angela Birnstein 13 7 Särskild medlemsinsats till Kommuninvest KST 2015/293 Angela Birnstein 14 8 Begäran om stöd till föreningen RSMH i Syssiebäck (Riksförbundet för social och mental hälsa) KST 2015/608 Angela Birnstein 20 9 Gallring av den upphörda fritidsnämndens handlingar KST 2015/542 Christina Lech 21 10 Biblioteksplan för Torsby kommun KST 2015/464 11 Svar på motion om miljöarbetet i T ors by kommun KST 2014/349 Tina Näslund Jan Esping 39 12 A vsiktsförklaring, fastigheten Skyllbäck l :440 (Samhall) KST 2015/557 Jan Esping 41 13 Fastighetsförsäljning Överbyn 2:115 KST 2015/619 Hilary Högfeldt 43 14 Svar på motion om fartgupp m.m. KST 2015/524 Mikael Löfvenholm 48 Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun Besöksadress Nya Torget 8 685 80 Torsby 0560-160 66 sekr 25 [email protected] www.torsby.se TORSBY KOMMUN sid 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kallelse/underrättelse Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande 15 Samråd om detaljplan för Mobergskölens terminal- och handelsområde KST 2015/2 Torbjörn Almroth 53 16 Planändring av detaljplan för delar av T ors by l :98 och Västanvik l :396, nr 140 KST 2015/618 Torbjörn Almroth 58 17 Svar på motion om ändring av Torsby kommuns regler för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda KST 2014/344 Anders Björck 61 18 Svar på motion om intem representation i Torsby kommun KST 2015/360 Anders Björck 64 19 Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för den gemensamma drifts- och servicenämnden KST 2015/597 Anders Björck 67 20 Yttrande över översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen KST 2015/456 Anders Björck 80 21 Distansundervisning på gymnasienivå, svar från bam- och utbildningsnämnden KST 2015/247 Ann-Katrin Järåsen 82 22 Avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocess för Värmland KST 2015/574 Ann-Katrin Järåsen 83 23 ARKO, årsmötesprotokoll och årsrappott för verksamhetsåret 2014 m.m. KST 2015/575 Ann-Katrin Järåsen bilaga 24 Medverkan i projektet Lokal destinationsutveckling KST 2015/609 Ann-Katrin Järåsen 89 25 Inbjudan till samråd och samverkansmöte KST 2015/572 Ann-Katrin Järåsen 103 26 Nominering av ledamöter till LAG Växtlust Värmland KST 2015/178 Ann-Katrin Järåsen 106 27 Meddelanden KST 2015/11 Ann-Katrin Järåsen 109 28 Övrig information och frågor KST 2015/47 Ann-Katrin Järåsen Ann-Katrin Järåsen ordförande Åsa Bugasdotter sekreterare Sid TORSBY KOMMUN sid 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kallelse/underrättelse Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel E-post Telefon Anders Björck bitr. kommunchef/ HR-chef ekonomichef arkivarie/registrator fastighetschef teknisk chef fritidschef områdeschef GVA kommunchef miljöstrategi energi- o klimatrådg stadsarkitekt/ miljö- o byggchef [email protected] 0560-160 86 [email protected] christina.l ech@tors by. se [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 0560-160 28 0560-160 15 0560-160 34 0560-160 69 0560-166 90 0560-160 53 0560-160 01 0560-162 02 Angela Birnstein Christina Lech Hilm·y Högfeldt Jan Esping Kicki V el and er Mikael Löfvenholm Thomas Stjerndorff Tina Näslund Torbjörn Almroth [email protected] Datum 2015-06-25 Torsby kommun f-<.omrnunstyrelsen 2015 -08- "l o Dnr .. :t.f.~<?:.~<~/4<.~. ~L 1 Föreningstaxa hyra av badanläggning Fritidsavdelningen avser att införa en ny taxa för föreningar som vill hyra våra badanläggningar TorsbyBadet och Sysslebäcksbadet utanför öppettid. Föreningstaxa har inte tillämpats tidigare i våra badanläggningar föreningstaxa tillämpas endast i våra sport-och gymnastikhallar och på våra grönytor. Genom att införa en föreningstaxa ger vi möjlighet till vårt rika föreningsliv i kommunen att hyra våra simhallar till ett något lägre pris. Förslag: Föreningstaxa TorsbyBadet hyra av simhall utanför öppettid 350 per timme+ entreavgift Föreningstaxa Sysslebäcksbadet hyra av simhall utanför öppettid 350 kr + entreavgift ~~"""'~~~~-ae:::::.= Kicki Velander Fritidschef Kicki Velander fritidschef Besöksadress Fabriksgatan 7, Torsby Torsby kommun 6. Fritidsavdelningen 685 BO Torsby 0560-166 90 direkt 070-313 60 09 mobil 0560-160 00 växel 0560-166 95 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) !JO l ' / ~ ·IJ./596 Datum 2015-08-05 Torsby bostäder Torsby Bostäder AB avser att bygga hyreslägenheter vid kvarteret Enen södra. Torsby Bostäder AB kommer att förvärva marken av Torsby kommun och en intresseanmälan är lämnat till SABO för ett s.k Kombo-hus Mini. Projektet är av sådan omfattning och förutsättningar av sådan art att de måste förankras hos kommunfullmäktige. En preliminär kostnadsbedömning har gjorts och produktionskostnaden för huset med 23lägenheter (35 och 45 kvm i 3 våningar med hiss) uppskattas till25 000 000 kr. En fastighetsvärdering utförd av extern part värderar huset till ca 14 700 000 kr. Enligt gällande redovisningslag skall därför fastigheten skrivas ner med ca lO 000 000 kr. Detta kommer att påverka både resultat under färdigställandeår och eget kapital med motsvarande belopp. Dessutom visar en långsiktig kalkylation av resultatet att fastigheten vid en hyresnivå på l 350 kr/m2 och år kommer att gå med ett underskott på ca 2 000 000 kr över 10 år. Torsby bostäder önskar nu ett ställningstagande av fullmäktige i frågan om nyproduktion av hyreslägenheter på ovan nämnd mark samt om nedskrivningsförfarande i enlighet med det ovan redovisade. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen 685 80 Torsby 0560-160 28 direkt 070-697 94 54 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 35 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) ~ Torsby Bostäder AB Styrelsen S~RÄDESPROTOKOLL Sammanträdesda tum 2015-06-23 § 37 Nyproduktion Enen (bil.3) a) MarkanvisningsavtaL Kommunen erbjuder under förutsättning att byggnation påbörjas inom två årTorsbyBostäder att förvärva mark vid K v Enen södra, Torsby 2:235 tomtmark om 7300 kvm till ett pris av 50:-kvm motsvarande en summa på 365 000:-. b) Intresseanmälan Sabo Kombohus Mini. Sabo informerar om att byggkapaciteten för leverantörer av Kombohus håller på att bli begränsad. Man efterfrågar därför en icke förpliktande intresseanmälan. c) Övergripande ekonomiska förutsättningar. En preliminär kostnadsbedömning av produktionskostnaden för Kombohus mini med 23 små läg, 35 kvm och 45 kvm i 3 våningar med hiss, uppskattas till25 000 000:- inkl moms. En fastighetsvärdering utförd av V &P av ett tänkt nyproducerat hus enligt ovan värderas tilll4 700 000:Enlig föreliggande redovisningsrutiner skall en nedskrivning ske med calO miljoner. Vilket påverkar eget kapital och resultat nedåt, under fårdigställandeår med motsvarande belopp. KPMG har varit behjälplig med att ta fram en resultaträkning över lO år för projektet. Den visar att med en hyresnivå på 1350:-kr/år, som vi bedömer vara ett tak för vad betalningsförmågan tillåter i Torsby. Å r l hamnar på ett minusresultat på ca 340 000:- och år lO på ett minusresultat på ca 50 000:-. Totalt en samlad förlust över l O år på ca 2 milj kronor. d) Eftersom ovanstående förutsättningar föreligger, bör frågan förankras hos kommunfullmäktige och fastighetsägat-föreningen ~ Tonby Bostäder AIB Styrelsen § 37 Nyproduktion fmis. L; ' SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-06-23 4 Enen styrelsen beslutade att godkänna ovanstående förutsättningar och uppdra till vd att gå vidare med åtgärder för att genomföra projektet, samt återkomma till styrelsen för ställningstaganden kring konkreta avtal. att anta kommunens erbjudande av markanvisning och uppdra till vd att fårdigställa kontrakt. att uppdra till vd att göra icke förpliktande intresseanmälan till leverantör av Kombohus. att uppdra till vd att tillskriva kommunen för fullmäktiges ställningstagande om nyproduktion och nedskrivningsförfarande i enlighet med ovan redovisade. att uppdra till vd att hos Fastighetsägm·föreningen förankra ovanstående. l -. .• :..~ -; ' '.' .·• \ ."'~.•'·'· \ ·_= .- -- :· a· . - .........' < --- \. •t-.. l • - • ~.' : # \~ ; • l ,., l • '-. ., '. , \' · .. \ 11 : ;,:s r. ::: ·..·, •. 1-: r_ ". -.. -· --. . ... . .•. '·.: .... Markeringen visar fastighetens läge Allmän besk1·ivning Fastigheten är belägen mellan de befintliga områdena Alstigen och Aspen ca l km från centrumkärnan i Torsby. Attraktivt läge med närhet till Stjerneskolan, skidtunneln och rullskidspår. Kommunen har skrivit avtal med gymnasieskolan där kommunen har bostadsgaranti till studenter. Under de senaste l O åren hyr kommunen ut ca l 00 lägenheter/år som studentlägenheter. Byggrätt finns på ytterligare 2 l 00 kvm BTA. Förhandsvärderingen avser ett flerbostadshus uppf"öti 2015 i 3 plan med byggnadstypen kombohus mini. BOA uppgår till 925 kvm och byggnaden imymmer sammanlagt 23 lägenheter fördelat på 11 st. l:or och 12 st . 2:or. Hiss finns. Uppvärmning med fjärrvärme. FTXsystem. Lägenheterna på nedre plan har uteplats/altan och p lan 2-3 har balkong. Stomme av stål på gjuten platta. Fasad av puts under yttertak av papp. UPPDRAGET 3.1 Uppdragsgivare Torsby Bostäder AB Att. Håkan Laack Norra Industrigatan 4 685 34 Torsby 3.2 Upp(h•ag Uppdraget har preciserats till att avse en bedömning av marknadsvärdet efter tardigställd nyproduktion av ett flerbostadshus samt att marken är avstyckad och bildar en egen fastighet. 3.3 V~ia·detidpunkt Marknadsvärdet hi:inror sig till värdetidpunkten 2015-06-04. 3.4 Villlmr och föa·uts~ittningm· För uppdraget gäller bilagda "Allmänna villkor för vär·deutlåtande" om ej annat framgår nedan. 3.5 Ändamål Marknadsvärdebedömningen skall enligt uppdragsgivaren anvi.-indas rör internt bruk. 3.6 Highest and best use Vid värdebedömningen har kriterierna för highest and best usc beaktats. (rättsligt tillåtenhet, fysisk möjlighet, finansiellt genomförbart, maximal produktionsförmåga) 3. 7 Begreppet marimadsvärde "Med marknadsvärde avses sannolikt pris vid en tänktförsäljning på en.fl·i och öppen marknad. Försäljningenforutsätts ske vid värdetidpunkten efter att fastigheten varit utbjuden till.forsäljning på ettförjastigheten sedvanligt sätt under en normalmarlmadiföringstid." Vid den Hinkta försäljningen får inte föreligga något tvång att överlåta fastigheten och inte några speciella partsrelationer. V ÄRDJEBEDÖMNING SAMMANFATTNING 2.1 Värderingsobjekt Registerbeteclming Torsby 1:265, del av Adress 2.2 Kommun Torsby Område Mellan områdena Aspen och A Istigen Upplåtelseform Äganderätt Lagfart Torsby Bostäder AB Nybyggnadsår 2015 Värde år 2015 Användning Bostäder, typkod 320 Vä1·debedömning Marlmadsvät·det bedöms till 14 700 kSEK, Fjortonmiljonersjulnmdratusen lu·onor inom ett troligt intervall av 13 200 -16 200 kSEK vid värdetidpunkten juni 2015. Nyckeltal: Marknadsvärde per kvm 15 892 SEI<I rn2 Initial direktavkastning 6,46% Direktavkastningskrav för resb;ärdesberäkning Kalkylränta för rcc;tvä r det l<nlkylri.i n to för clriftnetw 6150% 7150% 7,50% 1>1l'lrkm:~dsvärde f Summa taxeringsvärde 0,00 Känslighetsanalys: Pa rameterförändrino Nytt värde Diff Vakansen ökar 10%-enheter 12,8 Mkr -13,2q,~ Direktavke>stn!ngskrav ökar 1°/o-enhet 12,8 fvlkr 14,1 1'1kr DoUH ökar 35 SEK/1112 Aila samtidigt 10,6 Mkr v l-" f' -13,1 ~b -4,1'7'o -28,1% ~ Produktionskostnad Vakansgrad (1 lägenhet) Kvadratmeter BOA Hyresnivå snitt Underhållskostnad Driftkostnader Avskrivningstid snitt Räntenivå Taxeringsvärde 75% Arlig hyreshöjning Driftkostnadsutveckling 25 000 000 4% 925 kvm 1 350 kr/kvm Alternativ med 4 % vakans rad och avskrivnin stid å snitt 50 år 30 kr/kvm 280 kr/kvm 50 år 3% 18 750 000 2% 2% Amorteringstakt 50 år Belångingsgrad 100% Resultaträkning Ar1 Ar2 Ar3 Ar4 Ars ArG Ar7 Ar8 Ar9 Ar 10 1 248 750 1 273 725 1 299 200 1 325 183 1 351 687 1 378 721 1 406 295 1 434 421 1 463 110 1 492 372 Hyresvakanser -49 950 -50 949 -51 968 -53 007 -54 067 -55 149 -56 252 -57 377 -58 524 -59 695 Driftkostnader -259 000 -264 180 -269 464 -274 853 -280 350 -285 957 -291 676 -297 510 -303 460 -309 529 -27 750 -28 305 -28 871 -29 449 -30 037 -30 638 -31 251 -31 876 -32 514 -33 164 o o o o o -28 125 -28 125 -28 125 -28 125 -28 125 Avskrivningar -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 Räntor -750 000 -735 000 -720 000 -705 000 -690 000 -675 000 -660 000 -645 000 -630 000 -615 000 Resultat -337 950 -304 709 -271 103 -237 125 -202 768 -196 148 -161 009 -125 466 -89 513 -53 141 Hyresintäkter Underhållskostnader Fastighetsskatt Ack res -1 978 932 1(2 10.34. Ar det uppenbart att värdet på en byggnad, markanläggning eller mark på balansdagen betydligt understiger det redovisade värdet, ska företaget göra en uppskattning av den enskilda tillgångens återstående värde i företaget och skriva ned tillgången till detta värde. K3 Ett företag ska sicriva ned en tillgång endast om återvinningsvärdet är lägre än tillgångens redovisade värde. I det fallet ska det redovisade värdet sicrivas ned till återvinningsvärdet. Enligt punkt 2 7.2 ska en tillgång skrivas ned om tillgångens redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet återspeglar en bedömning av de kassaflöden som tillgången genererar under hela sin återstående nyttjandeperiod (se punkt 27.5). Det innebär att det finns en långsiktighet i bedömningen som gör att lcriteriet i ÅRL om att värdenedgången ska vara bestående kan anses uppfyllt. Ett företag ska per varje balansdag bedöma om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Finns det en sådan indikation, ska företaget beräkna tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är för en tillgång eller en kassagenererande enhet det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärd et. Enen Nyproduktion 23 lägenheter Torsby Bostäder genomför förändring av redovisning till K3 under 2016. Efter jämförelse av skillnaden mellan produktionsvärde och marknadsvärde föreligger ett nedskrivningsbehov av 9-10 miljoner kr enligt K3. Detta innebär en sänkning av eget kapital samt resultat under färdigställandeår med motsvarande belopp. l och med dessa förutsättningar bör fullmäktige ta ställning till frågan. Vidare bör frågan förankras hos Fastighetsägareföreningen i konkurrenshänseende. Datum 2015-08-04 Motion om etiska regler i kommunens f~nanspolicy Socialdemokraterna har, genom Eva-Lena Gustavsson, lämnat en motion om att införa etiska regler i kommunens finanspolicy. Vid nästa uppdatering av finanspolicyn inför 2016 kommer jag att lägga till etiska regler för kommunens finansförvaltning enligt följande: Etiska regler Kommunkoncernen strävar efter att vara en ansvarsfull placerare. Placeringarna ska därför i ske i företag som följer de internationella konventioner som Sverige har undertecknat avseende mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och antikorruption. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen 685 80 Torsby 0560-160 28 direkt 070-697 94 54 rnobil 0560-160 00 växel 0560-160 35 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) To rsby komm un !<om munstyrelsen Dnr........................ ........... . Giuppmorion från socialdemokraterna Etiska regler i kommunens Finanspolicy Många känner till de tre ord på B som b tukar rälmas upp när vi talar om hm vi kan minska vår klimatpåverkan; Bilen, Biffen och Bostaden. På senare år har ett fjärde B lagts till- Börsen. I dagens samhälle är vi inte bara konsumenter, vi är också direkt eller indirekt ägare och finansiärer genom aktier, fonder och pensionssparande. Mycket av dessa tillgångar är idag investerade i fossilbolag. Faktum är att de fossila resetvet som svenska AP-fonderna äger genom sina investeringar motsvarar 93 ton per pensionssparare. Det är nio gånger mer än utsläppen från vår årliga konsumtion. Detta är inte bara ett hot mot klimat och miljö, och därmed vilket samhälle som egentligen finns kvar till kommande generationer, det är också en stor finansiell risk och dålig affår, med tanke på att minst 80 % av funnen kol, olja och gas måste bli kvar under marken om vi ska lyckas med våra ambitioner att hålla uppvärmningen under 2 grader. Vi som kommun måste ta uppdraget att fötvalta våra finansiella tillgångar på största allvar. När man investerar pengar, kan man köpa aktier, fonder eller andra investeringar som genererat inkomst. Divestering är motsatsen till investering- det betyder helt enkelt att göra sig av med aktier, fonder och obligationer som är oetiska eller moraliskt tveksamma. Investeringar i fossilindustrin är en risk för investerare och för planeten jorden. Därför är det både tryggt för kommuninnevånarnas pengar och framtid om vi kan välja ett hållbart sparande. Vi socialdemokrater vill därför införa Etiska regler i kommunens finanspolicy som omfattar att vi ska divestera för en fossilfri finansförvaltning och öppna upp för möjligheten att finansiera större miljöinriktade projekt genom gröna obligationer. /~ l(c5 '; c-;?() !f-t/21 l 7 ' 6 Datum 2015-08-05 Inköpsfunktion Torsby kommun Vid ett AU den 10 juni 2014 presenterade ekonomiavdelningen Torsby kommuns inköpsrutiner. Bland annat har följande frågor belysts: G e G G Hur ser inköpsorganisationen ut och hur bedrivs inköpen i verksamheten? Vilka behov har vi och hur kan vi utveckla organisationen? Hur ser vi på samarbete inom Värmlands län? Har vi behov av ett inköps- och uppföljningssystem? Efter föredragningen beslutade AU att lämna följande förslag till beslut till KS: • Att tillsätta en inköpssamordnare för att utveckla kommunens inköps- och upphandlingsrutiner och för att fånga upp verksamheternas behov. • Att flytta upphandlingsansvarig till ekonomiavdelningen för att säkerställa samverkan på hela linjen. • Att avvakta med ny inköps- och uppföljningssystem tills den nya organisationen är satt och att följa Aditros systemutveckling innan några beslut om systembyte/tillägg görs. På grund av de sparkrav som ålagts kommunstyrelsen och det ekonomiska läget för hela organisationen har ärendet vilat. Under tiden har upphandlingsstrategen gått i pension och ersatts med en ~änsteman från tekniska avdelningen som nu har ~änsten som upphandlingschef under kommunchefen. Därför bör besluten från AU den 10 juni 2014 upphävas och ärendet sändas för ny beredning till kommunchefen. Dessutom bör målet i måldokumentet för Torsby kommun som handlar om denna punkt anpassas till de nya förutsättningarna. Förslag till beslut AU upphäver förslagen till KS från den 10 juni 2014 och överlänmar ärendet med hänsyn till de nya ekonomiska förutsättningarna till kommunchefen. Dessutom ska målet i måldokumentet anpassas till de nya förutsättningarna. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen 685 80 Torsby 0560-160 28 direkt 070-697 94 54 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 35 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) (/!/) Datum 2015-08-05 Särskild medlemsinsats till Kommuninvest Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening. I stadgarna har bl. a. tillkommit en möjlighet för medlenunarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. De nya lagkrav på bl. a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen har också påverkat Kommuninvest. Den uppbyggnad av kapitalet som måste ske ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Därför har vi nu möjlighet att sätta in hela vår del för att nå den högsta insatsnivån. Detta kan vara viktigt för Kommuninvests anseende och stärker dem i relation till myndigheter, ratinginstih1t och andra markandsaktörer. Den högsta insatsnivån per medlem är uth"Jckt i kronor per invånare. När vi har uppfyllt vår skyldighet är vi inte längre tvungna att erlägga den årliga insats som vi annars skulle betala. Det betyder att vi får behålla återbäring och ränta på insatskapitalet. Förslag till beslut KSAU föreslår KS att under 2015 erlägga hela beloppet om 3 581383 kr till Kommuninvest för att uppnå högsta insatsnivån. Finansiering sker från eget kapital. Angela Simstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen 685 80 Torsby 0560-160 28 direkt 070-697 94 54 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 35 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) 2015 För kännedom: Ekonomichefen eller motsv. 2015-05-21 ~[16~ ~ 1 _Dnr.. /.i)~.??!ttZZP.d. t;· \'-../_/ Torsby kommun styrelsen Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 Inledning Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening 1279 . I stadgama har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmama att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Med detta brev vill föreningen nu efterhöra hur ni som medlem vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Vi ber er därför att besvara bifogade fonnulär, bilaga 2, så vi vet om ni vill göra en extra insatsbetalning i år eller om ni väljer något annat alternativ. Kommuninvests behov av större kapital De nya lagkrav på bl. a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Den uppbyggnad av kapitalet som måste ske beslaivs nätmm·e i "Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad" 1280 • Planen syftar till att minimilaavet på stötTe kapital ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i laaft. Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests anseende. Det är viktigt att i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp en hög grad av uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra. 1279 Stadgama framgår av stämmohandlingama (bilaga 18) som kan laddas ned från Kommuninvests hemsida: http://lmmmuninvest.se/wp-content/uploads/2015/04/Stammohandl-2015-samtliga-clelarTOTALFIL.pdf 1280 (f( Planen framgår av stämmohandlingama (bilaga 19). Se samman länk som anges i not l. Kommuninvest i Sverige AB (publ ). Org nr: 556281-4409. styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening . Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, 701 42 Örebro • Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel : 010-47 08 700 ·Fax: 019-12 11 98 • E-post: fö[email protected] • Internet: www.kommuninvest.se /0 Att medlemmarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna organisationen uppfattas som en oerhörd styrleesignal jämfört med om föreningen i ett sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna. Medlemmens fördelar av att öka medlemsinsatsen snabbare I de nya stadgama införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två delnivåer som motsvarar halva respektive tre fjärdedelar av den högsta insatsnivån. När en enskild medlems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medlemmen inte längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet får - i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna - till större och större del behållas av medlemmen. Den årliga insats som är knuten till storleken på återbäring och insatsränta blir lägre och lägre, för att till sist bortfalla. Individuell kapitalsituation Kommuninvest ekonomisk förening har både medlemmar som deltagit i samarbetet i snart 30 år eller som blivit medlem på senare år. Medlemsstorleken varierar mellan 2 500 och 541 000 invånare. Vissa medlemmar har hög skuldsättning, andra har inte några lån alls. De stora skillnaderna mellan medlemmarna har också medfört att det är stora skillnader i respektive medlems storlek på insatskapitalet. Vi har sammanställt en aktuell uppgift från medlemsregistret för just er kommun/ landsting/region, bilaga l. Uppgifterna om läget vid årets bö1jan har vi hämtat från vårt medlemsregister och omfattar den ursprungliga insats som gjordes när ni blev medlemmar, insatsemissioner 128 1 som ni deltagit i samt summan av gjorda årsinsatser till och med 2014-12-31. Till detta insatsbelopp har vi lagt den nya årsinsats för 2015 som stämman beslutat att ni ska erlägga. Berälmingama av olika delbelopp nedan förutsätter att årsinsatsen för 2015 betalts in. Eventuellt förlagslånebelopp som belöper på er inrälmas inte i erlagt insatskapital. Invånaruppgiften har vi hämtat från SCB och avser förhållandet 2015-01-01. Kapitalinsats som överstiger den högsta nivån blir överinsats En handfull medlemmar har efter det att den årliga insats som beslöts på den senaste stämman en insatsnivå som överstiger den nu beslutade högsta insatsnivån. Ni som tillhör denna grupp behöver bara besvara frågeformulärets fråga 3 och 5 (så att vi vet att ni fått samma information som övriga medlemmar). 1281 En av föreningsstämman beslutad överföring av fria vinstmedel till medlenunamas bundna insatskapital. Fördelas ut på respektive medlem i förhållande till medlemmens kapitalinsats. Insatsemissioner skedde varje år under perioden 2002-2011. Det belopp som skjuter över den högsta obligatoriska insatsnivån kommer att klassificeras som överinsats. Överinsats är en kapitaldel som medlemmen deltar frivilligt med. Det är alltså inte fråga om sparande i form av inlåning på räkning. Överinsats har inte tidigare förekommit i föreningen. Under 2015 kommer styrelsen därför att fastställa villkoren för överinsatser och hur uppsägning ska gå till om en medlem önskar få överinsatsen utbetald. Information om detta lämnas till er vid en senare tidpunkt. När kan man som medlem göra extra insatser? Föreningen sänder ut denna förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år göra en extra insatsbetalning. Vmje medlem tar därefter beslut om den vill göra en extra insatsinbetalning i år eller om man vill göra på något annat sätt och meddelar föreningen. Svaret är bindande. Föreningsstyrelsen 1282 fattar- med bötjan vidjunimötet och därefter löpande under hösten - beslut om med vilket belopp medlemmen får delta. Därefter sänder föreningen ut aviseringar om vilket belopp som ska inbetalas och när det ska ske. När behöver föreningen senast få medlemmamas besked för inbetalning i år? Medlemmamas önskemål ska ha kommit föreningen tillhanda senast den 2015-10-30 för att extra insatsbetalning ska kunna ske i år. Lämnas besked tidigare, kan föreningen hantera detta tidigare och ge ett så snabbt besked som möjligt. Hur och när sker betalning av extra insatser? Samtliga inbetalningar måste ha skett före 2015 års utgång för att få beaktas när 2016 års ordinarie föreningsstämma beslutar om medlemmen måste betala in en ny årlig insats baserad på insatsräntan/återbäringen eller inte. Då det handlar om mycket stora belopp är det viktigt att medlemmarna inväntar Kommuninvests avisering och betalar in beloppet på den angivna betalningsdagen. Kommuninvest har inte möjlighet att ta emot tidigare eller senare betalningar som sker på en medlems eget initiativ på ett säkert och effektivt sätt. Ränta på insatskapital Räntan på insatskapitalet under 2014 fastställdes av stämman 2015 till2,5 procent. Ränta på insatskapital är inte att jämföra med räntan på ett skuldebrev. Den är i stället en form av överskottsutdelning som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för återbäring). Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman . Föreningen 1282 ! de nya stadgarnas§ 5.5 sägs: "Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera särskilda insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen /~ ".T ~~,~~~~!,~~=:,: eftersträvar dock att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta på det kapital som belöper på var och en av dem. Att kunna ge ränta till de medlemmar som bidragit med kapitalinsats och som under en period inte utnyttjar lånemöjligheterna i Kommuninvest har ansetts särskilt viktigt eftersom dessa medlemmar under samma period inte får någon återbäring. Får medlemmarna någon ny möjlighet 2016 och senare? Stadgarna har utfmmats för att passa olika medlemmars behov och möjligheter. Efter 2016 års stämma kommer därför de medlemmar som då inte uppnått den högsta stadgemässiga insatsnivån att på nytt tillfrågas i samma ärende. Detta kommer sedan att ske efter vmje stämma till dess alla medlemmar nått den högsta nivån. Anmälan är bindande och sker på ett särskilt fmmulär Ert beslut om att delta med en kapitalinsats i år är bindande och ska ske på formuläret i bilaga 4. Hur beslut om att göra en extra insatsbetalning görs, varierar mellan olika medlemmar och bestäms av medlemmen. Kommuninvest behöver inte delges något protokollsutdrag eller lagakraftsbevis i detta ärende. Ett kalendarium för beslut Så här ser tidplanen ut. Reservation för att förändringar kan komma att ske. Aktivitet Tid Föreningen sänder ut en förfrågan till alla medlemmar om intresset för att betala in en extra insats under 2015. Medlemmar som redan uppnått den högsta nivån kan dock inte betala in stöne kapital. Maj månad 2015 Föreningsstyrelsen tar fortlöpande ställning till de medlemsbesked som inkommer och meddelar medlemmen om hur och när betalning ska ske. Juniseptember 2015 Sista dagen för medlemmarna att lämna ett bindande besked om intresset för att betala in extra kapital under 2015. 31 oktober 2015 Sista tillfället för föreningsstyrelsen att besluta om de medlemsbesked som inkommit tom oktober och att meddela medlemmen om hur och när betalning ska ske. November 2015 Absolut sista dagen för inbetalning av kapital för att det ska kunna beaktas vid berälming av skyldighet att betala årlig insats vid stämman 2016. 31 december 2015 Föreningsstämma som beslutar återbäring och ränta på insatskapital, årlig insats etc. enligt de nya stadgarna. April2016 Utbetalning av återbäring och ränta på insatskapital. Ny årlig insats vars storlek bestäms av medlemmens insatskapitalstorlek per invånare i relation till den högsta stadgeenliga nivån per invånare. April-maj 2016 Föreningen sänder ut en ny förfrågan till alla medlemmar om Maj 2016 y 19 ~~'~m~M~~!d~g~::,; Aktivitet Tid intresset för att betala in en extra insats under 2016 . Eventuella frågor Behöver du ytterligare information om eller om du tycker att någon uppgift verkar felaktig, ber vi dig att i första hand kontakta den kundansvarige som du brukar ha kontakt med. A vs lutningsord Medlemmama har genom att anta de nya stadgama, skapat grunden för att genom egna insatsbetalningar bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna fmisätta att förse svensk kommunsektor med en effektiv och säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Den tydliga inställning i frågan som medlemmarna visat vid de senaste medlemssamråden och föreningsstämmoma gör att vi är övertygade om att huvuddelen av den utmaning som kapitaluppbyggnaden representerar, kommer att vara avklarad redan under 2015! KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Tomas Wemgren Verkställande direktör Bilagor l. 2. Thomas Åkelius styrelsens sekreterare Individuell uppgift om insatskapital Svarsblankett Datum 2015-08-04 RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) Syssiebäcks anhållan om stöd hos Torsby kommun RSMH är ett ideellt partipolitiskt obundet samt religiöst neutralt kamratförbund i Sverige, som genom socialpolitisk kamp och kamratstödjande verksamhet verkar för dem som hotas av, har, eller har upplevt sociala eller psykiska svårigheter. Förbundet består av ca 120 lokalföreningar med ca 7 000 medlemmar. RSMH arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar för att leva ett värdigt liv. Målet med kamratstöd är att bryta isolering och ensamhet, att vända passivitet till aktivitet, att stärka självförtroendet och återge initiativförmåga samt att ge människor ett meningsfullt liv och en positiv syn på tillvaron. I RSMH:s verksamhet är man en i gänget med samma rättigheter som alla andra. Kommunen fick i juni besök av företrädare för organisationen i Syssiebäck Organisationen i Syssiebäck har idag en heltidsanställd och två halvtidsanställda som ledsagar, stödjer och söker upp både äldre och funktionshindrade. Man ordnar med berättarstunder, föredrag samt viss kursverksamhet men främst vill man upprätta en opinionsbildande verksamhet för att förbättra integration, tillgänglighet och delaktighet i samhället. I cafe Kasam erbjuder man lättare lunch och kafeservering eller bara gå in för sällskap. Stora planer och ett stort engagemang kan kännas bland de anställda. Dock belastas alla av ovissheten om föreningens framtid på grund av den ekonomiska sih1ationen. Det är därför som man nu vänder sig till Torsby kommun med vädjan om hjälp. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen 685 80 Torsby 0560-160 28 direkt 070-697 94 54 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 35 fax [email protected] ekonomiavdelningen@torsby .se [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) Datum Diarienummer 2015-06-25 KST 2015/542 Gallring av handlingar tillhörande den upphörda fritidsnämnden KST dnr 2015/542 Sammanfattning Fritidsnämnden i Torsby kommtm verkade mellan åren 1974 och 2010. Nämnden upphörde 2010-31-12 och fungerar från och med 2011-01-01 som en avdelning under kommunstyrelsen. Fritidsnämnden har från och med 1974 ända till dess att den upphörde producerat handlingar och information i elektroniska system. Allmänna handlingar får inte gallras utan stöd i lag, förordning eller annan föreskrift. Fritidsnämndens handlingar saknar stöd i lag och förordning, men ett gallringsbeslut fattat i nämnd räknas som annan föreskrift och blir därför ett giltigt gallringsbeslut. Torsby kommun har tidigare beslutat om gallring exempelvis 1978 och 1990, men inget av dem har reglerat handlingar uppkomna inom dåvarande fritidsnämndens verksamhet. Detta innebär att vi förvarar en stor mängd handlingar, både i arkivet i kommunkontorets källare och i fritidsavdelningens lokaler, handlingar som rimligtvis borde ha varit gallrade om vi hade haft ett gallringsbeslut Vid ett eventuellt gallringsbeslut måste vi ta hänsyn till den enskildes och förvaltningens intresse, till forskningen och till kulturarvet. Detta uppfyller vi genom att vi bevarar de handlingar som finns upptagna i bilaga 1, i den mån de har uppkommit i verksamheten. Det är viktigt att komma ihåg att ett gallringsbeslut innebär att vi får gallra handlingar och information i system, inte att vi måste. Detta innebär att om vi finner enstaka handlingar och serier av handlingar som vi får gallra enligt beslut, men där handlingarna visar verksamheten på ett sätt som inga andra gör eller har ett forskningsvärde, så bevarar vi givetvis dem istället. Det här förslaget till gallringsbeslut kommer att följas av en dokumenthanteringsplan för fritidsavdelningen under hösten 2015 alternativt våren 2016. Handlingar i ärendet 1. Bilaga 1. Förteckning över handlingar som bör bevaras hos fritidsnämnden i Torsby kommun 1974-2010. Förslag till beslut De handlingar som finns upptagna i förteckningen ska bevaras för åren 1974-2010 i den mån de uppkommit i verksamheten. Övriga handlingar får gallras. Christina Lech arkivarie/registrator Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 15 direkt 0560-160 oo växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) Beslutet expedieras till Kicki Velander, chef fritidsavdelningen Kommunarkivet Kicki Lech Arkivarie 2 Bilaga 1: Förteckning över handlingar som bör bevaras hos fritidsnämnden i T orsby kommun 1974-2010. Förteckningen tar upp de handlingar som bör bevaras om de inkommit eller upprättats i fritidsnämndens verksamhet tmder åren 1974-2010. Övriga handlingar får gallras. Finns det handlingar som bör gallras men där vi anser att det finns ett forskningsintresse eller att de speglar verksamheten på ett sätt som inte återfinns i andra handlingar, bör de givetvis bevaras istället för att gallras. Fritidsnämndens handlingar som ska bevaras för åren 1974-2010 efter beslut i kommunfullmäktige Handling Övrig kommentar Protokoll från sammanträde med nämnd och utskott Inklusive register och/eller innehållsförteckningar. Övriga protokoll Ex kommitteprotokoll, MBL-protokoll, protokoll från arbetsgrupper, protokoll från organ där nänmden har haft sekreteraransvar Minnesanteckningar från möten Ex APT, samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dele galionsbeslut Diarier, diarieplaner och diarieförda handlingar . Även in- och utgående korrespondens av vikt som inte är diarieförd bevaras. Rutinmässig korrespondens kan gallras. Budget slutligt budgetförslag. Verksamhetsuppföljningar, verksamhetsberättelser och årberättelser, verksamhetsstatistik Eller motsvarande handlingar. Underlaget till statistiken gallras. Inventarieförteckningar Avtal och kontrakt av stor vikt och/eller långvarig karaktär Om de inte är diarieförda. Arkivexemplar av de skrifter, informationer, broschyrer m.m. som framställts inom nämndens verksamhetsområde, bildsamlingar, pressklipp och ev information på hemsidor Projekthandlingar Kvalitetsdokument, process- och organisationsbeskrivningar Sammanställningar av enkätsvar Enkätsvaren gallras om sammanställning gjorts. Dokumentation över friskvårdsinsatser riktade till allmänheten Sammanställningar och/eller beslut över givna föreningsbidrag Sammanställningar och/eller beslut över givna stipendier och priser inklusive sammanställningar över sökande till stipendier och priser Års- och verksamhetsberättelser från föreningar Gäller de föreningar som sökt bidrag hos fritidsnämnden. Föreningskataloger och förteckningar över verksamma föreningar i kommunen Förteckningar och register över kommunens fritidsoch idrottsanläggningar Förteckning/register över lokaler som hyrts ut statistik över besök och uthyrning Simskaledagböcker Eller motsvarande. Beslut eller sammanställning över registrering av lotterier Beslut om tillstånd att anordna lotterier Arkivredovisning Kommer att skapas när nämndens arkiv ordnas och förtecknas. Datum 2015-06-22 Biblioteksplan för Torsby kommun KST 2015/464 Sammanfattning Kulturavdelnillgen och bibliotekschef Agneta Strandberg har utarbetat en biblioteksplan för Torsby kommun. Planen har varit ute på remiss till samtliga politiska partier i kommunfullmäktige och till barn- och utbildningsnämnden. Vid remisstidens utgång har ett svar inkommit med synpunkten att familjecentralen bör nämnas i kap 5, under rubriken "Förskolan". Kulhuavdelningen anser inte att det är akhlellt att nämna "familjecentralen" i denna upplaga, men att ta med detta i framtida uppdateringar av biblioteksplanen när familjecentralen är i bruk Handlingar i ärendet Biblioteksplan, remissutgåva 2015-05-14. Remissvar från barn- och utbildningsnämnden 2015-06-04 § 67. Förslag till beslut Kulturavdelnillgen föreslår att kommunstyrelsen godkänner den föreliggande biblioteksplanen. Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Annika Wredenberg kulturchef Annika Wredenberg Kulturchef Besöksadress Fabriksgatan 2, Torsby Torsby kommun 25. Kulturavdelningen 685 80 Torsby 0560-161 04 direkt 070-180 44 79 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] ks@torsby .se www.torsby.se Sida 1 (1) . lorsby rwmmun~ Kommunstyrelsen Torsby kommun Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLL 2015-06-04 2015 -06- i 1 onr.l.f7.t!.f..t/.f!i.r/!J § 67 Biblioteksplan för Torsby kommun ( Dnr BU 2015/65 Sammanfattning av ärendet ( Kulturavdelningen har tagit fram ett förslag till biblioteksplan och barn- och utbildningsnämnden är en remissinstans. Den nya biblioteksplanen redogör för styrdokument samt innehåller mål och strategier för Torsby ko:mtnuns bibliotek Handlingar i ärendet Biblioteksplan, remissutgåva 2015-05-13 Barn- och utbildningsnämndens beslut Nämnden framför synpunkten att familjecentralen bör finnas omnämnd i kapitels, under rubriken "Förskolan". Beslutet skickas till Kommunkansliet Utdragsbestyrkande lo/6~ /5' 1-tuJ sid 15 iblioteksplan remissutgåva 2015-05-13 , ~~----------------------------------to-r-sb-y-.se- 1 Bakgrund 1. Bakgrund och syfte I bibliotekslagen står: 17§ Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet p§ biblioteksomrfldet. 1 18§ Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Kungliga biblioteket (KB) har uppdraget att följa upp hur planerna är utformade och hur de används och är härigenom garant för nationell uppföljning, samordning och kvalitetsutveckling. Kommunens biblioteksplan gäller alla bibliotek i kommunen, inte enbart folkbiblioteken. Biblioteksplanen ska ge en samlad bild av kommunens biblioteksverksamhet. Planen ska ange inriktningen för biblioteksverksamheten och den ska utvärderas och revideras årligen. Remissinstanser för planen är: • Barn- och utbildningsnämnden • De politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige Planen ska därefter fastställas av kommunfullmäktige. 2 2 styrdokument för biblioteksverksamheten 2.1 Bibliotekslagen I bibliotekslagen anges följande: - - 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. (Svensk författningssamling 2013:801) 2.2 skollagen I skollagen sägs följande: 36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. (SFS 2010:800) 2.3 Kulturavdelningens mål Kulturavdelningens mål är: - - Läsfrämjande aktiviteter och projekt med inriktning framförallt på barn och ungdomar Kulturell programverksamhet som visar på mångfald och bredd, både i uttrycksformer och i geografisk spridning över kommunen stärka bibliotekens roll som demokratiska mötesplatser tillgängliga för alla Arbeta för att minska den digitala klyftan 2.4 Torsby kommuns värdegrund (2006-10-26) Kommunen skall arbeta utifrån en värdegrund med: - respekt för alla människors lika värde hänsynstagande till människors självbestämmande, värdighet och integritet i alla situationer ett respektfullt, jämlikt, empatiskt och engagerat bemötande av människor - verksamheter som genomsyras av en humanistisk grundsyn och att prioriteringar utgår från behov oavsett individens förmåga att uttrycka det 2.5 Torsby kommuns "Vision och mål2020" I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar Bra fritid- och kulturutbud med kommunal stimulans Fortsatt satsning på kompetensutveckling 2.6 Regional biblioteksstrategi 2013 - 2015 I "Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 - 2015" står följande utvecklings och fokusområden för biblioteket: Det gränslösa biblioteket Bibliotekens utbud av medier - Tillgänglighet för grupper med särskilda behov Barn och ungdom Läsfrämjande åtgärder Biblioteket som mötesplats och arena för kulturupplevelser - Personalen - kompetens och bemötande Kommunikation och marknadsföring - Gemensamma tekniska lösningar - Infrastruktur för fri information 2.7 Unescos folkbiblioteksmanifest Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) uttrycker - att bibliotekets samlingar och tjänster ska omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov ska tjäna som grundläggande princip 3/ - att folkbibliotekets tjänster ska vara tillgängliga för alla och att det ska göra alla slag av kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare 2.8 Unescos skolbiblioteksmanifest Unescos skolbiblioteksmanifest fastslår att skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet och att skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans mål sättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvända re. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikations former Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika ideer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning Att främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. 3 Vad händer i vår omvärld? Befolkningen i Torsby kommun beräknas minska med 87 personer per år under de kommande sju åren samtidigt som åldersstrukturen förskjuts och befolkningen blir allt äldre. En stor del av kommunens invånare bor utanför tätorten och biblioteket måste sträva efter att vara tillgänglig för kommuninvånaren oavsett var hen bor. Den digitala klyftan fortsätter att växa. Att ha tillgång till och att kunna använda digitala medier är ett fokus- och utvecklingsområde för kommunen och för biblioteken. Biblioteken ska också arbeta för att minska den digitala klyftan och bl.a. erbjuda publika datorer och till viss del även handledning för besökaren. Biblioteken är viktiga mötesplatser, ett demokratiskt rum, tillgängligt för alla; en gränslös mötesplats. Tidsbrist för vissa, mer fritid för andra är ytterligheter som påverkar bibliotekets verksamhet. I Sverige som helhet minskar boklånen men man läser mer. Vad innebär det för biblioteken? Biblioteken ska värna om sin plats som informationslots, lokalt ankare och kulturhus och arbeta för ett demokratiserat lärande och skapande. 4 strategier för framtiden Organisation Organisationen måste anpassas till personal, befolkningsutveckling, samhällsutveckling och samarbetet inom Bibliotek Värmland ska utvärderas årligen. Kompetensutveckling För att möta de förändrade krav och förväntningar som ställs på bibliotekspersonalen krävs kompetensutveckling framförallt när det gäller digital kompetens och MIK, Medie- och informationskunnighet 5 Barn och ungdom Förskolan Högläsning främjar de minsta barnens språkutveckling, skapar läsglädje och stimulerar fantasin. Vuxna har en betydande roll för barns intresse för läsning och därför samarbetar vi med Barnavårdscentralen (BVC) och förskolan. Vi vänder oss också till föräldrar. För att öka tillgängligheten och tillgodose våra låntagare 33 med funktionsnedsättning har biblioteket en hylla med specialanpassade böcker, en s.k. "Äppelhylla". Mål • öka barnens och föräldrarnas intresse för böcker och läsning • öka antalet besök på biblioteket av föräldrar med småbarn • öka antalet utlån av småbarnsböcker strategier • utdelning av "Barnets första bok" till nyfödda barn i kommunen • regelbundna sagostunder på biblioteket och i förskolan • vägledning för föräldrar i barnbokshyllan • bokkassar till förskolan för hemlån • anordna programverksamhet för barn i olika åldrar, t. ex. teater, utställningar, sagostunder, bokprat 6 Grundskolan Grundskalebiblioteken hör till barn- och utbildningsnämnden. I nuläget är biblioteken på Holmesskolan, Frykenskolan och Kvistbergsskolan bemannade på deltid av behörig personal. Övriga skolor besöks av bokbussen två gånger i månaden. I kommunen finns sju grundskolor varav två har årskurs 6 -9. Det finns dessutom en friskola med årskurs l - 6. skolbiblioteket ska vara ett stöd i skolans pedagogiska arbete och ska spela en viktig roll för det lässtimulerande arbetet genom sitt utbud och de kunskaper som finns om lämplig litteratur för den enskilde eleven. Mål • stimulera till läsning • driva läsprojekt /l/ /fJ (_);···· e arbeta för ett aktuellt bestånd av böcker och andra medier • uppmärksamma barn och ungdomar med särskilda behov e biblioteken ska vara fysiskt tillgängliga med plats för rullstol e utbildning i informationssökning för elever och pedagoger e utbildning i källkritik för elever och pedagoger strategier • använda talbokstjänsten Legimus för nedladdning av böcker i arbetet med barn med särskilda behov • samverka med kommunbiblioteket och härigenom vara en resurs för lärarna i deras undervisning e lässtimulans via boksamtal, bokprat och referenssamtal med elever och lärare e läsfrämjande aktiviteter som ex: bokjuryn 7 Gymnasieelever Målet med verksamheten är att biblioteket, som är integrerat med folkbiblioteket, ska vara ett stöd för skolans pedagogiska arbete. Mål • biblioteket ska ge eleverna de verktyg som behövs för att kunna söka och värdera relevant information och för att underlätta för framtida högskolestudier • biblioteket ska vara en resurs för lärarna i deras undervisning och strategier • biblioteket införskaffar den litteratur som behövs för skolarbetet, dock inte läromedel • biblioteket finns tillgängligt för utbildning, stöd och råd för både pedagoger och elever 8 Vuxenstuderande, högskolestuderande Folkbiblioteket ska vara ett stöd för de kommuninvånare som väljer att studera vidare. Biblioteket köper in en viss del av kurslitteraturen. Elever i den kommunala vuxenundervisningen använder det integrerade folk- och gymnasiebiblioteket på samma villkor som gymnasieeleverna. Stjerneskolans lärcenter finns i bibliotekets lokaler och används av kommunens högskolestudenter. Folkhögskolebiblioteket På Klarälvdalens folkhögskola finns ett bibliotek som tidigare var integrerat med kommunbibliotekets filial i Stöllet. Filialen blev nedlagd 2013 och folkhögskolan driver nu biblioteket i egen regi med egen anställd personal sex timmar i veckan. 9 Biblioteksverksamhet riktad till allmänheten (O- 111 år) Folkbiblioteket I kommunen finns två folkbibliotek, ett i Torsby tätort och ett i Sysslebäck. Biblioteken ska vara tillgängliga för alla kommuninvånare. Verksamhetens mål är att stimulera till läsning och bidra till ökad medvetenhet och engagemang i den demokratiska processen. Biblioteket ska vara en mötesplats för alla invånare. Det kan finnas många skäl till att använda biblioteket, låna böcker, läsa tidningar och tidskrifter, se på utställningar, låna dator, delta i författarbesök, lyssna på föredrag, släktforska eller låna lokal för möten och föreningsverksamhet. Biblioteket ska visa respekt för den enskildes önskemål och behov men alltid se till god kvalitet vid val av medier och aktiviteter. Biblioteket ska ha ett allsidigt mediebestånd, stå öppet för alla och erbjuda sina bastjänster utan kostnad för den enskilde. Biblioteksverksamheten formas av samspelet mellan brukarna och biblioteket. Det ska vara lustfyllt för allmänheten att gå till ett bibliotek i kommunen. Tillsammans med föreningar och studieförbund erbjuder biblioteket olika typer av programverksamhet riktad till allmänheten. Mål • att bibehålla och stärka bibliotekens plats som kommunens kulturella nav och demokratiska mötesplats strategier • erbjuda varierad verksamhet, t.ex. föredrag, bokprat för vuxna, bokblogg, programverksamhet, cafeverksamhet • tillhandahålla medier i olika format • erbjuda informations- och kunskapsvägledning Bokbussen Bokbussen kör efter ett 4-veckorsschema med 108 hållplatser. Målet är att sprida bibliotekets verksamhet och tjänster till alla delar av kommunen. Genom bokbussen får kommuninvånare som bor utanför kommunens tätorter tillgång till ett varierat utbud av böcker och andra medier i närheten av sin bostad. En tänkbar utveckling av bokbussens verksamhet är att inreda en digital hörna där besökarna kan erbjudas utbildning i bl.a. digital betaltjänster. Bokbussen besöker kommunens ytterskolor som en förstärkning av skolbiblioteksverksamheten. Mål • sprida bibliotekens verksamhet över hela kommunen • att sprida digital kompetens över hela kommunen strategier • behålla bokbussen och utveckla bokbussens verksamhetsområde, t.ex. betaltjånster Social biblioteksverksamhet Målet med verksamheten är att nå ut till personer som behöver hjälp och stöd för att använda bibliotekets tjänster. Låntagare kan få böcker levererade till hemmet genom "Boken kommer-service". Biblioteket har även talböcker och lånar också ut särskilda talboksspela re. Bibliotekspersonal besöker också kommunens särskilda boenden och gruppboenden för att stimulera till läsning. Mål • att göra bibliotekens verksamhet tillgänglig för alla strategier • behålla och utveckla den uppsökande verksamheten sjukhusbiblioteket Biblioteket på Torsby sjukhus fungerar som patientbibliotek och medicinskt bibliotek och har Landstinget i Värmland som huvudman. Det är öppet för patienter, personal och även för allmänheten. Det medicinska biblioteket är till nytta för kommunens vårdstuderande. Brobergsbiblioteket Finnkulturforskaren Richard Brobergs boksamling är stommen i biblioteket som ägs av Torsby kommun och som är placerat på Finnskogscentrum i Lekvattnet. Samlingen omfattar litteratur om skogsfinsk kultur, historia, språk- och dialektforskning, etnologi, lokalhistoria och många andra ämnen. Boksamlingen, som är ett referensbestånd, är datoriserat och sökbart via Torsby kommuns bibliotekskatalog. Personal ämnesbevakar och köper in ny litteratur om finnskogen och angränsande ämnen. Det virtuella biblioteket Målet med verksamheten är att göra bibliotekets tjänster synliga och tillgängliga dygnet runt. Alla låntagare kan låna om, reservera böcker och komma i kontakt med biblioteken via webbkatalogen. Genom Bibliotek Värmland-samarbetet har låntagaren via webben direkt tillgång till ett större utbud än den egna kommunens. 10 Avslutning Biblioteken i Torsby kommun är och vill vara en del av en snabbt föränderlig värld och har dessutom en viktig uppgift i att överbrygga de digitala kunskapsklyftor som fortfarande finns i samhället. Biblioteken i Torsby kommun ska genom sina olika verksamheter fortsätta att verka för att främja läsning och fungera som en pålitlig informations- och litteraturlots för alla biblioteksanvändare. Torsby 2015-05-13 Agneta Strandberg bibliotekschef Datum 2015-05-22 Svar på Motion om miljöarbetet i Torsby kommun Dnr KST 2014/349 Bakgrund I en motion till kommunfullmäktige från Miljöpartiet De Gröna i Torsby föreslår Karl-Erik Keck (MP): "Ett av huvudmålen i Vision 2020 är att Torsby Kommun skall vara en miljömedveten kommun. För att uppnå detta och säkerställa att miljömedvetenheten präglar alla förvaltningars beslut och verksamheter behöver riktlinjer och direktiv utarbetas för detta viktiga arbete skall kunna genomföras på ett optimalt sätt. Särskilt bör upphandling, leasingbilsverksamheten, energieffektivisering i våra fastigheter och klimatpåverkan från våra verksamheter uppmärksammas. Kanske bör en miljöansvarig person utses i varje förvaltning och lämplig fortbildning genomföras. Miljökonsekvenserna av våra beslut bör redovisas i beslutsunderlagen i nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige. Årsredovisningar bör iimehålla miljökonsekvensbeskrivningar ." Detta svar omfattar punkter från upphandling, teknisk och miljömåls synvinkel. l Miljömålsarbete pågår Ett nytt miljömålsprogram förbereds nu tillsammans med utsedd politisk arbetsgrupp för lokala miljömål. I det pågående miljömålsarbetet kommer olika förslag till riktlinjer att diskuteras och utvärderas. Där kan vi välja p_tt gå direkt på nationella mål eller skapa lokala mål som ett tydligare verktyg till att nå de nationella målen. En viktig del av ett miljöprogram är att man skapar bättre förutsättningar för ökad delaktighet. Utifrån beslutat miljöprogram med utvalda riktlinjer för lokalt målarbete kan sen varje aktör respektive förvaltning välja att bli mer miljömedveten och lägga upp sitt hållbarhetsarbete. 2. Redan fattade beslut och utförda åtgärder Förra året beslutade kommunstyrelsen 140505: "Att miljömålsarbetet har startat och samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att inom sina ansvarsområden medverka till att nå de nationella miljömålen. För att integrera miljömålsarbetet föreslås att för varje förvaltning utse en kontaktperson som miljöombud, med avsatt tid för ombudsarbete inklusive fortbildning". Kommunen upphandlar leasingbilar i samarbete med ett flertal av Värmlands kommuner bl. a. Karlstads kommun. Karlstad kommun tillhandahåller projektledare och vi har just påbörjat vår tredje upphandling inom området. Vi kommer att utgå ifrån Miljöstyrningsrådet krav på miljöfordon samt delar av Karlstads kommuns miljöpolicy/riktlinjer. Se även tidigare svar på motion om riktlinjer för upphandling av livsmedel (ärende KST 2014/496, KS-beslut 141201 §187). Per Kjellqvist upphandlingsstrateg Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyrelsen 685 80 Torsby 0560-160 68 direkt 070-560 60 68 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) I processens att ta fram ett miljöprogram finns möjligheter att ange lokala mål och åtgärder utifrån nationella mål och miljöstyrningsrådets riktlinjer för upphandlingar. Kommunen har under fyra år 2010-2014 utfört energieffektivisering i stort antal av fastigheterna genom EPC-projektet och fortsätter med fler åtgärder framåt. Redovisning av olika åtgärder inom energieffektivisering finns att läsa separat för varje år. Tekniska avdelningen har sedan 1999 redovisat nyckeltal, för värmeförbrukning och uppvärmningssätt i olika energislag, i vår årsresultatredovisning. Inom detta område finns redan uppsatta verksamhetsmål fram till2020. Per Kjellqvist Upphandlingsstrateg Jan Esping Teknisk chef 2 Tina Näslund Miljöstrateg l .Åiäufe_ 1/ .. '~ · /~ Torsby komriiun Kommunstyrelsen 4/ 2015 -06- 2 3 Dnr.................... .i:. s;.·'}' Za!J 751 ~z ..~· '\ ( //) ........ !.: . J Samhall AB (publ) och Torsby kommun Letter of lntent Detta Letter of lntent har denna dag ingåtts mellan (1) Samhall AB (publ), org. nr. 556448-1397, Box 27705, 115 91 Stockholm, Sverige ("Samhall"); och (2) Torsby kommun, 685 80 Torsby ("TK"). Samhall och TK kallas nedan gemensamt "parterna" eller var och en för sig "part". 1 Avsiktsförklaring 1.1 Parterna bekräftar härmed att man har för avsikt att ingå ett bindande avtal varigenom TK av Samhall förvärvar fastigheten Tors by Skyllbäck 1:440 med fjärrvärmeanläggning för en köpeskilling om 5 600 000 kronor med tillträde senast den 1 oktober 2015. 1.2 Samhall förbinder att så länge detta Letter of lntent är i kraft inte försälja den i punkten 1.1 angivna fastigheten till annan köpare. TK äger under tiden som detta Letter of lntent är i kraft förhandla med eventuella framtida hyresgäster. 2 Giltighetstid Detta Letter of lntent gäller från och med båda parters undertecknande fram till och med den 1 oktober 2015. Om. parterna inte ingått bindande avtal om köp enligt punkten 1.1 med tillträde senast angivet datum förfaller detta Letter of lntent utan uppsägning och utan rätt för någondera part att av den andra parten erhålla någon form av skadestånd eller annan ersättning. 3 Ändringar eller tillägg Varje ändring eller tillägg till detta Letter of lntent kan endast ske genom en skriftlig handling som hänvisar till detta Letter of lntent och som undertecknas av båda parter. 4 Överlåtelse Part äger inte överlåta detta Letter of lntent till annan part. 5 Tillämplig lag och tvistelösning 5.1 Detta Letter of lntent ska tillämpas och tolkas enligt vid var tid gällande materiell svensk rätt. 5.2 Tvister som uppstår i anledning av detta Letter of lntent ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Regler för Förenklat skiljeförfarande för Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut skiljeförfarandets säte skall vara Stockholm. Detta Letter of lntent har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit var sitt. stockhalm 2015-06- t Torsby 2015-06- i'1 1_ Torsby Kommun SAMHALL AB (publ) VVILUAMASK 1 13 1r:sreRo /J/6q6 o Hilary Högfeldt Från: Skickat: Till: Ämne: 13 Per Hedegren <[email protected]> den 22 juni 2015 09:28 Hilary Högfeldt Köp av tomtmark Hej. Ansöker härmed om att få köpa tomtmark i Överbyn med fastighetsbeteckning: Överbyn 2:.115. Är ägare av fastigeten Överbyn 2: 116, så det är granntomten som avses. Har haft kontaktmed Torsby kommun genom Jan Esping, och fått priset 25kr l m2. Avsikten med köpet är att kunna bygga ut huset, då j ag annars kommer för nära tomtgränsen till ovanstående fastighet. · /)verbyn den 19/6 2015 Per Hedegren Hallåsvägen 9 68594 Torsby Mobil: 0705655657 Epost: [email protected] 1 Köpekontrakt Fastighet Fastigheten Torsby Överbyn 2:115. Fastigheten är på l 434m2. Fastigheten ligger inom detaljplanlagt område utanför T ors by. Säljare Torsby kommun Org.nr:212000-1777 685 80 TORSBY Köpare Per Hedegren (19730108-6299) Hallåsvägen 9 685 94 Torsby Överenskommelse § l Försäljning av markområde T ors by kommun (säljaren) säljer till Per Hedegren (köparen) fastigheten Torsby Överbyn 2: 115, se bilaga l. § 2 Köpeskilling Köpeskillingen är genom beslut av kommunfullmäktiget fastslagen till 25 kronor per m 2 . Köpeskillingen för fastigheten uppgår till35 850 (tretiofemtusenåttahundrafemtio) kronor. Äganderätten till fastigheten ska övergå till köparen på tillträdesdagen när köpeskillingen har erlagts till säljaren. Köparen ska erlägga köpeskillingen genom kontant inbetalning, senast på tillträdesdagen, till säljarens bankgironummer 443-7992 med angivande av referens "Per Hedegren-Överbyn 2: 115". § 3 Fastighetens skick Fastigheten som överlåts genom detta kontrakt överlåts i befintligt skick. Köparen har getts tillfålle att grundligt undersöka fastigheten. Köparen friskriver säljaren från allt ansvar, och kan därmed inte göra några påföljder gällande, för eventuella fel och brister i fastigheten av vad slag det än må vara, såväl synliga som dolda, inklusive miljömässiga brister, faktiska fel, rättsliga fel, rådighets fel och fysiska fel och brister. Köpeskillingen för fastigheten har fastställts med beaktande härav. § 4 Tillträde Tillträdesdatum 2015-11-01. § 5 Fördelning av utgifter och inkomster Säljaren ska betala fastighetsavgift/fastighetsskatt för helt kalenderår 2015. På tillträdesdagen ska köparen betala säljaren för den del av avgiften/skatten som faller på tiden från och med tillträdesdagen till och med utgången av år 2015, samt att övrig nämnd betalningsskyldighet då övergår på köparen med samtidig rätt till avkastning från fastigheten. § 6 Skadestånd och hävning Skulle pmi inte fullgöra sina åtaganden enligt detta avtal, äger motpmien rätt till skälig ersättning. Skulle åsidosättande av åtagande vara av väsentlig betydelse, har motpmien dessutom rätt att häva avtalet. § 7 Överlämnande av handlingar Sedan köpeskillingen erlagts enligt de i § 2 angivet villkor, skall säljaren till köparen överlämna kvitterat köpebrev, samt övriga för lagfarts vinnande erforderliga handlingar. Säljaren skall vidare till köparen överlämna ritningar och andra handlingar angående fastigheten, vilka är av betydelse för köparen som ägare av denna. § 8 Ansökan om fastighetsbildning och lagfart m.m. Ansökan om lagfmi för att genomföra detta köpekontrakt skall inlämnas av säljaren till Lantmäterimyndigheten och köparen biträder ansökan genom underskrift av detta köpekontrakt. Kostnaden för fastighetsbildningen och lagfmi betalas av köparen. Sida 2 av 3 § 9 Giltighet Detta köpekontrakt skall för sin giltighet godkännas av kommunfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft. Kontraktet är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit var sitt. Torsby den _ _ _ _ __ Tors by den _ _ _ _ __ För Torsby kommun Ann-Katrin Järåsen Per Hedegren Thomas Stjerndorff Ovanstående säljares egenhändiga namnteckningar bevittnas: Sida 3 av 3 Bilaga 1 2:$6 2 ....,_~ ---il ij ... ~ 2:116 i '' ''l 2:1 16 ., r-- 1 t h l 2:119 2:126 Cl l. l ..J l ÖVERBYN 2:57 i 2:~ 115 2:120 2:114 2: 2$ 2:11$ o 25m r; ~~v:~~:~~,~~=~---- Tomby kurnmuil f\omrnunstvr(:)!SfJil 2015 -06- o5 Motion till Torsby kommun, tekniska avd. u-r WS 52.~.50 . Dnr.................................. Torsby samhälle har under några år fått nytt utseende på ett antal gator bl.a. Jämvägsgatan, Tingshusgatan, Nya Torggatan och Nona Torggatan. Parkeringsfickor har gjorts med inramning av små svarta stålstolpar och det har visat sig att en del bilister inte ser dessa korta stolpar vid parkering och med stora plåtskador på bilen som fåljd. Kommunen har lagt stora resurser på så kallade upphöjningspunkter som kallas fatigupp och som trycks sönder av fordonen med återkommande stora reparationskostnader år efter år. Dessa upphöjningspunkter orsakar stort slitage på bilarna och mycket dyra reparationskostnader på frontspoilers, framvagnar, etc. Det värsta fattguppet är det sönderkörda som finns i övre änden av Bergsängsbacken. Inte minst kan guppen vara problem för bilburna som har rygg- och nackbesvär. Dessutom tror fotgängmua att dessa upphöjningar är detsamma som ett övergångsställe och att de därför har företräde och bara kan gå ut i gatan. Detta är speciellt märkbati vid Pekås-korset. Miljön blir dessutom lidande av den ständiga växlingen mellan broms, gas och växling. Ett exempel: Kommer man Gräsmarksvägen och skall till kyrkan måste man passera sex ( 6) fatigupp och det måste nog vara Sveriges tätaste på så kmt sträcka. Det är tyvätT inget som gynnar handeln i Torsby centrum. Därför föreslår Vänsterpatiiet att: Fartguppen i nuvarande utformning antingen tas bort eller sänks så att problemen inte kvarstår, samt att de små svmta stålstolparna TAS BORT och vi bilister inte behöver riskera skador på våra bilar. De har egentligen ingen uppgift att fylla. Att något görs åt kantstenen framfår Frykenhallen där flera människor snubblat, med skador som följd. Ännu ett argument för att stolpama bör tas bort, är att vintettid har kommunens personal stora bekymmer med att få bort snön i parkeringstickoma med följd av att Jämvägsgatan måste stängas när snön skall bmt. Detta är också argument för att besökande skall uppfatta Torsby som en gästvänlig ort. Torsby 2015-06-03 Med vänlig hälsning: ~~ BengtBerg för Vänstetpmtiet i Torsby Datum 2015-08-12 Vänsterpartiet i Torsby AB Tekniska avdelningens svar på motion från Bengt Berg, vänsterpartiet i Torsby Bakgrund Bengt Berg har för vänsterpartiet i Torsby inkommit med motion med förslag att fartgupp i Torsby samhälle med nuvarande utformning antingen tas bort eller sänks så att de inte "orsakar stort slitage på bilar och mycket dyra reparationskostnader på frontspoilers, framvagnar, etc." samt att guppen kan "vara problem för bilburna som har rygg- och nackbesvär." Vänsterpartiet uttrycker dessutom oro för att fotgängarna "bara kan gå ut i gatan" därför att de tror att de har företräde. Detta är enligt Berg speciellt märkbart vid Pekås-korset. Vänsterpartiet menar att miljön dessutom blir lidande av att bilförarna ständigt växlar mellan broms och gas. Vänsterpartiets motion omfattar även förslag om att ta bort de stolpar som skiljer gatan och p-platser från trottoarer, enligt Vänsterpartiet ser en del bilister inte stolparna och de får då plåtskador på sina bilar. Stolparna har enligt Vänsterpartiet ingen uppgift att fylla, dessutom, menar man, är stolparna i vägen för snöröjningen. Vidare påtalar man från Vänsterpartiet, att något måste göras åt kantstenen framför Frykenhallen, eftersom flera människor snubblat där. Sammanfattning Vänsterpartiets motion avser förändringar i trafikmiljön på tre punkter l. Borttagning eller sänkning av gupp 2. Borttagning av stålstolpar 3. Åtgärdande av kantsten framför Frykenhallen Torsby kommuns tekniska avdelning har arbetat tillsammans med miljö- bygg- och räddningskontoret och styrande politiker för att utforma trafikmiljön i Torsby centrum. Tekniska avdelningen Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1O. Tekniska avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 00 vaxel 0560-160 55 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (4) j() Huvuddragen för utformningen av Torsby detaljplanerades i tidigt 1900-tat men utformningen av trafikmiljön har naturligtvis förändrats utifrån de krav som ställs i ett modernt samhälle avseende en mänskligare trafikmiljö, där äldres, barns och funktionshindrades krav på utformning ska vara vägledande. I tekniska avdelningens planeringen har vi använt oss av Sveriges kommuners och Landstings åtgärdskatalog för säker trafik i tätort samt Boverket, Sveriges kommuners och Landstings, Vägverkets (nuvarande Trafikverkets) och Banverkets exempelbok samt de där i angivna nyckelorden: Helhetssyn. Istället för att bebyggelseplanera och trafikplanera ska vi stadsplaner a, därför att bebyggelsen och trafiken förutsätter varandra Boendemiljö. Miljöstörningar av trafiken åtgärdas och tryggheten ökas genom hastighetssänkande åtgärder Nollvision. Ingen ska dödas eller skadas svårt till följd av trafikolyckor, utformning ska göras utifrån människors behov och begränsningar och alla trafikslag har lika värde samt att utryckningsfordon ska kunna nå sina målpunkter inom rimliga tidsramar Jämställdhet. Kvinnor och mäns värderingar ska väga lika tungt i planeringen Gång- och cykeltrafik Ökad och trafiksäker gång- och cykeltrafikgenom utbyggnad av gång och cykelnätet och anläggande av h·afiksäkra passager Kollektivtrafik Ökad och miljöriktig kollektivtrafikresande Gestaltning. Vackra gator som är överblickbara och trafiksäkra och som förstärker ett önskvärt beteende hos trafikanten Beträffande punkt 1 borttagning eller sänkning av gupp. Gupp anläggs för att sänka fordonshastigheter. De anläggs på vägsträckor eller i särskilda punkter, till exempel vid övergångsställen, hastighetssäkrad geöverfart/passage, på sträckor och i korsningar, där hastigheterna bidrar till för höga olycksrisker eller där riskerna upplevs som för stora och där det visat sig svårt att uppnå en effektiv hastighetssänkning på annat sätt. Gupp har anlagts i Torsby centrum på platser där vi behövt skapa ett säkrare samspel mellan oskyddade trafikanter och biltrafiken, utformning av gupp redovisas i VGU (vägar och gators utformning framtagen av Trafikverket samt Sveriges kommuner och Landsting), för att guppet ska ge avsedd effekt krävs en ramplutning om minst 6% och platån bör vara minst 7 meter lång för att båda hjulparen ska få plats på guppet samtidigt, alternativt kan frånfartsrampen göras flack. Inga skador på bilar som inträffat vid passage av gupp i föreskriven hastighet, har inrapporterats till kommunen. Säkerhetseffekten. Gupp reducerar de högsta hastigheterna mest. De ger en mindre hastighetsspridning vilket gör att gående inte behöver oroa sig för att en bil kan komma med vilken hastighet som helst. Hastighetssänkningar bidrar till att sänka ]7 olyckstalen med mellan 35 och 70 procent. Minskningen är störst för de allvarliga skadorna och dödsfallen. Trafiksäkerhetseffekten beror helt på vilken hastighetsdämpning som guppet medför. Vilket gupp som lämpar sig bäst på respektive plats beror inte bara på vilken hastighetssänkning som är önskvärd utan andra faktorer måste vägas in, som förekomst av utryckningstrafik, kollektivtrafik, cyklister och mopedister. För en längre sträcka där hastigheten anpassas för högst 30 km/tim rekommenderas avstånd mellan guppen till ca. 30 meter Gestaltning. Gupp av olika slag påverkar gah1miljön, men med rätt färg och materialval är guppen markerade men kan ändå anses smälta in i miljön. Tillgänglighet/trygghet. Platågupp i kombination med övergångsställe eller geöverfart/passage är positivt för rörelsehindrade personer då inga höjdskillnader förekommer (av samma anledning kan platågupp vara negativt för syskadade och bör därför markeras för att underlätta för synskadade). Hastighetsreduktionen ger även en ökad trygghet, speciellt för småbarnsföräldrar och för barnen själva. Sh1dier visar att framkomligheten för fotgängare och cyklister ökar då gupp anläggs. Miljöpåverkan. Lokalt kring enskilda gupp kan både buller och avgasutsläpp öka, om bilar bromsar kraftigt in framför och accelererar kraftigt efter passagen. Annan beläggning än asfalt, exempelvis gatsten ger ökat buller. Generellt sett så leder dock gupp till minskade utsläpp, i synnerhet om de a.rtläggs så att hastigheten blir låg och jämn. Kostnad och nytta. Gupp skapar behov av extrainsatser både vid vinter- och barmarksunderhållet. Det har beräknats att drifts- och underhållskostnaden ökar med ca. 1000 kronor per gupp och år, dessutom bör gupp normalt förnyas efter ca. 10 år. En nytta-kostnadskalkyl för gupp har gjorts för 150 gupp som anlades i Göteborg, på en sammanlagd gah1längd om 17 km. Kostnaden för de 150 guppen var då 2 mkr, medan den årliga minskningen i olyckskostnader var 4,5 mkr inklusive humanvärde. Detta visar att åtgärden tillhör en av de mest kostnadseffektiva. Ovan beskrivet motiverar att guppen ska vara kvar Beträffande punkt 2, borttagning av stålstolpar(pollare). Trygghet är en viktig samhällsfråga. Oro för att drabbas av olyckor kan påverka människors vanor och göra att de undviker offentliga platser som gator, torg och parker samt att det minskar människors rörelsefrihet och aktivitet. Stålstolpar (pollare) är en satsning på gestaltning som tillsammans med valet av slitlager (markens beläggning ex. asfalt, marksten, plattor, gatsten mm.) skapar utrymme som ger en känsla av trygg, säker och trivsam trafikmiljö i gångnätet Stålstolpar (pollare) används som förstärkt skydd för träd i ytor där kantsten ligger i körytans nivå samt som optisk ledning för vilka ytor som är avsedda gångtrafik där kantsten ligger i samma ni v å som körytans och gångytan. På så vis förstärker vi med stålstolpar (pollare) även en kontrast mellan vilka gångytor som ligger i samma nivå som körytorna och där körytorna är lämpliga att korsa för de som har rörelsehinder. Inga skador på bilar som inträffat vid kollision med stålstolpar (pollare) har rapporterats. stålstolparna (pollare) samverkar med kantsten till att styra trafikslagen och ska därför vara kvar. Beträffande punkt 3, åtgärdande av kantsten framfår Frykenhallen Kantsten används, som tidigare beskrivits, som avgränsning för att styra trafikslagen. Parkeringen utanför ICA-butiken vid Biografgatan är utformad i stort sett som parkeringen på norra sidan av samma hus, d.v.s. bilisterna kör över en kantsten och över en gångyta innan mcu1 staimar framför ytterligare en kantsten. De antaganden som gjorts efter att några av de som snubblat på kantstenen har hört av sig, är att man stannat på lastplatsen på södra sidan om Biografgatan söder om parkeringen utanför ICA-butiken, de gående har därefter valt att inte gå på gångpassagerna som är ca.15 meter på var sida från centrum på lastplatsen. När man har korsat Biografgatan mitt emellan gångpassagerna har man förmodligen haft fokus på biltrafiken på Biografgatan och inte lyft tillräckligt på fötterna, utan snubblat på kantstenen. Lastzonen har nu stängts av i avvaktan på att ingenjörer från konsultfirman Rambölt som projekterat ombyggnaden av Torsby centrum, analyserar och kommer med förslag på vad vi ska göra för att kunna använda lastplatsen till det den är avsedd för. Tekniska avdelningens beslut Vänsterpartiets förslag om borttagning eller sänkning av gupp samt borttagning av stålstolpar (pollare) avvisas På Vänsterpartiets förslag om åtgärdande av kantsten frcunför Frykenhallen är svaret/beslutet att utredning av vad som ska åtgärdas, pågår och handläggs enligt våra rutiner för trafiksäkerhetsfrågor. Torsby kommun tekniska avdelningen Mikael Löfvenholm Bilagor: Gaturumsbeskrivning Torsby centrum Gaturumsbeskrivning Torsby centrum, Biografgatan Kopia: Torsby kommun kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-08-11 KST 2015/2 Kommunstyrelsen Torsby kommun Yttrande i samråd om Detaljplan för MOBERGSKÖLEN - TERMINAL- OCH HANDELSOMRADE Malung-Sälens kommun Ärendet Torsby kommun inbjuds av Länsstyrelsen i Dalarna och av Malung-Sälens kommun att yttra sig över Malung-Sälens kommuns detaljplan för utbyggnad av flygplats m.m . . Svar lämnas till Länsstyrelsen Dalarna senast den 28 augusti och till kommunen senast 4 september 2015. Bakgrund Rörbäcksnäs flygplats har idag en bana utbyggd till en längd av 1199 m och bredd 30 m. Den 11 februari 2013 beslutade mark- och miljödomstolen att tillåta en utbyggnad av flygplatsen till2500 m med 45 m bredd. Flygplatsen kommer därmed kunna ta emot passagerarflyg och inrikta sig mot charter. Tillsammans med en flygplatsterminal planeras ett nytt handelsområde där målgruppen är tänkt att vara turister, invånare samt tillresande för gränshandel. Detaljplanen syftar till att, med stöd av den fördjupade översiktsplanen som tas fram parallellt, möjliggöra den bebyggelse som föreslås vid flygplatsen i Mobergskölen i form av en gemensam terminal- och handelsbyggnad. Utöver terminal- och handelsbyggnaden kan kompletterande servicefunktioner komma att behöva uppföras såsom bensinstation med biltvätt, hyrbilsfunktioner, utrymmen för polis och räddningstjänst, bebyggelse för flygverksamheten etc. Kommunstyrelsen föreslås besluta. Torsby kommun har inget att erinra angående detaljplanens syfte att bygga ut flygplatsen men vill påminna om att det i handlingarna framgår att en handelsutredning ska genomföras. Detta är viktigt eftersom det i Långflon i Torsby kommun ba:ra 24 km från flygplatsen finns handel etablerad med 8 000 m 2 med fortsatt och pågående utbyggnad med ytterligare lika mycket planerad färdig till påsk 2016. Torbjörn Almroth miljö- och byggchef/stadsarkitekt Torbjörn Almroth stadsarkitekt Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret 685 80 Torsby 0560-160 20 direkt 070-602 04 45 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) Christina Lech Från: Skickat: Till: Ämne: Persson Linn <[email protected]> den 6 juli 2015 14:22 Försvarsmakten hkv; [email protected]; [email protected]; Länsstyrelsen Värmland; fmhepost@fylkesmannen. no; gavle@trafikverket. se; postmottak@trysil. kommune. no; [email protected]; Torsby Kommun; [email protected]; [email protected]; Christina Hjorth Trafikverket; SGU; Statens geotekniska institut REMISS: Detaljplan för Mobergskölen -terminal och handelsområde, Malung-Sälens kommun Hej! Detaljplanen för flygplatsområdet i Malung-Sälens kommun, är nu ute för samråd (Mobergskölen - terminal- och handelsområde) Samrådshandlingarna hittar ni på kommunens hemsida: http://www.malungsalen.se/byggaboochmiljo/kommunensplanarbete/pagaendeplanering/airportcenter.4.c80344142b80f5794a9d.htm l Jag behöver era synpunkter senast den 28 augusti. Vänliga hälsningar, LINN PERSSON Planarkitekt Länsstyrelsen Dalarna Telefon: 010-22 50 490 Växel: 010-22 50 000 [email protected] www.lansstyrelsen.se/dalarna Juflitl? (j 1 Från: [email protected] [mailto:[email protected]] Skickat: den 3 juli 2015 15:01 Till: Torsby Kommun; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected] Ämne: Samråd för detaljplan Airport center På måndag 6 juli inleds samrådet för detaljplan för Airport center. Planen ska möjliggöra den bebyggelse om avses uppföras vid flygplatsen. Ni kan även ta del av handlingarna på vår hemsida under fliken pågående planering. Ha en riktigt trevlig sommar! lrm Tomas Johnsson stadsarkitekt Ma/ung-Sälens Kommun Box 14 782 21 MALUNG 0280-181 69 (mobil anknytning) 0280-181 47 (stadsbyggnadskontorets exp.) https ://varmland. ondemand.formpipe. c om/Asp/Download. asp ?inline= l &FILEREF= l... 2015-07-06 ~ Malung-Sälens kommun BYGGNADSNÄMNDEN INFORMERAR SAMRAD OM DETALJPLAN för flygplats med Airport centrum Diarienr:PLAN.2014.5 Ett förslag till detaljplan för Mobergskölen är nu föremål för samråd. Kompletta handlingar har enligt Plan- och bygglagen 3:9 skickats till berörda sakägare och myndigheter. Detaljplanen hanteras parallellt med en fördjupning av översiktsplanen som varit på samråd under januari och februari. Byggnadsnämnden vill öka möjligheten till insyn i planprocessen. Därför skickar vi denna information om förslaget till detaljplan för "Airport center" till samtliga som tidigare blivit informerade om det pågående arbetet med fördjupning av översiktsplanen Vad innebär detta för er? Samrådets syfte är att förbättra kunskapsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet har man möjlighet att ta del av samrådshandlingar och lämna synpunkter på förslaget. Detaljplaneområdet är markerat med röd linje SAMRAD 6 juli 2015 - 4 september 2015 Samrådsförslaget består av följande handlingar: 1. 2. 3. 4. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Fastighetsförteckning Grundkarta Handlingarna finns tillgängliga på kommunens hemsida www.malungsaleri.se Vad innebär förslaget? Sälen-Trysils flygplats För att möta ökat behov av transporter till turistanläggningarna i Sälenfjällsområdet behöver den befintliga flygplatsen på Mobergskölen utvecklas. Verksamheten vid befintlig flygplats planeras att utvecklas så att den kan ta emot charterflyg och taxiflyg. En förlängning av befintlig bana till 2 500 meter samt breddning till 45 meter planeras, dessutom utbyggnad av stationsområde och installation av instrumentinflygningshjälpmedel. Den aktuella detaljplanen syftar till att möjliggöra den bebyggelse som föreslås vid flygplatsen i form av en gemensam terminal- och handelsbyggnad. Utöver terminalbyggnaden kan kompletterande servicefunktioner komma att uppföras, som exempelvis bensinstation, utrymmen för polis och räddningstjänst, hyrbilsfunktioner etc. Malung-Sälens kommun 1 Byggnadsnämnden! Box 14, 782 21 Malung l Tfn 0280-181 00 lllJ Malung-Sälens kommun Har ni synpunkter? Har ni synpunkter på förslaget ska dessa ha kommit in till stadsbyggnadskontoret senast: 4 september 2015 Synpunkterna skickas till: stadsbyggnadskontoret Malung-Sälens kommun Box 14 782 21 Malung Hur kan ni få mer information? För mer information om planförslaget Besök Malung-Sälens kommuns hemsida: www.malung-salen.se l.!fdrag ur förslaget till fördjupning av Oversiktsplanen Vad händer nu? Detaljplanen handläggs med utökat planförfarand e, vilket innebär tre skeden samråd, granskning och antagande. Det' finns möjlighet att lämna synpunkter i samrådsskedet eller i granskningsskedet Mellan skedena sammanställs alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer sig till dessa i en samrådsredogörelse respektive ett utlåtande. Förfarandet är reglerat i plan- och bygglagen och har som syfte att förbättra beslutsunderlaget. Alla som är berörda av planen ska ges möjlighet till insyn och påverkan av utformningen av detaljplanen. Besök stadsbyggnadskontoret i Malung, Lisagatan 34 B eller Malungs bibliotek. Kompletta handlingar finns också på Turistbyrån, centrumhuset i Sälen. Kontakta stadsarkitekten: Tomas Johnsson e-post: [email protected] Tfn: 0280-181 69 Observera: Något särskilt samrådsmöte är i dagsläget inte planerat, men kan eventuellt komma att hållas framledes. Om ett möte blir aktuellt så kommer detta att annonseras i dagstidningar. Granskning ""'"''l < l Samråd l l >Laga kraft ft.ntagande Malung-Sälens kommun l Byggnadsnämnden! Box 14, 782 21 Malung 1 Tfn 0280-181 00 Datum Diarienummer 2015-08-11 MBR-2015-593 ;::s r.:.1 o/J~;;:g, !fo Ko-1?1r66e c. "2- Torsby kommun Kommunstyrelsens samhällsutskott Förslag till planändring för detaljplan Delar av T ors by 1:98 och Västanvik 1:396, nr 140 Ärendet Användning av mark inom detaljplan för delar av Torsby 1:98 och Västanvik 1:396, nr 140 föreslås utökas med möjlighet till handel. Bakgrund Inför etablering av Konsumbutik vid Toriakorset upprättades en detaljplan som fick lagakraft i januari 2011. Det västra området är nu bebyggt med en ny butik för Konsum medan det östra området med beteckningen "G" planerat för bilservice inte är bebyggt. Områdets area, kvarteret är 4 750m2 • Intresset från drivmedelsbolagen har visat sig vara mycket lågt. Det är angeläget att området bebyggs så att verksamheter från centrum ut mot E45/El6 tillkommer. Genom att bebygga kan centrum uppfattas sträcka sig ut och inkludera också området längs Gräsmarksvägen och vidare butiksområdena vid Toriakorset. Genom att målet att också öppna upp siktsträckor i grönområden och ta i anspråk ytterligare mark in mot centrum kan på lite längre sikt infarten Gräsmarksvägen bli en tydligare markerad genomfart i ett centrum Torsby eftersom bara några hundra meter längre in från Toriakorset, finns fullservice med bl.a. restauranger, apotek och systembolag. I dag kan besökande få intrycket att Gräsmarksvägen leder till rena landsbygden och dätmed missar man att man egentligen redan befinner sig i tätorten Torsby. För att så snart som möjligt markera att så inte är fallet bör området genom en planändring ges möjlighet också till annan användning än bilservice. JonWiggh planarkitekt Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret 685 80 Torsby 0560-160 93 direkt 070-340 60 93 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (3) Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta Detaljplanen för delar av Torsby 1:98 och Västanvik 1:396, nr 140 antogs av kommunfullmäktige 2010-12-21. Handlingar l. Planhandlingar för gällande plan- bifogas inte. Planen redovisas på komm1.mens webbsidor www. tarsby .se/detaljplaner. 2. Utdrag ur plankarta. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsutskott ger positivt planbesked och uppdrar åt miljö-, bygg- och räddningsnämnden att handlägga en planändring för detaljplan för Delar av Torsby 1:98 och Västanvik 1:396, nr 140. 2. Plankostnader belastar kommunstyrelsens budget. Torbjörn Almroth miljö- och byggchef/stadsarkitekt 2 Bilaga Utdrag plankarta: 3 Datum 2015-08-06 Kommunstyrelsens arbetsutskott .Ärende; Svar på motion avseende Ändra regler för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda. Det har till Kommunfullmäktige i Torsby kommun överlämnats en motion från Moderaterna, Gustav Olsson. Kommunfullmäktige har beslutat överlämna ärendet för handläggning till kommunstyrelsen. Av kommunfullmäktiges beslut är ärendet sammanfattat enligt nedan. Sammanfattning av ärendet Motionen lyder enligt följande; "Gustav Olsson (M) lämnar en motion som lyder: Idag ser reglerna för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda ut enligt bifogat dokument. Detta system bör ersättas med något nytt. Förslaget är att kommunanställda med minst 40 % anställningsgrad får en minnesgåva när de varit anställda i 25 år, oavsett om de jobbar kvar inom kommunen eller bestämmer sig för att sluta. Därmed förenklar vi administrationen och skapar ett rättvisare system. Till detta bör även minnesgåvorna för förtroendevalda slopas. Det borde räcka med att ha fått förtroendet av väljarna att vara just förtroendevald. skattebetalarnas pengar ska användas väl och läggas på kommunens kärnverksamhet snarare än att göda politikerna. Med anledning av ovanstående yrkar jag: 1. Att kommunanställda med minst 40% anställningsgrad erhåller en minnesgåva endast efter att de varit anställda i 25 år och att minnesgåvan ges i samband med denna gräns, och inte när personen i fråga lämnar sin tjänst. Detta ersätter därmed dagens system. 2. Att minnesgåvor till förtroendevalda tas bort." Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 86 direkt 070-600 94 97 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (3) Hantering av motionen Med utgångspunkt från motionen har undertecknad jämfört hur andra kommuner och företag hanterar frågan kring minnesgåvor/gratifikationer till anställd personal. Följande regler föreslås gälla för minnesgåvor/ gratifikationer till personal i Torsby kommun. Riktlinjer för minnesgåvor För minnesgåvor till anställda så är normalfallet hos de flesta arbetsgivare att detta ges till anställda som har en anställningstid om 25 år eller längre. Minnesgåvan delas ut endera det året som den anställde uppnår 25 års anställningstid eller i samband med att den anställd avslutar anställningen hos arbetsgivaren. Värdet på minnesgåvan varierar men de flesta har prisnivån av ett guld-ur som utgångspunkt med avstämning mot skatteverkets regler för gåvor. Då Torsby kommun har bra rutiner för hanteringen av minnesgåvor så föreslås att från och med 2016 införs att de som uppnår 25 års anställning tilldelas en gåva/gratifikation på motsvarande 10 000 kronor (i presentkort, samma summa som idag är aktuell). Minnesgåvan överlämnas till den anställde i samband med att den anställde avslutar sin anställning i kommunen vilket skall samordnas med avtackning av annan personal som avslutar sin anställning. Respektive förvaltning ansvarar för att kalla aktuella personer till denna avtackning, för kommunstyrelsen har kansliavdelningen arrangemang- och samordningsansvaret. I Torsby kommun finns ett beslut om att de som uppnår 15 års anställning skall tilldelas en minnesgåva/gratifikation till ett värde av 5000 kronor (i form av presentkort). Denna gratifikation föreslås att den tas bort. Vad det gäller minnesgåvor till förtroendevalda har KSAU vid sammanträdet den 10 mars 2015 enats om att dessa minnesgåvor gratifikationer bör tas bort. Förändringarna föreslås gälla från och med verksamhetsåret 2016. Ansvarig ~änsteman för handläggning av motionen Förslaget till svar avseende den aktuella motionen har handlagts av Anders Björck, bitr. kommunchef/ HR-chef. Kontaktuppgifter [email protected] alternativt telefon 0560-16086. Förslag till beslut Undertecknad föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att rekommendera kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ställa sig bakom förslaget nya regler för minnesgåvor/ gratifikationer enligt nedan. Minnesgåva/ gratifikation ges endast till personer som uppnått 25 års anställning i kommunen, minnesgåva överlämnas i samband med att den anställde avslutar sin anställning. Minnesgåvan/ gratifikationen utges med 10 000 kronor i form av presentkort. 2 Minnesgåvor/ gratifikationer till förtroendevalda tas helt bort. Reglerna föreslås träda ikraft i och med verksamhetsåret 2016. Motionen bör därmed anses bifallen. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef/ HR-chef 3 Datum 2015-06-15 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärende; Svar på motion avseende intern representation i Torsby kommun Det har till Kommunfullmäktige i Torsby kommun överlämnats en motion från Socialdemokraterna, Ann-Katrin Järåsen. Kommunfullmäktige har beslutat överlämna ärendet för handläggning till kommunstyrelsen. Av kommunfullmäktiges beslut är ärendet sammanfattat enligt nedan. Sammanfattning av ärendet Motionen lyder enligt följande; "Torsby kommun har en alkohol- och drogmissbrukspolicy för kommunens anställda som antogs av kommunstyrelsen 2008-01-14. Den har, mig veterligen, inte varit utvärderad och omprövad sedan dess. Jag anser att de policys som kommunen arbetar utifrån ska vara så tydligt utformade att de inte kan missförstås. Min bedömning är att det behöver göras ett förtydligande när det gäller kommunens interna representation. För mig innebär skrivningen restriktivitet med alkohol detsamma som förbud mot alkohol men jag inser att det kan tolkas olika. Mitt förslag är: Att kommunen ser över gällande alkohol- och drogmissbrukspolicy och att en ändring görs så att nuvarande skrivning "restriktivitet med alkohol ska iakttas" ändras så att det blir tydligt att alkohol inte är tillåten i intern representation." Hantering av motionen Med utgångspunkt från motionen har undertecknad jämfört hur andra kommuner samt offentliga verksamheter har reglerat intern representation1 avseende 1 Med representation menas gästfrihet i form av värdskap som har ett direkt samband med kommunens verksamhet. Representation kan utövas av såväl förtroendevald ordförande eller vice ordförande (som ersättare) som ljänsteman i verksamhetsansvarig ställning. Representation kan vara riktad utåt mot externa intressenter så kallad extern representation eller inåt mot anställda eller kommunens valda politiker. Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 86 direkt 070-600 94 97 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (3) alkoholfrågan. Utifrån denna jämförelse kan det konstateras att det finns ett spektra på olika bestämmelser avseende representation med eller utan alkohol vid intern representation. Följande regler föreslås gälla för kommunen avseende intern såväl som extern representation; Riktlinjer för representation Kravet vid representation är att det skall finnas ett samband med verksamheten som kommunen eller kommunens bolag bedriver. Representation ska ske med måtta och till realistiska kostnader. Som enskild eller grupp ska stor försiktighet iakttas vid extern representation mot en och samma person eller grupp av personer då den kan anses som ofta förekommande. Anställda och förtroendevalda ska alltid agera så att misstanke om korruption inte uppstår. All representation ska noga övervägas utifrån nyttan för kommunen och/eller kommunens bolag och i förlängningen för kommunens innevånare. Om belopp ska tillåtas uppgå till belopp som ligger över skatteverkets anvisningar för avdragsrätt skall detta beslutas av kommunchef eller biträdande kommunchef inom ramen för verkställighet. Riktlinjer för kostnader och omfattning Följande riktlinjer för kostnader och omfattning bör tillämpas vid kommunens representation: Extern representation Vid extern representation godtas kostnader som anses skäliga i enlighet med skatteverkets riktlinjer avseende avdragsrätt. För representation i samband med lunch eller motsvarande godtas kostnader som ligger inom den lägre kostnadsramen. När värdskapet kräver en större gästfrihet i vilken middag eller supe ingår godtas kostnader som ligger inom den tidigare högre kostnadsramen. Den personen som från kommunen är ansvarig för representation avgör vid tillfället vilken nivå som anses vara rimlig, bedömningen skall ha sin utgångspunkt i avdragsrätten. Alkoholhaltiga drycker får serveras då gästfriheten så påbjuder. Drycker med alkoholhalt över 15 % får inte ingå i kommunens representation. Stor måttlighet ska tillämpas. För att detta ska medges krävs godkännande av kommunchef eller biträdande kommunchef inom ramen för verkställighet. Intern representation Vid intern representation får inga andra alkoholhaltiga drycker serveras än lättöl eller annat som kan jämställas med denna dryck. Intern representation kan vara personalfester, informationsmöten med personal, förhandlingar, 2 planeringskonferenser med mera. Representation kan vara kostnader för mat, dryck, logi, resor, underhållning, biljetter, personalfester, gåvor och liknande. Verifikationer Vid representation skall tydligt av verifil<ation genom kvitton, faktura eller restaurangnotor tydligt framgå syftet med förrättningen, datum samt namn på de personer som deltagit avseende såväl intern som extern representation. Besluts- eller behörigsattest av faktura avseende representation ska ske i enlighet med kommunens attestreglemente inom det ekonomiska området. Om restaurangnotor och andra kvitton ej är fullständigt ifyllda eller kompletteras i samband med kontering riskerar den som utövat representationen att få betala kostnaden privat. Ansvarig tjänsteman för handläggning av motionen Förslaget till svar avseende den al<tuella motionen har handlagts av Anders Björck, bitr. kommunchef/ HR-chef. Kontakhlppgifter anders.bjorck®torsby.se alternativt telefon 0560-16086. Förslag till beslut Undertecknad föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att rekommendera kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ställa sig bakom förslaget till förtydligande av regler avseende representation. Motionen bör därmed anses bifallen. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef/HR-chef 3 Datum 2015-08-05 KSAU •• o Aren de; Nytt samverkansavtal samt förslag pa nytt reglemente för den gemensamma driftsoch servicenämnden, med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande Landstinget i Värmland ansöker om att ingå i den gemensamma drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun. Nämnden inrättades den 1 januari 2010 av de 16 kommunerna i Värmland, Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng, med Karlstad som värdkommun för nämnden. Syftet med samverkan i nämnden är att skapa förutsättningar för att använda resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt, att öka kvaliteten i verksamheten, samt att bättre kunna följa utvecklingen inom nämndens verksamhetsområde. I dagsläget är samverkan i nämnden inriktad på IT-området, men det kan i framtiden utökas till att omfatta även andra verksamhetsområden om de samverkande parterna så önskar. Landstinget i Värmland framhåller i sin ansökan det samberoende som råder mellan landstinget i Värmland och länets kommuner för att få till stånd en IT-utveckling i länet som medger en utveckling inom bland annat området eHälsa. Redan vid nämndens inrättande 2010 nämndes eHälsa som ett område där samverkan är nödvändig för att skapa en gemensam portal för tillgång till vårdrelaterade ~änster enligt den nationella strategin för vård och omsorg. Landstinget i Värmlands deltagande i den gemensamma drifts- och servicenämnden bedöms vara av avgörande betydelse för en framgångsrik utveckling inom området. Landstinget i Värmland betonar också i sin ansökan att dess deltagande i nämnden skulle stärka nämndens position i dialog med leverantörer och samverkanspartners samtidigt som utökad samverkan kan ge ytterligare effektivitetsvinster. Den gemensamma drifts- och servicenämnden har behandlat landstingets i Värmlands ansökan och är positiv till dess deltagande i nämnden. Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 86 direkt 070-600 94 97 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (13) En utökad samverkan med landstinget i Värmland som ny deltagande part i nämnden kräver att nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för nämnden upprättas och godkänns av samtliga parter. Kommunledningskontoret i Karlstad kommun har tagit fram förslag på samverkansavtal och reglemente som gäller från och med den 1 januari 2016 förutsatt samtliga samverkande parters godkännande. De huvudsakliga ändringar som föreslås är att nämndens sammansättning utökas till 17ledamöter och 17 ersättare, samt att en ny post som andre vice ordförande inrättas. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun utser ordförande och vice ordförande. Kommunledningskontoret i Karlstad kommun föreslår att posten som förste vice ordförande bör utses bland ledamöter från kommuner med annan politisk majoritet än Karlstads kommun och att andre vice ordförande är den ledamot som representerar landstinget i Värmland. Landstinget i Värmland ska inför den 1 januari 2016 utse en ledamot och en ersättare till nämnden. För kommunernas del föranleder det nya samverkansavtalet ingen förändring avseende representation eftersom kommunernas ledamöter och ersättare i nämnden för innevarande mandatperiod 2015 - 2018 redan har utsetts och tillträtt sina poster. Vid nämndens inrättande beslutades att de samverkande parterna ska lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget betalas av de samverkande parterna i lika delar och beloppet ska räknas upp årligen med användning av arbetskostnadsindex (AKI) för ~änstemän, SNI-kod M (Standard för svensk näringsgrensindelning, där kod M motsvarar företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik). Basår för indexberäkningen är 2009 och jämförelsemånad är oktober. AKI M oktober 2009 är 101,8. (januari 2008 = 100.) För år 2010 fastställdes årsbeloppet till 55 000 kr per samverkande part. Formeln för uppräkning av årsbelopp för år Y blir då: 55000x(AKI okt år Y-1/AKI okt 2009). AKI publiceras på statistiska Centralbyråns hemsida månadsvis med en viss eftersläpning. Det är i dagsläget för tidigt att beräkna årsbeloppet för 2016, men beloppet för 2015 blir enligt formeln 62 000 kronor i avrundat värde för varje samverkande part 55 000x(114,8/101,8) = 62 024. I övrigt finansieras de uppdrag som nämnden åtar sig av de samverkande parter som deltar i respektive uppdrag. Dessa kostnader fördelas med utgångspunkt i vilken nytta var och en av de medverkande parterna har i samverkansuppdraget. Förslag till beslut Undertecknad föreslår KSAU att föreslå kommunstyrelsen rekommendera kommunfullmäktige att 1. Godkänna och anta förslaget till nytt samverkansavtal (bilaga 1) för gemensam drifts- och servicenämnd med gilltighet från och med den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut. 2 2. Godkänna förslaget till ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd (bilaga 2) med gilltighet från och med den l januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef/HR-chef 3 Bilaga 1 AVTAL OM SAMVERKAN I GEMENSAM DRIFTS- OCH SERVICENÄMND Arvika, Eda, Filipstads, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstads, Kils, Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner, samt landstinget i Värmland, nedan benämnda samverkande parter, ingår från och med den l januari 2016 i den gemensamma drifts- och servicenämnden som inrättades den l januari 2010. Karlstads kommun är värdkommun för nämnden. Nämnden tillsätts därmed i Karlstads kommun och ingår i dess organisation. För nämndens arbete gäller reglemente enligt bilaga l. 1 UPPGIFTER Nämnden ansvarar gentemot de samverkande parterna för sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående i drift, service, support eller samordning av upphandling av egendom, innefattande programvarulicenser och andra rättigheter, vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut. Beredskap films hos Karlstads kommun att utföra verksamhet åt nämnden inom !Tområdet och anknytande områden som e-~änster, eHälsa och webb~änster. Skulle visst uppdrag avse verksamhet av annan art, ska nämndens accept av uppdraget för att äga verkan godkännas av samtliga samverkande parters fullmäktige första gången sådant uppdrag antas. Utöver i föregående stycke angivna begränsning för uppdrag till nämnden, är de samverkande parterna- mot bakgrund av bland annat Karlstads kommuns i detta avtal angivna, särskilda ansvar för utförande till följd av nämndens beslut- eniga om att nämnden inte bör acceptera uppdrag om ledamot eller ~änstgörande ersättare som utsetts av Karlstads kommun motsätter sig det. 2 ADMINISTRATION M M 4 ,fl Kommunledningskontoret i Karlstads kommun ska ha ansvaret för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt planera och administrera den verksamhet som nämnden ansvarar för. För nämnden ska finnas ett sekretariat, bestående av en sekreterare och en föredragande. 3 PERSONAL OCH ÄGANDERÄTT TILL EGENDOM Den verksamhet som ska bedrivas till följd av nämndens beslut ska företrädesvis utföras genom Karlstads kommuns försorg. För verksamhet som sålunda utförs i Karlstads kommuns egen regi, ska Karlstads kommun vara huvudman samt ska kommunen äga till verksamheten hänförliga fastigheter, inventarier och annan lös egendom med undantag av licenser som tecknats av respektive part samt vara arbetsgivare för den personal som ianspråktas för verksamheten. Om verksamheten utförs av annan kommun eller av landstinget i Värmland gäller motsvarande bestämmelser om huvudmannaskap och äganderätt istället utför aren. 4 FÖRSÄKRING Den samverkande part som har äganderätt till egendom som nyttjas för nämndens verksamhet ska se till att egendomen försäkras. 5 KOSTNADSFÖRDELNING M M Varje samverkande part ansvarar själv för samtliga kostnader för sina respektive förtroendevalda i nämnden enligt respektive parts arvodesregler. I övrigt ska de samverkande parterna lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget ska betalas av de samverkande parterna i lika delar och betalas i förskott baserat på nämndens budget. Betalning av bidraget ska ske i januari månad varje år. Beloppet ska räknas upp årligen med användning av arbetskostnadsindex (AKI) för ~änstemän, SNI-kod M. Basår för indexberäkningen är 2009 och jämförelsemånad är oktober. Årsbeloppet för respektive år baseras på indexuppräkning för oktober månad föregående år. Kostnader som är direkt hänförliga till särskilt uppdrag ska belasta de samverkande parter som lämnat uppdraget enligt den fördelningsnyckel som dessa parter kommer överens om. Den principiella utgångspunkten för parternas fördelningsnyckel bör vara att kostnaderna fördelas mellan de samverkande parterna i proportion till vilken nytta de har av ~änsten. 5 12 Bidrag för särskilda uppdrag ska betalas på det sätt som Karlstad och samverkande parter kommer överens om i varje enskilt fall. Uppkomna över- och underskott balanseras inom nämnden till efterföljande år. Nämnden har själv rätt att besluta om förändringar av betalningsperioder. 6 INSYNIFÖRVALTNINGEN Samtliga samverkande parter har rätt tilllöpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive samverkande parts fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är med den periodicitet som gäller för Karlstads kommuns egna nämnder. 7 MANDATPERIOD Mandatperioden ska vara fyra år räknat från den l januari året efter det år då allmänna val till kommun- och landstingsfullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet ska dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång. Avtalets första tjänstgöringsperiod är från och med den l januari 2016 till och med den 31 december 2018. 8 SAMMANsÄTTNING M M Nämnden ska bestå av 17ledamöter och 17ersättare eller, om antalet samverkande parter förändras, lika många ledamöter och ersättare som krävs för att motsvara antalet parter. Vmje samverkande part utser en ledamot och en ersättare. Bland nämndens ledamöter ska det utses en ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun ska utse posterna som nämndens ordförande och vice ordförande. Andre vice ordförande är den ledamot som representerar landstinget i Värmland. De samverkande parterna är överens om att nämnden bör sammanträda vid minst fyra tillfällen per år. 9 OMFÖRHANDLING Omförhandling av avtalet kan påkallas av samverkande part om förutsättningarna väsentligen har förändrats. 6 10 TVISTER Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan berörda samverkande parter. För det fall tvisten inte kan lösas därigenom, ska den avgöras av allmän domstol. 11 AVTALETS GILTIGHET Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018, under förutsättning att de samverkande parterna har godkänt avtalet genom beslut. Respektive parts styrelse, konununstyrelsen för konununernas räl<ning och landstingsstyrelsen för landstingets räkning, äger rätt att besluta om samtliga ändringar och tillägg till detta avtal. Skriftlig uppsägning ska ske senast tolv månader före avtalstidens utgång och skickas till samtliga samverkande parter. Sker inte uppsägning förlängs avtalet med fyra år varje gång. Om uppsägning sker utträder den part som sagt upp avtalet. För övriga samverkande parter fortlöper avtalet i oförändrat skick om ingen annan överenskonunelse träffas. Detta avtal har upprättats i 17likalydande originalexemplar, varav de samverkande parterna har tagit var sitt. 7 Arvika konunun Edakonunun Filipstads konunun Forshaga konunun Grums konunun Hagfors konunun Hanunarö kommun Karlstads kommun Kilskommun Kristinehamns konunun Munkfors konunun storfors kommun Sunnekonunun Säffle konunun - -x;f~g~i~~~~-- Torsby konunun Landstinget i Värmland 8 ---------------------------------- Bilaga 2 KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Beslutad av: Beslutsdatum: Ersätter: Gäller fr o m: Förslag 2015-06-25 Reglemente för drifts- och servicenämnden Arvika, Eda, Forshaga, Filipstad, Hagfors, Hammarö, Grums, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby, Arjängs och Karlstads kommuner, samt landstinget i Värmland, nedan benämnda samverkande parter, ingår fr o m 2016-01-01 i den gemensamma drifts- och servicenämnden som inrättades 2010-01-01. Karlstads kommun är värdkommun. Nämnden tillsätts därmed i Karlstads kommun och ingår i dess organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. Nämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 § Nämnden utgör enligt 3 kap 3a§ kommunallagen (1991:900) styrelse för verksamheten och har ansvar gentemot de samverkande parterna för sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående i drift, service, support eller sam-ordning av upphandling av egendom, innefattande programvarulicenser och andra rättigheter, vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut. g Kommunfullmäktig 2015-2016-01- Nämndens verksamheter- särskild förvaltning 2 § Nämnden ska inom verksamhetsområdet vara ansvarig för arbetet att effektivisera verksamheten och tillhörande administration; ansvarig för utvecklingen av medborgar- och brukarinflytandet i tillämpliga delar; ansvarig för kommunikationsverksamheten. Nämndens verksamheter- ekonomisk förvaltning 3 § Nämnden ska inom verksamhetsområdet - underhålla och förvalta kommunens lösa egendom. Nämndens ställning 4 § Nämnden fattar beslut i Karlstads kommun och ingår avtal för Karlstads kommuns räkning. Karlstads kommun har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa p g a avtal som nämnden ingått. Karlstads kommun har regressrätt mot övriga samverkande parter med anledning av eventuella civilrättsliga krav som har riktats mot Karlstads kommun enligt första stycket. Den gemensamma nämnden är part vid laglighetsprövning och den enskildes motpart vid förvaltningsbesvär. Talerätt m m 5 § Nämnden får själv eller genom ombud föra de samverkande parternas talan i alla ärenden inom sitt verksamhetsområde. Nämnden äger i sådana mål och ärenden rätt att på de samverkande parternas vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal. Ansvar och rapporteringsskyldighet 6- § Utöver vad som följer av lag ska nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet. Nämnden ska rapportera till kommunfullmäktige i Karlstads kommun hur verksamheten utvecklas och hur den 10 ekonomiska ställningen är under budgetåret. Rapporteringens omfattning och frekvens styrs av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige genom särskilda beslut eller riktlinjer. Nämnden ska vidare som underlag till kommunens samlade årsredovisning lämna verksamhetsbeskrivning och jämförelser mellan budget och utfall till kommunstyrelsen enligt de anvisningar som kommunstyrelsen utfärdar. Samtliga rapporter ska lämnas till de samverkande parterna vid samma tillfälle. Nämndens arbetsformer Sammanträden 7 § Nämnden sammanh·äder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Karlstads kommun om inte nämnden bestämmer annat. Sammansättning 8 § Nämnden består av 17ledamöter och 17 ersättare eller, om antalet samverkande parter förändras, lika många ledamöter och ersättare som krävs för att motsvara antalet samverkande parter. Varje samverkande part utser en ledamot och en ersättare. Bland nämndens ledamöter ska det utses en ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun ska utse nämndens ordförande och vice ordförånde. Andre vice ordförande är den ledamot som representerar landstinget i Värmland. Ersättarnas tjänstgöring och avbruten tjänstgöring 9 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska ersättaren från den samverkande part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättare, som inte tjänstgör i ledamots ställe, har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde men äger inte rätt att få sin mening antecknad i protokollet. 10 § En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 11 Inkallande av ersättare 11 § En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta i den ordning som nämnden bestämmer. Ersättare för ordföranden 12 § Om varken ordförande, förste vice ordförande eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Kallelse 13 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelse ska på lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordförande, förste vice ordförande eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Närvarorätt för kommunalråd och landstingsråd 14 § Kommunalråd och landstingsråd från samverkande part, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, får närvara och delta i överläggningar men inte delta i besluten vid sammanträden i nämnden. Undantag gäller vid behandling av ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Kommunalråd och landstingsråd har även rätt att få sin mening antecknad till protokollet. 12 19 Justering och anslag av protokoll 15 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör i så fall redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Information om att nämndens protokoll är justerat ska anslås på de samverkande partemas anslagstavlor. Anslagstiden räknas från dagen efter att det sist anslagna tillkännagivandet satts upp. Reservation 16 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 § Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredragande eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 18 § Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av förste vice ordförande eller av andre vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Revision 19 § Nämnden ska granskas av revisorerna hos var och en av de samverkande parterna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige hos var och en av de samverkande parterna. Vid vägrad ansvarsfrihet är det enbart fullmäktige hos den part som valt personen i fråga som kan besluta om entledigande från uppdraget. 13 Datum 2015-08-03 KSAU Ärende; Yttrande avseende Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Sammanfattning Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen utfört en översyn av energi- och klimatrådgivningen i syfte att vidareutveckla den samt öka samhällsekonomisk effektivitet. "Statens energimyndighet ska lämna förslag till utformning och inriktning på den kommunala energi- och klimatrådgivningens fortsatta arbete i syfte att öka den samhällsekonomiska effektiviteten. I myndighetens arbete ska hänsyn tas till tillämpliga EU-direktiv samt slutsatser från relevanta extema och intema utvärderingar beaktas". Syfte med förändringar i förordningen De förändringar som nu föreslås i förordningen syftar till att stärka det förbättringsarbete som Energimyndigheten har inlett för att öka effekten av de medel som är avsatta för energi- och klimatrådgivning. De huvudsakliga förändringarna är: A. Ändring av förordningsnamn och bidrags begrepp: Genomgående ändras ordet "bidrag" till" stöd". B. Ändringar avseende målgrupper och inriktning för rådgivning Transportområdet har visat sig vara svårt att hantera för klimat- och energirådgivare och bidragit till en för stor bredd i uppdraget. Energimyndigheten föreslår därför att denna skrivning utgår från förordningen. Energimyndigheten har önskemål om att tydligare kunna inrikta verksamheten till av myndigheten prioriterade målgrupper för att möta nya behov. Därför föreslår myndigheten att det i förordningen införs en styrning från myndigheten avseende vilka målgrupper som verksamheten skall riktas till. C. Tillkommande stöd i form av regionala utvecklingsledare Den verksamhet i form av regionala utvecklingsledare som Energimyndigheten redan infört bör formaliseras som funktion även i förordningen då myndigheten bedömer att det är viktigt för verksamhetens fortsatta utveckling genom kompetensstöd och metodutveckling. Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 86 direkt 070-600 94 97 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) D. Ändrade förutsättningar för stöd och stödets storlek Bidrag kan idag erhållas av samtliga kommuner oavsett storlek. Mindre kommuner är dock tydligt begränsade av hur många inom relevanta målgrupper som kan nås och påverkas av rådgivningen. De har även svårigheter att bemanna med kompetent personal dedikerade för rådgivning. Konsekvensen är att kvaliteten och nivån på rådgivningen ofta blir sämre i mindre kommuner. Idag har 133 kommuner av ovanstående skäl valt att samordna sig med andra kommuner, där dessa med god framgång delar på energirådgivningsresursen. För att säkra kvaliteten i rådgivningen även i mindre kommuner vill Energimyndigheten därför kräva sådan samordning mellan kommuner som har färre än 18 000 invånare._ Idag kan bidrag erhållas av samtliga kommuner, där det lägsta beloppet är 280 000 kr och den högsta nivån 435 000 kr. Bidraget för rådgivningen varierar från runt 40 öre per invånare upp tillll4 kronor per invånare. Energimyndigheten vill införa en fördelning av stödet som är mer proportionell mot de prioriterade målgrupper som rådgivningen riktas till. Genom ökad flexibilitet i fördelningen kan även eventuella förstärkta uppdrag användas för att fördela mer medel till kommuner med extra hög ambition för rådgivningen. Energimyndigheten önskar reglera principerna för fördelningen i sina föreskrifter. Torsby kommuns synpunkter på de föreslagna åtgärderna Torsby kornmun är av den uppfattningen att klimat- och energirådgivningen bör vara ett statligt ansvar. Kommunerna har vare sig kompetens eller nödvändiga resurser för att täcka in de områden som föreslås i utredningen, oavsett om man samverkar med andra kommuner eller ej. Det finns ingen naturlig koppling till att samverkan med andra kommuner leder till en bättre service till medborgarna vilket antyds i utredningen. I utredningen skrivs transportområdet fram som ett viktigt område. Detta är ett tillkommande kompetensområde vilket ställer ännu högre krav på kommunerna och den personal som skall vara lokala rådgivare. Uppdraget blir kompetensmässigt för stort för en eller ett par handläggare per kommunsamverkan. Det känns dessutom förlegat att man skall ha lokala rådgivare när alltfler söker och får information digitalt. Torsby kommun är av den uppfattningen att staten skall samordna de bidrag de avser att avsätta till kommunerna och upprätta regionala centra under förslagvis länsstyrelserna eller något annat statligt organ. Man kan bemanna dessa regionala centra med personal med olika kompetens som kan serva ett län eller region samtidigt som man parallellt bygger upp digitala informationsbanker som privatpersoner och företag kan söka information via. En statlig samordning av energi- och klimatrådgivningen skulle innebära att medborgarna skulle få samma service oavsett var man bor i landet, d.v.s. det skulle inte styras av vilken kommun man bor i och hur mycket extra resurser som de är beredda att lägga till förutom det statliga bidraget. Det framgår dessutom av utredningen att det är ett förhållandevis litet antal som känner till och ännu färre som använder sig av rådgivningen i dagsläget vilket bekräftar att man bör ha en ruman struktur på rådgivningen än idag. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef/HR-chef 2 Tomby kommun Kommunstyrelsen Torsby kommun 20'15 -06- 1 1 Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLL 2015-06-04 Dnr /:ff..ff.fo/, {i/~.() (!) § 66 Distansundervisning på gymnasienivå ( Dnr BU 2015/60 Sammanfattning av ärendet Gustav Olsson (M) föreslår att Torsby kommun tar initiativ till att de som inte har godkända gymnasiebetyg ska kunna läsa klart ämnen genom distansundervisning. Erfarenheten säger att flera studerande har svårt att klara undervisningen på distans på grund av behov av lärarens insats i klassrummet. Konsekvens av distansundervingen har varit att flera studenter har hoppat av. Tidgare har S~erneskolan köpt in distansundervisning från externa aktörer, bl a från Hermods och Miroi. I enstaka situationer där den studerande har långväga till S~erneskolan har lösningen varit i s~arbete med den externa aktören. I övrigt använder S~erneskolan programmet It' s learning för att kommunicera på distans. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av skolchef Ulf Blomquist, 2015-05-22 Arbetsutskottet 2015-05-21 § 30 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden behåller nuvarande organisation där all undervisning utgår från klassrummet. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Sida l av2 v7r~//1/~~ :lZ Från: Ann-Katrin Jär§sen skickat: den 30 juni 2015 14:25 Till: Åsa Hugosdotter; Thomas Stjerndorff; Anders Björck; Alf Larsson; Angela Birnstein Kopia: Christina Lech Ämne: VB: PRESSMEDDELANDE- Avsiktsförklaring om att delta i regionbildningsprocessen Hej! Här kommer avsiktsförklaringen kring regionbildningsprocessen som diskuterades på förra 1<50-mötet. Ska med till nästa I<SAU. An n-l<atri n Från: Media Region Värmland [mailto:[email protected]] Skickat: den 30 juni 2015 14:04 Till: Media Region Värmland Ämne: PRESSMEDDELANDE- Avsiktsförklaring om att delta i regionbildningsprocessen --~------~----------~----------~----- ~---------- --------- ---~ AVSIKTSFÖRKLARING OM ATT DELTA l REGIONBILDNINGSPROCESSEN [PRESSMEDDELANDE] Regionbildningskommitten har nu lämnat förslag på en avsiktsförklaring om att påbö1ja en process som syftar till att finna former får att bilda en regionkommun för Värmland 2019. Utgångspunkten är en sammanslagning av Region Värmland och Landstinget i Vännland, men arbetet ska också beakta den nationella dialogen kring bildandet av större regioner. Avsiktsförklaringen ska gå till regionstyrelsen, kommunstyrelserna och landstingsstyrelsen i Värmland för att de ska kunna ta ställning till om de vill medverka i regionbildnings processen. Regionbildningskommitten utgörs av representanter från samtliga partier som finns representerade i Region Värmland och Landstinget i Värmland. Syftet med att bilda en regionkommun är att :ra ett ännu starkare och mer enat Värmland. En regionkommun skulle linnebära ett samlat och direktvalt politiskt forum för både sjukvårdspolitiken och den regionala utvecklings- och ltillväxtpolitiken. Det skulle i sin tur förbättra möjligheterna att nå visionen och målen i Värmlandsstrategin. l ~rbetet k,Q!llm~r ~!t];>edriY.i!.~J tre faser ~ lärande, planering och genomförande - i enlighet med en preliminär .dsplan (!se bifogat dokumentb. LVi tar nu ett första steg för att forma en ny, stark organisation som kan ta sig an Värmlands utmaningar, både när det gäller sjukvården och det regionala tillväxtarbetet, säger Fredrik Larsson, landstingsråd. Värmland måste stå enat. För att vi ska lyckas krävs det att vi verkligen är lyhörda för kommunernas behov och framtida inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna, säger Tomas Riste, regionråd . - . ----------- 1 ----~-------- -------1 ;~taktpersoner: 1 redrik Larsson, landstingsråd, 070-662 91 93 Tomas Riste, regionråd, 070-618 77 70 [ ars Christensen, regiondirektör, 070-550 49 95 Gunilla Andersson, landstingsdirektör, 070-568 57 54 _ __ ENHETEN FÖR KOMMUNIKATION www .regionvarmland. se/om-oss/pressrum/ https://varmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF= l... 2015-07-24 33 Sida 2 av 2 REGION VÄRMLAND Box l 022, 651 15 Karlstad, Sweden Tel. +46 54 701 10 00 www.regionvarmland.se www.facebook.com/regionvarmland Region Värmland är en regional utvecklingsorganisation Vi skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt i Värmland. https ://vmmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF= l... 2015-07-24 l (4) Regionbildningskommitten i Värmland Datum 2015-06-26 Kommunstyrelserna i Värmland Regionstyrelsen Landstingsstyrelsen ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen ·En regionbildningskommitte bildades under 2012 för att kmilägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Vännland. En aktivitet har varit att besöka samtliga kommuner, landstinget samt Region Vännland för att få synpunkter in på en eventuell regionbildning. Kommitten har också följt den nationella utvecklingen där, utöver tidigare beslutade regioner, även landstingen i Östergötland, Jönköping, Örebro, Jämtland, Kronoberg och Gävleborg bildat regionkommuner frånjanuari 2015. Arbete pågår förnärvarande i samtliga kvarstående landsting om regionbildning 2017 eller 2019. Vidare har regeringen aviserat att man har för avsikt att under året initiera en dialog om större regioner. Regionbildningskommitten har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen är indelad i tre steg och tar utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland 2019. Första steget är en lärandefas där kunskaper och erfarenheter hämtas in från de som redan bildat regioner. Andra steget är en planeringsfas som syftar till att ta fram underlag i form av mål, uppdrag, politisk- och tjänstemannaorganisation, former för samverkan samt hur man kan hantera de interkommunala frågorna. Avslutningsvis kommer en genomförandefas om parterna enats om en ansökan och godkännandebeslut fattats av riksdagen. Arbetet ska präglas av stor delaktighet och öppenhet. Avrapporteringar . kommer kontinuerligt att ske till de månatliga KSO-mötena, nu utökade med även oppositionsföreträdare. En politisk styrgrupp kommer att bildas for att leda arbetet. Datum Vår beteckning 2015-06-26 2 (4) F ör att säkerställa delaktigheten i processen, är det viktigt att samtliga berörda aktörer markerar sina ambitioner att delta i arbetet. Vi önskar därför att ni tar upp bifogad avsiktsförklaring för ställningstagande i respektive fullmäktigeförsamling, snarast efter sommaren. Regionbildningskommitten Fredrik Larsson (M) Tomas Riste (S) Ulric Andersson (S) Madeleine Nyvall (V) Henrik Lander (C) Gösta Frödin (FP) Elisabeth Kihlström (KD) Jesper Johansson (MP) Marianne Utterdahl (SIV) Anders Ahl (SD) BILAGA Avsiktsförklaring att medverka i regionbildningsprocessen En ombildning av organisationen på den regionala nivån i Sverige, påbörjades på allvar i och med bildandet av regionerna Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. Från årsskiftet har ytterligare sex landsting ombildats till regionkommuner och arbete pågår i resterande landsting för en förändring inför 2019. I Värmlandsstrategin 2014-2020- framhålls vikten av ett enat och starkt Vännland som en förutsättning för en god regional utveckling. Bildandet av en samlad direktvald politisk arena för den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken stärker inflytandet över de regionala frågorna och ger bättre möjligheter att nå visionen och målen i Värmlandsstrategin. Vid en etablering av en regionkommun upphör det avtal som idag reglerar uppdraget for Region Värmland vilket i praktiken innebär att verksamheten upphör i nuvarande fmm. Idag har Region Värmland ett omfattande och tydligt regionalt utvecklingsuppdrag som hävdar sig väl på den nationella arenan. Regionbildningsprocessen avser att ytterligare stärka det regionala utvecklingsarbetet. Viktiga framgångsfaktorer i regionbildningen är därfor att vidareutveckla de samarbetsforum som finns idag och forma nya efter behov, som ger kommunerna både delaktighet och inflytande över den regionala utvecklingen och samtidigt möjligheter att lösa de interkommunala frågorna. Processen for arbetet kommer därför bedrivas med hög delaktighet från berörda parter. Arbetet kommer att bedrivas i tre faser - lärande, planering och genomförande - i enlighet med bifogad preliminär tidsplan. Det övergripande syftet med regionbildningen är ett starkt och enat Värmland. Att enas kring grundpremisserna for en regionkommun är därför en viktig forutsättning for ett lyckat genomförande. Av det skälet ska också de nationella planerna kring stötTe regioner beaktas. Vi avser därför att medverka i regionbildningsprocessen for att senare ta ställning till att bilda regionkommun för Värmland 2019. Landstings-/Kommun-/Regionstyrelsen Regionbildningsprocessen 2015 2016 2017 1/5-31/12 1/1-31/12 1/1-28/2 31-mar 1/4-31/5 30-iun 1/7-31/12 2018 2019 1/1-31/12 Ol-jan Lärafasen lAvs i ktsförka r i ng 1Kommunika!ig_11s~ Omvärldsspaning Swot-analvs IHö_S!kQnferens. Avrapportering IDelrapport klar dec~ml:lg_r_ 2015 lställningstagande~process Planerafasen :•· ..: (':: IBesi[Jt om regionstyrgrupp/AU (partier, kommuner, RV, LiV) IRegionstyrgruppens förslag !Vision- mål- syfte_gp_t.Jfi'~· ekonomiska för~r !Politisk orga~ OJ IKer 1issdialog kommunerna IRo::s•u•_,:>_L~L~Ier förslag r )> .:, G) )> -1 IFullmä" 'ii; ut ;l uti knmm•~ och RegionJ!ä_!l'l'l@_rl_cl_ r r ,1!:!!_ i landstinget IFullmäkti· lAnsökan skickas in till socialdepartementet )> .· < (/J :'' '· " -1 (/J IBehand_li_rtg av~ regeringen/rilferl"'"'~n l Geno ·f~ ... f .. ~.m !Framtagande av~rganisation ' "' :>UIIdiUVI ... l F; 115dl Etc 'TI ' ~ -<::,: Q: ~ ;;o " r )> :;;o z G) m StartfÖrJ!Y~n z ~ -;j>Cl!tii~ Vi har nu tillsammans med Visit Värmland tagit fram en ansökan för ett samarbetsprojekt med namnet Lokal Destinationsutveckling och som vi idag lämnat in till Region Värmland. Projektplanen bifogas här. Tiden har varit väldigt knapp, och i semestertider varför det mycket väl kan ha smugit sig in något fel eller någon tokighet. Vi hoppas det finns överseende med'det och vi är förstås beredda att justera och ändra. Vi tar också väldigt gärna emot synpunkter på denna ansökan och ärtörstås även här beredda att justera. Region Värmlands beredning av ärendet kan säkerligen också komma att innebära att justeringar kan behövas. Vad som närmast händer är att vi inom de närmaste dagarna kommer att skicka en formell förfrågan till samtliga kommuner om intresse för medverkan och medfinansiering på 20 000 kr/kommun och år (2016 och 2017) och till övriga tänkta medfinansiärer. Vi vill understryka att vår gemensamma ambition är att det här projektet ska innebära verklig "verkstad" och ett aktivt stöd tilllokala grupper ute i hela länet och på det sättet utgöra ett viktigt komplement till de två regionala turistsatsningarna som nu sjösätts. En annan stark ambition är att det också ska bli ett verkligt samarbetsprojekt där olika kompetenser och erfarenheter tillsammans kan hjälpas åt att driva besöksnäringen framåt i länet. För det behövs en bred uppslutning vilket vi och Visit Värmland hoppas på. Tveka inte att höra av er med synpunkter eller frågor, direkt till mig eller till Laila. Mvh och fortsatta skön sommar, Jonas Jonas Enström VD Hushållningssällskapet Värmland Ventilgatan 5d, 653 45 Karlstad Telefon 070-515 00 30 [email protected] www.hushallningssallskapet.se .. _ ~ \., \ \., \._., ' Jorsby kommun Kommunstyrelsen Projektplan LOKAL DESTI NATIONSUTVECKLI NG 2016-01-01-2017-12-31 1 fl 1. BAKGRUND 3 2. SYFTE OCH MÅL 4 3. OMVÄRLD OCH SAMVERKAN 4 4. KOPPLING TILL DET REGIONALA NÄRINGSLIVET 5 5. MÅLGRUPPER 6 6. EU'S STRATEGI FÖR ÖSTERSJÖREGIONEN 6 7. FÖRVÄNTADE RESULTAT 7 8. PROJEKTORGANISATION 8 9. ARBETSSÄTT 8 10. AKTIVITETER 9 A) Inventering: 9 B) Informationsmöten 9 C) Formering av lokala grupper 10 D) Affärs- och produktutveckling med fokus på affärsmässiga nätverk 10 E) Regionalt samarbete och erfarenhetsutbyte 11 11. INDIKATORER OCH INVESTERINGSPRIORITERING 11 12. BUDGET 12 13. RISKANALYS 12 14. ÖVERLÄMNANDE AV PROJEKTRESULTAT 13 2 1. Bakgrund Med destinationsutveckling menar vi det arbete som görs för att utveckla Värmland och dess orter som besöksmål, höja kvaliteten och standarden i besöksnäringen. Här handlar det också om att stärka nätverken, samordna och koordinera arbete och resurser, utveckla ett hållbart entreprenörskap och samla och förmedla kunskap kring besöksnäringen. Besöksnäringen är en betydelsefull tillväxtnäring för Sverige och för Värmland. Regional destinationsutveckling för Värmland ska ses om en helhet och är därför beroende av den utveckling som pågår i lokala miljöer. Att starta på lokal nivå och jobba inom ett eller flera teman anser vi ökar möjligheten för att den regionala destinationsutvecklingen ska nå nya höjder och att Värmlands attraktionskraft därmed ökar. Destinationsutveckling ska växa i perspektivet från lokalt till regionalt för att i sin tur bidra till tillväxt av besöksnäringen i Sverige. För att öka konkurrenskraften i besöksnäringen och locka fler besökare behövs ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället, inom bland annat kultur- och naturmiljöer, offentliga och privata aktörer, ideella och kommersiella organisationer. Under hösten 2014 och våren 2015 har flera initiativ tagits inom olika fokusområden i syfte att utveckla besöksnäringen inom tema natur och kultur. Initiativen har tagits av såväl offentliga som privata aktörer i Värmland med intresse för respektive fokusområde och till stor del utan koppling till varandra. I arbetsgrupperna har företrädare för kommuner, Värmlands museum, intresseföreningar och privata företag deltagit. Förankringen har skett i dessa grupperingar. Det finns ett stort behov av samordning av utvecklingen. Detta projekt vill ta ett helhetsgrepp om den del av problematiken som handlar om att det sker för få samarbeten såväl inom fokusområden som mellan olika fokus områden, att det råder brist på lokala samordnade utvecklingsgrupper och att det råder en alltför låg kommersialiserings-grad inom naturoch kulturturism. Detta har framkommit tydligt för Visit Värmland som sedan några år tillbaka har uppdraget att hålla samman besöksnäringen i Värmland. Lokal destinationsutveckling är viktigt dels för att få lokal förankring och dels för att företag tillsammans med offentliga aktörer med flera skapar mervärde som leder till fler affärer. Vi menar att destinationsutvecklingen på lokal nivå blir konkret och att det också borgar för ett ansvar om gemensamma tillgångar samt kan ge natur- och kulturtillgångar ett kommersiellt värde. Projektet kommer också att skapa tydliga samarbeten, synergieffekter och ett arbetssätt som kan tjäna som en modell som kan stimulera andra. Hushållningssällskapet påtar sig rollen som projektägare och kommer att driva projektet i nära samarbete med den regionala turistorganisationen Visit Värmland och övriga intressenter. Hushållningssällskapet i Värmland är en oberoende, mer än 200 år gammal ickekommersiell kunskaps- och rådgivningsorganisation som syftar till att utveckla Sveriges landsbygd. Hushållningssällskapet har stor erfarenhet och kompetens inom ämnesområden som kopplar tilllandsbygdsutveckling som jordbruk, skogsbruk och vatten. Hushållningssällskapet driver eller har tidigare även drivit projekt kring landsbygdsutveckling, småskalig matproduktion samt fiske- och vandringsturism. 93 2. Syfte och mål Projektets övergripande syfte är att stärka besöksnäringen i Värmland och företagens konkurrenskraft genom att stimulera till ökad samverkan på lokala platser inom temaområden och mellan teman. Syftet med projektet är också att skapa kommersiella värden genom att tillvarata natur- och kulturresurser som skapats genom tidigare investeringar (så som leder och övrig turistisk infrastruktur) men också att identifiera framtida behov av investeringar. Projektets mål är att öka värmländska SME företags konkurrenskraft genom att bygga attraktiva lokala miljöer utifrån natur-och kulturtillgångar och krafter som finns lokalt. De lokala miljöerna bidrar och skapar tillsammans ett attraktivt Värmland. Destinationen Värmland ska för besökare förknippas med kvalitativ cykel- och vandringsturism, attraktiva kulturmiljöer och vatten med Vänern som besöksmåL 3. Omvärld och samverkan I strategin för besöksnäringen i Värmland framtagen av Visit Värmland anges fem huvudteman, Natur, Kultur, Vinter, Möten och Evenemang. I projektet Lokal destinationsutveckling görs insatser främst inom tema natur och kultur med särskilt fokus på vatten med Vänerskärgården, kulturmiljöer, cykel och vandring. Att valet fallit på dessa fokusområden beror på att Vänern är en del av Värmland och har stor potentiat två förstudier har genomförts, lokal förankring finns, området är underutnyttjat. Inom cykel och kulturmiljöer har förstudier bedrivits och förankring har skett inom grupperingar. Värmland har många leder men både vandrings- och cykelturism utgör resurser som kan nyttjas mer. Såväl vandringsleder som cykelleder finns som ansluter till olika kulturmiljöer. På regional nivå finns det flera tydliga kopplingar till den mer allmänna Värmlandsstrategin och besöksnäringsstrategin för Värmland. Det handlar om "Ett skönare liv" med ingredienser som välkomnande, öppet skog, berättartradition, internationellt näringsliv mm. De styrkeområden som Värmländsk besöksnäring bygger på lyfts fram i Värmlandsstrategin, t ex att använda natur och kultur som verktyg för att skapa en attraktiv region och för att utveckla hållbar besöksnäring. Det finns också en tydlig koppling till Länsstyrelsens SWOT inför Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Projektet Lokal Destinationsutveckling kommer att ha flera beröringspunkter med andra projekt i Värmland. De mer övergripande delarna av destinationsutveckling som utveckling av digitala kanaler, samordning av projekt och marknadsföring samt kunskapsöverföring kommer att ske i Visit Värmlands projekt Hållbar besöksnäring (HB). Interreg-projektet, Internationalisering, destinationsutveckling och Attraktionskraft (IDA) kommer verka för samarbete mellan norska och svenska företag samt för affärsutveckling med sikte på internationalisering. Projektet Lokal destinationsutveckling kompletterar dessa båda projekt genom att skapa lokala arbetsgrupper för lokal utveckling. Projektet kommer att verka för att små och 4 medelstora företags konkurrenskraft ökar genom att stimulera till interaktion med krafter på lokal nivå. Arbetssättet i projektet liknar Leader men i Lokal destinationsutveckling ställs det inte som ett krav att det ska finnas representanter för de tre sektorerna offentligt, privat och ideellt i alla grupperingar. Arbetet kommer också att ledas regionalt och vi vill uppmuntra till samarbeten över Leaderområdenas gränser. Det är också värt att poängtera att Leader inte kommer att vara tillgängligt som finansieringsinstrument i alla Värmländska kommuner. Lokal destinationsutveckling kommer att arbeta med destinations- och företagsutveckling i hela Värmland. Projektet kommer att leda till avknoppningar i form av lokala och mer specifika projekt med satsningar på t. ex. infrastruktur eller innovativa tjänster där andra finansieringsformer som t ex Leader tar vid. Omvärldsbevakning är viktig i all utveckling. För projektet kommer bevakningen ske genom möten med andra i branschen, kunskapsutbyte med andra projekt, deltagande på möten, konferenser, utbildningssamordnare och forskare samt genom att prenumerera på nyhetsbrev från relevanta organisationer. Erfarenheter från HDU-projektet som genomfördes 2012-2014 av Tillväxtverket kommer att tas tillvara. Information om projektet kommer att ske genom skyltning av projektägarens lokaler, alla aktiviteter och allt material som projektet tar fram samt i digital kommunikation kommer ha ED-logga. Kommunikationsplan upprättas för löpande information till deltagare, intressenter och samarbetsparter. 4. Koppling till det regionala näringslivet En destination är ett geografiskt avgränsat område där ett system av offentliga aktörer, privata aktörer och civilsamhället erbjuder produkter och service till besökare inom det området. Projektet Lokal destinationsutveckling ska se till att samspelet mellan parterna ska stärkas så att konkurrenskraftende på lokal nivå ökar. Företagare som önskar utveckla verksamheter kommer i kontakt med samhällsfunktioner och regelverk som ibland kan försvåra utvecklingen. Företagaren är omedveten om arbetsgång för tillstånd och har inte kunskap om ledtider och regelverk som kommuner och andra förvaltande myndigheter måste följa. Vid möten under förstudietiden har företagare varit mycket engagerade men flera har efter hand hoppat av då de snabbt vill se aktiviteter som leder framåt och har inte tålamod att invänta processer. Samhällsfunktioners insikt om företagarens tidsperspektiv och önskemål saknas också i vissa fall. Projektet kommer att jobba för en ökad förståelse mellan företagare och samhällsfunktioner så att de olika parterna lär av varandra och agerar tillmötesgående. Detta kommer att leda till samsyn och att gemensamma mål kan nås effektivare. Genom ett nära samarbetet med Visit Värmland som är en medlemsorganisation för besöksnäringsföretag i Värmland kommer en nära koppling till dessa företag finnas i projektet. Företagens roll i projektet är att delta i de lokala destinationsutvecklingsgrupperna och de kommer också vara mottagare av resultatet då projektet syftar till att identifiera, involvera och utveckla entreprenörer lokalt. 5 I rapport (Rapport 0184) från det nationella projektet "Utveckling av hållbara turistdestinationer" beskrivs vikten av att koppla destinationen till samhällsplaneringen. För att besöksnäringen ska kunna utvecklas i den önskade omfattningen så behöver turismen synliggöras dels i de kommunala översiktsplanerna men också i det kommunöverskridande planeringsarbetet. Samhällsplanering består i dag inte bara av fysisk planering utan också av förmåga att skapa attraktivitet och funktionalitet. Enligt rapporten så har kommunerna ett tydligt ansvar för att integrera frågan om destinationsutveckling i sina samhällsplanerande processer. Projektet Lokal Destinationsutveckling kommer hämta erfarenheter från HDU-projektet på detta område för att skapa effektiva grupper som är i nära dialog med företag på den lokala destinationen. Värmland består av 16 kommuner men Visit Värmland har lång tradition av att samverka med kommunerna Karlskoga och Degerfors som ingår i destinationen Värmland. I den geografiska kontexten inkluderas därför dessa i destinationen Värmland. Kommunernas roller i destinationsutvecklingen kommer under projektet Lokal Destinationsutveckling att klargöras för att processen med att utveckla Värmland · ska bli tydlig för alla. Projektet Lokal Destinationsutveckling kommer också lyfta frågan om vikten av politisk förankring såväl på lokal som på regional nivå. 5. Målgrupper Projektet vänder sig till såväl privata företag som offentliga organisationer och ideella krafter. Att knyta de samhällsfunktioner som den offentliga världen förfogar över både när det gäller tillstånd till och förvaltande av resurser som företag är beroende av är mycket viktigt. Att öka interaktionen mellan privata företag, ideella organisationer och det offentliga menar vi ska bidra till projektets framgång. Varje enskilt fokusområde attraherar olika besökare och därför kommer olika målgrupper att vara viktiga när det handlar om marknadsutveckling. För att skapa attraktiva miljöer och aktiviteter så har analys och kunskap om de olika målgruppernas behov och önskemål stor betydelse. Projektet kommer att utgår från de målgrupper som identifierats i Visit Värmlands strategi för besöksnäringen i Värmland. Att göra besökare som tillhör dessa målgrupper delaktig i processen att utveckla produkter kan också vara framgångsrikt. 6. EU' s strategi för Östersjöregionen I Östersjöstrategins handlingsplan finns beskrivning av vilka aktiviteter /projekt som är så kallade föregångsprojekt Detta projekt förväntas inte ha transnationell påverkan eller bidra till strategins mål och indikatorer. Däremot så kommer projektets mål om att utveckla de lokala destinationerna bidra till att företag växer både nationellt och internationellt. Som en del av en nation med stort beroende av de regioner som finns kring Östersjön och projektet kommer jobba för att stödja företag så att deras konkurrenskraft ökar vilket överensstämmer med Östersjöstrategin. 6 9b 7. Förväntade resultat Projektet kommer dels att ha uppnått ett visst resultat vid projektets slut och dels ett långsiktigt resultat. Resultat efter projektets slut är: -Arbetet i de lokala grupperna fortsätter i enlighet med det i projektet skapade planerna och sker i samarbete med kommunerna. -Arbetet i de lokala affärsnätverk som etableras fortsätter i egen regi där det skapats ekonomiska förutsättningar dvs lönsamma affärer för deltagarna. -De företag som etablerats och/ eller utvecklats genom projektet kan utvecklas vidare dels genom medlemskap i branschorganisationer som Visit Värmland, Nifa m fl och dels genom att ett fortsatt samarbete genererar nya lönsamma produkter och paket. Det långsiktiga resultatet eller effekterna av projektet kan beskrivas så här: Lokala arbetsgrupper och lokalt förankrade insatser för att utveckla destinationen Värmland inom de valda fokusområdena kommer att gynna Värmland som helhet. Visit Värmland kommer att i större utsträckning komma att marknadsföra t ex cykel- och vandringsturism, kultur- och skärgårdsmiljöer i samverkan med kommunerna. Projektet utgör en start för utveckling av destinationen Värmland som en attraktiv region att besöka för att cykla och vandra, upptäcka intressanta miljöer i och kring Vänern eller andra vattendrag samt olika betydelsefulla kulturmiljöer. På lång sikt ser vi också att de lokala arbetsgrupperna kommer borga för engagemang för utveckling i de lokala miljöerna som i sin tur bygger den regionala destinationen. Vi ser stora möjligheter för fler entreprenörer som vill etablera sig inom dessa fokusområden. En attraktiv destination kommer attrahera såväl företagare som de externa målgrupperna (besökarna) till att utveckla destinationen vidare. Med det lokala arbetssättet önskar vi etablera och säkerställa att arbetet fortgår efter projektets slut. Visit Värmland kommer att ta över och hålla samman de olika grupperna och utveckla marknadsföringen för att attrahera de utvalda målgrupperna. De delar av arbetssättet som är särskilt gynnsamma för den regionala destinationsutvecklingen kommer att fortsätta inom ramen för Visit Värmlands uppdrag. Hushållningssällskapet kommer i nära samverkan med Visit Värmland se till att projektets uppnådda resultat tas till vara efter projektets avslut. Att arbeta för en hållbar besöksnäring tar tid. Detta projekt förväntas vara en kugge i det sammantagna arbetet inom besöksnäringen i Värmland om att utveckla en hållbar besöksnäring och ska ses som ett viktigt komplement till de övriga insatserna som sker. Projektet kommer att bidra till den regionala tillväxten på så sätt att utan attraktiva erbjudanden och aktiviteter kommer inte besökaren till destinationen. Ytterst handlar projektet om att skapa en samsyn för hur den attraktiva lokala destinationen bidrar till den regionala helheten, ett attraktivt Värmland. När det gäller de horisontella kriterierna så är besöksnäringen en växande bransch och sysselsätter olika grupper i samhället. Många kvinnor är verksamma inom besöksnäringen men få i ledande befattning. Projektets insatser kommer på lång sikt att bidra till att näringen växer och det i sin tur medverkar möjlighet för fler kvinnor för 7 91 ledande befattningar inom branschen. För personer med utländsk härkomst så är besöksnäringen en bransch där det är relativt enkelt att få sitt första jobb. Att stödja insatser inom besöksnäringen stimulerar således till ökad samhällsintegration. Att öka samarbetet mellan offentliga och privata aktörer hoppas vi kommer leda till ökad effektivitet och samsyn när det gäller varsamhet kring de natur- och kulturtillgångar som är förutsättningen för turismen. Detta bidrar till ökad miljöhänsyn. 8. Projektorganisation Projektägare: Lokal Destinationsutveckling kommer att ägas av Hushållningssällskapet i Värmland som jobbar för landsbygdsutveckling i hela Värmland. styrgrupp: Projektets styrgrupp kommer utgöras av 8-10 personer som representerar Hushållningssällskapet, Visit Värmland, Värmlands kommuner, Länsstyrelsen i Värmland. Det kommer också att finnas representanter för de förstudier som genomförts under förankringsarbetet t ex Värmlands Museum- Kulturmiljöer, Vänerskärgården och Bike in Värmland liksom företagarrepresentanter från de olika temaområdena. Projektledaren är föredragande i styrgruppen. Hushållningssällskapets representant är ordförande. Projektledarejprocessledare: En projektledare med kunskap om att leda utvecklingsprocesser inom besöksnäringen kommer leda såväl projektet som de lokala utvecklingsgruppernas processer. Tjänsten är en heltidstjänst. Fokusresurs er: Specialkompetenser inom olika fokusområden kommer att vara processledarens stöd och utgöra ca 20% av en heltidstjänst vardera. Ekonomi och projektredovisning: En särskild projektekonom kommer att sköta ekonomisk uppföljning, viss dokumentation och rekvisition av medel. Tjänsten utgörs av 20% av en heltid. Projektgrupp: Projektledare, Fokusresurser och ekonomiansvarig utgör tillsammans projektgruppen. Projektet kommer huvudsakligen att bemannas med befintlig personal men fokusresurserna kommer att nyrekryteras eller köpas in som konsulttjänster. 9. Arbetssätt Projektets Projektet kommer att starta med en inventeringsfas. Därefter bjuds in till träffar, med riktade inbjudningar och genom annonsering i lämplig lokal tryckt och digital/ social media för att även fånga upp personer som kan tänka sig att starta upp nya företag inom besöksnäringen. Där man har en grupp intresserade aktörer kring ett geografiskt område (t.ex. Vänerskärgården), en kulturmiljö (t.ex. Mårbacka ), eller annan attraktion (t.ex. Klarälvsbanan) startas en lokal grupp som genomför en utvecklingsprocess. Finns redan en lokal utvecklingsgrupp, bygger man vidare på denna. 8 Den lokala arbetsgruppen ska ta fram en vision för destinationen där det finns en tydlig framtidsinriktning. De krafter vi talar om kan vara offentliga (kommunens samhällsplanerare, länsstyrelsen) ochfeller privata (ideella föreningar, företag). Destinationsutveckling oavsett nivå (lokal, regional och nationell) är en del av den övergripande planeringen. För att alla ska verka för en attraktivare region så behöver de som är involverade få insikter om offentliga aktörers roll och betydelsen av politik och planering samt vilka behov företaget har för att utvecklas. Syftet är att få en tydlig och uttalad utveckling för varje lokal destination där framtidens marknader, framtidens attraktioner och sätt att produkt- och affärsutveckla ska ligga som grund för beslut på vilka insatser som krävs. Projektet kan i det efterföljande arbetet för att implementera planerna bidra med kompetens. För andra insatser t. ex. infrastruktur, marknadsföring och investeringar hänvisas till andra finansieringsformer eller projekt 10. Aktiviteter Detta är en del av en längre strategisk process. En del av projektet Lokal Destinationsutveckling blir också att planera för en fortsatt långsiktigt hållbar utvecklingsprocess. Detta görs tillsammans med deltagande personer, samarbetsparter och Visit Värmland. Arbetet i de lokala grupperna fortsätter i enlighet med det i projektet skapade planerna och sker i samarbete med kommunerna. Arbetet i de lokala affärsnätverk som etableras fortsätter i egen regi där det skapats ekonomiska förutsättningar dvs lönsamma affärer för deltagarna. De företag som etablerats och/ eller utvecklats genom projektet kan utvecklas vidare dels genom medlemskap i branschorganisationer som Visit Värmland, Nifa m fl och dels genom att ett fortsatt samarbete genererar nya lönsamma produkter och paket. A) l nve nte ring: Projektet kommer att starta med en inventeringsfas. Entreprenörer, besöksmål, leder, etc. listas genom kontakter med kommuner och branschorganisationer. Här kommer naturligtvis det arbete som gjorts tidigare i form av projekt och förstudier att användas. I samband med förstudiearbete har i flera fall både besöksmål, företagare och andra intressenter listats. B) Informationsmöten Därefter bjuds in till träffar med riktade inbjudningar och genom annonsering i lämplig lokal tryckt och digitaljsocial media för att även fånga upp personer som kan tänka sig att starta upp nya företag inom besöksnäringen. Träffarna sker i form av dialogmöten med ett framåtriktat syfte till en samsyn kring såväl planering som aktiviteter och åtgärder. Informationsmötena skall också tjäna som inspirationsträffar med olika intressanta och intresseväckande företrädare, företrädelsevis från näringslivet, för något eller några av projektets fokusområden. 9 99 C) Formering av lokala grupper Där man har en grupp intresserade aktörer kring ett geografiskt område (t.ex. Vänerskärgården), en kulturmiljö (t.ex. Mårbacka ), eller annan attraktion (t.ex. Klarälvsbanan) startas en utvecklingsprocess, som utgår från tidigare lokalt arbete som gjorts i de fall något sådant genomförts. Varje lokal miljö ska formera en lokal arbetsgrupp där satsningens projektledare normalt fungerar som processledare i samarbete med denjde kommunala turism- och eller näringslivsutvecklarna. I många fall kommer specialkompetens tillhandahållas som stöd för projektledaren. I gruppen ska representanter från det offentliga, näringslivet, ideella, natur- och kultur kunna ingå. Planeringsarbete i de lokala grupperna Den lokala arbetsgruppen ska tillsammans med projektledaren och den/de kommunala turism- och eller näringslivsutvecklarna ta fram en vision för destinationen där det finns en tydlig framtidsinriktning. Utifrån denna vision ska strategiska dokument arbetas fram t.ex.: Utvecklingsplan Handlingsplan Marknadsplan Syftet är att få en tydlig och uttalad utveckling för varje lokal destination där framtidens marknader, framtidens attraktioner och sätt att produkt- och affärsutveckla ska ligga som grund för beslut på vilka insatser som krävs. De lokala destinationer som bäst kan förvalta insatser kommer att få mest insatser. Det finns alltså inget i projektet som lovar samma resurser till de olika lokala miljöerna som ingår. D) Affärs- och produktutveckling med fokus på affärsmässiga nätverk I det lokala utvecklingsarbetet inom besöksnäringen i Värmland saknas ofta resurser att aktivt stödja de minsta och de blivande entreprenörerna. Detta arbete är oerhört viktigt för att näringen skall kunna utvecklas och växa vidare. Projektet har därför en viktig uppgift i att stötta nya och blivande lokala affärsnätverk De nätverk som startas upp och etableras kommer att kunna utvecklas vidare dels genom andra regionala projekt som Hållbar besöksnäring och IDA och dels genom att de i sig själva kan skapa lönsamhet för deltagarna. Ett lokalt affärsnätverk kan bestå av representanter från olika sektorer av besöksnäringen som t ex aktivitet, boende och transport. Men det kan också utgöras av flera företag inom samma sektor t ex flera boendeanläggningar. Ett lokalt nätverk kommer med största sannolikhet också bestå av entreprenörer som kommit olika långt i sin utveckling. Detta innebär att relativt etablerade företag genom att bidra till övriga deltagarnas utveckling också själva kan växa och utvecklas vidare. De etablerade företagen erfarenhet kombineras med de nya/blivande företagens flexibilitet och ideer vilket gynnar båda parter. De lokala affärsnätverken som grupperar sig kring en destination tar, med stöd av projektet, tillsammans fram produkter och paket som möter marknadens krav och förväntningar. 10 ;oo E) Regionalt samarbete och erfarenhetsutbyte I de fall där de lokala gruppernas behov, önskemål sammanfaller som t ex inom ett fokusområde formeras regionala grupper. Dessa kan arbeta med samarbete och erfarenhetsutbyte, riktade utbildningsinsatser och även inspirationsutbyte med nationella aktörer inom fokusområdet Under denna aktivitet genomförs insatser som inte kan genomföras inom något av de övriga regionala besöksnäringsutvecklingsproj ekten. 11. Indikatorer och investeringsprioritering Vi har valt "Fler och starkare företag" som prioriterat område inom Värmlandsstrategin och åtgärden "Stärkt entreprenörskap och näringslivsutveckling". Ett övergripande mål med projektet är att bidra till en framgångsrik, attraktiv och hållbar besöksnäring i Värmland. För att uppnå detta behöver vi bygga attraktiva lokala miljöer utifrån naturoch kulturtillgångar och krafter som finns lokalt. De lokala miljöerna bidrar och skapar tillsammans ett attraktivt Värmland med starka, innovativa företag och entreprenörer. Destinationen Värmland ska för besökare förknippas med kvalitativ cykel- och vandringsturism, attraktiva kulturmiljöer och vatten med Vänern som besöksmåL I regionalfonden kontext betyder detta att vi välj er investeringsprioritering att Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att växa på regionala, nationella och internationella marknader och att ägna sig åt innovationsprocesser med mål om att öka tillväxt i regionens små och medelstora företag. Vår bedömning är att det kommer skapas runt 20 arbetsgrupper där det i genomsnitt deltar 5 företag. 11 /OJ 12. Budget KOSTNADSBUDGET 2016 790 000 670 000 80000 160 000 100 000 80 000 FAKTISKA KOSTNADER Egen personal Extern _[Jersonal Lokalkostnader Resor Material Annonsering Utvärdering Lönebikostnader Indirekta kostnader Möteskostnader SUMMA FAKTISKA KOSTNADER 340 000 170 000 90000 2 480 000 DIREKTFINANSIERADE KOSTNADER Egen tid Ideell arbete SUMMA DIREKTFINANSIERADE KOSTNADER SUMMA KOSTNADER - - 2017 810 000 700 000 60 000 140 000 70000 30000 75000 350 000 175 000 70 000 2 480 000 Totalt 1 600 000 1 370 000 140 000 300 000 170 000 110 000 75 000 690 000 345 000 160 000 4 960 000 - - - 2 480 000 2 480 000 4 960 000 860 000 100 000 200 000 40000 40 000 860 000 100 000 200 000 40000 40000 1 720 000 200 000 400 000 80 000 80 000 1 240 000 1 240 000 2480 000 2480 000 2480 000 4 960 000 FINANSIERINGSBUDGET Totalt KONTANTAMEDEL Värmland Länsstyrelsen Värmland Värmlands kommuner Hushflllningssällskapet Värmlands Museum Re~ion EU Regionalfonden SUMMA KONTANT A MEDEL >' DIREKTFINANSIERING Egen tid Ideellt arbete SUMMA DIREKFINANSIERING SUMMA FINANSIERING - 2 480 000 - 2 480 000 4 960 000 13. Riskanalys Projektet har förankrats väl under förstudieperioden. Innehållet i projektet överensstämmer med delar av det som förstudierna inom de olika fokusområdena tog upp som angelägna insatser. En risk är att de grupper som jobbat intensivt under förstudieninte är beredda attfortsätta med sitt engagemang. Det betyder i sin tur att lokala nyckelpersoner inte engagerar sig och bidrar med det bästa för projektets resultat. Projektet kommer att ledas av en projektledare som också leder arbetsgruppernas process. Det finns en risk att en sådan nyckelperson slutar i projektet vilket får till följd att kontinuitet brister. Det är också möjligt att viktiga aktörerf samarbets-fsamverkanspartners drar sig ur då deras särintressen inte lyft på önskat sätt. Risken ska dock elimineras genom att grupper själva ska skapa sin samarbetsform. 12 1()2_ Om delar av medfinansieringen uteblir kan det innebär att projektets aktiviteter måste omprioriteras. Arbetet med de horisontella kriterierna kan visa sig svåra att integrera och använda som verktyg. För att undvika detta kommer projektet inledningsvis särskilt belysa dessa frågor. Brist på engagemang från målgruppen kan uppstå vilket betyder att särskilda insatser måste vidtas för att säkerställa att samarbetsklimatet i de lokala arbetsgrupperna ska var gott. Om projektet inte styrs mot beslutade mål måste projektledningen och styrgrupp ta till åtgärder för att återställa det. Detta gäller också om projektet hamnar i tidsbrist De resultat som projektet satt upp kanske inte leverera inte tillräcklig nivå. För att bevaka detta ska resultatuppnåelsen i inledningen av projektet via en intressentanalys i inventeringsfasen fastställas. Det är viktigt att alla involverade har realsitiska och en gemensam syn på det resultat som projektet ska nå. 14. Överlämnande av projektresultat I Värmland är det Visit Värmland som har ansvaret att verka för samordning av och utveckling av besöksnäringen i Värmland. Det är av den anledningen stora delar av projektets resultat kornmer att överlämnas till Visit Värmland. Hushållningssällskapets roll som projektägare är att äga och driva projektet. De delar av resultatet som tillskrivs de lokala arbetsgrupperna kornmer att överlämnas till dessa. 13 )03 Sida 1( 1) Datum 2015-06-30 Samtliga kommuner i Värmland Inbjudan samråd inom ramen för översyn av regionalt trafikförsörjningsprogram Regionalt trafikförsörjningsprogram (RTFP) uttrycker den politiska ambitionen för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling i länet. En större översyn av trafikförsörjningsprogrammet ska göras varje mandatperiod. Efter det inledande samrådet i februari har arbetet med trafikförsörjningsprogrammet fortsatt. Stor vikt har och kornmer läggas vid samråd och dialoger. Ett första utkast till remissutgåva av programmet kornmer att kunna presenteras i slutet av september. Beslut i fullmäktige om nytt trafikförsörjningsprogram planeras till april2016. Region Värmland bjuder därför intill samrådsmöte för dialog om remissutgåva till nytt regionalt trafikförsörjningsprogram för perioden 2017-2021 samt arbets- och tidplan för process fram till beslut i Regionfullrnäktige. Inför samrådsmötena kornmer underlag utsändas. Erfarenheterna från föregående samrådsprocess är goda, varför vi fortsätter med samrna upplägg denna gång. Samrådsmöten i Arvika och Munkfors genomförs i direkt anslutning till planerade länsdelsmötet samrna dag. Norr 16/9 15.30-17.30 Öst 2119 13.30-15.30 Centrala 22/9 17. 00-20.00 Väst 23/9 15.30-17.30 Hagfors Munkfors Sunne T orsby Filipstad Kristinehamn storfors Forshaga Grums Hammarö Karlstad Kil Arv ika Eda Årjäng Säffle Lokal Förenings- och Nämndhuset, konferenscenter Sessionssalen Munkfors Kristinehamn Region Värmland stadshuset Karlstad Arvika Anmälan görs till [email protected], senast 4 september. Peter Wretrnan Chef för Enheten för kollektivtrafik Region Värmland ·kommunalförbund Postadress Sox 1022 65115 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701 10 00 vx Fax 054-701 10 01 E-post kansliet@regionvarml;;md.se Webbplats www.regionvarmland.se Orgnr 222000-1362 Bankgiro 161-7596 TID 16 september Kl10.00-15.00 kaffe fr. 9.30 PLATS Munkfors Förenings- och Konferenscenter, Kapellvägen 26, Munkfors OBS! SISTA ANMÄLNINGSDAG 4 september KURSNUMMER 15-15-123 OM LÄNSDELSMÖTE Region Värmland och Trafikverket bjuder in till länsdelsmöte i norra länsdelen. Länsdelsmötet är ett samverkansmöte om samhällsplanerings-, kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor. Här erbjuds möjlighet att diskutera vad som är viktigt för norra Värmlands utveckling, förutsättningar och möjligheter, samt koppling mot regional och nationell utveckling. Mötet inleds med information från Trafikverket, Region Värmland och Länsstyrelsen. Efter lunch fokuserar vi på kommunernas planer. Varje kommun ges då möjlighet att berätta om sina mål, framtida planer och utmaningar med fokus på infrastruktur, transporter, bredband och andra närliggande utvecklingsfrågor, samt hur man samverkar med andra kommuner och intressenter för att uppnå dessa. Utfall och planering framåt i regional och nationell plan, redovisad för Regionstyrelsen i maj, bifogas inbjudan. MALGRUPP Inbjudan vänder sig till tjänstemän och politiker i kommunerna som arbetar med frågor som rör infrastruktur, transporter och kommunikationer. KONTAKTPERsONER Carina Gottfridsson, 01 0-123 25 13 [email protected] Sara Johansson, 054-701 1O 41 [email protected] Mattias Landin, 054-701 11 02 [email protected] ANMÄLAN Gör din anmälan till Länsdelsmöte här Administrativa frågor Johanna Berglind de Backer, 054-701 1O 09 PUL Du har i och med din anmälan godkänt att Region Värmland noterar dig i sitt kursadministrativa program, enligt Personuppgiftslagen. «l 'n (!j TRAFIKVERKET Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Målet är tillväxt och hållbar utveckling /OS PROGRAM 09.30 Kaffe 10.00 Inledning, Värdkommun, Tomas Riste, Henrik Zetterquist 10.1 O Myndigheterna informerar, Moderator Henrik Zetterquist Planering, prioritering och genomförande av planer- Länsdelskarta • Aktuellt i länsdelen utifrån våra transportplanen • Inriktningsplanering och kommande revidering av planerna • Regionala transportgruppen • Åtgärdsvalsstudier · Kollektivtrafik • Resvaneundersökning 2014 • Regionalt trafikförsörjningsprogram • Kollektivtrafik·, planeringsprocess och samordningsvinster Kommunal planering • Länsstyrelsens roll, Bostadsförsörjning, Planeringsunderlag • STRADA- Trafiksäkerhet som planeringsunderlag • Kommunernas input till Regional transportgruppen 12.00 Gemensam lunch 13.00 Kommunerna informerar, Moderator Marcus Smedman • Munkfors kommun -15 min • Torsby kommun -15 min • Sunne kommun- 15 min • Hagfors kommun -15 min 14.15 Frågor och diskussion, Tomas Riste, Henrik Zetterquist 14.50 Avslutande reflektioner, Värdkommun, Tomas Riste, Henrik Zetterquist 15.00 Avslut «l)) \!j TRAFIKVERKET Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Målet är tillväxt och hållbar utveckling Leaderområdet Växtlust Värmland under programperiod 2014-2020 Arvika, Eda, Hagfors, Sunne, Säffle och Torsby kommuner Torsb.y ~>(ormni.u, Kommunstyrelsen 2015 -07= o2 Dnr.t"JT..Z.(f.J.t[j(.f.?;..r!.J Nominera ledamöter till LAG Växtlust Värmland Den 21 april prioriterade Jordbruksverket Växtlust Värmlands utvecklingsstrategi. För Leaderområdet reserverades samtidigt en totalbudget om 51 miljoner kronor för perioden 2014-2020. För att beloppet ska tilldelas oss krävs att fas 2-arbetet slutförs och godkänns. Ett viktigt moment är nu att bilda den styrande organisationen; Vi uppmanar er därför att starta processen med att nominera ledamöter från offentlig sektor till LAG Växtlust Värmland. LAG är den lokala beslutsgrupp som fattar beslut om vilka projekt som kan ges stöd utifrån den lokala utvecklingsstrategin och består av ledamöter från offentlig, privat och ideell sektor. LAG kommer att tillsättas och påbörja sitt arbete i och med en första föreningsstämma i september. En interimstyrelse under ledning av Anna-Lena Carlsson Torsby kommun är tillsatt och har påbörjat sitt arbete med att tillsätta LAG Växtlust Värmland. Till sin hjälp har de Leader Växtlusts valda valberedning under ledning av Ola Persson, Sunne kommun. Därför vill vi be er att nominera kandidater till offentlig sektor enligt följande: o • Nominera 2 personer, 1 man och l kvinna. De nominerade ska endera vara ledamöter i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige eller om så anses lämpligt- en tjänsteman med ett kommunalt mandat. Valberedningen kommer sedan att föreslå l ledamot per kommun till de fyra platserna och tvåtill ersättare utifrån nomineringarna. De nominerade ska ha engagemang och intresse för samhällsutveckling som gynnar många och Leaderområdet i sin helhet. De ämnesområden vi arbetar med i nästa strategi är landsbygdens näringar/småföretagande, lokal utveckling/utvecklingsfrågor, metoder/ arbetsmarknadsfrågor och miljöeffektivisering/natur-och miljöfrågor Nomineringarna vill vi ha in så snart som möjligt, dock senast den 16 augusti till [email protected] . De personer som nomineras ska var tillfrågade och ha tackat ja till nomineringen. Om det formella beslutet att utse personerna inte är fattat inom kommunen, vänligen ange datum då valet sker. Konstituerande föreningsstämma i september Den konstituerande första stämman hålls i september. Där bildas den nya föreningen för Lokalt ledd utveckling och LAG Växtlust Värmland väljs. Mötet hålls på kvällstid, men datum, tid och ort bestäms efter nomineringsprocessen i augusti. Vi återkommer med mer information i mitten av augusti. stämman är öppen för alla intresserade An'na-Lena Carlsson Sammankallande Interimsstyrelsen Interimsstyrelsen Ewa Ryhr Strategiskrivaransvarig, verksamhetsledare Leader Växtlust (gamla föreningen) i 21 ) Sida l av 2 /Of· Frän: Ewa Ryhr Andersson [mailto:[email protected]] skickat: den 1 juli 2015 12:58 Till: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; Torsby Kommun Kopia: 'Anna Wikstrand'; 'Margareta Bergman'; [email protected]; 'Karl-Johan Adolfsson'; 'Anita Karlsson'; Anna-Lena Carlsson; 'Ola Persson' Ämne: VIKTIGT: Dags att nominera kommunkandidater till nya LAG Medvetna om semestertider ber vi er ändå starta nomineringen av ledamöter till styrelsen för Växtlust Värmland (nya LAG)! Senast 16 augusti behöver vi få besked- nominera två personer per kommun, en man och en kvinna, tack! OBS! Denna information är en komplettering till bifogat brev som idag sänts per post till kommunstyrelsen. Hej! Första steget mot ny förening tagen Det har nyligen bildats en interimsstyrelse för en kommande ny ideell förening med leadermetoden som grund. Sammankallande i interimsstyrelsen är Anna-Lena Carlsson, Torsby kommun. Övriga ledamöter är Kari Staatsen (f d Andersson L Hi l mer Anderssons Sågverk, Eda, Alf Dal berg, Svenska kyrkanArvika pastorat och Karl-Johan Adolfsson, Sunne kommun. Nya engagerade offentliga ledamöter med mandat och tidsutrymme söks Interimsstyrelsen och den befintliga valberedningen inom den gamla leaderföreningen behöver nu er hjälp att få fram den offentliga sektorns representation. Detta sker genom att ingående kommuner nominerar intresserade kommunala företrädare, som med engagemang och kännedom om lokal utveckling på landet och i småorter, vill ta aktiv del i den nya styrelsen med ansvar för Växtlust Värmlands strategi 2014-2020. l programperioden 2014-2020 ska styrelsen dvs nya LAG Växtlust Värmland prioritera projektarbetet inom Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. LAG har också det yttersta ansvaret för den löpande verksamheten. De personer som nomineras behöver ha möjlighet att avsätta tiden för att delta så mycket som möjligt, eftersom vi eftersträvar hög närvaro vid dessa beslutsmöten och informationsflödet har varit riktigt däremellan. Hela principen med leadermetoden bygger på ett aktivt trepartnerskap dvs ideell, privat och offentlig medverkan och allas delaktighet i besluten. Möten kommer att hållas 5-6 gånger per år och ungefär dubbla antalet möten behövs för de som utgör ett kommande arbetsutskott. Om kommunen även är intresserad av innehållet i den nomineringsblankett som används av de som intresseanmäler sig till nya LAG från civilsamhället och företagarsidan, hör då av er till er kontaktperson ovan. Dessa personer har redan fått del av blankettinformationen. Skicka in era nomineringar senast 16 augusti till [email protected]. Ev. frågor kan också ställas till denna adress eller till Ewa Ryhr Andersson enligt tel. nr nedan. https://vmmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline=l&FILEREF=l ... 2015-07-22 Sida 2 av 2 / Urvalet av ledamöter sker sedan genom ett samarbete mellan valberedningen och interimsstyrelsen, som tillsammans har ansvaret för godkänd sammansättning av LAG. Bl a jämställdhet mellan könen, jämn fördelning mellan sektorerna och åldersspridning i gruppen är viktiga formella parametrar. Den nya föreningens konstituerande stämma hålls i september 2015. Vi behöver mångfald i vårt nya LAG och ser därför fram emot varierande nomineringar utifrån ålder, intressen och ansvarsområden från de olika kommunerna! Välkomna! Interimsstyrelsen genom Anna-Lena Carlsson & Strategiskrivaransvarig Ewa Ryhr Andersson strategiansvarig l kansli för Leader Växtlust Värmland Adress: Svetsarevägen 3, 686 33 Sunne Tel. 073-097 55 11 (Ewa Ryhr Andersson) Projektreferat 2007-2013: www.vaxtlust.se/projektbloggen https :1/varmland.ondemand.fmmpipe.com/Asp/Download.asp ?inline= l &FILEREF=l... 2015-07-22 Ocf Datum Diarienummer 2015-05-25-2015-08-12 KST 2015/11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 juni och 18 augusti Kommunstyrelsen 7 september Meddelanden l. Inbjudan till de Mänskliga Rättighetsdagarna 9-10 november i Göteborg, dm KST 2015/1.01 2. Socialdepartementet, nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården: Information om besök i Torsby kommun och om uppdrag och plan för genomförandet. 3. SmåKoms Nyhetsbrev 5 juni 2015, dm KST2015/91. 4. Värmlands läns kalkningsförbund: Kalkningsstart 2015, dm KST2015/341. 5. Socialnämnden 2015-05-25 §57: Avtackningar 2015, dm KST2015/l. 6. Raoul Wallenberg Acaclemy/Friends: söker 15 svenska kommuner som vill stå upp för medmänsklighet, dm KST2015/l. 7. Sveriges kommuner och landsting: Inbjudan till utvecklingsarbete om mänskliga rättigheter, dm KST2015/1. 8. Nahuvårdsverket Hemställan om utpekande av nya Nahua 2000områden och ändringar i befintliga områden enligt habitat-· och fågeldirektivet, dm KST2015/529. 9. Revision Nyhetsbrev nummer 2 juni 2015, dm KST2015/l. 10. Migrationsverket Migrationsverket kommer att öppna ett boende för asylsökande i Torsby kommun, dm KST2014/265. 11. Region Värmland: Samverkansavtal, samhällsorientering Värmland, dm KST2015/549. 12. Miljö- och energidepartementet Remiss, V aHenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram för regeringens prövning, dm KST2014/951. 13. Kommunala tillgänglighetsrådet Protokoll2015-03-04, dm KST2014/253. 14. Kommunala tillgänglighetsrådet Minnesanteckningar från dialogmöte med tekniska avdelningen 2015-05-19, dm KST2015/253. Kommunkansliet Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560 - 160 00 växel 0560 - 160 25 fax [email protected] www.torsby.se Sida 1 (3) /ID 15. Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03, § 10, utbildning av rådets ledamöter, dnr KST2015/l. 16. Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03, § 6, val av handikappföreningarnas ledamöter för perioden l juli 2015-30 juni 2019, dnr KST2015/l. 17. Kommunala tillgänglighetsrådet Protokoll2015-06-03 med bilaga, dnr KST2015/253. 18. Kommunkansliet Svar på skrivelse från SPF Kontakt angående Prostgårdslagårn. Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03 § 11. dnr KST2014/866. 19. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag ur bygdeavgiftsmedel till Pensbols IF, dnr KST2015/513. 20. Leader Växtlust Värmland: Information samt protokoll2015-05-21 och 2015-06-02, dnr KST2015/178. 21. Karlstads kommun/Europeiska socialfonden: Samverkansavtal mellan Karlstads kommun och Torsby kommun i projektet Värmlands framtid, dnr KST2015/478. 22. Stiftelsen Frykcenter: protokoll2015-05-29, dnr KST2015/347. 23. Vårdföretagarna: Skrivelse med anledning av den kompensation till kommunsektorn till följd av borttagande av nedsättning av arbetsgivaravgift för unga, dnr KST2015/l. 24. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag till Mattila Fritid AB för vård av mark och byggda konstruktioner inom kulturreservatet Juhola finngård i Östmark, dnr KST2015/l. 25. Torsby Utveckling AB: Nyhetsbrev, dnr KST2015/l. 26. SmåKom: Sommarbrev 30 juni 2015, dnr KST2015/91. 27. Migrationsverket Migrationsverket har erbjudits ett boende för asylsökande i Torsby kommun, dnr KST2015/265. 28. Mark- och miljödomstolen: Dom 2015-07-02 i mål nr M2224-14, ansökan om tillstånd till uppförande och drift av nytt vattenkraftverk i Näckån, dnr KST2015/l. 29. Migrationsverket Information om anvisningsläget för mottagande av ensamkommande barn, dnr KST2013/573. 30. Värmlands läns Kalkningsförbund, dm KST2015/341: Protokoll2015-05-29 Information om kalkning vecka 31. 2 III 31. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag till Svenskt Utmarksmuseum ur bygdeavgiftsmedel från Klarälvens regleringsfond, dm KST 2015/546. 32. Länsstyrelserna/Migrationsverket/Arbetsförmedlingen: Informations- och prognosbrev, många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige, dm KST 2013/754. 33. Inteneg Sverige-Norge: Beslut om projekt Scandinavian HeartlandBusiness Improvement, dm KST 2015/105. 3
© Copyright 2024